2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Drevviken

Transkript

1 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Drevviken Datum och ansvarig för innehållet Patrik Sjösten verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall Kvalitetsavdelningen

2 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur för uppföljning/utvärdering Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Uppföljning genom egenkontroll Samverkan för att förebygga vårdskador Riskanalys Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Hantering av klagomål och synpunkter Sammanställning och analys Samverkan med patienter och närstående Resultat Övergripande mål och strategier för kommande år Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 Patientsäkerhetsberättelsen ska beskriva verksamhetens patientsäkerhetsarbete under föregående kalenderår, vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som uppnåtts. 2/16

3 Sammanfattning Nytida bedriver vård och omsorg i särskilt boende samt daglig verksamhet. De personer som bor och vistas på verksamheterna har biståndsbeslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) och den övervägande delen av insatser är enligt SoL och LSS. Där Nytida har ansvar att bedriva hälso- och sjukvård ska årligen en patientsäkerhetsberättelse upprättas. I början på året flyttade vi över dosetter, apodoser och vid behovsmediciner från låst skåp på kontoret till låst fönsterlöst rum. Detta på grund av att det fanns risk att obehöriga personer kunde ta sig in fönstervägen till kontoret och på så vis lättare komma åt de mediciner som förvarades där. Till det nya utrymmet införskaffades ett nytt låsbart skåp samt ett litet nyckelskåp med kodlås där nyckeln till medicinskåpet förvarades. Under sensommaren införskaffades och installerades mindre medicinskåp till personernas rum och lägenheter som endast personal har nyckel till. I dessa skåp förvaras nu den enskildes apodos och/eller dosett, signeringslista för stående ordinationer och ordinationslistor. Vid behovsmedicinerna förvaras dock fortfarande i det låsta medicinrummet där även signeringslistor för vidbehovsmedicin förvaras samt ordinationslistor. I och med de nya medicinskåpen har rutiner således införts för att minska risken för utebliven signering och förväxling av läkemedel. De nya rutiner medför även ett ökat integritetsskydd för den enskilde då medicinen överlämnas i dennes rum/lägenhet. Egenkontrollen har utförs två gånger under året utifrån fastställd rutin. All tillsvidareanställd personal har varit delaktiga i egenkontrollen vid genomgång på APT index 1, index 163 Eventuella risker för vårdskador rapporteras genast till verksamhetschef och sjuksköterska för omedelbara åtgärder. Stödpersonerna som arbetar närmast den enskilde samt sjuksköterska har god kännedom om klientens mående och kan snabbt identifiera eventuella vårdskador. Inga vårdskador eller risk för sådana har rapporterats under året. Sjuksköterskan skriver avvikelserapporter och följer upp avvikelser som berör hälsooch sjukvårdsinsatser på enheten. Sjuksköterskan gör alltid en notering i Q-maxit och är delaktig i arbetet kring rapporterade avvikelser som övrig personal rapporterat och som berör hälso- och sjukvårdsinsatser. 3/16

4 Tre avvikelser har rapporteras utifrån synpunkter och klagomål varav en var felrubricerad. Det innebär sannolikt att det framförts fler klagomål och synpunkter men att dessa inte dokumenterats som avvikelser. Frågan har tagits upp på APT och all personal har blivit informerade om betydelsen av att skriva avvikelse när det framförs synpunkter och klagomål från boende, närstående, uppdragsgivare och andra vårdgivare. Anhöriga kan bli delaktiga i patientsäkerhetsarbetet om personen så själv önskar. Personen blir delaktig i patientsäkerhetsarbetet genom läkemedelsgenomgångar med läkare/sjuksköterska samt genom att engageras i arbetet kring att överföra medicinhanteringen till egenvård. Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Qualimax är företagets ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Företagets ledning fastställer kvalitets- miljö och arbetsmiljöpolicy, övergripande mål, beskriver roller och ansvar, säkrar resurser och kompetens samt följer upp och utvärderar målen. Företaget ger direktiv och säkerställer så att ledningssystemet för varje verksamhet är ändamålsenligt, med mål, organisation, rutiner, metoder och vård- och omsorgsprocesser som säkerställer kvaliteten. En trygg och säker hälso- och sjukvård erhålls genom ett systematiskt kvalitetsarbete i hälso- och sjukvården. Nytida har satt upp mål och strategier som ett led i arbetet: Arbeta med att alla har kunskap om rapporteringsskyldigheten kring händelser, vårdskada Arbeta för att alla boende ska ha en korrekt omvårdnadsdokumentation Säkerställ att alla boende har en risk- och preventionsbedömning när de flyttar in, över tid och minst var 6e månad. Alla boende där man finner en risk ska ha en omvårdnadsplan upprättad och den ska följas och kontinuerligt följas upp och revideras Säkerställ att alla boende får en bra sista tid i livet Säkerställa och effektivisera samverkan i vårdprocessen för den boende genom tydlig mötesstruktur och bra teamarbete mellan alla yrkeskategorier. Säkerställ att de boende som är i behov av inkontinensskydd har ett korrekt utprovat och ordinerat skydd av en sjuksköterska med förskrivning Arbeta aktivt och konsekvent med personlig kompetensutveckling av alla medarbetare och frigöra den samlade kompetensen hos befintlig person Arbeta för en säker läkemedels- och delegeringsprocess Följa basal hygien i vård och omsorg 4/16

5 Mål: Att all personal rapporterar händelser som har betydelse för risk för vårdskada eller uppkommen. Strategi: Vid introduktion av nyanställd personal ingår information till denne om rapporteringsskyldighet samt genomgång av avvikelserapportering. Mål: att alla boende ska ha en korrekt omvårdnadsdokumentation. Strategi: Sjuksköterskan upprättar omvårdnadsdokumentation utifrån checklista när ny person flyttar in på enheten samt följer upp dokumentationen enligt rutiner i kvalitetssystemet. Mål: att det ska finnas en riskbedömning dokumenterad första dygnet när en person flyttat in och att denna riskbedömning följs upp mins var 6:e månad samt revideras vid behov. Strategi: Sjuksköterska genomför en riskbedömning och dokumenterar enligt rutin första dygnet när person flyttar. Mål: Att det finns ett kontinuerligt samarbete med andra vårdgivare samt att samarbetet mellan olika yrkeskategorier inom enheten fungerar väl. Strategi: Sjuksköterska och stödpersoner sammankallar till vårdplaneringsmötet med de externa vårdgivare som är aktuella samt deltar i vårdplaneringsmötet. Tidsperiod mellan möten avgörs individuellt efter behov. För att understödja samarbetet mellan personal på enheten har vi kontinuerliga teammöten, handledning och arbetsplatsträffar. Vid behov av inkontinensskydd tar sjuksköterskan kontakt med aktuell extern vårdgivare/vårdcentral för konsultation och förskrivning av inkontinensskydd. All personal ska ha den grundläggande utbildning som krävs för att utföra de insatser som ingår i yrkesrollen. Dessutom utbildar vi all tillsvidareanställd personal i ESL (Ett Självständigt Liv) MI (Motiverande samtal) och modellen Livskvalitetsanalys. All tillsvidareanställd personal deltar dessutom i handledning en gång i månaden ledd av en utbildad KBT terapeut/handledare vars uppdrag är femtio procent handledning samt femtio procent utbildningsinsatser i KBT tekniker som personal på vår kompetensnivå kan tillgodogöra sig och använda vid utförande av insatser gentemot patienter. Sjuksköterskan delegerar Hälso- och sjukvårdsinsatser till övrig personal enligt fastställda rutiner och följer upp alla avvikelser som berör hälso- och sjukvårdsinsatser. Vid behov återtar sjuksköterskan delegering. Detta har hänt en gång under året då medarbetare fick indragen delegering under en tvåveckors period. All personal har genomgått webbaserad utbildning i basal hygien i vård och omsorg. Sjuksköterskan ansvarar för att det finns rutiner och medel på enheten för att följa fastställda rutiner. 5/16

6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Ansvarsfördelning för att säkerställa patientsäkerhetsarbetet VD har ett övergripande ansvar för styrning av företaget samt att kommunicera kvalitetspolicy och mål. Affärsområdeschef/sektorchef ansvarar för att följa upp varje regions kvalitetsarbete månadsvis. Regionchefen har ansvaret i regionen att kommunicera krav och rutiner samt att följa upp kvaliteten i varje enskild verksamhet och säkra verksamhetschefens kompetens. Verksamhetschefen ( 29) ansvarar för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet och effektivitet. Verksamhetschefen har det löpande ansvaret för att verksamheten uppfyller ställda krav utifrån god och säker vård. Verksamhetschefen ansvarar för att legitimerad personal har rätt kompetens. Legitimerad personal följer kontinuerligt upp sitt dagliga arbete. Legitimerad personal ansvarar för att utföra risk- och preventionsbedömningar för respektive patient. De ansvarar också för att insatser av hälso- och sjukvård utförs och måluppfyllelse fortlöpande utvärderas. Vårdgivare (juridiskt bolag) är ansvarig för rapportering och utredning av vårdskada. På kvalitetsavdelningen har vårdgivaren utsedda personer som har uppdraget att upprätta och utvärderar riktlinjer för hälso- och sjukvården samt inneha anmälningsansvar för allvarlig vårdskada. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Alla medarbetare har kunskap om hur Nytidas rutiner för rapportering av avvikelser är och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse. När en avvikelse bedöms allvarlig rapporteras detta till verksamhetschef som i sin tur tar ställning om information till överordnad chef och uppdragsgivaren. Vid risk för vårdskada utreder vårdgivaren och lämnar vidare till anmälningsansvarig. Kvalitetsrådet är verksamhetschefens forum där man systematiskt arbetar med ett ständigt förbättringsarbete och identifierar och bearbetar kvalitetsbrister inom verksamheten. Som underlag används avvikelserapporter, klagomål, synpunkter och förbättringsförslag. Erfarenheterna av det inträffande återförs till medarbetare, patient, närstående eller andra intressenter. Kvalitetsrådet beslutar om kvalitetshöjande åtgärder. För att undvika vårdskador, arbetar verksamheten aktivt med riskanalyser och handlingsplaner. 6/16

7 Varje månad följs kvalite och patientsäkerhet i varje led i företaget och underlag för detta är tillgängliga kvalitetsdata. Verksamhetens arbete för struktur för uppföljning och utvärdering Enheten har inte haft några vårdskador. Patientsäkerhetsarbetet följs via egenkontroll och förbättringsområden. På arbetsplatsträffar har vi en stående punkt då vi följer upp förbättringsområden som aktualiserats via egenkontroll, avvikelser eller personal. I kvalitetsrådet ingår verksamhetschef, gruppchefer och sjuksköterska. Vi har dock inte lyckats få den kontinuitet i mötena som ska finnas på grund av olika omständigheter och har därför inför 2016 planerat om genomförandet av kvalitetsrådet. De ärenden som berör hälso- och sjukvårdsfrågor kommer att beredas första onsdagen varje månad i ett särskilt kvalitetsråd där verksamhetschef och sjuksköterska ingår. Ärenden därifrån tas sedan upp tillsammans med övriga kvalitetsfrågor i kvalitetsråd en gång i månaden där verksamhetschef och gruppchefer ingår. Efter kvalitetsråd presenteras mål och strategier för övrig personalgrupp på arbetsplatsträffar. Avvikelser som berör hälso- och sjukvårdsfrågor bereds först av sjuksköterska. Sjuksköterska och verksamhetschef går sedan igenom avvikelserna som därefter tas upp för genomgång på nästkommande arbetsplatsträff.. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Vårdgivarens oberoende kvalitetsavdelning har under året reviderat och implementerat nya riktlinjer, rutiner, blanketter och checklistor angående patientsäkerhet. Dessutom har systematisk uppföljning av avvikelser genomförts och återkopplats till ansvariga för uppföljning av vidtagna åtgärder. Under året har patientsäkerhetsarbetet bedrivits genom ett aktivt arbete med att rapportera händelser och systematiskt följa upp dessa i ledningssystemet. I början på året flyttade vi över dosetter, apodoser och vid behovsmediciner från låst skåp på kontoret till låst fönsterlöst rum. Detta på grund av att det fanns risk att obehöriga personer kunde ta sig in fönstervägen till kontoret och på så vis lättare komma åt de mediciner som förvarades där. Till det nya utrymmet införskaffades ett nytt låsbart skåp samt ett litet nyckelskåp med kodlås där nyckeln till medicinskåpet förvarades. Under sensommaren införskaffades och installerades mindre medicinskåp till personernas rum och lägenheter som endast personal har nyckel till. I dessa skåp förvaras nu den enskildes apodos och/eller dosett, signeringslista för stående ordinationer och ordinationslistor. Vid behovsmedicinerna förvaras dock fortfarande i 7/16

8 det låsta medicinrummet där även signeringslistor för vidbehovsmedicin förvaras samt ordinationslistor. I och med de nya medicinskåpen har rutiner således införts för att minska risken för utebliven signering och förväxling av läkemedel. De nya rutiner medför även ett ökat integritetsskydd för den enskilde då medicinen överlämnas i dennes rum/lägenhet. Egenkontrollen har utförs två gånger under året utifrån fastställd rutin. All tillsvidareanställd personal har varit delaktiga i egenkontrollen vid genomgång på APT. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Egenkontrollen ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att vårdgivaren ska kunna säkerställa verksamhetens kvalitet. Personal som utför hälso- och sjukvårdsinsatser kontrollerar dagligen de signeringslistor för överlämnande av stående ordinationer och vid behovsordinationer samt räknar och signerar antal kvarvarande doser i förpackningar/påsar med vid behovspreparat. Vid avvikelser rapporteras personal som upptäcker avvikelsen i Q-maxit. Sjuksköterska bereder sedan ärendet och lägger upp strategier för att öka säkerheten kring rutiner kopplade till hälso- och sjukvårdsfrågor. Egenkontrollerna genomförs enligt rutin två gånger per år på arbetsplatsträffar och engagerar således all tjänstgörande personal. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Läkarsamverkan och samverkansöverenskommelse Alla personer som bor på enheten blir listade på en vårdcentral. Antingen på hemorten eller vid vårdcentral i Trollbäcken eller Tyresö. Provtagningar genomför på Vårdcentralen i Trollbäcken. Sjuksköterskan har kontakt med de externa vårdgivare som krävs för en trygg och säker hantering av hälso- och sjukvårdsfrågor på enheten. Det kan till exempel beröra frågor såsom att få skriftliga aktuella ordinationer, förnya recept, läkarsamtal och medicingenomgångar. Enheten samarbetar också med psykiatriska öppenvårdsmottagningar för akuta ärendet såsom vårdintygsbedömningar, akuta medicinska frågor och suicidbedömningar. Sedan är vissa patienter engagerade i olika mottagningar terapeutiska insatser men där enheten endast är engagerad genom ledsagning. 8/16

9 Samverkan med uppdragsgivare Uppdragsgivarna blir först uppdaterade en vecka och sedan en månad efter det att deras klient flyttat in. Första nätverksträffen planeras oftast in senast tre månader efter placeringens början. Genomförandeplaner planeras, genomförs och följs upp i samarbete med klienten och utifrån uppdragsgivarens önskemål. Uppdragsgivaren blir inbjuden till nätverksträffar var tredje månad eller enligt överenskommelse. Vid förändringar i klientens tillstånd eller när andra omständigheter förändras informeras uppdragsgivaren så snart som möjligt. De får ta del av genomförandeplaner och sammanställningar vid varje nätverksträff eller enligt överenskommelse. Synpunkter eller klagomål från uppdragsgivaren förs in som en avvikelse i Q-maxit. Samverkan mellan yrkesgrupper runt patienten Enheten samarbetar med de öppenvårdsmottagningar och läkare som är knutna till den enskilda personen. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Innan en person flyttar in på enheten försöker vi få så bra och heltäckande information som möjligt samt försöker få tillgång till tidigare genomförda riskbedömningar till exempel från slutenvården eller annat boende. När personen flyttar in genomför sjuksköterskan, ofta tillsammans med boendestödjare, en riskanalys som dokumenteras i safedoc. Därefter genomförs också en riskbedömning av arbetsmiljön i relation till den enskilde. Personal träffar dagligen alla personer som bor på enheten varvid de också har möjlighet att göra bedömningar utifrån observation av den enskildes mående. Vid försämrat psykiskt status som medför ökade risker rapporteras detta till övrig personal som gör en bedömning om ny riskanalys ska genomföras samt om eventuellt nya åtgärder behöver vidtas. Vid risk utarbetas en handlingsplan. Detta sker ibland även i samarbete med andra vårdgivare, till exempel den öppenvårdsmottagning som den enskilda är knuten till. Alla personer som bor på enheten tas upp för informationsöverföring, planering och bedömning av psykisk status tre gånger per dygn vid överrapportering mellan de olika arbetspassen. Teammöten och handledningstillfällen används även som underlag för riskanalyser. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 2011:9 5 kap. 4 Rapportering av händelser/ Avvikelser Vårdgivaren har i sitt ledningssystem processer och riktlinjer för rapporteringsskyldighet. 9/16

10 Inga vårdskador har identifierats eller rapporterats under året Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Vårdgivaren har i sitt ledningssystem processer och riktlinjer för synpunkter och klagomål. Tre avvikelser gällande synpunkter och klagomål har rapporterats i avvikelsesystemet varav en felrubricerad. De övriga två utreddes av ledningen för enheten. Det ena fallet avslutades då det kunde konstateras att det var den boendes vanföreställningar som orsakat en obehaglig upplevelse där denne trott sig blivit attackerad av personal. I det andra fallet korrigerades rutiner och förhållningssätt gentemot en boende i situationen då medicin skulle överlämnas på morgonen. Det har med all säkerhet framförts fler synpunkter och klagomål från personer som bor på enheten, anhöriga, företrädare och uppdragsgivare men inga allvarliga som kommit sjuksköterska, gruppchef eller verksamhetschef till känna. Synpunkter och klagomål uppmärksammas dock och vid behov och om möjligt åtgärdas dessa inom de ramar som gäller för verksamheten. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Tre synpunkter och klagomål har framförts varav en felrubricerad. Analys att ledningen för enheten bör uppmärksamma övrig personal på betydelsen av att rapportera i Q-maxit så att det blir känt för ledningen samt kan tas upp för beredning, analys, åtgärder och uppföljning. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Samverkan med patient och närstående Verksamheten samverkar på olika sätt med såväl den enskilde samt närstående, om samtycke finns. Verksamheten arbetar med kontinuerliga boråd. Nytida har en kundombudsman. Kundombudsmannen tar emot synpunkter och klagomål från patienter och närstående och är oberoende. Patienterna är med vid planering, upprättande, genomförande och uppföljning av genomförandeplaner och vårdplaner. Varje vecka medverkar de i sin veckoplanering där hen tillsammans med sin stödperson följer upp föregående veckas händelser samt planerar inför nästkommande vecka. De deltar alltid i nätverksmöten, om de inte väljer 10/16

11 annat. De har även inflytande via husmöten och morgonmöten där de kan framföra synpunkter och klagomål. De finns även blanketter att använda för att fylla i och brevlåda för synpunkter och klagomål. Alla insatser, rutiner och övriga strukturer kring den enskilda bygger på gemensamma överenskommelser mellan denne och personalen. Varje år ges alla personer som bor på enheten möjlighet att medverka i kundundersökningen och där lämna synpunkter på verksamheten. Anhöriga ges möjlighet till deltagande och inflytande utifrån den enskildes önskemål. Anhöriga bjuds in till anhörigträffar två gånger per år. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 3 Antal avvikelser gällande hälso- och sjukvård tagna från Q-maxit. Totalt: 48 avvikelser Varav Läkemedel: 48 Synpunkter och klagomål: 3 Arbetsmiljö: 3 Omvårdnad: 1 Vårdkedjeproblematik: 1 Ej utförd insats: 3 11/16

12 Resultat 2015 Område: Mål: Ge en säker och högkvalitativ hälsooch sjukvård som uppfyller de krav och mål enligt HSL Strukturmått: Dessa förutsättningar behövs för att vi ska nå vår målsättning Processmått: Processer och aktiviteter vi utfört för att nå vår målsättning Resultatmått: Andel (%) av rapporterade avvikelser som medfört vårdskada som tex fraktur, smitta, sår. Måluppfyllelse: Resultat kopplat till målet Fall Att alla patienter ska ha en dokumenterad fallriskbedömning. På nyinflyttade boende ska bedömningen vara gjord inom tre dygn. Rutiner och riktlinjer för fallprevention Avvikelsehantering Kompetens hos hälsooch sjukvårdspersonal Ej Aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Ett konstruktivt kvalitetsarbete för att förebygga fall och fallskador Basal hygien i vård och omsorg Att följa basal hygien i vård och omsorg enligt författningen, gällande meddelandeblad och styrdokument Rutiner och riktlinjer för basal hygien i vård och omsorg Kompetens hos all personal All personal genomgår webbutbildning i basal hygien i vård och omsorg. Inga avvikelser All personal har genomgått utbildning Handledning/utbildn ing Självskattning av följsamheten Rapporteringsskyldighet Att alla medarbetare känner till och kan rapportera händelser enligt rutiner och riktlinjer Rutiner och riktlinjer för hantering av händelser. Vid introduktion av ny personal får de information kring skyldighet att rapportera och hur det går till. Inga avvikelser All personal har vetskap om rutiner kring rapporteringsskyldi ghet. 12/16

13 Läkemedelshantering och delegeringsprocessen Att alla medarbetare: kan överlämna läkemedel på ett säkert sätt En säker läkemedelshanteri ng Korrekt delegeringsförfarande av leg personal Ett konstruktivt kvalitetsarbete kring läkemedelshanteringen Sjuksköterska delegerar enligt fastställda rutiner. Medicinskåp har införts i boendes rum/lägenhet för att minska avvikelser och stärka integritet. Vet ej Antalet uteblivna signeringar vid överlämnande av ordinerad stående medicin har minskat. Går dock inte att fastställa med klarhet då alla uteblivna signeringar 2015 inte lett till avvikelserapport. Dokumentation En tillräcklig, väsentlig och korrekt dokumentation Rutiner och riktlinjer för hur man dokumenterar Handledning/utbildning Utbildning vid introduktion av nyanställda. Utsett dokumentationsstödjare på enheten. Vet ej Alla boende har en uppdaterad och adekvat dokumentation. Egenkontroll två ggr/år Loggkontroller Vård i livets slut En ökad kompetens gällande vård i livets slut för att säkra den boendes sista tid. Dokumentera i en omvårdnadsplan Rutiner och riktlinjer för vård i livets slut Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt MNA (kost/ nutrition/vikt) Alla patienter ska ha en dokumenterad MNA bedömning Rutiner och riktlinjer för risk- och preventionsbedömning Sjuksköterska gör bedömning. Nyinflyttade patienter skall bedömas inom tre dygn Kompetens hos hälso- och sjukvårds- och övrig personal. 13/16

14 Munhälsa Alla boende ska erbjudas en god munvård Följa rutiner och riktlinjer för risk- och preventionsbedömning Alla boende ska tillfrågas om behov av tandvård Alla boende tillfrågas. Alla boende tillfrågas. Inkontinens Alla boende som är i behov av inkontinensskydd har ett korrekt utprovat och ordinerat skydd av sjuksköterska med förskrivningsrätt Följa styrdokument och riktlinje Sjuksköterska inventerar behov av inkontinensskydd och tar kontakt med vårdcentral vid behov. Vet ej De personer som har behov av skydd har fått det. Samarbete och intern kommunikation Ett ökat samarbete och en säkerställd intern informationsöverföring Rutiner och riktlinjer för arbetssätt och informationsöverföring Det finns framtagna riktlinjer och utarbetad struktur för insatser utifrån genomförandeplaner, aktiviteter och övriga rutiner i verksamheten för respektive arbetspass. Det finns fasta rutiner för informationsöverföring via rapporter mellan arbetspassen samt dagplaneringsblad. Det förs social dokumentation dagligen. Vet ej Vi är mitt i en förändringsprocess så alla rutiner utifrån given struktur är inte inarbetade. Information mellan arbetspassen fungerar väl. Rehabiliterade synsätt Att förbättra boendes egen livskvalitet och funktionsförmåga fysiskt, psykiskt och socialt. Att hjälpa boende nå egen självständighet och Rutiner och riktlinjer Kompetens hos HSL- och övrig personal. Vi använder oss av metoden Livskvalitetsanalys för att stödja den enskilde att uttrycka vad denne värderar som livskvalitet samt som stöd för prioriteringar och analys Alla boende blir erbjudna att delta i LKA och ESL-projekt. MI används som samtalsteknik All personal, förutom nattpersonal, har utbildning i nämnda metoder. 14/16

15 delaktighet. Att skapa förutsättningar för egenvård. av insatser. Vi använder även metoden Ett självständigt liv samt Motiverande samtal. vid olika insatser. All personal blir utbildade i Ett självständigt liv (ESL) Motiverande samtal (MI) samt Livskvalitetsanalys (LKA) Medicinsk Teknisk Produkter En trygg och säker användning av MTP Rutiner och riktlinjer för användning av MTP. Anvisningar och manualer ska finnas tillgängligt för personalen. Sjuksköterska tar fram rutiner och riktlinjer för MTP. All MTP på enheten finns beskrivna i riktlinjer All MTP på enheten finns beskrivna i riktlinjer Kompetens hos förskrivare/ordinatörer Handledning/utbildning för all personal. Patientsäkerhetsplan 2016 för verksamheten Företagets systematiska kvalitetsarbete består under året av flera aktiviteter där varje verksamhet som bedriver hälso- och sjukvård följer dem. Nytidas versamheter ska under 2016 aktivt arbeta med patientsäkerhet, med utgångspunkt i: Vårdgivarens områden för ökad patientsäkerhet Risk och preventionsbedömningar alla boende ska ha en risk och preventionsbedömning gjord i Verksamhetens mål för 2016 och metod för att uppnå målen MÅL: Riskbedömning ska göras under första dygnet då den boende flyttar in. 15/16

16 samband med inflytt och över tid Konstruktivt kvalitetsarbete utifrån riskbedömning per boende Basala hygienrutiner All personal ska följa basal hygien i vård och omsorg Dokumentation Alla boende ska ha en korrekt omvårdnadsdokumentation Läkemedel- och delegeringsprocessen Det ska vara en säker läkemedels- och delegeringsprocess Minska läkemedelsavvikelser Rapportering av händelser Vårdskada METOD: Använda given mall i safedoc och blankett för bedömning av arbetsmiljö i relation till arbete med kund. MÅL: Att utarbeta handlingsplaner i de fall där risk bedöms föreligga. METOD: Använda riskbedömningen som utgångspunkt. Vid behov konsultera externa vårdgivare som är engagerade i aktuellt fall. MÅL: Att all personal ska vara utbildade i basala hygienrutiner. METOD: Webbaserad utbildning. MÅL: Att alla boende ska ha en korrekt omvårdnadsdokumentation. METOD: Utgå från checklista för omvårdnadsdokumentation MÅL: En säker hantering av läkemedel. METOD: Sjuksköterska utbildar genom delegeringsförfarande utifrån fastställda rutiner samt kontrollerar kunskapsnivå och följer upp via avvikelserapporter. MÅL: Att minska läkemedelsavvikelser METOD: Tydliga rutiner, aktuella signeringslistor och ordinationslistor tillgängliga i direkt anslutning till där läkemedlen administreras. MÅL: Att alla händelser vid Vårdskada eller risk för sådan rapporteras: METOD: Information vid introduktion av nyanställda. 16/16