Kvalitetsredovisning. Barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen. Läsåret 2008/2009

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen Läsåret 2008/2009

2 Innehåll 1. Inledning Grundfakta Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen Förutsättningar Elevutveckling Viktiga nyckeltal Verksamhets- och personalnyckeltal Ekonomiska nyckeltal Utvecklingsarbeten och projekt Kvalitetsarbete Kvalitetsredovisningar Mål- och bedömning Utvecklingsarbeten i matematik och svenska Matematikprojekt Läsa-, skriva-, räkna- projektet Skapande skola NTA, naturvetenskap och teknik för alla Skolans förebyggande arbete gällande alkohol och droger Samverkan med Specialpedagogiska institutet Åtgärdsplaner och analyser Goda lärmiljöer Kunskapsstegen - samverkan med biblioteket Kunskapsstegen - samverkan med biblioteket VIS-projektet Uppföljning av likabehandlingsplanen Mål Mål enligt skolplanen och Förskoleverksamheten - förskola och familjedaghem Skola grundskola, förskoleklass och fritidshem Särskola all särskoleverksamhet inklusive fritidshem BKU - nämndens verksamhetsmål Arbete i verksamheten Förskoleverksamheten - förskola och familjedaghem Kunskapssyn - utveckla lärande och gemensam syn på kunskap Samverkan med hemmen kring fostran, förhållningssätt och värdegrund Stödja allsidig utveckling - livslångt lärande Skola grundskola, förskoleklass och fritidshem Kunskapssyn Elevers förutsättningar och behov Kontrollplatser och nationella prov Särskola all särskoleverksamhet inklusive fritidshem Situationen för barn i behov av särskilt stöd Förskolan Grundskolan, F

3 6.4.3 Grundskolan (6) BKU - nämndens verksamhetsmål Demokrati: Elevhälsa för barn och ungdom Hälsa och friskvård Resultat och måluppfyllelse Resultat nationella prov åk 3, 5 och 9 i Kramfors kommun Analys och bedömning Nationella prov åk Nationella prov åk Nationella prov åk 5, i Kramfors kommun Nationella prov åk Nationella prov åk i Kramfors kommun Betyg i matematik, svenska engelska, åk 9, Jämförelse betyg och nationella prov åk 9 i Kramfors kommun Andel elever i åk 9 som nått målen i alla ämnen i Kramfors kommun jämfört med riket Meritvärden Identifierade utvecklingsområden läsåret 2009/ Kvalitetsarbete Kvalitetsredovisningar Mål- och bedömning Satsningar i matematik och svenska Matematik Läsa-, skriva-, räknaprojektet Sammanfattande reflektioner kring utvecklingsarbetets effekter på enheterna

4 Kvalitetsredovisning läsåret 2008/ Inledning 1.1 Grundfakta Barn-, kultur- och utbildningsförvaltningens (BKU:s) förskole- och skolverksamhet i Kramfors kommun innefattar förskola, familjedaghem, förskoleklass, fritidshem, grundskola och särskola. Förvaltningschef med förvaltningskontor Gudmundråområdet Ytterlännäsområdet Högakustenområdet Särskola Kulturenhet Kulturskola Bibliotek Verksamheten är uppdelad i tre geografiska områden och utformad så att barn som börjar i förskolan ska tillhöra samma område hela grundskoletiden. Varje område har ett ledningsteam bestående av rektorerna i området varav en av dem är områdeschef och ingår i förvaltningens ledningsteam tillsammans med rektor för särskolan respektive kulturskolan samt bibliotekschef. Vårterminen 2009 var 688 barn inskrivna i sammanlagt 21 förskolor. Läsåret fanns 159 barn i förskoleklass och 1695 elever i åk 1-9. Dessa var fördelade i en 6-9- och två 7-9-skolor för de äldre barnen. För de yngre barnen finns en F-3-skola, två F-5- skolor och sju F-6-skolor. Friskolan i Styrnäs hade 1 barn i förskoleklass och 27 i åk 1-6. Sammanlagt var 462 barn inskrivna i kommunens 11 fritidshem. Totalt fanns 54 elever mottagna i särskolan. fördelade på 13 elever i träningsklass, 35 elever i grundsärskola (integrerade i 5 olika grundskolor) och 6 elever på grundsärskolenivå. 1.2 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen Kvalitetsredovisningen grundar sig på Kramfors kommuns skolplan. Rektorsområdena och enskilda enheter har hittills själva utvärderat arbetet. De genomför miljöenkäter på personaloch elevnivå 1-2 ggr/termin. En enkätundersökning bland personalen har genomförts i matematik i samband med matematikprojekten och finns i slutrapporterna Utvecklingsarbete i matematik i Kramfors, Dnr:2007:471 och Matematik kommuner, 2007, Dnr:2007:250. Årets redovisning bygger vidare på offentlig statistik från Skolverket. Resultatet av nationella prov i årskurs 3, 5 och 9, samt slutbetyg från årskurs 9. Jämförelser på riksnivå görs för åk 9. 4

5 2. Förutsättningar 2.1 Elevutveckling Elevutvecklingen, enligt barnantal i februari 2009, visar på en minskning på nästan 200 elever totalt på de tre högstadieskolorna, från läsåret 08/09-20/21 (Diagram 1). Högstadierna på Gudmundrå- och Högakustenskolorna har årskurserna 7-9 medan Ytterlännässkolan har 6-9. Under läsåret 08/09 fanns det 696 elever i kommunen mot att det enligt prognosen är 501 läsåret 20/21. En svag uppgång märks läsåret 13/14 då elevantalet uppgår till 614 elever. Detta bygger på aktuella siffror februari 2009 och det har inte gjorts någon uppräkning utifrån förväntad inflyttning (nettoinflyttning). Elevantal högstadier 08/ - 20/21 Antal elever Gudmundråsk. Ytterlän.sk. 6-9 Högakustensk. 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 19/20 20/21 Läsår Diagram 1. Diagrammet visar elevutvecklingen vid kommunens högstadieskolor från läsåret 08/09 till 20/21 5

6 2.2 Viktiga nyckeltal Verksamhets- och personalnyckeltal Statistik angående verksamhet och personal gäller läsåret 2008/2009. Statistik angående ekonomi gäller budgetåret Verksamhets- och personalnyckeltal, läsåret 2008/2009 Förskola Jämför.kommun Riket Antal barn inskrivna per årsarbetare 5,0 5,5 5,3 5,2 5,3 Antal barn per avdelning Andel (%) årsarb. m ped. högskoleexamen Fritidshem Jämför.kommun Riket Antal barn inskrivna per årsarbetare 17, ,1 18,9 21 Antal barn per avdelning 25 25,9 26,1 31,1 34,9 Andel årsarbet. m pedagogisk högskoleexamen Familjedaghem Jämför.kommun Riket Antal barn inskrivna per årsarbetare 5,1 5,0 4,9 5,0 4,8 Grundskola Jämför.kommun Riket Antal lärare per 100 elever 8,9 8,7 8,9 8,8 8,5 Andel lärare m ped. högskoleexamen Särskola Jämför.kommun Riket Antal lärare per 100 elever 22,7 31,4 15, Andel integr. i % av särskolans elevund Kramfors kommun i förhållande till jämförbara kommuner och riket Förskoleverksamheten har samma andel barn per årsarbetare som riket och något högre än jämförbara kommuner. Fritidshemmen har färre antal barn per årsarbetare och lägre antal barn per avdelning. Grundskolan har högre antal lärare per 100 elever. Förskola, fritidshem och grundskola har högre andel personal med högskoleutbildning. 6

7 2.2.2 Ekonomiska nyckeltal Statistik angående ekonomi gäller budgetåret Ekonomiska nyckeltal, budgetåret 2008 Förskola Jämförelsekommun Riket Kostnad per inskrivet barn, kr Fritidshem Jämförelsekommun Riket Kostnad per inskrivet barn, kr Familjedaghem Jämförelsekommun Riket Kostnad per inskrivet barn, kr Grundskola Jämförelsekommun Riket Kostnad per elev totalt, kr Kostnad per elev för und.visn Kostnad per elev för lokaler Särskola Jämförelsekommun Riket Kostnad per elev exkl.skolskj Kramfors kommun i förhållande till jämförbara kommuner och riket Verksamheten i förskola, fritidshem och har högre kostnad. Grundskolan har högre kostnad totalt men lägre för undervisning och högre för lokaler. Familjedaghem har lägre kostnad per inskrivet barn Särskolan har lägre 1 kostnad per inskriven elev exklusive skolskjuts 1 Den låga kostnaden för 2008 kan förklaras med att Gymnasiesärskolan övergick till Ådalens Gymnasieförbund och Särvux övergick till Tillväxtenheten. 7

8 3. Utvecklingsarbeten och projekt Kvalitetsarbete: Kvalitetsredovisningar kopplade till målen i styrdokumenten och Skapa en gemensam syn på mål, bedömning och betygskriterier (3.1). Utvecklingsarbeten i matematik och svenska genom särskilda bidrag: Lokalt utvecklingsarbete i matematik F-Gy, och Matteprojektet i förskolan, 2008 samt statsbidrag i Läsa, skriva, räkna för höstterminen 2008 och år 2009 (3.2). Skapande skola: Medel har beviljats till högstadieskolorna från Kulturrådet för ökat kulturutbud i skolan (3.3). NTA, naturvetenskap och teknik för alla (3.4). Förebyggande arbete gällande alkohol och droger (3.5). Goda lärmiljöer genom SIS-medel från specialpedagogiska institutet (3.6). Kunskapsstegen - samverkan med biblioteket (3.7). VIS-projektet, Världsarvet i samverken (3.8). 3.1 Kvalitetsarbete En kvalitetsgrupp på ledningsnivå med representanter från varje skolområde bildades 2007 för att utveckla kvalitetsredovisningarna och närmare koppla dessa till målen i styrdokumenten. Ett behov av utvecklingsarbete kring kunskaper och kunskapssyn och på en gemensam syn på mål, bedömning och betygskriterier hade framkommit. En mål- och bedömningsgrupp utsågs med representanter från förskoleklass, åk 1-3, 4-6, 6-9 och en rektor från varje område samt rektor för särskolan. Gruppen beslutade om struktur och innehåll i mål- och bedömningsmaterialet samt upplägget av det fortsatta arbetet. Under höstterminen 2008 inledde Skolverket sin utbildning om implementering av målen i svenska och matematik årskurs i åk 3. Den följdes upp med utbildningsträffar i svenska och matte i varje skolområde i kommunen Kvalitetsredovisningar En gemensam form för innehållet i kvalitetsredovisningen togs fram i enlighet med skolverkets råd. En översikt gjordes i tabellform och har under läsåret 07/08 använts av alla enheter, framförallt då det gällde nämndens prioriteringar och enhetens egna mål. De flesta av skolorna saknade uppföljning av de nationella målen, beroende på att det inte fanns mål framtagna i de olika ämnena. I samband med skolinspektions krav på att skolorna måste utveckla en systematisk bedömning av elevernas kunskapsutveckling, har ett nytt system för kvalitetsredovisning utarbetats, som har använts under läsåret 08/09. Spridning och förankring av den nya modellen gjordes i ledningsgruppen och på samordnarträffar Mål- och bedömning Arbetet i Mål- och bedömningsgruppen blev grunden till en bred satsning höstterminen Det startade med en gemensam studiedag för all personal den 15 augusti. Efter en inledande beskrivning om kommande förändringar inom skolväsendet, indelades personalen i grupper för att arbeta fram ett bedömningsunderlag för varje ämne, som skulle ligga till grund för ett övergripande underlag för kommunen i mål och bedömning i förskoleklass, åk 3, åk 6 och åk 9. Arbetet fortsatte vid 3-4 inläsningskvällar samt vid studiedagar v.44. Mål- och bedömningsgruppen träffades löpande under hösten 2008 för att följa upp resultatet av arbetet så att materialet kunde sammanställas i slutet av Arbetet med mål- och bedömning har varit särskilt framgångsrikt tack vare att alla har involverats, både skolledning och pedagoger och att tid har avsatts för det övergripande arbetet med mål- och bedömning. Under vårterminen 2009 har skolorna arbetat med att ta fram de mellanliggande målen. Ett underlag för individuell bedömning av måluppfyllelsen har också tagits fram. 8

9 3.2 Utvecklingsarbeten i matematik och svenska Genom Myndigheten för skolutveckling har medel beviljats för matematikfortbildning från förskola till gymnasium i hela kommunen, samt ett särskilt anslag till förskola och förskoleklass. Skolpedagoger har deltagit i en seminarieserie kring språk-, läs- och skrivutveckling under vårterminen Matematikprojekt Lokalt utvecklingsarbete i matematik F-Gy: Kommunens matematikutvecklare och mattepiloter har byggt upp mattenätverk i kommunens skolområden. Nätverket jobbar bl. a med att överbrygga övergången mellan stadierna och att pedagogerna ska få kunskap om varandras undervisning och en förståelse för olika arbetssätt. Diskussioner förs kring forskning, ny litteratur och matematiskt innehåll i undervisningen på de olika stadierna. Genom att analysera vad varje stadium har gjort speciellt bra och vad som kan förbättras kan man tidigt komma tillrätta med brister i elevernas kunskaper och komma fram till hur undervisningen ska utvecklas utifrån resultaten och därmed öka måluppfyllelsen. Mattenätverket har gjort en handlingsplan för utvecklingsarbetet. Med den som bakgrund ansökte de om medel för lokalt matematikprojekt som startade hösten 2007 och ska pågå till dec Målet för genomförandet av matematikprojektet var att vidga och fördjupa ämneskunskaper i matematik och matematikdidaktik för pedagogerna. Detta genomfördes med hjälp av studiecirklar, studiedagar, deltagande i konferenser och biennaler samt matematikpiloternas fortsatte arbete med i mattenätverken. Möjligheten att söka medel för utveckling i matematik för förskola och förskoleklass utnyttjades också under Det ledde till att en fördjupad kompetensutveckling kunde genomföras, med inriktningen hur pedagoger kan arbeta med, tydliggöra och lyfta fram matematiken i förskolans vardag. Förutom att vidareutveckla arbetet genom kompetensutveckling, byggde ansökan på att ta fram metoder och arbetssätt i det praktiska arbetet med barnen. Genom de nätverk som skapats i matematik startades en dialog och samverkan för att utveckla det praktiska arbetet i barngrupperna. En ambition var att fortsätta arbetet med att stimulera barnens matematiska tänkande och på sikt öka lusten att lära matematik hos alla elever i Kramfors kommun. Studiecirklar: En studiecirkel genomfördes kring boken: Matematik - En samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning för personal i årskurserna 1 9. Boken är ett stödverktyg för reflektion och utveckling av undervisningen i grundskolan. Arbete med Handboken i matematik, genomfördes i hela kommunen och började efter en föreläsning av Berit Bergius i februari -09. Förskolan hade en studiecirkel runt boken Små barns matematik. Det är en kompetensutvecklingsmodell för lärare i förskolan i syfte att kunna utveckla och utmana barns intresse för och lärande i matematik. Studiedagar: En föreläsning med Görel Sterner hölls med rubriken Språkets betydelse, samt att tidigt diagnostisera och åtgärda matematikproblem, för personal i förskoleklass t.o.m. gymnasiet. För personalen i förskolan handlade Görel Sterners föreläsning om Små barns matematik. Den skulle inspirera starten för förskoleprojektet och en studiecirkel i ämnet. Margareta Oscarsson har föreläst om Laborativ matematik och utematematik för F-6, medan Peter Nyström föreläste om Betyg och bedömning för personal i åk 5/6 gymnasiet. Föreläsningar skedde också via datorkanon om Diamantdiagnoser, ett diagnostiskt material att användas av lärare som stöd för bedömning av elevers kunskapsutveckling i matematik under grundskolans första år. Åk 5/6 - gymnasiet lyssnade på Monica Johanssons föreläsning om Matematikbokens roll i undervisningen. Karin Wallby föreläste i september 2008 om 9

10 problemlösning och hur vi ska öka elevers taluppfattning och hur man kan organisera praktiskt arbete i olika grupperingar. Berit Bergius föreläsning i februari 2009, handlade om handboken Förstå och använda tal. Bokens syfte är att utveckla förtrogenhet med tal hos alla elever inom ramen för mål och riktlinjer i grundskolans läroplan och kursplan i matematik. Utvärdering har skett genom enkäter i början och i slutet av projekten. En enkät till personal i förskolan med ett antal öppna besvarades. En av frågorna var: Vad gör du nu i arbetet med barnen som har med matematik att göra? Svaren varierade vid båda tillfällena från det mesta i det dagliga arbetet till olika exempel. Resultatet visade att matematiken kopplat till vardagshändelser har ökat, liksom räkneövningar i samband med samlingarna. Utmärkande för enkätsvaren i slutet av projektet var att man hade en mer samlad helhetssyn, vilket kan tyda på att förskolepersonalen har blivit mer medvetna om vad de gör i vardagen som handlar om matematik. 42 % av svaren gav övergripande beskrivningar att matematiken ingick i allt arbete. Enkäten för grundskola och gymnasium var utformad så att pedagogerna fick ange i vilken procentuell andel man arbetade med olika arbetssätt under lektionerna. Det gällde: Arbete i matteboken, Genomgångar, Praktisk matte, Problemlösning i grupp Ämnesintegrering och Annat. Resultatet visade att arbetet i matteboken minskat något under lektionerna i grundskolans tre stadier medan det ligger kvar på samma nivå för gymnasiets del. Jämför man olika arbetssätt inom matematiken finner man att genomgångar och praktisk matte fått större utrymme i åk 1 3 vid slutet av projektet jämfört med projektstarten. I åk 4-6 har andelen för arbete i matteboken minskat med 11 % medan problemlösning i grupp har ökat. I åk 6/7-9 har arbetet i matteboken minskat, medan arbetet med annat ökat, vilket har exemplifierats med att man kompletterat med stenciler ofta för att ge enklare alternativ att arbeta med. I gymnasieskolan har andelen för genomgångar ökat liksom ämnesintegrering, medan övriga har minskat. Matematikutvecklarna har sammanfattat insatserna från förskola till gymnasiet med att pedagogernas utbildning har bidragit till att ge eleverna en mer varierad undervisning. De anser att skolledningarna har blivit mer medvetna om utvecklingsarbetet i matematik och vidare att föreläsningarna har varit av mycket god kvalité och gett lärarna insikt, kunskap och verktyg för utveckling av matematikundervisningen mot ökad måluppfyllelse. Kvalitén i undervisningen har höjts och blivit mer varierad. Den röda tråden har förstärkts. Lärarna känner varandra och tar del av varandras erfarenheter och har ett öppnare diskussionsklimat gällande undervisning, undervisningsinnehåll och undervisningsmetoder. Arbetet i mattenätverken fortsätter både på kommunnivå och lokalt i skolområdena. Möjligheter att söka pengar för utvecklingsarbete för enskilda skolor har tagits till vara Läsa-, skriva-, räkna- projektet Statsbidrag har betalats ut för höstterminen 2008 och år 2009 för att stärka kunskaperna i svenska och matematik i framför allt skolans lägre åldrar (åk 1-3). Viss del av bidraget kunde även användas till utveckling av IUP för hela grundskolan och särskolan. De pedagoger som deltog i en seminarieserie kring språk-, läs- och skrivutveckling under vårterminen 2008 har bildat ett nätverk för fortsatt arbete med framför allt läs- och skrivutveckling. Under höstterminen 2008 och början av 2009 handlade det om arbetet med mål- och bedömningsunderlaget och implementeringen av målen i svenska och matematik i årskurs 3, som följdes upp med utbildningsträffar i varje skolområde. Inom nätverket har man studerat 10

11 litteratur och forskning gällande framför allt läsutveckling. Under vårterminen 2009 startades även fortbildning i studiecirkelform i läsutveckling. 3.3 Skapande skola Medel har beviljats till högstadieskolorna från Kulturrådet för satsningar på ökat kulturutbud i skolan. En styrgrupp för kommunen bildades med kulturchefen, kvalitetsutvecklaren och en lärarrepresentant från varje högstadium. En handlingsplan har upprättats för kommunen där varje rektorsområde har utarbetat ett eget koncept. Varje skola ska skapa en arbetsgrupp bestående av rektor, och representanter från pedagoger och elever. Gudmundråskolan har haft På scen musikal, i samverkan med kulturskolan och gymnasieskolans musicalprogram m.fl och Ytterlännässkolan har haft Samverkan kultur hembygd. Herrskogsskolan har arbetat med Konstnärskusten i samverkan med lokala konstnärer, lokala museer och utställare. Projektet för läsåret 08/09 utvärderades i slutet av vårterminen på både kommun och skolnivå, i samband med att en slutrapport skulle skickas in. En ny ansökan lämnades in och beviljades inför läsåret 09/10. Gudmundråskolan har nu ett filmprojekt, delvis inom ramen för elevens val. Ytterlännässkolan har kopplat Samverkan kultur hembygd till skolans vattenprojekt kring Bollstaån. Herrskogsskolan (Högakustenskolan) fortsätter med Konstnärskusten. En pedagog från skolornas arbetsgrupp kommer i och med detta projekt att delta på styrgruppsträffarna. 3.4 NTA, naturvetenskap och teknik för alla Det finns cirka 30 NTA-lådor som cirkulerar bland skolorna i F-6 i Kramfors kommun med olika teman som kan användas under en termin, varefter byte sker. Målet är att öka elevernas intresse för och kunskaperna i de naturvetenskapliga ämnena. Personal på så gott som samtliga F-6 skolor har genomgått NTA - utbildning på NTA:s temalådor och bedriver olika NTA - teman för varje termin. Från början fanns det lådor inom fyra temaområden för F-3 respektive 4-6. Genom ett bidrag från Mondi kunde Tema papper köpas in till varje område medan Banverket finansierade en NTA-låda om banbrytande teknik. NTA - utbildningen för pedagogerna genomförs i huvudsak i samverkan med Örnsköldsviks kommun. En lokal för NTA-material har skapats vid Ytterlännässkolan för påfyllning och utskick av lådorna. 3.5 Skolans förebyggande arbete gällande alkohol och droger Under 2008 startades en arbetsgrupp med representanter från förskola, grundskola, särskola, landstingets hälsoplanerare och kommunens folkhälsosamordnare. Gruppen har arbetat med att möjliggöra utbildningar och skapa en strategi gällande kramfors skolors förebyggande arbete. Läsåret 08/09 har befintliga metoder, SET/Livskunskap och Föräldrakraft, uppmärksammats. Två nya metoder har implementerats dels DISA, via högstadiets elevhälsa och Familjeverkstan via Familjecentralen. En inspirationsträff hölls i januari -09 om Föräldrakraft för intresserad personal i F-3 och för fritidspedagoger. En temadag i februari -09, kring SET, Livskunskap för personal i F-9 samlade 250 personer. SET/Livskunskap: Medel är sökta och beviljade även för kommande läsår, då det är viktigt att nya insatser görs för att uppmuntra användandet av SET. Föräldrakraft: Istället för utbildning av nya gruppledare kommer fortbildning att ske för de gruppledare som redan finns och som verkar inom hela sitt skolområde. 11

12 3.6 Samverkan med Specialpedagogiska institutet Åtgärdsplaner och analyser Insatser har genomförts av SIT i Härnösand inom temat Åtgärdsplaner och analyser vid fyra träffar under 2008 och har haft ca 25 deltagare från Kramfors respektive Sollefteå kommun. Träffarna tjänade som ett viktigt forum för spridning av information av projektet Goda lärmiljöer Goda lärmiljöer SIS-medel från specialpedagogiska institutet beviljades för 2008 från Specialpedagogiska institutet, SIT, (numera Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM) för att göra en förstudie benämnd Goda lärmiljöer i Västernorrland elevernas upplevelser, tillsammans med Sollefteå kommun. En styrgrupp bestående av personal från Mittuniversitet, SPSM och projekteledare från Kramfors och Sollefteå har arbetat fram konceptet. För 2009 beviljades nya medel för genomförande av utbildning under vårterminen 2009 samt ett spridningsprojekt under hösterminen En projektgrupp från Kramfors och Sollefteå samt kursansvarig från Mittuniversitetet samverkade kring innehåll och det praktiska arbetet med kursen. Gemensamma riktlinjer för förutsättningar fastställdes för kursdeltagarna från båda kommunerna. 7,5 p-kursen har studerats av ca 25 personer från Kramfors och Sollefteå kommuner. Från Kramfors genomförde 7 personer hela kursen. En nära kontakt hölls med kursdeltagarna från de båda kommunerna. Vid avslutningsseminarierna i april 2009 deltog projektledare från Kramfors och Sollefteå, för att ta del av deltagarnas fördjupningsområden och för att informera om det kommande spridningsprojektet. I samband med detta gjordes en utvärdering av kursen. Spridningsprojektet inleds under höstterminen 2009, med ett seminarium för skolledare i Kramfors och Sollefteå. 3.7 Kunskapsstegen - samverkan med biblioteket Kunskapsstegen - samverkan med biblioteket 0-5 år: Samverkan sker tillsammans med biblioteket kring bland annat läsutveckling. Det finns riktade aktiviteter anpassade för olika åldersgrupper. I förskoleåldern 0-5 år är målsättningen att bidra till att stärka barns språkutveckling. Där har man nått 816 barn vid sammanlagt 49 aktiviteter. Förskolorna har särskilda läsombud som träffas en gång per termin. Dessutom har läsombuden haft sju träffar med personal och föräldrar vid t.ex. föräldramöten och familjecentraler. Ett läslustprojekt pågår inom förskolan i Högakusten- och Ytterlännäsområdet. Några förskolor deltog i bokkalendern med bl.a. bilderboksvandringar. F År 3: Målen för de yngre barnen i skolan är dels att de ska få grundläggande bibliotekskunskaper, men också att få hjälp att hitta fram till sin egen läsupplevelse. 57 aktiviteter med totalt 869 deltagare har genomförts. År 4 6: Enligt målen för år 4-6 ska bibliotekskunskaperna fördjupas och informationskompetensen grundläggas. Här har 465 deltagare nåtts av sammanlagt 29 aktiviteter. När det gäller hjälp att hitta fram till sin egen läsupplevelse har 930 elever nåtts vid sammanlagt 69 olika aktiviteter i form av t.ex. skattjakt för fyran, bokjury för femman och boksamtal med sexan. År 7-9: Målen för högstadiet är att eleverna dels ska utveckla sin informationskompetens och dels utveckla sin läslust och förmåga att läsa olika typer av texter. Vid 70 aktiviteter har 1159 elever nåtts. 12

13 3.8 VIS-projektet Projektet är treårigt och finansieras inom ramen för Botnia-Atlanticaprogrammet som är ett program finansierat av EU. Syftet är att stödja samarbete mellan regioner och länder i Europa. I projektet ingår till exempel erfarenhetsutbyte kring förvaltning av respektive världsarvsområde, utarbetandet av informationsmaterial om det gemensamma världsarvet samt att utveckla pedagogiska metoder, arbeta fram bra, pedagogiskt material som syfta till att öka kunskapen om det geologiska arvet och dess världsarvsvärden. Samarbetspartners och finansiärer av projektet är Länsstyrelsen Västernorrland, Örnsköldsviks kommun, Kramfors kommun, Forststyrelsen, Västra Finlands miljöcentral, Österbottens förbund, Korsnäs kommun, Malax kommun, Vasa stad, Korsholms kommun, Geologiska forskningscentralen och landstinget i Västernorrlands län. VIS 63 Nord har som mål att utveckla och fördjupa samarbetet mellan Höga Kusten och Kvarkens Skärgård. 4. Uppföljning av likabehandlingsplanen Alla verksamheter har ändrat sina likabehandlingsplaner så att de även omfattar kränkande behandling och vilka åtgärder man ämnar vidta, däremot finns inget att rapportera från föregående år, eftersom en ny lag trädde i kraft januari Den innebar att likabehandlingsplanen skulle kompletteras med en plan mot kränkande behandling. Det innebär att varje enskild verksamhet måste upprätta en årlig plan mot kränkande behandling varje år. Planen ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. En redogörelse för vilka av dessa åtgärder man avser att påbörja eller genomföra under det kommande året ska skrivas in i enhetens plan och sedan redovisas i enhetens kvalitetsredovisning kommande år. 13

14 5. Mål 5.1 Mål enligt skolplanen och I skolplanerna och har målsättningarna koncentrerats under rubrikerna Demokrati, Elevhälsa för barn och ungdom, Hälsa och friskvård (finns under 6.2) samt under de olika verksamhetsformerna Förskoleverksamhet, Skola, Särskola (se nedan), och vidare Kulturenhet, Bibliotek och Kulturskola Förskoleverksamheten - förskola och familjedaghem Kunskapssyn - Utveckla lärande och gemensam syn på kunskap Förskoleverksamheten ska lägga grunden för ett livslångt lärande där de olika verksamheterna genomsyras av samma syn på kunskap, utveckling och lärande. Samverkan med hemmen kring fostran, förhållningssätt och värdegrund Förskoleverksamheten ska samarbeta med hemmen när det gäller barnens fostran och med dem diskutera regler, förhållningssätt och värdegrund. Stödja allsidig utveckling - livslångt lärande Förskoleverksamheten ska i samarbete med förskoleklass och skola sträva efter att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv Skola grundskola, förskoleklass och fritidshem Kunskapssyn Skolan ska stimulera till fortsatt lärande baserat på gemensam syn på kunskap, utveckling. Varje individ skall uppleva verksamheten som positiv och få självförtroende och självinsikt. Elevers förutsättningar och behov Undervisning och pedagogik ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. När skolans arbete organiseras skall speciell hänsyn ska tas till de barn och unga som är behov av särskilt stöd och stimulans. För elever med rättighet till särskilt stöd skall göras åtgärdsplan. Kontrollplatser och nationella prov Tidiga kontrollplatser avseende elevens förmåga att läsa, skriva och räkna ska skapas för att skolan så tidigt som möjligt skall kunna sätta in resurser där det behövs. Elever ska genomgå nationella prov i årskurs 5 och Särskola all särskoleverksamhet inklusive fritidshem Särskolan är en skolform inom den obligatoriska skolan där pedagogiken särskilt anpassas till varje elevs personlighet och förutsättningar. Undervisningen ska utformas med utgångspunkt från elevernas upplevelser, erfarenheter och förståelse för sammanhang. Detta skall dokumenteras i en individuell utvecklingsplan. Verksamheten ska bygga på regelbunden kontakt och dialog med enskild förälder. 14

15 5.2 BKU - nämndens verksamhetsmål BKU - nämnden i Kramfors har ( ) antagit 5 verksamhetsmål kopplade till skolplanens mål för Demokrati, Elevhälsa för barn och ungdom och Hälsa och friskvård. Demokrati I de lokala arbetsplanerna ska det klart framgå vilka fora som skall finnas för personal-, barn-, elev och föräldrainflytande. (Skolplanen s. 3) Elevernas delaktighet skall öka med åldern En plan över föräldrasamverkan utarbetad tillsammans med föräldrarna skall finnas. Elevhälsa för barn och ungdom En klar och entydig policy vad gäller droger, mobbning, jämställdhet, jämlikhet och främlingsfientlighet ska finnas, Detta innebär att det i de lokala arbetsplanerna klart ska framgå hur man ska arbeta med ovanstående. (Skolplanen s. 8) Inga som helst former av trakasserier får förekomma i vår verksamhet Bidra till en utveckling emot ett jämställt samhälle Detta överensstämmer också med den likabehandlingsplan som har utarbetats på varje enhet och som har reviderats utifrån den nya lagen om kränkningar som gäller från Hälsa och friskvård Kramfors är en hälsokommun vilket ska genomsyra all vår verksamhet. Hälsotrygghet ska finnas för såväl barn som vuxna. (Skolplanen s. 9) Sänka totala sjukfrånvaron bland våra anställda 15

16 6. Arbete i verksamheten 6.1 Förskoleverksamheten - förskola och familjedaghem Kunskapssyn - Utveckla lärande och gemensam syn på kunskap Samverkan med hemmen kring fostran, förhållningssätt och värdegrund Stödja allsidig utveckling - livslångt lärande Kunskapssyn - utveckla lärande och gemensam syn på kunskap Förskolorna betonar framför allt arbetet med barnens språkliga och matematiska utveckling. Vikten av en stimulerande utomhus- och inomhusmiljö påtalas. Förskolorna uttrycker att de ge barnen möjlighet att själva välja aktiviteter i en pedagogisk miljö, där alla sinnen kan stimuleras. Man vill skapa en tydlig och strukturerad miljö som beskrivs med att skapa pedagogiska rum, rum i rummet, lekstationer, byggrum osv. Många förskolor har även arbetat med att utveckla sin utomhuspedagogik Samverkan med hemmen kring fostran, förhållningssätt och värdegrund Några av förskolorna har utvecklat sin utomhusmiljö med hjälp av föräldrarna. Genom att dokumentera sin verksamhet i form av bilder, texter och digital form kan föräldrarna följa verksamheten och diskutera händelserna med barnen. Temaarbeten avslutas ofta med vernissage och utställningar som föräldrarna kan ta del av. Värdegrundsarbete är ett prioriterat område. Som arbetsmaterial används t.ex. Vännerna i kungaskogen. Det är ett värdegrundsmaterial som tar upp vänskap, moral och etik och samarbete och även belyser mångkultur, miljö, natur och djur. Samverkan med förskoleklass ses som ett sätt att förbereda barnen inför skolstart Stödja allsidig utveckling - livslångt lärande Lärande: De flesta av förskolorna prioriterar att arbeta med läs, språkutveckling och matematik. Man arbetar t.ex högläsning, poesi och hörförståelse, det kan ske som läslustprojekt, bokkalendern i samverkan med biblioteket eller genom olika metoder som kiwi eller ljudspanarna. Arbeta med läs, språkutveckling och matematik knyts till vardagsaktiviteter både utomhus och inomhus. Genom förskoleprojektet i matematik har alla förskolor arbetat aktivt med matematik, man har bland annat skapat särskilda matteväskor och mattelådor som kan cirkulera runt mellan förskolorna. Genom arbete med olika teman kan man knyta an till alla verksamhetsområden inom förskolan, som exempel ges vatten och båtar, rymden, grundfärger, svenska traditioner, skogen m.fl. Självkänsla, identitet: Man vill skapa trygghet, bygga upp barnens identitetsutveckling och självkänsla. Att skapa socialt fungerande barngrupp, utveckla barnens sociala kompetens och att få det enskilda barnet att fungera i grupp är andra områden som utvecklas bland annat genom att arbeta med kompisstolen. Barn och vuxna ska lyssna på varandra, respektera olikheter och se varandras styrkor. Det är viktigt att tillgodose barns behov och speciellt för barn i behov av särskilt stöd. Hälsa, utevistelse, rörelse, motorik: Hälsa och utevistelse har prioriterats av de flesta av förskolorna och några anger att de vistas utomhus varje dag oavsett väder. Några har kopplat ihop utevistelse med arbete med t.ex. skogen, utomhusmatte. Förskolorna utvecklar barnets motorik genom lek och rörelse både utomhus och inomhus. Någon förskola har anslutit sig 16

17 som hälsoförskola genom konceptet för BROMS som står för bra rörelse och mat i skolan och bl.a. slutat med sötsaker Skola grundskola, förskoleklass och fritidshem Kunskapssyn Skolan ska stimulera till fortsatt lärande baserat på gemensam syn på kunskap, utveckling. Varje individ skall uppleva verksamheten som positiv och få självförtroende och självinsikt. Elevers förutsättningar och behov Undervisning och pedagogik ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. När skolans arbete organiseras skall speciell hänsyn ska tas till de barn och unga som är behov av särskilt stöd och stimulans. För elever med rättighet till särskilt stöd skall göras åtgärdsplan. Kontrollplatser och nationella prov Tidiga kontrollplatser avseende elevens förmåga att läsa, skriva och räkna ska skapas för att skolan så tidigt som möjligt skall kunna sätta in resurser där det behövs. Elever ska genomgå nationella prov i årskurs 5 och Kunskapssyn Enligt Kramfors kommuns skolplan ska skolan stimulera till fortsatt lärande baserat på gemensam syn på kunskap. Skolorna beskriver i sina kvalitetsredovisningar att man arbetat vidare med IUP, arbetat med läroplanens mål och reviderat lokala kursplaner. Inom olika ämnesområden har tydligare mål satts upp i utvecklingsplanerna och vilka kriterier som behövs för att nå målen. Direkta insatser har gjorts för ökad måluppfyllelse i framför allt läsförståelse och matematik. Satsningar har gjorts på samverkan mellan olika yrkesgrupper på skolorna Elevers förutsättningar och behov Enligt kommunens skolplan ska Verksamheten upplevas positivt och ge eleverna självförtroende och självinsikt och Undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Här spelar individuella utvecklingsplaner, IUP, en stor roll. Satsningar görs för att väcka elevers läsintresse och utveckla skolornas profil inom olika områden som t.ex. idrott, rörelse, uteverksamhet och data. Genom olika typer av framträdanden och storsamlingar för hela skolan, får eleverna visa hur de jobbat med olika arbetsområden, sjunga, spela, dansa eller spela teater (Se vidare 7.2. Situationen för barn i behov av särskilt stöd) Kontrollplatser och nationella prov Tidiga kontrollplatser avseende elevens förmåga att läsa, skriva och räkna ska skapas för att så tidigt som möjligt kunna sätta in resurser där det behövs. Nationella prov utförs i årskurs 3, 5 och 9. DLS- prov görs i alla årskurser eller i de årskurser som inte har nationella prov. Alla rektorsområden har utarbetat rutiner för att kunna följa 2 Nationella prov ska numera även göras för åk. 3 17

18 elevernas förmåga att läsa och skriva och vilka åtgärder som ska sättas in till elever som är behov av särskilt stöd. Utöver detta har skolorna rutiner för vilka kontrollstationer gentemot de nationella målen som finns för varje årskurs. Genom särskilda tester, som utförs av klasslärare, talpedagoger och specialpedagoger kan behoven synliggöras och insatser prioriteras till dem som behöver det mest. Screening görs bland 5-åringarna eller i förskoleklassen för att kunna sätta in tidiga åtgärder. Tester och inskolningsprov görs i åk 1 som fonolek i svenska och pröva med tal i matte. Varje termin eller läsår genomförs klasskonferenser där klasslärare, rektor, specialpedagog och skolsköterska deltar. Skolorna har elevvårdsteam som träffas 1-2 gånger per vecka eller en gång per månad. Utvecklingssamtal med elever och föräldrar genomförs minst en gång per termin. 6.3 Särskola all särskoleverksamhet inklusive fritidshem Särskolan är en skolform inom den obligatoriska skolan där pedagogiken särskilt anpassas till varje elevs personlighet och förutsättningar. Undervisningen ska utformas med utgångspunkt från elevernas upplevelser, erfarenheter och förståelse för sammanhang. Detta skall dokumenteras i en individuell utvecklingsplan. Verksamheten ska bygga på regelbunden kontakt och dialog med enskild förälder. Verksamheten bygger på målen för Särskolan i kommunens skolplan och Som ett exempel när det gäller Pedagogiken ska särskilt anpassa till varje elevs personlighet och förutsättningar nämns den motoriska aktivitet som bedrivs i särskolans regi. Varje elev i särskolan har en individuell utvecklingsplan. I den finns beskrivet under rubriken, idrott och hälsa hur varje elev utifrån individuella förutsättningar arbetar med motorisk aktivitet. Det kan t.ex. innebära sjukgymnastik, behandlingsbad, simträning, stavgång, styrketräning, bollspel, skogsvandring, skidåkning, cykling, ridning, samt övrig verksamhet som bedrivs utifrån årstidsväxlingar. 6.4 Situationen för barn i behov av särskilt stöd Förskolan När personal som i arbetet med barngruppen har observerat att ett barn i miljön behöver mer stöd undersöks i första hand möjligheterna att förändra t.ex. rutiner och tillvägagångssätt till fördel för barnet. Om behovet kvarstår tas kontakt med föräldrarna. Efter ett samtal och samråd med föräldrarna kontaktas specialpedagog för kartläggning av barnet och dess behov. Rektor och specialpedagog gör sedan en bedömning om vilka insatser som behövs och åtgärdsprogram skrivs. Utifrån detta får pedagoger och föräldrar handledning, råd och stöd. Ett exempel på stöd för barn med språksvårigheter kan vara att specialpedagogen gör olika språktester som sedan redovisas för pedagogerna och föräldrarna. Specialpedagogen har i uppdrag att vägleda i det fortsatta arbetet med barnen och ge tips och idéer på vad man kan jobba med i förskolan och vad föräldrarna kan bidra med. Uppföljning sker efter en tids arbete tillsammans med special pedagog, föräldrar och pedagoger för att se vad som har utvecklats och vad man ska arbeta vidare med, därefter sker fortlöpande uppföljning som visar om eventuellt andra åtgärder ska sättas in. Möjligheter till kontakter med psykolog finns också. Med föräldrarnas medgivande lämnas erfarenheter kring åtgärderna över till skolan genom en överlämnandekonferens. 18

19 6.4.2 Grundskolan, F-6 Elever i behov av särskilt stöd uppmärksammas och ges stöd för sin utveckling. Stödet kan avse både social som kunskapsmässig utveckling. Vid behov gör specialpedagogen och/eller skolpsykologen en djupare kartläggning av elevens starka och svaga sidor. Dessa kan också ge handledning till personalen. Skolorna har elevhälsoteam som i sitt arbete försöker vara steget före som ofta består av rektor, skolsyster, lärare och fritidspersonal. Insatserna sker i olika steg. Den tidiga kartläggningen av barnens/elevens kunskapsutveckling gör det möjligt att få insikt om vilka elever som är i behov av tidig insats. Det kan ske i perioder med intensiv lästräning och begreppsuppfattning med tillrättalagt material för dessa elever. Om det vid de ordinarie kontrollstationer visar på låga resultat så erbjuds eleven stödåtgärder i första hand i mindre resursgrupper vid några lektionstillfällen. I klassrummet erbjuds speciellt riktade åtgärder i form av att man strukturerar skolarbetet, individualiserar, använder datorprogram eller andra kompensatoriska hjälpmedel. Beroende på behov kan även enskild riktad undervisning ges exempelvis hos talpedagog eller specialpedagog. Även utredning av specialpedagog med efterföljande åtgärder erbjuds. Vid speciella behov kan eleven erbjudas undervisning i samundervisningsgrupp på heltid eller vid de lektioner som bedöms aktuella. Elever i behov av särskilt stöd får ett åtgärdsprogram upprättat som utvärderas kontinuerligt. Åtgärdsprogram upprättas för de elever som inte beräknas nå målen eller är i behov av annat stöd 1. På uppdrag av rektor utreder ansvarig lärare situationen och upprättar åtgärdsprogram i samråd med elev och förälder/rar. 2. Frågan lyfts vidare till skolans elevhälsa och beslut tas där om vidare åtgärder/insatser. 3. Uppföljning sker kontinuerligt i skolans elevhälsa samt i samverkan med elev/föräldrar Grundskolan (6)7-9 I de elevärenden där eleven är i behov av särskilt stöd upprättas åtgärdsprogram i ämnet och/eller i undervisningssituationen. Utöver detta kan även elevvårdskonferenser och utredningar bli aktuella beroende på vilka specifika svårigheter eleven har eller hamnat i samt vilket förändringsarbete som måste göras t.ex. i övergångar till olika skolformer Elevhälsoteamets olika yrkeskompetenser är värdefulla verktyg i dessa elevärenden samt även den enskilde pedagogens yrkeserfarenheter och kunskaper. Elever som behöver stöd i engelska, svenska eller matematik får, efter samråd med speciallärare och förälder, specialundervisning i en mindre grupp. Elever som behöver stöd i flera teoretiska ämnen kan få undervisningen i flera ämnen förlagda till en mindre undervisningsgrupp. Nyanlända elever får genast en klasstillhörighet men undervisningen inriktas till en början huvudsakligen på att lära sig svenska språket. Så snart eleven kan så börjar eleven i den ordinarie klassundervisningen. Studiehandledning på modersmålet och enskilt stöd i vissa ämnen är andra sätt att stödja våra nyanlända elever. 6.5 BKU - nämndens verksamhetsmål Demokrati: Delaktighet: Barnen i förskolan uppmuntras att klara av saker själva utifrån ålder. Vardagsinflytande är prioriterat. Genom pedagogiska rum ökar delaktigheten och barnens möjlighet att själva välja lek och material. Barnen ska kunna påverka sin vardag, våga uttrycka sina åsikter och stärka sin självkänsla och få utvecklas på sin nivå. Barnen får ta 19

20 ansvar för sitt handlande, genomföra och slutföra valda aktiviteter. Delaktighet sker efter barnens nivå. De tränas i den demokratiska processen och deltar solidariskt i undanplockning, dukning m.m. utifrån förmåga och ålder. Skolorna har klassråd och representanter i elevråd, skolråd, skolidrottsförening eller Lokal styrelse. Gemensamma regler för skolorna har tagits fram, i vissa fall i samverkan med personal och föräldrar. På högstadiet finns olika elevdemokratiska grupper som elevråd, skolidrottsförening, skyddsombud, matråd och biblioteksråd. Eleverna ges ökat ansvar efter mognad. Många skolor arbetar med fadderverksamhet där äldre elever är faddrar för de yngre eleverna. Arbetet med IUP har till syfte att ge eleven ökade möjligheter att påverka sin skolsituation. Bland fritidshemmens egna prioriterade mål märks satsningar på värdegrundsfrågor. Trygghet, jämställdhet, hänsyn och respekt spelar stor roll i deras arbete. Livskunskap, social kompetens, att lära sig bli självständiga, ta egna beslut och ansvar enligt SET - modellen är också något som fritidshemmen satsat på. Något fritidshem har prövat på att ha fritidsråd. Delaktigheten uppges öka efter mognad. Barnen får ökat ansvar vid olika aktiviteter. Barnen lär varandra genom att personalen visar de äldre barnen, som sedan instruerar de yngre. Fritidsbarnen har stora valmöjligheter av aktiviteter. De får vara med vid årets början och planera aktiviteter. I särskolan ökar delaktigheten utifrån varje elevs förutsättningar. Man har klassråd och arbetar med livskunskap. Föräldrasamverkan: Förutom föräldramöten, dagliga kontakter och sedvanliga utvecklingssamtal, förekommer en rad aktiviteter i förskolorna som t.ex. arbetskvällar med föräldrarna. Tid till diskussionsfrågor finns på föräldramöten bl.a. om verksamheten. Man har även en föräldraforumtavla och vid vissa förskolor har inflytanderåd bildats för att diskutera verksamhetsfrågor, med rektor, avdelningspersonal och föräldrarepresentanter Föräldrarna får tycka till och känna sig delaktiga, bland annat genom enkäter av olika slag. Barnens vardag synliggörs genom att dokumentation finns uppsatt t.ex. i hallen och portfoliopärmar finns tillgängliga. Skolorna har föräldraföreningar, lokal styrelse eller Föräldraforummöten för samverkan med föräldrarna. Information om skolan kan ske genom broschyr eller hemsida. Under de lägre skolåren skriver de flesta skolor veckobrev eller har kontaktbok. Möjlighet till kontakter finns även i samband med utvecklingssamtal varje termin och föräldramöten, som kan ge aktuell information och diskussion kring gemensamma frågor. Fritidshemmen har daglig personlig kontakt, tamburkontakt, med vårdnadshavarna. Vidare har man föräldramöten, föräldra-/barnsamtal och olika aktiviteter som t.ex. basar med drop in - fika för föräldrarna. Föräldraföreningarna samverkar som regel med alla verksamheter på skolan. Verksamheter planeras tillsammans med föräldrarna som kan vara med och påverka innehållet. Föräldraenkäter delas också ut för att ta del av föräldrarnas synpunkter. På särskolan sker föräldrasamverkan genom en Lokal styrelse, föräldramöten, IUP och utvecklingssamtal. Mycket tid ägnas åt samtal med nya föräldrar och därigenom ges en känsla av vad som passar bäst till varje enskilt barn. Stor vikt sätts vid att visa lyhördhet och respekt och utgå från så mycket gemensam information som möjligt. På så sätt kan alla inriktas mot samma mål och kämpa för samma sak. Genom en öppen dialog utifrån den individuella utvecklingsplanen kan man enas kring vad skolan och föräldrarna vill prioritera. Förändringar för elever tas i den takt som föräldrarna är mogna för Elevhälsa för barn och ungdom Trakasserier: Alla förskolor har Likabehandlingsplaner enligt den nya lagen. Förskolorna arbetar förebyggande enligt läroplanen med regler, genom vägledning och samtal i dagliga situationer t.ex. vid val av aktiviteter. De jobbar med värdegrunden och kompisstolen, hur man uppträder mot och med varandra. Man använder sig av ett särskilt värdegrundsmaterial för femåringar. De leker lekar och andra aktiviteter som främjar empati och gruppkänsla. 20