Kliniska aspekter kring Dk/t

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kliniska aspekter kring Dk/t"

Transkript

1 38 Professor Noel Brennan är direktör för Brennan Consultants Pty i Melbourne, Australien, och adjungerad professor vid Queensland University of Technology. Dr Philip Morgan är universitetslektor i optometri och direktör för Eurolens Research vid University of Manchester I den första delen av en artikelserie i två delar tar professor Noel Brennan och Dr Philip Morgan en titt på den senaste terminologin och de senaste teorierna när det gäller syresättning av hornhinnan genom silikonhydrogellinser. AV NOREL BRANNAN OCH PHILIP MORGAN Kliniska aspekter kring Dk/t Del 1. Har luften gått ur syret? Även om det ursprungliga målet med silikonhydrogellinser (SiH-linser) inte har uppnåtts, nämligen att lösa problemet med infektiös keratit vid kontinuerlig användning (användning av linser dygnetrunt), tillhandahåller de utan tvivel en bättre miljö än hydrogellinser genom att främja normal metabolisk aktivitet i hornhinnan. Om detta råder det samstämmighet, medan det är mer oklart hur långt vi behöver sträcka oss när det gäller syregenomsläpplighet (Dk/t) inom silikonhydrogelkategorin för att uppnå ett optimalt fysiologiskt resultat. (För enkelhetens skull utelämnas enheter på 10-⁹(cm/sek)(mlO₂/ml.mmHg) när Dk/tvärden anges i texten.) Teoretiska modeller som stöds av empiriska data baserade på EOP (Equivalent Oxygen Percentage) tyder på att det är liten skillnad mellan olika silikonhydrogellinser. 1-6 Det finns dock vissa författare som hävdar att man borde kunna förvänta sig ytterligare fördelar genom att öka Dk/t inom silikonhydrogelkategorin. 7-9 Det är viktigt att begrunda resultat från laboratorier och modeller, men det yttersta testet av dessa skillnader finns att finna i kliniska prestanda. Denna första artikel av två ägnar vi åt det kliniska perspektivet för att komma till slutsatsen att det i strikt fysiologiska termer finns lite att vinna med att pressa upp Dt/k-värdena ovanför värdena i den nedre delen av intervallet för silikonhydrogellinser. I den andra delen be- Figur 1 Skattningar av po₂ i öppet öga genom en teknik med fosforescerande färg 10 Figur 2 Kombinerad graf som visar Dk/t, EOP, främre kornealt syreflöde (Flöde; µl/ cm2 h) och konsumtion (Kons; nl/cm3 sek) som en funktion av Dk/t för öppet öga beräknat enligt Brennan. 2 Olika y-axelskalor finns tillgängliga för var och en av dessa variabler. Vilken skala är bäst lämpad för att beskriva syrsättning av hornhinnan? När vi talar om syresättningen av hornhinnan vill vi egentligen veta vilken mängd energi som hornhinnan genererar för att utföra sina normala funktioner. Eftersom syreflödet är det hastighetsbegränsande steget vet vi att detta står i direkt proportion till syremetabolismens (eller konsumtionens) hastighet genom Krebs TCA-cykel och elektrontransportkedjan. Innan silikonhydrogellinserna kom var Dk/t-värdet för mjuka linser begränsat till ca 30. Vid denna låga syrsättningsnivå var Dk/t ett användbart faktiskt index eftersom sambandet mellan metabolism och Dk/t huvudsakligen är linjärt för detta lilla avsnitt av kurvan. Även om Dk/t talar om för oss exakt hur mycket syre som passerar genom en kontaktlins på laboratoriebänken, reproduceras inte detta värde när linsen sitter i ögat. Många har också använt EOP (Equivalent Oxygen Percentage), som förutsäger partialtrycket för syre vid hornhinnans främre yta. Sambandet mellan partialtryck och metabolism är i själva verket inte linjärt eftersom det följer ett samband som kallas Michaelis-Menten-kinetik. Fatt föreslog att man skulle använda syreflödet vid hornhinnans främre yta 11, som också kallas för flux, eftersom det anger volymen av syre som når hornhinnan. Detta är ett index som är mycket bättre än EOP och Dk/t, men det är inte ett perfekt index för metabolism, eftersom syre också kan förflytta sig genom hornhinnans bakre yta. Det vi ytterst vill ha är ett sätt att bestämma den primära intressevariabeln, vilket syrekonsumtionen kan ge oss. Den är ekvivalent med nettoflödet, eller summan av flödena vid hornhinnans främre och bakre yta. Den bästa tillgängliga metoden för närvarande för att bedöma konsumtionen är Fatts diffusionsekvationsmetod.12 Figur 2 visar hur lagen om avtagande avkastning blir alltmer uppenbar allteftersom vi ökar förfiningsgraden av estimatorerna från Dk/t till EOP till flux till konsumtion.

2 39 TABELL 1 Materialegenskaper för ett urval silikonhydrogel- och hydrogellinser. Högsta och lägsta Dk/t-värden härrör från olika källor, däribland data från tillverkare*, Bruce 13, Efron et al 14 samt våra egna opublicerade mätningar 1 lyser vi viktiga prestandaskillnader inom silikonhydrogelkategorin som inte är syrebaserade och som borde vara den verkliga utgångspunkten vid val mellan olika linsmärken. Lagen om avtagande avkastning Lagen om avtagande avkastning måste tilllämpas när man studerar sambandet mellan syret som når hornhinnan och Dk/t. Låt oss anta att en kontaktlins med ett Dk/tvärde på 100 åstadkommer ett partialtryck för syre på 100 mmhg vid hornhinnans främre yta (enligt tillgängliga data är detta sannolikt lågt räknat). Under normala användningsförhållanden i öppet öga leder en fördubbling av Dk/t-värdet till 200 inte till ett partialtryck på 200 mmhg. Detta är inte möjligt, eftersom partialtrycket för atmosfäriskt syre vid havsytan är ca 159 mmhg (vid standardtemperatur och -tryck), och po₂ vid hornhinnans yta kan aldrig överstiga detta värde. Vi kan fortsätta att fördubbla Dk/t-värdet, men det kommer aldrig att leda till ett po₂-värde som är högre än i atmosfären. Data från Bonanno et al i figur 1 belyser detta genom att visa att po₂ vid den främre ytan endast ökar i långsam takt ovanför en Dk/t-nivå på ca Figur 2 visar att allteftersom modelleringen av syresättning av hornhinnan från Dk/t till EOP till flux till konsumtion blir mer förfinad, ger en fortsatt ökning av Dk/t alltmer marginella fördelar (se ruta). Det finns alltså inget tvivel om att lagen om avtagande avkastning gäller. Den enda relevanta frågan är vid vilken punkt ökningen av Dk/t upphör att ge verkliga kliniska fördelar. Forskning om syrekonsumtion och de kliniska bevis som presenteras nedan tyder på att denna nivå ligger under det lägsta Dk/t-värde som konstaterats hos silikonhydrogellinser. Vid analys av syrets betydelse för hornhinnevävnaden är det lämpligt att referera till en uppsättning linsparametervärden. Sådan information återfinns i tabell 1. Man bör komma ihåg att det Dk/t-värde som anges för de flesta linser endast gäller för linsens centrum. En lins med ett centralt Dk/t-värde på 20 kan mycket väl ha ett perifert Dk/t-värde på 10 eller mindre. 13 De centrala och perifera Dk/t-värden som anges i tabell 1 är skattningar härledda från olika källor för värden av permeabilitet och tjocklek, till exempel data från tillverkare, Bruce, Efron et al, samt våra egna opublicerade mätningar. 13,14 Uppgifter om högsta Dk/t-värde kan avvika från de värden som angetts av tillverkare, eftersom dessa vanligtvis presenteras vid -3,00 D. En vanlig klinisk tolkning är att variationer i styrka orsakar betydande förändringar av Dk/t. Sanningen är att tillverkarna är skickliga på att hålla de maximala värdena för tjocklek under ca 0,30 mm över ett stort intervall av styrkor, och denna tumregel kan vara användbar vid skattning av det sämsta tänkbara Dk/t-värdet för linser med högre styrkor. För speciallinser, exempelvis toriska linser, tycks samma maximalvärden för tjocklek kunna tillämpas, vilket inne- >

3 40 bär att de allmänna slutsatser som dras i den här artikeln för sfäriska linser som regel även gäller för speciallinser. 15 Dk/t-värden som anges i diskussionen nedan avser centralt Dk/t om inget annat anges. Acuvue Advance och Purevision uppvisar de lägsta Dk/t-värdena för silikonhydrogellinser som allmänt rekommenderas för dagbruk respektive kontinuerlig användning, och dessa linser hänvisar vi till i detta sammanhang nedan. Figur 3 Silikonhydrogellinser tycks inte alls orsaka vaskularisering (visas på bilden) Kända syrerelaterade effekter I realiteten orsakar alla hydrogellinser hypoxi i hornhinnan. Kortvarig användning av hydrogellinser i slutet öga leder till kornealt ödem 16,17, limbal hyperemi 18,19 och endoteliala blebs 20. Efter en period av kontinuerlig användning av hydrogellinser ser man utveckling av mikrocystor och vakuoler 21,22, vaskularisering av hornhinnan 18,21, stromal förtunning 23, endotelial polymegetism24 och myopiprogression 25. Användning av hydrogellinser i öppet öga ger mindre påverkan än användning i slutet öga, men det finns belägg för att det i stort sett alltid förekommer någon grad av hypoxi någonstans i hornhinnan. Limbal hyperemi är det tydligaste symtomet, och det förekommer hos de flesta människor vid användning av hydrogellinser. 26,27 Långvarigt dagbruk av hydrogellinser har också visat sig orsaka endotelial polymegetism, 28 men det är oklart ifall omfattningen är konstant över intervallet för syretransmission (Dk/t) för hydrogellinser (ca 0 till 30), eftersom de studier som utförts hittills endast har beaktat de olika modaliteterna efter grupp. Hydrogellinser med lägre Dk/t (mindre än ca 20) är kända för att orsaka hornhinnesvullnad även i öppet öga. 29 Linser med värden i den nedre delen av Dk/t-intervallet (perifert Dk/t på ca 10) kan också leda till vaskularisering Det är därför troligt att linser med värden i den övre delen av Dk/t-intervallet (ett Dk/t-värde över ca 20) ger en minimal förändring av hornhinnan bortsett från limbal hyperemi. Eftersom de flesta kontaktlinsbärare världen över använder tunna mellanvätskehaltiga hydrogellinser och ett centralt Dk/tvärde på ca 20, är det rimligt att påstå att eliminering av limbal hyperemi utgör den viktigaste orsaken, om inte den enda, för att byta från hydrogellinser vid dagbruk till silikonhydrogellinser. Ödem, striae och endoteliala veck Det finns ett starkt samband mellan hornhinnans tjocklek och dess syretillgång. 33,34 Under användning i öppet öga sväller hornhinnan om kontaktlinsens Dk/t-värde ligger under ca Hydrogeler orsakar därför i allmänhet viss hornhinnesvullnad även när ögonen är öppna. Om svullnaden överstiger ca 5 procent kan även bakre stromala striae finnas, och vid en svullnad på över ca 10 procent uppkommer endoteliala veck. 36 Ingen av silikonhydrogellinserna förväntas orsaka någon hornhinnesvullnad i öppet öga, ett påstående som det finns belägg för. 37 När ögonen är slutna under natten uppstår viss hornhinnesvullnad även utan kontaktlinser. Man har uppskattat att denna uppgår till mellan 0,7 och 5,5 procent. 38 Värdet varierar med erfarenhet av linsanvändning. Cox et al fann 3,8 procents svullnad hos individer som inte använde kontaktlinser, 2,0 procent hos individer som adapterat till dagbruk av hydrogellinser och 0,7 procent hos individer som adapterat till kontinuerlig användning av hydrogellinser. 39 Alla kontaktlinser orsakar ytterligare svullnad över dessa nivåer i slutet öga. Tunna mellanvätskehaltiga hydrogeler orsakar i allmänhet ca 8 procents ytterligare svullnad och hydrogellinser med lägre Dk/t än dessa orsakar högre värden. 40 Silikonhydrogellinser orsakar mycket mindre ödem. Silikonhydrogellinsen med det lägsta Dk/ t-värdet som är godkänt för kontinuerlig användning, PureVision, orsakar bara ca 2 procents svullnad över baslinjevärdet. 40 Silikonhydrogellinsen med det högsta Dk/t-värdet, Focus Night & Day, orsakar ca 1 procents ytterligare svullnad. 41 Det är oklart om dessa låga värden på 1 till 2 procents svullnad som uppträder med silikonhydrogellinser, förutom den svullnad som uppstår utan att kontaktlinser används, är tecken på skadlig hypoxisk stress, och om de små skillnaderna mellan dessa linser har betydelse. Eftersom det saknas något känt samband mellan svullnad och korneal patologi, och med tanke på den stora proportionella skillnaden mellan silikonhydrogellinser och hydrogellinser, vill vi göra gällande att graden av svullnad som uppkommer vid silikonhydrogellinser inte har någon betydelse. Mikrocystor Holden et al konstaterade att av de olika förändringar som kontinuerlig användning av hydrogellinser kan åstadkomma är mikrocystor det lättast observerbara tillstånd som indikerar epitelial förändring. 42 Sweeney et al konstaterar att i kliniska studier används mikrocystor som den klassiska markören för hypoxi. Hickson och Papas uppskattade incidensen av mikrocystor hos personer som inte bär kontaktlinser till 49 procent, men ingen uppvisade mer än 5 mikrocystor per hornhinna. 43 Dagbruk av hydrogellinser tycks inte påverka denna incidens. 42,44 Följaktligen borde dagbruk av silikonhydrogellinser inte öka förekomsten, ett antagande som baseras på det faktum att ingen har ansett det värt att mätas. Å andra sidan har det genomsnittliga antalet mikrocystor hos individer som bär

4 41 hydrogellinser efter fem års kontinuerlig användning rapporterats uppgå till 17 ± 21, med i stort sett minst en mikrocysta på varje öga. 23 Antalet mikrocystor korrelerar omvänt med Dk/t vid användning i slutet öga, och Dk/t-nivån vid vilken de sjunker till baslinjeantalet uppskattas till ca Eftersom centralt Dk/t för PureVision är ca 90 är det ingen överraskning att mikrocystor i allmänhet inte rapporteras som ett problem med silikonhydrogellinser. Brennan et al rapporterade om användning av tre olika typer av silikonhydrogellinser och fann en incidens på 30 till 59 procent, vilket stämmer överens med Hickson-Papas baslinje, men en 9 till 17 procents högre incidens med över 10 mikrocystor. 46 De studerade linserna med de högsta och lägsta Dk/tvärdena i dygnetrunt-kategorin för silikonhydrogellinser, men de fann inga belägg för något samband mellan denna viktiga markör för hypoxi och Dk/t inom den här gruppen. Vaskularisering Vaskularisering är betydelsefullt eftersom det är det enda allvarliga kontaktlinsrelaterade hotet mot synen med undantag av mikrobiell keratit (figur 3). Det kan inträffa vid både dagbruk och kontinuerlig användning av hydrogellinser. På grund av att det tar tid att utvecklas och inte är av akut karaktär är uppgifterna om incidens och relativa risker mycket skiftande. Även linser med låga perifera Dk/t-värden på omkring 10, vilket förekommer hos vissa tunna linser med hög vattenhalt, kan framkalla en viss kärltillväxt, men tycks inte orsaka någon betydande vaskularisering vid dagbruk. Det är därför högst osannolikt att någon hypoxirelaterad vaskularisering skulle kunna påträffas vid dagbruk av silikonhydrogellinser, och vi känner inte till några sådana rapporter. Dumbleton et al studerade vaskularisering under nio månaders kontinuerlig användning och fann betydande vaskularisering hos bärare av linser med lågt Dk/t-värde (perifert Dk/t ca 10) och ingen alls hos bärare av linser med höga Dk/t-värden (perifera Dk/t-värden i området 60 till 100) 47, vilket bekräftar det allmänna sambandet mellan vaskularisering och Dk/t. Det har emellertid genomförts mycket få studier där en bedömning av Dk/t-värdets inverkan inom silikonhydrogelkategorin har kunnat göras. Under en period av ett års kontinuerlig användning fann Brennan et al nästan noll procents incidens av betydande vaskularisering i något av ögonen bland 212 individer som använde PureVision- och Acuvue-linser kontralateralt. 48 Vid ytterligare analys av en ettårig studie av kontinuerlig användning av Purevision, Night & Day och Biofinity som rapporterades av Brennan et al 46 befanns nästan hälften av deltagarna, som hade olika historik när det gällde tidigare användning, ha någon grad av vaskularisering vid början av studien. Vid efterföljande besök minskade den registrerade vaskulariseringen avsevärt men i stort sett lika mycket hos de olika linstyperna. Vid det slutliga besöket uppvisade 25 procent av deltagarna som använde PureVision fortfarande en viss vaskularisering, mot 21 procent av deltagarna som använde Night & Day. Sandomingo et al nämner inte ens vaskularisering i sin 18 månader långa jämförelse mellan PureVision och Night & Day, utan begränsar sina kommentarer helt och hållet till hyperemi. 49,50 Sammanfattningsvis tycks silikonhydrogellinser ha eliminerat hypoxiinducerad vaskularisering. Det finns inte heller något belägg för skillnader inom silikonhydrogelkategorin vad beträffar benägenhet att orsaka vaskularisering. Limbal rodnad Som tidigare konstaterats är limbal rodnad det viktigaste tecknet på hypoxi vid dagbruk av tunna mellanvätskehaltiga hydrogellinser. Papas fick fram ett kritiskt perifert Dk/t-värde på 125 för undvikande av limbal rodnad vid användning i öppet öga,5 1 och detta förslag är ett av huvudargumenten för dem som förespråkar ett högre Dk/t-värde. Metoderna som använts för att komma fram till detta kriterium har emellertid sina brister. I linje med Holden och Mertz 35 söker den matematiska metoden identifiera ett intercept mellan det som i själva verket är en asymptotisk kurva och dess asymptot, en i sig inexakt uppgift. Det föreligger också allvarliga tvivel beträffande kvaliteten på den kontroll som Papas använde. Som baslinje användes ögat utan kontaktlins. Mekanisk påverkan och temperatur vid linsanvändning kan emellertid påverka mätningarna av limbal rodnad förutom inflytandet av Dk/t. Därför har vi granskat litteraturen för att finna stöd för Papas kriterium på 125. Våra efterforskningar har identifierat sju studier som jämförde skillnaderna mellan två olika silikonhydrogellinser vad beträffar graden av inducerad limbal hyperemi vid både dagbruk och kontinuerlig användning. 46,49,52-56 Eftersom de perifera Dk/t-värdena hos alla silikonhydrogellinserna är under 125 och det inte finns två värden som är lika stora, skulle vi kunna förvänta oss betydande skillnader i graden av limbal rodnad i alla dessa studier om Papas fynd är av klinisk betydelse. Inte i någon av dessa studier rapporterades en skillnad. Detta antyder inte bara att kriteriet 125 har liten relevans i den kliniska världen, utan också att siffran 37, det lägsta perifera Dk/t-värdet som har konstaterats hos silikonhydrogellinser för dagbruk, är tillräckligt för att undvika kliniskt betydande limbal rodnad i öppet öga. Endoteliala blebs (blåsor) Inom några minuter efter att en kontaktlins har satts in uppstår mörka områden som kallas blebs i endotelets spekulära reflektion 20 (figur 4). Dessa blåsor anses inte ha någon patologisk betydelse i sig själva, men utgör ändå ett omedelbart indicium på hypoxi, där arean av endotelet där blåsorna uppstår under kontaktlinsanvändning i allmänhet är omvänt proportionell mot Dk/t-värdet för den linsen. 57 Vi har emellertid nyligen testat om det fanns skillnader i blåsrespons inom silikonhydrogelkategorin. Vi undersökte blåsbildning efter 20 minuters användning av silikonhydrogellinser hos östasiatiska individer i >

5 42 öppet och slutet öga och vi kunde inte påvisa några skillnader mellan Dk/t-värden. 58 Endotelial polymegatism De flesta studier är ense om att endotelial celldensitet inte påverkas varken av dagbruk eller kontinuerlig kontaktlinsanvändning. Distributionen av cellstorlekar och -former förändras emellertid, effekter som kallas för polymegatism respektive pleomorfism. Av de kliniska markörer som potentiellt indikerar långsiktig fysiologisk skada på hornhinnan genom kronisk hypoxi, torde endotelial polymegatism vara den mest sensitiva. Antalet mikrocystor tenderar att nå sin höjdpunkt efter flera månaders kontinuerlig användning (ej medräknat återhämtningseffekten vid avbrott av detta användningssätt), stromal och epitelial förtunning sker vanligtvis i blygsam omfattning i jämförelse med populationsvariationer, vaskularisering uppstår endast i enskilda fall och kräver i allmänhet allvarlig hypoxi, medan polymegatism tycks fortsätta att förvärras linjärt över tiden. 28,59,60 Den tycks också öka med användningsintensiteten. 59 Figur 5 visar Figur 4 Mikrofotografier av endotelet som visar utveckling och upplösning av blåsor (blebs) på en enskild plats vid användning av hydrogellinser i slutet öga (observera matchande celler mellan fotografierna). Ett nytt intressant fynd är den tydliga ökningen av antalet och skärpan av centrala prickar precis efter att stimulus har avlägsnats. Silikonhydrogellinser orsakar minimal blåsrespons i öppet eller slutet Figur 5 Mikrofotografier av endotelet som visar normal celldensitet och hög regelbundenhet hos 6-åring, lägre celldensitet och ökande oregelbundenhet hos 49-åring och polymegatism hos 25-årig erfaren bärare av hydrogellinser. Vi avvaktar resultatet av forskning för att kunna visa om silikonhydrogellinser orsakar endotelial polymegatism endotelets utseende hos en 25-årig erfaren användare av hydrogellinser jämfört med en ung och en äldre icke-användare. Utvecklandet av endotelial polymegatism tycks vara relaterat till graden av hypoxi, eftersom det sker en avsevärd förändring hos bärare av PMMA-linser, vid kontinuerlig användning av hydrogellinser och i mindre omfattning vid dagbruk av hydrogellinser. 24,61,62 Det sker emellertid en minimal förändring hos bärare av silikonelastomerlinser. 63 Det är dock oklart vid vilken Dk/tnivå polymegetism börjar. Det återstår också att bestämma om silikonhydrogellinser orsakar detta fenomen och också om ett byte till dessa material medger återhämtning från hydrogellinsinducerad endotelial polymegatism. Korneal förtunning Både epitelial och stromal förtunning kan uppstå som respons på kontinuerlig användning av hydrogellinser 23, men en påverkan vid dagbruk är inte lika tydlig. 64,65 Det är osäkert hur mycket av förtunningen som kan hänföras till mekaniska effekter i motsats till hypoxiska effekter. Ortokera- tologi är känt för att förtunna hornhinnan centralt66, och den största delen av denna effekt är oberoende av Dk/t. Det finns inga belägg för att det uppstår hypoxirelaterad korneal förtunning med silikonhydrogellinser. Myopiprogression Små myopiförändringar har tidigare identifierats vid dagbruk och kontinuerlig användning av hydrogellinser och dessa tycks uppkomma i en högre grad än med glasögon. 67,68 Dessa förändringar är inte uppenbara vid användning av åtminstone ett märke av silikonhydrogellinser. 25,69 I vilken mån myopiförändringar kan tillskrivas hypoxi är emellertid en öppen fråga. Det finns ingen uppenbar ökning av central krökning av hornhinnan associerad med hydrogellinsinducerad myopiförändring. 70 Det finns teorier om att perifer retinal refraktion ger upphov till ögontillväxt. 71 Användning av kontaktlinser av standarddesign kan förändra aberrationsprofilen och leda till en högre grad av optiskt stimulerad ökning av myopi än vid användning av glasögon. Denna effekt kan motverkas genom användning av silikonhydrogellinser med högre elasticitetsmodulus, vilka har en tendens att mekaniskt plana ut hornhinnans centrala område. 72 Sammanfattning Det finns lite belägg för fysiologiskt baserad prestandavariation inom kategorin silikonhydrogellinser. Det som är känt omfattar små skillnader av okänd betydelse mellan silikonhydrogellinser beträffande responsen för hornhinnesvullnad i slutet öga samt laboratorieskillnader när det gäller limbal hyperemi som inte tycks visa sig i kliniska rapporter varken vid dagbruk eller kontinuerlig användning. I den andra delen i den här serien kommer vi att behandla viktiga skillnader i linsprestanda mellan olika märken av silikonhydrogellinser och visa att dessa är relaterade till andra materialegenskaper än syregenomsläpplighet. Denna artikel publicerades ursprungligen i Optician, 2009, vol. 238, nr 6209, 16 20

6 43 Referenser 1. Brennan N. Corneal oxygenation during contact lens wear: comparison of diffusion and EOP-based flux models. Clin Exp Optom 2005; 88: Brennan N. Beyond flux: total corneal oxygen consumption as an index of corneal oxygenation during contact lens wear. Optom Vis Sci 2005; 82: Brennan NA. A model of oxygen flux through contact lenses. Cornea 2001; 20: Compan V, Lopez-Alemany A, Riande E, et al. Biological oxygen apparent transmissibility of hydrogel contact lenses with and without organosilicon moieties. Biomat 2004; 25: Huang P, Zwang-Weissman J, Weissman BA. Is contact lens T still important? Contact Lens Ant Eye 2004; 27: Radke CJ, Chhabra M. Minimum Contact Lens Oxygen Transmissibility (Dk/L) With Monod Kinetics for the Corneal Oxygen Consumption Rate. Invest. Ophthalmol. Vis. Sci. 2005; 46: Fonn D, Bruce A. A review of the Holden-Mertz criteria for critical oxygen transmission. Eye Contact Lens 2005; 31: Fonn D, Sweeney D, Holden B, et al. Corneal oxygen deficiency. Eye Contact Lens 2005; 31: Holden BA, Stretton S, Lazon de la Jara P, et al. The future of contact lenses: Dk really matters. Contact Lens Spectrum 2006; 21: Bonanno JA, Clark C, Pruitt J, et al. Tear oxygen tension under silicone-hydrogel lenses in human subjects. Invest Ophthalmol Vis Sci 2008; 49:E-abstract Fatt I. New physiological paradigms to assess the effect of lens oxygen transmissibility on corneal health. CLAOJ 1996; 22: Fatt I, Freeman RD, Lin D. Oxygen tension distributions in the cornea: a re-examination. Exp Eye Res 1974; 18: Bruce AS. Local oxygen transmissibility of disposable contact lenses. Contact Lens Anterior Eye 2003; 26: Efron N, Morgan PB, Cameron ID, et al. Oxygen permeability and water content of silicone hydrogel contact lens materials. Optom Vis Sci 2007; 84: Brennan N. Corneal oxygen consumption beneath toric soft lenses. 2008:In preparation. 16. Leibowitz H, Laing R, Sandstrom M. Continuous wear of hydrophilic contact lenses. Arch Ophthalmol 1973; 89: Sarver MD, Staroba JE. Corneal edema with contact lenses under closed-eye conditions. AmJ Optom Physiol Opt 1978; 55: Binder P. Complications associated with extended wear of soft contact lenses. Ophthalmol 1979; 86: Holden B, Sweeney D, Swarbrick H, et al. The vascular response to long-term extended contact lens wear. Clin Exp Optom 1986; 69: Zantos S, Holden B. Transient endothelial changes soon after wearing soft contact lenses. Am J Optom Physiol Opt 1977; 54: Zantos S, Holden B. Ocular changes associated with continuous wear of contact lenses. Aust J Optom 1978; 61: Zantos S. Cystic formations in the corneal epithelium during extended wear of contact lenses. Int Contact Lens Clin 1983; 10: Holden B, Sweeney D, Vannas A, et al. Effects of long-term extended contact lens wear on the human cornea. Invest Ophthalmol Vis Sci 1985; 26: Schoessler J. Corneal endothelial polymegathism associated with extended wear. Int Contact Lens Clin 1983; 10: Dumbleton KA, Chalmers RL, Richter DB, et al. Changes in myopic refractive error with nine months extended wear of hydrogel lenses with high and low oxygen permeability. Optom Vis Sci 1999; 76: Ruben M, Brown N, Lobascher D, et al. Clinical manifestations secondary to soft contact lens wear. Br J Ophthalmol 1976; 60: McM nnies CW, Chapman-Davies A, Holden BA. The vascular response to contact lens wear. Am J Optom Physiol Opt 1982; 59: MacRae S, Matsuda M, Shelland S, et al. The effects of hard and soft contact lenses on the endothelium. Am J Ophthalmol 1986; 102: Farris R, Donn A. Corneal respiration with soft contact lenses. J Am Optom Assoc 1972; 43: Roth HW. The etiology of ocular irritation in soft lens wearers: distribution in a large clinical sample. Contact Intraoc Lens Med J 1978; 4: McMonnies C. Contact lens-induced corneal vascularization. Int Contact Lens Clin 1983; 10: Efron N. Vascular response of the cornea to contact lens wear. J Am Optom Assoc 1987; 58: Holden B, Sweeney D, Sanderson G. The minimum precorneal oxygen tension to avoid corneal oedema. Invest Ophthalmol Vis Sci 1984; 25: Polse K, Mandell R. Critical oxygen tension at the corneal surface. Arch Ophthalmol 1971; 84: Holden B, Mertz G. Critical oxygen levels to avoid corneal edema for daily and extended wear contact lenses. Invest Ophthalmol Vis Sci 1984; 25: La Hood D, Grant T. Striae and folds as indicators of corneal oedema. Optom Vis Sci 1990; 67 (suppl.): Morgan PB, Maldonado-Codina C, Quhill W, et al. Central and peripheral oxygen transmissibility thresholds to avoid corneal swelling during open eye soft contact lens wear.j Biomed Mat Res 2008:Submitted for publication. 38. Brennan NA, Fonn D, Corneal hypoxia, in Siliconehydrogels: continuous wear contact lenses, D.F. Sweeney, Editor. 2004, Butterworth-Heinemann: London. 39. Cox I, Zantos S, Orsborn G. The overnight corneal swelling response of non-wear, daily wear, and extended wear soft lens patients. Int Contact Lens Clin 1990; 17: Brennan NA, Coles M-LC, Continuous wear, in Contact Lens Practice, N. Efron, Editor. 2002, Butterworrth-Heinemann: Oxford. p Fonn D, du Toit R, Simpson TL, et al. Sympathetic swelling response of the control eye to soft lenses in the other eye. Invest Ophthalmol Vis Sci 1999; 40: Holden BA, Grant T, Kotow M, et al. Epithelial microcysts with daily and extended wear of hydrogel and rigid gas permeable contact lenses.. Invest Ophthalmol Vis Sci 1987; 28(Suppl): Hickson S, Papas E. Prevalence of idiopathic corneal anomalies in a non contact lens-wearing population. Optom Vis Sci 1997; 74: Holden BA, Sweeney DF. The significance of the microcyst response: a review. Optom Vis Sci 1991; 68: Sweeney DF, Keay L, Jalbert I, et al., Clinical performance of silicone hydrogel lenses, in Silicone hydrogels: the rebirth of continuous wear contact lenses, D.F. Sweeney, Editor. 2000, Butterworth-Heinemann: This article was originally published in Optician, 2009, Vol 238, No 6218, Contact Lens Monthly Oxford. p Brennan NA, Coles ML, Connor HR, et al. A 12-month prospective clinical trial of comfilcon A silicone-hydrogel contact lenses worn on a 30-day continuous wear basis. Cont Lens Anterior Eye 2007; 30: Dumbleton KA, Chalmers RL, Richter DB, et al. Vascular response to extended wear of hydrogel lenses with high and low oxygen permeability. Optom Vis Sci 2001; 78: Brennan NA, Coles M-LC, Levy B, et al. One- Year Prospective Clinical Trial of balafilcon A (PureVision) Silicone-hydrogel Contact Lenses Used on a 30-Day Continuous Wear Schedule. Ophthalmol 2002; 109: Santodomingo-Rubido J, Wolffsohn JS, Gilmartin B. Changes in ocular physiology, tear film characteristics, and symptomatology with 18 months silicone hydrogel contact lens wear. Optom Vis Sci 2006; 83: Santodomingo-Rubido J, Wolffsohn JS, Gilmartin B. Adverse events and discontinuations during 18 months of silicone hydrogel contact lens wear. Eye Contact Lens 2007; 33: Papas E. On the relationship between soft contact lens oxygen transmissibility and induced limbal hyperaemia. Exp Eye Res 1998; 67: Brennan NA, Coles ML, Ang JH. An evaluation of silicone-hydrogel lenses worn on a daily wear basis. Clin Exp Optom 2006; 89: Guillon M, Maissa C. The effect of optimising

7 44 silicone hydrogels key physical properties on extended wear clinical performance. Invest Ophthalmol Vis Sci 2006; 49:ARVO E-abstract Maldonado-Codina C, Morgan PB, Schnider CM, et al. Short-term physiological response in neophyte subjects fitted with hydrogel and silicone-hydrogel contact lenses. Optom Vis Sci 2004; 81: Morgan PB, Efron N. Comparative clinical performance of two silicone hydrogel contact lenses for continuous wear. Clin Exp Optom 2002; 85: Papas E, Willcox MDP. Reducing the consequences of hypoxia: the ocular redness response. Contact Lens Spectrum 2006; 21 (suppl.): Inagaki Y, Akahori A, Sugimoto K, et al. Comparison of corneal endothelial bleb formation and disappearance processes between rigid gas-permeable and soft contact lenses in three classes of dk/l. Eye Contact Lens 2003; 29: Brennan NA, Coles M-LC, Connor RM, et al. Shortterm corneal endothelial response to wear of siliconehydrogel contact lenses in east asian eyes. Eye Contact Lens 2008; 34: Chang SW, Hu FR, Lin LL. Effects of contact lenses on corneal endothelium -a morphological and functional study. Ophthalmologica 2001; 215: Yamauchi K, Hirst LW, Enger C, et al. Specular microscopy of hard contact lens wearers II. Ophthalmology 1989; 96: Carlson KH, Bourne WM. Endothelial morphologic features and function after long-term extended wear of contact lenses. Arch Ophthalmol 1988; 106: Stocker EG, Schoessler JP. Corneal endothelial polymegathism induced by PMMA contact lens wear. Invest Ophthalmol Vis Sci 1985; 26: Schoessler JP, Barr JT, Freson DR. Corneal endothelial observations of silicone elastomer contact lens wearers. Int Contact Lens Clin 1984; 11: Liu Z, Pflugfelder SC. The effects of long-term contact lens wear on corneal thickness, curvature, and surface regularity. Ophthalmology 2000; 107: Myrowitz EH, Melia M, O Brien TP. The relationship between long-term contact lens wear and corneal thickness. Clao J 2002; 28: Alharbi A, Swarbrick HA. The effects of overnight orthokeratology lens wear on corneal thickness. Invest Ophthalmol Vis Sci 2003; 44: Binder P. Myopic extended wear with the Hydrocurve II soft contact lens. Ophthalmol 1983; 90: Harris MG, Sarver MD, Polse KA. Corneal curvature and refractive error changes associated with wearing hydrogel contact lenses. Am J Optom Physiol Opt 1975; 52: Fonn D, MacDonald KE, Richter D, et al. The ocular response to extended wear of a high Dk silicone hydrogel contact lens. Clin Exp Optom 2002; 85: Patel S. Changes in myopic refractive error with nine months extended wear of hydrogel lenses with high and low oxygen permeability. Optom Vis Sci 2000; 77: Smith EL, Greeman P, Ho A, et al. Methods and apparatuses for altering relative curvature of field and positions of peripheral off-axis focal positions. US patent Szczotka-Flynn LB. Unintended Ortho-k Effects From Silicone Hydrogel Lenses. Contact Lens Spectrum 2004; 19(8): Kurs i diagnostisk optometri Välkommen till kurs i Diagnostisk optometri 30 hp, avancerad nivå Kursen vänder sig till Legitimerade optiker med kontaktlinsbehörighet Detta är kursen för dig som vill vara framtidens optiker! Myndigheterna, Ögonläkarföreningen och Optikerförbundet arbetar för att optiker inom en snar framtid ska få tillgång till diagnostiska farmaka. Denna kurs, tillsammans med KIs magisterutbildning, kommer att ligga till grund för den nya behörigheten. KURSENS SYFTE Utbildningen har en stark förankring i den kliniska verksamheten som syftar till att ge utökade kliniska färdigheter samtidigt som den ger en fördjupning i områdena neurooptometri, okulär farmakologi, ögats sjukdomar och binokulärseende. KURSMÅL Efter utbildningen kan optikern självständigt tolka och bedöma undersökningsresultaten från en hälsokontroll samt ta beslut om lämplig åtgärd. KURSUPPLÄGG Kursen ges på halvfart och baseras på distansundervisning varvat med fysiska träffar. Totalt planeras ett tiotal träffar under kursens gång, vid vilka föreläsningar och övning i kliniska undersökningsmetoder erbjuds. Anmälan görs direkt på: KURSEN ÄR DELAD I FYRA MOMENT Neurooptometri Okulär farmakologi och diagnostisk undersökningsmetodik Ögats sjukdomar och diagnostik Binokulärseende och behandling TID OCH PLATS Kursstart september 2010 och aktuella kursdagar återkommer vi med. Kursen bedrivs vid Enheten för optometris lokaler vid St Eriks Ögonsjukhus, Stockholm. PRIS OCH ANMÄLAN SEK exkl. moms Kristina Mittag-Leffler, projektkoordinator, avd. för uppdragsutbildning Tel: E-post: SISTA ANMÄLNINGSDAG Kontaktperson på Karolinska Institutet Maria Nilsson, kursansvarig, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Enheten för optometri Tel: , E-post:

8 46 I den andra delen i en artikelserie i två delar tittar professor Noel Brennan och Dr Philip Morgan närmare på det kliniska beteendet hos silikonhydrogellinser med utgångspunkt från andra egenskaper än syreprestanda AV NOREL BRANNAN OCH PHILIP MORGAN Kliniska aspekter kring Dk/t Del 2 Modulus, design, yta mer än bara frisk luft I den första artikeln behandlades skillnaderna mellan silikonhydrogellinser (SiHlinser) beträffande deras inverkan på okulära parametrar kända för att påverkas av syrenivåer. Skillnader i syretransmission (Dk/t) mellan linser i den här kategorin tycks ha en liten inverkan på sådana kliniska utfall. Här kommer vi att behandla kliniska prestandaattribut som är kända för att variera mellan olika linstyper, och vi kommer att belysa de egenskaper som verkligen är viktiga att ta hänsyn till för att uppnå en optimal klinisk upplevelse vid linsanvändning. Icke syrerelaterade effekter Följande är en förteckning över negativa förändringar som kan uppstå vid användning av kontaktlinser, men som antingen har visat sig vara oberoende av syresättning eller ha ett omvänt samband med Dk/t i silikonhydrogellinser. Infektion Silikonhydrogelkontaktlinser med dess höga syretillförsel lanserades med förhoppning om att kunna minska risken för allvarlig keratit, som oftast är associerad med mikrobiell infektion, till nivåer associerade med dagbruk av hydrogellinser. Linserna höll tyvärr inte vad de lovade. 1-4 Enligt nyligen genomförda epidemiologiska studier fortsätter användning i slutet öga att vara den största riskfaktorn för infektion, tillsammans med andra identifierade riskfaktorer, bl.a. kontaktlinstyp, heltidsanvändning, korrektion för hypermetropi eller att ändra ögonfärg, köp av kontaktlinser på internet, underlåtenhet att tvätta händerna före rengöring, dålig hygien av linsdosan, yngre åldersgrupp, manligt kön, rökning, årstid, klimatförhållanden, mindre än sex månaders erfarenhet av att använda linser samt högre socioekonomisk klass. 3-6 Det finns hypoteser om att allvarlighetsgraden av keratit och risken för synförlust är knutna till Dk/t1-3,7, men det finns förvisso inga belägg för påverkan inom silikonhydrogellinskategorin, man hittade även skillnader mellan linsmärken inom olika modaliter.4 Inflammation Icke-infektiös infiltrativ keratit är ett viktigt inflammatoriskt tillstånd som kan leda till dålig komfort, ärrbildning och linsintolerans. Det finns inget som tyder på att ökande syregenomsläpplighet leder till en minskad risk för infiltrativ keratit. Det finns faktiskt indicier som tyder på att kontinuerlig användning av silikonhydrogellinser är associerat med lika stor, om inte större, risk för infiltrat än hydrogellinser. 1,8 Det är inte troligt att detta har samband med Dk/t i sig utan kan ha ett närmare samband med kontaktlinsanvändningens duration, materialets ytegenskaper eller andra aspekter av metodologin i studien som rapporterar om fyndet. Slutsatsen beträffande ämnet för den här artikeln är att det finns andra viktiga faktorer än Dk/t att ta hänsyn till, exempelvis med avseende på material eller andra predisponerande faktorer. Korneal färgtagning Korneal färgtagning (staining) uppkommer vid användning av både hydrogel- och silikonhydrogellinser. Det har nyligen varit ett starkt intresse för korneal färtagning vid använding av silikonhydrogellinser relaterad till skötselssytem och linsvätskor. 9 Sambandet mellan färgtagningen och Dk/t är i bästa fall svagt. Definitivt leder sex timmars anoxi inte till korneal färgtagning. 10 Papillär konjunktivit Kontaktlinsrelaterad papillär konjunktivit är en huvudorsak till kontaktlinsintolerans, särskilt i samband med kontinuerlig användning. 11,12 Även om mekanismen är svår att förstå tror man att de viktigaste involverade faktorerna är en mekanisk skada i det övre ögonlockets bindehinna samt immunologiska och inflammatoriska mekanismer. 11 De kontaktlinsrelaterade orsaksfaktorerna som sådana innefattar materialets

9 47 Mucinbollar Mucinbollar är små sfäriska strukturer som är synliga under ytan av en kontaktlins och tycks uppkomma oftare med silikonhydrogellinser vid kontinuerlig användning. I allmänhet anses de ha begränsad klinisk betydelse, men de kan bli till inklusionskroppar i hornhinneepitelet. 16 Vid sidan av patientfaktorer som påverkar deras utveckling tycks linsens modulus, design och ytegenskaper vara de huvudsakliga etiologiska faktorerna. 17 Refraktiva fel Oönskade effekter av ortokeratologi har observerats vid användning av silikonhydrogellinser, särskilt med hög styrka. 18 Linser med högre modulus och en flatare radie än hornhinnan riskerar att leda till denna effekt genom att pressa samman och därmed plana ut den centrala hornhinnan. Detta kan få en motsatt effekt mot den myopiprogression som rapporterats med hydrogellinser. modulus, linsens ytegenskaper och linsdesignen. Konjunktivala splits Lofstrom och Kruse hittade nyligen nya fynd till följd av användningen av silikonhydrogellinser. 13 Hos vissa patienter har konjunktivala splits och fransar observerats i närheten av kontaktlinsens kant. I de flesta fall förefaller individerna vara symtomfria och det tycks inte finnas några allvarliga komplikationer. Mekaniska effekter är den troligaste orsaken, eftersom kontinuerlig användning ger större påverkan än dagbruk. 14 De involverade linsrelaterade orsaksfaktorerna är materialets modulus och linsdesignen. SEAL SEAL (Superior Epithelial Arcuate Lesions) är en sällan förekommande konsekvens av linsanvändning som ger anledning till oro, eftersom det leder till en jämn öppning i hornhinneepitelets yta. Det uppkommer oftare med silikonhydrogellinser. För närvarande tror man att SEAL uppkommer genom mekanisk retning som ett resultat av att det övre ögonlocket trycks inåt, i ett område där den perifera hornhinnetopografin och linsens design, styvhet och ytegenskaper tillsammans utövar ett överdrivet friktionstryck och skär in i epitelets yta. 15 Dålig komfort Av de faktorer som bestämmer om kontaktlinsanvändningen blir lyckad är komfort den allra viktigaste. 19,20 Nyligen har ett antal artiklar publicerats som antyder att användning av silikonhydrogellinser leder till högre komfort än vad som kan uppnås med hydrogellinser Trots att studierna tycks stämma överens kan ståndpunkten diskuteras. Den typiska utformningen av dessa studier har varit att låta hydrogellinsanvändare byta till silikonhydrogellinser. Avsaknaden av en maskerad kontrollgrupp innebär emellertid att rapporterna om ökad komfort kan härröra från ett antal tänkbara orsaker. Viktigt är att ingen av dessa avhandlingar framhåller ett slutgiltigt samband med syrenivåerna under kontaktlinsen, och ett sådant samband är högst osannolikt. Sanningen är att det kan uppstå en falsk känsla av komfort vid låga syrenivåer, eftersom hypoxi har visat sig orsaka korneal hypoestesi. 25 Vår forskning antyder att vissa hydrogellinser är bekvämare än vissa silikonhydrogellinser. 26 Materialets modulus, linsdesignen och ytegenskaper såsom smörjande förmåga är de huvudsakliga determinanterna för komfort, och det finns skillnader i komfortnivåer mellan silikonhydrogellinser på samma sätt som

10 48 Figur 1 Serie av mikrofotografier av en rad kommersiellt tillgängliga linser som uppvisar mycket stora skillnader i kantdesignfilosofi Figur 2 Friktionskoefficienter hos utvalda silikonhydrogel- och hydrogellinser, återgivna från Ross et al28 mellan hydrogellinser. Alla tänkbara samband mellan komfort och syrenivåer uppvägs mer än väl av dessa andra linsegenskaper. Negativa effekter av högre Dk/t I tabell 1 jämförs skillnaderna mellan hydrogel- och silikonhydrogellinser och inom silikonhydrogelgruppen, med avseende på en rad syrerelaterade och icke syrerelaterade prestandaattribut från kliniska studier och rådande ståndpunkter. Förutom avsaknaden av effekter inom silikonhydrogelgruppen när det gäller syrerelaterade egenskaper, finns det en rad tänkbara negativa effekter associerade med högre Dk/ t-värden. Det är viktigt att betona att dessa inte är direkta effekter av högre syrsättning utan en konsekvens av de materialegenskaper som är nödvändiga för att uppnå högt Dk. Materialets Dk är vanligtvis en funktion av proportionerna mellan silikon, vatten och syretäta komponenter. Silikonets proportion tenderar i sin tur att vara proportionell till materialets modulus. Från början trodde man att högre modulus skulle medföra välgörande effekter på grund av större tårutbyte, men det har visat sig vara associerat med ett flertal negativa konsekvenser. Enligt ovanstående förteckning verkar det som om ett högre Dk/t genom dess samband med högre modulus för linsen kan associeras med en ökad frekvens av CLPC, konjunktivala splits, SEAL, förändringar av refraktiva fel och sämre komfort. Viktiga skillnader mellan silikonhydrogellinser som inte är relaterade till Dk/t Som diskussionen ovan visar finns det många linsparametrar som påverkar kliniska prestanda hos en kontaktlins. Förutom modulus tycks linsens design spela en viktig roll vid utveckling av CLPC, konjunktivala splits, SEAL och dålig komfort. Figur 1 visar en uppsättning kommersiellt tillgängliga linskantprofiler. Tunnare linskanter kan göra att linserna blir bekvämare, men kan även resultera i mindre rörlighet och konjunktival färgtagning. Mejselformade kanter kan tillsammans med linsens modulus vara en delorsak till effekter såsom konjunktivala splits och dålig komfort. 13 Linsytans kvalitet är också involverad vid många negativa förändringar med silikonhydrogellinser. Ackumulering av material vid ytan kan leda till infektioner och få immunologiska konsekvenser. 27 En hög friktionskoefficient kan associeras med dålig komfort och effekter av mekanisk art, t.ex. papillär konjunktivit och SEAL. Linsfabrikatdär Hydraclear-teknologin används tycks ha lägst friktionskoefficient, vilket antas ge linserna en glatt yta och högre komfort (figur 2). 28 Vissa författare rapporterar att denna fördel kan vara kortvarig, 29 men när lämpliga analysmetoder används är kliniskt och statistiskt signifikanta fördelar uppenbara vad gäller komfort vid dagens slut över användningens duration. 30 Ytterligare exempel på skillnader mellan linser är vätskehalt, hur lätt de dehydrerar och UV-blockerande egenskaper. I det stora laboratoriet som är verkligheten tycks det finnas ett praktiskt erkännande av punkterna som tagits upp i den här artikeln. För det första är linsen med lägst Dk/t av tillgängliga silikonhydrogelmaterial ett av de silikonhydrogelmärken som säljer bäst i hela världen. Det finns inga rapporter som vi känner till som tyder på att denna lins medför hypoxiska problem. För det andra är den silikonhydrogellins som först lanserades på marknaden fortfarande den lins som har högst Dk/t. Tillverkare har inte funnit det lämpligt att gå vidare med linser med högre Dk/t, förmodligen på grund av att hypoxiska problem inte förekommer med linser med lägre Dk/t-värden och för att undvika oönskade problem som uppstår av den högre silikonhalt som krävs. Slutsats Den första delen i denna serie visade att det inte finns något behov av att sträva efter det högsta möjliga Dk/t-värdet vid ordination av silikonhydrogellinser. Däremot finns det faktiskt anledning att välja material med lägre Dk/t inom silikonhydrogelkategorin, eftersom materialets modulus, som i allmänhet är proportionell till Dk/t, antas vara associerad med CLPC, konjunktivala splits, komfort, oönskad ortokeratologi, SEAL och utveckling av mucinbol-

11 49 lar. Andra märkesberoende linsegenskaper som till övervägande del inte relateras till Dk/t, såsom ytegenskaper och linsdesign, påverkar också korneal färgtagning, CLPC, konjunktivala splits, komfort, SEAL och utveckling av mucinbollar. Teoretiskt sett är ordination av kontaktlinser med högsta möjliga Dk/t ett bra koncept, men bara när andra aspekter av linsens beteende är samstämmiga. I realiteten beter sig olika linsmärken helt olika. I praktiken uppnås den största kliniska framgången med silikonhydrogellinser genom att noga beakta de olika parametrarna för tillgängliga linser och basera valet på allt utom Dk/t. Denna artikel publicerades ursprungligen i Optician, 2009, vol. 238, nr 6218, Referenser 1. Morgan PB, Efron N, Hill EA, et al. Incidence of keratitis of varying severity among contact lens wearers. Br J Ophthalmol 2005; 89: Schein OD, McNally JJ, Katz J, et al. The incidence of microbial keratitis among wearers of a 30-day silicone hydrogel extended-wear contact lens. Ophthalmology 2005; 112: Stapleton F, Keay L, Edwards K, et al. The Incidence of contact lens-related microbial keratitis in Australia. Ophthalmology 2008; 115: Dart JK, Radford CF, Minassian D, et al. Risk factors for microbial keratitis with contemporary contact lenses: a case-control study. Ophthalmology 2008; 115: Morgan PB, Efron N, Brennan NA, et al. Risk factors for the development of corneal infiltrative events associated with contact lens wear. Invest Ophthalmol Vis Sci 2005; 46: Stapleton F, Keay LJ, Sanfilippo PG, et al. Relationship between climate, disease severity, and causative organism for contact lens-associated microbial keratitis in Australia. AmJ Ophthalmol 2007; 144: Keay L, Edwards K, Naduvilath T, et al. Factors affecting the morbidity of contact lens-related microbial keratitis: a population study. Invest Ophthalmol Vis Sci 2006; 47: Szczotka-Flynn L, Diaz M. Risk of corneal inflammatory events with silicone hydrogel and low dk hydrogel extended contact lens wear: a metaanalysis. Optom Vis Sci 2007; 84: Andrasko G, Ryen K. Corneal staining and comfort observed with traditional and silicone hydrogel lenses and multipurpose solution combinations. Optometry 2008; 79: O Leary DJ, Wilson G, Henson DB. The effect of anoxia on the human corneal epithelium. Am J Optom Physiol Opt 1981; 58: Skotnitsky CC, Naduvilath TJ, Sweeney DF, et al. Two presentations of contact lens-induced papillary conjunctivitis (CLPC) in hydrogel lens wear: local and general. Optom Vis Sci 2006; 83: Spring TF. Reaction to hydrophilic lenses. Med J Aust 1974; 1: Lofstrom T, Kruse A. A Conjunctival Response to Silicone Hydrogel Lens Wear: A new finding reveals how silicone hydrogel lenses may affect the conjunctival epithelium. Contact Lens Spectrum 2005; 20(9): Santodomingo-Rubido J, Wolffsohn J, Gilmartin B. Conjunctival epithelial flaps with 18 months of silicone hydrogel contact lens wear. Eye Contact Lens 2008; 34: Holden BA, Stephenson A, Stretton S, et al. Superior epithelial arcuate lesions with soft contact lens wear. Optom Vis Sci 2001; 78: Pritchard N, Jones L, Dumbleton K, et al. Epithelial inclusions in association with mucin ball development in high-oxygen permeability hydrogel lenses. Optom Vis Sci 2000; 77: Tan J, Keay L, Jalbert I, et al. Mucin balls with wear of conventional and silicone hydrogel contact lenses. Optom Vis Sci 2003; 80: Szczotka-Flynn LB. Unintended Ortho-k Effects From Silicone Hydrogel Lenses. Contact Lens Spectrum 2004; 19(8): Pritchard N, Fonn D, Brazeau D. Discontinuation of contact lens wear: a survey. Int Contact Lens Clin 1999; 26: Young G, Veys J, Pritchard N, et al. A multi-centre study of lapsed contact lens wearers. Ophthalmic Physiol Opt 2002; 22: Dillehay SM, Miller MB. Performance of Lotrafilcon B silicone hydrogel contact lenses in experienced low-dk/t daily lens wearers. Eye Contact Lens 2007; 33: Dumbleton K, Keir N, Moezzi A, et al. Objective and subjective responses in patients refitted to daily-wear silicone hydrogel contact lenses. Optom Vis Sci 2006; 83: Long B, McNally J. The clinical performance of a silicone hydrogel lens for daily wear in an Asian population. Eye Contact Lens 2006; 32: Riley C, Young G, Chalmers R. Prevalence of ocular surface symptoms, signs, and uncomfortable hours of wear in contact lens wearers: the effect of refitting with dailywear silicone hydrogel lenses (senofilcon a). Eye Contact Lens 2006; 32: Millodot M, O Leary DJ. Effect of oxygen deprivation on corneal sensitivity. Acta Ophthalmol (Copenh) 1980; 58: Brennan NA, Coles M-LC, Connor HR, et al. Silicone hydrogel contact lens comfort. Optom Vis Sci 2007; 84:e-abstract Brennan NA, Coles M-LC. Deposits and symptomatology with soft contact lens wear. Int Contact Lens Clin 2000; 27: Ross G, Nasso M, Franklin V, et al. Silicone hydrogels: Trends in products and properties. Ophthalmic Res 2005; 2005:27& Dumbleton KA, Woods CA, Jones LW, et al. Comfort and adaptation to silicone hydrogel lenses for daily wear. Eye Contact Lens 2008; 34: Brennan NA, Coles M-LC, Connor HRM, et al. Silicone hydrgel contact lens comfort. Optom Vis Sci 2007; 84:E-abstract Reprinted from Optician 2009 Nyhet Hög komfort och hög syregenomtränglighet Vision Care introducerar nu iwish, en ny endagslins i silicone hydrogelmaterial. Utmärkande för iwish är: -att den släpper igenom mer än dubbelt så mycket syre till ögat, i förhållande till vanliga endagslinser. Låg modulus Hög initial komfort Hög end of day komfort / Önskar ni ytterligare information, kontakta oss gärna på: Tlf: (utan kostnad) HYDROLENS

Kliniska aspekter kring Dk/t

Kliniska aspekter kring Dk/t 38 VETENSKAP LINSSPECIAL Professor Noel Brennan är direktör för Brennan Consultants Pty i Melbourne, Australien, och adjungerad professor vid Queensland University of Technology. Dr Philip Morgan är universitetslektor

Läs mer

Kliniska aspekter kring Dk/t

Kliniska aspekter kring Dk/t [Part 1, main text, p. 1-4] Kliniska aspekter kring Dk/t Del 1 Har luften gått ur syret? I den första delen av en artikelserie i två delar tar Professor Noel Brennan och Dr Philip Morgan en titt på den

Läs mer

Vilka kontaktlinser är bäst för patienten?

Vilka kontaktlinser är bäst för patienten? 40 VETENSKAP text anna sulley Anna Sulley träffade den australiska forskaren professor Noel Brennan vid Tear Film and Ocular Surface Societys sammankomst i Florens för att diskutera hur den senaste forskningen

Läs mer

Tillpassa toriska linser inte längre ett problem!

Tillpassa toriska linser inte längre ett problem! Tillpassa toriska linser inte längre ett problem! En guide för optiker Sarah Morgan BSc(Hons) MPhil MCOptom FAAO FBCLA Inledning Enligt en aktuell undersökning av tillpassningstrenderna av kontaktlinser

Läs mer

Toriska Linser Förståelse för Rotationsåtergång

Toriska Linser Förståelse för Rotationsåtergång Toriska Linser Förståelse för Rotationsåtergång Gerard Cairns, PhD, MCOptom, FAAO Paul China, OD, BS, FAAO Tim Green, MS Bill T Reindel, OD, MS Bausch & Lomb Incorporated, Rochester, New York, USA Introduktion

Läs mer

Nya fynd om kontaktlinser. för barn och tonåringar: TABELL 1 Aktuella storskaliga studier av kontaktlinser

Nya fynd om kontaktlinser. för barn och tonåringar: TABELL 1 Aktuella storskaliga studier av kontaktlinser 32 VETENSKAP Av JEFF WALLINE, biträdande professor vid Ohio State University College of Optometry Nya fynd om kontaktlinser för barn och tonåringar Kan du skilja mellan CLIP och CLAMP, och kan dina unga

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTET OPTIKERUTBILDNINGEN Institut för Klinisk Neurovetenskap Avd för Optometri. Tentamen 2 Kontaktlinsteknik (T5-120p / Leg.

KAROLINSKA INSTITUTET OPTIKERUTBILDNINGEN Institut för Klinisk Neurovetenskap Avd för Optometri. Tentamen 2 Kontaktlinsteknik (T5-120p / Leg. Namn / Kod: KAROLINSKA INSTITUTET OPTIKERUTBILDNINGEN Institut för Klinisk Neurovetenskap Avd för Optometri Tentamen 2 Kontaktlinsteknik (T5-120p / Leg. Kurs) Måndag 04-03- 08 Max poäng: 81,5p Skriv tydligt

Läs mer

Allt-i-en-vätskors påverkan på tårfilmsprotein

Allt-i-en-vätskors påverkan på tårfilmsprotein Allt-i-en-vätskors påverkan på tårfilmsprotein Dr. Susan E Burke Principal Scientist, Global Vision Care Research Development, Bausch + Lomb, Rochester NY. Inledning Under årtionden har man utforskat effekterna

Läs mer

Varför ska vi erbjuda linser till barn? Kontaktlinser och barn - när börjar vi? När börjar vi? Varför ska vi erbjuda linser till barn? När börjar vi?

Varför ska vi erbjuda linser till barn? Kontaktlinser och barn - när börjar vi? När börjar vi? Varför ska vi erbjuda linser till barn? När börjar vi? Varför ska vi erbjuda linser till barn? Kontaktlinser och barn - när börjar vi? Peter Karvik Leg optiker & kontaktlinskonsult Medicinska orsaker Afaki, amblyopibehandling, okulär trauma Vid refraktiva

Läs mer

för hälsosam linsanvändning

för hälsosam linsanvändning 42 VETENSKAP Denna artikel publicerades första gången i Optician. Ewbank A. Daily disposable options for healthy contact lens wear. Optician 2011; 243:6341, 30-32 En panel bestående av kontaktlinsspecialister

Läs mer

1. Vilken är siliconhydrogelens främsta egenskap? Högre syrepermeabilitet Bättre flexebilitet Fler olika designmöjligheter Beläggningsmotstånd

1. Vilken är siliconhydrogelens främsta egenskap? Högre syrepermeabilitet Bättre flexebilitet Fler olika designmöjligheter Beläggningsmotstånd 1. Vilken är siliconhydrogelens främsta egenskap? Högre syrepermeabilitet Bättre flexebilitet Fler olika designmöjligheter Beläggningsmotstånd 2. Följande mätningar på en patients ena öga är gjorda: Rima

Läs mer

34. En skillnad på 0,2 mm mellan de uppmätta cornealradierna motsvarar en cornealastigmatism på:

34. En skillnad på 0,2 mm mellan de uppmätta cornealradierna motsvarar en cornealastigmatism på: Kod: 34. En skillnad på 0,2 mm mellan de uppmätta cornealradierna motsvarar en cornealastigmatism på: 0,25D 0,50D 1,0D 2,0D 35. Vilken är den främsta anledningen till att kontaktlinsproblem vid bildskärmsarbete:

Läs mer

Medicinska synpunkter på kontaktlinsbärande

Medicinska synpunkter på kontaktlinsbärande Medicinska synpunkter på kontaktlinsbärande State of the Art document, uppdaterat i januari 2007 Sven Erik G. Nilsson, professor emeritus Avd för oftalmologi, Linköpings universitet Innehåll Inledning

Läs mer

Refraktion efter kataraktkirurgi. Anders Behndig ProfessorInst. för Klinisk Vetenskap/OftalmiatrikUmeå Universitet

Refraktion efter kataraktkirurgi. Anders Behndig ProfessorInst. för Klinisk Vetenskap/OftalmiatrikUmeå Universitet Anders Behndig ProfessorInst. för Klinisk Vetenskap/OftalmiatrikUmeå Universitet 1 Bakgrund-I Refraktion efter kataraktkirurgi Data från NCR 1. Aiming for emmetropia after cataract surgery: Swedish National

Läs mer

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras

Läs mer

32 VETENSKAP. Asfäriska kontaktlinser vad är det som gäller?

32 VETENSKAP. Asfäriska kontaktlinser vad är det som gäller? 32 VETENSKAP Asfäriska kontaktlinser vad är det som gäller? Den här artikeln tittar på användningen av asfäriska kontaktlinser, går igenom jämförelser som gjorts av asfäriska och sfäriska linsers funktion

Läs mer

Dehydrering av endagslinser in vivo - en jämförande studie

Dehydrering av endagslinser in vivo - en jämförande studie Institutionen för naturvetenskap Examensarbete Dehydrering av endagslinser in vivo - en jämförande studie Linn Renström Huvudområde: Optometri Nivå: Grundnivå Nr: 2011: O12 Dehydrering av endagslinser

Läs mer

Din guide till. (aflibercept injektionsvätska, lösning) (aflibercept injektionsvätska, lösning)

Din guide till. (aflibercept injektionsvätska, lösning) (aflibercept injektionsvätska, lösning) Din guide till Bayer Pharma AG, D-13342 Berlin, Germany Copyright 2012 Bayer Pharma AG www.bayerhealthcare.com Innehåll Sid Vad är Eylea?... 4 Åldersförändringar i gula fläcken... 5 Innan du får en injektion

Läs mer

Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång?

Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång? OMT/FYIM Kongress/Årsmöte 20-21 mars 2015 Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång? Tommy Lundberg Karolinska Institutet Acknowledgements Inst. för hälsovetenskap, Mittuniversitetet

Läs mer

Asfäriska kontaktlinser vad är det som gäller?

Asfäriska kontaktlinser vad är det som gäller? Asfäriska kontaktlinser vad är det som gäller? Dr Trusit Dave Den här artikeln tittar på användningen av asfäriska kontaktlinser, går igenom jämförelser som gjorts av asfäriska och sfäriska linsers funktion

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Hur viktiga är ytegenskaper

Hur viktiga är ytegenskaper 39 Denna artikel handlar mycket om komforten vid linsbärande. En viktig del för att se hur ögat och linsen passar ihop är LIPCOF. Under avsnittet Tecken på friktion på ögats yta finns detta mycket bra

Läs mer

Skillnad i konjunktivala papiller hos kontaktlinsbärare vs. icke-kontaktlinsbärare

Skillnad i konjunktivala papiller hos kontaktlinsbärare vs. icke-kontaktlinsbärare Fakulteten för hälso- och livsvetenskap Examensarbete Skillnad i konjunktivala papiller hos kontaktlinsbärare vs. icke-kontaktlinsbärare Matilda Forsberg Huvudområde: Optometri Nivå: Grundnivå Nr: 2013:O19

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Optikerprogrammet Institutionen för klinisk neurovetenskap

Optikerprogrammet Institutionen för klinisk neurovetenskap Sida1/x Optikerprogrammet Institutionen för klinisk neurovetenskap Enheten för optometri Tentamen 1 Kontaktlinsteknik Ht 10 Tisdag 21/12 10 Kod: För att bli godkänd krävs att alla delmoment når upp till

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Undersökning av den kognitiva förmågan vid arbete i syrereducerad miljö vid Forsmarks kärnkraftverk

Undersökning av den kognitiva förmågan vid arbete i syrereducerad miljö vid Forsmarks kärnkraftverk Undersökning av den kognitiva förmågan vid arbete i syrereducerad miljö vid Forsmarks kärnkraftverk Åsa Stöllman, AMM Uppsala Thomas Höljö, Cognum AB Gävle Arbets- och miljömedicinska Vårmötet Uppsala,

Läs mer

Proteiner i tårfilm, mjuka kontaktlinser och linsvätskor

Proteiner i tårfilm, mjuka kontaktlinser och linsvätskor Proteiner i tårfilm, mjuka kontaktlinser och linsvätskor Tårfilmsproteinernas interaktion med kontaktlinser och linsvätskor är en viktig fråga för kontaktlinsbärare. Dr Philip Morgan och dr Curtis Dobson

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTET OPTIKERUTBILDNINGEN Institut för Klinisk Neurovetenskap Enheten för Optometri

KAROLINSKA INSTITUTET OPTIKERUTBILDNINGEN Institut för Klinisk Neurovetenskap Enheten för Optometri Namn: Kod: KAROLINSKA INSTITUTET OPTIKERUTBILDNINGEN Institut för Klinisk Neurovetenskap Enheten för Optometri Tentamen 1 Kontaktlinsteknik(T5-120p) Max poäng: 124p Endast ett svar är rätt på flervalsfrågorna

Läs mer

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis Avhandlingen försvarades den 28 nov 2014 Hamed Rezaei MD. PhD. Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm En dödlig utveckling Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171

Läs mer

Om utbrändhet bland invandrare epidemiologiska invändningar

Om utbrändhet bland invandrare epidemiologiska invändningar Debatt Redaktör: Jan Lind, tel: 08-790 34 84, fax: 08-14 57 04, e-post: debatt@lakartidningen.se Om utbrändhet bland invandrare epidemiologiska invändningar»skulle det inte vara enklare, om regeringen

Läs mer

Patientinformation rörande: Grå starr

Patientinformation rörande: Grå starr Specialitet: Godkänt datum: Patientinformation rörande: Grå starr Kort om sjukdomsförloppet Katarakt eller grå starr, innebär grumling av ögats egen lins och är en av de vanligaste orsakerna till synnedsättning

Läs mer

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr. Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr. Friskrivningsklausul Denna sammanfattning, om inte annat anges, av amputationsstatistik i Sverige är tagen från Socialstyrelsen

Läs mer

Vanor och compliance hos kontaktlinsbärare en enkätstudie

Vanor och compliance hos kontaktlinsbärare en enkätstudie Institutionen för naturvetenskap Examensarbete Vanor och compliance hos kontaktlinsbärare en enkätstudie Lisa Classon Huvudområde: Optometri Nivå: Grundnivå Nr: 2011:O28 Vanor och compliance hos kontaktlinsbärare

Läs mer

Bilaga. Tabell. Alla artiklar som inkluderas i studien, det vill säga kliniska studier där man sätter in implantat på diabetiker och uppföljer det.

Bilaga. Tabell. Alla artiklar som inkluderas i studien, det vill säga kliniska studier där man sätter in implantat på diabetiker och uppföljer det. Bilaga Tabell Alla artiklar som inkluderas i n, det vill säga kliniska r där man sätter in på diabetiker och uppföljer det. Titel År Design Antal individer Uppföljningstid Resultat Är diabetes en kontraindikation

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTET OPTIKERUTBILDNINGEN Institut för Klinisk Neurovetenskap Enheten för Optometri

KAROLINSKA INSTITUTET OPTIKERUTBILDNINGEN Institut för Klinisk Neurovetenskap Enheten för Optometri Kod: KAROLINSKA INSTITUTET OPTIKERUTBILDNINGEN Institut för Klinisk Neurovetenskap Enheten för Optometri Tentamen 2 Kontaktlinsteknik(T5-120p) Max poäng: xxp Endast ett svar är rätt på flervalsfrågorna

Läs mer

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler

Läs mer

Konvektiv jämfört med konduktiv uppvärmning av kirurgiska patienter

Konvektiv jämfört med konduktiv uppvärmning av kirurgiska patienter 3M Patient Warming Introduktion till konvektiv uppvärmning Konvektiv jämfört med konduktiv uppvärmning av kirurgiska patienter Introduktion till konvektiv uppvärmning Jämförelse av system Frågor kring

Läs mer

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,

Läs mer

I H A B C D N I S R E T Y A G D E F G H. Vågfrontsteknologi i praktiken I J K L M N O G J Q N U F E U K A F W P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö A B C D E F

I H A B C D N I S R E T Y A G D E F G H. Vågfrontsteknologi i praktiken I J K L M N O G J Q N U F E U K A F W P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö A B C D E F Y F R D U V E F G H I J K L M N O P Q R S T U V S T U V X Y Z Å Ä Ö A B C D G H I J K L M N O P Q R Z Å Ä Ö A B C D E F P Q R S T U V X Y I J K L M N O A B C D E F G H KURSER FRÅN SVERIGES Vågfrontsteknologi

Läs mer

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 7 (2015-04-29) OCH INFÖR ÖVNING 8 (2015-05-04)

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 7 (2015-04-29) OCH INFÖR ÖVNING 8 (2015-05-04) LUNDS UNIVERSITET, MATEMATIKCENTRUM, MATEMATISK STATISTIK BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB ÖVNING 7 (25-4-29) OCH INFÖR ÖVNING 8 (25-5-4) Aktuella avsnitt i boken: 6.6 6.8. Lektionens mål: Du ska kunna sätta

Läs mer

Optikerprogrammet Institutionen för klinisk neurovetenskap

Optikerprogrammet Institutionen för klinisk neurovetenskap Sida1/x Optikerprogrammet Institutionen för klinisk neurovetenskap Enheten för optometri Tentamen 1 Kontaktlinsteknik Ht 09 Tisdag 22/12 09 Kod: För att bli godkänd krävs att alla delmoment når upp till

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 8

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 8 ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 8 SAMPEL KONTRA POPULATION 1. Nedan beskrivs fyra frågeställningar. Ange om populationen är ändlig eller oändlig i respektive fall. Om ändlig, beskriv också vem eller vad som ingår

Läs mer

Litteraturseminarium T2 inom kursen Kron- och broprotetik. Cho och Chee J Prosthet Dent 2004; 92: 354-8

Litteraturseminarium T2 inom kursen Kron- och broprotetik. Cho och Chee J Prosthet Dent 2004; 92: 354-8 1 (7) Läs igenom artikeln och svara på frågorna enskilt. 1. Distortion of disposable plastic stock trays when used with putty vinyl polysiloxane impression materials Cho och Chee J Prosthet Dent 2004;

Läs mer

TAMS65 - Föreläsning 6 Hypotesprövning

TAMS65 - Föreläsning 6 Hypotesprövning TAMS65 - Föreläsning 6 Hypotesprövning Martin Singull Matematisk statistik Matematiska institutionen Innehåll Exempel Allmän beskrivning P-värde Binomialfördelning Normalapproximation TAMS65 - Fö6 1/33

Läs mer

Dekomponering av löneskillnader

Dekomponering av löneskillnader Lönebildningsrapporten 2013 133 FÖRDJUPNING Dekomponering av löneskillnader Den här fördjupningen ger en detaljerad beskrivning av dekomponeringen av skillnader i genomsnittlig lön. Först beskrivs metoden

Läs mer

Nystagmus går det att träna bort?

Nystagmus går det att träna bort? Att ha en hög synskärpa kräver att man har en god bildstabilisering på näthinnan Bildrörelsen på näthinnan: Nystagmus går det att träna bort? storlek < 0.5 grader hastighet < 5 grader/sek Om nystagmus

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Hur reagerar väljare på skatteförändringar?

Hur reagerar väljare på skatteförändringar? Hur reagerar väljare på skatteförändringar? nr 1 2013 årgång 41 I den här artikeln undersöker vi hur väljare reagerar på förändrade skatter när de röstar. Vi finner att vänstermajoriteter straffas om de

Läs mer

Avnötningstest för Herkulit strö

Avnötningstest för Herkulit strö Avnötningstest för Herkulit strö Rapport för AB Lindec, Göteborg, Sverige Referens: ABL/AR/211200 M.Sadegzadeh BSc MBA PhD CEng MICE Aston Services December 2000 1 Innehåll Sid nr Inledning Avnötningsmotstånd

Läs mer

Hur smink påverkar ögat och kontaktlinsen en pilotstudie

Hur smink påverkar ögat och kontaktlinsen en pilotstudie Fakulteten för hälso- och livsvetenskap Examensarbete Hur smink påverkar ögat och kontaktlinsen en pilotstudie Författare: Ida Gustavsson Ämne:Optometri Nivå:Grundnivå Nr: 2014:O17 Hur smink påverkar

Läs mer

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett

Läs mer

Vetenskap och evidens

Vetenskap och evidens Vetenskap och evidens Specialistkurs för psykologer SYFTE Kursen riktar sig till psykologer och andra yrkeskategorier som vill fördjupa sina kunskaper inom vetenskaplig metod och relevanta statistiska

Läs mer

Kosmetiska kontaktlinser en studie i regler för försäljning och incidensen av komplikationer.

Kosmetiska kontaktlinser en studie i regler för försäljning och incidensen av komplikationer. Institutionen för naturvetenskap Examensarbete Kosmetiska kontaktlinser en studie i regler för försäljning och incidensen av komplikationer. Ida Fransson Huvudområde: Optometri Nivå: Grundnivå Nr: 2011:O31

Läs mer

LINSER ELLER GLASÖGON?

LINSER ELLER GLASÖGON? LINSER ELLER GLASÖGON? Många kämpar med denna fråga och behöver en hjälpande hand på traven. Därför har vi samlat nyttig information kring de två olika alternativen och vad du bör tänka på i ditt val.

Läs mer

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 1 1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta

Läs mer

Datasammanställning av KOL-studie

Datasammanställning av KOL-studie Datasammanställning av KOL-studie Sammanfattning * Jodkol gav en statistiskt säkerställd (p=0.03) förbättring av FEV 1 baseline på 8.2 % jämfört med placebo. * Korrelationsstatistiska beräkningar visar

Läs mer

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och

Läs mer

Uppgift 1. Produktmomentkorrelationskoefficienten

Uppgift 1. Produktmomentkorrelationskoefficienten Uppgift 1 Produktmomentkorrelationskoefficienten Både Vikt och Längd är variabler på kvotskalan och således kvantitativa variabler. Det innebär att vi inte har så stor nytta av korstabeller om vi vill

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

TDDB96 Projekt: Object priming med visuell stimuli

TDDB96 Projekt: Object priming med visuell stimuli TDDB96 Projekt: Object priming med visuell stimuli Daniel Johansson danjo133@student.liu.se Rickard Jonsson ricjo400@student.liu.se 1. Sammanfattning Vad vi ville komma fram till i denna studie var huruvida

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken Diabetes och ögat 1 3 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. Det är ett genialiskt system som utvecklats under miljontals år för att passa våra behov. När

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

MEDTRONIC CARELINK. Funktionen riskstatus för hjärtsvikt (HFRS) i uppföljningsrapporten för hjärtsvikt. Teknisk manual

MEDTRONIC CARELINK. Funktionen riskstatus för hjärtsvikt (HFRS) i uppföljningsrapporten för hjärtsvikt. Teknisk manual MEDTRONIC CARELINK Funktionen riskstatus för hjärtsvikt (HFRS) i uppföljningsrapporten för hjärtsvikt Teknisk manual 0123 2011 Följande lista innehåller varumärken eller registrerade varumärken som tillhör

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Att läsa en vetenskaplig artikel

Att läsa en vetenskaplig artikel Att läsa en vetenskaplig artikel Mathias Holm Arbets och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset September 2012 Indelning av föreläsning: Vad är en vetenskaplig artikel? Epidemiologiska vetenskapliga

Läs mer

Med enkla steg kan du expandera din kontaktlinsverksamhet

Med enkla steg kan du expandera din kontaktlinsverksamhet Med enkla steg kan du expandera din kontaktlinsverksamhet Att proaktivt rekommendera dina kunder kontaktlinser och erbjuda linser till en större grupp kunder kan göra en stor skillnad för hur du lyckas

Läs mer

Sammanfattning och kommentar

Sammanfattning och kommentar Sammanfattning och kommentar De data som redovisats här har publicerats tidigare i samband med respektive års ordinarie studier i nian (görs varje år) och sexan (vartannat), men då inte analyserats eller

Läs mer

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer

Läs mer

Working Paper Series

Working Paper Series Working Paper Series 2008:5 Sambandet mellan arbetslöshetstid och sökaktivitet Susanna Okeke Susanna.Okeke@arbetsformedlingen.se Working papers kan laddas ned från www.arbetsformedlingen.se Arbetsförmedlingens

Läs mer

Diagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola

Diagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola Diagnostiska metoder Några reflektioner Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola DIAGNOS» dia = genom» gnosis = kunskap Genom kunskap konstatera att en sjukdom föreligger samt fastställa

Läs mer

LÖSNINGSFÖRSLAG TILL TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK 2007-08-29

LÖSNINGSFÖRSLAG TILL TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK 2007-08-29 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för matematik och matematisk statistik Statistik för Teknologer, 5 poäng (TNK, ET, BTG) Peter Anton, Per Arnqvist Anton Grafström TENTAMEN 7-8-9 LÖSNINGSFÖRSLAG TILL TENTAMEN

Läs mer

Dynamiska lungvolymer. Statiska lungvolymer. Diagnostik vid misstänkt KOL

Dynamiska lungvolymer. Statiska lungvolymer. Diagnostik vid misstänkt KOL Spirometri och 6MWT vid KOL Spirometri Screening och diagnostik Objektiv mätning av fysisk kapacitet (Objektiv mätning av fysisk aktivitet) Mats Arne, specialistsjukgymnast, med dr Landstinget i Värmland

Läs mer

Exponering för svavelväte och bestående effekter en riskvärdering

Exponering för svavelväte och bestående effekter en riskvärdering 1 Miljömedicinskt Forskningscentrum Exponering för svavelväte och bestående effekter en riskvärdering Rapport 2/09 2 Inledning Svavelväte förekommer normalt i kroppen och spelar en viktig roll för nervsystemets

Läs mer

Ögonoperation för att slippa glasögon - är det värt riskerna? Refraktiva IOL

Ögonoperation för att slippa glasögon - är det värt riskerna? Refraktiva IOL 1(5) Ögonoperation för att slippa glasögon - är det värt riskerna? Refraktiva IOL Vem ska INTE genomgå refraktiv kirurgi? - Den som vill ha perfekt syn Komplikationer efter refraktiva linsbyten - Amotio

Läs mer

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer Innehåll 1 Analys av korstabeller 2 Innehåll 1 Analys av korstabeller 2 Korstabeller Vi har tidigare under kursen redan bekantat oss med korstabeller. I en korstabell redovisar man fördelningen på två

Läs mer

För logitmodellen ges G (=F) av den logistiska funktionen: (= exp(z)/(1+ exp(z))

För logitmodellen ges G (=F) av den logistiska funktionen: (= exp(z)/(1+ exp(z)) Logitmodellen För logitmodellen ges G (=F) av den logistiska funktionen: F(z) = e z /(1 + e z ) (= exp(z)/(1+ exp(z)) Funktionen motsvarar den kumulativa fördelningsfunktionen för en standardiserad logistiskt

Läs mer

Sjukfusk och prostatacancer

Sjukfusk och prostatacancer Sjukfusk och prostatacancer Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet,

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Resultat av utvärdering SK-kursen Praktisk Optik 2005

Resultat av utvärdering SK-kursen Praktisk Optik 2005 Resultat av utvärdering SK-kursen Praktisk Optik 2005 1. Ögonläkarföreningens generella utvärdering 1.1 Skattningar generell utvärdering Skattningar av varje utbildningsmoment visas i Figur 1. Praktisk

Läs mer

The Use of Laboratory Analyses in Sweden

The Use of Laboratory Analyses in Sweden The Use of Laboratory Analyses in Sweden Quality and Cost- Effectiveness in Test Utilization Mirja Mindemark Introduktion Laboratorieanalyser används rutinmässigt Kostnaderna ökar Urskiljbara kostnader

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Gradientbaserad Optimering,

Gradientbaserad Optimering, Gradientbaserad Optimering, Produktfamiljer och Trinitas Hur att sätta upp ett optimeringsproblem? Vad är lämpliga designvariabler x? Tjockleksvariabler (sizing) Tvärsnittsarean hos stänger Längdmått hos

Läs mer

Snabb analys för tidig upptäckt av malignt melanom. PATIENTINFORMATION

Snabb analys för tidig upptäckt av malignt melanom. PATIENTINFORMATION Snabb analys för tidig upptäckt av malignt melanom. PATIENTINFORMATION Nevisense Hjälper till att avgöra nästa steg. Nevisense är ett instrument som ger dig och din läkare ett snabbt och smärtfritt sätt

Läs mer

Studiedesign och effektmått

Studiedesign och effektmått Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst

Läs mer

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Att dra slutsatser från det insamlade materialet. Två metoder: 1. att generalisera från en mindre grupp mot en större grupp

Läs mer

Kombinerad katarakt- och glaukomkirurgi

Kombinerad katarakt- och glaukomkirurgi Kombinerad katarakt- och glaukomkirurgi Hur komma åt båda på samma gång? Anders Bergström SU/Mölndal Katarakt och glaukom - Options 1. Enbart kataraktoperation Katarakt/tjock lins och grund kammare 2.

Läs mer

Studiedesign: Observationsstudier

Studiedesign: Observationsstudier Studiedesign: Observationsstudier Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Kohortstudie Fall-kontrollstudie

Läs mer

FACIT (korrekta svar i röd fetstil)

FACIT (korrekta svar i röd fetstil) v. 2013-01-14 Statistik, 3hp PROTOKOLL FACIT (korrekta svar i röd fetstil) Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning Syftet med denna laboration är att ni med hjälp av MS Excel ska fortsätta

Läs mer

Komfort för torra ögon. Långtidsverkande hyaluronsyra. för torra, trötta och rinnande ögon.

Komfort för torra ögon. Långtidsverkande hyaluronsyra. för torra, trötta och rinnande ögon. Komfort för torra ögon Långtidsverkande hyaluronsyra för torra, trötta och rinnande ögon. Tårfilmen skyddar ögat Torra ögon är ett vanligt problem och ses oftare hos vissa hundraser och vid stigande ålder.

Läs mer

Dokument nr: 4.3 (6) Titel: Kosttillskott. Inledning:

Dokument nr: 4.3 (6) Titel: Kosttillskott. Inledning: Dokument nr: 4.3 (6) Titel: Kosttillskott Inledning: Den legitimerade optikern är en del av den primära ögonhälsovården, och utför majoriteten av alla synundersökningar. Pga. detta har den legitimerade

Läs mer

Föreläsning 10, del 1: Icke-linjära samband och outliers

Föreläsning 10, del 1: Icke-linjära samband och outliers Föreläsning 10, del 1: och outliers Pär Nyman par.nyman@statsvet.uu.se 19 september 2014-1 - Sammanfattning av tidigare kursvärderingar: - 2 - Sammanfattning av tidigare kursvärderingar: Kursen är för

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Hypotesprövning. Andrew Hooker. Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University

Hypotesprövning. Andrew Hooker. Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Hypotesprövning Andrew Hooker Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Hypotesprövning Liksom konfidensintervall ett hjälpmedel för att

Läs mer

diskriminering av invandrare?

diskriminering av invandrare? Kan kvinnliga personalchefer motverka diskriminering av invandrare? ALI AHMED OCH JAN EKBERG Ali Ahmed är fil. lic i nationalekonomi och verksam vid Centrum för arbetsmarknadspolitisk forskning (CAFO)

Läs mer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer