Så försörjer vi oss ett regionalt perspektiv

Transkript

1 Ekonomisk välfärdsstatistik 2006:1 Så försörjer vi oss ett regionalt perspektiv Det finns ett tydligt regionalt mönster i inkomstens sammansättning. I och omkring storstadsområdena samt i många kommuner i Småland och Västergötland består nettoinkomsten till större andel av löne- och näringsinkomst och kapitalinkomst än i övriga landet, framför allt norra Sverige. Detta beror bland annat på skillnader i sjuktal, arbetslöshet och lönenivå. 80 procent av den totala nettoinkomsten i Sverige 2004 för befolkningen år bestod av löne- och näringsinkomst och kapitalinkomst. För män bestod nettoinkomsten till 84 procent av dessa inkomstslag, mot 73 procent för kvinnor. I kommunerna varierade andelen mellan 92 och 67 procent. För nästan var tredje person i åldrarna år bestod nettoinkomsten helt och hållet av löne- och näringsinkomst och kapitalinkomst. Två tredjedelar av befolkningen har således också andra inkomster. För 16 procent av befolkningen i åldrarna år bestod nettoinkomsten till mer än hälften av arbetsmarknadsstöd, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning och behovsprövade bidrag. För kvinnor var andelen 17 procent, för män 14 procent. I kommunerna varierade andelen mellan 30 och 7 procent. ISSN Publikationstjänsten: E-post: publ@scb.se, tfn: , fax: Postadress: Örebro. Information och bibliotek: E-post: information@scb.se, tfn: , fax: Försäljning över disk, besöksadress: Biblioteket, Karlavägen 100, Stockholm. Publication services: publ@scb.se, phone: , fax: Address: SE Örebro. Information and Library: information@scb.se, phone: , fax: Over-the-counter sales: Statistics Sweden, Library, Karlavägen 100, Stockholm, Sweden. Så försörjer vi oss ett regionalt perspektiv Befolkning och välfärd

2 Ekonomisk välfärdsstatistik 2006:1 Så försörjer vi oss ett regionalt perspektiv Statistiska centralbyrån 2006

3 Economic welfare 2006:1 How we earn a living a regional perspectiv Official Statistics of Sweden Statistics Sweden 2006 Producent Producer SCB, enheten för ekonomisk välfärdsstatistik Statistics Sweden, Economic Welfare Statistics Unit SE Örebro Förfrågningar Hans Heggemann Inquiries hans.heggemann@scb.se Susanne Svartengren susanne.svartengren@scb.se Peter Öberg peter.oberg@scb.se Sveriges officiella statistik fri att återge Denna publikation är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). Den officiella statistiken får fritt användas och återges. Det är alltså tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet i publikationen. Ange alltid källa (SCB + publikation) när du citerar. Den särskilda SOS-logotypen får enligt lag inte användas vid vidarebearbetningar av statistiken. Official statistics of Sweden free to quote This publication is a part of the official statistics of Sweden (SOS). The official statistics may be used freely and quoted. In other words, permission is granted to copy and reproduce the contents in this publication. When doing so, please always state the source (Statistics Sweden and the name of the publication). Use of the particular SOS logotype is prohibited when further processing the statistics. Om du citerar ur denna publikation, var god uppge källan på följande sätt: Källa: SCB, Så försörjer vi oss ett regionalt perspektiv. When quoting material from this publication, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, How we earn a living a regional perspectiv. Omslag/Cover: Ateljén, SCB Foto/Photo: Jan-Aage Haaland, SCB ISSN URN:NBN:SE:SCB-2006-HE50ST0601_pdf Denna publikation finns enbart i elektronisk form på

4 Så försörjer vi oss ett regionalt perspektiv Förord Förord Hur försörjer vi oss? Ett enkelt svar är att vi försörjer oss genom att arbeta. Men en stor del av våra inkomster består av annat än ersättning för utfört arbete. Många av oss har kapitalinkomster. Vidare får stora grupper ersättningar från samhället i form av pension, sjuk- och aktivitetsersättning (förtidspension), arbetsmarknadsstöd, sjukpenning, föräldrapenning, studiemedel, bostadsstöd, barnbidrag, ekonomiskt bistånd (socialbidrag) med mera. Sättet att försörja sig varierar givetvis mellan olika personer och grupper liksom det varierar under olika delar av livet. I denna rapport ska vi belysa hur Sveriges befolknings inkomst var sammansatt 2004 och redovisa skillnader mellan könen, mellan åldersgrupper och mellan kommunerna. Denna rapport är den första i en serie som ska belysa inkomstens sammansättning, dels för olika grupper, dels hur den har förändrats över tid. Statistiska centralbyrån i oktober 2006 Anna Wilén Avdelningschef Margareta Eriksson Enhetschef SCB tackar Tack vare våra uppgiftslämnare privatpersoner, företag, myndigheter och organisationer kan SCB tillhandahålla tillförlitlig och aktuell statistik som tillgodoser samhällets informationsbehov.

5 Så försörjer vi oss ett regionalt perspektiv Innehåll Innehåll A separate text in English is provided at the end of the publication, on page 44 Förord...3 Sammanfattning...5 Så försörjer vi oss i Sverige...6 Makrobelopp...7 Inkomster i olika åldrar...9 Störst nettoinkomst bland medelålders män...9 Grad av självförsörjning...10 Studiemedel och föräldrainkomst ger kraftigt stöd...14 Lägre självförsörjning hos äldre...16 Inkomster i kommunerna...19 Hög grad av självförsörjning i storstadsområdena...21 Helt självförsörjande...22 Till 90 procent självförsörjande...25 Till hälften självförsörjande...27 Studiemedel och föräldrainkomst ger kraftigt stöd...29 Norrland har lägre självförsörjningsgrad...30 Sjukpenning och arbetsmarknadsstöd ger stort stöd...32 Beroende av samhällets olika stödsystem...34 Fakta om statistiken...37 Detta omfattar statistiken...37 Definitioner och förklaringar...37 Statistiska begrepp...40 Statistikens tillförlitlighet...40 Bra att veta...40 Tabellbilaga...41 In English...44 Foreword...44 Summary...45 List of tables...46 List of graphs...47 List of maps...47 List of terms...48

6 Så försörjer vi oss ett regionalt perspektiv Sammanfattning Sammanfattning Syftet med denna rapport är att visa hur vi försörjer oss i Sverige. Tyngdpunkten ligger på de skillnader i nettoinkomstens struktur som finns mellan könen, mellan olika åldersgrupper i intervallet år och mellan kommunerna. Det finns ett tydligt regionalt mönster i nettoinkomstens sammansättning. I och omkring storstadsområdena samt i många kommuner i Småland och Västergötland består nettoinkomsten till större andel av löneinkomst, inkomst av näringsverksamhet och kapitalinkomst än i övriga landet, framför allt norra Sverige. Detta beror bland annat på skillnader vad gäller sjuktal, arbetslöshet och lönenivå. 80 procent av den totala nettoinkomsten i Sverige 2004 för befolkningen år bestod av löneinkomst, inkomst av näringsverksamhet och kapitalinkomst. För män bestod nettoinkomsten till 84 procent av dessa inkomstslag, mot 73 procent för kvinnor. I kommunerna varierade andelen mellan 92 procent i Danderyd och 67 procent i Pajala. För nästan var tredje person i åldrarna år bestod nettoinkomsten av endast löneinkomst, inkomst av näringsverksamhet och kapitalinkomst. För drygt hälften av befolkningen i åldrarna år bestod nettoinkomsten 2004 till minst 90 procent av löneinkomst, inkomst av näringsverksamhet och kapitalinkomst. För män var andelen drygt 60 procent, för kvinnor knappt 45 procent. I kommunerna varierade denna andel mellan 63 procent i Danderyd och 38 procent i Haparanda. För nästan varannan person bestod nettoinkomsten således till minst en tiondel av andra typer av inkomst. För ungefär 16 procent av befolkningen i åldrarna år bestod nettoinkomsten till mer än hälften av arbetsmarknadsstöd, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning och behovsprövade bidrag. För kvinnor var andelen 17 procent, för män 14 procent. I kommunerna varierade andelen mellan 30 procent i Haparanda och 7 procent i Danderyd.

7 Så försörjer vi oss ett regionalt perspektiv Så försörjer vi oss i Sverige Så försörjer vi oss i Sverige Denna rapport visar hur Sveriges befolkning försörjer sig, det vill säga nettoinkomstens storlek och sammansättning. Nettoinkomsten är vad som återstår av skattepliktiga och skattefria inkomster och transfereringar när skatt och övriga negativa transfereringar är avdragna. Rapporten redovisar inkomst per person, inte inkomst per hushåll. Detta beror på att folkbokföringen inte ger en fullständig bild av hur hushållen är sammansatta. Det är också därför rapporten använder nettoinkomst som inkomstmått, inte disponibel inkomst som främst är ett hushållsrelaterat inkomstmått. (Se Fakta om statistiken.) Uppgifterna redovisas för kvinnor och män, för olika åldrar, olika kommuner och koncentreras till åldersgruppen år. Populationen är helårsbefolkningen. (Se Fakta om statistiken.) Rapporten delar in nettoinkomsten i följande sju delar: (Se Fakta om statistiken för en detaljerad indelning av inkomsterna.) 1. Löneinkomst och inkomst av näringsverksamhet 2. Kapitalinkomst 3. Studiemedel (studiebidrag, studielån och värnplikt) 4. Föräldrainkomst (föräldrapenning och barnbidrag) 5. Pension 6. Arbetsmarknadsstöd, sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare förtidspension) 7. Behovsprövade bidrag (bostadsbidrag, bostadstillägg till pensionärer, ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag) och äldreförsörjningsstöd) Utöver dessa registrerade inkomster, som nettoinkomsten är sammansatt av, förekommer andra inkomster och transfereringar, till exempel gåvor mellan familjemedlemmar och svarta inkomster. Rapporten kommer inte att beröra omfattningen av dessa typer av inkomster. Ovanstående sju delar slås i rapportens redovisningar, i de flesta fall, samman i tre olika kategorier. Motivet till detta är att en person vars nettoinkomst helt eller näst intill helt består av delarna 1 och 2 kan sägas ha hög självförsörjningsgrad, medan en person vars nettoinkomst i stor omfattning består av delarna 6 och 7 kan sägas vara beroende av samhällets olika stödsystem. Orsaken till detta beroende är sjukdom, arbetslöshet eller att personen av olika skäl inte kan försörja sig på sin inkomst. Att minska omfattningen av delarna 6 och 7 är av stort intresse för samhället. För inkomster från delarna 3 5 gäller att de visserligen också kommer från samhällets stödsystem, men att de inte på samma sätt som delarna 6 och 7 riktar sig till utsatta personer.

8 Så försörjer vi oss ett regionalt perspektiv Så försörjer vi oss i Sverige Med ovanstående indelning som grund visar rapporten bland annat till hur stor del befolkningen är självförsörjande och till hur stor del nettoinkomsten består av andra typer av inkomster. I rapporten redovisas dels nettoinkomstens fördelning på olika inkomstslag på makronivå, dels hur stor andel av befolkningen som uppnår olika grader av självförsörjning. Rapporten ger svar på frågan hur stor andel av befolkningen som är helt självförsörjande, det vill säga helt försörjer sig på löneinkomst, inkomst av näringsverksamhet och kapitalinkomst, men även hur stor andel som är självförsörjande till 90 respektive 50 procent. I ett andra steg redovisas också hur stor andel som når dessa nivåer när även studiemedel, föräldrainkomst och pension räknas in, det vill säga hur många som når dessa nivåer utan arbetslöshetsstöd, sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning och behovsprövade bidrag. Makrobelopp Nettoinkomsten för hela Sveriges befolkning 2004 uppgick till drygt miljarder kronor och bestod till 68 procent av löne- och näringsinkomst och kapitalinkomst, cirka 10 procent av arbetsmarknadsstöd, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning samt behovsprövade bidrag och till 22 procent av andra inkomster, främst pension. Mäns nettoinkomst består till större del än kvinnors av löne- och näringsinkomst och kapitalinkomst. För övriga inkomstslag är andelarna större för kvinnor än för män. Kvinnor studerar i större omfattning än män och har större frånvaro från arbetet på grund av sjukdom och uttag av föräldrapenning. Att andelen pension är högre för kvinnor beror på att det i befolkningen finns betydligt fler äldre kvinnor än äldre män. Tablå 1. Nettoinkomstens sammansättning 2004 för hela befolkningen Tableau 1. Composition of net income in 2004 for entire population Inkomstslag Andel av nettoinkomsten, % Totalt Kvinnor Män Löne- och näringsinkomst 61,7 56,5 65,7 Kapitalinkomst 6,3 4,9 7,5 Studiemedel 1,8 2,4 1,2 Föräldrainkomst 3,5 5,4 2,0 Pension 16,4 17,6 15,5 ASSA 1 8,2 10,1 6,7 Behovsprövade bidrag 2,0 3,1 1,3 Totalt ) ASSA består av Arbetsmarknadsstöd, sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning. För mer information se Fakta om statistiken. När befolkningen avgränsas till åldrarna år försvinner det mesta av pensionerna. Då uppgick nettoinkomsten till 957 miljarder kronor och bestod till nästan 80 procent av löne- och näringsinkomst och kapitalinkomst, till drygt 11 procent av arbetsmarknadsstöd, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning samt behovsprövade bidrag och till 9 procent av andra inkomster. Statistiska centralbyrån 7

9 Så försörjer vi oss i Sverige Så försörjer vi oss ett regionalt perspektiv Tablå 2. Nettoinkomstens sammansättning 2004 för åldersgruppen år Tableau 2. Composition of net income in 2004 for population aged years Inkomstslag Andel av nettoinkomsten, % Totalt Kvinnor Män Löne- och näringsinkomst 73,6 68,9 77,0 Kapitalinkomst 6,0 4,3 7,2 Studiemedel 2,2 3,0 1,6 Föräldrainkomst 4,2 6,7 2,4 Pension 2,7 2,6 2,8 ASSA 1 9,7 12,3 7,8 Behovsprövade bidrag 1,6 2,2 1,2 Totalt ) ASSA består av Arbetsmarknadsstöd, sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning. För mer information se Fakta om statistiken. Kvinnors nettoinkomst i åldersgruppen år bestod 2004 till 73 procent av löne- och näringsinkomst och kapitalinkomst, mot 84 procent för män. Kvinnor låg 5,5 procentenheter högre än män när det gäller arbetsmarknadsstöd, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning och behovsprövade bidrag. Andelen studiemedel var dubbelt så stor och andelen föräldrainkomst nästan tre gånger så stor bland kvinnor som bland män. Det var under män som hade studiemedel mot nästan kvinnor. När det gäller antalet personer som har föräldrainkomst skiljde inte så mycket mellan könen; män mot kvinnor. Det är beloppen som är väsentligt högre för kvinnor. Statistiska centralbyrån 8

10 Så försörjer vi oss ett regionalt perspektiv Inkomster i olika åldrar Inkomster i olika åldrar Inkomstens storlek varierar under livet, liksom vilken typ av inkomst man har. Exempelvis försörjer sig många ungdomar genom studiemedel, föräldraförsäkringen är en viktig inkomstkälla för småbarnsföräldrar och så vidare. Inkomststrukturen utvecklas likartat för kvinnor och män under livet, men kvinnors inkomst är i genomsnitt lägre än mäns i alla åldrar. Skillnaden är störst bland åringar, där män år 2004 hade kronor mer i årlig nettoinkomst än kvinnor. Bland åringar var skillnaden minst, cirka kronor. Kvinnors lägre inkomst beror bland annat på lägre löner, föräldraledighet och mer deltidsarbete. Störst nettoinkomst bland medelålders män De yngsta och äldsta har i genomsnitt lägst inkomst. Studier och låg etablering på arbetsmarknaden förklarar mycket av de förhållandevis låga inkomsterna för personer strax över 20 år. Efter pensionsåldern sjunker nettoinkomsten för varje årskull. I medelåldern är inkomsten störst. Bland män hade åldersgruppen störst genomsnittlig nettoinkomst, kronor år Kvinnor hade däremot störst inkomst i årsåldern, kronor. Löne- och näringsinkomsten var högst i åldrarna Inkomsterna sjunker efter 60 års ålder till följd av tidiga pensionsavgångar och försämrad hälsa. Mellan 60 och 64 år ökar framför allt sjukpenningens och sjukersättningens (förtidspension) andel av nettoinkomsten betydligt. Diagram 1. Nettoinkomst efter ålder och kön, Kronor Diagram 1. Net income in 2004, by age and sex. SEK Kronor Kv innor Män Ålder Statistiska centralbyrån 9

11 Inkomster i olika åldrar Så försörjer vi oss ett regionalt perspektiv Grad av självförsörjning I den yrkesaktiva åldern har flertalet någon inkomst från lön eller näringsverksamhet. Det är endast i åldrarna som andelen personer med löne- och näringsinkomst understiger 80 procent. Medelvärdet på löne- och näringsinkomsten varierar dock mycket med ålder och kön. Mäns medelvärde var år 2004 högst för 47-åringar, kronor efter skatt. Kvinnor hade högst löne- och näringsinkomst vid 48 år, Tablå 3. Genomsnittlig löne- och näringsinkomst efter skatt för alla samt andelen med löne- och näringsinkomst, efter ålder och kön, 2004 Tableau 3. Average income from salary and business (tax excluded), for all and share with income from salary and business, by age and sex, in 2004 Ålder Samtliga Kvinnor Män Medelvärde för alla, kr Andel med löne- och näringsinkomst, % Medelvärde för alla, kr Andel med löne- och näringsinkomst, % Medelvärde för alla, kr Andel med löne- och näringsinkomst, % , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,4 Löne- och näringsinkomstens andel av nettoinkomsten för män var 2004 störst i åldrarna 28 35, då den i genomsnitt utgjorde 83 procent av inkomsten. Kvinnor i denna ålder försörjer sig i större utsträckning än män genom föräldrainkomst, vilket förklarar att löne- och näringsinkomstens andel för kvinnor är som störst först i 50-årsåldern då den utgjorde 78 procent av nettoinkomsten. Socialförsäkringar i form av arbetsmarknadsstöd, sjukpenning och sjukersättning (förtidspension) stod huvudsakligen för resterande andel (se diagram 2). Kvinnor har betydligt lägre löne- och näringsinkomst än män också mellan 22 och 25 års ålder beroende på att kvinnor studerar i större utsträckning. Statistiska centralbyrån 10

12 Så försörjer vi oss ett regionalt perspektiv Inkomster i olika åldrar Diagram 2. Andelen av nettoinkomsten som bestod av löne- och näringsinkomst, efter ålder och kön, 2004 Diagram 2. Share of net income consisting of income from salary and business, by age and sex, in 2004 % Ålder Män Kv innor Om man till löne- och näringsinkomst lägger kapitalinkomst erhålls en inkomst vars andel av nettoinkomsten kan sägas utgöra ett mått på graden av självförsörjning, det vill säga inkomst utan socialförsäkringar och bidrag. Löne-, närings- och kapitalinkomstens andel av nettoinkomsten är störst i åldrarna år, cirka 80 procent för kvinnor och nästan 90 procent för män 2004 (se tablå 4 och diagram 3). Tablå 4. Löne- och näringsinkomstens respektive kapitalinkomstens andel av nettoinkomsten, efter ålder och kön, 2004 Tableau 4. Share of net income made up of income from salary and business and income from capital, by age and sex, in 2004 Ålder Samtliga Kvinnor Män Andel av nettoinkomsten Andel av nettoinkomsten Andel av nettoinkomsten Löneoch näringsinkomst, % Kapitalinkomst, % Löne-, näringsoch kapitalinkomst, % Löneoch näringsinkomst, % Kapitalinkomst, % Löne-, näringsoch kapitalinkomst, % Löneoch näringsinkomst, % Kapitalinkomst, % Lönenäringsoch kapitalinkomst, % ,6 6,0 79,5 68,9 4,3 73,3 77,0 7,2 84, ,0 2,1 68,1 60,1 2,0 62,1 71,1 2,1 73, ,5 3,1 77,6 66,9 3,1 70,0 80,8 3,1 83, ,2 4,3 79,5 65,3 3,6 68,8 82,7 4,8 87, ,6 4,7 80,3 67,1 3,7 70,8 81,9 5,6 87, ,1 5,3 82,4 71,9 3,7 75,7 80,9 6,6 87, ,9 6,3 85,2 76,5 4,3 80,8 80,6 7,9 88, ,9 7,0 85,9 77,0 5,1 82,1 80,3 8,4 88, ,5 8,9 82,4 72,3 5,8 78,1 74,2 11,2 85, ,0 8,9 64,9 55,2 6,4 61,6 56,5 10,8 67,2 Statistiska centralbyrån 11

13 Inkomster i olika åldrar Så försörjer vi oss ett regionalt perspektiv Den andel av kvinnors nettoinkomst som består av löne- och näringsinkomst och kapitalinkomst ökar i varje årsklass mellan 33 och 50 år, det vill säga till stor del efter den period föräldrainkomsten är störst. Mäns andel däremot ligger på en mer stabil nivå vilket påvisar mäns lägre uttag av föräldrapenning. Bland personer över 55 år sjunker dock andelen avsevärt för både män och kvinnor. Diagram 3. Andelen av nettoinkomsten som bestod av löne- och näringsinkomst och kapitalinkomst, efter ålder och kön, 2004 Diagram 3. Share of net income consisting of income from salary and business and income from capital, by age and sex, in 2004 % Män Kv innor Ålder Andelen personer vars nettoinkomst helt består av löne- och näringsinkomst och kapitalinkomst är störst i övre medelåldern. I åldrarna var nästan hälften av kvinnorna och 55 procent av männen självförsörjande, det vill säga hade inga inkomster från socialförsäkringar eller bidrag (se diagram 4). Andelen av befolkningen som till minst 90 procent försörjde sig med löneoch näringsinkomst och kapitalinkomst 2004 var som högst, närmare 70 procent, i åldrarna runt 50 år. Andelen var högre för män än för kvinnor. I årsåldern har många personer barn och därmed föräldrainkomst i form av föräldrapenning och barnbidrag. Det är en anledning till att andelen som helt eller nästan helt försörjer sig på löne-, närings- och kapitalinkomst minskar, framför allt bland kvinnor, strax före 30-årsåldern. I befolkningen över 60 år minskar andelen kraftigt som huvudsakligen försörjer sig med löne- och näringsinkomst och kapitalinkomst. Bland 64- åringarna hade bara var fjärde person en nettoinkomst som helt eller nästan helt bestod av dessa inkomster. Statistiska centralbyrån 12

14 Så försörjer vi oss ett regionalt perspektiv Inkomster i olika åldrar Diagram 4. Andelen av befolkningen vars nettoinkomst till 100, minst 90 respektive minst 50 procent bestod av löne- och näringsinkomst och kapitalinkomst, efter ålder och kön, 2004 Diagram 4. Share of population whose net income consists 100%, at least 90% or at least 50% of income from salary and business and income from capital, by age and sex, in 2004 % % av nettoinkomsten Män Kv innor Ålder % Minst 90% av nettoinkomsten Män Kv innor Ålder % Minst 50% av nettoinkomsten Män Kv innor Ålder Statistiska centralbyrån 13

15 Inkomster i olika åldrar Så försörjer vi oss ett regionalt perspektiv Studiemedel och föräldrainkomst ger kraftigt stöd Om löne- och näringsinkomst och kapitalinkomst kompletteras med föräldrainkomst, studiemedel och pension erhålls ett inkomstmått som exkluderar endast arbetsmarknadsstöd, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning och behovsprövade bidrag. Tablå 5. Andelen av nettoinkomsten som bestod av löne- och näringsinkomst, kapitalinkomst, studiemedel, föräldrainkomst och pension, efter ålder och kön, 2004 Tableau 5. Share of net income consisting of income from salary and business, income from capital, study grants, parental income and pensions, by age and sex, in 2004 Ålder % av nettoinkomsten Samtliga Kvinnor Män ,7 85,5 91, ,1 88,4 89, ,3 88,7 91, ,1 88,1 93, ,0 87,6 93, ,4 87,2 92, ,9 86,9 92, ,7 85,4 91, ,7 82,6 89, ,2 76,2 84,6 Dessa inkomster stod för närmare 90 procent av nettoinkomsten år 2004 och andelen är relativt stabil fram till 55 år då den börjar sjunka. Andelen är något lägre för kvinnor än för män, men mycket av skillnaden mellan könen har försvunnit jämfört med då endast andelen löne-, närings- och kapitalinkomst redovisades (jämför diagram 3 och 5). Diagram 5. Andelen av nettoinkomsten som bestod av löne- och näringsinkomst, kapitalinkomst, studiemedel, föräldrainkomst och pension, efter ålder, 2004 Diagram 5. Share of net income consisting of income from salary and business, income from capital, study grants, parental income and pensions, by age, in 2004 % män kv innor Ålder Statistiska centralbyrån 14

16 Så försörjer vi oss ett regionalt perspektiv Inkomster i olika åldrar Diagram 6. Andelen av befolkningen vars inkomst till 100, minst 90 respektive minst 50 procent bestod av löne- och näringsinkomst, kapitalinkomst, studiemedel, föräldrainkomst och pension, efter ålder och kön, 2004 Diagram 6. Share of population whose income consists 100%, at least 90% or at least 50% of income from salary and business, income from capital, study grants, parental income and pensions, by age and sex, in 2004 % % av nettoinkomsten Ålder Män Kv innor % Minst 90% av nettoinkomsten Ålder Män Kv innor % Minst 50% av nettoinkomsten Ålder Män Kv innor Statistiska centralbyrån 15

17 Inkomster i olika åldrar Så försörjer vi oss ett regionalt perspektiv I flertalet åldersgrupper försörjde sig ungefär 55 procent av kvinnorna och 70 procent av männen helt och hållet av löne- och näringsinkomst, kapitalinkomst, studiemedel, föräldrainkomst och pension. Skillnaden mellan könen beror framförallt på att kvinnor har sjukpenning och sjukoch aktivitetsersättning (förtidspension) i större utsträckning än män (se diagram 6). Andelen personer i åldrarna år vars inkomst till minst hälften bestod av dessa inkomstslag var 2004 runt 90 procent. Det innebär att cirka 10 procent av befolkningen i dessa åldrar huvudsakligen försörjde sig genom arbetsmarknadsstöd, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning och behovsprövade bidrag. Lägre självförsörjning hos äldre Befolkningen i årsåldern drabbas oftare av sjukdom och arbetsoförmåga än yngre. Lägre inkomst från arbete och ökad försörjning genom framför allt sjukpenning och sjukersättning (förtidspension) präglar därför inkomststrukturen tiden före pensionsåldern för många. Tablå 6. Andelen av nettoinkomsten som bestod av arbetsmarknadsstöd, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning och behovsprövade bidrag, efter ålder och kön, 2004 Tableau 6. Share of net income consisting of labour market support, sickness pay, sickness and activity allowance and means-tested allowances, by age and sex, in 2004 Ålder % av nettoinkomsten Samtliga Kvinnor Män ,3 14,5 9, ,9 11,6 10, ,7 11,3 8, ,9 11,9 6, ,0 12,4 6, ,6 12,8 7, ,1 13,1 7, ,3 14,6 9, ,3 17,4 10, ,8 23,8 15,4 För 63- och 64-åriga kvinnor utgjorde dessa socialförsäkringar och behovsprövade bidrag år 2004 närmare 30 procent av nettoinkomsten, i genomsnitt nästan kronor. Män i samma ålder försörjer sig också i stor utsträckning på detta sätt, ungefär en femtedel av nettoinkomsten 2004 (se diagram 7). Statistiska centralbyrån 16

18 Så försörjer vi oss ett regionalt perspektiv Inkomster i olika åldrar Diagram 7. Andelen av nettoinkomsten som bestod av arbetsmarknadsstöd, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning och behovsprövade bidrag, efter ålder och kön, 2004 Diagram 7. Share of net income consisting of labour market support, sickness pay, sickness and activity allowance and means-tested allowances, by age and sex, in 2004 % Kv innor Ålder Män personer, drygt 7 procent, i åldrarna hade 2004 en årlig inkomst som till minst 90 procent bestod av arbetsmarknadsstöd, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning eller behovsprövade bidrag. I åldersgruppen var det flest, , som försörjde sig på detta sätt, framförallt genom sjukersättning (tidigare förtidspension). Andelen av befolkningen som helt eller till stor del försörjs genom arbetsmarknadsstöd, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning och behovsprövade bidrag är relativt låg och jämn över åldrarna i den yngre befolkningen. I åldrarna efter 40 växer emellertid denna andel för varje årskull (se diagram 8). I åldrarna fram till ungefär 50 år försörjer sig färre kvinnor än män helt eller nästan helt genom dessa socialförsäkringar och behovsprövade bidrag. Därefter stiger andelen mer för kvinnor än för män, vilket resulterar i att i åldrarna före pensionsåldern är andelen som har dessa inkomster större bland kvinnor än bland män. När det gäller andelen som till minst hälften försörjer sig på detta sätt blir kvinnors andel större än mäns redan före 30-årsåldern. Det är viktigt att komma ihåg att personer som till stor del försörjs genom socialförsäkringar och bidrag även kan försörja sig genom omfördelning av inkomster inom ett hushåll, exempelvis mellan makar och mellan barn och föräldrar. Statistiska centralbyrån 17

19 Inkomster i olika åldrar Så försörjer vi oss ett regionalt perspektiv Diagram 8. Andelen av befolkningen vars inkomst till 100, minst 90 respektive minst 50 procent bestod av arbetsmarknadsstöd, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning och behovsprövade bidrag, efter ålder och kön, 2004 Diagram 8. Share of population whose income consists 100%, at least 90% or at least 50% of labour market support, sickness pay, sickness and activity allowance and means-tested allowances, by age and sex, in 2004 % % av nettoinkomsten Män Kv innor Ålder % 40 Minst 90% av nettoinkomsten Män 5 Kv innor Ålder % 40 Minst 50% av nettoinkomsten Kv innor 5 Män Ålder Statistiska centralbyrån 18

20 Så försörjer vi oss ett regionalt perspektiv Inkomster i kommunerna Inkomster i kommunerna Löne- och näringsinkomst uppgick 2004 till cirka 74 procent av den totala nettoinkomsten för befolkningen år. Andelen varierade i kommunerna mellan 80 procent i Tranemo och 57 procent i Danderyd. Det finns ett tydligt regionalt mönster i nettoinkomstens sammansättning. I och omkring storstadsområdena samt i många kommuner i Småland och Västergötland består nettoinkomsten till större del av löne- och näringsinkomst än i övriga landet, framför allt norra Sverige. (Se karta 1.) Detta beror bland annat på lägre i arbetslöshet i södra Sverige, och i storstadsområdena på högre löner. Av Sveriges 20 största kommuner hade Huddinge högst andel av nettoinkomsten som bestod av löne- och näringsinkomst, 77 procent. Malmö hade lägst andel, 69 procent. 9 av de 20 kommunerna, bland dem Stockholm, låg över andelen i riket. Göteborg var en av de kommuner som låg under andelen i riket. Karta 1. Andelen av nettoinkomsten som bestod av löne- och näringsinkomst och kapitalinkomst år Map 1. Share of net income consisting of income from salary and business and income from capital, in Population aged Andel i procent Andel i riket = 79,6 81,7 91,9 (54) 79,6 81,6 (48) 77,0 79,5 (84) 66,6 76,9 (104) Statistiska centralbyrån 19

21 Inkomster i kommunerna Så försörjer vi oss ett regionalt perspektiv Slår man samman löne- och näringsinkomst med kapitalinkomst ökar skillnaden mellan storstadsområdena och övriga kommuner. Andelen löne- och näringsinkomst och kapitalinkomst uppgår till cirka 80 procent av den totala nettoinkomsten för befolkningen år. I kommunerna varierar andelen mellan 92 procent i Danderyd och 67 procent i Pajala. Av de tio kommuner som hade störst andel 2004 ligger sju i Storstockholm. (Se tablå 8.) Danderyd, som hade minst andel löne- och näringsinkomst ligger i topp när även kapitalinkomsten är inkluderad. I Danderyd utgjorde kapitalinkomsten mer än en tredjedel av nettoinkomsten. Andelen i hela riket var sex procent. Tablå 7. Andelen av nettoinkomsten som bestod av löne- och näringsinkomst och kapitalinkomst år. Kommunerna med störst respektive minst andel 2004 Tableau 7. Share of net income consisting of income from salary and business and income from capital. Population aged Municipalities with biggest and smallest shares, in 2004 Kommun Störst andel Kommun Minst andel Danderyd 91,9 Storuman 70,9 Lidingö 87,7 Åsele 70,3 Täby 86,5 Söderhamn 70,0 Gnosjö 85,8 Filipstad 69,5 Ekerö 85,7 Vilhelmina 69,3 Lomma 85,6 Ljusnarsberg 68,6 Nacka 85,4 Övertorneå 68,3 Knivsta 85,2 Överkalix 67,0 Sollentuna 85,0 Haparanda 66,8 Nykvarn 84,9 Pajala 66,6 Av Sveriges 20 största kommuner hade Nacka högst andel av nettoinkomsten som bestod av löne- och näringsinkomst och kapitalinkomst, 85 procent. Malmö hade lägst andel, 74 procent. Det var endast i 6 av de 20 kommunerna som andelen låg över andelen i riket. Förutom i Nacka var det i Stockholm, Huddinge, Jönköping, Lund och Uppsala. Skillnaden mellan män och kvinnor var 11 procentenheter, 84 mot 73 procent av nettoinkomsten bestod av löne- och näringsinkomst och kapitalinkomst. Skillnaden mellan könen varierar dock vid en jämförelse mellan kommunerna. Störst skillnad 2004, nästan 17 procentenheter, hade Bjuv och Perstorp i Skåne län. I två kommuner, Pajala och Övertorneå i Norrbottens län, var andelen större för kvinnor än för män. Skillnaden mellan könen är mindre i de flesta kommuner i Norrland och i Storstockholm. I Storstockholm beror det på att graden av självförsörjning är hög för både kvinnor och män. I Norrland beror det på att andelen är låg för båda könen. Statistiska centralbyrån 20

22 Så försörjer vi oss ett regionalt perspektiv Inkomster i kommunerna Hög grad av självförsörjning i storstadsområdena I detta avsnitt slår vi samman löneinkomst, inkomst av näringsverksamhet, kapitalinkomst, studiemedel, föräldrainkomst och pension. De enda inkomster som inte inkluderas är arbetsmarknadsstöd, sjukpenning, sjukoch aktivitetsersättning och behovsprövade bidrag, det vill säga inkomster från de stödsystem i samhället som främst riktar sig till utsatta. Andelen av nettoinkomsten var då nästan 89 procent, vilket också innebär att stödet till de utsatta uppgick till drygt 11 procent av den totala nettoinkomsten. I kommunerna varierade denna andel mellan 3 procent i Danderyd och 24 procent i Haparanda. Karta 2. Andelen av nettoinkomsten som bestod av löne- och näringsinkomst, kapitalinkomst, studiemedel, föräldrainkomst och pension år Map 2. Share of net income consisting of income from salary and business activities and income from capital, study grants, parental income and pensions, in Population aged Andel i procent Andel i riket = 88,7 88,7 97,7 (89) 87,0 88,6 (62) 85,0 86,9 (70) 76,2 84,9 (69) Det regionala mönstret blir i stort det samma som då vi visade hur stor andel av nettoinkomsten som bestod av löne- och näringsinkomst och kapitalinkomst. Andelarna är stora i storstadsområdena, exklusive Malmö, och i många kommuner i Småland och Västergötland. Av kommunerna i Norrland är det endast Umeå som ligger över andelen i riket, något som till stor del beror på lägre arbetslöshet och fler studerande än i genomsnitt för Norrland. Statistiska centralbyrån 21

23 Inkomster i kommunerna Så försörjer vi oss ett regionalt perspektiv Av Sveriges 20 största kommuner hade Nacka högst andel av nettoinkomsten som bestod av löne- och näringsinkomst, kapitalinkomst studiemedel, föräldrainkomst och pension, 94 procent. Malmö hade lägst andel, 85 procent. Det var 8 av de 20 kommunerna som hade en andel som låg över andelen i riket. Tablå 8. Andelen av nettoinkomsten som bestod av löne- och näringsinkomst, kapitalinkomst, studiemedel, pension och föräldrainkomst Kommunerna med störst respektive minst andel år Tableau 8. Share of net income consisting of income from salary and business, income from capital, study grants, parental income and pensions, in Municipalities with biggest and smallest shares. Population aged Kommun Störst andel Medelvärde Kommun Minst andel Danderyd 97,7 Storuman 81,1 Lidingö 95,8 Åsele 80,9 Täby 95,1 Filipstad 79,7 Lomma 94,5 Vilhelmina 79,5 Vaxholm 94,2 Ljusnarsberg 79,1 Ekerö 94,2 Söderhamn 78,9 Vellinge 93,8 Övertorneå 77,3 Nacka 93,8 Pajala 76,9 Sollentuna 93,6 Överkalix 76,3 Knivsta 93,5 Haparanda 76,2 Medelvärde I åtta kommuner, varav sex i Norrland, låg andelen under 80 procent, vilket innebär att den totala nettoinkomsten 2004 i dessa kommuner till mer än en femtedel bestod av arbetsmarknadsstöd, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning och behovsprövade bidrag. Det var främst arbetsmarknadsstödet som var stort i dessa kommuner Helt självförsörjande Rapporten ska nu lämna redovisningen av makrobelopp och övergå till att redovisa hur många personer i kommunerna som når upp till olika grader av självförsörjning. För närmare en tredjedel av befolkningen i åldrarna år bestod nettoinkomsten 2004 av endast löne- och näringsinkomst och kapitalinkomst. I kommunerna varierade andelen mellan 22 procent i Övertorneå och 41 procent i Solna. Dessa personer kan sägas vara helt självförsörjande eftersom de inte mottar någon form av stöd från samhället. Två tredjedelar av befolkningen i åldrarna år hade således någon annan form av inkomst utöver löne- och näringsinkomst och kapitalinkomst, till exempel studiemedel, barnbidrag eller arbetsmarknadsstöd. Statistiska centralbyrån 22

24 Så försörjer vi oss ett regionalt perspektiv Inkomster i kommunerna Karta 3. Andelen i befolkningen med en nettoinkomst som helt bestod av löneoch näringsinkomst och kapitalinkomst år Map 3. Share of population with net income consisting entirely of income from salary and business and income from capital, in Population aged Andel i procent Andel i riket = 31,7 33,0 40,7 (48) 31,7 32,9 (53) 30,0 31,6 (87) 21,8 29,9 (102) Störst andel personer år som var helt självförsörjande hade främst kommuner i Småland, Västergötland och centrala Storstockholm. Minst andel hade kommunerna i norra Norrland. Ingen kommun i Norrland hade en andel som var större än den för hela riket. Detta beror främst på att i norrlandskommunerna hade betydligt fler personer arbetsmarknadsstöd än i riket som helhet. En bidragande orsak till att Stockholm, Solna och Sundbyberg hamnade i topp är att det finns förhållandevis få barn i dessa kommuner. Därför är det också färre personer som har föräldrainkomst, det vill säga barnbidrag och föräldrapenning, än i de flesta andra kommuner. Statistiska centralbyrån 23

25 Inkomster i kommunerna Så försörjer vi oss ett regionalt perspektiv Tablå 9. Andelen i befolkningen med en nettoinkomst som helt bestod av löne- och näringsinkomst och kapitalinkomst Kommunerna med störst respektive minst andel år Tableau 9. Share of population with net income consisting entirely of income from salary and business and income from capital, in Municipalities with biggest and smallest shares. Population aged Kommun Störst andel Kommun Minst andel Solna 40,7 Älvsbyn 25,2 Sundbyberg 39,8 Orsa 24,9 Stockholm 38,1 Söderhamn 24,5 Tranemo 37,6 Sorsele 24,5 Ydre 36,5 Ljusnarsberg 24,2 Värnamo 36,4 Pajala 23,9 Ljungby 36.0 Överkalix 23,6 Tingsryd 35,9 Haparanda 23,6 Gnosjö 35,6 Vilhelmina 22,2 Älmhult 35,6 Övertorneå 21,8 Av Sveriges 20 största kommuner hade, som redan nämnts, Stockholm störst andel i befolkningen som var helt självförsörjande, 38 procent. Umeå hade minst andel, 29 procent. Det var endast 4 av de 20 kommunerna som hade en andel som låg över andelen i riket och det var, förutom Stockholm, också Jönköping, Göteborg och Nacka. Att många större kommuner har låg andel personer som är helt självförsörjande kan till viss del förklaras av att antalet studerande, som får studiebidrag, är relativt stort i dessa kommuner som i de flesta fall har högskolor. Mellan andelen för män och andelen för kvinnor skiljde drygt 9 procentenheter; 36 mot 27 procent var helt självförsörjande Differensen mellan könen varierar dock mellan kommunerna. Minst var differensen i många kommuner i Norrland, men även i de flesta kommuner i storstadsområdena var differensen liten. I Storstockholm är andelen andel personer som är helt självförsörjande hög för båda könen, i Norrland är den låg. Störst skillnad, 15 procentenheter, hade Tidaholm. I Pajala skiljde mindre än en procentenhet mellan könen. Bland Sveriges 20 största kommuner var könsskillnaden störst i Västerås, närmare 11 procentenheter, och minst i Lund, knappt 7 procentenheter. Endast i 4 av de 20 kommunerna skiljde mer än i riket och det var, förutom i Västerås, också i Norrköping, Eskilstuna och Jönköping. Statistiska centralbyrån 24

26 Så försörjer vi oss ett regionalt perspektiv Inkomster i kommunerna Till 90 procent självförsörjande För drygt hälften av befolkningen i åldrarna år bestod nettoinkomsten 2004 till minst 90 procent av löne- och näringsinkomst och kapitalinkomst. I kommunerna varierade andelen mellan 38 i Haparanda och 63 procent i Danderyd. Nästan hälften av befolkningen i åldrarna år fick således minst en tiondel av sin nettoinkomst från andra inkomstslag än löne- och näringsinkomst och kapitalinkomst. Karta 4. Andelen i befolkningen med en nettoinkomst som till minst 90 procent bestod av löne- och näringsinkomst och kapitalinkomst år Map 4. Share of population with net income consisting at least 90% of income from salary and business and income from capital, in Population aged Andel i procent Andel i riket = 52,7 56,0 63,1 (63) 52,7 55,9 (69) 50,0 52,6 (65) 38,5 49,9 (93) Kommunerna där störst andel i befolkningen var till minst 90 procent självförsörjande 2004 ligger främst i Småland och i Storstockholm. I de flesta kommuner i Norrland ligger andelen markant lägre. Av norrlandskommunerna är det endast Sandviken som överskrider andelen i riket. Statistiska centralbyrån 25

27 Inkomster i kommunerna Så försörjer vi oss ett regionalt perspektiv Tablå 10. Andelen i befolkningen med en nettoinkomst som till minst 90 procent bestod av löne- och näringsinkomst och kapitalinkomst Kommunerna med störst respektive minst andel år Tableau 10. Share of population with net income consisting at least 90% of income from salary and business and income from capital, in Municipalities with biggest and smallest shares. Population aged Kommun Störst andel Kommun Minst andel Danderyd 63,1 Sorsele 43,2 Gnosjö 62,7 Filipstad 42,4 Täby 62,6 Söderhamn 42,2 Värnamo 62,5 Ljusnarsberg 41,9 Tranemo 62,2 Åsele 41,6 Lidingö 61,4 Överkalix 40,1 Nykvarn 61,0 Vilhelmina 39,6 Lomma 61,0 Pajala 39,3 Älmhult 60,7 Övertorneå 38,9 Vellinge 60,4 Haparanda 38,5 Av Sveriges 20 största kommuner var det i Nacka som störst andel i befolkningen var till minst 90 procent självförsörjande, 59 procent. Malmö hade lägst andel, 46 procent. Det var endast 4 av de 20 kommunerna som hade en andel som låg över andelen i riket och det var, förutom Nacka, också Stockholm, Huddinge och Jönköping. Statistiska centralbyrån 26

28 Så försörjer vi oss ett regionalt perspektiv Inkomster i kommunerna Till hälften självförsörjande För ungefär tre av fyra personer i åldrarna år bestod nettoinkomsten 2004 till minst hälften av löne- och näringsinkomst och kapitalinkomst. I kommunerna varierade andelen mellan 61 och 83 procent. Ungefär var fjärde person i åldrarna år fick således minst hälften av sin nettoinkomst från andra inkomstslag än löne- och näringsinkomst och kapitalinkomst. Karta 5. Andelen i befolkningen med en nettoinkomst som till minst hälften bestod av löne- och näringsinkomst och kapitalinkomst år Map 5. Share of population with net income, at least half of which consisted of income from salary and business and income from capital, in Population aged Andel i procent Andel i riket = 73,5 76,0 83,3 (88) 73,5 75,9 (76) 71,0 73,4 (73) 60,8 70,9 (53) I många kommuner i Småland, Västergötland och storstadsområdena var det en stor andel i befolkningen var till minst hälften självförsörjande. I många kommuner i Norrland och centrala Svealand var andelen liten. Ett stort block kommuner i södra Norrland överskred dock andelen i riket. Statistiska centralbyrån 27

29 Inkomster i kommunerna Så försörjer vi oss ett regionalt perspektiv Tablå 11. Andelen i befolkningen med en nettoinkomst som till minst hälften bestod av löne- och näringsinkomst och kapitalinkomst Kommunerna med störst respektive minst andel år Tableau 11. Share of population with net income, at least half of which consisted of income from salary and business and income from capital, in Municipalities with biggest and smallest shares. Population aged Kommun Störst andel Kommun Minst andel Gnosjö 83,3 Vilhelmina 66,9 Tranemo 82,6 Filipstad 65,2 Nykvarn 82,4 Landskrona 64,5 Värnamo 82,3 Övertorneå 64,4 Ekerö 81,8 Söderhamn 64,3 Älmhult 81,8 Malmö 64,2 Ydre 81,6 Ljusnarsberg 64,1 Knivsta 81,5 Överkalix 62,9 Vallentuna 81,2 Pajala 62,5 Täby 81,2 Haparanda 60,8 Av Sveriges 20 största kommuner var det i Nacka som högst andel personer i befolkningen var till minst hälften självförsörjande, 79 procent. Malmö hade lägst andel, 64 procent. Det var endast 5 av de 20 kommunerna som hade en andel som låg över andelen i riket och det var, förutom Nacka, också Huddinge, Jönköping, Stockholm och Sundsvall. Endast fyra kommuner i landet hade lägre andel än Malmö. Av de 20 största kommunerna ingick även Västerås, Karlstad, Helsingborg, Gävle, Örebro, Linköping, Umeå, Göteborg, Eskilstuna, Lund och Norrköping i gruppen med minst andel (de vita kommunerna på karta 5). En förklaring till det är att antalet studerande är relativt stort i dessa kommuner och att studiemedlet därför utgör en stor del av nettoinkomsten för många invånare. Statistiska centralbyrån 28

30 Så försörjer vi oss ett regionalt perspektiv Inkomster i kommunerna Studiemedel och föräldrainkomst ger kraftigt stöd I följande avsnitt läggs även studiemedel, föräldrainkomst och pension till. För 63 procent av befolkningen år bestod nettoinkomsten 2004 helt av löne- och näringsinkomst, kapitalinkomst, studiemedel, föräldrainkomst och pension. I kommunerna varierade andelen mellan 80 procent i Danderyd och 44 i Överkalix. Dessa personer hade således ingen inkomst vare sig av arbetsmarknadsstöd, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning eller behovsprövade bidrag. Karta 6. Andelen i befolkningen med en nettoinkomst som helt bestod av löne- och näringsinkomst, kapitalinkomst, studiemedel, föräldrainkomst och pension år Map 6. Share of population with net income, entirely consisting of income from salary and business, income from capital, study grants, parental income and pensions, in Population Andel i procent Andel i riket = 62,8 66,0 80,3 (62) 62,8 65,9 (47) 58,0 62,7 (94) 43,5 57,9 (87) Det regionala mönstret är mycket markant. Kommunerna med störst andel i befolkningen utan inkomst av arbetsmarknadsstöd, sjukpenning, sjukoch aktivitetsersättning och behovsprövade bidrag i befolkningen ligger i storstadsområdena, i Småland och i Västergötland. Av kommunerna i norra Sverige är det endast Umeå som har en andel som överskrider värdet för riket. Där är andelen arbetsmarknadsstöd mindre och andelen studiemedel större än i Norrland som helhet. Statistiska centralbyrån 29

31 Inkomster i kommunerna Så försörjer vi oss ett regionalt perspektiv Tablå 12. Andelen i befolkningen med en nettoinkomst som helt bestod av löne- och näringsinkomst, kapitalinkomst, studiemedel, föräldrainkomst och pension år. Kommunerna med störst respektive minst andel Tableau 12. Share of population with net income consisting entirely of income from salary and business, income from capital, study grants, parental income and pensions, in Population Municipalities with biggest and smallest shares Kommun Störst andel Kommun Minst andel Danderyd 80,3 Kalix 50,0 Täby 77,2 Älvdalen 50,0 Lidingö 77,1 Filipstad 49,5 Lomma 75,7 Ljusnarsberg 48,2 Vaxholm 74,7 Söderhamn 46,7 Ekerö 74,4 Pajala 46,3 Vellinge 73,9 Vilhelmina 45,8 Gnosjö 73,6 Övertorneå 44,9 Sollentuna 72,8 Haparanda 44,4 Nacka 72,7 Överkalix 43,5 I åtta kommuner, varav sex i Norrland, låg andelen under 50 procent, vilket innebär att över hälften av befolkningen hade inkomst av arbetsmarknadsstöd, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning eller behovsprövade bidrag under Det är framför allt andelen arbetsmarknadsstöd som är stor i dessa kommuner. Av Sveriges 20 största kommuner hade Nacka högst andel i befolkningen vars nettoinkomst helt bestod av löne- och näringsinkomst, kapitalinkomst, studiemedel, föräldrainkomst och pension, 73 procent, Malmö hade lägst andel, 56 procent. 7 av de 20 kommunerna hade en andel som låg över andelen i riket och det var, förutom Nacka också Lund, Stockholm, Huddinge, Uppsala, Jönköping och Umeå. Norrland har lägre självförsörjningsgrad För drygt 70 procent i befolkningen i åldrarna år bestod inkomsten till minst 90 procent av löne- och näringsinkomst, kapitalinkomst, studiemedel, föräldrainkomst och pension. Knappt 30 procent av befolkningen i åldrarna år fick således minst en tiondel av sin nettoinkomst från arbetsmarknadsstöd, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning och behovsprövade bidrag. I kommunerna varierade andelen mellan 14 procent i Danderyd och 48 procent i Haparanda. Statistiska centralbyrån 30