Linné lade svampsporer i ljummet vatten och lät dem stå några dagar. Då han åter studerade provet myllrade det av levande organismer.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Linné lade svampsporer i ljummet vatten och lät dem stå några dagar. Då han åter studerade provet myllrade det av levande organismer."

Transkript

1 Linné lade svampsporer i ljummet vatten och lät dem stå några dagar. Då han åter studerade provet myllrade det av levande organismer. Mik un På en auktion i Göteborg fann Hans Nyman ett mikroskop, som förmodligen är just det som Linné använde. 32

2 Imaj skulle naturforskningens grand old man Carl von Linné ha fyllt 300 år. Illustrerad Vetenskap firar jubileet med denna specialartikel, skriven av ekologen Hans Nyman, som under en rad år har forskat i Linnés användande av mikroskopi, och illustrerad med bilder tagna av den världsberömde, svenske fotografen Lennart Nilsson. I ett unikt projekt har Nyman och Nilsson upprepat ett försök utfört av Linné 1766 med ett mikroskop som sannolikt är identiskt med det som Linné använde för nästan 250 år sedan. CARL VON LINNÉ ( ) HANS NYMAN J U B I E U M L L E U M B I J U J U B I L 300 år E U M E U M L I B J U robernas iversum Misslyckat försök öppnade dörren till Carl von Linné satte naturen i system. Han studerade noggrant naturens skapelser och använde sina iakttagelser för att klassificera växter och djur, men då han utförde sitt livs enda mikroskopiska försök, feltolkade han helt vad han såg. Likväl kom försöket att i hög grad prägla den forskning som till sist klarade upp en av biologins allra hetaste frågor: huruvida liv kan uppstå spontant. Av Hans Nyman 33

3 BRIDGEMAN ART LIBRARY Prästson skapade ordning i kaos Linné skulle egentligen ha blivit präst som sin pappa men fångades tidigt av ett brinnande intresse för naturen. Hans stora förtjänst är att han som den förste någonsin skapade en systematisk överblick över naturen genom att med sitt geniala Systema Naturae kategorisera varje enskild djur- eller växtarts släktskap med andra arter, bland annat i form av ett tvådelat latinskt namn bestående av släkt- och artnamn. På så sätt satte han hela naturen i system med riken, stammar, klasser, ordningar, familjer, släkten och arter. Systemet används av vetenskapen än i dag Carl Linnaeus föds den 23 maj i Råshult i södra Småland Avslutar botanikstudier vid universitetet i Lund Tar doktorsgrad i medicin i Holland efter att ha läst medicin på universitetet i Uppsala. Utger första upplagan av Systema Naturae Professor i medicin och botanik vid universitetet i Uppsala Adlas och tar namnet Carl von Linné Utger Mundum Invisibilem om livsformer som bara kan ses i mikroskop Delvis invalidiserad efter flera slaganfall Dör den 10 januari i Uppsala. NATURAL HISTORY MUSEUM LONDON P å en auktion i Göteborg i slutet av 1980-talet uppmärksammade artikelns författare ett gammalt, dammigt mikroskop från 1700-talet. Det låg i en papplåda och såg mest ut som skräp. Jag kände emellertid igen mikroskoptypen och köpte det. Då jag kom hem och monterade ihop mikroskopet fick jag bekräftat att jag hade gjort ett unikt fynd: ett nästan komplett dubbelmikroskop, byggt av instrumentmakaren John Cuff i London mellan 1744 och Modellen betraktas som det första moderna mikroskopet, och det finns bara mycket få exemplar bevarade i hela världen. Efter lång tids research stod det klart att detta sannolikt är just det exemp lar som bland andra Carl von Linné använde för snart 250 år sedan. Linné litade mest på sina ögon Sveriges store naturforskare är inte känd som någon stor mikroskopist. Linné föredrog att studera och beskriva vad kan kunde se med blotta ögat. Många av de växter och andra organismer som han undersökte var dock så små att han inte hade något annat val än att lägga dem under mikroskopet. Linné ägde själv ett genialt mikroskop, som han fått av vännen och forskarkollegan John Ellis i England. Även detta instrument var tillverkat av John Cuff, men kallades Ellis akvatiska mikroskop, då Ellis bidragit till konstruktionen. Det var utmärkt för att studera små blommor och insekter, men inför mycket små organismer kom det till korta, då det bara kunde förstora cirka 32 gånger. Av en slump konfronterades Linné med 34 DET SÅG LINNÉ Så här ser sporer från svampen Ustilago hordei ut, när de rörs ut i vatten och förstoras 270 gånger i Cuffmikroskopet. DET KAN VI SE I Lennart Nilssons elektronmikroskop förstoras sporerna gånger. De punkterade sporerna har torkat in.

4 Den största utmaningen med att upprepa Linnés försök var att skapa samma belysning. Vätskefyllda glasklot används här för att koncentrera ljuset. ett vetenskapligt problem, vars lösning krävde ett betydligt kraftigare mikroskop. I Hannover satt en viss baron Otto von Münchhausen (ej att förväxla med den litteräre figuren med samma namn), som Linné korresponderade med. Denne lade fram en teori om att svampsporer utvecklas till smådjur för att sedan åter bli till svampar. Linné tvivlade starkt på idén men beslutade 1766 ändå att göra sitt eget experiment. Han valde sporer från Ustilago hordei, en svampart som angriper spannmål och därför också var intressant att arbeta med ur ett ekonomiskt perspektiv. Sporerna är emellertid så små att de knappt kan anas med det lilla Ellismikroskopet, så Linné behövde ett bättre. Han valde ett så kallat cuffianskt mikroskop, fackbeteckningen för John Cuffs stora nyutvecklade mikroskop, som var sammansatt av f lera linser. Detta var dåtidens mest avancerade och moderna, sammansatta mikroskop och identiskt med just den mikroskopmodell som jag fann på auktionen i Göteborg. Fick hjälp av sin stormrike elev År 1766 fanns det enligt min och Lennart Nilssons research bara två sådana mikroskop i hela Sverige. Det ena tillhörde Vetenskapsakademin och användes varje vecka av Johan Carl Wilcke, som var lektor vid de Thamiska föreläsningarna i Stockholm, Sveriges första populärvetenskapliga föreläsningar för allmänheten. Det andra mikroskopet ägdes av Claes Alströmer, Linnés stormrike lärjunge. Linné har förmodligen haft möjlighet att låna båda två, men vi tror att det återfunna mikroskopet med all sannolikhet är Alströmers, då det är i mycket fint skick och inte slitet som Vetenskapsakademins exemplar måste ha varit. Hans Nyman studerar ett objekt under samma förutsättningar som på Carl von Linnés tid. 35

5 DET KAN VI SE På Linnés tid ansåg en del mikroskopister att sädesceller var små människor, som bara behövde en ruvhöna att växa i. HANS NYMAN DET SÅG LINNÉ 36 I Cuffmikroskopet anas sädescellernas form och rörelse om provet är färskt. I elektronmikroskopet kan man se sädescellerna simma mot den stora äggcellen, som är täckt av ett lager av näringsceller.

6 BRIDGEMAN ART LIBRARY (Akademins mikroskop försvann redan på 1700-talet.) Då det har varit betydligt lättare för Linné att få tillgång till Alströmers mikroskop än till akademins, talar mycket för att det återfunna mikroskopet var det som Linné använde. I mikroskopets lilla låda låg fyra origi nalpreparat på en elfenbenssticka mellan tunna skivor av glimmer. Det ena av dem, en bokskorpion, är i fantastiskt fint skick, medan de övriga tre, en loppa och två löss, är mer präglade av sin ålder. Ser nu världen med Linnés ögon Lennart Nilsson och jag arbetar på ett tämligen stort projekt, i vilket vi utför försök med samma instrument som en del av mikroskopins största genier använt. Idén är att fotografera vad de gamla mästarna såg och jämföra bilderna med vad man med modern teknik kan se i dag. På så sätt vill vi bland annat illustrera vilken betydelse de gamla forskarnas arbete fick för eftervärlden. Fyndet av det gamla Cuffmikroskopet var en lyckoträff, som har gjort det möjligt att också dra in Linné i våra projekt. Med det fina gamla instrumentet har vi studerat de fyra preparat som låg i mikroskopets låda, andra originalpreparat från samma period och färska preparat från nutiden. Vi har även upprepat Linnés enda mikroskopförsök på precis samma villkor som han arbetade under. Trots att Linnés arbete med mikroskopi är i det närmaste okänt, fick detta försök faktiskt stor betydelse för en vidare utforskning av vetenskapens kanske hetaste fråga: hur liv kan uppstå. Detta trots att Linné fullständigt feltolkade vad hans experiment visade honom. Sporrad av korrespondensen med von Münchhausen blandade Linné svampsporer i ljummet vatten och lät dem stå ett par dagar. Då han åter betraktade vätskan i mikroskopet, såg han till sin stora förvåning att vattnet nu var fullt av encelliga djur. Linné antog därför att sporerna utvecklades till ett slags maskar för att därefter fästa sig vid underlaget och bli till svampar. Linnés elev Johan Carl Roos beskrev experimentet och skildrade de små livsformerna sålunda: Dessa smådjur visa de sig i det genomskinliga vattnet bleka, af långa, i främre ändan trubbigare, simmande som lekande fiskar, stundom med ett skutt undvikande varandra, men för det mesta gyttrande sig tillsammans. Beskrivningen passar bra på infusorier, encelliga organismer, som snabbt utvecklas i en näringslösning. De kan ha kommit från det vatten som Linné använde eller från de sädesax som svampen hade infekterat, men inte från svampsporerna själva. Carl von Linné beskrev entusiastiskt vad han hade sett i sitt verk Mundum Invisibilem, Den osynliga världen, och Ögat har fått hjälp i år Linsliknande föremål har existerat ända från antikens tid, men en praktisk användning av optisk förstoring kan bara dokumenteras cirka år tillbaka. I takt med att mikroskopen har förbättrats, har de revolutionerat vår syn på världen. Mikroskopen gav inblick i en fascinerande men även skrämmande värld. Denna teckning från runt 1820 skildrar vad som gömde sig i dricksvatten från Themsen. Omkring 1000 Den arabiske vetenskapsmannen Alhazen experimenterar med ljusets brytning. Vid denna tid tillverkade vikingarna linser av bergkristall. Kanske var det sådana som Alhazen använde. LÄNSMUSEET PÅ GOTLAND Omkring 1300 De första egentliga glasögonen tas i bruk i Italien Glasögonmakaren Hans Janssen i Holland uppfinner världens första mikroskop. Galilei konst ruerar ett eget, som han använder för vetenskapliga studier. 37

7 38 HANS NYMAN CORBIS/SCANPIX Omkring 1700 Med ett mikroskop gör den holländske naturforskaren Anton van Leeuwenhoek under 50 år mängder av observationer, bland annat av sädesceller, bakterier och encelliga djur Den engelske optikern John Dollond patenterar den så kallade akromatiska linsen, som inte sprider ljuset i olika färgstrålar Carl von Linné publicerar Mundum Invisibilem Den osynliga världen. Boken ger inspiration till en omfattande mikroskopiforskning, bland annat om hur liv kan uppstå. han ändrade följaktligen också Systema Naturae, hans system för klassificering av alla naturens skapelser. Det skedde genom att han placerade svamparna i ett särskilt rike, Regnum chaoticum, där han redan hade placerat en lång rad djur arter, som han hade svårt att placera in på något annat ställe. Försök ledde kollegor på villospår Många av Linnés forskarkollegor upptäckte snabbt att han hade dragit fel slutsatser, och att det han hade sett var infusorier. Från sina litteraturstudier kände Linné själv väl till existensen av infusorier, och han nämner dem också i Mundum Invisibilem, men en sak är att läsa om infusorier i litteraturen, något helt annat är att se dem live under mikroskopet. Hade Linné varit en mer erfaren mikroskopist, hade misstaget aldrig skett, DET SÅG LINNÉ En blomfluga finner nektar i en blomma här sett i ett så kallat Ellismikroskop, som Linné också använde i sina botanikstudier. HANS NYMAN men då hade hans försök inte heller fått samma uppmärksamhet. Andra inf lytelserika forskare, till exempel den engelske biologen John Needham, läste och tolkade nämligen Linnés experiment som ett skolexempel på uralstring att liv kan uppstå spontant. Needham ansåg sig själv ha iakttagit uralstring i egna mikroskopförsök. Dessutom hade han arbetat med Frankrikes store naturforskare Georges Buffon, som var Linnés motpol i forskar världen. Buffon hade inte mycket till övers för Linnés Systema Naturae, som han ansåg vara helt verklighetsfrämmande. Buffon hade en egen teori om en ur alstring driven av organiska molekyler. Linnés experiment kom att inom forskarvärlden rikta en kolossal uppmärksamhet mot uralstring. Forskarna var synnerligen oeniga om fenomenet,

8 Bilden visar hur biet täcks av pollen, så att det kan pollinera andra blommor. Den har använts som förlaga till den svenska 100-kronorssedeln. DET KAN VI SE Blommor parar sig som människor En del betraktar Linné som pervers för att han såg paralleller mellan växters och människors sexliv. I motsats till nutidens mikroskopister kunde han inte följa fortplantingen live, men han kunde se likheterna mellan ett frö och ett foster och förstod sexualitetens stora betydelse för organismernas utveckling som arter. Moderna elektronmikroskop visar att Linné uppfattade mycket korrekt. Han trodde dock inte att sädesceller själva kunde röra sig utan tolkade det han såg som strömningar i vätskan. När pollen landat på blommans märke, borrar sig en pollenpenis genom stiftet till fruktämnet. Inne i fruktämnet växer det nu befruktade fröanlaget till ett färdigt frö likt ett mänskligt foster. 39

9 DET SÅG LINNÉ Linnés doktorsdisputation från 1735 handlade om malaria. I hans gamla Cuffmikroskop kan man se de angripna blodkropparna men inte själva parasiten. Geni ruinerades av omoraliska snobbar I dag har mikroskopmakaren John Cuff ( ) fallit i glömska, men på 1700-talet var han en känd person och leverantör till några av tidens främsta vetenskapsmän. Cuff hade ett nära samarbetade med de forskare som använde mikroskopen. Han lyssnade till deras problem och löste dem. Tack vare detta professionella arbetssätt var han långt före sin tid. Dessvärre hade Cuff inte samma ordning på sin ekonomi. År 1750 gick han i konkurs, och från 1758 förlorade han rätten att driva egen verkstad. Ett av hans berömda dubbelmikroskop kunde visserligen säljas för ett pris av sju guineas, vilket var en smärre förmögenhet vid denna tid, men dessvärre fanns det endast mycket få vetenskapsmän som använde så avancerade mikroskop. John Cuffs kunder var därför ofta gentlemen, som bara använde de förnäma optiska instrumenten till att signalera för umgängeskretsen hur bildade de var. Deras betalningsmoral lämnade emellertid ofta mycket att önska, och när en gentleman vägrade att betala, hade en enkel man som Cuff i princip inget att sätta emot. John Cuff vid sin arbetsbänk 1772, samma år som han dog. ROYAL COLLECTION 40

10 DET KAN VI SE 1800-talet Teorin om att livet kan uppstå spontant avlivas slutgiltigt av den franske kemisten Louis Pasteur. Han och hans rival, tysken Robert Koch, lägger grunden till bakteriologin. THE ART ARCHIVE men de omfattande mikrobiologiska experiment som de var för sig kastade sig ut i ledde till en lång rad vetenskapliga landvinningar, bland annat insikten att alla levande organismer består av celler. Först 100 år efter Linnés experiment lycka des Louis Pasteur sätta punkt för striden om uralstring. Han påvisade att levande organismer bara kan uppstå i näringslösningar, om dessa i förväg har förorenats utifrån. Även ett feltolkat experiment kan alltså resultera i viktig forskning när, märk väl, den som tar fel är en fyrbåk i forskarvärlden. Själv var Linné dock till sin dödsdag en stor motståndare till teorier om uralstring, och han har givetvis varit mycket irriterad över att just hans experiment användes som bevis för denna. Å andra sidan hade ett av hans viktigaste mål med utgivandet av I elektronmikroskopet ses tydligt hur malariaparasiten har infekterat två röda blodkroppar och har fått den ena av dem att brista. Mundum Invisibilem som beskrev både hans eget försök och andra mikroskopisters forskning varit att inspirera kollegor att göra nya upptäckter, och det kan man i varje fall lugnt konstatera att han lyckades mycket väl med. Sädesceller var färdiga människor Linné var mycket upptagen av fortplantningens gåta. Hans första kategorisering av växtvärlden var baserad på ett sexualsystem, som tog sin utgångspunkt i växternas könsorgan, nämligen ståndarnas och stiftens antal, form och placering. Han studerade också sädesceller och såg klara paralleller mellan växters och människors sätt att fortplanta sig på. En av tidens utbredda uppfattningar, nämligen att sädesceller var små, färdiga människor, som bara behövde en ruvhöna att växa i, avvisade han HANS NYMAN 1928 Den brittiske läkaren Alexander Fleming upptäcker pe nicillinet i mikroskopet. Nutid Lennart Nilsson öppnar med sina bilder mikroorganismernas universum för alla och dokumenterar tidens viktigaste vetenskapliga genombrott. 41

11 DET SÅG LINNÉ Ett av de originalpreparat som låg i ett fodral i Linnés Cuffmikroskop är denna bokskorpion. Linné observerade med synligt ljus Carl von Linné använde ett så kallat dubbelmikroskop, tillverkat av John Cuff. Mikroskopet består av tre handslipade linser. Den nedersta objektivlinsen kan bytas ut och finns i sex olika styrkor. Objektet belyses underifrån av en spegel, som reflekterar ljus från till exempel stearinljus eller oljelampor. Upplösningen är 1,7 mikrometer. Lennart observerar med elektroner Ett elektronmikroskop använder inte synligt ljus. Lennart Nilssons skanningelektronmikroskop sveper i stället en elektronstråle över objektet. Mikroskopet kan särskilja strukturer ända ned till 0,2 nanometer. Nackdelen med elektronmikroskop är att objektets färger försvinner. Därför lägger man ofta konstgjorda färger över bilden. fullständigt. I stället antog han i Mundum Invisibilem att de små sädesdjuren kanske hade samma funktion som växternas pollen. Den överväldigande mängden sädesceller bekymrade honom emellertid, för han kunde inte tro att Gud skulle tillåta ett sådant slöseri. Samtidigt trodde han inte heller att sädesceller kunde ha förmågan att röra sig själva, utan att de, liksom pollen, måste ha hjälp utifrån. Att man i mikroskopet kunde se sädescellerna röra sig, måste bero på några omedvetna rörelser i vätskeprovet, menade han. Han kan därför knappast ha studerat levande sädesceller i det stora Cuffmikroskopet, som stod stadigt på ett bord i motsats till de portabla mikroskopen. 42 HANS NYMAN Lennart Nilssons med de två mikroskop han har använt till denna artikel: Cuffmikroskopet t v och skanningelektronmikroskopet t h. Ljuset var en gigantisk utmaning Arbetet med det stora Cuffmikroskopet samt de andra typerna av mikroskop som användes på 1700-talet har gett oss inblick i de svårigheter som dåtidens forskare stod inför, när de skulle utforska mikroorganismernas universum. I dag kan vi använda första klassens antiref lexbehandlad mikroskopoptik. Dessutom har vi tillgång till avancerade lampor, försedda med egen optik, som ger en optimal belysning. Slutligen kan vi söka hjälp i en arsenal av bestämningslitteratur och moderna uppslagsverk,

12 Bokskorpionen är ett rovdjur. Den är sällsynt men kan finnas i gamla bibliotek, där den äter larver i böckerna. DET KAN VI SE som hjälper oss att identifiera det vi ser i mikroskopet. Linné och hans kollegor på 1700-talet fick klara sig utan allt detta. Linné förfogade bara över tre ljuskällor: dagsljus, stearinljus och oljelampor. Svårast har det varit att rekonstruera hur han har belyst själva preparatet. Tidens litteratur ger här inte mycket hjälp, så vi har varit tvungna att pröva oss fram. Preparatet skall kunna belysas både underifrån och ovanifrån. Vad man väljer i det enskilda fallet beror på hur kraftigt man önskar förstora preparatet, och hur genomskinligt det är. De största problemen har vi haft med att belysa icke-genomskinliga preparat ovanifrån. Här har vi varit tvungna att använda vattenfyllda glasklot till att koncentrera ljuset. Då vi upprepade Linnés försök med svampsporerna, till vilket vi hämtade vattnet från en behållare för uppsamling av regnvatten, skedde detsamma som Linné upplevde. Efter ett par dagar hade en mängd infusorier dykt upp, vilka uppförde sig precis som i beskrivningen av Linnés försök. Precis vad Linné såg kan vi emellertid inte veta, eftersom han inte gjorde några teckningar av det. Däremot kan vi slå fast att Linné i motsats till vad många hittills har menat omöjligt kan ha använt det lilla Ellismikroskopet, som han själv ägde, till försöket. Dels nämner Linné själv att han har använt ett flerlinsmikroskop, dels är Ellismikroskopet inte kraftigt nog för att kunna skilja de små svampsporerna. Försöket kan bara vara utfört med ett stort Cuffmikroskop av allt att döma detsamma som 250 år senare dök upp i en dammig papplåda på en auktion i Göteborg. Läs mer om ämnet på Sedd i elektronmikroskop visar sig bokskorpionen bland annat ha femfingriga händer ytterst på mundelarna. Deras funktion är okänd, men troligen suger de ut innehållet ur bytesdjuren. 43

13 Hightech från 1700-talet John Cuffs stora dubbelmikroskop var ett verktyg långt före sin tid, framför allt för att belysningen av preparatet är genomtänkt in i minsta detalj. Som bilderna dokumenterar kan det över 250 år gamla instrumentet än i dag ge imponerande förstoringar. För Hans Nyman och Lennart Nilsson har det varit fantastiskt att arbeta med just detta instrument och titta på just de preparat som även Carl von Linné sannolikt har använt sig av. Bland Cuffmikroskopets tillbehör finns en fuktig kammare. I den har Nilsson och Nyman studerat dessa snigelägg. Denna loppa är ett av de preparat som följde med mikroskopet. Tidens tand har gnagt det 250 år gamla djuret. 44 Polypdjur av släktet Hydra var populära studieobjekt. Klipper man dem mitt itu, lever delarna vidare var för sig. Detta är ett preparat från Linnés tid. I slutet av 1800-talet avslöjades med mikroskop att myggor sprider malaria.

14 Väl skyddat i sitt hölje av glimmer och elfenben ligger ett av de preparat som Linné själv kan ha studerat under mikroskopet. 45

Biologi. Livet på jorden

Biologi. Livet på jorden Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

AstroSwedens mikroskopskola - nybörjarmikroskopi. AstroSwedens mikroskopiskola att använda mikroskop

AstroSwedens mikroskopskola - nybörjarmikroskopi. AstroSwedens mikroskopiskola att använda mikroskop AstroSwedens mikroskopiskola att använda mikroskop Fenomenet aberration. Varför mikroskop? En ensam lins kan förstora maximalt c:a 5-0 gånger. Ofta slipas dessa linser så enkelt som möjligt vilket gör

Läs mer

Ämnesplan i Fysik Treälven

Ämnesplan i Fysik Treälven Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska

Läs mer

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några

Läs mer

MITT I REGNSKOGEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i Regnskogen i Universeums Regnskog.

MITT I REGNSKOGEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i Regnskogen i Universeums Regnskog. MITT I REGNSKOGEN Uppdrag för åk f-3 Välkommen till uppdraget Mitt i Regnskogen i Universeums Regnskog. Lärarhandledningen är till för att ge dig som lärare en möjlighet att förbereda ditt och klassens

Läs mer

Biologi Kunskapens användning

Biologi Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Biologi Kunskapens användning utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande. utvecklar förmågan att diskutera frågor om hälsa och samlevnad utifrån relevant biologisk

Läs mer

VACKRA SMYCKEN AV LIM

VACKRA SMYCKEN AV LIM VACKRA SMYCKEN AV LIM Magisterexamen Rapport av Klara Schmidt Ädellab/Metallformgivning, Konstfack 2005 Handledare: Aurél Schiller 1 Den här rapporten visar mitt sätt att arbeta när jag undersöker materialet

Läs mer

Vad skall vi gå igenom under denna period?

Vad skall vi gå igenom under denna period? Ljus/optik Vad skall vi gå igenom under denna period? Vad är ljus? Ljuskälla? Reflektionsvinklar/brytningsvinklar? Färger? Hur fungerar en kikare? Hur fungerar en kamera/ ögat? Var använder vi ljus i vardagen

Läs mer

EUSO 2014 Biologidel

EUSO 2014 Biologidel EUSO 2014 Biologidel Inledande individuell del (15 min) Syftet med denna del är att ställa in tankarna på det aktuella område inom biologin, samt att ge en uppfattning om kunskapsnivån. Praktiskt arbete

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

OSYNLIGA OCH DE ARBETARNA

OSYNLIGA OCH DE ARBETARNA OCH DE OSYNLIGA ARBETARNA TEXT: STEFANIA UCCELLI, ALESSANDRA CORDA MANNINO, MATTEO MERLI VETENSKAPLIG GRANSKNING: ANTONELLA SCATTINA, GIANCARLO DONDO, ANTONIO SEVERI BARGELLESI TECKNINGAR: MATTEO MERLI,

Läs mer

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Kursplan för Naturorienterande ämnen Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör

Läs mer

Fysik Kunskapens användning

Fysik Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava

Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava Liv Livet Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg Förlagsaktiebolaget Otava INNEHÅLL Ett myller av liv.... 4 1. Vad är liv?... 6 2. Cellerna är livets legoklossar...

Läs mer

Nobelpristagare 2015

Nobelpristagare 2015 Nobelpristagare 2015 Alfred Nobel - en mångsidig man Alfred Nobel (1833-1896) är känd över hela världen som uppfinnaren av dynamiten och skaparen av Nobelpriset. Men han var även en affärsman som i en

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

Aquafloat 7x50 WP Compass

Aquafloat 7x50 WP Compass Vattentät 7x50 kikare med kompass Artikel 102849 Aquafloat 7x50 WP Compass Instruktion för användning och underhåll Manual Artikel 102849 Uppdaterad Focus Nordic AB Box 55026 400 52 GÖTEBORG INNEHÅLL Allmän

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE

MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE Fra dokumentasjon til pedagogisk dokumentasjon, - konsekvenser for praksis. Maria Hedberg ALLT HÖR IHOP! Barnsyn/ Kunskapssyn Syn på lärande föräldrarna reflektion BARNS

Läs mer

Workshop 00:Almestrand Nina Söderström Malin Sörman Maria Hager Under åren 1999 2000 genomförde jag min andra fotografiska workshop på ett behandlingshem för mammor och deras barn. Hemmets uppgift är att

Läs mer

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning. I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste

Läs mer

Skogsfruns pollination, ett mysterium? Lars Efraimsson, Forshaga

Skogsfruns pollination, ett mysterium? Lars Efraimsson, Forshaga Skogsfruns pollination, ett mysterium? Lars Efraimsson, Forshaga Under de år jag ägnat särskilt intresse åt skogsfrun har jag haft tillfälle att studera säkert flera hundra blommande exemplar i olika delar

Läs mer

Carl von Linné. Lyssna efter långt a-ljud, [a:] Linné som ung, staty av Carl Eldh i Linnéträdgården. Foto: Hans Odöö.

Carl von Linné. Lyssna efter långt a-ljud, [a:] Linné som ung, staty av Carl Eldh i Linnéträdgården. Foto: Hans Odöö. Carl von Linné Lyssna efter långt a-ljud, [a:] Linné som ung, staty av Carl Eldh i Linnéträdgården. Foto: Hans Odöö. Barnet Linné Carl Linnaeus föddes i Råshult, Småland, den 13 maj 1707 (23 maj enligt

Läs mer

Fokus. Mirjam HY, Hovåsskolan F- 9, Hovås www.lektion.se

Fokus. Mirjam HY, Hovåsskolan F- 9, Hovås www.lektion.se Fokus När man tar en bild är motivet i fokus, ofta är bakgrunden då suddig. Ibland tar det lite tid att få till ett bra fokus, ge inte upp, om du tar kort med mobilen; testa att backa lite och gå fram

Läs mer

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt. Om förstoringsglaset Du kan göra mycket med bara ett förstoringsglas! I många sammanhang i det dagliga livet förekommer linser. Den vanligast förekommande typen är den konvexa linsen, den kallas också

Läs mer

Fakta om pollinatörer

Fakta om pollinatörer Fakta om pollinatörer Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Fakta om bin 2 Många bipopulationer i Sverige har under de senaste åren minskat kraftigt. Det finns 285 olika vilda biarter i Sverige,

Läs mer

sid 34 Kamera & Bild

sid 34 Kamera & Bild sid 34 Kamera & Bild galleri benjamin goss Andas gammalt och nytt Benjamin Goss är fotografen som tjänar sitt uppehälle med digitalkameran, men som älskar det bristfälliga som en trasig storformatskamera

Läs mer

Mätning av fokallängd hos okänd lins

Mätning av fokallängd hos okänd lins Mätning av fokallängd hos okänd lins Syfte Labbens syfte är i första hand att lära sig hantera mätfel och uppnå god noggrannhet, även med systematiska fel. I andra hand är syftet att hantera linser och

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

Den gamla pärmen eller

Den gamla pärmen eller Sid 1 Den gamla pärmen eller Hur den globala uppvärmningen stoppades Min speciella farfar Min farfar var en alldeles speciell person. Han berättade mycket om gamla tider och gamla släktingar. Han var också

Läs mer

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 3 sid i boken

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 3 sid i boken Systematik - indelningen av organismvärlden Kap 3 sid 74-78 i boken Minsta levande enheten? Cellen Encelliga organismer Flercelliga organismer celler Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celler

Läs mer

Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi

Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Carl von Linné 10 maj 2007 Senast uppdaterad

Carl von Linné 10 maj 2007 Senast uppdaterad Carl von Linné 10 maj 2007 Senast uppdaterad 2007-09-30 - Om Daniel Solander gå längst ned på sidan (inlagt 23 maj 2007) Frimärke med Linné 1939. Linnés Hammarby 1963 Det handlar mycket om smålänningen

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen 1 Honungsbin bor här i Sverige oftast i bikupor, som är deras hus. Husen kan se lite olika ut. Bina vet precis i vilket hus de bor. Hur kan de hitta rätt? 2 Hur många bin kan det bo i en bikupa under sommaren?

Läs mer

Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål

Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål Biologi Ha en elementär kroppsuppfattning Utveckla kunskap om djur och växter som finns i vår närhet Rörelselekar och

Läs mer

Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie

Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie Ingemar Fries Ekologiska institutionen SLU, Uppsala Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande

Läs mer

Geometrisk optik. Laboration

Geometrisk optik. Laboration ... Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter Geometrisk optik Linser och optiska instrument Avsikten med laborationen är att du ska få träning i att bygga upp avbildande optiska

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Lärarhandledning lågstadiet

Lärarhandledning lågstadiet Lärarhandledning lågstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig att

Läs mer

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera) Eva Bernhardtson Louise Tarras Min mening Bildfrågor (diskutera) Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se Information

Läs mer

Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9

Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9 Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9 Årskurs 1 Känna igen och namnge några vanliga växter som eleverna möter i sin vardag. Kunna dela in träden i barr- och lövträd. Kunna namnge människans kroppsdelar.

Läs mer

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se 10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det

Läs mer

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN Solcellsbilar Våra bilar spyr ut smutsiga avgaser. Strömmen hemma i vägguttaget kommer delvis från smutsig kolkraft och vi slänger mycket som skulle kunna återanvändas. Många

Läs mer

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem Lokala kursplaner i No/Teknik: Vi jobbar med det naturvetenskapliga arbetssättet dvs. genom att ställa hypoteser, undersöka, experimentera och dra slutsatser. Vi har delat in No området i tre huvudgrupper,

Läs mer

KAMBRIUM 541-485 miljoner år före nutid

KAMBRIUM 541-485 miljoner år före nutid T Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution KAMBRIUM 541-485 miljoner år före nutid Stora steg Kambrium är en omvälvande tidsperiod i djurlivets historia. Den biologiska mångfalden ökar

Läs mer

livsstil 48 hästfocus #4 2014 www.hastfocus.se Där tiden står still

livsstil 48 hästfocus #4 2014 www.hastfocus.se Där tiden står still 48 hästfocus #4 2014 Med gripande och vackra bilder vill fotografen Lars-Olof Hallberg föra vidare ett kultur-arv som håller på att dö ut. Sedan slutet på 80-talet har han besökt ett 30-tal gårdar som

Läs mer

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25 Geometrisk optik Syfte och mål Laborationens syfte är att du ska lära dig att: Förstå allmänna principen för geometrisk optik, (tunna linsformeln) Rita strålgångar Ställa upp enkla optiska komponenter

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen

Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen Naturens kopior Titta på Naturteaterns film och lyssna noga. 1. Skriv ner fem sätt hur djuren kan röra sig på. Människan Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen

Läs mer

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN TALLENS TALANGER DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 4-6. MED TALLENS TALANGER FÅR ELEVERNA UTFORSKA TALLEN OCH DESS INVÅNARE. VI UNDERSÖKER TALLEN SOM ETT EKOSYSTEM OCH FUNDERAR ÖVER NÄRINGSVÄVAR, POLLINERING

Läs mer

Varför tror du att späckhuggaren har en fena på ryggen? Vad tror du att den använder fenorna på sidan till?

Varför tror du att späckhuggaren har en fena på ryggen? Vad tror du att den använder fenorna på sidan till? Välkommen!...till En resa genom djurens fantastiska värld här på Göteborgs Naturhistoriska museum. Du kommer att få göra olika uppdrag under resans gång samtidigt som du kommer se stora delar av muséet.

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER SEMMELWEIS DAGBOK TEXT 1 Juli 1846. Nästa vecka får jag en befattning som Herr Doktor vid förlossningsklinikens första avdelning på Wiens allmänna sjukhus. Jag förfärades då

Läs mer

Sjustrålig smörbult B IO I O L OG O G I. - en av våra vanligaste fiskar

Sjustrålig smörbult B IO I O L OG O G I. - en av våra vanligaste fiskar Sjustrålig smörbult känns lätt igen på en stor, mörk fläck vid stjärtfenans bas. Bilden visar en ung hane som ännu inte fått sin vackert färgade parningsdräkt. B IO I O L OG O G I 20 Sjustrålig smörbult

Läs mer

Naturvetenskapligt arbetssätt Ett naturvetenskapligt arbetssätt innebär exempelvis att:

Naturvetenskapligt arbetssätt Ett naturvetenskapligt arbetssätt innebär exempelvis att: Barns utforskande i vardagen och naturvetenskapligt arbetssätt I leken undersöker och utforskar förskolebarn sin omgivning hela tiden. Om man studerar barnens utforskande ur ett naturvetenskapligt och

Läs mer

Max handtvättskola. Handhygien

Max handtvättskola. Handhygien Max handtvättskola Handhygien 2 Nu har jag lärt mig en del om att tvätta händerna, så jag tänkte att jag skulle dela med mig av det till dig. Jag hoppas att du kommer att tycka att det är lika kul som

Läs mer

Anolytech ANK-Anolyt för bättre djurhälsa och ökad produktion. Enkelt, miljövänligt och ekonomiskt.

Anolytech ANK-Anolyt för bättre djurhälsa och ökad produktion. Enkelt, miljövänligt och ekonomiskt. Anolytech ANK-Anolyt för bättre djurhälsa och ökad produktion. Enkelt, miljövänligt och ekonomiskt. Dina djur mår bättre med rent dricksvatten. Och de producerar bättre! Rent dricksvatten är en förutsättning

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

JULES VERNE ÅTERBERÄTTAD AV PETER GOTTHARDT ILLUSTRERAD AV SUSSI BECH SVENSK TEXT: CARINA GABRIELSSON EDLING

JULES VERNE ÅTERBERÄTTAD AV PETER GOTTHARDT ILLUSTRERAD AV SUSSI BECH SVENSK TEXT: CARINA GABRIELSSON EDLING JULES VERNE En världsomsegling under havet ÅTERBERÄTTAD AV PETER GOTTHARDT ILLUSTRERAD AV SUSSI BECH SVENSK TEXT: CARINA GABRIELSSON EDLING KAPITEL 1 Är det sjöodjuret? Frukosten var klar. Jag hade precis

Läs mer

HEMPROV LJUD OCH LJUS

HEMPROV LJUD OCH LJUS HEMPROV LJUD OCH LJUS Utlämnat: 100329 Rekommenderat inlämningsdatum: 100412 Besvara frågorna handskrivet eller på dator. Lämna in för hand eller e-posta till kristian.bjornberg@bildning.habo.se Alla frågor

Läs mer

NI SKA ÄLSKA VARANDRA

NI SKA ÄLSKA VARANDRA FEMTE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (28 APRIL 2013) NI SKA ÄLSKA VARANDRA Tidsram: 20-25 minuter. Ett nytt bud ger jag er: att ni skall älska varandra Joh 13:31 33a, 34 35 När Judas hade gått ut från salen där Jesus

Läs mer

Livets myller Ordning i myllret

Livets myller Ordning i myllret LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas

Läs mer

SMAK- PROV. Utkommer till ht 14

SMAK- PROV. Utkommer till ht 14 SMAK- PROV Utkommer till ht 14 Tankar om biologi I KAPITLET FÅR DU LÄRA DIG: { något om vad biologi är ( hur man vet det man vet idag u hur man sorterar växter och djur och ger dem namn hur man gör en

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Odelsbergsskolan. Tema Vår

Odelsbergsskolan. Tema Vår Tema Vår Du ska lära om - sambanden i naturen; om organismernas samspel med varandra och med sin omgivning (Ekologi) - materiens oförstörbarhet; omvandlingar, kretslopp och spridning - enkla systematiska

Läs mer

Stephen Hawking och Gud. Tord Wallström

Stephen Hawking och Gud. Tord Wallström Stephen Hawking och Gud Tord Wallström I en intervju för flera år sen berättade den engelske vetenskapsmannen Stephen Hawking om en audiens som han och några kolleger beviljats med påven i samband med

Läs mer

Han har ett mörkt arbetsrum,

Han har ett mörkt arbetsrum, Vetenskapen lyfter Precis som läkare ska lärare ha en vetenskaplig grund att stå på i sitt jobb, säger didaktikprofessor Per-Olof Wickman. Vetenskapen ger ett professionellt språk, gör yrkets syften tydliga

Läs mer

Lösningarna inlämnas renskrivna vid laborationens början till handledaren

Lösningarna inlämnas renskrivna vid laborationens början till handledaren Geometrisk optik Förberedelser Läs i vågläraboken om avbildning med linser (sid 227 241), ögat (sid 278 281), färg och färgseende (sid 281 285), glasögon (sid 287 290), kameran (sid 291 299), vinkelförstoring

Läs mer

5 STEG TILL DITT UNIKA KONSTVERK

5 STEG TILL DITT UNIKA KONSTVERK 5 STEG TILL DITT UNIKA KONSTVERK 1 Bygga din berättelse och bildens koncept 2 Förberedelser 3 Fotografering 4 Avancerat digitalt hantverk 5 Visning och leverans För att skapa ett unikt konstverk berättandes

Läs mer

Sidan - 1 - av 11 Lag BEA Romantiken Unit 5 NV2 H 2005. Romantiken. Turner

Sidan - 1 - av 11 Lag BEA Romantiken Unit 5 NV2 H 2005. Romantiken. Turner Sidan - 1 - av 11 Lag BEA Romantiken Unit 5 NV2 H 2005 Romantiken Turner Sidan - 2 - av 11 Lag BEA Romantiken Unit 5 NV2 H 2005 Delacroix Marianne symbol för Frankrike Sidan - 3 - av 11 Lag BEA Romantiken

Läs mer

Aurore Bunge analysera och inspireras av Anne Charlotte Lefflers novell

Aurore Bunge analysera och inspireras av Anne Charlotte Lefflers novell Aurore Bunge analysera och inspireras av Anne Charlotte Lefflers novell Anne Charlotte Leffler var en av 1880-talets mest framgångsrika författare. Hennes pjäser drog stor publik och hennes böcker såldes

Läs mer

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: A.Mer av dig själv. B.Mindre av dig själv. C.Lika mycket av dig själv. ⱱ Hur hög måste en spegel vara för att du ska

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS LÄRARHANDLEDNING Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS .2 Vad är levande? Du ska sortera bilderna i två grupper. I grupp lägger du bilder på det som du anser är levande. I grupp 2 lägger du bilder

Läs mer

Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på

Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på Kan man se diabetes? Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på www.medfak.umu.se/forskning/forskningens-dag/-forskningens-dag-2012/

Läs mer

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år Sivu 1/6 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som flyger. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta

Läs mer

Planering i biologi Våren år 7

Planering i biologi Våren år 7 Planering i biologi Våren år 7 Tornhagsskolan den 14 mars 2016 Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi arbeta med växter, ekologi, tobak och pubertet. Vilka fördelar och nackdelar hör ihop med att använda

Läs mer

MIN PRAKTIK PÅ METROPOLITAN MUSEUM OF ART I NEW YORK

MIN PRAKTIK PÅ METROPOLITAN MUSEUM OF ART I NEW YORK MIN PRAKTIK PÅ METROPOLITAN MUSEUM OF ART I NEW YORK Tack vare bidrag från Er fick jag under hösten 2012 möjlighet att genomföra en åtta veckors praktik hos Nancy Britton, tapetserarkonservator, på Metropolitan

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik. LPP NO (Biologi, kemi och fysik) samt Teknik Lokal pedagogisk planering år 1 Förmågor i NO: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Förmågor i Teknik: Identifiera och analysera

Läs mer

Slutrapport Projekt Internet i Sverige

Slutrapport Projekt Internet i Sverige Slutrapport Projekt Internet i Sverige 1. Inledning Wikimedia Sverige är en förening som verkar för att göra kunskap tillgänglig för människor, särskilt genom att stödja Wikimedia Foundations projekt,

Läs mer

Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart.

Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart. Käre användare! Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart. Av hänsyn till copyright innehåller den inga foton. Med vänlig

Läs mer

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen! Välkommen till NO kursen! Livets former Lpp åk 7 Inledning: I detta område ska vi gå genom olika former av livet i ordningen som de har dykt upp på jorden. Eran blir att delta i diskussioner och att i

Läs mer

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A Detta är en något omarbetad version av Studiehandledningen som användes i tryckta kursen på SSVN. Sidhänvisningar hänför sig till Quanta A 2000, ISBN 91-27-60500-0 Där det har varit möjligt har motsvarande

Läs mer

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande Sammanfattning Liv i utveckling En introduktion och diskussion kring vad liv är Vad är levande och vad är inte levande runt oss? Hur har livet utvecklats och hur kommer det sig att just jorden har liv?

Läs mer

SKOGSLEKAR I TYRESTA

SKOGSLEKAR I TYRESTA SKOGSLEKAR I TYRESTA I DET HÄR HÄFTET FINNS NÅGRA ÖVNINGAR SOM HANDLAR OM SKOGEN OCH ÄR ANPASSADE FÖR BARN I FÖRSKOLAN. TANKEN ÄR ATT BARNEN SKA UPPTÄCKA OCH LÄRA KÄNNA SKOGEN GENOM ATT BEKANTA SIG MED

Läs mer

Moa Israelsson Forsberg

Moa Israelsson Forsberg Monday Art Ateljébesök hos Moa Israelsson Forsberg Posted on mån 24 Feb 2014 by Eleonora Ånhammar Moa Israelsson Forsberg både bor och arbetar i det lilla samhället Åkers Styckebruk utanför Strängnäs.

Läs mer

KONSTEN ATT RENA VATTEN ELLEN LINDMAN, 12TEC

KONSTEN ATT RENA VATTEN ELLEN LINDMAN, 12TEC FÖRSÄTTSBLAD KONSTEN ATT RENA VATTEN 17/10-12 ELLEN LINDMAN, 12TEC Innehållsförteckning KONSTEN ATT RENA VATTEN MÅL/SYFTE HUR DET GÅR TILL HISTORIA & FRAMTID VATTENRENING & MILJÖ METOD GENOMFÖRANDE REFERENSER

Läs mer

RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén

RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär Petter Haldén FÖRFATTARE Petter Haldén FOTO FRAMSIDA Ängsnätfjäril, Petter Haldén KARTOR Pers Stolpe Lantmäteriet 2008,

Läs mer

Huvudlöss Finlands Apotekareförbund 2006

Huvudlöss Finlands Apotekareförbund 2006 Huvudlöss Finlands Apotekareförbund 2006 Till läsaren I skolor och daghem förekommer huvudlöss särskilt om höstarna, då möss-säsongen börjar. Det går att bli av med lössen om behandlingen påbörjas genast.

Läs mer

Ämnesplan i Kemi Treälven

Ämnesplan i Kemi Treälven Ämnesplan i Kemi Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Kemi Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Eleven skall Vad kan jag göra för att visa det? Mål för godkänt skolår

Läs mer