Resultatpåverkan inom IFRS/IAS. Income adjustment within IFRS/IAS

Transkript

1 ISRN-nr Resultatpåverkan inom IFRS/IAS Kartläggning av det subjektiva tolkningsutrymmet Income adjustment within IFRS/IAS Survey of the subjective interpretation Erik Bergfors och Peter Janerholt Vårterminen 2008 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

2 Förord Först vill vi tacka de respondenter som bidragit med värdefull information genom att dela med sig av sina åsikter och erfarenheter. Vi vill även tacka vår handledare Arne Fagerström för konstruktiv vägledning under arbetet. Slutligen tackar vi vår seminariegrupp för värdefulla åsikter om möjliga förbättringar i uppsatsen. Linköping, maj Erik Bergfors och Peter Janerholt

3 Sammanfattning När redovisningsregler stiftas bör de innehålla en viss subjektivitet för att bolagen skall kunna anpassa redovisningen till verksamheten. Det subjektiva tolkningsutrymmet som finns inom standarderna kan användas i olika syften. Exempel på företag som utnyttjat tolkningsutrymmet och gått i konkurs är Enron, Worldcom och Parmalat. Konkurserna kom som en chock för många eftersom deras räkenskaper såg ut att vara friska men i själva verket hade bolagen manipulerat räkenskaperna. Med tanke på den subjektivitet som måste finnas i ett regelverk valdes att dels kartlägga tolkningsutrymmet inom IFRS/IAS samt att undersöka vilket tolkningsutrymme som möjliggör resultatpåverkan. Utgångspunkten för studien var en juridisk metod, vilket innebar att först genomfördes en litteraturgenomgång av IFRS/IAS som sedan kompletterades med intervjuer. Vid insamlandet av empirin användes linserna igenkännande, klassificering och värdering för att ge empiriinsamlingen en generell struktur. Från tolkningsutrymmet analyserades sedan vilka möjligheter regelverket IFRS/IAS ger till resultatpåverkan. Utifrån analysen valdes några olika möjligheter, verktyg, som analyserades djupare med olika positivistiska redovisningsteorier. Studien påvisar att det finns subjektiva tolkningsutrymmen inom IFRS/IAS vid igenkänning, klassificering, värdering och periodisering. Exempel på åtgärder för att höja resultatet var aktivering, val av finansiellt- framför operationellt leasingavtal till att värdera upp en fastighet. Kostnadsföring i stället för aktivering, nedskrivning och val av operationelltframför finansiellt leasingavtal kan istället användas som verktyg för att sänka resultatet. Nyckelord: IFRS/IAS, resultatpåverkan, subjektivitet, tolkningsutrymme, kreativ redovisning

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Problemdiskussion Forskningsfråga Syfte Avgränsningar Metod Utgångspunkt för studien Praktiskt tillvägagångssätt Juridisk metod Intervju och korrespondens Etik och Access Referensram Vinstbegrepp Systemorienterade teorier Agentteorin Positivistisk redovisning Opportunistiska perspektivet Effektivitetsperspektivet Bonusplan hypotesen Resultatutjämning Behovet av reglering Det fria marknadsperspektivet Perspektivet för reglering Analysmodell IFRS/IAS Kopplingen mellan referensramen och empirin Empiri och Analys Inledning Omsättningstillgångar (IAS 1, IAS 2 och IAS 41) Kassaflödesanalys (IAS 7) Ändringar av redovisningsprinciper, uppskattningar och bedömningar (IAS 8) Händelser efter balansdagen (IAS 10) Entreprenadavtal (IAS 11) Inkomstskatter (IAS 12) Segmentrapportering (IAS 14, IFRS 8) Materiella anläggningstillgångar (IAS 16, IAS 41 och IFRS 5) Fastigheter (IAS 16 och IAS 40) Leasing (IAS 17) Intäktsredovisning (IAS 18) Ersättning till anställda (IAS 19) Statliga bidrag (IAS 20) Effekterna av ändrade valutakurser (IAS 21) Lånekostnader (IAS 23) Redovisning av pensionsstiftelser (IAS 26)... 47

5 4.18 Rörelseförvärv (IAS 28, IAS 31 och IFRS 3) Förvärv av dotterbolag Förvärv av intresseföretag Joint Venture Redovisning i höginflationsländer (IAS 29) Finansiella instrument (IAS 32, IAS 39 och IFRS 7) Resultat per aktie (IAS 33) Delårsrapportering (IAS 34) Nedskrivningar (IAS 36) Avsättningar och Eventualförpliktelser (IAS 37) Immateriella tillgångar (IAS 38, IFRS 3 och IFRS 6) Aktierelaterade ersättningar (IFRS 2) Försäkringsavtal (IFRS 4) Prospektering efter samt utvärdering av mineraltillgångar (IFRS 6) Vidare analys och slutsats Inledning Resultatpåverkande åtgärder Vidare analys av resultatpåverkande åtgärder Nedskrivning Aktivering Värdering Entreprenadavtal Reglering Faser i redovisning Sammanfattning av de resultatpåverkande åtgärderna Metodreflektion Avslutande diskussion Syftet med resultatpåverkan Verktyg för resultatpåverkan Användande av verktyg Förslag på vidare forskning Referenslista Bilaga 1...I Bilaga 2... V Bilaga 3...IX

6 Figurförteckning Figur 1: Traditionell redovisning kontra IFRS/IAS Figur 2: Bonusplan hypotesen Figur 3: Analysmodell Figur 4: Översikt om hur referensramen förhåller sig till empirin Figur 5: Sammanfattning av IAS Figur 6: Resultathöjande standarder med åtgärder Figur 7: Resultatsänkande åtgärder Figur 8: Relevans kontra tillförlitlighet Figur 9: Resultathöjande och resultatsänkande åtgärder Figur 10: Resultatpåverkan Figur 11: Omarbetad linsmodell för resultatpåverkande beslutsfattning Figur 12: Linsmodellen i praktiken Figur 13: Brunswiks Linsmodell... III Förkortningar BPH EG IAS IASB IASC IFRIC IOSCO IFRS RR VD ÅRL Bonusplan hypotesen Europeiska Gemenskapen International Accounting Standards International Accounting Standards Boards International Accounting Standards Council International Financial Reporting Interpretations Committee International Organization of Securities Commissions International Financial Reporting Standards Redovisningsrådet Verkställande direktör Årsredovisningslagen

7 ~Inledning~ 1 Inledning I det inledande kapitlet presenteras bakgrunden till studien. Därefter kommer en problemdiskussion med efterföljande frågeställningar och syfte att presenteras. Kapitlet avslutas med studiens avgränsningar. 1.1 Bakgrund Att först slå indexet, Standard & Poor s 500, med 20 procent för att året därpå slå det med hela 97 procent är exceptionellt men det gjorde Enron under åren 1999 och Bolaget stod på sin topp år 2000 och blev utsedd till det mest innovativa stora amerikanska företaget i Fortune Magazine. Inom ett år från utmärkelsen blev företaget nästintill värdelöst. Enron reviderade resultatet och förstörde bokföringen innan de ansökte om konkurs den 2 december Konkursen kom som en chock för hela världen, men Enron är inte det enda bolag som har chockat. Worldcom och Tyco International är två andra välkända exempel på framgångsrika företag som plötsligt gick i konkurs 2. Den italienska livsmedelsgruppen Parmalat stod också för en omtalad skandal då bolaget saknade 60 miljarder kronor i sin redovisning 3. Orsakerna till Enrons snabba tillväxt var flera, men berodde främst på att bolaget manipulerade sin årsredovisning. Följderna av Enron-skandalen spred sig som ringar på vatten och gav upphov till en önskan om reformering av företagsetiken och företagskontrollen. 4 Lagstiftarnas gensvar till företagskrisen kom snabbt och George Bush undertecknade, den 30 juli 2002, Sarbanes-Oxley Act. I ett pressmeddelande beskriver Bush att lagen förmedlar att finansiell information till aktieägarna, som företag presenterar, skall vara sanningsenlig och pålitlig. Vidare beskriver Bush att de som avsiktligt signerar sina namn till bedrägeri skall straffas. 5 Tanken med Sarbanes-Oxley Act var att effektivisera övervakningen av publika amerikanska bolag genom att förstärka reglerna kring bolagens redovisning och styrelse. 6 I fallen med 1 Helay och Palepu (2003) 2 Harvard Law Review (2003) 3 Dagens Nyheter (2003) 4 Helay och Palepu (2003) 5 Whitehouse (2002) 6 Harvard Law Review (2003) 1

8 ~Inledning~ Enron, Worldcom, Tyco International och Parmalat utnyttjade företagen subjektiviteten i en vidare mening än vad lagen tillät. Vidare kan gråzonen vara stor angående vad som är laglig och olaglig kreativ redovisning. Kreativ redovisning är ett uttryck som ofta används när oegentligheter kring manipulering diskuteras. En situation som associeras med kreativ redovisning kan beskrivas med en kortare anekdot. En matematiker, en revisor och en ekonom söker samma jobb. Intervjuaren ropar först in ekonomen och ställer frågan Vad blir två plus två?. Ekonomen svarar Fyra. Intervjuaren frågar Exakt fyra? Ekonomen tittar frågande på intervjuaren och säger Ja, exakt fyra. Sedan kallas matematikern in och får samma fråga Vad blir två plus två? Matematikern svarar I genomsnitt fyra. Lägg till eller ta bort tio procent, men i genomsnitt fyra. Intervjuaren kallar sedan in revisorn och ställer samma fråga. Revisorn ställer sig upp, låser dörren, drar för persiennen och sätter sig bredvid intervjuaren och frågar Vad vill du att det skall bli? 7 För många känns revisorns uttalande som någonting ohederligt, men kan i själva verket vara helt lagligt. Termen kreativ redovisning har dock ingen vedertagen definition men akademikern Naser Kamals definition presenteras nedan: 8 Kreativ redovisning är omvandlingen av siffror i finansiella rapporter från vad de egentligen är till vad upprättarna av rapporterna vill att de skall vara 9 Naser Kamals citat kan tolkas som att kreativ redovisning är manipulering av räkenskaper, vilket även torde innebära att bolag kan manipulera sitt resultat. 1.2 Problemdiskussion Kreativ redovisning kan tolkas som en omvandling av siffror i finansiella rapporter från vad de egentligen är till vad upprättarna av rapporterna vill att de skall vara. 10 Förutom att bolagen kan manipulera sina årsredovisningar kan även olika redovisningsprinciper påverka redovisningen. För Daimler Benz skiljde bolagets resultat beroende på vilka redovisningsprinciper som användes 11. När bolaget redovisade enligt tyska regler gjorde bolaget en vinst, år 1993, på 602 miljoner D-mark samtidigt som bolaget gjorde en förlust om 7 Reflectionsofrachel (2008); Anekdoten är vanligt förekommande och finns i flera olika versioner. 8 Amat et al. (1999) 9 Amat et al. (1999) s.3: Författarnas översättning 10 Amat et al (1999) 11 Dahlgren (2008) 2

9 ~Inledning~ miljoner D-mark enligt de amerikanska redovisningsprinciperna 12. Exemplet visar att olika regleringar av redovisningen kan ge skilda resultat. Sedan ska redovisningen både vara tillförlitlig och relevant 13. Ett problem som uppstår är att begreppen är varandras motpoler. Tillförlitlighet uppnås genom en striktare reglering med mindre subjektiva tolkningsutrymmen och relevans uppnås genom en avreglering, vilket innebär att bolagen i större utsträckning skall kunna anpassa redovisningen till verksamheten. 14 Deegan beskriver att perspektivet för reglering 15 argumenterar för en striktare reglering då marknaden för information inte är effektiv. Perspektivet utgår från att investerare behöver skyddas från organisationer som producerar missvisande information. Det fria marknadsperspektivet argumenterar istället för en avreglering då information styrs av utbud och efterfrågan, vilket leder till att bolag vill skapa trovärdig information, till vissa intressenter, angående deras verksamhet och prestation för att hålla kapitalanskaffningskostnaderna nere. 16 Redovisningen kan vidare beskrivas som ett mellanting mellan en kassabaserad redovisning och en fullständig periodiserad redovisning. Den kassabaserade redovisningen, bokföringsmetoden, kan liknas vid en tillförlitlig redovisning då modellen tar sin grund i att företag kommer existera under en förutbestämd period och att alla poster i balansräkningen konverteras till likvida medel vid avvecklingen. Den relevanta redovisningen kan jämföras med en redovisning med fullständig periodisering, nuvärdesmetoden, då företaget verkar i en absolut förutsägbar kontext där alla poster kan nuvärdesberäknas med säkerhet. 17 International Accounting Standards Boards (IASB) regelverk skulle placeras någonstans mellan dessa två extremsituationer då verkligheten är en blandning av dessa situationer. Enligt Alfredsson och Johansson präglas den traditionella redovisningen 18 av historiskt anskaffningsvärde, matchningsprincipen, försiktighetsprincipen, kongruensprincipen och realisationsprincipen 19. Till skillnad från den traditionella redovisningen har IASB istället anglosaxiska influenser, 12 ibid 13 Björö et al (2004) 14 Deegan och Unerman (2006) 15 Författarnas översättning av Pro-regulation perspective 16 Deegan (2000) 17 Kam (1990) 18 Författarnas översättning av Historical Cost Accounting 19 Alfredsson och Johansson (2004) 3

10 ~Inledning~ vilket innebär att redovisningen inte har en lika hög grad av försiktighet 20. Det tyder på att redovisningen har gått mot en mer relevant redovisning med mer subjektivitet som följd. Genom de subjektiva tolkningsutrymmen, som har diskuterats ovan, torde det finnas många olika möjligheter att påverka resultatet. De positivistiska redovisningsteorierna beskriver att företagsledare vill påverka resultatet för att maximera sin välfärd medan effektivitetsperspektivet argumenterar för att företag väljer den redovisningspraxis som bäst beskriver de underliggande finansiella prestationerna. 21 Hur vet en extern intressent om resultatet är påverkat av ett opportunistiskt syfte eller inte? Frågan torde vara intressant för exempelvis investerare som i hög grad använder information från företag som beslutsunderlag vid investeringar. Om ett en förvaltningsfastighet används som ett exempel, värderas denna till verkligt värde via resultaträkningen inom IASB 22. Om en opportunistisk företagsledning av någon anledning vill påverka resultatet uppåt, torde de kunna vara kreativa genom att värdera upp fastigheten då inga externa värderare behöver vara involverade. Förfarandet är oetiskt och strider mot god redovisningssed om inte indikationer verkligen finns att fastigheten har stigit i värde. Kontentan av handlingen är att den orealiserade värdeökningen hamnar i resultaträkningen och påverkar resultatet positivt med ett lika stort belopp. Problemet med handlingen är att det kan vara svårt för en extern intressent att upptäcka dessa oegentligheter. De opportunistiska handlingarna borde ifrågasätta tillförlitligheten i årsredovisningarna då de kan vara svår att upptäcka. Värderingen till verkligt värde torde ge en mer relevant redovisning i och med att handlingsfriheten borde vara större. Barth beskriver däremot att tidigare forskning inte ger starka bevis för att verkligt värde är mer relevant och trovärdig, för investerare, än vad den traditionella redovisningen är Larsson och Lindblom (2007) 21 Deegan och Unerman (2006) 22 Sundgren et al (2007) 23 Barth (1994) 4

11 ~Inledning~ 1.3 Forskningsfråga Diskussionen om subjektiviteten inom regelverk samt möjligheten till resultatpåverkan som förts i problemdiskussionen har mynnat ut i en forskningsfråga som lyder: Vilka tolkningsutrymmen kan användas för resultatpåverkan inom IFRS/IAS redovisning? Forskningsfrågan som här presenteras inryms inom syftet. 1.4 Syfte Forskningsfrågorna ovan leder till ett något vidare syfte som är att: Beskriva och fördjupa kunskapen om vilket subjektivt tolkningsutrymme som finns inom IFRS/IAS redovisning. Vidare skall kunskap genereras kring möjligheterna att använda det subjektiva tolkningsutrymmet vid resultatutjämning. 1.5 Avgränsningar Syftet och forskningsfrågan måste av praktiska skäl avgränsas. Initialt avgränsas International Financial Reporting Standards/International Accounting Standards (IFRS/IAS) till de standarder som var aktuella den 1 januari Den andra forskningsfrågan avgränsas till tolkningsutrymmen som kan anses ha väsentlig resultatpåverkan. Avslutningsvis avgränsas studien till att inte finna det sanna resultatet. 5

12 ~Metod~ 2 Metod I det här kapitlet presenteras den metod som förklarar hur forskningsfrågan skall besvaras. Att presentera metoden är viktig då den påverkar kvaliteten i studien. Följaktligen beskrivs vilket metodsynsätt och vilken metodik som används i undersökningen. 2.1 Utgångspunkt för studien Det finns olika grundläggande ansatser inom den samhällsvetenskapliga forskningen. En benämns för den induktiva ansatsen och utgår från att slutsatser dras från empirisk data. En annan ansats kallas för den deduktiva ansatsen och utgår från teoretisk data. 24 Skillnaden mellan ansatserna kan beskrivas med två exempel. Det första exemplet beskriver en deduktiv ansats: Regel: Alla bönor från påsen är vita Case: De här bönorna är från den här påsen Resultat: Dessa bönor är vita. 25 Exemplet visar att deduktion drar slutsatsen av resultatet från regeln och caset 26. Det andra exemplet visar en induktiv ansats: Regel: De här bönorna är från påsen Case: De här bönorna är vita Resultat: Alla bönor från den här påsen är vita. 27 Exemplet visar att slutsatsen dras från regeln som kommer från caset och resultatet 28. Studiens första delsyfte är att beskriva och fördjupa kunskapen om vilket subjektivt tolkningsutrymme som finns inom IFRS/IAS redovisning. För att uppnå syftet samlades empiri in från bland annat standarder, intervju och artiklar. Insamlandet torde kunna beskrivas vara skiljt från teoretisk data. Insamlingen och kartläggningen av de subjektiva utrymmena borde då vara influerat av den induktiva ansatsen. Den andra delen av syftet är att generera 24 Bryman (2002) 25 Niiniluoto (1999) s.s Niiniluoto (1999) 27 Niiniluoto (1999) s.s Niiniluoto (1999) 6

13 ~Metod~ kunskap kring möjligheterna att använda det subjektiva tolkningsutrymmet vid resultatutjämning. Denna del utgår från en teoretisk bakgrund med positivistiska redovisningsteorier. Dessa teorier ligger sedan till grund för att analysera fram eventuella möjligheter till resultatpåverkan. Förfaringssättet borde då kunna liknas vid en deduktiv ansats, då teorin ligger till grund för analys av empirin. Diskussionen tyder på att studien är en blandning mellan en deduktiv ansats och en induktiv ansats. Studien kunde vidare anta en kvalitativ eller en kvantitativ metod. Definitionen av en kvalitativ metod är däremot inte självklar 29. Ett kriterium som talar för en kvalitativ metod är att empirin är mångtydig och att fokuseringen är öppen. Kvantitativa studier brukar i högre grad än kvalitativa metoder utgå från forskarnas idéer om vilka storlekar och kategorier som ska stå i fokus. 30 Studien har fokuserat på att varje standard som är representerad i empirin ska struktureras efter innebörden av igenkänning, klassificering och värdering, vilket tyder på en kvantitativ metod. Empirin är däremot ganska öppen, då kartläggningen ska beröra subjektiviteten inom IFRS/IAS regelverket. Vidare ska studien undersöka vilka möjligheter det finns till resultatpåverkan och denna fråga är också väldigt öppen. Även fast empirin är strukturerad efter de tre kategorierna torde den kvalitativa metoden passa bättre in på studien då variationen av subjektiviteten kring igenkänning, klassificering och värdering är ganska stor från standard till standard. Eftersom studiens syfte förklarar att studien ska beskriva och fördjupa kunskapen om vilket subjektivt tolkningsutrymme som finns inom IFRS/IAS kommer normer och regler att granskas närmare. Härigenom erhåller studien hermeneutiska influenser, då hermeneutiken tar sin utgångspunkt i tolkningar 31. Vidare tyder upplägget på studien att en juridisk metod är nödvändig då tolkningar, av regler och normer, kommer att stå i fokus. 2.2 Praktiskt tillvägagångssätt Diskussionen, i 2.1 Utgångspunkt för studien, mynnade ut i en juridisk metod som nedan kommer att presenteras. Delkapitlet om intervju och korrespondens presenteras direkt efter den juridiska metoden. Anledningen till att den placeras utanför den juridiska metoden är för att underlätta presentationen. 29 Alvesson och Sköldberg (1994) 30 Ibid 31 Bryman (2002) 7

14 ~Metod~ Juridisk metod Som framgick i utgångspunkten för studien användes en juridisk metod för att besvara syftet. Den juridiska metoden beskriver en arbetsmetod, ett systematiskt tillvägagångssätt, som juristen kan tillämpa för att sätta sig in i ett juridiskt problem och kunna ta ställning till nya frågor 32. Juristen behöver ett systematiskt tillvägagångssätt eftersom regelverk är omfattande och befinner sig i en kontinuerlig förändring. Lehrberg beskriver att den juridiska modellen kan delas in i sex arbetssteg: 33 (1) konsten att identifiera ett juridiskt problem; (2) konsten att finna rätt rättsregel; (3) konsten att läsa och tolka rättskällor, dvs främst, förarbeten rättspraxis och juridisk doktrin; (4) konsten att identifiera rekvisiten i en rättsregel; (5) konsten att precisera rekvisitens innebörd mot bakgrund av rättskällorna och (6) konsten att självständigt ta ställning med hjälp av ändamålsavvägningar. 34 Det första arbetssteget, konsten att identifiera ett juridiskt problem, beskriver att en jurist behöver finna det juridiska problemet i händelsen, för att därefter omformulera problemet till generella termer som rättsreglerna använder 35. Det aktuella juridiska problemet i studien diskuterades i problemformuleringen och berörde det subjektiva tolkningsutrymmet och vilka möjligheter IASB:s regelverk ger till resultatpåverkan. Problemet i problemdiskussionen omformulerades och definierades i forskningsfrågan och syftet. Efter identifikationen påbörjades empiriinsamlingen, som vidare diskuteras i det andra arbetssteget. Det andra arbetssteget, konsten att finna rätt rättsregel, innebär att en jurist måste hitta rätt bland de olika kunskapskällorna, vilket kan liknas vid de olika rättskällorna 36. I studien kan uttrycket rättskällor avse empiri i form av information kring standardernas subjektivitet. Informationen insamlades från bland annat standarder, standardspecifik litteratur, artiklar och respondenter. Med tanke på omfattningen av IFRS/IAS standardiserades insamlingen av empirin. Utgångspunkten blev att standarderna skulle undersökas utifrån linserna 32 Lehrberg (2006) 33 ibid 34 Lehrberg (2006) s Lehrberg (2006) 36 ibid 8

15 ~Metod~ igenkännande, klassificering och värdering. Det medförde inte att orden igenkännande, klassificering och värdering alltid användes i empirin, utan innebörden av begreppen blev den generella strukturen. Innebörden av linsernas begrepp gör att empirin generellt behandlade standardernas syfte, standardernas indelning av poster och hur posterna värderas. Vidare användes olika metoder för att kartlägga de olika rättsreglerna som gav upphov till subjektiviteten. Förutom standarder användes även intervjuer, korrespondens, International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC), litteratur kring standardernas innebörd och artiklar för att samla in empirin. Valet att använda litteratur och artiklar berodde på att andra forskare torde ha undersökt subjektivitet inom regelverket. Vissa böcker och skrifter var mer generella och beskrev uppbyggnaden av flera standarder medan andra var mer standardspecifika. Vidare kunde tidigare forskning användas för att komplettera och nyansera standardernas innebörd. För att erhålla förstahandskällor studerades andrahandskällornas referenslista. Empiriinsamlingens källor kunde även delas in i primär- och sekundärdata. Studiens sekundärdata motsvarades av information hämtad från publicerad litteratur och regelverket IFRS/IAS, medan intervjuerna utgjorde primärdata. Informationen från respondenterna användes dels för att bekräfta det subjektiva tolkningsutrymmet samt att ge en beskrivande bild av olika tolkningsutrymmen. Avslutningsvis användes IFRIC, som är ett komplement till standarderna, för att fördjupa empirin. Under insamlingen av empirin gjordes tolkningar kontinuerligt, vilket beskrivs vidare i arbetssteg tre. Det tredje arbetssteget, konsten att läsa och tolka rättskällor, påbörjades samtidigt som arbetssteg två. Det finns flera olika sätt att tolka lagregler där teleologisk och restriktiv lagtolkning är två exempel. Den teleologiska lagtolkningen utgår från att lagar ska tolkas utifrån lagens syfte 37. Restriktiv lagtolkning är mer en bokstavstolkning av lagar 38. När empirin tolkades i studien, vilket genomfördes löpande under insamlingen, användes en blandning mellan de två tolkningsteknikerna för att få en mer nyanserad helhet. Den restriktiva tolkningen lyser främst igenom, i empirin, där studien påvisar att en viss standard inrymmer subjektiva inslag på grund av att vissa ord används. Den teleologiska tolkningsmetoden användes då andra källor än standarderna studerades, med avsikt att tolka innebörden av standardernas subjektivitet. När empirin insamlades utgjorde standarderna en 37 Lehrberg (2006) 38 Thomsonfakta (2008) 9

16 ~Metod~ väsentlig grund. När standarderna tolkades undersöktes också rekvisiten som behandlas i det fjärde arbetssteget. Det fjärde arbetssteget, konsten att identifiera rekvisiten i en rättsregel, är också en viktig del i den juridiska modellen. Enligt Lehrberg är ett rekvisit ett villkor som måste vara uppfylld för att regeln ska vara tillämplig. 39 I studien var undersökningen av rekvisiten en viktig del då subjektiviteten borde bero på vilka regler som kan tillämpas. Rekvisiten identifierades genom en restriktiv tolkning av standarderna, då rekvisiten fanns uttryckta i standardernas formuleringar. Rekvisiten gav också upphov till en viss tolkning, vilket behandlas vidare i arbetssteg fem. Det femte arbetssteget, konsten att precisera rekvisitens innebörd mot bakgrund av rättskällorna, behandlar tolkningen av rekvisitens innebörd 40. Som nämndes i steget innan är rekvisiten en väsentlig del i arbetet och när rekvisiten är subjektiva användes andra källor för att undersöka innebörden. Intervjuerna användes exempelvis för att få en djupare förståelse kring innebörden av vissa subjektiva rekvisit. Avslutningsvis analyserades det subjektiva tolkningsutrymmet utifrån forskningsfrågan och syftet, vilket beskrivs djupare i det sista arbetssteget i den juridiska modellen. Det sjätte arbetssteget, konsten att självständigt ta ställning med hjälp av ändamålsavvägningar, menar att juristen ska ta ställning till om paragrafens bestämmelse är ändamålsskälig 41. I studien kan resonemanget kopplas ihop med om subjektiviteten är ändamålsenlig med forskningsfrågan. Det skulle även kunna beskrivas som att subjektiviteten skall ge upphov till en möjlighet till resultatpåverkan för att den ska vara ändamålsenlig. Själva ställningstagandet skedde fortlöpande i empirin genom analysscenarierna. I och med att empirin analyserades löpande har studien inte ett renodlat empirikapitel. Ett urval av subjektiviteten som var ändamålsenlig sammanställdes i kapitlet vidare analys och slutsatser. Urvalet avgränsades till den subjektivitet som gav upphov till en väsentlig resultatpåverkan. Begreppet väsentlig är subjektivt och kan tolkas på flera olika sätt. I studien påvisas det att olika standarder kan påverka resultatet olika mycket. Vissa standarder påverkar 39 Lehrberg (2006) 40 ibid 41 ibid 10

17 ~Metod~ inte resultatet alls medan vissa påverkar resultatet mer. Urvalet av vilka standarder som analyserades djupare var selektivt. Valet grundades på vilka resultatpåverkande åtgärder som fanns representerade i flera standarder eller påvisade ett specifikt problem. Den djupare analysen kompletterades med verklighetsanknutna sifferexempel för att koppla analysen till verkliga händelser och påvisa vilka belopp det kan röra sig om i praktiken. Genom att finna rätt rättsregler, läsa och tolka rättskällorna, identifiera rekvisiten och precisera rekvisitens innebörd mot bakgrund av rättskällorna och ta ställning med hjälp av ändamålsavvägningar torde studien kunna besvara forskningsfrågan Intervju och korrespondens Som nämndes i arbetssteg två användes intervju och korrespondens för att nyansera empirin. En vanlig form är besöksintervjuer där intervjuaren möter respondenten öga mot öga. För att få utförliga svar bör intervjuaren besöka respondenten i sin naturliga miljö 42. Metoden kan dock ge upphov till intervjuareffekten, vilket innebär att intervjuaren kan påverka respondenten med sin närvaro 43. Intervjuer kan även genomföras över telefon och korrespondens kan ske genom e-post. För studien genomfördes en besöksintervju, en telefonintervju och en e-post korrespondens. Intervjuerna var strukturerade efter ett relativt öppet intervjuunderlag, se bilaga 2, som skickades till respondenterna cirka en vecka före intervjutillfället för att de skulle få möjlighet att reflektera över frågorna. Studien behandlade både företagsekonomiska och juridiska aspekter. Därför ansågs det viktigt att information insamlades från båda områdena. För att uppnå en god blandning av respondenter ansågs det viktigt att ta med personer både från näringslivet och från den akademiska världen. Det innebar att intervjuerna genomfördes med revisorer och akademiska redovisningsexperter. Urvalet av intervjupersoner begränsades till personer som uppfyllde en eller flera av nedanstående kriterier. Arbetat aktivt som auktoriserad revisor med IFRS/IAS. Publicerat böcker inom relevanta områden. Framträtt i fackpress såsom Balans. 42 Bryman (2002) 43 Jacobsen (2002) 11

18 ~Metod~ De breda kriterierna, för vilka respondenter som var aktuella, hade sin grund i forskningsfrågan. För att besvara forskningsfrågan behövdes respondenter som hade breda kunskaper inom IFRS/IAS. Genom att kriterierna var att de skulle ha publicerat böcker eller framträtt i Balans torde trovärdigheten av deras svar öka. Respondenterna för studien hade samtliga arbetat som revisor inom IFRS/IAS. De har alla framträtt i fackpress såsom Balans. Utöver det har samtliga förutom en respondent publicerat böcker. Den första intervjun genomfördes med Fredrik Walméus, partner på Deloitte, i ett mötesrum vid respondentens arbetsplats. Intervjun spelades in efter förfrågan för att underlätta bearbetningen av intervjun i ett senare skede, vilket Repstad 44 även rekommenderar. Inspelningen möjliggjorde för intervjuarna att de i högre grad kunde koncentrera sig på att utveckla respondentens svar och därigenom erhölls en mer nyanserad bild. Intervjun tog cirka en timme att genomföra och följde intervjuunderlaget i stor utsträckning. Respondenten erbjöds att vara konfidentiell samt att läsa igenom en transkribering av intervjun. Den andra intervjun genomfördes med Jan Marton, universitetslektor på Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, via telefon. Respondenten erbjöd att genomföra intervjun vid hans arbetsplats men av tid och kostnadsskäl valdes en intervju via telefon. Slutligen genomfördes en e-post korrespondens med Sven-Arne Nilsson, universitetslektor vid Lunds Universitet. Respondenten erbjöds att besvara frågorna via telefon men valde att istället besvara dem skriftligt. 2.3 Etik och Access I empiriinsamlingen var intervjuerna en viktig källa. Vid sökandet efter respondenterna användes i första hand telefonkontakt. Vissa respondenter var svåra att nå, vilket resulterade i att kontakt togs via e-post. Vid kontakt förklarades studiens syfte men ämnet möttes ofta med en viss misstro och det uppfattades som att ämnet var tabubelagt. Det märktes genom att vissa intervjupersoner initialt var intresserade av att prata om regelverket IFRS/IAS men efter en viss korrespondens uttryckte de att de inte ville kommentera resultatpåverkan inom IFRS/IAS. I den akademiska världen upplevdes det som om att ämnet var mer tabubelagt än i näringslivet. En tillfrågad respondent besvarade korrespondensen med att förklara att han kunde besvara flertalet frågor men valde att avstå. En annan respondent ställde sig mer positiv till ämnet och menade att det behövde diskuteras. Alla respondenter erbjöds en konfidentiell 44 Repstad (2007) 12

19 ~Metod~ intervju samt att ta del av en sammanställning av den. Inför varje intervju tillfrågades respondenterna om det var möjligt att intervjun spelades in. 13

20 ~Referensram~ 3 Referensram I inledningen beskrivs två olika redovisningsmässiga extremsituationer. Utifrån beskrivningen jämförs subjektiviteten mellan tidigare redovisning och dagens IFRS/IAS. Efter jämförelsen beskrivs upplägget av referensramen. 3.1 Vinstbegrepp När det gäller redovisning finns det två extremsituationer, där fullständig periodisering är den ena och kassamodellen den andra. Den strikt kassabaserade modellen tar sin grund i att företag kommer existera under en förutbestämd period. I samband med avvecklingen antas att posterna i balansräkningen konverteras till likvida medel genom betalning av skulder och försäljning av tillgångar. Förfaringssättet gör det lättare att undersöka hur mycket ägaren har tjänat på att driva företaget. När det gäller den fullständiga periodiseringsmodellen antas företag verka i absolut säkerhet, gällande framtida händelser. Det betyder att företag känner till framtida kassaflöden, räntor, optimal avkastning och kan därigenom värdera tillgångar och skulder till nuvärdet. Vid beräkning av nuvärdet skiljs dock intäkterna och kostnaderna från kassaflödet. 45 Med tanke på osäkerheten som företagen skall hantera är kassamodellen mer objektiv än modellen med full periodisering, då den baserar redovisningen på konkreta in- och utbetalningar. Den fullständiga periodiseringsmodellen beskriver istället att intäkter skall spegla de ekonomiska förändringarna som sker i balansräkningen. Det innebär att bolagen måste värdera sina tillgångar och skulder till verkligt värde. Belopp baseras oftast på nuvärdet av framtida kassaflöden, vilket i praktiken är subjektiva värderingar. 46 Den traditionella redovisningen och IFRS/IAS kan beskrivas som en blandning mellan de två modellerna. Den traditionella redovisningen baseras mer på värdering till historiskt anskaffningsvärde medan IFRS/IAS baseras mer på värdering till verkligt värde. Det tyder på att den traditionella redovisningen ligger närmare den strikta kassamodellen och längre från den fullständiga periodiseringsmodellen än vad IFRS/IAS gör, se figur Kam (1990) 46 ibid 14