Uppföljning efter barncancer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppföljning efter barncancer"

Transkript

1 Svenska Arbetsgruppen för LångtidsUppföljning efter Barncancer (SALUB) Uppföljning efter barncancer v er sion SALUB

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förkortningar 3 Introduktion 4 1. Neurologi och neuropsykologi 5 2. Hjärta 7 3. Hörsel Lever Njurar Tänder, munhåla och spottkörtlar Ögon Blod och benmärg Lungor Gastrointestinalkanalen Endokrinologi (ej gonad/fertilitet) Gonader/fertilitet flickor Gonader/fertilitet pojkar Metabola syndromet Bröstkörtlar Skelett, muskulatur och mjukdelar Efterföljande cancer 38 Cytostatikaregister 39 SALUB: Lars Hjorth (ordf, VSTB, Lund), Christian Moëll (Lund), Birgitta Lannering (Göteborg), Marianne Jarfelt (suppl, Göteborg), Mikael Behrendtz (sekr, Linköping), Stefan Söderhäll (SBLG, Stockholm), Johan Arvidson (BMT, Uppsala), Per Frisk (suppl, Uppsala), Per-Erik Sandström (VCTB, Umeå), Ulrika Norén-Nyström (suppl, Umeå). För barnradioterapigruppen: Jack Lindh (Umeå), Beatrice Malmer (Umeå), Ulla Martinsson (Uppsala), Anna-Lena Hjelm-Skog (Stockholm), Gunnar Adell (Linköping), Thomas Björk-Eriksson (Göteborg), Eva Ståhl (Lund), Per Bergström (Umeå). Övriga medverkande: Ulf Thilén (kardiolog, Lund), Eva Nylander (klin fysiolog, Linköping), Kirsi Jahnukainen (barnonkolog, Helsingfors), Ann-Charlotte Söderpalm (ortoped, Göteborg), Richard Löfvenborg, (ortoped, Umeå), Petra Selin (audionom, Umeå), Mats Bågesund (pedodontist, Linköping), SALUB

3 Förkortningar ALL Akut Lymfatisk Leukemi ARDS Akut Respiratoriskt Distress Syndrom BMI Body Mass Index CNS Centrala Nervsystemet DEXA Dual Energy X-ray Absorptiometry EKG Elektrokardiogram GH Growth Hormone GVHD Graft Versus Host Disease Gy Gray HR-CT High Resolution Computerised Tomography MR Magnetic Resonance NSAID Non Steroid Anti Inflammatory Drugs OAE Otoakustiska Emissioner PEF Peak Expiratory Flow SBLG Svenska Barnleukemigruppen TBI Total Body Irradiation VCTB Vårdplaneringsgruppen för CNS-tumörer hos barn VSTB Vårdplaneringsgruppen för solida tumörer hos barn SALUB

4 Introduktion Svenska Arbetsgruppen för Långtidsuppföljning efter Barncancer (SALUB) har målsättningen att till varje framtida behandlingsprotokoll knyta en rekommendation för uppföljning av sena komplikationer, vilket skall ske i samarbete med Svenska Barnradioterapigruppen. Som ett led i detta arbete har SALUB sammanställt organrelaterade rekommendationer för uppföljning beroende på given behandling. Syftet är att förse varje uppföljningsansvarig läkare med ett underlag som anger vilken uppföljning som är fortsatt viktig när patienten lämnar barnonkologin. Detta kan i viss mån styra till vilken instans patienten remitteras. Det är dock inget som hindrar att rekommendationerna följs även tidigare i förloppet. En övergripande rekommendation som denna skall fungera som ett stöd i planeringen av uppföljningen och förhindra att viktiga undersökningar missas samt att patienten inte utsätts för onödiga undersökningar. Varje uppföljning måste dock till viss del vara individuellt anpassad. Det är den behandlingsansvariga läkaren som även skall väga in dessa individuella faktorer. SALUB:s förhoppning är att alla före detta barncancerpatienter får möjlighet att följas upp med avseende på sena komplikationer med någon form av återkoppling till ett barncancercenter. Detta arbete tar endast i vissa fall upp rekommendationer efter genomgången helkroppsbestrålning (TBI). Efter sådan behandling hänvisas till separata rekommendationer för uppföljning. Vid eventuella frågor kan någon av nedanstående kontaktas: Lund: Göteborg: Linköping: Stockholm: Uppsala: Umeå: Radioterapifrågor: Datum: SALUB

5 DatuM: Neurologi och Neuropsykologi Perifera nervsystemet Bakgrund/Riskfaktorer Cytostatikabehandling med vincristin medför ofta akut neuropati, som i sällsynta fall kan bli bestående. Om patienten har en känd eller odiagnosticerad perifer neuropati kan även mindre doser vincristin medföra att en neuropati blir bestående. Det mest påtagliga motoriska inslaget är försvagning eller bortfall av perifera reflexer och en klumpig gång. Kranialnervspåverkan, där ptos är det vanligaste symptomet, förekommer också liksom sensorisk påverkan, framför allt som smärta/parestesier. Cytostatikabehandling med cisplatin i hög dos kan, särskilt hos äldre barn, i sällsynta fall ge en sensorisk kronisk neuropati. Strålbehandling: permanenta nervskador uppträder sällan vid doser <55 Gy. Uppföljning Om patienten inte har några symptom efter genomförd behandling behövs ingen uppföljning. En perifer neuropati går nästan alltid tillbaka helt och hållet med tiden. Om så ej sker förblir tillståndet stationärt, t ex kvarstående bortfall av patellarreflexer. Neurofysiologisk utredning kan bli aktuell liksom bedömning hos sjukgymnast/arbetsterapeut. Centrala nervsystemet Bakgrund/Riskfaktorer Den största riskgruppen för neurologiska och neuropsykologiska långtidsbiverkningar utgörs av barn med CNS-tumörer, där själva tumören, kirurgi, strålbehandling mot hjärnan och cytostatikabehandling var för sig är bidragande orsaker. Andra grupper som kan drabbas, men med lägre svårighetsgrad, är barn med leukemi som behandlas med strålterapi mot huvudet och/eller intrathekal cytostatika samt barn som genomgår benmärgstransplantation med helkroppsbestrålning. SALUB

6 Låg ålder vid strålbehandling ökar risken för bestående skada. Andra CNS-åkommor, såsom postoperativa komplikationer och CNS-infektioner, kan öka risken för bestående neurologiska och neuropsykologiska problem. Central neurologisk skada kan ge bestående motoriska symptom såsom hemiplegi, ataxi, kranialnervsskada eller epilepsi. Den kan också förorsaka neuropsykologiska symptom, dvs störningar i olika hjärnfunktioner såsom minne, inlärning, uppmärksamhet, motivation, snabbhet, flexibilitet och stämningsläge. Sekundärt till skada i dessa funktioner uppkommer lätt sociala problem i form av utanförskap och isolering. Central neurologisk skada kan ge bestående motoriska symptom: hemiplegi, ataxi, kranialnervsskada eller epilepsi. Uppföljning Barn med kvarstående motoriska symptom bör följas upp inom barnhabiliteringen. Epilepsi bör följas upp av barnneurolog. De neuropsykologiska skadorna blir oftast tydliga efter ett par år och kan därefter förefalla att förvärras allteftersom kraven på barnets prestationer ökar med åldern. Det rekommenderas att alla barn som fått strålbehandling mot hjärnan genomgår en neuropsykologisk utredning inom 1 2 år. Beroende på resultatet upprepas denna med några års intervall. Den neuropsykologiska utredningen skall ligga till grund för det pedagogiska stöd som barnet kan behöva i skolan. Barn som enbart har opererats för sin tumör kan i vissa fall få neurologiska och neuropsykologiska komplikationer som kan kräva en liknande typ av uppföljning. Förutom ett pedagogiskt stöd behöver patienten/familjen, åtminstone under en tid, oftast någon form av psykologiskt stöd, så att den skall kunna anpassa sig till den förändring som det innebär att drabbas av neuropsykologiska problem. Uppföljning i vuxen ålder bedöms individuellt och utifrån den lokala organisationen. Det är särskilt viktigt att utesluta syn- och hörselskador, eftersom de kan förvärra neurologiska och neuropsykologiska störningar. CNS-tumörer förorsakar ofta en rad andra komplikationer än de rent neuropsykologiska. Specifika rekommendationer för uppföljning av hjärntumörer utarbetad av VCTB finns på SALUB

7 Datum: HJÄRTA Bakgrund I och med att fostrets hjärta är färdigutvecklat kan antalet myocyter ej öka. Under barndomen tillväxer hjärtat med barnet genom utveckling/tillväxt av hjärtmuskelcellerna och deras organeller. Hjärtmuskelcellerna innehåller mycket mitokondrier och kontraktila element som med åldern adapterar sig till den adulta myocyten. Hjärtmuskelcellen har, relativt sett, låga halter antioxiderande enzymer, vilket är av betydelse för antracyklinkardiotoxiciteten. Det man framför allt fruktar är den sena kardiomyopatin (debut > 1 år efter avslutad terapi). Den kan debutera efter många år (kumulativ incidens 15 år efter avslutad behandling ca 5%) är progressiv och kräver regelbunden uppföljning av hjärtspecialist samt eventuell terapi. Riskfaktorer De viktigaste riskfaktorerna är följande: 1) Cytostatikabehandling med antracykliner Doxorubicinekvivalent dos (se nedan). a) Dos/doseringstillfälle eller veckodos (>45 mg/m 2 ) b) Ackumulerad dos (>300 mg/m 2 ) Däremot förefaller ej infusionstiden spela samma roll hos barn som hos vuxna. Idag rekommenderade maxdoser: Doxorubicin: <2 år: 10 mg/kg, >2 år : 300 mg/m2, vuxna: mg/m 2 Daunorubicin: mg/m 2 (vuxna) Epirubicin: 900 mg/m 2 (vuxna) Idarubicin: 200 mg/m 2 (vuxna) Mitoxantrone: 160 mg/m 2 (vuxna) Dosekvivalent (grovt): Doxo-Dauno-Epi-Ida-Mitox : 1: 1: 0,5: 2: 2,5 2) Strålbehandling mot hjärtat (risk för myokardfibros och koronarkärlsförändringar). Samtidigt finns data som talar för individberoende känslighet (oberoende av dos), könsrelaterad känslighet (flickor > pojkar, möjligen beroende på relativt högre koncentrationsnivåer på grund av olika fettfördelning), ålder (mer känslig ju yngre patienten är vid behandling), etnicitet (färgade har ökad risk i sig för andra kardio-myopatier), Trisomi 21 (samtidig hypotyreos, pulmonell hypertension, hjärtvitier exkluderade). Det föreligger en ökad risk hos patienter i vuxen ålder vid metabolt syndrom efter genomgången behandling, hypertoni efter behandling, GH-brist, graviditet, tävlingsidrott på elitnivå, enbart strålterapi mot hjärta, hereditet för hjärt-kärlsjukdomar i tidig ålder. SALUB

8 Målsättning Målsättningen är att hitta de patienter som efter genomgången behandling med potentiellt kardiotoxiska läkemedel och/eller strålbehandling mot hjärtat, har ekokardiografiska förändringar som kräver regelbunden uppföljning av hjärtspecialist när patienten åldersmässigt lämnar den barnonkologiska verksamheten (efter 18 års ålder). Uppföljning Undersökning görs med EKG och ekokardiografi som visar hjärtfunktionen i systole och diastole. Fynden relateras till normalvärden för åldern. Som komplement till undersökningarna görs riktad anamnes med avseende på subjektiv fysisk funktionsnivå och kardiella symptom, framför allt arytmier. Utifrån idag befintliga behandlingsprotokoll får cirka 70% av de antracyklinbehandlade patienterna en ackumulerad dos på 210 mg/m 2, vilket betyder att 30% får >210 mg/m 2. Antracykliner och strålbehandling mot hjärtat ges till en begränsad grupp patienter. Den grupp som enbart strålbehandlats med hjärtat i strålfältet är också begränsad. Grupp 1 (Antracyklinbehandling 210 mg/m 2, ej strålbehandling mot hjärtat): 1) Ekokardiografi inom 6 månader efter avslutad Antracyklinbehandling. 2) Ekokardiografi i tidig pubertet samt vid 18 års ålder (före överföring till vuxenklinik/seneffektmottagning). Visst beaktande av tidsintervallet mellan undersökning 1 och 2 beroende på insjuknandeålder. 3) Ekokardiografi under vuxenlivet rekommenderas ej rutinmässigt. 4) För flickor görs hjärtbedömning i samband med graviditet. 5) För bägge könen sker regelbunden hjärtbedömning vid tävlingsidrott på elitnivå. Grupp 2 (Antracyklinbehandling >210 mg/m 2, ej strålbehandling mot hjärtat): 1) Ekokardiografi inom 6 månader efter avslutad Antracyklinbehandling. 2) Ekokardiografi efter 5 år, i tidig pubertet samt vid 18 års ålder. Beroende på insjuknandeålder anpassas kontrollerna men 2 ekokardiografier bör ha genomförts inom en 10 års period. 3) Ekokardiografi regelbundet vart 5:e år under vuxenlivet rekommenderas. 4) Se punkt 4 och 5 för grupp 1 ovan. SALUB

9 Grupp 3 (Antracyklinbehandling och strålbehandling med del av hjärtat i strålfältet till >20 Gy): 1) Ekokardiografi inom 6 månader efter avslutad Antracyklinbehandling. 2) Ekokardiografi efter 5 år, i tidig pubertet samt vid 18 års ålder (före överföring till vuxenklinik/uppföljning mottagning). Visst beaktande av tidsintervallet mellan undersökning 1 och 2 beroende på insjuknandeålder. 3) Ekokardiografi och arbetsprov rekommenderas vart 5:e år under vuxenlivet. 4) För flickor görs hjärtbedömning i samband med graviditet. 5) För bägge könen sker regelbunden hjärtbedömning vid tävlingsidrott på elitnivå. Grupp 4 (Strålbehandling med del av hjärtat i strålfältet): Om stråldos >20 Gy görs en uppföljning med ekokardiografi och arbetsprov vart 5:e år. Övrigt Patienter med avvikande fynd bör erbjudas fortlöpande kontroll hos hjärtspecialist med tanke på risken för progressiv symtomutveckling och behov av eventuellt behov av behandling. Denna uppföljningsstrategi planeras av hjärtspecialisten. Övriga bör erbjudas regelbunden kontroll med eller utan ekokardiografi beroende grupptillhörighet enligt ovan. Kvinnor bör kardiologiskt bedömas i samband med graviditet. Elitidrottare som tidigare genomgått antracyklinbehandling bör kardiellt bedömas. Om ekokardiografin är normal vid 18 års ålder finns ingen anledning till restriktioner avseende dykcertifikat. SALUB

10 Datum: HÖRSEL Bakgrund Hörselnedsättning efter barncancerbehandling drabbar ffa. diskantområdet. Det skall därför klart framgå av en eventuell remiss att en bedömning av detta område är speciellt viktig. Vilken metod som skall användas i varje enskilt fall bedöms av ansvarig audiolog och beror på barnets ålder och förmåga att samarbeta vid undersökningen. Audiometri är den metod som bäst kan avgöra om diskanthörseln är normal. Därför kan man inte helt utesluta att en påverkan på diskanthörseln finns innan en sådan undersökning är gjord. Riskfaktorer: - Ålder under 5 år vid behandling - Kumulativ dos cisplatin eller carboplatin - Kombination av cisplatin/carboplatin och strålbehandling - Radioterapi med fält som inkluderar örat inklusive helkroppsbestrålnng. - Lågt Hb vid behandling med Cisplatin/Karboplatin kan vara en riskfaktor. Målsättning Målsättningen är att identifiera individer med behandlingsutlöst hörselpåverkan och ge dem adekvat uppföljning/behandling via hörselvården. Uppföljning A. Direkt efter avslutad behandling B. 1 år efter avslutad behandling C. Alla barn som behandlats vid låg ålder och som endast har bedömts med hjärstamsaudiometri eller OAE (otoakustiska emisioner) skall genomgå konventionell audiometri när barnet kan medverka. Detta brukar vanligtvis vara vid 4 års ålder. Vid normal hörsel vid B eller C görs förnyad hörseltest endast vid klinisk misstanke om hörselnedsättning Vid avvikande hörsel vid B eller C görs förnyad hörseltest enligt ansvarig audiologs bedömning. SALUB

11 Datum: LEVER Bakgrund: Akut leverpåverkan vid barncancerbehandling är relativt vanligt förekommande vid barncancerbehandling, men kronisk sådan ses mycket sällan. Det är viktigt att komma ihåg är att patienter vars leverfunktion är påverkad av hepatit är extra vulnerabla för hepatotoxisk behandling. Riskfaktorer - Graft versus host disease (GVHD). - Radioterapi mot levern. Doser >20 Gy mot hela levern eller >40 Gy mot halva levern utgör ökad risk för nedsatt funktion. - Cytostatika kan ge bestående leverskada. Detta värderas individuellt i samband med terapi och terapiavslut. - Blodtransfusion med virusöverföring. Målsättning Målsättningen är att vid avslutningen av behandlingen identifiera de individer som behöver specifik uppföljning. Uppföljning Direkt efter avslutad behandling tas prov på ASAT, ALAT, bilirubin, ALP samt hepatitantikroppar. Vid normala värden Ny provtagning görs endast vid klinisk misstanke om leverpåverkan, t ex hepatomegali, ikterus eller ascites. Vid avvikelser Förnyad provtagning görs 1-2 gånger per år beroende på avvikelse Vid bestående avvikelse Kontakt tas med hepatolog för ställningstagande till leverbiopsi. SALUB

12 Datum: NJURAR Bakgrund Den glomerulära filtrationen ökar kraftigt efter födseln, och når före två års ålder en jämn nivå som kvarstår till vuxen ålder. För den tubulära funktionen gäller att både reabsorption och sekretion, liksom koncentrationsförmågan, är låga vid födseln och sedan ökar efter veckor till månader beroende på filtrerat ämne. Varje njure innehåller ungefär en miljon nefron, vilket medför en stor reservkapacitet. Njurarnas förmåga att kompensera för olika missförhållanden är stor, men när antaletnefron väl har reducerats tillräckligt mycket, eller när den tubulära funktionen är tillräckligt påverkad minskar förmågan att fullt ut kunna kompensera för olika rubbningar. Riskfaktorer Vissa behandlingar kan ge akuta njurskador medan andra kan ge kroniska och t.o.m. progressiva skador som i värsta fall kan medföra behov av dialys och/eller njurtransplantation. Cytostatika Av störst praktisk betydelse är den eventuellt bestående njurpåverkan som kan ses efter behandling med framför allt ifosfamid och i viss mån cisplatin. Efter avslutad behandling kan njurfunktionen förbättras något, men i enstaka fall kan den försämras och bl.a. leda till njurinsufficiens och försämrad tillväxt. Det finns data som talar för att ålder <5 år, doser över en viss nivå eller vissa kombinationer av enskilda cytostatika (ifosfamid, cisplatin, metotrexat, nitrosurea samt högdosbehandling med carboplatin eller melfalan) kan påverka njurfunktionen både akut och på längre sikt. Strålbehandling Graden av sena biverkningar efter strålbehandling mot njuren - strålnefropati - är beroende av total stråldos, daglig stråldos samt bestrålad njurvolym. Strålnefropati kan uppträda efter en lång latensperiod och bli kliniskt uppenbar först >10 år efter given strålbehandling. - Ålder <2 år vid strålbehandling medför ökad risk för komplikatoner. - Det finns en ökad risk för komplikationer om nefrotoxiska läkemedel ges i anslutning till (före, under och efter) strålbehandlingen. Särskilt gäller detta vissa cytostatika såsom cisplatin, nitrosurea och antracyklin. Det är mer oklart om aktinomycin, ifosfamid, carboplatin eller metotrexat potentierar effekten av strålbehandling. Även nefrotoxiska antibiotika såsom gentamycin och amfotericin liksom cyklosporin kan förstärka stråleffekten. SALUB

13 Toleransdoser Vid stråldoser >25 Gy mot hela njuren föreligger stor risk för att njurfunktionen på sikt slås ut helt. För att kvarvarande njures funktion skall vara tillräcklig bör 2/3 av denna ha fått <10 Gy. Om båda njurarna bestrålas med en dos <15 Gy given i 7-8 fraktioner torde risken för allvarlig sen biverkan vara liten om inte behandling med nefrotoxiska läkemedel givits samtidigt. Strålbehandling mot en njure och ipsilaterala a. renalis kan ge stenos av njurartären med hypertoni som följd, s k Goldblatt-effekt. Kirurgi, nefrektomi Patienter med bara en kvarvarande njure löper ökad risk för kliniskt betydelsefull njurskada vid exempelvis recidiverande UVI eller behandling med potentiellt nefrotoxiska läkemedel (gentamycin, NSAID mm). Detta måste särskilt beaktas om den kvarvarande njuren har strålbehandlats. Målsättning - Att identifiera de patienter som har en påverkad njurfunktion och kräver uppföljning. Thompson, et al. Dewit, et al. Avioli, et al. Luxton LeBoutgeois; Dewit; Kim Kim, et al. - Att bland dem som vid 18 års ålder har normal njurfunktion identifiera dem som efter en lång latensperiod löper risken att utveckla en njurfunktionsnedsättning. Dessa patienter skall informeras om att vara observanta på framtida symptom som kan vara renalt betingade. Om risken bedöms vara stor skall de rekommenderas regelbundna kontroller. % Incidence Correlation of Dose with Symptomatic Radiation Nephropathy Dose (cgy) Fig. 4. Dose - response curve generated from data presented in several series in the literature. An approximate threshold dose of 15.0 Gy (conventional fractionation) is seen and a plateau is noted beyond doses Gy. I.J. Radiation Oncology Biol Phys., vol 31, no 5, pp , 1995 SALUB

14 Uppföljning Undersökningarna testar såväl glomerulär som tubulär njurfunktion med metoder som finns tillgängliga på alla kliniker, åtminstone på länssjukhusen. Utvidgad provtagning sker vid patologiskt fynd. Vid avslutad nefrotoxisk behandling Njurfunktion: S-kreatinin, S-Cystatin-C, filtrationsmätning, S-elektrolytstatus (Ca, PO4, Na, K, Mg), S-syra-basstatus, alfa-1-mikroglobulin, urinsticka. Övrigt: blodtryck, längd och vikt. Årligen upptill 5 år efter avslutad behandling Njurfunktion: S-kreatinin, S-Cystatin-C, urinsticka. Övrigt: blodtryck, längd och vikt (tills färdigvuxen). >5 år efter avslutad behandling vid hög risk för renala komplikationer Njurfunktion: S-kreatinin, S-Cystatin-C, urinsticka, blodtryck var 5:e år. Hög risk Ifosfamidbehandling (kumulativ dos >60 g/m 2 kroppsyta) Cisplatinbehandling (kumulativ riskdos ej känd) Bilateral njurbestrålning >14 Gy Unilateral njurbestrålning >25 Gy Patienter med avvikande fynd bör erbjudas fortlöpande kontroll hos nefrolog med tanke på risken för bestående skador och progressiv sjukdomsutveckling samt eventuellt behov av behandling. Vidare uppföljningsstrategi planeras av nefrologen. SALUB

15 DatuM: TÄNDER, MUNHÅLA OCH SPOTTKÖRTLAR. Bakgrund Den orala hälsan är viktig för den upplevda, totala livskvaliteten. För att minimera risken för orala komplikationer bör en pedodontist kopplas in redan i samband med attdiagnosen ställts och helst innan behandling startas. Denne svara för en klinisk och röntgenologisk undersökning, rådgivning och eventuella odontologiska åtgärder samt för inplanering av fortsatta regelbundna kontroller under och efter given terapi. De permanenta tändernas utveckling startar intrauterint och är fullt avslutad först vid års ålder. Vid födseln är alla tandanlag klara, utom för andra (6 månaders ålder) och tredje molarerna (6 år) klara. Kalcifieringen är avslutad vid 3 års ålder, dock inte för visdomständerna (7-10 år). Mineraliseringen av kronorna startar vid födseln och är i stort sett färdig vid ca 8 års ålder (visdomständerna år). Dentin pålagras emellertid dock in mot pulpan under ytterligare ett antal år. Rotutvecklingen fortgår till omkring 16 års ålder (visdomständerna år). Skador innan tandanlagen är kompletta orsakar avsaknad av tänder. Skador under kalcifieringen åstadkommer små/missbildade tänder. Emaljskador kan antingen utgöras av ruggighet i emaljen, vilken gör att bakterier lättare får fäste, eller av ett generellt tunnare emaljskikt, som gör tänderna mer känsliga för dessa bakterieplaque. Rotskador gör att tänderna så småningom lättare lossnar. Riskfaktorer Cytostatika kan orsaka skador på tänderna. Strålbehandling >4 Gy kan orsaka skador på tänderna. >10 Gy kan skada mogna ameloblaster. >30 Gy orsakar totalt upphävd tandutveckling Gy i kombination med cytostatika kan troligen orsaka rotdistortion. Tandskadorna blir mer uttalade hos yngre patienter och vid högre doser av både cytostatika och strålbehandling. Saliven skyddar tänderna mot kariesangrepp samt smörjer och skyddar munslemhinnan. Både kemoterapi och strålbehandling påverkar salivsekretionen negativt. Salivsekretionen är mest nedsatt de första månaderna efter behandlingen. Därefter kan man förvänta sig en successiv återhämtning av salivsekretionen. Om spottkörtlarna utsätts för strålbehandling kan den nedsatta salivsekretion bli permanent. Eftersom det är ovanligt med strålbehandling av samtliga spottkörtlar hos barn blir den sena muntorrheten sällan särskilt framträdande. SALUB

16 Målsättning Målsättningen med den odontologiska behandlingen är att uppnå oral hälsa före, under och efter medicinsk behandling. Föräldrar och patienter skall vara tillräckligt informerade för att förstå värdet av förebyggande åtgärder och skall i förekommande fall utföra rekommenderade åtgärder enligt ett individuellt utformat åtgärdsprogram. Uppföljning Under pågående behandling och minst ett år efter avslutad medicinsk behandling bör patienten kontrolleras åtminstone var 3: e månad av pedodontist eller allmäntandläkare (efter kontakt av pedodontist). Särskilt intresseskall ägnas åt salivstatus, karies, osteiter, gingivit, munhygien, tandsten, vassa kanter, kostvanor, compliance avseende förebyggande åtgärder, slemhinneförändringar, käkledsbesvär och bettutveckling. Vid symptom från munnen (muntorrhet, smärta, svullnad eller beläggningar på munslemhinna) bör tandläkare/pedodontist snarast kontaktas för att sätta in adekvat terapi. Vid blodiga ingrepp i munhålan bör antibiotikaprofylax (endos) ges under de första två åren efter avslutad medicinsk behandling (vid förhöjd infektionsrisk även därefter). Panoramaröntgen för utredning av tandutveckling bör göras 3 år efter avslutad medicinsk behandling, vid behov och alltid innan tandreglering påbörjas. Tandreglering skall ej påbörjas förrän tidigast 2 år efter avslutad medicinsk behandling. SALUB

17 DatuM: ÖGON Bakgrund Själva cytostatikabehandlingen har långsiktigt ingen direkt toxisk effekt på ögonen. Strålterapi kan däremot ge syn och ögonproblem på flera sätt. Riskfaktorer Linsen i ögat är strålkänslig. En mycket ringa stråldos på 1 2 Gy mot själva linsen kan påskynda utvecklingen av grå starr (katarakt), vilket leder till praktiska problem redan i ungdomsåren. Risken ökar med ökande stråldos. Mycket höga doser kan ge skador på näthinnan och/eller synnerven, men detta är ovanligt och utgör ett litet praktiskt problem. Medelhöga stråldoser mot ögonlocken kan påverka de Meibomska körtlarna i ögonlocken. Dessa körtlar producerar ett sekret som tillsammans med tårvätskan minskar friktionen i ögat. Symptom: torra ögon som lätt blir irriterade. De som löper ökad risk i vuxen ålder är patienter som har strålbehandlats mot skalle, ögon, ögonlock eller erhållit helkroppsbestrålning (TBI) som en del av en stamcellstransplantation. Målsättning Målsättninge är att identifiera de patienter som efter genomgången behandling har eller riskerar att utveckla förändringar som kräver regelbunden uppföljning av ögonläkare samt att göra upp en plan för adekvat långtidsuppföljning, även efter det att patienten lämnat pediatriken. Uppföljning Stråldos mot linsen skall dokumenteras i journal och en uppföljningsplan skall upprättas av uppföljande läkare i samråd med ögonläkare. De patienter som inte haft denna primära kontakt med en ögonläkare skall av den läkare som ansvarat för den onkologiska behandlingen remitteras till ögonläkare för kontroll. I dessa fall räcker det vanligen med kontroller en gång per 1-2 år. SALUB

18 DatuM: BLOD OCH BENMÄRG Bakgrund Benmärgen, där i princip allt blod bildas efter de första levnadsmånaderna, är ett organ med snabb celldelning. Detta gör att de faktorer som inverkar på celldelningen visar sig som en minskning eller ökning av den eller de celltyp(er) som påverkats i benmärgen i form av sekundärt påverkade perifera värden. De patienter som behandlats med cytostatika eller strålterapi följs av tradition ofta upp rutinblodprov. I ett första skede sker detta tills blodvärdena har normaliserats under och efter avslutad behandling. Därefter tas rutinmässigt vanligen blodprover i samband med andra efterkontroller. Riskfaktorer Benmärgen påverkas av både strål- och cytostatikabehandlingar. Under den akuta behandlingen visar sig detta i den linje av blodkroppar som är mest påverkad i det enskilda fallet. Efter avslutad behandling är den huvudsakliga risken att given behandling på lång sikt kan orsaka sekundär benmärgsmalignitet. Denna risk är kopplad till de cytostatika som givits. Man försöker därför att om möjligt undvika de läkemedel, doser och läkemedelskombinationer som man vet kan ge upphov till sådana risker. Patienter som strålbehandlats mot stora områden av benmärgen, fått höga sammanlagda doser av alkylerande cytostatika eller täta och/eller sammanlagt höga doser av etoposid löper ökad risk för sekundär benmärgsmalgnitet. Målsättning Målsättningen är att ge patienter med ökad risk för benmärgspåverkan information om de symptom som skall föranleda extra kontroller redan innan de lämnar barnonkologin. Uppföljning I normalfallet finns ingen anledning att ta fler blodprov vid kontroller efter cancerbehandling än vad som rutinmässigt görs av andra skäl. SALUB

19 DatuM: LUNGOR Bakgrund Den postnatala utvecklingen av lungan innefattar två faser. Under den första fortsätter framför allt den nybildning av alveoli som påbörjas under fostertiden och avslutas vid cirka 2 års ålder. Under andra sker framför allt en volymtillväxt av alveoli parallellt med den somatiska tillväxten, inbegripet tillväxten av thorax. Lungvolymen korrelerar framförallt till längden på så sätt att längre individer har större lungor. Lungfunktionen påverkas både av typen av skada och av tidpunkten då den inträffar. Detta kan leda till hämning av utvecklingen av alveoli och/eller deras tillväxt - direkt genom skada och/eller indirekt genom inverkan på tillväxten av thorax. Besvären från lungorna kan komma i princip när som helst efter behandlingen (från dyspné, icke-produktiv hosta till mer allvarliga symtom). En akut strålpneumonit är ofta självbegränsande med avklingande symptom inom 6-8 veckor. Den kan ibland kräva behandling (kortison, syrgas). Risken för symptomgivande strålpneumonit ökar med dos och bestrålad lungvolym och är betydande om lungmedeldosen överstiger 20 Gy eller om den del av lungvolymen som bestrålats >20 Gy överstiger 30% vid konventionellt fraktionerad strålbehandling (2 Gy/dag). Det finns en korrelation mellan strålpneumonit och en senare (inom 1-2 år) utveckling av lungparenkymskadans andra fas, fibrosen, som är en icke reversibel, sen strålningsbiverkan som leder till restriktiv lungfunktionsnedsättning och sänkt diffusionskapacitet. Riskfaktorer. Strålbehandling mot thorax (inkl mantel, mediastinal, spinal >30 Gy, TBI, övre delen av buken): låg ålder vid strålning, stråldos, kombination med lungtoxiska läkemedel, akuta lungkomplikationer. Cytostatika: totaldos, kombinationer av lungtoxiska läkemedel och lungbestrålning. Busulfan, BCNU, CCNU: risk för lungfibros. Bleomycin: risk för interstitiell pneumonit, lungfibros, ARDS. Toxiska mekanismer: bleomycin, klorambucil, nitrosurea. Troliga allergiska mekanismer: cyklofosfamid, methotrexat, prokarbazin, bleomycin. Kombinerad terapi ges ofta, varför strålbehandlingens och olika cytostatikas enskilda bidrag till lungskadan är svåra att fastställa. Kirurgi: (sekventiell torakotomi) vid lungmetastaser. Infektioner: vid nedsatt immunförsvar. SALUB

20 Målsättning Målsättningen är att hitta de patienter som efter genomgången potentiell lungtoxisk behandling har lungfunktionsmässiga förändringar som kräver uppföljning efter det att de åldersmässigt lämnar den barnonkologiska verksamheten (när de fyllt 18 år). Uppföljning Diagnosen baseras på riktad anamnes med avseende på fysisk funktionsnivå och symptom från andningsvägarna så som långdragen, icke-produktiv hosta, ansträngningsutlöst dyspné och återkommande luftvägsinfektioner. Patienter med avvikande fynd bör följas mera noggrant. Bestrålning av lungorna ökar risken för lungcancer med en latenstid på flera decennier. Rökning ökar denna risk betydligt. Generella uppföljningsrekommendationer: Dynamisk och statisk spirometri, DLCO (diffusionskapacitet) och PEF, vid ett tillfälle minst 2 år efter avslutad behandling. Fortsatt uppföljning med anamnes och PEF, om inte anamnesen eller resultatet av spirometrin indikerar noggrannare uppföljning. HR-CT ger bättre information om t ex lungparenkym och fibros. Lungfunktionstester är svåra att utföra på de mindre barnen. Särskilda rekommendationer: - Inför narkos, om bleomycinbehandlad: spirometri; höga doser av syrgas kan förvärra bleomycinutlöst lungfibros. - Inför dykning med tuber (SCUBA): särskild läkarbedömning inkl spirometri - Varje influensasäsong: vaccinering mot influensa. - Upprätthåll vaccinationsskydd mot pneumokocker. - Förhandling om att inte börja röka. - Försök rökavvänjning om patienten röker. SALUB

Uppföljning av gonadfunktion efter cancerbehandling under barndomen 1

Uppföljning av gonadfunktion efter cancerbehandling under barndomen 1 Pediatrisk Endokrinologi 2004;18: 66-77 Nordisk förening för pediatrisk hematologi och onkologi (NOPHO) Arbetsgruppen för seneffekter Förslag till Nordiska Riktlinjer för: Uppföljning av gonadfunktion

Läs mer

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling?

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Det finns ett utbrett samarbete inom barncancerområdet i både inom Norden och Europa och övriga världen. Alla barn som insjuknar i exempelvis leukemi

Läs mer

Livet efter barnleukemi

Livet efter barnleukemi Livet efter barnleukemi Arja Harila-Saari 28.11.2014 ALL i 3 års åldern 1974 Kraniospinal strålbehandling 25 Gy Stroke 33 åå Metabol syndrom 35 åå 2 Meningiom 37åå + 2 40 åå Epilepsi 38 åå Fatique Kognitiva

Läs mer

Pubertet normal och onormal

Pubertet normal och onormal Pubertet normal och onormal Martin Ritzén Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Institutet Stockholm, Sweden Disposition Puberteten en stormig period Hormoner som är inblandade Somatiska pubertetstecken

Läs mer

Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor

Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor I cirka 10 procent av ofrivilligt barnlösa parförhållanden finner man ingen orsak till ofruktsamhet så kallad oförklarad barnlöshet. Där orsaken till barnlösheten

Läs mer

Menstruationscykeln - kan man förstå sig på den? elizabeth.nedstrand@lio.se specialistläkare Kvinnokliniken, Linköping

Menstruationscykeln - kan man förstå sig på den? elizabeth.nedstrand@lio.se specialistläkare Kvinnokliniken, Linköping Menstruationscykeln - kan man förstå sig på den? elizabeth.nedstrand@lio.se specialistläkare Kvinnokliniken, Linköping Endokrinologiska utmaningar Menstruationscykeln Endokrinologiska effekter Höga östradiolnivåer

Läs mer

Endokrinologi. Linda Jäger, leg läk Kvinnokliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Endokrinologi. Linda Jäger, leg läk Kvinnokliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Endokrinologi G Linda Jäger, leg läk Kvinnokliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Upplägg Översikt av menstruationscykeln Organ och hormoner involverade i menstruationscykeln Den hormonella regleringen

Läs mer

GynObstetrik. Ovulationsrubbningar och anovulatoriska blödningar. the33. Health Department

GynObstetrik. Ovulationsrubbningar och anovulatoriska blödningar. the33. Health Department GynObstetrik Ovulationsrubbningar och anovulatoriska blödningar Health Department Innehållsförteckning 1 Ovulationsrubbningar....2 Amenorré......2 Definition Klassifikation Utredning Orsakar Polycystiskt

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Finns det en korrelation mellan hypotyreos och biokemi? Gay J. Canaris, MD John F. Steiner Chester E. Ridgeway J Gen Intern Med 1997;12: 544-550

Finns det en korrelation mellan hypotyreos och biokemi? Gay J. Canaris, MD John F. Steiner Chester E. Ridgeway J Gen Intern Med 1997;12: 544-550 Finns det en korrelation mellan hypotyreos och biokemi? Gay J. Canaris, MD John F. Steiner Chester E. Ridgeway J Gen Intern Med 1997;12: 544-550 Korrelation mellan hypotyreos och biokemi? Hypotyreos N

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

GynObstetrik. the33. Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln. Health Department

GynObstetrik. the33. Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln. Health Department GynObstetrik Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln Health Department Innehållsförteckning 1 Reproduktionsendokrinologi..2 Hypotalamus.........2 Hypofysen.. 2 Ovarierna........2 Menstruationscykel.......3

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1 1 Strålbehandling på Radiumhemmet Strålbehandlingsprocessen I samråd mellan onkolog och patientens läkare tas beslut om strålbehandling. Onkologen skriver remiss till strålbehandlingsavdelningen. Remissen

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Infertilitetsutredning

Infertilitetsutredning Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset i Infertilitetsutredning 1(5) kvinnokliniken i Infertilitetsutredning Infertilitet, ofrivillig barnlöshet, är vanligt och förekommer i 10-15 % av alla parförhållanden.

Läs mer

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Inledning Fabrys sjukdom (även känd som Anderson-Fabrys sjukdom efter de två forskare som upptäckte sjukdomen) är en sällsynt genetisk sjukdom. Orsaken

Läs mer

Klinefelter syndrom Rapport från frågeformulär

Klinefelter syndrom Rapport från frågeformulär Klinefelter syndrom -9-9 Orofacial funktion hos personer med Klinefelter syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och

Läs mer

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Berörda enheter Samtliga mvc, smvc och förlossnings-/bb-avdelningar i Norrbotten. Syfte Enhetlig handläggning av tyreoidearubbningar

Läs mer

Tillväxthormonbrist hos vuxna Charlotte Höybye, KS

Tillväxthormonbrist hos vuxna Charlotte Höybye, KS Tillväxthormonbrist hos vuxna Charlotte Höybye, KS Prevalens av tillväxthormonbrist (GHD) hos vuxna 300-350/ miljon (i norden) GHD finns hos cirka 50% av patienter med hypofystumör innan hypofys operation

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

Riktlinjer för omhändertagande av individer med Prader Willi syndrom

Riktlinjer för omhändertagande av individer med Prader Willi syndrom Riktlinjer för omhändertagande av individer med Prader Willi syndrom Ann Christin Lindgren, MD, PhD Enheten för Pediatrisk Endokrinolog, Institutionen för Kvinnor och Barn hälsa Astrid Lindgrens Barnsjukhus,

Läs mer

Infertilitetsutredning gemensamma riktlinjer i Sydöstra sjukvårdsregionen

Infertilitetsutredning gemensamma riktlinjer i Sydöstra sjukvårdsregionen Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset i Infertilitetsutredning 1(5) kvinnokliniken i Infertilitetsutredning gemensamma riktlinjer i Sydöstra sjukvårdsregionen Infertilitet, ofrivillig barnlöshet, är vanligt

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

Akut lymfatisk leukemi hos barn Thomas Wiebe. Skånes universitetssjukhus, Lund

Akut lymfatisk leukemi hos barn Thomas Wiebe. Skånes universitetssjukhus, Lund Akut lymfatisk leukemi hos barn Thomas Wiebe Barnonkologen Skånes universitetssjukhus, Lund Distribution by type of cancer in children under 15 years Akut lymfatisk leukemi hos barn 1 Den vanligaste formen

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Hälsoenkät 2015 Welsh Corgi Pembroke SVENSKA WELSH CORGI KLUBBEN

Hälsoenkät 2015 Welsh Corgi Pembroke SVENSKA WELSH CORGI KLUBBEN Kön: Hane Tik Födelseår: Är din hund veterinärvårdsförsäkrad? Ja Nej Om ja - i vilket bolag? 1) Hud Har hunden någon gång haft problem med huden? Ja Nej Om ja - svara vänligen på nedanstående frågor: Eksem:

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års

Läs mer

Polycystiskt ovariesyndrom. Jan Holte! Carl von Linnékliniken! Uppsala!

Polycystiskt ovariesyndrom. Jan Holte! Carl von Linnékliniken! Uppsala! Polycystiskt ovariesyndrom Jan Holte! Carl von Linnékliniken! Uppsala!! Ultraljudsdiagnostik -basen för modern bild av PCOS! Ett hormonellt och kliniskt spektrum utan tydliga gränser AF: < 5 5-9 > 9 >

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och

Läs mer

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 Disposition Introduktion Strålbehandling Cytostatika Kortfattat om onkologisk

Läs mer

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Ökad ab-förskrivning in tandvården - 8%. Nyttan debatterad Internationella riktlinjer pekar mot inskräkning till fåtal situationer. Lokala

Läs mer

Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning

Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning Vetenskapliga slutsatser Med hänsyn till PRAC:s utredningsprotokoll om de periodiska säkerhetsrapporterna

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all

Läs mer

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Cystinos Rapport från frågeformulär

Cystinos Rapport från frågeformulär Cystinos -9-9 Orofacial funktion hos personer med Cystinos Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och mindre kända handikappgrupper,

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid) Patientdagbok Till dig som skall starta behandling med Resolor (prukaloprid) 14414 Patientdagbok_SE.indd 1 2014-11-14 09:28 Resolor patientdagbok Information som är bra att ha: Din dos Resolor Andra läkemedel

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren. Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid

Bipacksedel: Information till användaren. Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid B. BIPACKSEDEL 1 Bipacksedel: Information till användaren Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.

Läs mer

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken Diabetes och ögat 1 3 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. Det är ett genialiskt system som utvecklats under miljontals år för att passa våra behov. När

Läs mer

Preoperativ hälsodeklaration poliklin

Preoperativ hälsodeklaration poliklin Preoperativ hälsodeklaration poliklin Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Vem är din

Läs mer

Långdragen hosta. Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra

Långdragen hosta. Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra Långdragen hosta Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra Ska man behandla långdragen hosta med antibiotika? NEJ Med enstaka undantag HOSTA enligt Wikipedia Hosta är en reflex som utlöses när slemhinnorna

Läs mer

Barnets tillväxt och utveckling. Health Department, the33

Barnets tillväxt och utveckling. Health Department, the33 Barnets tillväxt och utveckling Health Department, Innehållsförteckning Barnets tillväxt och utveckling......3 Längdtillväxten...3 Tillväxtens faser...3 Intrauterin fas Infancy fas (spädbarnsåret) Childhood

Läs mer

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Bor du

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet Livial För dig som har fått Livial förskrivet Till dig som har fått Livial förskrivet Om en ny fas i livet... 4 Vad är Livial?... 5 Vem kan få hjälp med Livial?.... 5 När kan du börja med Livial?... 6

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Innehåll. Fertiltet Infertilitet Orsaker Utredning Behandling. Snorri Einarsson - Reproduktionsmedicin - Sahlgrenska - snorri.einars@gmail.

Innehåll. Fertiltet Infertilitet Orsaker Utredning Behandling. Snorri Einarsson - Reproduktionsmedicin - Sahlgrenska - snorri.einars@gmail. Infertilitet Innehåll Fertiltet Infertilitet Orsaker Utredning Behandling Vad kan/skall vi erbjuda? Utredning och behandling Information och förklaringar sex och samlevnad! Stöd något vackert och spännande

Läs mer

Birgitta Jälevik. Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio.

Birgitta Jälevik. Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio. Birgitta Jälevik Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio.se Barns tandhälsa Barn och ungdomstandvårdens organisation Tändernas

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Till Dig Som har fått NexplaNoN förskrivet DeNNa patientinformation DelaS ut av berörd SjukvårDSperSoNal

Till Dig Som har fått NexplaNoN förskrivet DeNNa patientinformation DelaS ut av berörd SjukvårDSperSoNal Till dig som har fått Nexplanon förskrivet Denna patientinformation delas ut av berörd sjukvårdspersonal Nexplanon skyddar dig från att bli gravid under tre år. Nexplanon är en liten hormonstav som placeras

Läs mer

Primär biliär cirros (PBC)... 5. Vad är primär biliär cirros?... 5. Hur vanligt är PBC?... 6. Hur diagnostiseras PBC?... 7

Primär biliär cirros (PBC)... 5. Vad är primär biliär cirros?... 5. Hur vanligt är PBC?... 6. Hur diagnostiseras PBC?... 7 Innehåll Primär biliär cirros (PBC)... 5 Vad är primär biliär cirros?... 5 Hur vanligt är PBC?... 6 Hur diagnostiseras PBC?... 7 Vad vet vi om förloppet vid PBC?... 8 Sjukdomens olika stadier... 8 Symtom

Läs mer

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden

Läs mer

FÖRE OCH EFTER LINSBYTE FÖRE OCH EFTER DIN

FÖRE OCH EFTER LINSBYTE FÖRE OCH EFTER DIN FÖRE OCH EFTER LINSBYTE FÖRE OCH EFTER DIN LINSBYTESoperation 1 Snart är du fri från ditt synfel Du har bokat tid för ett linsbyte (RLE). Det betyder att du snart kommer att ha korrigerat ditt synfel.

Läs mer

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Els-Marie Raupach Överläkare Bild och funktionsmedicin Skövde 130201 Som man frågar får man svar! Remissen är radiologens verktyg och styr: Prioritering

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos Ögonmelanom 1 Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos barn. I Sverige drabbas sjuttio till åttio

Läs mer

DIABETES BASAL FYSIOLOGI. PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler.

DIABETES BASAL FYSIOLOGI. PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler. DIABETES BASAL FYSIOLOGI PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler. INSULINEFFEKTER Stimulerar glukosupptag i vävnader. Hämmar

Läs mer

GILENYA. LAMmars 12 PRINCIPER FÖR FÖRSKRIVNING

GILENYA. LAMmars 12 PRINCIPER FÖR FÖRSKRIVNING GILENYA PRINCIPER FÖR FÖRSKRIVNING Patienten ska ha en säkerställd MS diagnos enligt de reviderade McDonaldskriteriererna samt ett mycket aktiv skovvis förlopp enligt gällande terapeutiska indikationer:

Läs mer

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Innehållsförteckning KARIOLOGISK RISKBEDÖMNING... 3 PRIMÄRA DENTITIONEN 1-6 ÅR... 3 PERMANENTA DENTITIONEN 6-19 ÅR... 5 RISKBEDÖMNING BETTUTVECKLING... 6 LITTERATUR...

Läs mer

Berne Eriksson. Medicinkliniken, Halmstad. Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314

Berne Eriksson. Medicinkliniken, Halmstad. Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314 När lungan är sjuk Berne Eriksson Medicinkliniken, Halmstad Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314 ICD 10 10. Andningsorganens sjukdomar (J00-J99) +Akuta infektioner i övre luftvägarna (J00-J06)

Läs mer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Till dig som fått Cerazette förskrivet

Till dig som fått Cerazette förskrivet Till dig som fått Cerazette förskrivet 1 2 Cerazette är ett preventivmedel som bl a kan användas av dig som inte vill eller bör använda p-piller som innehåller östrogen. Cerazette ger ett bra skydd mot

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Alfa 1-antitrypsinbrist

Alfa 1-antitrypsinbrist Patientfall 1 Man född 1947 Alfa 1-antitrypsinbrist Aldrig rökt 2009 besök på vårdcentralen på grund av ökad andfåddhet vid ansträngning Spirometri: FEV 1 80% av förväntat Ingen åtgärd Eeva Piitulainen

Läs mer

Osteoporos profylax hos kortisonbehandlade IBD patienter

Osteoporos profylax hos kortisonbehandlade IBD patienter hos kortisonbehandlade IBD patienter Dessa riktlinjer avser primär osteoporosprofylax hos IBD patienter som använder kortison. Vid klinisk misstanke om manifest osteoporos som t.ex. lågenergi frakturer

Läs mer

Manlig infertilitet. Katarina Link Reproduktionsmedicinskt centrum, Malmö

Manlig infertilitet. Katarina Link Reproduktionsmedicinskt centrum, Malmö Jävsdeklaration Konsult för Bayer 2011-2012 Deltagare i flertal expertgrupper inom andrologi och föreläser inom andrologi, endokrinologi och transsexualism i regi av ett flertal läkemedelsbolag verksamma

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla!

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Christel Wihlborg Överläkare Palliativa verksamheten, Ystad Kakexi - definition Ett multifaktoriellt syndrom som karakteriseras av Förlust av muskelmassa Kan

Läs mer

Metforminbehandling vid njursvikt

Metforminbehandling vid njursvikt Metforminbehandling vid njursvikt Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Örebro okt 2012 Metforminbehandling vid njursvikt? Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Stockholm

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME)

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Din guide till Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post: 2 Välkommen till din Eylea-guide Din läkare

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Lungcancer incidens. Män Kvinnor Nya fall 1716 1590 3306 (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall 1822 1492 (år 2004)

Lungcancer. Lungcancerstatistik. Lungcancer incidens. Män Kvinnor Nya fall 1716 1590 3306 (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall 1822 1492 (år 2004) Lungcancer Ronny Öhman Överläkare Lung & Allergikliniken Skånes Universitetssjukhus/Lund Lungcancerstatistik Män Kvinnor Nya fall 1716 1590 3306 (år 2007) 5-års överl 10% 15% Dödsfall 1822 1492 (år 2004)

Läs mer

PRIMÄR BILIÄR CIRROS (PBC)

PRIMÄR BILIÄR CIRROS (PBC) PRIMÄR BILIÄR CIRROS (PBC) Innehåll Primär biliär cirros (PBC)... 5 Vad är primär biliär cirros?... 5 Hur vanlig är PBC... 6 Hur diagnostiseras PBC... 7 Vad vet vi om förloppet vid PBC?... 8 Sjukdomens

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2011-02-17 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 69 poäng Poängfördelning:

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

22q11-deletionssyndromet Rapport från frågeformulär

22q11-deletionssyndromet Rapport från frågeformulär q-deletionssyndromet -- Orofacial funktion hos personer med q-deletionssyndromet Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten

Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten Bilaga II Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten Denna produktresumé och bipacksedel är resultatet av referralproceduren. Produktinformationen kan senare

Läs mer

Långt QT syndrom (LQTS) Definition

Långt QT syndrom (LQTS) Definition Långt QT syndrom () Definition ärftligt,oftast autosomalt dominant- Romano-Ward syndrom abnormt förlängd kammarrepolarisering ökad risk för allvarlig kammartakykardi, Torsade de Pointe ofta utlöst av hög

Läs mer

Fall 2 (VT14) Tjugosexårig man med amyloidos och njursvikt sekundärt till familjär medelhavfeber. Har genomgått en misslyckad njurtransplantation, Ny

Fall 2 (VT14) Tjugosexårig man med amyloidos och njursvikt sekundärt till familjär medelhavfeber. Har genomgått en misslyckad njurtransplantation, Ny Fall VT 2014 Fall 2 (VT14) Tjugosexårig man med amyloidos och njursvikt sekundärt till familjär medelhavfeber. Har genomgått en misslyckad njurtransplantation, Ny transplantation planeras, därav denna

Läs mer

Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Leg. Tandläkare Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme MUN- OCH TANDVÅRD

Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Leg. Tandläkare Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme MUN- OCH TANDVÅRD Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Leg. Tandläkare Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme MUN- OCH TANDVÅRD VID CANCERBEHANDLING AV BARN OCH UNGDOMAR Mun_o_tand_original.indd 1 06-09-26

Läs mer

GynObstetrik. the33. Preeklampsi (havandeskapsförgiftning) Health Department

GynObstetrik. the33. Preeklampsi (havandeskapsförgiftning) Health Department GynObstetrik Preeklampsi (havandeskapsförgiftning) Health Department Innehållsförteckning 1 Preeklampsi.... 2 Patogenes.......2 Placentation och preeklampsi.....2 Incidens..........2 Prevention.......3

Läs mer