EXAMENSARBETE. Informationssystem i förarmiljö. - analys och vidareutveckling. Grigorios Fassoulas Louise Sjöstrand. Luleå tekniska universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Informationssystem i förarmiljö. - analys och vidareutveckling. Grigorios Fassoulas Louise Sjöstrand. Luleå tekniska universitet"

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2008:077 CIV Informationssystem i förarmiljö - analys och vidareutveckling Grigorios Fassoulas Louise Sjöstrand Luleå tekniska universitet Civilingenjörsprogrammet Ergonomisk design och produktion Institutionen för Arbetsvetenskap Avdelningen för Industriell design 2008:077 CIV - ISSN: ISRN: LTU-EX--08/077--SE

2 Förord Först och främst vill vi tacka Thore Brynielsson, ägare av AB Thoreb, för att han trodde på oss och gav oss uppdraget. Trots hans pressade arbetsschema och många utlandsvistelser tog han sig tid att svara på våra frågor och ledde oss på rätt spår. Vi vill även tacka Michael Sigvardsson, VD på AB Thoreb, för sin hjälpande hand då vi plötsligt stod utan kontaktperson i USA och behövde skicka iväg vår enkätundersökning. Även ett stort tack till alla andra vid AB Thoreb som någon gång under våra 20 veckor hjälpte oss i olika frågor. Vi vill också tacka vår handledare Anders Håkansson som hjälpt oss med det byråkratiska, samt svarat på våra frågor när det gällde vissa arbetsmoment och rapportskrivningen. Vi vill också passa på att tacka våra familjer och vänner för deras stöd, då vi knappt varit anträffbara under denna period. Louise Sjöstrand, vill även tacka familjen Brynielsson för deras hjälp med boende i Göteborg. Jag kunde inte tänka mig en bättre lägenhet att bo i. Tack vare er hjälp har jag kunnat ägna allt min tid åt arbetet. Grigorios Fassoulas Louise Sjöstrand

3 Abstract This report discusses the master thesis that has lead to a concept solution for a new control panel for use in conjunction with an information display in buses, and a concept proposal to a display or display tool that helps reduce the driver s need to accommodate when reading the display. The master thesis has been done during the spring and the summer of 2007 at AB Thoreb, Gothenburg, a Swedish company that focuses on innovative solutions for public transport, and has its main business areas in real-time information and intelligent electrical systems. The concept development has been done in order to develope a new control panel to the current information display that exists in some buses today, and also to look at how to improve the current display. This can be done either by the further developing a concept by Thore Brynielsson that involves the use of mirrors, or by any other solution that helps reduce the need of accommodation. The goal is to make the control panel intuitive and place it so that the driver will not be disturbed or distracted while driving. It should be simple, practical and have as few buttons or controls as possible, but without limiting the functionality. The remaining goals are to explore the the interface and graphics combined with the display. We have solved the problems at hand by the use of systematic problem solution. This method includes collection of information, determination of the problem, investigation of the problem and solving the problem. A survey has been conducted to investigate the bus drivers opinions. Furthermore an analysis of theories, sciences and products has been conducted, and calculations on concepts that were spawned during the brainstorming process, have also been done. The final result is a concept solution on a control panel that can be placed on the inside of the steering wheel. The control has a scroll wheel on top, and two buttons underneath to confirm or abort. The result also includes a proposal for a display tool that uses a fresnel-lens to reduce the driver s need of accommodation when viewing the display, while rendering the information meant for the driver inaccessible to the passengers. 2

4 Sammanfattning Denna rapport behandlar det examensarbete som lett fram till en konceptlösning på en ny kontrollpanel för styrning av informationsdisplayer i bland annat bussar, samt ett konceptförslag till en display eller ett displayverktyg som minskar förarnas behov av ackommodation. Examensarbetet har genomförts under våren och sommaren 2007 vid AB Thoreb i Göteborg, ett svenskt företag som fokuserar på innovativa lösningar för kollektivtrafiken och vars huvudmarknader är realtidsinformationssystem samt intelligenta elsystem. Konceptutvecklingen har gjorts i syftet att utveckla en ny kontrollpanel till den informationsdisplay som finns i en del bussar idag, samt även titta på hur det går att förbättra den redan befintliga displayen. Detta görs antingen genom att vidareutveckla ett befintligt förslag som använder sig av speglar, som Thore Brynielsson har haft i åtanke, eller genom någon annan nytänkande lösning i syfte att minska förarens behov för ackommodation. Målet är att få kontrollpanelen intuitiv och placerad på ett sådant sätt att föraren inte blir störd eller distraherad vid körning. Den ska vara enkel, praktisk och ha så få knappar eller reglage som möjligt, men utan att begränsa funktionaliteten. Övriga mål är att se över gränssnitt och grafik i samband med displayutveckling För att få fram lösningarna på problemen har systematisk problembehandling använts. Metoden omfattar momenten informationsinsamling, problembestämning, problemundersökning och problemlösning. En enkätundersökning har utförts för att ta reda på förarnas åsikter. Vidare har analyser av teorier, tekniker och produkter genomförts, samt olika beräkningar på koncept som kommit till i brainstormingfasen. Resultatet blev ett konceptförslag på en kontrollpanel som sätts fast på rattens insida. Kontrollen har ett scrollhjul på ovansidan, samt två knappar på undersidan för ja/bekräfta och nej/avbryt. Resultatet innefattar även ett förslag på ett displayverktyg som använder sig av en fresnel-lins för att förbättra ackommodation och som gör att övriga passagerare inte kan ta del av den information som är avsedd för föraren. 3

5 1. INLEDNING Verksamhetsbeskrivning Syfte Mål Avgränsningar TEORI Busskommunikation och informationssystem för förare Ergonomi Stress och belastningsbesvär Haptik Force feedback Vridreglage Semiotik Optik Ögat Perception Ackomodation Fjärrpunkt Strålknippen Positiva linser Avbildning med positiv lins Virtuell bild med positiv lins Linsfel Buktiga speglar Konkava speglar Avbildning med konkava sfäriska speglar Trafiksäkerhet i samband med navigatorer Mobiltelefonerande i trafiken Unsafe use of navigation equipment Sat-Nav: Driving Aid or Driving Distraction? Satellitnavigering bra för säkerheten METOD Planering Förstudie Fältstudie: Kvillebäck Bussdepå Mission Statment Kontrollpanel

6 Display Kundbehov Föraruttalanden Viktighetsgrad Reflektion och utvärdering Marknadsundersökning - Kontrollpanel AB Thoreb Bakgrund Immersion idrive Liknande system MMI Multi Media Interface COMAND The COckpit Management And Navigation Device Andra sätt att styra program G Tec ip Interactive Productline Röststyrning Touchscreens Spelkontroller Fältstudie - butiker Marknadsundersökning Display CRT Cathode Ray Tube LCD Liquid Crystal Display OLED - Organic light-emitting diode E Ink Deformable Membrane Mirrors Navigatorer för fordon: HUD Head-Up Display HMD Head Mounted Display VRD - Virtual retinal display Augmented Reality Konceptutveckling Problembestämning Kontrollpanel Display Behovs- och egenskapsmatris Produktspecifikation Kontrollpanel Produktspecifikation Display Konkurrentanalys Delproblem Kontrollpanel Delproblem Display Verb+Substantiv -metoden Kontrollpanel Display Funktionsanalys - Kontrollpanel Funktionsanalys - Display Brainstorming - Kontrollpanel Konceptförslag Konceptförslag Konceptförslag Brainstorming Display Koncept Koncept Koncept Koncept Koncept Koncept

7 Koncept Konceptval Viktningstabeller - Kontrollpanel Funktionsträd - Kontrollpanel Merittalsberäkning - Kontrollpanel Resultat - Kontrollpanel Resultat Display RESULTAT Slutlig konceptlösning - Kontrollpanel Slutligt konceptförslag - Display DISKUSSION Metod Resultat Uppföljning REFERENSER BILAGOR Bilaga 1 Fältstudie Kvillebäck bussdepå Bilaga 2 - Enkätundersökning Bilaga 3 Bus driver results Bilaga 4 C90plus User Interface IT-radio, Driver Bilaga 5 Fältstudie Bilaga 6 Behov- och egenskapsanalys, Kontrollpanel Bilaga 7 Behov- och egenskapsanalys, Display Bilaga 8 Konkurrentanalys, Kontrollpanel Bilaga 9 Konkurrentanalys, Display Bilaga 10 Idématris, Kontrollpanel

8 1. Inledning Vid en diskussion med Thore Brynielsson i augusti 2006 fick Grigorios Fassoulas ta del av en idé som Thore Brynielsson hade för avsikt att realisera. Idén kretsar kring en befintlig informationsdisplay främst avsedd för lastbilar och bussar, där information som exempelvis hastighet, oljetryck, varvtal, vägvisning och hållplatsinfo görs tillgänglig för föraren på ett effektivt sätt utan att stjäla uppmärksamhet från vägen. Problemet, eller snarare det som kan förbättras, med den befintliga displayen är att skillnaden i skärpedjup från väg/trafik till display är ganska stor och kräver en viss ansträngning för ögat. Det är önskvärt att minimera denna ansträngning för att minska risken för en eventuell olycka till följd av att ögat inte hunnit anpassa sig till vägen. Idén och projektet som Thore presenterade var att med hjälp av speglar förlänga vägen till den reella bildkällan och låta föraren hämta sin information från en virtuell bildkälla som upplevs ligga flera meter längre fram jämfört med innan. Detta skulle givetvis göra det mycket enklare att skifta blicken från vägen till displayen då ingen anpassning, ackommodation, av ögat skulle behövas. Då Thore Brynielsson redan ansökt och fått ett princippatent på idén är själva konceptet noga genomtänkt och beskrivet i patenthandlingarna. Det har även uttryckts en del önskemål och idéer om hur den reella bildkällan skulle kunna resultera i mer än en virtuell bild. Vidare har tankar beskrivits där den virtuella bildkällan skall genom mekaniska länkar följa förarens position; görs ett stopp där förarstolen vrids för att kunna hantera de påstigande passagerarna vore det önskvärt om även den virtuella bilden förflyttades så att föraren lätt kan se den. Utöver spegeldisplayen skulle en ny kontrollpanel/knappsats utvecklas till denna informationsdisplay. Möjligtvis för inbyggnad i ratten och antalet knappar och dess funktioner skulle ses över förutom själva utformningen. Då Grigorios Fassoulas beskrev ett tidigare projekt som behandlade gränssnitt och ergonomi sade Thore Brynielsson att vi gärna fick se över det befintliga gränssnittet och komma med förslag till förändringar. Avslutningsvis uttryckte Thore Brynielsson även ett önskemål om att två personer skulle jobba med detta projekt, vilket resulterade i att Louise Sjöstrand anslöt till projektet Verksamhetsbeskrivning AB Thoreb är ett svenskt företag som fokuserar på innovativa lösningar för lokaltrafiken. Dess huvudmarknader är realtidsinformationssystem och intelligenta elsystem. Dr Thore Brynielsson skrev sin avhandling Stegvis utveckling mot attraktiv kollektivtrafik 1976 och avhandlingen har legat till grund för Thorebs produktutveckling (Internet AB Thoreb, URL: AB Thoreb är privatägt av Dr Thore Brynielsson och grundades I början sysslade företaget tillstörsta delen med konsultverksamhet, men med hjälp av intäkterna kunde utvecklingen av marknader och produkter förverkligas enligt Dr Brynielssons avhandling. 7

9 1978 utvecklade Thoreb sin första version av ELSY ett distribuerat multiplext elsystem. Detta installerades då i en ombyggd Volvo B58. Genom åren har Thoreb utvecklat ELSY och idag levereras systemet till en mängd olika busstillverkare runt om i världen. Även andra fordon som spårvagnar, brandbilar och militärfordon använder sig av ELSY utvecklades fordonsdatorn C90, tanken var att denna skulle fungera som ett användargränssnitt mot ELSY samt vara en del av projektet LISY. Genom åren har hård- och mjukvaran utvecklats och det går att styra i stort sett alla kringrustning i en buss. Innan C90 slutade tillverkas år 2006, installerades den i över fordon (ibid). LISY- projektet startades 1990 i Östersund, då man ville få fler att åka med kollektivtrafiken. Lokaltrafiken ville ha ett verktyg för trafikplanering för fordonsflottan. Monitorer med realtidsvisning installerades i vissa hållplatser, för att resenärerna skulle få information om försenade bussar. Efter några år utvecklades LISY till KomFram, som sedan gjordes om till IT-radio 2002, som idag används på marknaden. Fordonsdatorn C90plus introducerades 2005, som ersättare för C90. Användaren får C90- funktionalitet men bättre prestanda, tydligare gränssnitt och ytterligare funktionalitet som vägvisning för föraren (ibid). Thoreb har även utvecklat produkter såsom; STEP, ett steg som underlättar på- och savstigning i bussar, spårvagnar, etc. HYBRID-bussar, som går på batterier samt en bensinmotor. SKJUTS, ett planeringsverktyg för skolbussar DV12, en kraftfull informationsenhet för passagerare inne i bussar. Informationsenheten, DV15, för hållplatser har utvecklats med DV12 som grund. Under 2003 tilldelades Dr Thore Brynielsson InformNorden IT Award för sitt arbete med att göra kollektivtrafiken mer attraktiv genom att förbättra informationen för användarna (ibid) Syfte Syftet med examensarbetet är att utveckla en ny kontrollpanel till informationsdisplayen till de bussar som använder sig av Thorebs teknik. Den ska kännas intuitiv att använda och placeras på ett sådant sätt att den inte stör föraren, samtidigt som den är lättillgänglig. Kontrollpanelen ska även vara enkel och bör med fördel bestå av så få knappar/reglage som möjligt utan att begränsa funktionaliteten. Syftet är även att ta fram konceptuella alternativa lösningar på spegeldisplayen, samt att se över gränssnittet och grafiken till den nuvarande informationsdisplayen. De olika komponenterna ska kunna fungera oavsett om de är sammankopplade eller inte. 8

10 1.3. Mål Under de 20 veckor som detta examensarbete pågår skall en mockupmodell och/eller en påsiktsmodell (om möjlighet till material och verktyg finnes) av den nya kontrollpanelen presenteras. Dess funktioner skall vara fullkomligt kartlagda och kopplade till informationsdisplayens mjukvara och dokumenteras på ett lättförståeligt sätt. Möjligtvis kan en interaktiv demo tas fram i mån av tid. Dess design skall ha sina grunder i slutanvändarbehov och ergonomi och konceptets slutgiltiga form skall visas som en modell i till exempel Alias Studio Tools och måttbestämmas i lämpligt format i mån av tid. Huvudmålet är att skapa en fristående kontrollpanel som är oberoende av displayens placering samt utrymmet i instrumentpanelen. Målet är även att utforma en konceptuell lösning till spegeldisplayen eller ett alternativt koncept som klarar av att visa informationen virtuellt. Sekundärmålet är att förbättra det befintliga gränssnittet och grafiken i samband med den nya kontrollpanelen och eventuellt ge förslag på hur navigering och val i menyn kan förbättras. Detta görs i mån av tid Avgränsningar Vi tar inte hänsyn till befintlig elektronik och teknik i kontrollpanelen för att kunna tillverka en fullständig produkt. Vi behandlar endast utformning, funktion och placering av kontrollpanelen och överlåter de tekniska bitarna till dem som gör slutkonstruktionen, vid en eventuell tillverkning. Detta för att vi inte besitter det elektriska och tekniska kunnande som slutligen behövs. Vi tar inte hänsyn till vilket material och vilken metod som kommer användas vid tillverkningen av kontrollpanelen, såvida det inte finns ett sådant krav från AB Thorebs sida eller om det är något som beslutas under projektets gång. Släppvinklar vid gjutning och andra konstruktionsproblem ligger utanför vår expertis, men kontakt med en tillverkare kan avhjälpa detta problem. Då själva tillverkningsprocessen är en stor och tidskrävande process i sig som kräver en egen utveckling och analysdel, så hamnar den utanför vårt mål. Vid vidareutvecklingen av spegeldisplaykonceptet och/eller alternativ virtuell display, avgränsar vi oss till att lämna en eller flera möjliga konceptlösningar. Vi tänker i första hand inte på en fullständig lösning med ritning och mått utan snarare lösa problemet hur på skisseller mockupnivå. 9

11 2. Teori När en produkt utvecklas gäller det att inte bara göra den ändamålsenlig, utan det gäller även att se till hur produkten är tänkt att användas och hur den påverkar användaren. När det gäller kontroller och reglage gäller det att se till att det mänskliga sinnet stimuleras. Det innefattar ergonomi; reglaget skall vara greppvänligt och inte medföra någon belastning på muskler eller ge spänningar, samt ge användaren full kontroll över vad denne avser utföra och ge återkoppling på att rätt val gjorts. Det innefattar både syn, motstånd och ljud Busskommunikation och informationssystem för förare I dagens samhälle går utvecklingen hela tiden framåt och skapar således nya situationer som ibland kräver förenkling. I det här fallet handlar det om bussar och lokaltrafik. I takt med att storstäderna växer och befolkningen ökar blir även den kommunala transporten en allt viktigare del av vardagen av flera olika skäl. Ett viktigt skäl är miljön då majoriteten av fordonen idag drivs på bensin. Ett annat viktigt skäl är att avstånden till arbetet blir större och därmed ökar kravet på god kommunikation. Alla har inte tillgång till bil och dessutom är det inte ekonomiskt att ta bilen till jobbet var dag. Tokyo är ett exempel på en stad där det är så trångt att arkitekterna specialiserat sig på att bygga på höjden för att komma till bukt med platsbristen såväl garage som kontor och hem. En väl fungerande kommunal transport som lockar fler passagerare leder till både bättre framkomlighet och miljö. Med denna utveckling följer ett växande nät av bussrutter och turer, vilket i sin tur medför ett större krav på noggrannhet vad gäller allt från planering av kartnät, tidtabeller, trafiksamordning, kupongsystem etcetera. För att göra detta möjligt försöker lokaltrafiken i samarbete med företag som Thoreb förenkla och automatisera så mycket som möjligt genom installation av olika informationssystem och söka integrera dessa med varandra så långt det är möjligt. Exempelvis kan busscentralen se var alla bussar befinner sig med hjälp av gps och radiolänk och föraren kan lätt komma i kontakt med centralen om något går snett så att de kan skicka en ersättningsbuss på ett smidigt sätt. Då förare kan få olika rutter och olika bussar från gång till gång är det viktigt att de får hjälp genom ett navigationssystem som visar föraren vägen till hållplatserna för vald rutt, huruvida bussen är i tid, hastighet och andra viktiga saker. Dessutom kan vissa ha svårt med uttalet på hållplatser eller helt enkelt ha tappat rösten en dag och då är det viktigt med ett utropssystem som stämmer överens med den verkliga hållplatsen Ergonomi Ergonomisällskapet i Sverige, ESS, definierar ergonomi så här: "Ergonomi är ett tvärvetenskapligt forsknings- och tillämpningsområde som i ett helhetsperspektiv behandlar samspelet människa-teknik-organisation i syfte att optimera hälsa och välbefinnande samt prestanda vid utformning av produkter och system" (Internet Arbetsmiljöverket; Ergonomi, URL: Med ergonomi avses samspelet mellan människan och hennes arbete, arbetsredskap och arbetsmiljö. Den innefattar tekniska och organisatoriska faktorer som påverkar arbetets 10

12 utformning (Internet Arbetsmiljöupplysningen; Ergonomi, URL: 697.aspx). Ordet ergonomi kommer från grekiskans ergon, som betyder arbete, och nomos, som betyder lag (Internet Universitetssjukhuset Örebro; Ergonomi, URL: aspx). Ergonomi kan därför översättas som läran om att arbeta på ett korrekt sätt. Norden är den enda del i världen där allmänheten anser att ergonomi är knytet till inställningar för till exempel bord och stolar. I till exempel USA är de flesta ergonomer psykologer (Internet Arbetsmiljöupplysningen; Ergonomi, URL: 697.aspx). Målet med ergonomi är att skapa arbeten som människor kan arbeta med länge utan att få krämpor (Internet SKTF; Ergonomi, URL: https://www.sktf.se/templates/page.aspx?id=9412). Men det handlar inte bara om den fysiska miljön, utan även om varierande arbetsuppgifter, inflytande, trivsel och arbetsglädje, samt att anpassa människan efter arbetet genom yrkesvägledning, rekrytering av lämpliga personer, utveckling med mera Stress och belastningsbesvär Människokroppen är inställd på att spänna musklerna vid hotande faror och olycksfallsrisker, det vill säga kroppen utsätts för stressframkallande situation. Även vid koncentrationskrävande uppgifter spänner sig musklerna. Om sådana uppgifter utförs i en obekväm eller statisk arbetsställning med statiska och upprepade rörelser så förstärks muskelbelastningen (Internet Suntliv.nu; Stress bidrar till belastningsbesvär, URL: Muskulär och mental stress förstärker varandra och därför är risken stor för stressrelaterade belastningssjukdomar vid tidsbrist, höga kvalitetskrav, bristande egenkontroll och arbetstillfredsställelse och då ergonomiska brister förekommer. När både fysisk och psykologisk stress sker samtidigt uppstår minst en fördubbling av risken för belastningsbesvär. När dessa påfrestningar är långvariga eller upprepas utan tillräcklig vila emellan innebär det en hälsorisk (ibid). När fysisk belastning upphör på musklerna, så upphör även själva muskelspänningen. De effekter som orsakats av stress går däremot inte över lika fort. Det innebär att korta pauser inte är tillräckligt i ett stressigt arbete (ibid). Det finns även risker för skador i skelett, muskler och leder när man utför rörelser som inte är anpassat till den enskilde individen eftersom kroppen tvingas arbeta i obalans. Om man samtidigt vrider sig eller utför rörelser under stress ökar skaderisken flerfalligt (ibid). Enligt Sunt Liv (ibid) finns riskerna för framkallning av skador främst vid; Tung manuell hantering med risk för överbelastning. Obekväma eller statiska arbetsställningar som innebär begränsad syretillförsel och bristande ämnesomsättning i musklerna. 11

13 Ensidigt upprepat arbete till exempel vid datorn eller i en kassa. Denna typ av arbeten har ofta en hög kronisk stressnivå som kan ge mer bestående muskelbesvär. Relationsyrken till exempel receptionister, konduktörer, polis, butikspersonal och vårdpersonal är de som främst drabbas av den kombinerande belastningen av fysisk och mental stress. Viktiga faktorer som påverkar risken för skador är; Tidspress som innebär ökat muskelengagemang med spända muskler. Mental stress och psykosocial miljö speciellt om möjligheten till vila är begränsad. Arbetets krav både för höga och för låga krav framkallar stress. Buller risk för både fysisk och psykisk skada. Vi upplever oönskat ljud olika. En del får sämre koncentration till exempel i kontorslandskap. Temperaturavvikelser (ibid). Den stigande stressen i arbetslivet har kunnat återkopplas till att fler besväras av nack- och ryggproblem genom att anmälningarna ökade, samtidigt som att tempot steg i arbetslivet Internet Arbetsmiljöupplysningen; Varannan svensk har värk, URL : Det finns fysiologiska förklaringar till att stress ökar risken för belastningsskador. Men det är svårt att skilja mellan stress och fysisk belastning eftersom den fysiska belastningen ökar när tempot stiger, säger Mats Djupsjöbacka, chef för Belastningsskadecentrum vid högskolan i Gävle, till Michael Nyhaga, Arbetsmiljöupplysningen (ibid). Mats Djupsjöbacka anser att för att kunna vända trenden behövs mer forskning om belastningsskador samt att ergonomin kommer in i produktframställningen redan från början och inte i efterhand som det ofta är nu (ibid). Att ha ont i kroppen är vanligare än vad många tror. Enligt arbetsmiljöupplysningen (ibid) har närmre hälften av alla vuxna svenskar problem med nacke eller axlar, mer än var tredje har värk i rygg, höfter eller ischias och var tredje har ont i händer, armbågar, ben eller knän. Ungefär var sjätte svensk upplever smärta på alla dessa områden. Hur många det är som har fått ont på grund av jobbet vet ingen, men de allra flesta anmälda arbetssjukdomarna beror på belastning. Den vanligaste anledningen till långtidssjukskrivningar beror på smärtor i muskler och leder Haptik Haptik är läran om hur känselsinnet uppfattar till exempel simulerat tryck, textur, vibration, tyngd och motstånd (Internet Wikipedia; Haptic, URL: Ordet kommer från grekiskans "haptestai" som betyder att känna. (Internet Lunds Tekniska Högskola; Haptiskt ritprogram, URL: Anordningar som använder sig av haptik har redan funnits i flera decennier. Till exempel så finns det i moderna flygplan haptiska kontroller som skakar eller vibrerar för att varna piloten om något skulle gå fel. Den haptiska teknologin finns även i TV-spel för att ge en realistisk känsla av att till exempel köra av vägen i ett bilspel, eller att bli träffad i ett krigsspel. Kraftåterkoppling har även börjat 12

14 användas inom kirurgin, genom att tillverka kirurgiska simulatorer för att kirurgen ska kunna känna motstånd vid operation, och öva inför verkliga operationer (Internet Ny Teknik; Virtuell känsel, URL: Det används även haptiska användargränssnitt i datorer. Med hjälp av kraftåterkoppling kan användaren få en känsla av att objekten på datorskärmen har fysisk massa och tyngd. Detta förutsätter att det görs något med objekten på skärmen (Internet Computer Sweden; Haptik, URL : Haptik har även en undergrupp, taktilitet, som är hudens känselsinne. Detta sinne har förmågan att uppfatta ytstrukturer och små objekt med fingertopparna eller andra delar av huden. Dock innefattar inte detta känslan för temperatur eller smärta (ibid) Genom att använda sig av ett vridreglage återfås både taktil och haptisk återkoppling. Själva reglagets yta ger taktil återkoppling, medan motståndet vid vridning ger haptisk återkoppling. Förenklat skulle detta kunna förklaras med att taktilitet är det som känns på ytan, medan haptiken uppfattar tyngd och motstånd och involverar muskler och leder Force feedback Computer Sweden beskriver force feedback (kraftåterkoppling) så här: Force Feedback (kraftåterkoppling) - efterliknande av motstånd och massa hos fysiska föremål i virtuell verklighet och haptiska användargränssnitt. Med elektriska motorer eller på annat sätt skapas en illusion av att virtuella objekt är massiva och har tyngd och elasticitet. (Man kan då inte "gå igenom" virtuella föremål och om man fångar en virtuell boll med handen ser man den inte bara, utan man känner den också och kan krama den). Detta kräver speciella pekdon eller handskar och ibland hela dräkter med inbyggda motorer som i realtid svarar på rörelser och beröring (Internet Computer Sweden: Haptik, URL Vridreglage Haptik är mycket effektfullt att sammanföras med vridreglage. Genom att en motor kopplas till reglaget kan olika kraftåterkopplingar tillföras för att göra det lättare att navigera i listor och menyer. Vibrationer kan till exempel göra användaren uppmärksammad på att något är fel, fjädrar hjälper till att gå tillbaka till ursprungsläget och hack gör det lättare att känna att man flyttar fram eller bak i en lista. Bild 1 (s. 14) visar olika variationer av haptiska effekter på vridreglage som är möjliga att använda från Immersion (Internet Immersion: TouchSense - Programmable Rotary Modules, URL 13

15 Hack markerar olika val i menyn. Hinder känslan av att stöta emot ett hårt stopp. Indikerar första och sista valet eller minimum och maximum. Kulle eller platå indikerar att användaren flyttat från sista till första valet. Blandning av hack och kullar. Fjäder kraften ökar eller minskar beroende på positionen. Återgår till ursprungsläget. Dämpare ökar eller minskar beroende kontrollhastigheten. Konstant kraft är oberoende position. Kan användas för att simulera gravitation, friktion eller moment. Återkommande vibrationer under olika tidsperioder. Gör användaren uppmärksammad på specifika situationer. Bild 1; Vridreglage, Immersion Technology, 14

16 2.7. Semiotik Semiotik är läran om tecknens betydelse. Monö (1997) menar att när det pratas om design tänker de allra flesta oftast på det visuella. Ett objekt kan till exempel vara vackert, fult eller klumpigt. De allra flesta använder även uttryck som det ser bra ut när de vill visa uppskattning. Bedömningen av industriell design uppfattas oftast felaktigt som enbart ett visuellt område, men även ljud från omgivningen har stor betydelse. En del ljud uppfattas som störande, som ljudet från till exempel en flygplansmotor. Alla ljud som tas in tolkas och ges en betydelse. Med andra ord är ljud tecken inom semiotiken. Vidare menar Monö (1997) att när till exempel en busschaufför startar motorn ses det som ett tecken på att bussen snart ska åka, och när det sprakar till/klickar i högtalarna gör vi oss beredda på att ta emot ett meddelande. Däremot uppkommer misstänksamhet när till exempel en bil inte låter som vi är vana vid och antar direkt att något är fel. Likadant är det med en produkt som utstrålar hög kvalité men som ger ifrån sig oväntade ljud. Ljuden måste stämma överens med vad vi ser. Genom att känna på ett objekt undersöker vi dess yta (taktilitet) och tredimensionella form (haptisk känsla). Med andra ord så tolkar vi en produkt efter hur den ser ut, hur den känns och hur den låter (Monö, 1997). Taktilitet kan även ersätta det visuella. Knappar med olika ytor i till exempel en kontrollpanel gör att föraren hittar rätt knapp utan att behöva titta efter den (Monö, 1997) Optik Ögat Enligt Haug, Sand, Sjaastad, Bjälie och Toverud (1998), är synen det dominerande sinnet när det gäller vår uppfattning av omvärlden. 70% av kroppens alla sinnesceller finns i ögat Perception Vårt djupseende är väldigt viktigt för att vi ska interagera på ett fungerande sätt med vår omgivning. I själva verket är djupseendet en illusion (Iovine, 1990). Hjärnan är konstruerad på ett sådant sätt att den tolkar avstånd med redundans ifrån flera informationskällor. Den mesta informationen fås genom synen, men hörseln spelar också en avgörande roll. Då ögonen befinner sig på ett visst avstånd mellan varandra, uppstår olikheter i de båda bilderna som skickas till hjärnan. Störst skillnad uppstår vid observation av mycket närbelägna objekt. Egentligen är bilden vi ser en virtuell sammansatt bild som konstant återskapas i vår hjärna med hjälp av information från de båda ögonen. Blundar vi med ett öga förändras genast bilden vi ser. Det blir dessutom mycket svårare att avgöra avstånd. Med enbart ett öga blir storleken på de observerade objekten det som avslöjar avståndet och bygger främst på vår erfarenhet av dem. Rör man på sig skapas en parallaxeffekt som innebär att saker på olika långt avstånd rör sig olika fort. Ögats muskulatur ger också viss information om djupet. Ögat riktas med hjälp av sex små tvärstrimmiga muskler, och vinkeln mellan de båda ögonen ger information om 15

17 avståndet till objektet. Använder vi bara ett öga känner vi av linsens ackommodation (Haug et al, 1998) Ackomodation När en person skiftar fokus från ett avlägset objekt till ett närliggande objekt, dras linsen ihop med hjälp av en ringformig muskel kallad ciliarmuskeln. När muskeln är avslappnad är linsen utdragen och ögat är då inställt på oändligt avstånd. Denna anpassning av linsens brytkraft kallas ackommodation. Det är som mest ansträngande för ögat att fokusera på mycket närliggande objekt (Sonesson, 1993). Bild 2; Principiell bild av ackommodation. Vänster: Ögat inställt för seende på långt håll. Höger: När ögat ackommoderar ändras ögonlinsens kurvatur, så att bilden av ett närbeläget föremål avbildas skarpt på näthinnan. Wikipedia, Ackommodation, Fjärrpunkt Enligt Sofia Carlsson, legitimerad optiker, genomförs normalt synundersökningarna så att patienten har 6 meter till synundersökningstavlan. Då antas ögat befinna sig i vilotillstånd, det vill säga fjärrsyn. Fjärrpunkten anses normalt ligga mellan 4,5 och 6 meters avstånd från ögonen beroende på ålder om inga synfel finnes. Motsvarande gräns för hur nära ett föremål kan observeras med bibehållen fokus, närpunkten, är normalt 10-15cm från ögonen. Det är ungefär vid 40 års ålder som förmågan att ackommodera försämras Detta beror på att linsens elasticitet minskar med åren. (Sonesson, 1993) Strålknippen Från varje litet område på en ljuskälla eller ett reflekterande föremål utsänds ljus åt olika håll. Ljusets väg från en viss punkt kan beskrivas som strålar som utgår från punkten. Strålar som på detta sätt löper isär från en gemensam utgångspunkt kallas för ett divergent strålknippe (se bild 3). Ju längre bort en ljusutsändande punkt befinner sig, desto mindre är vinklarna mellan de ljusstrålar som träffar ögat. Om ljuset kommer från en oändligt avlägsen punkt är vinklarna så pass små att strålarna anses vara parallella (Alphonce, Bergström, Bild 3; Divergent strålknippe som övergår i ett parallellt. Fysik för gymnasieskolan A, Alphonce et al, (1997). 16

18 Gunnvald, Johansson, Lindahl, Nilsson, 1997). Ett parallellt strålknippe kan åstadkommas på flera sätt, varav ett är att låta ljuset passera genom en lämplig lins (se bild 3) Positiva linser En positiv lins kan enkelt beskrivas som en glaskropp med sfäriskt krökta ytor som är tjock mot mitten och tunn mot kanterna. Glaskroppen har förmågan att rikta det infallande parallellknippet mot en punktformig fläck. Denna fläck, F 1, kallas för brännpunkten eller fokus (se bild 4). En lins har två brännpunkter, en på vardera sida om dess mitt på avståndet f från mittpunkten (se bild 5). Detta avstånd kallas för linsens brännvidd. En stark lins har kort brännvidd (Alphonce et al, 1997). Bild 4; Ett strålknippe som riktas mot fokus F 1 Bild 5; linsens brännvidd f. Fysik för gymnasieskolan A, Alphonce et al, (1997) Avbildning med positiv lins Om ljuset från ett fönster passerar ett förstoringsglas och faller på ett papper, uppstår en upp och nervänd förminskad bild av fönstret på pappret. Den är också vänd från höger till vänster. Detta händer när bilden avbildas på ett avstånd som är större än brännvidden (Alphonce et al, 1997). Se bild 6. Bild 6; Den upp och nervända bilden uppstår vid punkt A 1, på ett avstånd större än linsens brännvidd f. Fysik för gymnasieskolan A, Alphonce et al, (1997). 17

19 Virtuell bild med positiv lins Om ett föremål placeras alltför nära en positiv lins, det vill säga på ett avstånd kortare än linsens brännvidd, är det omöjligt att avbilda det skarpt på en skärm bakom linsen. Tittar man istället genom linsen mot föremålet, uppfattas en virtuell förstorad bild av det (Alphonce et al, 1997). Se bild 7. Bild 7; Ögat uppfattar en virtuellt förstorad bild A 1 av objektet A. Fysik för gymnasieskolan A, Alphonce et al, (1997). Gränsen för var föremålet kan placeras för att få en virtuell bild beror på när det konvergenta ljusknippet övergår till ett divergent. Det absolut mest vilsamma för ögat är om ljusknippet är parallellt vilket fås när föremålet befinner sig i fokalplanet (ibid). Se bild 8. Bild 8; Föremålet befinner sig i linsens fokalplan och ger upphov till ett parallellt strålknippe. Fysik för gymnasieskolan A, Alphonce et al, (1997) Linsfel När en bild alstras genom en lins med sfärsikt krökta ytor, uppfattas ofullkomligheter. När hela linsen passeras av ljus, visar sig en ljusgård utanför den skarpa bilden, som dessutom kan vara färgad i ytterkanterna. Orsaken är att de strålar som passerar linsen långt ifrån dess mitt, eller bildar stora vinklar med huvudaxeln, inte bryts precis så som förutsetts med hjälp av linsformeln. De strålar som löper nära huvudaxeln och bildar små vinklar med den ger bäst bildkvalitet. Färgskiftningarna som uppstår i bildkanten beror på dispersion, det vill säga att det vita ljuset är sammansatt av färgade ljussorter, som bryts en aning olika beroende på våglängd (Alphonce et al, 1997). 18

20 Buktiga speglar Buktiga speglar har egenskaper som påminner om linsens. Då den buktiga ytans utsida är speglande kallas den konvex, och då insidan är speglande kallas den konkav (Alphonce et al, 1997) Konkava speglar Den konkava spegeln i bilden 9(a) har en speciell form som kallas paraboloidisk. Alla strålar som infaller längs huvudaxeln reflekteras genom punkten F. Precis som för linser kallas F för brännpunkt, och avståndet från F till spegeln för dess brännvidd f enligt bild 9(b). Placeras en glödlampa i brännpunkten, erhålls ett parallellt utgående strålknippe enligt bild 9(a). Fjärrstrålkastare och spotlights är konstruerade så. I praktiken används oftast sfäriskt krökta speglar, som nästan har samma form som paraboloidiska speglar. De knippen som träffar nära huvudaxeln reflekteras på samma sätt av båda spegeltyperna (Alphonce et al, 1997). Se bild 9(b). Bild 9(a); Paraboloidisk spegel med glödlampa i brännpunkten. (b); Sfärisk motsvarighet i rött. Fysik för gymnasieskolan A, Alphonce et al, (1997) Avbildning med konkava sfäriska speglar Tittar man från nära håll in i en konkav spegel, ser man en förstorad och rättvänd bild av sitt ansikte. Den bilden ligger bakom spegeln och är alltså virtuell. Befinner man sig långt ifrån spegeln kan man också se en bild av sitt ansikte, men då är den förminskad och omvänd (Alphonce et al, 1997) Trafiksäkerhet i samband med navigatorer Mobiltelefonerande i trafiken Vägverkets utredning om användning av mobiltelefoner och andra IT-system under körning från 2003 (Internet Vägverket; Mobiltelefonerande i trafiken, URL: har bland annat genomfört och dokumenterat följande test. PDT - peripheral detection task. En stor del av resultaten från simulatorstudien är så kallade PDT-mått. PDT (peripheral detection task) är en metod som används för att indirekt mäta förarens mentala belastning utifrån dennes reaktionstid. I simulatorstudien 19

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: A.Mer av dig själv. B.Mindre av dig själv. C.Lika mycket av dig själv. ⱱ Hur hög måste en spegel vara för att du ska

Läs mer

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt. Om förstoringsglaset Du kan göra mycket med bara ett förstoringsglas! I många sammanhang i det dagliga livet förekommer linser. Den vanligast förekommande typen är den konvexa linsen, den kallas också

Läs mer

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25 Geometrisk optik Syfte och mål Laborationens syfte är att du ska lära dig att: Förstå allmänna principen för geometrisk optik, (tunna linsformeln) Rita strålgångar Ställa upp enkla optiska komponenter

Läs mer

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A Detta är en något omarbetad version av Studiehandledningen som användes i tryckta kursen på SSVN. Sidhänvisningar hänför sig till Quanta A 2000, ISBN 91-27-60500-0 Där det har varit möjligt har motsvarande

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Instuderingsfrågor extra allt

Instuderingsfrågor extra allt Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken

Läs mer

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Sammanfattning: Fysik A Del 2 Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.

Läs mer

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion Förklara dessa begrepp: Ackommodera, ögats närinställning, är förmågan att förändra brytkraften i ögats lins. Ljus från en enda punkt på ett avlägset objekt och ljus från en punkt på ett närliggande objekt

Läs mer

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Labhandledare 1 (6) LABORATION 1: AVBILDNING OCH FÖRSTORING Att läsa före lab: Vad är en bild och hur uppstår den? Se

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

Dags för ett nytt grepp på skrivbordet.

Dags för ett nytt grepp på skrivbordet. Dags för ett nytt grepp på skrivbordet. Styr din dator > De flesta av oss styr våra datorer med en mus. Det blir många fingerklickningar och armrörelser varje dag. Därför presenterar vi en helt ny sorts

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

Laboration i Geometrisk Optik

Laboration i Geometrisk Optik Laboration i Geometrisk Optik Stockholms Universitet 2002 Modifierad 2007 (Mathias Danielsson) Innehåll 1 Vad är geometrisk optik? 1 2 Brytningsindex och dispersion 1 3 Snells lag och reflektionslagen

Läs mer

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 29 november 2011

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 29 november 2011 Räkneövning 5 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK00 9 november 0 Problem 35.9 En dykare som befinner sig på djupet D 3 m under vatten riktar en ljusstråle (med infallsvinkel θ i 30 ) mot vattenytan. På vilket

Läs mer

Fysik A A B C D. Sidan 1 av 9 henrik.gyllensten@tabyenskilda.se. www.tabyenskilda.se/fy

Fysik A A B C D. Sidan 1 av 9 henrik.gyllensten@tabyenskilda.se. www.tabyenskilda.se/fy www.tabyenskilda.se/y ÖÖvvnni iinn ggssuuppppggi ii teer 1. Lars lyser med en icklampa mot ett prisma. Han kan då se ett spektrum på väggen bakom prismat. Spektrumet innehåller alla ärger. Vilken av dessa

Läs mer

Innehållsförteckning Designprocessen... 3 Utgångspunkter... 3 Användarstudier... 3 Koncept & Visualisering... 3 Utvärdering och konceptval...

Innehållsförteckning Designprocessen... 3 Utgångspunkter... 3 Användarstudier... 3 Koncept & Visualisering... 3 Utvärdering och konceptval... Innehållsförteckning Designprocessen... 3 Utgångspunkter... 3 Användarstudier... 3 Koncept & Visualisering... 3 Utvärdering och konceptval... 4 Justering och genomförande... 4 Produktbeskrivning... 4 En

Läs mer

Mätning av fokallängd hos okänd lins

Mätning av fokallängd hos okänd lins Mätning av fokallängd hos okänd lins Syfte Labbens syfte är i första hand att lära sig hantera mätfel och uppnå god noggrannhet, även med systematiska fel. I andra hand är syftet att hantera linser och

Läs mer

Ergonomi bedömningsexempel

Ergonomi bedömningsexempel Ergonomi bedömningsexempel Allmänt utan kommer till uttryck i olika fo. att delta. Nedan finner du de kunskapskrav i Idrott och hälsa 1 som är kopplade till ergonomi och arbetsmiljö. En kort förklaring

Läs mer

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten

Läs mer

For more information please visit www.rollermouse.com

For more information please visit www.rollermouse.com For more information please visit www.rollermouse.com Contour Design, Inc. 10 Industrial Drive Windham New Hampshire, 03087, USA Phone: 800-462-6678 E-mail: ergoinfo@contourdesign.com Contour Design Europe

Läs mer

Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon.

Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon. Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon. Ögats lins skall liksom linsen i en kamera skapa en skarp bild av omvärlden. I kameran ligger bilden på filmen och i ögat ligger bilden på näthinnan

Läs mer

Personlig ergonomi OH-Serie

Personlig ergonomi OH-Serie Personlig ergonomi OH-Serie Olika kroppsmått. Stående arbete Kvinnan är 159 cm. Mannen är 199 cm. 95% av kvinnorna är längre än kvinnan på bilden. 95% männen är kortare än mannen på bilden. Hon har bordet

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

n-abler STYRKULA Handbok Underhåll Avfallshantering Förbrukad produkt ska hanteras som elektronikavfall

n-abler STYRKULA Handbok Underhåll Avfallshantering Förbrukad produkt ska hanteras som elektronikavfall Underhåll n-abler STYRKULA n-abler styrkula har inga utbytbara eller reparerbara delar. Om reparation blir nödvändig var vänlig kontakta er leverantör. För ytterligare information eller frågor, kontakta

Läs mer

Tove Andersson IT-Pedagoglinjen 09/10. hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota.

Tove Andersson IT-Pedagoglinjen 09/10. hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota. Pausgympa Rygg: Övning 1. Stå upp med fötterna en bit isär. Böj dig ner med armarna hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota. Övning 2. Sträck

Läs mer

Laser Avståndsmätare. Användarhandbok och användningsguide

Laser Avståndsmätare. Användarhandbok och användningsguide Laser Avståndsmätare Användarhandbok och användningsguide Inledning: Length Master LM 1000 cx mäter avståndet genom att sända ut infraröda strålar mot målet, som omedelbart beräknar avståndet genom att

Läs mer

Optisk bänk En Virtuell Applet Laboration

Optisk bänk En Virtuell Applet Laboration Optisk bänk En Virtuell Applet Laboration Bildkonstruktion med linser. Generell Applet Information: 1. Öppna en internet läsare och öppna Optisk Bänk -sidan (adress). 2. Använd FULL SCREEN. 3. När applet:en

Läs mer

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen. Uppvärmning Innan träning påbörjas bör någon form av uppvärmning ske. Det finns många sätt att värma upp. Att gå en snabb promenad eller att småjogga är två vanliga sätt. Det bästa är att göra ett genomtänkt

Läs mer

Mål och syfte. Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden.

Mål och syfte. Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden. ERGONOMI & HUMAN FACTORS Mål och syfte Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden. Syftet är att du ska få en aktuell bild av ergonomiområdet, med målet att förstå vikten av att ergonomin

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik 2011 08 25, kl. 08.00 13.00 FAFF25-2015-08-21 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 FAFF25 - Tentamen Fysik för Fysik C och i för

Läs mer

Bildskärmar och synergonomi

Bildskärmar och synergonomi OptoNordic 2009 Bildskärmar och synergonomi Föreläsare: Niclas Rydell Email: rydell.niclas@gmail.com Syftet med föreläsningen En hjälp till er i arbetet men även privat Bildskärmen är länken mellan människa

Läs mer

Denna bildserie vänder sig till entreprenörer och förare som vill utveckla sin basmaskinför att anpassa den till ett funktionellt ekipage för

Denna bildserie vänder sig till entreprenörer och förare som vill utveckla sin basmaskinför att anpassa den till ett funktionellt ekipage för Denna bildserie vänder sig till entreprenörer och förare som vill utveckla sin basmaskinför att anpassa den till ett funktionellt ekipage för skogsbränslehantering. 1 För den som vill läsa mer kan följande

Läs mer

Bra arbetsmiljö vid datorn. arbetsgivarens ansvar

Bra arbetsmiljö vid datorn. arbetsgivarens ansvar Bra arbetsmiljö vid datorn arbetsgivarens ansvar 1 Reglerna gäller alla arbetsmiljöer 2 Se bra på skärmen fritt från flimmer tydliga tecken bra kontrast 3 Styr utan värk 4 Syna belysningen 5 Anpassa arbetsplatsen

Läs mer

Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt.

Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt. 1 Till frukt- och gröntavdelningen Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt. Rekommendationen vänder sig till inköpare, butiksutvecklare, butikschef

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås Idrott och hälsa Emma Holström Borås Dylan Williams fem nyckelsstrategier 1. Tydliggör mål och kunskapskrav 2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet 3. Återkoppling som för lärandet framåt 4. Aktivera

Läs mer

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR?

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? Examensarbete 35 poäng Författare: Lena Gräsberg Paula Salloum Handledare: Doris Karlsson Våren 2015

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Våra sinnen Hörseln Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Ytterörat I ytterörat finns öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan fångar in ljudet som åker in i hörselgången. I hörselgången

Läs mer

Kristian Almgren Artificiell Intelligens Linköpings Universitet 2011. Talstyrning

Kristian Almgren Artificiell Intelligens Linköpings Universitet 2011. Talstyrning Talstyrning Abstrakt Talstyrning är en teknik som gör det möjligt för oss människor att mer eller mindre verbalt kommunicera med en dator eller ett system. Det här är ett tillvägagångssätt inom AI och

Läs mer

LASER I TRAFIKEN Risker för yrkesförare vid laserangrepp

LASER I TRAFIKEN Risker för yrkesförare vid laserangrepp LASER I TRAFIKEN Risker för yrkesförare vid laserangrepp Informationsmaterial om risker med laserpekare i trafiken. Informationen är främst riktad till förare (buss, spårvagn, tåg, flyg), polis, räddningstjänst,

Läs mer

Interaktion 2 STYRDON, PEKDON OCH ANNAN INTERAKTION ATT RÄKNA MED

Interaktion 2 STYRDON, PEKDON OCH ANNAN INTERAKTION ATT RÄKNA MED Interaktion 2 STYRDON, PEKDON OCH ANNAN INTERAKTION ATT RÄKNA MED Sammanfattning Styrdon Tangentbord och textinmatning Pekdon Fitts lag GOMS-KLM Styrdon Tangentbord Pekdon Tangentbord QWERTY-layout QWERTY-layout

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning del 2 i Fysik A för Basåret Tisdagen den 10 april 2012 kl. 9.00-13.00 (Denna tentamen avser andra halvan av Fysik A, kap 2 och 7-9 i Heureka. Fysik A)

Läs mer

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT Optik, F2 FFY091 TENTAKIT Datum Tenta Lösning Svar 2005-01-11 X X 2004-08-27 X X 2004-03-11 X X 2004-01-13 X 2003-08-29 X 2003-03-14 X 2003-01-14 X X 2002-08-30 X X 2002-03-15 X X 2002-01-15 X X 2001-08-31

Läs mer

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge Lateral epikondylit - tennisarmbåge Epikondylit är en inflammation i muskelfästen på utsidan

Läs mer

Trafiksäkerhetsveckan, material för högstadiet

Trafiksäkerhetsveckan, material för högstadiet Trafiksäkerhetsveckan, material för högstadiet Trafiksäkerhetsveckans tema är ouppmärksamhet användning av mobiltelefon (prata, lyssna på musik, spela) att röra sig i grupp att rikta uppmärksamheten på

Läs mer

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook.

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook. CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-01-13 Teknisk Fysik 14.00-18.00 Sal: V Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics

Läs mer

Drömmaskiner. Den moderna tekniken i människans tjänst Drömmaskiner: Från Minimetern till Jag Vill-appen (från 1998 till idag) Björn Breidegard

Drömmaskiner. Den moderna tekniken i människans tjänst Drömmaskiner: Från Minimetern till Jag Vill-appen (från 1998 till idag) Björn Breidegard Drömmaskiner Den moderna tekniken i människans tjänst Drömmaskiner: Från Minimetern till Jag Vill-appen (från 1998 till idag) Björn Breidegard Certec, Inst. för Designvetenskaper, Lunds tekniska högskola,

Läs mer

Robin Wahlstedt Datavetenskap / Spel Vetenskapsmetodik rwt07001@student.mdh.se. Datorgrafik i spel

Robin Wahlstedt Datavetenskap / Spel Vetenskapsmetodik rwt07001@student.mdh.se. Datorgrafik i spel Robin Wahlstedt Datavetenskap / Spel Vetenskapsmetodik rwt07001@student.mdh.se Datorgrafik i spel 1 Sammanfattning Dator grafik kan delas in i fyra olika områden: information, design, simuleringar och

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

Handy Glidcylinder, mod. 100, 110, 120

Handy Glidcylinder, mod. 100, 110, 120 Handy Glidcylinder, mod. 100, 110, 120 Bruksanvisning Svensk 7SV160188-02 Handy Glidcylinder Lång Handy Glidcylinder Kort Handy Glidcylinder Bred Produktöversikt Artikel Modell Art. nr. Storlek Mått (a

Läs mer

Vad utmärker ett bra användargränssnitt?

Vad utmärker ett bra användargränssnitt? Vad utmärker ett bra användargränssnitt? Att kommunicera med användarna Feedback och Pliancy Excise kontra Flow GUI = Graphic User Interface GUI = Graphic User Interface GUIn, eller grafiska gränssnitt

Läs mer

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Neurosensomotorik och kognition Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Kognitiv neurovetenskap Är läran om hur hjärnan möjliggör psykologiska fenomen eller mentala processer,

Läs mer

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta.

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta. Övningsguide Hur vi mår i våra muskler och leder beror till stor del på vår livsstil men är också åldersrelaterat. Det bästa du kan göra är att skapa ökad balans i kroppen med förebyggande träning. Faktorer

Läs mer

E-strängen rör sig fyra gånger så långsamt vid samma transversella kraft, accelerationen. c) Hur stor är A-strängens våglängd?

E-strängen rör sig fyra gånger så långsamt vid samma transversella kraft, accelerationen. c) Hur stor är A-strängens våglängd? Problem. Betrakta en elgitarr. Strängarna är 660 mm långa. Stämningen är E-A-d-g-b-e, det vill säga att strängen som ger tonen e-prim (330 Hz) ligger två oktav högre i frekvens än E-strängen. Alla strängar

Läs mer

HÄSTENS FORM. När vi talar om hästens form menar vi den del av utbildningen där hästen ska lära sig att arbeta på mest ändamålsenliga sätt.

HÄSTENS FORM. När vi talar om hästens form menar vi den del av utbildningen där hästen ska lära sig att arbeta på mest ändamålsenliga sätt. HÄSTENS FORM När vi talar om hästens form menar vi den del av utbildningen där hästen ska lära sig att arbeta på mest ändamålsenliga sätt. Med ändamålsenlig form menas den form där just den här hästen

Läs mer

bergerdata hb www.bergerdata.se/guidemaster info@bergerdata.se 0708-72 23 00 1.10 2015-05-19 Sid 1 (11)

bergerdata hb www.bergerdata.se/guidemaster info@bergerdata.se 0708-72 23 00 1.10 2015-05-19 Sid 1 (11) bergerdata hb www.bergerdata.se/guidemaster info@bergerdata.se 0708-72 23 00 1.10 2015-05-19 Sid 1 (11) Vad, varför och hur?...2 Vad är?...2 Varför?...3 Hur fungerar?...3 Några tips om användningen...3

Läs mer

Uppgift 14 Ergonomi. 1. Arbetsplatsanalys. Ljus. Ergonomiska riktlinjer för en optimal datorarbetsplats. Annika Lundin

Uppgift 14 Ergonomi. 1. Arbetsplatsanalys. Ljus. Ergonomiska riktlinjer för en optimal datorarbetsplats. Annika Lundin Uppgift 14 Ergonomi 1. Arbetsplatsanalys Hjälp - vårt hus är för litet! Det har jag visserligen tänkt på enda sedan 3:e barnet föddes, men det blir extra påtagligt då jag nu ska försöka fotografera det

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Arbetsmiljöverket Agnita Wärn och Åsa Larsson 2013-11-14 1 Ur Arbetsmiljöverkets strategiska plan 2014-2016 Färre i arbetslivet ska drabbas av olycksfall Bygg,

Läs mer

Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu!

Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu! Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller själv utbildar om arbetsmiljö för vuxna eller ungdomar

Läs mer

1d, Individuellt Designkoncept, GPS-navigering för cykel i stadsmiljö

1d, Individuellt Designkoncept, GPS-navigering för cykel i stadsmiljö 1d, Individuellt Designkoncept, GPS-navigering för cykel i stadsmiljö Design & Struktur Applikationen är designad för att användas som ett navigeringssystem för cyklister i stadsmiljö. Eftersom cyklister

Läs mer

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör)

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör) STORSEMINARIET 1 uppgift SS1.1 A 320 g block oscillates with an amplitude of 15 cm at the end of a spring, k =6Nm -1.Attimet = 0, the displacement x = 7.5 cm and the velocity is positive, v > 0. Write

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Green shower days. Polhemsskolan Lund, TE2A Helene Branil, Sofia Hallström, Maria Franz och Reshad Amini

Green shower days. Polhemsskolan Lund, TE2A Helene Branil, Sofia Hallström, Maria Franz och Reshad Amini Green shower days Polhemsskolan Lund, TE2A Helene Branil, Sofia Hallström, Maria Franz och Reshad Amini Sammanfattning Vår produkt går ut på att man ska hålla koll på sin vattenförbrukning och försöka

Läs mer

Digital arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet. Bengt.Sandblad@it.uu.se

Digital arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet. Bengt.Sandblad@it.uu.se Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet.@it.uu.se Innehåll IT i arbetet finns det problem? - vad är det? Kognitiva arbetsmiljöproblem Vad förorsakar problemen? Effekterna? Vad säger lagen?

Läs mer

Hörselnedsättning hos bilförare körbeteende, avsökningsstrategier och förarstödssystem

Hörselnedsättning hos bilförare körbeteende, avsökningsstrategier och förarstödssystem Hörselnedsättning hos bilförare körbeteende, avsökningsstrategier och förarstödssystem Birgitta Thorslund The Swedish National Road and Transport Research Institute HEAD Graduate School (Hearing and Deafness)

Läs mer

Gobius 1- överfyllnadsskydd för septiktankar

Gobius 1- överfyllnadsskydd för septiktankar Dokumentrevision 1.0, januari 2011 Gobius 1- överfyllnadsskydd för septiktankar Installationsanvisning Börja här 1. Kontrollera att alla delar finns med i förpackningen. (1 sensor, 1 panel, 1 kontrollenhet

Läs mer

Mikroskopering. Matti Hotokka Fysikalisk kemi

Mikroskopering. Matti Hotokka Fysikalisk kemi Mikroskopering Matti Hotokka Fysikalisk kemi Vad diskuteras Mikroskopens anatomi Sätt att belysa provet Praktiska aspekter Specialapplikationer Mikroskop Okular Objektiv Objektbord Kondensorlins Ljuskälla

Läs mer

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Introduktion Detta pass innehåller ett antal styrkeövningar som du kan göra hemma utan någon särskild utrustning. De flesta övningarna är för ben och bålstabilitet,

Läs mer

Förpackningens innehåll

Förpackningens innehåll CaddieON Snabbguide Förpackningens innehåll 1. CaddieON golfarmband 2. USB-adapter för laddare 3. Identifikations taggar (15 st.) 4. Snabbguide 5. Skyddspåse 6. CaddieON credits 2 3 6 1 CREDITS 5 4 CaddieON

Läs mer

RÄDDA VÄRLDEN SPARA DINA PENGAR!

RÄDDA VÄRLDEN SPARA DINA PENGAR! Joel Ström, Caroline Lindgren, Emilia Fagerberg, Dennis Berg, Julia Ärleskog, Daniel Holst, Josephine Jansson, Sebastian Moholm, Linus Blomqvist, Jonas Karlsson. Brinellgymnasiet nässjö klass Te08 RÄDDA

Läs mer

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Nya Medier Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Människa-Dator: Gränssnittet Tre lager tas upp i boken: Fysiska apparaten som möjliggör för användaren att styra/använda datorn Mjukvara som organiserar

Läs mer

Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga. 2009-01-27 Ditriktet i Malmö

Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga. 2009-01-27 Ditriktet i Malmö Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga 1 Vi arbetar för att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv. 2 Arbetsmiljöverkets avdelning för

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

MANUAL CHRONO COMAI Comai AB erbjuder kvalificerade anpassningsbara och Comai AB

MANUAL CHRONO COMAI Comai AB erbjuder kvalificerade anpassningsbara och Comai AB MANUAL CHRONO COMAI 1 Innehållsförteckning 1 Tekniskbeskrivning...3 1.1 Funktionsbeskrivning...3 2 Installation...3 2.1 Installera Chrono Comai via länk...3 2.2 Installera Chrono Comai via minneskort...3

Läs mer

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating.

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating. En genväg till djup avslappning och meditation Floating. FLOATING återskapar balans Att flyta i ett viktlöst tillstånd och låta hjärnan vila från intryck, såsom ljud, ljus, tryck och friktioner frigör

Läs mer

MMI-Design av systemlösningar i kontrollrum Arbetsprocess för utformning

MMI-Design av systemlösningar i kontrollrum Arbetsprocess för utformning MMI-Design av systemlösningar i kontrollrum Arbetsprocess för utformning L-O. Bligård, J. Andersson, A. Thunberg, A-L. Osvalder Docent Anna-Lisa Osvalder & doktorand Lars-Ola Bligård Avd. Design/Inst.

Läs mer

Belastningsergonomi. Mät era högerhänder under föreläsningen. Belastningsergonomi. Människa Teknik Omgivning Organisation.

Belastningsergonomi. Mät era högerhänder under föreläsningen. Belastningsergonomi. Människa Teknik Omgivning Organisation. Belastningsergonomi Mät era högerhänder under föreläsningen Hillevi Hemphälä Avdelningen för Ergonomi Institutionen för designvetenskaper Lunds Universitet Belastningsergonomi Kunskapen om och samspelet

Läs mer

Vad händer egentligen före en krasch? Svarta lådor och tidsmaskiner sparar pengar för företag

Vad händer egentligen före en krasch? Svarta lådor och tidsmaskiner sparar pengar för företag PRESSRELEASE 2003-02-07 Vad händer egentligen före en krasch? Res bakåt i tiden och se hur och varför programmet uppförde sig fel! Svarta lådor och tidsmaskiner sparar pengar för företag Svarta lådor och

Läs mer

Tentamen i Fysik för K1, 000818

Tentamen i Fysik för K1, 000818 Tentamen i Fysik för K1, 000818 TID: 8.00-13.00. HJÄLPMEDEL: LÄROBÖCKER (3 ST), RÄKNETABELL, GODKÄND RÄKNARE. ANTAL UPPGIFTER: VÅGLÄRA OCH OPTIK: 5 ST, ELLÄRA: 3 ST. LÖSNINGAR: LÖSNINGARNA SKA VARA MOTIVERADE

Läs mer

Tobii C12. Grunderna för hur du kommer igång och arbetar med Tobiis C12 och ögonstyrningen CEye. Habilitering & Hjälpmedel

Tobii C12. Grunderna för hur du kommer igång och arbetar med Tobiis C12 och ögonstyrningen CEye. Habilitering & Hjälpmedel Tobii C12 Grunderna för hur du kommer igång och arbetar med Tobiis C12 och ögonstyrningen CEye. Habilitering & Hjälpmedel Förord Detta du nu håller i din hand är inte en komplett manual utan en kortfattad

Läs mer

Inbrottsdetektorerna i Professional Series Vet när de ska larma. Vet när de inte ska larma.

Inbrottsdetektorerna i Professional Series Vet när de ska larma. Vet när de inte ska larma. Inbrottsdetektorerna i Professional Series Vet när de ska larma. Vet när de inte ska larma. Har nu Multipointantimaskeringsteknik med integrerad spraydetektering Oöverträffade Bosch-teknologier förbättrar

Läs mer

ISA test på SL bussar Erik Stenbäck

ISA test på SL bussar Erik Stenbäck ISA test på SL bussar Erik Stenbäck AB Storstockholms Lokaltrafik Vad är ISA (Intelligent speed adaptation) Intelligent stöd för anpassning av hastighet ISA är ett GPS-baserat system som i realtid visar

Läs mer

Bilaga: Andel anställda på riksnivå med besvär i nacke, skuldror och axlar

Bilaga: Andel anställda på riksnivå med besvär i nacke, skuldror och axlar Pressmeddelande 2011-04-27 Inför arbetsmiljödagen den 28 april: Fyra av tio anställda i Stockholms län har besvär i nacke, skuldror och axlar Mer än fyra av tio anställda i Stockholms län, 42 procent,

Läs mer

GRATTIS till ditt Bodyweight Training System - ett redkap med vilket du kan träna när och var du vill!

GRATTIS till ditt Bodyweight Training System - ett redkap med vilket du kan träna när och var du vill! MAGE GRATTIS till ditt Bodyweight Training System - ett redkap med vilket du kan träna när och var du vill! Vi har vidareutvecklat tekniken och funktionen av de äldre bandträningsredskapen och därefter

Läs mer

Optik Synen och ögats behov. Hillevi Hemphälä Leg Optiker, licentiat, doktorand hillevi.hemphala@design.lth.se

Optik Synen och ögats behov. Hillevi Hemphälä Leg Optiker, licentiat, doktorand hillevi.hemphala@design.lth.se Optik Synen och ögats behov Hillevi Hemphälä Leg Optiker, licentiat, doktorand hillevi.hemphala@design.lth.se Ögats synfält -50 o 2 o 30 o Syngropen Gula fläcken, centrala seendet Synnerven -70 o Sidled-

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2013-04-03 Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Namn: Hampus Hägg Obemannade flygplan Datum: 2015-03-02 Klass: TE14B Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Handledare: David, Björn och Jimmy Abstract In this task I ve been focusing on unmanned

Läs mer

Looky. Enkelt portabelt läshjälpmedel.

Looky. Enkelt portabelt läshjälpmedel. Looky Enkelt portabelt läshjälpmedel. Även de minsta tecknen framträder tydligt. George, 73 år Looky Rehan Electronics specialiserar sig på tillverkning och tester av elektronisk medicinsk utrustning.

Läs mer

Bättre arbetsergonomi

Bättre arbetsergonomi Bure Gåbord Nya möjligheter för patienten. Nya förutsättningar för dig som hjälper till. Bure Gåbord Gåbordet har en central funktion i vården men har ändå levt ett liv i skymundan. Nu har GATE kastat

Läs mer

SMULTRON. Fredrik Li, Ester, Anders, Jessica, Philip. Malmö Högskola Konst Kultur Kommunikation OOP5 - Mobile Applications IDK 05 - April/Maj 2007

SMULTRON. Fredrik Li, Ester, Anders, Jessica, Philip. Malmö Högskola Konst Kultur Kommunikation OOP5 - Mobile Applications IDK 05 - April/Maj 2007 SMULTRON av Fredrik Li, Ester, Anders, Jessica, Philip Malmö Högskola Konst Kultur Kommunikation OOP5 - Mobile Applications IDK 05 - April/Maj 2007 - När man har turen att hitta en plats där man trivs

Läs mer

RoomDesigner Manual... 1

RoomDesigner Manual... 1 RoomDesigner Manual Innehållsförteckning RoomDesigner Manual RoomDesigner Manual... 1 Översikt... 3 2D- lägets verktyg... 4 3D- lägets verktyg... 5 2D- LÄGET... 6 Införande av fönster, dörrar samt inredning

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Många lastbilar är till synes lika. Men inte Volvo FH16! Den har ett antal andra dimensioner som ingen annan lastbil har. Massivt vridmoment som fl

Många lastbilar är till synes lika. Men inte Volvo FH16! Den har ett antal andra dimensioner som ingen annan lastbil har. Massivt vridmoment som fl VOLVO FH16 MER ÄN PRESTANDA Många lastbilar är till synes lika. Men inte Volvo FH16! Den har ett antal andra dimensioner som ingen annan lastbil har. Massivt vridmoment som fl yttar bil och last oavsett

Läs mer

PMM (Process Maturity Metrics) Allmänt. Mätetal för framgångsfaktorer. 1. CM konfigurationsstyrning

PMM (Process Maturity Metrics) Allmänt. Mätetal för framgångsfaktorer. 1. CM konfigurationsstyrning PMM (Process Maturity Metrics) PMM är en metod för att mäta processmognad i utvecklingsprojekt. I korthet går metoden ut på att man utvärderar sin utvecklingsprocess med avseende på ett antal framgångsfaktorer

Läs mer