EXAMENSARBETE. Informationssystem i förarmiljö. - analys och vidareutveckling. Grigorios Fassoulas Louise Sjöstrand. Luleå tekniska universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Informationssystem i förarmiljö. - analys och vidareutveckling. Grigorios Fassoulas Louise Sjöstrand. Luleå tekniska universitet"

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2008:077 CIV Informationssystem i förarmiljö - analys och vidareutveckling Grigorios Fassoulas Louise Sjöstrand Luleå tekniska universitet Civilingenjörsprogrammet Ergonomisk design och produktion Institutionen för Arbetsvetenskap Avdelningen för Industriell design 2008:077 CIV - ISSN: ISRN: LTU-EX--08/077--SE

2 Förord Först och främst vill vi tacka Thore Brynielsson, ägare av AB Thoreb, för att han trodde på oss och gav oss uppdraget. Trots hans pressade arbetsschema och många utlandsvistelser tog han sig tid att svara på våra frågor och ledde oss på rätt spår. Vi vill även tacka Michael Sigvardsson, VD på AB Thoreb, för sin hjälpande hand då vi plötsligt stod utan kontaktperson i USA och behövde skicka iväg vår enkätundersökning. Även ett stort tack till alla andra vid AB Thoreb som någon gång under våra 20 veckor hjälpte oss i olika frågor. Vi vill också tacka vår handledare Anders Håkansson som hjälpt oss med det byråkratiska, samt svarat på våra frågor när det gällde vissa arbetsmoment och rapportskrivningen. Vi vill också passa på att tacka våra familjer och vänner för deras stöd, då vi knappt varit anträffbara under denna period. Louise Sjöstrand, vill även tacka familjen Brynielsson för deras hjälp med boende i Göteborg. Jag kunde inte tänka mig en bättre lägenhet att bo i. Tack vare er hjälp har jag kunnat ägna allt min tid åt arbetet. Grigorios Fassoulas Louise Sjöstrand

3 Abstract This report discusses the master thesis that has lead to a concept solution for a new control panel for use in conjunction with an information display in buses, and a concept proposal to a display or display tool that helps reduce the driver s need to accommodate when reading the display. The master thesis has been done during the spring and the summer of 2007 at AB Thoreb, Gothenburg, a Swedish company that focuses on innovative solutions for public transport, and has its main business areas in real-time information and intelligent electrical systems. The concept development has been done in order to develope a new control panel to the current information display that exists in some buses today, and also to look at how to improve the current display. This can be done either by the further developing a concept by Thore Brynielsson that involves the use of mirrors, or by any other solution that helps reduce the need of accommodation. The goal is to make the control panel intuitive and place it so that the driver will not be disturbed or distracted while driving. It should be simple, practical and have as few buttons or controls as possible, but without limiting the functionality. The remaining goals are to explore the the interface and graphics combined with the display. We have solved the problems at hand by the use of systematic problem solution. This method includes collection of information, determination of the problem, investigation of the problem and solving the problem. A survey has been conducted to investigate the bus drivers opinions. Furthermore an analysis of theories, sciences and products has been conducted, and calculations on concepts that were spawned during the brainstorming process, have also been done. The final result is a concept solution on a control panel that can be placed on the inside of the steering wheel. The control has a scroll wheel on top, and two buttons underneath to confirm or abort. The result also includes a proposal for a display tool that uses a fresnel-lens to reduce the driver s need of accommodation when viewing the display, while rendering the information meant for the driver inaccessible to the passengers. 2

4 Sammanfattning Denna rapport behandlar det examensarbete som lett fram till en konceptlösning på en ny kontrollpanel för styrning av informationsdisplayer i bland annat bussar, samt ett konceptförslag till en display eller ett displayverktyg som minskar förarnas behov av ackommodation. Examensarbetet har genomförts under våren och sommaren 2007 vid AB Thoreb i Göteborg, ett svenskt företag som fokuserar på innovativa lösningar för kollektivtrafiken och vars huvudmarknader är realtidsinformationssystem samt intelligenta elsystem. Konceptutvecklingen har gjorts i syftet att utveckla en ny kontrollpanel till den informationsdisplay som finns i en del bussar idag, samt även titta på hur det går att förbättra den redan befintliga displayen. Detta görs antingen genom att vidareutveckla ett befintligt förslag som använder sig av speglar, som Thore Brynielsson har haft i åtanke, eller genom någon annan nytänkande lösning i syfte att minska förarens behov för ackommodation. Målet är att få kontrollpanelen intuitiv och placerad på ett sådant sätt att föraren inte blir störd eller distraherad vid körning. Den ska vara enkel, praktisk och ha så få knappar eller reglage som möjligt, men utan att begränsa funktionaliteten. Övriga mål är att se över gränssnitt och grafik i samband med displayutveckling För att få fram lösningarna på problemen har systematisk problembehandling använts. Metoden omfattar momenten informationsinsamling, problembestämning, problemundersökning och problemlösning. En enkätundersökning har utförts för att ta reda på förarnas åsikter. Vidare har analyser av teorier, tekniker och produkter genomförts, samt olika beräkningar på koncept som kommit till i brainstormingfasen. Resultatet blev ett konceptförslag på en kontrollpanel som sätts fast på rattens insida. Kontrollen har ett scrollhjul på ovansidan, samt två knappar på undersidan för ja/bekräfta och nej/avbryt. Resultatet innefattar även ett förslag på ett displayverktyg som använder sig av en fresnel-lins för att förbättra ackommodation och som gör att övriga passagerare inte kan ta del av den information som är avsedd för föraren. 3

5 1. INLEDNING Verksamhetsbeskrivning Syfte Mål Avgränsningar TEORI Busskommunikation och informationssystem för förare Ergonomi Stress och belastningsbesvär Haptik Force feedback Vridreglage Semiotik Optik Ögat Perception Ackomodation Fjärrpunkt Strålknippen Positiva linser Avbildning med positiv lins Virtuell bild med positiv lins Linsfel Buktiga speglar Konkava speglar Avbildning med konkava sfäriska speglar Trafiksäkerhet i samband med navigatorer Mobiltelefonerande i trafiken Unsafe use of navigation equipment Sat-Nav: Driving Aid or Driving Distraction? Satellitnavigering bra för säkerheten METOD Planering Förstudie Fältstudie: Kvillebäck Bussdepå Mission Statment Kontrollpanel

6 Display Kundbehov Föraruttalanden Viktighetsgrad Reflektion och utvärdering Marknadsundersökning - Kontrollpanel AB Thoreb Bakgrund Immersion idrive Liknande system MMI Multi Media Interface COMAND The COckpit Management And Navigation Device Andra sätt att styra program G Tec ip Interactive Productline Röststyrning Touchscreens Spelkontroller Fältstudie - butiker Marknadsundersökning Display CRT Cathode Ray Tube LCD Liquid Crystal Display OLED - Organic light-emitting diode E Ink Deformable Membrane Mirrors Navigatorer för fordon: HUD Head-Up Display HMD Head Mounted Display VRD - Virtual retinal display Augmented Reality Konceptutveckling Problembestämning Kontrollpanel Display Behovs- och egenskapsmatris Produktspecifikation Kontrollpanel Produktspecifikation Display Konkurrentanalys Delproblem Kontrollpanel Delproblem Display Verb+Substantiv -metoden Kontrollpanel Display Funktionsanalys - Kontrollpanel Funktionsanalys - Display Brainstorming - Kontrollpanel Konceptförslag Konceptförslag Konceptförslag Brainstorming Display Koncept Koncept Koncept Koncept Koncept Koncept

7 Koncept Konceptval Viktningstabeller - Kontrollpanel Funktionsträd - Kontrollpanel Merittalsberäkning - Kontrollpanel Resultat - Kontrollpanel Resultat Display RESULTAT Slutlig konceptlösning - Kontrollpanel Slutligt konceptförslag - Display DISKUSSION Metod Resultat Uppföljning REFERENSER BILAGOR Bilaga 1 Fältstudie Kvillebäck bussdepå Bilaga 2 - Enkätundersökning Bilaga 3 Bus driver results Bilaga 4 C90plus User Interface IT-radio, Driver Bilaga 5 Fältstudie Bilaga 6 Behov- och egenskapsanalys, Kontrollpanel Bilaga 7 Behov- och egenskapsanalys, Display Bilaga 8 Konkurrentanalys, Kontrollpanel Bilaga 9 Konkurrentanalys, Display Bilaga 10 Idématris, Kontrollpanel

8 1. Inledning Vid en diskussion med Thore Brynielsson i augusti 2006 fick Grigorios Fassoulas ta del av en idé som Thore Brynielsson hade för avsikt att realisera. Idén kretsar kring en befintlig informationsdisplay främst avsedd för lastbilar och bussar, där information som exempelvis hastighet, oljetryck, varvtal, vägvisning och hållplatsinfo görs tillgänglig för föraren på ett effektivt sätt utan att stjäla uppmärksamhet från vägen. Problemet, eller snarare det som kan förbättras, med den befintliga displayen är att skillnaden i skärpedjup från väg/trafik till display är ganska stor och kräver en viss ansträngning för ögat. Det är önskvärt att minimera denna ansträngning för att minska risken för en eventuell olycka till följd av att ögat inte hunnit anpassa sig till vägen. Idén och projektet som Thore presenterade var att med hjälp av speglar förlänga vägen till den reella bildkällan och låta föraren hämta sin information från en virtuell bildkälla som upplevs ligga flera meter längre fram jämfört med innan. Detta skulle givetvis göra det mycket enklare att skifta blicken från vägen till displayen då ingen anpassning, ackommodation, av ögat skulle behövas. Då Thore Brynielsson redan ansökt och fått ett princippatent på idén är själva konceptet noga genomtänkt och beskrivet i patenthandlingarna. Det har även uttryckts en del önskemål och idéer om hur den reella bildkällan skulle kunna resultera i mer än en virtuell bild. Vidare har tankar beskrivits där den virtuella bildkällan skall genom mekaniska länkar följa förarens position; görs ett stopp där förarstolen vrids för att kunna hantera de påstigande passagerarna vore det önskvärt om även den virtuella bilden förflyttades så att föraren lätt kan se den. Utöver spegeldisplayen skulle en ny kontrollpanel/knappsats utvecklas till denna informationsdisplay. Möjligtvis för inbyggnad i ratten och antalet knappar och dess funktioner skulle ses över förutom själva utformningen. Då Grigorios Fassoulas beskrev ett tidigare projekt som behandlade gränssnitt och ergonomi sade Thore Brynielsson att vi gärna fick se över det befintliga gränssnittet och komma med förslag till förändringar. Avslutningsvis uttryckte Thore Brynielsson även ett önskemål om att två personer skulle jobba med detta projekt, vilket resulterade i att Louise Sjöstrand anslöt till projektet Verksamhetsbeskrivning AB Thoreb är ett svenskt företag som fokuserar på innovativa lösningar för lokaltrafiken. Dess huvudmarknader är realtidsinformationssystem och intelligenta elsystem. Dr Thore Brynielsson skrev sin avhandling Stegvis utveckling mot attraktiv kollektivtrafik 1976 och avhandlingen har legat till grund för Thorebs produktutveckling (Internet AB Thoreb, URL: AB Thoreb är privatägt av Dr Thore Brynielsson och grundades I början sysslade företaget tillstörsta delen med konsultverksamhet, men med hjälp av intäkterna kunde utvecklingen av marknader och produkter förverkligas enligt Dr Brynielssons avhandling. 7

9 1978 utvecklade Thoreb sin första version av ELSY ett distribuerat multiplext elsystem. Detta installerades då i en ombyggd Volvo B58. Genom åren har Thoreb utvecklat ELSY och idag levereras systemet till en mängd olika busstillverkare runt om i världen. Även andra fordon som spårvagnar, brandbilar och militärfordon använder sig av ELSY utvecklades fordonsdatorn C90, tanken var att denna skulle fungera som ett användargränssnitt mot ELSY samt vara en del av projektet LISY. Genom åren har hård- och mjukvaran utvecklats och det går att styra i stort sett alla kringrustning i en buss. Innan C90 slutade tillverkas år 2006, installerades den i över fordon (ibid). LISY- projektet startades 1990 i Östersund, då man ville få fler att åka med kollektivtrafiken. Lokaltrafiken ville ha ett verktyg för trafikplanering för fordonsflottan. Monitorer med realtidsvisning installerades i vissa hållplatser, för att resenärerna skulle få information om försenade bussar. Efter några år utvecklades LISY till KomFram, som sedan gjordes om till IT-radio 2002, som idag används på marknaden. Fordonsdatorn C90plus introducerades 2005, som ersättare för C90. Användaren får C90- funktionalitet men bättre prestanda, tydligare gränssnitt och ytterligare funktionalitet som vägvisning för föraren (ibid). Thoreb har även utvecklat produkter såsom; STEP, ett steg som underlättar på- och savstigning i bussar, spårvagnar, etc. HYBRID-bussar, som går på batterier samt en bensinmotor. SKJUTS, ett planeringsverktyg för skolbussar DV12, en kraftfull informationsenhet för passagerare inne i bussar. Informationsenheten, DV15, för hållplatser har utvecklats med DV12 som grund. Under 2003 tilldelades Dr Thore Brynielsson InformNorden IT Award för sitt arbete med att göra kollektivtrafiken mer attraktiv genom att förbättra informationen för användarna (ibid) Syfte Syftet med examensarbetet är att utveckla en ny kontrollpanel till informationsdisplayen till de bussar som använder sig av Thorebs teknik. Den ska kännas intuitiv att använda och placeras på ett sådant sätt att den inte stör föraren, samtidigt som den är lättillgänglig. Kontrollpanelen ska även vara enkel och bör med fördel bestå av så få knappar/reglage som möjligt utan att begränsa funktionaliteten. Syftet är även att ta fram konceptuella alternativa lösningar på spegeldisplayen, samt att se över gränssnittet och grafiken till den nuvarande informationsdisplayen. De olika komponenterna ska kunna fungera oavsett om de är sammankopplade eller inte. 8

10 1.3. Mål Under de 20 veckor som detta examensarbete pågår skall en mockupmodell och/eller en påsiktsmodell (om möjlighet till material och verktyg finnes) av den nya kontrollpanelen presenteras. Dess funktioner skall vara fullkomligt kartlagda och kopplade till informationsdisplayens mjukvara och dokumenteras på ett lättförståeligt sätt. Möjligtvis kan en interaktiv demo tas fram i mån av tid. Dess design skall ha sina grunder i slutanvändarbehov och ergonomi och konceptets slutgiltiga form skall visas som en modell i till exempel Alias Studio Tools och måttbestämmas i lämpligt format i mån av tid. Huvudmålet är att skapa en fristående kontrollpanel som är oberoende av displayens placering samt utrymmet i instrumentpanelen. Målet är även att utforma en konceptuell lösning till spegeldisplayen eller ett alternativt koncept som klarar av att visa informationen virtuellt. Sekundärmålet är att förbättra det befintliga gränssnittet och grafiken i samband med den nya kontrollpanelen och eventuellt ge förslag på hur navigering och val i menyn kan förbättras. Detta görs i mån av tid Avgränsningar Vi tar inte hänsyn till befintlig elektronik och teknik i kontrollpanelen för att kunna tillverka en fullständig produkt. Vi behandlar endast utformning, funktion och placering av kontrollpanelen och överlåter de tekniska bitarna till dem som gör slutkonstruktionen, vid en eventuell tillverkning. Detta för att vi inte besitter det elektriska och tekniska kunnande som slutligen behövs. Vi tar inte hänsyn till vilket material och vilken metod som kommer användas vid tillverkningen av kontrollpanelen, såvida det inte finns ett sådant krav från AB Thorebs sida eller om det är något som beslutas under projektets gång. Släppvinklar vid gjutning och andra konstruktionsproblem ligger utanför vår expertis, men kontakt med en tillverkare kan avhjälpa detta problem. Då själva tillverkningsprocessen är en stor och tidskrävande process i sig som kräver en egen utveckling och analysdel, så hamnar den utanför vårt mål. Vid vidareutvecklingen av spegeldisplaykonceptet och/eller alternativ virtuell display, avgränsar vi oss till att lämna en eller flera möjliga konceptlösningar. Vi tänker i första hand inte på en fullständig lösning med ritning och mått utan snarare lösa problemet hur på skisseller mockupnivå. 9

11 2. Teori När en produkt utvecklas gäller det att inte bara göra den ändamålsenlig, utan det gäller även att se till hur produkten är tänkt att användas och hur den påverkar användaren. När det gäller kontroller och reglage gäller det att se till att det mänskliga sinnet stimuleras. Det innefattar ergonomi; reglaget skall vara greppvänligt och inte medföra någon belastning på muskler eller ge spänningar, samt ge användaren full kontroll över vad denne avser utföra och ge återkoppling på att rätt val gjorts. Det innefattar både syn, motstånd och ljud Busskommunikation och informationssystem för förare I dagens samhälle går utvecklingen hela tiden framåt och skapar således nya situationer som ibland kräver förenkling. I det här fallet handlar det om bussar och lokaltrafik. I takt med att storstäderna växer och befolkningen ökar blir även den kommunala transporten en allt viktigare del av vardagen av flera olika skäl. Ett viktigt skäl är miljön då majoriteten av fordonen idag drivs på bensin. Ett annat viktigt skäl är att avstånden till arbetet blir större och därmed ökar kravet på god kommunikation. Alla har inte tillgång till bil och dessutom är det inte ekonomiskt att ta bilen till jobbet var dag. Tokyo är ett exempel på en stad där det är så trångt att arkitekterna specialiserat sig på att bygga på höjden för att komma till bukt med platsbristen såväl garage som kontor och hem. En väl fungerande kommunal transport som lockar fler passagerare leder till både bättre framkomlighet och miljö. Med denna utveckling följer ett växande nät av bussrutter och turer, vilket i sin tur medför ett större krav på noggrannhet vad gäller allt från planering av kartnät, tidtabeller, trafiksamordning, kupongsystem etcetera. För att göra detta möjligt försöker lokaltrafiken i samarbete med företag som Thoreb förenkla och automatisera så mycket som möjligt genom installation av olika informationssystem och söka integrera dessa med varandra så långt det är möjligt. Exempelvis kan busscentralen se var alla bussar befinner sig med hjälp av gps och radiolänk och föraren kan lätt komma i kontakt med centralen om något går snett så att de kan skicka en ersättningsbuss på ett smidigt sätt. Då förare kan få olika rutter och olika bussar från gång till gång är det viktigt att de får hjälp genom ett navigationssystem som visar föraren vägen till hållplatserna för vald rutt, huruvida bussen är i tid, hastighet och andra viktiga saker. Dessutom kan vissa ha svårt med uttalet på hållplatser eller helt enkelt ha tappat rösten en dag och då är det viktigt med ett utropssystem som stämmer överens med den verkliga hållplatsen Ergonomi Ergonomisällskapet i Sverige, ESS, definierar ergonomi så här: "Ergonomi är ett tvärvetenskapligt forsknings- och tillämpningsområde som i ett helhetsperspektiv behandlar samspelet människa-teknik-organisation i syfte att optimera hälsa och välbefinnande samt prestanda vid utformning av produkter och system" (Internet Arbetsmiljöverket; Ergonomi, URL: Med ergonomi avses samspelet mellan människan och hennes arbete, arbetsredskap och arbetsmiljö. Den innefattar tekniska och organisatoriska faktorer som påverkar arbetets 10

12 utformning (Internet Arbetsmiljöupplysningen; Ergonomi, URL: 697.aspx). Ordet ergonomi kommer från grekiskans ergon, som betyder arbete, och nomos, som betyder lag (Internet Universitetssjukhuset Örebro; Ergonomi, URL: aspx). Ergonomi kan därför översättas som läran om att arbeta på ett korrekt sätt. Norden är den enda del i världen där allmänheten anser att ergonomi är knytet till inställningar för till exempel bord och stolar. I till exempel USA är de flesta ergonomer psykologer (Internet Arbetsmiljöupplysningen; Ergonomi, URL: 697.aspx). Målet med ergonomi är att skapa arbeten som människor kan arbeta med länge utan att få krämpor (Internet SKTF; Ergonomi, URL: https://www.sktf.se/templates/page.aspx?id=9412). Men det handlar inte bara om den fysiska miljön, utan även om varierande arbetsuppgifter, inflytande, trivsel och arbetsglädje, samt att anpassa människan efter arbetet genom yrkesvägledning, rekrytering av lämpliga personer, utveckling med mera Stress och belastningsbesvär Människokroppen är inställd på att spänna musklerna vid hotande faror och olycksfallsrisker, det vill säga kroppen utsätts för stressframkallande situation. Även vid koncentrationskrävande uppgifter spänner sig musklerna. Om sådana uppgifter utförs i en obekväm eller statisk arbetsställning med statiska och upprepade rörelser så förstärks muskelbelastningen (Internet Suntliv.nu; Stress bidrar till belastningsbesvär, URL: Muskulär och mental stress förstärker varandra och därför är risken stor för stressrelaterade belastningssjukdomar vid tidsbrist, höga kvalitetskrav, bristande egenkontroll och arbetstillfredsställelse och då ergonomiska brister förekommer. När både fysisk och psykologisk stress sker samtidigt uppstår minst en fördubbling av risken för belastningsbesvär. När dessa påfrestningar är långvariga eller upprepas utan tillräcklig vila emellan innebär det en hälsorisk (ibid). När fysisk belastning upphör på musklerna, så upphör även själva muskelspänningen. De effekter som orsakats av stress går däremot inte över lika fort. Det innebär att korta pauser inte är tillräckligt i ett stressigt arbete (ibid). Det finns även risker för skador i skelett, muskler och leder när man utför rörelser som inte är anpassat till den enskilde individen eftersom kroppen tvingas arbeta i obalans. Om man samtidigt vrider sig eller utför rörelser under stress ökar skaderisken flerfalligt (ibid). Enligt Sunt Liv (ibid) finns riskerna för framkallning av skador främst vid; Tung manuell hantering med risk för överbelastning. Obekväma eller statiska arbetsställningar som innebär begränsad syretillförsel och bristande ämnesomsättning i musklerna. 11

13 Ensidigt upprepat arbete till exempel vid datorn eller i en kassa. Denna typ av arbeten har ofta en hög kronisk stressnivå som kan ge mer bestående muskelbesvär. Relationsyrken till exempel receptionister, konduktörer, polis, butikspersonal och vårdpersonal är de som främst drabbas av den kombinerande belastningen av fysisk och mental stress. Viktiga faktorer som påverkar risken för skador är; Tidspress som innebär ökat muskelengagemang med spända muskler. Mental stress och psykosocial miljö speciellt om möjligheten till vila är begränsad. Arbetets krav både för höga och för låga krav framkallar stress. Buller risk för både fysisk och psykisk skada. Vi upplever oönskat ljud olika. En del får sämre koncentration till exempel i kontorslandskap. Temperaturavvikelser (ibid). Den stigande stressen i arbetslivet har kunnat återkopplas till att fler besväras av nack- och ryggproblem genom att anmälningarna ökade, samtidigt som att tempot steg i arbetslivet Internet Arbetsmiljöupplysningen; Varannan svensk har värk, URL : Det finns fysiologiska förklaringar till att stress ökar risken för belastningsskador. Men det är svårt att skilja mellan stress och fysisk belastning eftersom den fysiska belastningen ökar när tempot stiger, säger Mats Djupsjöbacka, chef för Belastningsskadecentrum vid högskolan i Gävle, till Michael Nyhaga, Arbetsmiljöupplysningen (ibid). Mats Djupsjöbacka anser att för att kunna vända trenden behövs mer forskning om belastningsskador samt att ergonomin kommer in i produktframställningen redan från början och inte i efterhand som det ofta är nu (ibid). Att ha ont i kroppen är vanligare än vad många tror. Enligt arbetsmiljöupplysningen (ibid) har närmre hälften av alla vuxna svenskar problem med nacke eller axlar, mer än var tredje har värk i rygg, höfter eller ischias och var tredje har ont i händer, armbågar, ben eller knän. Ungefär var sjätte svensk upplever smärta på alla dessa områden. Hur många det är som har fått ont på grund av jobbet vet ingen, men de allra flesta anmälda arbetssjukdomarna beror på belastning. Den vanligaste anledningen till långtidssjukskrivningar beror på smärtor i muskler och leder Haptik Haptik är läran om hur känselsinnet uppfattar till exempel simulerat tryck, textur, vibration, tyngd och motstånd (Internet Wikipedia; Haptic, URL: Ordet kommer från grekiskans "haptestai" som betyder att känna. (Internet Lunds Tekniska Högskola; Haptiskt ritprogram, URL: Anordningar som använder sig av haptik har redan funnits i flera decennier. Till exempel så finns det i moderna flygplan haptiska kontroller som skakar eller vibrerar för att varna piloten om något skulle gå fel. Den haptiska teknologin finns även i TV-spel för att ge en realistisk känsla av att till exempel köra av vägen i ett bilspel, eller att bli träffad i ett krigsspel. Kraftåterkoppling har även börjat 12

14 användas inom kirurgin, genom att tillverka kirurgiska simulatorer för att kirurgen ska kunna känna motstånd vid operation, och öva inför verkliga operationer (Internet Ny Teknik; Virtuell känsel, URL: Det används även haptiska användargränssnitt i datorer. Med hjälp av kraftåterkoppling kan användaren få en känsla av att objekten på datorskärmen har fysisk massa och tyngd. Detta förutsätter att det görs något med objekten på skärmen (Internet Computer Sweden; Haptik, URL : Haptik har även en undergrupp, taktilitet, som är hudens känselsinne. Detta sinne har förmågan att uppfatta ytstrukturer och små objekt med fingertopparna eller andra delar av huden. Dock innefattar inte detta känslan för temperatur eller smärta (ibid) Genom att använda sig av ett vridreglage återfås både taktil och haptisk återkoppling. Själva reglagets yta ger taktil återkoppling, medan motståndet vid vridning ger haptisk återkoppling. Förenklat skulle detta kunna förklaras med att taktilitet är det som känns på ytan, medan haptiken uppfattar tyngd och motstånd och involverar muskler och leder Force feedback Computer Sweden beskriver force feedback (kraftåterkoppling) så här: Force Feedback (kraftåterkoppling) - efterliknande av motstånd och massa hos fysiska föremål i virtuell verklighet och haptiska användargränssnitt. Med elektriska motorer eller på annat sätt skapas en illusion av att virtuella objekt är massiva och har tyngd och elasticitet. (Man kan då inte "gå igenom" virtuella föremål och om man fångar en virtuell boll med handen ser man den inte bara, utan man känner den också och kan krama den). Detta kräver speciella pekdon eller handskar och ibland hela dräkter med inbyggda motorer som i realtid svarar på rörelser och beröring (Internet Computer Sweden: Haptik, URL Vridreglage Haptik är mycket effektfullt att sammanföras med vridreglage. Genom att en motor kopplas till reglaget kan olika kraftåterkopplingar tillföras för att göra det lättare att navigera i listor och menyer. Vibrationer kan till exempel göra användaren uppmärksammad på att något är fel, fjädrar hjälper till att gå tillbaka till ursprungsläget och hack gör det lättare att känna att man flyttar fram eller bak i en lista. Bild 1 (s. 14) visar olika variationer av haptiska effekter på vridreglage som är möjliga att använda från Immersion (Internet Immersion: TouchSense - Programmable Rotary Modules, URL 13

15 Hack markerar olika val i menyn. Hinder känslan av att stöta emot ett hårt stopp. Indikerar första och sista valet eller minimum och maximum. Kulle eller platå indikerar att användaren flyttat från sista till första valet. Blandning av hack och kullar. Fjäder kraften ökar eller minskar beroende på positionen. Återgår till ursprungsläget. Dämpare ökar eller minskar beroende kontrollhastigheten. Konstant kraft är oberoende position. Kan användas för att simulera gravitation, friktion eller moment. Återkommande vibrationer under olika tidsperioder. Gör användaren uppmärksammad på specifika situationer. Bild 1; Vridreglage, Immersion Technology, 14

16 2.7. Semiotik Semiotik är läran om tecknens betydelse. Monö (1997) menar att när det pratas om design tänker de allra flesta oftast på det visuella. Ett objekt kan till exempel vara vackert, fult eller klumpigt. De allra flesta använder även uttryck som det ser bra ut när de vill visa uppskattning. Bedömningen av industriell design uppfattas oftast felaktigt som enbart ett visuellt område, men även ljud från omgivningen har stor betydelse. En del ljud uppfattas som störande, som ljudet från till exempel en flygplansmotor. Alla ljud som tas in tolkas och ges en betydelse. Med andra ord är ljud tecken inom semiotiken. Vidare menar Monö (1997) att när till exempel en busschaufför startar motorn ses det som ett tecken på att bussen snart ska åka, och när det sprakar till/klickar i högtalarna gör vi oss beredda på att ta emot ett meddelande. Däremot uppkommer misstänksamhet när till exempel en bil inte låter som vi är vana vid och antar direkt att något är fel. Likadant är det med en produkt som utstrålar hög kvalité men som ger ifrån sig oväntade ljud. Ljuden måste stämma överens med vad vi ser. Genom att känna på ett objekt undersöker vi dess yta (taktilitet) och tredimensionella form (haptisk känsla). Med andra ord så tolkar vi en produkt efter hur den ser ut, hur den känns och hur den låter (Monö, 1997). Taktilitet kan även ersätta det visuella. Knappar med olika ytor i till exempel en kontrollpanel gör att föraren hittar rätt knapp utan att behöva titta efter den (Monö, 1997) Optik Ögat Enligt Haug, Sand, Sjaastad, Bjälie och Toverud (1998), är synen det dominerande sinnet när det gäller vår uppfattning av omvärlden. 70% av kroppens alla sinnesceller finns i ögat Perception Vårt djupseende är väldigt viktigt för att vi ska interagera på ett fungerande sätt med vår omgivning. I själva verket är djupseendet en illusion (Iovine, 1990). Hjärnan är konstruerad på ett sådant sätt att den tolkar avstånd med redundans ifrån flera informationskällor. Den mesta informationen fås genom synen, men hörseln spelar också en avgörande roll. Då ögonen befinner sig på ett visst avstånd mellan varandra, uppstår olikheter i de båda bilderna som skickas till hjärnan. Störst skillnad uppstår vid observation av mycket närbelägna objekt. Egentligen är bilden vi ser en virtuell sammansatt bild som konstant återskapas i vår hjärna med hjälp av information från de båda ögonen. Blundar vi med ett öga förändras genast bilden vi ser. Det blir dessutom mycket svårare att avgöra avstånd. Med enbart ett öga blir storleken på de observerade objekten det som avslöjar avståndet och bygger främst på vår erfarenhet av dem. Rör man på sig skapas en parallaxeffekt som innebär att saker på olika långt avstånd rör sig olika fort. Ögats muskulatur ger också viss information om djupet. Ögat riktas med hjälp av sex små tvärstrimmiga muskler, och vinkeln mellan de båda ögonen ger information om 15

17 avståndet till objektet. Använder vi bara ett öga känner vi av linsens ackommodation (Haug et al, 1998) Ackomodation När en person skiftar fokus från ett avlägset objekt till ett närliggande objekt, dras linsen ihop med hjälp av en ringformig muskel kallad ciliarmuskeln. När muskeln är avslappnad är linsen utdragen och ögat är då inställt på oändligt avstånd. Denna anpassning av linsens brytkraft kallas ackommodation. Det är som mest ansträngande för ögat att fokusera på mycket närliggande objekt (Sonesson, 1993). Bild 2; Principiell bild av ackommodation. Vänster: Ögat inställt för seende på långt håll. Höger: När ögat ackommoderar ändras ögonlinsens kurvatur, så att bilden av ett närbeläget föremål avbildas skarpt på näthinnan. Wikipedia, Ackommodation, Fjärrpunkt Enligt Sofia Carlsson, legitimerad optiker, genomförs normalt synundersökningarna så att patienten har 6 meter till synundersökningstavlan. Då antas ögat befinna sig i vilotillstånd, det vill säga fjärrsyn. Fjärrpunkten anses normalt ligga mellan 4,5 och 6 meters avstånd från ögonen beroende på ålder om inga synfel finnes. Motsvarande gräns för hur nära ett föremål kan observeras med bibehållen fokus, närpunkten, är normalt 10-15cm från ögonen. Det är ungefär vid 40 års ålder som förmågan att ackommodera försämras Detta beror på att linsens elasticitet minskar med åren. (Sonesson, 1993) Strålknippen Från varje litet område på en ljuskälla eller ett reflekterande föremål utsänds ljus åt olika håll. Ljusets väg från en viss punkt kan beskrivas som strålar som utgår från punkten. Strålar som på detta sätt löper isär från en gemensam utgångspunkt kallas för ett divergent strålknippe (se bild 3). Ju längre bort en ljusutsändande punkt befinner sig, desto mindre är vinklarna mellan de ljusstrålar som träffar ögat. Om ljuset kommer från en oändligt avlägsen punkt är vinklarna så pass små att strålarna anses vara parallella (Alphonce, Bergström, Bild 3; Divergent strålknippe som övergår i ett parallellt. Fysik för gymnasieskolan A, Alphonce et al, (1997). 16

18 Gunnvald, Johansson, Lindahl, Nilsson, 1997). Ett parallellt strålknippe kan åstadkommas på flera sätt, varav ett är att låta ljuset passera genom en lämplig lins (se bild 3) Positiva linser En positiv lins kan enkelt beskrivas som en glaskropp med sfäriskt krökta ytor som är tjock mot mitten och tunn mot kanterna. Glaskroppen har förmågan att rikta det infallande parallellknippet mot en punktformig fläck. Denna fläck, F 1, kallas för brännpunkten eller fokus (se bild 4). En lins har två brännpunkter, en på vardera sida om dess mitt på avståndet f från mittpunkten (se bild 5). Detta avstånd kallas för linsens brännvidd. En stark lins har kort brännvidd (Alphonce et al, 1997). Bild 4; Ett strålknippe som riktas mot fokus F 1 Bild 5; linsens brännvidd f. Fysik för gymnasieskolan A, Alphonce et al, (1997) Avbildning med positiv lins Om ljuset från ett fönster passerar ett förstoringsglas och faller på ett papper, uppstår en upp och nervänd förminskad bild av fönstret på pappret. Den är också vänd från höger till vänster. Detta händer när bilden avbildas på ett avstånd som är större än brännvidden (Alphonce et al, 1997). Se bild 6. Bild 6; Den upp och nervända bilden uppstår vid punkt A 1, på ett avstånd större än linsens brännvidd f. Fysik för gymnasieskolan A, Alphonce et al, (1997). 17

19 Virtuell bild med positiv lins Om ett föremål placeras alltför nära en positiv lins, det vill säga på ett avstånd kortare än linsens brännvidd, är det omöjligt att avbilda det skarpt på en skärm bakom linsen. Tittar man istället genom linsen mot föremålet, uppfattas en virtuell förstorad bild av det (Alphonce et al, 1997). Se bild 7. Bild 7; Ögat uppfattar en virtuellt förstorad bild A 1 av objektet A. Fysik för gymnasieskolan A, Alphonce et al, (1997). Gränsen för var föremålet kan placeras för att få en virtuell bild beror på när det konvergenta ljusknippet övergår till ett divergent. Det absolut mest vilsamma för ögat är om ljusknippet är parallellt vilket fås när föremålet befinner sig i fokalplanet (ibid). Se bild 8. Bild 8; Föremålet befinner sig i linsens fokalplan och ger upphov till ett parallellt strålknippe. Fysik för gymnasieskolan A, Alphonce et al, (1997) Linsfel När en bild alstras genom en lins med sfärsikt krökta ytor, uppfattas ofullkomligheter. När hela linsen passeras av ljus, visar sig en ljusgård utanför den skarpa bilden, som dessutom kan vara färgad i ytterkanterna. Orsaken är att de strålar som passerar linsen långt ifrån dess mitt, eller bildar stora vinklar med huvudaxeln, inte bryts precis så som förutsetts med hjälp av linsformeln. De strålar som löper nära huvudaxeln och bildar små vinklar med den ger bäst bildkvalitet. Färgskiftningarna som uppstår i bildkanten beror på dispersion, det vill säga att det vita ljuset är sammansatt av färgade ljussorter, som bryts en aning olika beroende på våglängd (Alphonce et al, 1997). 18

20 Buktiga speglar Buktiga speglar har egenskaper som påminner om linsens. Då den buktiga ytans utsida är speglande kallas den konvex, och då insidan är speglande kallas den konkav (Alphonce et al, 1997) Konkava speglar Den konkava spegeln i bilden 9(a) har en speciell form som kallas paraboloidisk. Alla strålar som infaller längs huvudaxeln reflekteras genom punkten F. Precis som för linser kallas F för brännpunkt, och avståndet från F till spegeln för dess brännvidd f enligt bild 9(b). Placeras en glödlampa i brännpunkten, erhålls ett parallellt utgående strålknippe enligt bild 9(a). Fjärrstrålkastare och spotlights är konstruerade så. I praktiken används oftast sfäriskt krökta speglar, som nästan har samma form som paraboloidiska speglar. De knippen som träffar nära huvudaxeln reflekteras på samma sätt av båda spegeltyperna (Alphonce et al, 1997). Se bild 9(b). Bild 9(a); Paraboloidisk spegel med glödlampa i brännpunkten. (b); Sfärisk motsvarighet i rött. Fysik för gymnasieskolan A, Alphonce et al, (1997) Avbildning med konkava sfäriska speglar Tittar man från nära håll in i en konkav spegel, ser man en förstorad och rättvänd bild av sitt ansikte. Den bilden ligger bakom spegeln och är alltså virtuell. Befinner man sig långt ifrån spegeln kan man också se en bild av sitt ansikte, men då är den förminskad och omvänd (Alphonce et al, 1997) Trafiksäkerhet i samband med navigatorer Mobiltelefonerande i trafiken Vägverkets utredning om användning av mobiltelefoner och andra IT-system under körning från 2003 (Internet Vägverket; Mobiltelefonerande i trafiken, URL: har bland annat genomfört och dokumenterat följande test. PDT - peripheral detection task. En stor del av resultaten från simulatorstudien är så kallade PDT-mått. PDT (peripheral detection task) är en metod som används för att indirekt mäta förarens mentala belastning utifrån dennes reaktionstid. I simulatorstudien 19

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: A.Mer av dig själv. B.Mindre av dig själv. C.Lika mycket av dig själv. ⱱ Hur hög måste en spegel vara för att du ska

Läs mer

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt. Om förstoringsglaset Du kan göra mycket med bara ett förstoringsglas! I många sammanhang i det dagliga livet förekommer linser. Den vanligast förekommande typen är den konvexa linsen, den kallas också

Läs mer

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A Detta är en något omarbetad version av Studiehandledningen som användes i tryckta kursen på SSVN. Sidhänvisningar hänför sig till Quanta A 2000, ISBN 91-27-60500-0 Där det har varit möjligt har motsvarande

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25 Geometrisk optik Syfte och mål Laborationens syfte är att du ska lära dig att: Förstå allmänna principen för geometrisk optik, (tunna linsformeln) Rita strålgångar Ställa upp enkla optiska komponenter

Läs mer

ERGONOMI. Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar

ERGONOMI. Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar ERGONOMI Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar Ergonomin kan ses i tre delar: 1. Belastningsergonomi ( Gamla ergonomin ) Arbetsställning Ensidig belastning

Läs mer

Instuderingsfrågor extra allt

Instuderingsfrågor extra allt Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Labhandledare 1 (6) LABORATION 1: AVBILDNING OCH FÖRSTORING Att läsa före lab: Vad är en bild och hur uppstår den? Se

Läs mer

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Sammanfattning: Fysik A Del 2 Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.

Läs mer

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion Förklara dessa begrepp: Ackommodera, ögats närinställning, är förmågan att förändra brytkraften i ögats lins. Ljus från en enda punkt på ett avlägset objekt och ljus från en punkt på ett närliggande objekt

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

Dags för ett nytt grepp på skrivbordet.

Dags för ett nytt grepp på skrivbordet. Dags för ett nytt grepp på skrivbordet. Styr din dator > De flesta av oss styr våra datorer med en mus. Det blir många fingerklickningar och armrörelser varje dag. Därför presenterar vi en helt ny sorts

Läs mer

Tänk efter, vad gjorde du precis? Du kanske rätade på rygg och nacke en aning. Läs om Optergo Solution, ett unikt koncept som öppnar nya vyer!

Tänk efter, vad gjorde du precis? Du kanske rätade på rygg och nacke en aning. Läs om Optergo Solution, ett unikt koncept som öppnar nya vyer! Tänk efter, vad gjorde du precis? Du kanske rätade på rygg och nacke en aning. Läs om Optergo Solution, ett unikt koncept som öppnar nya vyer! Lyft blicken! Sitt rätt & se tydligt! Ett unikt koncept för

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Mätning av fokallängd hos okänd lins

Mätning av fokallängd hos okänd lins Mätning av fokallängd hos okänd lins Syfte Labbens syfte är i första hand att lära sig hantera mätfel och uppnå god noggrannhet, även med systematiska fel. I andra hand är syftet att hantera linser och

Läs mer

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik Vågrörelselära och optik Kapitel 34 - Optik 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel

Läs mer

Laboration i Geometrisk Optik

Laboration i Geometrisk Optik Laboration i Geometrisk Optik Stockholms Universitet 2002 Modifierad 2007 (Mathias Danielsson) Innehåll 1 Vad är geometrisk optik? 1 2 Brytningsindex och dispersion 1 3 Snells lag och reflektionslagen

Läs mer

Tove Andersson IT-Pedagoglinjen 09/10. hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota.

Tove Andersson IT-Pedagoglinjen 09/10. hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota. Pausgympa Rygg: Övning 1. Stå upp med fötterna en bit isär. Böj dig ner med armarna hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota. Övning 2. Sträck

Läs mer

Fysik A A B C D. Sidan 1 av 9 henrik.gyllensten@tabyenskilda.se. www.tabyenskilda.se/fy

Fysik A A B C D. Sidan 1 av 9 henrik.gyllensten@tabyenskilda.se. www.tabyenskilda.se/fy www.tabyenskilda.se/y ÖÖvvnni iinn ggssuuppppggi ii teer 1. Lars lyser med en icklampa mot ett prisma. Han kan då se ett spektrum på väggen bakom prismat. Spektrumet innehåller alla ärger. Vilken av dessa

Läs mer

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 29 november 2011

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 29 november 2011 Räkneövning 5 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK00 9 november 0 Problem 35.9 En dykare som befinner sig på djupet D 3 m under vatten riktar en ljusstråle (med infallsvinkel θ i 30 ) mot vattenytan. På vilket

Läs mer

Ergonomi bedömningsexempel

Ergonomi bedömningsexempel Ergonomi bedömningsexempel Allmänt utan kommer till uttryck i olika fo. att delta. Nedan finner du de kunskapskrav i Idrott och hälsa 1 som är kopplade till ergonomi och arbetsmiljö. En kort förklaring

Läs mer

For more information please visit www.rollermouse.com

For more information please visit www.rollermouse.com For more information please visit www.rollermouse.com Contour Design, Inc. 10 Industrial Drive Windham New Hampshire, 03087, USA Phone: 800-462-6678 E-mail: ergoinfo@contourdesign.com Contour Design Europe

Läs mer

Vad skall vi gå igenom under denna period?

Vad skall vi gå igenom under denna period? Ljus/optik Vad skall vi gå igenom under denna period? Vad är ljus? Ljuskälla? Reflektionsvinklar/brytningsvinklar? Färger? Hur fungerar en kikare? Hur fungerar en kamera/ ögat? Var använder vi ljus i vardagen

Läs mer

Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel

Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter, 300 YH p, 2011 Författare: Emmelie Bjurhede Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås Idrott och hälsa Emma Holström Borås Dylan Williams fem nyckelsstrategier 1. Tydliggör mål och kunskapskrav 2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet 3. Återkoppling som för lärandet framåt 4. Aktivera

Läs mer

Optisk bänk En Virtuell Applet Laboration

Optisk bänk En Virtuell Applet Laboration Optisk bänk En Virtuell Applet Laboration Bildkonstruktion med linser. Generell Applet Information: 1. Öppna en internet läsare och öppna Optisk Bänk -sidan (adress). 2. Använd FULL SCREEN. 3. När applet:en

Läs mer

Personlig ergonomi OH-Serie

Personlig ergonomi OH-Serie Personlig ergonomi OH-Serie Olika kroppsmått. Stående arbete Kvinnan är 159 cm. Mannen är 199 cm. 95% av kvinnorna är längre än kvinnan på bilden. 95% männen är kortare än mannen på bilden. Hon har bordet

Läs mer

Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon.

Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon. Information om glasögon. Varför barn kan behöva glasögon. Ögats lins skall liksom linsen i en kamera skapa en skarp bild av omvärlden. I kameran ligger bilden på filmen och i ögat ligger bilden på näthinnan

Läs mer

för gymnasiet Polarisation

för gymnasiet Polarisation Chalmers tekniska högskola och November 2006 Göteborgs universitet 9 sidor + bilaga Rikard Bergman 1992 Christian Karlsson, Jan Lagerwall 2002 Emma Eriksson 2006 O4 för gymnasiet Polarisation Foton taget

Läs mer

Belasta rätt vid personförfl yttning

Belasta rätt vid personförfl yttning Belasta rätt vid personförfl yttning BELASTNINGSSKADOR INOM vård och omsorg är vanliga. Belastningsskador drabbar inte bara individen utan påverkar även verksamheten och samhället. Skador uppkommer vid

Läs mer

Ergonomi i teori och praktik

Ergonomi i teori och praktik Ergonomi i teori och praktik Namn: Klass: ERGONOMI Din kropp är bra på att anpassa sig efter vad den behöver göra. Kroppsdelar som utsätts för påfrestningar bygger automatiskt upp sig för att klara detta,

Läs mer

COGAIN. Network of Excellence on Communication by Gaze Interaction. DART, Sweden 2007 1

COGAIN. Network of Excellence on Communication by Gaze Interaction. DART, Sweden 2007 1 COGAIN Network of Excellence on Communication by Gaze Interaction DART, Sweden 2007 1 Omgivning och ergonomi DART, Västra Götalands läns landsting, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Eva Holmqvist

Läs mer

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten

Läs mer

Min syn på koncepthantering generering och utvärdering

Min syn på koncepthantering generering och utvärdering Min syn på koncepthantering generering och utvärdering Linus Granström KN3060, Produktutv. med formgivning Mälardalens högskola 2007-04-25 Inledning Denna essä beskriver författarens syn på de steg i produktutvecklingsprocessen

Läs mer

Belastningsergonomi. Den här bild-serien bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2.

Belastningsergonomi. Den här bild-serien bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2. Belastningsergonomi Den här bild-serien bygger på s föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2. Använd bilderna i utbildningssammanhang. Genom att lyfta fram föreskrifternas olika delar paragraferna

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car

Läs mer

DIGITALA PROJEKT Väderstation

DIGITALA PROJEKT Väderstation DIGITALA PROJEKT Väderstation Christian Lindquist, E03 Leonardo Bello, E03 Abstract Almost everybody has some kind of temperature measurement device in their home. The latest in this industry are more

Läs mer

Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu!

Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu! Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller själv utbildar om arbetsmiljö för vuxna eller ungdomar

Läs mer

Ergonomi vid grepp. 8 december. Mälardalens Högskola

Ergonomi vid grepp. 8 december. Mälardalens Högskola Ergonomi vid grepp 8 december 2009 Denna individuella inlämningsuppgift redogör för vilka förutsättningar människans hand skapar när det gäller utformningen av handtag på produkter samt vad ska man tänka

Läs mer

Anna-Lisa Osvalder. Avdelning Design & Human Factors Inst produkt- och produktionsutveckling, Chalmers

Anna-Lisa Osvalder. Avdelning Design & Human Factors Inst produkt- och produktionsutveckling, Chalmers Anna-Lisa Osvalder Avdelning Design & Human Factors Inst produkt- och produktionsutveckling, Chalmers Forskning och undervising inom Människa-maskinsystem/Ergonomi/Teknisk design Arbete och teknik på människans

Läs mer

Om stress och hämtningsstrategier

Om stress och hämtningsstrategier Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra

Läs mer

Laser Avståndsmätare. Användarhandbok och användningsguide

Laser Avståndsmätare. Användarhandbok och användningsguide Laser Avståndsmätare Användarhandbok och användningsguide Inledning: Length Master LM 1000 cx mäter avståndet genom att sända ut infraröda strålar mot målet, som omedelbart beräknar avståndet genom att

Läs mer

n-abler STYRKULA Handbok Underhåll Avfallshantering Förbrukad produkt ska hanteras som elektronikavfall

n-abler STYRKULA Handbok Underhåll Avfallshantering Förbrukad produkt ska hanteras som elektronikavfall Underhåll n-abler STYRKULA n-abler styrkula har inga utbytbara eller reparerbara delar. Om reparation blir nödvändig var vänlig kontakta er leverantör. För ytterligare information eller frågor, kontakta

Läs mer

Härnösands Gymnasium, TETD08

Härnösands Gymnasium, TETD08 Utgångspunkt Vid festivaldagen fick alla deltagande klasser uppgiften: Utveckla produkt, tjänst eller koncept för våra rullande transporter, som påverkar människors vilja att resa och frakta miljövänligt..

Läs mer

Tillgänglighet för personer med synskada i cirkulationsplatser jämfört med andra korsningstyper sammanfattning av enkätstudie

Tillgänglighet för personer med synskada i cirkulationsplatser jämfört med andra korsningstyper sammanfattning av enkätstudie Bulletin 243 Tillgänglighet för personer med synskada i cirkulationsplatser jämfört med andra korsningstyper sammanfattning av enkätstudie Lisa Sakshaug Christer Hydén Åse Svensson 2009 1 Lunds Tekniska

Läs mer

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas.

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas. 2005 Till Er som vill ställa ut blomlådor för en bättre trafiksäkerhet Blomlådor för ökad trafiksäkerhet startade som ett projekt i Luleå 1992. Då det visat sig ha en mycket god effekt har modellen spritt

Läs mer

Text, Sofia Ström. Foto, Ellen Kleiman. Ljusets reflektion. Syfte: Se hur ljusets reflekteras i konkava och konvexa speglar. Material: Optisk bänk

Text, Sofia Ström. Foto, Ellen Kleiman. Ljusets reflektion. Syfte: Se hur ljusets reflekteras i konkava och konvexa speglar. Material: Optisk bänk Text, Sofia Ström. Foto, Ellen Kleiman. Ljusets reflektion Syfte: Se hur ljusets reflekteras i konkava och konvexa speglar. Optisk bänk Spänningskub Lins +10 Optiklampa Spalt med 5 spalter Spalthållare

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4 Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska

Läs mer

IT, stress och arbetsmiljö

IT, stress och arbetsmiljö IT, stress och arbetsmiljö Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se Vård- och omsorgsarbete Process-, fordons- och trafikstyrning 1 Administrativt

Läs mer

HÄSTENS FORM. När vi talar om hästens form menar vi den del av utbildningen där hästen ska lära sig att arbeta på mest ändamålsenliga sätt.

HÄSTENS FORM. När vi talar om hästens form menar vi den del av utbildningen där hästen ska lära sig att arbeta på mest ändamålsenliga sätt. HÄSTENS FORM När vi talar om hästens form menar vi den del av utbildningen där hästen ska lära sig att arbeta på mest ändamålsenliga sätt. Med ändamålsenlig form menas den form där just den här hästen

Läs mer

VISUELLA FÖRHÅLLANDEN

VISUELLA FÖRHÅLLANDEN VISUELLA FÖRHÅLLANDEN Hur man uppfattar ljuset i ett rum kan beskrivas med sju begrepp som kännetecknar de delar av synintrycken som man kan iaktta och beskriva ljusnivå, ljusfördelning, skuggor, bländning,

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Innehållsförteckning Designprocessen... 3 Utgångspunkter... 3 Användarstudier... 3 Koncept & Visualisering... 3 Utvärdering och konceptval...

Innehållsförteckning Designprocessen... 3 Utgångspunkter... 3 Användarstudier... 3 Koncept & Visualisering... 3 Utvärdering och konceptval... Innehållsförteckning Designprocessen... 3 Utgångspunkter... 3 Användarstudier... 3 Koncept & Visualisering... 3 Utvärdering och konceptval... 4 Justering och genomförande... 4 Produktbeskrivning... 4 En

Läs mer

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen. Uppvärmning Innan träning påbörjas bör någon form av uppvärmning ske. Det finns många sätt att värma upp. Att gå en snabb promenad eller att småjogga är två vanliga sätt. Det bästa är att göra ett genomtänkt

Läs mer

Instrumentoptik, anteckningar för föreläsning 4 och 5 (CVO kap. 17 sid , ) Retinoskopet

Instrumentoptik, anteckningar för föreläsning 4 och 5 (CVO kap. 17 sid , ) Retinoskopet Instrumentoptik, anteckningar för föreläsning 4 och 5 (CVO kap. 17 sid 345-353, 358-362) Retinoskopet Utvecklat från oftalmoskopi under slutet av 1800-talet. Objektiv metod för att bestämma patientens

Läs mer

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Vågfysik Geometrisk optik Knight Kap 23 Historiskt Ljus Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Hooke, Huyghens (~1660): ljus är ett slags vågor Young

Läs mer

Fotkryss finns i olika utföranden: silver, svart eller i polerat aluminium. Hjul finns för både mjuka och hårda golv.

Fotkryss finns i olika utföranden: silver, svart eller i polerat aluminium. Hjul finns för både mjuka och hårda golv. RH Extend RH Extend är lika användarvänlig som ergonomisk och slitstark. Därför passar den perfekt för receptioner, utbildningsmiljöer och kontorsarbete. Eftersom RH Extend är enkel att ställa in och ställa

Läs mer

Kristian Almgren Artificiell Intelligens Linköpings Universitet 2011. Talstyrning

Kristian Almgren Artificiell Intelligens Linköpings Universitet 2011. Talstyrning Talstyrning Abstrakt Talstyrning är en teknik som gör det möjligt för oss människor att mer eller mindre verbalt kommunicera med en dator eller ett system. Det här är ett tillvägagångssätt inom AI och

Läs mer

Timo Tidtavla Marcus Reldin Industridesign 2007

Timo Tidtavla Marcus Reldin Industridesign 2007 Timo Tidtavla Timo Tidtavla Marcus Reldin Industridesign 2007 Att förstå tid Det är inte alltid så lätt att hålla reda på tider och dagar. Vem är inte helt beroende av sin almenacka eller filofax? Ibland

Läs mer

Att fastställa krav. Annakarin Nyberg

Att fastställa krav. Annakarin Nyberg Att fastställa krav Annakarin Nyberg Disposition Del 1 Varför samla in krav? Typer av krav Interaktionsdesign och krav Del 2 Analys, tolkning och presentation Scenarios Use cases Task analysis Avslutning

Läs mer

Checklista Belastningsergonomi

Checklista Belastningsergonomi Checklista Belastningsergonomi Checklista för bedömning - utifrån föreskrifterna om belastningsergonomi, AFS 2012:2 h Augusti 2013 1 Checklista för bedömning utifrån föreskrifterna om belastningsergonomi,

Läs mer

n-abler PRO STYRKULA Handledning

n-abler PRO STYRKULA Handledning Underhåll n-abler PRO har inga utbytbara eller reparerbara delar. Om reparation blir nödvändig var vänlig kontakta er leverantör. n-abler PRO STYRKULA För ytterligare information eller frågor, kontakta

Läs mer

Att synliggöra det väsentliga

Att synliggöra det väsentliga Att synliggöra det väsentliga Professor Anders Ynnerman och hans grupp forskar inom visualisering och datorgrafik, i gränslandet mellan datavetenskap och beräkningsteknik. Visualisering utnyttjar den mänskliga

Läs mer

Lagen om att inte rattsurfa. gäller även dig som yrkeschaufför

Lagen om att inte rattsurfa. gäller även dig som yrkeschaufför Lagen om att inte rattsurfa gäller även dig som yrkeschaufför Titta på vägen när du kör Enligt lagen (1 december 2013) får du som förare inte använda kommunikationsutrustning på ett sätt som gör dig ouppmärksam

Läs mer

Instruktion Finta/dribbla

Instruktion Finta/dribbla Instruktion Finta/dribbla Du kan skilja på att finta och att dribbla Finta gör du före dribblingen Du kan finta utan att dribbla efteråt T.ex. en inläggsfint då du vänder och slår inlägget med andra foten

Läs mer

Deltagarnas utvärdering av 23 saker

Deltagarnas utvärdering av 23 saker Deltagarnas utvärdering av 23 saker 2008-08-19 I sammanställningen har tagits med vad alla skrivit men i de fall där flera personer skrivit samma sak eller ungefär samma sak redovisas detta endast en gång.

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Mål och syfte. Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden.

Mål och syfte. Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden. ERGONOMI & HUMAN FACTORS Mål och syfte Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden. Syftet är att du ska få en aktuell bild av ergonomiområdet, med målet att förstå vikten av att ergonomin

Läs mer

Trafiksäkerhetsveckan, material för högstadiet

Trafiksäkerhetsveckan, material för högstadiet Trafiksäkerhetsveckan, material för högstadiet Trafiksäkerhetsveckans tema är ouppmärksamhet användning av mobiltelefon (prata, lyssna på musik, spela) att röra sig i grupp att rikta uppmärksamheten på

Läs mer

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Våra sinnen Hörseln Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Ytterörat I ytterörat finns öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan fångar in ljudet som åker in i hörselgången. I hörselgången

Läs mer

Innehåll. Styrdon (ej i boken) Fitts lag (sidan ) Natural user interfaces. Kap 6.2.9, , Kap

Innehåll. Styrdon (ej i boken) Fitts lag (sidan ) Natural user interfaces. Kap 6.2.9, , Kap Interaktion 2 Innehåll Styrdon (ej i boken) Fitts lag (sidan 527-528) Natural user interfaces Kap 6.2.9, 6.2.11, 6.2.12 Kap 6.3-6.4 Styrdon Styrdon Tangentbord Pekdon Tangentbord QWERTY-layout QWERTY-layout

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik 2011 08 25, kl. 08.00 13.00 FAFF25-2015-08-21 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 FAFF25 - Tentamen Fysik för Fysik C och i för

Läs mer

[ERGONOMI VID SITTANDE]

[ERGONOMI VID SITTANDE] 2011 Matilda Lagerkvist KPP039 Produktutveckling 3 Mälardalens högskola HT-10 Handledare: Rolf Lövgren [ERGONOMI VID SITTANDE] Detta fördjupningsarbete i kursen KPP039 Produktutveckling 3 handlar om ergonomi

Läs mer

Användarinstruktion TIDSMASKINEN FÖRUTSÄTTNINGAR STARTA APPEN LADDA NER RUNDA

Användarinstruktion TIDSMASKINEN FÖRUTSÄTTNINGAR STARTA APPEN LADDA NER RUNDA Användarinstruktion TIDSMASKINEN Tidsmaskinen tar dig tillbaka i historien. Genom historiska ljudfönster kan du höra en kreatursmarknad eller ljuden från en smedja. Medan du lyssnar på ljuden kan du gå

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON

Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON Prismor A θ 1 n=1 n n=1 2 Prismor A δ 1 θ 1 θ 1 n=1 n n=1 3 Prismor A θ 2 θ 2 n=1 n n=1 4 Prismor A δ θ 1 θ 1 δ 1 δ 2 B θ 2 θ 2 n=1 n n=1 5 Prismor, dispersion

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet!

Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet! ! 2010-04-21 Sida 2(5) Information för dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vilka regler som gäller kan du läsa mer om här. En grundförutsättning

Läs mer

Tips på bra arbetsställningar

Tips på bra arbetsställningar Tips på bra arbetsställningar Tips för alla Här kommer några generella tips om vad du kan tänka på för att skona din kropp och förebygga skador och sjukdom. Gör som du har blivit lärd. Vet du inte hur

Läs mer

Skellefteå kommun. Riktlinjer för arbete vid bildskärm

Skellefteå kommun. Riktlinjer för arbete vid bildskärm Skellefteå kommun Riktlinjer för arbete vid bildskärm Riktlinjerna baseras på Arbetsmiljöverkets föreskrifter för arbete vid bildskärm (AFS 1998:5) och syftar till att förtydliga dessa. 6:e utgåvan, september

Läs mer

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta.

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta. Övningsguide Hur vi mår i våra muskler och leder beror till stor del på vår livsstil men är också åldersrelaterat. Det bästa du kan göra är att skapa ökad balans i kroppen med förebyggande träning. Faktorer

Läs mer

Looky. Enkelt portabelt läshjälpmedel.

Looky. Enkelt portabelt läshjälpmedel. Looky Enkelt portabelt läshjälpmedel. Även de minsta tecknen framträder tydligt. George, 73 år Looky Rehan Electronics specialiserar sig på tillverkning och tester av elektronisk medicinsk utrustning.

Läs mer

1d, Individuellt Designkoncept, GPS-navigering för cykel i stadsmiljö

1d, Individuellt Designkoncept, GPS-navigering för cykel i stadsmiljö 1d, Individuellt Designkoncept, GPS-navigering för cykel i stadsmiljö Design & Struktur Applikationen är designad för att användas som ett navigeringssystem för cyklister i stadsmiljö. Eftersom cyklister

Läs mer

Förberedelseuppgift inför datorlaborationen

Förberedelseuppgift inför datorlaborationen Förberedelseuppgift inför datorlaborationen Det finns datorprogram som följer strålar genom linssystem. Rätt använda kan de vara extremt kraftfulla verktyg och bespara dig många timmars beräkningar. Datorlaborationen

Läs mer

Föreläsning 7, Interak2on

Föreläsning 7, Interak2on Föreläsning 7 Handlande, metaforer och interaktionsstilar Kapitel 10-11 i Stone et al. The Human Action Cycle 1. Målformulering Utförandefas 2. Översätta mål till uppgifter 4. Utföra handlingssekvens Utvärderingsfas

Läs mer

Är du trött på att behöva sträcka dig, huka dig, krypa eller anstränga dig för att komma åt strömbrytaren på grenkontakten?

Är du trött på att behöva sträcka dig, huka dig, krypa eller anstränga dig för att komma åt strömbrytaren på grenkontakten? Är du trött på att behöva sträcka dig, huka dig, krypa eller anstränga dig för att komma åt strömbrytaren på grenkontakten? Då har vi den perfekta produkten för dig som ogärna vill belasta rygg och knän.

Läs mer

1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum där det elektriska fältet E uttrycks på följande sätt (i SI-enheter):

1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum där det elektriska fältet E uttrycks på följande sätt (i SI-enheter): FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Måndagen den 5 maj 2008 kl 9-15 Hjälpmedel: Handbok (Physics handbook eller motsvarande) och räknare.

Läs mer

Informationsbäraren. Ida Eriksson Linnea Johansson Sofia Andersson. Handledare: Linus Wiklander Examinator: Örjan Söderberg

Informationsbäraren. Ida Eriksson Linnea Johansson Sofia Andersson. Handledare: Linus Wiklander Examinator: Örjan Söderberg Informationsbäraren Ida Eriksson Linnea Johansson Sofia Andersson Handledare: Linus Wiklander Examinator: Örjan Söderberg Chalmers Tekniska Högskola Teknisk Design År 2 Design och användaranpassning -

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

Daisy i flygsimulatorn

Daisy i flygsimulatorn Daisy i flygsimulatorn Bild 1Daisy över Bromma i FS2002 Microsoft Flygsimulator 2002 har tidigare beskrivits i en artikel här i bladet. Det är ett omfattande program som ger den flygintresserade möjlighet

Läs mer

Akut och långvarig smärta (JA)

Akut och långvarig smärta (JA) Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt

Läs mer

Psykosocial arbetsmiljö

Psykosocial arbetsmiljö Psykosocial arbetsmiljö Susanne Glimne Med material från Marika Wahlberg Stress Definition Kroppens, psykets och hjärnans reaktioner på olika typer av påfrestningar, utmaningar och krav När kraven i t

Läs mer

www.tomtom.com/business

www.tomtom.com/business www.tomtom.com/business WORKsmart -Eko Skydda miljön och förbättra ert ekonomiska resultat Let s drive business Innehåll 2 Hur grön är er verksamhet? 3 Optimera utnyttjandet av fordonen för att sänka

Läs mer

Skydda miljön och förbättra ert ekonomiska resultat

Skydda miljön och förbättra ert ekonomiska resultat 23042012_WORKsmart_ECO_bro_SE WORKsmart -Eko Skydda miljön och förbättra ert ekonomiska resultat www.tomtom.com/business Let s drive business Innehåll 2 Hur grön är er verksamhet? 3 Optimera utnyttjandet

Läs mer