Vintersportcentrum en resurs för utveckling och uppföljning av olympiska vintergrenar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vintersportcentrum en resurs för utveckling och uppföljning av olympiska vintergrenar"

Transkript

1 Vintersportcentrum en resurs för utveckling och uppföljning av olympiska vintergrenar H-C HOLMBERG INSTITUTIONEN FÖR FYSIOLOGI OCH FARMAKOLOGI, KAROLINSKA INSTITUTET & SVERIGES OLYMPISKA KOMMITTÉ (SOK) GLENN BJÖRKLUND NATIONELLT VINTERSPORTCENTRUM, ÖSTERSUND Vintersportcentrum har bildats för att stödja prestationsutveckling i Svensk vinteridrott. Hjärtat i Vintersportcentrum är det fysiologiska och biomekaniska testlaboratoriet. Syftet med labbet är att utgöra en resurs för utveckling och uppföljning av aktiva och träningsmetoder på väg mot vinterolympiska framgångar. När Vintersportcentrum startade var en av de första diskussionerna valet av utrustning. För att kunna genomföra adekvata tester på längdåkare införskaffades ett brett rullskidband (2.5 x 3.5 m) med hög hastighetskapacitet (0-36 km/h) och lutningspotential (0-15 grader). Det breda bandet används även för testning av skidskyttar, skidorienterare, skridskoåkare och cyklister. För att kunna analysera och följa aktivas teknikutveckling så monterades en stor frontalspegel (12 m 2 ) på väggen framför bandet där åkaren kan se sig själv. För att ytterligare öka möjligheten till visuell feedback installerades ett digitalt videosystem med 3 kameralinser monterade framför, på sidan och bakom åkaren. Det innebär att den aktiva och/eller tränaren kan använda sig av frontalspegeln samtidigt med en TV-bild snett framför bandet till höger med vald bildinformation från önskad kameralins, konstant eller roterande mellan de olika linserna med en förinställd sampling. De digitala bilderna lagras i en dator och kan redigeras efter testen via ett video-redigeringsprogram (DAR- TFISH) och förmedlas direkt till den aktive efter test på en CD tillsammans med testresultaten. Detta tillsammans med dialogen testare-tränare-aktiv i direkt anslutning till test, ger möjlighet till en fler-dimensionell feedback. För att mäta stakförmågan används förutom rullskidåkning på band en stakergometer; en modifierad Concept II roddmaskin som ger effektdata direkt på en display framför åkaren under träning/test. För aktiva från breda skidor (alpint, snowboard och freestyle) används cykeltester. Nytt på Vintersportcentrum är en utrustning för mätning av effektutveckling med det s.k. SRM-systemet där effektutvecklingen mäts direkt på vevarmen via trådtöjningsgivare och beräknas som produkten av kadens (frekvens) och vridmoment. Detta ger ett säkrare värde jämfört med mekaniskt bromsade ergometrar där det är svårare att kontrollera för ev. effektförluster mellan vevarm, vevlager och kedja fram till svänghjulet över tid. För att mäta effektutveckling vid olympiska lyft och hopp används Muscle Lab. De flesta blodtester analyseras direkt på Vintersportcentrums eget lab. Mer avancerade analyser genomförs på Östersunds sjukhus, Karolinska Institutet och Copenhagen Muscle Research Center. AMIS-systemet används för mätning av syreupptagning och är speciellt valt för dess höga mätnogrannhet vid testning av uthållighetsidrottare med hög syreupptagning och ventilation. BIOSEN-systemet används för laktatanalys. Testning av längdskidåkare Längdskidåkning är en intressant idrott ur ett arbetsfysiologiskt perspektiv. Längdåkarna har de högsta syreupptagningsvärdena bland våra olympiska uthållighetsidrottare alla kategorier med värden över 85 ml kg -1 min -1 och enstaka individer med absoluta värden upp mot 7 liter min -1. De har också en jämförelsevis hög träningsbelastning med en årsvolymer på timmar innehållande % träning med hög intensitet. Tävlingsmomentet innebär att den aktive ska behärska 9 deltekniker i två huvudtekniker, den klassiska och fria tekniken. Tillkomsten av fri teknik 1985 och utvecklingen de senaste åren med nya distanser/discipliner såsom jaktstart, sprint, mass-start och skiathlon saknar motstycke inom andra idrotter under samma tidsperspektiv. I basen finns 10

2 fortfarande samma typ av grundläggande träning men de stora förändringarna har medfört stort behov av kartläggning och uppdatering av kravanalysen i syfte att ligga i framkant vad beträffar användandet av adekvata träningsmodeller. Ett område där Svensk Längdåkning varit speciellt lyckosamma är sprintskidåkning där man kunnat omsätta genomförd forskning till praktiken. Detta gäller allt från vilka kvaliteter som är viktiga att träna, hur man ska träna dessa och uppföljning via tester att träningen ger önskat resultat. Idag bor 70 % av de landslagsaktiva längdåkarna och samtliga 3 landslagstränare i Östersunds närområde. Det stora bandet kan nyttjas till både träning, teknikanalys och testning. Kombinationen av frontalspegel och kameror möjliggör att den aktiva kan kombinera teknikfeedback med att se sig själv i spegel, följa en direktbild från ett valfritt perspektiv via kameralins och/eller få verbal feedback från sin tränare. Denna modell är en av förklaringarna till att bl.a. Mathias Fredriksson kunde ta ett uppmärksammat kliv förra året i teknikhänseende. Bandet i labmiljö ger möjlighet genomföra träningsmodeller utifrån banprofiler på kommande tävlingsbanor med en kombination av teknikanalys och fysiologisk uppföljning i form av syreupptag och mätning av blodlaktat. Användningen är också speciellt intressant under kallvädersperioder ett stort problem för vinteridrottare som under dessa perioder har svårt att i tillräcklig omfattning bedriva högintensiv träning. Idag testas hela skidförbundet längd från A-lag till J-lag på Vintersportcentrum. Testerna genomförs 2-3 ggr per år, med huvudtesterna i maj och oktober. För aktiva i SOK:s talangprogram är denna kapacitetsuppföljning dessutom ett krav. Förutom detta så genomförs 4-5 fälttester på olika lägerorter under året som återkommer år från år. Under 2003 genomförs ett höghöjdsprojekt med sikte på OS i Turin 2006 med omfattande testverksamhet i Schweiz och Frankrike på 1700 m.ö.h.. Alla tester genomförs med samma mätutrustning som nyttjas vid de stationära testerna i Östersund och lagras, bearbetas och kan presenteras med hjälp av det nya mjukvaruprogrammet Testmaestro (se separat artikel i detta nummer av Idrottsforskning). Testning av skidskyttar och skidorienterare Skidskyttar använder enbart fri teknik (skate) under sitt tävlingsmoment. Beroende på terrängens lutning och friktionen mellan skida och snö anpassar den aktive 11

3 kontinuerligt sin åkteknik med val av olika s.k. växlar för att kunna hålla en hög hastighet med fortsatt god arbetsekonomi. Den växel som används mest inom skidskytte är växel 3 (ett stavtag per bentag). Testerna som genomförs på skidskyttar liknar traditionella längdtester med hänseende på vilka fysiologiska variabler som studeras. Dessa är VO 2max, arbetsekonomi och olika fysiologiska trösklar som laktattröskel (LT), anaerob tröskel (AT) och ventilatorisk tröskel (VT). Dessa uttrycks i absoluta tal gentemot hastighet eller effekt med eller utan olika skalningsfaktorer ex. ml min -1 kg -2/3 (sk. skidåkarvärde). På skidhögskolan i Östersund går idag flera av landets bästa manliga och kvinnliga skidskyttar. Dessa testas 3 ggr per år. Förutom fysiologiska tester genomförs även tester av den andra viktiga komponenten för prestation, skjutförmågan. Detta genomförs med hjälp av en skjutsimulator och precisionsskytte. I ett speciellt frysrum testas även vapnet och ammunitionen. En intressant skillnad mellan skidskytte och längdåkning är att skidskytte har karaktären av ett intervallarbete runt mjölksyratröskeln med återkommande skjutmoment där pulsen sjunker till 70-80% av maxpuls och inte förrän på sista rundan går de aktiva alland-out. Detta gör att en hög tröskelkapacitet är av extra stor betydelse vilket bl.a. var en unik kapacitet hos Magdalena Forsberg. Denna förmåga bidrog till att hon i jämförelse med sina konkurrenter kunde upprätthålla en 12 hög träffsäkerhet trots en hög fysisk arbetsbelastning. I testsituationen testas tröskelkapaciteten i växel 3 med och utan gevär. Den extra vikten med gevär ökar signifikant arbetsbelastningen vid en viss given hastighet vilket medfört att man tidigare dragit en del felaktiga slutsatser vid bl.a. arbetsekonomitester när dessa genomförts utan gevär. Av naturliga skäl är denna skillnad större i uppförsbacke jämfört med i flack terräng. Skidorientering är en annan tävlingsgren i familjen smala skidor, som förhoppningsvis snart blir olympisk gren, där Sverige har stora framgångar internationellt. I likhet med skidskytte så varierar intensiteten mer under tävlingsmomentet jämfört med längdskidåkning. Det är viktigt att anpassa hastigheten på delsträckorna mellan kontrollerna efter svårigheter i terrängen. Dessa kan vara både åktekniska svårigheter med smalspår, tvära kurvor och småknixig terräng som mer orienteringstekniska problem som bidrar till att den aktive måste anpassa farten. Vid jämförelse med längdskidåkning så tränar skidorienterare i huvudsak skate och stakning. Stakning används på smalspår och i uppförsbackar där det inte finns tillräcklig bredd för den vanliga skatetekniken. Det innebär att den aktive måste vara duktig på att staka i olika hastigheter och med olika motstånd i branta motbackar handlar det ibland om mycket styrkekrävande stakning i låg hastighet. I tävlingsmomentet är de aktiva stora tekniska ekvilibrister som kan hantera många olika terrängtyper, ibland med mjuk snö och dåligt stavfäste. I motsats till längdskidåkare som idag enbart tävlar på breda, pistpreparerade spår så är skidorienterare mästare på att hantera olika underlag och yttre förutsättningar. Detta har medfört att skidorienterare utvecklat fler undertekniker än vad som används inom längdåkning. För att ännu bättre monitorera skidorienterare sker ett utvecklingsarbete med att utveckla mer specifika tester för att öka deras validitet i labmiljö gentemot prestationen på snö. En av dessa projekt är ett performance test som innehåller flera olika lutningar med varierad spårbredd och med olika deltekniker på band. Det innehåller bl.a. åkning med växel 3 med normal spårbredd och stakning i relativt låg fart i uppförsbacke med fingerade smalspår. Sådana prestationstester är tänkta att antingen genomföras som submaximala tester med mätning av syreupptag och hjärtfrekvens eller som en TTE-test (tid till utmattning) där det gäller för den aktive att orka åka så lång tid som möjligt. Parallellt med dessa genomförs de traditionella testerna av maximal syreupptagning och tröskel som i skidorientering genomförs med växel 3 i skate samt stakning. Precis som i skidskytte så bör testen genomföras med den utrustning som man använder under tävling. Det innebär att skidorienterare bör testas med kartställ då det inte är självklart att den som har en god åkekonomi utan kartställ även har det med. Detta är goda exempel på betydelsen av specifik testning, och på arbetet med att eftersträva en så hög validitet på testerna som möjligt för att kunna ge relevant feedback till den aktiva och tränare. Testning av skridskoåkare Vintersportcentrums samarbete med Svensk Skridsko är ett bra exempel på att ett testcentra kan spela en betydande roll trots att det inte finns i idrottens närområde. Vintersportcentrum används här som basstation för 2-3 labtester per år kompletterat med fälttester i Göteborg, där Svensk Skridsko byggt upp ett Elitcentra med Sveriges enda bana under tak, skridskogymnasie och ett Team Göteborg, med lovande skridskotalanger som finansieras av SOK. Hastighetsåkning på skridskor är en uthållighetsidrott med starka svenska traditioner, inte minst i Sigge Erikssons Storsjöbygd. Det som Svenska Skridskoförbundet sökt efter i samarbetet med Vintersportcentrum har varit det breda bandet, nya cykeltester och fysiologisk kompetens att

4 omsätta testresultat till praktisk skridskoträning. De vanligaste testerna har traditionellt varit löpning på band och testcykel. Det senare är den vanligaste träningsformen för en skridskoåkare under barmarksperioden. Utvecklingen med breda rullskidband kan även nyttjas för rullskridskotester. Skridskoåkare har alltid använts sig av imitationsträning som Imitationshopp, rullskridskor, kurvgång och skridskogång off-ice för att utveckla och finslipa viktiga delar av skridskorörelsen. Grundläggande basteknikträning av vissa specifika detaljer ex. isättning, armpendling och minimering av onödiga rotationer kan därför med fördel tränas och analyseras på rullskridskor med modern videoteknik. Laktat och syreupptagning mäts framför allt vid submaximala arbeten då ett problem med maxarbeten på rullband inomhus är att man i lab inte har något vindmotstånd som är den största motkraften vid hastighetsåkning i höga farter. Detta medför att man i labmiljö måste addera lutning för att uppnå tävlingslik arbetsbelastning. Om lutningen överstiger ett visst gradtal så minskar testernas validitet. Varför inte använda istest? Fördelen med labmiljö är den höga reproducerbarheten och att man kan göra mer omfattande mätningar för att kartlägga de aktiva. Dagens inomhushallar erbjuder dock en ökad standardisering jämfört med tidigare med mer jämförbar förhållanden, vilket har ökat möjligheten att genomföra bra tester. En stor fördel med den nya anläggningen i Göteborg är att våra nationella skridskoåkare idag kan träna mer grenspecifikt över en längre period och åka på bra is oftare. Konkurrentländerna ligger före. USA, Holland och Canada var först ut och Norge fick sin inomhusbana till OS i Lillehammer En viktig dialog mellan Vintersportcentrum, SOK och Svenska Skridskoförbundet har varit diskussionen om hur man på bästa sätt kan överföra testresultaten till praktisk träning. Detta är en spännande dialog och det finns idag ett aktivt utvecklingsarbete med att ta fram en ny Svensk Träningslära. Skridsko skiljer sig mycket mot andra uthållighetsgrenarna. Det finns en stor spännvidd i arbetstid mellan ~34 sekunder på 500 m till knappa 13 minuter på meter. De aktiva arbetar med en blandning av statiskt och dynamiskt arbete i låga vinklar vilket medför en försämrad blodcirkulation med högt perifert motstånd och relativt hög laktatproduktion. Detta medför att skridskoåkare har svårt att genomföra lätta pass med aerob träningsintensitet om dessa genomförs som kontinuerligt arbete. Det är en utmaning hur man med fysiologisk kunskap kan designa nya träningsmodeller som möjliggör bibehållande av en aerob miljö i muskeln med hjälp av olika intervallmetoder. Testning av alpina skidåkare Inom det olympiska systemet använder breda skidor i stor utsträckning cykel för träning och testning. I syfte att utveckla testsystemet har Vintersportcentrum ett samarbete med Österrike som länge varit världsledande på fysiologisk uppföljning av alpina skidåkare och Spanien för ett kunskapsutbyte med modern internationell cykelforskning. Fredrik Nyberg och Markus Larsson är två elitaktiva som de senaste åren haft en stark koppling till det Österrikiska systemet med tester och träningsrådgivning. Där har man under flera år använt cykel för träning och testning på sidan om styrketräning och arbetet i backen. Det Österrikiska systemet med åkare som Hermann Maier i spetsen förespråkar i hög grad betydelsen av en hög aerob baskapacitet. Ett tänkande som allt mer även etablerar sig bland de svenska åkarna på hemmaplan. Detta innebär inslag av långa lågintensiva pass med en blodlaktatkoncentration <2mMol/L man måste vara tränad för att orka träna för att kunna prestera. Detta har inneburit en viss förskjutning av pendeln från mycket styrka till en ökad medvetenhet om betydelsen av en välbalanserad kombination av styrka och uthållighet under uppbyggnadsperioden och på sidan om den konventionella träningen i backen. Vad kan man då tillföra från modern internationell cykelforskning? Ledande landet är Spanien där flera forskargrupper (Padilla, Lucia, Chicharro) årligen producerat artiklar med spännande forskningsresultat. Förutom att man tagit fram bra testprotokoll så har man även med hjälp av att studera elitcyklister påvisat olika betydelsefulla kombinationer av fysiologiska variabler med parallella 13

5 effektmätningar. Alpina elitskidåkare har relativt höga absoluta effektvärden jämfört med cyklister (380 mot ~450 W) men klart lägre relativa värden (4,5 mot >6,5 W/kg). Utifrån testen rekommenderas träningszoner. De som går på högskolan i Östersund har möjlighet att träna i Vintersportcentrums lokaler och få feedback vid träningspass. I Österrike sker all utanför-backen-träning i labbet på cykel eller i styrketräningsrummet. Laktat mäts före träningspass och efter varje 30 min period under passet. Man mäter t.o.m. laktat under styrketräningen för att säkert kunna värdera arbetsbelastningen. Totalt under en säsong så tas >1000 prover per åkare i lab och i backe. Det är helt klart att vi i Sverige har en annan träningskultur. Under det kommande året är målsättningen att med ett mindre antal åkare prova en mer omfattande uppföljning. Detta möjliggör en tätare kontakt mellan lab-tränare-åkare. Närheten till Skidhögskolan ger stora möjligheter till detta för alla grengrupper inom breda skidor. Fälttester av konståkare Konståkning är en idrott som har ett stort intresse för tester. Vintersportcentrum har genomfört uppsökande tester i fält av konståkning på uppdrag av SOK och kartlagt individuella laktatprofiler och återhämtningsmönster i samband med träning och tävling. Konståkning är ett exempel på en mycket komplex idrott där man med fysiologisk uppföljning kan assistera aktiv-tränare och ge idéer till planering och genomförande av träning. Detta har bl.a. resulterat i en ny intensitetstabell som har börjat användas inom konståkning och är ett bra exempel på hur fysiologi kan integreras med gott resultat till komplexa idrotter med starkt teknikinslag. De mätningar som genomfördes visade att konståkning innebär hög fysiologisk belastning. De aktiva arbetar under både det korta och långa programmet mellan % av maxpuls med hög laktatkoncentration samtidigt som de genomför komplext tekniska moment. Fysiologisk kompetens kan användas både för att bättre planera träning men även för att rådge vid planering av uppvärmning och disposition av svåra tekniska moment under olika program. 14 Framtiden Vintersportcentrum har en tydlig profil att verka för utveckling och genomförande av tester och bedriva forskning inom vinterolympisk idrott. Resurspersoner som arbetar i fältet mellan testare/forskare och tränare/aktiv är idag en bristvara. D.v.s. tränare med en stark fysiologisk kompetens eller testare/fysiologer som har en egen gedigen tränarerfarenhet. Vi kan tydligt se att det i dessa idrotter visats sig enklast att omsätta tester till adekvat verksamhet och att få ett sammanhållande träningssystem att fungera över tid. Ett bra exempel på en bra översättarsituation finns idag inom längdskidors landslags-organisation där samtliga landslagstränare gått Idrottshögskolan i Stockholm. Dessutom har alla genomgått längdskidors egen högre specialutbildning Tränare 2000 som genomfördes i samarbete med SOK. 8 handplockade elittränare gick 2 års utbildning med specifik teori och praktik. Av längds 5 landslagstränare idag kommer samtliga från detta projekt. Andra bra exempel på kvalificerade utbildningsinsatser för tränare är Idrottshögskolan i Stockholms C-kurs som genomfördes 2002 och den nystartade HTU (högre tränarutbildning) som genomförs med EIC Bosön som bas. Dessa utbildningar leder förhoppningsvis till utvecklingen av fler översättare med förmågan att tolka, översätta test- och forskningsresultat och förverkliga idéer till det praktiska träningsarbetet. Dessa kommer i våra ögon att kunna bli viktiga framgångsverktyg för Svensk idrott i framtida träningssystem. Det är vår förhoppning att Vintersportcentrum kan komma att spela en framtida viktig roll som plattform för denna utveckling inom Svensk olympisk vinteridrott. Om du har frågor kontakta

Uthållighetsträning. H-C Holmberg Nationellt Vintersportcentrum

Uthållighetsträning. H-C Holmberg Nationellt Vintersportcentrum Uthållighetsträning H-C Holmberg Nationellt Vintersportcentrum BAKGRUND H-C Holmberg Mittuniversitetet i Östersund Nationellt Vintersportcentrum Aktiva Tränare Forskare Utvecklingschef på Sveriges Olympiska

Läs mer

Fysiologiska riktlinjer för innebandyspelare

Fysiologiska riktlinjer för innebandyspelare Fysiologiska riktlinjer för innebandyspelare En bra träningsplanering bör utgå ifrån de fysiska krav som ställs på en innebandyspelare. Arbetet med att kartlägga dessa krav är ett pågående arbete inom

Läs mer

TENTAMEN. Fysiologi tema träning, 4,5 hp. Sjukgymnastprogrammet

TENTAMEN. Fysiologi tema träning, 4,5 hp. Sjukgymnastprogrammet Nummer: 1 TENTAMEN Fysiologi tema träning, 4,5 hp Sjukgymnastprogrammet Ansvarig för tentamen: Eva Jansson, avd. för klinisk fysiologi, institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet Nummer:

Läs mer

Genomförande i stort Tankar bakom upplägget Periodisering Träningsstyrning hur ska det kännas? Viktiga begrepp

Genomförande i stort Tankar bakom upplägget Periodisering Träningsstyrning hur ska det kännas? Viktiga begrepp Genomförande i stort Genomförandeperiod 12 veckor (start i mitten oktober avslut i december 2016) Periodisering i 4 st block á 6veckor. Fokus inom respektive period är följande: o 1. Anpassning, uthållighet,

Läs mer

Innehåll. Träning,testning och prestation. VSC/MiUn:s. Tränarkonferens. Idrottfysiologins start i Sverige. Varför ville Assar bli testad?

Innehåll. Träning,testning och prestation. VSC/MiUn:s. Tränarkonferens. Idrottfysiologins start i Sverige. Varför ville Assar bli testad? VSC och MiUn Tränarkonferens April, 26 Träning,testning och prestation VSC/MiUn:s Tränarkonferens Bengt Saltin Mittuniversitetet Två skid giganter som klarade sig bra utan några tester! Innehåll Idrottfysiologins

Läs mer

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet

Läs mer

2015-09-14. Utvärdering Fysprofilen Regionala tester. Fredrik Johansson Fystränare SVTF Resursperson Tennis SOK

2015-09-14. Utvärdering Fysprofilen Regionala tester. Fredrik Johansson Fystränare SVTF Resursperson Tennis SOK 2015-09-14 Utvärdering Fysprofilen Regionala tester Fredrik Johansson Fystränare SVTF Resursperson Tennis SOK Utvärdering Fysprofilen Regionala tester Inledning SvTF har sedan januari 2007 utvärderat tester

Läs mer

Landslagets verksamhet och behov av forskning

Landslagets verksamhet och behov av forskning Landslagets verksamhet och behov av forskning Historia Längdskidor var i begynnelsen ett fortskaffningsmedel på snö. Kalvträskskidan äldsta skidfyndet ca 5200 år gammalt. Första större skidtävlingen i

Läs mer

Träning av uthållighet molekylärbiologisk teknik ger vetenskaplig evidens till nya träningsmodeller. Upplägg:

Träning av uthållighet molekylärbiologisk teknik ger vetenskaplig evidens till nya träningsmodeller. Upplägg: Träning av uthållighet molekylärbiologisk teknik ger vetenskaplig evidens till nya träningsmodeller. Kent Sahlin, Åstrandlaboratoriet, GIH Upplägg: Allmänt om kondition och uthållighet Lite fysiologi och

Läs mer

Uppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan.

Uppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan. TRÄNINGSLÄRA Uppvärmning Varför Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan. Vad händer i kroppen Ökad cirkulation höjer kropps & muskeltemperaturen vilket leder till mer syre till arbetande muskler.

Läs mer

Träningsplan. Tränare Hannes Assarsson den 22 oktober 2015

Träningsplan. Tränare Hannes Assarsson den 22 oktober 2015 Träningsplan hj Tränare Hannes Assarsson Hannes@skiruncoaching.se 072-305 02 48 den 22 oktober 2015 1. Definitioner och förkortningar Arbetsekonomi Funktionell tröskel Kostnaden i energi för att utföra

Läs mer

Från fysik till stakteknik. Datum: 24 november 2016 Föreläsare: Magnus Carlsson Tomas Carlsson & Johnny Nilsson

Från fysik till stakteknik. Datum: 24 november 2016 Föreläsare: Magnus Carlsson Tomas Carlsson & Johnny Nilsson Från fysik till stakteknik Datum: 24 november 2016 Föreläsare: Magnus Carlsson (mca@du.se), Tomas Carlsson (tca@du.se) & Johnny Nilsson (jns@du.se) Längdskidåkningens fysiska krav Ökning P pu = m av g

Läs mer

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson För att använda pulsen som en mätare behöver du veta hur snabbt ditt hjärta kan slå maximalt, med andra ord vad du har för maxpuls. Det är viktigt att notera

Läs mer

NOLBY ALPINA SK. Träningskommitté Verksamhetsinriktning

NOLBY ALPINA SK. Träningskommitté Verksamhetsinriktning NOLBY ALPINA SK Träningskommitté Verksamhetsinriktning Bredd & Elit i samma bana Klubbens verksamhet skall vara inriktad på både bredd & elit Träningen skall vara lustfylld och en grund för satsning inom

Läs mer

Bästa konditionsträningen på 30 min

Bästa konditionsträningen på 30 min Bästa konditionsträningen på 30 min - Örjan Ekblom -Forskare vid Åstrandlaboratoriet, GIH -Arbetar främst med studier kring hälsoeffekter av fysisk aktivitet och kondition. -Även intresserad av prestationsutveckling,

Läs mer

Fysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga

Fysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga Fysträning för r alpina ungdomar Tom Pietilä Idrottsmedicin Umeå Universitet Kondition - Hög g aerob kapacitet Fysiska krav inom alpint - För r att orka träna - För r bra återhämtning - Bra anaerob kapacitet

Läs mer

Helena Andersson PhD Fysansvarig A-Dam, SvFF

Helena Andersson PhD Fysansvarig A-Dam, SvFF Helena Andersson PhD Fysansvarig A-Dam, SvFF Förmågan att upprepa sprint och sprintdistans är avgörande i matcher och turneringar Aerob högintensiv träning Intensitet över 85-90% av HFma Anaerob träning

Läs mer

1 Bakgrund Innan detta arbete bestämdes tog vi reda på vilka tester som skridskoåkare testas på. De tester som vi fann var följande

1 Bakgrund Innan detta arbete bestämdes tog vi reda på vilka tester som skridskoåkare testas på. De tester som vi fann var följande 1 Bakgrund Innan detta arbete bestämdes tog vi reda på vilka tester som skridskoåkare testas på. De tester som vi fann var följande VO2 max på cykelergometer Aerobt test Wingate 3s Anaerobt test Styrktest

Läs mer

Varför mäta träningens intensitet?

Varför mäta träningens intensitet? Varför mäta träningens intensitet? För att träningen ska genomföras med rätt intensitet krävs att alla talar samma språk om hur hårt, hårt egentligen är. De åtta zoner vi använder speglar de huvudsakliga

Läs mer

Träningsfysiologi (Energiprocesser)

Träningsfysiologi (Energiprocesser) Träningsfysiologi (Energiprocesser) Vad spelar det för roll för boxare? Mikael Mattsson? Boxning: Vilka krav? Hur ska man träna? 1 PINNSTOLEN ÄTA TRÄNA SOVA HELHETSPERSPEKTIV TEKNIK FYSIK KOST SÖMN TAKTIK

Läs mer

Vasloppet! Here I come!

Vasloppet! Here I come! Vasloppet! Here I come! Hur blir jag en bra idrottsman/kvinna? När man talar om att någon är bra är det ofta många saker som spelar in. Inom i stort sett alla idrotter brukar man dela in idrottsmannens/kvinnans

Läs mer

Metoder att träna kondition på!

Metoder att träna kondition på! Metoder att träna kondition på! På vilket sätt kan du träna kondition och vilket sätt är effektivast? Träna kondition! Det finns flera olika sätt att träna kondition på som jag nämnt under de lektioner

Läs mer

Testad för. Dags att börja testa

Testad för. Dags att börja testa träning Testad för maximalt resultat Fatmax, maximal syreupptagningsförmåga, tröskelträning, maxpuls, aeroboch anaerob kapacitet, VO2-max vi har alla hört uttrycken, men vad innebär de och vad har de för

Läs mer

SKIDTEKNIK. Foto: Johannes Glans

SKIDTEKNIK. Foto: Johannes Glans 14 Oavsett om du åker för att må bra eller för att komma snabbare till Mora är tekniken en betydelsefull del av längdåkningen. Det hjälper inte att ha kondition som en häst och vara stark som en oxe om

Läs mer

Tentamen i momentet Träningslära Vt-10 (2010-04-29)

Tentamen i momentet Träningslära Vt-10 (2010-04-29) Tränarprogrammet Träningslära B 7.5 hp Ansvarig lärare: Peter Marklund Tentamenskod Tentamen i momentet Träningslära Vt-10 (2010-04-29) Tentamen består av 16 frågor, varav några med tillhörande följdfrågor.

Läs mer

Maximalstyrkan är direkt avgörande i de flesta idrotter på elitnivå.

Maximalstyrkan är direkt avgörande i de flesta idrotter på elitnivå. Maximalstyrkan är direkt avgörande i de flesta idrotter på elitnivå. Maximalstyrkefaktorn är väldigt avgörande för prestationen på elitnivå. Sedan skiljer det givetvis mellan olika idrotter hur stark man

Läs mer

Presentationsteknologi med inriktning mot biomekanik och fysiologi

Presentationsteknologi med inriktning mot biomekanik och fysiologi Presentationsteknologi med inriktning mot biomekanik och fysiologi Reflektioner och exempel från Olympisk idrott. H.-C. Holmberg Sveriges Olympiska Kommitté Campus Östersund Nationalarena Åre NATIONELLT

Läs mer

Träningsfysiologi. Energi. Kolhydrater. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE. Korsbryggecykeln. Snabb tillgång och lätt för cellerna att använda

Träningsfysiologi. Energi. Kolhydrater. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE. Korsbryggecykeln. Snabb tillgång och lätt för cellerna att använda Träningsfysiologi Korsbryggecykeln Energi Energi från födoämnen lagras i cellerna som ATP Kolhydrater, fett och protein Vilken enegikälla som används beror på tillgång och på arbetets intensitet Kolhydrater

Läs mer

Uthållighetsträningens fysiologi med fokus på långdistanslöpning

Uthållighetsträningens fysiologi med fokus på långdistanslöpning Uthållighetsträningens fysiologi med fokus på långdistanslöpning Michel Svensson, Med Dr, Idrottsfysiolog lektor i Idrottsmedicin vid Umeå Universitet VD för Fysiometrics Tävlat i friidrott på elitnivå

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 1. Bra träning

Jag en individuell idrottare. 1. Bra träning 1. Bra träning Fundera och diskutera! Fundera en stund över nedanstående områden. Sätt ett kryss i den ruta som du tycker bäst passar in på din uppfattning om vad som är viktigast för din idrott. Jämför

Läs mer

Krav- och kapacitetsprofil för längdskidåkning

Krav- och kapacitetsprofil för längdskidåkning Krav- och kapacitetsprofil för längdskidåkning - med inriktning mot sprintdistans Hanna Jansson GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Tränarprogrammet åk 2, 2010-2013 Träningslära 1, 7,5 hp HT:2011 Handledare:

Läs mer

Fotbollsfys 3a: Styrka, spänst, snabbhet och bål träning med boll F12, F13, F14, F15, P12, P13, P14, P15. Fotbollsspecifik fys-träning 3a

Fotbollsfys 3a: Styrka, spänst, snabbhet och bål träning med boll F12, F13, F14, F15, P12, P13, P14, P15. Fotbollsspecifik fys-träning 3a Sida 1 av 5 Vem, vad, var och när Titel Lag/träningsgrupper Fotbollsfys 3a: Styrka, spänst, snabbhet och bål träning med boll F12, F13, F14, F15, P12, P13, P14, P15 Datum Tisdag, 01 Juli 2014 Tid 00:00-01:45

Läs mer

Fråga expertpanelen! Brev. Dyr tidning. Vilken mat? Skriv så kan du vinna! Det bästa läsarbidraget (enligt Kadens redaktion)

Fråga expertpanelen! Brev. Dyr tidning. Vilken mat? Skriv så kan du vinna! Det bästa läsarbidraget (enligt Kadens redaktion) Fråga expertpanelen! Brev Skriv så kan du vinna! Det bästa läsarbidraget (enligt Kadens redaktion) i varje nummer belönas med ett sånt här Suunto Performance Pack, värt 1 900 kronor! Performance Pack inkluderar

Läs mer

KONDITION TRÄNINGSRAPPORT

KONDITION TRÄNINGSRAPPORT KONDITION TRÄNINGSRAPPORT Gör ett eget träningsprogram för perioden: Utgå från nedanstående punkter n Vilken är din målsättning med träningsperioden? n Planera din konditionsträning. n Tänk igenom både

Läs mer

Arbetsfysiologi/arbetsprov

Arbetsfysiologi/arbetsprov Arbetsfysiologi/arbetsprov Basal fysiologisk metodik 3 hp Biomedicinska analytiker 1 oktober 2009 Eva Jansson Mål Diskutera begränsande faktorer för olika typer av arbetsförmågor (aerob, anaerob, styrka)

Läs mer

ATP. Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: 80-100 g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten

ATP. Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: 80-100 g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten Konditionsträning Korsbryggecykeln ATP Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: 80-100 g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten Energi Energi från födoämnen lagras i cellerna

Läs mer

Träningsfysiologi. Mellan teori & praktik. (Fysiologi med inriktning på aerob och anaerob träning)

Träningsfysiologi. Mellan teori & praktik. (Fysiologi med inriktning på aerob och anaerob träning) Träningsfysiologi Mellan teori & praktik (Fysiologi med inriktning på aerob och anaerob träning) Elittränarutbildningen, Bosön, 2011-05-05 Mikael Mattsson Upplägg Intro Energi Energiprocesser Aerob genomgång

Läs mer

Löpning kvalitet. Aktuellt. Träningsupplevelse- profil, karaktär och målgrupp

Löpning kvalitet. Aktuellt. Träningsupplevelse- profil, karaktär och målgrupp Löpning kvalitet Löpning kvalitet är ett pass utomhus där vi primärt tränar kondition och skapar förutsättningar för effektiv, utvecklande och rolig löpning. Inom Löpning kvalitet har vi ett brett utbud:

Läs mer

Utvecklingstrappan en röd tråd från E - Senior

Utvecklingstrappan en röd tråd från E - Senior Utvecklingstrappan en röd tråd från E - Senior Underlag för planering av träningsgruppernas verksamhet (detaljplanering m m ansvarar respektive träningsgrupp för) Utvecklingstrappan en röd tråd Syfte och

Läs mer

KLUBBPAKETET Teknikmärket

KLUBBPAKETET Teknikmärket KLUBBPAKETET Teknikmärket 0 Alpint Teknikmärke för barn och ungdom Inledning Satsa på Teknikmärket. Det utvecklar dina aktiva och lägger grunden till en bättre skidåkning. Teknikmärket är ett roligt sätt

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning Uppsala skidgymnaium

Verksamhetsbeskrivning Uppsala skidgymnaium Verksamhetsbeskrivning Uppsala skidgymnaium Träningsplanering: Redan de gamla grekerna insåg vinsterna med att strukturera, planera och periodisera sin träning för att nå en formtopp i samband med dåtidens

Läs mer

Träna med Låg Puls från Lidingö till Sälen

Träna med Låg Puls från Lidingö till Sälen Träna med Låg Puls från Lidingö till Sälen Detta träningsprogram hjälper dig att förbättra din grundkondition samt undvika skador och sjukdomar på längre sikt. Det är avsett för nybörjare till elitmotionärer

Läs mer

Atleten. Rumsuppfattning. Koordination. Snabbhet. Uthållighet. Styrka. Rörlighet. Tidsmedveten. Innanför - Utanför. Återhämtningsträning.

Atleten. Rumsuppfattning. Koordination. Snabbhet. Uthållighet. Styrka. Rörlighet. Tidsmedveten. Innanför - Utanför. Återhämtningsträning. Gå/Springa Krypa / Rulla I sidled Innanför - Utanför Tidsmedveten Atleten Koordination Rumsuppfattning Snabbhet Snurra Återhämtningsträning Uthållighet Rörlighet Styrka Rytm Snurra Koordination Snabbhet

Läs mer

Det är många testlopp, alltså träningstävlingar,

Det är många testlopp, alltså träningstävlingar, FÖRKLARING TILL MEN På sidorna som följer kommer du att se tre olika träningsprogram. För alla nivåerna presenteras fyra olika typveckor, en för varje årstid. Programmen visar alltså hur en typisk träningsvecka

Läs mer

Löpning distans. Aktuellt. Träningsupplevelse- profil, karaktär och målgrupp

Löpning distans. Aktuellt. Träningsupplevelse- profil, karaktär och målgrupp Löpning distans Löpning distans är träning utomhus där vi primärt tränar kondition och skapar förutsättningar för effektiv, utvecklande och rolig löpning. Inom Löpning distans strävar vi efter att hålla

Läs mer

Vill du ha skriftligt träningsprogram väljer du till vår Tilläggstjänst - Personligt Träningsprogram 16 Veckor. Pris: 1400:-

Vill du ha skriftligt träningsprogram väljer du till vår Tilläggstjänst - Personligt Träningsprogram 16 Veckor. Pris: 1400:- 1 Vi har flera paket att välja mellan eller att fritt kombinera. Vet du inte vad du behöver eller vad du skulle få ut mest av? Kontakta oss och ge oss lite bakgrund och målsättning med din träning. Samt

Läs mer

BLÅGULA VÄGEN. Svenska Skidförbundets riktlinjer för ungdoms-, junior- och seniorträning

BLÅGULA VÄGEN. Svenska Skidförbundets riktlinjer för ungdoms-, junior- och seniorträning BLÅGULA VÄGEN Svenska Skidförbundets riktlinjer för ungdoms-, junior- och seniorträning i längdskidor 2 BLÅGULA VÄGEN Varför Blågula vägen? Sverige har varit och är ett av världens ledande länder inom

Läs mer

Effektmätare för skidstavar. Johan Högstrand, Henrik Gingsjö, Marcus Bengths, Jeanette Malm, Mattias Tengström, Szhau Lai, Dan Kuylenstierna

Effektmätare för skidstavar. Johan Högstrand, Henrik Gingsjö, Marcus Bengths, Jeanette Malm, Mattias Tengström, Szhau Lai, Dan Kuylenstierna Effektmätare för skidstavar Johan Högstrand, Henrik Gingsjö, Marcus Bengths, Jeanette Malm, Mattias Tengström, Szhau Lai, Dan Kuylenstierna Vad är effekt? Effekt definieras som arbete per tidsenhet Arbete

Läs mer

POWER - FORCE VELOCITY PFV TRAINING

POWER - FORCE VELOCITY PFV TRAINING POWER - FORCE VELOCITY PFV TRAINING För att kunna utveckla optimal explosivitet på olika belastningar krävs en högt utvecklad bas av allmän styrka. Bålstabilitet är en förutsättning för maximal utveckling

Läs mer

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan TRÄNINGSLÄRA kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan Prestationsförmåga 4 faktorer påverkar Yttre miljö Inre miljö Fysiska faktorer Psykiska faktorer Alkohol, narkotika,

Läs mer

Teknikträning på längdskidor för vuxna

Teknikträning på längdskidor för vuxna Teknikträning på längdskidor för vuxna Av Johan Strandberg 2 När målgruppen för teknikträningen ändras behöver tränings- metoderna anpassas. Vuxna har inte samma behov och förutsättningar som barn och

Läs mer

c/o Nordiska Museet Rosendalsvägen 5 P.O. Box SE11593 Stockholm, Sweden

c/o Nordiska Museet Rosendalsvägen 5 P.O. Box SE11593 Stockholm, Sweden Tester och program för bättre resultat Sport Support Center utför fysiologiska tester som mäter din uthållighet och analyserar dina förutsättningar att nå bättre resultat. Vi genomför också livsstilsanalyser

Läs mer

Intervallträningen som ger guld

Intervallträningen som ger guld Intervallträningen som ger guld H-C Holmberg KONDITIONSTRÄNING är inga konstigheter. Man kan säga att ju högre syreupptagning desto bättre ur prestations- och hälsoperspektiv. För att få bättre syreupptag

Läs mer

KLUBBPAKETET Utbildning

KLUBBPAKETET Utbildning KLUBBPAKETET Utbildning 0 Svenska Skidförbundets Alpina Utbildningar Svenska Skidförbundets alpina utbildningar vänder sig till tränare samt andra ledare och funktionärer i klubben. Svensk Alpin Tränarutbildning

Läs mer

Alla skall med 2015-2016!

Alla skall med 2015-2016! Barmark Alla skall med 2015-2016! Mål och rekommendationer för åkare inom MASK Skidåkning är och har blivit en året runt sport, där det inför vintersäsongen gäller att vara väl förberedd med en bra barmarksträning

Läs mer

Bäst på skating. H-C Holmberg. Swedish Winter Sports Research Centre

Bäst på skating. H-C Holmberg. Swedish Winter Sports Research Centre Bäst på skating H-C Holmberg Swedish Winter Sports Research Centre Outline - Allmän introduktion - Basfakta om skatingteknik Paus - Centrala fysiska egenskaper i skating - Modellträning Allmän introduktion

Läs mer

Kursen idrottsspecialisering 1 omfattar punkterna 1 2 och 4 7 under rubriken Ämnets syfte.

Kursen idrottsspecialisering 1 omfattar punkterna 1 2 och 4 7 under rubriken Ämnets syfte. SPECIALIDROTT Ämnet specialidrott möjliggör en utveckling av den idrottsliga förmågan mot elitnivå inom en vald idrott. Det behandlar metoder och teorier för prestationsutveckling mot elitnivå. Undervisningen

Läs mer

UTVECKLINGSSTADIUM 6: JUNIOR & SENIOR GRUPPER

UTVECKLINGSSTADIUM 6: JUNIOR & SENIOR GRUPPER UTVECKLINGSSTADIUM 6: JUNIOR & SENIOR GRUPPER Träna att prestera Utvecklingsstadium 6 riktar sig till verksamhet för simmare som har gått igenom puberteten och valt att satsa på simning fullt ut. Simmarna

Läs mer

Skidans form- konsten att carva

Skidans form- konsten att carva Skidans form- konsten att carva Skidåkarens uppgift är enkelt uttryckt att balansera de krafter som han/hon utsätts för under ett åk. Åkaren försöker att på snabbaste sätt ta sig igenom och förbi en serie

Läs mer

Vintersporten cykelcross har. Fältåkning cykelcross på svenska. Höstsäsong

Vintersporten cykelcross har. Fältåkning cykelcross på svenska. Höstsäsong Höstsäsong Fältåkning cykelcross på svenska Starten har gått det kanske viktigast momentet i cross. Veldrijden, eller fältåkning som cykelcross heter på holländska, är snabbt och publikfriande. Men också

Läs mer

Träna rätt och bli en stjärna

Träna rätt och bli en stjärna Träna rätt och bli en stjärna Höja verksamhetens kvalitet på alla nivåer inom vår idrott Elitplanen beskriver viktiga steg i en triathlets utveckling från unga år ända upp i senioråldern Målsättningen

Läs mer

2016/2017 AFLODAL. Var med på vår resa mot världstoppen! SKI TEAM PRESENTATION PARTNERS

2016/2017 AFLODAL. Var med på vår resa mot världstoppen! SKI TEAM PRESENTATION PARTNERS 2016/2017 AFLODAL SKI TEAM Var med på vår resa mot världstoppen! PRESENTATION PARTNERS Bröderna Aflodal går på Mora skidgymnasium. Gustav 19 år ska börja fjärde året. Axel 17 år har just gått ut sitt första.

Läs mer

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan TRÄNINGSLÄRA kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan Prestationsförmåga 4 faktorer påverkar Yttre miljö Inre miljö Fysiska faktorer Psykiska faktorer Alkohol, narkotika,

Läs mer

Löpkoordination och snabbhet 1,5. Styrketräning (skivstångsteknik) 2. Hoppkoordination och hoppstyrka 1,5

Löpkoordination och snabbhet 1,5. Styrketräning (skivstångsteknik) 2. Hoppkoordination och hoppstyrka 1,5 Handledning för utbildning i de praktiska delarna F RIIDROTT F ÖR UNGDOM 1 4-17 ÅR Denna handledning är till för FC och deras utbildare. Det är vår förhoppning att dessa med stöd av handledningen ska kunna

Läs mer

EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI

EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott A, MSR, ht-10 Idrottsfysiologi EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI ht-10 (101122) Examinationen består av 13 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Tänk på att följdfrågorna

Läs mer

Explosiv Fotbollsträning

Explosiv Fotbollsträning Snabbhet och explosivitet Snabbhet är en mycket viktig fysisk egenskap för alla fotbollsspelare och fotbollsspecifik snabbhet är beroende av ett bra samspel mellan ett antal faktorer, t ex koordination,

Läs mer

Allt arbete som sträcker sig över

Allt arbete som sträcker sig över Vätternspecial: träning text: fredrik ericsson foto: david elmfeldt Vätternrundan: Optimal laddning En månad kvar till Vätternrundan. Inte börjat ännu? Eller väl förberedd men osäker på hur du ska förvalta

Läs mer

Planera din konditionsträning

Planera din konditionsträning Planera din konditionsträning Idrott och hälsa 1 Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Förmåga att planera och genomföra fysiska aktiviteter

Läs mer

TRÄNINGSPROGRAM - 13 JUNI 2009 -

TRÄNINGSPROGRAM - 13 JUNI 2009 - TRÄNINGSPROGRAM - 13 JUNI 2009 - Karlstad Stadslopp är ett arrangemang som alltid legat mig extra varmt om hjärtat. Jag har under åren haft flera tuffa duster runt de 10 000 metrarna. Så det finns minst

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Små barn- studsar och hoppar- avtar något vid tonåren.

Små barn- studsar och hoppar- avtar något vid tonåren. Intro Vi är byggda för fysisk aktivitet. För länge sedan kämpade vi dagligen i naturen, samlade mat, ved, överleva. Människan använde sig då av allsidiga rörelser. Kroppen anpassar sig efter till de krav

Läs mer

Svenska Skidförbundets riktlinjer för stavmätning vid längdskidtävlingar i klassisk teknik

Svenska Skidförbundets riktlinjer för stavmätning vid längdskidtävlingar i klassisk teknik Falun 2016-12-13 Svenska Skidförbundets riktlinjer för stavmätning vid längdskidtävlingar i klassisk teknik Längdskidåkningen står just nu inför stora utmaningar. Förutom klimatförändringarna, som på allvar

Läs mer

Coopertest 12:00 13:30 Träningstimmar per år fysiskt Träningspass per vecka(hård) 4-6

Coopertest 12:00 13:30 Träningstimmar per år fysiskt Träningspass per vecka(hård) 4-6 13-16 12-15 år En teknisk och fysisk inskolningsperiod för både fysisk och skjutträning, ex skid- och skjutteknik, koordination etc. Stort inslag av allmän och mångsidig träning med ett stort inslag av

Läs mer

Vision & Mål 2018/2019

Vision & Mål 2018/2019 Vision & Mål 2018/2019 Trender Vad ser vi för trender? Det är en stor variation mellan våra ungdomar som endast vill åka på ett par läger och träna i hemmabacken men inte vill tävla utanför klubben, och

Läs mer

KURSPLAN, SVENSK ALPIN TRÄNARUTBILDNING 2

KURSPLAN, SVENSK ALPIN TRÄNARUTBILDNING 2 KURSPLAN, SVENSK ALPIN TRÄNARUTBILDNING 2 Svenska skidförbundet, alpint, version 4 Basdata Omfattning: 7 dagar plus instuderingsuppgifter, hemuppgifter och praktik uppdelat på två kurstillfällen. Del 1

Läs mer

Mölndals AIK Friidrottsmanual Version 2016

Mölndals AIK Friidrottsmanual Version 2016 Mölndals AIK Friidrottsmanual Version 2016 Inledning Mölndals AIK har valt att ta fram en tränings och tävlingsmodell som vi kallar Mölndals AIK Friidrottsmanual. Tanken med denna är att den ska utgöra

Läs mer

Anteckningar från seminarium med Arne Lindholm på Umåker 16/2 2007. Först sammanfattning av föreläsningen och sedan mer anteckningar nedanför.

Anteckningar från seminarium med Arne Lindholm på Umåker 16/2 2007. Först sammanfattning av föreläsningen och sedan mer anteckningar nedanför. Anteckningar från seminarium med Arne Lindholm på Umåker 16/2 2007. Först sammanfattning av föreläsningen och sedan mer anteckningar nedanför. Träningens mål är att stimulera kroppens anpassning för att

Läs mer

EXAMINATION I MOMENTET IDROTTSFYSIOLOGI ht-09 (091001) Ta god tid på dig att läsa igenom frågorna och fundera på svaren. Du har gott om tid.

EXAMINATION I MOMENTET IDROTTSFYSIOLOGI ht-09 (091001) Ta god tid på dig att läsa igenom frågorna och fundera på svaren. Du har gott om tid. ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Inriktning Idrott och hälsa, ht-09 Delkurs 8, Idrottsfysiologi EXAMINATION I MOMENTET IDROTTSFYSIOLOGI ht-09 (091001) Examinationen består av 10 frågor, några med tillhörande

Läs mer

Den nödvändiga distansträningen

Den nödvändiga distansträningen Den nödvändiga distansträningen Just nu är det trendigt att träna korta och intensiva pass för att snabbare öka sin prestationsförmåga. Men eliten i konditionsidrotter fortsätter att nöta på under många

Läs mer

Aeroba tester (Vo2max, Nyttjandegrad & Arbetsekonomi)

Aeroba tester (Vo2max, Nyttjandegrad & Arbetsekonomi) PRISLISTA TJÄNSTER - FYSTESTER (INDIVID) Hälsotester inkl. rådgivning Blodtrycksmätning Mätning av hemoglobinkoncentration (blodvärde) inkl. råd Muskel och Fettmätning - bioimpedans Muskel, Fett & Ämnesomsättningstest

Läs mer

Manual. Banhasning. Vi kommer här att gå igenom hasningens hemligheter, ett antal begrepp och uttryck som kommer att användas under Alpina VM i Åre.

Manual. Banhasning. Vi kommer här att gå igenom hasningens hemligheter, ett antal begrepp och uttryck som kommer att användas under Alpina VM i Åre. Manual Banhasning 1 Manual Banhasning Att vara banhasare är en mycket viktig uppgift för att skapa fina förhållanden för de tävlande. En väl fungerande haspatrull kan innebära att startnummer 70 har lika

Läs mer

Utvecklingstrappa Svensk Freestyleprogrammet Puckelpist

Utvecklingstrappa Svensk Freestyleprogrammet Puckelpist Bakgrund Saknat en träningsstruktur (röd tråd) Puckelpist har blivit mer komplex. Rätt träning i rätt ålder krävs för att få rätt utveckling Utvecklingstrappa Svensk Freestyleprogrammet Puckelpist Svensk

Läs mer

Träningsmyter Niklas Psilander Doktorand KI/GIH Fystränare

Träningsmyter Niklas Psilander Doktorand KI/GIH Fystränare Träningsmyter Niklas Psilander Doktorand KI/GIH Fystränare - Niklas Psilander - 39 år - Bor i Täby - Familj: Maria, Gustav, Erik och David - Forskare på GIH samt fystränare inom både styrka och kondition

Läs mer

Erbjudande till medlemmar i TSM

Erbjudande till medlemmar i TSM Erbjudande till medlemmar i TSM Fysiska tester för löpare och rehabträning med AlterG-löparband Fysiometrics i samarbete med 15% rabatt på alla tester och rehabträning med AlterG för medlemmar i TSM. Se

Läs mer

Varmt välkommen till Snökonventet en unik mötesplats för dig som brinner för skidsport!

Varmt välkommen till Snökonventet en unik mötesplats för dig som brinner för skidsport! Varmt välkommen till Snökonventet en unik mötesplats för dig som brinner för skidsport! Efter 2013-års succé kör vi igen! I Åre skapar vi åter en spännande mötesplats för inspiration, kunskap och lärande

Läs mer

Alkohol och idrott. Örjan Ekblolm, PhD Forskare vid GIH och Karolinska Insitutet

Alkohol och idrott. Örjan Ekblolm, PhD Forskare vid GIH och Karolinska Insitutet Alkohol och idrott Örjan Ekblolm, PhD Forskare vid GIH och Karolinska Insitutet Hur tränar och dricker svenskarna? Under maj 2012 genomfördes på uppdrag av IQ en undersökning bland 20-40 åringar, 541 respondenter

Läs mer

VÄRLDSLEDANDE FORSKNINGSMILJÖ VID MITTUNIVERSITETET MED INRIKTNING PÅ SKIDFORSKNING

VÄRLDSLEDANDE FORSKNINGSMILJÖ VID MITTUNIVERSITETET MED INRIKTNING PÅ SKIDFORSKNING N E M M VÄLKOGULDLABBET TILL VÄRLDSLEDANDE FORSKNINGSMILJÖ VID MITTUNIVERSITETET MED INRIKTNING PÅ SKIDFORSKNING n ationellt vinters p o rt cent r u m NATIONELLT VINTERSPORTCENTRUM S RESEARCH CENTRE THE

Läs mer

Innehållet i detta häfte är sekretessbelagt t o m den 9 juni 2006.

Innehållet i detta häfte är sekretessbelagt t o m den 9 juni 2006. Miniräknare ej tillåten Innehållet i detta häfte är sekretessbelagt t o m den 9 juni 2006. Denna del består av kortsvarsuppgifter som ska lösas utan miniräknare. Korrekt svar ger 1 g-poäng (1/0) eller

Läs mer

Utvecklingstrappa. Svensk Speedski

Utvecklingstrappa. Svensk Speedski Utvecklingstrappa för Svensk Speedski Version 2010-09-18 E-Mail TELEFON ADRESS Org Nr Bankgiro info@skidor.com +46 (0)23 874 40 Riksskidstadion, SE-791 19 Falun 802003-0287 720-7699 www.skidor.com Innehåll

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

Kravanalys för fotboll

Kravanalys för fotboll Idrottshögskolan i Stockholm University College of physical education and sports Kravanalys för fotboll Författare: Andreas Mattsson, Mats Wistedt ht-, Idrottshögskolan i Stockholm Kravanalys för fotboll

Läs mer

Vinnare i långa loppet Träningslära

Vinnare i långa loppet Träningslära Vinnare i långa loppet Träningslära Tester Lennart Gullstrand, RF/Avd. för Elitidrottsstöd och Inst. för Kost- och Idrottsvetenskap, GU Träningslärans bakgrund Tidig litteratur från öststaterna (40-talet)

Läs mer

Träningsdagbok. OBS! minst varannan dags träningsuppehåll för din återhämtning! Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Träningsdagbok. OBS! minst varannan dags träningsuppehåll för din återhämtning! Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Träningsdagbok Träningsdagboken har många fördelar Du kan följa din egen utveckling i träningen och vet hur du tränat tidigare. Du kan jämföra träningen med tidigare resultat och få reda på vilken träningsform

Läs mer

Förberedande seedningslopp TExT: ERik WickSTRÖm och oskar SVäRd / FoTo: magnus ÖSTh VASALÖPAREN 44

Förberedande seedningslopp TExT: ERik WickSTRÖm och oskar SVäRd / FoTo: magnus ÖSTh VASALÖPAREN 44 Om snön inte har kommit när du läser det här så är den åtminstone i antågande. Förhoppningsvis! Vi har dock ändå valt att anpassa programmet så att skidträningen tar vid efter nyår, innan dess är det barmarksträning

Läs mer

LICENSED 1080 PERFORMANCE SPECIALIST

LICENSED 1080 PERFORMANCE SPECIALIST MOVEMENT SYSTEMS LICENSED 1080 PERFORMANCE SPECIALIST MOVEMENT IS THE ESSENCE OF PERFORMANCE Som Licensierad 1080 Performance Specialist kommer du ha en unik förmåga att kunna analysera och förstå funktionell

Läs mer

POWER - FORCE VELOCITY PFV TRAINING

POWER - FORCE VELOCITY PFV TRAINING POWER - FORCE VELOCITY PFV TRAINING För att kunna utveckla optimal explosivitet på olika belastningar krävs en högt utvecklad bas av allmän styrka. Bålstabilitet är en förutsättning för maximal utveckling

Läs mer

STYRKETRÄNING. Muskelfunktion

STYRKETRÄNING. Muskelfunktion STYRKETRÄNING Foto: Apotek Hjartat Styrketräning på Playitas Muskelfunktion Kroppen har tre olika sorters muskler. Dessa är skelettmuskulaturen som är det vi vardagligen kallar muskler, hjärtmuskulaturen

Läs mer

EXAMINATION I MOMENTET ARBETSFYSIOLOGI ht-09 (091116)

EXAMINATION I MOMENTET ARBETSFYSIOLOGI ht-09 (091116) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott A, MSR ht-09 Delkurs 3, Idrottsfysiologi EXAMINATION I MOMENTET ARBETSFYSIOLOGI ht-09 (091116) Examinationen består av 12 frågor, några med tillhörande följdfrågor.

Läs mer

Ilir Latifi T2 Idrottshögskolan Stockholm Tränarlinjen. kurs Träningslära 2005-10-18. Träningsplanering för brottning

Ilir Latifi T2 Idrottshögskolan Stockholm Tränarlinjen. kurs Träningslära 2005-10-18. Träningsplanering för brottning Ilir Latifi T2 Idrottshögskolan Stockholm Tränarlinjen. kurs Träningslära 2005-10-18 Träningsplanering för brottning 1 Innehållsförteckning Innledning s. 3 Metod s. 3 Kravanalys s. 3-6 Aerobkapacitet s.

Läs mer