Vintersportcentrum en resurs för utveckling och uppföljning av olympiska vintergrenar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vintersportcentrum en resurs för utveckling och uppföljning av olympiska vintergrenar"

Transkript

1 Vintersportcentrum en resurs för utveckling och uppföljning av olympiska vintergrenar H-C HOLMBERG INSTITUTIONEN FÖR FYSIOLOGI OCH FARMAKOLOGI, KAROLINSKA INSTITUTET & SVERIGES OLYMPISKA KOMMITTÉ (SOK) GLENN BJÖRKLUND NATIONELLT VINTERSPORTCENTRUM, ÖSTERSUND Vintersportcentrum har bildats för att stödja prestationsutveckling i Svensk vinteridrott. Hjärtat i Vintersportcentrum är det fysiologiska och biomekaniska testlaboratoriet. Syftet med labbet är att utgöra en resurs för utveckling och uppföljning av aktiva och träningsmetoder på väg mot vinterolympiska framgångar. När Vintersportcentrum startade var en av de första diskussionerna valet av utrustning. För att kunna genomföra adekvata tester på längdåkare införskaffades ett brett rullskidband (2.5 x 3.5 m) med hög hastighetskapacitet (0-36 km/h) och lutningspotential (0-15 grader). Det breda bandet används även för testning av skidskyttar, skidorienterare, skridskoåkare och cyklister. För att kunna analysera och följa aktivas teknikutveckling så monterades en stor frontalspegel (12 m 2 ) på väggen framför bandet där åkaren kan se sig själv. För att ytterligare öka möjligheten till visuell feedback installerades ett digitalt videosystem med 3 kameralinser monterade framför, på sidan och bakom åkaren. Det innebär att den aktiva och/eller tränaren kan använda sig av frontalspegeln samtidigt med en TV-bild snett framför bandet till höger med vald bildinformation från önskad kameralins, konstant eller roterande mellan de olika linserna med en förinställd sampling. De digitala bilderna lagras i en dator och kan redigeras efter testen via ett video-redigeringsprogram (DAR- TFISH) och förmedlas direkt till den aktive efter test på en CD tillsammans med testresultaten. Detta tillsammans med dialogen testare-tränare-aktiv i direkt anslutning till test, ger möjlighet till en fler-dimensionell feedback. För att mäta stakförmågan används förutom rullskidåkning på band en stakergometer; en modifierad Concept II roddmaskin som ger effektdata direkt på en display framför åkaren under träning/test. För aktiva från breda skidor (alpint, snowboard och freestyle) används cykeltester. Nytt på Vintersportcentrum är en utrustning för mätning av effektutveckling med det s.k. SRM-systemet där effektutvecklingen mäts direkt på vevarmen via trådtöjningsgivare och beräknas som produkten av kadens (frekvens) och vridmoment. Detta ger ett säkrare värde jämfört med mekaniskt bromsade ergometrar där det är svårare att kontrollera för ev. effektförluster mellan vevarm, vevlager och kedja fram till svänghjulet över tid. För att mäta effektutveckling vid olympiska lyft och hopp används Muscle Lab. De flesta blodtester analyseras direkt på Vintersportcentrums eget lab. Mer avancerade analyser genomförs på Östersunds sjukhus, Karolinska Institutet och Copenhagen Muscle Research Center. AMIS-systemet används för mätning av syreupptagning och är speciellt valt för dess höga mätnogrannhet vid testning av uthållighetsidrottare med hög syreupptagning och ventilation. BIOSEN-systemet används för laktatanalys. Testning av längdskidåkare Längdskidåkning är en intressant idrott ur ett arbetsfysiologiskt perspektiv. Längdåkarna har de högsta syreupptagningsvärdena bland våra olympiska uthållighetsidrottare alla kategorier med värden över 85 ml kg -1 min -1 och enstaka individer med absoluta värden upp mot 7 liter min -1. De har också en jämförelsevis hög träningsbelastning med en årsvolymer på timmar innehållande % träning med hög intensitet. Tävlingsmomentet innebär att den aktive ska behärska 9 deltekniker i två huvudtekniker, den klassiska och fria tekniken. Tillkomsten av fri teknik 1985 och utvecklingen de senaste åren med nya distanser/discipliner såsom jaktstart, sprint, mass-start och skiathlon saknar motstycke inom andra idrotter under samma tidsperspektiv. I basen finns 10

2 fortfarande samma typ av grundläggande träning men de stora förändringarna har medfört stort behov av kartläggning och uppdatering av kravanalysen i syfte att ligga i framkant vad beträffar användandet av adekvata träningsmodeller. Ett område där Svensk Längdåkning varit speciellt lyckosamma är sprintskidåkning där man kunnat omsätta genomförd forskning till praktiken. Detta gäller allt från vilka kvaliteter som är viktiga att träna, hur man ska träna dessa och uppföljning via tester att träningen ger önskat resultat. Idag bor 70 % av de landslagsaktiva längdåkarna och samtliga 3 landslagstränare i Östersunds närområde. Det stora bandet kan nyttjas till både träning, teknikanalys och testning. Kombinationen av frontalspegel och kameror möjliggör att den aktiva kan kombinera teknikfeedback med att se sig själv i spegel, följa en direktbild från ett valfritt perspektiv via kameralins och/eller få verbal feedback från sin tränare. Denna modell är en av förklaringarna till att bl.a. Mathias Fredriksson kunde ta ett uppmärksammat kliv förra året i teknikhänseende. Bandet i labmiljö ger möjlighet genomföra träningsmodeller utifrån banprofiler på kommande tävlingsbanor med en kombination av teknikanalys och fysiologisk uppföljning i form av syreupptag och mätning av blodlaktat. Användningen är också speciellt intressant under kallvädersperioder ett stort problem för vinteridrottare som under dessa perioder har svårt att i tillräcklig omfattning bedriva högintensiv träning. Idag testas hela skidförbundet längd från A-lag till J-lag på Vintersportcentrum. Testerna genomförs 2-3 ggr per år, med huvudtesterna i maj och oktober. För aktiva i SOK:s talangprogram är denna kapacitetsuppföljning dessutom ett krav. Förutom detta så genomförs 4-5 fälttester på olika lägerorter under året som återkommer år från år. Under 2003 genomförs ett höghöjdsprojekt med sikte på OS i Turin 2006 med omfattande testverksamhet i Schweiz och Frankrike på 1700 m.ö.h.. Alla tester genomförs med samma mätutrustning som nyttjas vid de stationära testerna i Östersund och lagras, bearbetas och kan presenteras med hjälp av det nya mjukvaruprogrammet Testmaestro (se separat artikel i detta nummer av Idrottsforskning). Testning av skidskyttar och skidorienterare Skidskyttar använder enbart fri teknik (skate) under sitt tävlingsmoment. Beroende på terrängens lutning och friktionen mellan skida och snö anpassar den aktive 11

3 kontinuerligt sin åkteknik med val av olika s.k. växlar för att kunna hålla en hög hastighet med fortsatt god arbetsekonomi. Den växel som används mest inom skidskytte är växel 3 (ett stavtag per bentag). Testerna som genomförs på skidskyttar liknar traditionella längdtester med hänseende på vilka fysiologiska variabler som studeras. Dessa är VO 2max, arbetsekonomi och olika fysiologiska trösklar som laktattröskel (LT), anaerob tröskel (AT) och ventilatorisk tröskel (VT). Dessa uttrycks i absoluta tal gentemot hastighet eller effekt med eller utan olika skalningsfaktorer ex. ml min -1 kg -2/3 (sk. skidåkarvärde). På skidhögskolan i Östersund går idag flera av landets bästa manliga och kvinnliga skidskyttar. Dessa testas 3 ggr per år. Förutom fysiologiska tester genomförs även tester av den andra viktiga komponenten för prestation, skjutförmågan. Detta genomförs med hjälp av en skjutsimulator och precisionsskytte. I ett speciellt frysrum testas även vapnet och ammunitionen. En intressant skillnad mellan skidskytte och längdåkning är att skidskytte har karaktären av ett intervallarbete runt mjölksyratröskeln med återkommande skjutmoment där pulsen sjunker till 70-80% av maxpuls och inte förrän på sista rundan går de aktiva alland-out. Detta gör att en hög tröskelkapacitet är av extra stor betydelse vilket bl.a. var en unik kapacitet hos Magdalena Forsberg. Denna förmåga bidrog till att hon i jämförelse med sina konkurrenter kunde upprätthålla en 12 hög träffsäkerhet trots en hög fysisk arbetsbelastning. I testsituationen testas tröskelkapaciteten i växel 3 med och utan gevär. Den extra vikten med gevär ökar signifikant arbetsbelastningen vid en viss given hastighet vilket medfört att man tidigare dragit en del felaktiga slutsatser vid bl.a. arbetsekonomitester när dessa genomförts utan gevär. Av naturliga skäl är denna skillnad större i uppförsbacke jämfört med i flack terräng. Skidorientering är en annan tävlingsgren i familjen smala skidor, som förhoppningsvis snart blir olympisk gren, där Sverige har stora framgångar internationellt. I likhet med skidskytte så varierar intensiteten mer under tävlingsmomentet jämfört med längdskidåkning. Det är viktigt att anpassa hastigheten på delsträckorna mellan kontrollerna efter svårigheter i terrängen. Dessa kan vara både åktekniska svårigheter med smalspår, tvära kurvor och småknixig terräng som mer orienteringstekniska problem som bidrar till att den aktive måste anpassa farten. Vid jämförelse med längdskidåkning så tränar skidorienterare i huvudsak skate och stakning. Stakning används på smalspår och i uppförsbackar där det inte finns tillräcklig bredd för den vanliga skatetekniken. Det innebär att den aktive måste vara duktig på att staka i olika hastigheter och med olika motstånd i branta motbackar handlar det ibland om mycket styrkekrävande stakning i låg hastighet. I tävlingsmomentet är de aktiva stora tekniska ekvilibrister som kan hantera många olika terrängtyper, ibland med mjuk snö och dåligt stavfäste. I motsats till längdskidåkare som idag enbart tävlar på breda, pistpreparerade spår så är skidorienterare mästare på att hantera olika underlag och yttre förutsättningar. Detta har medfört att skidorienterare utvecklat fler undertekniker än vad som används inom längdåkning. För att ännu bättre monitorera skidorienterare sker ett utvecklingsarbete med att utveckla mer specifika tester för att öka deras validitet i labmiljö gentemot prestationen på snö. En av dessa projekt är ett performance test som innehåller flera olika lutningar med varierad spårbredd och med olika deltekniker på band. Det innehåller bl.a. åkning med växel 3 med normal spårbredd och stakning i relativt låg fart i uppförsbacke med fingerade smalspår. Sådana prestationstester är tänkta att antingen genomföras som submaximala tester med mätning av syreupptag och hjärtfrekvens eller som en TTE-test (tid till utmattning) där det gäller för den aktive att orka åka så lång tid som möjligt. Parallellt med dessa genomförs de traditionella testerna av maximal syreupptagning och tröskel som i skidorientering genomförs med växel 3 i skate samt stakning. Precis som i skidskytte så bör testen genomföras med den utrustning som man använder under tävling. Det innebär att skidorienterare bör testas med kartställ då det inte är självklart att den som har en god åkekonomi utan kartställ även har det med. Detta är goda exempel på betydelsen av specifik testning, och på arbetet med att eftersträva en så hög validitet på testerna som möjligt för att kunna ge relevant feedback till den aktiva och tränare. Testning av skridskoåkare Vintersportcentrums samarbete med Svensk Skridsko är ett bra exempel på att ett testcentra kan spela en betydande roll trots att det inte finns i idrottens närområde. Vintersportcentrum används här som basstation för 2-3 labtester per år kompletterat med fälttester i Göteborg, där Svensk Skridsko byggt upp ett Elitcentra med Sveriges enda bana under tak, skridskogymnasie och ett Team Göteborg, med lovande skridskotalanger som finansieras av SOK. Hastighetsåkning på skridskor är en uthållighetsidrott med starka svenska traditioner, inte minst i Sigge Erikssons Storsjöbygd. Det som Svenska Skridskoförbundet sökt efter i samarbetet med Vintersportcentrum har varit det breda bandet, nya cykeltester och fysiologisk kompetens att

4 omsätta testresultat till praktisk skridskoträning. De vanligaste testerna har traditionellt varit löpning på band och testcykel. Det senare är den vanligaste träningsformen för en skridskoåkare under barmarksperioden. Utvecklingen med breda rullskidband kan även nyttjas för rullskridskotester. Skridskoåkare har alltid använts sig av imitationsträning som Imitationshopp, rullskridskor, kurvgång och skridskogång off-ice för att utveckla och finslipa viktiga delar av skridskorörelsen. Grundläggande basteknikträning av vissa specifika detaljer ex. isättning, armpendling och minimering av onödiga rotationer kan därför med fördel tränas och analyseras på rullskridskor med modern videoteknik. Laktat och syreupptagning mäts framför allt vid submaximala arbeten då ett problem med maxarbeten på rullband inomhus är att man i lab inte har något vindmotstånd som är den största motkraften vid hastighetsåkning i höga farter. Detta medför att man i labmiljö måste addera lutning för att uppnå tävlingslik arbetsbelastning. Om lutningen överstiger ett visst gradtal så minskar testernas validitet. Varför inte använda istest? Fördelen med labmiljö är den höga reproducerbarheten och att man kan göra mer omfattande mätningar för att kartlägga de aktiva. Dagens inomhushallar erbjuder dock en ökad standardisering jämfört med tidigare med mer jämförbar förhållanden, vilket har ökat möjligheten att genomföra bra tester. En stor fördel med den nya anläggningen i Göteborg är att våra nationella skridskoåkare idag kan träna mer grenspecifikt över en längre period och åka på bra is oftare. Konkurrentländerna ligger före. USA, Holland och Canada var först ut och Norge fick sin inomhusbana till OS i Lillehammer En viktig dialog mellan Vintersportcentrum, SOK och Svenska Skridskoförbundet har varit diskussionen om hur man på bästa sätt kan överföra testresultaten till praktisk träning. Detta är en spännande dialog och det finns idag ett aktivt utvecklingsarbete med att ta fram en ny Svensk Träningslära. Skridsko skiljer sig mycket mot andra uthållighetsgrenarna. Det finns en stor spännvidd i arbetstid mellan ~34 sekunder på 500 m till knappa 13 minuter på meter. De aktiva arbetar med en blandning av statiskt och dynamiskt arbete i låga vinklar vilket medför en försämrad blodcirkulation med högt perifert motstånd och relativt hög laktatproduktion. Detta medför att skridskoåkare har svårt att genomföra lätta pass med aerob träningsintensitet om dessa genomförs som kontinuerligt arbete. Det är en utmaning hur man med fysiologisk kunskap kan designa nya träningsmodeller som möjliggör bibehållande av en aerob miljö i muskeln med hjälp av olika intervallmetoder. Testning av alpina skidåkare Inom det olympiska systemet använder breda skidor i stor utsträckning cykel för träning och testning. I syfte att utveckla testsystemet har Vintersportcentrum ett samarbete med Österrike som länge varit världsledande på fysiologisk uppföljning av alpina skidåkare och Spanien för ett kunskapsutbyte med modern internationell cykelforskning. Fredrik Nyberg och Markus Larsson är två elitaktiva som de senaste åren haft en stark koppling till det Österrikiska systemet med tester och träningsrådgivning. Där har man under flera år använt cykel för träning och testning på sidan om styrketräning och arbetet i backen. Det Österrikiska systemet med åkare som Hermann Maier i spetsen förespråkar i hög grad betydelsen av en hög aerob baskapacitet. Ett tänkande som allt mer även etablerar sig bland de svenska åkarna på hemmaplan. Detta innebär inslag av långa lågintensiva pass med en blodlaktatkoncentration <2mMol/L man måste vara tränad för att orka träna för att kunna prestera. Detta har inneburit en viss förskjutning av pendeln från mycket styrka till en ökad medvetenhet om betydelsen av en välbalanserad kombination av styrka och uthållighet under uppbyggnadsperioden och på sidan om den konventionella träningen i backen. Vad kan man då tillföra från modern internationell cykelforskning? Ledande landet är Spanien där flera forskargrupper (Padilla, Lucia, Chicharro) årligen producerat artiklar med spännande forskningsresultat. Förutom att man tagit fram bra testprotokoll så har man även med hjälp av att studera elitcyklister påvisat olika betydelsefulla kombinationer av fysiologiska variabler med parallella 13

5 effektmätningar. Alpina elitskidåkare har relativt höga absoluta effektvärden jämfört med cyklister (380 mot ~450 W) men klart lägre relativa värden (4,5 mot >6,5 W/kg). Utifrån testen rekommenderas träningszoner. De som går på högskolan i Östersund har möjlighet att träna i Vintersportcentrums lokaler och få feedback vid träningspass. I Österrike sker all utanför-backen-träning i labbet på cykel eller i styrketräningsrummet. Laktat mäts före träningspass och efter varje 30 min period under passet. Man mäter t.o.m. laktat under styrketräningen för att säkert kunna värdera arbetsbelastningen. Totalt under en säsong så tas >1000 prover per åkare i lab och i backe. Det är helt klart att vi i Sverige har en annan träningskultur. Under det kommande året är målsättningen att med ett mindre antal åkare prova en mer omfattande uppföljning. Detta möjliggör en tätare kontakt mellan lab-tränare-åkare. Närheten till Skidhögskolan ger stora möjligheter till detta för alla grengrupper inom breda skidor. Fälttester av konståkare Konståkning är en idrott som har ett stort intresse för tester. Vintersportcentrum har genomfört uppsökande tester i fält av konståkning på uppdrag av SOK och kartlagt individuella laktatprofiler och återhämtningsmönster i samband med träning och tävling. Konståkning är ett exempel på en mycket komplex idrott där man med fysiologisk uppföljning kan assistera aktiv-tränare och ge idéer till planering och genomförande av träning. Detta har bl.a. resulterat i en ny intensitetstabell som har börjat användas inom konståkning och är ett bra exempel på hur fysiologi kan integreras med gott resultat till komplexa idrotter med starkt teknikinslag. De mätningar som genomfördes visade att konståkning innebär hög fysiologisk belastning. De aktiva arbetar under både det korta och långa programmet mellan % av maxpuls med hög laktatkoncentration samtidigt som de genomför komplext tekniska moment. Fysiologisk kompetens kan användas både för att bättre planera träning men även för att rådge vid planering av uppvärmning och disposition av svåra tekniska moment under olika program. 14 Framtiden Vintersportcentrum har en tydlig profil att verka för utveckling och genomförande av tester och bedriva forskning inom vinterolympisk idrott. Resurspersoner som arbetar i fältet mellan testare/forskare och tränare/aktiv är idag en bristvara. D.v.s. tränare med en stark fysiologisk kompetens eller testare/fysiologer som har en egen gedigen tränarerfarenhet. Vi kan tydligt se att det i dessa idrotter visats sig enklast att omsätta tester till adekvat verksamhet och att få ett sammanhållande träningssystem att fungera över tid. Ett bra exempel på en bra översättarsituation finns idag inom längdskidors landslags-organisation där samtliga landslagstränare gått Idrottshögskolan i Stockholm. Dessutom har alla genomgått längdskidors egen högre specialutbildning Tränare 2000 som genomfördes i samarbete med SOK. 8 handplockade elittränare gick 2 års utbildning med specifik teori och praktik. Av längds 5 landslagstränare idag kommer samtliga från detta projekt. Andra bra exempel på kvalificerade utbildningsinsatser för tränare är Idrottshögskolan i Stockholms C-kurs som genomfördes 2002 och den nystartade HTU (högre tränarutbildning) som genomförs med EIC Bosön som bas. Dessa utbildningar leder förhoppningsvis till utvecklingen av fler översättare med förmågan att tolka, översätta test- och forskningsresultat och förverkliga idéer till det praktiska träningsarbetet. Dessa kommer i våra ögon att kunna bli viktiga framgångsverktyg för Svensk idrott i framtida träningssystem. Det är vår förhoppning att Vintersportcentrum kan komma att spela en framtida viktig roll som plattform för denna utveckling inom Svensk olympisk vinteridrott. Om du har frågor kontakta

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet

Läs mer

Innehåll. Träning,testning och prestation. VSC/MiUn:s. Tränarkonferens. Idrottfysiologins start i Sverige. Varför ville Assar bli testad?

Innehåll. Träning,testning och prestation. VSC/MiUn:s. Tränarkonferens. Idrottfysiologins start i Sverige. Varför ville Assar bli testad? VSC och MiUn Tränarkonferens April, 26 Träning,testning och prestation VSC/MiUn:s Tränarkonferens Bengt Saltin Mittuniversitetet Två skid giganter som klarade sig bra utan några tester! Innehåll Idrottfysiologins

Läs mer

Träning av uthållighet molekylärbiologisk teknik ger vetenskaplig evidens till nya träningsmodeller. Upplägg:

Träning av uthållighet molekylärbiologisk teknik ger vetenskaplig evidens till nya träningsmodeller. Upplägg: Träning av uthållighet molekylärbiologisk teknik ger vetenskaplig evidens till nya träningsmodeller. Kent Sahlin, Åstrandlaboratoriet, GIH Upplägg: Allmänt om kondition och uthållighet Lite fysiologi och

Läs mer

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson För att använda pulsen som en mätare behöver du veta hur snabbt ditt hjärta kan slå maximalt, med andra ord vad du har för maxpuls. Det är viktigt att notera

Läs mer

Fysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga

Fysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga Fysträning för r alpina ungdomar Tom Pietilä Idrottsmedicin Umeå Universitet Kondition - Hög g aerob kapacitet Fysiska krav inom alpint - För r att orka träna - För r bra återhämtning - Bra anaerob kapacitet

Läs mer

SKIDTEKNIK. Foto: Johannes Glans

SKIDTEKNIK. Foto: Johannes Glans 14 Oavsett om du åker för att må bra eller för att komma snabbare till Mora är tekniken en betydelsefull del av längdåkningen. Det hjälper inte att ha kondition som en häst och vara stark som en oxe om

Läs mer

1 Bakgrund Innan detta arbete bestämdes tog vi reda på vilka tester som skridskoåkare testas på. De tester som vi fann var följande

1 Bakgrund Innan detta arbete bestämdes tog vi reda på vilka tester som skridskoåkare testas på. De tester som vi fann var följande 1 Bakgrund Innan detta arbete bestämdes tog vi reda på vilka tester som skridskoåkare testas på. De tester som vi fann var följande VO2 max på cykelergometer Aerobt test Wingate 3s Anaerobt test Styrktest

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning Uppsala skidgymnaium

Verksamhetsbeskrivning Uppsala skidgymnaium Verksamhetsbeskrivning Uppsala skidgymnaium Träningsplanering: Redan de gamla grekerna insåg vinsterna med att strukturera, planera och periodisera sin träning för att nå en formtopp i samband med dåtidens

Läs mer

Fotbollsfys 3a: Styrka, spänst, snabbhet och bål träning med boll F12, F13, F14, F15, P12, P13, P14, P15. Fotbollsspecifik fys-träning 3a

Fotbollsfys 3a: Styrka, spänst, snabbhet och bål träning med boll F12, F13, F14, F15, P12, P13, P14, P15. Fotbollsspecifik fys-träning 3a Sida 1 av 5 Vem, vad, var och när Titel Lag/träningsgrupper Fotbollsfys 3a: Styrka, spänst, snabbhet och bål träning med boll F12, F13, F14, F15, P12, P13, P14, P15 Datum Tisdag, 01 Juli 2014 Tid 00:00-01:45

Läs mer

Det är många testlopp, alltså träningstävlingar,

Det är många testlopp, alltså träningstävlingar, FÖRKLARING TILL MEN På sidorna som följer kommer du att se tre olika träningsprogram. För alla nivåerna presenteras fyra olika typveckor, en för varje årstid. Programmen visar alltså hur en typisk träningsvecka

Läs mer

Aeroba tester (Vo2max, Nyttjandegrad & Arbetsekonomi)

Aeroba tester (Vo2max, Nyttjandegrad & Arbetsekonomi) PRISLISTA TJÄNSTER - FYSTESTER (INDIVID) Hälsotester inkl. rådgivning Blodtrycksmätning Mätning av hemoglobinkoncentration (blodvärde) inkl. råd Muskel och Fettmätning - bioimpedans Muskel, Fett & Ämnesomsättningstest

Läs mer

KLUBBPAKETET Utbildning

KLUBBPAKETET Utbildning KLUBBPAKETET Utbildning 0 Svenska Skidförbundets Alpina Utbildningar Svenska Skidförbundets alpina utbildningar vänder sig till tränare samt andra ledare och funktionärer i klubben. Svensk Alpin Tränarutbildning

Läs mer

Vill du ha skriftligt träningsprogram väljer du till vår Tilläggstjänst - Personligt Träningsprogram 16 Veckor. Pris: 1400:-

Vill du ha skriftligt träningsprogram väljer du till vår Tilläggstjänst - Personligt Träningsprogram 16 Veckor. Pris: 1400:- 1 Vi har flera paket att välja mellan eller att fritt kombinera. Vet du inte vad du behöver eller vad du skulle få ut mest av? Kontakta oss och ge oss lite bakgrund och målsättning med din träning. Samt

Läs mer

Allt arbete som sträcker sig över

Allt arbete som sträcker sig över Vätternspecial: träning text: fredrik ericsson foto: david elmfeldt Vätternrundan: Optimal laddning En månad kvar till Vätternrundan. Inte börjat ännu? Eller väl förberedd men osäker på hur du ska förvalta

Läs mer

KURSPLAN, SVENSK ALPIN TRÄNARUTBILDNING 2

KURSPLAN, SVENSK ALPIN TRÄNARUTBILDNING 2 KURSPLAN, SVENSK ALPIN TRÄNARUTBILDNING 2 Svenska skidförbundet, alpint, version 4 Basdata Omfattning: 7 dagar plus instuderingsuppgifter, hemuppgifter och praktik uppdelat på två kurstillfällen. Del 1

Läs mer

Bäst på skating. H-C Holmberg. Swedish Winter Sports Research Centre

Bäst på skating. H-C Holmberg. Swedish Winter Sports Research Centre Bäst på skating H-C Holmberg Swedish Winter Sports Research Centre Outline - Allmän introduktion - Basfakta om skatingteknik Paus - Centrala fysiska egenskaper i skating - Modellträning Allmän introduktion

Läs mer

Varmt välkommen till Snökonventet en unik mötesplats för dig som brinner för skidsport!

Varmt välkommen till Snökonventet en unik mötesplats för dig som brinner för skidsport! Varmt välkommen till Snökonventet en unik mötesplats för dig som brinner för skidsport! Efter 2013-års succé kör vi igen! I Åre skapar vi åter en spännande mötesplats för inspiration, kunskap och lärande

Läs mer

Träningsmyter Niklas Psilander Doktorand KI/GIH Fystränare

Träningsmyter Niklas Psilander Doktorand KI/GIH Fystränare Träningsmyter Niklas Psilander Doktorand KI/GIH Fystränare - Niklas Psilander - 39 år - Bor i Täby - Familj: Maria, Gustav, Erik och David - Forskare på GIH samt fystränare inom både styrka och kondition

Läs mer

Löpkoordination och snabbhet 1,5. Styrketräning (skivstångsteknik) 2. Hoppkoordination och hoppstyrka 1,5

Löpkoordination och snabbhet 1,5. Styrketräning (skivstångsteknik) 2. Hoppkoordination och hoppstyrka 1,5 Handledning för utbildning i de praktiska delarna F RIIDROTT F ÖR UNGDOM 1 4-17 ÅR Denna handledning är till för FC och deras utbildare. Det är vår förhoppning att dessa med stöd av handledningen ska kunna

Läs mer

Alkohol och idrott. Örjan Ekblolm, PhD Forskare vid GIH och Karolinska Insitutet

Alkohol och idrott. Örjan Ekblolm, PhD Forskare vid GIH och Karolinska Insitutet Alkohol och idrott Örjan Ekblolm, PhD Forskare vid GIH och Karolinska Insitutet Hur tränar och dricker svenskarna? Under maj 2012 genomfördes på uppdrag av IQ en undersökning bland 20-40 åringar, 541 respondenter

Läs mer

Konditionsträning. Total löpsträcka med olika intensitet Skillnad mellan olika positioner och olika nivåer Repeated sprint ability

Konditionsträning. Total löpsträcka med olika intensitet Skillnad mellan olika positioner och olika nivåer Repeated sprint ability Innehållsförteckning Introduktion Fotbollens krav Konditionsträning Total löpsträcka med olika intensitet Skillnad mellan olika positioner och olika nivåer Repeated sprint ability Fysiologi VO 2 -max Styrka

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Den nödvändiga distansträningen

Den nödvändiga distansträningen Den nödvändiga distansträningen Just nu är det trendigt att träna korta och intensiva pass för att snabbare öka sin prestationsförmåga. Men eliten i konditionsidrotter fortsätter att nöta på under många

Läs mer

Pulsen räknar man lättast ut att man räknar antal slag under 15sek och multiplicerar det med 4. Pulsen mäts i antal slag per minut.

Pulsen räknar man lättast ut att man räknar antal slag under 15sek och multiplicerar det med 4. Pulsen mäts i antal slag per minut. Konditionsträning Träna regelbundet! Kondition är en färskvara. Det finns inga genvägar till en starkare eller uthålligare kropp. Träna aldrig när du är kraftigt förkyld, har feber eller infektion i kroppen.

Läs mer

Vad innebär konditionsträning?

Vad innebär konditionsträning? Med pulsen som coach Mikael Mattsson Vad innebär konditionsträning? Hur ska man träna sin kondition? 1 Konditionsträning: Inga nyheter 1958 Hur man skall få bättre kondition 1. Ryckträning (maximal fart

Läs mer

FYSTRÄNARUTBILDNING MED PT-LICENS 2015-2016

FYSTRÄNARUTBILDNING MED PT-LICENS 2015-2016 FYSTRÄNARUTBILDNING MED PT-LICENS AB Wandus Idrott & Hälsa genomför fystränarutbildningen. Fystränarutbildningen är en omfattande utbildning i såväl teori som praktik med kompletterande mentorskap i förening.

Läs mer

Förberedande seedningslopp TExT: ERik WickSTRÖm och oskar SVäRd / FoTo: magnus ÖSTh VASALÖPAREN 44

Förberedande seedningslopp TExT: ERik WickSTRÖm och oskar SVäRd / FoTo: magnus ÖSTh VASALÖPAREN 44 Om snön inte har kommit när du läser det här så är den åtminstone i antågande. Förhoppningsvis! Vi har dock ändå valt att anpassa programmet så att skidträningen tar vid efter nyår, innan dess är det barmarksträning

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

SNABBHETSTRÄNING. Marie Eriksson Idrottsvetare med inriktning på idrottsmedicin och coaching

SNABBHETSTRÄNING. Marie Eriksson Idrottsvetare med inriktning på idrottsmedicin och coaching SNABBHETSTRÄNING Marie Eriksson Idrottsvetare med inriktning på idrottsmedicin och coaching VAD ÄR SNABBHET? Muskulaturens förmåga att på kortast möjliga tid skapa största möjliga hastighetsförändring.

Läs mer

BARN & UNGDOMARS UTVECKLING

BARN & UNGDOMARS UTVECKLING BARN & UNGDOMARS UTVECKLING Distriktsläger Vemdalen 2007 När ni ser mig = Bikupa Barn och ungdomars fysiska utveckling Delas ofta in i biologiska faser knutna till åldrar Som vi vet utvecklas alla människor

Läs mer

Innovativ samverkan in i framtiden

Innovativ samverkan in i framtiden Innovativ samverkan in i framtiden Från idé till innovation Connection Creativity specialization innovation Dala Sports Academy Som en kopplingsdosa Dala Sports Academy är en ledande innovationsmiljö för

Läs mer

Utvecklingstrappa. Svensk Speedski

Utvecklingstrappa. Svensk Speedski Utvecklingstrappa för Svensk Speedski Version 2010-09-18 E-Mail TELEFON ADRESS Org Nr Bankgiro info@skidor.com +46 (0)23 874 40 Riksskidstadion, SE-791 19 Falun 802003-0287 720-7699 www.skidor.com Innehåll

Läs mer

Träningstips: Grunder i fysisk träning

Träningstips: Grunder i fysisk träning Träningstips: Grunder i fysisk träning Träna regelbundet! Styrka och kondition är en färskvara. Det finns inga genvägar till en starkare eller uthålligare kropp. Träna aldrig när du är förkyld, har feber

Läs mer

Träningsdagbok. OBS! minst varannan dags träningsuppehåll för din återhämtning! Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Träningsdagbok. OBS! minst varannan dags träningsuppehåll för din återhämtning! Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Träningsdagbok Träningsdagboken har många fördelar Du kan följa din egen utveckling i träningen och vet hur du tränat tidigare. Du kan jämföra träningen med tidigare resultat och få reda på vilken träningsform

Läs mer

ISkidutrustning. I Utrustning, snö. Feedback - i alpin skidåkning. Feedback. Olika steg - olika effekter. Faktorer som påverkar en prestation

ISkidutrustning. I Utrustning, snö. Feedback - i alpin skidåkning. Feedback. Olika steg - olika effekter. Faktorer som påverkar en prestation \. Feedback - i alpin skidåkning Ett hjälpande eller stjälpande verktyg? Varför Feedback ger vi feedback? Hur - vilka kanaler använder vi för att förmedla feedback? ' Vad klassas som värdefull feedback?

Läs mer

Att åka snabbt på skidor

Att åka snabbt på skidor SKI TEAM SWEDEN SPEEDSKI Klubbpaketet Del 3 Att åka snabbt på skidor Observera Svenska skidförbundets speedskisektion och författaren till detta klubbpaket tar inget ansvar för olyckor som inträffar när

Läs mer

lägg vantarna på en äkta landslagsmössa!

lägg vantarna på en äkta landslagsmössa! NYHETER OCH ERBJUDaNDEN TIll DIG som ÄR KUND HOs VaTTENFall VINTER 2013/2014 Vattenfall Försäljning FOTO: UlF Palm Följ hela OS erbjudande från Viaplay! lägg vantarna på en äkta landslagsmössa! 20 procent

Läs mer

TRÄNINGSPROGRAM INFÖR LIDINGÖLOPPET

TRÄNINGSPROGRAM INFÖR LIDINGÖLOPPET TRÄNINGSPROGRAM INFÖR LIDINGÖLOPPET Träningen du skall genomföra består av kondition, styrka och rörlighet. Till detta ligger även några tips kring kost som är bra att tänka på i samband med löpning. Lycka

Läs mer

STYRKETRÄNING. Muskelfunktion

STYRKETRÄNING. Muskelfunktion STYRKETRÄNING Foto: Apotek Hjartat Styrketräning på Playitas Muskelfunktion Kroppen har tre olika sorters muskler. Dessa är skelettmuskulaturen som är det vi vardagligen kallar muskler, hjärtmuskulaturen

Läs mer

Intervallträningen som ger guld

Intervallträningen som ger guld Intervallträningen som ger guld Just nu slipar världens bästa atleter formen för att nå prispallen i OS. Finns det någon optimal träningsform för dem som redan är extremt vältränade? Vad säger vetenskapen

Läs mer

Varför skall vi träna/röra på oss?

Varför skall vi träna/röra på oss? Varför skall vi träna/röra på oss? Människan har utvecklats i miljoner år och alltid varit tvungen att vara väldigt rörlig för att hålla sig vid liv. Under de senaste 100 åren har vi blivit allt mer stillasittande

Läs mer

Träning och Tävling 2014

Träning och Tävling 2014 Träning och Tävling 2014 Dagens Program Tävlingsprogram Anmälan till tävling Tävlingar Regatta, SUC, Maraton Uttagningar Besättningar Träningsprogram För vem Tempon 1-5 = olika puls Utvecklingstrappan

Läs mer

19627430.00 SWE/FIN A SWE DET ENKLA SÄTTET ATT KOMMA I FORM

19627430.00 SWE/FIN A SWE DET ENKLA SÄTTET ATT KOMMA I FORM 19627430.00 SWE/FIN A SWE DET ENKLA SÄTTET ATT KOMMA I FORM INNEHÅLL 1. Låt hjärtat styra din träning!... 3 2. Träna där det passar dig bäst... 4 3. Gränser för pulszon... 6 4. Det perfekta träningspasset...

Läs mer

En träningsperiod på 5 veckor inleddes med ett test på två ben respektive ett ben samt hoppförmåga. Upplägget för denna träning var som följer.

En träningsperiod på 5 veckor inleddes med ett test på två ben respektive ett ben samt hoppförmåga. Upplägget för denna träning var som följer. Hur blir styrkeutvecklingen om man tränar på ett ben i taget? Hur blir överföringen till två ben? Hur påverkas hoppförmågan på två respektive ett ben i taget? En träningsperiod på 5 veckor inleddes med

Läs mer

Kondition och uthållighet

Kondition och uthållighet Kondition och uthållighet Lärgruppsplan Lärgruppsplan Det finns många duktiga idrottare som tränar på sitt sätt för att förbättra sig och sin kondition. Att träna så effektivt som möjligt i syfte att förbättra

Läs mer

Utbildningsplan tra nare (7-17 a r) (Turebergs FK, Hammarby IF, Täby IS, IFK Lidingö friidrott)

Utbildningsplan tra nare (7-17 a r) (Turebergs FK, Hammarby IF, Täby IS, IFK Lidingö friidrott) Utbildningsplan tra nare (7-17 a r) (Turebergs FK, Hammarby IF, Täby IS, IFK Lidingö friidrott) 1 Introduktion till friidrott Friidrottens föräldrautbildning är en nätbaserad utbildning för föräldrar till

Läs mer

Handledning för teoretiska teman

Handledning för teoretiska teman Handledning för teoretiska teman F RIIDROTT F ÖR UNGDOM 1 4-17 ÅR Denna handledning är till för FC och deras utbildare. Det är vår förhoppning att dessa med stöd av handledningen ska kunna forma utbildningsaktiviteter

Läs mer

Den långsiktiga uppbyggnaden. Barn ungdomsträning 10-14 år

Den långsiktiga uppbyggnaden. Barn ungdomsträning 10-14 år Den långsiktiga uppbyggnaden. Barn ungdomsträning 10-14 år Dagligen läser man om att unga idrottare drabbas av skador. De flesta av skadorna är överbelastningsskador. Men även felbelastningsskador och

Läs mer

Svenska Muaythai förbundets rekommendationer gällande utbildningar

Svenska Muaythai förbundets rekommendationer gällande utbildningar Svenska Muaythai förbundets rekommendationer gällande utbildningar Svenska muaythai förbundet arrangerar grenspecifika utbildningar för sina medlemsklubbar i 2 steg. Därutöver finns ett steg 3 som riktar

Läs mer

Välkommen till KFUM Central Basket 1 av 3

Välkommen till KFUM Central Basket 1 av 3 Välkommen till KFUM Central Basket! Ni är hjärtligt välkomna till oss och säsongen 2015-16! Vi vill erbjuda er en stabil och intressant verksamhet med fokus på att utvecklas både på och utanför basketplanen.

Läs mer

Svensk rodds utvecklingsstege mot elit version 2009 01 18

Svensk rodds utvecklingsstege mot elit version 2009 01 18 Bostad: Hos målsman Hos målsman Hos målsman alt. skolbaserat Hos målsman alt skolbaserat Egen bostad alt. Föräldrar/Skolbaserad Egen bostad alt. Föräldrar/Skolbaserad Studier: Grundskola Grundskola el

Läs mer

Kombinationer och banor i agilityträningen

Kombinationer och banor i agilityträningen Kombinationer och banor i agilityträningen av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2012 En av de saker som gör agility så fantastiskt roligt är den ständiga variationen. Ingen tävlingsbana

Läs mer

Lönsam friskvård De verktyg som man använder är de välkända och vetenskapligt erkända metoderna, HPB, Hälsonyckeln eller Friskprofilen.

Lönsam friskvård De verktyg som man använder är de välkända och vetenskapligt erkända metoderna, HPB, Hälsonyckeln eller Friskprofilen. Lönsam friskvård De verktyg som man använder är de välkända och vetenskapligt erkända metoderna, HPB, Hälsonyckeln eller Friskprofilen. VO2Max = maximal syreupptagningsförmåga vilken uppnås när man inte

Läs mer

ETT GOTT LIV. Aktiviteter och motionslopp 10. VGR-erbjudanden i södra regionen 20. VGR-erbjudanden i göteborgsområdet 30

ETT GOTT LIV. Aktiviteter och motionslopp 10. VGR-erbjudanden i södra regionen 20. VGR-erbjudanden i göteborgsområdet 30 3 ETT GOTT LIV Till alla anställda i Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen ska skapa förutsättningar för en god hälsa och ett gott liv. Grunden för en god hälsa är en sund miljö. Den miljö

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

Idrott & Hälsa åk 6-9

Idrott & Hälsa åk 6-9 8 veckor: 42 51 (44 höstlov) Dans: Åk 6 Lockinghälsning/Sittdans/Bolldans Åk 7 Afro Åk 8 Bugg Åk 9 Rep. bugg + Vals Åk 6 - Loggbok Åk 7-8 Instuderingsuppgift Träningsdagbok (6v) åk 9 TEMA 2 - Kropp & Genus

Läs mer

Coachens roll 2013-01-29. KTP Dalarna Utgåva 1.0 Fredrik Remes Sida: 1 (5) Coachens roll i KTP Dalarna

Coachens roll 2013-01-29. KTP Dalarna Utgåva 1.0 Fredrik Remes Sida: 1 (5) Coachens roll i KTP Dalarna Fredrik Remes Sida: 1 (5) Coachens roll i KTP Dalarna Fredrik Remes Sida: 2 (5) Innehåll 1 KTP-coach... 3 2 Coachning i KTP Dalarna... 4 3 Mötet mellan projektledare och coach... 5 4 Rapportering... 5

Läs mer

Pulsträning. av Håkan Larsson 2009-08-22

Pulsträning. av Håkan Larsson 2009-08-22 Pulsträning av Håkan Larsson 2009-08-22 Pulsträning Varför pulsklocka under träning? För att få feedback på hur hårt man tränar. Det vanligaste felet som nybörjare är nämligen inte att man springer för

Läs mer

Till dig som är ledare

Till dig som är ledare Till dig som är ledare Stjärna på skidor vänder sig till barn 9-12 år som gillar att åka skidor och vill lära sig mera om längdskidåkning. I häftet som är skrivet direkt till barnen finns tips för barmarks-

Läs mer

Bruksanvisning för dator Abilica WinElip 2.0 Art. 555 055

Bruksanvisning för dator Abilica WinElip 2.0 Art. 555 055 Bruksanvisning för dator Abilica WinElip 2.0 Art. 555 055 SM 3112-67 HUR DU ANVÄNDER DATORN När datorn är nollställd kommer samtliga värden visa 00:00, och alla funktionerna kommer blinka samtidigt överst

Läs mer

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Syftet med träningsprogrammet är att bibehålla/öka rörlighet och förbättra sensomotorisk kontroll. Sensomotorisk kontroll definieras som förmågan att utföra

Läs mer

Klubbträning våren 2010

Klubbträning våren 2010 Klubbträning våren 2010 Under den gångna helgen har först OL-kommittén, sedan träningsgruppen inom OL-kommittén träffats för att diskutera och planera klubbträningen i vår. Med oss hade vi de gula lapparna

Läs mer

Föräldramöte 19 Nov 2013

Föräldramöte 19 Nov 2013 Täby IS Skidor En god skidteknik, posi.va minnen och en bra allmän- fysik. Inramningen ska vara glädjefylld, utmanande och inspirera.ll e? livslångt intresse för längdskidåkning. Föräldramöte 19 Nov 2013

Läs mer

LICENSED 1080 PERFORMANCE SPECIALIST

LICENSED 1080 PERFORMANCE SPECIALIST MOVEMENT SYSTEMS LICENSED 1080 PERFORMANCE SPECIALIST MOVEMENT IS THE ESSENCE OF PERFORMANCE Som Licensierad 1080 Performance Specialist kommer du ha en unik förmåga att kunna analysera och förstå funktionell

Läs mer

SUUNTO ON. How Not. Rely on Luck WHEN OPTIMIZING YOUR TRAINING EFFECT. TRÄNINGSGUIDE

SUUNTO ON. How Not. Rely on Luck WHEN OPTIMIZING YOUR TRAINING EFFECT. TRÄNINGSGUIDE SUUNTO ON How Not to Rely on Luck WHEN OPTIMIZING YOUR TRAINING EFFECT. TRÄNINGSGUIDE SUUNTO NÄR Du inte vill låta turen AVGÖRA HUR OPTIMAL DIN TRÄNINGSEFFEKT KAN BLI. INNEHÅLL 5 INTRODUKTION 6 SÄKERSTÄLL

Läs mer

Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology. Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology. Arbetsfysiologi. Exercise physiology

Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology. Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology. Arbetsfysiologi. Exercise physiology Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology Ingvar Holmér Chuansi Gao Kalev kuklane Ergonomienheten Designvetenskaper Lunds tekniska högskola Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology 7,5 hp

Läs mer

SVENSKA KONSTÅKNINGSFÖRBUNDETS ELITPROGRAM FÖR SYNKRONISERAD KONSTÅKNING 2014-2015

SVENSKA KONSTÅKNINGSFÖRBUNDETS ELITPROGRAM FÖR SYNKRONISERAD KONSTÅKNING 2014-2015 SVENSKA KONSTÅKNINGSFÖRBUNDET 2014-05 SVENSKA KONSTÅKNINGSFÖRBUNDETS ELITPROGRAM FÖR SYNKRONISERAD KONSTÅKNING 2014-2015 Vision: Svenska Konståkningsförbundets vision med elitverksamheten är att vara en

Läs mer

TRÄNINGSINSTRUKTIONER

TRÄNINGSINSTRUKTIONER I. Träningsinstruktioner för 13-15 år Teknik (Koordination) I den här åldern inleds den grentekniska skolningen på allvar. Från att i åldern 6-9 haft fokus på motorisk träning och i åldern 10-12 på koordinativ

Läs mer

TRX TRIATHLON träningsprogram

TRX TRIATHLON träningsprogram TRX TRIATHLON träningsprogram Övningarna är funktionella på så sätt att de är grenspecifika för triathlon och eller aktiverar flera muskelgrupper. Programmet fungerar i alla träningsperioder men i synnerhet

Läs mer

Träningsupplägg Team Hellas tävlingsspelare 2014/2015

Träningsupplägg Team Hellas tävlingsspelare 2014/2015 Träningsupplägg Team Hellas tävlingsspelare 2014/2015 Work hard, Be nice. And have fun! En träning skall alltid innehålla dessa komponenter: Uppvärmning 15 min Fysprogram 30 min Tennis x min Återhämtning

Läs mer

Idrottsskador - riskfaktorer och prevention

Idrottsskador - riskfaktorer och prevention Idrottsskador - riskfaktorer och prevention Suzanne Werner IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Idrottsskador Traumatiska skador Överbelastningsskador IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Idrott

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

En träningsform på väg tillbaka

En träningsform på väg tillbaka Spinning En träningsform på väg tillbaka När spinningen slog igenom för snart 20 år sedan blev konditionscykling i grupp snabbt det självklara valet för många träningsentusiaster. Och det är inte så svårt

Läs mer

Sponsringskoncept E. O N I B U W O R L D C U P B I A T H L O N Ö S T E R S U N D 2 0 1 2

Sponsringskoncept E. O N I B U W O R L D C U P B I A T H L O N Ö S T E R S U N D 2 0 1 2 Sponsringskoncept E. O N I B U W O R L D C U P B I A T H L O N Ö S T E R S U N D 2 0 1 2 Vision 2014 Världsledande i skidskytte! - vara bland de tre bästa landslagen och de tre bästa världscuparrangörerna

Läs mer

Svenska Orienteringsförbundets Utvecklingsplan för skidorientering

Svenska Orienteringsförbundets Utvecklingsplan för skidorientering Svenska Orienteringsförbundets Utvecklingsplan för skidorientering November 2012 Innehåll Inledning...3 Kravanalys...6 Fysiologi förmåga och åkteknik (fysisk förmåga)...11 Orienteringsförmåga...25 Idro

Läs mer

Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga

Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Tidigare trodde man att arbetsminnet var konstant för varje människa, idag vet man att det kan förbättras Om Cogmed

Läs mer

Kondition hos barn & ungdomar

Kondition hos barn & ungdomar Kondition hos barn & ungdomar Under 2000-talet har många larmrapporter publicerats som varnat för en ökad förekomst av övervikt & fetma hos barn och ungdomar. Orsaken är precis som hos vuxna ett för högt

Läs mer

Vägen till framgång. Mika Lehtonen. Replot 12.4.2012. Oy Endurance For Life Ab Sports Testing & Power Wear

Vägen till framgång. Mika Lehtonen. Replot 12.4.2012. Oy Endurance For Life Ab Sports Testing & Power Wear Vägen till framgång Mika Lehtonen Replot 12.4.2012 Grundprinciper i fysisk träning Träningen MÅSTE vara intensitetsmässigt varierande! Träningspulsnivåerna måste kollas upp med hjälp av maxpulsen (måste

Läs mer

Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila

Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila Finns det några skillnader i effektutveckling(kraft x hastighet) mellan koncentriskt och excentriskt arbete på olika belastningar om man vilar olika

Läs mer

Förord. utvecklingstrappan. www.tennis.se

Förord. utvecklingstrappan. www.tennis.se K C E V T U N A P P A R T S G LIN Förord Sveriges Olympiska kommitté har som krav att alla olympiska idrotter skall ha en Kravanalys som beskriver idrottens specifi ka krav idag och i framtiden. Till kravanalysen

Läs mer

Kondition. Ett brett begrepp. Hög intensitet

Kondition. Ett brett begrepp. Hög intensitet Kondition Ett brett begrepp Kondition är ett ganska brett begrepp. För vissa personer kanske det är att ha ett allmänt bra flås. För andra kanske det är att klara en viss sträcka på en viss tid eller att

Läs mer

Då är det här rätt utbildning för dig...

Då är det här rätt utbildning för dig... Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning? Då är det här rätt utbildning för dig... CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN

Läs mer

Träningsschema för Blodomloppet den 28 maj 2014 10 km Komponerat av Eva Brolin, Personlig tränare Korpen Luleå

Träningsschema för Blodomloppet den 28 maj 2014 10 km Komponerat av Eva Brolin, Personlig tränare Korpen Luleå Träningsschema för Blodomloppet den 28 maj 2014 10 km Komponerat av Eva Brolin, Personlig tränare Korpen Luleå 19 veckor till start (Om vädret inte tillåter löpning utomhus så träna alt träning eller löpband)

Läs mer

I huvudet på en domare. Detta material får endast användas för privat bruk eller efter samråd med Göteborgs Konståkningsförbund/Anna Nylén

I huvudet på en domare. Detta material får endast användas för privat bruk eller efter samråd med Göteborgs Konståkningsförbund/Anna Nylén I huvudet på en domare. Stjärntävlingar Domarpanel Huvuddomare Bedömare (alltid ojämnt antal) Bedömning Sluten Utvärdering av varje åkare görs av huvuddomaren Stjärntävling bedömare Lokal tävlingsdomare

Läs mer

TABATA. Plötsligt var»tabata«ordet på allas. Snabba resultat med. MÅNADENS PT Stellan Back

TABATA. Plötsligt var»tabata«ordet på allas. Snabba resultat med. MÅNADENS PT Stellan Back Snabba resultat med TABATA Gillar du att läsa tidningen medan du tränar? Då kan du bläddra förbi månadens träningsprogram. Tabata är högintensiva intervaller som maxar kondition och förbränning samt ger

Läs mer

Idrott och Hälsa. Rytm & rörelse

Idrott och Hälsa. Rytm & rörelse Idrott och Hälsa Rytm & rörelse Idrott och Hälsa - Rytm och rörelse Checklista Att sätta ihop ett rytm och rörelsepass 1. Gör en grovplanering Bestäm vilka som ska ta med musik till skolan. Fundera på

Läs mer

SOT SEKTIONEN FÖR OPERATIV TEKNIK SÄRSKILD TEKNIK UNIK INDIVID

SOT SEKTIONEN FÖR OPERATIV TEKNIK SÄRSKILD TEKNIK UNIK INDIVID SOT SEKTIONEN FÖR OPERATIV TEKNIK SÄRSKILD TEKNIK UNIK INDIVID Vad erbjuder vi? Utmaningar. Erfarna och kompetenta kollegor. Flexibelt arbete uppgifter, arbetstider, ledighet. Omväxlande arbete ingen arbetsvecka

Läs mer

inbjuder till: träna SOM team tynell

inbjuder till: träna SOM team tynell inbjuder till: TRÄNA SOM TEAM TYNELL 10-12 PERSONER GES ETT UNIKT TRÄNINGSUPPLÄGG INFÖR VASALOPPET 2013 Sport Support Center i samarbete med Team Tynell erbjuder 10 personer att träna och förbereda sig

Läs mer

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Träning som en del av vardagen Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset 25 min senare Rekommendationer finns om träning/fysisk aktivitet för personer med MS Rekommendationer

Läs mer

Svenska Roddförbundet

Svenska Roddförbundet ätt roddsverige i rörelse Svenska Roddförbundet 2 Sätt roddsverige i rörelse Alarmerande forskarrapporter visar att allt färre svenskar idrottar och motionerar på sin fritid. Samtidigt lever många ett

Läs mer

Svenska Skidförbundet Försäkringsinformation

Svenska Skidförbundet Försäkringsinformation 1 juli 2014 Svenska Skidförbundet Försäkringsinformation i samarbete med Folksam Svenska Skidförbundets försäkringar I den här broschyren får du en kortfattad beskrivning av försäkringarna som omfattar

Läs mer

Träningsprogram. Programmet är framtaget i samarbete med erfarna sjukgymnaster och fystränare från

Träningsprogram. Programmet är framtaget i samarbete med erfarna sjukgymnaster och fystränare från Träningsprogram - Kom igång med din träning med hjälp av BungyPump! I detta träningsprogram har vi samlat tips och övningar för hur du ökar din förbränning med BungyPump! Programmet är framtaget i samarbete

Läs mer

Träningsprogram för sluttid 2.30h på Lidingöloppet 30K.

Träningsprogram för sluttid 2.30h på Lidingöloppet 30K. sprogram för sluttid 2.30h på Lidingöloppet 30K. Välkommen att Run Happy tillsammans med Club Running Sweden och Rubin McRaes träningsprogram för dig som har Lidingöloppet som mål. Det här programmet är

Läs mer

Annika Palmqvist. Vattenskidor, utförsåkning, softboll, speedskiing Spelat golf i 15 år, hcp 23 Idrottslärare Sjukgymnast Itrim PT Hemma

Annika Palmqvist. Vattenskidor, utförsåkning, softboll, speedskiing Spelat golf i 15 år, hcp 23 Idrottslärare Sjukgymnast Itrim PT Hemma Annika Palmqvist Vattenskidor, utförsåkning, softboll, speedskiing Spelat golf i 15 år, hcp 23 Idrottslärare Sjukgymnast Itrim PT Hemma Fysträning för golfspelare Scorekortet avslöjar din fysik! Har du

Läs mer

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer.

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer. Träning & graviditet All form av aktivitet under och efter din graviditet kommer att hjälpa dig att komma tillbaka till din tidigare form. Det viktigaste är att du hittar någon träningsform som du tycker

Läs mer

Svenska Skidförbundet

Svenska Skidförbundet Försäkringsinformation för Svenska Skidförbundet Gäller från och med 1 juli 2012 Svenska Skidförbundets försäkringar I den här broschyren får du en kortfattad beskrivning av försäkringarna som omfattar

Läs mer

Projektbeskrivning Tri4Fun Väst 2013

Projektbeskrivning Tri4Fun Väst 2013 Projektbeskrivning Tri4Fun Väst 2013 Projektbeskrivningen är tänkt som ett komplement till återrapporten i IdrottOnline för att ge en inblick i projektet utöver de siffror som redovisas i återrapporten.

Läs mer

Svenska Boxningsförbundet Utbildningsstruktur för tränare

Svenska Boxningsförbundet Utbildningsstruktur för tränare Svenska Boxningsförbundet Utbildningsstruktur för tränare För att lättare kunna se hur du som tränare/ledare kan utveckla dig inom SBF, SISU och, som en struktur i utbildningsledet, du kan se den som en

Läs mer

Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning?

Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning? Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning? Management Då är det här rätt utbildning för dig... 40 sp CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE VID

Läs mer

365DAYS FUNCTIONAL OUTDOOR TRAINING

365DAYS FUNCTIONAL OUTDOOR TRAINING En helhetssyn av människan, samspelet mellan fysisk aktivitet, mindfullness och kost är 365DAYS filosofi i sitt arbete med sina klienter. Allt det ska hjälpa dig till ett hälsosam och lycklig livstil.

Läs mer