Mat och hälsa på vetenskaplig grund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mat och hälsa på vetenskaplig grund"

Transkript

1 Mat och hälsa på vetenskaplig grund - i samtalet om hälsosamma matvanor Kort bakgrund: NR sjukdomsförebyggande metoder Hur pratas det om mat? Hälsosam mat på vetenskaplig grund DisposiHon Levnadsvanedag 16 september 2014 Sahlgrens Aula Sahlgrenska universitetssjuhuset, Göteborg Ingrid Larsson, klin näringsfysiolog, med dr SekHonen för endokrinologi, diabetologi och metabolism Sahlgernska universitetssjukhuset, Göteborg Hur etableras evidens? Med Medelhavsmaten som exempel Samtala om hälsosamma matvanor När evidensen ska bli mat på tallrik Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Levnadsvana Rökning Riskbruk av alkohol OHllräcklig fysisk akhvitet Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Rådgivande samtal Rådgivande samtal med Hllägg och särskild uppföljning PROGRAM LEVNADSVANEDAG PROGRAM LEVNADSVANEDAG för alla fysioterapeuter/sjukgymnaster och dietister för verksamma alla fysioterapeuter/sjukgymnaster inom VGR och dietister verksamma inom VGR Tisdag 16/ SU Aula, Göteborg eller Torsdag Tisdag 6/11 16/ Kyrkans SU Aula, Hus, Skövde Göteborg eller Torsdag 6/ Kyrkans Hus, Skövde REGISTRERING + FIKA REGISTRERING + FIKA Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Välkommen, stöd för praktisk styrning info och ledning Välkommen, praktisk info Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 9.10 om sjukdomsförebyggande 9.30 Socialstyrelsens metoder Nationella riktlinjer om sjukdomsförebyggande metoder Yrkesprofessionerna Yrkesprofessionerna Ohälsosamma matvanor Kvalificerat rådgivande samtal Har ämneskunskap, utbildad i metoden För en dialog med pahenten Anpassar åtgärderna Hll den specifika personens ålder, hälsa, risknivåer med mera Samtalet kan inkludera mohverande strategier Åtgärderna är Hdsmässigt mer omfavande än rådgivande samtal Åtgärderna är vanligen teoribaserade eller strukturerade Åtgärderna kan ges individuellt eller i grupp och kompleveras med verktyg Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen, Hur hjälper vi rökare och snusare 9.45 bäst i dag och Hur i morgon? hjälper vi rökare och snusare bäst i dag och i morgon? Mat och hälsa på vetenskaplig grund samtalet om Mat hälsosamma och hälsa matvanor på vetenskaplig grund samtalet om hälsosamma matvanor Patientfallsdiskussion LUNCH på egen hand Patientfallsdiskussion LUNCH på egen hand Fysisk aktivitet och hälsoeffekter stillasittande, vardagsaktivitet Fysisk aktivitet och träning hälsoeffekter! stillasittande, vardagsaktivitet och träning! Alkohol påverkar hälsan - hur uppmärksammar vi Alkohol människors påverkar behov hälsan av råd? - hur uppmärksammar vi människors behov av råd? Patientfallsdiskussion FIKA HFS/Regionuppdraget Terapigrupper/arbetsgrupper Diskussion/avslutning Patientfallsdiskussion FIKA HFS/Regionuppdraget Terapigrupper/arbetsgrupper Diskussion/avslutning 1!!

2 Hälsosam mat ev kunskapsämne som blivit ev debavämne 2013 ² Forskningen kring hälsosam mat är samstämmig ² Kunskapen ökar men även förvirringen ² Motsägelsefulla budskap sprids på bred front 2010 ² Förtroendet för forskare och Livsmedelsverket har minskat ² ² ² ² Kostrådgivningen bedrivs i media och på bloggar Enskildas vivnesmål ges samma tyngd som vetenskaplig evidens Personliga erfarenheter blir evidensgrundande Mytbildning och trender riskerar av bli starkare än evidens 2011 Det finns flera aktuella evidensbaserade liveraturgenomgångar om mat Samtliga rapporter pekar i samma riktning om vad som är hälsosam mat 2013 SystemaHsk liveraturgenomgång Vetenskapliga underlag för vilka råd vi ska ge Hur vi ska ge råden Energi & näringsämnen Livsmedel Kostmönster Övervikt & fetma Fysisk akhvitet Barn <2 år >2 år och äldre Gravida och ammande 100 experter Fem års arbete Food and NutriHon Research 2012;56, 2013:57 2

3 Mer fokus på hälsosamma kostmönster än på hur mycket av olika näringsämnen Mer fullkorn, grönsaker, frukt och bär, növer för mer vitaminer, mineraler, anhoxidanter och fibrer, samt för av de ger lite energi i förhållande Hll volym, vilket gör det lävare av hålla vikten och minskar risken för diabetes och hjärtkärlsjukdomar Mer fisk för fevsyrornas skull och för av Hllföra bland annat D- vitamin, jod och selen Mjukare fev och mindre salt för av förebygga hjärtkärlsjukdomar Öka Byt ut Byt till Grönsaker Baljväxter Frukt, bär Spannmålsprodukter av vitt/siktat mjöl Smör Smörbaserade matfetter Spannmålsprodukter av fullkorn Vegetabiliska oljor, oljebaserade matfetter Fisk Skaldjur Mindre socker för av öka näringstätheten i kosten som helhet, och för av minska övervikt och fetma Nötter Frön Begränsa Charkprodukter Rött kött Drycker och livsmedel med tillsatt socker Feta Magra mejeriprodukter mejeriprodukter Salt Alkohol Nordiska näringsrekomendationer också fokus på vikt, fysisk akhvitet och inakhvitet Ehersträva normalvikt och förebygg viktökning Öka fysisk akhvitet och minska inakhvitet Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION 3

4 RekommendaHonerna för hälsosam mat liknar varandra i de flesta västerländska länder Grönsaker, roirukter, baljväxter Frukt och bär Fullkornsprodukter Grovt bröd Flingor, gryn Pasta och ris Rekommenderade intag av energigivande näringsämnen Näringsämne Typ Andel av energiintag NNR 2012 Andel av energiintag NNR 2004 Kolhydrat Totalt: oraffinerade och raffinerade E% E% Socker < 10 E% < 10 E% Kosiiber gram (3 g/ MJ) gram (3 g/ MJ) Totalt Varav: - EnkelomäVade - FleromäVade - MäVade fevsyror E% E% 5-10 E% < 10 E% E% E% 5-10 E% < 10 E% Protein E% E% Alkohol < 5 E% < 5 E% FeV Fisk och skaldjur Mjuka/flytande margariner och oljor Magra mjölkprodukter Magert köv Fågel Nordiska näringsrekommendahoner, 2012 & 2004 Det är skillnad mellan typer av kolhydrater 100 gram: ca. 45 kcal 500 gram: ca. 220 kcal 100 gram: ca. 350 kcal 500 gram: ca kcal Hälsosamma kolhydrater innehåller essenhella näringsämnen gram fiber 4

5 Skillnad på typer av fev OmäVade fevsyror Fisk, növer, avokado, mjuka/flytande maiever Mindre av röv köv, mer av fisk, baljväxter och fågel MäVade fevsyror KöV, smör, ost, grädde kvinnor och män Nurses Health Study (Kvinnor) Health Professionals Study (Kvinnor & Män) Viktökning över 4 år PotaHschips Pommes frites KöV Sockersötade drycker Viktminskning över 4 år Grönsaker Frukt Fullkorn NöVer Yoghurt N Engl J Med 2011;364:

6 Medelhavskost är ev kostmönster med evidens består Hll större del av: grönsaker & frukt baljväxter fullkorn növer, mandel fisk, skaldjur och fågel oljor (omävade fever) lite mävat fev lite magra mejeriprodukter lite köv och charkuterier måvligt med alkohol Salas- Salvado Nutr Metab Cardiovasc Dis 2011:21:B32- B48 Kunskapen om hälsosam mat står på god vetenskaplig grund Mekanistiska studier Interventionsstudier Kliniska studier Epidemiologiska studier Ekologiska studier 12 prospektiva kohortstudier män och kvinnor Uppföljningstid: 3 till 18 år Medelhavsmat minskar dödligheten Medelhavsmat ger minskad risk av insjukna i hjärtkärlsjukdom RR (95% CI): 0.91; 0.87, 0,95. RR (95% CI): 0.91; 0.89, 0,94. Sofi F et al. BMJ 2008;337:bmj.a1344 Sofi F et al. BMJ 2008;337:bmj.a1344 6

7 Medelhavsmat ger minskad risk av insjukna i cancer Medelhavsmat ger minskad risk för av insjukna i Alzheimers och Parkinsons sjukdomar RR (95% CI): 0.94; 0.92, 0,96. RR (95% CI): 0.87; 0.80, 0,96. Sofi F et al. BMJ 2008;337:bmj.a1344 Sofi F et al. BMJ 2008;337:bmj.a1344 Liknande resultat i uppdaterade analyser Kunskapen om hälsosam mat står på god vetenskaplig grund Accruing evidence on benefits of adherence to the Mediterranean diet on health: an updated systematic review and meta-analysis 1,2 Francesco Sofi, Rosanna Abbate, Gian Franco Gensini, and Alessandro Casini Mekanistiska studier ABSTRACT Background: The Mediterranean diet has long been reported to be protective against the occurrence of several different health outcomes. Objective: We aimed to update our previous meta-analysis of published cohort prospective studies that investigated the effects of adherence to the Mediterranean diet on health status. Design: We conducted a comprehensive literature search through electronic databases up to June Results: The updated review process showed 7 prospective studies published in the past 2 y that were not included in the previous meta-analysis (1 study for overall mortality, 3 studies for cardiovascular incidence or mortality, 1 study for cancer incidence or mortality, and 2 studies for neurodegenerative diseases). These recent studies included 2 health outcomes not previously investigated (ie, Sofi F et al. Am J Clin Nutr 2010;92: mild cognitive impairment and stroke). The meta-analysis for all studies with a random-effects model that was conducted after the inclusion of these recent studies showed that a 2-point increase in adherence to the Mediterranean diet was associated with a significant reduction of overall mortality [relative risk (RR) = 0.92; 95% CI: 0.90, 0.94], cardiovascular incidence or mortality (RR = 0.90; 95% CI: 0.87, 0.93), cancer incidence or mortality (RR = 0.94; 95% CI: 0.92, 0.96), and neurodegenerative diseases (RR = 0.87; 95% CI: 0.81, 0.94). The meta-regression analysis showed that sample size was the most significant contributor to the model because it significantly influenced the estimate of the association for overall mortality. Conclusion: This updated meta-analysis confirms, in a larger number of subjects and studies, the significant and consistent protection provided by adherence to the Mediterranean diet in relation to the occurrence of major chronic degenerative diseases. Am J Clin Nutr 2010;92: INTRODUCTION The Mediterranean diet has long been reported to be the optimal diet for preventing noncommunicable diseases and preserving good health (1 3). The Mediterranean-style diet is not a specific diet, but rather a collection of eating habits traditionally followed by people in the different countries bordering the Mediterranean Sea. The diet refers to a dietary profile commonly available in the early 1960s in the Mediterranean regions and characterized by a high consumption of fruit, vegetables, legumes, and complex carbohydrates, with a moderate consumption of fish, and the consumption of olive oil as the main source of fats and a low-to-moderate amount of red wine during meals. A great deal of attention has been given to tools that estimate the adherence of individuals to the Mediterranean diet because of the usefulness of these tools to identify the whole dietary pattern instead of single foods or nutrients (4). Hence, computational scores have been created and used in several large epidemiologic studies to seek whether they could be useful to estimate the risk of disease in the general population (5). Some large epidemiologic studies conducted in different cohorts evidenced an association between a greater adherence to Mediterranean diet, a reduced risk of mortality, and the incidence of major chronic diseases (6 9). In 2008, we performed a meta-analysis that included all cohort prospective studies that investigated this issue, and we observed that a 2-point increase of adherence to Mediterranean diet conferred a significant protection against mortality, the occurrence of cardiovascular diseases, and major chronic degenerative diseases (3). However, the previous meta-analysis is 3 y old, and more prospective cohort studies have since been published. Therefore, the aim of this study waslevnadsvanedag to update our previous systematic review and meta-analysis conducted in cohort prospective studies that investigated the effects of adherence to Mediterranean diet on several health outcomes and to use these data to conduct a meta-regression analysis to explore a potential source of heterogeneity in studies. METHODS Literature search According to the statement of the Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analyses (10), we systematically searched published cohort prospective studies that investigated the association between adherence to the Mediterranean diet and health outcomes in electronic databases: MEDLINE (source: PubMed, 1966 to June 2010; EMBASE (1980 to June 2010; Web of Science (isiweb ofknowledge.com), The Cochrane Library (source: The Cochrane 1 From the Department of Medical and Surgical Critical Care, Thrombosis Centre, University of Florence, Florence, Italy (FS, RA, and GFG); the Agency of Nutrition, Azienda Ospedaliero-Universitaria Careggi, Florence, Italy (FS and AC); and the Don Carlo Gnocchi Foundation, Centro Santa Maria agli Ulivi, Onlus IRCCS, Florence, Italy (FS and GFG). 2 Address correspondence to F Sofi, Department of Medical and Surgical Critical Care, Thrombosis Centre, University of Florence, Viale Morgagni 85, Florence, Italy. francescosofi@gmail.com. Received April 14, Accepted for publication July 27, First published online September 1, 2010; doi: /ajcn Am J Clin Nutr 2010;92: Printed in USA. Ó 2010 American Society for Nutrition 1189 Downloaded from ajcn.nutrition.org at GOTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK on March 18, 2013 Interventionsstudier Kliniska studier Epidemiologiska studier Ekologiska studier 7

8 N Engl J Med DOI: /NEJMoa Copyright 2013 Massachusetts Medical Society. The Lyon Diet Heart Study En sekundärprevenhv studie bland Kvinnor och män som hah en hjärhnfarkt Kan Medelhavsmat skydda mot nyinsjuknande i hjärhnfarkt? Kostråd: Medelhavsmat (n=302) Västerländsk mat (n=303) Årliga uppföljningar E1er 27 månader Medelhavsmat jfr västerländsk mat: Hjärtdöd: - 80% HjärHnfarkt: - 70% Total dödlighet: - 60% De Lorgeril Lancet 1994;343: E1er 3,8 år(genomsniblig uppföljningsed): 53% större överlevnad bland de som äht Medelhavsmat jfr med västerländsk mat De Lorgeril CirculaHon 1999;99(6): % The Lyon Diet Heart Study Medelhavsmat jfr. Västerländsk mat Lägre intag av: energi fev mävade fever linolsyra Högre intag av: enkelomävade fever linolensyra fiber De Lorgeril CirculaHon 1999;99(6): The new england journal of medicine original article Primary Prevention of Cardiovascular Disease with a Mediterranean Diet Ramón Estruch, M.D., Ph.D., Emilio Ros, M.D., Ph.D., Jordi Salas-Salvadó, M.D., Ph.D., Maria-Isabel Covas, D.Pharm., Ph.D., Dolores Corella, D.Pharm., Ph.D., Fernando Arós, M.D., Ph.D., Enrique Gómez-Gracia, M.D., Ph.D., Valentina Ruiz-Gutiérrez, Ph.D., Miquel Fiol, M.D., Ph.D., José Lapetra, M.D., Ph.D., Rosa Maria Lamuela-Raventos, D.Pharm., Ph.D., Lluís Serra-Majem, M.D., Ph.D., Xavier Pintó, M.D., Ph.D., Josep Basora, M.D., Ph.D., Miguel Angel Muñoz, M.D., Ph.D., José V. Sorlí, M.D., Ph.D., José Alfredo Martínez, D.Pharm, M.D., Ph.D., and Miguel Angel Martínez-González, M.D., Ph.D., for the PREDIMED Study Investigators* 7447 kvinnor och män Abstract Background år Observational cohort studies and a secondary prevention trial have shown an inverse års association uppföljning between adherence to the Mediterranean diet and cardiovascular 4,8 risk. We conducted a randomized trial of this diet pattern for the primary prevention of cardiovascular hjärtkärlsjukdom events. Ingen Riskfaktorer, T2DM IntervenEon Medelhavsmat+30g valnöver, hasselnöver, mandel/d. Medelhavsmat+1 liter olivolja/v. Kontrollkost Methods In a multicenter trial in Spain, we randomly assigned participants who were at high cardiovascular risk, but with no cardiovascular disease at enrollment, to one of three diets: a Mediterranean diet supplemented with extra-virgin olive oil, a Mediterranean diet supplemented with mixed nuts, or a control diet (advice to reduce dietary fat). Participants received quarterly individual and group educational sessions and, depending on group assignment, free provision of extra-virgin olive oil, mixed nuts, or small nonfood gifts. The primary end point was the rate of major cardiovascular events (myocardial infarction, stroke, or death from cardiovascular causes). On the basis of the results of an interim analysis, the trial was stopped after a median follow-up of 4.8 years. Medelhavsmat: 30% reduk3on i insjuknande i hjärtkärlsjukdom jfr. med kontroll. Ingen effekt på total dödlighet Results A total of 7447 persons were enrolled (age range, 55 to 80 years); 57% were women. The two Mediterranean-diet groups had good adherence to the intervention, according to self-reported intake and biomarker analyses. A primary end-point event occurred in 288 participants. The multivariable-adjusted hazard ratios were 0.70 (95% confidence interval [CI], 0.54 to 0.92) and 0.72 (95% CI, 0.54 to 0.96) for the group assigned to a Mediterranean diet with extra-virgin olive oil (96 events) and the group assigned to a Mediterranean diet with nuts (83 events), respectively, versus the control group (109 events). No diet-related adverse effects were reported. Conclusions Among persons at high cardiovascular risk, a Mediterranean diet supplemented with extra-virgin olive oil or nuts reduced the incidence of major cardiovascular events. (Funded by the Spanish government s Instituto de Salud Carlos III and others; Controlled-Trials.com number, ISRCTN ) The authors affiliations are listed in the Appendix. Address reprint requests to Dr. Estruch at the Department of Internal Medicine, Hospital Clinic, Villarroel 170, Barcelona, Spain, or at restruch@ clinic.ub.es, or to Dr. Martínez-González at the Department of Preventive Medicine and Public Health, Facultad de Medicina Clínica Universidad de Navarra, Irunlarrea 1, Pamplona, Spain, or at mamartinez@unav.es. * The PREDIMED (Prevención con Dieta Mediterránea) study investigators are listed in the Supplementary Appendix, available at NEJM.org. Drs. Estruch and Martínez-González contributed equally to this article. This article was published on February 25, 2013, at NEJM.org. N Engl J Med 2013;368: Kunskapen om hälsosam mat står på god vetenskaplig grund Mekanistiska studier Interventionsstudier Kliniska studier Epidemiologiska studier Ekologiska studier n engl j med nejm.org 1 The New England Journal of Medicine Downloaded from nejm.org on February 25, For personal use only. No other uses without permission. Copyright 2013 Massachusetts Medical Society. All rights reserved. 8

9 Hormoner Medelhavsmat hälsosam mat mekanismer? Blodtryck Minskat intag av mävat fev ger lägre hjärtkärlsjuklighet Vikt & bukfetma KroppssammansäVning Proppbildning KoagulaHon BlodfeVer FeVlever Linjär minskning i risken för hjärt- händelser över Hd när man minskat intaget av mävat fev Blodsocker Insulinkänslighet FeVsyrametabolism Kärlendotel Minskat intag av mävat fev över en period av minst 2 år innebar 24% redukhon i antalet hjärt- händelser (0.76, CI: ) Ärhlighet Cytokiner InflammaHon Hooper, L. et al. BMJ 2001;322: Reducerat eller modifierat intag av fev för kardiovaskulär prevenhon Uppdaterad översikt 14% redukhon av kardiovaskulära händelser när mävat fev byts ut mot omävat fev i studier upp Hll två år (män). 24 jämförelser, deltagare Inte tydligt om enkelomävat eller fleromävat är mest fördelakhgt Ingen tydlig effekt på total mortalitet av omävade fever Ingen tydliga fördelar om mävat fev byts ut mot stärkelserik mat ie, redukhon av totalt fe{ntag Hooper et al. Cochrane Database of SystemaHc Reviews 2012, Issue 5. Art. No.: CD DOI: / CD pub3. Det finns övertygande bevis för: FeV och fevsyror och hjärtkärlsjukdom av om man ersäver mävat fev med enkel- och fleromävat fev sjunker LDL- kolesterol minskar risken för hjärtkärlsjukdom av omega- 3 fevsyror eller fisk minskar risken för hjärtkärlsjukdom Fats and favy acids in human nutrihon FAO/WHO Expert ConsultaHon 2008 Ann Nutr Metab 2009:55:

10 19% lägre risk för hjärthändelser om man byter ut en del av det mävade fevet mot omävat 7% ökad risk för hjärthändelser om man byter ut en del av det mävade fevet mot kolhydrater Mozaffarian D, Micha R, Wallace S (2010) Effects on Coronary Heart Disease of Increasing Polyunsaturated Fat in Place of Saturated Fat: A SystemaHc Review and Meta- Analysis of Randomized Controlled Trials. PLoS Med 7(3): e doi: /journal.pmed Mozaffarian D, Micha R, Wallace S (2010) Effects on Coronary Heart Disease of Increasing Polyunsaturated Fat in Place of Saturated Fat: A SystemaHc Review and Meta- Analysis of Randomized Controlled Trials. PLoS Med 7(3): e doi: /journal.pmed Lågkolhydratkoster och mortalitet Nurses Health Study & Health Professional s Follow- up n= K&M, 26- års uppföljning (K), 20- års uppföljning (M) HR (95% CI) Män Dödlighet, alla orsaker CVD- dödlighet Cancer- dödlighet Animaliebaserad kost 1.31 ( ) 1.21 ( ) 1.45 ( ) Växtbaserad kost 0.81 ( ) 0.77 ( ) 1.00 ( ) Kvinnor Animaliebaserad kost 1.17 ( ) 1.07 ( ) 1.15 ( ) Växtbaserad kost 0.79 ( ) 0.77 ( ) 0.94 ( ) Lågkolhydratkoster och mortalitet LC- diet based on animal sources was associated with higher all cause and cardiovascular mortality while a vegetable- based LC- diet was associated with lower all- cause and cardiovascular mortality in both genders. The Editors: A vegetable- based LC- diet is probably healthier than a animal- based LC- diet. Fung et al. Ann Intern Med 2010;153: Fung et al. Ann Intern Med 2010;153:

11 Skillnad på typer av fev: skillnader i risk för sjukdom och död Möjliga mekanismer bakom lägre mortalitet med växtbaserad lågkolhydratkost En växtbaserad lågkolhydratkost innehåller omävade fever fiber mikronutrienter ex. kalium, magnesium vitaminer fytokemikalier, ex. fytosteroler Fung et al. Ann Intern Med 2010;153: OmäVade fevsyror Fisk, növer, avokado, mjuka/flytande maiever MäVade fevsyror KöV, smör, ost, grädde Vad säger forskningen om mat för hälsa och ohälsa? Ohälsa Hälsa Grönsaker, roirukter, potahs Frukt & bär Fullkornsbröd, pasta, ris Bönor, linser NöVer, mandel Fisk Vegetabiliska maiever Mejerivaror KöV och kövvaror Sockersötad läsk Sötsaker Snacks Bullar och kakor Vad säger forskningen om mat för hälsa och ohälsa? Ohälsa Hälsa Grönsaker, roirukter, potahs Frukt & bär Fullkornsbröd, pasta, ris Bönor, linser NöVer, mandel Fisk Vegetabiliska maiever Mejerivaror KöV och kövvaror Sockersötad läsk Sötsaker Snacks Bullar och kakor =Medelhavskost 11

12 Tallrikarna har blivit större Samtal om hälsosam mat - när teori ska bli prakhk 9 inches: ca 23 cm 12 inches: 30,5 cm ) g ( 21,5 cm 25 cm Hur mycket får plats på en tallrik? d e m u s n o c PorHonsstorleken påverkar energiintaget c ab bc a cm 30,5 cm t n u o m A g Portion size Rolls, Morris & Roe, Am J Clin Nutr 2002;76:

13 Hur påverkar porhonsstorleken vikten över Hd? Effekten av porhonsstorlek upprävhölls under 11 dagar Frukost Lunch Middag 100% porhon 150% porhon Rolls, Roe & Meengs, Obesity 2007;15: mellanmål em. + kvällsmål Cumulative energy intake (kcal) Mon Rolls, Roe & Meengs, Obesity 2007;15: Men 150% portions Men 100% portions Women 150% portions Women 100% portions Tue Wed Thu Fri Sat Study day Sun Mon Tue Wed Thu 4606 ± 771 kcal 5027 ± 735 kcal MålHdsmåVet - ev säv av få koll på fördelningen på tallriken Super- size Young & Nestle J Public Health Policy 2007;28:

14 Hög energitäthet & stor storlek Öka den fysiska akhviteten eller äta mindre? 150 kcal: ca 30 min rask promenad 350 kcal: ca 70 min rask promenad ca 350 kcal ca 150 kcal ObesitasmoVagningen, Sahlgrenska universitetssjukhuset Energitätheten beror på matens innehåll av vaven och fev Kaffe vs. lave 270g 80g 200 kcal 8 kcal (4 dl) 230 kcal (4 dl) 445g 80g Ola Wallengren, Klinisk Nutrition, Sahlgrenska universitetssjukhuset. 14

15 Två säv av äta 1575 kcal Energitäthet = 2.3 kcal/g Råd om mat som alla professioner kan förmedla Energitäthet= 0.52 kcal/g En lägre energitäthet betyder större volym och mer näring Barbara Rolls, Take- home message Följsamhet (eng. adherence, compliance) Hll hälsosamma matvanor är helt avgörande för dess effekt men är inte Hllräckligt beforskat och är vår allra största utmaning Det råder INGEN förvirring bland nutrihonsforskare/experter om vad som är evidensbaserad hälsosam mat Medelhavskost, lagom vikt samt daglig fysisk akhvitet bidrar Hll ökad hälsa, lägre morbiditet, lägre mortalitet Alla professioner som möter pahenter kan bidra Hll av förmedla vad hälsosam mat är Hll de som behöver råden mest Vi har begränsad kunskap om följsamhet Hll kostråd 15

Mat och hälsa på vetenskaplig grund

Mat och hälsa på vetenskaplig grund Mat och hälsa på vetenskaplig grund - i samtalet om hälsosamma matvanor Kort bakgrund: NR sjukdomsförebyggande metoder Hur pratas det om mat? Hälsosam mat på vetenskaplig grund DisposiHon Levnadsvanedag

Läs mer

Nya råd om hälsosamma matvanor Från vetenskaplig evidens 7ll mat på tallrik

Nya råd om hälsosamma matvanor Från vetenskaplig evidens 7ll mat på tallrik 205-03- Disposi7on Nya råd om hälsosamma matvanor Från vetenskaplig evidens 7ll mat på tallrik Mat som hel debalämne Blir man fet av emulgeringsmedel? Den aktuella evidensen om hälsosam mat Caféa;on 4

Läs mer

Medelhavskost i Norden?

Medelhavskost i Norden? Medelhavskost i Norden? Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna vad är medelhavsmat? vetenskaplig evidens?

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen

Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsenheten, Tema hjärta och kärl, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Hälsoaspekter - mer

Läs mer

Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar

Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar Fotbollsmedicinsk konferens 19 januari 2019 Stockholm Ingrid Larsson, Klinisk näringsfysiolog, docent Enheten för Klinisk Nutrition och Regionalt

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Matprat i primärvården

Matprat i primärvården Matprat i primärvården 23-24 november 2017 Borlänge och Mora Inger Stevén Rådgivare och Dietist Råd och beredskapsavdelningen Slutsatser Matvanor viktigaste riskfaktorn för ohälsa Vården vill samtala om

Läs mer

2013-11-26. Evidensbaserade råd om hälsosam mat och vid fetma. Disposition. Dietary Guidelines for Americans, 2010

2013-11-26. Evidensbaserade råd om hälsosam mat och vid fetma. Disposition. Dietary Guidelines for Americans, 2010 2013-11-26 Disposition Vad ingår i hälsosam mat? Evidensbaserade råd om hälsosam mat och vid fetma Den aktuella evidensen - vilka effekter har denna mat på hälsan? Mat vid fetma en systematisk litteraturöversikt,

Läs mer

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Look AHEAD studien Long Term Effects of a Lifestyle Intervention on Weight and Cardiovascular Risk Factors in Individuals

Läs mer

Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum?

Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum? Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum? Vad gör Livsmedelverket? Hur tas kostråden fram? Webbutbildning för bra matvanor Inger Stevén Rådgivare och Dietist 100 90 80 70 % Vilket förtroende

Läs mer

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm Arbete med levnadsvanor i vården varför och hur? Risker med ohälsosamma levnadsvanor. Vilka råd och och vilken rådgivningsnivå rekommenderas? Övervikt och fetma Nationell konferens om levnadsvanor 23 september

Läs mer

D-vitamin. Näringsrekommendationer

D-vitamin. Näringsrekommendationer THE SAHLGRENSKA ACADEMY UNIVERSITY OF GOTHENBURG D-vitamin Näringsrekommendationer Elisabet Rothenberg, docent, dietist adjungerad lektor avdelningen för klinisk näringslära, Sahlgrenska universitetssjukhuset,

Läs mer

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar Mat för att hålla sig frisk på äldre dar vad säger forskningen och vilka rekommendationer finns? Anja Saletti, leg dietist, PhD anja.saletti@pubcare.uu.se Innehåll Rekommendationer skillnader frisk, skör,

Läs mer

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Livsmedelsverket Vetenskapen- Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater hur gör man i praktiken Vad kan Livsmedelsverket

Läs mer

Ämnesutbildning: Mat

Ämnesutbildning: Mat 1 Ämnesutbildning: Mat Carina Svärd leg.dietist Innehåll: - Ohälsosamma matvanor/kostindex - Näringsrekommendationer/kostråd - NNR nyheter - Vitaminer/mineraler - Protein - Kolhydrater - Fett - Måltidsordning

Läs mer

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

FaR-nätverk VC. 9 oktober

FaR-nätverk VC. 9 oktober FaR-nätverk VC 9 oktober 13.30-16.00 Dagens träff Information från oss Material Nytt om FaR-mottagningarna Utbildningar hösten Ny forskning Presentation av flödesschema FaR-rutin på VC med fokus på uppföljning

Läs mer

Levnadsvanornas betydelse för hälsa och livskvalitet Vad innebär den fysiska hälsan för den psykiska hälsan?

Levnadsvanornas betydelse för hälsa och livskvalitet Vad innebär den fysiska hälsan för den psykiska hälsan? Folkhälsopolitisk policy, Seminarium 2 den 10 oktober Levnadsvanornas betydelse för hälsa och livskvalitet Vad innebär den fysiska hälsan för den psykiska hälsan? Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Bakom våra råd om bra matvanor

Bakom våra råd om bra matvanor Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Mat för hälsa hållbarhetens 4:e dimension

Mat för hälsa hållbarhetens 4:e dimension Mat för hälsa hållbarhetens 4:e dimension Tommy Cederholm Professor, Klinisk nutrition och metabolism, Uppsala Universitet Överläkare, Tema Åldrande, Karolinska Universitetssjukhuset Geriatriska kliniken,

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström Nutrition & hälsa Research Institutes of Sweden Elinor Hallström 1 Vad är hälsa? 3 Kosten viktigaste parametern för vår hälsa Vi behöver näringsämnen av två anledningar Energi Byggstenar Energi Vad behöver

Läs mer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Moderatorer: Lena Jonasson, Linköping, Peter M Nilsson, Malmö Preven&onens svåra e&k problemets omfa4ning och riktlinjernas

Läs mer

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer

Läs mer

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Bättre fettbalans i skolmaten. Bra fettbalans i skolmaten. Klara och tydliga rekommendationer. Nordiska Näringsrekommendationer i korthet

Läs mer

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING MAT VID FETMA EN SYSTEMATISK LITTERATURÖVERSIKT, 2013 SLUTSATSER OM KOSTER Hot Topic- seminarium 25 september 2013 Swedish NutriOon FoundaOon/ Göteborgs Universitet

Läs mer

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Ohälsosamma matvanor. Linn Fjäll, leg. die7st

Ohälsosamma matvanor. Linn Fjäll, leg. die7st Ohälsosamma matvanor Linn Fjäll, leg. die7st Riskgrupper Vuxna med särskild risk: - sjukdom som diabetes, astma, KOL, cancer, hjärt- kärlsjukdom, långvarig smärta, schizofreni, depression - fysisk, psykisk

Läs mer

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella

Läs mer

Ämnesutbildning: Mat

Ämnesutbildning: Mat 1 Ämnesutbildning: Mat Carina Svärd leg.dietist Innehåll: - Ohälsosamma matvanor/kostindex - Näringsrekommendationer/kostråd, vad är vad? - NNR 2012 samt nya kostråden - Vitaminer/mineraler - Protein -

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

Mat på vetenskaplig grund

Mat på vetenskaplig grund Mat på vetenskaplig grund - Nordiska Näringsrekommendationerna - Nationella kostråd från Livsmedelsverket Anette Jansson 2019-05-13 Uppdrag: För att ge människor längre och friskare liv samlar Hjärt- Lungfonden

Läs mer

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och

Läs mer

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Enkla tips för att ditt barn ska må bra. Enkla tips för att ditt barn ska må bra. 1177.se/Vastmanland Fr u k t & bär Gr ön s ak Po t a t Köt t, fisk &ä gg er &o r st i s & ro t fruk te, fl Mj ölk Brö d in g,g or ry n, pa sta & ri s M at fe tt

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Evidensbaserad medicin

Evidensbaserad medicin Evidensbaserad medicin Kritisk granskning, graderingssystem och checklistor Daniel Sjöberg Grön syn Formulera en PICO Hur vill ni designa er studie? Vilka utfallsmått vill ni ha? Grupp 1: Vad är detta

Läs mer

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde NNR -ett viktigt kunskapsunderlag Ta fram kostråd Planera mat

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna

Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna Anna Hägg Leg.Dietist Överviktscentrum Finns en kost som passar alla? 1 Skräddarsydd kostbehandling Område som behöver utvecklas, fler studier

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel 2015-05-07 Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans

Läs mer

En guidad tur i kostdjungeln

En guidad tur i kostdjungeln Malmö 2015-09-30 En guidad tur i kostdjungeln Staffan Lindeberg Distrikstläkare, Vårdcentralen Sankt Lars, Lund Docent i allmänmedicin, Centrum för primärvårdsforskning 1 Alla är överens detta är inte

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

KOLESTEROLGUIDEN LIVSSTIL

KOLESTEROLGUIDEN LIVSSTIL KOLESTEROLGUIDEN LIVSSTIL Vägen till att lyckas börjar med ett beslut om en förändring. Den här guiden är för dig som vill börja ta de första stegen. Hej och välkommen! Kroppen är fantastisk och vi har

Läs mer

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03 AGENDA HUR VILL DIETISTER ARBETA MED PREVENTION OCH BEHANDLING AV KRONISKA SJUKDOMAR? Matens betydelse för kroniska sjukdomar Nationell strategi för Kroniska sjukdomar och arbetet med sjukdomsförebyggande

Läs mer

ÖVERVIKT OCH FETMA HOS UNGA

ÖVERVIKT OCH FETMA HOS UNGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS UNGA LISELOTTE KUEHN KRYLBORN VÅRDUTVECKLINGSLEDARE AKADEMISKT PRIMÄRVÅRDSCENTRUM DISTRIKTSSKÖTERSKA, MSC, UTBILDAR I MI MEDLEM AV MINT - MOTIVATIONAL INTERVIEW NETWORK OF TRAINERS

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Syfte, metod och resultat Distriktsläkare, med dr Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet Futurum, Region Jönköpings län Riktade mot vad då? Syftet är att:

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013

Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013 Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan 19 mars 2013 Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde Dagens föreläsning Inledning Vetenskaplig bakgrund Resultat från Riksmaten Rätt fett i praktiken

Läs mer

Måltidersättning och viktreduktion

Måltidersättning och viktreduktion Stockholms Obesitasdagar 12-13 maj 2011 Måltidersättning och viktreduktion Anna Hägg Leg. Dietist Överviktscentrum Definitoner av och regler kring Livsmedel för viktminskning Studier om måltidsersättning

Läs mer

Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna

Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna Mikael Fogelholm, professor i näringslära Helsingfors universitet Institutionen för livsmedel- och miljövetenskaper Faculty of Agriculture and Forestry Department

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Sätta Livsmedelsverket på kartan

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har

Läs mer

Nutrition vid bäckencancerrehabilitering

Nutrition vid bäckencancerrehabilitering Nutrition vid bäckencancerrehabilitering Dialogmöte Sundsvall 2018-11-06 Linda Ölund Leg Dietist Innehåll Varför äter vi? Nordiska näringsrekommendationerna Undernäring och ofrivillig viktnedgång Vilka

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Matfrisk Jag har bestämt mig!

Matfrisk Jag har bestämt mig! Matfrisk Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor från Landstinget i Jönköpings län Innehåll: Hans Lingfors, primärvårdens forsknings- och utvecklingsenhet, Ansvarig 036-32 52 för 04, innehållet:

Läs mer

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus Mat och cancer Anette Svensson, leg. dietist Örnsköldsviks sjukhus Vad ska man tro på? Socker? Light? Fett? LCHF? Antioxidanter? Aspartam? Miljögifter Dioxin? PCB? Akrylamid? Dålig matlust eller viktnedgång

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du

Läs mer

2016-02-18. Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset

2016-02-18. Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset 1 DM relaterade malformationer 70 % ofdm 1 kvinnor planerae ej graviditet 2 3 4 Sammanfattning

Läs mer

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar

Läs mer

Är det nyttigt med fet mat?

Är det nyttigt med fet mat? Är det nyttigt med fet mat? Forskningens dag Falun 151008 David Iggman ST-läkare Norslund/Svärdsjö VC Centrum för Klinisk Forskning Dalarna, Falun Klinisk Nutrition och Metabolism, Uppsala Universitet

Läs mer

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Sjukdomsförebyggande arbete Varför? Fungerar det? Hur?

Läs mer

Hälsofrämjande verktyg och metoder? - Erfarenheter från Habo

Hälsofrämjande verktyg och metoder? - Erfarenheter från Habo Hälsofrämjande verktyg och metoder? - Erfarenheter från Habo Hans Lingfors, MD, Distriktsläkare Habo vårdcentral och Primärvårdens FoU-enhet Ischemisk hjärtsjd, döda/10', m, 15-74 år(5-årsmv) 30 25 20

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Fallprevention. Dietist Magnus Eriksson Tel:

Fallprevention. Dietist Magnus Eriksson Tel: Fallprevention Dietist Magnus Eriksson Magnus.Eriksson9@Eskilstuna.se Tel: 016-710 51 11 Vem är jag? 33 år Karlstad Vof- Eskilstuna Legitimerad dietist Motorcross Hur mycket mat äter vi under en livstid?

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar

Läs mer

Hur kan dietisten hjälpa till vid

Hur kan dietisten hjälpa till vid Hur kan dietisten hjälpa till vid diabetes typ 2 Katharina Sandström, leg dietist Viktoria Burman, leg dietist 2019-05-28 Bra kost och, när det behövs, viktreduktion stabiliserar blodsockret, ger förbättrad

Läs mer

Kost, blodfetter och typ 2-diabetes

Kost, blodfetter och typ 2-diabetes Kost, blodfetter och typ 2-diabetes FaRs dag, 130424 David Iggman ST-läkare i allmänmedicin och doktorand Enheten för Klinisk nutrition och metabolism, Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap, Uppsala

Läs mer

Mat och fysisk aktivitet för hälsa och prestation. Mat och fysisk aktivitet för en hälsosam livsstil - vad är viktigast genom livet?

Mat och fysisk aktivitet för hälsa och prestation. Mat och fysisk aktivitet för en hälsosam livsstil - vad är viktigast genom livet? 17#10#17% Mat och fysisk aktivitet för hälsa och prestation Mat och fysisk aktivitet för en hälsosam livsstil - vad är viktigast genom livet? % Vuxna % Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet

Läs mer

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? Den här broschyren utgår från World Cancer Research Funds (WCRF) sammanfattning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar risken för cancer.

Läs mer

FACIT. Sant. eller. falskt? Här har du svaren.

FACIT. Sant. eller. falskt? Här har du svaren. FACIT Sant eller falskt? Här har du svaren. 1 2 3 En deciliter havregryn väger 35 gram och ger därmed 35 gram fullkorn. Sant Havregryn framställs av hela havrekorn och är därmed till 100% fullkorn. Jag

Läs mer

BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER

BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER 2:A UPPLAGAN Den här broschyren bygger på den tredje expertrapporten från World Cancer Research Fund (WCRF) utgiven i maj 2018. WCRF har identifierat olika

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar

Läs mer

Kostråd vid inflammatorisk reumatisk sjukdom

Kostråd vid inflammatorisk reumatisk sjukdom Kostråd vid inflammatorisk reumatisk sjukdom - vad säger egentligen dagens kunskap Björn Sundström, PhD, Leg Sjukgymnast Fil kand kostvetenskap Umeå Universitet Historia: Hippokrates Hippokrates (460-370f.kr)

Läs mer

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN? MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN? Den här broschyren utgår från World Cancer Research Funds (WCRF) sammanfattning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar risken för cancer.

Läs mer

Blir man fet av socker? Socker och hälsa - Myter, fakta och hur kommer vi vidare?

Blir man fet av socker? Socker och hälsa - Myter, fakta och hur kommer vi vidare? Blir man fet av socker? Socker och hälsa - Myter, fakta och hur kommer vi vidare? Swedish Nutri;on Founda;on 20 april 2015 Ideon Science Park, Lund Ingrid Larsson, klin näringsfysiolog, med dr Enheten

Läs mer

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen. En arbetsbok om Kost Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen Steg för Steg ESL 2019 Författare: Sophia Elgemark, Maja Svensson och Dag Andersson Inledning

Läs mer

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid graviditetsdiabetes Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Faktaunderlaget

Läs mer

Hållbart redan från början grönare bra även för barnen?

Hållbart redan från början grönare bra även för barnen? Hållbart redan från början grönare bra även för barnen? Åsa Brugård Konde Nutri 2 år Gamla kostråd för spädbarn och

Läs mer

Fysisk aktivitet och hjärnan

Fysisk aktivitet och hjärnan 1 Fysisk aktivitet och hjärnan Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir Hälsan och stressmedicin, VGR Institutionen för kost och idrottsvetenskap Göteborgs Universitet Kvinnlig simultankapacitet troligen en myt

Läs mer

Nya kostråd för barn. Vårstart för barnhälsovården i Västra Götalandsregionen. 17 januari 2012. Nutritionist Lena Björck Livsmedelsverket

Nya kostråd för barn. Vårstart för barnhälsovården i Västra Götalandsregionen. 17 januari 2012. Nutritionist Lena Björck Livsmedelsverket Nya kostråd för barn Vårstart för barnhälsovården i Västra Götalandsregionen 17 januari 2012 Nutritionist Lena Björck Livsmedelsverket Det är skillnad på näringsrekommendationer och kostråd Näringsrekommendationer

Läs mer