Mat och hälsa på vetenskaplig grund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mat och hälsa på vetenskaplig grund"

Transkript

1 Mat och hälsa på vetenskaplig grund - i samtalet om hälsosamma matvanor Kort bakgrund: NR sjukdomsförebyggande metoder Hur pratas det om mat? Hälsosam mat på vetenskaplig grund DisposiHon Levnadsvanedag 16 september 2014 Sahlgrens Aula Sahlgrenska universitetssjuhuset, Göteborg Ingrid Larsson, klin näringsfysiolog, med dr SekHonen för endokrinologi, diabetologi och metabolism Sahlgernska universitetssjukhuset, Göteborg Hur etableras evidens? Med Medelhavsmaten som exempel Samtala om hälsosamma matvanor När evidensen ska bli mat på tallrik Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Levnadsvana Rökning Riskbruk av alkohol OHllräcklig fysisk akhvitet Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Rådgivande samtal Rådgivande samtal med Hllägg och särskild uppföljning PROGRAM LEVNADSVANEDAG PROGRAM LEVNADSVANEDAG för alla fysioterapeuter/sjukgymnaster och dietister för verksamma alla fysioterapeuter/sjukgymnaster inom VGR och dietister verksamma inom VGR Tisdag 16/ SU Aula, Göteborg eller Torsdag Tisdag 6/11 16/ Kyrkans SU Aula, Hus, Skövde Göteborg eller Torsdag 6/ Kyrkans Hus, Skövde REGISTRERING + FIKA REGISTRERING + FIKA Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Välkommen, stöd för praktisk styrning info och ledning Välkommen, praktisk info Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 9.10 om sjukdomsförebyggande 9.30 Socialstyrelsens metoder Nationella riktlinjer om sjukdomsförebyggande metoder Yrkesprofessionerna Yrkesprofessionerna Ohälsosamma matvanor Kvalificerat rådgivande samtal Har ämneskunskap, utbildad i metoden För en dialog med pahenten Anpassar åtgärderna Hll den specifika personens ålder, hälsa, risknivåer med mera Samtalet kan inkludera mohverande strategier Åtgärderna är Hdsmässigt mer omfavande än rådgivande samtal Åtgärderna är vanligen teoribaserade eller strukturerade Åtgärderna kan ges individuellt eller i grupp och kompleveras med verktyg Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen, Hur hjälper vi rökare och snusare 9.45 bäst i dag och Hur i morgon? hjälper vi rökare och snusare bäst i dag och i morgon? Mat och hälsa på vetenskaplig grund samtalet om Mat hälsosamma och hälsa matvanor på vetenskaplig grund samtalet om hälsosamma matvanor Patientfallsdiskussion LUNCH på egen hand Patientfallsdiskussion LUNCH på egen hand Fysisk aktivitet och hälsoeffekter stillasittande, vardagsaktivitet Fysisk aktivitet och träning hälsoeffekter! stillasittande, vardagsaktivitet och träning! Alkohol påverkar hälsan - hur uppmärksammar vi Alkohol människors påverkar behov hälsan av råd? - hur uppmärksammar vi människors behov av råd? Patientfallsdiskussion FIKA HFS/Regionuppdraget Terapigrupper/arbetsgrupper Diskussion/avslutning Patientfallsdiskussion FIKA HFS/Regionuppdraget Terapigrupper/arbetsgrupper Diskussion/avslutning 1!!

2 Hälsosam mat ev kunskapsämne som blivit ev debavämne 2013 ² Forskningen kring hälsosam mat är samstämmig ² Kunskapen ökar men även förvirringen ² Motsägelsefulla budskap sprids på bred front 2010 ² Förtroendet för forskare och Livsmedelsverket har minskat ² ² ² ² Kostrådgivningen bedrivs i media och på bloggar Enskildas vivnesmål ges samma tyngd som vetenskaplig evidens Personliga erfarenheter blir evidensgrundande Mytbildning och trender riskerar av bli starkare än evidens 2011 Det finns flera aktuella evidensbaserade liveraturgenomgångar om mat Samtliga rapporter pekar i samma riktning om vad som är hälsosam mat 2013 SystemaHsk liveraturgenomgång Vetenskapliga underlag för vilka råd vi ska ge Hur vi ska ge råden Energi & näringsämnen Livsmedel Kostmönster Övervikt & fetma Fysisk akhvitet Barn <2 år >2 år och äldre Gravida och ammande 100 experter Fem års arbete Food and NutriHon Research 2012;56, 2013:57 2

3 Mer fokus på hälsosamma kostmönster än på hur mycket av olika näringsämnen Mer fullkorn, grönsaker, frukt och bär, növer för mer vitaminer, mineraler, anhoxidanter och fibrer, samt för av de ger lite energi i förhållande Hll volym, vilket gör det lävare av hålla vikten och minskar risken för diabetes och hjärtkärlsjukdomar Mer fisk för fevsyrornas skull och för av Hllföra bland annat D- vitamin, jod och selen Mjukare fev och mindre salt för av förebygga hjärtkärlsjukdomar Öka Byt ut Byt till Grönsaker Baljväxter Frukt, bär Spannmålsprodukter av vitt/siktat mjöl Smör Smörbaserade matfetter Spannmålsprodukter av fullkorn Vegetabiliska oljor, oljebaserade matfetter Fisk Skaldjur Mindre socker för av öka näringstätheten i kosten som helhet, och för av minska övervikt och fetma Nötter Frön Begränsa Charkprodukter Rött kött Drycker och livsmedel med tillsatt socker Feta Magra mejeriprodukter mejeriprodukter Salt Alkohol Nordiska näringsrekomendationer också fokus på vikt, fysisk akhvitet och inakhvitet Ehersträva normalvikt och förebygg viktökning Öka fysisk akhvitet och minska inakhvitet Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION 3

4 RekommendaHonerna för hälsosam mat liknar varandra i de flesta västerländska länder Grönsaker, roirukter, baljväxter Frukt och bär Fullkornsprodukter Grovt bröd Flingor, gryn Pasta och ris Rekommenderade intag av energigivande näringsämnen Näringsämne Typ Andel av energiintag NNR 2012 Andel av energiintag NNR 2004 Kolhydrat Totalt: oraffinerade och raffinerade E% E% Socker < 10 E% < 10 E% Kosiiber gram (3 g/ MJ) gram (3 g/ MJ) Totalt Varav: - EnkelomäVade - FleromäVade - MäVade fevsyror E% E% 5-10 E% < 10 E% E% E% 5-10 E% < 10 E% Protein E% E% Alkohol < 5 E% < 5 E% FeV Fisk och skaldjur Mjuka/flytande margariner och oljor Magra mjölkprodukter Magert köv Fågel Nordiska näringsrekommendahoner, 2012 & 2004 Det är skillnad mellan typer av kolhydrater 100 gram: ca. 45 kcal 500 gram: ca. 220 kcal 100 gram: ca. 350 kcal 500 gram: ca kcal Hälsosamma kolhydrater innehåller essenhella näringsämnen gram fiber 4

5 Skillnad på typer av fev OmäVade fevsyror Fisk, növer, avokado, mjuka/flytande maiever Mindre av röv köv, mer av fisk, baljväxter och fågel MäVade fevsyror KöV, smör, ost, grädde kvinnor och män Nurses Health Study (Kvinnor) Health Professionals Study (Kvinnor & Män) Viktökning över 4 år PotaHschips Pommes frites KöV Sockersötade drycker Viktminskning över 4 år Grönsaker Frukt Fullkorn NöVer Yoghurt N Engl J Med 2011;364:

6 Medelhavskost är ev kostmönster med evidens består Hll större del av: grönsaker & frukt baljväxter fullkorn növer, mandel fisk, skaldjur och fågel oljor (omävade fever) lite mävat fev lite magra mejeriprodukter lite köv och charkuterier måvligt med alkohol Salas- Salvado Nutr Metab Cardiovasc Dis 2011:21:B32- B48 Kunskapen om hälsosam mat står på god vetenskaplig grund Mekanistiska studier Interventionsstudier Kliniska studier Epidemiologiska studier Ekologiska studier 12 prospektiva kohortstudier män och kvinnor Uppföljningstid: 3 till 18 år Medelhavsmat minskar dödligheten Medelhavsmat ger minskad risk av insjukna i hjärtkärlsjukdom RR (95% CI): 0.91; 0.87, 0,95. RR (95% CI): 0.91; 0.89, 0,94. Sofi F et al. BMJ 2008;337:bmj.a1344 Sofi F et al. BMJ 2008;337:bmj.a1344 6

7 Medelhavsmat ger minskad risk av insjukna i cancer Medelhavsmat ger minskad risk för av insjukna i Alzheimers och Parkinsons sjukdomar RR (95% CI): 0.94; 0.92, 0,96. RR (95% CI): 0.87; 0.80, 0,96. Sofi F et al. BMJ 2008;337:bmj.a1344 Sofi F et al. BMJ 2008;337:bmj.a1344 Liknande resultat i uppdaterade analyser Kunskapen om hälsosam mat står på god vetenskaplig grund Accruing evidence on benefits of adherence to the Mediterranean diet on health: an updated systematic review and meta-analysis 1,2 Francesco Sofi, Rosanna Abbate, Gian Franco Gensini, and Alessandro Casini Mekanistiska studier ABSTRACT Background: The Mediterranean diet has long been reported to be protective against the occurrence of several different health outcomes. Objective: We aimed to update our previous meta-analysis of published cohort prospective studies that investigated the effects of adherence to the Mediterranean diet on health status. Design: We conducted a comprehensive literature search through electronic databases up to June Results: The updated review process showed 7 prospective studies published in the past 2 y that were not included in the previous meta-analysis (1 study for overall mortality, 3 studies for cardiovascular incidence or mortality, 1 study for cancer incidence or mortality, and 2 studies for neurodegenerative diseases). These recent studies included 2 health outcomes not previously investigated (ie, Sofi F et al. Am J Clin Nutr 2010;92: mild cognitive impairment and stroke). The meta-analysis for all studies with a random-effects model that was conducted after the inclusion of these recent studies showed that a 2-point increase in adherence to the Mediterranean diet was associated with a significant reduction of overall mortality [relative risk (RR) = 0.92; 95% CI: 0.90, 0.94], cardiovascular incidence or mortality (RR = 0.90; 95% CI: 0.87, 0.93), cancer incidence or mortality (RR = 0.94; 95% CI: 0.92, 0.96), and neurodegenerative diseases (RR = 0.87; 95% CI: 0.81, 0.94). The meta-regression analysis showed that sample size was the most significant contributor to the model because it significantly influenced the estimate of the association for overall mortality. Conclusion: This updated meta-analysis confirms, in a larger number of subjects and studies, the significant and consistent protection provided by adherence to the Mediterranean diet in relation to the occurrence of major chronic degenerative diseases. Am J Clin Nutr 2010;92: INTRODUCTION The Mediterranean diet has long been reported to be the optimal diet for preventing noncommunicable diseases and preserving good health (1 3). The Mediterranean-style diet is not a specific diet, but rather a collection of eating habits traditionally followed by people in the different countries bordering the Mediterranean Sea. The diet refers to a dietary profile commonly available in the early 1960s in the Mediterranean regions and characterized by a high consumption of fruit, vegetables, legumes, and complex carbohydrates, with a moderate consumption of fish, and the consumption of olive oil as the main source of fats and a low-to-moderate amount of red wine during meals. A great deal of attention has been given to tools that estimate the adherence of individuals to the Mediterranean diet because of the usefulness of these tools to identify the whole dietary pattern instead of single foods or nutrients (4). Hence, computational scores have been created and used in several large epidemiologic studies to seek whether they could be useful to estimate the risk of disease in the general population (5). Some large epidemiologic studies conducted in different cohorts evidenced an association between a greater adherence to Mediterranean diet, a reduced risk of mortality, and the incidence of major chronic diseases (6 9). In 2008, we performed a meta-analysis that included all cohort prospective studies that investigated this issue, and we observed that a 2-point increase of adherence to Mediterranean diet conferred a significant protection against mortality, the occurrence of cardiovascular diseases, and major chronic degenerative diseases (3). However, the previous meta-analysis is 3 y old, and more prospective cohort studies have since been published. Therefore, the aim of this study waslevnadsvanedag to update our previous systematic review and meta-analysis conducted in cohort prospective studies that investigated the effects of adherence to Mediterranean diet on several health outcomes and to use these data to conduct a meta-regression analysis to explore a potential source of heterogeneity in studies. METHODS Literature search According to the statement of the Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analyses (10), we systematically searched published cohort prospective studies that investigated the association between adherence to the Mediterranean diet and health outcomes in electronic databases: MEDLINE (source: PubMed, 1966 to June 2010; EMBASE (1980 to June 2010; Web of Science (isiweb ofknowledge.com), The Cochrane Library (source: The Cochrane 1 From the Department of Medical and Surgical Critical Care, Thrombosis Centre, University of Florence, Florence, Italy (FS, RA, and GFG); the Agency of Nutrition, Azienda Ospedaliero-Universitaria Careggi, Florence, Italy (FS and AC); and the Don Carlo Gnocchi Foundation, Centro Santa Maria agli Ulivi, Onlus IRCCS, Florence, Italy (FS and GFG). 2 Address correspondence to F Sofi, Department of Medical and Surgical Critical Care, Thrombosis Centre, University of Florence, Viale Morgagni 85, Florence, Italy. Received April 14, Accepted for publication July 27, First published online September 1, 2010; doi: /ajcn Am J Clin Nutr 2010;92: Printed in USA. Ó 2010 American Society for Nutrition 1189 Downloaded from ajcn.nutrition.org at GOTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK on March 18, 2013 Interventionsstudier Kliniska studier Epidemiologiska studier Ekologiska studier 7

8 N Engl J Med DOI: /NEJMoa Copyright 2013 Massachusetts Medical Society. The Lyon Diet Heart Study En sekundärprevenhv studie bland Kvinnor och män som hah en hjärhnfarkt Kan Medelhavsmat skydda mot nyinsjuknande i hjärhnfarkt? Kostråd: Medelhavsmat (n=302) Västerländsk mat (n=303) Årliga uppföljningar E1er 27 månader Medelhavsmat jfr västerländsk mat: Hjärtdöd: - 80% HjärHnfarkt: - 70% Total dödlighet: - 60% De Lorgeril Lancet 1994;343: E1er 3,8 år(genomsniblig uppföljningsed): 53% större överlevnad bland de som äht Medelhavsmat jfr med västerländsk mat De Lorgeril CirculaHon 1999;99(6): % The Lyon Diet Heart Study Medelhavsmat jfr. Västerländsk mat Lägre intag av: energi fev mävade fever linolsyra Högre intag av: enkelomävade fever linolensyra fiber De Lorgeril CirculaHon 1999;99(6): The new england journal of medicine original article Primary Prevention of Cardiovascular Disease with a Mediterranean Diet Ramón Estruch, M.D., Ph.D., Emilio Ros, M.D., Ph.D., Jordi Salas-Salvadó, M.D., Ph.D., Maria-Isabel Covas, D.Pharm., Ph.D., Dolores Corella, D.Pharm., Ph.D., Fernando Arós, M.D., Ph.D., Enrique Gómez-Gracia, M.D., Ph.D., Valentina Ruiz-Gutiérrez, Ph.D., Miquel Fiol, M.D., Ph.D., José Lapetra, M.D., Ph.D., Rosa Maria Lamuela-Raventos, D.Pharm., Ph.D., Lluís Serra-Majem, M.D., Ph.D., Xavier Pintó, M.D., Ph.D., Josep Basora, M.D., Ph.D., Miguel Angel Muñoz, M.D., Ph.D., José V. Sorlí, M.D., Ph.D., José Alfredo Martínez, D.Pharm, M.D., Ph.D., and Miguel Angel Martínez-González, M.D., Ph.D., for the PREDIMED Study Investigators* 7447 kvinnor och män Abstract Background år Observational cohort studies and a secondary prevention trial have shown an inverse års association uppföljning between adherence to the Mediterranean diet and cardiovascular 4,8 risk. We conducted a randomized trial of this diet pattern for the primary prevention of cardiovascular hjärtkärlsjukdom events. Ingen Riskfaktorer, T2DM IntervenEon Medelhavsmat+30g valnöver, hasselnöver, mandel/d. Medelhavsmat+1 liter olivolja/v. Kontrollkost Methods In a multicenter trial in Spain, we randomly assigned participants who were at high cardiovascular risk, but with no cardiovascular disease at enrollment, to one of three diets: a Mediterranean diet supplemented with extra-virgin olive oil, a Mediterranean diet supplemented with mixed nuts, or a control diet (advice to reduce dietary fat). Participants received quarterly individual and group educational sessions and, depending on group assignment, free provision of extra-virgin olive oil, mixed nuts, or small nonfood gifts. The primary end point was the rate of major cardiovascular events (myocardial infarction, stroke, or death from cardiovascular causes). On the basis of the results of an interim analysis, the trial was stopped after a median follow-up of 4.8 years. Medelhavsmat: 30% reduk3on i insjuknande i hjärtkärlsjukdom jfr. med kontroll. Ingen effekt på total dödlighet Results A total of 7447 persons were enrolled (age range, 55 to 80 years); 57% were women. The two Mediterranean-diet groups had good adherence to the intervention, according to self-reported intake and biomarker analyses. A primary end-point event occurred in 288 participants. The multivariable-adjusted hazard ratios were 0.70 (95% confidence interval [CI], 0.54 to 0.92) and 0.72 (95% CI, 0.54 to 0.96) for the group assigned to a Mediterranean diet with extra-virgin olive oil (96 events) and the group assigned to a Mediterranean diet with nuts (83 events), respectively, versus the control group (109 events). No diet-related adverse effects were reported. Conclusions Among persons at high cardiovascular risk, a Mediterranean diet supplemented with extra-virgin olive oil or nuts reduced the incidence of major cardiovascular events. (Funded by the Spanish government s Instituto de Salud Carlos III and others; Controlled-Trials.com number, ISRCTN ) The authors affiliations are listed in the Appendix. Address reprint requests to Dr. Estruch at the Department of Internal Medicine, Hospital Clinic, Villarroel 170, Barcelona, Spain, or at clinic.ub.es, or to Dr. Martínez-González at the Department of Preventive Medicine and Public Health, Facultad de Medicina Clínica Universidad de Navarra, Irunlarrea 1, Pamplona, Spain, or at * The PREDIMED (Prevención con Dieta Mediterránea) study investigators are listed in the Supplementary Appendix, available at NEJM.org. Drs. Estruch and Martínez-González contributed equally to this article. This article was published on February 25, 2013, at NEJM.org. N Engl J Med 2013;368: Kunskapen om hälsosam mat står på god vetenskaplig grund Mekanistiska studier Interventionsstudier Kliniska studier Epidemiologiska studier Ekologiska studier n engl j med nejm.org 1 The New England Journal of Medicine Downloaded from nejm.org on February 25, For personal use only. No other uses without permission. Copyright 2013 Massachusetts Medical Society. All rights reserved. 8

9 Hormoner Medelhavsmat hälsosam mat mekanismer? Blodtryck Minskat intag av mävat fev ger lägre hjärtkärlsjuklighet Vikt & bukfetma KroppssammansäVning Proppbildning KoagulaHon BlodfeVer FeVlever Linjär minskning i risken för hjärt- händelser över Hd när man minskat intaget av mävat fev Blodsocker Insulinkänslighet FeVsyrametabolism Kärlendotel Minskat intag av mävat fev över en period av minst 2 år innebar 24% redukhon i antalet hjärt- händelser (0.76, CI: ) Ärhlighet Cytokiner InflammaHon Hooper, L. et al. BMJ 2001;322: Reducerat eller modifierat intag av fev för kardiovaskulär prevenhon Uppdaterad översikt 14% redukhon av kardiovaskulära händelser när mävat fev byts ut mot omävat fev i studier upp Hll två år (män). 24 jämförelser, deltagare Inte tydligt om enkelomävat eller fleromävat är mest fördelakhgt Ingen tydlig effekt på total mortalitet av omävade fever Ingen tydliga fördelar om mävat fev byts ut mot stärkelserik mat ie, redukhon av totalt fe{ntag Hooper et al. Cochrane Database of SystemaHc Reviews 2012, Issue 5. Art. No.: CD DOI: / CD pub3. Det finns övertygande bevis för: FeV och fevsyror och hjärtkärlsjukdom av om man ersäver mävat fev med enkel- och fleromävat fev sjunker LDL- kolesterol minskar risken för hjärtkärlsjukdom av omega- 3 fevsyror eller fisk minskar risken för hjärtkärlsjukdom Fats and favy acids in human nutrihon FAO/WHO Expert ConsultaHon 2008 Ann Nutr Metab 2009:55:

10 19% lägre risk för hjärthändelser om man byter ut en del av det mävade fevet mot omävat 7% ökad risk för hjärthändelser om man byter ut en del av det mävade fevet mot kolhydrater Mozaffarian D, Micha R, Wallace S (2010) Effects on Coronary Heart Disease of Increasing Polyunsaturated Fat in Place of Saturated Fat: A SystemaHc Review and Meta- Analysis of Randomized Controlled Trials. PLoS Med 7(3): e doi: /journal.pmed Mozaffarian D, Micha R, Wallace S (2010) Effects on Coronary Heart Disease of Increasing Polyunsaturated Fat in Place of Saturated Fat: A SystemaHc Review and Meta- Analysis of Randomized Controlled Trials. PLoS Med 7(3): e doi: /journal.pmed Lågkolhydratkoster och mortalitet Nurses Health Study & Health Professional s Follow- up n= K&M, 26- års uppföljning (K), 20- års uppföljning (M) HR (95% CI) Män Dödlighet, alla orsaker CVD- dödlighet Cancer- dödlighet Animaliebaserad kost 1.31 ( ) 1.21 ( ) 1.45 ( ) Växtbaserad kost 0.81 ( ) 0.77 ( ) 1.00 ( ) Kvinnor Animaliebaserad kost 1.17 ( ) 1.07 ( ) 1.15 ( ) Växtbaserad kost 0.79 ( ) 0.77 ( ) 0.94 ( ) Lågkolhydratkoster och mortalitet LC- diet based on animal sources was associated with higher all cause and cardiovascular mortality while a vegetable- based LC- diet was associated with lower all- cause and cardiovascular mortality in both genders. The Editors: A vegetable- based LC- diet is probably healthier than a animal- based LC- diet. Fung et al. Ann Intern Med 2010;153: Fung et al. Ann Intern Med 2010;153:

11 Skillnad på typer av fev: skillnader i risk för sjukdom och död Möjliga mekanismer bakom lägre mortalitet med växtbaserad lågkolhydratkost En växtbaserad lågkolhydratkost innehåller omävade fever fiber mikronutrienter ex. kalium, magnesium vitaminer fytokemikalier, ex. fytosteroler Fung et al. Ann Intern Med 2010;153: OmäVade fevsyror Fisk, növer, avokado, mjuka/flytande maiever MäVade fevsyror KöV, smör, ost, grädde Vad säger forskningen om mat för hälsa och ohälsa? Ohälsa Hälsa Grönsaker, roirukter, potahs Frukt & bär Fullkornsbröd, pasta, ris Bönor, linser NöVer, mandel Fisk Vegetabiliska maiever Mejerivaror KöV och kövvaror Sockersötad läsk Sötsaker Snacks Bullar och kakor Vad säger forskningen om mat för hälsa och ohälsa? Ohälsa Hälsa Grönsaker, roirukter, potahs Frukt & bär Fullkornsbröd, pasta, ris Bönor, linser NöVer, mandel Fisk Vegetabiliska maiever Mejerivaror KöV och kövvaror Sockersötad läsk Sötsaker Snacks Bullar och kakor =Medelhavskost 11

12 Tallrikarna har blivit större Samtal om hälsosam mat - när teori ska bli prakhk 9 inches: ca 23 cm 12 inches: 30,5 cm ) g ( 21,5 cm 25 cm Hur mycket får plats på en tallrik? d e m u s n o c PorHonsstorleken påverkar energiintaget c ab bc a cm 30,5 cm t n u o m A g Portion size Rolls, Morris & Roe, Am J Clin Nutr 2002;76:

13 Hur påverkar porhonsstorleken vikten över Hd? Effekten av porhonsstorlek upprävhölls under 11 dagar Frukost Lunch Middag 100% porhon 150% porhon Rolls, Roe & Meengs, Obesity 2007;15: mellanmål em. + kvällsmål Cumulative energy intake (kcal) Mon Rolls, Roe & Meengs, Obesity 2007;15: Men 150% portions Men 100% portions Women 150% portions Women 100% portions Tue Wed Thu Fri Sat Study day Sun Mon Tue Wed Thu 4606 ± 771 kcal 5027 ± 735 kcal MålHdsmåVet - ev säv av få koll på fördelningen på tallriken Super- size Young & Nestle J Public Health Policy 2007;28:

14 Hög energitäthet & stor storlek Öka den fysiska akhviteten eller äta mindre? 150 kcal: ca 30 min rask promenad 350 kcal: ca 70 min rask promenad ca 350 kcal ca 150 kcal ObesitasmoVagningen, Sahlgrenska universitetssjukhuset Energitätheten beror på matens innehåll av vaven och fev Kaffe vs. lave 270g 80g 200 kcal 8 kcal (4 dl) 230 kcal (4 dl) 445g 80g Ola Wallengren, Klinisk Nutrition, Sahlgrenska universitetssjukhuset. 14

15 Två säv av äta 1575 kcal Energitäthet = 2.3 kcal/g Råd om mat som alla professioner kan förmedla Energitäthet= 0.52 kcal/g En lägre energitäthet betyder större volym och mer näring Barbara Rolls, Take- home message Följsamhet (eng. adherence, compliance) Hll hälsosamma matvanor är helt avgörande för dess effekt men är inte Hllräckligt beforskat och är vår allra största utmaning Det råder INGEN förvirring bland nutrihonsforskare/experter om vad som är evidensbaserad hälsosam mat Medelhavskost, lagom vikt samt daglig fysisk akhvitet bidrar Hll ökad hälsa, lägre morbiditet, lägre mortalitet Alla professioner som möter pahenter kan bidra Hll av förmedla vad hälsosam mat är Hll de som behöver råden mest Vi har begränsad kunskap om följsamhet Hll kostråd 15

Nya råd om hälsosamma matvanor Från vetenskaplig evidens 7ll mat på tallrik

Nya råd om hälsosamma matvanor Från vetenskaplig evidens 7ll mat på tallrik 205-03- Disposi7on Nya råd om hälsosamma matvanor Från vetenskaplig evidens 7ll mat på tallrik Mat som hel debalämne Blir man fet av emulgeringsmedel? Den aktuella evidensen om hälsosam mat Caféa;on 4

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Look AHEAD studien Long Term Effects of a Lifestyle Intervention on Weight and Cardiovascular Risk Factors in Individuals

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

2013-11-26. Evidensbaserade råd om hälsosam mat och vid fetma. Disposition. Dietary Guidelines for Americans, 2010

2013-11-26. Evidensbaserade råd om hälsosam mat och vid fetma. Disposition. Dietary Guidelines for Americans, 2010 2013-11-26 Disposition Vad ingår i hälsosam mat? Evidensbaserade råd om hälsosam mat och vid fetma Den aktuella evidensen - vilka effekter har denna mat på hälsan? Mat vid fetma en systematisk litteraturöversikt,

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Ämnesutbildning: Mat

Ämnesutbildning: Mat 1 Ämnesutbildning: Mat Carina Svärd leg.dietist Innehåll: - Ohälsosamma matvanor/kostindex - Näringsrekommendationer/kostråd - NNR nyheter - Vitaminer/mineraler - Protein - Kolhydrater - Fett - Måltidsordning

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna

Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna Mikael Fogelholm, professor i näringslära Helsingfors universitet Institutionen för livsmedel- och miljövetenskaper Faculty of Agriculture and Forestry Department

Läs mer

Matfrisk Jag har bestämt mig!

Matfrisk Jag har bestämt mig! Matfrisk Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor från Landstinget i Jönköpings län Innehåll: Hans Lingfors, primärvårdens forsknings- och utvecklingsenhet, Ansvarig 036-32 52 för 04, innehållet:

Läs mer

Måltidersättning och viktreduktion

Måltidersättning och viktreduktion Stockholms Obesitasdagar 12-13 maj 2011 Måltidersättning och viktreduktion Anna Hägg Leg. Dietist Överviktscentrum Definitoner av och regler kring Livsmedel för viktminskning Studier om måltidsersättning

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING MAT VID FETMA EN SYSTEMATISK LITTERATURÖVERSIKT, 2013 SLUTSATSER OM KOSTER Hot Topic- seminarium 25 september 2013 Swedish NutriOon FoundaOon/ Göteborgs Universitet

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Sätta Livsmedelsverket på kartan

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Kost, blodfetter och typ 2-diabetes

Kost, blodfetter och typ 2-diabetes Kost, blodfetter och typ 2-diabetes FaRs dag, 130424 David Iggman ST-läkare i allmänmedicin och doktorand Enheten för Klinisk nutrition och metabolism, Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap, Uppsala

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Är det nyttigt med fet mat?

Är det nyttigt med fet mat? Är det nyttigt med fet mat? Forskningens dag Falun 151008 David Iggman ST-läkare Norslund/Svärdsjö VC Centrum för Klinisk Forskning Dalarna, Falun Klinisk Nutrition och Metabolism, Uppsala Universitet

Läs mer

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd 2015-01-31 Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985 Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd SvDH:s synpunkter på remissen: Svensk Dagligvaruhandel har

Läs mer

Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare. Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare

Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare. Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare Organpreservation Kroppstemperatur 37 C, 3-4 nm Fosfolipidernas sammansättning 45% mättade fettsyror i

Läs mer

FACIT. Sant. eller. falskt? Här har du svaren.

FACIT. Sant. eller. falskt? Här har du svaren. FACIT Sant eller falskt? Här har du svaren. 1 2 3 En deciliter havregryn väger 35 gram och ger därmed 35 gram fullkorn. Sant Havregryn framställs av hela havrekorn och är därmed till 100% fullkorn. Jag

Läs mer

När ändrar jag till en ny behandlingsform?

När ändrar jag till en ny behandlingsform? Varför använder vi i Göteborg sällan HDF? SVAR: I Göteborg använder vi nya tekniker och metoder om: Vi deltar/utför egen forskningsstudie för att utvärdera om tekniken är bättre och säkrare än redan etablerad

Läs mer

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Bra mat. Vikt och midjeomfång Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.

Läs mer

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken?

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken? Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken? Kolhydratskola 5 Maj 2014 Anette Jansson Livsmedelsverket Vem är Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Mette Axelsen, med. dr. Klinisk näringsfysiolog Universitetslektor Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk näringslära Göteborgs Universitet Kolhydraträkning

Läs mer

Dagens fokus: Medvetna val Louise Hjortenfalk

Dagens fokus: Medvetna val Louise Hjortenfalk Kost och goda vanor Dagens fokus: Medvetna val Louise Hjortenfalk Medvetna val påverkar vår hälsa Kost Fysisk aktivitet Vila Att äta medvetet Lyssna på kroppen - ät när du börjar bli hungrig Var här och

Läs mer

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Kost och hälsa

Läs mer

Fett, Dieter och Myter

Fett, Dieter och Myter Fett, Dieter och Myter Matvanor spelar roll Hjärt- och kärlsjukdom kan förebyggas med bra mat och inte för mycket alkohol (Ref: WHO,O Flaherty et al 2012) Upp till 30 procent av cancerfallen skulle kunna

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar.

Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar. Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar. Five papers I Farahmand B, Hållmarker U, Brobert GP, Ahlbom A

Läs mer

Många fettsyror olika effekter

Många fettsyror olika effekter Maten rockar fett Fett bra och dåligt Vad säger forskningen? Tommy Cederholm Klinisk nutrition och metabolism Uppsala Universitet Fett och fettsyror Positivt: Energikälla lagras i fettväv Byggsten i cellmembran

Läs mer

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,

Läs mer

Matfrisk Om matens betydelse för god hälsa

Matfrisk Om matens betydelse för god hälsa Matfrisk Om matens betydelse för god hälsa i i Verktyg för ändrade levnadsvanor från Landstinget i Jönköpings län Innehåll: Hans Lingfors, primärvårdens forsknings- och utvecklingsenhet, 036-32 52 04,

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

ÄR PÅSTÅENDET SANT ELLER FALSKT?

ÄR PÅSTÅENDET SANT ELLER FALSKT? ÄR PÅSTÅENDET SANT ELLER FALSKT? * Man kan lika gärna äta omega 3 kapslar som fet fisk * En deciliter havregryn väger 35 gram och ger därmed 35 gram fullkorn * Odlad lax innehåller nästan inga långa omega-3

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting

-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting -Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Samspelet runt maten - hur motivera och inspirera? -Mitt barn äter ingenting -Hur stödjer vi föräldrar

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist Bra mat för barn 0-5 år Utbildning för personal i barnhälsovården Åsa Brugård Konde Nutritionist Dagens föreläsning Kort om hur vi har tagit fram råden Amning och modersmjölksersättning D-droppar Smakprover

Läs mer

Råd om mat till dig som ammar

Råd om mat till dig som ammar Råd om mat till dig som ammar LIVSMEDELS VERKET Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner när du får ett litet barn att ta hänsyn till, och dina

Läs mer

Kolhydratskolan Bästa maten för hälsan, finns den?

Kolhydratskolan Bästa maten för hälsan, finns den? Stockholms läns läkemedelskommitté och Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Kolhydratskolan Bästa maten för hälsan, finns den? Kolhydratskolan - bästa maten för hälsan,

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION Kostens betydelse MAGNUS HELLMAN DRIESSEN Fil. Kand examen i kostvetenskap Medicine Magister examen i idrottsmedicin (pågående) Idrottsnutrition Idrottsnutritionsrådgivare RF

Läs mer

Goda levnadsvanor gör skillnad

Goda levnadsvanor gör skillnad HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Läs mer

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv FÖLJANDE PÅSTÅENDEN/FRÅGOR BASERAR SIG PÅ FRÅGORNA I HJÄRTFÖRBUNDETS RAVITSEMUSPASSI (SVE: NÄRINGSPASSET). Uppgifterna kan ha flera rätta svar. 1 Granska och värdera följande matrecept med tanke på hälsosamhet.

Läs mer

Motiverande samtal och kognitiv beteendeterapi

Motiverande samtal och kognitiv beteendeterapi Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 7-9 maj 2014, Malmö Motiverande samtal och kognitiv beteendeterapi Gunilla Burell, Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet Symposium Framgångsrecept

Läs mer

Kost och motion för allmänheten Jacob Gudiol, Blekinge landsting 2014

Kost och motion för allmänheten Jacob Gudiol, Blekinge landsting 2014 Kost och motion för allmänheten Jacob Gudiol, Blekinge landsting 2014 Kort om mig Leg. Fysioterapeut Fd. elitfotbollsspelare Nästan Civilingenjör* Driver Traningslara.se Årets hemsida 2012 inom träning

Läs mer

En riktig må bra-kasse!

En riktig må bra-kasse! En riktig må bra-kasse! Den här veckan handlar kassens innehåll om god mat och goda råd du mår bra av. Jag som fyllt kassen och skapat recepten heter Lena Camarch Rydberg och är dietist på Axfood. Ofta

Läs mer

Hälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare

Hälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare Hälsoproblem hos skiftarbetare Anders Knutsson Arbets- och miljömedicin, Sundsvall Umeå 17 februari 2014 Hälsoproblem Sömnproblem, trötthet, olycksfall Graviditetsstörning Magtarmbesvär Hjärt-kärl sjukdom

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Ger socker typ 2-diabetes?

Ger socker typ 2-diabetes? Ger socker typ 2-diabetes? Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet SNF 2015-04- 20 Diabetesepidemin! 382 miljoner individer i världen har diabetes! 8,3% av den vuxna befolkningen! Antalet har dubblerats

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Kolhydrater sjuksköterskan uppgift att prata om? Matthias Lidin Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Sjukhuset

Kolhydrater sjuksköterskan uppgift att prata om? Matthias Lidin Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Sjukhuset Kolhydrater sjuksköterskan uppgift att prata om? Matthias Lidin Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Sjukhuset Innehåll Nej matmönster Förändring i mönster Diagnoser aktuella Hjärtkärsjukdom-

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Bilaga 2 Granskningsmallar

Bilaga 2 Granskningsmallar Bilaga 2 Granskningsmallar Granskningsformulär för bedömning av studiekvalitet. Bedömningarna baserades på QUADAS [1] med tilläggsfrågor anpassade till respektive kapitels frågeställningar. Fråga nr Kriterium

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Nutritionsmöte November-December 2013

Nutritionsmöte November-December 2013 Nutritionsmöte November-December 2013 CBHV i samarbete med produktspecialister och dietisterna på barn- och ungdomsmedicin Göteborg och S Bohuslän. Nya Nordiska Näringsrekommendationer. Mat vid Fetma SBU-rapport

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Mat och dryck för hälsa eller ohälsa

Mat och dryck för hälsa eller ohälsa Mat och dryck för hälsa eller ohälsa Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna matvanor och folkhälsa

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

God mat för äldre 140923. Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se

God mat för äldre 140923. Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se God mat för äldre 140923 Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se Allt fler äldre De närmaste 10 åren kommer 65+ att öka med 24% Till 2050 är

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se

Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se Bra mat för skolbarn Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se Dietister i länet Jönköpings sjukvårdområde: 6,5 Värnamo sjukvårdsområde: 2,5 Höglandets sjukvårdsområde: 3

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

Mat, diabetes och fetma hur tacklar dagens forskning framtidens problem?

Mat, diabetes och fetma hur tacklar dagens forskning framtidens problem? Kungliga Skogs och Lantbruksakademin 2014-10-13 Mat, diabetes och fetma hur tacklar dagens forskning framtidens problem? Ulf Risérus, docent i klinisk nutrition och metabolism Institutionen för Folkhälso-

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist

Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist 1 Kost vid diabetes Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist 2 Innehåll och hålltider Socialstyrelsens riktlinjer Fett, kolhydrater och drycker 13.30-14.30 föreläsning 14.30-14.45 fika 14.45-15.30

Läs mer

På menyn idag MAT FÖR LIVET. Vad innebär sund livsstil? Matvanor spelar roll 2013-04-11 INDIVIDUELLA KOSTRÅD

På menyn idag MAT FÖR LIVET. Vad innebär sund livsstil? Matvanor spelar roll 2013-04-11 INDIVIDUELLA KOSTRÅD MAT FÖR LIVET På menyn idag Övervikt Undernäring Får vi i oss allt vi behöver Sarkopeni Allmänna kostråd Frågor? Patricia Pyri Badh NÄRINGSRÄTT Kostrådgivning Leg. Dietist och Idrottsnutritionsrådgivare

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer