Minnesanteckningar från samråd med särskilt berörda och allmänhet

Transkript

1 Minnesanteckningar från samråd med särskilt berörda och allmänhet angående vindkraftetablering på fastigheterna Lygnersvider 1:31, Svansjökulle 1:9, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5, 1:10, 1:12, 1:14, 2:9, 3:2, 6:1 Datum: Tid: Plats: Aulan Sätila Skola, Sätila Närvarande: Närvarande för sökande: Sökande: Göteborgs Energi Anne Kodeda ( A.K.) Jonas Cognell (J.C.) Jan Ahlgren (J.A) Konsult:WSP Acoustics Johan Scheuer (J.S) Konsult: Triventus Consulting AB Johanna Ottosson (J.O.) Eva-Maria Arvidsson (E.A.) Övriga deltagare enligt bifogad deltagarlista. Presentationerna Jonas Cognell (J.C) är ansvarig för segmentet med förnyelsebar energi på Göteborgs Energi AB. J.C presenterade företaget, dess ambitioner och syften vilket bland annat är att ta sitt ansvar gällande energiomställning i Sverige. J.C svarade under kvällen på frågor angående företaget och den affärsmässiga delen av vindkraftsetablering. Anne Kodeda (A.K.) från Göteborgs Energi AB är projektansvarig och redogjorde under kvällen för projektets gång från början, inklusive de informationsmöten som hållits och vilka reaktioner och synpunkter som kommit in i projektet därifrån. Anne berättade också om projektets nuläge och hur det utvecklats med avseende på involverade fastigheter och utformning. A.K redogjorde för att bygglov inte kommer att lämnas in utan tillståndsansökan enligt nya regler kring vindkraft i Miljöbalken (MB) skall följas. Detta innebär att kommunen involveras map tillstyrkan av projektet.

2 Jan Ahlgren (J.A) från Göteborg Energi ansvarar för projektering och byggnation av den planerade parken och presenterade hur en vindkraftsetablering går till i allmänhet och med hänsyn till vissa förhållanden i Sätila. J.A. redogjorde för behovet av transporter av material för vägkonstruktion och fundamentbygge, behov av transporter för vindkraftverken samt vad som behövs map anslutningar till elnätet. Johanna Ottosson (J.O) från Triventus Consulting AB presenterade konsultbolaget och projektets gång map MB, var i processen projektet befinner sig just nu och vilka möjligheter sakägare har att påverka och ha insyn i projektet. J.O presenterade också det förslag till utformning av projektet som ligger för utredning och bedömning, den alternativa utformning som utarbetats samt den alternativa lokalisering som finns i projektet. J.O redovisade de beräkningar som gjorts, de hänsyn som tagits map befintlig kulturvärdes-, natursvärdes- och naturskyddsinformation. J.O informerade också om vilka utredningar som skall göras och öppnade för information från allmänhet och sakägare som skulle kunna ligga till grund för ytterligare hänsyn och/eller utredningar. Johan Scheurer presenterade vad ljud är och hur det uppfattas och till viss del upplevs av det mänskliga hörselorganen i allmänhet. Därefter presenterade J.O den beräknade ljudpåverkan för aktuell vindkraftpark samt de framtagna alternativen. I kaffepausen demonstrerade J.S en ljudsimulering med inspelat ljud från en park med fem verk på 500 m avstånd. Ljudstyrkan från simuleringen mättes upp så att man kunde se på en befintlig ljudmätningsutrustning vilka nivåer som nåddes av örat på den mätta platsen. Den utställning som varit uppställd på ortens bibliotek fanns på plats. Fotomontage som redovisade vindkraftverkens synlighet från olika utsiktspunkter fanns uppsatt på lokalens väggar. Dessutom presenterades en rörlig simulering av synligheten av vindkraftverken under J.Os presentation. Nedan presenteras frågor, svar och kommentarer som kom upp under presentationerna. Sist i dokumentet presenteras kommentarer som kom in efter presentationen. Frågor och svar samt kommentarer under presentationen 1. Fråga från åhörare; har man tagit hänsyn till dem som bor i området Svar A.K. Vi har bla beräkningar av ljudbilden där vi ser hur närboende kan påverkas och att ljudkraven efterlevs 2. Fråga; Vad händer efter 25 år. Återställer man då? Svar J.O. Tillståndet ges vanligtvis på år. Därefter måste man ta ställning till att söka nytt tillstånd om man vill fortsätta producera eller om man skall ta ner verket. 3. Fråga; Hur ser måtten egentligen ut (på vkv). Det står olika uppgifter i olika delar av informationen som gått ut. Svar J.O. Ansökan gäller verk på 2-3 MW med en totalhöjd på max 180 m. Beräkningar och beskrivningar presenterar två fall där 2 MW verk med en total höjd av 150 respektive 180 m redovisas. 4. Fråga åhörare; Varför har vi inte fått information om 180 m verken? Svar J.O. Den informationen finns i samrådsunderlaget och i dagens presentation.

3 5. Fråga åhörare; Hur ser hinderbelysningen ut på vintern när det är mörkt? Har ni några animeringar på det? Det skulle vi vilja se. J.O. Idag har vi bara animeringar som visar rotorbladen i rörelse. Vi tar i beaktande era önskemål om animeringar som visar verken markerade med hinderbelysning. 6. Fråga åhörare; Hur mycket tjänar Marks kommun på detta? Svar; Det finns ingen ersättning som går direkt till Marks kommun. 7. Fråga åhörare; Finns det någon möjlighet att avsätta del av vinsten från vindkraften till någon form av bygdefond (har hört något om sådan lösning i Norrland)? Svar J.C. Inte direkt bygdefond men GbE har öppnat för möjlighet att titta på delägarskap. Vill ha samhällsengagemang. 8. Fråga allmänhet; Finns det inte en risk/möjlighet att delägarskap nu kommer att bli beskattat efter det förslag som ligger? Svar J.C. Skulle bli förvånad om ett sådant förslag går igenom. 9. Fråga åhörare; Finns det risk att GbE bygger och sedan säljer anläggningen på samma sätt som man gjorde med en fritidsby för några år sedan? Svar J.C. Känner inte till det fallet. Planen är ett långsiktigt ägande. 10. Fråga åhörare; Finns det beräkningar på vindkraftverkens utbyte, effektivitet osv? Svar J.C. Detta kan J.O. redovisa. 11. Fråga åhörare; Var står vindmätmasten och hur hög är den? Svar A.K. Visar på OH-skärmen mastens placering. Den är ca 100 m (99 m). 12. Kommentar åhörare; Detta (alternativ lokalisering) är närmare till att ansluta till ledningsnätet 13. Fråga åhörare; Är det maxeffekt som redovisas i produktionsberäkningen? Svar J.O. Nej det är baserat på verklig vindstatistik. Ännu bättre underlag får man när mätmasten lämnar resultat.

4 14. Kommentar åhörare; Optimering för vem? Man skrämmer ju bara bort folk! Svar J.A. I parkoptimering tas allt från produktion till alla typer av störningar med i bedömningen och tas hänsyn till. 15. Fråga åhörare; Vilka är säkerhetsriskerna med vindkraft och hur stora är dessa risker? Svar J.O. Riskerna är väldigt små. Det finns en riskanalys som är gjord för ett verk i Malmö som man kan titta på. Att något verk får påfrysning med is som sedan lossnar (så kallade iskast) är inte särskilt vanligt i södra Sverige. Om påfrysning ändå skulle ske så är rotorblanden inbördes balans så viktig att verket automatiskt skulle stoppas. När det senare skall startas upp igen kan detta ske manuellt. På så sätt finns det folk på plats som kan varna. 16. Fråga åhörare; Vilken spänningsnivå är det från vkv? Svar J.A. 24 eller 36 kv. Ansluts till högre spänning via transformator. 17. Fråga åhörare; Blir det mer ledningsgator? Svar J.A. Vet ej. Det är upp till Fortum som är ansvarig för detta. Inom och mellan verken kommer det att vara markledningar som kan läggas i anslutning till vägar eller rätt igenom skogen. 18. Fråga åhörare; Varifrån kommer vindkraftverken? Följdfråga; kan all denna energi till transporter verkligen betala av sig på några månader? Svar J.A. verken kommer troligt från Danmark eller Tyskland. Ja! Återbetalningen av energi går så fort. 19. Kommentar åhörare; Observera att det inte bara är att säga att man inte har vindkraftverken inom ett riksintresse. Även om man är utanför kan riksintresset påverkas genom att man ser och hör vindkraften. 20. Kommentar åhörare; om man är ute och springer i ett friluftsområde så kommer man ju ganska långt på en tur och kommer kunna bli mycket störd. 21. Fråga åhörare; har kommunen tillstyrkt vindkraftsparken? Svar J.O. Detta gör man först i tillståndsärendet då remiss kommer från Länsstyrelsen (LSt)

5 22. Fråga åhörare; Hur blev just detta området aktuellt? Svar J.C. Det finns mark att tillgå, intresserade markägare, och det finns kartering som säger att det blåser bra. Därför är det intressant för vindkraft. 23. Fråga åhörare; Varför måste man bygga så nära hus när det nu kommit så många klagomål. Svar J.C. Det som presenteras i dag och i samrådsunderlaget är bara ett förslag. Åsikter om vissa verk som ligger nära och som riskerar att störas mer har kommit in nu och tidigare och kommer att tas in i bedömningen av utformningens lämplighet och val av slutlig layout till ansökan. 24. Fråga åhörare; Vem gör bedömningen och beskrivningen om vad som är en störning? Svar J.O. Det finns väl dokumenterat vilka värden som finns i området (naturvärden osv). All denna information ställs samman i ansökan. 25. Fråga åhörare; Vi som allmänhet har ingen möjlighet att se och tycka till om de motiveringar om störningar som kommer in i ansökan/mkb. Svar J.O. I samrådsunderlaget finns delar av detta beskrivet. På detta underlag, samt på det som redovisas idag, kan man ha synpunkter. 26. Fråga åhörare; Finns det ingen mark i Göteborgs kommun som man kan använda till vindkraft istället? Svar J.C. Man vill bygga i hamnen och på någon lokal till. Möjliga plaster är få på grund av den täta bebyggelsen i kommunen. 27. Fråga; Hur många fastighetsägare/boende är berörda av vindkraftsparken? Svar A.K. Det gick ut 330 brev. Flera av dessa brev gick till samma person eftersom man kan äga flera fastigheter osv. 28. Kommentar åhörare; Kommunen fattade beslut i går (1/6 2009) om att se över om vindkraftens intresse och samhällsnyttan är förenliga. Man har tidigare bestämt att ta fram riktlinjer för vindkraft i kommunen. 29. Fråga åhörare; Göteborgs Energi skall byggas på 20 platser fram till Varför är inget av dessa alternativa platser presenterade i dagens presentation? Svar J.C. Dessa platser ställer vi inte emot varandra. 30. Kommentar åhörare; enligt MB skall man redogöra för alternativa platser, inte bara en som presenteras här.

6 Svar J.O. Det är i MKBn som detta skall presenteras. Om Länsstyrelsen kräver detta så följs det kravet. Erfarenhetsmässigt så har det räckt med en alternativ lokalisering för de vindkraftsärenden som Triventus Consulting AB drivit. 31. Fråga åhörare; Det område som planeras för att bli naturreservat hur påverkar detta vindkraften. Svar J.O. För ett område som är naturreservat så måste man följa de punkter, speciella hänsyn och bestämmelser, som är uppsatta för just detta område. Det gäller även här. 32. Fråga åhörare; Vad har du för erfarenhet av att mäta infraljud, kunskap kring skadligheten av infraljud från vindkraft, kunskap om vad det står i Naturvårdsverkets Upplevelse av ljud från Vindkraft och följer du försiktighetsprincipen? Svar J.S. Vi mäter inte infraljud eftersom uppdragen inte anger detta utan följer ISO normen för mätningen av hörbart ljud. Det finns i dag inga studier som visar på att lågfrekventa ljud från vindkraftverk påverkar människor och djur på ett negativt sätt. Det återstår att visa vad/om skador som kan uppstå. För övrigt genomförs de mätningar som respekive uppdrag anger och i de uppdragen ingår inte att t ex göra bedömning enligt försiktighetsprincipen. Jag levererar ett mätresultat. 33. Fråga åhörare; nyligen kom en rapport om en flock getter som hade dött i samband med vindkraftsetablering. Känner du till den? Svar J.S. Nej, har inte hört talas om den, men generellt så har djur ofta förmåga att bara använda ljud som de har nytta av. Är vindkraften inget hot så kan de i så fall sortera bort det ljudet. Gäller framför allt tamboskap. 34. Fråga åhörare; Var går gränsen för att man skall kunna få buller plank, t ex då man bor vid väg? Svar J.S. Bygger man bredvid befintlig väg får man stå för det själv. Ny väg eller förändring av väg 55 db(a) utomhus, max 45 db(a) inomhus och ekvivalent inne 30 db(a). Vindkraften har således mycket högre krav, 35. Fråga åhörare; Vilka är bullerkrav vindkraft Svar: 40 db(a) fastboende, 35 db(a) detaljplanelagt fritidsbebyggelse. 36. Fråga åhörare; Hur långt från Vinkraftverk kommer denna nivån? Svar J.S. Ca 500 från verket.

7 37. Fråga åhörare; Om medelvärdet är 40 db(a), kan det då vara toppar på 60 db(a)? Svar J.S; Nej det är medelvärdet över så korta tider så det är inte möjligt. Vindkraftverk ger väldigt jämna ljudintensitetsnivåer. Det man hör som skillnader är inte i första hand ljudstyrkeskillnad utan variation i frekvensen som uppstår så rotorbladet passerar tornet. 38. Fråga åhörare; kan vindkraftverk i form av sin höjd inte påverka klimatet? Kan den elektriska laddningen i molnen påverkas? Svar J.O. Eftersom man räknar med att turbulensen som uppstår efter att vinden passerat ett verk har klingat ut på 3-5 rotordiametrar så borde klimatpåverkan vara försumbar. Har inte hört något om att molnen skulle kunna påverkas. 39. Kommentar åhörare; Detta är en stor miljöstörning och vi kommer att slåss! 40. Fråga åhörare; Hur stor kan störningen bli från vindkraftverk gentemot från en etablering av väg? Svar; Det finns större frihetsgrader vad gäller att få bygga väg. 41. Fråga åhörare; Vi bor nära verk vid sjön och riskerar att bli störda. Vad gör ni om t ex bullergränserna överskrids? Löser ni in fastigheten då? Svar ; I ett tillstånd så följer det med att man måste följa bullerkraven. Gör man inte detta får man åta skyddsåtgärder. Det kan t ex vara att reglera ner ett eller flera verk. 42. Fråga åhörare; Vad händer med de beräknade värdena vid en sjö? Svar; Beräkningsmodellen är gjord för hårda plana ytor och stämmer väl med en sjö, egentligen bättre än för en skog där vinden bromsas mer. 43. Fråga åhörare; När upplever man en fördubbling av ljudstyrkan; Svar J.S. När man mäter så är fördubblingen 3 db, upplevt 10 db 44. Fråga; Har vindkraftverkens höjd någon betydelse för ljudutbredningen? Svar; Det är avståndet mellan källan och mätpunkten som bestämmer ljudnivån. 45. Fråga; Vad händer om de boende upplever en störning? Vem betalar undersökningarna? Svar; Det är upp till myndigheterna (tillsyns- och tillståndsmyndigheterna) att kontrollera (eg upp till den som driver verken) att sätta krav på utövaren.

8 46. Fråga åhörare; Är det samma ljud från alla typer av verk? Vet man från början vad verken ger? Svar J.O. Nej, olika fabrikat har olika ljudbild dock så är skillnaden mellan verk i samma storleksklass inte speciellt stor. Uppgifter om verken källjud levereras från tillverkarna. 47. Fråga åhörare; varför väljer man verk som bullrar mer? Bättre återbetalning? Svar; Man väljer den verkstyp som är mest lämpad och som klarar bullerkrav. 48. Kommentar; Hökåsverket borde varit stängt för länge sedan. Det går inte att bo där! Huset ligger lugnt men det blåser där verket står. Svar från åhörare från kommunen; Kan redogöra för vad som görs och har gjorts i detta fall. Svar J.O. Detta är ingen önskvärd situation. I de flesta fall är det dock så att där riktlinjerna följs så är det ofta heller inte några klagomål. 49. Fråga åhörare; i mitt område var det från början planerat för fritidsbebyggelse men övergår mer och mer till fastboende. Vad gäller då? Svar J.O. Kommunen är tillfrågad och det lutar åt att i alla fall söka tillståndet för 40 db(a) (fastboendenivå). 50. Fråga åhörare; I figuren uppfylls 40 db(a). Med vilket verk är detta? Hur ska vi kunna ta ställning om man inte bestämt storlek och fabrikat? Svar J.O. I beräkningen så används Vestas V90 2MW som är representativt verk med bra data. Det är sedan oavsett val av verk eller andra förhållanden riktvärdet på 40 db(a) som gäller vid bostäder. 51. Fråga åhörare; uppenbarligen är det lågfrekvent ljud som stör sömn? Kommer ni ha med det som ett driftvillkor i ansökan. Svar J.O. I den ansökningar som vi har skrivit samt för de vindkraftparker vi har fått tillstånd för så har detta ej funnits med som villkor. Vi kommer heller inte förorda för ett sådant villkor. Vi kommer dock, då det verkar finna en viss oro för detta, skriva om det i den miljökonsekvensbeskrivning som ska upprättas. 52. Fråga åhörare; Hur används råhetsbegreppet i beräkningarna? Svar J.O. och J.S. Beräkningsmodellen är utformad för äldre verk. Vindkraftverk av äldre modell avger ofta ett ljud som ökar med hastigheten. Nyare vindkraftverk är reglerade på ett vis som gör att det ljud som avges ökar upp till en viss hastighet, för att sedan stanna på en fast nivå. För att få beräkningen att mer överrensstämma med verkligt utfall för dagens moderna vindkraftverk sätts råheten till 1,5 samt det högsta/maximala källjudet för vindkraftverket används som indata, även om det först infaller vidhastigheter över 8 m/s. Genom att göra på detta vis elimineras effekten av k-

9 faktorn i beräkningen. K-faktorn anger hur många db per m/s som adderas vid avvikelser från vindprofilen. Denna faktor har antagits till 1 db(a)/m/s i WindPro2 men är felaktigt för moderna verk. 53. Kritik; Varför har inte vi sakägare kunnat kallas till ett särskilt möte. Då hade vi kunnat få bättre diskussioner och svar. 54. Kommentar från åhörare; det har kommit fram mycket kritik på informationsmötena. Bilden som gavs i början av presentationen ger en allt för positiv syn! 55. Fråga åhörare; Har beräkningarna som gjorts och redovisas använt värden från nedställda verk? Svar J.O. Ja, detta görs när man måste anpassa för att inte överskrida vissa värden. Förutom att ställa ner verk så kan skyddsåtgärder vara att ställa ner eller stänga av verk för att minska tid för rörlig skugga eller vidta åtgärder för att skydda vissa biotoper. 56. Kommentar åhörare; Ynkligt att man inte gjort större åtgärder för att hitta alternativa plateser för vindkraft när det är så stora protester! 57. Fråga åhörare; Tycker Göteborgs Energi att man gör ett bra jobb när man får så stora protester? Svar J.C. ja, vi tycker att vi gör ett bra jobb och tar in åsikter och strävar efter att få en så positiv omgivning som möjligt. Tycker att vi gör en bra sak! 58. Fråga åhörare; varför har det bara presenterats klagomål som kommit från boende på södra delarna. Vi i andra delar har också klagat och blir utsatta för störning. Alla klagomål måste beaktas! Svar J.O. Det är viktigt att alla delar kommer in så att man får en så tydlig helhet som möjligt! Detta gäller både för hela etableringen och för var och en av enskilda inblandade. 59. Fråga åhörare; Så man kan vara utsatt för skugga i 8 h på sommaren? Svar J.O. Det är totaltiden över ett år som räknas. För varje bostad inom närområdet finns en skuggkalender som visar den förmodade skuggtiden fördelat på årets månader och tid på dygnet. 60. Fråga åhörare; Hur stort område undersöks? Svar J.O. Så pass stort som behövs för att kunna avgöra om det finns risk för störning. Kan t ex vara fåglar som häckar utanför området men som använder det för födosök. Sådant måste tas hänsyn till.

10 61. Fråga; Varför finns det inga fotomontage från Svansjön? Svar J.O. Vi har tagit foto från Svansjökulle. Därifrån var det dock svårt att se verken därför kompletterade vi med foton från stora Svansjön. Vi har inte tagit foton från Lilla Svansjön. 62. Önskemål åhörare; Att fotomontage och simuleringar av hinderbelysning kommer med på hemsidan. Svar A.K. Skall lägga vad som finns på hemsidan, se vad vi kan göra åt resten av önskemålet. 63. Fråga åhörare; Finns det risk att man väljer ett högre verk när tillståndet väl är givet? Svar A.K. maxhöjd ges av tillståndet. Vill man ha högre höjd får man begära ändring av tillstånd eller söka nytt tillstånd. Göteborgs Energi kommer i vilket fall inte att bygga verk som är så höga att högintensivt vitt ljus behöver användas. 64. Fråga åhörare; Kommer tillståndsansökan att ha mer mer än en alternativ lokalisering? Svar J.O. Ansökan kommer att innehålla de delar som lagen kräver. Vi kommer ha en dialog med Lst om vad de kräver i detta fall. 65. Fråga åhörare, Finns det någon möjlighet att få se ansökan innan den är behandlad av Lst så att man kan bedöma och bemöta? Kan vi sakägare få info om när? Svar A.K. ja, vi kan lägga ut den på hemsidan då den är klar att skicka till Lst. Meddelande skickas då till sakägare. 66. Fråga åhörare; När får kommunen remissen. Svar J.O. Förmodligen efter att Lst gjort sitt (ev kompletteringar osv) så skickar de ut till kommunen på remiss. Inte helt klart. 67. Fråga åhörare; Finns det risk att satellitmottagning TV kommer att störas? Svar J.C. vi kollar detta. 68. Fråga åhörare; varför tas utställningen redan ner från biblioteket? Svar A.K. Skall kolla om den kan stå kvar. Ställer i så fall tillbaks den. 69. Fråga åhörare; Angående vindkraftsandelar hur stora möjligheter finns det att bli delägare? Svar J.C. Håller på och tittar på modeller för att kunna erbjuda delägarskap.

11 70. Fråga åhörare; Hur villiga är Göteborgs Energi att gå in i ett avtal för att skapa typ av bygdefond? Svar J.C. Sådana modeller har vi inte tittat på hittills. 71. Kommentar åhörare; Vi har själva satt oss i situationen att behöva så mycket energi. Nu är det ett miljöproblem. Vindkraft är ett bra alternativ och det är viktigt att ta med denna nytta. Kommunen kan bli en föregångare! Positivt! 72. Kommentar åhörare; bidrar Göteborg Energi till att uppfylla Kyotoprotokollet? Svar J.C. Ja 73. Kommentaråhörare; Marks kommun har gjort en naturinventering som kan användas i detta arbete. Svar J.O. Vi kommer att titta på denna utredning. 74. Kommentar åhörare; Bekymmersamt att använda en konsult som säger sig bara följa lagen. Svar J.C. vi kommer även titta på infraljud. Frågor och önskemål som inkommit efter presentationen; 1. Fam Kaltenbrunner, Flohult 5:2. Vill inte ha bullerstörning. Tycker att 37,5 db är för högt. 2. Lena Björck, bor vid Stora Öresjön där det finns fiskgjuse och lom. Vill att Göteborg Energi tar hänsyn till dessa vid etablering. 3. Marie-Louise, Ebba, Elin, Anton Odbro, Smälteryd 2:41. Oro för hög ljudnivå. Bor öster om parken. Bor med ganska lite vind, med risk för att höra ljuden och uppleva dem som höga. Protesterar mot verken 4 och 8. Förda minnesanteckningar av Eva-Maria Arvidsson Triventus Consulting