EXAMENSARBETE. Revisorn

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2005:163 SHU Revisorn Hur professionen förändrats med betoning på kvinnors inflytande och oberoendet de senaste 30 åren Karolina Hettinger Cecilia Tranborg Luleå tekniska universitet Samhällsvetenskapliga utbildningar Ekonomprogrammet C-nivå Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Ekonomistyrning 2005:163 SHU - ISSN: ISRN: LTU-SHU-EX--05/163--SE

2 FÖRORD FÖRORD Vi vill ta tillfället i akt att tacka vår handledare Mats Westerberg och våra opponenter som varit ett stort stöd för oss under vårt uppsatsskrivande. De har hjälpt oss genom att ge konstruktiv kritik, goda råd, vägledning, konstruktiv kritik och goda råd. Slutligen skulle vi vilja rikta ett stort tack till våra aktörer, som tagit sig tid att bli intervjuade och gjort det möjligt för oss att skriva denna uppsats. Luleå tekniska universitet, juni 2005 Karolina Hettinger Cecilia Tranborg

3 SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING Denna uppsats behandlar hur revisorsyrket utvecklats som profession med speciell betoning på hur antalet kvinnor inom revisorsyrket och hur kraven på revisorns oberoende har ändrats under de senaste 30 åren. Vi kommer att beskriva detta utifrån olika författare, men även med utgångspunkt i vad våra aktörer anser. Förr var det en ovanlighet att ha en akademisk utbildning. Numera är det fler som utbildar sig, vilket har resulterat i att revisorn inte har samma status som förut. Skandaler runtom i världen under senare år har gjort att kritiska blickar har riktats mot revisorskåren och inte minst dess oberoende. De formella kraven för att erhålla och behålla auktorisation och godkännande har successivt ökat under de senaste decennierna. Den tredje auktoriserade revisorn i Sverige var en kvinna fastän andelen revisorer dominerats av män under många år. Arbetet går ut på att beskriva hur revisorsyrket förändrats över tiden och detta genom intervjuer på revisorer. Vi fokuserade på tre olika revisionsbolag, KPMG och Deloitte i Skellefteå samt Öhrlings PwC AB 1 i Stockholm. Innan företagen kontaktades hade vi bestämt att använda oss av två revisorsassistenter, en kvinna och en man, samt två auktoriserade revisorer, även här en kvinna och en man. En nackdel med intervjuerna var att vi bara hade möjlighet att intervjua en av våra fyra aktörer på plats. Slutsatser vi kunde dra av detta arbete är att professionen som begrepp inte längre är lika mycket värd nu som för 30 år sedan, eftersom fler nuförtiden utbildar sig. Även alla företagsskandaler har gjort att revisorsyrket sjunkit i status. Vi har även dragit slutsatsen utifrån hur antalet kvinnor och män sett ut tidigare, att kvinnorna nu börjar närma sig männen. Detta kan bero på att professionen blivit svagare så att fler kvinnor nu släpps in, men fortfarande är dock merparten av revisionsbyråernas ledande befattningshavare och mest framträdande revisorer män. Riskerna för revisorerna har ökat nu på senare tid, i och med att klienter blivit mer stämningsbenägna och detta kan bero på att revisorns förtroende genom skandalerna har sjunkit vilket leder till att det lättare går att skylla felaktigheter på revisorn. Detta har lett till att oberoendet hos revisorn hamnat i fokus och att revisorn nuförtiden måste använda sig av en analysmodell för att bekräfta oberoendet mot klienten. 1 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

4 ABSTRACT ABSTRACT This essay threats the development of auditor profession, with an emphasis on the number of women, and how the demands on the auditor s independence have changed over the past 30 years. This is described by comparing the existing theories and interviews made with audit firms. The auditor has lost its former status as a result of increased academic education among the public. There have been scandals in the auditory core the last few years which resulted in criticism towards the core and its independence. The formal requirements for obtaining and withholding authorization and approval have gradually increased over the decades. Although men have dominated the auditor profession for many years, Sweden s third authorized auditor was a woman. The purpose with the thesis is to describe how the auditor profession has changed over time. In order to achieve this, we will perform interviews with different auditors. The thesis will focus on three auditory firms, KPMG, Deloitte and Öhrling PwC AB. KPMG and Deloitte are located in Skellefteå and Öhrling PwC AB is located in Stockholm. We decided to interview two auditory assistants, one male and one female and two authorized auditors, one male and one female. We could only interview one of the four main respondents personally and this can damage the validity of the thesis. Conclusions that can be drawn from the study is that the profession do not have the same value today, compared to 30 years ago. This is because the education rate is higher among people today. The recent corporate scandals are also a contributing factor to why the auditors status is lower today. The weakening of the profession has provided women with an opportunity to enter the business and when comparing the male and female auditors, this study shows that the number of female auditors increases, but men is still in majority in the leading positions in the audit firms. Because of the low trust towards the auditors due to scandals, the auditors are exposed to increased risk since clients become more and more willing to file lawsuits against them. This has put the auditor s independence into focus and forced them to use an analysis- model to confirm their independence towards the client.

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Bakgrund Problemdiskussion Syfte TEORI Professionen Revisorsyrket som profession Normer & God revisorssed Kraven för att bli godkänd eller auktoriserad revisor Revisorsprovet Godkända revisorer Auktoriserade revisorer Ökade krav på revisorsrollen Kvalitetskontroll Oberoende inom revisorsprofessionen Analysmodellen METOD Forskningsansats Undersökningsansats Val av aktörer Datainsamlingsmetod Litteraturstudie Analysmetod Metodproblem EMPIRI Linda Forssell, Deloitte Martin Höglund, Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Birgitta Gustafsson, KPMG Åke Danielsson, Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB ANALYS & SLUTSATS Slutsatser Avslutande diskussion Förslag på vidare forskning REFERENSLISTA...27 Bilaga 1 - Intervjuguide A (auktoriserad revisor) Bilaga Kompletterande frågor Bilaga 2 - Intervjuguide B (revisorsassistent) Bilaga 3 - God revisorssed Bilaga 4 - Analysmodellens flödesschema

6 INLEDNING 1. INLEDNING I detta kapitel ges en bakgrund till ämnet samt intressanta problem. Problemdiskussionen mynnar sedan ut till vårt syfte med detta arbete. 1.1 Bakgrund I FAR 2 (2002a) står det att revision är en profession med gamla anor. I Kina fanns revision redan 2000 år före Kristus och revisorn var en högt uppsatt och oberoende ämbetsman. Björkman (1978) berättar att det i Sverige på och talen fanns revisorer av bruksräkenskaper, som var anställda av bruksägarna och att revisionsväsendet som yrke startade senare. Revisionen kom till Sverige under 1700-talet då handelskompanierna kom. I och med detta uppstod ett behov av särskilda revisorer för att granska redovisningen och förvaltningen. Det står skrivet i Nationalencyklopedin att SRS 3, som är landets äldsta organisation för kvalificerade revisorer, bildades Björkman förklarar att tillväxten av det moderna svenska revisionsväsendet inte började förrän år 1912, då Stockholms Handelskammare började auktorisera revisorer. Enligt FAR:s 75 årsbok (1998) fick Sverige den första kvinnliga auktoriserade revisorn år I Sjöströms licentiatavhandling (1994) går det att utläsa att det år 1921 fanns ett krav på att vara mellan 30 och 60 år för att kunna bli auktoriserad revisor. Vidare skriver Sjöström att det för att bli godkänd granskningsman år 1930 krävdes ett svenskt medborgarskap, en ålder på minst 25 år och att kunna rå om sig själv och sitt gods samt ha gott anseende och goda kunskaper i bokföring och vara lämplig för revisionsarbete. FAR (2002a) skriver att det endast fanns 27 auktoriserade revisorer i Sverige år 1923 när FAR bildades, men att siffran i början på 1960-talet steg till 300, som utgjorde cirka fyra stycken revisorer per invånare. Brink (1999) skriver att innehållet i revisionen har ändrats under de senaste 60 åren. Under slutet av 1930-talet var det mest siffergranskning, medan revisionen senare under 1970-talet skulle undersöka om organisationen var ändamålsenlig och effektiv. Brink berättar vidare att det inte bara handlade om att göra saker rätt, utan att även göra rätt saker. (ibid) I FAR (2004a) står det att målet med granskningen, som revisorn gör, är att uttala sig om årsredovisningen och räkenskaperna samt förvaltningen i en revisionsberättelse. 1.2 Problemdiskussion Tidigare forskning har med utgångspunkt i karaktären hos den individuelle professionelle yrkesutövaren och yrkesgruppen, definierat professionerna som kompetens, färdighet, karismatisk läggning, osjälvisk och egennyttig inställning hos individen. För yrkesutövningen är professionen definierad som den tekniska rationaliteten och rättvisa vetenskapsföreningen samt moraliska regler för och kamratanda inom yrkesgruppen. Revirbevakning, monopolisering, och egenintressen har den tidigare forskningen fört in som drivfjäder bakom tillväxten av professionalisering. Detta har dock den modernare forskningen anmärkt på. (Hellberg, 1991) Nationalencyklopedin (2005) definierar profession som...yrke vars auktoritet och status bygger på hög formell utbildning, ofta universitetsbaserad. Nyckelord 2 Föreningen auktoriserade revisorer 3 Svenska Revisorssamfundet 1

7 INLEDNING inom professionen är lärdom, vetenskap, tillämpningsteknik, etik, kärlek till nästa och professionella sällskap. I olika definitioner som ges av olika professionsforskare, uppkommer dessa nyckelord i olika mönster och med olika nyanser (Hellberg, 1991). Professionen inom revisorsyrket innebär att skydda sin höga standard på yrket genom att alla revisorer arbetar åt samma håll och mot samma mål genom att vara välutbildad och att kontinuerligt vidareutbilda sig. Revisorn skall i sitt utövande av yrket handla enligt god revisorssed och god revisionssed, vilka är utsatta normer inom revisorsyrket. Detta gör att alla revisorer arbetar på liknande sätt utan klart utsatta regler. (Hellberg, 1991) I en artikel i Balans (1997) skriver Seth att 150 kvinnor blev intervjuade angående deras syn på revisorsyrket. Kvinnorna berättade om fördelar och nackdelar med att vara kvinna i revisorsyrket. Det framkom att kvinnorna anser sig vara mer lyhörda än män samt har lättare att få kontakt med klienterna. Vissa av kvinnorna tyckte att revisorsyrket är en mansdominerad värld, men att kvinnor har lättare att synas och få mer positiv uppmärksamhet på grund av detta. En av nackdelarna som framkom i intervjuerna var att revisorsyrket är en manlig profession, vilket samtidigt kan göra att kvinnor kan känna att de undervärderas eller missgynnas (ibid). FAR (2004a) skriver om riktlinjer för revisorn när han ska utforma revisionen, att det skall utföras enligt normerna god revisorssed och god revisionssed. Nationalencyklopedin (2005) definierar normer som...handlingsregel, påbud om hur man bör handla eller om hur något bör vara beskaffat eller organiserat. Enligt FAR (2000) infördes begreppet god revisionssed till 1975 års aktiebolagslag och medförde att revisorns rapportering utökades till att gälla hela årsredovisningen. God revisorssed är, enligt FAR (2005a) etiska normer för hur revisorn skall uppföra sig i rollen som revisor. Hit hör bestämmelser om bland annat oberoende och tystnadsplikt. FAR säger vidare att grundkraven för revisorsprofessionen bland annat är förtroende, kompetens, oberoende och tystnadsplikt för att omvärlden ska kunna ha tillit till revisorn. En revisor skall alltid vid granskning handla oberoende. (ibid) Revision innebär enligt FAR (2004a) att en oberoende person i efterhand granskar redovisningen och förvaltningen. I RevL 4 kan utläsas ur 20 att En revisor skall i revisionsverksamheten utföra sina uppdrag med opartiskhet och självständighet samt vara objektiv i sina ställningstaganden.. FAR (2002b) skriver att det finns två olika typer av oberoende där den ena är faktiskt oberoende som betyder att revisorn finner sig i en situation där han upplever att han utan hinder kan utföra sitt uppdrag objektivt. Det andra sättet är synligt oberoende som innebär att revisorn uppträder på ett sådant sätt att omvärlden uppfattar eller upplever att revisorn är oförhindrad att utföra sitt uppdrag objektivt (ibid). Denna opartiskhet prövar revisorerna själva genom att använda sig av analysmodellen. Det är en nyhet i RevL som kom att gälla från 1 januari, 2002, att revisorns opartiskhet och självständighet nu skall prövas i analysmodellen (se bilaga 4). I RevL 21 står det att En revisor ska för varje uppdrag i revisionsverksamheten pröva om det finns omständigheter som kan rubba förtroendet för hans eller hennes opartiskhet eller självständighet. Vidare skriver FAR att en revisor ska avstå från ett uppdrag, om det finns förhållanden som kan störa förtroendet för revisorns opartiskhet eller självständighet. Exempel på sådana omständigheter kan vara hot av egenintresse, självgranskning, partsställning, vänskap, förtroende eller plötslig rädsla. (FAR, 2005a) 4 Revisorslagen (2001:883) 2

8 INLEDNING I och med att vi ser att revisorsyrket som profession har ändrats så mycket bara under de senaste åren, skulle det vara mycket intressant att undersöka hur yrket som profession har förändrats under de senaste 30 åren. Vi vill också se hur antalet kvinnor har varit inom yrket och vad dessa kvinnor har haft för inflytande inom revisorsyrket. Till sist vill vi även undersöka hur kraven på oberoendet för revisorn har ändrats under de senaste 30 åren. 1.3 Syfte Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur revisorsyrket som profession har ändrats under de senaste 30 åren, med betoning på o hur kvinnors inflytande ändrats under de senaste 30 åren. o hur kraven på revisorns oberoende ändrats under de senaste 30 åren. 3

9 TEORI 2. TEORI I detta kapitel kommer vi att behandla den teoretiska delen av vårt undersökningsområde. Vi kommer att framställa vad de olika författarna skriver om hur revisorsyrket som profession med betoning på antalet kvinnliga och mannliga revisorer samt revisorns oberoende ändrats under de senaste 30 åren. Detta kommer sedan att ligga till grund för vårt fortsatta arbete. 2.1 Professionen Hellberg (1991, s 16) definierar professionen som yrkesgrupper som monopoliserar viss kunskap; en kunskap som (a) värderas som nyttig eller värdefull och som (b) utgör grunden för yrkesgruppens monopolisering av viss eller vissa yrkespositioner. Professioner är de yrkesgrupper, som genom ett organiserat strävande tillåts institutionalisera ett kunskaps- och yrkesmonopol. Det framgår av definitionen att professionsbegreppet är ett begrepp som behandlar förhållanden kring professionen. För att yrkesgrupper ska erhålla sin professionella status krävs att omgivningen räknas in i professionen, men också att yrkesgrupperna själv strävar efter att nå och bibehålla denna ställning. Förutom kompetens hos den professionella, måste det även finnas ett beroende mellan det professionella och omgivningen för att den professionella ska kunna inneha sin status. Professionsstrategin innebär ett effektivt uppträdande från professionernas sida, både som drivande kraft men också som opponerande mot andra gruppers och organiserade intressens handlingar. Detta genom att bevaka sin kompetens, så att ingen annan tar på sig arbetsuppgifter som personen inte har kunskaper för. (Hellberg, 1991) Både Abbott (1988) och Hellberg (1991) menar att professionen går ut på att inrätta ett beroendesystem, vilket leder till att grupper söker skydd för att utöka deras auktoritet, där auktoriteten är länken mellan professionalismen och arbetet. I teorin beskriver Abbott professionella beteenden och hur de professionella mellan arbetsområden värnar om professionen. Professionen består av själva revisorsyrket och hur standarden på yrket bevaras. Hellberg menar att det inte räcker att ha kunskapen, för att erhålla en professionell position, utan att den även måste tillägnas på det sätt som professionen har bestämt. Zetterberg (1990) säger att det krävs expertkunskaper från en speciell universitetsutbildning för att ett yrke skall bli en profession, som exempelvis advokat, läkare, tandläkare eller revisor. Skälet till varför yrkesgrupper försöker monopolisera sina kunskaper och positioner på arbetsmarknaden, menar professionsforskare, kan bero på exempelvis status, prestige, makt och materiella belöningar (Hellberg, 1991). Professionsforskare har diskuterat och ställt upp olika krav på kunskap som kan utgöra en bas för yrkesgruppers professionssträvanden. Diskussionen som förts, gällande vilken typ av kunskap som utgör basen för professionaliseringssträvanden och som effektivt kan användas för stängning av positioner, är exempelvis tyst och hemlig kunskap, kunskapens grad av abstraktion samt dess tekniska komplexitet. (Hellberg, 1991) Hellberg (1991) har en inställning att vilken kunskap som helst hävdas symboliskt och att den oftast saknar innehåll och relevans för den professionella yrkesutövningen. Hellberg menar vidare att den kunskapen som behövs i arbetet lärs in när professionspositionerna intagits. Genom en ökad kompetens växer förtroendet för revisorn, skriver Eklund och Jonsson (2004) 4

10 TEORI i sin magisteruppsats. Revisorerna får ett övertag gentemot sina klienter, genom att använda suddiga begrepp. Detta för att begreppen ger stort utrymme för anpassning vid olika förhållanden och att det kan vara till förmån för revisorerna, eftersom det innebär en underförstådd professionalism inom yrket. (ibid) 2.2 Revisorsyrket som profession Enligt FAR (2004a) är revisorn en person som är vald i ett bolag, förening eller annan sammanslutning och som yrkesmässigt sysslar med revisions- och redovisningsfrågor samt närliggande uppgifter. Revisorsyrket har fem steg, där det första steget är revisorsassistent, för att sedan bli godkänd revisor, som övergår till auktoriserad revisor, sedan till chef, för att slutligen bli delägare. (Lång klättring, 2005) Levander citerar Bäckström (ibid, s 10.) att Många studenter tänker på en revisor som en grå liten farbror som tycker om att räkna. Det är en nidbild som inte stämmer. Dagens revisor måste vara social och ha en mycket god förståelse för affärer. Revisorns arbete gör att alla intressenter till företaget, exempelvis ägare, kreditgivare, leverantörer, kunder, anställda samt stat och kommun, vågar lita på den finansiella information som ges ut (ibid). SRS (2005) menar att revisorns huvudsakliga arbetsuppgifter är att garantera att årsredovisningen ger en rättvisande bild av företagets finansiella ställning samt att kontrollera och yttra sig om styrelsens och VDn:s förvaltning. En positiv följd av revisionsarbetet är att fel och misstag kan upptäckas och förebyggas i tid (ibid). Utan revisorn skulle intressenterna behöva anlita egna kontrollanter för att skapa trovärdighet till företaget. (FAR, 2002a) Björkman (1978) skriver att revisorns uppgift förut i första hand var att övervaka aktieägarnas och föreningsmedlemmarnas intressen. Björkman påpekar att revisorns ansvarsområde dock fick sträcka sig längre. FAR (1991) menar att en revisor är en oberoende person som i efterhand ska kontrollera hur ett företag hanterat sin bokföring och administration. Revisorn ska enligt FAR (1991) i första hand undersöka om verksamheten har blivit rätt redovisad och om olika ekonomiuppgifter ger en korrekt bild av verksamheten. Själva målet med revisionen är oförändrad, skriver Gustafsson (Deloitte, 2005). Vidare skriver han att Revisorn skall med sin revisionsberättelse verifiera att han genom sin granskning kan bekräfta för aktieägare, långivare och andra intressenter att årsredovisningen ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning. Genom åren har revisorns sätt att arbeta ändrats, anser Eriksson och Vikström (2005). De menar att verksamheter tidigare använde sig av revisorer för att ansvara för företagets redovisningar till att numera endast omfatta granskning av utvalda poster och transaktioner. Detta för att den ekonomiska informationen ska säkerställa tillförlitlighet för företagets intressenter (ibid). Revisorn ska även titta på hur ledningen ansvarar för företaget, skriver Karlsson och Lindbäck (2003). En sak som Björkman väljer att framhålla är att det är synnerligen önskvärt att revisorn och styrelsen har god kontakt med varandra. Det som Björkman här diskuterar är ifall ett deltagande vid styrelsesammanträden kan göra att revisorn påverkas av de beslut som tas. Det är viktigt, att en revisor intar en fri och oberoende ställning och iakttar med den strängaste objektivitet (ibid). Karlsson och Lindbäck menar att den ideala revisorn har motivation och drivkraft att utföra sina uppdrag väl utan att känna sig påverkad av yttre faktorer. Den ideala revisorn ser det som sin skyldighet att tjäna omgivningen. 5

11 TEORI Normer & God revisorssed Karlsson och Lindbäck (2003) skriver i sin uppsats att normer kännetecknas av att förpliktelser samt ett önskat beteende preciseras, utan att vara tvingande. Vidare går det att utläsa att även normativa regler kan uppfattas som restriktiv på det sociala uppförandet, samtidigt som de överlåter och möjliggör handlingar. Normer för med sig förmåner såväl som förpliktelser, rättigheter såväl som skyldigheter. Att aktörer agerar på ett visst sätt i en given situation beror inte bara på deras eget intresse utan av vad de förväntas göra. (ibid) Karlsson och Lindbäck beskriver FAR som starkt normativ med deras cirka auktoriserade revisorer i Sverige. FAR:s normer blir ofta kärnvärderingar inom revisorsyrket. Det går att utläsa från FAR (2005a) att reglerna för god revisorssed antogs år 1976 av årsstämman. Enligt FAR (2004a) har den nya RevL, som kom år 2002, inneburit nya sätt att se på revisorns opartiskhet och självständighet i ett revisorsuppdrag. I RevL går det att utläsa av 19 En revisor skall iaktta god revisorssed. Om arbete som hänför sig till ett uppdrag i revisionsverksamheten utförs av ett biträde till revisorn, är revisorn skyldig att se till att även biträdet iakttar god revisorssed. I bilaga tre där vi jämför god revisorssed från 1977 och 2003 går det att utläsa hur god revisorssed förändrats över åren. De punkter som stämmer till fullo är punkterna om arvodesdebitering, tystnadsplikt, yrkesutövning samt punkten om förhållandet till kollegor. Vissa punkter är dock i närhet med varandra fortfarande som Yrkesmässigt uppträdande och Professionellt uppträdande samt Publicitet och ackvisition samt Publicitet och marknadsföring. I Publicitet och ackvisition är det borttaget att revisorn tidigare inte fick försöka värva uppdrag genom andra än i stadgarna medgivna reklamåtgärder eller genom direkt ackvisition. De punkter som fallit bort och ersatts med nya punkter är Oberoende som 1977 hade en egen rubrik, medan den från 2003 ingår under Professionellt uppträdande och Oförenlig verksamhet som har ersatts med God yrkessed, Organisation av verksamheten samt Vidareutbildning. Punkten som heter Vidareutbildning lyder, En ledamot skall upprätthålla och utveckla sina yrkeskunskaper genom vidareutbildning. Denna punkt kan antas ha tillkommit, i syftet att revisorer skall skydda professionen samt den kunskap de besitter. Det vi vill visa med jämförelsen är att många punkter fortfarande är behållna precis som de skrevs 1977, vilket vi anser borde betyda att de var väl genomförda då. Att sedan välja att döpa om några punkter samt ändra innehållet lite på vissa punkter för att göra de lite mer moderna anser vi bara är positivt. Oförenlig verksamhet från 1977 års god revisorssed, säger att revisorn inte får ägna sig åt annan verksamhet som är oförenlig med hans yrkesplikter som fristående revisor. I Empirin berättar Danielsson att revisorer tidigare sålde försäkringar vid sidan om själva revisorsyrket och fick då provision för det han sålde. Detta menar han är en oförenlig verksamhet, eftersom dessa arbetsuppgifter inte ansågs vara i enlighet med vad yrket innebär. Punkten har sedan blivit borttagen helt från 2003 års goda revisorssed men följs mer nuförtiden än vad den gjorde då den hade en egen rubrik. 2.3 Kraven för att bli godkänd eller auktoriserad revisor Kommerskollegium (2005) är Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik och arbetar för att nå en öppen handel med klara spelregler, både inom och utanför EU. År 1973, då Kommerskollegium övertog auktorisationsförfarandet från Stockholms handelskammare, påpekar Björkman (1978) att kraven från Kommerskollegium för att erhålla auktorisation som revisor var att revisorn yrkesmässigt skulle arbeta med revision. Revisorn skulle även vara bosatt i Sverige, vara myndig och inte vara i konkurs. För att kalla sig auktoriserad, var revisorn också tvungen att ha avlagt en ekonomexamen eller likvärdig examen vid svenskt 6

12 TEORI universitet eller högskola. Det var även obligatoriskt att bedriva praktisk verksamhet på tillfredsställande sätt i minst fem år. Revisorn skulle förutom detta också vara pålitlig och lämplig för revisionsyrket. I FAR (1992) förordning (1973:221) om auktorisation och godkännande av revisorer kan utläsas att kraven för att få auktorisation nästan är desamma som de som kommerskollegium gav ut år Avvikelserna är bland annat att revisorn nu inte skulle ha förvaltare, eller vara förbjuden att utöva rådgivning i verksamheten, enligt lagen (1985:354) om förbud mot yrkesmässig rådgivning. Senare, år 1992 var det även tillåtet att ha avlagt motsvarande examen i Danmark, Finland, Island eller Norge i enlighet med vad kommerskollegium bestämt. Enligt dessa regler skulle minst tre av de fem praktikåren utförts i Sverige. RN 5 s föreskrifter (RNFS 2001:3) om godkännande, auktorisation och registrering skriver i 1 att det krävs ett utövande av revisionsverksamhet på minst timmar på de senaste fem åren, för att bli godkänd eller auktoriserad revisor eller för att erhålla fortsatt godkännande eller auktorisation. Det står även skrivet att mer än hälften av dessa timmar skall ha avsett juridiska personer som enligt lag skall ha godkänd eller auktoriserad revisor. Uppgifterna skall ha innefattat revisionsklienter inom olika branscher. I RevL kan utläsas i 4 punkt 5 att det krävs en revisorsexamen hos Revisorsnämnden, för att bli en godkänd revisor. I 5 står det att en auktorisation kräver en högre revisorsexamen Revisorsprovet RN (2005) som bildades den 1 juli 1995, skriver att antalet provdeltagare för revisorsprovet har varierat kraftigt från år 1998, då de första proven anordnades, från ett fåtal till drygt 200 per provomgång. RN beräknar att antalet provdeltagare hädanefter kommer att uppgå till per år. Detta med hjälp av genomsnittet av antalet årliga ansökningar om godkännande/auktorisation och med antagandet att en del personer behöver göra mer än ett försök för att få ett godkänt provresultat. (ibid) I en artikel i Balans (4/2004) ifrågasätter Flöstrand och Gröjer om revisorsprovet är könsneutralt. De grundar detta på statistik på antalet godkända provdeltagare från år 2002 till På de prov som de undersökte visade det sig att godkända revisorsprov under perioden totalt låg på 44 % (115 personer) kvinnor, men 51 % (161 personer) för männen (ibid). Det har varit färre kvinnor än män som skrivit provet för revisorsexamen under åren och procentuellt har färre kvinnor än män blivit godkända. Hettinger (muntlig kommunikation, 2005) var med i konstruktörspoolen, som både gjorde och rättade proven mellan åren Hans bedömning är att proven inriktades mer på att testa redovisningskunskaper än just det professionella omdömet. Hettinger berättar att hans kollegor på Deloitte, anser att proven nu även innefattar komplexa omdömestester. Flöstrand och Gröjer skriver att det är...viktigare för examensrådet att undersöka om proven verkligen mäter det de är tänkta att mäta: det professionella omdömet. De menar vidare att det skilde sig mycket mellan män och kvinnor på godkännandefrekvensen av revisorsproven. Vid varje provtillfälle varierade det i antalet godkända provdeltagare kraftigt, både för män och för kvinnor. Detta skulle kunna bero på om revisorn har sin verksamhet i en stor eller liten stad. Det sker tidigt specialisering i de större städerna, vilket leder till att de revisorerna inte har lika bred kunskap som de revisorer, som har sin verksamhet i en mindre stad (ibid). Hettinger håller med om detta och menar att storstadsrevisorerna blir mer storbolagsinriktade och kan 5 Revisorsnämnden 7

13 TEORI därför normalt mycket mindre om småbolagsbeskattning. Vidare blir storstadsrevisorerna i sin yrkesutövning mer kontrollerande och mindre affärsinriktade än revisorer på mindre orter med större del av sin verksamhet inom ägarledda företag (ibid). Flöstrand och Gröjer menar att skillnaderna även skulle kunna bero på att rättningen inte är rättvis eller att proven är olika svåra Godkända revisorer Antalet godkända revisorer har haft en långsam ökning fram till slutet av 1990-talet, då siffran började sjunka en aning fram till början på 2000-talet när trenden vände. År 1985 var andelen kvinnor 13 %. Den siffran hade år 1995 ökat till 27 %, för att stiga ytterligare till 32 % år (RN, 2005) Av figur 2:1 framgår att antalet godkända kvinnor hade en stor ökning mellan åren 1985 och 1995, för att sedan minska till en lägre siffra år Samma gäller för männen, men att antalet män i stället ständigt har legat på en betydligt högre nivå än kvinnorna. Däremot har de godkända männen sjunkit mellan åren 1995 och Auktoriserade revisorer Statistik från RN (2005) visar att antalet auktoriserade revisorer stadigt har ökat från 1985 fram till i dag, men att det under 1990-talet var lägre ökning årsvis. Av det totala antalet auktoriserade revisorerna i Sverige år 1985 var det endast cirka 8 % kvinnor, medan det år 1995 hade stigit till 21 %. År 2005 ligger siffran i stället på 27 % (RN, 2005). I FAR (2000) står det att det arbetar cirka tre medarbetare, exempelvis blivande revisorer, specialister och sekreterare på varje auktoriserad revisor. Enligt Seth (1997) reflekterades det över att många auktoriserade kvinnors målsättningar är lägre än männens. Hon menar att målsättningens nivå påverkar synen på möjligheterna att uppnå dessa. Fig. 2:1. Förändringar i andelen godkända revisorer mot auktoriserade revisorer (RN, 2005) Godk. Kvinnor Aukt. Kvinnor Godk.Män Aukt. Män Antal Personer Årtal Staplarna sträcker sig bara från år 1985 på grund av att RN inte har tidigare information om antalet godkända och auktoriserade kvinnor och män skilda åt, utan bara det totala antalet auktoriserade och godkända. Dessa tre år valdes för att ge en överblick över svängningar inom revisorsyrket. Det kan utläsas av figuren att antalet auktoriserade revisorer stadigt har 8

14 TEORI ökat, både för männen och kvinnorna, mellan åren. Ökningarna har dock varit större för de kvinnliga revisorerna än för de manliga. 2.4 Ökade krav på revisorsrollen Brink (1999) menar att kraven på särskild kompetens för revisorn har ökat. Lyth (FAR, 2004b) skriver att revisionen ska kvalitetssäkra den redovisning som ett företag lämnar och Nackstad (ibid) säger att den kvalitetssäkringen kommer att medföra att behovet av revisionen kommer att öka. Detta kommer också att leda till att revisorn får en allt viktigare och starkare roll, som i sin tur gör att revisorn fortlöpande måste förbättra sin kompetens och arbetsstrategi (ibid). FAR (1991) påpekar att revisorn måste hålla hög kvalitet på sitt arbete, för att motsvara omvärldens förtroende. Fernström (FAR, 2004b) menar att de ökade förväntningarna på revisionen gör att denna blir mer omfattande. Nackstad (FAR, 2004b) berättar att reglerna för redovisnings- och revisionsområdet har blivit allt mer detaljrika, men att det inte får ersätta gott omdöme. Han framhåller att de nya reglerna kan innebära att överblicken kan gå förlorad. Revisorsyrket kräver ständigt mer kunskap och engagemang, säger Fernström (FAR, 2004b). Revisorn får i större företag rollen som coach och får därför leda arbetet i team av experter och revisorer inom olika områden. Detta anser Hettinger (muntlig kommunikation, 2005) inte alls stämmer utan menar att revisorn alltid har varit coach i små företag och att revisorer i storföretag nu vaknat till liv och insett värdet att vara serviceminded. Granskningen som tidigare var traditionellt inriktad har nu blivit mer lyhörd och verksamhetsrelaterad (Fernström). Fernström påpekar vidare att revisionen har blivit mer anpassad till företagets aktuella situation. 2.5 Kvalitetskontroll I FAR (1991) kan utläsas att revisorn själv ska tillfredsställa omvärldens förtroende när han ska granska och värdera företag, genom att upprätthålla en hög kvalitet på sitt arbete. Detta kräver att revisorns eget arbete granskas och kontrolleras. Hettinger (muntlig kommunikation, 2005) säger att kvalitetskontrollen över revisorer sker kontinuerligt och på tre olika nivåer. För det första sker kvalitetskontroll inom ramen för varje enskild revisionsuppdrag, där rutinerna normalt innefattar såväl kontroll- och checklistor, för att säkerställa att revisionen utförts enligt aktuell policy och i den omfattning som är erforderligt. På större uppdrag är det också regelmässigt att innan revisionsberättelse avlämnas skall någon annan än den påskrivande revisorn göra en översiktlig genomgång av revisionsarbetet och därmed kvalitetssäkra den genomförda revisionen. (ibid) För det andra sker kvalitetskontroll av verksamheten inom varje revisionsbyrå. Alla större byråer har välutvecklade kvalitetssystem som innefattar kontinuerliga kontroller, där alla ansvariga revisorers arbete blir kontrollerat inom en tidsperiod av några år. Arbetet är systematiskt och följer fastlagda byråprinciper. Revisorsorganisationerna FAR och SRS utövar, inom ramen för sina medlemmar, kontroll med disciplinära befogenheter. (ibid) För det tredje är Revisorsnämnden även kontrollorgan över kårens yrkesutövning. De kan, mot bakgrund av anmälningar, genomföra kontroller och vidta disciplinära åtgärder när så bedöms erforderligt. Nämnden utövar vidare även en fristående allmän kvalitetskontroll. 9

15 TEORI Revisornämnden publicerar löpande domar och resultat av förhandsfrågor kring tolkning av god revisionssed och god revisorssed. (ibid) 2.6 Oberoende inom revisorsprofessionen Sjöström (1994) skriver i sin licentiatavhandling att jävsregeln, som innebär att revisorn inte får granska organisationer där han har direkt eller indirekt intresse, introducerades i Sverige år I Lång klättring (2005) kan läsas att företagsskandaler som inträffat de senaste åren har medfört i ett stort antal nya regler och lagar, både i Sverige och globalt. De nya reglerna och lagarna innebär att revisorn får mer jobb och ett nytt sätt att arbeta (ibid). Samtidigt som de nya lagarna tillkommer innebär det att man glider ifrån det som professionen står för. Det blir mer lagar som följs och mindre normer att följa och tanken med professioner är att normer följs. I en artikel i Svenska Dagbladet (Skandiauppdraget, 2003) skrivs att revisorns roll inom professionen har skärpts och att branschen har förändrats på grund av detta. Revisorn har vid skandalerna spelat med och inte informerat styrelsen om de fel som han/hon har upptäckt, eller bara inte hängt med i svängarna (Den värsta, 2003). Detta har lett till undersökningar om skärpta krav rörande oberoendet (ibid). Eklund och Jonsson (2002) skriver i sin magisteruppsats att revisorn måste skapa förtroende, framför allt genom etik, moral och en hög professionalism, för att uppfattas som oberoende. Revisionsbyråer använder sig av analysmodellen, för att analysera revisorns förhållande till sina klienter och kan på detta sätt säkerställa oberoendet. Modellen fungerar så att revisorn kontrollerar sig själv och det är bara revisorn själv som primärt kan avgöra hur oberoende han/hon är. Vidare skriver Eklund och Jonsson att, självgranskning kan vara ett problem, eftersom frågan är om det kan ses som en bas att bygga förtroende att revisorn själv ska avgöra om det föreligget oberoende Analysmodellen Skyrev 6 (2005) skriver att analysmodellen (bilaga 4) är en modell som är utvecklad av FAR i anslutning till den nya RevL som antogs 1 januari, Enligt FAR (2005b) ersatte modellen gamla register över förbud och är utformad enligt internationellt mönster. FAR poängterar vidare att det är viktigt att oberoendeanalysen ständigt uppdateras. Med det menas att revisorn måste pröva förutsättningarna för sin opartiskhet och självständighet så fort det finns anledning till det. FAR menar att graden av risk för oberoende sträcker sig på en skala och att denna risk kan visas som en punkt på den skalan. FAR anser vidare att det behövs ett kontrollsystem för att säkerställa att revisorn uppfyller yrkesnormerna, genom att en tredje person avgör om han/hon anser att affärshändelsen utgör ett hot mot oberoendet. Detta eftersom det krävs objektiva kriterier för att kunna avgöra detta (ibid). 6 Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer 10

16 METOD 3. METOD I detta kapitel beskrivs och motiveras den metod som använts vid uppsatsens genomförande, hur vi hittat vår litteratur samt valet av källor. Vi kommer även i detta kapitel ta upp problem som vi stött på under vägen. 3.1 Forskningsansats Då vårt arbete gick ut på att beskriva hur revisorsyrket förändrats över tiden, med hjälp av intervjuer från personer i arbetslivet ansåg vi att aktörssynsätt var det synsätt som blev rätt för oss. Bruzelius och Skärvad (2004) skriver att ett aktörssynsätt sätter fokus på individens handlande i organisationer, medan Lundahl och Skärvad (1999) menar att aktörssynsättet beskriver hur beslut styrs av människor och deras tolkning av verkligheten, drivkrafter, värderingar, och föreställningsramar, gärningar och ageranden. Då vårt arbete inriktades mot att förklara sociala sammanhang utifrån en aktörs egen synvinkel, lyckades vi med detta synsätt få fram aktörernas personliga åsikter. Vi kan få flera olika svar på precis samma fråga, eftersom aktörerna har olika erfarenheter. Denscombe (2000) skriver att ett nyckelord vid aktörssynsätt är interaktion, Nationalencyklopedin (2005) förklarar interaktion som samverkan, samspel; process där grupper eller individer genom sitt handlande ömsesidigt påverkar varandra, där påverkan kan förmedlas via exempelvis språk, gester och symboler. Thurén (2000) förklarar att deduktiva sätt att dra slutsatser innebär att en slutsats dras utifrån logik, som blir giltig om den är logiskt sammanhängande. I vårt arbete kommer vi att tillämpa deduktiva sätt att dra slutsatser. Detta genom att vi har tittat på teorin och ser om det stämmer med empirin. 3.2 Undersökningsansats Vi har använt oss av fallstudier med ett kvalitativt synsätt i vår uppsats. Denscombe (2000) skriver i sin förklaring av fallstudier att det utgör ett brett tillvägagångssätt, med utgångspunkten och inriktningen på en eller ett fåtal undersökningsenheter. Principen är att använda sig av enskilda enheter och fokusera på djupet när det gäller händelser, relationer, erfarenheter eller processer som uppträder. En bra fallstudie måste innehålla en klar bild av fallets gränser och tydligt redovisa vilka dessa är. Fördelarna med fallstudier är just inriktningen på ett fåtal enheter vilket ger oss möjlighet att få djup. (ibid) Det kvalitativa gör att vi har öppenhet inför resultaten av varje intervju. Vi vill öka förståelsen för våra aktörers tankar och funderingar kring deras svar. Detta då vi gjort intervjufrågorna öppna så att aktörerna kan svara utifrån deras upplevda erfarenheter. Det finns gemensamma drag i samtliga intervjusvar. 3.3 Val av aktörer Vi har fokuserat på tre olika revisionsbolag, KPMG och Deloitte i Skellefteå samt Öhrlings PwC AB 7 i Stockholm. Vi hade i förväg bestämt oss för att använda två revisorsassistenter, en kvinna och en man, samt två auktoriserade revisorer, också det en kvinna och en man. Dessa fyra personer som sedan intervjuades, fick vi tag på genom kontakter på respektive företag. Dessa kontakter har en hög befattning och är mycket kvalificerade att uttala sig om vilka personer som de ansåg var mest betydelsefulla att intervjua, för vår uppsats. Revisorsassistenterna valdes för att få en ny bild av hur de uppfattar revisorsyrket idag och de 7 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB 11

17 METOD auktoriserade valdes för att få fram det historiska professionsperspektivet. Vår avsikt med detta var att få en bredd i arbetet. I och med att samtliga aktörer har olika bakgrunder, ledde det till att olika synsätt framkom. Våra intervjuguider (bilaga 1 och 1.1, för de auktoriserade revisorerna och bilaga 2 för revisorsassistenterna) innehåller mycket öppna frågor, för att kunna låta våra aktörer prata fritt och komma mer in på djupet på ämnet. Vi har även använt oss av en femte aktör, Hettinger, A, som varit en muntlig källa och enbart har lagt in kommentarer i vår teori. Vi anser att hans kommentarer är tillförlitliga för att han tidigare har arbetat som lärare inom revision på Handelshögskolan i Umeå och arbetar nu på Deloitte i Skellefteå som auktoriserad revisor. 3.4 Datainsamlingsmetod Fallstudier valde vi för att ha möjlighet att ge revisorerna stort utrymme vid intervjuerna, för att verkligen komma in till kärnan i ämnet. En stor fördel med fallstudier är att det finns möjlighet att studera saker i detalj (Denscombe, 2000). En av intervjuerna skedde på plats och utfördes som personlig intervju. Detta gav både oss och aktören möjlighet att undvika missförstånd Vi ville erbjuda den intervjuade att kunna ställa egna frågor. Detta gjorde att aktören på så sätt fick en klar bild av vad frågorna innebar och kunde ge utförliga svar på frågorna. Däremot hade vi inte samma möjlighet att besöka våra övriga aktörer på grund av tidsbrist, men också av ekonomiska skäl, vilket gjorde att vi valde att intervjua dessa med hjälp av en högtalartelefon. Samtliga intervjuer spelades in, dels för att göra intervjuerna smidiga och dels för att kunna följa upp svaren i efterhand. Detta resulterade i att vi inte behövde anteckna samtidigt som intervjuerna pågick och att överföringen till text underlättades. Vårt mål med våra valda aktörer, var att få fram jämn könsfördelning, för att erhålla olika synvinklar. Linda Forsell, revisorsassistent, Deloitte, Skellefteå Martin Höglund, revisorsassistent, Öhrlings PwC AB, Stockholm Birgitta Gustafsson, auktoriserad revisor, KPMG, Skellefteå Åke Danielsson, auktoriserad revisor, Öhrlings PwC AB, Stockholm 3.5 Litteraturstudie Vi har gjort en litteraturstudie genom att samla in relevant information och på så sätt få så stark stomme som möjligt till arbetet, men även för att skaffa en bred bild och kunskap av vårt område. Vi valde att använda böcker, tidskrifter och artiklar samt andra uppsatser och avhandlingar. För att hitta de valda böckerna användes Luleå tekniska universitets biblioteks sökmotorer Lucia och Libris samt databasen Ebsco. De sökord vi nyttjade var Revisor, FAR, Revision, Accountant, Redovisning historia, Andrew Abbott och Abbott and profession. Även Internets sökmotor Google utnyttjades för att hitta betydelsefull information. Där användes samma sökord. Tidskriften Balans läste vi för att få fram olika artiklar med fria debatter om redovisning och revisioner från FAR. Totalt fick vi fram cirka 25 artiklar från Balans, men vi hade dock bara användning för tre av dessa. Vi sökte specifikt artiklar om revisorer och hur yrket förändrats, om kvinnliga revisorer samt oberoende. 12

18 METOD 3.6 Analysmetod Vi har under arbetet med denna uppsats haft professionen som huvudsyfte och stöttepelare, för att sedan ha betoning på hur kvinnligt/manligt samt oberoendet för revisorer förändrats över de senaste 30 åren. Detta har gjort det möjligt för oss att jämföra aktörernas åsikter och synpunkter med sådant vi funnit i teorin. Vi har på så sätt också fått en ökad förståelse för hur förändringen har varit rent praktiskt, jämfört med vad som står skrivet i böckerna. Med hjälp av teorin och empirin har vi slutligen försökt att hitta samband och förklaringar till de olika förändringarna som skett inom revisorsprofessionen. 3.7 Metodproblem En nackdel med intervjuerna var att vi inte hade någon möjlighet att träffa alla fyra aktörer på plats. Detta kan ha gjort att vi inte fått med viktiga ansiktsuttryck, som aktörerna kanske velat trycka på. För att undvika missförstånd var vi noga med att se till att de hade förstått frågorna och kontrollerade att vi hade tolkat deras svar rätt. Det fanns även en risk att aktörerna kände sig osäkra och hämmade att svara, i och med att vi valde att spela in intervjuerna. Vi var därför noga med att påpeka att det inspelade materialet endast skulle användas av oss och att det inte skulle lämnas ut till utomstående. Vi var också noga med att poängtera att den utfrågade hade möjlighet att vara anonym om så önskades. Vi kände dock att inspelningen glömdes bort och att intervjuerna flöt på mycket bra. Vi var sedan synnerligen noggranna med hur vi fick ner intervjun till text. I detta sammanhang kan också diskuteras om validitet föreligger. Validitet handlar enligt Infovoice (2005), om data har samlats in och bearbetats på ett systematiskt och hederligt sätt. Detta har bland annat skett genom att våra respondenter har läst igenom och korrigerat sina intervjusvar, för att på så sätt rätta till missuppfattningar och göra förtydliganden. Infovice menar också att validitet innefattar att använda rätt sak vid rätt tillfälle. För uppsatsen innebär det att intervjua rätt personer och att ställa rätt frågor till rätt person, vilket vi gjort genom att få namnen på våra respondenter genom kompetenta personer med hög befattning och stor kompetens som kan tala om vilka personer som skulle vara mest lämpade att svara på våra frågor. De frågor vi ställde gick vi sedan igenom med båda våra kontakter för att få dessa så tydliga och klara som möjligt. Vi frågade också den personen om han ansåg att frågorna var lämpade för respondenterna, så att inte fel frågor skulle ställas till fel person. 13

19 EMPIRI 4. EMPIRI I detta kapitel kommer vi att redogöra för de resultat, vi fick från de fyra aktörer som intervjuades. 4.1 Linda Forssell, Deloitte Linda Forssell intervjuades personligen fredagen den 22/ kl Hon är Revisorsassistent på Deloitte i Skellefteå och har varit verksam i branschen i snart två år. Revisorsyrket Forsell säger att det finns människor som aldrig kommer i kontakt med en revisor. De personerna vet ofta vad bokslut och årsredovisning är, men många undrar vad revisorerna gör egentligen. Revisorerna ska granska att bokslutet är rätt och rimligt samt att siffrorna är riktiga och ärliga, det vill säga granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och VD:ns förvaltning. Granskningen ska utföras enligt god revisionssed. Forssells uppfattning om revisorsyrket är den samma i dag som den var redan under studietiden. Även arbetsuppgifterna tycker Forssell stämmer bra överens med den bild som hon hade föreställt sig innan hon började. Hon påpekar dock att det aldrig går att föreställa sig hur yrket är och att det för henne blev en stor omställning från teori till praktik. Första tiden tänkte hon Oj! Har vi läst det här? Har vi lärt oss det här? Har vi pratat om det här? Redan vid studietiden, kände Forsell att revisorsyrket kunde vara intressant. Främst för att arbetet innebär variation och att det finns möjligheter att träffa och arbeta med flera olika typer av människor och företag. Forssell förklarar att arbetet kan innefatta både större företag, där det kan ta en hel dag att bara granska exempelvis kundfordringar, eller mindre enmansföretag, där alla uppgifter kan göras på en dag. Hon vill jämföra revisorsyrket med exempelvis en ekonomiassistent på ett bolag, som i stället arbetar med samma arbetsuppgifter dagligen. Forssell anser att revisorns arbetsuppgifter är mer varierande och det krävs flexibilitet. Hennes önskan var att få arbeta med revision men också med löpande bokföring och bokslut, både på mindre och större bolag. Forssell tycker de arbetsuppgifter hon har i dag motsvarar dessa förväntningar. Kvinnligt/Manligt Forssell menar att Det är klart att kvinnor och män agerar på olika sätt i olika situationer. Forssell tror att det finns en gammal bild, att det tidigare bara var män som var revisorer, men påpekar däremot att det arbetar ganska många kvinnor på Deloittes kontor i Skellefteå. Forssell tror att det säkert finns skillnader på hur kunden uppfattar en manlig eller en kvinnlig revisor. Vissa kunder kan kanske ha åsikter om yngre och äldre, det vill säga nyblivna och erfarna revisorer. Forssell tror att vissa kunder, i vissa situationer, skulle behandla en 30 årig kvinna annorlunda, än en kvinna på 50 år. Hon menar att det gäller att visa sina kunskaper och visa problemen kan lösas och frågeställningar kan besvaras i alla fall. Om en mindre erfaren inte kan besvara en fråga finns det alltid erfarna kollegor i närheten att be om hjälp. Forssell tror att det säkert är samma med en nyutexaminerad man i jämförelse med en mer erfaren också, där den yngre måste bevisa sin kompetens på ett tydligare sätt. I större företag, 14

20 EMPIRI där det i bland är mansdominerat med mycket män i företagsledningen, kan det vara svårt för en yngre kvinna att stövla in, tror hon. Samtidigt kan det säkerligen vara en fördel, i vissa situationer, att vara kvinna. Forssell tror att det kan vara hon som har förutfattade meningar, men upplever inte själv att det är några problem som kvinna. Forssell tror att det blir bättre och bättre, att könsgränserna suddas ut. Oberoende När det gäller oberoende finns det regler som revisorer ska följa, berättar Forssell. I RevL anges revisorns skyldigheter. Den som är vald revisor ska för varje uppdrag, utföra en prövning enligt RevL 21, som behandlar analysmodellen, för att pröva sitt oberoende och om det föreligger jäv. Detta för att försäkra sig och klienten om sitt oberoende. Forssell säger att det finns risk att hamna i oberoendeproblem om revisorn till exempel känner kunden personligen och har en nära personlig relation till kunden. Detta leder till att oberoendet kan påverkas. Hos vissa kunder görs både bokslut, årsredovisning och revision, berättar Forssell, men då ser vi till att det är olika personer som gör det. Exempelvis om Kalle gör bokslut och årsredovisning så granskar någon annan årsredovisningen och då får inte Kalle ingå i revisionsteamet. Forssell anser att de kan lösa denna del av oberoendeproblem, med hjälp av att arbetet styrs upp så att inte samma personer gör både bokslut och revision. Normgivarna Årsredovisningslagen, Aktiebolagslagen, Bokföringsnämnden och Redovisningsrådet, är de lagar och rekommendationer som revisorer måste följa. Det är däremot svårt att säga om det finns några viktiga oskrivna lagar och normer, säger Forssell. De anställda på Deloitte ska exempelvis agera på samma sätt gentemot kunder och medarbetare, men mycket är sådana saker som många inte tänker på, förklarar hon. 4.2 Martin Höglund, Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Martin Höglund intervjuades via telefon tisdagen den 3/ kl Han är Revisorsassistent på Öhrlings PwC AB i Stockholm och har varit verksam i branschen i cirka 4 år. Revisorsyrket Höglund valde att förklara revisorsyrket genom ett börsbolag, hur revisionen och revisorns roll förklaras där. I ett börsbolag har aktieägare satsat pengar och för att de ska kunna förlita sig på de som har fått förtroendet att förvalta deras pengar korrekt, behövs en oberoende part som inte har direkt insyn i verksamheten, det är revisorns roll. Han vill definiera revisorsyrket som En oberoende part som verifierar finansiell information i ett bolag. Även i mindre bolag är revisorsyrket oftast att säkerställa finansiell information, menar han. Exempelvis om det lilla bolaget ansöker om lån, så är det av stor vikt att ha en oberoende part som kan säkerställa de uppgifter som bolaget presenterar, i detta fall då för banken. Då Höglund läste på universitet hade han ingen inblick i vad en revisor gör, utan menar att det blev ett uppvaknande när han väl hamnade i branschen. Grunduppfattningen som han hade var att det handlade om att säkerställa finansiell information, har dock inte ändrats. Att det finns en resultaträkning som säger en sak och en balansräkning med massa olika poster, som säger en annan, visste han att revisorsyrket innebär. Däremot anser han att en mängd fler 15