Guldäpplet till SBR!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Guldäpplet till SBR!"

Transkript

1 Nr 1/2 Januari/Februari 2008 Bitidningen Äppelmarknaden i Kivik: Guldäpplet till SBR! Planera och reparera Hur får jag slät honung? Binas stora värde som pollinatörer Bitidningen 1/

2 2 Bitidningen 1/2 2008

3 Ledaren Bitidningen har fått ett nytt ansikte Åke Sandquist Förbundsordförande Tiden går fort och vi kan summera år Skörden av honung har på de flesta platser varit lägre än normalt. Frågan är sedan vad som är normalt. Där jag bor och har mina bisamhällen varierar skördarna mycket från år till år. Sommaren har varit regnig och sommardraget i stort sett obefintligt. Hösten blev bra och det blev både lind och ljung till slut Den tidning Du just nu läser har förnyats rejält. Förbundet har en ambition och målsättning att Bitidningen ska ha högt läsvärde och utgöra en stor del av SBR: s medlemsnytta. Tidningen har fått en helt ny layout och tydligare uppdelning, fler sidor, det skall bli lättare att hitta i den. Tidningen skall spegla vad som händer inom biodlingen i Sverige, med intressanta artiklar, med tydliga och återkommande reportage kring våra kärnområden. Bitidningen är dessutom ett viktigt organ för förbundsledningen. Tidningen skall offensivt stödja de pågående aktiviteterna och beskriva och följa upp olika projekt som bedrivs inom SBR. Medlemmarna skall finna något som är intressant just utifrån sin verksamhet De som vill växa med sin biodling behöver aktuella artiklar och inspiration. Vad krävs för att gå från 7 till 70 samhällen. Vi kommer att rekrytera allt fler nya biodlare. Den gruppen skall finna läsvärda artiklar som ger ökad kompetens. För att detta skall bli verklighet måste vi göra en ordenlig kraftsamling och få flera personer inom vår organisation att skriva intressanta artiklar eller ge förslag på ämnesområden. Jag vill därför uppmana alla att bidra med material och bilder till artiklar som vi kan publicera. Vårt varumärke är viktigt, hur vi kommunicerar internt och externt. SBR: s varumärke är av stort värde, för alla inom vår organisation. Det krävs en tydlighet och framförallt ett stort mått av konsekvens för att vara trovärdig. Styrelsen har arbetat fram en grafisk manual, som ligger för beslut till riksförbundsmötet. Vårt varumärke skall ge en rätt bild av vår organisation, och framförallt skall varumärket bli ännu starkare i framtiden. Distrikt och föreningar skall självklart kunna använda de olika verktyg som finns i den grafiska manualen. Under hösten har styrelsen arbetat fram en verksamhetsplan för det kommande året och även en långtidsplan fram till år Vi arbetar med en offensiv planering för att få en tillväxt inom vår bransch. LRF och SV blir våra riktigt stora samarbetspartners de kommande åren. Det finns en positiv framtidstro till den gröna näringen och att den skall bli den stora tillväxtmotorn i Sverige. Vi biodlare har självklart en stor chans att åka med på det tåget. Vi har aldrig haft större möjligheter än nu, men bara om vi tar tillvara på möjligheterna. Det kommer en ny amerikansk film till Sverige med den kände skådespelaren Jerry Seinfeld som handlar om bin. Gå gärna in och titta på några trailers under <www.beemovie.com>. Där finns även några spel om biodling. Jag har testat, riktigt kul. Till sist önskar jag alla SBR medlemmar ett riktigt Gott Nytt År! Årgång 107 Redaktion: Bäckaskog 663, Hallsberg Redaktör: Erik Österlund Telefon: , E-post: Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före aktuell månad. Material- och annonsinformation: Sid 36, 38. Manusstopp den första i månaden, knappt en månad före utgiv nings dagen. Tryck: VTT Grafiska, Vimmerby Trycks på miljövänligt papper. ISSN Ansvarig utgivare: Förbundsordförande Åke Sandquist, Topasstigen 3, Emmaboda. Telefon: , Epost: Sveriges Biodlares Riksförbund är en politiskt, religiöst och etniskt obunden ideell organisation, som bygger på principen om frivilligt, individuellt medlemskap. SBR ska arbeta för att utveckla svensk biodling som näring och meningsfull fritidssysselsättning, numerärt, fackligt, socialt och innehållsmässigt. Förbundsexpedition: Trumpetarevägen 5, Mantorp. Telefon: se telefonlista på sidan 38. Fax: Plusgiro: Bankgiro: E-post: Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen. Öppet: Mån-tors Fre Webbplats: 3

4 I detta nummer JAN/FEB 2008 Tillväxtkonferensen ser framåt 6 I bigården Planera och reparera 8 Kvinnliga Nätverket medlemsnytta 11 Frågelådan slät honung 13 På SJV om bärkraftig biodling 14 Nystart för Carnicagruppen 15 Bisjukdomskomm. och varroa 16 Drottningodling/Avel 18 Uppvaktning om björnar 23 Årets Guldäpplevinnare 24 Nosema ceranae i Sverige 26 Åtvids Bf 90 år 27 SBR-styrelsens goda rapporter kr skattefria? 30 Binas värde som pollinatörer 32 Almanackan, Marknaden HF-nytt, SBR-Kontakt Nästa nummer utkommer i slutet av februari. Manusstopp: 1 februari. Numret därpå i slutet av mars Manusstopp: 1 mars 8 13 Omslagsbilden: Omslagsbilden visar SBR:s ordf Åke Sandquist t v, på äppelmarknaden i Kivik med Årets Guldäpple. Se sid 24. Foto: William Watts 32 4 Bitidningen 1/2 2008

5 nu med 20 Års rötskyddsgaranti! effect vimmerby Bitidningen 1/

6 Tillväxtkonferensen nov Mycket är på gång när det gäller samarbetet mellan SBR och LRF. Tillväxtkonferensen i Mjölby, nov var ett led i detta samarbete. Jag heter KLAS OLOF OHLSSON och är ordförande i Uppsala läns biodlaredistrikt. Jag bor utanför Enköping. Jag har utökat min biodling de senaste 5 åren. Denna höst har jag invintrat 90 samhällen. Jag är varroainstruktör och har i år blivit invald i bisjukdomskommittén. Som deltagare i konferensen blir det en hel del information. En del av denna information är ibland en upprepning av vad som diskuterats på tidigare möten, men det kommer fram en hel del nya tankar och infallsvinklar från deltagarna. Det är viktigt att saker och ting belyses från olika personer. Lördagens arbete startade med tillväxtprojektet, om hur vi skall kunna öka antalet biodlare och bisamhällen. Målet är tänkt att vara intaget till Mats Mellblom, projektledare, inledde med en kort presentation. Därefter tog företagarcoacherna Karin Madsen och Maria Fermvik från LRF över och inledde ett grupparbete i form av Brain storming. Med denna arbetsform kom det fram en mängd olika förslag till aktiviteter. Många bra och genomförbara idéer kom från deltagarna. Det var en bra och givande del av konferensen. Söndagens arbete bestod i att gå igenom SBR:s långtidsplan ( ) och verksamhetsplan för Här kunde vi påverka och komma med förslag till förändringar. Utöver detta fick vi information om flera olika aktiviteter som t ex KY-utbildningen i Garpenberg och BeeNova. Jag tycker att hela konferensen var mycket bra och samtidigt lär man känna en mängd biodlare från hela landet. Av de tips och idéer som togs upp, så var det en om att en plan måste tas fram om hur vi skall förse biodlarna, och nybörjarna, med bin och drottningar. Jag skall med hjälp av lokalföreningarna försöka kartlägga behovet i vårt distrikt och därefter ta fram ett förslag på handlingsplan. Distriktet är sedan tidigare igång med att starta ett drottningodlingsprojekt som kommer att ingå som ett led i denna handlingsplan. Jag tror att svensk biodling har en bra framtidsutsikt. Kunderna blir mer och mer miljömedvetna vilket gör att alla närproducerade produkter kommer att få en större efterfrågan. Därför är det viktigt att vi biodlare syns och gör reklam för vår honung. Det allmänna intrycket av tillväxtkonferensen är att det finns enormt mycket energi och framtidstro i biodlarkåren. På vissa håll finns det en väldigt god kompetens på att driva projekt. Jag heter OLOV BOMAN och är ordförande i Västerbottens biodlardistrikt och arbetar som båtman i Skelleftehamn. Det är ett yrke som innebär koncentrerad arbetstid och sammanhängande längre ledigheter. Som gjort för biodling med andra ord. Jag har haft bin i 18 år och bedriver nu min biodling med ett trettiotal samhällen, men målet är att, inom fem år, långsamt växa till 70 samhällen. Sedan får jag se vart det bär. Jag odlar också drottningar eftersom jag hela tiden utökar antalet samhällen. Mina uppdrag inom SBR är att jag sitter med i studiegruppen och är ansvarig för SBRs björnnätverk. Det som är viktigt när vi nu inlett en process är att sprida de goda exempel som finns. Distrikt som inte kommit igång ännu bör ta kontakt med de som lyckats och gärna kopiera deras koncept. Där finns ingen copyright. Under konferensens första dag kom det fram en hel del goda exempel på lyckade projekt som leder till ökad medlemsnytta och till att vi blir fler biodlare Biodlingen måste ses som den bransch som har störst utvecklingspotential av de gröna näringarna. Lokalproducerad mat börjar vinna mark samtidigt som avsättningen på honung tycks närmast obegränsad. Vi kommer att till Västerbotten bjuda upp en del personer från de distrikt som lyckats väl med sina projekt, för att vi ska kunna dra mesta möjliga nytta av goda exempel. Några exempel är de nybörjarprojekt som även syftar till att söka upp invandrare med intresse av biodling, produktutveckling samt våga växa projekt. Dag två ägnades åt långtidsplanen och detta är andra året som vi arbetar med planen så här konkret. Alla har fått planen hemsänd i förväg och de olika delarna penetrerades i grupper. På det sättet tycker jag att vi fått stora möjligheter att påverka planen och många förslag till omprioriteringar och tillägg kom också fram. 6 Bitidningen 1/2 2008

7 Jag fick i egenskap av sekreterare i Skånes Biodlardistrikt möjligheten att deltaga i Tillväxtkonferensen. Det är alltid trevligt att få träffa biodlarkollegor från hela landet och ta del av andras erfarenheter. Jag heter ULF WESTBERG och är bosatt i Ballingslöv,- ett litet samhälle 1 mil norr om Hässleholm. Min biodling började för 30 år sedan och i min bigård finns 10 samhällen samt några avläggare. Jag tycker att ur hobbysynpunkt passar antalet samhällen mig och jag har förutom bina även tid över till andra intressen. Jag är sedan 1986 ordförande i Hästveda BF och vi har i vår förening sedan 20 år tillbaka en föreningsbigård där vi träffas varje tisdagskväll under tiden april till september. I området drabbades vi 1996 av varroan. Efter studiecirkel om varroabekämpning beslöts enhälligt att vi skulle behandla våra samhällen med ekologiska metoder. I föreningens regi inhandlas myrsyra samt blandas oxalsyra vilket sedan utdelas till medlemmarna. Sedan 2001 har vår bigård varit instruktionsbigård och vi bedriver varje år kurser i ekologisk bekämpning av varroa. Vårt arbete sker i nära kontakt med SBR:s sjukdomskommitté och Preben Kristiansen. Att samarbetet med LRF är värdefullt för vår verksamhet framstår allt tydligare. Under lördagseftermiddagens brainstorming, fick deltagarna under kort tid med utgång från ställda frågor komma med förslag på verksamheter, som kan leda biodlingen framåt. Av de konkreta förslag som framkom tror jag att den lista som upprättades över vilka grupper vi på lokal och distriktsnivå bör söka samarbete med är mycket värdefull i försöken att knyta till oss nya biodlare och därmed även medlemmar. Många förslag som kan leda till ökad nytta för de som redan är medlemmar aktualiserades även. Min uppfattning är att biodlingen i Sverige har goda framtidsutsikter och vi måste ta vara på det ökade intresset för närproducerade livsmedel och deltaga i mässsor och utställningar där vi kan presentera vår verksamhet och våra produkter. Konferensen avslutades med att deltagarna fick diskutera och komma med förslag till ändringar i styrelsens förslag till långtidsplan och verksamhetsplan Kuptävlingen en eftersläntrare Efter manusstopp för förra Bitidningen kom ytterligare ett bidrag till kuptävlingen, från Jan-Erik Fyhr i Vikarbyn. Hans kupa utgör ett intressant exempel på hur man kan bygga en trågkupa enligt moderna principer med nätbotten och anordning för räkning av varroanedfall. En detalj som väcker uppmärksamhet är det kyrktaksliknande taket. Så här skriver Jan-Erik om kupan: Material: utvändigt fjällpanel, innanför asfabord, 7 cm isolering (gullfiber), 10 cm i botten. Tråget rymmer 28 ramar LN. Hela tråget har nätbotten och under denna finns en luftspalt på 35 mm och i botten på denna en masonitskiva, som jag kan dra ut bakåt och kolla ev. nedfall. Har inte sett något varroakvalster än men det lär nog inte dröja så länge innan vi har det även här. Kupan är lätt att plocka isär. Består av 6 delar: bottenplatta med ben, 4 sidor och tak. Sitter ihop med bara 2 träskruvar. Taket är klätt med papp som är klistrad. När jag jobbar i kupan lyfter jag av den ena sidan så att jag kommer nära. Det höga taket gör att kupan får plats med 68 ramar - 28 i tråget + 40 i tioramarslådor. Det hela kommer ändå inte högre än brösthöjd vilket gör kupan lätt att skatta. Bina invintras normalt på 22 ramar varav 12 ramar i tråget och 10 ramar i en låda ovanpå. Trots den goda isoleringen lägger Jan-Erik en täckning ovanpå bisamhället. Den långa flusterbrädan viks upp mot flusterverandan och bildar då ett vinterskydd för flustret. Han invintrar bina i augusti och ger då 20 kg foder men har tyckt sig märka att höstarna blivit varmare och att bina numer hittar pollen tidigare på våren. Jan-Erik har erfarenhet av denna kupmodell sedan 7 år och kan konstatera att övervintringen är bättre i trågkupan än i uppstaplingskupan av plast. Det bildas t ex inte fukt och mögel i tråget. Jan-Erik Fyhr går att nå på telefon eller e-post Juryn tackar för den intressanta kupbeskrivningen och delar ut en bidrottning till Jan-Erik. Nils-Erik Persson Bitidningen 1/

8 I bigården Planera och reparera Mitt namn är Walle Johansson. Jag är 62 år och började biodlingen på Hjorteds sjukhem som sjuksköterska där en boende önskade biodling Han lärde mig allt om biodling och en helt ny värld öppnades för mig. I mitten av 80-talet var jag som sekreterare tillsammans med Lennart Nilsson och startade upp Yrkesbiodlarna i SBR. Jag har varit ordförande i Kalmar läns norra Biodlarförbund under 10 år och även ordförande 10 år i Ankarsrums Bf. Där är jag fortfarande sekreterare. Sedan 1987 är jag riksinstruktör. Jag bor i Hjorted söder om Västervik och har tillsammans med mina 4 vuxna barn och barnbarn 60 bisamhällen. Vi är givetvis medlemmar i SBR. Walle Johansson Hjorted Några citat som följt mig: John Green i Hjorted sa till mig 1981: Det där med biodling är någon sorts bisjukdom som saknar motgift och man blir bara tokigare och tokigare för varje år. Jovisst har han rätt det är ganska skönt att vara tokig ibland och känna samhörighet med naturen. Lennart i Ankarsrum sa: Jag skulle behöva 2 liv för att komma underfund med dom där bina. Jo det är sant, bina har levt på denna jord i 35 miljoner år och vi människor har ju endast levt här i 3miljoner år så bina har ett försprång på 32 miljoner år så Lennart i Ankarsrum har alldeles rätt. Här är målsättningen för oss alla: Att lära oss bedriva en enkel och rolig biodling så att alla som har bin kan utöka sin biodling till minst 15 bisamhällen. Hjälps några åt så kan man med lätthet klara bisamhällen och skörda upp till 2 ton honung varje år. Om alla gör detta så slår vi SBR:s mål med råge och gynnar naturen otroligt. Att vara biodlare är ett fint sätt att leva där man följer naturen och blommorna dagligen under året. Jag kommer därför att varje månad skriva om aktuella blommor med nektar och pollen. Jag kommer att berätta om mitt eget sätt att jobba med biodlingen i enkelhet, men det finns 1000 olika sätt och dessa har också rätt. Det är just det som gör biodlingen så spännande och intressant. Jag har många andra intressen utöver biodling ex segling, dragspel, underhållning, teater, golf, hugger ved, kultur som Vasaorden av Amerika samt en stor släkt Jag kommer att berätta om mitt eget sätt att jobba med biodlingen i enkelhet med 14 syskon med 53 barn bara på min sida. Och så en underbar hustru som är drottning hemma. Det är vinter Ja nu är det vinter och kallt, bina sitter i sitt vinterklot och byter plats med var- 8 Bitidningen 1/2 2008

9 Det är vinter. Snön kan ligga djup. I vilket fall som helst, försäkra dig om att det inte alla öppningar är lufttäta in i kupan. Bina måste kunna ventilera ut vattenånga och koldioxid. annn och ser till att drottningen har det varmt och skönt. Har nätbotten på samtliga kupor så det gör inget om bikuporna snöar igen tillfälligt. Har 16 bisamhällen i Värnanäs i södra Kalmar län där jag fångar upp rapsen och resterande i Hjortedstrakten med sommarblomster och ljung. Planering I januari är det tid att gotta sig i planering av året för bina väntar inte på mig utan jag måste ha grejor till hands när bina sätter igång på allvar. 60 bisamhällen behöver 300 ramar med mellanväggar till ytterligare yngelrum samt 900 helst utbyggda ramar och ca 400ramar i reserv för drottningodling, avläggare etc. Ramarna skall vara klara till mitten av april månad. Jag behöver reparera spärrgaller, bottnar etc så det är bara att köra igång snickarverkstaden under vintern. Jag kommer Bitidningen 1/ också att bygga ca 20st frigolit lådor eftersom det inte finns några att köpa i svea modell. Har sveakupor eftersom perforatorn är byggd efter svea ramar. Tycker att alla kupmodeller är bra på sitt vis och mångfalden av kupor skapar nyttig diskussion liksom olika biraser gör och det är bara nyttigt. Jag planerar att byta och köpa ca drottningar under året, som vanligt. Det är alltid spännande med nya drottningar. När jag blir pensionär om 3 år ska jag återigen odla egna drottningar. Håll utkik efter snödropparna och vintergäcken. I slutet av januari kan dom titta upp. Sätt fart och snickra om du inte redan gjort det. Vi ses i Bitidningen i fortsättningen under året. I kommande nummer av Bitidningen: Mars: Nu börjar det. Fodra. etc April: Låt drottningen vara ifred. Utöka yngelrummet. etc Maj: Spärrgaller skattlåda, håll koll på drottningen. etc Juni: Börja odla drottningar, slunga rapsen. etc Juli/Augusti: Slunga samt påbörja nästa års planering. etc Sept: Mosesdagen, slunga ljung. Infodring etc Oktober: Återvinn vax, rengör ramar etc November: Reparera, fixa och sälj honung ev sem. Utomlands. etc December: Koppla av och fira jul. etc 9

10 10 Bitidningen 1/2 2008

11 LOTTA FABRICIUS Styrelseledamot Kvinnliga Nätverket Medlemsnytta på distriktsnivå LEDNINGSGRUPPEN: LOTTA FABRICIUS Det har nu gått några år sedan ett antal kvinnliga biodlare inom SBR samlades för att bilda ett kvinnligt biodlarnätverk. Syftet var att stärka kvinnor i sin roll som biodlare, att ta vara på varandras erfarenheter på ett bättre sätt, att få fler kvinnor som medlemmar och på förtroendeposter, samt att biodlingen genom detta ges nya lösningar och en bättre lönsamhet till förmån för både män och kvinnor. Här nedan följer en kort rapport med svar på hur det ser ut för närvarande och om vad som finns med i verksamhetsplanen för det kommande året. Hur var nätverkandet 2007? Med stora ambitioner från den nationella konferensen i Hallsberg i mars 2007 åkte 14 distriktsrepresentanter hem med idéer och visioner om hur både de redan aktiva och de nya nätverken skulle arbeta under året. Nätverkens aktivitetsplaner och utfallet av dessa kan du läsa mer om på vår hemsida. Andelen kvinnliga biodlare -07 Under året är 40 % av dem som blivit nya medlemmar kvinnor. Sedan starten av nätverksarbetet 2003 har det kommit in 1000 kvinnor i organisationen. Men hur ser det då ut totalt i förhållande till medlemsantalet? Trots att det kommer in många kvinnor så utgör kvinnorna endast 15 % av SBR:s medlemmar. Nätverken behövs för att stödja och stärka kvinnorna. De nya medlemmar som är kvinnor får i sina välkomstpaket information om de kontaktkvinnor som finns i de distrikt där nätverk bildats. Ett nätverk kan se ut på många olika sätt. I Lotta Fabricius Bitidningen E-post: 1/ Tel: Lotta Fabricius vissa delar av landet där avstånden inte är så stora kan man träffas rent fysiskt i nätverket. I andra delar där det är glest mellan biodlarna och ännu glesare mellan kvinnliga sådana blir nätverket mer en kontakt som bedrivs telefonledes. Det finns inga riktlinjer eller krav på hur ett nätverk ska vara uppbyggt. Detta bestäms enbart av förutsättningarna och behoven hos dem som ingår i nätverket. Vi är en del i SBR:s verksamhet med tilldelade resurser Ledningsgruppen som består av Lotta Fabricius från Stockholm och Förbundsstyrelsen, Birgitta Bengtsson från Halland och Birgitta Hagström från Sörmland har aktivt arbetat för att söka projektpengar för det nationella nätverket med SBR som projektägare. Birgitta Bengtsson är den som haft huvudansvaret för ansökningarna. Vi skickade in ansökan både till Landsbygdsutvecklingsprogrammet (LBU) och NUTEK, samt till Delegationen för fördelning av statsbidrag för kvinnors organisering och jämställdhet. I oktober fick vi besked om att vi tilldelats kr från LBU för perioden april 2007 till februari 2009, inkluderande medfinansiering från SBR om kr. Projektpengarna kommer således att på flera sätt kunna ge ett fortsatt stöd för nätverken runt om i landet. Vad händer 2008? Den nationella konferensen, som är en arbetskonferens, är bokad till den 7-9 mars i Hallsberg. Denna gång är två deltagare från varje distrikt välkomna att delta. Genom att åka som representant för distriktet åtar man sig att driva arbetet med att bilda eller fortsätta driva ett nätverk i det egna distriktet. I konferensen kommer deltagarna få: Tips på hur man i distriktet kan söka projektstöd för den egna verksamheten Birgitta Bengtsson E-post: Tel: Birgitta Bengtsson Birgitta Hagström Stöd rent praktiskt genom att vi delar med oss av våra erfarenheter Resurser till aktiv marknadsföring av nätverken, samt av biodling och dess produkter i distriktet är en viktig nätverksaktivitet. Projektmedel kommer efter ledningsgruppens godkännande att kunna beviljas för detta arbete Hur man rekvirerar pengar till detta kommer att redogöras för vid konferensen. Anmälan till konferensen görs genom det egna distriktets styrelse. Nordiskt kvinnligt nätverk. Situationen för biodlingen i de nordiska länderna är likartad och även där ser man en ökning av kvinnliga biodlare. För att sprida goda initiativ kommer vi dela med oss av de svenska erfarenheterna av bildanden av kvinnliga nätverk. Initiering till bildandet av ett nordiskt kvinnligt nätverk kommer att tas. Besök på distriktet? Om distriktet önskar särskilt stöd i sitt nätverksarbete, kan vi i ledningsgruppen eller någon erfaren distriktsrepresentant erbjuda ett besök, inom ramen för erhållna projektpengar. Hemsidan. Nätverket har en egen avdelning på SBR:s hemsida. Denna kommer att utvecklas under året och vara ett stöd till de distriktsnätverk som bildats eller de nya som kommer att bildas samt till de nya kvinnor, som önskar veta mer om kvinnor och biodling. Detta är en utmärkt kontaktlänk till distriktens egna nätverk med kontaktuppgifter. Finns det något nätverk i ditt distrikt? Vill du vara med? Gå in på vår hemsida http: //kvn.biodlarna.se och ta kontakt med de ansvariga på ditt distrikt eller med någon av oss i ledningsgruppen så hjälper vi dig. Välkommen! Läs mer om nätverket i tidigare nr av BT: nr 7/8 2007, nr , nr , nr , nr och nr Birgitta Hagström E-post: Tel:

12 12 Bitidningen 1/2 2008

13 JANNE MÅRTENSSON Konsulent Frågelådan Välkomna med era frågor Hej på er! Denna del av Bitidningen är platsen för allehanda frågor, som speciellt alla våra nya biodlare kan tänkas brottas med under sina första år ibland de mera luttrade biodlarnas skara. Det finns alltså inga frågor som är för enkla att skicka in till Nybörjarspalten. Välkommen med era frågor, som ni kan skicka på följande sätt till undertecknad. E-post: Vanlig post: Janne Mårtensson, Körsbärsvägen 17, Pelarne, Vimmerby. FRÅGA, del 1: Finns det något bra tips om hur länge man skall röra i honungen så att den inte blir kornig? /Karin Bitidningen 1/ Rör ordentligt så blir honungen mjuk och fin. Honungens kristallisation vill vi styra så att slutprodukten blir en mjuk och fi n honung utan kännbara kristaller. Enklast görs detta genom just omrörning, vilket kan göras manuellt eller maskinellt, helt beroende på mängden honung det rör sig om och arbetslusten hos dig som biodlare. Hur länge omrörningen skall pågå varierar väldigt mycket beroende på vilken typ av honung som är dominerande i honungskärlet. En snabbt kristalliserande honung är t ex honungen från raps. Motsatsen kan man uppleva på hösten, när bladhonungen kan ställa till problem. I det senare läget bör man ta till den gamla välkända ympmetoden för att få honungen att kristallisera i rimlig tid. En liten mängd kristalliserad honung mjukgörs (OBS! får inte smältas till flytande form) och rörs ner i honungskärlet. En 700 g-burk till ett kärl med 25 kg honung räcker i regel. Därmed tillförs en ökad mängd kristallisationskärnor, vilket påskyndare processen. När honungen börjar ändra färg från genomskinlig till grumlig och det tar emot att röra i honungen, då är det tid att tappa upp på burkar. Ett kärl med tappkran bör man investera i snarast, det underlättar upptappningen betydligt. FRÅGA, del 2:Skall honungen skummas? Och i så fall när? Har du använt en hel och väl fungerande finsil och inget annat hänt som förorenat honungen, behöver du normalt sett inte skumma honungen. Det skum, som flutit upp på ytan inom ett dygn efter slungningen, består huvudsakligen av luftblåsor, pollenkorn, vaxpartiklar och druvso ckerkristaller(glukos). Är mängden skum alltför stor bör man emellertid skumma av det mesta. En bra måttstock kan vara att om skumskiktet försvinner vid omrörning medför det ingen märkbar kvalitetsförsämring att låta det vara kvar. Om däremot skummet slår sig samman till synbara klumpar, som ligger och flyter i honungen bör honungen skummas. Skumma honungen bör man också göra om man ser större vaxpartiklar, som smugit sig igenom silarna. Till skumningen kan man använda diverse hjälpmedel, som finns hos våra redskapshandlare. Det fungerar också med en ordinär slev från hushållet. Ett gammalt beprövat sätt är att klippa till ett smörgåspapper och lägga detta på honungsytan. När man försiktigt drar bort pappret följer skummet med och honungsytan blir blank och fin. Skum och honung som fastnat på pappret kan man med fördel använda som hushållshonung. 13

14 Bärkraftig biodling ekonomiskt och miljömässigt Konferens om biodlingsfrågor på Jordbruksverket 20 oktober 2007 i Jordbruksverkets lokaler, Jönköping. BOSSE OCH GITTE MALMGREN Jordbruksverkets handläggare vid djuravdelningen, avel- och djurhållningsenheten, AgrD Kerstin Ebbersten hälsade oss välkomna och utryckte sin glädje över uppslutningen till konferensen. Den var en slags testkonferens. Fler planeras. Det var mycket positivt att Jordbruksverket på detta sätt tog initiativ till att samla olika slags representanter för biodlingen i Sverige. Hon poängterade att alla deltagare var där som privatpersoner och inte som representanter för organisationer eller pga sina tjänster. Det skulle göra det lättare att samtala i sakfrågorna. Konferensen var upplagd så att några föreläsare inledde förmiddagen med korta inlägg på 15 min för att inspirera deltagarna till diskussioner och samtal i grupper under en efterföljande timme. Sedan följde en redovisning inför alla vad de olika grupperna tyckte var viktigt att fokusera på i biodlingen framöver. Eftermiddagens program såg likadant ut. Jordbruksverket tog initiativet till en första av förhoppingsvis flera samtalsträffar med representanter från olika håll i Biodlingssverige. Förmiddagen Calle Regnell talade om livsmedelskontroll och branschriktlinjer samt framhöll att honung är en säker produkt då den innehåller för lite vatten för att bakterier ska trivas. Även Honungsringen och olika metoder att kontrollera och mäta honung beskrevs. Han oroades av att restprodukter från bekämpningsmedel kan finna vägen in i vax och honung. Bly i honung har minskat avsevärt nu när bly förbjudits i bensin. AgrD Ingemar Fries informerade om svensk biforskning och sjukdomsdiagnostik. Forskningens uppgift är att ta fram ny forskning. Han varnade för sammanblandning av forskning och pseudoforskning. Han menade att påståendet att små celler medverkar till varroatolerans saknar bevis och hamnar under rubriken pseudoforskning. Han redogjorde även kortfattat för försöket med överlevande bin utan bekämpning som pågått några år på Gotland. Margareta Tervells presentation av EU-lagstiftningen om handel med bin förmedlades av Kerstin Ebbersten. All import och export måste godkännas av officiell veterinär, alltså endast en veterinär som är förordnad av Jordbruksverket. Bisjukdomar som ska rapporteras till OIE (Office International des Epizooties, världsorganisationen för djurhälsa) är Acariosis (trakékvalster), Amerikansk yngelröta, Europeisk yngelröta, Nosemosis, Lilla kupskalbaggen samt Tropilaelapskvalstret. De senare två har vi inte i Europa). Eftermiddagen Efter lunch redogjorde Erik Österlund för Varroatoleranta bin eller liten cellstorlek?. Naturligt bygger bin mindre celler i yngelområdet och större i honungslagringsutrymmet. Vi har gett dem endast en storlek i och med mellanväggar med förpräglad cellstorlek.den storleken har länge varit av honungslagringsstorlek (utan vetenskapligt stöd), vilket gett oss bin med delvis förändrade egenskaper. Erik gav flera exempel på bigårdar (det är viktigt att alla bin, eller de flesta, i en bigård är mer varroatoleranta, för att bigården ska klara sig bra) som i flera år (4-12 år, i Sverige och andra länder) klarat sig utan något preparat. En del på stora celler, men flest på mindre celler i yngelområdet. Bengt Andreasson redogjorde för Svensk Biavel, som är ett samarbetsprojekt mellan SBR och Biodlingsföretagarna. Han talade om urvalsprinciper för avel, honungsskörd, svärmtröghet, temperament och utrensningsförmåga. Slutligen framhöll han vikten av en bred genetisk bas. Kerstin Ebbersten tog sig privilegiet att som arrangör något överskrida tidsbegränsningen 15 minuter när hon redogjorde för behovet av dokumentation och avel med stor genetisk bredd. Kerstin berättade om binas annorlunda reproduktion, och hur denna medför att bin har en extrem förmåga att bibehålla en stor genetisk variation. När vi bedriver avel genom att använda parningsstationer med ett fåtal drönarsamhällen minskar den genetiska variationen och risken för inavel ökar kraftigt. Drönare rekryteras i naturen till ungdrottningarnas parning från traktens alla drottningar. Bina har stilla drottningbyte för att byta drottning i samhället och svärmning för att ersätta döda samhällen. Alla drottningar kan genetiskt vara både mödrar och fäder (genom drönarproduktion). 14 Bitidningen 1/2 2008

15 Jordbruksverket och vi Vi upplever nu att vi har ännu bättre kommunikation mellan Sveriges biodlare och Jordbruksverket i biodlingsfrågor. Det gäller för stora biodlare där biodlingen är ekonomiskt viktig för biodlarens försörjning och för hobbybiodlaren som kan räkna sina samhällen på ena handens fingrar. För merparten av dessa små biodlare är ofta nöjet att följa bisamhällets utveckling i samklang med naturen viktigare än det ekonomiska utbytet. Vi fick ännu en gång bekräftat att de flesta biodlare är kloka människor med balanserade åsikter. Naturligtvis tycker inte alla likadant. Det vore orimligt och dessutom mycket trist. De av oss som har biodling som försörjning lägger naturligtvis ekonomin som en tung post. Där kommer frågan om marknadsföring och möjligheter för kunder att finna lokalproducerad honung, kanske hos sin egen biodlares butik med honung, pollen, salvor, godis och allt som kan öka lönsamheten in. Denna typ av företag förefaller vara vanligare utomlands än i Sverige. Hur kan Jordbruksverket stödja en sådan utveckling? Några ämnen under diskussion En deltagare frågade under slutdiskussionen Ingemar Fries hur hans forskning betalades, och våra farhågor bekräftades när han berättade att nästan alla kostnader måste de själva söka hos forskningsråd och andra fonder. Han frågade då om t ex Jordbruksverket kunde beställa forskning inom ett visst område och Fries svar var: Money talks!. Även frågan om honungspriser, pollinering och fler biodlare luftades. En fara kan vara om det blir fler stora biodlare för snabbt vilket skulle kunna innebära att honungspriserna sjunker. Snabb ökning av antalet små biodlare påverkar troligen inte marknadspriset på honung på samma sätt. Jordbruksverket framhöll att det är angeläget att antalet bisamhällen ökar för att på så sätt säkra pollineringen av grödor, vilda såväl som tama. Många uttryckte önskan om det skulle bli vanligt med varroatoleranta bin för säkrare biodling för såväl bin som biodlare. Det gladde oss mycket att höra det som bisjukdomskonsulenten framförde som slutkläm: Det viktigaste arbetet vi har framför oss är att medverka till att våra bin kan leva och själva klara av varroan utan att använda biocider (bekämpningsmedel kallas numera officiellt för biocider). Det är ju logiskt att ett av de viktigaste målen för att nå många fler nya biodlare måste vara att slippa handskas med olika typer av kemikalier i form av syror och pesticider som våra bin ofta överlever men inte mår bättre av. Fortsättningen Den öppna och stundtals animerade diskussion som pågick i samtalsgrupperna och gemensamt redovisades inför hela gruppen bidrar till planerandet av nästa uppföljande konferens om biodling vilken utlovades under vårterminen. Nystart för Carnicagruppen Vi har under sommaren 2007 hållit ett styrelsemöte i Värmland och ett av besluten blev att vi måste anpassa oss till nutiden. När det gäller lokala biodlingsföreningar är det möjligt att träffas fysiskt ganska ofta. När det gäller föreningar eller organisationer som har ambition att ha medlemmar över hela landet måste man gå till väga på ett annat sätt. Att vi inte gjort detta tidigare har kostat oss många medlemmar bl a i Värmland. För vissa kan Värmland eller Stockholm ligga långt bort om man räknar landmil men är ändå bara några knapptryckningar bort om vi använder Internet. Vi gör idag massor med saker som vi tidigare gjorde med papper och penna men med datorn idag. Vi skriver stamtavlor, vi mäter och beräknar vingindex, vi håller kontakt med varandra med hjälp av datorn. Bara för att nämna några få saker av många. Fungerande hemsida och Vi har kommit fram till att vi måste ha en hemsida. Vi har kommit fram till att vi måste ha ett internt nyhetsbrev som alla även icke medlemmar måste få tillgång till. Vi har kommit fram till att alla som framöver Bitidningen 1/ kommer att sitta i styrelsen eller på liknande poster måste inte bara ha , de måste också kunna (måste lära sig) använda den på rätt sätt. Lägger vi de sakerna tillrätta så kan vi hålla ett oavbrutet styrelsemöte, utan att åka någonstans. Samma sak gäller våra medlemmar. Enda chansen att kunna nå dem och att kunna serva dem är och internet. Den enda fysiska träffen behöver egentligen bara vara årsmötet men även det måste piffas upp för att det skall vara intressant att åka dit. Det få inte bara handla om att godkänna revisorernas rapport och välja ny styrelse. Man måste kunna ta med sig någonting hem. Exempelvis kunskap som man inte kunnat få på något annat sätt och någon annanstans än på årsmötet. Vårt främsta mål Detta om vårt sätt att arbeta. Men vad skall vi arbeta för? Jo, vårt främsta mål är att se till att carnicabiet som finns i landet är renrasig carnica. Och att det är ett bi med bra och stabila egenskaper (putsförmågan kommer att följas upp mycket noga). Den största utmaningen blir dock att marknadsföra carnica. Vi anser att carnica har många goda egenskaper som andra raser antingen inte har eller man har genom den avelspolicy som råder inte lyckats få fram. På senare år har det skett ett antal importer av carnicamaterial som har bekräftat det vi länge haft på känn. Det är bättre att importera ett förädlat och stabilt material och lära sig hur man bibehåller materialets egenskaper än att odla fram någonting man inte har resurser och kunnande till. Och detta kommer också att vara carnicagruppens målsättning. Med andra ord att ha en långsiktig avelsplan som skall befrämja bin med stabila egenskaper. Vi måste samordna vårt avelsarbete så att alla arbetar mot samma mål. Men samtidigt bibehålla den bredd på materialet som vi nu har. Det är ohållbart att drottningodlare parar med okänt material från höger eller vänster för att de tror att på det viset kan man få en bra avkomma. Man skall ha en långsiktig avelsplan och hålla sig till den. Vi har stora visioner om vad som kan och bör göras. Och du kan läsa om det i Carnica Bladet som finns på vår hemsida carnica.se. Du är välkommen i gruppen om du vill jobba med dina bin aktivt. Då kan du få mer glädje av dina bin och kan också glädjas av det som du själv har uträttat. Giedon Önnestam, ordförande 15

16 PREBEN KRISTIANSEN Bisjukdomskonsulent Bihälsa Bisjukdomskommittén: Sonja Gustafsson Tel E-post: Clovis Kastberg Tel E-post: Alf Sjöberg Tel: E-post: Klas Olof Ohlsson Tel: E-post: En av nyheterna i den nya Bitidningen är att det nu etablerats en fast spalt för bisjukdomskonsulenten. I den kommer jag, under huvudrubriken Bihälsa, delge er de senaste rönen om bihälsa, behandling av sjukdomar och parasiter samt även att besvara de mest vanliga frågorna som kommer från er biodlare. Mer om Bisjukdomskommittén finns att läsa på SBR:s hemsida: SBR:s bisjukdomskommitté För närvarande består SBR:s bisjukdomskommitté av följande ledamöter: Sonja Gustafsson (kommitténs ordförande), Clovis Kastberg, Alf Sjöberg och Klas Olof Ohlsson. Jag är adjungerad och deltar i kommitténs möten och arbete. Bisjukdomskommittén ansvarar för bihälsofrågor och frågor inom bisjukdomsområdet. Målen för bisjukdomskommitténs arbete är bland annat följande: att alla biodlare strävar mot en god hygien och ett gott hälsotillstånd hos sina bin, att den policy som antagits om bekämpning av varroa med ekologiska metoder blir dominerande inom svensk biodling och att med åtgärder för en god bihälsa, god hygien och hög kvalitet, profilera den svenska biodlingens produkter. En stor del av Bisjukdomskommitténs aktiviteter handlar om information och utbildning, som bland annat riktar sig till varroainstruktörerna och distriktens kontaktpersoner i bisjukdomsfrågor. Sedan slutet av maj månad i år har en del av det arbetet, som Bisjukdomskommittén hållit på med, bestått i att utarbeta planer för projekt inom sitt ansvarsområde och att ta fram underlag för de ansökningar som SBR skickat in till Jordbruksverket (EU-stödet till biodlingen, Nationella programmet 2008). Vilka projekt Jordbruksverket klart har avslagit omnämns nedan. De projekt som Jordbruksverket beviljat medel till och som SBR:s styrelse fattar beslut om att genomföra, kommer jag beskriva i nästa nummer av Bitidningen. Rabarber och pudersocker mot varroa Som jag nämnde i förra numret av Bitidningen har Bisjukdomskommittén genom SBR bland annat sökt medel för att genomföra en studie angående rabarber som behandlingsmetod mot varroa. Den ansökningen har tyvärr avslagits av Jordbruksverket. Samma sak gäller en ansökning om utvärdering av pudersocker som bekämpningsmedel. Vilken effekt rabarber har på varroa, och de eventuella negativa effekter av att ha rabarber liggande i en kupa under hela den aktiva säsongen, kommer vi således fortfarande inte ha någon kunskap om. Vi kommer tyvärr heller inte att få mer kunskap om effektiviteten av pudersocker eller om huruvida det går att på sikt hålla kvalstret stången med detta. Det finns fortfarande inga bra och tillförlitliga data angående behandling med pudersocker enligt de metoder som det propagerats för här i Bitidningen, varken här från Sverige eller någon annanstans i världen. Vinterförluster Vinterförluster är ett stort bekymmer inom biodlingen, och på vissa håll har förlusterna de senaste åren varit större än vanligt. En del i det projektet som går ut på att öka antalet samhällen i Sverige till år 2010 är en minskning av vinterförlusterna. Sonja Clovis Åke Klas Olof I samband med detta är det viktig att få en bättre uppfattning om förlusternas storlek, och framförallt att få en snabbare överblick över var i landet problemen är störst. Därför tog jag tillsammans med SBR:s Bisjukdomskommitté fram ett förslag till hur kartläggning av vinterförlusterna kan göras. Metoden, som använts framgångsrikt i bland annat Nederländerna, går ut på att det i varje lokalförening finns en eller flera personer (beroende på antal medlemmar i lokalföreningen) som under ett par veckor på våren ringer runt till medlemmarna och ställer 3-5 enkla frågor angående övervintringen. Uppgifterna, som inrapporteras till mig, sammanställs sedan löpande och läggs in på en webbplats. SBR sökte inom ramen för Nationella programmet 2008 medel för ett sådant kartläggningsprojekt. Men Jordbruksverket har avslagit projektet med följande motivering: Uppgiften går ej att genomföra. Läget kring Apistan Många biodlare har frågat hur det kommer att bli med Apistan i framtiden. Det finns såväl en stor osäkerhet som en del missuppfattningar kring detta. Här ska jag försöka reda ut en del av frågetecknen. Apistan är i dagsläget ett bekämpningsmedel Apistan är i dagsläget godkänt som ett bekämpningsmedel. Godkännandet som senast gjordes 2001 gäller fram till och med 31 december Den som har behörighet att använda Apistan får således använda preparatet precis som hittills under säsongen Bitidningen 1/2 2008

17 Vad är ett bekämpningsmedel Det är Kemikalieinspektionen (KemI) som godkänner bekämpningsmedel, och på KemI:s webbplats står det bland annat så här angående bekämpningsmedel: Bekämpningsmedel definieras i 14 kap. miljöbalken, som en kemisk eller biologisk produkt som är avsedd att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom. Bekämpningsmedel indelas i växtskyddsmedel och biocidprodukter med anledning av de två EG-direktiven 98/ 8/EG (biocidprodukter) respektive 91/ 414/EEG (växtskyddsmedel). Växtskyddsmedel används i huvudsak för att skydda växter och växtprodukter inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsbruk. Det kan till exempel vara mot skadedjur, svampangrepp eller konkurrerande växter etc. Biocidprodukter används i en mängd övriga sammanhang för att motverka skadliga organismer, till exempel i form av träskyddsmedel, desinfektionsmedel, myggmedel, råttbekämpningsmedel och båtbottenfärger etc. När Apistan senast godkändes som bekämpningsmedel gjordes inte någon indelningen i växtskyddsmedel och biocidprodukter. Men enligt de nya bestämmelserna beträffande bekämpningsmedel är Apistan numera en biocidprodukt. Detta har ingen betydelse för den som i dag har behörighet att använda preparatet, däremot har det betydelse för möjligheten att erhålla eller förnya behörigheten för att använda det. Behörighet När ett bekämpningsmedel godkänns av Kemikalieinspektionen placeras det i behörighetsklass 1, 2 eller 3. Det visar vem som får använda medlet. För att få använda medel i klass 1 och vissa medel i klass 2 krävs utbildning. För att få använda medel i klass 1 krävs dessutom tillstånd. Förutom att medlen placeras i en behörighetsklass får klass 1 och vissa klass 2 medel även en bokstavsbeteckning, som visar vilken myndighet som ger tillstånd samt bestämmer kunskapskraven. Bokstavsbeteckningen L betyder att det är Jordbruksverket som är ansvarig myndighet för kunskapskraven och kursplanerna. Apistan är godkänd som ett klass 2L medel, vilket innebär att biodlaren måste Bitidningen 1/ Apistan är fram till och med 31 december 2008 godkänd som ett bekämpningsmedel. Enligt reglerna beträffande indelning av bekämpningsmedel i växtskyddsmedel och biocidprodukter är Apistan en biocidprodukt. Den biodlare som har behörighet kan även under 2008 använda Apistan precis som hittills. Om Apistan ska finnas kvar på den svenska marknaden efter 1 januari 2009 måste det godkännas som läkemedel. Hur reglerna för användandet av Apistan blir då, är det fortfarande ingen som vet. Foto: Preben Kristiansen gå en behörighetskurs för att kunna få använda preparatet. Men med anledning av indelningen i växtskyddsmedel och biocidprodukter har Jordbruksverket numera bara ansvaret för utbildningen som handlar om växtskyddsmedel. Detta innebär att även om Apistan vid senaste godkännandet klassades som ett 2L medel så kan Jordbruksverket/ länsstyrelserna inte längre anordna kurser för preparatet, eftersom det numera är en biocidprodukt. De biodlare som i dag inte har behörighet att använda Apistan, antigen därför att de aldrig gått en kurs eller därför att deras behörighet gått ut, kommer inte att kunna erhålla behörighet för att få använda Apistan under den kvarvarande tiden som det är ett bekämpningsmedel. Jag har undersökt möjligheterna för att en annan myndighet skulle kunna ta över ansvaret för behörighetskurserna för att använda Apistan. Men i dagsläget finns det ingen annan myndighet som kan ge den utbildningen. Läkemedel Enligt EU-direktiv och läkemedelsdefi nitionen måste alla medel som används för att behandla sjukdomar eller bekämpa parasiter på/i livsmedelsproducerande djur i fortsättningen klassificeras som läkemedel. Detta innebär att Apistan från och med 1 januari 2009 (dvs. efter det att godkännandet som bekämpningsmedel har upphört) måste godkännas som läkemedel om det ska finnas kvar på den svenska marknaden. Läkemedel ska godkännas av Läkemedelsverket, som också avgör vilka regler som ska gälla för användandet av medlet. T ex om det ska vara receptbelagt och vem som får förskriva preparatet. För närvarande vet ingen hur reglerna för Apistan kommer bli. Senaste nytt om IAPV I förra numret av Bitidningen skrev jag en artikel om en undersökning som gjorts i USA beträffande mikroorganismer i bin som dött till följd av CCD (Colony Collapse Disorder). Författarna till artikeln antydde att Israeli acute paralysis virus (IAPV), ett virus som påvisades i en stor andel av bina från samhällen med CCD, hade kommit till USA genom import av bin från Australien. I decembernumret av American Bee Journal publiceras en artikel om en undersökning som genomförts av Yanping Chen och Jay D. Evans, två forskare vid biforskningsinstitutet i Beltsville (USA). De har undersökt biprover insamlade i Californien, Maryland och Pennsylvania under perioden 2002 till 2007 för förekomst av IAPV. Resultaten från den undersökningen visar att IAPV funnits i USA åtminstone sedan 2002, dvs. både före fenomenet CCD och före importen av bin från Australien. Chen och Evans skriver att betydelsen av importen från Australien således kan tonas ned, samtidigt som undersökningens resultat visar på ett stort behov av att undersöka hur allvarliga olika stammar av IAPV är som sjukdomsalstrare. 17

18 JANNE MÅRTENSSON SBR:s Avelskommitté Drottningodling/Avel Drottningen märks röd 2008 SBR:s avelskommitté: Bo Lindahl ordförande, Håstenslöv 1534, Teckomatorp. Tel E-post: Leif Strömberg ledamot, Västra Bohr 23, Lindesberg. Tel E-post: Per Thunman ledamot, Skurusundsvägen 44, Nacka. Tel E-post: Janne Mårtensson adjungerad, Pelarne, Vimmerby. Tel E-post: Är du intresserad av drottningodling och avelsarbete med bin? Den här avdelningen av nya Bitidningen ska förhoppningsvis kunna förmedla både kunskap och information om detta till dig. Avelskommittén är ansvarig för den här spalten och vi skall efter bästa förmåga bidra med artiklar, presentationer och tips. Vår tanke är att här även skall finnas möjlighet för våra fyra avelsföreningar, Svensk Biavel AB samt självklart alla ni enskilda drottningodlare och avelsarbetare att bidra med eget material i form av text och bild. Välkomna alla att bidra med er kunskap för att öka intresset för drottningodling och avelsarbete i Sverige. Sänd era bidrag till någon av oss i Avelskommittén, adresser etc. finner du i kontaktrutan. Vinjettraden kommer att skifta färg år från år för att påminna dig om årets märkfärg för drottningarna. I år 2008 märks alltså de nyfödda drottningarna med röd färg. Möte med Svensk Biavel Avelskommittén (Ak) har haft ett möte i november 2007 med Svensk Biavels projektledare Bengt Andreasson och Leif Svensson för att dryfta gemensamma frågor kring den praktiska verksamheten kommande år samt också blicka framåt hur avelsarbetet skall fortgå i landet. Besked om EU-pengar. Beskedet från Statens Jordbruksverk (SJV) om tilldelade medel från Nationella Programmet 2008 och hur detta påverkar de önskvärda insatser, som tidigare planerats var självklart en av utgångspunkterna för diskussionerna. Janne Tyvärr har Avelskommittén långtifrån fått de medel, som behövts för att genomföra vad vi hade tänkt oss under kommande säsong. Om vi har möjlighet att förstärka budgeten genom omfördelningar är i skrivande stund oklart. Vi kämpar på och återkommer med närmare besked i nästa BT. Svensk Biavel har klarat sig bättre och tack vare deras anslag till parningsstationerna kan verksamheten på dessa fortsätta även nästa år. Ak skall genomföra en träff med stationsföreståndaren till våren för att klara ut de närmare förutsättningarna. Höjd ersättning för avelsmaterial Under mötet justerades också ersättningsbeloppen till biavlarna och ett förslag togs fram, som skall förankras hos avelsföreningarna och stationsföreståndarna. Förslaget innebär en större höjning avseende ersättningen för avelsmaterialet på stationerna, medan övriga belopp ligger kvar på ungefär samma nivå som tidigare. Vad är vad inom biaveln? Vissa begrepp inom avelssektorn har tillkommit i och med Svensk Biavels bildande, andra har fått en delvis annan innebörd. För att råda bot på den förvirring som detta ibland gett upphov till definierades och fastslogs ett antal benämningar (se nedan). Avelssamordnare en ny funktion på distriktsnivå Varje distrikt bör snarast möjligt utse en person med ansvar för drottningodling och avel inom distriktet. Det kommande årsmötet för 2008 är ett lämpligt tillfälle. I ett framtidsperspektiv kommer avelssamordnaren att få en viktig funktion i Ak:s strävan att bredda drottningodlingen och avelsarbetet i landet. Alla samordnare kommer att kallas till en gemensam träff under våren 2008 för att närmare gå in på vilka uppgifter man kan ta itu med. I allmänna ordalag kan uppdraget beskrivas som en pådrivare för drottningodlingen och avelsverksamheten i distriktet och en kontaktperson till SBR:s avelskommitté. Rapportera in snarast möjligt vem som utsetts till avelssamordnare i distriktet, så vi kan kalla samman dessa till ett möte. Ha det så bra i vinter! 18 Bitidningen 1/ Leif Avelssamordnare = den inom SBR-distriktet som ansvarar för drottningodling och avel Avelsarbete = att medvetet höja kvalitén på bina Drottningodling = att uppföröka de goda egenskaperna från avelsarbetet Elitdrottning= kvalitetssäkrad avelsdrottning, bedömd i Svensk Biavels testsystem Per Bo Kvalitetssäkrad avelsdrottning = bedömd i Svensk Biavels system och med kontrollerad parning Avelsdrottning = avkomma från en kvalitetssäkrad avelsdrottning Bruksdrottning = en drottning avsedd för honungsproduktion Avelsföreningar = de fyra självständiga rasgrupper med egna stadgar, som vi har i dag

19 Uppvaktning av statens utredare om de stora rovdjuren OLOV BOMAN En utredning om de stora rovdjuren har i början av december lagt fram sitt slutbetänkande. När man pratar om de 5 stora så menar man de stora rovdjur som kan tänkas angripa tamboskap och husdjur. Dit hör lo, djärv, varg, björn och kungsörn För biodlingen så är det björnen som kan vålla problem. När nu en utredning om förordningen skulle göras var det dags för biodlarna att flytta fram sina positioner. Näringsbiodlargruppen med Sonja Gustafsson och björnnätverket representerad av Olle Boman besökte tillsammans med Sören Diberg statens enmansutredare Eva Hedmark, Åke Pettersson, Sonja Gustavsson, Olov Bohman och Olof Åkerman träffades för samtal om rovdjursutredningen. Foto: Sören Diberg, deltog också. Åke Pettersson en vacker dag i slutet av oktober. Björnnätverkets medlemmar har under året gjort ett stort arbete. Genom att samla in uppgifter om björnangrepp runt om i landet och rapporterat in det till nätverket så har de nu fått en god uppfattning om angreppens omfattning. Med dessa siffror som underlag redovisade gruppen sin ståndpunkt angående regler för ersättning och bidrag för viltskador på biodlingar. Kraftig ökning av rovdjursangrepp på biodlingar Björnskador 2005: Mer än 12 angrepp 16 döda bisamhällen Björnskador 2006: 19 angrepp 29 döda bisamhällen. Björnskador 2007: 34 angrepp 84 döda bisamhällen Skador på biodlingar förorsakade av björnar har ökat med 140% på ett år. Antalet dödade samhällen uppgick i år till 84 st. Bara den som fått en bigård angripen av en björn vet hur det känns. Det är en olustig känsla och en händelse som innebär både mycket merarbete och stort ekonomiskt bortfall. Förutom en förlust av bisamhället så förstörs ofta materialet bortom all räddning. Det blir helt enkelt bara kaffeved kvar av kuporna. Det har länge pratats om björnar som angriper bikupor men problemet har inte tagits på det allvar saken egentligen kräver. För att kunna förstå problemet så måste det finnas siffror som beskriver omfattningen av skadorna. Eftersom ingen generell ersättning betalas ut till biodling så finns heller ingen registrering. Förrän nu vill säga. SBR.s björnnätverk har tillsammans med BF.s Alf Andersson tagit initiativ till att tills vidare själva föra register över björnangrepp på bisamhällen. Det här görs i samarbete med de berörda länsstyrelserna som Bitidningen 1/ samtliga, utom i Norrbotten, är intresserade. Under året har rapporter kommit in om 34 angrepp med totalt 84 dödade bisamhällen. Läget är värre än vi kunde tro. Antalet angrepp är i sig förvånande stort men det som oroar mest är den ökande trenden. Biodlingen behöver skyddas för att utvecklas I naturvårdsverkets författning vill man skydda viss verksamhet av naturvårdsskäl. När det gäller biodling så anförs dock inte dessa skäl. Det vill vi ändra på. Vi menar att om man använder naturvårdsskäl som begrepp, för att berättiga en verksamhet till bidrag, kan man inte bortse från den stora naturvård som en biodling bidrar med i skog och mark. För att vi skall uppnå den gemensamma målsättningen att fördubbla antalet bisamhällen i Sverige kan vi inte acceptera att den ökning som görs i utsatta regioner Förintad bigård i Västernorrland. Foto Tommy Lindkvist går till spillo i onödan pga rovdjur. Det är inte bara den faktiska förlusten av bisamhällen som är problemet utan även att biodlare drar sig för att nyetablera eller öka sin biodling. Känner de att de har stöd av myndigheterna och får del av de bidrag som ges till annan djurhållning skulle ett stort hinder vara undanröjt. 23

20 Årets guldäpplevinnare utför viktig bisyssla 2007 års Guldäpple tilldelas Sveriges Biodlares Riksförbund. Priset togs emot av förbundets ordförande Åke Sandquist den 29 september på Äppelmarknaden. Förbundet får priset för att biodlare gör stora insatser tillsammans med små insekter, ett arbete som främjar bins pollineringsarbete. et här är ett väldigt viktigt pris som -D vi är mycket stolta och glada över att ta emot. Att det kom just nu känns extra bra eftersom vi arbetar aktivt för att öka vår synlighet, bli mer kända av allmänheten och medvetandegöra kopplingen mellan biodling och fruktodling, säger Åke Sandquist. Äpplets Hus skriver i sin prismotivering att honungsbin är viktiga pollinatörer för många nyttoväxter, men även för många vilda växter. En god pollinering är en förutsättning för riklig fruktsättning och bidrar också till att den biologiska mångfalden och produktionsförmågan i kulturlandskapet bevaras. Av den anledningen är biodling viktig både i ett regionalt och nationellt perspektiv, inte minst vid odling av frukt i kommersiella odlingar. Fler biodlare Åke Sandquist berättar att förbundet i år inlett ett stort tillväxtprojekt tillsammans med LRF, Lantbrukarnas Riksförbund. Antalet biodlare har stadigt sjunkit under en rad år och nu är ambitionen att på tre år fördubbla antalet bisamhällen och även öka antalet biodlare. Vi spänner bågen högt och arbetar aktivt för att få fler biodlare. Det finns inget entydigt svar på vad nedgången beror på, men trenden är internationell. Biodlararbetet innebär mycket manuellt arbete utan snabba vinster. Men det finns goda möjligheter att förbättra detta med dagens mer fredliga bin. Foto: William Watts Bin som minröjare Om en kroatisk forskare lyckas med sina planer kan bin bli ett bra sätt att söka upp gömda landminor. Sista maj hade SVT ett inslag om detta.bin har ett utvecklat luktsinne för att leta reda på nektar och pollen. Professor Nikola Kezic i Kroatien försöker lära bin att lukta sig fram till explosiva ämnen. Kvarts miljon minor I Kroatien, liksom i resten av forna Jugoslavien, finns mängder med landminor sedan kriget. Cirka minor lär finnas kvar på landsbygden. Sedan 1998 har 100 människor dödats av sådana. Det är långsamt och dyrt att röja minor. Bin kan hjälpa till göra minröjningen framför allt effektivare. Lär sig lukten Bina tränas i stora tält. I ena änden har FAKTA Äpplets Hus i Kivik delar årligen ut Årets Guldäpple till någon som gjort något speciellt med koppling till nordiska frukter och bär, gärna med äpplet i centrum. Sveriges Biodlares Riksförbund har drygt medlemmar och 320 lokalföreningar över hela landet. Förbundets verksamhet finansieras via medlemsavgifter och via EUbidrag och staten. Växtarter försvinner Att antalet biodlare och bisamhällen minskar kan få allvarliga följder. Flera växtarter hotar att försvinna eller har redan försvunnit. Det stora värdet av bin är just pollinering. Honungen utgör en betydligt mindre del i helheten. Ett bra samarbete mellan biodlare och fruktodlare pågår redan på många håll i landet, till exempel här i Skåne, slutar Åke Sandquist. Artikeln är med tillstånd hämtad ur Kiviks Musteris AB:s klubbtidning Astrakanen, nr man bikupan. Flera matbehållare finns utplacerade. De flesta av dem är tomma. Runt dem som innehåller mat har man lagt ut jord som innehåller explosiva ämnen. Bina ska lära sig att sammankoppla lukten av sprängämne med mat. Det har visat sig framgångsrikt. Oupptäckta minor Bin släppas ut på fält sedan andra minröjare gjort sitt. Då kan de upptäcka sådana som missats. Det ser man genom att många bin samlas på en viss fläck på marken. Då kan det finnas en mina där. Bina riskerar inte själva att utlösa någon mina då de är så lätta. Hundar som används idag kan dock förolyckas. Ännu återstår en hel del arbete. Man hoppas mycket på metoden. Red. Bin som är tränade kan samlas på ett ställe på marken där det luktar sprängämne, som de lärt sig betyder socker, precis som de här samlas på ett ställe som luktar mat genom nät ovanför nyslungade ramar i tider utan 24 drag. Foto: Erik Österlund.. Bitidningen 1/2 2008

Välkommen till SBR. Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! www.biodlarna.

Välkommen till SBR. Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! www.biodlarna. Välkommen till SBR Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Foto: Janne Mårtensson Du vet väl att: 2/3 av det du har på tallriken är i något led

Läs mer

Föreningsbigården. - navet i biodlarföreningen -

Föreningsbigården. - navet i biodlarföreningen - Föreningsbigården - navet i biodlarföreningen - Av SBR: s ca 300 biodlarföreningar så är det ungefär 100 som har en föreningsbigård i någon form. Det finns även ett antal informationsbigårdar runt om i

Läs mer

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr 2 2015. Äntligen vår!

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr 2 2015. Äntligen vår! Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr 2 2015 Äntligen vår! I din hand håller du nu Nr 2 av Huddingeortens Biodlareförenings medlemsblad. Nytt för denna utgåva är att det är två nya redaktörer

Läs mer

Välkommen till Biodlarna

Välkommen till Biodlarna Välkommen till Biodlarna Grattis! DU är nu en av drygt 11000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Foto: Janne Mårtensson Du vet väl att: 2/3 av det du har på tallriken är i något

Läs mer

Protokoll årsmöte

Protokoll årsmöte Protokoll fört vid Ireortens Biodlarförenings årsmöte 2013 Plats: Ire Naturskola Närvarande: Stig Boklund Bengt Eriksson Mogens Vedel Åke Månsson Lars Nilsson Nils-Erik Svensson Göran Åstrand Anna Erlandsson

Läs mer

Biodling ger mer än du anar!

Biodling ger mer än du anar! Biodling ger mer än du anar! Tio konstateranden om Svensk Biodling Honung. En söt svensk historia. För att få fram ett halvt kilo honung måste bisamhället tillryggalägga en flygsträcka som kan mätas i

Läs mer

Hur får vi en bättre övervintring? Hur får vi friskare bin? - Varför dör bina?

Hur får vi en bättre övervintring? Hur får vi friskare bin? - Varför dör bina? - Hur får vi en bättre övervintring? - Hur får vi friskare bin? - Varför dör bina? Hur får en bättre övervintring? Starka samhällen Friska vinterbin Tillräckligt med foder Preben Kristiansen Vinterförluster

Läs mer

Kommunikationspolicy för Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna)

Kommunikationspolicy för Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna) Kommunikationspolicy för Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna) 1. Inledning Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna) är en politiskt, religiöst och etniskt obunden ideell organisation som bygger

Läs mer

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

Utvärdering av NP

Utvärdering av NP 09.30-10.00 Fika 10.00-10.30 SLU: provtagning amerikansk yngelröta, uppföljning av Bond-projektet 10.30-11.00 Svensk Biavel AB: Metodutveckling varroatolerans. 11.00-11.15 Paus 11.15-12.30 SBR: Bihälsokonsulenten

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. Målsättningar 2019 och aktiviteter 2015-2017

VERKSAMHETSPLAN. Målsättningar 2019 och aktiviteter 2015-2017 14. a) VERKSAMHETSPLAN Målsättningar 2019 och aktiviteter 2015-2017 Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna) består av medlemmar och bygger på deras engagemang. Våra långsiktiga målsättningar och den

Läs mer

Hur får man friska bin i ekologisk biodling?

Hur får man friska bin i ekologisk biodling? Hur får man friska bin i ekologisk biodling? Vad är friska bin? Fria från sjukdom! Vitala! Produktiva Temadag om ekologisk biodling Östersund 2011-03-23 Preben Kristiansen Reducera mängden av smittämnen

Läs mer

Copyright: Eyvind Johansson, Se

Copyright: Eyvind Johansson, Se Copyright: Eyvind Johansson, 59553 Se Hej, hej du cirkelledare, säger Hej själv, säger cirkelledaren. Deltagare Eyvind frågar: Är det säkert att låda E är klar att skatta bort från dragbiavläggaren i andra

Läs mer

Projektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP 2013. 36-5882/12. www.biodlarna.se

Projektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP 2013. 36-5882/12. www.biodlarna.se Projektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP 2013. 36-5882/12. Problem/frågeställningar Inte lika utbildning överallt. Olika nivåer på förkunskaper. Finns inte den utbildning jag vill ha just

Läs mer

Välkommen till Biodlarna

Välkommen till Biodlarna Välkommen till Biodlarna Grattis! DU är nu en av drygt 12000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Foto: Janne Mårtensson Du vet väl att: 2/3 av det du har på tallriken är i något

Läs mer

Bisamhället Januari Juni

Bisamhället Januari Juni Bisamhället Januari Juni Bisamhället kan manipuleras av en mänsklig hand för att styra bina till att göra det som önskas av biodlaren. Här nedan följer ett tillvägagångsätt om hur man rent schematiskt

Läs mer

Yrkesbiodlarkonferens 2014

Yrkesbiodlarkonferens 2014 Yrkesbiodlarkonferens 2014 Igelstads Bigård 546 95 Karlsborg 0505-59200 el. 0730-251862 www.igelstadsbi.se igelstadsbi@carlsborg.net Robert Brigitte Österrike Pappa som mentor biodlare sedan 1978 utbildning

Läs mer

ÅRSPROGRAM Årets färg är röd

ÅRSPROGRAM Årets färg är röd ÅRSPROGRAM Årets färg är röd 2013 1 Gott nytt år alla Biodlarvänner! Ett nytt biodlarår har börjat och den nyvalda styrelsen tackar för det förtroende årsmötet givit oss att leda föreningen det kommande

Läs mer

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen 1 Honungsbin bor här i Sverige oftast i bikupor, som är deras hus. Husen kan se lite olika ut. Bina vet precis i vilket hus de bor. Hur kan de hitta rätt? 2 Hur många bin kan det bo i en bikupa under sommaren?

Läs mer

Arbetsplan. Förslag planering:

Arbetsplan. Förslag planering: Arbetsplan Vi använder följande referenslitteratur: Civilförsvarsförbundets egna skrifter samt, om cirkeldeltagarna vill, även boken Styrelsearbete i ideella föreningar författad av David Gustafsson. Sammankomst

Läs mer

Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN

Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN 3 maj 2003 i Walldorfskolan på Färingsö. Närvarande: Ca 70 biodlare, sjukdomsansvariga och bitillsyningsmän och andra intresserade. Från Danderyd-Täby

Läs mer

Välkommen till SBR. Grattis! DU är nu en av drygt biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande!

Välkommen till SBR. Grattis! DU är nu en av drygt biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Välkommen till SBR Grattis! DU är nu en av drygt 11000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Foto: Janne Mårtensson Du vet väl att: 2/3 av det du har på tallriken är i något led beroende

Läs mer

Avläggarproduktion. - för utökning och avsalu

Avläggarproduktion. - för utökning och avsalu Avläggarproduktion - för utökning och avsalu Inledning Det finns många anledningar till att vilja förmera sina bisamhällen, som kompensation för vinterförluster, för att öka antalet bisamhällen för egen

Läs mer

Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen

Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen 2 Foto: Från Boken om Biodling Min familj är som ett samhälle. Mamma är drottningen. Vi har ingen kung, det behövs

Läs mer

Yrkesbiodlarkonferens 2014

Yrkesbiodlarkonferens 2014 Yrkesbiodlarkonferens 2014 Igelstads Bigård 546 95 Karlsborg 0505-59200 el. 0730-251862 www.igelstadsbi.se igelstadsbi@carlsborg.net Österrike Pappa som mentor biodlare sedan 1978 utbildning genom praktik,

Läs mer

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr Biåret 2016

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr Biåret 2016 Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr 1 2016 Biåret 2016 I din hand håller du nu Nr 1 av Huddingeortens Biodlareförenings medlemsblad. I år har bladet kommit ut minst sagt sporadiskt. Det

Läs mer

SBR medlemsundersökning 2010. Emma Lee, Josef Wilzén Daniel Leo, Jonas Tärnemark Våren 2010 732G26 Surveymetodik med uppsats SDA 2

SBR medlemsundersökning 2010. Emma Lee, Josef Wilzén Daniel Leo, Jonas Tärnemark Våren 2010 732G26 Surveymetodik med uppsats SDA 2 SBR medlemsundersökning 1 Emma Lee, Josef Wilzén Daniel Leo, Jonas Tärnemark Våren 1 732G26 Surveymetodik med uppsats SDA 2 Inledning Bakgrund Sveriges Biodlares Riksförbund (SBR) Syfte och mål Vilken

Läs mer

Ekologisk biodling i praktiken Bengt Kling

Ekologisk biodling i praktiken Bengt Kling Ekologisk biodling i praktiken Ekologisk biodling i praktiken Bengt Kling Min verksamhet Bergsgårdens Honung Ekologisk biodling med fn 50 bisamhällen på Kinnekulle Ansluten till KRAV Medlem i Västgötahonung

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring med anledning av amerikansk yngelröta och varroakvalster hos bin

Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring med anledning av amerikansk yngelröta och varroakvalster hos bin 1(5) Dnr 6.2.16-11874/14 2015-01-29 Regelenheten Anders Johansson Tfn: 036-15 59 71 E-post: anders.johansson@jordbruksverket.se Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring

Läs mer

KRAVs regler för biodling omfattar hela kedjan från inköp av djur, foder och vax, till den färdiga produkten.

KRAVs regler för biodling omfattar hela kedjan från inköp av djur, foder och vax, till den färdiga produkten. 6 Biodling Biskötsel främjar i betydande utsträckning jord- och skogsbruksproduktionen genom att bina pollinerar växter. Biodling erbjuder ekosystemtjänster och gynnar mångfald och riklig blomning. Den

Läs mer

Jordbruksverket REDOVISNING DRIFTMETODER 2014

Jordbruksverket REDOVISNING DRIFTMETODER 2014 Jordbruksverket REDOVISNING DRIFTMETODER 2014 Dnr 3.2.18-7313/2013 Verksamhetsår 2013-10-16 till 2014-10-15 Projektnamn Driftmetoder Målsättning Att i seminarieform samla biodlare till föreläsningar och

Läs mer

ÅRSPROGRAM. Årets färg är grön

ÅRSPROGRAM. Årets färg är grön ÅRSPROGRAM Årets färg är grön 2014 1 Gott nytt år alla Biodlarvänner! Ett nytt biodlarår har börjat och den nyvalda styrelsen tackar för det förtroende årsmötet givit oss att leda föreningen det kommande

Läs mer

6 Lathund rikstäckande arrangemang

6 Lathund rikstäckande arrangemang LATHUND RIKSTÄCKANDE AR R A N G E M A N G SPÄNNANDE PROJEKT Att arrangera ett Rikstäckande Arrangemang är ett roligt men ganska stort och krävande arbete. Det behövs planering och mycket förberedelser

Läs mer

Jordbruksinformation 3 2013. Starta eko Biodling

Jordbruksinformation 3 2013. Starta eko Biodling Jordbruksinformation 3 2013 Starta eko Biodling 2 Börja med ekologisk biodling Text: Thomas Rafstedt Foto: Johann Lang När jag står på marknad och säljer min ekologiska honung får jag ofta frågan All honung

Läs mer

PM 3/03. Båtbottenfärger till fritidsbåtar. Ett inspektionsprojekt

PM 3/03. Båtbottenfärger till fritidsbåtar. Ett inspektionsprojekt PM 3/03 Båtbottenfärger till fritidsbåtar Ett inspektionsprojekt Båtbottenfärger till fritidsbåtar Ett inspektionsprojekt Sundbyberg i juni 2005 Utgivare: Kemikalieinspektionen E-post: kemi@cm.se www.kemi.se

Läs mer

Drottningodling. Du får bin som är lättskötta, friska och produktiva.

Drottningodling. Du får bin som är lättskötta, friska och produktiva. Drottningodling Du får bin som är lättskötta, friska och produktiva. Varför drottningodling? Att själv odla fram sina drottningar beskrevs en gång av en erfaren odlare som "Biodlingens juvel" Förutom glädjen

Läs mer

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se

Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se Stenungsunds Biodlareförenings styrelse 2007: Ordförande: Gösta Hjelm 0303-77 90 97, 0705-77 90 96 Vise ordf.: Bengt Gustavsson 031-12

Läs mer

NYBILDNINGSGUIDE. Guide till att starta er Vi Unga-förening

NYBILDNINGSGUIDE. Guide till att starta er Vi Unga-förening NYBILDNINGSGUIDE Guide till att starta er Vi Unga-förening Hur startar vi en Vi Unga-förening? Vill du starta en egen förening eller kanske hjälpa andra att starta sin förening? Här finns all information

Läs mer

Kronobergs läns biodlareförbunds årsmöte. Söndagen den 8 februari 2015. Plats: Naturbruksgymnasiet, Ingelstad. Närvarande: 60 medlemmar

Kronobergs läns biodlareförbunds årsmöte. Söndagen den 8 februari 2015. Plats: Naturbruksgymnasiet, Ingelstad. Närvarande: 60 medlemmar Kronobergs läns biodlareförbunds årsmöte Söndagen den 8 februari 2015 Plats: Naturbruksgymnasiet, Ingelstad Närvarande: 60 medlemmar 1 Mötets öppnande och fastställande av dagordningen 2 Godkännande av

Läs mer

Vikingen nr 3 2005 -------------------------------------------------------------------------------------------------

Vikingen nr 3 2005 ------------------------------------------------------------------------------------------------- Vikingen nr 3 2005 Tidningen Vikingen utkommer med 4-6 nummer per år. Alla kårens medlemmar kan skicka in bidrag till kårtidningen. Du som har varit med om någonting skoj som du vill berätta om, kom in

Läs mer

Nominering - Årets Jämställdhetssatsning Med checklista

Nominering - Årets Jämställdhetssatsning Med checklista Nominering - Årets Jämställdhetssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag Årets Jämställdhetssatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Kvinnligt nätverk inom Sveriges Biodlares Riksförbund

Läs mer

Hur få friska bisamhällen?

Hur få friska bisamhällen? Hur få friska bisamhällen? Preben Kristiansen Bihälsokonsulent Vad är friska bin? Bin som är fria från sjukdom Vitala Produktiva Friskt bisamhälle Hot mot bisamhällenas hälsa Ogynnsam yttre miljö Förorening

Läs mer

Regler för biodling. och. produkter från bisamhällen

Regler för biodling. och. produkter från bisamhällen 0 Regler för biodling och produkter från bisamhällen för användning av Demeter, Biodynamisk och liknande märkning Reviderade juni 2014 Gäller fr.o.m. juli 2015 Järna 2015 Postadress: Skillebyholm, 153

Läs mer

Drottningodling. Du får bin som är lättskötta, friska och produktiva.

Drottningodling. Du får bin som är lättskötta, friska och produktiva. Drottningodling Du får bin som är lättskötta, friska och produktiva. Varför drottningodling? Att själv odla fram sina drottningar beskrevs en gång av en erfaren odlare som "Biodlingens juvel" Förutom glädjen

Läs mer

3 Lathund Rixhajk LATHUND RIXHAJK

3 Lathund Rixhajk LATHUND RIXHAJK LATHUND RIXHAJK SPÄNNANDE PROJEKT Rixhajken är ett av de få seniorscoutarrangemangen som återkommer varje år, därför är det extra kul om seniorscouterna kommer ihåg just Er hajk. Det ska vara roligt att

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2013

Verksamhetsberättelse 2013 Norrbottens Drottningodlingsklubb Verksamhetsberättelse 2013 Under verksamhetsåret 2013 har styrelsen bestått av: ordförande Arne Sundqvist, sekreterare Erik Heedman, kassör Kim Holmqvist samt suppleant

Läs mer

2015-10-05. Tillsyn av bekämpningsmedel. Innehåll. Vad är bekämpningsmedel? Biocidprodukter Växtskyddsmedel Inspektion av bekämpningsmedel

2015-10-05. Tillsyn av bekämpningsmedel. Innehåll. Vad är bekämpningsmedel? Biocidprodukter Växtskyddsmedel Inspektion av bekämpningsmedel Tillsyn av bekämpningsmedel Jenny Karlsson & Susanna Karlsson Innehåll Vad är bekämpningsmedel? Biocidprodukter Växtskyddsmedel Inspektion av bekämpningsmedel Bekämpningsmedel = Produkter vars syfte är

Läs mer

Sammanställning av Pinschersektionens telefonenkät 2013

Sammanställning av Pinschersektionens telefonenkät 2013 Sammanställning av Pinschersektionens telefonenkät 2013 Under 2013 har 50 telefonintervjuer med medlemmar i Pinschersektionen utförts(ps). Syftet med enkäten har varit att undersöka hur våra medlemmar

Läs mer

Välkommen till SBR. Grattis! DU är nu en av drygt biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande!

Välkommen till SBR. Grattis! DU är nu en av drygt biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Välkommen till SBR Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Foto: Janne Mårtensson Du vet väl att: 2/3 av det du har på tallriken är i något led

Läs mer

Under fredagens möte med styrelse, personal och revisorer diskuterade vi SBR i framtiden, 2013 2017. Vart är vi på väg och hur ska vi komma fram?

Under fredagens möte med styrelse, personal och revisorer diskuterade vi SBR i framtiden, 2013 2017. Vart är vi på väg och hur ska vi komma fram? Under fredagens möte med styrelse, personal och revisorer diskuterade vi SBR i framtiden, 2013 2017. Vart är vi på väg och hur ska vi komma fram? Detta vill vi ska ha hänt 2017: Medlemsnytta i alla delar

Läs mer

!"#$%&'(')*+,*,+--.+*%"/*01123'+*%"3./"-* ('.%*"#.1.)(4#*5(./1(')*

!#$%&'(')*+,*,+--.+*%/*01123'+*%3./-* ('.%*#.1.)(4#*5(./1(')* Bekämpning av varroa med tillåtna metoder inom ekologisk biodling Bisamhällets och varroakvalstrets utveckling bin 50 000 vuxna bin 5000 40 000 yngel 4000 30 000 3000 20 000 2000 10 000 1000 Temadag om

Läs mer

Uppdragsbeskrivning Styrelseledamot i Internationella Arbetslag

Uppdragsbeskrivning Styrelseledamot i Internationella Arbetslag Du Uppdragsbeskrivning Styrelseledamot i Internationella Arbetslag IAL:s vision är en fredlig och gränslös värld där människor möts med kärlek, förståelse och respekt för varandra, sig själva och de sociala

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Mäta varroatillväxten i bisamhället

Mäta varroatillväxten i bisamhället Uppdaterad 2017-03-08 Mäta varroatillväxten i bisamhället Första provet tas mellan 1a och 15e maj. Så här gör du: När du besöker ditt bisamhälle tar du ett biprov bestående av ca 300 bin. Detta motsvarar

Läs mer

Vår grafiska profil. Varför blir det allt viktigare med en konsekvent identitet?

Vår grafiska profil. Varför blir det allt viktigare med en konsekvent identitet? Vår grafiska profil Varför blir det allt viktigare med en konsekvent identitet? Varför en Grafisk manual? 1 Vår logotyp, vår logotyp med tillägg 2 Våra färger 3 Våra mönster 4 Typsnitt 5 Innehåll Informationstrycksaker

Läs mer

Varroan slår till. Jag hade en känsla av att afrikanska bin hade

Varroan slår till. Jag hade en känsla av att afrikanska bin hade Varroan slår till Erik Österlund Jag har varit biodlare i 35 år och intresserad av biavel nästan hela tiden. 1983 besökte jag broder Adam första gången för att lära mig mer. När varroan kom till Sverige

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling 12.9.2013 2012/0260(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling till utskottet för

Läs mer

HANDLINGSPLAN. Här nedan förklaras de olika stegen i mallen:

HANDLINGSPLAN. Här nedan förklaras de olika stegen i mallen: HANDLINGSPLAN För att arbeta med strategierna behövs en handlingsplan med olika insatser. Svenska Kyrkans Unga har en del kampanjer som sker varje år och sedan en verksamhetsinriktning från Stora årsmötet.

Läs mer

Cecilia inleder med en presentation om målsättningarna från TUV och jämförelse med MVG:s styrdokument.

Cecilia inleder med en presentation om målsättningarna från TUV och jämförelse med MVG:s styrdokument. 15 april 2014 Protokoll Styrgruppsmöte 9 april 2014 Lidbeckska huset, Lidköping 10.00-12.00 Beslutande Ulrika Samuelsson, Länsstyrelsens Miljöskyddsenhet Leif Schöndell Borås stad/sjuhärads kommunalförbund

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

Protokoll fört vid Göteborgs och Bohus läns Biodlardistrikts årsmöte 2011-02-05. Södertullskyrkan, Asplundsgatan 36 Uddevalla

Protokoll fört vid Göteborgs och Bohus läns Biodlardistrikts årsmöte 2011-02-05. Södertullskyrkan, Asplundsgatan 36 Uddevalla Landvetter 2011-02-06 Närvarande: se bifogad närvarolista Protokoll fört vid Göteborgs och Bohus läns Biodlardistrikts årsmöte 2011-02-05 Plats: Södertullskyrkan, Asplundsgatan 36 Uddevalla Datum: 2011-02-05

Läs mer

Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar:

Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar: Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar: Heimir tillträde sin befattning som anställd på halvtid 1. januari

Läs mer

SKATTLÅDAN 3. Tumbaortens Biodlareförening. Kallelse. Årsmöte 2011

SKATTLÅDAN 3. Tumbaortens Biodlareförening. Kallelse. Årsmöte 2011 SKATTLÅDAN 3 Tumbaortens Biodlareförening 2011 Foto: Felicia Gilljam Kallelse Årsmöte 2011 Lördag den 12 november, Kl. 13 Vårstakyrkan, Ringvägen 26 Efter mötet firar vi föreningens 90-års-jubileum med

Läs mer

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Varför en studiecirkel? FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Studiecirklar har länge bedrivits inom S-kvinnor. Kunskap och lärande är en viktig del av kvinnors frigörelse, därför är studiecirkeln en utmärkt klubbverksamhet.

Läs mer

Seminariet : Pollenväxter ger surr på slätten. Den 16 maj 2013

Seminariet : Pollenväxter ger surr på slätten. Den 16 maj 2013 Seminariet : Pollenväxter ger surr på slätten Den 16 maj 2013 Hypotes för seminariet Pollen är byggstenar till nya bin och humlor Pollen innehåller protein, fett, vitaminer och mineraler Olika växters

Läs mer

Sammanställning över fördelning av medel inom Nationella honungsprogrammet verksamhetsåret 2014

Sammanställning över fördelning av medel inom Nationella honungsprogrammet verksamhetsåret 2014 Sammanställning över fördelning av medel inom Nationella honungsprogrammet verksamhetsåret 2014 Det finns sex kategorier åtgärder och utfallet presenteras i en tabell per kategori. Tillgängligt belopp

Läs mer

Integrerat Växtskydd i praktiken

Integrerat Växtskydd i praktiken Integrerat Växtskydd i praktiken Agneta Sundgren, Växt och Miljöavdelningen Jordbruksverket Växjö växtskyddskonferens 20141203 Regelverket nu kommer det! Jordbruksverket har tagit fram: Föreskrifter det

Läs mer

EXTRA PARKINSONBLAD. Information till medlemmar Parkinsonföreningen i Västra Sverige. Bladansvarig Inger Celion

EXTRA PARKINSONBLAD. Information till medlemmar Parkinsonföreningen i Västra Sverige. Bladansvarig Inger Celion EXTRA PARKINSONBLAD Information till medlemmar Parkinsonföreningen i Västra Sverige Juni 2013 Bladansvarig Inger Celion Glad Midsommar! Jag har fått låna en tidskrift - Medicinsk access - av en granne,

Läs mer

Tänk om jag kunde hjälpa er att bjuda varandra på allas erfarenhet och kunskap. Kanske även jag skulle kunna lägga till något.

Tänk om jag kunde hjälpa er att bjuda varandra på allas erfarenhet och kunskap. Kanske även jag skulle kunna lägga till något. Danmarks biodlare Tänk om jag kunde hjälpa er att bjuda varandra på allas erfarenhet och kunskap. Kanske även jag skulle kunna lägga till något. Är det rimligt att alla lär sig tre saker här idag? Vad

Läs mer

Foto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag

Foto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag Foto: Hans Jonsson Bli biodlare utveckla ditt företag Jordbruksinformation 14 2011 1 Biodling kan utveckla ditt lantbruk Text: Mats Mellblom BI OCH GÄSS sågos i myckenhet vid alla de gårdar här i Västergötland,

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Turbulent år i mejerisverige!

Turbulent år i mejerisverige! Turbulent år i mejerisverige! 2011 har varit ett minst sagt turbulent år för oss mjölkproducenter. För Milkomedlemmar har det varit otroligt tufft och läget är fortfarande mycket allvarligt på många gårdar.

Läs mer

Bekämpningsmedel. projekt R A P P O R T. Tillsynsprojekt 2008. Maria Mattsson. oktober 2008

Bekämpningsmedel. projekt R A P P O R T. Tillsynsprojekt 2008. Maria Mattsson. oktober 2008 projekt R A P P O R T oktober 2008 M I L J Ö K O N T O R E T Bekämpningsmedel Tillsynsprojekt 2008 Maria Mattsson Adress: Miljökontoret, Rådstugatan 11, 971 85 Luleå Besök oss: Rådstugatan 11 Telefon:

Läs mer

Ekologisk produktion- regelverk

Ekologisk produktion- regelverk Ekologisk produktion- regelverk Ordet ekologiskt Vad tycker DU att ekologiskt betyder? Vad är ekologisk produktion? Ekologiskt är ett skyddat begrepp. användning av produktionsmetoder som överensstämmer

Läs mer

Protokoll fört vid Göteborgs och Bohus läns Biodlardistrikts årsmöte 2013-02-09

Protokoll fört vid Göteborgs och Bohus läns Biodlardistrikts årsmöte 2013-02-09 Protokoll fört vid Göteborgs och Bohus läns Biodlardistrikts årsmöte 2013-02-09 Plats: Hensbacka Herrgård, Munkedal Datum: 2013-02-09 Program: 09.30 10.00 Kaffe och smörgås serveras 10:00 12.00 Årsmötesförhandlingar

Läs mer

VÅRBLADET. Styrelsen inleder. ~ Nyhetsbrev från CISV Linköping ~

VÅRBLADET. Styrelsen inleder. ~ Nyhetsbrev från CISV Linköping ~ Styrelsen inleder Under våren och sommaren har CISV Linköping många roliga saker på gång som vi har försökt samla här. Två gånger om året kommer CISV Linköping att skicka ut ett informationsblad, ett vårblad

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Verksamhetsberättelse År 2004

Verksamhetsberättelse År 2004 2 Jönköpings biodlaredistrikt Verksamhetsberättelse År 2004 Styrelsen har under året bestått avföljande ledamöter: Per-Olof Wagnsgård, Huskvarna, ordförande och korresponderande ledamot. Bertil Stigemyr,

Läs mer

Kemikalieinspektionens författningssamling

Kemikalieinspektionens författningssamling Kemikalieinspektionens författningssamling ISSN 0283-1937 Föreskrifter om ändring i Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:3) om bekämpningsmedel; beslutade den 4 juli 2011. KIFS 2011:4 Utkom från

Läs mer

Miljö- och hälsoskyddskontoret. Bekämpningsmedel. 2008:1 Tillsyn av bekämpningsmedel 2008 - ett samverkansprojekt med Kemikalieinspektionen

Miljö- och hälsoskyddskontoret. Bekämpningsmedel. 2008:1 Tillsyn av bekämpningsmedel 2008 - ett samverkansprojekt med Kemikalieinspektionen Miljö- och hälsoskyddskontoret Bekämpningsmedel 2008:1 Tillsyn av bekämpningsmedel 2008 - ett samverkansprojekt med Kemikalieinspektionen Inventeringen är utförd av Miljö- och hälsoskyddskontoret, Norrköpings

Läs mer

TÄNK HUND 2014. studieframjandet.se

TÄNK HUND 2014. studieframjandet.se TÄNK HUND 2014 studieframjandet.se Studiefrämjandet hundorganisationernas självklara studieförbund! Studiefrämjandet har även 2014 valt att satsa extra på samarbetet med Sveriges stora hundorganisationer:

Läs mer

Protokoll fört vid årsmöte med Traneberg-Sunnegata Ekonomisk förening.

Protokoll fört vid årsmöte med Traneberg-Sunnegata Ekonomisk förening. 1 Protokoll fört vid årsmöte med Traneberg-Sunnegata Ekonomisk förening. Plats: Tolsjö bygdegård Datum: 2012-05-16 Tid: 19,00 1. Ordföranden Thomas Pilhagen hälsade alla välkomna till föreningens första

Läs mer

Club Show 2013 AUGUSTI 2010

Club Show 2013 AUGUSTI 2010 AUGUSTI 2010 Club Show 2013 Hej! Hoppas alla haft en skön sommar! Dags igen för ett nyhetsbrev från klubbstyrelsen. Möten om framtidens SSRK Ingen sektion har ännu skickat in ansökan om att få arrangera

Läs mer

BJUD IN TILL ETT MÖTE OCH BLI EN VÄRDEFULL AMBASSADÖR FÖR DIN STAD. [ eskilstunaconvention.se ]

BJUD IN TILL ETT MÖTE OCH BLI EN VÄRDEFULL AMBASSADÖR FÖR DIN STAD. [ eskilstunaconvention.se ] BJUD IN TILL ETT MÖTE OCH BLI EN VÄRDEFULL AMBASSADÖR FÖR DIN STAD [ eskilstunaconvention.se ] Att delta i nationella och internationella möten och kongresser är ofta berikande och utvecklande. Men har

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR BIODLARE EXAMENSGRUNDER Föreskrift 39/011/2015

YRKESEXAMEN FÖR BIODLARE EXAMENSGRUNDER Föreskrift 39/011/2015 YRKESEXAMEN FÖR BIODLARE EXAMENSGRUNDER Föreskrift 39/011/2015 INNEHÅLL I Examensdelar och examens uppbyggnad ------------------------------------------------------------------- 4 II Krav på yrkesskicklighet

Läs mer

ROM 2015. Gör din röst hörd! Dagordningen

ROM 2015. Gör din röst hörd! Dagordningen ROM 2015 Gör din röst hörd! 1 Dagordningen Dagordningen, eller ärendelistan som den ibland kallas, är en sorts plan över vad mötet ska diskutera och i vilken ordning. Det finns regler i stadgarna för vilka

Läs mer

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA. 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA. 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga. STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.se STARTA LOKALAVDELNING HEJ! Spännande att ni vill starta lokalavdelning

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Protokoll fört vid Sveriges Biodlares Riksförbundsmöte den april 2003 i Hallsberg.

Protokoll fört vid Sveriges Biodlares Riksförbundsmöte den april 2003 i Hallsberg. Protokoll fört vid Sveriges Biodlares Riksförbundsmöte den 12-13 april 2003 i Hallsberg. 1. Riksförbundsmötet öppnas av förbundsordföranden. Bengt Stahre hälsar alla välkomna och speciellt guldmedaljörer

Läs mer

INFORMATIONSBLAD FÖR BRF L21 EKHOLMEN

INFORMATIONSBLAD FÖR BRF L21 EKHOLMEN INFORMATIONSBLAD FÖR BRF L21 EKHOLMEN NR. 1 årgång 2015 L 21 Planerade tidpunkter för infobladet, 2015: Nr 1 Jan/Feb/Mar Nr 2 Apr/Maj/Jun Nr 3 Jul/Aug/Sep Nr 4 Okt/Nov/Dec utgivning feb/mars utgivning

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

RUJK 2015. Marcus Lindström, Örnsköldsviks MGK Mats Nilsson, Perstorp BGK Carina Lindström, Umeå BGK Nicklas Strömberg, Kalmar MGK

RUJK 2015. Marcus Lindström, Örnsköldsviks MGK Mats Nilsson, Perstorp BGK Carina Lindström, Umeå BGK Nicklas Strömberg, Kalmar MGK RUJK 2015 Marcus Lindström, Örnsköldsviks MGK Mats Nilsson, Perstorp BGK Carina Lindström, Umeå BGK Nicklas Strömberg, Kalmar MGK Ungdomskommitténs aktiviteter under årsmötet Lördag Presentation av Ungdomsverksamheten

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

6-2009 God Jul och Gott Nytt år

6-2009 God Jul och Gott Nytt år 6-2009 God Jul och Gott Nytt år Hejsan! Ordföranden har ordet Vi är halvvägs in i december och julen står snart för dörren i år som tidigare år. Utomhus tror jag dock fortfarande det är höst det är enbart

Läs mer

1593 MÖTETS ÖPPNANDE Ordförande Magnus Carlsson hälsade alla välkomna och förklarade mötet öppnat.

1593 MÖTETS ÖPPNANDE Ordförande Magnus Carlsson hälsade alla välkomna och förklarade mötet öppnat. Protokoll fört vid SMC-Hallands styrelsemöte Datum: 2013-01-24, Tid: kl.18.30 Plats: SMC-Hallands kansli, Halmstad SMC-HALLAND 1593 MÖTETS ÖPPNANDE Ordförande Magnus Carlsson hälsade alla välkomna och

Läs mer

Odla drottningar! Olika raser Drottningtillsättning

Odla drottningar! Olika raser Drottningtillsättning Nr 6 Juni 2008 Bitidningen Odla drottningar! Olika raser Drottningtillsättning Verksamheten vid SLU Hitta drottningen Riksförbundsmötet Bitidningen 6 2008 1 Succén fortsä er i vår nya butik - Välkommen

Läs mer

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare PROTOKOLL Årsmötet Sammanträdesdatum 2011-05- 14 Tid: Plats: 10.00-11.45 Cefalushuset i Riksdagen Närvarande: 15 medlemmar enligt förteckning 1 Öppnande IFFKs ordförande, Ulla Y Gustafsson, hälsade välkommen

Läs mer

Protokoll från SKYREVs informationskommitté

Protokoll från SKYREVs informationskommitté Protokoll från SKYREVs informationskommitté Plats: Stockholms läns landstings revisionskontor, Eastmangatan 1, Stockholm. Tid: 2005-12-01 kl. 10.00 14.30 Deltagare:, ordförande,, -Johan Olsson, och. 50.

Läs mer