Rättssystemets inverkan på resultatmanipulering i onoterade bolag i Europa. Cathrine Henriksson

Transkript

1 Rättssystemets inverkan på resultatmanipulering i onoterade bolag i Europa Cathrine Henriksson

2 < Institutionen för Redovisning Svenska handelshögskolan Helsingfors 2016

3 SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN Institution: Redovisning och handelsrätt Arbetets art: Avhandling Författare och Studerandenummer: Cathrine Henriksson s Datum: Avhandlingens rubrik: Rättssystemets inverkan på resultatmanipulering i onoterade bolag i Europa Sammandrag: I denna studie undersöks hur ett lands rättssystem inverkar på resultatmanipulering i europeiska onoterade bolag. Mer specifikt undersöks undvikandet av förluster och undvikandet av resultatminskningar från tidigare års resultat. För att upptäcka resultatmanipulering analyseras frekvensfördelningen av nettoinkomsten. I studien ingår observationer från sju europeiska länder under tidsperioden I samband med tidigare forskning förväntas att både undvikande av förluster och resultatminskningar är mindre förekommande i länder med ett starkt rättssystem. Ett starkt rättssystem karaktäriseras av en hög kvalitet på verkställandet av lagar (La Porta, Lopez-de-Silanes, Shleifer & Vishny 1998), effektiva periodiseringsregler (Comprix, Muller & Stanford 2003) och ett svagt samband mellan beskattningen och den finansiella rapporteringen (Hoogendoorn 1996). I ett starkt rättssystem är även ägarstrukturen i bolagen okoncentrerad (La Porta et al. 1998). Studiens resultat tyder på att resultatmanipulering förekommer i form av undvikande av förluster i alla sju länder. Endast i norska och svenska bolag hittas inte tecken på att resultatmanipulering utövas för att dessutom undvika resultatminskningar från tidigare års resultat. Jag finner tecken på att resultatmanipulering är mer genomträngande i länder med ett svagt rättssystem men kan inte entydigt förklara de landspecifika skillnaderna med hjälp av de institutionella variablerna. Finska onoterade bolag använder ett betydligt aggressivare rapporteringsbeteende än de övriga nordiska länderna trots att de befinner sig i väldigt likande institutionella miljöer. Framtida studier kunde utreda resultatmanipulering mer specifikt i nordiska bolag. Nyckelord: Resultatmanipulering, Onoterade bolag, rättssystem, internationell redovisning.

4 INNEHÅLL 1 Inledning Problemområde Syfte Avgränsningar Fortsatt disposition Resultatmanipulering Introduktion Räkenskapsperiodens resultat, periodiseringar och värderingar Definition på resultatmanipulering Incitament för resultatmanipulering Metoder för resultatmanipulering Redovisningsmässig resultatmanipulering Operationell resultatmanipulering Metoder för att upptäcka resultatmanipulering Aggregerade och specifika periodiseringar Frekvensfördelningen av resultat Sammanfattning Rättssystem och redovisningskvalitet Introduktion Rättssystemets och politiska systemets direkta inverkan på redovisningskvaliteten Redovisningsstandarder Utvecklingen av kapitalmarknaden Ägarstrukturen Kapitalstrukturen Skattesystemet Skattesystemet i Belgien, Italien och Frankrike Skattesystemet i Storbritannien Skattesystemet i Norden... 31

5 3.8. Sammanfattning Tidigare forskning Introduktion Studier från anglosaxiska länder Studier från kontinentala Europa Sammanfattning Forskningsmetodik Introduktion Metod Datainsamling Hypotesbildning Sammanfattning Resultat Introduktion Deskriptiv statistik av hela stickprovet Testresultat i common law-rättssystemet Franska civil law rättssystemet Det nordiska rättssystemet Sammanfattning Konklusioner Introduktion Sammanfattning av slutsatserna Undersökningens kontributioner och avgränsningar Förslag på framtida studier Källförteckning TABELLER Tabell 1 Kvaliteten på verkställandet av lagar Tabell 2 Index på periodiseringsregler... 23

6 Tabell 3 Koncentrationen på ägarstrukturen Tabell 4 Sambandet mellan den finansiella rapporteringen och beskattningen Tabell 5 Sammanfattning av de indexerade institutionella faktorerna Tabell 6 Data urvalsprocessen Tabell 7 Fördelningen av observationer av viktade resultat och förändring i viktade resultat per land Tabell 8 Deskriptiv statistik över viktade resultat för hela stickprovet samt indelat i de studerade rättssystemen Tabell 9 Deskriptiv statistik över förändringen i viktade resultat för hela stickprovet samt indelat i de studerade rättssystemen Tabell 10 Fördelningen av viktade resultat i Storbritannien Tabell 11 Fördelningen av förändringen i viktade resultat i Storbritannien Tabell 12 Fördelningen av viktade resultat i Franska civil law-företag Tabell 13 Fördelningen av förändringen i viktade resultat Franska civil law-företag Tabell 14 Översikt av testresultatet av viktade resultat I Belgien, Frankrike och Italien Tabell 15 Översikt av testresultatet av förändringen i viktade resultat i Belgien, Frankrike och Italien Tabell 16 Fördelningen av förändringen i viktade resultat i nordiska företag Tabell 17 Fördelningen av förändringen i viktade resultat i nordiska företag Tabell 18 Översikt av testresultatet av viktade resultat i Finland, Norge och Sverige Tabell 19 Översikt av testresultatet av förändringen i viktade resultat i Finland, Norge och Sverige Tabell 20 Sammanfattning av slutsatserna... 70

7 FIGURER Figur 1 Faktorer som kan inverka på redovisningskvaliteten Figur 2 Uppdelning enligt industri (BvD major sectors) (100%= ) Figur 3 Fördelningen av viktade resultat för common law-stickprovet Figur 4 Fördelningen av förändringen i viktade resultat i common law-rättssystemet. 52 Figur 5 Fördelningen av förändringen i viktade resultat i Franska civil lawrättssystemet Figur 6 Fördelningen av förändringen i viktade resultat i Franska civil lawrättssystemet Figur 7 Fördelningen av viktade resultat i det nordiska rättssystemet Figur 8 Fördelningen av förändringen i viktade resultat i det nordiska rättssystemet.. 63 PANELER Panel 1 Fördelningen av viktade resultat i Franska civil law-företag Panel 2 Fördelningen av förändringen i viktade resultat i Franska civil law-företag Panel 3 Fördelningen av viktade resultat i nordiska civil law-företag Panel 4 Fördelningen av förändringen i viktade resultat i nordiska civil law-företag... 67

8 1 1 Inledning 1.1. Problemområde Finansiell rapportering fungerar optimalt som företagsledningens kommunikationsverktyg till sina placerare och andra intressenter (Dechow 1994). Företagsledningen har en informationsfördel över intressenterna eftersom ledningen besitter insiderinformation gällande företagets ekonomiska ställning. (Healy & Palepu 2001:406) Räkenskapsperiodens resultat är förmodligen det mest använda talet i den finansiella rapporteringen. Det används bland annat vid värderingen av företagets aktier, beviljandet av extern finansiering och företagsledningens belöningssystem. (Dechow 1994) För att företaget ska kunna uppfylla sina mål kan det vid diverse tillfällen uppstå incitament för företagsledningen att förbättra eller försämra resultatet (Healy & Wahlen 1999). Resultatmanipulering är ett fenomen inom finansiell rapportering som kan utövas eftersom redovisningsstandarderna lämnar utrymme för bedömning vid upprättandet av bokslutet (Scott 2009). Det är viktigt att standarderna lämnar utrymme för bedömning eftersom det ger företagsledningen möjligheten att kommunicera insiderinformation till intressenterna. Utrymmet för bedömning kan dock användas av företagsledningen för att ge en vilseledande bild av den underliggande ekonomiska situationen, exempelvis i syftet att undvika att betala skatter eller för att uppfylla kraven i ett kontrakt som baserar sig på resultatet. Då företagsledningen använder bedömningen för dylika vilseledande åtgärder talar man om resultatmanipulering. (Healy & Wahlen 1999) Företagsledningens rapporteringsbeteende påverkas sannolikt av de gällande redovisningsstandarderna, av trycket att behålla eller förbättra sitt rykte på kapitalmarknaden, av företagsledningens belöningssystem, av beskattningen och generellt av efterfrågan på den finansiella rapporteringen. Efterfrågan på den finansiella rapporteringen, redovisningsstandarderna, storleken på kapitalmarknaden och beskattningen bestäms i sin tur av landets institutionella omgivning, bland annat av rättssystemet. (Ball & Shivakumar 2005; Soderstrom & Sun 2007) Rättssystemet i ett land påverkar på hur väl lagar implementeras, hur starkt placerarnas intressen skyddas och hur starkt sambandet mellan beskattningen och den finansiella rapporteringen är. Rättssystemet i ett land bestämmer därmed vad

9 2 syftet med den finansiella rapporteringen är att i första hand skydda placerare eller att övervaka att företaget betalar sina skatter. Därför kan rättssystemet ses som kärnan till redovisningskvalitet. (Soderstrom & Sun 2007) Resultatmanipulering kan variera starkt mellan länder med olika rättssystem (Soderstrom & Sun 2007). Europeiska länder följer ett civil law-rättssystem medan anglosaxiska länder följer ett common law-rättssystem. Syftet med finansiell rapportering i common lawrättssystemet är främst att skydda aktieägarnas intressen medan syftet med finansiell rapportering i civil law-rättssystemet är i första hand att stöda statliga prioriteringar såsom skattebetalning. Forskningen har i stort sätt konstaterat att resultatmanipulering är mindre förekommande i anglosaxiska länder eftersom de har mer utvecklade kapitalmarknader och efterfrågan på finansiell information är högre (t.ex. Ball & Shivakumar 2005; Hope, Thomas & Vyas 2013). Trycket att uppfylla kapitalmarknadens förväntningar på resultatet kan också påverka negativt på redovisningskvaliteten (Coppens & Peek 2005). I europeiska länder har forskningen funnit variationer i resultatmanipulering, förmodligen eftersom den institutionella omgivningen varierar, särskilt mellan Kontinentaleuropa och Norden (Hoogendoorn 1996). Resultatmanipulering kan även variera starkt mellan olika bolagsformer, det vill säga mellan noterade och onoterade bolag. Onoterade bolag skiljer sig från noterade bolag främst då det gäller tillgången till extern finansiering via kapitalmarknaden men också i ägarstrukturen, kommunikationssättet till intressenterna och företagsledningens belöningssystem (Ball & Shivakumar 2005). Efterfrågan på bokslutsinformation kan också skilja sig väsentligt mellan noterade och onoterade bolag på grund av att ägarstrukturen i dem är annorlunda. Ägarstrukturen i noterade bolag är relativt okoncentrerad antalet aktieägare är enormt, de är ofta omväxlande och få av dem deltar i företagsledningen. Aktieägarna är således fullständigt beroende av offentlig bokslutsinformation inför värderingen och uppföljandet av företaget och ställer därför höga krav på att informationen är rättvisande. I onoterade bolag är ägarstrukturen däremot koncentrerad de har färre och sällan omväxlande aktieägare och största delen av dem deltar i företagsledningen (Beatty et al. 2002:549). I onoterade bolag sker förmedlingen av insiderinformation antagligen på privata vägar (Ball & Shivakumar 2005:84).

10 3 Onoterade bolag är den dominerande bolagsformen i Europa och står för mer än 75 % av bruttonationalprodukten (Corporate Governance Guidance And Principals For Unlisted Companies In Europe, 2010). Onoterade bolag har i allmänhet fyra gånger fler anställda, uppnår tre gånger högre vinster och har dubbelt fler tillgångar än noterade bolag (Berzins, Bohen och Rydland 2008:27). Trots detta är forskning kring resultatmanipulering i onoterade bolag relativt begränsad. En orsak är att det kan vara svårt att hitta bokslutsdata för onoterade bolag (Ball & Shivakumar 2005). Den begränsade forskningen beträffande resultatmanipulering i onoterade bolag har ofta jämfört dem med noterade bolag och därmed undersökt effekten som kapitalmarknaden har på resultatmanipulering (t.ex. Ball & Shivakumar 2005; Hope Thomas & Vyas 2013 ). Ett fåtal undersökningar lägger fokus på de institutionella skillnaderna i Europa och deras inverkan på resultatmanipulering i onoterade bolag (Burgstahler, Hail & Leuz 2006; Coppens & Peek 2005). Det är osannolikt att endast kapitalmarknaden inverkar på redovisningskvaliteten, särskilt för onoterade bolag som inte är aktiva på kapitalmarknaden. Onoterade bolag påverkas starkare av beskattningen, dividendpolitiken och annan politik som berör företagsverksamheten i fråga. (Ball & Shivakumar 2005:95) Rättssystemet i ett land utvecklas över tiden och det finns lite belägg för hur institutionella faktorer utformar rapporteringsbeteendet i onoterade bolag (Burgstahler, Hail och Leuz 2006). Särskilt sambandet mellan beskattningen och den finansiella rapporteringen är en viktig faktor då man jämför internationella skillnader i redovisningen. Sambandet mellan beskattning och finansiell rapportering förändras ständigt över tiden, mellan länder och inom länder eftersom ett land kan ha flera redovisningssystem (t.ex. IFRS och lokala GAAP). (Nobes & Schwencke 2006). Studierna som undersöker onoterade bolag i en kontinental europeisk omgivning baserar sig på data från 1990-talet och början av talet. Därför kan det vara av intresse att uppfölja utvecklingen av resultatmanipulering i onoterade bolag.

11 Syfte Syftet med avhandlingen är att undersöka hur ett lands rättssystem inverkar på resultatmanipulering i europeiska onoterade bolag. Rättssystemet i ett land påstås inverka bland annat på kvaliteten av verkställandet av lagar, på redovisningsstandarder, ägarstrukturen och hur starkt sambandet mellan finansiell rapportering och beskattning är vid redovisningen av räkenskapsperiodens resultat Avgränsningar Avhandlingen har begränsats till onoterade bolag för att undvika eventuella problem kring jämförbarheten med noterade bolag. Det kan exempelvis vara problematiskt att jämföra onoterade bolag med noterade bolag eftersom de följer olika redovisningsstandarder. År 2005 infördes obligatorisk implementering av International Financial Reporting Standards (IFRS) vid uppgörande av bokslut för noterade bolag inom EU. Onoterade bolag brukar däremot följa sitt lands egna redovisningsstandarder som refereras som Generally Accepted Accounting Principles (GAAP). (Ball 2006) Därför är IFRS bokslut uteslutna från studien. I avhandlingen ingår endast data från de Europeiska länderna där tillgången till data var störst. Länderna som ingår i studien är Belgien, Italien, Norge, Finland, Frankrike, Sverige och Storbritannien. En ytterligare avgränsning gäller tidsperioden av undersökningen jag har valt att omfatta tidsperioden eftersom tillgången till data var som störst då. Dock har data på bolagens totala tillgångar inkluderats från och med 2008 för att möjliggöra beräkningen av förändringen i viktade resultat Fortsatt disposition I följande kapitel kommer jag att presentera det teoretiska ramverket gällande resultatmanipulering, definitioner kring den, incitamenten, hur den kan utövas och upptäckas. I det tredje kapitlet introduceras civil law och common law-rättssystemen och hur de tillsammans med det politiska systemet påverkar redovisningskvaliteten direkt, men också indirekt beroende på nivån av utvecklingen av kapitalmarknaden, kapitalstrukturen, ägarstrukturen i företagen, skattesystemet och redovisningsstandarderna. I det fjärde kapitlet

12 5 redogör jag för den tidigare forskningen gällande resultatmanipulering i noterade och onoterade bolag. I kapitel fem beskrivs forskningsmetodiken för den empiriska delen av undersökningen. Den består vidare av hypotesbildningen och valet av stickprovet som används i studien. Resultaten av undersökningen presenteras i det sjätte kapitlet. Slutligen sammanförs konklusionerna av studien samt dess kontribution och begränsningar i kapitel sju. Där presenteras även förslag på framtida undersökningar.

13 6 2 Resultatmanipulering 2.1. Introduktion Till näst behandlas hur kassaflöden, periodiseringar och räkenskapsperiodens resultat förhåller sig till varandra. Därefter definieras resultatmanipulering under delkapitlet 2.3. I delkapitlet 2.4 behandlas incitamenten till resultatmanipulering, det vill säga varför företagsledningen utövar den. Hur företagen kan utöva resultatmanipulering beskrivs i delkapitlet 2.5. Delkapitlet 2.6 presenterar några metoder som forskningen använder för att upptäcka resultatmanipulering. Slutligen sammanfattas kapitlet under delkapitlet Räkenskapsperiodens resultat, periodiseringar och värderingar Redovisning handlar om värdering och kommunikation av ekonomisk information till beslutsfattare - den ska erbjuda användbar information till placerare, långivare, myndigheter, kunder, leverantörer och arbetstagare (Watts och Zimmerman 1986). Företagsledningen bär ansvaret för att upprätta och publicera bokslutet och i ideala fall kommunicerar de sin insiderinformation gällande företagets verksamhet för att ge intressenterna en rättvisande bild av verksamheten. Dock är redovisning både komplex och utmanande eftersom slutprodukten av den är information. Komplexiteten i informationen beror främst på att det inte finns någonting som perfekta redovisningsstandarder, vilket leder till att det inte heller finns ett enda korrekt sätt att sammanställa resultat- och balansräkningen. (Scott 2009) Syftet med redovisningsstandarderna är att framhäva både relevant och pålitlig värdering i den finansiella rapporteringen, vilket är en nödvändighet för att bokslutsinformationen ska vara användbar inför beslutsfattande. Eftersom företagsledningen upprättar bokslutet påverkas dess användbarhet av företagsledningens preferenser gällande värdering mellan historiska kostnader och verkliga värden. Företagsledningen har även en informationsfördel över sina intressenter och de kan därför relativt enkelt använda sin diskretion för att rapportera siffror till sin egen fördel. (Scott 2009) Användningen av historiska värden har tidigare tillämpats i stor utsträckning som värderingsmetod eftersom de anses vara pålit-

14 7 liga då de är enkla att kontrollera och kräver inga estimeringar (Troberg 2013; 31). Värdering enligt verkliga värden, det vill säga enligt marknadsvärde, anses däremot vara mer relevanta eftersom de i optimala fall berättar värdet på en tillgång ifall den skulle säljas idag (Laux & Leuz 2009). Samtidigt finns det investerare med avancerade kunskaper som föredrar användningen av verkliga värden i vissa tillgångar och skulder för att bättre reflektera företagets framtida prestationer medan andra investerare föredrar konservativ redovisning då de upplever att verkliga värden är opålitliga. Därmed kommer de olika parterna att vara oeniga gällande samma information på grund av olika preferenser mellan relevans och pålitlighet i redovisningen. (Scott 2009:11) Att samtidigt finna relevans och pålitlighet i värderingen är svårare än sagt och standardsättare måste ständigt överväga balansen mellan dem. Optimal relevans skulle innebära att företagets alla tillgångar och skulder värderas på basis av estimerade nuvärden av framtida kassaflöden. Värdering enligt verkligt värde kräver dock att det finns en aktiv marknad för tillgångarna och skulderna. Vid frånvaron av en aktiv marknad är det företagsledningens uppgift att värdera tillgångarna och skulderna. Värderingen kommer då att bero på företagsledningens kompetenser och omdöme, vilket kommer att leda till att värderingen blir mindre pålitlig. På motsvarande sätt kan pålitlig rapportering sakna relevans, exempelvis om företaget rapporterar endast kassaflöden från den senaste räkenskapsperioden. Räkenskapsperioden resultat kan användas för att kompromissa mellan relevans och pålitlighet. (Spohr 2005:6) Räkenskapsperiodens resultat är ett grundläggande tal bland annat vid värderingen av företagets aktier, beviljandet av extern finansiering och företagsledningens belöningssystem. Det finns två viktiga redovisningsprinciper som styr produktionen av resultatet: prestationsprincipen och matchningsprincipen. Enligt prestationsprincipen ska inkomster redovisas först då företaget har utfört den överenskomna prestationen, fullständigt eller delvis, och då försäljningsfordran är säker eller åtminstone sannolik. Matchningsprincipen går ut på att utbetalningarna som är direkt kopplade till inkomsterna kostnadsförs i den perioden som företaget bokför inkomsten. Syftet med dessa redovisningsprinciper är få räkenskapsperiodens resultat att bättre reflektera företagets verksamhet genom att lindra tajmnings och matchningsproblem som uppstår i samband med kassaflöden. (Dechow 1994:4)

15 8 Företagets framgång är beroende av dess försäljningsförmåga, varför man kan förvänta sig att kassaflöden skulle ge den bästa indikationen på företagets framgång. Kassaflöden medför dock problem på kort sikt eftersom realiserade in- och utbetalningar inte nödvändigtvis går att tajmas eller matchas under den räkenskapsperiod som de hänför sig till. För att lösa tajmings- och matchningsproblemen som uppstår i samband med kassaflöden använder man sig av periodiseringar. Avsikten med periodiseringar är att fördela kassaflöden över räkenskapsperioder på ett rättvist sätt för att bättre kunna reflektera företagets ekonomiska prestationer. Periodiseringar är skillnaden mellan kassaflöden och resultat och spelar därmed en viktig roll i sammanställningen av resultatet. Dessa är trots allt inte problemfria redovisningsstandarder lämnar utrymme åt företagsledningen för bedömning av periodiseringar så att den ska kunna förmedla relevant information genom bedömningen. Detta utrymme för bedömning gällande periodiseringar kan också användas som ett verktyg för resultatmanipulering, vilket i sin tur leder till att räkenskapsperiodens resultat blir ett mindre pålitligt tal att se på vid mätningen av företagets ekonomiska prestationer. (Dechow 1994) Bedömningen i periodiseringarna är inte i sig det största problemet. Periodiseringar skapar snarare problem ifall intressenterna inte klarar av att värdera dem korrekt. Ohlsons (1995) modell utvecklades för att undersöka värdetillförlitligheten av räkenskapsperiodens resultat. Modellen demonstrerar hur resultatmanipulering påverkar värdet på företaget genom att ställa marknadsvärdet, bokföringsvärdet och räkenskapsperiodens resultat i förhållande till varandra. Företagsvärdet definieras som summan av bokföringsvärdet och nuvärdet av framtida abnormala inkomster, som kan definieras som inkomster minus kostnaden för användningen av kapital mätt som bokföringsvärdet i början av perioden multiplicerat med kapitalkostnaden. (Ohlson 1995) Modellen visar i stora drag att resultatmanipulering inverkar på företagsvärdet genom att uppvisa högre (eller lägre) värde på tillgångarna än vad de i verkligheten är värda. Resultatmanipulering kan även inverka på företagsvärdet genom kapitalkostnaden. Kapitalkostnaden korrelerar oftast positivt med volatiliteten av företagets vinster. Ifall resultatmanipulering utövas för att jämna ut vinsterna över åren kan risken uppfattas som lägre än vad den är. En lägre risk innebär en lägre kapitalkostnad för företaget, vilket i sin tur uttrycks som högre marknadsvärde för företaget. (Spohr 2005:11)

16 Definition på resultatmanipulering Resultatmanipulering är inte ett enhetligt begrepp, varför det finns flera definitioner på den. Nedan följer två definitioner på resultatmanipulering: (1) Resultatmanipulering uppkommer då företagsledare använder sin bedömning i den finansiella rapporteringen och i transaktionsstrukturen för att ändra på bokslutet i syftet att antingen vilseleda [egen kursivering] aktieägare gällande den underläggande ekonomiska ställningen av företaget eller för att påverka avtalsenliga resultat som fixeras på basis av redovisade siffror. (Healy och Wahlen 1999:368) [egen översättning] (2) I syfte att nå en viss rapporterad vinst tar företagsledningen beslutet att påverka resultatet genom redovisningsmässig- och/eller operationell resultatmanipulering. (Scott 2009:403) [egen översättning] Healy och Wahlen (1999) förtydligar att företagsledningen kan utöva bedömning i den finansiella rapporteringen på flera sätt. Bedömning kan utövas exempelvis vid uppskattningen av framtida ekonomiska händelser såsom förväntande livslängd på långvariga tillgångar, vid värderingen av pensionsförmåner samt vid valet av redovisningsmetoder gällande nedskrivningar och värderingen av inventarier. Definitionen ovan säger även att syftet med resultatmanipulering är att vilseleda åtminstone någon aktieägare angående den underläggande ekonomiska situationen. Vilseledandet kan inträffa ifall företagsledarna innehar information som inte är offentligt eller ifall en del aktieägare inte lyckas igenkänna resultatmanipuleringen. (Healy & Wahlen 1999:369) Enligt Scott (2009) handlar resultatmanipulering om att företagsledningen gör planerade förändringar i den finansiella rapporteringen i syfte att försköna eller försämra den aktuella (och/eller framtida) ekonomiska ställningen. Syftet för resultatmanipuleringen kan också vara att företagsledningen vill nå personlig eller ekonomisk nytta. Trots att forskningen ofta har undersökt resultatmanipulering i syfte att förbättra resultatet kan den

17 10 också ske för att försämra resultatet ifall företaget eller ledningen kan dra nytta av detta. Exempelvis den så kallade Big Bath-teorin innebär att ett företag, som redan gör förlust under den aktuella räkenskapsperioden, ytterligare försämrar resultatet genom att göra stora avskrivningar och därmed försäkra mindre avskrivningar och högre framtida vinster. (Scott 2009) Förekomsten av resultatmanipulering anses ofta inverka negativt på resultatkvaliteten, vilket kan leda till att en del aktieägare vilseleds som i sin tur leder till att resurserna inte allokeras optimalt (Healy & Wahlen 1999). Redovisningskvalitet definieras i denna avhandling som bokslutets användbarhet till placerare, långivare, företagsledare och andra parter som avtalar med företaget (Ball & Shivakumar 2005). Healy och Wahlens (1999) definition inkluderar inte den eventuella nyttiga sidan av resultatmanipulering på redovisningskvaliteten, men de påpekar i enighet med Scott (2009) att resultatmanipulering kan fungera som ett verktyg för att kommunicera ledningens interna information åt företagsintressenterna. Ifall revisionen är effektiv kan till exempel företagsledningens estimering på fordringar ses som trovärdiga prognoser på framtida kassaflöden. (Scott 2009) Trots de eventuella förbättringarna i redovisningskvaliteten som resultatmanipulering kan bidra med kommer begreppet i denna avhandling att iakttagas som en orsak till försämrad redovisningskvalitet. Resultatmanipulering definieras i denna avhandling som ett fenomen som utövas av företagsledningens för att inverka på resultatet (ökande eller minskande) i syftet att vilseleda externa intressenter gällande den underliggande ekonomiska situationen. Resultatmanipuleringen kan ske både genom redovisningsmässiga eller operationella ingrepp, vilka kommer att presenteras senare i detta kapitel. Härnäst presenteras incitamenten som företagsledningen kan ha för att utöva resultatmanipulering Incitament för resultatmanipulering Det är inte en lätt uppgift att igenkänna resultatmanipulering. Ett sätt som kan underlätta igenkännandet av resultatmanipulering är att först identifiera situationer där resultatmanipulering förmodligen kan förekomma för att sedan undersöka ifall man kan hitta mönster på oförväntade förändringar i periodiseringar eller redovisningspraxis som kan hänga

18 11 ihop med incitamenten för resultatmanipulering. (Healy & Wahlen 1999) Incitamenten för resultatmanipulering skiljer sig även beroende på företagsformen, speciellt mellan noterade och onoterade bolag (t.ex. Ball & Shivakumar 2005; Burgstahler, Hail & Leuz 2006; Hope, Thomas & Vyas 2013). Nedan presenteras tre incitament för resultatmanipulering: 1) på grund av påtryckningar som skapas på kapitalmarknaden (gäller främst noterade bolag), 2) för att uppnå kriterierna i ett avtal vars villkor är baserade på redovisningssiffror och 3) för att utnyttja eller undgå statliga föreskrifter. (Healy & Wahlen 1999:370). Bokslutsinformation står till grunden för värderingen av aktier (Dechow 1994) och företagsledningen för börsnoterade bolag kan känna sig stressade att uppfylla kapitalmarknadens förväntningar. Ifall det förväntade resultatet inte uppfylls kan det leda till negativa följder såsom kraftiga svängningar i aktiekursen och försämrat rykte (Healy & Wahlen 1999). Kapitalmarknadens inverkan på resultatmanipulering har undersökts bland annat i samband med aktieemissioner (Teoh, Welch & Wong 1998) och analytikernas förväntningar (Burgstahler & Eames 1998). Forskningarna i fråga visade att företagsledningen överskattar resultatet i samband med aktieemissioner och använder sig av resultatmanipulering för att uppnå analytikernas förväntningar. Onoterade bolag är som sagt inte utsatta för tryck från kapitalmarknaden eftersom deras aktier i vanliga fall inte handlas på den (bl.a. Ball & Shivakumar 2005). Däremot kan onoterade bolag ha incitament för resultatmanipulering för att uppnå kriterierna i avtal. Kreditgivarens låneavtal och företagsledningens belöning är två exempel på avtal vars villkor baserar sig på redovisningssiffror. Resultatmanipulering kan ske i syftet att uppfylla dessa villkor. Vid beviljande av lån ställer långivaren krav på företagets ekonomiska skick, vilket kan sporra företagsledningen att förbättra nyckeltal som ligger till grund för bankernas finansieringsbeslut. Det kan också finnas skäl till att förbättra de underliggande nyckeltalen till lånet för att undvika att bryta mot lånevillkoren och därmed undgå kostnader relaterade till denna förseelse. (Beneish 2001) Företagsledningens belöningssystem i form av bonusar och andra förmåner som utbetalas då förutbestämda ekonomiska mål har uppnåtts kan även vara ett incitament för resultatmanipulering. Scott (2009) påpekade att själva syftet med resultatmanipuleringen kan

19 12 vara att företagsledningen vill nå personlig eller ekonomisk nytta. Företagsledare som vill förbättra sitt karriärmässiga rykte eller sin ekonomiska ställning kan göra det antingen genom att öka på resultatet direkt eller genom att försämra det nuvarande resultatet i syftet att förbättra det framtida resultatet. (Beneish 2001; Scott 2009) Regulativa incitament för resultatmanipulering kan uppstå i samband med industri specifika regleringar och konkurrenslagar. Bank- och försäkringsindustrin är exempel på industrier som måste regelbundet uppvisa ekonomiskt välmående som överstiger ett bestämt minimikrav för att få fortsätta idka sin verksamhet. (Healy & Wahlen 1999) Studier har visat att detta leder till att resultatmanipulering utövas för att uppfylla minikraven som krävs i regleringen (bl.a. Beatty, Chamberlain och Magliolo 1995). Resultatmanipulering kan eventuellt också hittas i samband med konkurrenslagar. Man har undersökt hur företag agerar då de ansöker om subventioner eller skydd från staten samt deras beteende då de utsätter sig för tvister med så kallade konkurrenslagar. Företag har tendensen att agera på detta genom att försöka uppvisa sämre resultat för att slippa politiska konsekvenser eller för att erhålla ekonomiskt stöd (bl.a. Jones 1991) Metoder för resultatmanipulering För att resultatmanipulering ska ske framgångsrikt måste företagsledningen se till att den görs på ett sätt som gör den svår att avslöja. Det är en utmaning för bland annat forskare och placerare att igenkänna och mäta resultatmanipulering eftersom man först måste estimera det verkliga resultatet för räkenskapsperioden innan resultatmanipuleringen har skett (Healy & Wahlen 1999). Nedan presenteras hur företagsledningen kan utöva resultatmanipulering. Den kan ske genom redovisningsmässig- och operationell resultatmanipulering. Båda metoderna kan vara kostsamma aktiviteter för företaget och företagen möter begränsningar vid genomförandet av båda metoderna. Därför leder det ofta till att metoderna används som substitut för varandra på det mest kostnadseffektiva sättet (Zang 2012) Redovisningsmässig resultatmanipulering

20 13 Redovisningsmässig resultatmanipulering sker genom att företagsledningen gör förändringar i redovisningsmetoderna, exempelvis i avskrivningsmetoder för anläggningstillgångar, eller i estimaten av transaktioner i bokslutet, exempelvis vid estimering av osäkra kundfordringar (Zang 2012). Resultatmanipulering kan också ske genom manipulering av redovisningspraxis gällande periodiseringar. Tidigare beskrevs att syftet med periodiseringarna är att matcha kostnader och intäkter till de perioder som de hänför sig till. Det finns dock inte ett enda sätt att matcha dessa och därför finns det utrymme även för manipulering genom periodiseringar. I forskningen kallas dylika periodiseringar för diskretionära periodiseringar. (Scott 2009) Diskretionära periodiseringar är exempelvis försäljningsfordringar och inventarier. Periodiseringar som i regel inte lämnar utrymme för bedömning kallas för icke-diskretionära periodiseringar. Ett exempel på icke-diskretionära periodiseringar är amorteringskostnader. (Scott 2009) Resultatmanipulering genom diskretionära periodiseringar sker vanligen i slutet av räkenskapsperioden och påverkar inte direkt på kassaflödet, vilket kan försvåra upptäckandet av manipuleringen (Zang 2012) Operationell resultatmanipulering Roychowdhury (2006) definierar operationell resultatmanipulering som en avvikelse från sedvanliga operationella redovisningspraxis i syftet att få åtminstone en del aktieägare/intressenter att tro på att vissa mål i den finansiella rapporteringen har nåtts under den normala räkenskapsperiodens gång [egen översättning]. Operationell resultatmanipulering förverkligas bland annat genom att flytta fram och tillbaka produktion, försäljning, investeringar och finansiering. Några praktiska exempel på dylika åtgärder är att minska på marknadsföringskostnader, introducera tillfälliga rabatter för att plötsligt öka försäljningen eller genom överproduktion för att få produktens marginalkostnad att sjunka. Operationell resultatmanipulering såsom rabattförsäljning kan naturligtvis vara en optimal handling under vissa ekonomiska omständigheter. Ifall företagsledare vidtar sådana åtgärder oftare än vanligt med hänsyn till den ekonomiska situationen och med syftet att nå ett visst resultat, då anser Roychowdhury (2006) att operationell resultatmanipulering har skett.

21 14 Manipuleringen av operationella transaktioner inverkar på kassaflödet och i ibland också på periodiseringarna. Med hjälp av manipulering av operationella transaktioner kan man nå de önskade resultaten på kort sikt men det är osannolikt att detta förbättrar värdet på företaget på långsikt. I själva verket kan operationell resultatmanipulering skada företagsvärdet eftersom handlingar som görs i den nuvarande perioden för att förbättra resultatet kan inverka negativt på framtida kassaflöden. Exempelvis kan aggressiva rabattförsäljningar i den nuvarande perioden skapa förväntningar hos kunden om nedsatta pris under följande period, vilket kan leda till lägre marginalinkomster på framtida försäljningar ifall trenden på nedsatta priser fortsätter. (Roychowdhury 2006) Trots potentiella negativa följder av operationell resultatmanipulering på företagsvärdet finns det argument för att företagsledare ändå använder sig av denna metod för att uppnå sina mål. Det första argumentet är att operationell resultatmanipulering är svårare att upptäckas av revisorn eller andra granskare av bokslutet än redovisningsmässig resultatmanipulering. Det andra argumentet är att för att nå tröskeln till det önskade resultatet kan det hända att redovisningsmässig resultatmanipulering inte räcker till man måste komplettera med operationell resultatmanipulering. Ifall summan av det icke-manipulerade resultatet och redovisningsmässig resultatmanipulering inte når det önskade resultatet är det för sent i slutet av räkenskapsperioden att använda sig av operationell resultatmanipulering. Därmed är det en risk att förlita sig endast på redovisningsmässig resultatmanipulering. (Graham, Harvey & Rajgopal 2005) 2.6. Metoder för att upptäcka resultatmanipulering Trots att resultatmanipulering är svår att upptäcka har forskningen identifierat metoder för att upptäcka den. En metod baserar sig på att studera totala periodiseringar (aggregerade periodiseringar) och går ut på att estimera andelen icke-diskretionära och diskretionära periodiseringar med hjälp av olika regressionsmodeller (Beneish 2001:5). Icke-diskretionära periodiseringar är de justeringarna som görs för att uppvisa en rättvisande bild

22 15 av verksamheten medan diskretionära periodiseringar står för förvrängningar som görs för att ändra resultatet och leder till sämre kvalitet på bokslutet (Dechow, Ge & Schrand 2010:358). Ett annat sätt att upptäcka resultatmanipulering är att undersöka frekvensfördelningen av räkenskapsperiodens resultat. Den senare metoden har tillämpats i denna avhandling och kommer därför att presenteras mer ingående medan metoden för att studera totala periodiseringar presenteras kortare Aggregerade och specifika periodiseringar Att bestämma de totala periodiseringarna är relativt enkelt. I början av kapitlet nämndes att de totala periodiseringarna är skillnaden mellan kassaflöden och räkenskapsperiodens resultat. Den svåra delen av uppgiften är att dela upp de totala periodiseringarna i diskretionära och icke-diskretionära periodiseringar, det vill säga att urskilja företagets normala periodiseringar från periodiseringar som görs för att förvränga resultatet. Man kan missta optimala ekonomiska beslut för diskretionära periodiseringar ifall företaget exempelvis har försäljningsproblem. Problem i försäljningen kan uttryckas i bokslutet genom lägre försäljningsfordringar, högre leverantörsskulder och nedskrivning av föråldrande inventarier, vilket i dessa fall reflekterar verksamhetens ekonomiska situation. (Scott 2009:8) Icke-diskretionära och diskretionära periodiseringar korrelerar dock positivt med varandra, vilket innebär att ett företag med extrema periodiseringar överlag har även extrema diskretionära periodiseringar (Dechow, Ge & Schrand 2010). Några exempel på etablerade periodiserings modeller som används är Jones (1991) modellen, justerade Jones modellen (Dechow, Slian & Sweeney 1995) och Dechow och Dichev (2002) metoden. I Jones (1991) modellen är periodiseringarna en funktion av tillväxten av omsättningen medan avskrivningar är en funktion av anläggningstillgångar. Den justerade Jones-modellen utesluter ökningen i kreditförsäljningar för åren som har identifierats som åren då resultatmanipuleringen har skett. I Dechow och Dichev (2002) modellen är periodiseringarna en funktion av tidigare, nuvarande och framtida kassaflöden med tanke på att deras syfte är att förändra tajmningen av igenkännandet av kassaflöden i resultatet. (Dechow, Ge & Schrand 2010)

23 16 En annan metod är att undersöka specifika periodiseringar eller periodiseringar som är allmänna i en viss industri (Beneish 2001:5). Exempelvis i bank och försäkringsindustrin har man undersökt specifika periodiseringar. I bankindustrin gäller det reserver på kreditförluster och i försäkringsindustrin gäller det fordran på försäkringsersättning som ganska enkelt går att manipuleras. En fördel med att undersöka specifika periodiseringar är att forskare kan hjälpa standardsättare genom att informera dem om vilka redovisningsstandarder som fungerar och vilka som borde förbättras (Healy& Wahlen 1999:372) Frekvensfördelningen av resultat Metoden för frekvensfördelningen av resultatet går ut på att undersöka avbrott i fördelningen av resultatet. Bland annat Burghstahler och Dichev (1997) samt Degeorge, Patel och Zeckhauser (1999) har utvecklat denna metod som mer specifikt fokuserar på att studera fördelningen av räkenskapsperiodens resultat runt vissa trösklar, exempelvis runt noll eller runt tidigare räkenskapsperiodens resultat. Syftet med metoden är att testa huruvida förekomsten av resultat ovanför och under den bestämda tröskeln är jämt fördelade, det vill säga om resultaten följer en normalfördelning. Metoden för frekvensfördelningen av resultatet har anpassats i denna avhandling. Därför presenteras metoden mer ingående tillsammans med dess för- och nackdelar. Kapitel fem kommer att beskriva hur metoden har tillämpas i denna studie i större detalj. Genom att undersöka fördelningen av resultatet kan man få starka prognoser gällande beteendet av resultatet i smala intervall runt en bestämd tröskel och i bästa fallen hitta övertygande argument på att resultaten manipuleras för att nå resultattröskeln, som oftast är ett positivt resultat. Både Burghstahler och Dichev (1997) samt Degeorge, Patel och Zeckhauser föreslår att om företagen har incitament att överskrida en bestämd resultattröskel kommer fördelningen av resultatet efter manipuleringen att består av färre observationer som ligger under resultattröskeln och fler observationer som ligger ovanför den (McNichols 2000). Burghstahler och Dichev (1997) upptäcker i sin studie att resultatmanipulering bland noterade bolag sker för att undvika rapporteringen av resultatminskningar och förluster. Företagsledningen tenderar att rapportera fler små positiva resultat (eller små resultatförändringar) än förväntat och färre små negativa resultat (eller små

24 17 resultatförändringar) än förväntat. Detta tyder på att företagsledningen i börsnoterade företag utövar resultatmanipulering för att undvika att rapportera förluster eller resultatminskningar, eventuellt för att uppnå kapitalmarknadens förväntningar. Degeorge, Patel och Zeckhauser (1999) finner också att förekomsten av negativa resultat är betydligt färre än förväntat medan förekomsten av positiva resultat var betydligt fler än förväntat, speciellt resultat som överskred tidigare års resultat. I undersökningen finner de tecken för resultatmanipulering kring tre trösklar av resultat: positiva resultat, att bevara tidigare prestation och att uppfylla analytikernas förväntningar. De påstår att då det verkliga resultatet ligger under den bestämda tröskeln, kommer detta att justeras med resultatökningar. Resultat som befinner sig långt från tröskeln, antingen över eller under, kommer att behållas utan justeringar för att kunna uppnå de önskade trösklarna i framtiden. De tillägger att det finns en hierarki gällande trösklarna det viktigaste är att rapportera positiva resultat, sedan följer att uppnå samma resultat som tidigare år och den minst viktiga tröskeln är att uppnå analytikernas förväntningar. En fördel med att undersöka avbrott i föredelningen av vinster vid en viss resultattröskel är att man inte behöver urskilja andelen diskretionära periodiseringar från totala periodiseringar. Trots detta inkluderar metoden även diskretionära komponenter (McNichols 2000). McNichols (2000) konstaterar dock att det verkar osannolikt att beteendet hos de icke-diskretionära komponenterna av resultatet skulle kunna förklara de stora avvikelserna i de smala intervallen kring deras hypotiserade resultattrösklar. En annan fördel är som sagt att metoden kan estimera hur genomträngande resultatmanipuleringen är runt de valda trösklarna. (McNichols 2000) En nackdel med metoden är att man inte kan upptäcka på vilket sätt resultatmanipuleringen sker (redovisningsmässig eller operationell resultatmanipulering) (Beneish 2001). En annan nackdel är att variationerna i fördelningen av resultatet är känsligt för ekonomiska svängningar. Durtschi och Easton (2005) visar i sin studie att avbrott kring noll resultat i noterade bolag beror bland annat på deflation. Deras påstående baserar sig på en studie där de jämförde fördelningen av räkenskapsperiodens resultat i förhållande till börsvärdet med fördelningen av vinst per aktie. Eftersom vinsten per aktie inte är utsatt

25 18 för deflation (den är endast intäkten som företaget är skyldig aktieägaren) och de inte finner avbrott i fördelningen kring noll i vinst per aktie påstår de att avbrott i fördelningen av nettointäkter inte är tecken på resultatmanipulering. Studien utfördes på noterade bolag men ifall påståendet gäller även onoterade bolag kan vara svårt att utesluta Sammanfattning I detta kapitel presenterades resultatmanipulering, definitionen på den, incitamenten, metoderna för den samt hur den kan upptäckas. Kapitlet började med att beskriva periodiseringarnas och kassaflödens roll i utformandet av räkenskapsperiodens resultat. Resultatmanipulering definierades som ett fenomen som utövas av företagsledningens för att inverka på resultatet (ökande eller minskande) i syftet att vilseleda externa intressenter gällande den underliggande ekonomiska situationen. Det finns flera omständigheter som kan skapa incitament till att företagsledningen utövar resultatmanipulering, bland annat tryck från kapitalmarknaden och för att uppnå avtalsmässiga krav. Resultatmanipulering kan vara svår att upptäckas eftersom man först måste estimera periodiseringarna samt resultatet innan manipuleringen har skett. Det finns dock etablerade metoder som används för att avslöja resultatmanipulering.

26 19 3 Rättssystem och redovisningskvalitet 3.1. Introduktion För att förstå varför omfattningen av resultatmanipulering kan variera bland olika bolagsformer och olika länder presenteras till näst kärnan för redovisningskvalitet, nämligen rättssystemet och det politiska systemet. Vidare kartläggs hur rättssystemet kan inverka direkt och indirekt på redovisningskvaliteten. Det politiska systemets effekter kommer att upptas i en mindre omfattning. (Soderstrom & Sun 2007) Figur 1 nedan åskådliggör faktorerna som kan ha en inverkan på redovisningskvaliteten. Figuren utgör även uppläggningen av kapitlet. Under delkapitlet 3.1 diskuteras först den direkta inverkan som rättssystemet och politiska systemet har på redovisningskvalitet. De indirekta verkningarna som de kan ha presenteras under avsnitten till Kapitlet avslutas med en sammanfattning av faktorerna som kan ha en inverkan på redovisningskvaliteten. Figur 1 Faktorer som kan inverka på redovisningskvaliteten Indirekt inverkan Direkt inverkan Källa: Soderstrom & Sun 2007:688 [egen översättning]

27 Rättssystemets och politiska systemets direkta inverkan på redovisningskvaliteten De flesta länderna i världen har ett rättssystem som är baserat på antingen civil law- eller common law-rättssystemet. Civil law-rättssystemet härstammar från den romerska rätten och idag finns det tre familjer inom detta rättssystem: den franska, tyska och den nordiska familjen. Common law-rättssystemet har däremot ett anglosaxiskt ursprung. I samband med bland annat imperialism och erövringar av världsdelar har speciellt det franska och tyska rättssystemet samt common law-rättssystemet spridit sig fort runtom världen och blivit anpassade till sina värdland. I EU är det endast Storbritannien och Irland som följer common law-rättssystemet. För övrigt hör bland annat Australien, Kanada, Nya Zeeland, Sydafrika och USA till common law-gruppen. Länder som följer det franska civil lawrättssystemet är bland annat Belgien, Frankrike, Grekland, Nederländerna, Portugal och Spanien. Till den tyska familjen hör Österrike, Tyskland och Schweiz. Den nordiska familjen består av Danmark, Norge, Sverige, Island och Finland. (La Porta, Lopez-de-Silanes, Shleifer & Vishny 1998) Rättssystemet tillsammans med det politiska systemet påstås ha direkt inflytande på redovisningskvaliteten eftersom de spelar en stor roll i fastställningen av kvaliteten på verkställandet av lagar. Redovisningskvaliteten påverkas direkt av hur effektivt lagarna verkställs i samhället samt av hur rättegångstvister av företagsledare och revisorer behandlas. (Burgstahler, Hail & leuz 2006; Soderstrom & Sun 2007) Nivån av verkställandet av lagar är på hög nivå i tyska och nordiska rättsmodellen, därefter följer common law-rättssystemet. Franska civil law-länder har visat sig ha den lägsta kvaliteten på verkställandet av lagar. Kvaliteten på verkställandet av lagar kommer även att ha en inverkan på hur väl aktieägarnas rättigheter försvaras. Därför kan man förvänta sig att ett land med hög kvalitet på verkställandet av lagar också erbjuder en hög nivå investerarskydd. (La Porta et al. 1998) La Porta et al. (1998) bekräftar i sin studie att common law-länder erbjuder det högsta investerarskyddet. De hävdar att civil law-länder har i allmänhet svagare investerarskydd än common law-länder. Civil law-länder som är baserade på den Franska modellen ger det lägsta investerarskyddet medan common law-länder ger det högsta investerarskyddet.

28 21 Den tyska och den nordiska rättsmodellen ligger mittemellan dessa två system då det gäller investerarskydd. Graden investerarskydd påverkar antagligen noterade bolagens redovisningskvalitet väsentligt mer än onoterade bolagens redovisningskvalitet eftersom den senare bolagsformen inte får finansiering via kapitalmarknaden (bl.a. Ball & Shivakumar 2005). Politiska systemet inverkar direkt på redovisningskvaliteten bland annat genom övervakning av företagets verksamhet och genom förekomsten av korruption. Företagsledare kan exempelvis ha incitament att muta politiker i syftet att få staten att göra stora beställningar från företaget eller för att minska skattesatser eller för att nå monopol status. Statens övervakande av företaget kan minska risken att företaget sysslar med bedrägeri i syfte att förbättra redovisningskvaliteten. Samtidigt kan övervakning också leda till att företagen försöker dölja vinster för att undvika att staten tar sin andel av den i form av skatter. (Soderstrom & Sun 2007) Exempelvis Bushman och Piotroski (2006) finner i sin studie att företag i civil law-länder som är utsatta av högre statlig inblandning i deras verksamhet rapporterar snabbare dåliga nyheter gällande deras resultat. Burgstahler, Hail och Leuz (2006) mäter kvaliteten på verkställandet av lagar med hjälp av medeltalet på tre index som presenteras av La Porta et al. (1998). Dessa index gäller effektiviteten på rättssystemet, lagstyre och nivån på korruptionen. Kvaliteten på rättssystemet får ett värde mellan 0 och 10 där ett högre värde innebär en högre kvalitet på rättssystemet. Länderna med ett starkt rättssystem betecknas ytterligare med värdet 1 medan länder med svagt rättssystem betecknas med 0. Tabellen nedan (tabell 1) presenterar de olika värden på kvaliteten av rättssystemet i några europeiska länder. (La Porta et al. 1998)

29 22 Tabell 1 Kvaliteten på verkställandet av lagar Land Ursprung av rättssystemet Kvaliteten av verkställandet av lagar 0-10 Belgien Franska 9,44 (1) Finland Nordiska 10,00 (1) Frankrike Franska 8,68 (0) Italien Franska 7,07 (0) Norge Nordiska 10,00 (1) Sverige Nordiska 10,00 (1) Storbritannien Engelska 9,22 (1) Källa: La Porta et al Redovisningsstandarder Kvaliteten på verkställandet av lagar påverkar i sin tur även kvaliteten på redovisningsstandarderna. Standardisering är en politisk process som influeras av bland annat skattemyndigheter, banker, aktieägare, företagsledare och fackföreningar. Syftet med redovisningsstandarder skiljer sig mellan de olika rättssystemen. I common law-rättsystemet är det privata organisationer som fastställer redovisningsstandarderna främst med syftet att försvara aktieägarnas rättigheter genom att uppfylla placerarnas informationsbehov (investerarskydd). I civil law-rättssystemet finns däremot en starkare politisk influens på standardiseringen. Redovisningsstandarderna i civil law-rättssystemet utvecklades för att ge staten kontrollen över lagstiftning och lagtolkning. (Soderstrom & Sun 2007) Därför är det staten som har kontroll över standardiseringen i civil law-länder och redovisningen används i första hand för att uppfylla statliga prioriteringar såsom fastställningen av företagens skatteutbetalningar (Ball, Kothari & Robin 2000).

30 23 I Europa har bolagen möjligheten att upprätta sitt bokslut enligt IFRS eller GAAP. IFRS står för International Financial Reporting Standards och är sedan år 2001 utgivna av International Accounting Standards Board (IASB), ett självständigt företag med säte i London. IFRS-standarderna. (Ball 2006) Den väsentliga skillnaden mellan GAAP och IFRS är att de förstnämnda är regelbaserade medan de senare är principbaserade. Regelbaserade standarder fastlägger detaljerade regler för hur bokföringen ska göras medan de principbaserade standarderna fastställer endast allmänna anvisningar. En annan skillnad mellan GAAP och IFRS gäller värderingen av tillgångar, som oftare sker enligt verkligt värde under IFRS. Under GAAP sker värderingen av tillgångarna oftast enligt historiska kostnader. GAAP i Storbritannien har undantagsvis krävt värdering enligt verkligt värde, vilket har kritiserats för att eventuellt ge utrymme för resultatmanipulering. (Cairns 2006) För att mäta skillnaden i GAAP mellan europeiska länder har Burgstahler, Hail och Leuz (2006) tillämpat Hung (2001) och Comprix, Muller och Stanford (2003) periodiseringsindex (se tabell 2). Indexet mäter periodiseringsregler genom hur fort de igenkänner ekonomiska transaktioner såsom forsknings- och utvecklings aktiviteter. En snabb igenkänning av periodiseringar anses förbättra användbarheten av räkenskapsperiodens resultat (Dechow 1994). Därför innebär ett högre index mer omfattande periodiseringsregler. Tabell 2 Index på periodiseringsregler Land Index periodiseringsregler Belgien 0,64 Frankrike 0,64 Italien 0,59 Finland 0,77 Norge 0,82 Sverige 0,64 Storbritannien 0,86 Källa: Comprix, Muller & Stanford 2003; Hung 2001

31 Utvecklingen av kapitalmarknaden Utvecklingen av kapitalmarknaden är en faktor som berör främst noterade bolagens redovisningskvalitet (Ball & Shivakumar 2005) och kommer därför inte att beaktas i denna studie. Ett starkt investerarskydd och låg skattenivå garanterar placerarnas avkastning på det investerade kapitalet och ökar på mängden placerare som vill erbjuda sitt kapital. La Porta et al. (1998) finner att rättssystemet tillsammans med kvaliteten på verkställandet av lagar bestämmer storleken på kapitalmarknaden. Franska civil law-länder har det lägsta investerarskyddet och också den minsta kapitalmarknaden medan common lawländer har den största kapitalmarknaden. (La Porta et al. 1998) Nivån på utvecklingen av kapitalmarknaden i ett land inverkar i sin tur på redovisningskvaliteten. Efterfrågan på finansiell information uppkommer på grund av informationsasymmetri mellan avtalsparterna. Parter som avtalar med företaget (aktieägare, långivare och leverantörer med flera) är intresserade av information gällande företagets förmåga att möta sina avtalsmässiga skyldigheter. Företaget svarar med information som efterfrågas för att uppnå bättre avtalsvillkor med sina parter. (Ball 2001) 3.5. Ägarstrukturen Efterfrågan på finansiell rapportering varierar beroende på företagets ägarstruktur. Företag med okoncentrerad ägarstruktur har högre efterfrågan för finansiell rapportering. Noterade bolag har en okoncentrerad ägarstruktur eftersom de kan ha tusentals ägare som dessutom är ofta omväxlande. De deltar vanligtvis inte i företagsledningen, vilket gör dem beroende av offentliga bokslut och därför är det viktigt att kvaliteten på det är god. (Beatty & Harris 1998; Beatty, Ke & Petroni 2002) Onoterade bolag lider inte direkt av samma problem som noterade bolag eftersom aktieägarna är betydligt färre och de sitter dessutom ofta i företagsledningen. Då aktieägarna är aktiva i företagsledningen kallas de även för kontrollerande aktieägare. Dessa skillnader i ägarstrukturen leder till att ägarna i noterade bolag inte har tillgång till insiderinformation på samma sätt som onoterade bolag har. (Beatty & Harris 1998; Beatty, Ke & Petroni 2002) Kontrollerande aktieägare tenderar att investera i bolaget på långsikt. I början av

32 25 investeringen kan de lida av stora förluster som möjligtvis kompenseras senare med höga vinster. Denna volatilitet i verksamheten är inte önskvärd ifall företaget vill få ett banklån. Därför kan detta leda till att kontrollerande aktieägare har incitament till resultatmanipulering. (Soderstrom & Sun 2007) Rättssystemet och det politiska systemet kan även inverka på ägarstrukturen indirekt. La Porta et al. (1998) upptäcker att länder med högre investerarskydd har mindre koncentrerade ägarstrukturer. Ifall systemet är uppbyggt på ett sätt som skyddar placeraren kan han eller hon bättre lita på redovisningen. Ett land som inte erbjuder lika starkt investerarskydd leder till att placerare litar mindre på den finansiella rapporteringen, vilket leder till alternativa lösningar för att förstärka investerarskyddet. Länder med lågt investerarskydd utvecklar mekanismer för att förstärka den. Exempelvis införandet av obligatorisk dividend eller krav på reserver för banker som är förekommande bland civil law-länder kan förbättra investerarskyddet. (La Porta et al. 1998) Koncentrerade ägarstrukturer är ytterst förekommande runtom världen, vilket tyder på att rättssystemen i allmänhet erbjuder lågt investerarskydd. La Porta et al. (1998) poängterar att närmare hälften av kapitalet i noterade bolag ägs av de tre största aktieägarna. De finner också att i länder med väletablerade redovisningsstandarder och högt investerarskydd brukar också ha mindre koncentrerade ägarstrukturer, vilket tyder på att en koncentrerad ägarstruktur är en följd av lågt investerarskydd. (La Porta et al. 1998) Politiska systemet kan också inverka på ägandestrukturen. En stat vars som strävar efter att dra maximal ekonomisk nytta av företagen kan leda till högre koncentration i företagens ägarstruktur. Politiker kan dra nytta av koncentrerade ägarstrukturer på grund av två orsaker. För det första, ifall politiker är inblandade i hemlig lobbying eller mutor är det lättare för dem att behålla sitt goda rykte ifall ägarstrukturen i företaget är koncentrerat eftersom det är färre personer som är involverade och därmed mindre risk att informationen läcks ut till offentligheten. För det andra har en kontrollerande ägare en stadigare position än en rekryterad företagsledare i ett noterat bolag. Detta kan underlätta handeln av väntjänster mellan politiker och företaget. (Fan & Wong 2002)

33 26 Tabell 3 nedan visar koncentrationen på ägarstrukturen enligt rättssystemet. Den högsta koncentrationen finns bland Franska civil law-länder där de tre största ägarna i företaget äger i medeltal 54 % av aktierna i de tio största företagen. Tyska och nordiska civil law har däremot den lägsta koncentrationen på ägarstrukturen. Common law-rättssystemet ligger mittemellan de tre ovannämnda rättssystemen. Däremot om man beaktar endast Storbritannien så har de lägsta koncentrationen på ägarstrukturen med endast 19 %. Tabell 3 Koncentrationen på ägarstrukturen Land/rättssystem Medeltalet på koncentration på ägarstrukturen av de 3 största ägarna Belgien 0,54 Frankrike 0,34 Italien 0,58 Franska Civil law 0,54 medeltal Finland 0,37 Norge 0,36 Sverige 0,28 Nordiska civil law 0,37 medeltal Storbritannien 0,19 Common law medeltal 0,43 Källa: La Porta et al Värden gäller både noterade och onoterade bolag) 3.6. Kapitalstrukturen Företag med olika behov av finansiering har också olika incitament för finansiell rapportering. Placerare och långivare använder sig av olika metoder för att minska informationsasymmetrin. De som placerar i bolaget direkt via aktiemarknaden kommer att förlita sig på företagets bokslut. Ifall placeraren lånat sitt kapital indirekt via en bank delegerar den övervakande rollen till banken. Banker har lägre efterfrågan på finansiell rapportering eftersom de ändå har tillgång till företagsledarnas insiderinformation via privata vägar (Sun 2006). Det kan dock hända att företag som förlitar sig mer på banklån och som därmed har längre incitament för finansiell rapportering har även lägre redovisningskvalitet. (Soderstrom & Sun 2007)

34 27 I länder med högre investerarskydd, inklusive skydd för långivaren, är det lättare för företaget att få ett lån för ett lägre pris. I länder med statlig inblandning och hög nivå korruption uppgörs avtal oftare på privata vägar för att undvika social och politisk övervakning. I dessa länder behövs finansiell rapportering i mindre mån för att minska på informationsasymmetrin. Redovisningskvaliteten är dock lägre i länder med högre politiska risker samt där bankfinansiering är den dominerande finansieringsmetoden såsom i Frankrike och Italien. (Nobes & Parker 2008; Soderstrom & Sun 2007) Zysman (1983) har indelat länder i olika typer av finansiella system: kapitalmarknadssystem (Storbritannien och USA), statliga kredit-baserade system och finansiell institution kredit-baserade system. Dessa tre system kan förenklas till två system: ett system som baserar sig på eget kapital och ett annat som baserar sig på banklån. I länder som följer ett finansiellt system som förlitar sig på banklån är det i många fall banker och staten som är aktieägarna även i börsnoterade bolag. Exempelvis Tyskland, Frankrike och Italien är länder där noterade bolag ofta ägs eller kontrolleras av banker eller av staten. Ifall detta stämmer för kontinentala Europa än idag är det oklart i hur stor grad finansiell rapportering behövs för noterade bolag. Ifall placerarna/långivarna redan har insiderinformation om företagets verksamhet kommer den finansiella rapporteringen att användas främst av staten vid beräkningen av beskattningen, både för noterade och onoterade bolag. (Nobes & Parker 2008) 3.7. Skattesystemet Sambandet mellan beskattning och finansiell rapportering är en viktig faktor då man jämför internationella skillnader i redovisningen. Sambandet mellan beskattning och finansiell rapportering förändras ständigt över tiden, mellan länder och inom länder eftersom ett land kan ha flera redovisningssystem (t.ex. IFRS och lokala GAAP). (Nobes & Schwencke 2006). Att det finns en koppling eller ett samband mellan finansiell rapportering och beskattning innebär att någon specifik skattefråga gällande redovisning behandlas i landets bokföringslag (GAAP). Då sambandet mellan finansiell rapportering och beskattning är oberoende betyder det att redovisningen av dem sköts skiljt av olika parter.

35 28 (Norberg 2007). Ett exempel är USA där man har separerat de standardiserande myndigheterna gällande beskattningen i SEC (Securities and Exchange Commission) och gällande den finansiella rapporteringen FASB (Financial Accounting Standard Board). (Nobes & Schwencke 2006) Orsaken till att man utvecklar två, oberoende inriktningar av redovisning för beskattning och finansiell rapportering är för att de har olika mål. Skattemyndigheter koncentrerar sig på värderingen av rapporterade vinster och hur det ska beskattas medan målet med finansiell rapportering är att utge användbar information till sina intressenter så att de kan estimera företagets framtida kassaflöden. En motivering till att hålla myndigheterna för beskattning och finansiell rapportering separerade är för att undvika att den finansiella rapporteringen utsätts av resultatmanipulering i syftet att minimera skatterna. (Nobes & Schwencke 2006) I länder med en utvecklad kapitalmarknad som har aktieägare som kräver finansiell information för att fatta beslut kommer det att utvecklas ett oberoende samband mellan beskattning och redovisning. I länder där andelen onoterade bolag är hög kommer dock aspekten av beskattning att dominera praxisen för redovisning. Syftet med finansiell rapportering i civil law-rättssystemet är främst att stöda statliga prioriteringar, såsom skattebetalningar till staten. I common law-länder är dock huvudsyftet med finansiell rapportering att minska på informationsasymmetrin mellan placerare och företagsledningen. Därmed har civil law-rättssystemet en närmare koppling mellan den finansiella rapporteringen och beskattningen i jämförelse med common law-rättssytemet. (Nobes & Schwencke 2006) Företagets redovisade resultat står vanligtvis som startpunkt för beskattningen. Den finansiella rapporteringen anses ge en rättvisande bild av den ekonomiska vinsten och därför definieras den beskattningsbara inkomsten på basis av den. Den finansiella rapporteringen kan också användas av praktiska skäl som startpunkt för beskattningen eftersom det i många fall inte finns bättre alternativ. Det finns dock stora variationer mellan länder gällande styrkan av sambanden mellan beskattning och finansiell rapportering. Till exempel Sverige och Storbritannien har en skattelagstiftning som säger att GAAP ska följas

36 29 ifall det inte finns några specifika skatteregler i lagstiftningen. Andra länder kan vara mer svårtolkade eftersom deras skattelagar inte refererar till landets GAAP. En av huvudfaktorerna som inverkar på styrkan av sambandet mellan beskattningen och den finansiella rapporteringen är hur mycket redovisningen av skatter avviker från GAAP. De största avvikelserna förklaras dock inte i huruvida reglerna refereras till varandra eller inte utan ibland annat hur skatteincitament och avskrivningsregler för anläggningstillgångar används. (Norberg 2007) Redovisningen av uppskjutna skatter blir vanligtvis ett problem vid separationen av beskattning och finansiell rapportering. Uppskjutna skatter är skillnaden mellan beskattningsbara vinsten och den redovisningsmässiga vinsten. Exempelvis i följande poster kan det skapas tillfälliga skillnader i värdet av uppskjutna skatter: avskrivningar (i alla länder), värdering av inventarier (speciellt i Norden), pensionskostnader och andra ersättningar efter avslutad anställning (Frankrike, Norge och Storbritannien), forsknings- och undersökningskostnader (Storbritannien) och räntekostnader (Storbritannien). Olika länder har olika regler gällande hur uppskjutna skatter redovisas. Det vill säga om de erkänns fullt eller delvis, om de uppskjuts eller redovisas som en skuld/fordring och om de redovisas enligt nominala värden eller nuvärden. (Hoogendoorn 1996) Det är svårt att uppnå ett oberoende samband mellan beskattning och redovisning eftersom de ligger i konflikt med varandra. Företagen kan ha incitamenten att minimera eller förflytta vinster för att undvika att betala skatter. Samtidigt vill företagen redovisningsmässigt rapportera höga vinster för att tillfredsställa sina placerare och upprätthålla aktiekursen. Att uppnå ett oberoende samband mellan beskattning och redovisning upplevs som ett av de största hindren till harmoniseringen av redovisningen, vilket är någonting som bland annat EU strävar efter. Ett fullständigt oberoende samband mellan beskattning och redovisning kommer dock aldrig att uppnås. Eftersom sambandet mellan beskattning och redovisning förändras kontinuerligt är det inte en lätt uppgift att finna aktuell information gällande ämnet. Hoogendoorn (1996) sammanfattar dock utvecklingen av sambandet mellan beskattning och redovisning i 13 europeiska länder och ger därmed en riktgivande översikt av utvecklingen i dem. Överlag har utvecklingen sedan 1950-talet riktat sig mot ett oberoende samband. (Hoogendoorn 1996)

37 Skattesystemet i Belgien, Italien och Frankrike Enligt Hoogendoorn (1996) hör Belgien, Italien och Frankrike till de länder som har ett av de starkaste sambanden mellan beskattning och finansiell rapportering och där det är osannolikt att någon förändring kommer att ske i en nära framtid. Det finns dock skillnader i sambandet bland länderna, antagligen eftersom Frankrike har influerats av det angloamerikanska systemet under de senaste årtionden. Belgien och Italien har från början främst influerats av Frankrike men har senare bevarat en mer konservativ linje. I Belgien och Italien är kopplingen mellan beskattning och finansiell rapportering stark och de har ingen eller väldigt vaga regler gällande redovisningen av uppskjutna skatter. Frankrike karaktäriseras av samma egenskaper men de har utvecklat vissa regler gällande redovisningen av uppskjutna skatter. (Hoogendoorn 1996) Frankrike har ett beroende samband mellan beskattning och den finansiella rapporteringen ibland annat följande områden: avskrivningar, ränte- och pensionskostnader. Däremot är sambandet svagare gällande exempelvis värderingen av anläggningstillgångar och transaktioner i utländsk valuta. (Lamb, Nobes & Roberts 1998) GAAP i Italien orienterar sig mot att skydda kreditgivaren och påstås betona starkt att den finansiella rapporteringen uppvisar en rättvisande bild av verksamheten. Icke-realiserade vinster inkluderas inte i den finansiella rapporteringen och tillgångarna värderas främst till sina historiska kostnader. Italienska GAAP uppfyller största delen av kraven som den italienska skattelagen ställer på den finansiella rapporteringen och är därför enkel att tillämpa för beskattningssyften. Italienska GAAP har ytterligare förts samman med beskattningen efter den obligatoriska tillämpningen av IFRS för noterade bolag år Förändringen i GAAP gällde främst avskaffandet av accelererande avskrivningsmetoder. Största delen av företagen som tillämpar italienska GAAP i sitt bokslut är små onoterade bolag som inte har så stort behov att kommunicera finansiell information till sina intressenter och som sällan använder sig av en extern revisor. (Gavana, Guggiola & Marenzi 2013) Miljön för redovisningen och beskattningen i Belgien avviker inte mycket från den i Italien (Hoogendoorn 1996). I Belgien är en stor majoritet av företagen onoterade och har en väldigt koncentrerad ägarstruktur. Därför karakteriseras Belgien som ett land där efterfrågan på finansiell rapportering och extern revision är låg i jämförelse med exempelvis

38 31 USA. I Belgien är det också ovanligt att frivilligt revidera bolaget. Extern revision är obligatoriskt endast för bolag som uppfyller kraven för att räknas som stora bolag. Revisorer i Belgien råkar sällan ut för rättstvister vilket leder till att kvaliteten på revisionen antagligen är lägre. Vid frånvaron av hot för rättstvister kan revisorn uppleva att det är viktigare att upprätthålla en nära kontakt med kunden för att säkerställa att han blir anställd igen. (Bauwhede, Willekens & Gaeremyncks 2003) Skattesystemet i Storbritannien I Storbritannien har det sedan slutet av 1800-talet funnits en klar åtskillnad mellan det redovisade resultatet och den beskattningsbara vinsten. Skatteregler har därför inte dominerat den finansiella rapporteringen. Den redovisade vinster står vanligtvis som startpunkten för beskattningen men både i praktiken och i teorin kan flera justeringar göras. Storbritannien för till de länder där sambandet mellan beskattningen och den finansiella rapporteringen är låg, speciellt gällande värderingen av anläggningstillgångar, avskrivningar, forsknings- och utvecklingskostnader och pensionskostnader. (Lamb, Nobes & Roberts 1998) Skattesystemet i Norden Skattesystemet i Danmark, Finland och Norge har starkt influerats av Sverige. Sveriges skattesystem har i sin tur antagligen influerats av Tyskland, som hör till de länder som har den starkaste kopplingen mellan beskattning och finansiell rapportering. De nordiska länderna, särskilt Sverige och Finland, har ursprungligen haft relativt starkt samband mellan beskattning och redovisning. (Hoogendoorn 1996) Under 1990-talet gjorde de nordiska länderna stora framsteg mot ett oberoende samband. Exempelvis i Sverige gjordes förändringar i bokföringslagen år 1996 där sambandet mellan beskattning och redovisning förmildrades bland annat i avskrivningar av anläggningstillgångar, i värderingen av inventarier och periodiseringsfonder samt ersättningsfonder (Artsberg 1996). Hoogendoorn (1996) klassificerar däremot Finland och Sverige samt Norge i olika grupper. Finland och Sverige tillhör gruppen där beskattning och finansiell rapportering fortfarande är beroende av varandra men där utvecklingen mot ett oberoende förhållande är klar. Det fanns inga strikta regler för hur uppskjutna skattefordringar ska redovisas. Norge

39 32 placeras i gruppen där beskattning och redovisning är oberoende av varandra. Det fanns specifika regler gällande redovisningen av uppskjutna skattefordringar. Danmark och Norge har tagit efter det anglo-amerikanska skattesystemet under de senaste årtionden (Hoogendoorn 1996). Nobes och Schwencke (2006) påpekar att norska företag frigjordes väsentligt från beskattning under 1970-talet och hade en friare beskattningspolitik än USA och Storbritannien år De förklarar denna trend bland annat med att antalet noterade bolag i Norge har ökat avsevärt (med 75 %) sedan år 1988, vilket har ökat intresset för hur finansiell rapportering ska utföras. Bokföringslagen i Norge ligger idag väldigt nära både US GAAP och IFRS. (Nobes & Schencke 2006) Tabell 4 visar sambandet mellan den finansiella rapporteringen i sju europeiska länder samt deras bolagsskatteprocenter under tidsperioden Tabell 4 Sambandet mellan den finansiella rapporteringen och beskattningen Land Svagt samband/starkt samband, 0/1 Bolagsskatteprocent Belgien 1 33,99 33,99 33,99 33,99 33,99 33,99 Frankrike 1 33,33 33,33 33,33 33,33 33,33 33,33 Italien 1 31,40 31,40 31,40 31,40 31,40 31,40 Finland ,50 24, Norge Sverige 1 26,30 26,30 26, Storbritannien Källa: Alford, Jones, Leftwich och Zmijewski 1993; Hung Home.kpmg.com, 2016 för bolagsskatten.

40 Sammanfattning I detta kapitel presenterades faktorerna som kan inverka på redovisningskvaliteten. Landets rättssystem och politiska system har en genomsyrande effekt på redovisningskvaliteten: de inverkar på den direkt genom att definiera kvaliteteten på verkställandet av lagar och nivån investerarskydd som den medför. Kvaliteten på verkställandet av lagar och nivån investerarskydd påverkar i sin tur storleken på kapitalmarknaden, kapitalstrukturen, koncentrationen på ägarstrukturen i företagen och anknytningen mellan redovisningen i den finansiella rapporteringen och beskattningen. Redovisningskvaliteten i onoterade bolag påverkas antagligen inte av nivån investerarskydd samt av utvecklingen på kapitalmarknaden eftersom de i vanliga fall inte har externa placerare som saknar insiderinformation. De nordiska länderna erbjuder den högsta nivån av verkställandet av lagar. Därefter följer common law-länderna. Franska civil law-länderna har den sämsta kvaliteten på verkställandet av lagar av dessa tre rättssystem. Norge och common law-länderna har i allmänhet den svagaste kopplingen mellan redovisning i den finansiella rapporteringen och beskattningen. Finland och Sverige följer på andra plats medan Franska civil law-länderna har den starkaste kopplingen mellan den finansiella rapporteringen och beskattningen. Tabell 5 nedan sammanfattar indexen på de institutionella faktorerna i sju europeiska länder. Tabell 5 Sammanfattning av de indexerade institutionella faktorerna Land Verkställandet av lagar Index periodiseringsregler Koncentration på ägarstrukturen Samband mellan finansiell rapportering och beskattning Belgien 9,44 0,64 0,54 1 Frankrike 8,68 0,64 0,34 1 Italien 7,07 0,59 0,58 1 Finland 10,00 0,77 0,37 1 Norge 10,00 0,82 0,36 0 Sverige 10,00 0,64 0,28 1 Storbritannien 9,22 0,86 0,19 0 Källa: La Porta et al. 1998; Comprix, Muller & Stanford 2003; Hung 2001 Alford, Jones, Leftwich och Zmijewski 1993; Hung Home.kpmg.com, 2016 för bolagsskatten

41 34 4 Tidigare forskning 4.1. Introduktion Den tidigare forskningen kring resultatmanipulering i onoterade bolag är relativt begränsad eftersom tillgången till bokslutsdata från onoterade bolag har varit limiterad (Ball & Shivakumar 2005). Forskningen har till en stor del fokuserat på att jämföra resultatmanipulering i noterade och onoterade bolag med syftet att undersöka kapitalmarknadens effekter på resultatkvaliteten (exempelvis Ball & Shivakumar 2005). Forskningen som presenteras i detta kapitel har likaledes koncentrerat sig på hur efterfrågan på bokslutsinformation påverkar på redovisningskvaliteten. Kapitalmarknaden skapar en hög efterfrågan på bokslutsinformation, vilket kan ha både en positiv eller negativ inverkan på redovisningskvaliteten. Samtidigt är det osannolikt att endast kapitalmarknaden inverkar på redovisningskvaliteten, särskilt för onoterade bolag som inte är aktiva på den. Onoterade bolag reagerar antagligen starkare på beskattningen, dividendpolitiken och annan politik som berör företagsverksamheten i fråga. (Ball & Shivakumar 2005:95) Till näst presenteras forskningen som behandlat resultatmanipulering i noterade och onoterade bolag. Fokus kommer att läggas på den senare bolagsformen. Först presenteras studier utförda i de anglosaxiska länderna. Därefter introduceras studierna som gjort i EU. Studier från Storbritannien presenteras under studier från anglosaxiska länder trots att det är ett EU-land Studier från anglosaxiska länder Beatty, Ke och Petroni (2002) undersöker resultatmanipulering i noterade och onoterade banker. Data som ingår i studien är insamlad för tidsperioden I USA, där studierna i fråga är utförda, måste alla banker följa samma redovisningsregler oberoende om de är börsnoterade eller inte, vilket underlättar bolagens jämförbarhet. De förväntar sig att resultatmanipulering ska vara högre hos noterade bolag: de påstår att placerare inte lyckas igenkänna resultatmanipulering eftersom de förlitar sig på enkla och förmånliga

42 35 lösningar i värderingen av verksamheten, såsom resultatbaserade referenspunkter (nuvarande resultat i jämförelse med tidigare års resultat). Samtidigt står räkenskapsperiodens resultat i intressenternas fokus vilket i sin tur kan skapa tryck på företagsledningen att manipulera det. (Beatty, Ke & Petroni 2002) Onoterade bolag har en koncentrerad ägarstruktur med få ägare som oftast också deltar i företagsledningen. Därför påstås onoterade bolag förlita sig på en rikare uppsättning av information som underlag för värderingen av företaget, vilket i sin tur leder till lägre incitament för resultatmanipulering. Resultatmanipulering mäts genom att undersöka frekvensfördelningen av resultat runt noll. I enighet med deras förväntningar finner de att noterade banker utövar mer resultatmanipulering än onoterade banker i USA. Det asymmetriska mönstret med mer små resultatökningar i förhållande till resultatminskningar som de finner påstås även vara en följd av resultatmanipulering och inte av underliggande ekonomiska svängningar. (Beatty, Ke & Petroni 2002) Redovisningskvaliteten undersöks vidare i noterade och onoterade bolag av Ball och Shivakumar (2005). De utesluter banker, försäkringsbolag och andra finansiella institutioner från stickprovet för att undkomma inverkan av industrispecifika regleringar. Stickprovet insamlades för åren De mäter redovisningskvaliteten genom tajmningen för erkännandet av förluster, med andra ord tajmingen för utgivningen av dåliga nyheter. Forskarna förväntar sig att noterade bolag har bättre redovisningskvalitet eftersom efterfrågan på bokslutsinformation är större än för onoterade bolag. De finner att tajmingen av erkännandet av förluster är mindre vanliga bland onoterade bolag trots att de följer samma regleringar som noterade bolag i Storbritannien. Därför drar de slutsatsen att efterfrågan på bokslutsinformation leder till bättre redovisningskvalitet bland noterade bolag. (Ball & Shivakumar 2005) De understryker att deras slutsatser inte ska tolkas som att onoterade bolag har misslyckats med deras finansiella rapportering. Deras resultat tyder på att den lägre kvaliteten på bokslutsinformation är en följd av den låga efterfrågan på den. Redovisningskvaliteten i onoterade bolag influeras troligen starkare av beskattningen, dividendpolitiken och annan politik som berör företagsverksamheten i fråga (Ball & Shivakumar 2005:95).

43 36 Effekten av efterfrågan har undersökts även av Hope, Thomas och Vyas (2013). De mäter kvaliteten på periodiseringar i noterade och onoterade bolag. De insamlade data mellan åren Noterade bolag visar högre kvalitet på periodiseringarna, varför de också drar slutsatsen att efterfrågan på bokslutsinformation förbättrar redovisningskvaliteten. I omständigheter där efterfrågan på bokslutsinformation var lägre för noterade bolag förvann den positiva effekten av efterfrågan. Exempelvis vid frånvaron av en aktiv analytiker eller ett revisionsutlåtande av en Big Four 1 revisionsbyrå eller om företaget hade under tidigare räkenskapsperiod fått extern finansiering uppstod det incitament för resultatmanipulering Studier från kontinentala Europa Bauwhedes, Willekens och Gaeremyncks (2003) studie hör till en av de första som undersöker resultatmanipulering bland noterade och onoterade bolag från ett europeiskt perspektiv. De matchar belgiska noterade och onoterade bolag med varandra på basen av industrin och storleken på företaget. Data är insamlad från åren Deras resultat tyder på att både noterade och onoterade bolag utövar resultatmanipulering i form av resultatutjämningar och för att upprätthålla tidigare räkenskapsperiodens resultat. Onoterade bolag utövar även resultatökningar. De kontrollerar vidare om storleken på revisionsbyrån (Big Six 2 revisionsbyrå eller inte) och om tryck från kapitalmarknaden har en inverkan på förekomsten resultatmanipulering. De finner att storleken på revisionsbyrån och tryck från kapitalmarknaden ökar på resultatmanipuleringen endast för företag som har vinster som är över målet och har incitament att minska på resultatet. Belgiens institutionella omgivning kunde vara förklarningen till de avvikande resultaten som träffats i USA. Bauwhede, Willekens och Gaeremyncks (2003) påstår att revisionsbyråerna i Belgien förhåller sig till resultatmanipulering på olika sätt beroende på om företagets nuvarande resultat är lägre eller högre än det tidigare årets resultat. Då resultatet är lägre än tidigare års resultat påstår de att revisorn har lägre incitament att rapportera konservativt eftersom revisorn sällan råkar ut för rättstvister i Belgien. Då resultatet är 1 Big four är de fyra största internationella revisionsbyråerna och består av följande bolag: PwC, EY, Deloitte och KPMG (Hope, Thomas & Vyas 2013) 2 Big Six kallades de sex största internationella revisionsbyråerna fram till 1998 (Bauwhedes, Willekens & Gaeremyncks 2003)

44 37 högre än tidigare års resultat är revisorn dock mer försiktig i sin rapportering eftersom skattemyndigheterna i dessa fall övervakar företaget mer noggrant. (Bauwhede, Willekens & Gaeremynck 2003) Studien utförd av Arnedo, Lizarraga och Sànchez (2007) baserar sig på undersökningen av Bauwhede, Willekens och Gaeremynck (2003). Undersökningen studerar däremot resultatkvaliteten i spanska noterade och onoterade bolag under tidsperioden I Spanien, liksom i andra civil law-länder, är noterade bolag utsatta för intensivt socialt och politiskt övervakade. Dessutom fungerar banker inte endast som finansiärer utan även som ägare av många noterade bolag, vilket har en inverkan på bankernas efterfrågan på information. Resultatkvaliteten mäts med genom att undersöka förekomsten av resultatutjämningar, resultatökningar och resultatminskningar. De finner inga signifikanta skillnader i mellan noterade och onoterade bolag gällande resultatutjämningar och resultatökningar. I enighet med Bauwhedes, Willekens och Gaeremyncks (2003) finner de också tecken på resultatökningar bland onoterade bolag. Coppens och Peek (2005) undersöker om Europeiska onoterade bolag utövar resultatmanipulering och huruvida skatteincitament spelar en roll i frågan. Undersökningen baserar sig på data från Belgien, Danmark, Frankrike, Tyskland, Italien, Nederländerna, Spanien samt Storbritannien under tidsperioden De försöker upptäcka resultatmanipulering genom att undersöka avbrott i fördelningen av vinster mellan noterade och onoterade bolag från samma land. Testresultatet tyder på att resultatmanipulering i form av undvikande av förluster sker i onoterade bolag både i länder med starkt och svagt samband mellan beskattningen och den finansiella rapporteringen. De onoterade bolagen undviker inte resultatminskningar. Däremot finner de tecken på att noterade bolag undviker resultatminskningar, vilket förmodligen kan förklaras med tryck från kapitalmarknaden. Vidare påstår de att undvikandet av resultatminskningar sker endast i noterade bolag i länder med välutvecklade kapitalmarknader och som även har ett svagt samband mellan beskattningen och den finansiella rapporteringen (Nederländerna och Storbritannien). (Coppens & Peek 2005)

45 38 I länder där kopplingen mellan beskattningen och den finansiella rapporteringen är stark (Belgien, Danmark, Italien, Nederländerna, Spanien och Storbritannien) undviker noterade bolagen att rapportera små förluster. I alla åtta länder fann de tecken på resultatökningar och i belgiska och italienska onoterade bolag hittades vinstutjämnande trender. Därför påstår de att endast en del resultatmanipulering uppstår på grund av tryck från kapitalmarknaden och gäller endast noterade bolag eftersom de inte finner tecken på att onoterade bolag skulle undvika resultatminskningar. (Coppens & Peek 2005) Burgstahler, Hail och Leuz (2006) undersöker hur kapitalmarknaden och institutionella faktorer inverkar rapporteringsbeteendet i noterade och onoterade bolag i 13 EU-länder under tidsperioden Resultatmanipulering mäts med fyra proxyvariabler: resultatutjämning i förhållande till kassaflöden, storleken på totala periodiseringar, undvikande av små förluster och korrelationen mellan periodiseringar och operationella kassaflöden. De institutionella faktorerna som beaktas i studien är: 1) kvaliteten av verkställandet av lagar, 2) sambandet mellan finansiell rapportering och beskattningen av vinster, 3) skillnader i redovisningsregler angående periodiseringar, 4) regler gällande värdepappersförsäljning och skyddandet av minoritetsaktieägare och 5) kapitalmarknadsstrukturen och dess utveckling. I enighet med Ball och Shivakumar (2005) utesluter studien banker, försäkringsbolag och andra finansiella institutioner. De drar följande slutsatser: resultatmanipulering är mer genomträngande i onoterade bolag, det vill säga efterfrågan på finansiell information från kapitalmarknaden har en minskande effekt på resultatmanipulering, resultatmanipulering sker i länder med svagare nivå på kvaliteten av verkställandet av lagar för båda bolagstyperna. Rättssystem med hög kvalitet på verkställandet av lagar skapar incitament för att rapportera resultat som återspeglar den ekonomiska ställningen. Ett starkt samband mellan beskattning och finansiell rapportering ökar på resultatmanipulering men denna effekt förmildras av trycket från kapitalmarknaden för noterade bolag. De finner även att underlättandet av offentlig finansiering och högre skydd för minoritetsaktieägare minskar på resultatmanipulering främst i noterade bolag och i länder där kapitalmarknaden är omfattande och lågt utvecklad har lägre nivå på resultatmanipulering. Sammanfattningsvis har onoterade bolag högre nivå av resultatmanipulering i EU samtidigt som noterade och

46 39 onoterade bolag reagerar på olika sätt till institutionella faktorer. (Burgstahler, Hail & Leuz 2006) 4.4. Sammanfattning Forskningen indikerar att resultatmanipulering förmodligen sker i båda bolagstyperna men är antagligen mer förekommande bland onoterade bolag. Med undantaget för Coppens och Peek (2005) verkar en hög efterfrågan på bokslutsinformation ha en minskande effekt på resultatmanipulering åtminstone i common law-länder (Ball & Shivakumar 2005; Hope, Thomas & Vyas 2013) men också i delar av kontinentala Europa (Burgstahler, Hail & Leuz 2006). Europeiska bolag ser överlag ut att påverkas starkt av faktorer från sin institutionella omgivning såsom nivån på verkställandet av lagar och sambandet mellan beskattningen och den finansiella rapporteringen (Arnedo, Lizarraga & Sànchez 2007; Bauwhede, Willekens & Gaeremynck 2003; Burgstahler, Hail & Leuz 2006). I det tidigare kapitlet konstaterades att sambandet mellan beskattningen och den finansiella rapporteringen förändras över tiden (Nobes & Schwencke 2006). Studierna som undersöker onoterade bolag i en kontinental europeisk omgivning baserar sig på data från 1990-talet och början av 2000-talet. Därför kan det vara av intresse att uppfölja utvecklingen av resultatmanipulering i onoterade bolag.

47 40 5 Forskningsmetodik 5.1. Introduktion I denna studie kommer resultatmanipulering att undersökas genom att analysera frekvensfördelningen av räkenskapsperiodens resultat över tidsperioden Kapitlet inleds med en presentation av metoden, därefter följer en beskrivning av datainsamlingen och det slutliga stickprovet. Hypoteserna ställs i den senare delen av kapitlet. Kapitlet för forskningsmetodik avslutas i delkapitel Metod Frekvensfördelningsmetoden har visat sig vara effektiv för att upptäcka resultatmanipulering (Burgstahler & Dichev 1997; Degeorge, Patel & Zeckhauser 1999) och undgår problemen som kan uppstå i samband med estimeringen av diskretionära periodiseringar. I frekvensfördelningsmetoden antas att tvärsnittsdata av nettoinkomster är vid frånvaron av resultatmanipulering ungefär normalfördelad (Burgstahler & Dichev 1997:103), vilket betyder att den observerade frekvensen motsvarar ungefär den förväntade frekvensen. Frekvensfördelningen av räkenskapsperiodens resultat analyseras grafiskt och signifikansen av avvikelserna testas statistiskt med hjälp av Z-test. I enighet med Burgstahler och Diechev (1997) kommer jag att fokusera på att mäta resultatmanipulering kring tre trösklar: resultat runt noll, undvikandet av förluster och undvikandet av resultatminskningar. För att mäta resultatmanipulering valdes att observera nettoinkomster (NI), vilket även Coppens & Peek 2005 använde i sin studie. Eftersom observationerna kommer från företag av olika storlek viktas nettoinkomsten mot totala tillgångar (TT) för att göra observationerna mer jämförbara. Burgstahler och Dichev (1997) undersökte både viktade resultat och förändringar i viktade resultat. Detta kommer att göras även i denna studie. Viktade resultat och förändringen i viktade resultat beräknas enligt följande formler: Viktade resultat (ROA): ( NI t TT t 1 ) Förändring i viktade resultat: ([NI t NI t 1 ]/TT t 2 )

48 41 Inför den grafiska analysen valdes samma intervallbredd 0,005 som tidigare studier (Burgstahler & Dichev 1997; Coppens & Peek 2005). För att beräkna den förväntade frekvensen av observationer i varje intervall användes följande formel: E(n) = (n i 1 + n i+1 ) 2 Den förväntade frekvensen E(n) är medeltalet av antalet observationer som befinner sig i det tidigare intervallet (n i 1 ) och antalet observationer som befinner sig i det följande intervallet (n i+1 ). Vid testandet av den statistiska signifikansen mellan de observerade frekvenserna (n i ) och förväntade frekvenserna E(n) i varje intervall standardiseras avvikelsen genom att uträkna ett Z-värde för varje avvikelse. Beräkningen av Z-värdet genomfördes med påföljande formel: Z = n i E (n i ) Var 1/2 För att estimera variansen (Var) användes formeln nedan: Var = Npi(1 pi) + ( 1 4 ) N(p i t + p i+t )(1 p i 1 p i+1 ) Där Npi står för antalet observationer i intervall i. Pi är sannolikheten att en observation faller i intervallet i, vilket betyder att p i t och p i+t är sannolikheten att en observation befinner sig i det tidigare intervallet och sannolikheten att en observation ligger i det följande intervallet. För intervallen -1 och +1 görs signifikanstestet ensidigt eftersom de uppnådda värdena inom dessa intervall kan vara beroende av varandra. För de andra intervallen (-5 till -2 och 2 till 5) utförs ett tvåsidigt signifikanstest (Burgstahler och Diechev 1997) Datainsamling I studien undersöks resultatmanipulering i sju europeiska länder: Belgien, Finland, Frankrike, Norge, Italien, Storbritannien och Sverige. Dessa länder valdes på basis av tillgången till ett stort antal observationer och för att dessa länder representerar väl de olika rättssystemen i Europa. Data är insamlad från Orbis-databasen som är en produkt

49 42 av Bureau Van Dijk. Vid valet av stickproven för onoterade bolag uteslöts finansiella institutioner, försäkringsbolag samt statsägda bolag för att undgå inverkan av industrispecifika regleringar. Vidare exkluderades företag som är dotterbolag för ett annat företag (mer än 50 % av aktierna ägs av ett annat bolag) för att eliminera effekten av utländska företag och företag vars beslutsfattande och finansiering eventuellt kommer från ett noterat bolag. Stickprovet består även endast av icke-konsoliderade bokslut för att minska på risken att företagen är dotterbolag till noterade bolag eller kontrolleras av noterade bolag. Stickprovet begränsar sig till onoterade bolag som följer landets egna GAAP-redovisningsstandarder. Stickproven begränsades dessutom till bolag vars totala tillgångar överskrider 1 miljon euro dels för att göra bolagen i stickprovet mer jämförbara med varandra och dels för att undvika potentiella effekter av exempelvis snabbt växande startup företag och ekonomisk ostabilitet som kan drabba företaget som nyligen grundats. Det slutliga stickprovet består totalt av företag. Tillgängligheten till bokslutsinformation varierar starkt mellan de olika länderna. Franska och svenska företag är överrepresenterade i stickprovet medan norska företag är minst representerade. Tabellen nedan visar stegen i urvalsprocessen av data. Tabell 6 Data urvalsprocessen Data urvalsprocessen 1. Onoterade bolag i Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Norge, Storbritannien och Sverige 2. Industriella företag verksamma inom: 01.primära sektorn; 02. Mat, dryck, tobak; 03. Textilier, klädsel, läder; 04. Trä, kork, papper; 05. Förlagsverksamhet, tryck; 06. Kemikalier, gummi, plast, icke-metalliska produkter; 07. Metaller och metalliska produkter; 08. Maskineri, utrustning, inredning och återvinning; 09. Gas, vatten, elektricitet; 10. Konstruktion; 11. Parti- och detaljhandel; 12. Hotell och restaurang; 13. Transport; 14. Post och telekommunikation; 17. Övriga tjänster; 19. Utbildning, hälsa Icke konsoliderade bokslut som upprätts enligt lokala GAAP samt aktiva små, medelstora och stora företag med tillgänglig data Nettoinkomsten tillgänglig för åren Totala tillgångar för åren minst 1 milj

50 43 5. Exkludering av företag ägda av noterade bolag eller bolag som befinner sig utomlands samt exkludering av dotterbolag Följande tabell (tabell 7) uppvisar fördelningen av observationerna av viktade resultat och förändringen i viktade resultat per land. Det totala antalet observationer som var användbart för analysen är lägre än det insamlade antalet observationer eftersom vissa företag trots allt saknade data från vissa år och eftersom de mest extrema värden på viktade resultat och förändring i viktade resultat har uteslutits. Observationerna som visade viktade resultat och förändring i viktade resultat på exakt noll (0) raderades också från stickprovet eftersom de varken är förluster eller vinster. För övrigt har varje land samma antal observationer per år eftersom jag följer upp samma företag under tidsperioden Tabell 7 Fördelningen av observationer av viktade resultat och förändring i viktade resultat per land Land N % andel av N Viktade resultat Förändring i viktade resultat Viktade resultat Förändring i viktade resultat Belgien ,0 % 6,1 % Finland ,8% 15,1% Frankrike ,8% 27,5% Italien ,8% 11,6% Norge ,7 % 5,7 % Storbritannien ,2 % 6,2 % Sverige ,6% 27,7% Totalt ,0% 100,0% Figur 2 nedan uppvisar fördelningen av observationerna per industri. Ungefär 27 % av företagen i stickprovet är aktiva inom partihandel och detaljhandel och ca 16 % är tjänsteföretag. Konstruktionsindustrin och industrin för maskineri, utrustning, inredning och återvinning hör också till de mest förekommande industrierna med andelarna 10 % respektive 13 % av de totala observationerna. De återstående 34 % av observationerna fördelar sig över de tolv övriga industrierna som kan avläsas i tabell 6.

51 44 Figur 2 Uppdelning enligt industri (BvD major sectors) (100%= ) 5.4. Hypotesbildning I enighet med Burgstahler och Dichev (1997) samt Coppens och Peek (2005) ställs följande nollhypoteser för onoterade bolag: Hypotes 1. Onoterade bolag utövar resultatmanipulering för att undvika rapporteringen av förluster. Hypotes 2. Onoterade bolag utövar resultatmanipulering för att undvika rapporteringen av resultatminskningar. Resultatmanipulering i form av undvikandet av förluster kommer sannolikt att reflekteras som ovanligt låga frekvenser av små förluster och ovanligt höga frekvenser av små positiva resultat. Resultatmanipulering i form av undvikande resultatminskningar kommer sannolikt att reflekteras i distributionen av tvärsnittsdata som ovanligt låga frekvenser små positiva resultat och ovanligt höga frekvenser av små resultatökningar.(coppens & Peek 2005).