Sjölunda 1A och 1B BYGGANVISNINGAR

Transkript

1 Sjölunda 1A och 1B BYGGANVISNINGAR ANVISNINGAR FÖR PLANERING, BYGGANDE, ANLÄGGNING OCH SKÖTSEL Reviderad upplaga 1 november 2008

2 BYGGANVISNINGAR UPPRÄTTADE AV SAMHÄLLSBYGGNAD I NOVEMBER 2008 Innehållsförteckning Sida Råd och riktlinjer för Dig som funderar på att köpa tomt.. 3 Detaljplaner 4 Sammanfattning av detaljplanens bestämmelser 5 Energiplanera ditt hus 6 Omhändertagande av dagvatten 11 Nybyggnadskarta 12 Utförande 12 Kostnader 14 Om bygglov 15 Information vid köp av tomt köpebrev 16 Viktiga kontakter 17 Dränerings- och dagvattensystem 18 utförande och illustrationer Principskiss Radonskyddande utförande 21 Bestämmelser 22 Plankarta 23 Illustrationskarta 24 Egna anteckningar 25 Geoteknik-PM + rapport, finns att läsa på kommunens hemsida, 2

3 Råd och riktlinjer för Dig som funderar på att köpa tomt.. Dessa anvisningar är en sammanställning av bestämmelser, råd och tips på hur du kan bygga inom detaljplanen Sjölunda, etapp 1A och B. Inför köp av tomt och under husbygge kan det vara många saker att tänka på och mycket att komma ihåg. Dessa anvisningar är en god hjälp på vägen som lotsar genom alla de regler som styr modernt byggande. Tänk på att det är i planeringsstadiet som du kan påverka investeringar och driftkostnader långsiktigt. Tag därför god tid på dig, jämför och överväg olika alternativ innan du bestämmer dig för tomt, hustyp, utformning, byggteknik med mera. Förutsättning Det första steget i byggande av ett eget hus är att välja tomt. Du får i kontakten med kommunens tomtfördelare veta vilka tomter kommunen har att erbjuda dig. Tänk över vad du har för behov i ditt boende och vilka krav det ställer på tomten. Vilka behov av trädgård har du och vilka möjligheter finns det att plantera träd, buskar och anlägga trädgårdsland? Valet av tomt kräver planering och det underlättar att titta på andra färdigställda områden med olika tomtlösningar för att se flera alternativ i genomfört skick. Inte minst bör man tänka på hur det kan se ut om år. Häckar och träd växer fortare än man tror och din och grannarnas tomter kommer att se väldigt annorlunda ut än den nu obebyggda tomten. Anpassa tomt och hus till varandra Innan du bestämmer dig kan ett bra tips vara att först titta på platsen för huset och dess förutsättningar. Kanske ligger tomten vid en liten skogsglänta eller så sticker en bergsknalle upp i trädgården. Sådana förutsättningar kan göra att du tycker att en viss hustyp passar bättre in i omgivande miljö än en annan. Genom att anpassa hus och tomt till varandra har du goda möjligheter att ta tillvara naturens, för platsen specifika, kvaliteter samtidigt som huset kommer i harmoni med omgivningarna. Planera huset med blicken framåt.. Bostaden skall fungera många år framåt och med tiden kan det bli aktuellt med förändringar och kompletteringar även om du inte tänkt det från början. I de flesta fall kan förändringarna göras inom husets väggar, men ibland kan det vara nödvändigt med kompletteringar i större skala. Det är därför viktigt att du redan i planeringen av ditt hus tänker på detta och inte omöjliggör för eventuella framtida förändringar. Försök därför att tänka ett steg framåt. Hur skulle en eventuell utbyggnad kunna se ut? Går det att komplettera garaget med ett dubbelgarage eller hur kan man komplettera med fler sovrum eller vardagsrum? I det långa loppet kan goda utbyggnadsmöjligheter också innebära en god investering. Om huset skall säljas så blir köpekretsen också större om det finns möjligheter till kompletteringar. Planera ditt hus och din tomt 3

4 Detaljplaner Vad säger detaljplanen I detaljplanen som upprättats för området finns planbestämmelser som anvisar vilka rättigheter och skyldigheter som gäller för området. Dessa är viktiga att du tittar på innan du bestämmer dig för tomt och hus. I slutet av de här anvisningarna finns en förminskad illustrations- och detaljplanekarta med planbestämmelser. Observera att dessa bestämmelser är juridiskt styrande för vad som får och inte får göras. Så här får du använda tomten När du väljer tomt och hus så är det inte bara det egna behovet som du skall tänka på. Hänsyn måste tas till grannar och allmänhet när man utformar sitt boende. Detta bidrar till en bra grannsämja och harmoniska boendemiljöer. Som boende vet du då ungefär vad du kan förvänta dig för framtida utveckling i området utan oönskade överraskningar. Husets placering och utformning gentemot grannfastighet På tomt markerad B1 får du uppföra ett enbostadshus och på mark betecknad B2 får du uppföra ett flerbostadshus. Illustrationskartan visa hur vägar och tomter har placerats så att de flesta hus får möjlighet till uteplats åt söder eller sydväst. Husen får på detta sätt också mycket bra solvärden och solvärmeinstrålning, (passiv solvärme). Förläggs byggnad närmare tomtgräns än 4,5 meter erfordras grannintyg. För områden med styckebyggda äganderätter finns det brandsäkerhetsaspekter som tomtägaren måste ta hänsyn till vid husets placering på tomten. Mellan bostadshusen på tomter som gränsar mot varandra skall ett avstånd på minst 8 meter finnas. Om detta brandsäkerhetskrav inte uppfylls, krävs att huset brandskyddsklassas mot grannhuset. Högsta byggnadshöjd tillåts enligt detaljplanen till 4,5 m (B1) resp. 7,2 m (B2). Vidare skall ny bebyggelse förses med rött takmaterial samt byggas utan källare. Figuren visar brandsäkerhetsavstånd mellan bostadshus Figuren visar byggnadshöjd Byggnadshöjden beräknas från markens medelnivå och byggnadshöjden räknas till skärningen mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak. Parkering Garageport skall placeras minst 6 meter från tomtgräns mot gatan för att ge möjlighet att ställa upp bilen på tomtmark framför garaget. Tänk på att du behöver ha plats för minst två uppställda bilar på tomten i anslutning till garaget. Detta för att undvika att parkera bilen på gatan vid t.ex. besök. 4

5 Detaljplanens rättigheter upphör De regler och rättigheter som detaljplanen ger varje fastighetsägare i området gäller oinskränkt fram till och med ovan nämnda datum. Efter detta datum har kommunen möjlighet att förändra detaljplanen utan att den enskilde då kan kräva ersättning för rättigheter som denne då ännu inte har utnyttjat. Sammanfattning av detaljplanens bestämmelser Bostadstomt får endast användas för bostadsändamål. Mark som i plankartan är punktprickad får inte bebyggas. Huset får byggas i högst en våning med inredd vind. Huset får inte utföras med källare. Den sammanlagda byggnadsarean, d v s den yta som byggnaderna upptar på marken får vara högst ¼ av tomtarean inom B1-område och högst 3000 m 3 inom B2-område. Takvinkeln får vara lägst 18 grader och högst 35 grader. Garage, med portöppning mot gata, får inte placeras närmare gatan än 6 m. Radonhaltens årsmedelvärde får inte överstiga 200 Bq/m 3. Övriga anvisningar Utfart skall ordnas mot gata. Utfart får inte ordnas över parkmark. Byggnader skall placeras minst 4,5 meter från grannfastighet, närmare med grannes medgivande. OBS närmare placering kan medföra krav på förändrad grundläggning och ändrade brandskyddskrav. Dagvatten (ytvatten) skall omhändertas lokalt på egen tomt och samordnas med gatans dagvattensystem. Uppdämningsnivån för dagvatten anges på nybyggnadskartan. Byggtekniska anvisningar i detaljplanens genomförandebeskrivning (i huvudsak denna beskrivning) och av Teknisk Service upprättad VA-plan samt Bohus Geo AB s grundläggningsanvisningar skall följas. Grundkonstruktionen skall kontrollavvägas av Samhällsbyggnad/Mät-Kart innan byggnadsstommen påbörjas. Bostadslägenhet i småhus som är belägen mindre än 4,0 m från kompletteringsbyggnader större än 10 m 2 skall avskiljas från dessa så att spridning av brand till eller från småhuset förhindras i minst 30 minuter (BBR 5:721). 5

6 Energiplanera ditt hus Sammanfattning När du ska bygga nytt är det viktigt att du ställer höga krav på utformningen av husets klimatskal. Ett bra klimatskal gör att du kan njuta av en låg driftkostnad och ett gott inomhusklimat med hög komfort när huset är färdigt. Kostnader och teknik. Minimera energikostnaden Alla hus i planområdet uppförs med individuella uppvärmningslösningar. Att göra rätt från början är alltid bättre än att korrigera i efterhand med tilläggsisoleringar, byte av fönster eller konvertering av värmesystemet. En villa har vanligtvis en livslängd på 50 år eller mer. Under livslängden kommer driftkostnaden att utgöra runt 50 procent av byggnadens totala livscykelkostnad. Den andra hälften består av byggkostnad, finansiering och ombyggnads- och renoveringskostnader. Det finns alltså all anledning att eftersträva låga driftskostnader, även om det innebär en ökad byggkostnad. När man bygger nytt är det viktigt att utgå från ett tätt och välisolerande klimatskal. Satsa på ett lågt U-värde på fönster och dörrar och mycket isolering i golv, väggar och tak samt en god täthet. I mötet med husförsäljaren är det viktigt att ha klart för sig vilka egenskaper huset ska ha och vilka krav man ska ställa på klimatskalet, energibehovet och inneklimatet. En bra start på processen är att besöka kommunens energi- och klimatrådgivare som kan ge tips, råd och information inför mötet med husförsäljaren. Kommunens miljö- och byggnämnd kan informera om samhällets minimikrav som finns i Byggnadsverkslagen och i Boverkets byggregler. Utgångspunkten I planeringsstadiet när man ska bygga nytt hus finns det alla möjligheter att välja bra, energieffektiva lösningar och få ett hälsosamt, energisnålt och miljövänligt hus. Bygg energieffektivt och säkra ett gott inomhusklimat. Kunskapen finns! Bygg för framtiden! Detta är ett aktuellt och angeläget upprop från många aktörer i byggsektorn forskare och praktiker! Väg investeringar mot drift- och underhållskostnader. Det tjänar både du och miljön på. Tänk långsiktigt och läs på ordentligt. Låt inte rykten, föreställningar och myter styra dina viktiga krav och beslut. Låt helhetssynen prägla ställningstaganden och val. Information kan hämtas från många olika håll. T.ex. Energimyndigheten, Boverket, Statens Forsknings- och Provningsanstalt (P-märkta hus och experthjälp för snåla hus) och Konsumentverket. Samhällets krav på energieffektivitet är minimikrav som säger att sämre än så här får du inte bygga! Från och med 1juli 2007 skall alla nybyggda hus energiberäknas som visar att byggnadens specifika energianvändning uppfyller normens krav. I denna ingår all köpt energi för värme och varmvatten samt drift av byggnadens installationer (pumpar, fläktar etc.) Kraven varierar beroende på val av energikälla. 6

7 Du kan bygga med betydligt lägre energianvändning än vad normen kräver. Sikta in dig på att bygga ditt hus med dokumenterat sunda material och värm villan med förnybar energi. Nivån att bygga energieffektivt hus kan sträcka sig till att du bygger så energieffektivt hus att det inte kräver någon egentlig installation för värme! Vi kallar det passivhus eller egenvärmehus. Passivhus innebär att huset kan hålla 20 o C inomhus större delen av uppvärmningssäsongen med värme från sol, människor, hushållsmaskiner, belysning och hemelektronik. Detta kan uppnås med mycket välisolerade väggar, fönster och att man effektivt återvinner energi ur ventilationsluften. Läs mer om detta på Från och med 1 oktober 2006 finns lagen om energideklarationer för byggnader vilket innebär att energianvändning och inomhusmiljö redovisas så att uppgifterna finns tillgängliga inför exempelvis försäljning och uthyrning. Lagen kommer stegvis att involvera de flesta kategorier av byggnader. Vid försäljning av byggnader, alla kategorier, skall det fr o m den 1 januari 2009 finnas en energideklaration som är giltig i tio år. Ett energieffektivt hus kommer att öka i värde ju dyrare energin blir. Se vidare Energikällor Tänk på att ju energieffektivare hus du bygger desto mer minskar installationskostnaderna och ger lägre driftkostnader för energi. Detta gäller givetvis generellt för alla energialternativen. Värmepumpar Värmepumpen använder el för att utvinna lågtempererad energi från exempelvis luften, ytjorden, berggrunden eller sjövatten. Pumpen höjer temperaturen till en nivå, ca 60 o C, som passar vår användning för värme och tappvarmvatten. Värmepumpen producerar ungefär tre gånger så mycket energi som den använder för sin drift. Värmepumpen kan med fördel kombineras med solfångare. Valet mellan berg- eller jordvärme görs efter praktiska och specifika förutsättningar. Under en stor del av året klarar värmepumpen att ensam försörja huset med värme och varmvatten. Vid några minusgrader behövs dock tillskott av annan energi, t.ex. med elpatron eller kamin. Kaminen kan samtidigt ge trivselvärme och vara reservkälla för värme vid extrema väder/omständigheter. Frånluftsvärmepump är ett exempel på värmepump som kan utvinna värme ur förbrukad utgående luft. Denna värmepump kan ge upp till hälften av husets behov av värme och tappvarmvatten när den återvinner energi ur frånluften. Den kan kombineras med bergeller ytjordvärme och klarar då större del av värmebehovet. Värmepumpar är anmälningspliktiga enligt miljöbalken. Anmälan skall göras till Miljö- och byggnämnden. (Blankett finns på kommunens hemsida). 7

8 Olja (fossilt bränsle som inte ingår i vårt kretslopp) Olja är ett energialternativ som är möjligt men är av både kostnads- och miljöskäl mindre intressant. Solfångare har här också en given plats i ett kombisystem. Elvärme (direktel) Är ett alternativ där Boverkets byggregler ställer skärpta krav på att byggnaden byggs extra energieffektivt. Direktelen kan kompletteras med lokal eldstad för ved eller pellets. Luftvärmepump kan också vara ett komplement. Solfångare kan med fördel installeras och som kan tillgodose halva årsbehovet av tappvarmvatten. Biobränsle (förnybart bränsle som ingår i vårt kretslopp) Vedeldning i panna samt eldning av pellets är de vanligaste biobränslena. Vid vedeldning finns det många saker att ta hänsyn till. För att kunna elda miljövänligt i en vedpanna måste förbränningen vara effektiv och värmen skall kunna lagras i en ackumulatortank. Dålig vedeldning kan vara skadlig för miljön och hälsan. För att förhindra detta behövs mycket syre och relativt hög temperatur för att förbränningen ska bli så effektiv som möjligt. Vid syrebrist och låg temperatur bildas tjära, miljöskadliga kolväten och andra ämnen. En brasa som brinner med god syretillförsel och hög temperatur utvecklar mycket energi. Ackumulatortanken lagrar det överskott av energi som skapas vid bra förbränning. En solfångare kopplas med fördel till ackumulatortanken, tekniktanken som är hjärtat i ett smart kombisystem med många möjligheter. Pellets är bekvämare än vedeldning. Tekniken har utvecklats på ett sätt som i det närmaste gör pelletseldning lika bekväm som oljeeldning. Det har också ofta mycket låga utsläpp av miljöskadliga ämnen. Värmesystemet kan bestå av en pelletspanna eller en vattenmantlad kamin, kopplad till en mindre ackumulatortank (tekniktank). Även här är det smart att installera en solfångare. Bidrag finns att söka till installation av automatiska biobränsleanordningar i nya småhus fram till den 31 december Det är krav på att den eldningsutrustning Du väljer ska vara miljögodkänd. Solenergi Solenergi omvandlas till värme i solfångaren som värmer främst varmvatten under sommarhalvåret, men kan även hjälpa till att värma huset under uppvärmningssäsongen. I ett kombisystem är solfångare ett bra komplement till pellets eller ved, då dessa värmekällors verkningsgrad är lägre på sommaren eftersom de endast behövs till mindre grad. I en solfångaranläggning överförs värmen med en vätska som cirkulerar mellan solfångaren på taket och en värmeväxlare i varmvattenberedaren/ackumulatortanken. Varma och soliga högsommardagar värmer solfångaren väldigt mycket vatten. Tankens vatten kan då bli o C. En solfångare bidrar i praktiken med ca 2000 kwh/år till en villa med genomsnittlig tappvarmvattenförbrukning. Till detta kan energi räknas som kommer uppvärmningen av huset tillgodo. Solfångarytan på en villa kan vara mellan 4-10 m 2 beroende på vad den är tänkt att producera värme till. Tänk på att solen är en av våra renaste energikällor och att den även är oändlig. Det finns bidrag att söka för installation av solvärme. Bidrag kan endast lämnas så länge avsatta pengar räcker. 8

9 Effektivt energiutnyttjande. Värmedistribution Behöver ditt hus ett värmesystem så installera lämpligen vattenburen värme för att ha frihet vid val av uppvärmningssystem under husets hela livslängd. Du kan välja traditionella radiatorer, golvvärme eller överfört till luftvärme. För golvvärme bör isoleringen under grundplattan vara minst 300 mm. Plattan kräver en rejäl sockelisolering. Vid tjälfarlig mark bör marken närmast huset isoleras i syfte att förhindra skador från tjällyftning. Se till att installera ett bra styr- och reglersystem för att snabbt styra villans värme efter behov. Varje grads temperaturhöjning ökar energianvändningen med fem procent! Ventilation Ventilationen, luftväxlingen av till- och frånluft i huset, skall säkra att inomhusluften byts ut varannan timme i varje del av huset när det är bebott. Luftflödet skall kunna minskas när huset står tomt. Ett effektivt styrsystem är en förutsättning för att kunna styra efter behov. Den förbrukade luften bär med sig mycket energi som givetvis bör återvinnas på ett effektivt sätt. Satsa på ett energieffektivt återvinningsaggregat eller frånluftsvärmepump som både återvinner energi ur frånluften och förvärmer uteluften på ett sätt som minskar risken för drag och samtidigt skapar ett hälsosamt inneklimat. Tänk på att husets klimatskal, husets ytterhölje, ska vara mycket tätt för att vara energieffektivt och för att ventilationssystemet skall fungera. Ventilationen skall justeras så att bostaden har ett svagt undertryck. Brukarkunskap erfordras för skötsel och underhåll. Vatten Välj snålspolande armatur för dusch och kranar och snålspolande toaletter.glöm inte bort legionellarisken vid beredning av tappvarmvatten. (Bör hålla minst 60 grader). Fönster Att välja energieffektiva fönster är en självklarhet. Ju lägre U-värde (bättre isolerförmåga) fönstret har desto bättre blir den termiska komforten och desto lägre blir energiförlusterna. I dag kan du välja energimärkta fönster där klass A har ett U- värde på 0,9 W/m 2 K. Belysning Välj kompaktlysrör med stift där driftdonet sitter i armaturen. Lysrören bör sitta i till exempel kök, badrum, utomhusbelysning och andra ljuspunkter som ofta lyser längre stunder på dygnet. Välj generellt lågenergilampor. I framtiden kommer LED-belysning (ljusemitterande dioder) att bli mer och mer intressant. 9

10 Hushållsmaskiner Installera vitvaror och andra hushållsmaskiner som är EU-märkta i energiklass A++ (Energiklass A++ är de mest energisnåla hushållsmaskiner som finns på marknaden). När allt är installerat Ställ krav på utförliga drifts- och skötselinstruktioner för husets alla installationer. Byggentreprenören kan ibland låta en annan entreprenör ansvara för olika delar av bygget. Detta kan skapa oklara ansvarsgränser, brister i utförandet, extrakostnader och förseningar. Avtala istället om totalentreprenad med en enda ansvarig entreprenör. 10

11 Omhändertagande av dagvatten En generell regel är att då naturmark tas i anspråk för bebyggelse, förändras vattenbalansen i området. Genom att upprätthålla vattenbalansen och behandla dagvattnet som en viktig resurs kan man behålla och främja växtligheten samtidigt som man undviker uttorkning och risk för sättningar på byggnader. Med dagvatten menas det vatten som faller på hårdgjorda ytor som tak och gata och som inte infiltreras i marken direkt där det faller. I bostadsområdet Sjölunda, etapp1a och B, skall detta dagvatten tas om hand i ett lokalt dagvattensystem, i ett så kallat LOD-system. Lokalt Omhändertagande av Dagvatten innebär att man tar hand om dagvattnet i anslutning till den plats där det uppstått. Tomten planeras så att ytvatten inte kan rinna ut på gatumark eller grannfastighet. Dagvatten Bohusgeo, som undersökt och utvärderat markförhållandena i Sjölunda förutsätter i sina grundläggningsrekommendationer att infiltration av dagvatten utförs lokalt med motivet att En grundvattensänkning skulle begränsa möjligheterna att påföra laster av byggnader och fyllningar. Se vidare Geoteknik-PM, daterade eller Förslagsvis kan hanteringen av dagvatten ske på följande sätt: (Se principskisser) Takvattnet leds ned till ett rörgravsmagasin som omsluter byggnaden. Magasin och stenkista dimensioneras för att kunna ta emot 10 mm regn från tak och annan hårdgjord yta innan bräddning till kommunens dagvattenledning sker. Beständigt fall på markytan från byggnad säkras inom 2 till 3 meter. I övrigt flack lutning mot lågpunkt som förses med en kombinationsbrunn i stenkista (Brädd Drän och Dagvattenbrunn i stenkista) med volym om ca 1 kubikmeter singel eller makadam med lägst 35 % porositet (hålrum). För att underlätta för infiltration av dagvatten i marken kan det vara bra att inte överdriva lutningar mot brunnar och undvika täta beläggningar som t ex asfalt. En blandning av sand och grusmaterial kan också underlätta infiltration och förkorta tiden för mindre vattensamlingar. Vatten som har letts ner från tak, hårdgjorda markytor och från vattenmättad tomt/gräsyta till rörgravsmagasin och stenkista söker sig vidare ner i marken, perkolerar sakta ner till grundvattnet. Detta grundvattenmagasin fylls på till den högsta nivå, bräddnivå, som bestäms för varje enskilt hus. När rörgravsmagasinet och kombinationsbrunnen är fyllda bräddas vattnet ut i kommunens dagvattenledning för att renas av naturen på sin väg till recipienten (i det här fallet Kinneviken). Dagvattenledningen mynnar i en större dagvattendamm, sydöst om området. Dammen samlar upp, fördröjer och renar dag-vattnet. Nedströms dammen rinner vattnet ut i ett befintligt dike som här utnyttjas för avledning av dagvattnet. På vissa sträckor har diket 11

12 kulverterats. Vattnet mynnar slutligen i en vik i Vänern, strax nedanför den strandnära villabebyggelsen i Furuhäll. Det är mycket viktigt att de system som tagits fram för omhändertagande av dagvattnet fungerar även efter många år. Funktionen av brunnar och magasin inom den egna tomten måste därför kontrolleras regelbundet. Fastighetsägaren bör skaffa sig en god brukarkunskap om LOD-system och inse samverkanseffekt och ansvar gentemot grannar. Nybyggnadskarta För varje tomt upprättas en nybyggnadskarta. Denna karta redovisar fastighetens exakta läge, mått, gränser för byggrätt, läge för vatten- och avloppsledningar, uppdämningsnivå för dagvatten, angränsande gatuhöjder och övriga nödvändiga tekniska data för exploateringen. Nybyggnadskartan skall ligga till grund för bygglovets situationsplan. Byggherren beställer kartan hos Samhällsbyggnad/Mät-Kart. Utförande Här följer anvisningar om vad du bör och i vissa fall skall iakttaga. Grundläggning Samhällsbyggnad har uppdragit åt geoteknisk konsult, BohusGeo, att utreda markförhållandena inom planområdet vilket resulterat i två Geoteknik-PM, ett för etapp 1A daterat , samt ett för etapp 1B daterat Dessa PM innehåller utvärderingar, bedömningar och grundläggningsrekommendationer för Sjölunda 1. Inom huvuddelen av området är jordlagren relativt fasta och viss belastning kan påföras utan att långtidssättningar utbildas. Området utgörs av en del med lös lera och lerig silt, samt en del med fastmark, se bilaga 6 till 8 i PM. Geoteknik-PM + rapporter finns tillgängligt på kommunens hemsida, Radon Radon är en osynlig och luktfri radioaktiv gas, som bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. När gasen i sin tur sönderfaller bildas så kallade radondöttrar, som är radioaktiva metallatomer. Radondöttrarna fastnar på damm som vi andas in och kommer på så sätt ner i lungorna. Radonhalten mäts i enheten Becquerel per kubikmeter inomhusluft (Bq/m 3 ). 1 Bq/m 3 innebär att en atom sönderfaller per sekund i varje kubikmeter luft. Du kan läsa mer om detta på I dag tillverkas inte byggnadsmaterial med så hög radioaktivitet att det skulle utgöra någon nämnvärd radonrisk. Men marken och fyllnadsmaterial bör du alltid kontrollera. När du söker bygglov informerar kommunen om radonförhållandena i marken. Radonmätning - och risk i Sjölunda etapp 1 Samtidigt med den geotekniska undersökningen, som undersöker markens förutsättningar för att bygga småhus, har radonmätningar utförts på 7 ställen. Radonmätningarna har utförts under september 2003 och augusti Den vattenmättade marken, under den senare mätningsperioden, gör att värdena måste värderas utifrån dessa omständigheter. En torrare period hade sannolikt inte gett lägre värden än de uppmäta. Ju torrare marken är ju mer jordluft och med det kan en högre radonhalt förväntas vilket är normalt. 12

13 Mätningsresultaten och markens sammansättning utgör dock underlag för klassning av radonrisken. Markområdet klassas som normalriskområde. Byggnaderna bör därför utföras radonskyddande. När huset är färdigt ska radonhalten mätas, enligt anvisad metod i beslutad kontrollplan, för att kontrollera att den ligger under gränsvärdet 200 Bq/m 3 i inomhusluften. Se principskiss (sida 21) som anvisar radonskyddande utförande och förberedande åtgärder mot för höga radonhalter i inomhusluften. Upplag under byggtiden Upplag får under inga omständigheter förläggas, på till tomten angränsande naturmark, under byggtiden. Jordmassor Tomtköparen är enligt köpekontraktet skyldig att transportera bort stubbar och eventuella jordmassor, som inte åtgår för tomtens planering, till plats som anvisas av kommunen. Lämplig vegetation All vegetation som trivs i växtzon II kan planteras i området. Tänk på att undvika träd med aggressivt rotsystem såsom poppel och pil. Deras rotsystem kan skada dräneringssystem, lyfta trädgårdsplattor mm. Undvik också träd med kraftig rotskottsbildning såsom poppel och rönn eftersom dessa kan sprida sig till granntomten. Välj träd som är anpassade till tomten vad gäller höjd, utbredning och skuggbildning. Välj växter som passar i de jordförhållanden som finns på er tomt. Planera så att du slipper använda kemiska bekämpningsmedel. Placering av häckar Häckar vid gata eller gatukorsningar skall placeras på den egna tomten så att dess bladverk inte når ut över tomtgränsen. Viktigt är här att inte sikten försämras av utstickande vegetation. Renhållning Fastighetsägare skall tillse att, av Teknisk Service godkänt, sopkärl finns tillgängligt vid tomtgräns den dag tömning skall ske. Postlådor Området kan komma att få postutdelning till centralt placerade postlådesamlingar. Varje sådan samling omfattar ca 4 10 lådor. Slutlig placering av lådsamlingarna görs när samtliga tomter på gatan erhållit bygglov så att en funktionell plats kan väljas. Välj rätt material Skonsamma för miljön, återvinningsbara. Undvik kemikalier t ex mindre tryckimpregnerat virke till förmån för ek, lärk eller dylikt. Plats för kompost Disponera tomten så att det finns plats att kompostera trädgårdsavfall. Det ger bra organiskt material till trädgården. 13

14 Kostnader Kostnader Samtliga kostnader och priser som anges här nedan gäller augusti Vissa justeringar i priser och kostnader kan därmed förekomma. Uppräkning och förändring kommer att följa vid beslut om förändring av taxor. Tomtkostnad (ej momspliktig) Då ytnära berg kan förekomma på tomterna kan kostnader för sprängning tillkomma liksom kostnader för borttransport av schaktmassor och stubbar. I priset ingår mark, gator och fastighetsbildning. Tomtkostnaden är kr (ex tomt på 900 m 2 x 235 kr/m 2 ) + 61 kr/m 2 för tomt större än 900 m 2. Vatten och avlopp (inkl moms) Teknisk Service anslutningsavgift för vatten och avlopp är även den uppdelad i en fast och en rörlig del. Den fasta kostnaden är kr och den rörliga är 38,75 kr per m 2 tomtyta (= :-/900m 2 ). Areal över 1000 m ,25 per m 2 tomtyta. Detta är enligt 2008 års taxa. (Indexregleras + höjning med 10% år 2009). Elanslutning (inkl moms) Anslutning till nätansvarig, Lidköpings Elnät, kostar kr. Bredband Tomrör för fiberkabel (bredband) kommer att läggas fram till tomtgränsen. Fastighetsägaren ansvarar för att denna förlängs in till fastigheten på lämpligt ställe. Kontakta Lidköpings Bredband för mer information. Anslutningskostnad för bredband tillkommer vid installation av fiber och kundutrustning. Samhällsbyggnadsnämndens avgifter (ej momspliktiga) Avgifter för nybyggnadskarta, utstakning, bygglov, bygganmälan, planavgift och utsättning är ca kr. Totalkostnad Den totala kostnaden för en normaltomt på ca 900 m 2, med en villa på 150 m 2 och garage på 50 m 2, blir ca kr. 14

15 Om bygglov Längre fram kan det finnas önskemål om att förändra eller komplettera den ursprungliga exploateringen. Det är då viktigt att man känner till vad som får göras med eller utan särskild prövning av Miljö- och byggnämnden. Mer information om bygglov/bygganmälan finns på kommunens hemsida eller fås av Samhällsbyggnads kundtjänst. Detta får göras utan bygglov När man väl flyttat in vill man gärna efterhand komplettera med tak över uteplatsen, ställa upp en lekstuga, ett växthus, en redskapsbod, en.. och så vidare. Bilden nedan beskriver vad du får göra utan bygglov. Därmed också uttryckt att allt annat kräver bygglov eller bygganmälan. En till två friggebodar om tillsammans 15 m 2. Nockhöjden får vara högst 3,0 meter. Altantak om högst 15 m 2. Taket får inte sticka ut från huset mer än 3 meter. (OBS ej inglasning). Plank, högst 1,8 meter och 3,6 meter långt. Planket får inte sticka ut mer än 3,6 meter från huset. OBS Om friggeboden, taket eller planket ligger närmare grannens gräns än 4,5 meter skall grannen godkänna åtgärden. Om denne inte godkänner placeringen kan man få frågan prövad av miljö- och byggnämnden. Färgsättning skall redovisas i samband med bygglovansökan. Omfärgning av fasad får göras utan bygglov förutsatt att byggnadens karaktär inte ändras väsentligt. Men t ex vid byte till annan kulör kan bygglov bli aktuellt. Du har själv ansvaret för att färgsättningen uppfyller kraven enligt Plan-och Bygglagen. Är du osäker, kontakta Samhällsbyggnad/Plan-Bygg. 15 m 2 3,6 m 2 15 m 2 15

16 INFORMATION VID KÖP AV TOMT -- KÖPEBREV Köpebrev på tomt måste vara påskrivet och tomten betald innan byggnationen påbörjas. Köpebrev skrivs ut i två original, bägge originalen ska undertecknas personligen hos Samhällsbyggnad Plan-Bygg, detta kan ske i samband med byggsamrådet. Ägs fastigheten av fler än en person ska köpebrevet undertecknas av samtliga. Ett värdeintyg på tomten skrivs också ut. I samband med att köpebrev utfärdas erhåller Ni en faktura på köpeskillingen. Denna ska betalas inom 10 dagar. Detta kan Ni göra antingen via postgiro eller direkt på bank. Efter Samhällsbyggnadsnämndens påskrift är köpebrevet giltigt. Köpebrev och värdeintyg kan antingen lösas ut på Samhällsbyggnad - mot uppvisande av kvitto på betald faktura - eller skickas per post med mottagningsbevis när betalning skett. Kontakta undertecknad vid eventuella frågor och/eller när Ni vill att köpebrev ska skrivas ut. Samhällsbyggnad Plan-Bygg Reyni Broberg Tfn

17 Viktiga kontakter Här följer de viktigaste adresserna och telefonnumren till vilka du kan vända dig till för frågor: Lidköpings kommun Astma och allergiförbundet Besöksadress: Telefon: Skaragatan 8, Lidköping vid Vänern Lidköpings kommun Boverket Postadress: Telefon: Samhällsbyggnad Lidköping vid Vänern Samhällsbyggnad/Plan-Bygg Energimyndigheten Telefon: Telefon: Utformning Tomtadministration Byggteknik Folkhälsoinstitutet Bygglov/bygganmälan Telefon: Energirådgivning Park- och naturmark, lekplatser mm. Samhällsbyggnad/Miljö-Hälsa Konsumentverket Telefon: Telefon: Teknisk Service Telefon: Anslutning VA SP Sveriges Tekniska Forsk- Renhållning ningsinstitut Telefon: Lidköping Elnät Telefon: Ledningsnätet i området Svensk Byggtjänst Lidköping Bredband Telefon: Telefon: Bredbandsanslutningar 17

18 18

19 19

20 20