Vad behöver göras? en förstudie om levnadsvillkor och boende del fyra

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad behöver göras? en förstudie om levnadsvillkor och boende del fyra"

Transkript

1 Vad behöver göras? en förstudie om levnadsvillkor och boende del fyra

2 Förord Den ekonomiska utvecklingen under senare år har medfört att många människor har fått det bättre samtidigt som vi upplever att klyftorna i samhället växer och att det växande välståndet inte kommer alla till del. Det handlar om bostadsbrist, hemlöshet, segregation, utanförskap, otrygghet, diskriminering, trångboddhet och hög utrymmesstandard, gated communities, allmännyttans och hyresrättens framtid. Men även om hur bostadsmarknaden påverkas av växande inkomstskillnader, det växande antalet unga och äldre, invandringen, nya behov och krav på det framtida boendet. Boende handlar inte bara om bostaden utan också om hur det fungerar med vård, skola och omsorg där man bor. Det handlar även om kommunikationer, kommersiell service och inte minst möjligheten att få jobb. Vi bygger samhällen inte bara bostäder. Hyresgästföreningen anser att det skulle behövas en utredning om levnadsvillkor och boende som tog ett helhetsgrepp på dessa frågor. Därför har vi tagit ett första steg i form av en förstudie. Förstudien omfattar fyra olika delar: Bostaden en grundbult i välfärden professor Bengt Owe Birgersson beskriver utvecklingen inom bostadspolitiken från den bostadssociala utredningen på talet fram till idag. Så lever människorna idag Anna Eklöf, Sven Bergenstråhle och Pär Svanberg på Hyresgästföreningen riksförbundet belyser olika gruppers roller och förutsättningar i samhället och på bostadsmarknaden. Boendesegregation i Sverige orsaker, konsekvenser och åtgärder, utarbetad av Jonas Hugosson och Camilla Maandi på Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet Vad behöver göras? Denna del innehåller förslag på vilka frågor en utredning om levnadsvillkor och boende bör ta upp. Förslagen bygger på de frågor och problem som de tre första delarna av förstudien behandlat. Förstudiens olika delar finns att ladda ner på Hyresgästföreningens hemsida. Dessutom finns en tryckt skrift, som är en sammanfattning av de olika delarna, skriven av Karin Wennermark. Skriften kan beställas via Hyresgästföreningen. Barbro Engman Ordförande Hyresgästföreningen Sven Bergenstråhle Projektledare

3 Innehåll Vad behöver göras?... 3 Viktiga välfärdsfrågor att utreda ) Konsekvenser av en alltmer uppdelad och segregerad bostadsmarknad... 4 Syfte... 4 Bakgrund... 4 Ett nytt landskap av upplåtelseformer och höjda trösklar för inträde på bostadsmarknaden a) De kommunägda bostadsföretagens roll: sociala bostäder eller bostäder för alla?...4 1b) Hur kan man i samhällsplaneringen påverka boendesegregationen?...5 1c) Diskriminering på bostadsmarknaden hur vanligt är det och hur ska den motverkas? d) Vad händer när både andelen ägda bostäder och de ekonomiska skillnaderna i samhället ökar? 6 2) Ekonomiska villkor för en långsiktigt hållbar bostadsförsörjning... 6 Syfte... 6 Bakgrund... 6 Vad är en väl fungerande bostads- och hyresmarknad?...7 3) Vad betyder nya vanor och krav?... 8 Syfte... 8 Bakgrund... 8 Vad är en god bostad idag?...8 4) Social bakgrund, generation och etablering i samhället... 9 Syfte... 9 Bakgrund... 9 Vilka kan etablera sig först?...9 5) Kartläggning och strategi mot hemlöshet och extrem trångboddhet... 9 Syfte... 9 Bakgrund... 9 Hemlösheten kartläggs redan...9 Den extrema trångboddheten och dess konsekvenser...10 Litteratur och källförteckning

4 Vad behöver göras? Boendet är centralt för människan. Boendeförhållandena påverkar människors levnadsvillkor och möjligheter i livet. Människans levnadsvillkor påverkar samtidigt boendeförhållandena. Det är inte bara själva bostaden som är viktig utan också dess omgivningar. Vi bor i och bygger samhällen, inte bara bostäder. Därför är det viktigt att ta ett helhetsgrepp på boende och levnadsvillkor på samma sätt som i den bostadssociala utredning som gjordes efter andra världskriget, det vill säga se människornas boendeförhållanden som en viktig del i deras levnadsvillkor, i välfärden. Det finns en rad olika samhällsproblem idag som har belysts i denna förstudie: Hemlöshet Ökande och extrem trångboddhet Socialekonomisk och etnisk boendesegregation som påverkar såväl kvaliteten på vård, skola och omsorg som barns och vuxnas levnadsvillkor samt skapar utanförskap Etnisk diskriminering på bostadsmarknaden Växande svårigheter för unga att få en egen bostad Svårigheter för ensamstående föräldrar att ha råd med en god bostad Nya familjeformer, nya bostadsvanor, ny teknik och ett växande antal personer över 80 år medför nya krav på och möjligheter i bostäder och boende, Växande bostadsbrist och snabbt stigande boendekostnader Bristande neutralitet i samhällets behandling av olika upplåtelseformer Renoveringsbehov hos ett stort antal bostäder som byggdes under miljonprogrammet Behov av bättre energieffektivitet i bostadsbeståndet Flera av dessa frågor är väl undersökta. Dock saknas en sammanhållen och långsiktig politik för att hantera problemen framgångsrikt. Sverige har förändrats. Vi har fått ett nytt socialt landskap med växande ekonomiska klyftor. Det ställer nya krav på samhällsplaneringen och på hur vi hanterar boende och andra välfärdsfrågor. De olika problemen hänger ihop och måste därför behandlas ihop. Sverige behöver utveckla en ny sammanhållen boende- och välfärdspolitik. Viktiga välfärdsfrågor att utreda Vi menar att det finns fem olika områden som skulle behövas sättas i fokus i en angelägen utredning om levnadsvillkor och boende. De är: Konsekvenser av en alltmer uppdelad och segregerad bostadsmarknad Ekonomiska villkor för en långsiktigt hållbar bostadsförsörjning Vad nya vanor och ny teknik innebär för kraven på boendet och bostäderna Social bakgrund, generation och etablering i samhället Kartläggning och strategi mot hemlöshet och extrem trångboddhet Det är inga vattentäta skott mellan dessa olika områden. Det kan också finnas fler välfärdsfrågor som behöver undersökas som hänger ihop med det utanförskap som grupper upplever. Boende och boendeförhållanden spelar en viktig och i många fall avgörande roll för människorna. 1 1 Se t.ex. Lind J-E, Bergenstråhle S (2004) Boendets betydelser och boendes värderingar, Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet, s

5 1) Konsekvenser av en alltmer uppdelad och segregerad bostadsmarknad Syfte Hur ska man tackla de växande ekonomiska skillnaderna, boendesegregationen och förändringarna på bostadsmarknaden så att alla människors möjlighet till en god och trygg bostad kan förverkligas och integrationen i samhället förbättras? Bakgrund Ett nytt landskap av upplåtelseformer och höjda trösklar för inträde på bostadsmarknaden I Sverige liksom i andra europeiska länder ökar andelen ägda bostäder och andelen hyresrätter minskar. Förändringarna beror dels på ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter i attraktiva bostadsområden samt på att det ägda boendet behandlas fördelaktigt ur skattesynpunkt jämfört med hyresrätten. Inom kort kommer vi att få en ny upplåtelseform när man tillåter enskilda lägenheter i flerbostadshus bli enskilda fastigheter, så kallade ägarlägenheter. Denna modell finns redan i flera andra europeiska länder. Hur ska man se på bostaden och boendet, som ett investerings- eller ett konsumtionsobjekt? I Sverige tror många att värdeökningen på bostäder inte påverkar konsumtion och välfärd. Men prisutvecklingen på bostadsmarknaden får olika konsekvenser för dem som redan bor och för dem som står i begrepp att köpa en bostad. Många äldre har redan betalat av sina skulder, medan nya köpare av egnahem och bostadsrätter står med fulla skuldbördan. Den snabba prisutvecklingen på bostadsrätter driver på omvandlingen av attraktiva hyresrätter, som kan ge hushåll som råkar bo i dessa hyresrätter just då betydande förmögenhetsökningar. Bostadsägandet i expansiva regioner är starkt korrelerat till inkomsten. Som många utländska studier visar; släktens förmögenhet kommer att spela allt större roll för hushållen i deras strävan att bli en insider. Ägandet blir alltmer ärftligt och det blir allt svårare för invandrare och barn till hyresgäster att köpa en bostadsrätt eller småhus i de ekonomiskt starka delarna av Sverige. Min slutsats, sett ur ett forskningsinstituts perspektiv: vi behöver mycket mera forskning om boendets fördelningseffekter. Det är inte bara en rättvisefråga, utan även ett effektivitetsproblem, eftersom växande insider-outsiderproblem minskar rörligheten på bostadsmarknaden och påverkar vår ekonomis effektivitet. 2 Till kommer den växande bostadsbristen och liksom den nu aktuella frågan om vilka de kommunägda bostadsföretagen är till för? Den här frågan kan delas upp en rad olika segment. Nedan presenteras de viktigaste. 1 a) De kommunägda bostadsföretagens roll: sociala bostäder eller bostäder för alla? Den bostadspolitik som etablerades i Sverige efter andra världskriget kännetecknades av att marknaden är bostadsförsörjningens huvudmekanism, men marknaden kunde inte lämnas helt åt sig själv. Det kanske viktigaste institutionella inslaget i den svenska bostadspolitiken har varit de kommunalt ägda, allmännyttiga bostadsföretagen, som upplåter bostäder åt alla utan särskild behovsprövning. Tillsammans med bruksvärdesystemet för hyressättning har dessa företag bidragit till vad som idag kan betecknas som en integrerad hyresmarknad, där 2 Turner B i krönika IBF:s nyhetsbrev nr

6 såväl rika som fattiga kan bo i samma bostäder. Det spelar roll att kostnaderna för bostäder ska avgöra den genomsnittliga hyresnivån på en ort snarare än möjligheterna till vinst. 3 Denna syn på allmännyttan har nu ifrågasatts i den utredning som letts av Michael Koch. Frågan är om vi ska behålla en integrerad hyresmarknad eller som i en del andra länder ha sociala bostäder. Vilka sociala konsekvenser kan olika ställningstaganden få? 1b) Hur kan man i samhällsplaneringen påverka boendesegregationen? Det behövs fördjupade analyser av anti-segregationsplanering och av politiska försök att påverka segregationsnivån. Sverige har haft målet allsidig hushållssammansättning som ledstjärna för bostadsproduktionen sedan mitten av 1970-talet. Hur förvaltas målet, dvs. hur byggs det och varför just på detta sätt? Vilka sanktioner och styrningsmöjligheter finns? Hur kan de medel som behövs för att nå målet etableras som en del av den konkreta bostadsplaneringen Inte minst är fler systematiska analyser nödvändiga av hur kommersiell och offentlig service fördelas över städerna, hur kvalitén i grundläggande offentliga system (skolor, vård, omsorg) varierar, hur kommunikationssystemen fungerar eller hur stigmatiseringen kan brytas. 1c) Diskriminering på bostadsmarknaden hur vanligt är det och hur ska den motverkas? Det finns en rad hinder på bostadsmarknaden för grupper med låga inkomster liksom även för dem som har annan etnisk bakgrund än svensk. I Boutredningen redovisas exempel på direkt diskriminering och indirekt diskriminering 4 Exempel på direkt diskriminering är när personer bemöts sämre och till och med vägras hyra eller köpa en bostad beroende på att de har viss etnisk bakgrund. Många hyresvärdar, även kommunägda bostadsföretag, ägnar sig åt styrning av vilka som får bo i olika områden. Ofta har man ett system där det inte spelar någon roll hur länge man stått i kö för en bostad. Det är värdarna som efter interna preferenser plockar ut lämpliga hyresgäster. I processen saknas insyn. Även i andra upplåtelseformer kan diskriminering förekomma. En styrelse i en bostadsrättsförening kan vägra någon att köpa en bostad utan rimliga argument. En säljare av ett egnahem kan vägra att sälja till en person med annan etnisk bakgrund. Även mäklares behandling och bankers vilja att ge lån kan skilja sig från person till person. Om omfattningen av dessa problem vet vi idag för lite. - Hur vanlig är strukturell diskriminering och vad gör man åt den? Enligt en utredning är forskning om indirekt eller strukturell diskriminering sällsynt. Trots att ett handfull forskare varnat för förekomsten av strukturell diskriminering i boendet i Sverige i snart ett decennium, så hävdas det ännu på allvar att de som missgynnats av segregationen, de som hamnat i de fattiga områdena, som bor i områden som ständigt stigmatiseras som problembelastade (eller som själva problemet), själva valt sin situation. 5 3 Bengtsson B och Kemeny J (1997) Från en generell bostadspolitik till en bostadspolitik för dom andra i Bostadspolitik för tjugohundratalet Återtåg och nya värden, Turner B och Vedung E redaktör, Meyer Information och förlag, Gävle 4 SOU 2007:14 Renovering av bostadsmarknad efterlyses Om ungas möjligheter till egen bostad, s SOU: 2005:56 Det blågula glashuset strukturell diskriminering i Sverige, s

7 Den indirekta diskrimineringen innebär att man i praktiken behandlas annorlunda utan att det går att påvisa att så skett i enskilda fall, t.ex. att kvaliteten på vård, skola och omsorg är lägre i områden där de andra bor beroende på bristande satsning från ansvarigas sida. 6 Det skulle vara intressant att närmare studera den indirekta diskrimineringen som kan gömma sig på bostadsmarknaden. - Hur ska man kunna garantera bostadssökande lika behandling? Vissa menar att ett sätt att motverka diskriminering och verka för lika behandling av bostadssökande är att införa en kommunal bostadsförmedling, öka transparensen för villkoren när hyresgäster accepteras av fastighetsförvaltningen, samt stärka kommunens möjligheter att påverka fördelning av lediga bostäder. En annan fråga är vilka befogenheter en bostadsrättsförenings styrelse bör och inte ha när det gäller medlemmars överlåtelse/försäljning av sin bostadsrätt? Det borde kunna ske en snabb prövning av skälen för ett nekande beslut från en styrelses sida, Men hur ska sådana eventuellt nya regler eller ny lagstiftning utformas? 1 d) Vad händer när både andelen ägda bostäder och de ekonomiska skillnaderna i samhället ökar? När den rikaste gruppen får en allt större inkomst- och förmögenhetsökning samtidigt som andelen ägda bostäder blir större växer möjligheten för enskilda hushåll att äga fler än en bostad. När bostadsbyggandet är lågt och befolkningen ökar stiger priserna på bostäder. Detta reser en del frågor: Hur många hushåll äger flera bostadsrätter och äganderätter redan idag? Hur kommer bostäderna att fördelas i framtiden? Hur kommer förändringarna att påverka möjligheterna för låginkomsthushåll att få en bostad som svarar mot deras behov? Ett målande exempel är skärgårdskommuner där vill man ha fler hyresrätter för att göra det möjligt för den bofasta befolkningen att bo kvar eftersom husen köps upp av köpstarka sommargäster. Borde kommuner ha möjlighet att ta ut särskilda avgifter för permanentbostäder som används för fritidsboende och saknar folkbokförda boende? 2) Ekonomiska villkor för en långsiktigt hållbar bostadsförsörjning Syfte Hur ska vi gå till väga för att skapa neutralitet mellan upplåtelseformerna, stimulera ett kostnadseffektivt byggande, möjliggöra för hushåll med låga inkomster att efterfråga goda bostäder för att uppnå en långsiktigt hållbar bostadsförsörjning? Bakgrund Samhället ger i dag stöd till boende i form av skattesubventioner till räntor på privata bostadslån (egnahem och bostadsrätter), riktade bidrag för byggande av särskilda boendeformer för äldre, bostadsbidrag till barnfamiljer med låga inkomster samt till unga, bostadstillägg till äldre, hyresgarantier samt kreditgarantier för vissa grupper. Boende i egnahem kan göra avdrag för vissa hushållsnära tjänster relaterade till skötsel av tomten, 6 Eneström P (2005) Har vi råd med människor Om strukturell diskriminering i några bostadsområden i Stockholm, Göteborg och Malmö, Rapport 1:2005, Hyresgästföreningen 6

8 något som inte tycks vara möjligt när flera boende delar på motsvarande tjänster i flerbostadshus. Samtidigt tar samhället in fastighetsskatt (kommunal fastighetsavgift) som kan vara lika stor för såväl små som stora hus och fastigheter givet att taxeringsvärdet överstiger en viss summa, kommunala avgifter vid byggande och för VA och sophantering. Vid försäljning av ett egnahem eller en bostadsrätt kan man få uppskov på eventuell reavinst vilket dock belastas med en mindre räntekostnad. Det skulle behövas en genomlysning av både bostads- och byggmarknaderna för att hitta ett optimalt och långsiktigt hållbart system som bidrar till att hålla nere både bygg- och boendekostnader, dvs. att få till stånd mekanismer som verkar prispressande och ökar konkurrensen. Det generella skattesystemets, framför allt kapitalbeskattningens betydelse för bygg - och boendekostnader är viktigt att belysa. Hur ska samhället stimulera ett ökat bostadsbyggande till priser som även låginkomsttagare kan klara? Här behöver utvecklas metoder för partnerskap där både stat, kommun, näringsliv, bostadsföretag och organisationer finns med. Frågor om olika statliga insatser för att t.ex. stimulera övergång till långssiktigt hållbara energilösningar och ökad tillgänglighet behöver diskuteras. Samtidigt måste kommunernas verktyg och engagemang för att skapa långsiktigt hållbara stadsdelar diskuteras. Riktade inkomstprövade bidrag har alltid besvärande marginaleffekter. Det borde vara angeläget att utveckla modeller för avtrappning av bidragen vid inkomstökning som alltid gör det lönsamt att öka inkomsterna efter skatt. Vidare finns det betalningssvaga hushåll även utan barn som har svårt att klara boendekostnaderna. Borde inte även dessa ges ett riktat stöd i form av bostadsbidrag? Bostadstilläggen till pensionärer har en betydligt mer generös utformning än bostadsbidragen, men har inte heller hängt med i kostnadsutvecklingen. Kort sagt, det är dags att göra en genomgång av samhällets ekonomiska stöd till boende för att möjliggöra för alla att få tillgång till en god bostad oavsett hushållets ekonomi. Vad är en väl fungerande bostads- och hyresmarknad? I diskussionen kring bostadsförsörjningen har den fria marknaden blivit norm. Detta trots att problemet med att enkelt anpassa utbud och efterfrågan när det är frågan om stora och långssiktiga investeringar som bostäder är väl kända. Det behövs en mer djupgående diskussion om bostadsmarknadens särdrag. Här måste både den fria prisbildningen på bostadsrätter och egnahem ur ett samhällsperspektiv och individperspektiv belysas. Samtidigt behöver hyresmarknadens särdrag och betydelse för en balanserad bostadsmarknad beskrivas. Kommunala bostadsföretag som långsiktiga verktyg för att påverka bostadsbyggande och förvaltning är viktigt att belysa. Bruksvärdessystemet som ett sätt att undvika hyresreglering och samtidigt dämpa marknadens genomslag har visat sig vara ett system som på ett rimligt sätt balanserar hyresgäster och fastighetsägares intressen. En mer grundläggande analys av bruksvärdessystemets betydelse behöver göras. 7

9 3) Vad betyder nya vanor och krav? Syfte Att ta reda på hur olika grupper av människor idag använder sina bostäder, vilka nya behov som finns och som skulle kunna tillgodoses bland annat med hjälp av ny teknik. Bakgrund Vad är en god bostad idag? Enligt de målsättningar som Sverige anslutit sig till ska vi verka för att människor erbjuds goda bostäder. Frågan är dock vad som menas med en god bostad. Bostadsutbudet och lägenheters planering baseras fortfarande till största delen på de riktlinjer som gällde för svenska hushåll för fyrtio år sedan. En ny bostadsanvändningsstudie behövs för att kartlägga hushållens bostadsanvändning och behov. Sådan kunskap blir angelägen då en stor del av de bostäder som byggdes för år sedan står inför genomgripande renoveringar och ombyggnader under de närmaste åren. Hushållens bostadsanvändning bör studeras: i skilda generationer, det vill säga äldre, medelålders och unga ensamstående i barnfamiljer i alla former, med en vuxen eller två vuxna samt där man har gemensam vårdnad av barn med skilda föräldrar i ungdomars första bostad Bostadsutbudets passform studeras: i skilda upplåtelseformer i skilda hustyper 7 Boendet är mångdimensionellt. Frågan om en god bostad rymmer utöver det som presenterats ovan en rad andra aspekter: Grundläggande teknisk standard Yteffektivitet Ventilation Ljusinsläpp Energieffektivitet Tillgänglighet Långsiktig användbarhet Till detta kommer även frågan om den nya teknikens oändliga möjligheter. Förutom nya vanor och ett enormt informationsflöde ger den möjlighet till nya trygghetssystem, vård och omsorg i bostaden, förbättrad energieffektivitet, förbättrad social och kommersiell service etc. Vilka grundläggande krav bör bostäder uppfylla, för att skapa god kvalitet, låga boendekostnader och långsiktig hållbarhet? 7 Lindén A-L (2007) Hushåll och bostäder En passformsanalys, PM Sociologiska institutionen, Lunds universitet 8

10 4) Social bakgrund, generation och etablering i samhället Syfte Att få bättre kunskap om sambanden mellan social bakgrund, etnicitet och möjlighet för barn och unga att bryta utanförskap och etablera sig på arbets- och bostadsmarknaden. Bakgrund Vilka kan etablera sig först? De ökande inkomst- och förmögenhetsskillnaderna i samhället i kombination med förändringar av bland annat bostadspolitiken påverkar även barnens möjligheter att etablera sig i samhället. Vi behöver veta mer om hur sambanden är mellan å ena sidan föräldrars klass- och etniska bakgrund och å andra sidan tidpunkt för barnens etablering i samhället i form av eget boende och fast arbete. Det handlar om att skapa likvärdiga möjligheter för barn oavsett föräldrarnas levnadsförhållanden. Etablerat boende innebär egen bostad (förstahandskontrakt i hyresrätt, egen bostadsrätt eller egnahem själv eller tillsammans med sambo) samt tillräcklig utrymmesstandard (ej trångbodd). Eftersom alla som bor i bostäder om högst 1 rum och kök betraktas som trångbodda enligt norm 3, borde man kanske använda sig av en annan trångboddhetsnorm? Etablering på arbetsmarknaden innebär en fast tjänst eller etablering som egen företagare. Är sambanden desamma eller skiljer de sig mellan storstadsområden, större kommuner och övriga landet. 5) Kartläggning och strategi mot hemlöshet och extrem trångboddhet Syfte Att ta reda på hur hemlösheten och den extrema trångboddheten ser ut idag för att bättre kunna anpassa politiska instrument och åtgärder. Bakgrund Hemlösheten kartläggs redan Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att i samråd med Boverket, Kronofogdemyndigheten och Kriminalvården leda, samordna och koordinera ett fortsatt arbete mot hemlöshet samt motverka vräkning och hemlöshet bland barn. Uppdraget avser året Socialstyrelsen ska ta fram en vägledning till stöd för kommunerna och andra aktörer i det vräkningsförebyggande arbetet. Vidare ska man tillsammans med Boverket ta fram en plan för hur den sekundära bostadsmarknaden ska kunna kartläggas samt ta fram en kunskapsöversikt om effekter av olika boendelösningar. I uppdraget står också att 8 Hemlöshet, många ansikten mångas ansvar - en strategi mot hemlösheten, beslut i regeringen februari

11 socialstyrelsen ska i samråd med berörda myndigheter presentera en plan för hur hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden fortlöpande ska kunna följas. Barns och ungdomars situation ska särskilt uppmärksammas. Detta arbete har redan påbörjats och vi ser det som en viktig pusselbit i en ny utredning om levnadsvillkor och boende. Den extrema trångboddheten och dess konsekvenser Samma sorts kartläggning borde göras av den extrema trångboddhet som breder ut sig i vissa svenska bostadsområden. Kommunala bostadsföretag i Göteborg, Malmö, Södertälje och Landskrona har infört regler om högsta antal personer som får bo i varje lägenhet. Bakgrunden är fall av extrem trångboddhet i vissa bostadsområden, där flera familjer delar på en lägenhet. Detta påverkar levnadsvillkoren för medlemmarna i dessa hushåll, som till exempel barnens studiemöjligheter. Det finns idag ingen kartläggning av extrem trångboddhet och inte heller av vilka konsekvenser detta får för de olika hushållsmedlemmarnas livschanser. Framför allt ger de nya reglerna från bostadsföretagen inget svar på frågan var de ska bo som tvingas flytta. Vilket ansvar har samhället för hushåll som är extremt trångbodda? Ska vi ha en regel som garanterar hushåll en rätt att inte vara trångbodda enligt trångboddhetsnorm ett, det vill säga högst två boende per rum oräknat köket? Man kan se det som ett verktyg för bevarad folkhälsa. 10

12 Litteratur och källförteckning Bengtsson, B och Kemeny J (1997) Från en generell bostadspolitik till en bostadspolitik för dom andra i Bostadspolitik för tjugohundratalet Återtåg och nya värden, Turner B och Vedung E redaktör, Meyer Information och förlag, Gävle Eneström P (2005) Har vi råd med människor Om strukturell diskriminering i några bostadsområden i Stockholm, Göteborg och Malmö, Rapport 1:2005, Hyresgästföreningen Lind J-E, Bergenstråhle S (2004) Boendets betydelser och boendes värderingar, Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet Lindén A-L (2007) Hushåll och bostäder En passformsanalys, PM Sociologiska institutionen, Lunds universitet SOU: 2005:56 Det blågula glashuset strukturell diskriminering i Sverige SOU 2007:14 Renovering av bostadsmarknad efterlyses Om ungas möjligheter till egen bostad, Turner B krönika IBF:s nyhetsbrev nr Wigren R, Wilhelmsson M (2007) Housing Stock and Price Adjustments in 12 West- European Countries between 1976 and Housing Theory and Society, Vol. 24, No. 2, 2007 pp

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016

Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016 Bostadspolitik för tillväxt och rättvisa Tillväxt kräver rättvisa! Utvecklingen i en kommun är beroende av en aktiv bostadspolitik så även i Sundsvall Fem förslag för utveckling och rättvisa! 1 2 3 4 5

Läs mer

Segregation en fråga för hela staden

Segregation en fråga för hela staden Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen

Läs mer

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt för Rotavdrag för Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt

Läs mer

plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden

plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden 2 förord SABO, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen är ense om att hyresrätten och dess konkurrenskraft behöver utvecklas. Den 25 januari 2001

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark.

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Omslagsbild: Typografitti Tryck: DanagårdLitho, november

Läs mer

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Till Europeiska kommissionen State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Kommissionen välkomnar synpunkter

Läs mer

Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala

Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala Bostadsmötet 2014, Vad kan Sverige lära av andra länders bostadspolitik? Hannu Ruonavaara Åbo universitet Det är litet underligt att fråga vad Sverige

Läs mer

När vinstintresset tar över...

När vinstintresset tar över... När vinstintresset tar över... - En rapport om högerns planer på att sälja ut 3000 hem i Södertälje. 2(8) Inledning Sedan ska man betala för allt, som när en liten plastdetalj på torkskåpet går sönder,

Läs mer

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna

Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna 1 (5) Handläggare Datum SB 2010-02-05 Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna Frågeställning Hade de villkorade investeringsbidrag som gavs till byggande av hyresrätter i bristorter någon effekt på

Läs mer

Framtiden måste byggas idag. Anders Konradsson

Framtiden måste byggas idag. Anders Konradsson Framtiden måste byggas idag Anders Konradsson Den statliga politiken tre skeden från bostadspolitik till skattepolitik 1975 1990 sammanhållen politik mål om paritet och neutralitet schablonbeskattning

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

56 % NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN. eller mer än varannan ung vuxen saknar egen bostad. Det är den högsta uppmätta andelen någonsin.

56 % NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN. eller mer än varannan ung vuxen saknar egen bostad. Det är den högsta uppmätta andelen någonsin. HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN 30 000 bostäder har byggts de senaste 5 åren. 75 000 hade behövts för att motsvara befolkningsökningen. 56 % eller mer än varannan

Läs mer

Hur tätt bor man i Stockholm? Boendetäthet i hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt

Hur tätt bor man i Stockholm? Boendetäthet i hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt Hur bor man i Stockholm? En boendeundersökning baserad på SCB:s lägenhetsregister Delrapport 1 Hur tätt bor man i Stockholm? Boendetäthet i hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt Bo-Analys och vostra konsulter

Läs mer

Förslag till. EN NY BOSTADS- POLITIK Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas.

Förslag till. EN NY BOSTADS- POLITIK Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. Förslag till EN NY BOSTADS- POLITIK Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. 1 ETT FÖRSLAG TILL EN NY BOSTADSPOLITIK INNEHÅLL Hyresgästföreningens mål 5 Hyresgästföreningens åtgärdsförslag

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter Skattejämförelse småhus och bostadsrätter En jämförelse av skatter och avgifter vid köp, under boendetiden och vid försäljning av småhus/äganderätter och lägenheter/bostadsrätter i Sverige Villaägarnas

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Hur ska bostadskrisen lösas?

Hur ska bostadskrisen lösas? Hur ska bostadskrisen lösas? Klas Eklund Byggbranschens valseminarium 5 september 2014 Lågt bostadsbyggande Antalet hyresrätter i Stockholm minskar Krisen och dess orsaker Bostadsbrist Blockerade flyttkedjor

Läs mer

Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. Förslag till en ny bostadspolitik. ett förslag

Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. Förslag till en ny bostadspolitik. ett förslag Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas Förslag till en ny bostadspolitik ett förslag Innehåll Hyresgästföreningens mål... 5 Hyresgästföreningens åtgärdsförslag... 5 Bruksvärdessystemet

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

KSP-årskonferens Workshop

KSP-årskonferens Workshop Frågeställningar 1. Hur ser efterfrågan på bostäder ut, idag och imorgon? Vilken typ av bostäder efterfrågas? (Upplåtelseform, storlek m.m.) Vilka aspekter är viktiga när man söker bostad? Hur skiljer

Läs mer

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att

Läs mer

En dag om hemlöshet i Stockholms län

En dag om hemlöshet i Stockholms län En dag om hemlöshet i Stockholms län 09.00 09.30 Länsstyreslens arbete med att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Henrik Weston, Länsstyrelsen 09.30 10.15 Gemensamma mål grund för

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Hur bor man i Stockholm? En rapport om boendetäthet, utrymmesstandard, barnens boende och boendes inkomst och ålder

Hur bor man i Stockholm? En rapport om boendetäthet, utrymmesstandard, barnens boende och boendes inkomst och ålder Hur bor man i Stockholm? En rapport om boendetäthet, utrymmesstandard, barnens boende och boendes inkomst och ålder Bo-Analys och vostra konsulter 2015 2 Förord Det har länge funnits ett behov av mer detaljerade

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Äldreriksdagen, Sigtuna 13 november, 2013 Vad är Hjälpmedelsinstitutet HI?

Läs mer

Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån?

Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Tabellbilaga Unga vuxnas boende, göteborg 2015 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Tabell 1. Andel 20 27-åringar boende i föräldrahemmet,, 2003 2015 (procent) Hos föräldrar 19 21 19 23 22 24 21 Tabell

Läs mer

Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser

Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser Bakgrund: Juli 2010 november 2012 50 miljoner kronor 76 projekt finansierade i 58 kommuner Fyra arkitekttävlingar Samråd myndigheter; Arbetsmiljöverket,

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

Ett Stockholm där alla kan bo

Ett Stockholm där alla kan bo Ett Stockholm där alla kan bo socialdemokraterna stockholms län Rådslag 2008 6/Ett Stockholm där alla kan bo Ett Stockholm där alla kan bo Inledning På valdagen i september 2010 vill vi socialdemokrater

Läs mer

Fungerande regler för andrahandsuthyrningen

Fungerande regler för andrahandsuthyrningen 2007 : 8 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Fungerande regler för andrahandsuthyrningen Sammanfattning Stockholms bostadsmarknad fungerar inte. Skatteregler och hyresreglering leder inte

Läs mer

Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder Allbo-kommittens uppdrag

Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder Allbo-kommittens uppdrag Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder - en sammanfattning av SOU 2000:104 sammanställd av Allbo-kommittens sekretariat Allbo-kommittens uppdrag Allbo-kommitten

Läs mer

Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån?

Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Tabellbilaga Unga vuxnas boende, 2015 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Tabell 1. Andel 20 27-åringar boende i föräldrahemmet,, 2003 2015 (procent) Hos föräldrar 13 19 16 20 17 Ej svar Tabell 2.

Läs mer

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna 0 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna EN RAPPORT OM BOSTADSBRISTEN BLAND UNGA 1 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna Sammanfattning... 1 Undersökningsmetod... 2 Inledning... 3 Ökad brist på bostäder

Läs mer

Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet

Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet En rödgrön bostadspolitik är en social bostadspolitik. För oss är bostaden en social rättighet. Alla människor,

Läs mer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Ewa Samuelsson Ulrika Hägred Dir 2014:44 Analysera hinder och föreslå åtgärder i syfte att: underlätta för äldre

Läs mer

2 (2) Stadskontoret föreslår att kommunfullmäktige med instämmande i MKB:s yttrande över motionen avslår densamma.

2 (2) Stadskontoret föreslår att kommunfullmäktige med instämmande i MKB:s yttrande över motionen avslår densamma. SIGNERAD 2013-12-12 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2013-12-09 Vår referens Anders Spjuth Projektledare Tjänsteskrivelse anders.spjuth@malmo.se Motion från Anders Olin (SD) om investering av MKB S

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN NÄTVERKET www.rädda-hyresrätten.nu

EN RAPPORT FRÅN NÄTVERKET www.rädda-hyresrätten.nu EN RAPPORT FRÅN NÄTVERKET www.rädda-hyresrätten.nu 1 1. Inledning Hyresmarknaden i Stockholm har kollapsat. I dag köar tiotusentals människor i åratal för att få tillgång till en hyreslägenhet. Siffror

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 100 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 Riktlinjer för bostadsbyggande i Gislaveds kommun 2008-2015

Läs mer

Regeringsuppdrag etableringshinder. Peter Karpestam

Regeringsuppdrag etableringshinder. Peter Karpestam Regeringsuppdrag etableringshinder Peter Karpestam Uppdraget Del 1: Belysa konkreta etableringsproblem med fokus på områden där kunskap saknas. Del 2: Lämna förslag på åtgärder som kan underlätta för svaga

Läs mer

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden Motion 38 Motion 39 med utlåtanden 106 Motion 38 Kortare handläggningstider vid behov av tvångsförvaltning. Hyresgästföreningen får ibland ärenden om dålig teknisk förvaltning och bristande underhåll.

Läs mer

Läge för lägenheter. www.lageforlagenheter.se

Läge för lägenheter. www.lageforlagenheter.se Läge för lägenheter www.lageforlagenheter.se Läge för lägenheter Den omfattande bristen på små hyresrätter och studentbostäder i landets storstadsregioner blir allt mer akut. I dag saknar 216 000 unga

Läs mer

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Hela staden avstånden ska krympa Nya göteborgare föds och många flyttar in, från närområden och andra länder. Fler företag vill etablera sig här, fler

Läs mer

Så lever människor idag

Så lever människor idag Så lever människor idag en förstudie om levnadsvillkor och boende del två Anna Eklöf, Sven Bergenstråhle och Pär Svanberg Förord Den ekonomiska utvecklingen under senare år har medfört att många människor

Läs mer

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Utmaningar för bostadsbyggandet KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Läget Det byggs enligt många för få bostäder i Sverige. Samtidigt sjunker nivåerna för påbörjade bostäder i nyproduktionen År 2012

Läs mer

Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt.

Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt. FRÅN HYRESRÄTT BOSTADSRÄTT Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt. Den här broschyren vänder

Läs mer

Yttrande över Näringsdepartementets promemoria: Investeringsstöd för anordnande av nya bostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35)

Yttrande över Näringsdepartementets promemoria: Investeringsstöd för anordnande av nya bostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Juhlin Henrik (SBF) Datum 2015-09-30 Diarienummer KSN-2015-1507 Kommunstyrelsen Yttrande över Näringsdepartementets promemoria: Investeringsstöd för anordnande av nya

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan Strävar du efter att skapa rörlighet på bostadsmarknaden eller att få in unga på bostadsmarknaden? Eller vill du

Läs mer

Bostadspolitiskt program

Bostadspolitiskt program Bostadspolitiskt program Reviderat av 2011 års kongress Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se

Läs mer

Samordning av insatser mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden

Samordning av insatser mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kerstin Björklund 2014-02-19 KS 2014/0095 50034 Kommunstyrelsen Samordning av insatser mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Förslag till

Läs mer

Vård- och omsorgsberedningen. Reservation. Motion om ändrad uthyrningspolicy för Malmös kommunala fastighetsbolag STK-2015-390

Vård- och omsorgsberedningen. Reservation. Motion om ändrad uthyrningspolicy för Malmös kommunala fastighetsbolag STK-2015-390 Vård- och omsorgsberedningen Motion om ändrad uthyrningspolicy för Malmös kommunala fastighetsbolag STK-2015-390 Reservation Vi Sverigedemokrater yrkade bifall till motionen. När den styrande minoriteten

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Bostadsmarknaden i ett historiskt perspektiv BRITT-MARIE JOHANSSON, SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN

Bostadsmarknaden i ett historiskt perspektiv BRITT-MARIE JOHANSSON, SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN Bostadsmarknaden i ett historiskt perspektiv BRITT-MARIE JOHANSSON, SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN Bostadsmarknaden Olika tidsperioder olika drivkrafter som styrt bostadsmarknaden Sociala situationen Politik

Läs mer

Detta ägardirektiv gäller tillsammans med den av fullmäktige beslutade Ägarpolicy för Eslövs kommun och dess bolag.

Detta ägardirektiv gäller tillsammans med den av fullmäktige beslutade Ägarpolicy för Eslövs kommun och dess bolag. ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 35 C ÄGARDIREKTIV FÖR ESLÖVS BOSTADS AB Godkända av kommunfullmäktige 2011-12-19, antagna på bolagsstämma Bakgrund Eslövs kommun är en relativt stor aktör på bostadsmarknaden

Läs mer

Förslag till mål och inriktning för budget 2011

Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Yrkande Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Trafiknämnden Moderata Samlingspartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna Medborgarnas behov och intressen

Läs mer

Den bostadspolitiska propositionen (Prop. 1997/98:119)

Den bostadspolitiska propositionen (Prop. 1997/98:119) SVENSKA PM Bilaga KOMMUNFÖRBUNDET 1998-04-07 1 (7) Boendeprojektet Rolf A Karlson Den bostadspolitiska propositionen (Prop. 1997/98:119) Ekonomiskt stöd föreslås för följande fyra ändamål: 1. Ny- och ombyggnad.

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

BOSTADSPOLITISK STRATEGI FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-05-28, 94

BOSTADSPOLITISK STRATEGI FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-05-28, 94 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BOSTADSPOLITISK STRATEGI FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-05-28, 94 Varför en bostadspolitisk strategi? Tillgången till och utbudet av bostäder

Läs mer

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Stor brist på sådana boenden idag Rekordgenerationen födda under efterkrigstiden Vi seniorer är alla olika intressen, betalningsförmåga,

Läs mer

Handlingsplan för att minska och motverka hemlösheten i Lunds kommun

Handlingsplan för att minska och motverka hemlösheten i Lunds kommun Socialförvaltningen Verksamhetsområde vuxenstöd och socialpsykiatri Tjänsteskrivelse 1(8) Karin Säfström 046 35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden Handlingsplan för att minska och motverka hemlösheten

Läs mer

Befolkningsutveckling och bostadsförsörjning i SSSV 2008 SSSV. Samverkan Skåne Sydväst

Befolkningsutveckling och bostadsförsörjning i SSSV 2008 SSSV. Samverkan Skåne Sydväst Befolkningsutveckling och bostadsförsörjning i SSSV 2008 SSSV Samverkan Skåne Sydväst A P R I L 2008 1 Författare: Anna Bjärenlöv, stadskontoret Malmö Stad, Daniel Svärd, kommunledningsstaben, Lunds Kommun

Läs mer

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11)

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) 2 (11) Sammanfattning Hyresgästföreningen har, i samarbete med branschorganisationerna SABO och Fastighetsägarna, kommit fram till

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar

Läs mer

Boendesituationen för asylsökande och nyanlända i eget boende

Boendesituationen för asylsökande och nyanlända i eget boende Boendesituationen för asylsökande och nyanlända i eget boende Övergripande slutsatser Bristen på lediga bostäder försvårar eller till och med förhindrar, nyanlända från att bli socialt- och ekonomiskt

Läs mer

Bygg för unga och studenter

Bygg för unga och studenter Bygg för unga och studenter Sida 1 (7) Bygg för unga och studenter Det socialdemokratiska löftet till Stockholms unga och studenter är att vi ska bygga 12 000 hyresrätter anpassade för unga och studenter

Läs mer

Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå

Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå Inledning: Skellefteå har som mål att kommunen ska växa till 80 000 innevånare till år 2030. För att nå detta mål måste det finnas en lokal politik som skapar

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Bostaden är lösningen - en helhetssyn på bostadsfrågan. Lotta Jaensson 140407

Bostaden är lösningen - en helhetssyn på bostadsfrågan. Lotta Jaensson 140407 Bostaden är lösningen - en helhetssyn på bostadsfrågan Lotta Jaensson 140407 Bostadsmarknaden i ett sammanhang Befolkningsökning. Industrisamhället ersatts med tjänstesamhälle. Urbanisering. Utflyttning

Läs mer

Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35)

Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35) YTTRANDE Vårt dnr: 15/3653 2015-09-25 N2015/5139/PUB Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Jan-Ove Östbrink Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030

2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-11-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna? Malmö och Lund 2013 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna? Malmö och Lund 2013 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna? Malmö och Lund 13 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 SAMMANFATTNING Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Andelen unga vuxna som bor i egen

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg

Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg eller Hur kan kommunen påverka bostadsplaneringen? Och vilka konsekvenser får det för tillgången på bostäder för äldre? Fil dr Lisbeth

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

Bostadspolitisk Strategi. för Uppsala kommun 2010-2014

Bostadspolitisk Strategi. för Uppsala kommun 2010-2014 Bostadspolitisk Strategi för Uppsala kommun 2010-2014 1 Förord Behovet av bostad skiftar genom livet, från ungdoms- till senioråldern. Ett tillräckligt stort och varierat utbud av bostäder minskar trångboddhet,

Läs mer

Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt

Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt Växjö januari 2012 Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt Information till dig som hyresgäst I budget för 2012 har kommunfullmäktige beslutat följande - Hyresgästerna hos Växjöhem och Vidingehem ska

Läs mer

Studenters boende och strategier för framtiden

Studenters boende och strategier för framtiden 1 Studenters boende och strategier för framtiden Rapport framtagen på uppdrag av Sthlm6+ Almedalen 2014-06-30 2 Innehåll Konkurrensen om bostäderna skärps Student och ung vuxen samtidigt Studenternas bostadssituation

Läs mer

Etniska hierarkier i boendet

Etniska hierarkier i boendet Boverket Etniska hierarkier i boendet Lägesrapport om integration Etniska hierarkier i boendet Lägesrapport om integration Boverket februari 2007 Titel: Etniska hierarkier i boendet Lägesrapport om integration.

Läs mer

Bostadspolitisk rapport

Bostadspolitisk rapport 2008-08-28 Bostadspolitisk rapport En boendepolitik för social sammanhållning och en bättre miljö Socialdemokraterna RÅDSLAG VÄLFÄRD Innehållsförteckning Ökande klyftor 3 Klasspolitik och ensidiga marknadslösningar

Läs mer

SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Ewa Samuelsson, särskild utredare Ulrika Hägred, utredningssekreterare Dir 2014:44 Analysera hinder och föreslå

Läs mer

"STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL"

STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL EN BOSTADSMARKNAD I FÖRÄNDRING HYRESRÄTTENS ANDEL AV BESTÅNDET 1990-2014 "STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL" Syftet med denna rapport är att

Läs mer

ARBETSRAPPORTER. Kulturgeografiska institutionen Nr. 696

ARBETSRAPPORTER. Kulturgeografiska institutionen Nr. 696 ARBETSRAPPORTER Kulturgeografiska institutionen Nr. 696 Försäljning av kommunal allmännytta Är en viktig del av välfärdspolitiken på väg att försvinna? Anna Bolinder Uppsala, juni 2009 ISSN 0283-622X INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Beskattning av den svenska bostadsmarknaden Svensk økonomisk nasjonalrapport

Beskattning av den svenska bostadsmarknaden Svensk økonomisk nasjonalrapport Seminarer Stocholm 1999 økonomisk nasjonalrapport - svensk Beskattning av den svenska bostadsmarknaden Svensk økonomisk nasjonalrapport Skrevet av: Per Åsberg Uppsala Universitet Institutet för Bostadsforskning

Läs mer

Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015).

Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015). Sammanfattning År 2015 var mer än 1,5 miljoner personer, eller över 16 procent av den totala befolkningen som bodde i Sverige, födda utomlands. Därutöver hade mer än 700 000 personer födda i Sverige minst

Läs mer

Riksförsäkringsverkets författningssamling

Riksförsäkringsverkets författningssamling RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET FÖRESKRIVER Riksförsäkringsverkets författningssamling ISSN 0348-582X RFFS 1993:8 BIDRAG B PENSION P Utkom från trycket den 28 juni 1993 Riksförsäkringsverkets föreskrifter om beräkning

Läs mer