7.5. Samhällsetappens aktiviteter. %UDQGRFKUlGGQLQJ. (OGVYnGDLSDWUXOOHQ. 6OlFNQLQJ. %UDQGNlQQHGRP 7UDÀNRO\FND /('$50$33(1 /RWVHQ 3DWUXOOHGDUHQ /RWVHQ

Transkript

1 7.5 Samhällsetappens aktiviteter 0b11,6.$16,19(5.$13c0,/-g1 %UDQGRFKUlGGQLQJ (OGVYnGDLSDWUXOOHQ Spejarscouten behärskar de medborgarfärdigheter som hör till brandbekämpning och räddning. Beskrivning: Spejarscouten funderar på bränder han kan möta på kårlokalen, på en utfärd eller hemma och på hur de kan släckas. Material: Material med information om hur man släcker olika sorters bränder. Instruktion: Lotsen hjälper vid behov patrulledaren att planera och förverkliga aktiviteten. Instruktion: Exempel på teman: val av eldplats och i ordningsställande av en bra eldstad på en utfärd, gnistvaktens uppgifter, användning av kamin, fettbrand, elbrand och byggnadsbrand. Ni kan, ur material som skaffats på förhand, leta rätt på olika bränders släckningssätt och information om varför en viss brand släcks på just det sättet. Gör en stilig plansch, som alla kan ta med sig hem, om det ni fått reda på. Släckningsutrustning kan ni repetera med hjälp av ett memoryspel där släckningsredskapet och den typ av brand som släcks med det bildar ett par. %UDQGNlQQHGRP Spejarscouten behärskar de medborgarfärdigheter som hör till brandbekämpning och räddning. Beskrivning: Spejarscouten vet vilka de största hoten mot hemmets brandsäkerhet är, lär sig hur viktig en brandvarnare är och kan handla rätt vid en eldsvåda i hemmet. Instruktion: Lotsen hjälper vid behov patrulledaren att planera och förverkliga aktiviteten. Instruktion: I början av mötet kan ni leta reda på information ur färdigt material. Vilka är de största riskfaktorerna för en eldsvåda beroende på hur spejarscouten bor? Hur borde man handla vid en eldsvåda i just den typens hus eller på kårlokalen? I slutet av mötet kan ni hålla en liten brandövning på kårlokalen. Genom att använda sig av den information de just fått övar spejarscouterna sig för hur de ska handla om det börjar brinna på kårlokalen. Patrullen tar sig hukande ut från lokalen. Släck lamporna och använd en rökmaskin för att skapa stämning, om ni bara har tillgång till det. Eller gör övningen med förbundna ögon. Patrulledaren kontrollerar att spejarscoutgruppen handlar rätt och ger feedback efteråt. 6OlFNQLQJ Spejarscouten behärskar de medborgarfärdigheter som hör till brandbekämpning och räddning. Beskrivning: Patrullen övar släckning under kontrollerade omständigheter. Den lokala brandkåren eller FBK hjälper säkert gärna. Dessutom övar patrullen att släcka en människa som brinner, släckning av en fettbrand och användning av pulversläckare. Instruktion: Lotsen hjälper vid behov patrulledaren att planera och förverkliga aktiviteten. Instruktion: Räddningslag 3: Det lokala räddningsväsendet ska sörja för upplysning och rådgivning inom räddningsväsendet samt vara sakkunnig i frågor som gäller räddningsväsendet. Genom att ta kontakt med kommunens räddningsverk eller FBK får ni reda på vad för hjälp de kan erbjuda. Räddningsverken har en väldigt positiv inställning till upplysning. 7UDÀNRO\FND Spejarscouten behärskar de medborgarfärdigheter som hör till brandbekämpning och räddning. Beskrivning: Spejarscouten kan handla rätt på en olycksplats, vet i vilken ordning han ska handla och övar det i praktiken. Spejarscouten vet när offren måste evakueras ur bilen. Material: Första hjälpen utrustning Instruktion: Lotsen hjälper vid behov patrulledaren att planera och förverkliga aktiviteten. Instruktion: Det är också bra om aktiviteten Första hjälpen gjorts före denna. Annars kan aktiviteten bli för svår. Gå före olycksövningen igenom i vilken ordning man ska göra vad 63(-$56&287(51$$.7,9,7(7(50b11,6.$16,19(5.$13c0,/-g1 /('$50$33(1

2 på en olycksplats. Gör det genom att diskutera eller ännu hellre genom någon aktiv metod, till exempel genom att göra en plansch om den rätta ordningsföljden. Öva sedan det hela i praktiken på den olycksplats som lotsen eller en gästande sakkunnig förberett och där det finns flera patienter i en bil. 'HQLPSRQHUDQGHQDWXUHQ 6NRMLQDWXUHQ 1DWXUHQVRPSU\GQDG Spejarscouten gör roliga saker i naturen, bekantar sig genom det med naturen och skapar ett eget förhållande till den. Beskrivning: Patrullen leker lekar med miljötema, klättrar i träd eller deltar i en terränglek. Instruktion: Det finns lekar med miljötema på internet. 9LERQJDU Spejarscouten gör roliga saker i naturen, bekantar sig genom det med naturen och skapar ett eget förhållande till den. Beskrivning: Spejarscouten lär sig vara tyst i naturen och observerar den i tystnad. Instruktion: Ordna en bongartävling i patrullen om fåglar, djur, växter, träd och stenar som ser konstiga ut. Spejarscouten gör roliga saker i naturen, bekantar sig genom det med naturen och skapar ett eget förhållande till den. Beskrivning: Patrullen ordnar under en utfärd eller en middag på kårlokalen eller ett kvällsprogram och dekorerar med naturmaterial. Material: Tillbehör för en middag eller ett kvällsprogram, dekorationer från naturen. 6OnLVWHQ Spejarscouten kan hitta spår efter istiden i naturen och på en karta. Beskrivning: Patrullen skaffar en geologisk karta över närområdet och söker upp speciella områden. Instruktion: Klyv stenar till exempel genom att hålla dem i elden och sedan hälla vatten över dem. Fundera på varför de har en annan färg inuti.(på grund av lavarna som växer på ytan.) Leta rätt på ställen där bergarten byts i klipporna. Känn igen sådana ställen. Är vissa stenar hårdare än andra?.rqvxphqwhqvdqvydu 9LVSHODUHNRHIIHNWELQJR Spejarscouten lär sig att göra hållbara konsumtionsval Beskrivning: Patrullen spelar ekoeffektbingo och lär sig mer om hållbara konsumtionsval. Instruktion: Så här spelas ekoeffektbingo: Varje person behöver en bit rutigt papper där de ritar ut ett rutsystem på fyra gånger fyra (4x4) rutor. Be sedan deltagarna skriva in siffrorna 1-16 i rutorna, en siffra i varje ruta. Siffrorna ska inte sättas i ordning, men det kan ändå vara bra att börja med ett och skriva in siffrorna i ordning tills alla är inskrivna. Sedan är det bara att köra igång! Sätt alla svar (se nedan) till exempel på en fläpptavla eller något liknande så att alla kan se dem. Berätta att ett lämpligt svar på alla de frågor du ställer finns på tavlan. Deltagaren ska kryssa för motsvarande siffra på sitt papper. Ställ en fråga från listan och be efter varje fråga om rätt svarsnummer. Först när alla kryssat för rätt svarsnummer kan ni fortsätta bingon med nästa fråga. Den deltagare som först får en lodrät, vågrät eller diagonal rad från hörn till hörn ropar BINGO och vinner. Ofta lönar det sig att fortsätta spelet så länge att så där 3-5 spejarscouter fått bingo. Obs! Bekanta er före bingon med den information som ingår bingon fungerar bäst som repetition. 2EOLJDWRULVNDNWLYLWHW Frågor till ekoeffektbingon: 1. På vilka sätt kan du få lyssna på en CD-skiva utan att köpa den? (5. Genom att låna) 2. Några ekrar lossnade från din cykel när du föll medan du var ute och cyklade. Måste cykeln skrotas eller finns det något ekoeffektivare alternativ? (16. Reparation) 3. Bibliotek utgör ekoeffektiv kollektiv användning när den är som bäst. Hur många egna böcker motsvarar en biblioteksbok? (9. Ca 60) 4. Vad är ett ekoeffektivare alternativ till en engångsflaska? (15. En återanvändningsbar) 5. Ekoeffektivitet = mera välmående med mindre använda... (6. Naturresurser) 6. Avfall är slöseri med naturresurser och borde inte alls uppstå i en ekoeffektiv värld. Hur många kilogram hushållsavfall producerar vi för tillfället per år och person? (10. Ca 300) 7. På vilka sätt kan du få se en film hemma utan att köpa den? (13. Genom att hyra) 8. Vilket fordon är i städernas centrum på resor under sju kilometer snabbare och ekoeffektivare än bil och moped? (3 Cykel) 9. Vad är ett ekoeffektivare alternativ till en produkt som producerats på andra sidan jordklotet? ( 11. Närproducerad) 10. Hur många kilogram naturresurser används i vårt land per person varje dag? (7. Ca 240) 11. Ett viktigt kriterium på ekoeffektivitet. (14 Hållbarhet)

3 12. Hur många jordklot skulle behövas för att tillgodogöra människornas behov om alla använde lika mycket naturresurser som vi som bor i industriländerna använder? (2 Ca 4) 13. MIPS beskriver produktens ekologiska belastning. MIPS blir mindre och produktens ekoeffektivitet växer när antalet gånger produkten används... (8. stiger) 14. Med en hurdan handduk torkar en ekoeffektiv person sig om händerna i stället för att använda en pappershandduk? (1. En av tyg) 15. Den största miljöbelastningen från idrottshobbyer uppstår oftast av... (12. Resorna) 16. Vart är det bättre att föra en blus som blivit för litet än att sätta den i soporna? (4. Lopptorg) Svaren på ekoeffektivitetsbingon 1. En av tyg 2. Ca 4 3. Cykel 4. Lopptorg 5. Genom att låna 6. Naturresurser 7. Ca Växer 9. Ca Ca Närproducerad 12. Resorna 13. Genom att hyra 14. Hållbarhet 15. En återanvändningsbar 16. Reparation Patrulledaren kan också göra en uteversion av bingon. Besök kommunens miljöcentral (om det finns en sådan) och ta reda på vad för material om utfärder eller dylikt, som man kan få därifrån gratis. Ta reda på vilka fina naturmål det finns i den egna kommunen och besök dem. 9LJ UHQEXOOHWLQRPKnOOEDUNRQVXPWLRQ Spejarscouten lär sig om hållbara konsumtionsval Beskrivning: Patrullen gör till exempel planscher eller reklam om hållbar konsumtion och om hur en scout kan göra kloka val. Instruktion: Repetera med patrullen vad man menar med hållbar konsumtion och en produkts livscykel. Se konsumentverket för mera information. Gör en lista med tio minnesregler på lätta ekologiska val. (t.ex. släcka lamporna då man lämnar rummet, ta med en egen kasse till butiken, handla på lopptorg, köpa inhemskt, fundera på vad man verkligen behöver och vad som är onödigt, köpa reservdelar i stället för nya saker.) Ta reda på tio olika prylars ekologiska ryggsäck, till exempel en modeblus vs en hållbar utfärdsblus; ett kilo ekokött vs ett kilo massproducerat kött; ett kilo närproducerad potatis vs ett kilo apelsiner; cykel vs bil; plastkasse vs tygkasse. 9LEHNDQWDURVVPHGROLND NRQVXPHQWW\SHU Spejarscoutens miljömedvetenhet ökar då scouten funderar på olika livsstilar. Beskrivning: Patrullen bekantar sig med olika konsumenttyper. Gör en berättelse, serie, ett skådespel eller en sketch om hur olika typer handlar i olika situationer. Instruktion: Hur förhåller sig den kvalitetsmedvetna familjen Andersson, den trendiga familjen Lindström, de ansvarsfulla konsumenterna Granqvist och den prismedvetna familjen Söderholm till att skaffa nya vinterkläder eller en ny bil? Ni kan själv hitta på olika roller eller använda färdiga konsumenttyper. Neuvokkaat- rollspelskort för livsstilsspel är gratis rollspelskort för konsument- och miljöfostran. Rollspel fungerar som inlärningsmetod genom att man får prova och leva sig in. Rollspelet kan också göras om till en bana med kontroller. Korten kan beställas från Konsumentverket. 9LNRPPHUSnVlWWDWW ND HNRHIIHNWLYLWHWHQLYnUHJHQYDUGDJ Spejarscoutens miljömedvetenhet ökar då han funderar på olika livsstilar. Beskrivning: Patrullen funderar med hjälp av rollfigurer på ekologiskheten i den egna vardagen. Instruktioner: Konsumentverket och Återvinningscentralen har material. Ni kan också sy fina butikskassar eller fruktpåsar och dela ut dem i en butik. (Försök få folk att komma loss från plastkassekulturen). Eller så kan ni hitta på och ge immateriella gåvor åt era nära och kära. 63(-$56&287(51$$.7,9,7(7(50b11,6.$16,19(5.$13c0,/-g1 /('$50$33(1

4 (WLVNPDW (på kortet heter denna aktivitet: Smaker från världen) ) USDFNQLQJVDYIDOO 0lUNQLQJDU Spejarscouten lär sig välja livsmedel så att det bildas så lite avfall som möjligt eller inget alls. Beskrivning: Patrullen planerar, införskaffar ingredienser och tillreder mat på en utfärd eller en middag så att det bildas väldigt litet förpackningsavfall eller inget förpackningsavfall alls. Instruktion: Återvinningscentralen har tips för förverkligandet ( (NRORJLVNWIUDPVWlOOGPDW Spejarscouten vet vad ekologisk mat är och var man kan köpa den. Beskrivning: Spejarscouten letar fram ekologiskt framställda produkter i en butik och tar reda på vad det är som gör produkterna ekologiska. Dessutom planerar patrullen en ekomåltid. Spejarscouten lär sig hitta olika märkningar på förpackningar och vet vad märkningarna betyder. Beskrivning: Patrullen tar reda på vad märkningarna betyder och letar i en butik rätt på produkter med olika märkningar. Dessutom tillreder patrullen en måltid av antingen en eller flera sådana produkter. Instruktion: Märkningar man kan leta efter är till exempel Rejäl handel, Nyckelflaggan och Svanen. /RNDOPDW Spejarscouten är medveten om hur gynnsam lokalt producerad mat är för miljön. Beskrivning: Patrullen går till torget eller närbutiken och tar reda på varifrån produkterna härstammar. Dessutom tillreder patrullen en måltid av närproducerad mat. Instruktion: Ni kan ordna en tävling. Dela in er i grupper som har som uppgift att i butiken eller på torget hitta möjligast lokalt producerad mat. Svampar och bär som plockats själv och fisk som fiskats själv är också närmat. 6SHMDUVFRXWHUPRWNOLPDWI UlQGULQJHQ 9LVSDUDUHQHUJLLNnUORNDOHQ RFKSnVFRXWVWXJDQ Spejarscouten lär sig om användning av miljövänlig energi Beskrivning: Spejarscouterna tar reda på hur var och en som rör sig på kårlokalen eller scoutstugan kan spara energi och samtidigt spara på miljön och gör till exempel ett tipshäfte för stuganvändarna. Instruktion: Information om klimatförändringen finns på internet. 9LEHNDQWDURVVPHG QDWXUYlQOLJDYDOLYDUGDJHQ Spejarscouten lär sig om miljövänliga handlingssätt som fungerar i vardagen för hushåll Beskrivning: Patrullen bygger en modell eller ritar en skiss över ett hushåll som i sina dagliga val tar i beaktande motverkande av klimatförändringen. Material: Pysselmaterial, papplåda, ett dockhus och saker till det om ni vill 9LMlPI UROLNDWUDQVSRUWPHGHOV I URFKQDFNGHODUI UPLOM Q Spejarscouten vet hur hans transporter påverkar klimatet positivt och negativt. Beskrivning: Spejarscouten tar reda på hur mycket energi en resa till och från kårlokalen kräver i kilojoule (KJ) och hur mycket koldioxid som produceras. Jämför resultaten i patrullen. Material: En tabell om olika resesätts energiförbrukning och koldioxidutsläpp Instruktion: Du kan gå igenom följande frågor med patrullen: Vilket sätt att röra sig förbrukar mest energi? Vilket minst? När är koldioxidutsläppen som minst och när som störst? Vilka fordon är bäst ur miljöns synvinkel om det är så lång väg att man inte kan ta sig dit med egen kraft? Kunde du själv ta dig till dina hobbyer på ett sätt som skulle producera mindre koldioxid? Vad skulle det kräva av dig? Är du beredd att göra det? Fundera hur ni kunde ordna gemensamma transporter till hobbyerna på ett smidigt sätt. -DJIXQGHUDUSnKXUPLQD WUDQVSRUWYDQRULQYHUNDUSnPLOM Q Spejarscouten funderar på hur han rör sig och på vilka möjligheter det finns att ändra det till ett för miljön mer gynnsamt sätt. Beskrivning: Spejarscouterna för bok i en vecka över sina resor. De antecknar varför de åkt, hur länge det tog och vilket fordon som användes. Efteråt funderar patrullen tillsammans på dagböckerna och behovet att röra på sig. Material: Möjligtvis en botten till en dagbok Instruktion: Du kan gå igenom följande frågor med patrullen: Hade det varit möjligt att röra sig mindre utan att minska på livskvaliteten? Hade det varit möjligt att göra resorna på ett sätt som producerat mindre växthusgaser? Vilka faktorer påverkar valet av fortskaffningsmedel (långt avstånd, glest utbyggd infrastruktur, brådska, lättja och så vidare)? På vilka sätt kunde man på individ- och samhällsnivå påverka att det skulle vara lättare att välja ett mer miljövänligt alternativ? Hur fungerar kollektivtrafiken på hemorten? Ni kan också tävla om vem som lyckas ersätta den största delen av vad de rör sig med bil (till exempel med föräldrarna) med kollektiva transporter eller till exempel cykling.

5 /HGDUVNDSVXSSJLIWcWHUYLQQLQJ 2EOLJDWRULVNDNWLYLWHW -DJI UYHUNOLJDUWLOOVDPPDQVPHGHQ NRPSLVHQJLYHQnWHUYLQQLQJVXSSJLIW nwlyhqw\uvvfrxwhuqd -DJSODQHUDURFKI UYHUNOLJDUWLOOVDPPDQV PHGHQNRPSLVHQXSSJLIWJlOODQGH nwhuylqqlqjnwlyhqw\uvvfrxwhuqd Spejarscouten repeterar återvinning och övar att leda äventyrsscouterna. Spejarscouten lär sig ta ansvar. Beskrivning: Spejarscouten förverkligar tillsammans med ett par ett tillfälligt och lett ansvarsuppdrag utanför den egna gruppen och får feedback på vad de gjort. Instruktion: Lotsen sköter kontakten med äventyrsscoutgruppens ledare och kommer överens om de praktiska arrangemangen. Äventyrsscoutgruppens ledare ger feedback på uppgiften medan lotsen leder uppgiften direkt eller via patrulledaren. Instruktion: Spejarscoutparens uppgift är att enligt färdiga instruktioner till exempel förverkliga ett program med återvinning som tema i äventyrsscoutgruppen. Spejarscouterna behöver inte planera programmet. Uppgiften kan exempelvis vara att leda en lek, en tävling eller en pysseluppgift. Ni kan hålla ett möte med återvinning som tema för äventyrsscouterna där varje par leder en egen del av mötet eller ordna en naturstig för äventyrsscouterna under en utfärd. Exempel på program med återvinning som tema: En sorteringstävling enskilt eller mellan små grupper kan ordnas på kårlokalen eller utomhus. Varje lag ska i tävlingen sortera det givna skräpet så snabbt som möjligt i olika kategorier. Skräpet som ska sorteras kan vara till exempel tepåse, fönsterkuvert, tidning, glasburk med metallock, läskburk, mjölkförpackning, saftförpackning, batteri, mobiltelefonsbatteri, plastmugg, plastpåse, yoghurtburk, dynvar eller handduk, returflaska, metallburk. Återvinningscentralen har bra material. -DJI UYHUNOLJDUHQJLYHQXSSJLIWJlOODQGH nwhuylqqlqjnwlyhqw\uvvfrxwhuqd Spejarscouten repeterar återvinning och övar att leda äventyrsscouterna. Spejarscouten lär sig ta ansvar. Beskrivning: Spejarscouten förverkligar ett tillfälligt och lett ansvarsuppdrag utanför gruppen och får feedback på vad de gjort. Instruktion: Lotsen sköter kontakten med äventyrsscoutgruppens ledare och kommer överens om de praktiska arrangemangen. Äventyrsscoutgruppens ledare ger feedback på uppgiften medan lotsen leder uppgiften direkt eller via patrulledaren. Instruktion: Spejarscoutens uppgift är att enligt färdiga instruktioner till exempel förverkliga ett program med återvinning som tema i äventyrsscoutgruppen. Spejarscouten behöver inte planera programmet. Uppgiften kan vara att leda en lek, en tävling eller en pysseluppgift. Ni kan hålla ett möte med återvinning som tema för äventyrsscouterna där varje spejarscout leder en egen del av mötet, eller ordna en naturstig under en utfärd för äventyrsscouterna. Exempel på program med återvinning som tema: En sorteringstävling enskilt eller mellan små grupper kan ordnas på kårlokalen eller utomhus. Varje lag ska i tävlingen sortera det givna skräpet så snabbt som möjligt i olika kategorier. Skräpet som ska sorteras kan vara till exempel tepåse, fönsterkuvert, tidning, glasburk med metallock, läskburk, mjölkförpackning, saftförpackning, batteri, mobiltelefonsbatteri, plastmugg, plastpåse, yoghurtburk, dynvar eller handduk, returflaska, metallburk. Spejarscouten repeterar återvinning och övar att leda äventyrsscouterna. Spejarscouten lär sig ta ansvar och planera verksamhet. Beskrivning: Spejarscouten planerar och förverkligar tillsammans med ett par ett tillfälligt och lett ansvarsuppdrag utanför gruppen och får feedback på vad de gjort. Instruktion: Lotsen sköter kontakten med äventyrsscoutgruppens ledare och kommer överens om de praktiska arrangemangen. Äventyrsscoutgruppens ledare ger feedback på uppgiften medan lotsen leder uppgiften direkt eller via patrulledaren. Instruktion: Ni kan ordna en bana med återvinning som tema för äventyrsscouterna. Planera olika kontroller för banan och ge ett tema åt varje par. Parens uppgift är att planera och förverkliga en lämplig kontrolluppgift för äventyrsscouterna, till exempel en lek, tävling eller pyssel om temat de fått. Ni kan också konkret påverka kårens återvinning: Q Finns det förbättringsmån för sorteringen på kårlokalen, stugan eller lägerplatsen? Fundera tillsammans med spejarscoutpatrullen och spejarscoutledarna på punkter som kan förbättras och förverkliga förbättringarna tillsammans med äventyrsscouterna. Q Finns det gamla saker på kårlokalen som kunde få en ny användning, till exempel gamla kärl som inte längre används för matlagning men som kunde behövas som rekvisita för ett skådespel eller kunde platsa i pysselskåpet? Hur är det med utfärds- och lägerutrustningen och inredningen på kårlokalen? Förverkliga ett städ- och återvinningsmöte med äventyrsscouterna. Lopptorg: Spejarscouterna hämtar försäljningsbara prylar hemifrån till lopptorget och ber äventyrsscouterna göra det samma. Spejar- och äventyrsscouterna för tillsammans sakerna till det lopptorg de valt och bekantar sig med lopptorgets verksamhet. Alternativt ordnar de ett eget lopptorg på kårlokalen och spejar- och äventyrsscouterna byter med varandra sådant som blivit onödigt eller för litet. Stylingmöte: Spejar- och äventyrsscouterna hämtar hemifrån utfärds-, läger- och annan utrustning som de inte längre använder och stylar dem så att de igen är lämpliga att använda. Information för eko-köpare fås från konsumentverket. -DJSODQHUDURFKI UYHUNOLJDUHQXSSJLIW JlOODQGHnWHUYLQQLQJnWlYHQW\UVVFRXWHUQD Spejarscouten repeterar återvinning och övar att leda äventyrsscouterna. Spejarscouten lär sig ta ansvar och planera verksamhet. Beskrivning: Spejarscouten planerar och förverkligar tillsammans ett tillfälligt och lett ansvarsuppdrag utanför gruppen och får feedback på vad de gjort. Instruktion: Lotsen sköter kontakten med äventyrsscoutgruppens ledare och kommer överens om de praktiska arrangemangen. Äventyrsscoutgruppens ledare ger feedback på uppgiften medan lotsen leder uppgiften direkt eller via patrulledaren. 63(-$56&287(51$$.7,9,7(7(51$0b11,6.$16,19(5.$13c0,/-g1 /('$50$33(1

6 Instruktion: Ni kan till exempel ordna en bana med återvinning som tema för äventyrsscouterna. Planera olika kontroller för banan och ge ett tema åt varje par. Spejarscoutens uppgift är att planera och förverkliga en lämplig kontrolluppgift för äventyrsscouterna, till exempel en lek, tävling eller pyssel om temat de fått. Ni kan också konkret påverka kårens återvinning: Q Finns det förbättringsmån för sorteringen på kårlokalen, stugan eller lägerplatsen? Fundera tillsammans med spejarscoutpatrullen och spejarscoutledarna på punkter som kan förbättras och förverkliga förbättringarna tillsammans med äventyrsscouterna. Q Finns det gamla saker på kårlokalen som kunde få en ny användning, till exempel gamla kärl som inte längre används för matlagning men som kunde behövas som rekvisita för ett skådespel eller kunde platsa i pysselskåpet? Hur är det med utfärds- och lägerutrustningen och inredningen på kårlokalen? Förverkliga ett städ- och återvinningsmöte med äventyrsscouterna. Lopptorg: Spejarscouterna hämtar försäljningsbara prylar hemifrån till lopptorget och ber äventyrsscouterna göra det samma. Spejar- och äventyrsscouterna för tillsammans sakerna till det lopptorg de valt och bekantar sig med lopptorgets verksamhet. Alternativt ordnar de ett eget lopptorg på kårlokalen och spejar- och äventyrsscouterna byter med varandra sådant som blivit onödigt eller för litet. Stylingmöte: Spejar- och äventyrsscouterna hämtar hemifrån utfärds-, läger- och annan utrustning som de inte längre använder och stylar dem så att de igen är lämpliga att använda. Information för eko-köpare fås från konsumentverket. 0,1(*(1.8/785 (QDNWLYN\UND 2EOLJDWRULVNDNWLYLWHW 9LEHV NHUHQN\UND Spejarscouten fördjupar sin kunskap om sin egen religion och kultur. Beskrivning: Patrullen besöker en kyrka och bekantar sig där med religiös konst, både målningar och skulpturer. Dessutom besöker patrullen sakristian, källaren eller klocktornet. Instruktion: Lotsen ser till att besöket diskuteras efteråt. Han hjälper med att ta kontakt med vaktmästaren som visar kyrkan. Instruktion: Utred om det finns möjlighet att prova på att spela på orgeln eller höra någon spela på den. På aktivitetens första nivå är idén uttryckligen att bekanta sig med kyrkan som byggnad. 9LGHOWDULHQJXGVWMlQVW Spejarscouten fördjupar sin kunskap om sin egen religion och kultur. Beskrivning: Patrullen deltar i en gudstjänst och diskuterar erfarenheten efteråt. Patrullen kan också hjälpa med att bära upp kollekt, med kransnedläggning, utdelning av psalmböcker eller textläsning. Instruktion: Lotsen kommer vid behov överens om en träff med någon som jobbar i kyrkan och ser till att upplevelsen diskuteras efteråt. Kolla också med patrullen vilken deras hemreligion är. Instruktion: För den här aktiviteten kan ni utnyttja kårens traditionella evenemang och fester. -DJEHNDQWDUPLJPHGHQDQVWlOOG LGHQORNDODI UVDPOLQJHQ Spejarscouten fördjupar sin kunskap om sin egen religion och kultur. Beskrivning: Patrullen bekantar sig med den närliggande församlingens präst, ungdomsarbetare, kantor eller med någon annan som arbetar i församlingen. Personen i fråga berättar om sitt arbete i församlingen. Besöket kan vara ömsesidigt så att patrullen berättar om vad spejarscouterna gör inom scoutingen och vilken fyr de jobbar med just nu. Instruktion: Lotsens uppgift är att vara i kontakt med församlingen eller ge råd åt patrulledaren om vem det lönar sig att kontakta. Instruktion: Det går att bekanta sig med församlingens verksamhet på förhand via internet och församlingens webbsidor. Prästen eller gästen kan bjudas in till kårlokalen för att berätta om sitt jobb eller så besöker patrullen församlingen. 9LWUlIIDUXQJGRPDUXUHQ DQQDQI UVDPOLQJ Spejarscouten fördjupar sin kunskap om den egna religionen och kulturen och behandlar möjliga fördomar. Beskrivning: Vi träffar ungdomar från en annan församling eller av en annan religionstillhörighet och gör något tillsammans med dem. Instruktion: Ortodoxa, frikyrkliga och mormoner har egna scoutkårer (endast frikyrkliga på svenska). Unga från väckelserörelsen är aktiva. Ordna en brädspelskväll, en fotbolls- eller innebandymatch med blandade lag eller gör en dagsutflykt i naturen eller till en eldplats. Tillsammans med scouterna kan ni utföra någon aktivitet eller så kan ni bjuda dem till ett evenemang för hela åldersgruppen. Gästande scouterna kan också höra till en icke-kristen församling.

7 2EOLJDWRULVNDNWLYLWHW $QVYDUVXSSGUDJ)LQOlQGVNDIHVWHURFKK JWLGHU 9LGHOWDULHQJHPHQVDPIHVW I UKHODnOGHUVJUXSSHQRFK DQVYDUDUI UHWWGHORPUnGH Spejarscouten bekantar sig med sin egen kultur genom att uppleva den och sköta ett eget ansvarsuppdrag. Beskrivning: Patrullen eller en mindre grupp förbereder något delområde inför en gemensam fest för hela åldersgruppen. Delområdet patrullen ansvarar för kan vara exempelvis musiken, matkulturen, traditionella lekar, festdekorationerna. Material: Dekorationer, musik, mat eller programtillbehör. Instruktion: Festen för hela åldersgruppen är en finländsk högtid som firas under perioden. Deltagarna bekantar sig under festen med de seder och bruk som hör till festen. Festen kan antingen vara en egen fest för alla spejarscouter, en traditionell kårfest, till exempel självständighetsdagsfesten, eller en traditionell finländsk fest så som skördefest eller valborgsmässoafton eller första maj-fest. 9LGHOWDULHQJHPHQVDPIHVW I UKHODnOGHUVJUXSSHQRFKMDJ DQVYDUDUWLOOVDPPDQVPHGHQ NRPSLVI UHWWGHORPUnGH Spejarscouten bekantar sig med sin egen kultur genom att uppleva den och sköta ett eget ansvarsuppdrag. Beskrivning: Spejarscouten förbereder tillsammans med ett par något delområde inför en gemensam fest för hela åldersgruppen. Delområdet patrullen ansvarar för kan vara exempelvis musiken, matkulturen, traditionella lekar, festdekorationerna. Material: Dekorationer, musik, mat eller programtillbehör. Instruktion: Festen för hela åldersgruppen är en finländsk högtid som firas under perioden. Deltagarna bekantar sig under festen med de seder och bruk som hör till festen. Festen kan antingen vara en egen fest för alla spejarscouter, en traditionell kårfest, till exempel självständighetsdagsfesten, eller en traditionell finländsk fest så som skördefest eller valborgsmässoafton eller första maj-fest. 9LGHOWDULHQJHPHQVDPIHVW I UKHODnOGHUVJUXSSHQRFKMDJ DQVYDUDUWLOOVDPPDQVPHGHQ NRPSLVI UHWWGHORPUnGH Spejarscouten bekantar sig med sin egen kultur genom att uppleva den och sköta ett eget ansvarsuppdrag. Beskrivning: Patrullen deltar i planeringen av en fest för hela åldersgruppen och delar vid behov ut ansvaret för lämpliga delområden åt andra. Dessutom tar spejarscouten tillsammans med sitt par reda på om traditioner som hör till festen och varifrån de kommer och berättar om detta under festen. Material: Dekorationer, musik, mat eller programtillbehör. Instruktion: Festen för hela åldersgruppen är en finländsk högtid som firas under perioden. Deltagarna bekantar sig under festen med de seder och bruk som hör till festen. Festen kan antingen vara en egen fest för alla spejarscouter, en traditionell kårfest, till exempel självständighetsdagsfesten, eller en traditionell finländsk fest så som skördefest eller valborgsmässoafton eller första maj-fest. 9LGHOWDULHQJHPHQVDPIHVW I UKHODnOGHUVJUXSSHQRFKMDJ DQVYDUDUI UHWWGHORPUnGH Spejarscouten bekantar sig med sin egen kultur genom att uppleva den och sköta ett eget ansvarsuppdrag. Beskrivning: Patrullen deltar i planeringen av en fest för hela åldersgruppen och delar vid behov ut ansvaret för lämpliga delområden åt andra. Dessutom tar spejarscouten reda på om traditioner som hör till spejarscoutens delområde av festen och varifrån de kommer och berättar om detta under festen. Delområdena kan vara matkultur, kyrklig bakgrund, musik eller seder. Material: Dekorationer, musik, mat eller programtillbehör. Instruktion: Festen för hela åldersgruppen är en finländsk högtid som firas under perioden. Deltagarna bekantar sig under festen med de seder och bruk som hör till festen. Festen kan antingen vara en egen fest för alla spejarscouter, en traditionell kårfest, till exempel självständighetsdagsfesten, eller en traditionell finländsk fest så som skördefest eller valborgsmässoafton eller första maj-fest. 63(-$56&287(51$$.7,9,7(7(51$0,1(*(1.8/785 +HPE\JGHQVNXOWXU 9LEHNDQWDURVVPHG NXOWXUXWEXGHWSnKHPRUWHQ Spejarscouten bekantar sig med kulturutbudet på sin hemort och förstår vad ett kulturevenemang är. Beskrivning: Patrullen söker i lokaltidningar information om hurdant kulturutbudet på orten är till exempel under följande vecka och gör en reklam, affisch eller ett kollage om evenemangen. Material: Tidningar, om möjligt internet. Instruktion: Patrullen kan söka efter exempelvis följande områden: museer, konserter, utställningar, pjäser, sportevenemang. 9LEHNDQWDURVVPHGNXOWXUXWEXGHW SnKHPWUDNWHQRFKGHOWDUL HWWNXOWXUHOOWHYHQHPDQJ Spejarscouten bekantar sig med kulturutbudet på sin hemort och förstår vad ett kulturevenemang är. Beskrivning: Patrullen söker i lokaltidningar reda på information om hurdant kulturutbudet på orten är till exempel under följande vecka och väljer det intressantaste av dessa och besöker det. Material: Tidningar, om möjligt internet Instruktion: Patrullen kan söka efter exempelvis följande områden: muséer, konserter, utställningar, pjäser, sportevenemang. /('$50$33(1

8 +LVVDÁDJJDQ -DJNDQDQYlQGD)LQODQGV codqgvrfknnuhqvádjjd Spejarscouten vet hur han ska bete sig vid olika tillfällen då Finlands flagga eller kårens fana är närvarande. Beskrivning: Spejarscouten repeterar flagghissningsbeteende och kan vika flaggan rätt. Spejarscouten lär sig vilka skillnader det finns mellan användning av Finlands flagga och kårens fana. Material: Flagga, flaggstång -DJNDQDQYlQGD)LQODQGV codqgvrfknnuhqvádjjd Spejarscouten vet hur han ska bete sig vid olika tillfällen då Finlands flagga eller kårens fana är närvarande. Beskrivning: Spejarscouten repeterar flagghissningsbeteende, kan vika flaggan rätt och känner till de viktigaste flaggningsdagarna. Spejarscouten lär sig vilka skillnader det finns mellan användning av Finlands flagga och kårens fana. Material: Flagga, flaggstång Instruktion: Ni kan göra olika spel, så som Domino eller Memory, för att lära er flaggningsdagarna. 0HGLDNULWLVN -DJI OMHUPHGROLNDPHGLHU XQGHUHQYHFNDVWLG Spejarscouten får ett intresse för vad som händer i Finland och världen. Beskrivning: Spejarscouten funderar på vad man menar med olika medier och vilka medier scouten själv följer med. Spejarscouten följer med olika medier och lär sig att vara kritisk till media. Instruktion: Förbered en botten för en mediedagbok där ni skriver upp de medier som patrullen vill följa med under följande vecka, till exempel nyhetssidor på internet, tv, dagstidningar, veckotidningar. Spejarscouternas uppgift är att under följande vecka anteckna i dagboken vilka medier de följt med och vilka teman de har behandlat. På följande möte ser ni vilka medier patrullen följde med mest, vilket medium som användes minst och vilka teman ni följde med. Alternativt kan mötet hållas så att ni hämtar olika sorters tidningar, utskrifter och anda medier till mötet. Undersök dessa och leta rätt på intressanta artiklar. -DJNDQDQYlQGD)LQODQGVcODQGV RFKNnUHQVÁDJJDRFKNlQQHUWLOO YlUOGVI UEXQGHQVÁDJJRU Spejarscouten utvidgar sin scoutkunskap Beskrivning: Spejarscouten repeterar flagghissningsbeteende och lär sig vilka skillnader det finns mellan användning av Finlands flagga och kårens fana. Spejarscouten känner igen WAGGGSs och WOSMs flaggor och vet vad flaggorna symboliserar. Material: Flaggor, bilder av WOSM:s och WAGGGS:s flaggor -DJNDQDQYlQGD)LQODQGVcODQGV RFKNnUHQVÁDJJDRFKNlQQHUWLOO YlUOGVI UEXQGHQVÁDJJRU Spejarscouten utvidgar sin scoutkunskap Beskrivning: Spejarscouten repeterar flagghissningsbeteende och lär sig vilka skillnader det finns mellan användning av Finlands flagga och kårens fana. Spejarscouten känner igen WAGGGSs och WOSMs flaggor och vet vad flaggorna symboliserar. Dessutom lär sig patrullen storleksförhållandet mellan flaggstång och flagga. Material: Flaggor, bilder av WOSM:s och WAGGGS:s flaggor Tips: Hissningsordning, flaggordning, flaggsången. Inrikesministeriets webbsida innehåller mera information ( -DJI OMHUPHGROLNDPHGLHUXQGHU HQYHFNDVWLGRFKSORFNDUXW Q\KHWHUVRPLQWUHVVHUDUPLJ Ett intresse för vad som händer i Finland och världen väcks hos spejarscouten. Spejarscouten lär sig att vara kritiskt inställd till media. Beskrivning: Spejarscouterna följer under en vecka med intressanta teman i olika medier. Instruktion: Förbered en botten för en mediedagbok där ni skriver upp de medier som patrullen vill följa med under följande vecka, till exempel internet, tv, dagstidningar, veckotidningar. Ni kan tillsammans skriva upp olika teman som skulle vara intressanta att följa med under veckan. Varje spejarscout väljer ett tema som intresserar honom och för under veckan dagbok om vad för nyheter det finns om ämnet. Nästa gång kan dagböckerna presenteras och ni kan diskutera vilken typs teman det fanns mest om i nyheterna under veckan, i vilka medier det berättades om ämnet, om det fanns skillnader mellan medierna osv.

9 -DJI OMHUPHGROLNDPHGLHUXQGHUHQ YHFNDVWLGRFKMlPI UKXUVDPPDQ\KHW SUHVHQWHUDVLGHROLNDPHGLHUQD Ett intresse för vad som händer i Finland och världen väcks hos spejarscouten. Spejarscouten lär sig att vara kritiskt inställd till media. Beskrivning: Spejarscouten följer med nyheterna om samma ämne i på olika kanaler och i olika tidningar. Spejarscouten funderar på vilka skillnader det finns mellan nyheterna och vad skillnaderna kan bero på. Instruktion: Förbered en botten för en mediedagbok där ni skriver upp de medier som patrullen vill följa med under följande vecka, till exempel internet, tv, dagstidningar, veckotidningar. Spejarscouten fyller i kortet under en vecka. Var och en kan också få en egen nyhetsdag. På sin nyhetsdag väljer spejarscouten en sådan nyhet som kommer upp i så många olika medier som möjligt. På mötet presenterar alla den nyhet han valt och berättar vad olika medier berättade om nyheten och hur de gjorde det. Fundera tillsammans på vad skillnaderna kan bero på. Ni kan samla ihop allas nyheter och göra en plansch över veckans nyhetshändelse. 6WDGVRULHQWHULQJ -DJGHOWDULHQVWDGVPDQ YHU HOOHUHQIRWRRULHQWHULQJ Spejarscouten bekantar sig med närområdet. Beskrivning: Patrullen deltar på sin hemort i en stadsmanöver eller fotoorientering. Rutten går förbi ortens mest betydelsefulla platser. Material: Till exempel en adresskarta eller fotografier utgående från metod för förverkligande. Instruktion: Lotsen förverkligar det hela om ingen spejarscoutpatrull samtidigt utför aktiviteten på nivå tre eller fyra. -DJGHOWDULHQVWDGVPDQ YHU HOOHUHQIRWRRULHQWHULQJ Spejarscouten bekantar sig med närområdet. Beskrivning: Patrullen deltar på sin hemort i en stadsmanöver eller fotoorientering och bekantar sig längs med rutten på någon kontroll noggrannare med någon av ortens mest betydelsefulla platser till exempel med hjälp av en sakkännare. Material: Till exempel en adresskarta eller fotografier beroende på förverkligande. Instruktion: Lotsen förverkligar det hela om ingen spejarscoutpatrull samtidigt utför aktiviteten på nivå tre eller fyra. 9LI UYHUNOLJDUHQVWDGVPDQ YHU HOOHUHQIRWRRULHQWHULQJ Spejarscouten bekantar sig med närområdet. Beskrivning: Patrullen ordnar en stadsmanöver eller fotoorientering. Längs rutten presenteras ortens mest betydelsefulla platser. Platserna väljs enligt ledarens förslag. Material: Till exempel en adresskarta eller fotografier 3DWUXOOHGDUH Instruktion: Ni kan alternativt bekanta er med letterboxing, geocaching eller parkour 9LSODQHUDURFKI UYHUNOLJDUHQ VWDGVPDQ YHUHOOHUIRWRRULHQWHULQJ Spejarscouten bekantar sig med närområdet. Beskrivning: Patrullen ordnar en stadsmanöver eller fotoorientering. Längs rutten presenteras ortens mest betydelsefulla platser. Patrullen tar själv reda på och besluter vilka de viktigaste platserna är. Material: Till exempel en adresskarta eller fotografier 3DWUXOOHGDUH Instruktion: Ni kan alternativt bekanta er med letterboxing, geocaching eller parkour 63(-$56&287(51$$.7,9,7(7(50,1(*(1.8/785 9LEHUlWWDURPRVVVMlOYD 9LSUHVHQWHUDUYnUSDWUXOO 9LSUHVHQWHUDUYnUNnU Patrullen bekantar sig med sin egen patrulls kultur så bra att han också kan berätta om den för andra. Beskrivning: Patrullen gör en presentation till exempel till kårtidningen, på webbplatsen, åt vänpatrullen i Finland eller utomlands. Presentationen kan också vara en film om patrullen eller av patrullmedlemmar som intervjuar varandra. Material: Möjligen tekniska hjälpmedel beroende på förverkligande. Beskrivning: Patrullen gör en presentation till exempel för scoutwiki, lokaltidningen, vänpatrullen på en annan ort eller utomlands. Presentationen kan vara i form av text, foton eller film. Presentationen kan också gälla kårens historia eller något annat tema och den kan göras genom att intervjua gamla kårmedlemmar. Material: Möjligen tekniska hjälpmedel beroende på förverkligande. Instruktion: Lotsen hjälper vid behov spejarscouterna att hitta människor som känner till kårens historia eller material om historian. /('$50$33(1

10 9LSUHVHQWHUDUYnUKHPRUW 9LSUHVHQWHUDU)LQODQG Patrullen bekantar sig med sin egen hemort och dess kultur så bra att han också kan berätta om den för andra. Instruktion: Patrullen gör en presentation om hemorten till exempel för vänpatrullen på en annan ort eller utomlands. Det lönar sig att fotografera, filma eller använda annat digitalt material för presentationen. Material: Möjligen tekniska hjälpmedel beroende på förverkligande. Instruktion: Lotsen hjälper vid behov till exempel med att hitta platser att presentera och med att skaffa utrustning. Instruktion: Fundera i förväg på vad ni vill presentera om er hemort, till exempel natursevärdheter, byggnader, kultur, seder, dialekten/-r, musik eller vardagsliv. Ni kan samla det hela på en webbsida, i form av en fotoutställning eller en film. Presentationen kan visas för de spejarscouter som kommer till er hemort för att utföra samhällsetappens fyr. Patrullen bekantar sig med kulturen i Finland så bra att han också kan berätta om den för andra. Beskrivning: Patrullen gör en presentation om Finland till exempel för sin vänpatrull utomlands. Det lönar sig att ta med foton, filma eller använda annat digitalt material i presentationen. Presentationen kan också koncentrera sig på något delområde, till exempel scouting i Finland, allemansrätten, naturen eller musiken. Material: Möjligen tekniska hjälpmedel beroende på förverkligande. Instruktion: Lotsen hjälper vid behov till exempel med att hitta platser att presentera och med att skaffa utrustning. -$*2&+0,120*,91,1* -DJRFKGHDQGUD 9LWDUUHGDSnYHPYLNDQIn KMlOSDYLVFRXWLQJHQ Spejarscouten vet till vem han kan vända sig om det inom scoutingen uppstår problem eller oklarheter. Beskrivning: Patrullen leker land-hav-skepp-leken med temat Vem kan jag få hjälp av i scoutingen? Instruktion: Gå igenom hurudana personer det finns i kåren samt vilka andra personer från grannkårerna eller det övriga förbundet som patrullen råkar känna till. Häng upp lappar med dessa personers namn. Patrulledaren skriver därefter ut olika situationer, och spejarscouterna ställer sig vid den personens namn som de då skulle vända sig till. Exempelsituationer är bland annat det sker mobbning på kårlokalens gård, jag vill delta i en Spejardag samt jag äger ingen vintersovsäck. Om den aktuella personen råkar vara på plats kan man istället för lappen ställa sig vid personen i fråga. Alternativt kan leken lekas på ett Twister-bräde, där varje färg symboliserar en viss person. 0LQQlUNUHWV Spejarscouten bekantar sig med sin familjehistoria och lär sig att uttrycka sig. Beskrivning: Spejarscouten utreder sin familje- och släkthistoria genom att intervjua sina föräldrar och övriga släktingar. Spejarscouten visar tillsammans med en vän upp någon intressant släktdetalj för de övriga patrullmedlemmarna. Instruktion: Uppvisningen kan förverkligas till exempel som en parodi på Dolda liv eller De vackra och de djärva. Även känsliga ämnen kan presenteras med hjälp av drama. -DJWDUKlQV\QWLOODQGUD Spejarscouten lär sig prioritera i olika situationer. Beskrivning: Patrullen leker land-skepp-hav-leken med temat Vem ska jag ta hänsyn till i olika situationer?. Instruktion: Hitta tillsammans på passande exempel: vänner, föräldrar, far- och morföräldrar, grannen hund och så vidare. Skriv ner allihop på lappar som ni fäster på väggen. Patrulledaren börjar skildra olika situationer, exempelvis Regionen ordnar Spejardagar på Morsdag, kan jag åka? eller En vän och min pappa har födelsedag samma dag, vems fest ska jag gå på?, och spejarscouterna väljer vem de då tar hänsyn till. Spejarscouterna bör också kort motivera sina val. Även lotsen kan delta i diskussionen om varför man inte alltid kan välja det angenämaste alternativet, till exempel Varför är det viktigt att besöka sina far- och morföräldrar fast det kanske är tråkigt?. Istället för att använda lappar på väggen kan man, genom att ge varje person en egen färg, också leka leken på ett Twister-bräde. Dessutom kan övningen även utföras ur informationssynvinkel; vem borde jag informera om tävlingen? Eller om jag sen heller inte kan delta? 0LQDQlUDRFKNlUD Spejarscouten reflekterar över förhållandet till sina nära och kära. Beskrivning: Spejarscouten ritar en karta över sina nära och kära. Instruktion: Spejarscouten ritar in sig själv i mitten på sin karta, och placerar därefter ut sina familjemedlemmar, vänner, lärare, kompisar, mormors katt och så vidare, på passande avstånd. Patrullen diskuterar, vilka förhållanden man själv kan påverka och hur. Man kan också utföra övningen både i början och i slutet av etappen för att jämföra ifall någonting har förändrats.

11 -DJWDUKDQGRPPLJVMlOY -DJNDQYlOMDUlWWXWUXVWQLQJI UROLNDYlGHU Spejarscouten lär sig ta hand om sig själv i olika situationer. Beskrivning: Patrullen övar sig i att packa med rätt utrustning för olika situationer. Instruktion: Du ska ägna en hel dag åt att hjälpa till under kårens torgförsäljning och på morgonen då du stiger upp är det 8 C kallt ute - vad klär du på dig? Gå igenom olika representationstilfällen och scoutevenemang. Som material kan du ta med dig ett stort urval kläder och utrustning; alternativt kan varje patrullmedlem ta med sig någonting. Det lönar sig att ha med allting mellan nylonstrumpbyxor och pilkhalare, läderskor och pälsmössa. Patrullen kan tillsammans komponera ihop passande klädslar för olika situationer och hålla en modeshow eller rita klädesplagg på papper och klä dem på pappersdockor. -DJNDQSDFNDPHGPLJOlPSOLJD K\JLHQDUWLNODUI UROLNDHYHQHPDQJ Spejarscouten lär sig ta hand om sig själv i olika situationer. Beskrivning: Patrullen funderar på vilka hygienartiklar det lönar sig att packa med på olika evenemang. Instruktion: För att undvika att diskussionen spårar ur kan det för lotsen löna sig att delta i programmet då man diskuterar ämnen som till exempel mens och mensartiklar. +HPPHWLRUGQLQJ 9LJ UKXVKnOOVDUEHWH Spejarscouten lär sig en ny färdighet, till exempel att stryka eller övar sig i en redan bekant färdighet. Spejarscouten lägger märke till sådant hushållsarbete hemma och i kårlokalen som är viktigt för den gemensamma trivseln och tänker efter vem som oftast sköter det arbetet. Beskrivning: Patrullen lär sig om och utför även själva sällsyntare hushållsarbete i kårlokalen, till exempel bakar, storstädar eller målar. Alternativt kan man fundera på vilka hushållsarbeten som behöver utföras i hemmet. Uppgifterna delas upp bland patrullmedlemmarna så att alla får ett hushållsarbete som de under två veckor ska sköta om hemma så ofta som möjligt. Den aktivaste patrullmedlemmen får ett pris. Material: Den utrustning som krävs för arbetet, till exempel baknings-, matlagnings-, eller snickeriutrustning samt eventuell tillhörande skyddsutrustning; en lista över utdelbara hushållsarbeten, ifall spejarscouterna utför uppgiften hemma. Instruktion: Beroende på situationen kan lotsen i förväg komma överens med de övriga ledarna om att spejarscoutpatrullen tar hand om ett visst hushållsarbete i kårlokalen eller vid utfärdsstugan. Instruktion: Det lönar sig att diskutera ämnet utförligt. Endast en tandborste räcker till exempel inte för ett veckoslutsevenemang. Man behöver även tandkräm, duschtvål, shampo och balsam samt deodorant, möjligtvis även ansiktsvatten och fuktighetskräm. Gör upp listor för olika scoutevenemang så som veckoslutskurser, vandringar, läger och patrullrådd. Skiljer sig listorna från varandra? Varför? Med flickor diskuterar man även mens och tillhörande hygien samt möjligheterna att skjuta upp mensen exempelvis under en vandring. Med pojkar kan man öva rakning i terrängförhållanden. 0LWWHJHWYlOPnHQGH Spejarscouten lär sig ta hand om sig själv i olika situationer. Beskrivning: Patrullen identifierar möjligast många faktorer som påverkar en individs personliga välmående. Instruktion: Patrullmedlemmarna observerar sitt eget liv i en veckas tid, till exempel med hjälp av en dagbok där de noterar i alla fall mängden sömn och motion per dag samt sina matvanor. 9LSODQHUDUHQKlOVRVDPXWIlUG Spejarscouten lär sig ta hand om sig själv i olika situationer. Beskrivning: Patrullen planerar en utfärd och tar då i beaktande bland annat kost, uteliv, motion samt tillräcklig sömn. Spejarscouten vet vilka element en bra utfärd består av. Instruktion: Välj i god tid ut ett passande städnings-, bakningseller snickeriprojekt och se till att ni har tillgång till allt nödvändigt material. Ifall spejarscouterna utför arbetet hemma lönar det sig att gemensamt göra upp en lista över det arbete som ska utföras. Uppmuntra patrullmedlemmarna att välja och lära sig sådant hushållsarbete som de inte tidigare utfört. Försök få flickorna att pröva på traditionellt manliga arbeten och tvärtom. 63(-$56&287(51$$.7,9,7(7(51$-$*2&+0,120*,91,1* /('$50$33(1

12 5HODWLRQVIlUGLJKHWHU 9LOLWDUSnYDUDQGUD Spejarscouten lär sig relationsfärdigheter och växelverkan. Beskrivning: Patrullen gör övningar som bygger upp förtroende mellan dess medlemmar. Instruktion: Det finns flera bra övningar bland Pauserna som det lönar sig att utnyttja. Exempelövningar: Patrullmedlemmarna ligger på golvet i en rad så att följande person i raden alltid vilar sitt huvud på den föregåendes mage. Patrullmedlemmarna berättar turvis om sina känslor. Ledaren påbörjar meningar, till exempel Då jag kom till mötet idag var jag... eller Under utfärden förra veckoslutet kände jag mig... som spejarscouterna får fylla på. Man får inte avbryta eller överrösta andra. Alternativt kan man sitta i en ring, och patrullmedlemmarna berättar turvis om känslor de upplevt under den gångna veckan, till exempel Jag har matematikprov imorgon och är otroligt nervös. De andra svarar genom att lyfta upp skyltar. På skyltarna kan det stå texter som Jag vet hur det känns., Jag skulle vilja höra mera., Jag skulle vilja krama dig.. Man kan även använda webbspråk :) :( \o/ <3. En tredje version kan gå ut på att forma patrullens medlemmar i en ring. Den som börjar säger till exempel Jag tycker om chokladglass. Om någon av de övriga deltagarna också tycker om glass tar han den första personen i handen och säger i sin tur följande påstående och så vidare. 9LJnUHQNlQVORVWLJ Spejarscouten lär sig relationsfärdigheter och växelverkan. Beskrivning: På kvällen då det är skymt/mörkt går patrullen en stig som patrulledare och lotsen byggt upp. Längs stigen finns olika upplevelser och utmaningar, under vilka de olika sinnena skärps. Instruktion: Utmaningarna kan exempelvis vara olika fysiska övningar, eller uppgifter som kräver mod; till exempel absailing eller olika terrängbanor. Även om man går stigen i grupp får varje deltagare en personlig upplevelse. Stigen avslutas med en avslappningsövning, varefter man dricker kvällste eller -kakao i lugn och ro. På plats finns även ledare som umgås med scouterna och diskuterar upplevelserna från känslostigen. 9l[HOYHUNDQ Spejarscouten lär sig relationsfärdigheter och växelverkan. Beskrivning: Patrullen verkar tillsammans så att varje patrullmedlem har en egen roll. Dessa kan utdelas till exempel då man lagar mat tillsammans, sätter upp tält eller städar kårlokalen. Instruktion: Rollerna delas ut på lappar som fästs i pannan på varje deltagare så att de inte själva kan se vad det står på deras egna lappar. Rollexempel är bland annat vacker, elak, hörselskadad, sjuk, intelligent, självbelåten. När lapparna delats ut börjar man behandla de andra enligt de roller som deras lappar beskriver. När den avtalade uppgiften är avklarad, diskuterar man upplevelsen. Hur kändes det, då alla skrek åt mig? Alternativt kan lapparna ha mera detaljerade beskrivningar så som var av samma åsikt som jag eller ignorera mig. Då situationen är över går patrullen tillsammans igenom alla lappar och diskuterar övningen. Hurudana känslor väckte den behandling man fick? Vi söker våra gränser: Patrullen delas upp i två grupper som börjar gå mot varandra från motsatta ändor av mötesutrymmet. Första gången bara passerar de varandra. Andra gången nickar man kort, följande gång säger man hej, därefter skakar man hand och sista gången kramar man varandra. Var går gränsen? Vilket känns bekvämt? Var går mina egna gränser? De personliga gränserna kan även åskådliggöras med hjälp av följande övning: Stäng ögonen. Någon annan person börjar gå mot dig. När denne kommer för nära ger du ett tecken, och han stannar upp. Olika personer har olika stora personliga utrymmen, och det är inget fel i det; vi respekterar varandras utrymmen. Patrullen kan också tillsammans diskutera varför finländarna rör varandra så lite som de gör. Om en främling till exempel råkar lägga sin hand på ens egen då han tar tag i ledstången i en buss drar man ju oftast själv bort handen. Det är förståeligt ifall beröring inte känns naturligt, men det hör samtidigt till människans grundbehov. 9l[HOYHUNDQSnVSHMDUVFRXWHUQDV JHPHQVDPPDDYGHOQLQJVWUlII Beskrivning: Spejarscouterna övar sig i växelverkan under den gemensamma avdelningsträffen. Lotsen leder övningarna, eller ber till exempel församlingens ungdomsarbetare leda kvällens program. Instruktion: Många relationsövningar kräver en vuxen eller professionell ledare. Pausmaterialet innehåller en mängd användbara övningar som man kan utnyttja. Det lönar sig även att inleda passet med några lekar för att lätta upp stämningen. Kvällens program kan exempelvis handla om att lyssna på andra, jag-budskap eller båda vinner - metoden.

13 9HPEHVWlPPHULNnUHQ" 9LEHNDQWDURVVPHGNnUHQVRUJDQLVDWLRQ Spejarscouten vet hurudana personer det finns i kåren samt hur kåren är organiserad. Beskrivning: Patrullen bekantar sig med kårens organisation exempelvis med hjälp av ett brädspel. Material: Brädspel samt övrig tillhörande utrustning, fotografier av kårens ledare, olika avdelningars egna symboler och material eller annat för övningen passande material, anteckningsmaterial. Instruktion: Lotsen hjälper patrulledaren att förbereda spelet samt uppfatta kårens organisation och känna igen de viktigaste ledarna. Lotsen informerar om eventuella idér och traditioner för hur kåren oftast brukar lära ut sin organisation. Instruktion: Spela tillsammans med patrullen ett brädspel som tar upp olika scoutsituationer, till exempel arrangerandet av ett sommarläger, pengauttag från patrullens konto, inskrivning av nya medlemmar, inköp av ett nytt tält och så vidare. Fundera över vem i kåren man ska kontakta i vilken situation. En alternativ metod för att lära ut kårorganisationen är att bygga upp kårens struktur med hjälp av patrullernas flaggor och övriga symboler samt fotografier av ledarna. Ange även de aktiva ledarnas uppgifter. Försäkra, att spejarscouterna till namnet känner igen i alla fall kårchefen samt den egna avdelningens ledare. En del kårer har dessutom speciella metoder som de använder för att lära ut kårorganisationen åt scouter. Om du har tillgång till sådana lönar det sig att utnyttja dem. 9LEHNDQWDURVVPHGNnUHQV RUJDQLVDWLRQRFKPHGOHPPDU Spejarscouten börjar uppfatta sig själv som en del av kåren. Spejarscouterna bekantar sig med hur kåren fungerar. Beskrivning: Patrullen bekantar sig med kårens organisation, spejarscoutavdelningen samt de för patrullen ännu obekanta kårledarna. Patrullen utreder kårens och dess avdelningars strukturer, exempelvis med hjälp av ett spel eller en lek. Material: Brädspel samt övrig tillhörande utrustning, fotografier av kårens ledare, olika avdelningars egna symboler och material eller annat för övningen passande material, anteckningsmaterial; med tanke på eventuella ledarintervjuer behövs anteckningsmaterial samt möjligtvis även kamera eller videokamera. Instruktion: Lotsen ser till att spejarscouterna har möjlighet att träffa kårens olika ledare under spelets gång. Lotsen hjälper patrulledaren att förbereda spelet samt uppfatta kårens organisation och känna igen de viktigaste ledarna. Lotsen informerar om eventuella idér och traditioner för hur kåren oftast brukar lära ut sin organisation.,17(51$7,21$/,7(72&+)5b00$1'(.8/785(5 #VFRXWÀ 3DWUXOOHQWDUNRQWDNWPHGXWOlQGVND VFRXWHUSHUHSRVWHOOHUSnHWWZHEEIRUXP Spejarscouten bekantar sig med andra länders scouting genom elektroniska kanaler. Beskrivning: Patrullen tar gemensamt kontakt med en utländsk scout. Material: Dator, internetuppkoppling Instruktion: Lotsens uppgift är att handleda och gå igenom spelregler samt fästa uppmärksamhet vid internetsäkerhet. För en Instruktion: Patrullen utreder med hjälp av ett spel eller en lek vilka flockar, lag och patruller som finns i kåren, vilka äldre ledare som verkar i de olika avdelningarna samt vilka som överlag är de viktigaste kårledarna. I spelet eller leken lönar det sig att utnyttja olika patrullsymboler samt fotografier av ledarna. Därefter gör spejarscouterna parvis eller i små grupper korta intervjuer med de i spelet framkommande äldre ledarna, till exempel kårchefen och lotsen. Under intervjuerna kan man bland annat utreda den intervjuades scoutbakgrund, vad dennes nuvarande handslag går ut på samt ifall han råkar ha några specialintressen inom scoutverksamheten. Efter intervjuerna upprepar patrullen leken/ spelet, och spejarscouterna får då berätta för varandra om vad de fick veta under intervjuerna. En del kårer använder sig av speciella metoder för att lära ut kårorganisationen åt sina scouter. Om du har tillgång till sådana lönar det sig att utnyttja dem. Under spelet/leken kan ni också bland annat fundera på vilka ledare som man bör kontakta i olika situationer, till exempel angående sommarlägerarrangemang, pengauttag från patrullens konto, inskrivning av nya medlemmar, inköp av ett nytt tält och så vidare. Försäkra dig om att spejarscouterna till namnet känner igen åtminstone kårchefen samt den egna avdelningens ledare. ung spejarscout kan tröskeln att ensam föra e-postdiskussion på engelska vara hög. Därför är nivå 1 bra att utföra gemensamt med hela patrullen. Instruktion: Internetgrupper och -samfund har mycket scoutmedlemmar. Det finns även flera diskussionsforum med scouttema, där man kan finna en diskussionspartner. Planera i förväg vad ni vill berätta om er egen kultur. Öva scoutvokabulär till exempel genom att tillverka ett memory-spel med svensk- och engelskspråkiga scouttermer och spela det. Därefter kan ni exempelvis skriva ett brev på svenska och översätta det till engelska, vid behov med hjälp av lotsen. Leta tillsammans fram en utländsk e-postadress. Användbara hemsidor: (-$56&287(51$$.7,9,7(7(51$,17(51$7,21$/,7(72&+)5b00$1'(.8/785(5/('$50$33(1

14 -DJGLVNXWHUDUPHGHQXWOlQGVN VFRXWLUHDOWLGSnQlWHW Spejarscouten bekantar sig med andra länders scouting genom elektroniska kanaler. Beskrivning: Spejarscouten diskuterar med utländska scouter på internet. Material: Dator, internetuppkoppling Instruktion: Lotsens uppgift är att handleda och gå igenom spelregler samt fästa uppmärksamhet vid internetsäkerhet. Instruktion: Planera i förväg vad ni vill berätta om er egen kultur. Öva scoutvokabulär till exempel genom att tillverka ett memoryspel med svensk- och engelskspråkiga scouttermer och spela det. Diskussionskanaler: IRC, AIM, MSN, Facebook, Twitter, Skype, övriga chattar eller diskussionskanaler i realtid. Användbara hemsidor (OHNWURQLVNRULHQWHULQJ Spejarscouten bekantar sig med andra länders scouting via elektroniska kanaler. Beskrivning: Patrullen söker upp en person på internet som kan svara på en given fråga. Material: Dator, internetuppkoppling Instruktion: Lotsens uppgift är att handleda och gå igenom spelregler samt fästa uppmärksamhet vid internetsäkerhet. Instruktion: Världen är full av frågor och till all tur finns det även svar på flesta! Vilken fråga som helst kan lösas - man måste bara hitta någon som kan svaret. För att hitta kontakter på nätet kan kräva att även uppgifterna på föregående nivåer utförs. Patrulledaren ställer en fråga, och spejarscouten har en vecka på sig att finna ett svar på internet. Varje spejarscout kan få samma fråga, eller så kan man dela ut några olika. Under följande patrullmöte går man sedan igenom hur spejarscouten upprättade sin kontakt samt vad för svar han fick på sin fråga. Svaren kan till exempel limmas in i patrullens loggbok. Den som presenterar det bästa svaret kan även få ett pris. -DJGHOWDULHWW-27$HOOHU -27,HYHQHPDQJ 96 Spejarscouten bekantar sig med andra länders scouting via elektroniska kanaler. Beskrivning: Patrullen deltar i ett JOTA- eller JOTI-evenemang. Material: Dator, internetuppkoppling, radioutrustning Instruktion: Lotsens uppgift är att handleda och gå igenom spelregler samt fästa uppmärksamhet vid internetsäkerhet. Radioutrustning får användas endast under uppsikt av en radioamatör. Instruktion: Jamboree On The Air (JOTA) är ett sedan år 1958 arrangerat evenemang, under vilket scouter runt hela världen tar kontakt med varandra genom amatörradioutrustning. Jamboree On The Internet (JOTI) är ett evenemang, under vilket världens scouter samlas vid sina datorer för att diskutera med varandra. WOSM:s officiella JOTI-diskussionsforum är IRC-nätet på ScoutLink. JOTA och JOTI ordnas årligen det tredje veckoslutet i september. Användbara hemsidor: )UlPPDQGHNXOWXUHU 9LEHNDQWDURVVPHGHQIUlPPDQGH NXOWXUVPDWWUDGLWLRQHU 2EOLJDWRULVNDNWLYLWHW 9LEHNDQWDURVVPHGHQIUlPPDQGH NXOWXUJHQRPDWWLQWHUYMXDQnJRQ VRPUHSUHVHQWHUDUNXOWXUHQ Spejarscouten lär sig möta inslag från främmande kulturer på ett medvetet sätt. Beskrivning: Patrullen planerar och tillreder mat från en främmande kultur på ett patrullmöte eller under en utfärd. Instruktion: Till exempel couscous är en enkel, lättillredd och mångsidig råvara, som man kan använda som grund för en hel måltid eller flera. Spejarscouten möter en representant för en främmande kultur och bekantar sig med den främmande kulturen. Beskrivning: Patrullen bjuder in en representant för en annan kultur till sitt patrullmöte för att berätta om den egna kulturen. Instruktion: Lotsen kan hjälpa till med att kontakta lämpliga personer. Det lönar sig att bjuda in en sådan person, som ungdomarna i patrullen själva har lätt att relatera till. Instruktion: Den inbjudna gästen kan vara utbytesstuderande, inflyttad i Finland från ett annat land eller en finländare som bott utomlands en längre

15 tid. Be gästen berätta om sin egen kultur. Förbered er inför intervjun genom att komma på lämpliga frågor och diskussionsämnen. Ni kan även bekanta er med exempelvis samisk, sverigefinländsk, romsk eller finskjudisk kultur. Exempel på frågor: Hurudana fester, med tillhörande traditioner, firas inom den presenterade kulturen? Hurudan är matkulturen? Hurudana sätt och traditioner hör till vid måltiderna, vilka typiska råvaror används? Är någon råvara förbjuden, och i så fall varför? Hurudan ställning har barn och unga inom kulturen? Än kvinnor? Vad inom den finländska kulturen finner gästen konstigt? Vad för inslag från sin egen kultur skulle han/hon vilja införa i den finländska kulturen? 9LGHOWDULHQSDWUXOONYlOOGlUYL OHYHURVVLQLHQDQQDQNXOWXU Spejarscouten bekantar sig på olika sätt med en främmande kultur. Beskrivning: Patrullen bekantar sig under ett patrullmöte med en främmande kultur. Programmet kan innehålla till exempel för kulturen typisk musik och mat samt lekar. Instruktion: Exempelmöte med temat Brasilien. Patrullen tillreder mat av exempelvis batat, maniok, ananas eller papaya. Musiken kan, förutom samba eller andra kända latinamerikanska rytmer, även härstamma från Brasiliens ursprungsbefolkning. Alternativt kan patrullen bekanta sig med capoeira samt tillhörande musik och instrument. Exempel på en brasiliansk lek: Stafett med papperspåsar (källa: Olli Aulio, Suuri leikkikirja) En traditionell lagstafett, under vilken varje lagmedlem springer en förutbestämd sträcka, varefter han bör blåsa en papperspåse full med luft och spräcka den, innan följande lagmedlem får lov att starta. Patrullen kan även bekanta er med exempelvis samisk, sverigefinländsk, romsk eller finskjudisk kultur. Tips på länkar: Brasilien och Capoeira ( Brasilian musiikki och Capoeira) 6FRXWYlUOGHQ 9LEHNDQWDURVVPHGVFRXWKLVWRULD Spejarscouten känner till de väsentligaste inslagen i scoutingens historia. Beskrivning: Patrullen bekantar sig med historien om scoutingens födelse, historier så som legenden om St. Göran, historien om B-P samt om Brownsea Island. Instruktion: Aktiviteten kan genomföras till exempel som en spårning ute i naturen, under vilken de olika historiska situationerna utforskas med hjälp av skådespel eller lekar. 9LRUGQDUHQSDWUXOONYlOOGlUPDQ OHYHUVLJLQLHQDQQDQNXOWXU Patrullen utreder de centrala inslagen i en främmande kultur och bekantar sig med kulturen på olika sätt. Beskrivning: Patrullen väljer en instressant kultur och bekantar sig med den under ett patrullmöte. Instruktion: Lotsen hjälper patrullen med både planering samt genomförande. Instruktion: Planera kvällens program under det föregående patrullmötet och dela ut förberedande uppgifter. Spejarscouterna kan till exempel få som uppgift att förbereda en frågesport, att presentera ett speciellt ämne inför den övriga patrullen, att leta fram en för kulturen typisk lek, att laga till temat passande mat eller, ifall maten tillreds gemensamt, att leta upp recept och sköta matvaruinköpen i butiken, att låna ut musik på biblioteket, att leta reda på bilder, att lära ut en sång eller dans. Ni kan även bekanta er med exempelvis samisk, sverigefinländsk, romsk eller finskjudisk kultur. 6FRXWLQJL)LQODQG Spejarscouten känner till de viktigaste inslagen i den finska scoutrörelsens, hemortens samt den egna kårens historia. Beskrivning: Patrullen tar reda på hur scoutrörelsen etablerade sig i Finland samt hurudana svårigheter den mötte i början. Patrullen utreder hur scoutverksamheten startade på den egna hemorten och bekantar sig med sin scoutkårs historia. Instruktion: Spejarscoutens handbok innehåller avsnitt om scoutrörelsens historia på en allmän nivå. Kårchefen, eller tidigare kårchefer, vet antagligen mest om scoutverksamheten på hemorten. Kåren har kanske även en egen historik. Det lokala biblioteket upprätthåller möjlitvis ett arkiv över lokaltidningarna, i vilket man kan hitta artiklar och bilder om lokal scouting samt gamla möteskallelser. 63(-$56&287(51$$.7,9,7(7(5,17(51$7,21$/,7(72&+)5b00$1'(.8/785(5/('$50$33(1

16 6FRXWLQJHQVVWRUDSHUVRQOLJKHWHU Spejarscouten känner till de viktigaste scoutpersonligheterna. Beskrivning: Patrullen bekantar sig ordentligt med i alla fall en av följande personer och utreder hans/hennes inverkan på scoutrörelsens utveckling: Robert Baden-Powell, Anni Collan, Verneri Louhivuori, Alfons Åkerman, Kurt Stenius, C. G. E. Mannerheim, Tomi Haarala, Helvi Sipilä, Kim, Agnes Baden-Powell, Olave Baden-Powell. Det är skäl att kunna känna igen alla på namnet.,qwhuqdwlrqhoovfrxwlqj Spejarscouten bekantar sig i stora drag med världsförbundens verksamhet. Beskrivning: Patrullen utreder orsakerna till WOSM:s och WAGGGS:s existens; hurudana utvecklingssamarbetsprojekt världsförbunden driver; vilka de sex länder är i vilka det enligt WOSM inte bedrivs scoutverksamhet; hur man korrekt skakar hand med en utländsk scout. +b16<17,//$1'5$ %HV N 9LEHV NHUHWWUlGGQLQJVYHUN HOOHUHQSROLVVWDWLRQ Spejarscoutpatrullen intrewsserar sig för de övriga individerna i det lokala samhället. Beskrivning: Patrullen besöker ett räddningsverk eller en polisstation. Instruktion: Efter besöket reflekterar patrullen över hur personerna de träffat verkar i den lokala omgivningen, vad de gör samt när de behövs. 9LEHNDQWDURVVPHGHQ YlOJ UHQKHWVRUJDQLVDWLRQSnKHPRUWHQ Spejarscoutpatrullen intresserar sig för övriga organisationer i det lokala samhället. Beskrivning: Patrullen besöker i mån av möjlighet en välgörenhetsorganisation på hemorten. Instruktion: Till välgörenhetsorganisationer räknas exempelvis hittedjurshem, Frälsningsarmén eller en brödkö. Patrullen reflekterar över på vilka olika sätt man kan göra välgörande verksamhet och diskuterar tankar som besöket väckt. 9LEHV NHUHWWVHUYLFHKHPHQ OnQJYnUGVDYGHOQLQJHOOHUPRWVYDUDQGH Spejarscoutpatrullen intresserar sig för de övriga individerna i det lokala samhället. Beskrivning: Patrullen bekantar sig med seniorer på hemorten och besöker gamlingar på till exempel ett servicehem eller en avdelning. Efter besöket diskuterar patrullen tankar som utfärden väckt. Instruktion: På servicehemmet kan man läsa för åldringarna, tala, promenera och steka plättar med dem, sjunga för dem eller utföra vad som helst för andra tjänster. Skötarna på hemmet har med stor sannolikhet idéer på hur patrullen kan vara till glädje. +DQGLNDSS 9LEHNDQWDURVVJHQRPOHNPHGKXU GHWlUDWWVDNQDQnJRWDYVLQQHQD Spejarscouten lär sig acceptera olikheter. Beskrivning: Patrullen leker lekar, i vilka man försöker klara sig utan händer, ben eller något sinne. Dessutom bekantar sig patrullen med någon handikappsidrottsgren, så som rullstolsbowling, sittande volleyboll eller handboll för blinda. Instruktion: Man kan väl välja någon bekant lek, men leka den utan ett visst sinne i användning. Hur fungerar tafatt då man är blind eller om man inte får tala? Sittande volleyboll kräver inte mycket utrymme. 9LEHNDQWDURVVPHGPLQVWHQPHWRG VRPXQGHUOlWWDUNRPPXQLNDWLRQ Spejarscouten lär sig acceptera olikheter. Beskrivning: Patrullen bekantar sig med hur det är att leva utan att kunna kommunicera fullständigt. Patrullen bekantar sig till exempel med bliss-symbolerna, föremålskommunikation, piktogram, teckenspråk eller punktskrift.

17 9LEHV NHUHQKDQGLNDSSSDWUXOO Spejarscouten lär sig acceptera olikheter. Beskrivning: Patrullen deltar tillsammans med handikappscouter på deras patrullmöte, utfärd eller läger. Instruktion: Ifall det inte finns verksamhet för handikappscouter i närheten, kan patrullen även samarbeta med en specialskola eller -klass. 9LSODQHUDURFKI UYHUNOLJDUSURJUDP I UHQKDQGLNDSSSDWUXOO Spejarscouten lär sig acceptera olikheter. Beskrivning: Patrullen planerar tillsammans med lotsen eller med stöd av handikappscoutledaren ett program för en handikapp-patrull. Det är viktigt att beakta handikappscouternas möjligheter att höra, se samt röra sig. Instruktion: Ifall det inte finns verksamhet för handikappscouter i närheten, kan patrullen även samarbeta med en specialskola eller -klass..dvvdvnulqhw 9LGHOWDULHQLQVDPOLQJ Spejarscouten förstår värdet av att göra saker tillsammans med andra och är intresserad av övriga individer i samhället. Beskrivning: Patrullen deltar som frivillig i en insamling, till exempel Törstdags- eller Hungerdagsinsamlingen. Patrullen diskuterar ämnet både före och efter själva insamlingen. Instruktion: Det är skäl att diskutera ämnet innan insamlingen. Varför samlar man in pengar? Vems insamling vill patrullen delta i? Hurudana insamlingar arrangerar kyrkan? Vart går pengarna, och varför samlar kyrkan in dem över huvudtaget? Vad kan man själv göra ifall man inte har möjlighet att delta i en insamling eller genom att skänka pengar? 1\DVFRXWYlQQHU 63(-$56&287(51$$.7,9,7(7(5+b16<17,//$1'5$ -DJGHOWDULNnUHQVHOOHUNnUHQVRFK JUDQQNnUHQVJHPHQVDPPDHYHQHPDQJ -DJGHOWDULHWWVSHMDUVFRXWHYHQHPDQJ XWDQI UGHQHJQDNnUHQ Spejarscouten upptäcker, att det finns scoutverksamhet även utanför den egna kåren, och bibehåller sitt intresse för scouting som hobby genom att träffa nya scoutvänner. Beskrivning: Spejarscoutpatrullen bekantar sig med andra spejarscouter genom att delta på ett kårevenemang eller ett evenemang arrangerat i samarbete med flera kårer, exempelvis, en åldersgruppsträff eller -utfärd. Under evenemanget arbetar spejarscouterna medvetet även med spejarscouter utanför den egna patrullen Instruktion: Lotsen kan delta i planeringen av evenemanget. Spejarscouten upptäcker, att det finns scoutverksamhet även utanför den egna kåren, och bibehåller sitt intresse för scouting som hobby genom att träffa nya scoutvänner. Beskrivning: Patrullen träffar en spejarscoutpatrull som den inte känner från tidigare, till exempel under en gemensam åldersgruppsträff, en spelkväll eller en utfärd. Efter evenemanget kommer patrullen ihåg sin nya bekantskap med ett fotografi, ett postkort eller e-post. Instruktion: Lotsen informerar om möjliga evenemang och kan även delta i arrangerandet av evenemanget. /('$50$33(1

18 -DJGHOWDULHWWHYHQHPDQJRUGQDWDY)L66F Spejarscouten upptäcker, att det finns scoutverksamhet även utanför den egna kåren, och bibehåller sitt intresse för scouting som hobby genom att träffa nya scoutvänner. Beskrivning: Spejarscouten deltar i ett FiSSc-evenemang, exempelvis Spejardagar, förbundsläger eller en fyr arrangerad av FiSSc och försöker lära känna en ny scoutvän. Under evenemanget ber spejarscouten om minst en ny väns kontaktuppgifter. Efter evenemanget kommer patrullmedlemmarna ihåg sina nya bekantskaper med ett fotografi, ett postkort eller e-post. Instruktion: Lotsen informerar om möjliga evenemang. 9LKMlOSHUYDUDQGUD 9LI UYHUNOLJDUHWWVHUYLFHMLSSR Spejarscouten hjälper och tjänar andra. Spejarscouten är intresserad av sina medmänniskor i det lokala samhället. Beskrivning: Patrullen förverkligar ett givet serviceuppdrag som riktar sig bortom scoutgemenskapen. Instruktion: Lotsen ger patrullen ett passande uppdrag eller några alternativa tillvägagångssätt. Spejarscouterna kan till exempel parvis skotta snö åt kårlokalens husbolag eller hos grannen eller besöka åldringar och läsa tidningen för dem. Instruktion: Efter servicejippot diskuterar patrullen utförandet och den då rådande atmosfären. Hurudan feedback fick patrullen? Hur kändes uppgiften för de enskilda patrullmedlemmarna? Hurudana uppgifter kan patrullen i framtiden utföra för att befrämja kårens verksamhet? -DJGHOWDULHWWODQGVRPIDWWDQGH HYHQHPDQJ Spejarscouten upptäcker, att det finns scoutverksamhet även utanför den egna kåren, och bibehåller sitt intresse för scouting som hobby genom att träffa nya scoutvänner. Beskrivning: Spejarscouten deltar i ett landsomfattande evenemang, till exempel en finnjamboree, en storfest, ett internationellt läger eller ett annat lands scoutläger och försöker lära känna en ny scoutvän. Under evenemanget ber varje patrullmedlem om minst en ny väns kontaktuppgifter. Efter evenemanget kommer patrullmedlemmarna ihåg sina nya bekantskaper med ett fotografi, ett postkort eller e-post. Instruktion: Lotsen informerar om möjliga evenemang och hjälper till med praktiska evenemang. 9LSODQHUDURFKI UYHUNOLJDU HWWVHUYLFHMLSSR Spejarscouten hjälper och tjänar andra. Spejarscouten är intresserad av sina medmänniskor i det lokala samhället. Beskrivning: Patrullen väljer ett passande mål utanför scoutgemenskapen samt planerar och genomför där ett servicejippo. Instruktion: Lotsen stöder identifierandet av ett passande uppdrag. Instruktion: Patrullen kan till exempel planera och genomföra ett besök till ett åldringshem, städning av dikesrenar eller vad för helst annat projekt som patrullmedlemmarna upplever som intressant och aktuellt. 9LKMlOSHUYnUNnU 9LGHOWDULHWWVHUYLFHMLSSR LQRPVFRXWLQJHQ Spejarscouten arbetar för allas bästa och känner ansvar för kårens gemensamma angelägenheter. Beskrivning: Patrullen deltar i ett givet servicejippo. Instruktion: Lotsen ger patrullen ett serviceuppdrag eller några alternativa förslag, att förverkliga inom kåren. Instruktion: Patrullen kan till exempel delta i ett kårtalko, göra gårdsarbete runt kårlokalen, bidra till kårens torgförsäljning eller utföra någon annan uppgift som möter kårens behov. Efter servicejippot diskuterar patrullen utförandet och den då rådande atmosfären. Hurudan feedback fick patrullen? Hur kändes uppgiften för de enskilda patrullmedlemmarna? 9LJ UHQJRGJlUQLQJLNnUHQ Spejarscouten arbetar för allas bästa och känner ansvar för kårens gemensamma angelägenheter. Beskrivning: Patrullen planerar och genomför ett servicejippo i kåren. Instruktion: Lotsen hjälper patrullen att identifiera möjliga serviceuppdrag. Instruktion: Servicejippot kan arrangeras för en annan åldersgrupp. Jippona kan även ordnas som överraskningar, till exempel genom att arrangera en avslappnande myskväll mitt under ett läger, eller genom att åtgärda någon olägenhet, exempelvis reda upp ett ostädat materialförråd. Patrullen kan tillsammans fundera på hur det känns då någon gör en själv en tjänst, eller då andra spontant utfört någonting som alla kårmedlemmar har nytta av. Patrullen kommer på små serviceuppgifter som kan genomföras alltid emellanåt då ett bra tillfälle uppenbarar sig. Efter serviceuppdraget diskuterar patrullen utförandet och den då rådande atmosfären. Hurudan feedback fick patrullen? Hur kändes uppgiften för de enskilda patrullmedlemmarna?