Organ for Vetenskap och Folkbildning. Nr Vems. takknlv? Se sidan 11

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Organ for Vetenskap och Folkbildning. Nr 1 7989. Vems. takknlv? Se sidan 11"

Transkript

1 Organ for Vetenskap och Folkbildning. Nr Vems takknlv? Se sidan 11

2 I Ledare: Alternativ medicin - finare ord for kvacksalveri sid 3 Antroposofi: FlAdda sorkar och nedgriivda urinbldsor sid 4 Vetenskapen dr ingen svart ldda Vetenskapens kunskapssyn: Om nyttan av det enkla sid 9 sid 11 Foreningen: Verksamhetsberiittelse, Bokslut, Arsmote: Tom Tits experiment, Styrelse sid Brev: LAt oss inse vdr begrdnsning sid 21 Nya i redaktionen Redaktionen for Folkvett har fatt tva nya medarbetare, Hikan Marklund, biolog, och Lennart johansson, samhdllsvetare. Lennart svarar si hdr pa fragan om han har nagon programforklaring: "Iag ser gdrna att Foreningen Vetenskap och Folkbildning std.mmer bade i bdcken och i An. Jag tycker att det dr dags for lite storre anstrdngningar att na ut till de svenska skolorna. I synnerhet pa gymnasiet finns manga, bade elever och ldrare, som ropar pe hjelp att bemota och motverka astrologers, antroposofers och andra gruppers verksamhet. " Bocker sid 22 NYA MEDLEMMAR FOLKVETT. Organ for Vetenskap och Folkbildning. Ansvarig utgivare: Sven Ove Hansson 08/ Uno Karlsson, biokemist Bjornstigen Soderkoping Stefan Hilding, redaktor Skattmiistarvdg en Enskede Kjell Olsson, studerande Fiskegriind 7, 7 tr UmeA Stig Wiberg Betesvdgen Hiirnosand Redaktiirer: Lennart Johansso n 08 / 742 M 6 HAkan Marklund 08 / Pertti Poutiainen 08/ Anna fthytt 08/ onas Soderstrom 08 /7M 2491' Adress: Vetenskap och Folkbildning, Box 185, 101,22 Stockholm. Postgiro: Prenumeration ingar i medlemsavgiften 1,00- / dr. Owiga: 75:- Utkommer 4 ggr per dr. rssn Teddy Hultberg Hornsgatan 64 B 1,1727 Stockholm HAkan Marklund, biolog Loftvdgen 11. 1,4235 TrAngsund Klas Fresk Rosendalsvdgen 26 1,5027 Molnbo Uno Sjunnesson fohn Bergs Plan 4, 6 tr Stockholm Foreningen Vetenskap och Folkbildning bildades 1982 av mdnniskor som oroades over att ockultism och pseudovetenskap s6 ofta f6tt std oemotsagda, och att vetenskapens metoder 6r s6 daligt kdnda. Sd h6r formuleras v6r mdlsdttning i stadgarna: Foreningen Vetenskap och Folkbildning har till uppgift att frdmja folkbildning om vetenskapens metoder och resultat. S6rskilt tar foreningen som sin uppgift att i en fri opinionsbildning bek6mpa de felaktiga forestdllningar som forekommer i frdgor som kan avgoras vetenskapligt. En viktig del av den vetenskapliga folkbildningen 6r att klargora vilka fragor som kan respektive inte kan avgoras med vetenskapliga medel. Foreningen ansluter sig till den politiska demokratins principer. Foreningen 6r partipolitiskt neutral och neutral i religiosa trosfragor. 2 Folkvett. T/89

3 Alternativ medicin r finare ord fiir kvacksalveri rdet kvacksalveri anvdnds knappast ldngre. Det upplevs som provokativt. I stillet kallas verksamhet utanfor samhdllets sjukvard "alternativ medicin", ett ord med positiv klang. Ett ord med negativ vdrdeladdning skolmedicin dr i stdllet reserverat for den akademiskt forankrade medicinen. Kanske illustrerar forskjutningarna i sprakbruket hur det som forr kallades kvacksalveri vuxit sig starkt ekonomiskt och politiskt. Det tycks i alla fall vara sa att moderna former av kvacksalveri ordentligt etablerat sig i samhdllet. Riksdagen har nyligen beslutat att kiropraktorer med utbildning fran speciella skolor i USA skall ges viss status av samhdllet. Beslutet ronte inte stor uppmdrksamhet, och fa kritiska kommentarer hordes. En kiropraktor manipulerar med ryggen for att lindra smdrta. TvA foga uppmdrksammade fall av varaktig forlamning efter kiropraktisk manipulation finns dokumenterade i Sverige. Det iir mojligt att uppmdrksamheten hade blivit en annan, om Socialstyrelsen i stdllet hade godkdnt ett smdrtstillande likemedel som i vissa fall kunde ge forlamning. Kiropraktiken upplevs som en "alternativ" medicin, och det tycks som om den verksamheten i stort sett gar fri fran kritisk granskning av media en kritisk granskning som vi pa Folkvett tycker dr nodviindig. h PRESSGRANNAR ll Vidskepelse? t t For ndgra dr sedan var det manga som avfdrdade antroposofernas id6er som vidskepelse. Fortfarande fnyser en del foraktfullt dt ldror om biodynamisk odling, naturliga metoder i jordbruk och hdlsovdrd och naturligare livsstil i tron att det ror sig om mystik. Det dr sd bekvdmt att sla sig till ro i en enkel forestdllningsvdrld, bli last i fordomar och okunskap om andra kulturer och livvstilar. Det iir job-' bigare att st6ndigt forsoka vidga sin kunskap och sitt medvetande. Men det ger garanterat ett rikare liv. VAr vdsterldndska kultur dr hdrt priiglad av industrialismens och kapitalismens produktionsformer och av teknologins krav med en mdnniskosyn och forestdllningsviirld som dr mycket begriinsad. Det mesta utgar fran materialistiska bedomningar, manniskan betraktas frdmst som produktions- Folkvett. 1/ 89 faktor och konsument. Aven den progressiva -politiska kampen har mest syftat till materiell vdlfdrd. Exploatering och tillvdxt dr vdrden utan grd'nser och hdnsyn. Men i detta kulturklimat finns oar, sammanslutningar av minniskor som tinker annorlunda och utvecklar andra kunskaper. Antrcposo fernas mi ni samhiille utanfor Sodertiilje dr en san o. Tiden verkar for dem. Alltfler borjar inse att det som fon kallades mysticism i sjdlva verket dr realism. Pd kort sikt dr det kanske inte lika effektivt och lonsamt att bruka jorden pi dess egna villkor, utan hogteknologiska och hogkemikaliska metoder. Men iorden forstors inte och produkterna blir inte giftiga och forstor inte miinniskor och djur och luft och vatten. SA i det langa loppet ir naturmetoderna bdde effektivare och lonsammare. Antroposoferna forsoker sprida sina kunskaper och experimenterar ocks{ vidare for att vidga dem. De forsoker ocksa tilltimpa dem bade i Sverige och andra liinder, till exempel Osteuropa. Antroposoferna anser att kropp, sjiil och ande ir en samverkande helhet av minsklig formdga som mdste verka i harmonisk samklang med naturens oforstorda krafter. Att mdnniskor har en andlig dimension dr inte vidskepelse for det sdgs av andra dn prdster och prelater. Hela kulturhistorien visar att det finns andliga krafter. MAnga av antroposofernas ideologiska vdrderingar iir desamma eller besliiktade med de socialistiska grundvdrderingarna. Det dr spdnnande att se var - ideerna tan *ols: f l t, Gunilla Wettergren, chefredaktor for Kommunalarbetaren, i ett ledarstick i nr

4 Antroposoflskt fordbruk och medicin: Fladda sorkar och nedgrivda urinblisor I forra numret av Folkvett granskade vi antroposofins syn pa md.nniskans utveckling och dess pedagogik. Rudolf Steiner utvecklade dven en speciell syn pa mdnniskans forhallande till miljon utifran den antroposofiska forestdllningen om det andliga forhallandet mellan minniskan, naturen och universum. I En lantbrukskurs, en skrift som likt manga av Steiners skrifter dr sammansatt av en serie foredrag, denna gang hallna infor antroposofiska jordbrukare i Koberwitz 1924, utvecklar han grunderna for vad som i vara dagar kallas biodynamisk odling. Steiners huvudkritik mot det moderna jordbruket var att mdnniskan forlorat kdnslan for den andliga karaktdren hos naturen. For antroposofin dr jorden en levande, besjiilad organism med speciella (biodynamiska) eterkrafter som spirar UPP i vixterna och ddrvid moter de kosmiska krafterna fran ovan. Natur$6dsel forden skall inte utnyttjas av minniskan for hennes egen vinning eller bekvdmlighet. Tvirtom Aligger det oss att varda och Aterstdlla jordens krafter. Bdst sker detta om de mineralier som tillsdttes jorden tillfors i organisk form - naturgodsel eller kompost. Hirigenom vitaliseras vdxterna, och dess eteriska formkrafter kan forbdttra mdnniskans tiinkand e, ty detta styrs ju (se forra avsnittet) just av samma eteriska formkrafter, verksamma i hennes eterkropp. Genom biodynamisk odling utvecklas vdxten egna vitala krafter. Vid antroposofiskt jordbruk dr jdmviktsbegreppet vdsentligt, harmoni mellan sadd och skord, mellan jordiska och kosmiska krafter och himlakropparnas stdllning. I synnerhet maste man betrakta saturnuskrafterna, samt krafterna fran I.tpiter och Mars. Saturnuskrafterna blockeras vid kall vdderlek, men nar fram och kan inverka pa jordens vitalitet vid varm vdderlek. FIA en sork? Sjiilvfatlet kan det vid biodynamisk odling inte bli aktuellt med artificiella godningsdmnen eller bekdmpningsmedel. I stdllet anvdnder man sig av alternativa metoder, som t ex den Steiner (A.a.) rekommenderar for att bekdmpa Akersorkar: Man flar nagra unga sorkar da Venus star i Skorpionen och brdnner skinnen. I det som har forintats i elden har man, enligt Steiner, den negativa kraft som svarar mot sorkarnas fortplantningsformaga. Om man sa tager askan och sprider den Folkvett. 'I., /89

5 over Akrarna uppnar man onskat resultat, dvs minskad tillvdxt av sorkarna. Moderna svenska antroposofer menar (t ex Berit Lofstrom, redaktor for Biodynamisk Tidskrift) att alla Rudolf Steiners metoder kanske inte dr tilliimpliga i Sverige idag, eftersom vi lever i en annan klimatzon, men att de i forskningens intresse iinda maste provas (intervju i Arbetaren le/u). Visserligen ldr det inte finnas nagra analyser som visar, att biodynamiskt odlade produkter innehaller signifikant ldgre giftmdngder dn andra, konventionellt framstallda. Detta beroende pe aft merparten av dessa gifter kommer fran luft- och vattenfciroreningar av PCB, tungmetaller mm som fororenar livsmedlen oavsett odlingsmetod. Detta kan emellertid endast uppfattas som en invindning mot den antroposofiska jordbruksldran om man bortser fran de speciella biodynamiska kvalit6er som vidlater de biodynamiska produkterna genom att de framstdllts i harmoni med de eterkrafter och de kosmiska krafter som Rudolf Steiner pa intuitiv v?ig uppdagat. Berllrade iven medlclllell... Rudolf Steiner hade aldrig studerat medicin. men han menade, att hans metod gav Folkvett. 1/ 89 honom mojlighet att trdnga igenom den synliga vdrlden in i den osynliga. Han betraktade sin insikter i andevdrlden som lika exakta och vetenskapliga som t ex den experimentella fysikens och matematikens. DA han salunda hade en esoterisk kunskap om allt, fran det minsta till det storsta, var det bara naturligt att han ocksa utvecklade en medicinsk teori, i skriften Hur antroposofin berikar liikekonsten. I grunden for den antroposofiska medicinen ligger den i forra numret av Folkvett behandlade ldran om mdnniskans "fyra kroppar" eller "fyra vdsensl d", som berikas med impulser fran osterldndsk traditionell medicin, folkmedicin, paracelsism, homeopati och galensk humoralpatologi. Fyra visensled SAlunda ser man hur balansen mellan mdnniskans fyra vdsensled - den fysiska kroppen, eterkroppen, astralkroppen och "sjdlen" - hela livet paverkas av tva poldra krafter: anabolism och katabolism, uppbyggande respektive nedbrytande krafter. Mdnniskan dr, sasom andligt viisen par excellence, endast delvis underkastad de lagar som den vanliga naturvetenskapen stipulerar. Antroposofin skiljer diirtill mellan trenne delsystem hos individen. Det s k 5

6 ovre systemet dr centrum for de katabola, nedbrytande krafterna och utgores av det jagiskt-astrala medvetandet. Det "undre systemet" (vdsentligen matsmdltningsorganen) dr ddremot centrum for de anabola, uppbyggande krafterna. Mellansystemet, som medlar dem emellan, utgores av hjdrtat och lungorna. Hdr dominerar astralkroppen, som uppat verkar pa jaget, nedat pa eterkroppen. Jagets 6verutvecklin$ och stltliela horn.., I den antroposofiska anatomin-fysiologin utgor varje organ ett hologram, satillvida som alla tre system finns representerade i varje organ, men endast ett av dem dominerar i varje organ. Sjukdomar uppstar till foljd av rubbningar av balansen mellan dessa tre krafter och kan foljaktligen vara generella - drabba kroppen som helhet - eller lokaliserade till nagot enstaka organ. SAlunda betraktar antroposofin manga moderna sjukdomar, t ex cancer, som ett uttryck for att jagets och astralkroppens medvetenhetskrafter till foljd av overutveckling i var intellektualistiska tid trdnger over sina brdddar och in pa det undre systemets, t ex matsmdltningens omrade. Antroposofin har en mycket utvecklad terapeutisk arsenal, innefattande dietforeskrifter, eurytmik och konstndrlig aktivitet sasom medel att Aterstiilla den balansrubbning mellan vdsensleden som man anser gett upphov till sjukdomstillstanden. I synnerhet har man blivit kiind for sina olika ortmediciner, varvid man ofta utnyttjar en s k antroposofisk princip hos drogerna, icke helt olik homeopatins ldkeprincip. Liksom homeopaterna anser man att den likande kraften frigores da dmnet spddes nagra miljoner miljoner ganger. Man hivdar, att den "antroposofiska principen" visserligen inte kan forstas eller pavisas utifran gdngse fysikaliska konceptioner, emedan den iir andlig, men att den samtidigt dr fysisk sa till vida att den inte passerar genom sterilfilter. Likt fallet dr hos homeopatin dr ldkemedlens beredningsprocess oerhort viktig for behandlingsresultatet. Likeorterna maste exempelvis sas och skordas vid bestimda stjdrnkonstellationer, och vid centrifugering maste man tillse att blandarens axel har samma lutning som jordaxeln. Vid beredning av ett kdnt rollekapreparat anvdnder man en metod som innebdr att blommor av rolleka, som skordats vid en bestdmd tidpunkt, ldgges i urinblisa fran hjort, varefter urinblasan omvd.xlande nedgrdves i marken och far hdnga i solen (Biodynamisk Tidskrift 6 / 83). Hdrigenom skall hjortens stora vitalitet (varom de statliga hornen vdl far anses vittna) overforas pa patienten. Mistelpreparat Framfor allt har emellertid i dessa dagar den antroposofiska medicinen blivit kiind for sin marknadsforing av mistelpreparatet Iscador. Misteln (Viscum Album) har redan av de keltiska druiderna anvdnts for sina ldkande egenskaper. Redan dessa forntida medicinmdn iakttog - liksom antroposoferna - strikta foreskrifter vad gdller ceremoniel vid skorden av denna halvparasitiska vdxt. Genom tiderna har den anvdnts som bot for manga olikartade sjukdomar sasom fallandesot, andtdppa och lungsot. I den antroposofiska liikekonsten anvdndes forutom hela vdxtens saft ocksa roten ddrav under namnet Senker vid cancerbehandling. Den anvdnds ofta i en spddning av 1:1 deciljon (1/1030) varvid dmnets fria molekyler avldgsnats fran preparatet och dess ldkande kraft till fullo frigjorts. Folkvett. 1/ 89

7 marna i LAOM (Ldkare for Antroposofiskt Orienterad Medicin) infor Alternativmedicinkommitt6n forsdkrat, att behandlingen ger goda resultat, och ddrvid hdnvisat till positiva effekter i enskilda fall. Uppgift star saledes mot uppgift. Det finns dock ingen anledning att anta att mistelpreparat som Iscador, Helixor eller Senker i nagot avseende dr mindre verkningsfulla dn de ovriga antroposofiska ldkemedel och behandlingsmetoder som hdr ovan berorts. Alternativmedicinkommitt6n, som dr det offentliga organ som haft till uppdrag att med Asidosittande av tillgiinglig medicinsk sakkunskap bereda vdgen for bl a denna typ av behandling av cancersjuka, har helt korrekt konstaterat att det foreligger diverge' rande Asikter om mistelterapins effektivitet. A ena sidan har ett betydande antal kliniska prcivningar foretagits genom Aren, i antroposofisk regi eller utanfor. Enligt de sammanfattningar som foreligger har man hittills icke kunnat pavisa nagon effekt av Viscum Album vid elakartade sjukdomar, med mindre dn man - som ocksa skett - forfarit pa mycket okonventionellt sdtt vid insamlandet och bearbetandet av data (se t ex Lrikartidningen 1985 sid 4325). A andra sidan har de c:a fem medlem- Efterord Artikeln om antroposofin dr en i langa stycken ndstan ordagrann rekapitulation av Rudolf Steiners ldra sasom den utvecklas i de skrifter av honom som finns tillgiingliga pa Stockholms Stadsbibliotek. Katalogen upptar ddr ett femtiotal titlar av de sammanlagt femhundra som lir skola existera. Den litteraturforteckning som nedan presenterats upptar det fatal tyska titlar, som inte var utlanade. Samtliga svenska titlar var utlanade och viintekon var lang. Detta dr dgnat at att vicka eftertanke, liksom forhallandet, att det i Sverige idag troligen finns fler mdnniskor som arbetar for Rudolf Steiners ideal dn for den socialistiska revolutionens. Trots att jag sa langt som mojligt forsokt vara korrekt i min Atergivning av Rudolf Steiners och antroposofins ldra ror det sig pa intet sdtt om en opartisk presentation. Den skulle aldrig godkdnnas av en antroposof. SA langt mojligt har jag sokt undvika att raljera, ty jag har ansett att mitt syfte med presentationen bist skulle fyllas om jag later antroposofin tala for sig sjiilv. Den invdndningen kan riktas mot min framstdllning, att den i sa ringa grad drojer vid antroposofins praktik, och de resultat som man uppges uppna inom t ex waldorfpedagogik, biodynamisk odling eller antro- Folkvett.'/../89 7

8 posofisk medicin. PA detta vill jag bara genmdl a, att a) syftet med min artikel har varit att presentera huvudsakligen ldrans esoteriska delar som dr mindre kiinda for allmiinheten dn antroposofins olika praktiker. b) De resultat av antroposofins praktiska verksamhet som pa ett nagorlunda sitt later sig kontrolleras med vetenskaplig metodik, enkannerligen inom lakekonsten, av allt att doma iir obefintliga. c) Det mot bakgrund av ovanstaende presentation av antroposofins teoretiska grundvalar finns goda skiil att anta, att de resultat som eventuellt kan redovisas t ex inom pedagogik eller rehabilitering mindre torde ha kommit till stand genom en i strikt mening antroposofisk praktik dn genom uppoffrande personliga insatser fran troende individer, av vilka det existerar manga savdl inom som utom antroposofin. ]ag har inte heller ansett det mojligt att polemisera mot antroposofin, ty personer som verkligen kdnner till och dnda omfattar de ldror som hdr presenterats torde sannerligen vara bortom all fornuftsargumentation. Mojligen kan jag hoppas att med artikeln viicka en och annan ldsare som till dventyrs hyser vaga sympatier for antroposofin men saknar information om dess ldra. Om han eller hon inte skulle kopa min framstdllning som den star, kan bifogade litteraturlista mahdnda vara till hjalp. Hans Isaksson Fiir ovanstlende presentation har anvlints: Die Welt der Sinne und die Welt der Geistes (Dornach 1933) Pfade der Seelenerlebnisse (Dornach 1929) Vom Menxhenriitsel (Berlin 1929) Mitt liv (Sthlm 1947) Den bibliske skabelsehistories hemmeligheter (Kopenhamn-Oslo 1936) Ilkleykursen del 1 (StNm okiint tryckort och-dr) Initiations-Erkentnis (Dorna ch 7927) Samtliga ovanstaende skrifter utgor foredrag av Steiner som av hans efterfoljare sammanstdllts i bokform. Om antroposofisk medicin kan med fordel ldsa hos: Frants StaugArd: Den folkliga medicinen (Sthlm 1979). En rapsodisk oversikt over den antroposofiska rorelsen i Sverige finns i Arbetaren 18/84, Ahto Uisks artikel om den svenska antroposofin. For kdnnedom meddelas namnen pd ndgra av de antroposofiska fiireningar och grupper, som verkar i Sverige: Antroposofiska Sdllskapet i Sverige, Eurytmiforeningen, FALK (Forenin gen for antroposofisk ldkekonst), LAOM (Ldkare for Antroposofiskt Orienterad Medicin), Ldkepedagogiska Instituts Forbund, Riksforeningen for Waldorfpedagosk, Rudolf Steinerseminariet, Stiftelsen Skillebyholm, Svenska Biodynamiska Foreningen. Tidskrif ter me d antrop osof i sk inrik br ing : An tropo s, Balder, Biodynamisk Tidskrift, Nordisk Tidskrift for Antroposofisk Medicin, PA Viig - tidskrift for waldorfpedagogik. Ovrig litteratur: (Forliigges och distribueras via Antroposofiska Sdllskapets Bokhandel och Forlag pd RAdmansgatan i Stockholm): Rudolf Steiner: Goethe als Vater ein neuen Aesthetik (1888), Die Philosophie der Freiheit (1894), Coethes Weltanschauung (1897), Theosophie (1904), Wie erlagt man Erkentnisse der hohern Welten (1909), Die kernpunkte der sozialen Frage (1919), mm. 8 Folkvett. 7/89

9 Vetenskapen ir in$en svart Hda! T Tyskland finns en person vid namn I Erich Schulte-Berge som de senaste Aren pa eget forlag gett ut Atminstone 29 tryckta hdften. Dessa behandlar fragor om allt fran atomernas uppkomst och tyngdkraftens orsak till istider och forna gudars (astronauters) symboler fcir kdrnreaktioner. Pa varje sida i hans skrifter finns korta stycken som borjar med ett pastaend eller en fraga, varpa foljer hans Asikt i fragan; man kan inte kalla det en forklaring. Det hela paminner om katekesens "Du skall inte... Vad dr det?" Vanligen dr han sdker pa sin sak, men ibland medger han att det dr en hypotes eller att han tdnker sa. NAgra exempel pa hans "forklaringar" kan belysa hans tankegangar. Materiens minsta bestandsdelar dr "magneta" (sing. "magnetum") vilka dr vagor. Dessa dr i stdndig rorelse och liksom gasmolekyler ror de sig frimst mot omraden med ldgre tdthet eller mot vakuum. Tyngdkraften definierar han som en tendens att jdmna ut materiens tdthet, vilket ju "magneta" gor. Solen och jorden dras mot varandra for att de har olika tdthet. Om jorden stortade in i solen, sa skulle tdthetsskillnaden utjdmnas. Drar man ut konsekvenserna av denna tankegang, sa borde det inte finnas nagon tyngdkraft mellan Neptunus och ljranus, for dessa har unge. fdr samma tdthet. Emellertid upptdcktes Neptunus genom att den med sin tyngdkraft paverkade Uranus' bana. DA skillnaden i tithet mellan jorden och vdrldsrymden ir mycket stor, sa borde jorden explodera i "magneta" som floge ut i rymden for att utjdmna skillnaden. Syndaf loderna Han pastar dven att jorden under mer dn 99 Vo av den geologiska tiden varit holjd i ett c:a sex kilometer tjockt molntdcke. Vid vissa tillfillen har detta regnat ned. Nederborden har da varit c:a nittio meter eller hffi, vilket lett till syndafloder. Den senaste intrdffade Ar f. Kr. Om och i sa fall hur han motiverar detta Folkvett.'/.,/89

10 vet jag inte, di jag iirte haft tillgang till hans hdfte "Die Sintflut" eller "The deluge in C." PA andra stillen i sina skrifter ndmner han att havsytan sjunkit meter ndr vatten inte avdunstat for att Aterbilda molntdcket efter en syndaflod. Han ndmner dven att luften i molntdcket inneholl 3 Vo vatten och att hdlften av detta regnade ned under en syndaflod. Det hdr ger en regnskur pa mm men ingalunda mm. Hur mycket vatten det fanns i molntiicket tycks vara oklart men trycket pa jordytan under molntiicket bor ha varit mellan 20 och 26 atmosfdrer. Hans sinne for siffror dokumenteras dven av hans pastaende att om jordytan vore helt sliit sa att oceanen tdckte hela jordytan, sa skulle havsdjupet vara 256 meter. Det rdtta vdrdet dr tio ganger storre, nagot som han borde ha insett, de oceanernas medeldjup dr meter. Erotlsk fuslon Egendomlig dr ocksa hans tolknin g av forntida bilder - naturligtvis ndmner han inte var dessa finns. Han pastar att en fallosbild betecknar en vdteatom som kan trdnga in i en annan atom, vilken symboliseras av en vagina. Tillsammans betyder de en atomfusion. Det hiir visar en langt utvecklad atomfysik hos forntidens folk. Med tanke pa mdnniskornas fantasi dr det inte forvanande att dylika ogrundade Asikter framfors och vare det mig fjdrran att fordra censur for dylikt. Dd.remot iir det mdrkligt att dylika id6er far stor publicitet och manga anhdngare. Schulte-Berge har kanske inte nagon storre fan club men t ex Velikovsky och von Dliniken har ju fatt manga troende. En orsak dr att somliga journalister hellre publicerar sensationer in fakta och vettiga men mindre glamorosa id6er och diirigenom underblaser de tron pa allehanda fantastiska och civernaturliga saker. Mer om resultat Tyvdrr har dven vissa vetenskapliga populisatorer en viss skuld. Det finns sadana som skiver mera om vetenskapens mdrkliga resultat dn om hur man kommit fram till dessa. Det hdr leder till att manga lekmdn inte ldr sig att friga efter motiveringarna for ett pastaende utan svdljer vad som helst, speciellt da de tror att en lekman inte kan forsta ett vetenskapligt resonemang. Ddrfor ser de inte nigon skillnad mellan myten om Atlantis som sjonk ned i havets djrp och platt-tektoniken som sdger att kontinenterna glidit tusentals kilometer ldngs jordytan. De forstar inte varfor Bermudatriangeln inte kan dra ner fartyg och flygmaskiner ndr svarta hal kan dra till sig allting, t.o.m. Ijuset, eller varfor astrologin kallas pseudovetenskap medan astronomin dr en vetenskap, da ju bagge dr ytligt sett lika matematiska - horoskop kan ju stiillas med datorer. Det dr illa om en popularisator gor vetenskapen till en svart IAda som ger ut mdrkliga men obegripliga resulta han borde i stiillet forsoka ge en inblick i det spdnnande dvetyr forskningen dr, ddr de overraskande resultaten dr foljder av ett detektivarbete. Nils Edelman Killor: Erich Schulte-Berge: The Common Cause of Gravitation and Centrifugal Force. 1 uppl. 1984,2 uppl ll Calaxies and Geology tl Stars and Strata tt Craters and the Pre-Christian Cross tf The Old and New Skics Folkvett.'1,/89

11 Om nyttan av det enkla Den femte artlke].n l var artlkelsenle om vetenskapsfllosofl hand]-ar om enl<elhetekravet pa vetenskap].lga teorler.. Det gtsngse syns6ttet pa f6nhe1- ]-andet me1ian teorl och emplnl bru!<ar uttryekas med ordet hypotespn6vnlng. Med detta avses att man sttrlier: upp hypoteael- och sedan utfdn obsenvatloner som kan bekrtrfta (venlfl.ena) e]-]-er. motssga ( f a].slf l.ena) dessa hypoteser. Va].et me].lan teorler Glvet en observatl-on e]-].er sam- Il.ng av obsenvatloner kan det flnnas hur manga teorien som he ]-s t som s t Hrnmen med 1al<t t a- gelserna. Hur ska vl dg kunna ve].ja ut en av dessa teorler? Man lran I ll<na denna s l tuatl.on med uppglften att flnna en regej. bakom en talserle. Antag att du fdr- t111 uppglft att sega efter vl]"}<en negel f61j ande ta].serle 5r uppstdi]-d: 2, ll, 6, Det flnns otrndllgt man$a regl-er som sku]-]-e kunna ge en ta]-- serle som b6njade pa detta strtt. NAgna exempel: (1) Det n:te ta.iet 1 serlen trr }lka med 2n. (2) Det n:te ta]-et trn 2 n5 L?nz +?lln - L?. ( 3 ) Det n: te talet Hr. nr 6nz + L3n 6. De flesta skulle spontant vd]-- Ja rege]- (1). Egent].lgen flnns ilet lnget skh.t at t denna negel sku].le vara sanno]-lkare 6n nagon av de andra, men det verkar rlm].let att f6nst pr6va en enkel regel lnnan man prdvan en annan och lrnang.]'lgare. FnAn denna hypotes f6lj en slutsataen att nh.sta, ta1 b6ra vara 8. An nh,sta. tal 8, f6rst6rks v&r tro pa hypotegen, Folkvett.'/../89 men helt s5kra har vl lnte b].lvlt. An n5sta ta.t lnte 8, tvlngas vl byta hypotes. Antag att vl far veta ta} eften tal 1 serlen. Om vl da he]-a tlden maste byta hypotes, med en ny hypotes ef ter var^j e tal, verkar det lnte som om v1 vanl-t framgangsrlka. Det vore lnte serskllt fdrnuftlgt att da avbnyta eften t ex det LO:e ta].et och f6nklare' att den ht/- potes vl Just de har (ocn som trn annor1unda 5n den vl hade ef ter det 9: e talet )- maste vara den rlktlga. Innan vl sian oss t1ll ro med en hypotes v111 vl ha eett att den hel].er. f 6r et t nlgon1unda antal nya ta1 som vl fgtt efter att v1 formu]-enat hypotesen. Den htsn ]-lknelsen vlsar pa tva grund].eggande pnlnclper fdn va]. av teorler oeh hypoteser, n6m]-lgen dels enl<elhetskravet (vl valde alternatlv 1 ovan), dels pnlncipen att en hypotes b].1r trovh.rdlg fnh,mst genom de pndvnlngsn den bestar efter att den han uppsttr].lts. LAt oss se nbrmare pe enkelhetskra.vet. Enkelt men lnte begnlp].lgt? Enkelhetskravet brukar hlstorl-skt anknytas t111 Wl].Ilana Oeeam ( d ), Eiom bidrog v6senilst t111 dess formu]'erl.ng. Det ka].]-as ofta f6n ff Occamg rakknlvn, och dess k].asslska form trn sentenc en frman b6n lnte l onddan mangfa].- dlga entlteter.na.rf (Oet evar- 11

12 Oversatta ordet frentltetfr betyden n6rmas t rrvegenden, men dvenstrtts htrr ]-tsmpllgen fnl-are med f?begrepptt. ) Knavet ps enkelhet har, som fnamgar av denna l<].asslska formulerlng, lnte med begrlpllghet att gdra. Det Er lnget knav at t hypoteser slta va.ra ].tsttbegnlp]-1ga. Enkelhet betyder htrn 1 sttrliet: avsaknad av on6dlga teoretlska element. Ett exembel: Man skulie ml/cket v61 l<unna ers6tta teorln om gnavltatlonsl<raften med en teorl dtrr det flnns tva l<nafter, h attnahenande och " lr{aturen behagas au det enkla, ej au de (iuerflodiga orsakernastdt." Isaac Newton, Principa, bok 3. en repe]-]-erande. Det 6n lnte evart att ge en sadan teorl en sadan matematl-sk utfonmnlng att den furutstrger exakt samma emp1nlska observatloner som den g6ngse teorln. Men en sadan teorl eku].le lnte anaea motlvena,d om det l.nte elek att l eo].ena de bada lcnaf terna f nan vanandra och vlsa att de ff f 1nn6 tr oberoende av varandrra. I avvaktan pa sadana observa.- t loner kommer tval<naf ts teonln at t f 6rkae t e,s dtrnf 6n at t den lnnehal].er f]-en teonet1ska begrepp tsn vad som behuvs. SA lltet teonl som m6ji1gt Enke]-hetekravet lcan ocke& fonmulerac sa att m&n eftenstntrvar att med sa 1ltet teori som m6j 11et fdnklara ea mycket emplrl som muj]-1gt. En vlktls del av styrkan hos Newtons gravl-tatlonsteorl var att den mlnskade det anta]. teoretlska grundbegrepp som beh6vdee f6n att f6rk].a,ra kroppans rdrelse. Fdne Newton hade det funnlts dels vlsea ndne]-eelagar f6n l<noppar vld J ondytan ( den tennesta mekanlken ), dels a.ndra r6re].se]-agar f6r hlm]-akropparna ( den eeles ta mek,anllten ). Newton 1yckades skapa en enhet]-lg teonl f6n dessa ttfl synes helt o].lka former av 16- re].se. Mer emplnl- kunde f6nk1araa med ftsrre teoretlska grundbegrepp. Fyslkern Helsenberg har sagt: ff Endast en Person som f6ns6l<er. att trndra sa l1tet som mdj llet t f teonlnl kan b]-l f rramgangsrll<, tv dtrnlgenom g6n han det uppenbart vad fakta tvlng;ar f r^am. fr Enl<elhetslcnavet har ett samband med kravet att vetenskapen ska Ee lntersubjel<tl-v, gemens ann!<unskap. Teoret l. ska antaganden som lnte med Helsenbergs ord tvlngas fram av fakta kan vtrljas PA o]-l.ka e6tt av o1l-ka Personer. Den rl-m].lgaste v5gen t111 ett gemensajtlt. lntersubj eltt 1vt va1 av teonetlska antaganden Sr att endast g6ra mlnlmala antaganden, d antaganden som lnte kan undvl}<as. Enke]-hetsknavet H'n en forsknlng6strategl, lnte ett postu]-at om verklleheten. Det fir lnte to].kas sa att vl ska utga fnan att verkllgheten maste vara enkel. En sadan f6rutset tnlng sakna,n vl undenlag f6n. Det flnns manga exempel pa att vetenska.pens utveckllng har lett t111 mer komp]-lcerade 1 st6]-let f6n tlii enk].are teorler. Boy]-es ]-ag fdr gasers tr:yck, temperatur och vol}rm (PV = RT) ersattes av en annan som var mer komplj.eerad ((P*a/Y')(v-o) = RT ). Elnstelns gnavlta.tlonsteonl 6n mer kompllcerad 6n Newtons, etc. Det hand].ar h6n om kompl1katloner som tvlngats fram av observa.tloner, och att 1nf6- ra sadana kompllkatloner stnlden lnte ai]'s mot enkelhetsknavet. Sven Ove Hansson 12 Folkvett. '1./89

13 0 Arsm iitet Den 23 apr i I hdl I fdreni ngen Vetenskap och fol kbi I dni ng Arsmdte pa Tom Tits 6x per irnent i Sddertil je. Fdre Arsmbtesfdrhandl ir,garna uisade Arets folkbildare, Klas Fresk, experimentuerkstaden fdr ftjreningens medlernrnar, Klas Fresk fick sedan motta diplomet fdr Arets Fol kbi I dare, v i l ket tjuer lhmnades au Er land Ri ngborg, general di rektdr i Skoliiverstyrelsen, I det t a nummar av Fokvet t en verksamhetsberhttelse protokol 1 fran Arsmdtet, Tom Tits. rapporterar u i fran Arsmdtet, Fdrst med f iir Ar 1988 och pa ef t er f 61j ande s i dor bokslut samt en I iten betraktelse kring Verks amhet s b eret t else fcir Vetenskap och Fotkbildning 1988 Al 1n5nt L}Eir:?44 l jar', 1988 i,s! neclensar'taiet. I januar-i 198e liade antastieit tiii?72. Styrslsens sanmans5tt ni. ig har \rarit srn fcljer: Per-3l.cf!'{u1th, o ordf Suen Gve!'lanssonr.o vice ordf, ocii ansvarig utgivare fer Fcl k,,ret Barbrc Asnan, s sekr Kenstin J.3!-i-And, c ka"ssdr Suant e Janscn, c Gur',nar St e i neck, cj Jcnas Sciderst rcim, o redakt cln f 5: FcI k,;et t Perturi Pcuti.ai.nen, s nedaktl;r f Cr Fci kr:et t Anna Schyt t, s necakt cr ftsr Fc1 kuet t Beri'lCt Brehmer, s c-crci nar ie s-suppleant De: 2? -ars i988 hade fdreni.nge. 3.:^sm$te ps Flrsikur,l i Stsck!-lc1rr. Kcrt'are anfs?ancen hdlls a\i SC Harissen, G St e i ne'ck.och S,Taif scn. D,$rpA fc1;de en all.nan Ciskussisn oa f,5neni nger, sch dsss uerksanhet. I bbr j an alj hsst en ut l yst es et t r'eclernsmdte sam tyuarr fick inst Hi I as ".-Ianes Fandi, f rsn s.i*rs)'stererganisat ion CSICOP i USA, skul1e ghsta f$reni nger: sch i:411a filrecrag. Randi blerr dlrck =jurk cch fick instslla si.n Eurcparesa. FCrhcppni ngv is kcrnmer Far,di i.lncer i;aren e1 Ier fsrsc!:iiirnaren l?89, Den 5 decer,ber h51 1s rned I enrsir,.iit e, DA talace fdr-:-a Arets foikbilcare l-'lans RehnualI oll popul.ar uetenskap i TLI. Islbyet! Under i:erksamhet ssret har f yra Folkvett.1/89 13

14 --_ nummer av t i dni ngen Fol kuet t kommit ut. Radakt ionen har utokats med en person, Anna Sehytt, Suen Oue Hansson har var i t ansvar i g utg i uare, man Suen fungerat som redakt 6r, I nummer 4 lba pabi5r j a- des en g rans kn i ng au ant roposofi n, of t t ema som Fot kuet t At erkommer ti11 i kommande nummer, Arele felhbrldece seh Acelg sr!!ece fsc= Fdreni ngen del ar sedan L?97 ut tua utm5rkelser i slutet au Aret, Arets fol kbi I dare och Arets f6rvillare. Ti11 Arets fotkbildare lggg ut sags K I as F res k som Er i d givaren och entusiasten bakom Tom Tits experiment i SddertAlje, Ti11 Arets ftjrvillare utsags Ame- I i a Adamo i d g i uaren och entus i ast en bakom Aft onb I adet s sat s- n i ng pa,s pakonst er och med i c i ns k humbug, Et t pressmeddel ande om ut nanni ngarna skickades ut dagarna f6re jul' Ehonoui Fdrani ngen fick under Arat ett publ icer i ngsbi drag fr$n Naturvet enskapl i ga fors kn i ngs radet, avsett fdr tryckning au Folkvett, Bidraget Er pa 30 OOO kr och f6rvaltas av NFR, Hittills har bidraget anuant s f 6r en t rycker i -- rakning pa ca 5 3OO kr, Med I emsaug i ft en under l?gg har var i t 75 kr oeh prenumerat i onsaugiften 50 kr, KassabehAllningen uar uid uerksamhetsarets ingang?5 8OO kr och uid Arets utgang Zs loo kr, medlemsavgiften ska htjjas till loo kr och prenumerat i onsavg i ft en tilt 75 kr f o m 1?89, J.nfQc gerbseubelgace!!?e? Styrelsen vill framhalla tua uer ksamhet er i nom fijren i ngan som 5r v i kt i ga i nf6r framt i den, Det ena Ar att u5rva flar medlammar och prenumerant er och at t f6rt At a kont akt n5t et me I I an med I emmar na, Detta Ar en uppgift f6r alla fijren i ngens rned I emmar, Den andra huuuduppg i ft en Sr at t ytterligare utveckla var tids kr i ft Fo I kuet t, Auen har behdus dat i d6er och ar bet s i nsat ser fran manga fdreni ngsmedl emmar, Stockholm 17 april l?99 Styrelsen Vid hdstmiitet faststalldes att 1,4 Folkvett.1/89

15 P rotokoll Protokoll frrin 6rsm6te i vetenskap och Fotkbildning den 2z april 1gg9. $ I \/al av rnijtesfunktionirer. \jaldes Ciurrnar Steineck till ordf<irarrde, Barbro Asnran till sekrcterare och Arrna Schy'tt och Kerstin Jon-And till j u steri n gs JrersoltL'r. [j 2 Godkinnande av kallelsefcjrfararrdet. rncitet at t godkiinna Trots att kallelse till irsnr6tet skickats ut fcir sent besliit kallsefcirfarandet. 5 3 Fzrststdllande av fijredraguingslist.an. $,la St1'rc.lsens irsberdttelse fcjr lgeb. $ 4b Bokslut $ 5u Revisoreruas beri"ttelse fcjr lge8. $ 5b Faststdllande av bokslut 1g88. $ 6 Frdgan om ansvarsfrihet for stl.relsell. $ i \,'al av ordftirande. $ 8 \jal av kasxjr. $ I \/al av civriga ordinarie styrelseledaniciter. $ l0 \Ial av suppleanter till styrelsen. $ 11 F'<irslag att irsmcjtet detta ir utser foreningens vice ordfiirande Val av revisorer och revisorssuppleanter. $ l3 \/al av valberedning. $ 14 Diskussion om hur vi ska tngagera fler medlemrnar i fcireningens lopande verksamhet. Vilken t-r-p av nredlennaktiviteter behciver vi nrer av? \ llr ( )r rtg;r lt';rg,11". Beslijts at t faststdll a fcired ragn i n gsl istan. Nlcjtet godkande styrelsens Arsber6ttelse. Kerstin Jon-And berlttade om bokslutet. Enligt revisorerna var bokforingerr skcitt utan annrirkning Boksl utet faststdl ldes. St1'relsen beviljades ansvarsfrihet. Per Olof IIulth raldes till ordfcirande. Kerstin Jorr-And valdes till k:r^sscir. Till ordinarie stl,relseledarnoter valdes Svarrte Janson, Sven Ove llansson, Gunnar Steineck och Jonas Sciderstriirn. Till suppleanter till stvrelsen valdes Berndt Brehmer, Lenlart Johansson, Anna Schl'tt, Barbro As.r,an. I\{<itet beslut,ade i enlighet med fcirslaget och uts6g Svenove Ilansson till vice ordfiirantle. Till revisorer valdcs Lars-Olof Pettersson och pelle palrn och till revisorssuppleanter valdes I\[argareta Blonrberg och Jan Arrr,.n. Till valberedning valdes l)ertti Poutiainen, Ulf Ivarsson och UlI Lindstriinr. Olika idtler diskute'rades, bland annat kon-r ett fcirslag upp orlr att nran skulle publicera en bok orn kvasivetenskap. lnga iivriga friigor togs uj)l). ij l(; Nlot,'t;n'slrrtatlt's. Vid protokollet. -'- ' ),,$r,- /v,- '1-- - Barbro Asman Justeras: /d"dd-ffue'{ Kerstin Jon-And fu6,ry Anna Schytt Folkvett.'/',/89 15

16 Bokslut Bokslut ftir Fiireningen Vetenskap och folkbildning Ar 1988,/89 Behillning vid irets biirjan Bankbok. PK Postgiro, Progek, konto 212 Kontant kassa 6.824: :15 186:20 25.?71: :36 Inkomster Medlemsavgifter Pren umerations avgifter Diverse konton 18.9?0: : : :90 Litgi fter Tryckning Folkvett Distributioq Kontorsmateriel Progeks tjdnster Diverse konton : :95 46: :- 5?0: :75 Fiirdndring -649:85-649:85 Behillning vid irets slut Barrkbok, PK 3603 ZB 2732i, Postgiro, Progek, konto 212 Kontant kassa 7.180: : :30 74: : ,27:57 * Ytterligare en utgift fiir tryckning om 6253:- har betalats frin ett NFR kontrakt pi 30000:- som fiireningen har tillging till med NFR som fiirvaltare. Stockholm /C,^rt,- he,,*,/ Kerstin Jon-And Kassiir 1,6 Folkvett. '1.. /89

17 Tom Tits experirnent Det uar litc som att konma in i en gymnast i ksal. Jag fick en pl6tsl ig uision au skolt idens fn a skyltar PA Tom Tits finns inga skyltar scm t a 1 ar om hur man s ka g6ra, I Eskiga redskapsgymnast i k. Hen Dat bghdus i nt e, Ex per i ment en Er den k5nslan byttes snart ut mot sa enke{ t och k I ur i gt ut formade en upprymdhet och nyfikenhet, Tom Tits Ar lek rol ig uetenskapl ig sa at t bade bar n och uux na f6rstar intuitivt hur man gijr, ElIer Iek, CIch h5r Sr det ingen som kollar att du klarar au nagot och ocksa kommer man pa et t nyt t eget sat t som man kans ke i nt e komm i t inte fuskar aller g6r fel, pa om man bara hade f6i j t en Tom Tits axperiment Er en utstallning ftjr barn och vuxna i alla Aldrar, HAr denonstreras naturlagarna enl igt principen " learni ng by doi ng " ( 15ra genom att gdra), Det Ar bara att ge sig i nst rukt i on, Fenomenet vag 16re I se demonst reras genom en rhcka med br i ckor i en ranna. NAr j ag pet ar i gang br i ckor na far j ag en fys i s k k5nsla av vad en vagrdrelse Hr och hur den for t p I ant as i rummet. i kast med nagot av de ca sextio Enkla t r5model ler ex per i ment en, sat t a i gang det och se uad som hhnder, Fdreni ngen HAr finns ett skalformat bord med en biljardboll som visar hur en Vetenskap och Folkbildning htill planetbana bl ir el I ipt isk; h5r f i nns en rot erande s pr i nk I er som sitt Arsmdte pa Tom Tits i Siidert5lje och blev guidade runt i ex per i ment uer kst aden av i n i t i a- t i vt agaren K l as F res k, uisar coriol iskraften och har f i nns en rdst st yr d I aser som ritar mtinster i taket, I enkla Folkvett. 1/ 89 17

18 t ramode I I er kan man sj A I u bygga en ualu-bror FUIIa kulor utefter lutande plan oeh mycket annat, HAnga som kommer hit siger ',Ar det i nt e mer Hn det h5r?,', berattar Klas Fresk. Men en sadan reakt i on t ycker u i Ar bra, fort - s5t t er han, fijr det bet yder at t de inte uppleuer Tom Tits som sa stort och 6vermSktigt som mus er ibland kan vara, AndA s5ger manga att det rol iga med Tom Tits Ar att det ai It id f i nns nya ex per i ment h5r, Vad de inte uet Ar att det Ar da sj5lva som upptaeker nya saker fijr uarje gang de Ar her? " I nte sa merkuardigt " Sen s5ger en del att " det h5r var v51 inte sa m5rkuerdigt' det h5r skulle vi kunna g6ra sjelua", seger Klas Fresk. Men det tycker u i ocksa Ar bra, Det Er ju det som Ar meni ngen' att st imulera ti11 egna aktiviteter, 18 Det 5r roligast att se Tom Tits t i I lsammans med barn, Jag hade med mig tva syskonbarn, Johan 6 och Mart i n 4. Det Ar en har I i g k5nsla nhr en sexaring griper tag i an, tjuter au gl5dje och ropar: Anna titta, det Ar JAG som har sat t i gang den? Ogonen I yser pa den stolte sto- Folkvett.'/../89

19 @.: r e b r. 3 i s e r. ; s, 3 r r,p e. k a. r d p F n o t t aket r:h i. b.3lien riirne i ssn!-usei frem r I k t n i.n g m c t a n C r a er' s i i*n salen" Det g5r^ inile t i 11f redsst*i nhr de sjsli;a r imenten att Lelsen ta niste lrss Lista.r- i;t,ca barneii! -, u l ^e t i t r e * funge!-ar cch sen satter igsng Cen cch se uad sannharder-, 4nna Schyt t Folkvett. 1/ 89 19

20 Styrelsen Efter Arsmdtet 1989 ser styrelsen ut si hdr. I kolumnen for uppdrag betyder "o" ordinarie ledamot och "s" suppleant. Fet stil betyder att uppdraget Ar tillsatt av Arsmdtet, ovriga uppdrag iir fdrdelade vid styrelsens konstituerande sammantrdde. Namn Berndt Brehmer Psykologiska institutionen Box , M Uppsala Sven Ove Hansson Sulitelmavdgen Bromma Per-Olof Hulth Olshammarsgatan Stockholm Svante jansson Skolgatan 20A,3 tr Uppsala Kerstin jon-and Onnemoviigen Tullinge Lennart fohansson Kanelgrdnd Tyreso Anna Schytt c/o Mannerfelt Bragevdgen 5, nb 1,1,4 26 Stockholm Cunnar Steineck Vassvigen 8A Bromma fonas Sbderstrom Ornbacken Hdgersten Barbro Asman Tullingebergsvdgen Tullinge Tel hem018/ arb 018/ B/ (dven dagtid) hem 08/ arb W/1, hem 018/ arb 018/ hem 08/ arb U/16 46 M hem08/742m6 arb 8/ hem 08/ arb ffi/7%%17 hem 08/ arb U/ hemc8/7m2491, hem 08/ arb ffi/1,64644 Uppdrag s o vice ordforande, ansvarig utgivare for Folkvett o ordfiirande o o kassiir s redaktor for Folkvett s redaktor for Folkvett o ansvarig for kvacksalverifrdgor o redaktor for Folkvett s sekreterare 20 Folkvett. 1,/89

Carlos Castaneda Citat

Carlos Castaneda Citat Carlos Castaneda Citat Här följer en samling av både roliga och tänkvärda citat Trollkarlarnas värld. Alla citat är sagda av Don Juan där inget annat anges. Detta är ett universum av rovdjur. (Drömmandets

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Stephen Hawking och Gud. Tord Wallström

Stephen Hawking och Gud. Tord Wallström Stephen Hawking och Gud Tord Wallström I en intervju för flera år sen berättade den engelske vetenskapsmannen Stephen Hawking om en audiens som han och några kolleger beviljats med påven i samband med

Läs mer

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et.

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. Styrels e möte 7mars 2010 Bila gor: 1. D ago r d ning 2. N är va r o lis t a 1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. 2. F o rma

Läs mer

Vilja lyckas. Rätt väg

Vilja lyckas. Rätt väg Vilja lyckas Rätt väg Till Fadern genom Mig Predikan av pastor Göran Appelgren Läsningar: Ps 23; Joh 14:1-11; SKR 538. Och vart jag går, det vet ni. Den vägen känner ni. Thomas sade: Herre, vi vet inte

Läs mer

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens.

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens. q = 72 & bb 4 4 1. Vatt 2. Mol net rörs nen gli & bb der vin lätt dagio m den spe lar, vind som vi ta sva nar vat ö ten tar ver him F B b Text: Bo Bergman Musik: Lasse ahlberg var 1ens ann. sjö, Bak men

Läs mer

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35)

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35) Brödera fara väl vilse ilad (epistel r 35) Text musik: Carl Michael Bellma Teor 1 8 6 Arr: Eva Toller 2008 Teor 2 6 8 Basso 1 8 6.. Basso 2 8 6 1.Brö- der - a fa - ra väl vil - se i-lad om gla - se me

Läs mer

Karin Boye Sällskapet Medlemsblad 3 2015

Karin Boye Sällskapet Medlemsblad 3 2015 Karin Boye Sällskapet Medlemsblad 3 2015 Fotografiet taget av Sven Nicklasson sida 1 Ordförande har ordet Till min stora glädje så har under sommaren Karin Boyes namn dykt upp många gånger och i många

Läs mer

: :. '. =f# = ', ...i ,.**9.31

: :. '. =f# = ', ...i ,.**9.31 =f# = ',,.**9.31...i : :. '. -- E\, -5c@J1A-ete:r= Kroatien fortsitter att fasci nera P5 Scandjet dr vi stolta over att presentera detta 5rs version av Kroatienguiden. Vi har gjort v6rt basta for att ge

Läs mer

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet 1/6 BESLUT 2016-03-07 Dnr: 15/03197 SAKEN Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven

Läs mer

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Samtal om dopet undviks numera ofta. Det verkar som om man har gett upp när det gäller att bli enig om vad Bibeln lär om dopet. Är verkligen Bibeln

Läs mer

Svenska Föreningen För Allergologi (SFFA)

Svenska Föreningen För Allergologi (SFFA) 1 Svenska Föreningen För Allergologi (SFFA) Uppgift och organisation 1 Svenska föreningen för allergologi är en sammanslutning av läkare och andra med särskilt intresse för allergologiska sjukdomar. Föreningen

Läs mer

Hade jag sextusende daler (sång nr 14)

Hade jag sextusende daler (sång nr 14) Hade ag sextusde daler (sång nr 14) Text och musik: Carl Michael Bellman Tor 1 c Arr: Eva Toller 2009. Tor 2 c. och Basso 1 c 1.Ha - de ag sex - tu - s - de. da - ler i kvar - ta - ler, i kvar - ta - ler.

Läs mer

Min dröm handlar om det största och mest betydelsefulla att man kan få vara en del av, den Levande Gudens församling

Min dröm handlar om det största och mest betydelsefulla att man kan få vara en del av, den Levande Gudens församling 1 Bibelskola 27 November 2013 I HAVE A DREAM! Det mest kända citatet från Martin Luther Kings berömda tal som bokstavligen kostade honom livet vill jag undervisa om..i Have a Dream.. Han drömde om ett

Läs mer

Arsredovisning. Stiftelsen fdr njursjuka 802425-9171. Rdkenskapsiret. f6r

Arsredovisning. Stiftelsen fdr njursjuka 802425-9171. Rdkenskapsiret. f6r ? t ; Arsredovisning f6r Stiftelsen fdr njursjuka 802425-9171 Rdkenskapsiret 2013 [ ^ Stiftelsen fdr njursjuka 1(7) Styrelsen fdr Stiftelsen fdr njursjuka fir hdrmed avge irsredovisning fdr rdkenskapsiret

Läs mer

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv!

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv! Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP Jesu uppståndelse: Vägen till ett förvandlat liv! (1 Kor. 15:1-58 ) 1. Två missförstånd som hör samman När Paulus nu närmar sig slutet av sitt brev, så vill han visa att Kristi

Läs mer

Sjöänd Skans Klubbtidning för kamratföreningen Fort 118

Sjöänd Skans Klubbtidning för kamratföreningen Fort 118 Sjöänd Skans Klubbtidning för kamratföreningen Fort 118 Årgång 1 utgåva 2 I detta nummer Protokoll från årsmötet Kallelse till kamratträff i Skansen Källforskning med Arne Berg Och mycket mera Sjöänd Skans

Läs mer

Protokoll samföllighetsföreni ng

Protokoll samföllighetsföreni ng ~ LANTMÄTERIMYNDIGHETEN STOCKHOLMS LÄN Sida 1 (2) Protokoll samföllighetsföreni ng 2010-05-19 Ärendenummer AB062970 Sammanträdesledare KickiMan Ärende Sammanträde för att bilda RÄTTARBODA samfällighetsförening

Läs mer

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade

Läs mer

Fråga efter almanackan i din bokhandel eller skicka denna beställningskupong.

Fråga efter almanackan i din bokhandel eller skicka denna beställningskupong. 201 3 Timoteus- B Förlag står för portot Timoteus-Förlag AB SVARSPOST 20492032 545 20 Töreboda Så får du tag på almanackan för 2014 Fråga efter almanackan i din bokhandel eller skicka denna beställningskupong.

Läs mer

Förslag till stadgeändring för Nässjö Naturskyddsförening

Förslag till stadgeändring för Nässjö Naturskyddsförening Förslag till stadgeändring för Nässjö Naturskyddsförening Ursprunget antagna den 20 feb. 1992 vid ordinarie kretsstämma. Förslag till ändringar markerat i rött skall antas definitivt på årsmöte 25/2 2016

Läs mer

SVENSKA HOTELLPORTIERFÖRENINGEN

SVENSKA HOTELLPORTIERFÖRENINGEN STADGAR FÖRENINGENS FIRMA 1 Föreningens namn är Svenska Hotell Portier Föreningen FÖRENINGENS ÄNDAMÅL 2 Föreningens ändamål är att verka för sammanslutning av inom Sverige arbetande hotellportierer/concierger

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

I Sverige har vi många fri- och rättigheter och stor valfrihet inom de flesta områden. Det är först när vi är svårt sjuka och döden oundvikligen

I Sverige har vi många fri- och rättigheter och stor valfrihet inom de flesta områden. Det är först när vi är svårt sjuka och döden oundvikligen INNEHÅLL Förord... 7 Inte till vilket pris som helst... 9 Ingen av oss vet på förhand... 13 Så skulle ingen behandla en älskad hund... 19 Abort och dödshjälp... 25 Dödshjälp i andra länder.... 30 Oregons

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Kursplan för Naturorienterande ämnen Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör

Läs mer

NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER

NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER Brandpåverkad stålkonstruktion Temperaturhöjningen i en brandpåverkad stål kon struk tion beror på profilens volym eller

Läs mer

371 Herren är min herde, mig skall intet fattas, han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro. (Psalt.

371 Herren är min herde, mig skall intet fattas, han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro. (Psalt. 370 Jag vet att min förlossare lever. (Job 19:25) 372 1 Inte ens i den mörkaste dal fruktar jag något ont, ty du är med mig. Psalt. 23:4 373 Jag överlämnar mig i dina händer. Du befriar mig, Herre, du

Läs mer

Frälsarkransandakt. av Martin Lönnebo

Frälsarkransandakt. av Martin Lönnebo Frälsarkransandakt av Martin Lönnebo 1 L = Ledaren A = Alla *Kort paus **Längre paus L I Faderns + och Sonens och den helige Andes namn. A Kristus, gå med oss. L Helige Ande, upplys vår väg. Vår Fader,

Läs mer

Till Dig. 11 kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlberg. pianoarrangemang Jonas Franke-Blom. Blåeld musik 2012 www.blaeld.se

Till Dig. 11 kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlberg. pianoarrangemang Jonas Franke-Blom. Blåeld musik 2012 www.blaeld.se Till Dig 11 kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlerg pianoarrangemang Jonas ranke-blom Blåeld musik 2012 laeldse Innehåll Till dig Allt, allt ag ägde Idyll Trollunden Melodi Adagio Och får ag aldrig äga

Läs mer

Protokoll frin ordinarie stdmma fdr Skredsviks fiber ek. for.

Protokoll frin ordinarie stdmma fdr Skredsviks fiber ek. for. Protokoll frin ordinarie stdmma fdr Skredsviks fiber ek. for. Tid och plats: sdndagen den 15 juni 2014 i bygdens hus, Skredsvik. $1. Miitets iippnande Foreningens ordftjrande Ingrid Karlsson oppnar m6tet.

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

Kom Helge Ande. œ œ œ. Ó Œ œ. b b Ó Œ. œ œ. & b b. œ œ œ œ. œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ

Kom Helge Ande. œ œ œ. Ó Œ œ. b b Ó Œ. œ œ. & b b. œ œ œ œ. œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. œ œ pran c Œ Km Helge nde rad arr. Mattias Risthlm Km hel ge n de till mig in. Upp lys min säl, upp tänd mitt sinn. tt ag i dig må lt 7 c Œ Km hel ge an de till mig in. Upp lys min säl, upp tänd mitt sinn.

Läs mer

Mirella och Lukas förstår inte vad mannen pratar om. Det blir lite trångt när han ska tränga sig förbi dem i den smala trappan. Står det några och

Mirella och Lukas förstår inte vad mannen pratar om. Det blir lite trångt när han ska tränga sig förbi dem i den smala trappan. Står det några och Hisstunnan Det luktar verkligen rök. Inte cigarettrök, utan ungefär sådan där rök som kommer från eld. De fortsätter försiktigt i den rangliga järntrappan, som ringlar sig neråt. Kolla! Det är den där

Läs mer

Kapitlen ANROP, JAG. och INÅTRIKTNING. ur boken LIVETS ORD BÔ YIN RÂ

Kapitlen ANROP, JAG. och INÅTRIKTNING. ur boken LIVETS ORD BÔ YIN RÂ Kapitlen ANROP, JAG och INÅTRIKTNING ur boken LIVETS ORD av BÔ YIN RÂ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se A A BO YIN RA LIVETS ORD ÖVERSÄTTNING FRÅN TYSKA ORIGINALSPRÅKET

Läs mer

3 Till justerare tillika rösträknare valdes Peter Andersson och Eva Shennan.

3 Till justerare tillika rösträknare valdes Peter Andersson och Eva Shennan. Protokoll fört vid Gnejsens samfällighetsförenings ordinarie föreningsstämma 140409 kl. 19.00 i Carlskyrkan l Till ordförande för stämman valdes Einar Lestander. 2 Till sekreterare valdes Sverker Brodin

Läs mer

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud. Gud i din stad! Innehåll VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv!... 3 Dina första steg på vägen till ett liv... tillsammans med Gud... 3 Lösningen är Jesus, Guds Son... 4 Frälst?... 5 Du kan bli född på nytt:...

Läs mer

- 1 - 3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly 2012. Alla rättigheter förbehålls.

- 1 - 3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly 2012. Alla rättigheter förbehålls. - 1 - - 2-3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv Av Seif Fendukly Användarvillkor I den här guiden presenterar författaren information om muskler, fysiologi och kostråd. All information presenteras enbart

Läs mer

Planeringsspelets mysterier, del 1

Planeringsspelets mysterier, del 1 Peter Lindberg Computer Programmer, Oops AB mailto:peter@oops.se http://oops.se/ 28 februari 2002 Planeringsspelets mysterier, del 1 Om jag ska spela ett sällskapsspel för första gången så vill jag att

Läs mer

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt

Läs mer

RRCET. tbotoe"xxxl/ 10 augusti 1996. Jcirgen Gustavsson & Mats Areskoug

RRCET. tbotoexxxl/ 10 augusti 1996. Jcirgen Gustavsson & Mats Areskoug RRCET tbotoe"xxxl/ 10 augusti 1996 Jcirgen Gustavsson & Mats Areskoug ronscnema 12.w 13.00 14.00 15.00 r6.00 t7.w 18.00 19.00 20.00 2r.w 22.ffi 23.00 24.00 Den glada ankan-tiiltet Gustaf Adolf-tiiltet

Läs mer

Kasta ut nätet på högra sidan

Kasta ut nätet på högra sidan Kasta ut nätet på högra sidan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Ps 89:12-14; Joh 21:1-14; AC 10061:1,2. Se sista sidan!) Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte

Läs mer

Stadgar för Svenska Naturskyddsföreningen

Stadgar för Svenska Naturskyddsföreningen för Svenska Naturskyddsföreningen Antagna vid riksstämman 1998 reviderade 2002, 2004, 2008, 2010 och 2012 Stadgar för Svenska Naturskyddsföreningen Antagna vid riksstämman 1998 reviderade 2002, 2004, 2008,

Läs mer

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Stadgar för Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen, ASVH

Stadgar för Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen, ASVH Stadgar för Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen, ASVH 1 Ändamål och organisation Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen (ASVH) är en riksorganisation med ändamål att främja kvalitativ

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Kila-Flatö Dikningsföretag 2004 Samfällighetsförening

Kila-Flatö Dikningsföretag 2004 Samfällighetsförening Kila-Flatö Dikningsföretag 2004 Samfällighetsförening Resultaträkning 2009-05-01-2010-04-30 2008-05-01-2009-04-30 Intäkter Fakturering medlemmar 28 539 567 556 Övriga intäkter 11 582 9 930 Summa intäkter

Läs mer

Std.1. ARBETSORDNING FÖR HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE Godkänd av stadsfullmäktige den 14 juni 1995. Sammanträden och behandling av ärenden

Std.1. ARBETSORDNING FÖR HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE Godkänd av stadsfullmäktige den 14 juni 1995. Sammanträden och behandling av ärenden Std.1 ARBETSORDNING FÖR HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE Godkänd av stadsfullmäktige den 14 juni 1995 Sammanträden och behandling av ärenden 1 Reglering av fullmäktiges verksamhet 2 Bildande av fullmäktigegrupper

Läs mer

MAR S VÄRLDSBÖNDAGEN

MAR S VÄRLDSBÖNDAGEN Mars 48 MARS 1 2 Sonen i huset var nu vuxen och skulle flytta hemifrån. När han skulle lämna barndomshemmet vände sig hans far till honom och sade: Glöm inte att spela på alla nittionio tangenterna på

Läs mer

11 Stöd att starta ny klubb

11 Stöd att starta ny klubb 11 Stöd att starta ny klubb Förslag till stadgar för medlemsklubbar i SAASDC Inledning Föreningens stadgar utgör grundvalen för föreningens existens. Av stadgarna framgår föreningens ändamål, vilket är

Läs mer

Böner på vissa högtidsdagar

Böner på vissa högtidsdagar Böner på vissa högtidsdagar Långfredagens improperier Mitt folk, mitt folk, tänk på allt jag gjort för dig och hur jag bevisat dig e - vig Jag förde dig ju upp ur Egyp -tens kär - lek. land och visa -

Läs mer

Kommun: Värmdö Stockholm. Föreningens firma är Kungsdalens Samfällighetsförening(SKÄRMARÖ GA:3) Föreningen förvaltar Skärmarö GA:3.

Kommun: Värmdö Stockholm. Föreningens firma är Kungsdalens Samfällighetsförening(SKÄRMARÖ GA:3) Föreningen förvaltar Skärmarö GA:3. Sida 1 (10) STADGAR Sammanträdesdatum 2005-06-11 Sammanträdesledare Sven G Nilsson Ärende Kungsdalens Samfällighetsförening Organisationsnummer:716417-2673 2006-01-04 Registrerades i protokoll 2005-06-11

Läs mer

ASTRIDS VISOR Från Lönneberga till de sju haven Arrangemang: ANNA BERGENDAHL

ASTRIDS VISOR Från Lönneberga till de sju haven Arrangemang: ANNA BERGENDAHL STRIS VISOR rån Lönneberga till de sju haven rrangemang: NN BERENHL Sida Opp och ner (Emil i Lönneberga)... 3 Bom sicka bom (Emil i Lönneberga)... 4 Kattvisan (Rasmus på luffen)... 6 Mors lilla lathund

Läs mer

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16 Välkommen till ditt nya liv uppföljning vecka 13-16 Även om du inte längre tar CHAMPIX, fortsätter LifeREWARDSprogrammet att ge dig råd och stöd i ytterligare 4 veckor och hjälper dig vara en före detta

Läs mer

Ser ni äng -en? œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ Ó. Œ œ. œ œ œ œ œ F. œ œ Œ œ. & Œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ œ œ. & œ œ œ œ.

Ser ni äng -en? œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ Ó. Œ œ. œ œ œ œ œ F. œ œ Œ œ. & Œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ œ œ. & œ œ œ œ. h = 92 Ser ni ängen ur lban poppmuffa för små hundar & 4. Text: arbro Lindgren Musik: Lasse ahlberg Ser ni äng en? & Ser ni äng en, en stor, stor äng? & Ser ni äng en? & Ser ni äng en med grönt, grönt,

Läs mer

Stadgar för Särö Villaägareförening Fastställda vi ordinarie stämma 2007-11-14 Utgåva 2007-03-27

Stadgar för Särö Villaägareförening Fastställda vi ordinarie stämma 2007-11-14 Utgåva 2007-03-27 Stadgar för Särö Villaägareförening Fastställda vi ordinarie stämma 2007-11-14 Utgåva 2007-03-27 1 FIRMA Föreningens firma är Särö Villaägareförening, (org. nr. 849400 7076) 2 ÄNDAMÅL Föreningen har till

Läs mer

En Raggningsexperts Bekännelser

En Raggningsexperts Bekännelser En Raggningsexperts Bekännelser AV: Dennis Danielsson Förord Dom allra flesta av oss har någon gång i sitt liv gjort saker man sedan ångrat, vissa har gjort fler saker och andra har gjort färre. Den stora

Läs mer

INFORMATION. YffiffiSSffiru. fasa# Vindraganvagen B. - --t- -----

INFORMATION. YffiffiSSffiru. fasa# Vindraganvagen B. - --t- ----- YffiffiSSffiru fasa# Vindraganvagen B INFORMATION Efter semestern kommer vi att p6borja fonstermdlningen p6 Er fastighet (Vindragarvdgen 8). o Arbetena med fonstermdlningen kommer att pdborjas under vecka

Läs mer

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder KEMINS GRUNDER -----{ 2 Keminsgrunder 1 J----- IAAeAåll-Kemi förr och nu sid.4 Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar Ämnens egenskaper sid. 10 sid. 14 Rena ämnen och blandningar Att separera

Läs mer

q Kråkskinns- Majsa k

q Kråkskinns- Majsa k q Kråkskinns- Majsa k Sagan är satt med typsnittet Kalix kursiv, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på www.omnibus.se/svenskasagor.

Läs mer

(Introd. 0:35) Som det är uttryckt hos profeten Jesaja 48:17. "Ja, man ropar där: Farao är förlorad, Egyptens konung! Han har förfelat sin tid.

(Introd. 0:35) Som det är uttryckt hos profeten Jesaja 48:17. Ja, man ropar där: Farao är förlorad, Egyptens konung! Han har förfelat sin tid. Program 100. 2. Mosebok kap. 9: 1-35. (Introd. 0:35) Vi har nu kommit till 2.Mosebok kapitel 9, där Herren fortsätter att klargöra för Farao, att han borde släppa Israels folk - och att egyptens avgudar

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

Vad gör vi på jobbet?

Vad gör vi på jobbet? Vad gör vi på jobbet? Eva Anskär, distriktssköterska Handledare: Agneta Andersson, Fil. Dr. Malou Lindberg, Docent. Bakgrund Administration - stor del av arbetstiden Som en del av vårdcentralens Lean-arbete

Läs mer

Föreningens firma är Varaslättens vatten och avlopp samfällighetsförening

Föreningens firma är Varaslättens vatten och avlopp samfällighetsförening Sida 1 (8) Aktbilaga ST1 STADGAR Sammanträdesdatum 2013-02-27 Sammanträdesledare Per Hansson Ärende Stadgar för Varaslättens vatten och avlopp samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning

Läs mer

Kristet Sällskapande Stefan Forsbäck 2007

Kristet Sällskapande Stefan Forsbäck 2007 Kristet Sällskapande Stefan Forsbäck 2007 INLEDNING Kärlek är något underbart! Säkert det finaste vi kan uppleva! Vi längtar alla efter att vara riktigt älskade och få bli överösta av någons uppmärksamhet.

Läs mer

STADGAR. för den ideella föreningen Södertälje Katthem med hemort i Södertälje. Stadgarna fastställda vid Årsmöte 2014-03-22

STADGAR. för den ideella föreningen Södertälje Katthem med hemort i Södertälje. Stadgarna fastställda vid Årsmöte 2014-03-22 1 STADGAR för den ideella föreningen Södertälje Katthem med hemort i Södertälje. Stadgarna fastställda vid Årsmöte 2014-03-22 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål Föreningens främsta syfte är att stävja antalet

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Utdrag ur Monica Braw: Hiroshima överlever (roman)

Utdrag ur Monica Braw: Hiroshima överlever (roman) Utdrag ur Monica Braw: Hiroshima överlever (roman) Medan jag gick där på Fredsavenyn kom jag på att jag naturligtvis skulle ta tillfället i akt och tala med kvinnan på museet. Hon skulle självklart kunna

Läs mer

Ingrid Liljeroth. Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter

Ingrid Liljeroth. Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter Artikel till LäS Mars 2008 Ingrid Liljeroth Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter Från antroposofi till metod en process i flera steg Temat "Vägar till en intuitiv metodik - Hur

Läs mer

Föreningens firma är Täljö vägförening

Föreningens firma är Täljö vägförening 1 Stadgar för Täljö vägförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i den mån inte annat framgår av dessa stadgar. Stadgarna godkända

Läs mer

STADGAR. Höllvikens vägförening nr 4

STADGAR. Höllvikens vägförening nr 4 STADGAR Höllvikens vägförening nr 4 ------------~========================~================-=--------------------ii_ STADGAR Samrnanträdesdatum 1998-06-23 och 1998-09-15 l (3) Stadgar för samfällighetsförening,enligt

Läs mer

Vad är forskning? Varför forska?

Vad är forskning? Varför forska? Vad är forskning? Varför forska? Vetenskapens uppgift är att söka den sanna kunskapen om verkligheten Det är vetenskapens uppgift att bestämma graden av felaktighet i ett påstående (Nietzsche (1844-1900).

Läs mer

Föreningens verksamhet avser inte att förskaffa föreningens medlemmar vinst eller ekonomisk nytta.

Föreningens verksamhet avser inte att förskaffa föreningens medlemmar vinst eller ekonomisk nytta. Stadgar för Tekniska Föreningen i Finland r.f. Antagna vid TFiFs extra möte den 13 maj 1969 Ändring av 2 den 7 december 1993 Ändrig av 3, 5, 6, 12 och 15 den 29 november 1994 Ändring av 16 och 17 den 31

Läs mer

Denna teori presenterades av Empedokles ca 450 f.kr.

Denna teori presenterades av Empedokles ca 450 f.kr. Människor har alltid funderat och klurat kring den värld de lever i. I den forna antikens Grekland byggde människorna upp sin världsbild utifrån att allting är blandningar av fyra odelbara grundelement:

Läs mer

Stadgar Svenska Epilepsiförbundet

Stadgar Svenska Epilepsiförbundet Stadgar Svenska Epilepsiförbundet 1 Namn och karaktär Förbundets namn är Svenska Epilepsiförbundet (The Swedish Epilepsy Federation), förkortat SEF. SEF är ett riksomfattande, ideellt, allmännyttigt, partipolitiskt

Läs mer

Svenska Vitiligoförbundet S T A D G A R 2008-05-01

Svenska Vitiligoförbundet S T A D G A R 2008-05-01 Svenska Vitiligoförbundet S T A D G A R 2008-05-01 1 Förbundets namn och ställning Förbundets namn är Svenska Vitiligoförbundet. Förbundet är religiöst och partipolitiskt obundet. Förbundet har sitt säte

Läs mer

Ur Höga visan. 4. Stycket är i grunden skrivet för enbart kör, men solister kan, om så önskas, sjunga valfria delar för att öka variationen.

Ur Höga visan. 4. Stycket är i grunden skrivet för enbart kör, men solister kan, om så önskas, sjunga valfria delar för att öka variationen. ext ur ibel 2000 venska ibelsällskapet ångernas sång Musik: Eva oller 200 nvisningar 1 Grundtempot i stycket är 115 järdedelsslag per ut ariera det eter eget godtycke, så att texten kan sjungas på ett

Läs mer

Anföranden Torsdagen den 27 oktober 2011

Anföranden Torsdagen den 27 oktober 2011 116 Svenska kyrkan och Ship to Gaza MARGARETA SANDSTEDT: Fru ordförande, ledamöter och biskopar! Den här frågan om Svenska kyrkans stöd till märkliga utrikesengagemang som Ship to Gaza upphör aldrig att

Läs mer

(Completorium) Completoriet kan inledas med ljusbönen (Lucernarium s. 189). Completoriet fortsätter då från moment 5 (Bibelläsning).

(Completorium) Completoriet kan inledas med ljusbönen (Lucernarium s. 189). Completoriet fortsätter då från moment 5 (Bibelläsning). Bön vid dagens slut (Completorium) Completoriet kan inledas med ljusbönen (Lucernarium s. 189). Completoriet fortsätter då från moment 5 (Bibelläsning). 1. Inledning Inledningen kan föregås av en psalm,

Läs mer

Vad är allt uppbyggt av?

Vad är allt uppbyggt av? ÅR 4-6 Kemi KAPITEL 1 Vad är allt uppbyggt av? Kläderna du har på dig, vattnet du dricker och pennan du skriver med, huset du bor i är uppbyggd av små byggstenar. Vi kallar dem atomer. Atomer finns i allting

Läs mer

Protokoll fört vid Göteborgs och Bohus läns Biodlardistrikts årsmöte 2011-02-05. Södertullskyrkan, Asplundsgatan 36 Uddevalla

Protokoll fört vid Göteborgs och Bohus läns Biodlardistrikts årsmöte 2011-02-05. Södertullskyrkan, Asplundsgatan 36 Uddevalla Landvetter 2011-02-06 Närvarande: se bifogad närvarolista Protokoll fört vid Göteborgs och Bohus läns Biodlardistrikts årsmöte 2011-02-05 Plats: Södertullskyrkan, Asplundsgatan 36 Uddevalla Datum: 2011-02-05

Läs mer

Kärleken till nytta. Predikan av pastor Göran Appelgren. (Läsningar: Luk 14:1-32; AC 6388, 6393. Se sista sidan!)

Kärleken till nytta. Predikan av pastor Göran Appelgren. (Läsningar: Luk 14:1-32; AC 6388, 6393. Se sista sidan!) Kärleken till nytta Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Luk 14:1-32; AC 6388, 6393. Se sista sidan!) När någon bjuder dig på bröllop, ta då inte den främsta platsen vid bordet. Kanske någon

Läs mer

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM?

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM? OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM? Pingstkyrkan i Södertälje presenterar: Kan man vara kristen? - en predikoserie om grunderna i kristen tro VI TÄNKTE UTFORSKA LIVETS MENING TA CHANSEN GRUNDKURS

Läs mer

Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv

Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv 1 www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv Av Ben-Arion Jag får många frågor

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Något krav på ålder finns inte men det krävs i många sammanhang att majoriteten av styrelsens medlemmar är myndiga.

Något krav på ålder finns inte men det krävs i många sammanhang att majoriteten av styrelsens medlemmar är myndiga. Att bilda förening Varför bilda en förening Skälet till att bilda en förening bör i första hand vara ett gemensamt behov att samverka i organiserad form om ett gemensamt intresse. Att man önskar få bidrag

Läs mer

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann?

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? För det första så måste det givetvis till en ärlig vilja att själv ta del av det som sägs om Bibelns olika böcker. Att vilja läsa

Läs mer

DE HÖGA MÄSTARNAS PROJEKT SYFTAR TILL ATT ÄNDRA MÄNSKLIGHETENS INRIKTNING GENOM ATT FÖRA FRAM NY KUNSKAP

DE HÖGA MÄSTARNAS PROJEKT SYFTAR TILL ATT ÄNDRA MÄNSKLIGHETENS INRIKTNING GENOM ATT FÖRA FRAM NY KUNSKAP 1 DE HÖGA MÄSTARNAS PROJEKT SYFTAR TILL ATT ÄNDRA MÄNSKLIGHETENS INRIKTNING GENOM ATT FÖRA FRAM NY KUNSKAP PROJEKTETS BAKGRUND Under den andliga utveckling som jag har genomgått från hösten 1999 och framåt

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

STADGAR FÖR ALZHEIMERFÖRENINGEN I SVERIGE

STADGAR FÖR ALZHEIMERFÖRENINGEN I SVERIGE STADGAR FÖR ALZHEIMERFÖRENINGEN I SVERIGE Grundstadgar antagna vid årsmöte den 28 februari 1988 Ändringar av stadgar antagna vid årsmöte den 15 maj 2004 Ändringar av stadgar antagna vid årsmöte den 23

Läs mer

Arsredovisning. Legevind Ekonomisk Fiirening. 76960t-62s7. Riikenskapsiret. fdr

Arsredovisning. Legevind Ekonomisk Fiirening. 76960t-62s7. Riikenskapsiret. fdr \- Arsredovisning fdr \, Legevind Ekonomisk Fiirening 7696t-62s7 Riikenskapsiret 26 L Legevind Ekonorn isk Forening 76961-6257 1(6) Styrelsen for Legevind Ekonomisk Forening far hiirmed avge Arsredovisning

Läs mer

/ ~~~.~...!I~.r:::.r:: :-:~.~~.~.:-: ~_r::~~.~ ~.~_~[$...~y..~. ~~:?:~~

/ ~~~.~...!I~.r:::.r:: :-:~.~~.~.:-: ~_r::~~.~ ~.~_~[$...~y..~. ~~:?:~~ " STADGAR Sammanträdesdatum Stadgar för samfällighetsförening, bildad enligt lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i den mån inte annat framgår

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner

En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner Ett årsmöte hålls för att stämma av vad som har hänt under det föregående året, bestämma vad som ska hända det kommande året och att välja

Läs mer

Stadgar för Riksförbundet Sveriges 4H

Stadgar för Riksförbundet Sveriges 4H Stadgar för Riksförbundet Sveriges 4H Riksförbundet Sveriges 4H Länsförbund/Distrikt 4H-krets 4H-klubb Riksförbundet Sveriges 4H, Katrineholm 2015. Godkänd i andra läsningen av riksstämman i Ingelstad

Läs mer

Stadgar Form: Tagg, Stockholm Tryck: modintr Storgatan 5 Box 5510 yck offset 2011-10 114 85 Stockholm telefon 08-782 08 00 www.teknikforetagen.

Stadgar Form: Tagg, Stockholm Tryck: modintr Storgatan 5 Box 5510 yck offset 2011-10 114 85 Stockholm telefon 08-782 08 00 www.teknikforetagen. Stadgar Stadgar för Föreningen Teknikföretagen i Sverige och Teknikarbetsgivarna Stadgar för Föreningen Teknikföretagen i Sverige 1 Föreningens ändamål 5 2 Föreningens säte 5 3 Föreningen och dess medlemmar

Läs mer

1984/85: Motion. Pär Granstedt m. fl. aturmedel. Länge intog svenska myndigheter en starkt negativ hållning gentemot

1984/85: Motion. Pär Granstedt m. fl. aturmedel. Länge intog svenska myndigheter en starkt negativ hållning gentemot 15 Motion 1984/85: 1285 Pär Granstedt m. fl. aturmedel Länge intog svenska myndigheter en starkt negativ hållning gentemot terapeutiska metoder som utgör alternativ till den etablerade skolmedicinen. Det

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor

Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor Uppsala universitet vt 2014, Filosofins klassiker, den nya tiden. Lärare: Robert Callergård Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor På seminarierna diskuterar vi tre klassiska texter två seminarier

Läs mer