Organ for Vetenskap och Folkbildning. Nr Vems. takknlv? Se sidan 11

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Organ for Vetenskap och Folkbildning. Nr 1 7989. Vems. takknlv? Se sidan 11"

Transkript

1 Organ for Vetenskap och Folkbildning. Nr Vems takknlv? Se sidan 11

2 I Ledare: Alternativ medicin - finare ord for kvacksalveri sid 3 Antroposofi: FlAdda sorkar och nedgriivda urinbldsor sid 4 Vetenskapen dr ingen svart ldda Vetenskapens kunskapssyn: Om nyttan av det enkla sid 9 sid 11 Foreningen: Verksamhetsberiittelse, Bokslut, Arsmote: Tom Tits experiment, Styrelse sid Brev: LAt oss inse vdr begrdnsning sid 21 Nya i redaktionen Redaktionen for Folkvett har fatt tva nya medarbetare, Hikan Marklund, biolog, och Lennart johansson, samhdllsvetare. Lennart svarar si hdr pa fragan om han har nagon programforklaring: "Iag ser gdrna att Foreningen Vetenskap och Folkbildning std.mmer bade i bdcken och i An. Jag tycker att det dr dags for lite storre anstrdngningar att na ut till de svenska skolorna. I synnerhet pa gymnasiet finns manga, bade elever och ldrare, som ropar pe hjelp att bemota och motverka astrologers, antroposofers och andra gruppers verksamhet. " Bocker sid 22 NYA MEDLEMMAR FOLKVETT. Organ for Vetenskap och Folkbildning. Ansvarig utgivare: Sven Ove Hansson 08/ Uno Karlsson, biokemist Bjornstigen Soderkoping Stefan Hilding, redaktor Skattmiistarvdg en Enskede Kjell Olsson, studerande Fiskegriind 7, 7 tr UmeA Stig Wiberg Betesvdgen Hiirnosand Redaktiirer: Lennart Johansso n 08 / 742 M 6 HAkan Marklund 08 / Pertti Poutiainen 08/ Anna fthytt 08/ onas Soderstrom 08 /7M 2491' Adress: Vetenskap och Folkbildning, Box 185, 101,22 Stockholm. Postgiro: Prenumeration ingar i medlemsavgiften 1,00- / dr. Owiga: 75:- Utkommer 4 ggr per dr. rssn Teddy Hultberg Hornsgatan 64 B 1,1727 Stockholm HAkan Marklund, biolog Loftvdgen 11. 1,4235 TrAngsund Klas Fresk Rosendalsvdgen 26 1,5027 Molnbo Uno Sjunnesson fohn Bergs Plan 4, 6 tr Stockholm Foreningen Vetenskap och Folkbildning bildades 1982 av mdnniskor som oroades over att ockultism och pseudovetenskap s6 ofta f6tt std oemotsagda, och att vetenskapens metoder 6r s6 daligt kdnda. Sd h6r formuleras v6r mdlsdttning i stadgarna: Foreningen Vetenskap och Folkbildning har till uppgift att frdmja folkbildning om vetenskapens metoder och resultat. S6rskilt tar foreningen som sin uppgift att i en fri opinionsbildning bek6mpa de felaktiga forestdllningar som forekommer i frdgor som kan avgoras vetenskapligt. En viktig del av den vetenskapliga folkbildningen 6r att klargora vilka fragor som kan respektive inte kan avgoras med vetenskapliga medel. Foreningen ansluter sig till den politiska demokratins principer. Foreningen 6r partipolitiskt neutral och neutral i religiosa trosfragor. 2 Folkvett. T/89

3 Alternativ medicin r finare ord fiir kvacksalveri rdet kvacksalveri anvdnds knappast ldngre. Det upplevs som provokativt. I stillet kallas verksamhet utanfor samhdllets sjukvard "alternativ medicin", ett ord med positiv klang. Ett ord med negativ vdrdeladdning skolmedicin dr i stdllet reserverat for den akademiskt forankrade medicinen. Kanske illustrerar forskjutningarna i sprakbruket hur det som forr kallades kvacksalveri vuxit sig starkt ekonomiskt och politiskt. Det tycks i alla fall vara sa att moderna former av kvacksalveri ordentligt etablerat sig i samhdllet. Riksdagen har nyligen beslutat att kiropraktorer med utbildning fran speciella skolor i USA skall ges viss status av samhdllet. Beslutet ronte inte stor uppmdrksamhet, och fa kritiska kommentarer hordes. En kiropraktor manipulerar med ryggen for att lindra smdrta. TvA foga uppmdrksammade fall av varaktig forlamning efter kiropraktisk manipulation finns dokumenterade i Sverige. Det iir mojligt att uppmdrksamheten hade blivit en annan, om Socialstyrelsen i stdllet hade godkdnt ett smdrtstillande likemedel som i vissa fall kunde ge forlamning. Kiropraktiken upplevs som en "alternativ" medicin, och det tycks som om den verksamheten i stort sett gar fri fran kritisk granskning av media en kritisk granskning som vi pa Folkvett tycker dr nodviindig. h PRESSGRANNAR ll Vidskepelse? t t For ndgra dr sedan var det manga som avfdrdade antroposofernas id6er som vidskepelse. Fortfarande fnyser en del foraktfullt dt ldror om biodynamisk odling, naturliga metoder i jordbruk och hdlsovdrd och naturligare livsstil i tron att det ror sig om mystik. Det dr sd bekvdmt att sla sig till ro i en enkel forestdllningsvdrld, bli last i fordomar och okunskap om andra kulturer och livvstilar. Det iir job-' bigare att st6ndigt forsoka vidga sin kunskap och sitt medvetande. Men det ger garanterat ett rikare liv. VAr vdsterldndska kultur dr hdrt priiglad av industrialismens och kapitalismens produktionsformer och av teknologins krav med en mdnniskosyn och forestdllningsviirld som dr mycket begriinsad. Det mesta utgar fran materialistiska bedomningar, manniskan betraktas frdmst som produktions- Folkvett. 1/ 89 faktor och konsument. Aven den progressiva -politiska kampen har mest syftat till materiell vdlfdrd. Exploatering och tillvdxt dr vdrden utan grd'nser och hdnsyn. Men i detta kulturklimat finns oar, sammanslutningar av minniskor som tinker annorlunda och utvecklar andra kunskaper. Antrcposo fernas mi ni samhiille utanfor Sodertiilje dr en san o. Tiden verkar for dem. Alltfler borjar inse att det som fon kallades mysticism i sjdlva verket dr realism. Pd kort sikt dr det kanske inte lika effektivt och lonsamt att bruka jorden pi dess egna villkor, utan hogteknologiska och hogkemikaliska metoder. Men iorden forstors inte och produkterna blir inte giftiga och forstor inte miinniskor och djur och luft och vatten. SA i det langa loppet ir naturmetoderna bdde effektivare och lonsammare. Antroposoferna forsoker sprida sina kunskaper och experimenterar ocks{ vidare for att vidga dem. De forsoker ocksa tilltimpa dem bade i Sverige och andra liinder, till exempel Osteuropa. Antroposoferna anser att kropp, sjiil och ande ir en samverkande helhet av minsklig formdga som mdste verka i harmonisk samklang med naturens oforstorda krafter. Att mdnniskor har en andlig dimension dr inte vidskepelse for det sdgs av andra dn prdster och prelater. Hela kulturhistorien visar att det finns andliga krafter. MAnga av antroposofernas ideologiska vdrderingar iir desamma eller besliiktade med de socialistiska grundvdrderingarna. Det dr spdnnande att se var - ideerna tan *ols: f l t, Gunilla Wettergren, chefredaktor for Kommunalarbetaren, i ett ledarstick i nr

4 Antroposoflskt fordbruk och medicin: Fladda sorkar och nedgrivda urinblisor I forra numret av Folkvett granskade vi antroposofins syn pa md.nniskans utveckling och dess pedagogik. Rudolf Steiner utvecklade dven en speciell syn pa mdnniskans forhallande till miljon utifran den antroposofiska forestdllningen om det andliga forhallandet mellan minniskan, naturen och universum. I En lantbrukskurs, en skrift som likt manga av Steiners skrifter dr sammansatt av en serie foredrag, denna gang hallna infor antroposofiska jordbrukare i Koberwitz 1924, utvecklar han grunderna for vad som i vara dagar kallas biodynamisk odling. Steiners huvudkritik mot det moderna jordbruket var att mdnniskan forlorat kdnslan for den andliga karaktdren hos naturen. For antroposofin dr jorden en levande, besjiilad organism med speciella (biodynamiska) eterkrafter som spirar UPP i vixterna och ddrvid moter de kosmiska krafterna fran ovan. Natur$6dsel forden skall inte utnyttjas av minniskan for hennes egen vinning eller bekvdmlighet. Tvirtom Aligger det oss att varda och Aterstdlla jordens krafter. Bdst sker detta om de mineralier som tillsdttes jorden tillfors i organisk form - naturgodsel eller kompost. Hirigenom vitaliseras vdxterna, och dess eteriska formkrafter kan forbdttra mdnniskans tiinkand e, ty detta styrs ju (se forra avsnittet) just av samma eteriska formkrafter, verksamma i hennes eterkropp. Genom biodynamisk odling utvecklas vdxten egna vitala krafter. Vid antroposofiskt jordbruk dr jdmviktsbegreppet vdsentligt, harmoni mellan sadd och skord, mellan jordiska och kosmiska krafter och himlakropparnas stdllning. I synnerhet maste man betrakta saturnuskrafterna, samt krafterna fran I.tpiter och Mars. Saturnuskrafterna blockeras vid kall vdderlek, men nar fram och kan inverka pa jordens vitalitet vid varm vdderlek. FIA en sork? Sjiilvfatlet kan det vid biodynamisk odling inte bli aktuellt med artificiella godningsdmnen eller bekdmpningsmedel. I stdllet anvdnder man sig av alternativa metoder, som t ex den Steiner (A.a.) rekommenderar for att bekdmpa Akersorkar: Man flar nagra unga sorkar da Venus star i Skorpionen och brdnner skinnen. I det som har forintats i elden har man, enligt Steiner, den negativa kraft som svarar mot sorkarnas fortplantningsformaga. Om man sa tager askan och sprider den Folkvett. 'I., /89

5 over Akrarna uppnar man onskat resultat, dvs minskad tillvdxt av sorkarna. Moderna svenska antroposofer menar (t ex Berit Lofstrom, redaktor for Biodynamisk Tidskrift) att alla Rudolf Steiners metoder kanske inte dr tilliimpliga i Sverige idag, eftersom vi lever i en annan klimatzon, men att de i forskningens intresse iinda maste provas (intervju i Arbetaren le/u). Visserligen ldr det inte finnas nagra analyser som visar, att biodynamiskt odlade produkter innehaller signifikant ldgre giftmdngder dn andra, konventionellt framstallda. Detta beroende pe aft merparten av dessa gifter kommer fran luft- och vattenfciroreningar av PCB, tungmetaller mm som fororenar livsmedlen oavsett odlingsmetod. Detta kan emellertid endast uppfattas som en invindning mot den antroposofiska jordbruksldran om man bortser fran de speciella biodynamiska kvalit6er som vidlater de biodynamiska produkterna genom att de framstdllts i harmoni med de eterkrafter och de kosmiska krafter som Rudolf Steiner pa intuitiv v?ig uppdagat. Berllrade iven medlclllell... Rudolf Steiner hade aldrig studerat medicin. men han menade, att hans metod gav Folkvett. 1/ 89 honom mojlighet att trdnga igenom den synliga vdrlden in i den osynliga. Han betraktade sin insikter i andevdrlden som lika exakta och vetenskapliga som t ex den experimentella fysikens och matematikens. DA han salunda hade en esoterisk kunskap om allt, fran det minsta till det storsta, var det bara naturligt att han ocksa utvecklade en medicinsk teori, i skriften Hur antroposofin berikar liikekonsten. I grunden for den antroposofiska medicinen ligger den i forra numret av Folkvett behandlade ldran om mdnniskans "fyra kroppar" eller "fyra vdsensl d", som berikas med impulser fran osterldndsk traditionell medicin, folkmedicin, paracelsism, homeopati och galensk humoralpatologi. Fyra visensled SAlunda ser man hur balansen mellan mdnniskans fyra vdsensled - den fysiska kroppen, eterkroppen, astralkroppen och "sjdlen" - hela livet paverkas av tva poldra krafter: anabolism och katabolism, uppbyggande respektive nedbrytande krafter. Mdnniskan dr, sasom andligt viisen par excellence, endast delvis underkastad de lagar som den vanliga naturvetenskapen stipulerar. Antroposofin skiljer diirtill mellan trenne delsystem hos individen. Det s k 5

6 ovre systemet dr centrum for de katabola, nedbrytande krafterna och utgores av det jagiskt-astrala medvetandet. Det "undre systemet" (vdsentligen matsmdltningsorganen) dr ddremot centrum for de anabola, uppbyggande krafterna. Mellansystemet, som medlar dem emellan, utgores av hjdrtat och lungorna. Hdr dominerar astralkroppen, som uppat verkar pa jaget, nedat pa eterkroppen. Jagets 6verutvecklin$ och stltliela horn.., I den antroposofiska anatomin-fysiologin utgor varje organ ett hologram, satillvida som alla tre system finns representerade i varje organ, men endast ett av dem dominerar i varje organ. Sjukdomar uppstar till foljd av rubbningar av balansen mellan dessa tre krafter och kan foljaktligen vara generella - drabba kroppen som helhet - eller lokaliserade till nagot enstaka organ. SAlunda betraktar antroposofin manga moderna sjukdomar, t ex cancer, som ett uttryck for att jagets och astralkroppens medvetenhetskrafter till foljd av overutveckling i var intellektualistiska tid trdnger over sina brdddar och in pa det undre systemets, t ex matsmdltningens omrade. Antroposofin har en mycket utvecklad terapeutisk arsenal, innefattande dietforeskrifter, eurytmik och konstndrlig aktivitet sasom medel att Aterstiilla den balansrubbning mellan vdsensleden som man anser gett upphov till sjukdomstillstanden. I synnerhet har man blivit kiind for sina olika ortmediciner, varvid man ofta utnyttjar en s k antroposofisk princip hos drogerna, icke helt olik homeopatins ldkeprincip. Liksom homeopaterna anser man att den likande kraften frigores da dmnet spddes nagra miljoner miljoner ganger. Man hivdar, att den "antroposofiska principen" visserligen inte kan forstas eller pavisas utifran gdngse fysikaliska konceptioner, emedan den iir andlig, men att den samtidigt dr fysisk sa till vida att den inte passerar genom sterilfilter. Likt fallet dr hos homeopatin dr ldkemedlens beredningsprocess oerhort viktig for behandlingsresultatet. Likeorterna maste exempelvis sas och skordas vid bestimda stjdrnkonstellationer, och vid centrifugering maste man tillse att blandarens axel har samma lutning som jordaxeln. Vid beredning av ett kdnt rollekapreparat anvdnder man en metod som innebdr att blommor av rolleka, som skordats vid en bestdmd tidpunkt, ldgges i urinblisa fran hjort, varefter urinblasan omvd.xlande nedgrdves i marken och far hdnga i solen (Biodynamisk Tidskrift 6 / 83). Hdrigenom skall hjortens stora vitalitet (varom de statliga hornen vdl far anses vittna) overforas pa patienten. Mistelpreparat Framfor allt har emellertid i dessa dagar den antroposofiska medicinen blivit kiind for sin marknadsforing av mistelpreparatet Iscador. Misteln (Viscum Album) har redan av de keltiska druiderna anvdnts for sina ldkande egenskaper. Redan dessa forntida medicinmdn iakttog - liksom antroposoferna - strikta foreskrifter vad gdller ceremoniel vid skorden av denna halvparasitiska vdxt. Genom tiderna har den anvdnts som bot for manga olikartade sjukdomar sasom fallandesot, andtdppa och lungsot. I den antroposofiska liikekonsten anvdndes forutom hela vdxtens saft ocksa roten ddrav under namnet Senker vid cancerbehandling. Den anvdnds ofta i en spddning av 1:1 deciljon (1/1030) varvid dmnets fria molekyler avldgsnats fran preparatet och dess ldkande kraft till fullo frigjorts. Folkvett. 1/ 89

7 marna i LAOM (Ldkare for Antroposofiskt Orienterad Medicin) infor Alternativmedicinkommitt6n forsdkrat, att behandlingen ger goda resultat, och ddrvid hdnvisat till positiva effekter i enskilda fall. Uppgift star saledes mot uppgift. Det finns dock ingen anledning att anta att mistelpreparat som Iscador, Helixor eller Senker i nagot avseende dr mindre verkningsfulla dn de ovriga antroposofiska ldkemedel och behandlingsmetoder som hdr ovan berorts. Alternativmedicinkommitt6n, som dr det offentliga organ som haft till uppdrag att med Asidosittande av tillgiinglig medicinsk sakkunskap bereda vdgen for bl a denna typ av behandling av cancersjuka, har helt korrekt konstaterat att det foreligger diverge' rande Asikter om mistelterapins effektivitet. A ena sidan har ett betydande antal kliniska prcivningar foretagits genom Aren, i antroposofisk regi eller utanfor. Enligt de sammanfattningar som foreligger har man hittills icke kunnat pavisa nagon effekt av Viscum Album vid elakartade sjukdomar, med mindre dn man - som ocksa skett - forfarit pa mycket okonventionellt sdtt vid insamlandet och bearbetandet av data (se t ex Lrikartidningen 1985 sid 4325). A andra sidan har de c:a fem medlem- Efterord Artikeln om antroposofin dr en i langa stycken ndstan ordagrann rekapitulation av Rudolf Steiners ldra sasom den utvecklas i de skrifter av honom som finns tillgiingliga pa Stockholms Stadsbibliotek. Katalogen upptar ddr ett femtiotal titlar av de sammanlagt femhundra som lir skola existera. Den litteraturforteckning som nedan presenterats upptar det fatal tyska titlar, som inte var utlanade. Samtliga svenska titlar var utlanade och viintekon var lang. Detta dr dgnat at att vicka eftertanke, liksom forhallandet, att det i Sverige idag troligen finns fler mdnniskor som arbetar for Rudolf Steiners ideal dn for den socialistiska revolutionens. Trots att jag sa langt som mojligt forsokt vara korrekt i min Atergivning av Rudolf Steiners och antroposofins ldra ror det sig pa intet sdtt om en opartisk presentation. Den skulle aldrig godkdnnas av en antroposof. SA langt mojligt har jag sokt undvika att raljera, ty jag har ansett att mitt syfte med presentationen bist skulle fyllas om jag later antroposofin tala for sig sjiilv. Den invdndningen kan riktas mot min framstdllning, att den i sa ringa grad drojer vid antroposofins praktik, och de resultat som man uppges uppna inom t ex waldorfpedagogik, biodynamisk odling eller antro- Folkvett.'/../89 7

8 posofisk medicin. PA detta vill jag bara genmdl a, att a) syftet med min artikel har varit att presentera huvudsakligen ldrans esoteriska delar som dr mindre kiinda for allmiinheten dn antroposofins olika praktiker. b) De resultat av antroposofins praktiska verksamhet som pa ett nagorlunda sitt later sig kontrolleras med vetenskaplig metodik, enkannerligen inom lakekonsten, av allt att doma iir obefintliga. c) Det mot bakgrund av ovanstaende presentation av antroposofins teoretiska grundvalar finns goda skiil att anta, att de resultat som eventuellt kan redovisas t ex inom pedagogik eller rehabilitering mindre torde ha kommit till stand genom en i strikt mening antroposofisk praktik dn genom uppoffrande personliga insatser fran troende individer, av vilka det existerar manga savdl inom som utom antroposofin. ]ag har inte heller ansett det mojligt att polemisera mot antroposofin, ty personer som verkligen kdnner till och dnda omfattar de ldror som hdr presenterats torde sannerligen vara bortom all fornuftsargumentation. Mojligen kan jag hoppas att med artikeln viicka en och annan ldsare som till dventyrs hyser vaga sympatier for antroposofin men saknar information om dess ldra. Om han eller hon inte skulle kopa min framstdllning som den star, kan bifogade litteraturlista mahdnda vara till hjalp. Hans Isaksson Fiir ovanstlende presentation har anvlints: Die Welt der Sinne und die Welt der Geistes (Dornach 1933) Pfade der Seelenerlebnisse (Dornach 1929) Vom Menxhenriitsel (Berlin 1929) Mitt liv (Sthlm 1947) Den bibliske skabelsehistories hemmeligheter (Kopenhamn-Oslo 1936) Ilkleykursen del 1 (StNm okiint tryckort och-dr) Initiations-Erkentnis (Dorna ch 7927) Samtliga ovanstaende skrifter utgor foredrag av Steiner som av hans efterfoljare sammanstdllts i bokform. Om antroposofisk medicin kan med fordel ldsa hos: Frants StaugArd: Den folkliga medicinen (Sthlm 1979). En rapsodisk oversikt over den antroposofiska rorelsen i Sverige finns i Arbetaren 18/84, Ahto Uisks artikel om den svenska antroposofin. For kdnnedom meddelas namnen pd ndgra av de antroposofiska fiireningar och grupper, som verkar i Sverige: Antroposofiska Sdllskapet i Sverige, Eurytmiforeningen, FALK (Forenin gen for antroposofisk ldkekonst), LAOM (Ldkare for Antroposofiskt Orienterad Medicin), Ldkepedagogiska Instituts Forbund, Riksforeningen for Waldorfpedagosk, Rudolf Steinerseminariet, Stiftelsen Skillebyholm, Svenska Biodynamiska Foreningen. Tidskrif ter me d antrop osof i sk inrik br ing : An tropo s, Balder, Biodynamisk Tidskrift, Nordisk Tidskrift for Antroposofisk Medicin, PA Viig - tidskrift for waldorfpedagogik. Ovrig litteratur: (Forliigges och distribueras via Antroposofiska Sdllskapets Bokhandel och Forlag pd RAdmansgatan i Stockholm): Rudolf Steiner: Goethe als Vater ein neuen Aesthetik (1888), Die Philosophie der Freiheit (1894), Coethes Weltanschauung (1897), Theosophie (1904), Wie erlagt man Erkentnisse der hohern Welten (1909), Die kernpunkte der sozialen Frage (1919), mm. 8 Folkvett. 7/89

9 Vetenskapen ir in$en svart Hda! T Tyskland finns en person vid namn I Erich Schulte-Berge som de senaste Aren pa eget forlag gett ut Atminstone 29 tryckta hdften. Dessa behandlar fragor om allt fran atomernas uppkomst och tyngdkraftens orsak till istider och forna gudars (astronauters) symboler fcir kdrnreaktioner. Pa varje sida i hans skrifter finns korta stycken som borjar med ett pastaend eller en fraga, varpa foljer hans Asikt i fragan; man kan inte kalla det en forklaring. Det hela paminner om katekesens "Du skall inte... Vad dr det?" Vanligen dr han sdker pa sin sak, men ibland medger han att det dr en hypotes eller att han tdnker sa. NAgra exempel pa hans "forklaringar" kan belysa hans tankegangar. Materiens minsta bestandsdelar dr "magneta" (sing. "magnetum") vilka dr vagor. Dessa dr i stdndig rorelse och liksom gasmolekyler ror de sig frimst mot omraden med ldgre tdthet eller mot vakuum. Tyngdkraften definierar han som en tendens att jdmna ut materiens tdthet, vilket ju "magneta" gor. Solen och jorden dras mot varandra for att de har olika tdthet. Om jorden stortade in i solen, sa skulle tdthetsskillnaden utjdmnas. Drar man ut konsekvenserna av denna tankegang, sa borde det inte finnas nagon tyngdkraft mellan Neptunus och ljranus, for dessa har unge. fdr samma tdthet. Emellertid upptdcktes Neptunus genom att den med sin tyngdkraft paverkade Uranus' bana. DA skillnaden i tithet mellan jorden och vdrldsrymden ir mycket stor, sa borde jorden explodera i "magneta" som floge ut i rymden for att utjdmna skillnaden. Syndaf loderna Han pastar dven att jorden under mer dn 99 Vo av den geologiska tiden varit holjd i ett c:a sex kilometer tjockt molntdcke. Vid vissa tillfillen har detta regnat ned. Nederborden har da varit c:a nittio meter eller hffi, vilket lett till syndafloder. Den senaste intrdffade Ar f. Kr. Om och i sa fall hur han motiverar detta Folkvett.'/.,/89

10 vet jag inte, di jag iirte haft tillgang till hans hdfte "Die Sintflut" eller "The deluge in C." PA andra stillen i sina skrifter ndmner han att havsytan sjunkit meter ndr vatten inte avdunstat for att Aterbilda molntdcket efter en syndaflod. Han ndmner dven att luften i molntdcket inneholl 3 Vo vatten och att hdlften av detta regnade ned under en syndaflod. Det hdr ger en regnskur pa mm men ingalunda mm. Hur mycket vatten det fanns i molntiicket tycks vara oklart men trycket pa jordytan under molntiicket bor ha varit mellan 20 och 26 atmosfdrer. Hans sinne for siffror dokumenteras dven av hans pastaende att om jordytan vore helt sliit sa att oceanen tdckte hela jordytan, sa skulle havsdjupet vara 256 meter. Det rdtta vdrdet dr tio ganger storre, nagot som han borde ha insett, de oceanernas medeldjup dr meter. Erotlsk fuslon Egendomlig dr ocksa hans tolknin g av forntida bilder - naturligtvis ndmner han inte var dessa finns. Han pastar att en fallosbild betecknar en vdteatom som kan trdnga in i en annan atom, vilken symboliseras av en vagina. Tillsammans betyder de en atomfusion. Det hiir visar en langt utvecklad atomfysik hos forntidens folk. Med tanke pa mdnniskornas fantasi dr det inte forvanande att dylika ogrundade Asikter framfors och vare det mig fjdrran att fordra censur for dylikt. Dd.remot iir det mdrkligt att dylika id6er far stor publicitet och manga anhdngare. Schulte-Berge har kanske inte nagon storre fan club men t ex Velikovsky och von Dliniken har ju fatt manga troende. En orsak dr att somliga journalister hellre publicerar sensationer in fakta och vettiga men mindre glamorosa id6er och diirigenom underblaser de tron pa allehanda fantastiska och civernaturliga saker. Mer om resultat Tyvdrr har dven vissa vetenskapliga populisatorer en viss skuld. Det finns sadana som skiver mera om vetenskapens mdrkliga resultat dn om hur man kommit fram till dessa. Det hdr leder till att manga lekmdn inte ldr sig att friga efter motiveringarna for ett pastaende utan svdljer vad som helst, speciellt da de tror att en lekman inte kan forsta ett vetenskapligt resonemang. Ddrfor ser de inte nigon skillnad mellan myten om Atlantis som sjonk ned i havets djrp och platt-tektoniken som sdger att kontinenterna glidit tusentals kilometer ldngs jordytan. De forstar inte varfor Bermudatriangeln inte kan dra ner fartyg och flygmaskiner ndr svarta hal kan dra till sig allting, t.o.m. Ijuset, eller varfor astrologin kallas pseudovetenskap medan astronomin dr en vetenskap, da ju bagge dr ytligt sett lika matematiska - horoskop kan ju stiillas med datorer. Det dr illa om en popularisator gor vetenskapen till en svart IAda som ger ut mdrkliga men obegripliga resulta han borde i stiillet forsoka ge en inblick i det spdnnande dvetyr forskningen dr, ddr de overraskande resultaten dr foljder av ett detektivarbete. Nils Edelman Killor: Erich Schulte-Berge: The Common Cause of Gravitation and Centrifugal Force. 1 uppl. 1984,2 uppl ll Calaxies and Geology tl Stars and Strata tt Craters and the Pre-Christian Cross tf The Old and New Skics Folkvett.'1,/89

11 Om nyttan av det enkla Den femte artlke].n l var artlkelsenle om vetenskapsfllosofl hand]-ar om enl<elhetekravet pa vetenskap].lga teorler.. Det gtsngse syns6ttet pa f6nhe1- ]-andet me1ian teorl och emplnl bru!<ar uttryekas med ordet hypotespn6vnlng. Med detta avses att man sttrlier: upp hypoteael- och sedan utfdn obsenvatloner som kan bekrtrfta (venlfl.ena) e]-]-er. motssga ( f a].slf l.ena) dessa hypoteser. Va].et me].lan teorler Glvet en observatl-on e]-].er sam- Il.ng av obsenvatloner kan det flnnas hur manga teorien som he ]-s t som s t Hrnmen med 1al<t t a- gelserna. Hur ska vl dg kunna ve].ja ut en av dessa teorler? Man lran I ll<na denna s l tuatl.on med uppglften att flnna en regej. bakom en talserle. Antag att du fdr- t111 uppglft att sega efter vl]"}<en negel f61j ande ta].serle 5r uppstdi]-d: 2, ll, 6, Det flnns otrndllgt man$a regl-er som sku]-]-e kunna ge en ta]-- serle som b6njade pa detta strtt. NAgna exempel: (1) Det n:te ta.iet 1 serlen trr }lka med 2n. (2) Det n:te ta]-et trn 2 n5 L?nz +?lln - L?. ( 3 ) Det n: te talet Hr. nr 6nz + L3n 6. De flesta skulle spontant vd]-- Ja rege]- (1). Egent].lgen flnns ilet lnget skh.t at t denna negel sku].le vara sanno]-lkare 6n nagon av de andra, men det verkar rlm].let att f6nst pr6va en enkel regel lnnan man prdvan en annan och lrnang.]'lgare. FnAn denna hypotes f6lj en slutsataen att nh.sta, ta1 b6ra vara 8. An nh,sta. tal 8, f6rst6rks v&r tro pa hypotegen, Folkvett.'/../89 men helt s5kra har vl lnte b].lvlt. An n5sta ta.t lnte 8, tvlngas vl byta hypotes. Antag att vl far veta ta} eften tal 1 serlen. Om vl da he]-a tlden maste byta hypotes, med en ny hypotes ef ter var^j e tal, verkar det lnte som om v1 vanl-t framgangsrlka. Det vore lnte serskllt fdrnuftlgt att da avbnyta eften t ex det LO:e ta].et och f6nklare' att den ht/- potes vl Just de har (ocn som trn annor1unda 5n den vl hade ef ter det 9: e talet )- maste vara den rlktlga. Innan vl sian oss t1ll ro med en hypotes v111 vl ha eett att den hel].er. f 6r et t nlgon1unda antal nya ta1 som vl fgtt efter att v1 formu]-enat hypotesen. Den htsn ]-lknelsen vlsar pa tva grund].eggande pnlnclper fdn va]. av teorler oeh hypoteser, n6m]-lgen dels enl<elhetskravet (vl valde alternatlv 1 ovan), dels pnlncipen att en hypotes b].1r trovh.rdlg fnh,mst genom de pndvnlngsn den bestar efter att den han uppsttr].lts. LAt oss se nbrmare pe enkelhetskra.vet. Enkelt men lnte begnlp].lgt? Enkelhetskravet brukar hlstorl-skt anknytas t111 Wl].Ilana Oeeam ( d ), Eiom bidrog v6senilst t111 dess formu]'erl.ng. Det ka].]-as ofta f6n ff Occamg rakknlvn, och dess k].asslska form trn sentenc en frman b6n lnte l onddan mangfa].- dlga entlteter.na.rf (Oet evar- 11

12 Oversatta ordet frentltetfr betyden n6rmas t rrvegenden, men dvenstrtts htrr ]-tsmpllgen fnl-are med f?begrepptt. ) Knavet ps enkelhet har, som fnamgar av denna l<].asslska formulerlng, lnte med begrlpllghet att gdra. Det Er lnget knav at t hypoteser slta va.ra ].tsttbegnlp]-1ga. Enkelhet betyder htrn 1 sttrliet: avsaknad av on6dlga teoretlska element. Ett exembel: Man skulie ml/cket v61 l<unna ers6tta teorln om gnavltatlonsl<raften med en teorl dtrr det flnns tva l<nafter, h attnahenande och " lr{aturen behagas au det enkla, ej au de (iuerflodiga orsakernastdt." Isaac Newton, Principa, bok 3. en repe]-]-erande. Det 6n lnte evart att ge en sadan teorl en sadan matematl-sk utfonmnlng att den furutstrger exakt samma emp1nlska observatloner som den g6ngse teorln. Men en sadan teorl eku].le lnte anaea motlvena,d om det l.nte elek att l eo].ena de bada lcnaf terna f nan vanandra och vlsa att de ff f 1nn6 tr oberoende av varandrra. I avvaktan pa sadana observa.- t loner kommer tval<naf ts teonln at t f 6rkae t e,s dtrnf 6n at t den lnnehal].er f]-en teonet1ska begrepp tsn vad som behuvs. SA lltet teonl som m6ji1gt Enke]-hetekravet lcan ocke& fonmulerac sa att m&n eftenstntrvar att med sa 1ltet teori som m6j 11et fdnklara ea mycket emplrl som muj]-1gt. En vlktls del av styrkan hos Newtons gravl-tatlonsteorl var att den mlnskade det anta]. teoretlska grundbegrepp som beh6vdee f6n att f6rk].a,ra kroppans rdrelse. Fdne Newton hade det funnlts dels vlsea ndne]-eelagar f6n l<noppar vld J ondytan ( den tennesta mekanlken ), dels a.ndra r6re].se]-agar f6r hlm]-akropparna ( den eeles ta mek,anllten ). Newton 1yckades skapa en enhet]-lg teonl f6n dessa ttfl synes helt o].lka former av 16- re].se. Mer emplnl- kunde f6nk1araa med ftsrre teoretlska grundbegrepp. Fyslkern Helsenberg har sagt: ff Endast en Person som f6ns6l<er. att trndra sa l1tet som mdj llet t f teonlnl kan b]-l f rramgangsrll<, tv dtrnlgenom g6n han det uppenbart vad fakta tvlng;ar f r^am. fr Enl<elhetslcnavet har ett samband med kravet att vetenskapen ska Ee lntersubjel<tl-v, gemens ann!<unskap. Teoret l. ska antaganden som lnte med Helsenbergs ord tvlngas fram av fakta kan vtrljas PA o]-l.ka e6tt av o1l-ka Personer. Den rl-m].lgaste v5gen t111 ett gemensajtlt. lntersubj eltt 1vt va1 av teonetlska antaganden Sr att endast g6ra mlnlmala antaganden, d antaganden som lnte kan undvl}<as. Enke]-hetsknavet H'n en forsknlng6strategl, lnte ett postu]-at om verklleheten. Det fir lnte to].kas sa att vl ska utga fnan att verkllgheten maste vara enkel. En sadan f6rutset tnlng sakna,n vl undenlag f6n. Det flnns manga exempel pa att vetenska.pens utveckllng har lett t111 mer komp]-lcerade 1 st6]-let f6n tlii enk].are teorler. Boy]-es ]-ag fdr gasers tr:yck, temperatur och vol}rm (PV = RT) ersattes av en annan som var mer komplj.eerad ((P*a/Y')(v-o) = RT ). Elnstelns gnavlta.tlonsteonl 6n mer kompllcerad 6n Newtons, etc. Det hand].ar h6n om kompl1katloner som tvlngats fram av observa.tloner, och att 1nf6- ra sadana kompllkatloner stnlden lnte ai]'s mot enkelhetsknavet. Sven Ove Hansson 12 Folkvett. '1./89

13 0 Arsm iitet Den 23 apr i I hdl I fdreni ngen Vetenskap och fol kbi I dni ng Arsmdte pa Tom Tits 6x per irnent i Sddertil je. Fdre Arsmbtesfdrhandl ir,garna uisade Arets folkbildare, Klas Fresk, experimentuerkstaden fdr ftjreningens medlernrnar, Klas Fresk fick sedan motta diplomet fdr Arets Fol kbi I dare, v i l ket tjuer lhmnades au Er land Ri ngborg, general di rektdr i Skoliiverstyrelsen, I det t a nummar av Fokvet t en verksamhetsberhttelse protokol 1 fran Arsmdtet, Tom Tits. rapporterar u i fran Arsmdtet, Fdrst med f iir Ar 1988 och pa ef t er f 61j ande s i dor bokslut samt en I iten betraktelse kring Verks amhet s b eret t else fcir Vetenskap och Fotkbildning 1988 Al 1n5nt L}Eir:?44 l jar', 1988 i,s! neclensar'taiet. I januar-i 198e liade antastieit tiii?72. Styrslsens sanmans5tt ni. ig har \rarit srn fcljer: Per-3l.cf!'{u1th, o ordf Suen Gve!'lanssonr.o vice ordf, ocii ansvarig utgivare fer Fcl k,,ret Barbrc Asnan, s sekr Kenstin J.3!-i-And, c ka"ssdr Suant e Janscn, c Gur',nar St e i neck, cj Jcnas Sciderst rcim, o redakt cln f 5: FcI k,;et t Perturi Pcuti.ai.nen, s nedaktl;r f Cr Fci kr:et t Anna Schyt t, s necakt cr ftsr Fc1 kuet t Beri'lCt Brehmer, s c-crci nar ie s-suppleant De: 2? -ars i988 hade fdreni.nge. 3.:^sm$te ps Flrsikur,l i Stsck!-lc1rr. Kcrt'are anfs?ancen hdlls a\i SC Harissen, G St e i ne'ck.och S,Taif scn. D,$rpA fc1;de en all.nan Ciskussisn oa f,5neni nger, sch dsss uerksanhet. I bbr j an alj hsst en ut l yst es et t r'eclernsmdte sam tyuarr fick inst Hi I as ".-Ianes Fandi, f rsn s.i*rs)'stererganisat ion CSICOP i USA, skul1e ghsta f$reni nger: sch i:411a filrecrag. Randi blerr dlrck =jurk cch fick instslla si.n Eurcparesa. FCrhcppni ngv is kcrnmer Far,di i.lncer i;aren e1 Ier fsrsc!:iiirnaren l?89, Den 5 decer,ber h51 1s rned I enrsir,.iit e, DA talace fdr-:-a Arets foikbilcare l-'lans RehnualI oll popul.ar uetenskap i TLI. Islbyet! Under i:erksamhet ssret har f yra Folkvett.1/89 13

14 --_ nummer av t i dni ngen Fol kuet t kommit ut. Radakt ionen har utokats med en person, Anna Sehytt, Suen Oue Hansson har var i t ansvar i g utg i uare, man Suen fungerat som redakt 6r, I nummer 4 lba pabi5r j a- des en g rans kn i ng au ant roposofi n, of t t ema som Fot kuet t At erkommer ti11 i kommande nummer, Arele felhbrldece seh Acelg sr!!ece fsc= Fdreni ngen del ar sedan L?97 ut tua utm5rkelser i slutet au Aret, Arets fol kbi I dare och Arets f6rvillare. Ti11 Arets fotkbildare lggg ut sags K I as F res k som Er i d givaren och entusiasten bakom Tom Tits experiment i SddertAlje, Ti11 Arets ftjrvillare utsags Ame- I i a Adamo i d g i uaren och entus i ast en bakom Aft onb I adet s sat s- n i ng pa,s pakonst er och med i c i ns k humbug, Et t pressmeddel ande om ut nanni ngarna skickades ut dagarna f6re jul' Ehonoui Fdrani ngen fick under Arat ett publ icer i ngsbi drag fr$n Naturvet enskapl i ga fors kn i ngs radet, avsett fdr tryckning au Folkvett, Bidraget Er pa 30 OOO kr och f6rvaltas av NFR, Hittills har bidraget anuant s f 6r en t rycker i -- rakning pa ca 5 3OO kr, Med I emsaug i ft en under l?gg har var i t 75 kr oeh prenumerat i onsaugiften 50 kr, KassabehAllningen uar uid uerksamhetsarets ingang?5 8OO kr och uid Arets utgang Zs loo kr, medlemsavgiften ska htjjas till loo kr och prenumerat i onsavg i ft en tilt 75 kr f o m 1?89, J.nfQc gerbseubelgace!!?e? Styrelsen vill framhalla tua uer ksamhet er i nom fijren i ngan som 5r v i kt i ga i nf6r framt i den, Det ena Ar att u5rva flar medlammar och prenumerant er och at t f6rt At a kont akt n5t et me I I an med I emmar na, Detta Ar en uppgift f6r alla fijren i ngens rned I emmar, Den andra huuuduppg i ft en Sr at t ytterligare utveckla var tids kr i ft Fo I kuet t, Auen har behdus dat i d6er och ar bet s i nsat ser fran manga fdreni ngsmedl emmar, Stockholm 17 april l?99 Styrelsen Vid hdstmiitet faststalldes att 1,4 Folkvett.1/89

15 P rotokoll Protokoll frrin 6rsm6te i vetenskap och Fotkbildning den 2z april 1gg9. $ I \/al av rnijtesfunktionirer. \jaldes Ciurrnar Steineck till ordf<irarrde, Barbro Asnran till sekrcterare och Arrna Schy'tt och Kerstin Jon-And till j u steri n gs JrersoltL'r. [j 2 Godkinnande av kallelsefcjrfararrdet. rncitet at t godkiinna Trots att kallelse till irsnr6tet skickats ut fcir sent besliit kallsefcirfarandet. 5 3 Fzrststdllande av fijredraguingslist.an. $,la St1'rc.lsens irsberdttelse fcjr lgeb. $ 4b Bokslut $ 5u Revisoreruas beri"ttelse fcjr lge8. $ 5b Faststdllande av bokslut 1g88. $ 6 Frdgan om ansvarsfrihet for stl.relsell. $ i \,'al av ordftirande. $ 8 \jal av kasxjr. $ I \/al av civriga ordinarie styrelseledaniciter. $ l0 \Ial av suppleanter till styrelsen. $ 11 F'<irslag att irsmcjtet detta ir utser foreningens vice ordfiirande Val av revisorer och revisorssuppleanter. $ l3 \/al av valberedning. $ 14 Diskussion om hur vi ska tngagera fler medlemrnar i fcireningens lopande verksamhet. Vilken t-r-p av nredlennaktiviteter behciver vi nrer av? \ llr ( )r rtg;r lt';rg,11". Beslijts at t faststdll a fcired ragn i n gsl istan. Nlcjtet godkande styrelsens Arsber6ttelse. Kerstin Jon-And berlttade om bokslutet. Enligt revisorerna var bokforingerr skcitt utan annrirkning Boksl utet faststdl ldes. St1'relsen beviljades ansvarsfrihet. Per Olof IIulth raldes till ordfcirande. Kerstin Jorr-And valdes till k:r^sscir. Till ordinarie stl,relseledarnoter valdes Svarrte Janson, Sven Ove llansson, Gunnar Steineck och Jonas Sciderstriirn. Till suppleanter till stvrelsen valdes Berndt Brehmer, Lenlart Johansson, Anna Schl'tt, Barbro As.r,an. I\{<itet beslut,ade i enlighet med fcirslaget och uts6g Svenove Ilansson till vice ordfiirantle. Till revisorer valdcs Lars-Olof Pettersson och pelle palrn och till revisorssuppleanter valdes I\[argareta Blonrberg och Jan Arrr,.n. Till valberedning valdes l)ertti Poutiainen, Ulf Ivarsson och UlI Lindstriinr. Olika idtler diskute'rades, bland annat kon-r ett fcirslag upp orlr att nran skulle publicera en bok orn kvasivetenskap. lnga iivriga friigor togs uj)l). ij l(; Nlot,'t;n'slrrtatlt's. Vid protokollet. -'- ' ),,$r,- /v,- '1-- - Barbro Asman Justeras: /d"dd-ffue'{ Kerstin Jon-And fu6,ry Anna Schytt Folkvett.'/',/89 15

16 Bokslut Bokslut ftir Fiireningen Vetenskap och folkbildning Ar 1988,/89 Behillning vid irets biirjan Bankbok. PK Postgiro, Progek, konto 212 Kontant kassa 6.824: :15 186:20 25.?71: :36 Inkomster Medlemsavgifter Pren umerations avgifter Diverse konton 18.9?0: : : :90 Litgi fter Tryckning Folkvett Distributioq Kontorsmateriel Progeks tjdnster Diverse konton : :95 46: :- 5?0: :75 Fiirdndring -649:85-649:85 Behillning vid irets slut Barrkbok, PK 3603 ZB 2732i, Postgiro, Progek, konto 212 Kontant kassa 7.180: : :30 74: : ,27:57 * Ytterligare en utgift fiir tryckning om 6253:- har betalats frin ett NFR kontrakt pi 30000:- som fiireningen har tillging till med NFR som fiirvaltare. Stockholm /C,^rt,- he,,*,/ Kerstin Jon-And Kassiir 1,6 Folkvett. '1.. /89

17 Tom Tits experirnent Det uar litc som att konma in i en gymnast i ksal. Jag fick en pl6tsl ig uision au skolt idens fn a skyltar PA Tom Tits finns inga skyltar scm t a 1 ar om hur man s ka g6ra, I Eskiga redskapsgymnast i k. Hen Dat bghdus i nt e, Ex per i ment en Er den k5nslan byttes snart ut mot sa enke{ t och k I ur i gt ut formade en upprymdhet och nyfikenhet, Tom Tits Ar lek rol ig uetenskapl ig sa at t bade bar n och uux na f6rstar intuitivt hur man gijr, ElIer Iek, CIch h5r Sr det ingen som kollar att du klarar au nagot och ocksa kommer man pa et t nyt t eget sat t som man kans ke i nt e komm i t inte fuskar aller g6r fel, pa om man bara hade f6i j t en Tom Tits axperiment Er en utstallning ftjr barn och vuxna i alla Aldrar, HAr denonstreras naturlagarna enl igt principen " learni ng by doi ng " ( 15ra genom att gdra), Det Ar bara att ge sig i nst rukt i on, Fenomenet vag 16re I se demonst reras genom en rhcka med br i ckor i en ranna. NAr j ag pet ar i gang br i ckor na far j ag en fys i s k k5nsla av vad en vagrdrelse Hr och hur den for t p I ant as i rummet. i kast med nagot av de ca sextio Enkla t r5model ler ex per i ment en, sat t a i gang det och se uad som hhnder, Fdreni ngen HAr finns ett skalformat bord med en biljardboll som visar hur en Vetenskap och Folkbildning htill planetbana bl ir el I ipt isk; h5r f i nns en rot erande s pr i nk I er som sitt Arsmdte pa Tom Tits i Siidert5lje och blev guidade runt i ex per i ment uer kst aden av i n i t i a- t i vt agaren K l as F res k, uisar coriol iskraften och har f i nns en rdst st yr d I aser som ritar mtinster i taket, I enkla Folkvett. 1/ 89 17

18 t ramode I I er kan man sj A I u bygga en ualu-bror FUIIa kulor utefter lutande plan oeh mycket annat, HAnga som kommer hit siger ',Ar det i nt e mer Hn det h5r?,', berattar Klas Fresk. Men en sadan reakt i on t ycker u i Ar bra, fort - s5t t er han, fijr det bet yder at t de inte uppleuer Tom Tits som sa stort och 6vermSktigt som mus er ibland kan vara, AndA s5ger manga att det rol iga med Tom Tits Ar att det ai It id f i nns nya ex per i ment h5r, Vad de inte uet Ar att det Ar da sj5lva som upptaeker nya saker fijr uarje gang de Ar her? " I nte sa merkuardigt " Sen s5ger en del att " det h5r var v51 inte sa m5rkuerdigt' det h5r skulle vi kunna g6ra sjelua", seger Klas Fresk. Men det tycker u i ocksa Ar bra, Det Er ju det som Ar meni ngen' att st imulera ti11 egna aktiviteter, 18 Det 5r roligast att se Tom Tits t i I lsammans med barn, Jag hade med mig tva syskonbarn, Johan 6 och Mart i n 4. Det Ar en har I i g k5nsla nhr en sexaring griper tag i an, tjuter au gl5dje och ropar: Anna titta, det Ar JAG som har sat t i gang den? Ogonen I yser pa den stolte sto- Folkvett.'/../89

19 @.: r e b r. 3 i s e r. ; s, 3 r r,p e. k a. r d p F n o t t aket r:h i. b.3lien riirne i ssn!-usei frem r I k t n i.n g m c t a n C r a er' s i i*n salen" Det g5r^ inile t i 11f redsst*i nhr de sjsli;a r imenten att Lelsen ta niste lrss Lista.r- i;t,ca barneii! -, u l ^e t i t r e * funge!-ar cch sen satter igsng Cen cch se uad sannharder-, 4nna Schyt t Folkvett. 1/ 89 19

20 Styrelsen Efter Arsmdtet 1989 ser styrelsen ut si hdr. I kolumnen for uppdrag betyder "o" ordinarie ledamot och "s" suppleant. Fet stil betyder att uppdraget Ar tillsatt av Arsmdtet, ovriga uppdrag iir fdrdelade vid styrelsens konstituerande sammantrdde. Namn Berndt Brehmer Psykologiska institutionen Box , M Uppsala Sven Ove Hansson Sulitelmavdgen Bromma Per-Olof Hulth Olshammarsgatan Stockholm Svante jansson Skolgatan 20A,3 tr Uppsala Kerstin jon-and Onnemoviigen Tullinge Lennart fohansson Kanelgrdnd Tyreso Anna Schytt c/o Mannerfelt Bragevdgen 5, nb 1,1,4 26 Stockholm Cunnar Steineck Vassvigen 8A Bromma fonas Sbderstrom Ornbacken Hdgersten Barbro Asman Tullingebergsvdgen Tullinge Tel hem018/ arb 018/ B/ (dven dagtid) hem 08/ arb W/1, hem 018/ arb 018/ hem 08/ arb U/16 46 M hem08/742m6 arb 8/ hem 08/ arb ffi/7%%17 hem 08/ arb U/ hemc8/7m2491, hem 08/ arb ffi/1,64644 Uppdrag s o vice ordforande, ansvarig utgivare for Folkvett o ordfiirande o o kassiir s redaktor for Folkvett s redaktor for Folkvett o ansvarig for kvacksalverifrdgor o redaktor for Folkvett s sekreterare 20 Folkvett. 1,/89

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

: :. '. =f# = ', ...i ,.**9.31

: :. '. =f# = ', ...i ,.**9.31 =f# = ',,.**9.31...i : :. '. -- E\, -5c@J1A-ete:r= Kroatien fortsitter att fasci nera P5 Scandjet dr vi stolta over att presentera detta 5rs version av Kroatienguiden. Vi har gjort v6rt basta for att ge

Läs mer

Hade jag sextusende daler (sång nr 14)

Hade jag sextusende daler (sång nr 14) Hade ag sextusde daler (sång nr 14) Text och musik: Carl Michael Bellman Tor 1 c Arr: Eva Toller 2009. Tor 2 c. och Basso 1 c 1.Ha - de ag sex - tu - s - de. da - ler i kvar - ta - ler, i kvar - ta - ler.

Läs mer

tu/\ Antroposofisk medicin

tu/\ Antroposofisk medicin h\ tu/\ \ / t \ Antroposofisk medicin Ledare Antroposofisk medicin Kaotisk dynamik Rapport frdn Bad Tolz Kritisk ufo-rapport Pressnotiser Internationellt sid 3 sid 4 sid 9 sid 12 sid 14 sid 15 sid 17 Nya

Läs mer

Kila-Flatö Dikningsföretag 2004 Samfällighetsförening

Kila-Flatö Dikningsföretag 2004 Samfällighetsförening Kila-Flatö Dikningsföretag 2004 Samfällighetsförening Resultaträkning 2009-05-01-2010-04-30 2008-05-01-2009-04-30 Intäkter Fakturering medlemmar 28 539 567 556 Övriga intäkter 11 582 9 930 Summa intäkter

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

Arsredovisning. Legevind Ekonomisk Fiirening. 76960t-62s7. Riikenskapsiret. fdr

Arsredovisning. Legevind Ekonomisk Fiirening. 76960t-62s7. Riikenskapsiret. fdr \- Arsredovisning fdr \, Legevind Ekonomisk Fiirening 7696t-62s7 Riikenskapsiret 26 L Legevind Ekonorn isk Forening 76961-6257 1(6) Styrelsen for Legevind Ekonomisk Forening far hiirmed avge Arsredovisning

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Protokoll fran Alanasets Sndskoterklubb

Protokoll fran Alanasets Sndskoterklubb ft Protokoll fran Alanasets Sndskoterklubb S1. Val av ordf6rande och sekreterare fdr m6tet samt m6tets oppnande. M6tet valde Peder Liinasaari till motesordf6rande tillika motessekreterare. Motet oppnades

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

Antroposofiska Sällskapet

Antroposofiska Sällskapet Antroposofiska Sällskapet Framsida: Motiv från takmålning i Kulturhuset i Ytterjärna, Arne Klingborg. Interiörbild från Goetheanum, foto Charlotte Fischer. Andra upplagan, tryckår 2013. ANTrOPOSOFI IDAG

Läs mer

Protokoll fran ordinarie stdmma for Skredsviks fiber ek. fcir.

Protokoll fran ordinarie stdmma for Skredsviks fiber ek. fcir. Protokoll fran ordinarie stdmma for Skredsviks fiber ek. fcir. Tid och plats: sdndagen den 19 apr1l2015 i bygdens hus, Skredsvik. $1. Miitets iippnande Frireningens ordforande Kj ell-ake Karlsson cippnar

Läs mer

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 270 lottnummer 1.000 kronor vardera:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 270 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 14-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

Något krav på ålder finns inte men det krävs i många sammanhang att majoriteten av styrelsens medlemmar är myndiga.

Något krav på ålder finns inte men det krävs i många sammanhang att majoriteten av styrelsens medlemmar är myndiga. Att bilda förening Varför bilda en förening Skälet till att bilda en förening bör i första hand vara ett gemensamt behov att samverka i organiserad form om ett gemensamt intresse. Att man önskar få bidrag

Läs mer

STADGAR FÖR IDEELLA INTRESSEFÖRENINGEN BRANSCHORGANISATIONEN FÖR TEKNIKINFORMATION (BOTI)

STADGAR FÖR IDEELLA INTRESSEFÖRENINGEN BRANSCHORGANISATIONEN FÖR TEKNIKINFORMATION (BOTI) STADGAR FÖR IDEELLA INTRESSEFÖRENINGEN BRANSCHORGANISATIONEN FÖR TEKNIKINFORMATION (BOTI) 1 Föreningens firma Föreningens namn är Branschorganisationen för Teknikinformation (BOTI) 2 Föreningens ändamål

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER SEMMELWEIS DAGBOK TEXT 1 Juli 1846. Nästa vecka får jag en befattning som Herr Doktor vid förlossningsklinikens första avdelning på Wiens allmänna sjukhus. Jag förfärades då

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS).

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). 1(6) FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). INTRESSEFÖRENINGENS NAMN OCH SÄTE 1. Den ideella intresseföreningens namn är KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS) och har sitt

Läs mer

KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET

KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET Uppmärksamhet är kanske den enskilt viktigaste ingrediensen för mänsklig utveckling näringslösning för själen. Om du tänker på tillfällen i ditt liv då du har utvecklats, tagit

Läs mer

ernail: info@ palmfestivalen.com 80 275,00 266 425,00 20 656,00 577 901,00 275 0q0,00 697,00 44 397,40 100 000,00 35 000,00 8 122,43

ernail: info@ palmfestivalen.com 80 275,00 266 425,00 20 656,00 577 901,00 275 0q0,00 697,00 44 397,40 100 000,00 35 000,00 8 122,43 relleborg PalrnFestivale Box 308,23 I 2TTielleborg ernail: info@ palmfestivalen.com ArsreCovisninq för PalmFestivalen 201 2. RESULTATRAKNING lntäkter: Affärer, hyra Knallar, hyra 80 275,00 266 425,00 Ba

Läs mer

En pseudomedicin. fyller ltmnt

En pseudomedicin. fyller ltmnt En pseudomedicin fyller ltmnt I_-1 Ledare sid 3 Homeopatin - en pseudovetenskap fyller jiimnt sid 4 Citatteknik enligt Jehovas vittnen sid 11 Vdrderingar i vetenskapen sid 12 Vad hdnder med folkbildningen

Läs mer

13 eecm= 4rr^ 4 r2cm= 4lL ^ 24 lm6cm= 4Oe ^ = l7: 2s 4m2crrr =? az ^ 2815dm. zo rcm= 4Ot. e edm= 0.? 1032cm= 431 114cm= 4o?

13 eecm= 4rr^ 4 r2cm= 4lL ^ 24 lm6cm= 4Oe ^ = l7: 2s 4m2crrr =? az ^ 2815dm. zo rcm= 4Ot. e edm= 0.? 1032cm= 431 114cm= 4o? Lfi,ngd i deeimalform 1 12dm= 4Z ---------------- 21 8m7 = 0 12 ro= --------a 4?o 13 ee= 4rr = 2 of 322m58= lre za 33 73 dm= Zr J_m 1032= 431 30 2m4dm.-..7-114= 4o? * 31 25dm= 4tf 14 2 m65 = 21 6f 346m5dm=

Läs mer

FRÅN MASSA TILL TYNGD

FRÅN MASSA TILL TYNGD FRÅN MASSA TILL TYNGD Inledning När vi till vardags pratar om vad något väger använder vi orden vikt och tyngd på likartat sätt. Tyngd associerar vi med tung och söker vi på ordet tyngd i en synonymordbok

Läs mer

o n k o k t k t fk t ej k t ek t k t o n k k k k k k jz

o n k o k t k t fk t ej k t ek t k t o n k k k k k k jz Ta tre mideråriga arr. Edeius yr. Herzberg Sra 1 Sra2 At 1 At2 Ter Bass1 Bass2 Sra1 a 4 ej ej t G =120 t t t t t t t a Sra2 4 4 ej ej a At1 4 s dj s s s s dj s s s a At2 4 4 s dj s s s s dj s s s 4 b Ter

Läs mer

En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner

En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner Ett årsmöte hålls för att stämma av vad som har hänt under det föregående året, bestämma vad som ska hända det kommande året och att välja

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

HÄR KOMMER JAG! Max: Max såg på klockan. Halva NO-timmen hade gått tack vare besöket hos Syster, så nu slapp han läxförhöret också. Perfekt det med.

HÄR KOMMER JAG! Max: Max såg på klockan. Halva NO-timmen hade gått tack vare besöket hos Syster, så nu slapp han läxförhöret också. Perfekt det med. Max: Ibland är livet perfekt, som nu till exempel. Maxat! Maxade Max! gnolade han för sig själv. Nån gång skulle han göra en hel sång på det, tänkte han. Den skulle bli hans signatur. Maxade Max. Fast

Läs mer

www.sjofartskultur.org

www.sjofartskultur.org Protokoll årsmöte i Sjöfartens Kultursällskap 2014 Årsmöte i Sjöfartens Kultursällskap DATUM & TID: Torsdag den 8 maj klockan 15.00 PLATS: Katarina Sjöfartsklubb Stockholm Närvarande: Berit Blomqvist Emma

Läs mer

FOn Bo s rad snarrsforenrngen s MEDJAN 2003 ARSREDOVISNING. Styrelsen avger hdrmed Arsredovisning for Brf. Smedjans verksamhet under 2003.

FOn Bo s rad snarrsforenrngen s MEDJAN 2003 ARSREDOVISNING. Styrelsen avger hdrmed Arsredovisning for Brf. Smedjans verksamhet under 2003. ARSREDOVISNING FOn Bo s rad snarrsforenrngen s MEDJAN 3 Styrelsen avger hdrmed Arsredovisning for Brf. Smedjans verksamhet under 3. Fiirvaltningsb erfr ttels e Styrelse Styrelsen har under hret 3 haft

Läs mer

Svensk Förening för Matematikdidaktisk Forskning, SMDF

Svensk Förening för Matematikdidaktisk Forskning, SMDF Svensk Förening för Matematikdidaktisk Forskning, SMDF Protokoll från konstituerande möte den 22 januari 1999 i Stockholm. 1 Mötet förklarades öppnat av Christer Bergsten. 2 Till mötesordförande valdes

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Saker jag inte gör: mjölkar kor

Saker jag inte gör: mjölkar kor Saker jag inte gör: mjölkar kor Saker jag inte gör: Lever ett normalt liv som inte går ut på att ständigt försöka se honom, vara nära honom, prata med honom Tränar; andas in, andas ut, andas in, andas

Läs mer

Protokoll fran arsmote 2015,02-08 Bjomeborgs Jaktskyfteklubb Nya klubbhuset, skjutbanan Niirvarande 25 personer

Protokoll fran arsmote 2015,02-08 Bjomeborgs Jaktskyfteklubb Nya klubbhuset, skjutbanan Niirvarande 25 personer Protokoll fran arsmote 2015,02-08 Bjomeborgs Jaktskyfteklubb Nya klubbhuset, skjutbanan Niirvarande 25 personer 1. ordfiirande I(im Eriksson, dppnade arsmdtet, och hiilsade alla v2ilkomna. Han fdriittade

Läs mer

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63)

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63) Fader Bergström, stäm upp klinga (epistel nr 6) ext musik: Carl Michael Bellman Soprano 1 Soprano 2 lto enor.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp kling - a, öpp -

Läs mer

UTI. BOSTADSN,.iTTSToRENINGEN S :T THOMAS 6srna vallgatan 43. 2236t LUND

UTI. BOSTADSN,.iTTSToRENINGEN S :T THOMAS 6srna vallgatan 43. 2236t LUND REVISIONSBERATTELSE UTI BOSTADSN,.iTTSToRENINGEN S :T THOMAS 6srna vallgatan 43. 2236t LUND Vi har granskat Arsredovisningen och ett urval av underlagen fiir elopp och annan information i riikenskapshandlingama.

Läs mer

716407-0984. Postnummer. Telefonnummer. trgen oereckning. Hus A, Gdrd B. (-koordinat 6176653,1. rostnummer Postort. Postnummer rostort. Lund.

716407-0984. Postnummer. Telefonnummer. trgen oereckning. Hus A, Gdrd B. (-koordinat 6176653,1. rostnummer Postort. Postnummer rostort. Lund. fgover er Agarens namn Brf Jdrn6ldern C/O SBC Djdknegatan 2 E-postadress - Kon ifter Energideklaration rersonnummer/organisationsnummer 716407-0984 Postnummer 21135 Telefonnummer Postort Malmo vlobilte

Läs mer

-;,# ');p* ^ 'r' :::ffi. W$Ei-l*milli,i.,a*, @* Fmro-*lJeemr-Iix. *dc. " 'rll b. 'i', ;'. o. t;':i.ilr. is{ ry6&ees B!1. EHgEE ").- j "i '',' ':i.

-;,# ');p* ^ 'r' :::ffi. W$Ei-l*milli,i.,a*, @* Fmro-*lJeemr-Iix. *dc.  'rll b. 'i', ;'. o. t;':i.ilr. is{ ry6&ees B!1. EHgEE ).- j i '',' ':i. a ':i..* -;,# j "i,.,: ^ 'r' ');p* 'i', ;'. o ' ").-,,i'lii t;':i.ilr. '',' ry6&ees B!1. EHgEE -J s,* il is{ /f,* tr) Fmro-*lJeemr-ix ' s(t!,i: *dc W$Ei-l*milli,i.,a*, @* " 'rll b... 'lul,' r&h t:e!, :::ffi

Läs mer

MSS-föreningens stadgar reviderade vid årsmötena 1999-05-05, 2010-05-06, 2013-05-07 Ändamål

MSS-föreningens stadgar reviderade vid årsmötena 1999-05-05, 2010-05-06, 2013-05-07 Ändamål MSS-föreningens stadgar reviderade vid årsmötena 1999-05-05, 2010-05-06, 2013-05-07 Ändamål 1 MSS-föreningen har till ändamål att främja utveckling inom hälso- & sjukvården samt stärka och stödja sjuksköterskans

Läs mer

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 172 lottnummer 1.000 kronor vardera:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 172 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 12-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

Uråldrig kunskap för ett nytt arbetsliv

Uråldrig kunskap för ett nytt arbetsliv Kapitel 1 Uråldrig kunskap för ett nytt arbetsliv Enligt legenden levde mänskligheten för många tusen år sedan i hälsa och lycka. Men efterhand som årtusendena gick förbi så började sjukdomar och olycka

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

New Age. Det är oklart om New Age syftar på en tros/ära, en livsåskådning, en terapi eller en livsstil.

New Age. Det är oklart om New Age syftar på en tros/ära, en livsåskådning, en terapi eller en livsstil. New Age USA OCH Europa spreds under 1960- och 1970-talen en mängd olika rörelser som sökte alternativ till kristendomen och andra etablerade religioner, samtidigt som man också uttryckte en skarp kritik

Läs mer

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström ELEMENTA Pernilla Hägg Nordström Vad är då elementa - grundläggande, nödvändigt för livet på Jorden? Det är inte Dow-Jones index, inte en ständigt ökande BNP, inte tillgång på olja och billig el. Det är

Läs mer

Stadgar för MediUm Kårföreningen för studenter vid Institutionen för kultur- och mediavetenskaper

Stadgar för MediUm Kårföreningen för studenter vid Institutionen för kultur- och mediavetenskaper Ändamål 1 MediUm har som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vi Umeå universitet. 2 Föreningen fungerar som kårförening inom Humanistiska

Läs mer

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén Fjällgatan 3 E, terrassen, 413 17 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se Gran skning för Ös tham mars kom mun av grund vat ten re la te ra de frå gor i Svensk Kärn bränsle han te ring

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Nuvarande paragraf Nuvarande lydelse Ny paragraf Förslag ny lydelse Kommentar. 4 SYFTE ax ska främja amatör- och deltagarkultur i Sverige.

Nuvarande paragraf Nuvarande lydelse Ny paragraf Förslag ny lydelse Kommentar. 4 SYFTE ax ska främja amatör- och deltagarkultur i Sverige. Underlag stadgerevison ax ax styrelses förslag på nya stadgar för ax. Dokumentet innehåller en kolumn med nuvarande stadgar och en kolumn med förslag till ny lydelse. Nuvarande paragraf Nuvarande lydelse

Läs mer

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd antagna vid Rådsmöten den 20 mars 1996 och den 5 april 2000 "Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten: en enda kropp och en enda ande, liksom

Läs mer

Inledning och introduktion till diabetes

Inledning och introduktion till diabetes Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför

Läs mer

REVISIONSBERATTELSE fiir flr 2013

REVISIONSBERATTELSE fiir flr 2013 Till S amordnings fdrbundet Vristeris Kommunfullmiiktige i Vdsteris stad Landstingsfullmiiktige i Landstinget Viistmanland F

Läs mer

Verksamhetsplan PCS Racing Club 2003

Verksamhetsplan PCS Racing Club 2003 Verksamhetsplan PCS Racing Club 2003 Styrelsen för Porsche Racing Club förelägger årsmötet följande förslag till verksamhetsplan för verksamhetsåret 2003. Tävlingar och andra aktiviteter Feb 26 Michelin

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm.

Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm. Stadgar för Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm. Föreningen bildades den 27 mars 1913 Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf är föreningens höge beskyddare 1 Föreningen, vars benämning är Föreningen

Läs mer

Färdiga föredrag/ workshops

Färdiga föredrag/ workshops Färdiga föredrag/ workshops Behov av något spännande och att det andas framtid Kicki-off, Personalträff, Något annorlunda, Hälso-Tema, 2000-talets människa, Samvaro, Framtidsseminarie. Behov av något spännande,

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Stadgar för Malmö Dövas Förening Svenske

Stadgar för Malmö Dövas Förening Svenske Dessa stadgar är antagna den 26 mars 2011 efter att ha behandlats vid föreningsmöte den 16 oktober 2010 och vid föreningens årsmöte den 26 mars 2011. Malmö Dövas Förening Svenske är ansluten till Sveriges

Läs mer

3 Styrelsens årsberättelse och den ekonomiska redovisningen bilaga 1 & 2 4 Revisorernas rapport bilaga 3. 7 Fastställande av debiteringslängd bilaga 4

3 Styrelsens årsberättelse och den ekonomiska redovisningen bilaga 1 & 2 4 Revisorernas rapport bilaga 3. 7 Fastställande av debiteringslängd bilaga 4 Årsmöte med Mölnlycke Vägförening hålles i Kulturhusets stora sal i Mölnlycke Måndagen den 2 mars 2015 med början klockan 1900 enligt följande DAGORDNING Närvarolista upprättas 1 Årsmötets öppnande och

Läs mer

EUROPA NOSTRA SVERIGE

EUROPA NOSTRA SVERIGE EUROPA NOSTRA SVERIGE Organisationen Europa Nostra (Vårt Europa), bildades 1963 i syfte att internationellt uppmärksamma och värna om det gemensamma europeiska kulturarvet. Europa Nostra är en paraplyorganisation

Läs mer

Stadgar för Ollebacken vind Ek. för.

Stadgar för Ollebacken vind Ek. för. STADGAR Stadgar för Ollebacken vind Ek. för. 1 Namn Föreningens firma är Ollebacken vind Ek. för. Org. 769618-1010. 2 Ändamål Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom

Läs mer

{,, t. ('/, 'i 1,! ' Prmts qm *

{,, t. ('/, 'i 1,! ' Prmts qm * Prmts qm * F rt vid ordir:arie årsr"ncite rxee $stra Lagnöström:s Sarvrfä!lighetsförening - ÖfS "'Vägf$rem ngercu' t försmrnl ngshemrnet w d ngartå

Läs mer

nvu 20rr- 1 1-30 20rI- 12-05 norra vastmanlands utbildningsf6rbund 20r2-o 1-03 r(7) SammantrAde sprotokoll

nvu 20rr- 1 1-30 20rI- 12-05 norra vastmanlands utbildningsf6rbund 20r2-o 1-03 r(7) SammantrAde sprotokoll norra vastmanlands SammantrAde sprotokoll 20LI- 1 1-30 r(7) Plats och tid 2oll-11-30 kl. 09.00-11.30 pa Brinellskolan expedition Beslutande Henning Bask Helena Werner Shiro Biranvand Ordforande Ovriga

Läs mer

Tid: Lördagen den 20 februari 2009, kl. 13.00 17.20. Ajournering för mat kl. 16.20 16.55. Plats: Ölrepubliken, Kronhusgatan 2B, Göteborg

Tid: Lördagen den 20 februari 2009, kl. 13.00 17.20. Ajournering för mat kl. 16.20 16.55. Plats: Ölrepubliken, Kronhusgatan 2B, Göteborg Protokoll Svenska Ölfrämjandet SÖ, styrelsen Nr: 9 2009/2010 Tid: Lördagen den 20 februari 2009, kl. 13.00 17.20. Ajournering för mat kl. 16.20 16.55 Plats: Ölrepubliken, Kronhusgatan 2B, Göteborg Ledamöter:

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR!

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR! - 1 - Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 Gal 6:1-7 BÄRA BÖRDOR! 1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till

Läs mer

texterna till "innan. under. efter" samtliga skrivna av sandra vilppala

texterna till innan. under. efter samtliga skrivna av sandra vilppala texterna till "innan. under. efter" samtliga skrivna av sandra vilppala himlen och golvet och det jag är fattig utan dig urholkat pank och dessvärre mindre än jag trodde när du fattas du är som en cirkus

Läs mer

Dag: tisdag 9 juni 2015 Tid: 19.00-20.40. 1. Stflmmans dppnande. 2. Godkiinnande av dagordningen. 3. VaI av stiimmoordftirande

Dag: tisdag 9 juni 2015 Tid: 19.00-20.40. 1. Stflmmans dppnande. 2. Godkiinnande av dagordningen. 3. VaI av stiimmoordftirande Protokoll fiirt vid flrsmiite Brf Gnejsens ftireningsstiimma Dag: tisdag 9 juni 2015 Tid: 19.00-20.40 Plats: Foaj6n, Kristinehovsgatan 5,117 29 Stockholm Niirvarande: Se bifogad rdstliingd (samt Torsten

Läs mer

FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)?

FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)? FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)? I en centralbanksekonomi är det några förhållandevis få hemliga och insynsskyddade privatpersoner som kontrollerar tillverkningen av nästan alla pengar (minst

Läs mer

Stadgar antagna på årsmötet 17 maj 2013 Riksföreningen för Operationssjukvård

Stadgar antagna på årsmötet 17 maj 2013 Riksföreningen för Operationssjukvård Stadgar antagna på årsmötet 17 maj 2013 Riksföreningen för Operationssjukvård rfop@rfop.se 1 STADGAR FÖR RIKSFÖRENINGEN FÖR OPERATIONSSJUKVÅRD 1. ÄNDAMÅL Mom. 1 Syfte Riksföreningen för operationssjukvård

Läs mer

Definition av ideell förening

Definition av ideell förening 1 Att bilda förening Definition av ideell förening Alla ord som är i fet och kursiv stil hittar du vår Det finns ingen specifik lag som bestämmer hur en ideell förening ska ordlista. Ordlistan finns i

Läs mer

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Mattias Karlsson Sjöberg, december 2011. Moderskeppet.se Lär dig tänka rätt och använda rätt verktyg för att säkerhetskopiering, datorbyte och hårdiskbyte.

Läs mer

1 Mötets öppnande Ordförande Jerker Persson öppnade mötet och hälsade alla välkomna.

1 Mötets öppnande Ordförande Jerker Persson öppnade mötet och hälsade alla välkomna. Svensk Internmedicinsk förenings 46:e årsmöte Onsdag 26 september 2012 Clarion Hotell Gillet, Uppsala Föredragningslista 1 Mötets öppnande Ordförande Jerker Persson öppnade mötet och hälsade alla välkomna.

Läs mer

Forord 7 Milgrupper 8 Terminologi 8 Webbplats 9 Lasare som bidragit 9 Forord till svensk upplaga 10

Forord 7 Milgrupper 8 Terminologi 8 Webbplats 9 Lasare som bidragit 9 Forord till svensk upplaga 10 Forord 7 Milgrupper 8 Terminologi 8 Webbplats 9 Lasare som bidragit 9 Forord till svensk upplaga 10 1 Varfiir anvandbarhet? 11 1.1 Ett exempel 12 1.2 Utvecklare och anvandare tanker olika 14 1.3 Kan anvandbarhet

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

IARV IANEJUM FIBER EKONDMISK FORENINE Sida 1 av 7

IARV IANEJUM FIBER EKONDMISK FORENINE Sida 1 av 7 IARV IANEJUM FIBER EKONDMISK FORENINE Sida 1 av 7 Datum 2012-09-16 Till Kommunstyrelsen ivara Kommun Larv Ldngjum Fibervillmed detta brev informera Erom pi hurforeningen ser pa kontakterna med Era tjdnstemin

Läs mer

Sångerna är lämpliga att framföra vid bröllop, speciella fester och romantiska tillfällen för Kärlekens skull... GE 11176

Sångerna är lämpliga att framföra vid bröllop, speciella fester och romantiska tillfällen för Kärlekens skull... GE 11176 FÖROR So en sträng å gtrren och so tonern dn vs..., så börjr texten Ulrk Neuns underbr Kärleksvls. Vd kn vr ljuvlgre än gtrrens sröd och nnerlg ton so tllsns ed sången kn sk sådn stänng och rontsk tosfär.

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Stockholms Spiritualistiska Förening

Stockholms Spiritualistiska Förening 1 Stockholms Spiritualistiska Förening STADGAR Slutligen fastställda på årsmötet den 28 april 1998. (Justerade enligt beslut på årsmötet den 20 april 2009.) (Justerade enligt beslut på årsmötet den 22

Läs mer

Mötet öppnades av Robert Johansson och röstlängden godkändes. Bilaga 1. Robert Johansson utsågs till ordförande och Anders Ihrfors till sekreterare.

Mötet öppnades av Robert Johansson och röstlängden godkändes. Bilaga 1. Robert Johansson utsågs till ordförande och Anders Ihrfors till sekreterare. Protokoll fört vid årsmöte för Peña Malaguista de Suecia söndagen den 27 januari 2013 kl. 20.00 i Stockholm 1 Fastställande av röstlängd för mötet Mötet öppnades av Robert Johansson och röstlängden godkändes.

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN Solcellsbilar Våra bilar spyr ut smutsiga avgaser. Strömmen hemma i vägguttaget kommer delvis från smutsig kolkraft och vi slänger mycket som skulle kunna återanvändas. Många

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

STADGAR. antagna 8 maj 2011

STADGAR. antagna 8 maj 2011 STADGAR antagna 8 maj 2011 1 2 Stadgar för Njurförbundet Antagna 8 maj 2011 1 Förbundets namn Förbundets namn är Njurförbundet. Förbundet är partipolitiskt och religiöst obundet. 2 Medlemskap Medlemmar

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij. Uppläsning av Cecilia Frode. Indiska Berättelser del 1

INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij. Uppläsning av Cecilia Frode. Indiska Berättelser del 1 INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 1 (prata) I den här serien ska vi presentera några av hinduismens mest kända berättelser i form

Läs mer

POSTKODVINSTER á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 234 lottnummer 1.000 kronor vardera:

POSTKODVINSTER á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 234 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 04-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

Stadgar för Mälarscouterna

Stadgar för Mälarscouterna Stadgar för Mälarscouterna 1 Allmänt Scoutkåren Mälarscouterna är en partipolitisk och religiöst obunden sammanslutning av enskilda personer och har till uppgift att i bedriva scoutverksamhet. Mälarscouterna

Läs mer

FÖRORD. Göran Boll. www.mediyoga.se

FÖRORD. Göran Boll. www.mediyoga.se FÖRORD I Indien har yogan funnits och utvecklats under tusentals år. liksom den traditionella kinesiska medicinen (TKM) i Kina. Precis som ayurveda och yoga är den kinesiska medicinen holistisk vilket

Läs mer

ACAS - ADAPTIVE COMPETENCY ASSESSMENT SURVEY - Copyright Dansk & Partners

ACAS - ADAPTIVE COMPETENCY ASSESSMENT SURVEY - Copyright Dansk & Partners ACAS - ADAPTIVE COMPETENCY ASSESSMENT SURVEY - En kartläggning av kostigarna i organisationen görs med metoden ACAS Adaptive Competence Assessment Survey Kostigarna = de informella vägarna för kompetensöverföring

Läs mer

till samhällskunskap Har du som användare frägor eller äsikter, kontakta oss gärna pä telefon 040-20 98 00 eller via www.gleerups.

till samhällskunskap Har du som användare frägor eller äsikter, kontakta oss gärna pä telefon 040-20 98 00 eller via www.gleerups. Kompass till samhällskunskap 50 Maria Eliasson Gunilla Nolervik I din hand häller du ett läromedel frän Gleerups. Gleerups författare är lärare med erfarenhet frän klassrummet. lärare och elever hjälper

Läs mer

Stadgar för Riksföreningen för klinisk cytologi

Stadgar för Riksföreningen för klinisk cytologi Riksföreningen för klinisk cytologi Sid; 1(5) Stadgar för Riksföreningen för klinisk cytologi antagna vid årsmötet den 7 april 1981 och ändrade vid årsmötet 1988, 1990, 1996, 1998, 2000, 2002, 2003, 2005

Läs mer

FÖRSLAG TILL NY STADGA: NUVARANDE STADGA:

FÖRSLAG TILL NY STADGA: NUVARANDE STADGA: NUVARANDE STADGA: 1 Namn Föreningens namn är Föreningen för folkbildningsforskning. 2 Uppgift Föreningen som har hela Sverige till arbetsfält har till uppgift att främja och stimulera forskning och studier

Läs mer

ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se. Vanliga och allvarliga språkfel

ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se. Vanliga och allvarliga språkfel ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se Vanliga och allvarliga språkfel Dödssynd 1 Särskrivningar Ett av de allra mest frekvent förekommande språkfelen i svenskan idag är otvivelaktigt

Läs mer

Stadgar för Svensk Rättsodontologisk Förening Reviderad upplaga antagen vid SROF:s årsmöte 2007-11-09

Stadgar för Svensk Rättsodontologisk Förening Reviderad upplaga antagen vid SROF:s årsmöte 2007-11-09 Stadgar för Svensk Rättsodontologisk Förening Reviderad upplaga antagen vid SROF:s årsmöte 2007-11-09 1 Svensk Rättsodontologisk Förening, SROF, är en sammanslutning av tandläkare som är medlemmar i Sveriges

Läs mer

2.1.2. Basvokabulär efter fallande Fmod Basic vocabulary by descending Fmod

2.1.2. Basvokabulär efter fallande Fmod Basic vocabulary by descending Fmod 2.1.2. Basvokabulär efter fallande Fmod Basic vocabulary by descending Fmod och 30340 30856,983,953 sitt pn U52 ] 172,983,901 ofta 535,2 551,971,897 i PP 27867 29461*,946.902 dessa 1141 1188,960,876 står

Läs mer

RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR

RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR STADGAR RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR Swedish Association of School Nurses STADGAR för Riksföreningen för skolsköterskor Reviderad 2013 Ändamål 1 Riksföreningen för skolsköterskor är skolsköterskornas

Läs mer