Rapport avseende uppföljning av inspektion rörande polismyndigheternas beslagshantering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport avseende uppföljning av inspektion rörande polismyndigheternas beslagshantering"

Transkript

1 Rapport avseende uppföljning av inspektion rörande polismyndigheternas beslagshantering Inspektionsrapport 2012:3 Rikspolisstyrelsen Enheten för inspektionsverksamhet Mars 2012

2 Utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, Stockholm D nr: VLK /11 Omslagsfoto: Ulf Pauli Grafisk form: Alenäs grafisk Form Upplaga: 100 ex Tryck: RPS Tryckeri, Stockholm 2012

3 Innehåll Sammanfattning Bakgrund Direktiv... 7 Arbetsgruppen... 7 Metod... 7 Disposition... 8 Tidigare genomförd inspektion (CO /07)... 8 Rikspolisstyrelsens åtgärder med anledning av de rekommendationer som den tidigare inspektionen föreslagit Sammanfattande iakttagelser och bedömningar med anledning av uppföljning av tidigare inspektion av polismyndigheternas beslagshantering Kompetensförstärkande åtgärder... 9 Tjänsteföreskrifter... 9 Organisationen för beslags-/godshanteringen m.m... 9 Myndigheternas granskning av den egna beslagsverksamheten Dokumentationsplikt Öppna äldre ärenden Lag (1974:1065) om visst stöldgods m.m. (stöldgodslagen) Sammanfattande iakttagelser och bedömningar med anledning av studie av polismyndigheternas rutiner för hantering av beslagtaget eller på annat sätt omhändertaget gods Skyndsamhetskravet enligt RB 27 kap 4 tredje stycket Kontantbeslag Beslag av värdefulla föremål Narkotikabeslag Vapenbeslag Fordonsbeslag Hävda men ej utlämnade beslag Hävs beslag till polismyndighet Förs beslag över till hittegods Rutiner vid myndigheterna med anledning av RB 27 kap. 8 a och 2 b lagen (1974:1066) om förfarande med förverkad egendom och hittegods m.m. (förfarandelagen) Försäljning och värdering av förverkat eller beslagtaget gods som inte avhämtats eller som saknar känd ägare Oskadliggörande och förstörande av egendom Polismyndigheternas hantering av på annat sätt omhändertaget gods Rutiner för hantering och förvaring av kontanter och värdefulla föremål som tagits om hand i samband med frihetsberövande eller omhändertagande Rutiner för hantering och förvaring av hittegods som utgörs av kontanter och värdefulla föremål Myndighetsbesök fördjupad uppföljning Polismyndigheten i Hallands län Iakttagelser Bedömning Polismyndigheten i Gävleborgs län Iakttagelser Bedömning Polismyndigheten i Örebro län Iakttagelser Bedömning Genomgång av anmälningar mot anställda inom polisen och diarieförda skadeståndsärenden under 2011 Genomgång av ett urval av anmälningar hos RPS/ IU till följd av polismyndigheternas hantering av gods i samband med beslag, husrannsakan och hittegods (sjöfynd) under Genomgång av ett urval av anmälningar hos RPS/ IU till följd av polismyndigheternas hantering av omhändertaget gods i samband med gripande, omhändertagande m.m. under Genomgång av beviljade skadeståndsanspråk till följd av polismyndigheternas hantering av gods i samband med beslag, husrannsakan, hittegods m.m. under Genomgång av beviljade skadeståndsanspråk till följd av polismyndigheternas hantering av omhändertaget gods i samband med gripande, omhändertagande m.m. under

4 innehåll 6 REKOMMENDATIONER Bilaga 1 Beslut om uppföljning av inspektion avseende polismyndigheternas beslagshantering Bilaga 2 Uppföljning av inspektion av polismyndigheternas beslagshantering (skrivelse) Bilaga 3 Underlag avseende fördjupad uppföljning utifrån tidigare inspektion av polismyndigheternas beslagsverksamhet Bilaga 4 Komplettering av uppföljning av polismyndig heternas beslagshantering och hantering av på annat sätt omhändertaget gods... 49

5 Sammanfattning Polismyndigheternas hantering av beslag Beslag är ett s.k. straffprocessuellt tvångsmedel och ytterst ett uttryck för samhällets tvångsmedelsanvändning gentemot en enskild person eller organisation. Beslag utgör en viktig komponent i en rättssäker och effektiv utredningsverksamhet och därmed också en betydelsefull ingrediens i Polisens nationella utredningskoncept (PNU). Polisens förmåga att hantera beslag är därför en angelägen uppgift både ur rättssäkerhets- och effektivitetsperspektiv. Det är mot denna bakgrund viktigt att chefer på olika organisatoriska nivåer faktiskt leder och styr beslagsverksamheten. Polisens beslagsverksamhet är komplex eftersom den dels styrs av flera samverkande och inte i alla delar lättbegripliga bestämmelser, dels är omfattande då den hanterar ett avsevärt antal brottsutredningar, godspunkter och subjekt. Arbetsgruppen konstaterar att den beslagsverksamhet som Polisen bedriver håller en tillfredsställande nivå, dvs. den uppfyller i allt väsentligt de krav som statsmakterna och medborgarna har rätt att ställa på rättssäkerhet och effektivitet. Arbetsgruppen har kommit till denna slutsats genom att besöka olika polismyndigheter och på plats gå igenom respektive myndighets beslags verksamhet sammanställa och analysera polismyndigheternas skriftliga svar på utskickade frågeformulär göra en genomgång av dels anmälningar mot anställda inom polisen, dels diarieförda skadeståndsärenden vid RPS under 2011 med anledning av Polisens hantering av beslagtaget gods eller på annat sätt omhändertaget gods. Inte minst mot bakgrund av komplexiteten och omfattningen av beslagshanteringen finns det ett utrymme för att ytterligare förbättra och utveckla Polisens beslagsverksamhet. Arbetsgruppen lämnar i rapporten rekommendationer för verksamhetsförbättringar. Rekommendationerna ska ses som en checklista som i olika delar träffar olika polismyndigheter och avdelningar vid Rikspolisstyrelsens huvudkontor. Arbetsgruppen konstaterar att Polisens beslagsverksamhet sedan den förra inspektionen har tagit steg i positiv riktning. RPS och polismyndigheterna har i varierande grad tagit till sig den förra inspektionens rekommendationer och utifrån dessa genomfört flera åtgärder. En generell reflektion i sammanhanget är att polismyndigheterna bör omhänderta utfallet av genomförda inspektioner snabbare än vad som sker i dagsläget. RPS har t.ex. omhändertagit nästan samtliga FAP relaterade rekommendationer. En del myndigheter har tagit fram handböcker för beslagshantering medan andra har tagit fram skriftliga rutiner. Många polismyndigheter har genomfört någon form av lokala utbildningsinsatser på området m.m. Myndigheternas egenkontroll av beslagsverksamheten har vidareutvecklats. En majoritet av myndigheterna genomför granskningar i enlighet med föreskriven omfattning och kontinuitet. Samtliga polismyndigheter upprättar protokoll över genomförda granskningar. Antalet beslag som hävs till polismyndigheterna har minskat och beslag som förs över till hittegods förekommer numera endast i enstaka fall. På de områden där den förra inspektionens rekommendationer inte fått genomslag fullt ut kan t.ex. nämnas att det i delar fortfarande föreligger brister i samband med dokumentationen av beslag. Det finns t.ex. brister när det gäller dokumentation av lösa föremål i beslagtagna fordon. Brister härvidlag är också ytterst en säkerhetsfråga. Ytterligare ett område där det finns brister i dokumentationen är när det gäller att dokumentera verkställda beslut om förverkande, förstörande eller försäljning av gods. Det ska tydligt framgå att åtgärden är genomförd av två anställda i förening, att det finns ett namnförtydligande vid underskrifterna m.m. Det förekommer ännu relativt stora volymer av äldre ärenden som inte är avslutade trots att förundersökningen avslutats, eller då det t.o.m. föreligger lagakraftvunnen dom i brottmålet. Polismyndigheterna har fortfarande svårt att uppfylla det s.k. skyndsamhetskravet. Arbetsgruppen konstaterar att det finns brister i styrningen och ledningen av beslagsverksamheten. Ett exempel på detta är att ungefär hälften av polismyndigheterna ännu inte har reviderat sina tjänsteföreskrifter till följd av att FAP uppdaterades i oktober Ett annat exempel är att identifierade förbättringsåtgärder i samband med genomförda granskningar av den egna beslagsverksamheten ibland inte genomförs, utan återkommer i samband med nya granskningar. Rapport avseende uppföljning av inspektion rörande polismyndigheternas beslagshantering 5

6 Sammanfattning När det gäller polismyndigheternas hantering av beslagtagna kontanter, narkotika, vapen och fordon fungerar denna i huvudsak bra. Det finns dock utrymme för förbättringar när det t.ex. gäller hur man hanterar narkotika som har emballerats och ska skickas på analys. Detsamma gäller förhållandet att beslagtagna vapen i några fall förvaras i samma säkerhetsskåp som omhändertagna vapen. RB 27 kap. 8 a och förfarandelagen 2 b 2 st. utgör bra verktyg för polismyndigheterna att avyttra gods som inte avhämtas av anspråkstagare eller gods som inte kan lämnas ut till någon. Lagbestämmelsen används i varierande omfattning av polismyndigheterna och arbetsgruppen anser att den borde kunna användas i större utsträckning. Tillämpningen av stöldgodslagen har bara ökat marginellt sedan den förra inspektionen. Många polismyndigheter hanterar en stor mängd gods som initialt har tagits i beslag men där beslaget sedermera hävts och godset inte blivit utlämnat. Risken för att en enskild härigenom kan lida rättsförlust är påtaglig. Lägg därtill också att myndigheterna måste hantera stora mängder gods som dels kräver utrymme, dels skapar en känsla av otillräcklighet hos de särskilt utsedda handläggarna. Myndigheterna måste därför förbättra sina bevakningsrutiner på området samt avsätta erforderliga resurser för att hantera beslagsverksamheten på ett snabbt och korrekt sätt. Polismyndigheternas hantering av på annat sätt omhändertaget gods Arbetsgruppen anser att polismyndigheternas rutiner för hur omhändertagna kontanter och värdeföremål hanteras fungerar tillfredställande men att hanteringen präglas av en varierande grad av sårbarhet som polismyndigheterna kontinuerligt måste arbeta med och finna lösningar på. Av inkomna svar framgår att sju polismyndigheter har utfärdat en tjänsteföreskrift för hur kontanter och värdefulla föremål ska hanteras beträffande personer som förvaras i polisarrest. Polismyndigheternas kontinuerliga egenkontroll på området synes vara svag eller bristfällig. Myndigheternas rutiner varierar mellan och inom myndigheterna. Polismyndigheterna tillämpar olika beloppsgränser för när kontanter och värdeföremål ska förvaras i värdeskåp/säkerhetsskåp/kassaskåp eller motsvarande. Det saknas en samsyn hos polismyndigheterna när det gäller begreppet värdefulla föremål. Arbetsgruppen anser att polismyndigheternas hittegodshantering fungerar tillfredsställande men att den präglas av en varierande grad av sårbarhet. Inslaget av egenkontroll på området synes vara svag. Rutinerna för hantering och förvaring av hittegods som utgörs av kontanter och värdefulla föremål varierar. Arbetsgruppen vill understryka vikten av att Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (FAP) om hantering av hittegods, FAP 650-1, följs i enlighet med sin lydelse och särskilt 5, 7 11, 14 och Arbetsgruppen anser avslutningsvis att det även här finns ett behov av en nationell definition av begreppet värdefulla föremål. 6 Rapport avseende uppföljning av inspektion rörande polismyndigheternas beslagshantering

7 1 Bakgrund Rikspolisstyrelsen (RPS) beslutade i februari 2007 att genomföra en skriftlig granskning av polismyndigheternas handläggning av beslagtaget gods m.m. Mot bakgrund av denna granskning beslutade RPS i augusti samma år att en inspektion av myndigheternas hantering av beslagtaget gods skulle genomföras. I september 2011 beslutade RPS att genomföra: en uppföljning av tidigare genomförd inspektion avseende polismyndigheternas beslagshantering och där syftet är att undersöka vilka åtgärder polismyndigheterna har vidtagit med anledning av inspektionsrapporten från 2008 en studie av myndigheternas rutiner för att förvara beslagtaget och på annat sätt omhändertaget gods och där syftet är att undersöka myndigheternas rutiner för hantering av gods, särskilt värdeföremål och kontanter, som har beslagtagits eller omhändertagits på annat sätt. Studien ska identifiera områden där svagheter i rutinerna kan medföra risker i rättssäkerhetshänseende. Direktiv 1 Av direktiven till uppföljningen/studien framgår bl.a. att tillsynen ska inriktas mot polismyndigheternas efterlevnad av Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om förfarande med egendom som tagits i beslag, förverkats eller tagits i förvar, FAP Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt: myndigheternas tjänsteföreskrifter och skriftliga rutiner, med inriktning på de åtgärder som vidtas för att tillgodose kraven på rättssäkerhet myndigheternas uppföljning och kontroll av att regelverket efterlevs övriga förutsättningar för en rättssäker behandling av beslagtaget och omhändertaget gods, särskilt förvaring. Tillsynsåtgärderna berör samtliga polismyndigheter. Arbetsgruppen Uppföljningen/studien har genomförts under ledning av polisintendenten Philip Jansson. I arbetet har även poliskommissarien Ulf Pauli, Polismyndigheten i Stockholms län, deltagit. Metod Uppföljningen/studien inleddes med en skrivelse 2 till samtliga polismyndigheter. I skrivelsen bifogades två frågeformulär med inriktning att undersöka: vilka åtgärder som myndigheterna vidtagit med anledning av inspektionsrapporten från 2008 vilka rutiner som finns vid myndigheterna för hantering av gods som har beslagtagits eller omhändertagits på annat sätt, särskilt värdeföremål och kontanter. Skrivelsen kompletterades i ett senare skede med ytterligare en skrivelse 3 där polismyndigheterna ombads att: kortfattat beskriva sina rutiner för hantering och förvaring av kontanter och värdefulla föremål, t.ex. guldsmycken, som tagits om hand i samband med att en person t.ex. omhändertagits i enlighet med lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. eller av annan anledning frihetsberövats och införts till arrestavdelning kortfattat beskriva sina rutiner för hantering och förvaring av hittegods som utgörs av kontanter och värdefulla föremål. Arbetsgruppen har också besökt tre polismyndigheter: Polismyndigheten i Hallands län. Polismyndigheten i Gävleborgs län. Polismyndigheten i Örebro län. Polismyndigheterna i Gävleborgs och Örebro län var föremål för inspektion 2007/2008. Mot bakgrund av att inspektionens slutsatser var relevanta för samtliga polismyndigheter, är det av intresse att följa upp i vilken utsträckning de omhändertagits av en polismyndighet som inte var föremål för inspektionen, t.ex. Polismyndigheten i Hallands län. Besöken har förberetts genom att arbetsgruppen skickade en skrivelse till de aktuella polismyndigheterna som bl.a. innehöll underlag för diskussion i samband med respektive besök 4. Vid besöken har arbetsgruppen träffat delar av respektive myndighetsledning och företrädare för olika verksamhetsområden med koppling till beslagshanteringen såsom chefen för länskriminalpolisen, 1 Se bilaga 1. 2 Se bilaga 2. 3 Se bilaga 3. 4 Se bilaga 4. Rapport avseende uppföljning av inspektion rörande polismyndigheternas beslagshantering 7

8 Bakgrund förundersökningsledare (fu-ledare), vakthavande befäl (VB), inre befäl (IB) och särskilt utsedda handläggare. Besöken har avslutats med en summarisk återkoppling av arbetsgruppens iakttagelser och slutsatser till myndighetsledningen. Polismyndigheterna har beretts tillfälle till sakgranskning och har haft möjlighet att lämna synpunkter på formella delar av redovisningen som behandlar t.ex. organisationen för beslagshanteringen och liknande. Inkomna synpunkter har beaktats i rapporten. Arbetsgruppen har slutligen gått igenom anmälningar mot anställda inom polisen och diarieförda skadeståndsärenden vid RPS under 2011 med anledning av Polisens hantering av beslagtaget gods eller på annat sätt omhändertaget gods. Disposition I avsnitt ett redovisas bakgrund, direktiv, arbetsgruppen, metod och slutsatser från inspektionen som genomfördes I avsnitt ett redovisas kort vilka åtgärder RPS har vidtagit med anledning av den tidigare inspektionens slutsatser. I avsnitt två och tre redovisas arbetsgruppens iakttagelser och bedömningar med anledning av skrivelser till polismyndigheterna som framgår av bilaga två och tre. I avsnitt fyra redovisas vidare iakttagelser och bedömningar med anledning av genomförda myndighetsbesök. I avsnitt fem redovisas arbetsgruppens genomgång av anmälningar mot anställda inom polisen och diarieförda skadeståndsärenden under Slutligen redovisas i avsnitt sex arbetsgruppens rekommendationer som riktas dels till olika avdelningar på Rikspolisstyrelsens huvudkontor, dels till polismyndigheterna. Tidigare genomförd inspektion (CO /07) Inspektionsgruppens slutsatser var generella för samtliga polismyndigheter. Gruppen konstaterade att det fanns tre övergripande problemområden kopplade till beslagshanteringen: Avsaknad av erforderlig rättslig reglering. Detta inbegriper allt från obefintlig lagstiftning på vissa områden till bristfällig lagstiftning på andra områden. På vissa områden föreligger enbart ett behov av komplettering av den lagstiftning som redan är för handen. Bristande faktiska hjälpmedel. I rapporten uppmärksammades brister kopplade till Tvång-systemet 5, t.ex. bristande kunskap om systemet, bristande rutiner hos polismyndigheterna m.m. Inspektionsgruppen konstaterade också att polismyndigheterna antingen inte kände till FAP eller inte tillämpade den. Bristande utbildning. Inspektionsgruppen ansåg att det fanns brister i utbildningen av anställda inom polisen när det gäller gods- och beslagshantering vilket leder till osäkerhet vid rättstillämpningen samt ett ineffektivt användande av resurserna. För en mer utförlig förteckning över inspektionsgruppens observationer hänvisas till den aktuella inspektionsrapporten. Rikspolisstyrelsens åtgärder med anledning av de rekommendationer som den tidigare inspektionen föreslagit Inspektionsgruppen lämnade ett antal förslag som RPS i huvudsak omhändertagit. Det har i första hand varit fråga om att genomföra olika förändringar av FAP RPS har i anvisningar förtydligat polismyndigheternas dokumentationsplikt och vårdplikt av det beslagtagna godset, pekat på vikten av att polismyndigheterna tar fram föreskrifter för beslagsverksamheten, föreskrivit hur polismyndigheterna ska bedriva kontroll av sin beslagsverksamhet m.m. 5 Tvångsmedelstjänsten används för att dokumentera beslut och verkställighet av straffprocessuella tvångsmedel. 8 Rapport avseende uppföljning av inspektion rörande polismyndigheternas beslagshantering

9 2 Sammanfattande iakttagelser och bedömningar med anledning av upp följning av tidigare inspektion av polismyndigheternas beslagshantering Kompetensförstärkande åtgärder Iakttagelser Hälften av polismyndigheterna har vidtagit kompetenshöjande åtgärder. En del myndigheter har genomfört lokala målgruppsinriktade utbildningsinsatser. Ett fåtal myndigheter har inte vidtagit några åtgärder. I de delar som avser den rättsliga regleringen av beslag i rättegångsbalken och brottsbalken är kunskapen bland de polisanställda medarbetarna liksom tidigare god. När det gäller de civilanställda handläggarna är inslaget av muntlig tradition och självinlärning fortfarande stort. Vad gäller kunskap om speciallagstiftningen på området (stöldgodslagen, förverkandelagen, förfarandelagen och hittegodslagen) anser arbetsgruppen att det sannolikt finns ett förbättringsutrymme. Arbetsgruppens bedömning är att kunskapen om FAP knappast har ökat bland medarbetarna sedan den förra inspektionen. Bedömning Arbetsgruppen anser att polismyndigheterna har vidtagit åtgärder som inneburit en förbättring på området i jämförelse med det förra inspektionstillfället. Det finns dock utrymme för ytterligare förbättringar, t.ex. när det gäller att öka kunskapen om FAP bland medarbetarna. Det är angeläget att polismyndigheterna kontinuerligt genomför målgruppsanpassade kompetensförstärkande åtgärder på området för att därigenom minska riskerna för fel i beslagshanteringen. Tjänsteföreskrifter Iakttagelser Ungefär hälften av polismyndigheterna har ännu inte reviderat sina tjänsteföreskrifter till följd av att FAP uppdaterades i oktober Vissa myndigheter har haft ett arbete som pågått i flera år utan att få en ny och uppdaterad tjänsteföreskrift på plats. Tjänsteföreskrifter kompletteras endast i begränsad omfattning med t.ex. skriftliga rutiner och i de fall där sådana finns tillhör det ovanligheterna att de har kommunicerats till medarbetarna. Arbetsgruppen kan dock konstatera att i jämförelse med det förra inspektionstillfället har flera myndigheter tagit fram handböcker och skriftliga rutiner med inriktning på handläggning av beslagsärenden och förverkande m.m. Bedömning Arbetsgruppen anser att det inte skett någon förbättring på området i jämförelse med det förra inspektionstillfället. Det är anmärkningsvärt att polismyndigheterna ännu inte har uppdaterat sina tjänsteföreskrifter mot bakgrund av att FAP reviderades i oktober Vid vissa myndigheter har översynsarbetet pågått i flera år utan att de blivit klara med arbetet. Organisationen för beslags-/ godshanteringen m.m. Iakttagelser Samtliga polismyndigheter har utsett en handläggare med ansvar för respektive myndighets beslagsliggare. Det finns också exempel på myndigheter som har utsett en samordnande handläggare för beslagshanteringen inom myndigheten. Vissa myndigheter har fördelat ansvaret på flera handläggare, t.ex. ansvariga för respektive polisområde eller närpolisområde. Några myndigheter har utsett en funktion på ledningsnivå som har ett övergripande ansvar för respektive myndighets beslagsliggare och som även utövar kontroll över liggaren. Rapport avseende uppföljning av inspektion rörande polismyndigheternas beslagshantering 9

10 Bedömning Arbetsgruppen har svårt att bedöma om det blivit någon förbättring på området i jämförelse med det förra inspektionstillfället. Myndigheterna bör i enlighet med FAP utse en anställd vid myndigheten som har huvudansvaret för beslagsliggaren och handhavandet av föremål. Det bör även vara klargjort för den huvudansvarige vad ansvaret innefattar och vilket mandat funktionen har när det gäller beslagsverksamheten. Den ansvarige bör vara en person på operativ ledningsnivå. Myndigheternas granskning av den egna beslagsverksamheten Iakttagelser Kontinuiteten på de förekommande granskningarna är god då majoriteten av myndigheterna har redovisat två granskningar per år. Det förekommer dock att myndigheter redovisar längre tidsperioder mellan granskningstillfällena. I regel dokumenteras genomförda granskningar. Polismyndigheterna har olika ambitionsnivå beträffande granskningarna men som regel följer man FAP i detta avseende. Genomförda kontroller kan dock variera i omfattning. En del granskningar har endast omfattat delar av myndigheten, t.ex. ett visst polisområde eller vissa närpolisområden, andra granskningar har haft en särskild inriktning och inte omfattat helheten. Av granskningsprotokollens inledning framgår ibland att granskaren tycker att beslagsverksamheten vid myndigheten i stort sätt fungerar bra för att därefter beskriva brister i hanteringen som är relativt allvarliga. Granskaren rekommenderar olika förbättringsåtgärder vid identifierade brister. Ibland leder förslagen inte till handling då samma brister kan återkomma över tid. Bedömning Arbetsgruppen anser att det skett en förbättring på området i jämförelse med det förra inspektionstillfället men konstaterar samtidigt att det krävs en tydligare chefsnärvaro i styrningen och ledningen av beslagsverksamheten. Detta gäller inte minst mot bakgrund av att förbättringsåtgärder som identifieras i samband med genomförda granskningar ibland har svårt att slå igenom i linjeverksamheten. Dokumentationsplikt Iakttagelser Majoriteten av myndigheterna redovisar att de har brister i dokumentationen, främst avseende dokumentation av beslut om fastställande av beslag (man iakttar inte skyndsamhetskravet). Andra brister kopplade till dokumentationen är att myndigheterna inte anger ändringar av lagerläggningsplatser och inte alltid dokumenterar hävandebeslut av beslag eller förverkandebeslut. Det är mycket vanligt att man inte dokumenterar lösa föremål i beslagtagna fordon. Vid en storstadsmyndighet förekommer inte sällan att lagerlagt gods påträffats trots att det av dokumentationen framgår att det är förstört eller utlämnat. I de fall det påträffade godset utgörs av vapen, kontanter eller narkotika är det fråga om allvarliga brister i dokumentationen. Ett fåtal polismyndigheter konstaterar att de inte har några brister i dokumentationen. Bedömning Arbetsgruppen anser att det inte skett någon förbättring på området i jämförelse med det förra inspektionstillfället. Öppna äldre ärenden Iakttagelser Samtliga polismyndigheter redovisar förekomst av äldre öppna beslagsärenden trots att förundersökningen är nedlagd. Ungefär hälften myndigheterna saknar fungerande rutiner för bevakning av förundersökningsbeslut eller domar som påverkar beslagsärendet. Även myndigheter som har sådana rutiner har äldre öppna beslagsärenden, vilket antingen indikerar att deras rutiner inte fungerar eller att myndigheterna inte har avsatt tillräckliga resurser för uppgiften. Bedömning Arbetsgruppen anser att det inte skett någon förbättring på området i jämförelse med det förra inspektionstillfället. Polismyndigheterna bör se över om de avsatt tillräckliga resurser för uppgiften. Myndigheterna bör också samverka med åklagarna i större utsträckning för att skapa väl fungerande rutiner som underlättar en efterlevnad av gällande lagstiftning på området. 10 Rapport avseende uppföljning av inspektion rörande polismyndigheternas beslagshantering

11 Lag (1974:1065) om visst stöldgods m.m. (stöldgodslagen) 6 Iakttagelser Tillämpningen av regelverket har i någon mån ökat sedan det förra inspektionstillfället. Bedömning Arbetsgruppen anser att det skett marginella förbättringar på området i jämförelse med det förra inspektionstillfället. Det finns ett stort utrymme för förbättring när det gäller att använda stöldgodslagen. Många myndigheter saknar fortfarande fungerande rutiner på området och de har inte heller genomfört utbildningsinsatser för att öka kunskapen om lagstiftningen bland medarbetarna m.m. 6 Stöldgodslagen gör det möjligt för polisen att ta egendom i förvar om den har frånhänts någon genom brott och ägaren till egendomen antingen är okänd eller avstår från att göra anspråk på egendomen. Beslut om att ta egendom i förvar kan ske i två fall. Som huvudregel meddelas beslut om förvar av rätten men om talan inte ska föras mot någon enskild meddelas beslut om förvar av åklagaren. Polisen är aldrig behörig att fatta beslut om förvar enligt stöldgodslagen. Förfarandelagen reglerar förfarandet med egendom som tagits i förvar enligt stöldgodslagen. Se också fotnot 12. Rapport avseende uppföljning av inspektion rörande polismyndigheternas beslagshantering 11

12 3 Sammanfattande iakttagelser och bedömningar med anledning av studie av polismyndigheternas rutiner för hantering av beslagtaget eller på annat sätt omhändertaget gods Skyndsamhetskravet enligt RB 27 kap 4 tredje stycket 7 Iakttagelser 14 polismyndigheter redovisar att de enligt egen bedömning lever upp till skyndsamhetskravet. Hur myndigheterna kommer fram till denna bedömning är dock oklart. Tre myndigheter redovisar inga förekommande beslag som inte är fastställda per den 30 september Nio myndigheter redovisar att de har under 100 beslag som inte är fastställda. Tio myndigheter anger att de har mellan 100 och 500 beslag som inte är fastställda och fyra myndigheter redovisar över 500 beslag som inte fastställda. Polismyndigheten i Skåne har antalsmässigt sett den sämsta situationen med beslag som inte är fastställda. Av beslagsärenden som inte är fastställda anger åtta myndigheter att det äldsta ärendet är från år Fem myndigheter redovisar att det äldsta ärendet är från år Bara sex myndigheter kan redovisa att deras äldsta ärenden i huvudsak är från hösten Att beslagsärenden inte blir fastställda beror som regel på att polisiära fu-ledare antingen själva missar att fastställa beslag eller att de inte föredrar beslagsärendet för åklagaren som då inte kan ta ställning till beslaget. Trots att myndigheterna har infört bevakningsrutiner för att säkerställa att fastställande av beslag inte glöms bort förekommer det ändå att så sker. 7 Föremål som påträffas får enligt 27 kap. 4 RB tas i beslag efter beslut av undersökningsledaren eller åklagaren. I brådskande fall kan beslut om beslag även fattas av enskild polis. Har beslaget verkställt av någon annan än undersökningsledaren eller åklagaren och har ingen av dem beslutat om beslaget, ska beslaget skyndsamt anmälas till undersökningsledaren eller åklagaren. Därefter ska undersökningsledaren eller åklagaren omedelbart pröva om beslaget ska bestå, dvs. huruvida det ska fastställas eller inte. Bedömning Arbetsgruppen anser att myndigheternas förmåga i denna del är otillräcklig. Det är inte acceptabelt att myndigheterna dröjer i flera år med att fastställa beslag. Skyndsamhetskravet kan tolkas olika beroende på omfattningen av beslaget. Vid enstaka föremål bör en eller ett par dagars fördröjning, dock aldrig så mycket som en vecka, kunna accepteras inom ramen för skyndsamhetskravet. Rör det sig om omfattande beslagspunkter som ska protokolleras kan en tidsutdräkt om cirka en vecka, maximalt cirka två veckor, accepteras. Så länge beslaget inte har fastställts kan den enskildes rätt att t.ex. begära beslagsförhandling enligt RB 27 kap. 6 inte tillvaratas 8. Kontantbeslag Iakttagelser Polismyndigheterna använder förslutningsbara genomskinliga plastpåsar eller kuvert på vilka man anger aktuellt K-nummer, beslagsnummer, summan av kontanterna samt verkställande tjänstemäns signaturer. Tjänstemän som verkställt beslaget kontrollräknar också som regel summan två gånger. Kontanterna förvaras som regel i säkerhetsskåp. En polismyndighet beskriver att de använder ett system med loggningsfunktioner som medger efterhandskontroll av vem och vid vilken tidpunkt någon har berett sig tillträde till säkerhetsskåpet. Initialt förvaras kontanterna på en s.k. mellanlagringsplats som till övervägande del utgörs av ett säkerhetsskåp som VB eller IB normalt har tillgång till. Det är dock svårt att utläsa av svaren hur många medarbetare som de facto har tillgång till kontanterna på den initiala lagerläggningsplatsen. 8 Se förarbeten till RB 27 kap Rapport avseende uppföljning av inspektion rörande polismyndigheternas beslagshantering

13 Efter en viss tid, i normalfallet fram till nästföljande vardag, hämtar särskilt utsedd handläggare kontanterna för vidare förvaring i säkerhetsskåp som är placerat i beslagsrum. Ett begränsat antal personer har därefter tillgång till kontanterna. Några myndigheter har redovisat att den som hämtar kontanterna får kvittera dessa, varpå den som lämnar ut kontanterna och den som hämtar dem får varsitt exemplar av kvittot. En övervägande del av myndigheterna redovisar att de tillämpar den i FAP angivna beloppsgränsen på kr för insättning på räntebärande konto i bank. Ett fåtal myndigheter redovisar avsteg från beloppsgränsen utan att ange något motiv för detta. Utländsk valuta förvaras i bankfack eller i säkerhetsskåp hos myndigheten. Polismyndigheterna har utsett ett tillräckligt antal anställda med fullmakt att göra uttag från myndighetens konto men endast en dryg tredjedel av polismyndigheterna redovisar att uttaget sker i enlighet med föreskrifterna i FAP 102-2, dvs. av två anställda i förening. Bedömning Arbetsgruppen anser att myndigheterna i allt väsentligt hanterar beslagtagna kontanter på ett bra sätt. Beslag av värdefulla föremål Iakttagelser Myndigheterna använder bankfack för förvaring av värdefulla föremål i varierande omfattning. Om föremålet t.ex. är skrymmande används som regel myndighetens egna säkerhetsskåp eller beslagsrum. Av FAP framgår att polismyndigheten ska förordna ett tillräckligt antal anställda som två i förening får ha tillträde till bankfack eller motsvarande förvaringsutrymme. I bankfacket respektive förvaringsutrymmet ska det finnas en förteckning över de föremål som förvaras där. I vilken utsträckning så sker framgår inte av svaren. Bedömning Arbetsgruppen anser att myndigheterna i huvudsak förvarar beslagtagna värdefulla föremål på ett bra sätt. Arbetsgruppen konstaterar dock att det saknas en nationell definition av vad som ska anses vara ett värdefullt föremål. En myndighet använder t.ex. en fjärdedel av prisbasbeloppet 9 som utgångspunkt för värdering. En annan myndighet använder en tiondel av prisbasbeloppet för värdering. En del myndigheter saknar helt utgångspunkter för värdering. Narkotikabeslag Iakttagelser Narkotika som tas i beslag vägs och läggs i genomskinliga plastpåsar som försluts/plomberas. Narkotikan förvaras med något undantag i säkerhetsskåp och med begränsad tillgänglighet redan från den initiala lagerläggningsplatsen och vidare i den fortsatta hanteringen. Det framgår inte tydligt av myndigheternas svar hur många anställda som har tillgång till de olika förvaringsplatserna och i synnerhet gäller detta den initiala förvaringsplatsen. Bedömning Arbetsgruppen anser att myndigheterna har bra rutiner för att hantera narkotikan ända fram till dess den ska skickas med post till Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL). Som arbetsgruppen kunde konstatera vid myndighetsbesöken förekommer dock brister ur säkerhetssynpunkt i samband med postgången (se beskrivning under avsnitt 4, Om narkotikahantering). Vapenbeslag Iakttagelser Beslagtagna vapen hanteras i huvudsak i enlighet med FAP och FAP I fastigheter där man bedriver 24-7-verksamhet förvaras beslagtagna vapen i säkerhetsskåp i särskilda beslagsutrymmen dit tillgängligheten är begränsad. I enstaka fall har de samförvarats med omhändertagna vapen. I fastigheter där man inte bedriver någon verksamhet på natten förvaras vapnen rutinmässigt i larmade säkerhetsskåp i larmade beslagsutrymmen. Bedömning Arbetsgruppen anser att polismyndigheterna hanterar beslagtagna vapen på ett bra sätt. Fordonsbeslag Iakttagelser Beslagtagna fordon förvaras i huvudsak i enlighet med FAP Dokumentationen av lösa föremål som anträffas i de beslagtagna fordonen är bristfällig. Bedömning Arbetsgruppen anser att beslagtagna fordon i regel förvaras på ett bra sätt. Vid några myndigheter måste fordonen förvaras i kallgarage eller utomhus, vilket innebär att om inte några vårdande åtgärder vidtas är det svårt för myndigheterna att hävda att de iakttagit 9 Prisbasbeloppet för 2011 uppgick till kr. Rapport avseende uppföljning av inspektion rörande polismyndigheternas beslagshantering 13

14 den s.k. vårdplikten 10. När det gäller dokumentation 11 av lösa föremål i de beslagtagna fordonen är det uppenbart att myndigheterna, med något undantag, saknar rutiner för detta. Arbetsgruppen konstaterar också att trots att en del myndigheter genomfört utbildningsinsatser eller tagit fram en rutin eller lokal tjänsteföreskrift för detta, är efterlevnaden av regelverket i princip obefintlig bland de avrapporterande poliserna. Hävda men ej utlämnade beslag Iakttagelser Antalet beslag som är hävda men inte utlämnade varierar stort mellan polismyndigheterna. Godspunkterna varierar mellan färre än 100 och knappt Åtta myndigheter redovisar att de har färre än 200 godspunkter som är hävda men inte utlämnade. Elva myndigheter redovisar att de har mellan och sådana godspunkter. Polismyndigheten i Stockholms län redovisar att de har cirka godspunkter som är hävda men inte utlämnade. Polismyndigheterna bevakar hävandebeslut från fuledare. Särskilda utsedda handläggare gör sökningar i Tvång-systemet antingen dagligen eller med annan periodicitet. Myndigheternas rutiner för bevakning av lagakraftvunna domar varierar. Av myndigheternas svar framkommer att det finns begränsningar när det gäller att använda det förenklade delgivningsförfarandet i samband med beslagsärenden. Myndigheternas respektive rättsenheter anser att det som regel inte går att använda det förenklade delgivningsförfarandet när förundersökningen är nedlagd eller avslutad och endast beslagsärendet kvarstår. En förutsättning för att använda det förenklade delgivningsförfarandet är, enligt rättsenheterna, att den mot vilken beslagsåtgärden har riktats är underrättad om att förfarandet även ska omfatta beslagsärendet. 10 Vårdplikten framgår av 27 kap. 10 tredje stycket RB. Vårdplikten innebär att myndigheten måste bevaka det omhändertagna godsets värde så att det inte går förlorat, t.ex. genom yttre påverkan (prop. 1972:5 s. 357 f.). Vid förvaring utomhus av t.ex. bilar är det därför viktigt att se till att dessa föremål inte utsätts för köldskador, mögelskador eller dylikt. Om vårdplikten försummas kan det medföra att staten blir ersättningsskyldig gentemot den enskilde i en skadeståndsprocess. 11 Det föreligger en dokumentationsplikt enligt 27 kap. 13 första stycket RB. Dokumentationsplikten innefattar att det ska föras protokoll över beslagtagna föremål där ändamålet med beslaget ska anges, noggrann beskrivning av föremålet antecknas samt vad som i övrigt förekommit i samband med beslaget. Bedömning Arbetsgruppen anser att rättsläget bör tydliggöras på området. Verkställighet av hävandebeslut är en flaskhals i polismyndigheterna. Polismyndigheterna måste i större utsträckning än hittills aktivt måste verka för att hävda beslag kan expedieras skyndsamt till rätt anspråkstagare. Den nya lydelsen i RB 27 kap. 8 a anger till vem ett beslagtaget föremål ska lämnas ut när beslaget hävs. För den händelse att känd anspråkstagare inte hämtar godset eller att det inte finns någon känd anspråkstagare tillämpas lagen (1974:1066) om förfarande med förverkad egendom och hittegods m.m., 1 andra stycket femte punkten. Lagstiftningen medför större möjligheter för enskilda att ta till vara sin rätt samtidigt som myndigheternas förvaringskostnader kan minska och administrationen förenklas. RB 27 kap. 8 a har bidragit till att gods kan återlämnas till känd anspråkstagare i större utsträckning och snabbare än tidigare. I de fall där anspråkstagaren är okänd eller inte vill hämta godset har polismyndigheterna fått legala möjligheter att, beroende på värdet, sälja eller förstöra godset enligt förfarandelagen 2 b. Många myndigheter har därför skapat en fiktiv juridisk person i Tvång-systemet till vilken beslag hävs. Hävs beslag till polismyndighet Iakttagelser Att beslag hävs till polismyndighet förekommer ännu i enstaka fall men har minskat avsevärt sedan den förra inspektionen. Några polismyndigheter redovisar dock att de fortfarande hanterar beslagtagen egendom på detta sätt i stor omfattning och trots att förfarandet saknar stöd i gällande lagstiftning. Lagstiftaren har genom den nya lydelsen av RB 27 kap. 8 a gjort det möjligt för polismyndigheterna att minska hanteringen av de s.k. evighetsbeslagen. Många myndigheter har skapat en fiktiv juridisk person i Tvång-systemet för att dessa ärenden ska kunna hanteras i enlighet med 2 b andra stycket förfarandelagen. Beslut fattas av polis eller åklagare. Bedömning Arbetsgruppen konstaterar att det fortfarande vid så gott som samtliga polismyndigheter förekommer att beslag hävs till myndigheterna trots att lagstöd för ett sådant förfarande saknas. Sådana hävanden har dock tydligt minskat över tid. 14 Rapport avseende uppföljning av inspektion rörande polismyndigheternas beslagshantering

15 Förs beslag över till hittegods Iakttagelser Arbetsgruppen konstaterar att polismyndigheterna häver beslag till hittegods i mycket begränsad omfattning. I de fall där så sker har i regel åklagare fattat beslut i aktuella ärenden. I de fall polismyndigheten har beslutat har det varit fråga om att godset redan från början uppenbart har varit att betrakta som hittegods, och därmed har beslutet varit i enlighet med gällande lagstiftning. Bedömning Arbetsgruppen anser att det skett en stor förbättring på området sedan den förra inspektionen. I enstaka fall förekommer det dock fortfarande att myndigheterna häver beslag till hittegods. Rutiner vid myndigheterna med anledning av RB 27 kap. 8 a och 2 b lagen (1974:1066) om förfarande med förverkad egendom och hittegods m.m. (förfarandelagen) Iakttagelser Myndigheterna tillämpar den förändrade lagstiftningen i RB 27 kap. 8 a och förfarandelagen 2 b på olika sätt 12. Många myndigheter tillämpar den nya lagstiftningen flitigt. En del myndigheter använder den dock i begränsad utsträckning sedan deras egna rättsenheter slagit fast att det förenklade delgivningsförfarandet inte gäller för de fall där förundersökningen är avslutad och endast beslagsärendet kvarstår. Här menar rättsenheterna att vederbörande måste vara underrättad om att det förenklade delgivningsförfarandet även omfattar beslagsärendet för att få rättsverkan. Bedömning Polismyndigheterna tillvaratar de möjligheter som den nya lagstiftningen ger i varierande utsträckning. Arbetsgruppen anser att rättsläget bör tydliggöras på området. 12 I RB 28 kap 8 a andra stycket föreskrivs att för det fall den som ett föremål ska lämnas ut till inte hämtar det, eller föremålet inte kan lämnas ut till någon, tillämpas förfarandelagen. I förfarandelagen har införts en ny bestämmelse (2 b ) som reglerar förfarandet med hävt beslag som inte avhämtats eller inte kan lämnas ut till någon. I första stycket i bestämmelsen föreskrivs att föremål som en månad efter delgivning inte avhämtats av anspråkstagare, får säljas eller förstöras i enlighet med förfarandelagen. Av andra stycket i bestämmelsen framgår att föremål som saknar anspråkstagare ska finnas tillgängligt hos förvarande myndighet i minst tre månader efter det att beslaget hävdes. Om föremålets värde sannolikt överstiger en fjärdedel av prisbasbeloppet (cirka kr) börjar tremånadersfristen att räknas först efter att myndigheten genom kungörelse uppmanat ägare eller annan rättsinnehavare att göra anspråk på föremålet. När tidsfristen löpt ut får föremålet därefter säljas eller förstöras i enlighet med förfarandelagen. Försäljning och värdering av förverkat eller beslagtaget gods som inte avhämtats eller som saknar känd ägare Iakttagelser FAP anger ingen fast beloppsgräns för när värdering bör ske. Detta har resulterat i att myndigheterna har olika rutiner på området. Godset värderas i ett första steg av den polisiäre fu-ledaren, utredningsmannen eller den särskilt utsedde handläggaren med utgångspunkt från deras erfarenhet och kunskap. Om de bedömer att det är fråga om gods av större värde anlitas vanligtvis en auktionsfirma för värderingen. Många myndigheter tillämpar också ett anbudsförfarande. Försäljning av gods sker i huvudsak genom anlitande av auktionskammare. Efter försäljningen redovisas försäljningsbelopp samt köpare till polismyndigheten. Bedömning Arbetsgruppen anser att polismyndigheternas försäljning av aktuellt gods sker på ett rättssäkert sätt men att RPS bör ge polismyndigheterna råd när det gäller vad som ska betraktas som värdefull egendom, hur egendom bör värderas, m.m. Oskadliggörande och förstörande av egendom Iakttagelser En del myndigheter följer FAP som stadgar att när polismyndigheten förstör förverkad eller förvarstagen egendom som inte är av ringa värde, ska detta ske i närvaro av minst två personer. Andra myndigheter tillåter att medarbetare ensamma förstör egendom som inte är av ringa värde. Bedömning Arbetsgruppen konstaterar att myndigheternas tillvägagångssätt varierar och vill understryka vikten av att FAP följs i enlighet med sin lydelse så att också själva förstörandet av egendomen dokumenteras genom intyg. Polismyndigheternas hantering av på annat sätt omhändertaget gods Rutiner för hantering och förvaring av kontanter och värdefulla föremål som tagits om hand i samband med frihetsberövande eller omhändertagande Iakttagelser Sju polismyndigheter redovisar att de har utfärdat en tjänsteföreskrift för hur kontanter och värdefulla föremål ska hanteras beträffande personer som förvaras i polisarrest. Av övriga inkomna svar råder oklarhet om Rapport avseende uppföljning av inspektion rörande polismyndigheternas beslagshantering 15

16 huruvida myndigheterna har utfärdat någon tjänsteföreskrift. Förekommande rutiner varierar mellan polismyndigheterna. Även bland de myndigheter som har tagit fram en tjänsteföreskrift varierar rutinerna mellan närpolisområden eller motsvarande. Polismyndigheternas kontinuerliga egenkontroll på området synes vara svag eller bristfällig. Endast två myndigheter redovisar att de bedriver egenkontroll. Polismyndigheterna tillämpar olika beloppsgränser för när kontanter och värdeföremål ska förvaras i värdeskåp/säkerhetsskåp/kassaskåp eller motsvarande. Beloppsgränserna varierar mellan kr. Kontanter och värdeföremål under respektive beloppsgräns tenderar att förvaras i oklassade skåp i förvaringsutrymme i arrester. I regel innebär detta att tillgängligheten till det utrymme där godset förvaras är stort och att nycklar till skåp hanteras av ett stort antal personer. När det gäller hantering av kontanter och värdeföremål över respektive beloppsgräns förvaras dessa som regel i plomberade värdepåsar/kuvert som placeras i säkerhetsskåp/kassaskåp eller motsvarande. På värdepåsarna antecknas datum, namn och personnummer på den frihetsberövade, arrestnummer, belopp samt ansvariga tjänstemän. Skåpen i sin tur är placerade i särskilda utrymmen eller i samma utrymme där stationsbefäl/inre befäl/vakthavande befäl uppehåller sig. I jämförelse med förvaring av kontanter och värdeföremål under beloppsgränsen hanterar här ett mindre antal personer nycklar och koder till förvaringsskåpen. Tillgängligheten till förvaringsutrymmen är mer begränsad och i en del fall används också personliga passerkort vilket innebär att det går att spåra inloggningsuppgifter. Rutiner för hur omhändertagna kontanter och värdeföremål ska dokumenteras tenderar också att variera mellan polismyndigheterna. Flera myndigheter redovisar att kontanter ska kontrollräknas av två tjänstemän i förening och om möjligt i närvaro av den intagne. En majoritet av myndigheterna redovisar inte närmare uppgifter härvidlag i sina svar. Rutinerna för utlämning och kvittens av omhändertagna kontanter och värdeföremål framgår som regel inte av svaren från polismyndigheterna. I de fall där rutinen har beskrivits framgår att det sker en kontroll av den angivna summan på avvisiteringsblad eller motsvarande. Om möjligt ska ett vittne närvara vid utlämningstillfället och den intagne (mottagaren) ska kvittera att han/hon har tagit emot kontanter eller värdeföremål. Det saknas en samsyn hos polismyndigheterna när det gäller begreppet värdefulla föremål. Den enda myndighet som redovisar en medveten definition av begreppet är Polismyndigheten i Östergötland som har slagit fast i sin lokala tjänsteföreskrift att värdefulla föremål är sådana vars värde överstiger kr. Bedömning Arbetsgruppen anser att polismyndigheternas rutiner för hur omhändertagna kontanter och värdeföremål hanteras fungerar tillfredställande men att hanteringen präglas av en varierande grad av sårbarhet som polismyndigheterna kontinuerligt måste arbeta med och finna lösningar på. Slutsatsen understöds inte minst av den genomgång av anmälningar mot anställda inom polisen och diarieförda skadeståndsärenden under 2011 som presenteras i avsnitt fem nedan. Arbetsgruppen anser att det finns ett behov av ett gemensamt nationellt regelverk på området. Rutiner för hantering och förvaring av hittegods som utgörs av kontanter och värdefulla föremål Iakttagelser Tio polismyndigheter redovisar uttryckligen i sina svar att de registrerar gods som inte är av ringa värde i Polisens hittegodssystem. Flera myndigheter redovisar också att de lägger in hittegodset i Nationella hittegodsregistret. Hittegods som utgörs av kontanter registreras i kassabok eller kassasystem. Två polismyndigheter (Polismyndigheterna i Hallands och Stockholms län) redovisar att de har utfärdat en tjänsteföreskrift för hur hittegods ska hanteras. Samma polismyndigheter redovisar också att de har en kontinuerlig egenkontroll på området. Av övriga inkomna svar råder oklarhet om huruvida myndigheterna har utfärdat någon tjänsteföreskrift eller utövar egenkontroll. Förekommande rutiner varierar mellan och inom polismyndigheterna. Polismyndigheterna tillämpar olika beloppsgränser för när kontanter och värdeföremål ska förvaras i värdeskåp/säkerhetsskåp/kassaskåp eller sättas in på bankkonto. Beloppsgränserna varierar mellan kr. En majoritet av myndigheterna redovisar inte en fast och tydlig beloppsgräns utan uttrycker beloppsgränser i termer av större kontantvärde, högt värderade föremål och betydande värde. Polismyndigheterna i Stockholms, Södermanlands och Hallands län redovisar tydliga beloppsgränser för förvaring som varierar mellan 100 och 500 kr. 16 Rapport avseende uppföljning av inspektion rörande polismyndigheternas beslagshantering

17 Ett fåtal myndigheter redovisar att de sätter in upphittade kontanter på bankkonto. Beloppsgränsen i dessa fall varierar mellan kr och kr. Ett fåtal myndigheter redovisar att de sätter in kontanter på bankkonto när det är fråga om ett större kontantvärde eller större summor. Myndigheter som redovisar att de tillämpar en beloppsgräns förvarar kontanter under respektive beloppsgräns i säkerhetsskåp, låst utrymme eller i låda på hittegodshylla i receptionen eller hittegodsexpeditionen. Kontanter över respektive beloppsgräns förvaras i värdeskåp eller kassaskåp. Myndigheter som inte tillämpar någon beloppsgräns förvarar kontanter oavsett värde i värdeskåp/säkerhetsskåp/kassaskåp. Förvaring av värdeföremål sker som regel i kassaskåp. Det saknas en gemensam definition/samsyn bland polismyndigheterna av begreppet värdeföremål. När det gäller rutinerna för gods som kommer in under icke kontorstid redovisar en myndighet att kontanter och värdeföremål förvaras hos vakthavande befäl vid ledningscentralen. Godset läggs på dennes bord och hämtas upp av receptionspersonalen när de kommer i tjänst påföljande morgon. Tillträdet till vakthavande befäls rum är begränsat. En annan myndighet beskriver att den som är i tjänst fyller i ett interimistiskt hittegodskvitto och det upphittade godset läggs tillsammans med blanketten i ett kuvert och i en särskild brevlåda i dörren till hittegodsexpeditionen. Endast ett fåtal polismyndigheter redovisar tydligt att kontanter kontrollräknas i närvaro av upphittaren och att hittegodskvitto lämnas. Sex polismyndigheter redovisar tydligt att upphittade kontanter bokförs i kassabok/kassasystem. Polismyndigheten i Stockholms län (Polismästardistrikt City) redovisar att kontanta medel (minst 100 kr) registreras i kassasystemet och förvaras inlåst i kassaapparaten under pågående tjänstgöring. Efter varje arbetspass slut räknas dagskassan av två per- soner, signeras och låses in i ett värdeskåp. Endast behörig personal har tillgång till värdeskåpet. Vid varje månadsskifte kontrollräknas kontantkassan och registreras i en särskilt framtagen mall. Bokslut görs efter varje kvartal med en redovisning till myndighetens ekonomiavdelning där pengarna redovisas på ett särskilt inventeringsunderlag. Polismyndigheten i Västra Götaland redovisar att kontanter bokförs i kassaapparat. Kassan räknas dagligen efter ordinarie öppettid och kontrolleras mot en dagrapport. I kassan förvaras endast en växelkassa på cirka kr. Överstigande belopp förvaras i ett låst säkerhetsskåp och lämnas in till PAC 13 2 gånger per år. Summan kan uppgå till mellan och kr. Vid försäljning av hittegods redovisar en del polismyndigheter att de anlitar oberoende externa värderingsmän för att värdera godset. Myndigheterna har dock i regel inte berört detta i sina svar. Bedömning Arbetsgruppen konstaterar utifrån myndigheternas summariska redovisningar att deras rutiner för hantering och förvaring av hittegods som utgörs av kontanter och värdefulla föremål varierar. Arbetsgruppen vill understryka vikten av att Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hantering av hittegods, FAP 650-1, följs i enlighet med sin lydelse och särskilt 5, 7 11, 14 och Arbetsgruppen anser att polismyndigheternas hittegodshantering fungerar tillfredsställande men att den präglas av en varierande grad av sårbarhet och att inslaget av egenkontroll på området synes vara svag. Ett område där det finns utrymme för förbättring är den hittegodshantering som sker under icke kontorstid av personal som inte har vana av att hantera hittegods i enlighet med beslutade rutiner. Arbetsgruppen anser avslutningsvis att det finns ett behov av en nationell definition av begreppet värdefulla föremål. 13 Polisens administrativa center. PAC är ett gemensamt administrativt center som utför tjänster åt Polisen inom områdena Ekonomiadministration (EA), Personaladministration (PA) och Agresso Tid. Rapport avseende uppföljning av inspektion rörande polismyndigheternas beslagshantering 17

18 4 Myndighetsbesök fördjupad uppföljning I detta avsnitt redovisas arbetsgruppens iakttagelser och bedömningar från respektive myndighetsbesök. Vid myndighetsbesöken använde arbetsgruppen ett frågeformulär (bilaga fyra) som hade skickats till respektive myndighet före besöket. Frågeformuläret utgår från FAP och dess regelverk för hur polismyndigheterna ska hantera beslagtagen egendom m.m. När det gäller polismyndigheterna i Gävleborg och Örebro lämnas också en redogörelse över vad som hänt i dessa myndigheter sedan den förra inspektionen genomfördes i slutet av Polismyndigheten i Hallands län Polismyndigheten omfattar de sex kommunerna i Hallands län och har drygt invånare. Antalet anställda är drygt 760 personer, varav ungefär 570 är poliser och 190 är civila. Myndigheten består av en operativ avdelning och en stab. All operativ polisiär verksamhet i länet är i huvudsak organiserad under operativa avdelningen. Geografiskt är polismyndigheten indelad i sex närpolisområden. Ingripandeverksamhet bedrivs från samtliga närpolisområden. Utryckningsverksamheten leds från Halmstad där vakthavandefunktionen och länskommunikationscentralen finns. Utredningsverksamhet bedrivs också i samtliga närpolisområden. Till staben finns länsgemensamma funktioner kopplade, t.ex. HR. Iakttagelser Beslagsverksamhetens organisation Enligt myndighetens tjänsteföreskrift är respektive närpolisområdeschef övergripande ansvarig för beslagshanteringen i sitt område. Närpolischefen har förordnat en särskild utsedd handläggare vid varje närpolisområde att vara lokalt ansvarig för beslagshanteringen i respektive närpolisområde. Alla beslag hanteras av handläggarna vid lagerläggning. Förordnad handläggare ansvarar under chefen för närpolisområdet för närpolisområdets delbeslagsliggare. Handläggaren ansvarar också för att beslagtaget gods eller gods taget i förvar hanteras på ett bra och rättssäkert sätt. I myndigheten finns en särskilt utsedd handläggare med tillika uppgift att vara samordnare av beslagsverksamheten. Denne ansvarar för inläggning av lagerplatser, uppdaterar nya rutiner hos alla handläg- garna, samlar ihop frågeställningar från handläggare och besvarar dessa eller begär svar från processledaren samt inför nya rutiner. Myndigheten har inte förordnat någon övergripande ansvarig för beslagsliggaren utan detta åvilar respektive närpolischef. Tjänsteföreskrift Sedan maj 2007 har myndigheten en tjänsteföreskrift som reglerar beslagsverksamheten. Föreskriften är reviderad och en ny föreskrift gäller fr.o.m. den 4 november Utöver tjänsteföreskriften finns en avdelningsföreskrift från februari 2011 som reglerar hantering av beslagtagen narkotika, kat. Skriftliga rutiner eller motsvarande Det finns inte skriftliga rutiner eller motsvarande utöver tjänsteföreskrifterna. Myndigheten kommunicerar gällande regelverk och upprättade rutiner på en återkommande basis samt ger både individuell och gruppvis återkoppling för att komma till rätta med brister och eventuella tillkortakommanden i samband med beslagshanteringen. Utbildning Inom myndigheten har man genomfört utbildningsinsatser och planerar för ytterligare sådana för att tillmötesgå både fu-ledarnas och utredarnas kunskapsbehov på beslagsområdet. Återkommande möten hålls mellan processledaren och utredningschefer där frågor om beslag behandlas. Vidareutbildning av särskilt utsedda handläggare och vikarier för dessa genomfördes under oktober Under november och december planerar myndigheten att genomföra ytterligare utbildning på beslagsområdet där målgruppen är förundersökningsledarna. Sådan utbildning har redan genomförts vid tre närpolisområden. Granskare Enligt FAP 102-2, 32 33, ska myndigheten förordna en anställd att granska myndighetens beslagsverksamhet med oregelbundna intervaller. Myndigheten har utsett en stabskommissarie som utfört den senaste granskningen efter det att föregångaren fått andra arbetsuppgifter. 18 Rapport avseende uppföljning av inspektion rörande polismyndigheternas beslagshantering

19 Myndighetsbesök fördjupad uppföljning Granskning Utifrån redovisade granskningsprotokoll konstaterar arbetsgruppen att myndigheten har genomfört erforderliga granskningar de senaste åren. Granskningarna har då omfattat samtliga närpolisområden och varit väl genomförda. Åtgärder beträffande uppdagade brister Myndigheten har ett system med ständig återkoppling av förekommande brister i samband med utsättningar eller liknande. Uppdagade brister omhändertas relativt omgående och tips på förändringar av gällande rutiner tas emot av polisledningen och blir, om de är relevanta och rimliga, som regel genomförda inom fastställda tidsramar. Förvaring av gods Arbetsgruppen kunde konstatera att det råder god ordning på förvaringsplatserna. Det beslagtagna godset är bra emballerat och förvaringen säkerställer myndighetens vårdplikt. Myndigheten dokumenterar och anger lagerläggningsplatser löpande så att de motsvarar de som anges i DUR-Tvång 14. Vid kontroll av tillträde till godsrum konstaterades en väl avvägd säkerhetsnivå. Ett begränsat antal behöriga har tillträde till godsförvaringsplatser. Säkerhetsskåp finns i tillräcklig omfattning för förvaring av kontanter och värdefulla föremål. Vapenkassun/säkerhetsskåp finns i erforderlig omfattning. Annan plats för lagerläggning används i väldigt liten omfattning. Som regel handlar det om att utredare tillfälligtvis i visningssyfte hämtar ut ett beslag. Detta ska då föranleda en förändring av lagerläggningsplatsen och utredarna ansvarar för att så sker. Om inte påminns de av de särskilt utsedda handläggarna. Godsförvaring på annan plats eller genom annans försorg förekommer framförallt när det gäller fordon (ej mopeder och cyklar). Bevakningsrutiner för FU-beslut, domslut m.m. De särskilt utsedda handläggarna bevakar kontinuerligt nytillkomna beslut från fu-ledare och åtgärdar med omedelbar verkan t.ex. hävande- och förverkandebeslut med åtföljande åtgärder. Även domstolsbeslut bevakas och åtgärdas, också i de fall där domsluten vinner laga kraft i högre instans. 14 DurTvå Datoriserad utredningsrutin med Tvångsmedel. DurTvå, är ett IT-baserat verktyg till stöd i utredningsarbetet. För Tvång se fotnot 5. Tillträde till bankkonto (FAP 102-2, 26 ) Polismyndigheten har förordnat erforderligt antal anställda som två i förening får ta ut pengar från räntebärande konto. Myndigheten har i dagsläget inget bankfack men kan vid behov hyra ett. Kontanthantering (FAP 102-2, 25 ) Beslagtagna kontanter räknas först upp av två polismän som placerar kontanterna i en särskild plastpåse som försluts. Därefter förvaras plastpåsen på avskild plats i säkerhetsskåp hos det inre befälet. Påföljande vardagsmorgon hämtas kontanterna av beslagspersonal som kontrollräknar kontanterna på nytt. De läggs sedan i en ny påse som också försluts och placeras i särskilt avskilt utrymme i säkerhetsskåp i beslagsutrymme. I det fall utredaren framställt begäran om teknisk undersökning hämtas kontanterna av tekniker. Kontantbelopp över kr sätts regelmässigt in på räntebärande konto. Värdefull egendom (FAP 102-2, 29 ) Värdefullt gods förvaras normalt i säkerhetsskåp. Är det fråga om större gods förvaras det i låst utrymme som endast särskilt utsedda handläggare har tillträde till. Värdering och försäljning sker genom att godset lämnas till auktionsfirma som sedan återredovisar genomförda försäljningar till myndigheten. Narkotikahantering (FAP 102-2, 20 ) Narkotika hanteras noggrant och låses in i säkerhetsskåp hos inre befälet varefter en särskilt utsedd assistent i rummet bredvid det inre befälets emballerar och lägger narkotikan i utgående post till SKL. I samband med emballering för vidare distribution uppmärksammade arbetsgruppen att narkotikan lämnades utan tillsyn på skrivbordet i ett tomt rum. Dessutom lämnades de färdiga försändelserna obevakade i anslutning till rumsentrén. Vapenhantering (FAP 102-2, 20 ) Vapenhanteringen fungerar i stort sett tillfredställande men det förekommer att vapen som beslagtagits förvaras i ett vapenskåp där även omhändertagna vapen förvaras. Hantering av fordon (ej mopeder och cyklar) (FAP 102-2, 20 ) Fordonshanteringen fungerar i enlighet med föreskrifterna i FAP när det gäller förvaring och vårdplikt. Däremot förekommer brister i dokumentation av lösa föremål i beslagtagna fordon. Myndigheten arbetar dock kontinuerligt med att förbättra detta genom att fu-ledare och särskilt utsedda handläggare återkopplar i denna del till den patrull som verkställt åtgärden. Rapport avseende uppföljning av inspektion rörande polismyndigheternas beslagshantering 19

20 Myndighetsbesök fördjupad uppföljning Skyndsamhetskravet (RB 27 kap. 4, FAP 102-2, 9 ) Vid myndighetens olika närpolisområden förekommer ett drygt tiotal beslagsärenden som inte är fastställda. Myndigheten arbetar ständigt med att försöka att leva upp till skyndsamhetskravet. Trots detta förekommer det att beslag i olika ärenden inte blir fastställda. Myndigheten konstaterar att den kan bli bättre på området och arbetar konstant med frågan. Myndighetsföreträdare genomför regelbundna möten med företrädare för den lokala åklagarkammaren i syfte att förbättra utredningsverksamheten. I samband med sådana möten diskuterar man bl.a. beslagshanteringen. Polismyndigheten redovisar också att Cåbra-systemet 15 un der lättat för åklagarna att fatta beslut i beslagsärenden och kommunicera dessa till de polisiära utredarna. Vårdplikt (RB 27 kap.10 och 13, FAP 102-2, 13 ) Efter genomgång av myndighetens godsförvaring och rutiner för hantering av beslagtaget gods konstaterar arbetsgruppen att vårdplikten efterlevs i de delar som granskats. Överlag ger myndigheten ett intryck av att hantera och vårda beslagtagna föremål på ett bra sätt och i enlighet med reglerna i FAP Dokumentation av lösa föremål i beslagtagna bilar är dock bristfällig. Leveransrutiner/verifikationer m.m. (FAP 102-2, 31 ) Vid en summarisk genomgång av verifikationer beträffande utlämning, försäljning och förstörande m.m. uppvisade myndigheten en välskött dokumentation. Beslag som ej avhämtas och beslagtagen egendom som ej kan lämnas ut till någon (RB 27 kap. 8 a ) Myndigheten har tillämpat reglerna i RB 27 kap. 8 a sedan de trädde i kraft den 1 januari För myndigheten har reglerna inneburit bättre möjligheter att avhända sig beslagtaget gods som inte hämtas ut. Föremål som saknar känd anspråkstagare säljs eller förstörs i enlighet med reglerna i förfarandelagen. Kungörande av beslag med okänd anspråkstagare enligt stöldgodslagen och RB 27 kap. 8 a sker genom annonsering i lokal press med hänvisning till myndighetens webbsida samt på myndighetens anslagstavla. Kungörande (FAP 102-2, ) Kungörande sker i de fall där den beslagtagna egendomen är värd mer än en fjärdedels prisbasbelopp då beslaget gjordes enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Kungörelsen sker genom annonsering i lokal press och med hänvisning till myndighetens webbsida. Kungörelsen anslås också på myndighetens anslagstavla. Beslagsärenden som inte är avslutade Arbetsgruppen konstaterar att myndigheten i sina granskningsprotokoll återkommande redovisar att det förekommer äldre ärenden och att granskaren har rekommenderat att detta måste åtgärdas. Myndigheten redovisar i dagsläget ett begränsat antal äldre ärenden som kontinuerligt bearbetas för att kunna avslutas. Övrigt Myndighetschefen har under hösten 2011 beslutat att myndigheten ska genomföra en särskild internkontroll avseende efterlevnaden av gällande rutiner för hantering av beslagtagen egendom eller egendom som förverkats eller tagits i förvar. Avsikten är att identifiera eventuella svaga punkter i hanteringen och lämna förslag till förbättringsåtgärder. Bedömning Det råder i huvudsak god ordning i polismyndighetens beslagsverksamhet och den fungerar på ett bra sätt. Arbetsgruppen vill särskilt framhålla myndighetsledningens aktiva ledning och styrning och den väl genomförda egenkontrollen på området. Viljan att hela tiden bli bättre i beslagshanteringen är uttalad och tydlig. Ett utryck för detta är t.ex. det av myndighetsledningen sedan tidigare fattade beslutet om internkontroll av beslagshanteringen inom polismyndigheten. Självklart finns det utrymme för förbättringar av olika slag och arbetsgruppen uppfattar det som att det pågår ett kontinuerligt förbättringsarbete på området inom polismyndigheten. Ansvarig Enligt FAP ska myndigheten utse en ansvarig för myndighetens beslagsliggare och handhavande av föremål m.m. Arbetsgruppen konstaterar att myndigheten inte förordnat en övergripande ansvarig för beslagsliggaren utan ansvaret åvilar istället respektive närpolischef. Arbetsgruppens bedömning är att den valda strukturen inte är den bästa möjliga och inte heller överensstämmande med ordalydelsen i FAP 102-2, 32. En övergripande ansvarig kan t.ex. på ett helt annat sätt fånga upp bristande rutiner i myndigheten och lämna direktiv när det gäller att vidta förbättringsåtgärder. Arbetsgruppen anser därför att en övergripande ansvarig bör utses. 15 Åklagarmyndighetens ärendehanteringssystem. 20 Rapport avseende uppföljning av inspektion rörande polismyndigheternas beslagshantering

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

Inspektion av polismyndigheternas beslagshantering m.m.

Inspektion av polismyndigheternas beslagshantering m.m. Inspektion av polismyndigheternas beslagshantering m.m. Controlleravdelningen Enheten för inspektionsverksamhet Dnr. CO 128-1365/07 2008-04-21 INNEHÅLL FÖRFATTNINGSFÖRTECKNING MED FÖRKORTNINGAR... 3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om förfarande med egendom som tagits i beslag, förverkats

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om en förenklad handläggningsrutin avseende snatteribrott;

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om förfarande med egendom som tagits i beslag, förverkats

Läs mer

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-09-04 Dnr 117-2012 Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har granskat de 83 beställningar

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2013-06-18 Dnr 16-2013 Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har granskat

Läs mer

Hantering av privata medel inom socialtjänsten

Hantering av privata medel inom socialtjänsten RIKTLINJE Lillemor Johansson, lillemor.johansson@kil.se 2014-11-25 Beslutad av ledningsgruppen Hantering av privata medel inom socialtjänsten SYFTE Riktlinjerna för hantering av privata medel inom socialförvaltningen

Läs mer

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-11-15 Dnr 83-2013 Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har följt upp sin tidigare granskning

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga; SFS 2003:406 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Riktlinjer för hantering av Privata medel inom Hemtjänst enligt SoL Personligassistans enligt Lss

Riktlinjer för hantering av Privata medel inom Hemtjänst enligt SoL Personligassistans enligt Lss Robertsfors kommun 915 81 ROBERTSFORS Riktlinjer för hantering av Privata medel inom Hemtjänst enligt SoL Personligassistans enligt Lss Antagen av kommunstyrelsens sociala utskott 2012-03-12 33 ROBERTSFORS

Läs mer

Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar

Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar Revisionsrapport Juni 2011 Hans Gåsste Innehåll Sammanfattning...3

Läs mer

Löpande granskning av rutin för upphandling

Löpande granskning av rutin för upphandling Revisionsrapport Länsstyrelsen i Uppsala län Hamnesplanaden 3 751 86 Uppsala Datum Dnr 2008-03-19 32-2007-0588 Löpande granskning av rutin för upphandling Som ett led i den årliga revisionen av Länsstyrelsen

Läs mer

Nr 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack

Nr 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack 1(7) 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack * Underrättelse om förrättning i bankfack 1 ska lämnas endast om det kan antas att målets handläggning främjas

Läs mer

Riktlinjer för hantering av privata medel inom hemtjänsten

Riktlinjer för hantering av privata medel inom hemtjänsten Riktlinjer för hantering av privata medel inom hemtjänsten Administration av den enskildes privata medel sker på olika sätt utifrån det behov av stöd som han/hon har: 1. Den enskilde sköter ekonomi på

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

Avveckling av huvudmannens bostad

Avveckling av huvudmannens bostad Avveckling av huvudmannens bostad Avveckling av huvudmannens bostad blir ofta aktuellt när huvudmannen av någon anledning inte längre kan bo kvar hemma och dessutom inte har råd att bo kvar i sitt gamla

Läs mer

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Riktlinjer för social dokumentation Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Ansvarig/upprättad av Kvalitetsenheten Christina Almqvist Beslut fattat av Upprättad 2012-10-18 Reviderad Socialnämnden och

Läs mer

Advokatsamfundets inställning till utredningens olika förslag kan sammanfattas enligt följande:

Advokatsamfundets inställning till utredningens olika förslag kan sammanfattas enligt följande: R-2005/0939 Stockholm den 14 september 2005 Till Finansdepartementet Fi2005/2479 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 23 maj 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Krav på kassaregister

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn

Nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn Nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten Se Ylva Ehn Motiv för översyn av SOSFS 2006:5 Större enhetlighet, mer ändamålsenlig struktur för att dokumentationen ska kunna användas

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Enligt kommunallagen 6 kap. 32 ska kommunfullmäktige utfärda reglementen med närmare föreskrifter om nämndernas verksamhet och arbetsformer.

Enligt kommunallagen 6 kap. 32 ska kommunfullmäktige utfärda reglementen med närmare föreskrifter om nämndernas verksamhet och arbetsformer. 1 (6) REGLEMENTE Gäller från och med 2013-03-25 KF 85.2013 Antagen av kommunfullmäktige den 25 mars 2013. Enligt kommunallagen 6 kap. 32 ska kommunfullmäktige utfärda reglementen med närmare föreskrifter

Läs mer

Riktlinje för hantering av privata medel och värdeföremål

Riktlinje för hantering av privata medel och värdeföremål Sid 1(5) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Ekonomistab Utredningssekreterare 2015-04-20 Riktlinje för hantering av privata medel och värdeföremål Bakgrund När den enskilde inte längre kan eller anser sig

Läs mer

Verkställighet och återrapportering av beslut

Verkställighet och återrapportering av beslut Revisionsrapport Verkställighet och återrapportering av beslut Motala kommun April 2010 Christina Norrgård Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...1 2 Bakgrund...2 2.1 Uppdrag

Läs mer

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3 0 REMISSVAR 1 (8) HEMLIG Mottagare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En sammanhållen svensk polis - följdändringar i författningar (SOU 2012:78) Inledande synpunkter Säkerhetspolisen konstaterar att

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Monica Rodrigo Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hantering av hittegods; beslutade den 10 juni 2010. Rikspolisstyrelsen

Läs mer

REGLER OCH RUTINER FÖR HANTERING AV PRIVATA MEDEL INOM ÄLDREOMSORGEN

REGLER OCH RUTINER FÖR HANTERING AV PRIVATA MEDEL INOM ÄLDREOMSORGEN REGLER OCH RUTINER FÖR HANTERING AV PRIVATA MEDEL INOM ÄLDREOMSORGEN Antagen av socialnämnden 2011-03-22 Reviderad 2013-05-07 Innehåll 1. Allmänna regler och anvisningar... 3 1.1. Regler och rutiner...

Läs mer

Hantering av kontantkassor Kalix kommun

Hantering av kontantkassor Kalix kommun www.pwc.se Revisionsrapport Anna Carlénius Hantering av kontantkassor Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga If'\ 1nspekt1onen för vård och omsorg 2014-01-31 Dnr 10.1-45335/2013 1(2) Avdelning syd Elisabet Marklund elisabet.marklund@ivo.se Socialstyrelsen 106 30 Stockholm socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Yttrande

Läs mer

Nr 13/08/IND Ställningstagande om delgivning genom s k spikning i samband med avhysning, 16 kap 2 UB.

Nr 13/08/IND Ställningstagande om delgivning genom s k spikning i samband med avhysning, 16 kap 2 UB. % Kronofogden 1(6) 13/08/IND Ställningstagande om delgivning genom s k spikning i samband med avhysning, 16 kap 2 UB. Vid delgivning genom spikning i samband med avhysning ska följande rutin tillämpas.

Läs mer

Riktlinje för dagskassor med kontanthantering

Riktlinje för dagskassor med kontanthantering Tjänsteskrivelse 2014-03-24 Handläggare: Madelene Hedström Kultur- och föreningsnämnden Riktlinje för dagskassor med kontanthantering Sammanfattning En kommunövergripande riktlinje för Dagskassor med kontanthantering

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i körkortsförordningen (1998:980); SFS 2009:1369 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 3 december 2009. Regeringen föreskriver i fråga om

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende. Byggnads- samt Miljö- och hälsoskyddsnämnden.

REVISIONSRAPPORT. Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende. Byggnads- samt Miljö- och hälsoskyddsnämnden. REVISIONSRAPPORT Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende Byggnads- samt Miljö- och hälsoskyddsnämnden Hylte Kommun November 2002 Rolf Bergman Tommy Karlsson www.pwcglobal.com/se

Läs mer

Förvar och kvarstad. En handledning för åklagare. RättsPM 2012:9 Utvecklingscentrum Stockholm December 2012

Förvar och kvarstad. En handledning för åklagare. RättsPM 2012:9 Utvecklingscentrum Stockholm December 2012 1 Förvar och kvarstad En handledning för åklagare RättsPM 2012:9 Utvecklingscentrum Stockholm December 2012 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 När kan förvar och kvarstad användas?... 3 1.2 Skillnader

Läs mer

Granskning av privata medel inom LSSverksamheten

Granskning av privata medel inom LSSverksamheten Revisionsrapport Granskning av privata medel inom LSSverksamheten Klippans kommun juni 2009 Karin Andersson Anna Eriksson Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte och revisionsfrågor...3

Läs mer

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15, 193 Avsnitt A A1. Ansvar och rapporteringsskyldighet 1 Samtliga nämnder ska se till att deras verksamhet bedrivs i enlighet

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter om alkoholutandningsprov med sållningsinstrument och bevisinstrument m.m.;

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet.

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet. Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Granskning av Intern kontroll

Granskning av Intern kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Lars Wigström Cert. kommunal revisor Granskning av Intern kontroll Vingåkers kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 2. Inledning...3

Läs mer

Sekretess, gåvor, testamenten och hantering av privata medel

Sekretess, gåvor, testamenten och hantering av privata medel Sekretess, gåvor, testamenten och hantering av privata medel Uppdaterade 2009-02-11 Design och layout: Marie-Louise Bescher Regler Foto: Mats Kockum för anställd personal i äldreförvaltningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Riksarkivet har i uppdrag att utöva tillsyn över och regelbundet inspektera arkivverksamheten vid statliga myndigheter och vissa andra organ.

Riksarkivet har i uppdrag att utöva tillsyn över och regelbundet inspektera arkivverksamheten vid statliga myndigheter och vissa andra organ. 1 (2) Beslut Notarius publicus/ Nybrogatan 6 871 30 Härnösand Beslut om förelägganden efter genomförd inspektion vid notarius publicus i Härnösand Riksarkivet har i uppdrag att utöva tillsyn över och regelbundet

Läs mer

Granskning av kontanthantering inom kostenheten

Granskning av kontanthantering inom kostenheten www.pwc.se Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 7 oktober 2013 Granskning av kontanthantering inom kostenheten Kalmar kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Revisionsfråga och kontrollmål...

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 2014-05-22 Dnr 891-2014 SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Redovisning av ett regeringsuppdrag angående Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens tillsynsverksamhet under år 2013 avseende användningen

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012 REVISIONSRAPPORT Granskning av LSS Kvalitetssäkring av genomförandeplaner Emmaboda kommun 9 oktober 2012 Jard Larsson, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Uppdrag, revisionsfråga

Läs mer

Övergripande granskning av Regionstyrelsens intern kontroll arbete. Region Halland. Revisionsrapport

Övergripande granskning av Regionstyrelsens intern kontroll arbete. Region Halland. Revisionsrapport Revisionsrapport Övergripande granskning av Regionstyrelsens intern kontroll arbete Region Halland Rebecca Andersson, revisionskonsult Kerstin Sikander, Cert. kommunal revisor Carl-Magnus Stensson, Cert.

Läs mer

Granskning av kommunens hantering av privata medel i Motala kommun

Granskning av kommunens hantering av privata medel i Motala kommun Granskning av kommunens hantering av privata medel i Motala kommun Maj 2007 Karin Jäderbrink Karolina Granath Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förbättringsförslag...3 2. Bakgrund...4 3. Uppdrag

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

Grästorps kommun Offentlighet och arkivering. Granskningsrapport. KPMG 2002-11-06 Antal sidor: 6

Grästorps kommun Offentlighet och arkivering. Granskningsrapport. KPMG 2002-11-06 Antal sidor: 6 ering KPMG Antal sidor: 6 Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Revisionsmål 1 2. Genomförande 1 3. Resultat 2 3.1 Kommunstyrelsen som arkivmyndighet 2 3.1.1 Kommunens arkivstruktur 2 3.1.2 Arkivrutiner 2 3.1.3

Läs mer

Sida l (4) KAMMARRÄTTEN y^ ^^ r Mål nr 3647-15 I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 04 2015 "06- O 4 Meddelad i Stockholm

Sida l (4) KAMMARRÄTTEN y^ ^^ r Mål nr 3647-15 I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 04 2015 06- O 4 Meddelad i Stockholm Sida l (4) KAMMARRÄTTEN y^ ^^ r Mål nr 3647-15 I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 04 2015 "06- O 4 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Maria Elowsson Nyhetsbyrån Siren Björns Trädgårdsgränd l 11621 Stockholm ÖVERKLAGAT

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende. Tekniska nämnden. Hylte Kommun.

REVISIONSRAPPORT. Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende. Tekniska nämnden. Hylte Kommun. REVISIONSRAPPORT Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende Tekniska nämnden Hylte Kommun November 2002 Rolf Bergman Tommy Karlsson www.pwcglobal.com/se www.komrev.se Sammanfattning

Läs mer

Granska. Inledning. Syfte. Granskningsprocessen

Granska. Inledning. Syfte. Granskningsprocessen Sida: 1/9 LEDNINGSYSTEM Datum: 2010-04-23 Dokumenttyp: Rutin Process: Utöva tillsyn och Tillståndspröva Dokumentnummer: 124 Version: 1 Författare: Anna Norstedt, Anders Wiebert mfl Fastställd: Ann-Louise

Läs mer

Avhysning från annat än bostad tillämpningen av 16 kap 6-7 utsökningsbalken

Avhysning från annat än bostad tillämpningen av 16 kap 6-7 utsökningsbalken % Kronofogden 1(7) Nr Dnr 801-4916-09/121 Avhysning från annat än bostad tillämpningen av 16 kap 6-7 utsökningsbalken 1 Sammanfattning En avhysning kan delas upp så att den till viss del verkställs enligt

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten

Läs mer

Personuppgiftsombudet

Personuppgiftsombudet Personuppgiftsombudet Datainspektionen informerar Personuppgiftsombudet Med den här skriften vill Datainspektionen informera om personuppgiftsombudets roll och arbetsuppgifter. Den innehåller upplysningar

Läs mer

Granskning av kontanthanteringen vid café- och restaurangverksamheten Servicenämnden

Granskning av kontanthanteringen vid café- och restaurangverksamheten Servicenämnden Revisionsrapport Granskning av kontanthanteringen vid café- och restaurangverksamheten Servicenämnden Halmstads kommun 2009-05-25 Leif Johansson Carl-Magnus Stensson 2009-05-25 Namnförtydligande Namnförtydligande

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAM- HETSOMRÅDE

KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAM- HETSOMRÅDE Ersätter KF 125/2006 Utbytt den Sign 1:1 KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAM- HETSOMRÅDE 1 kap. Ansvarsområden 1 Kultur- och utbildningsnämnden ska i enlighet med skollag, läroplaner och förordningar

Läs mer

Riktlinje för hantering av privata medel inom Vård och omsorg (VoO)

Riktlinje för hantering av privata medel inom Vård och omsorg (VoO) Bilaga 142 Socialförvaltningen 140930 1 Riktlinje för hantering av privata medel inom Vård och omsorg (VoO) Innehåll Inledning... 1 Syfte... 1 Ansvar och roller... 1 Huvudregel... 2 Skriftlig överenskommelse...

Läs mer

Telias policy för utfärdande av företagskort med e-legitimation

Telias policy för utfärdande av företagskort med e-legitimation 1 (8) Telias policy för utfärdande av företagskort med e-legitimation 1. INLEDNING För att upprätthålla den säkerhetsnivå som utfärdandet av Telias e-legitimationer på företagskort (framgent kallat Företagskort)

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 mars 2008 Ö 108-07 KLAGANDE 1. TO 2. CO Ombud för 1 och 2: Förbundsjurist AO MOTPART Länsförsäkringar Älvsborg, 562500-4337 Box 1107

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242

Läs mer

Senaste version av SOSFS 2011:5. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah

Senaste version av SOSFS 2011:5. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Reglemente för bygg- och miljönämnden

Reglemente för bygg- och miljönämnden Reglemente för bygg- och miljönämnden Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15, 193 Avsnitt A A1. Ansvar och rapporteringsskyldighet 1 Samtliga nämnder ska se till att deras verksamhet bedrivs i enlighet

Läs mer

Social dokumentation

Social dokumentation Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:

Läs mer

Polismyndigheternas behandling av känsliga personuppgifter

Polismyndigheternas behandling av känsliga personuppgifter Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 56-2012 Polismyndigheternas behandling av känsliga personuppgifter 1 SAMMANFATTNING Nämnden har, utifrån de 21 polismyndigheternas svar

Läs mer

HÖRBY KOMMUN Flik: 6 Författningssamling Sida: 1 (-7)

HÖRBY KOMMUN Flik: 6 Författningssamling Sida: 1 (-7) Författningssamling Sida: 1 (-7) REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. SOCIALNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE 1 Nämnden fullgör

Läs mer

Löpande granskning av den interna kontrollen. vid Kostnämnden. Landstinget Västmanland. Revisionsrapport

Löpande granskning av den interna kontrollen. vid Kostnämnden. Landstinget Västmanland. Revisionsrapport Revisionsrapport Löpande granskning av den interna kontrollen i administrativa rutiner vid Kostnämnden Landstinget Västmanland Charlotta Fardelius Bert Hedberg Viveca Karlsson 31 maj 2013 Innehållsförteckning

Läs mer

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen Version 2, 2013-02-26 INNEHÅLL INLEDNING... 3 1 MYNDIGHETENS ARKIVORGANISATION...

Läs mer

11 Dödsboanmälan. 11.1 Allmänt. Dödsboanmälan Avsnitt 11 151. Prop. 1958:B 23. 11.1.1 Inledning

11 Dödsboanmälan. 11.1 Allmänt. Dödsboanmälan Avsnitt 11 151. Prop. 1958:B 23. 11.1.1 Inledning 11 Dödsboanmälan Dödsboanmälan Avsnitt 11 151 Prop. 1958:B 23 11.1 Allmänt 11.1.1 Inledning Om den avlidnes tillgångar är begränsade kan man under vissa Förutsättningar förutsättningar låta en bouppteckning

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av fristående pedagogisk omsorgs förutsättningar för rätt till bidrag

Riktlinjer för bedömning av fristående pedagogisk omsorgs förutsättningar för rätt till bidrag Riktlinjer för bedömning av fristående pedagogisk omsorgs förutsättningar för rätt till bidrag Kommunen ska sträva efter att istället för förskola eller fritidshem erbjuda ett barn pedagogisk omsorg om

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Kontrollköp av folköl och tobak - presentation av arbetet på Folkhälsomyndigheten och framtaget material

Kontrollköp av folköl och tobak - presentation av arbetet på Folkhälsomyndigheten och framtaget material av folköl och tobak - presentation av arbetet på Folkhälsomyndigheten och framtaget material. Den 1 maj infördes bestämmelser om kontrollköp i alkohollagen (2010:1622), tobakslagen (1993:581) och lagen

Läs mer

Ekobrottsmyndighetens problembeskrivning inför ändringar i polisdatalagen från den 1 januari 2015

Ekobrottsmyndighetens problembeskrivning inför ändringar i polisdatalagen från den 1 januari 2015 Bilaga 1 Datum Sida 2014-06-30 1 (8) Lena Lindgren Schelin Ert datum Dnr Chefsjurist, personuppgiftsombud EBM A-2014/0261 Ekobrottsmyndighetens problembeskrivning inför ändringar i polisdatalagen från

Läs mer

Inspektion av Polismyndigheten i Västra Götaland, Polisområde Skaraborg, Polisenhet Östra Skaraborg, arresten Skövde, den 10 april 2014

Inspektion av Polismyndigheten i Västra Götaland, Polisområde Skaraborg, Polisenhet Östra Skaraborg, arresten Skövde, den 10 april 2014 PROTOKOLL Aktbil 2 NPM-enheten Dnr 1771-2014 Sid 1 (5) Inspektion av Polismyndigheten i Västra Götaland, Polisområde Skaraborg, Polisenhet Östra Skaraborg, arresten Skövde, den 10 april 2014 Inledning

Läs mer

Frågan om vem som får överklaga ett beslut behandlas i avsnitt 10.1. 5.2 Ombud och biträde

Frågan om vem som får överklaga ett beslut behandlas i avsnitt 10.1. 5.2 Ombud och biträde Part, Avsnitt 5 57 5 Part Ombud 5.1 Allmänt Den personkrets som ska behandlas som part betecknas som sökande, klagande eller annan part. Partsbegreppets innehåll har inte närmare behandlats i förarbetena

Läs mer

16 Granskning genom automatiserad behandling

16 Granskning genom automatiserad behandling 229 16 Granskning genom automatiserad behandling 16.1 Allmänt Förutom de regler som finns i taxeringslagen m.fl. lagar har revisorn att iaktta särskilda regler i personuppgiftslagen och skattedatabaslagen

Läs mer

VIMMERBY KOMMUN 1. Omsorgsförvaltningen CL 2009-01-14. Policy och rutiner för hantering av privata medel inom handikappomsorgen.

VIMMERBY KOMMUN 1. Omsorgsförvaltningen CL 2009-01-14. Policy och rutiner för hantering av privata medel inom handikappomsorgen. VIMMERBY KOMMUN 1. Omsorgsförvaltningen CL 2009-01-14 Policy och rutiner för hantering av privata medel inom handikappomsorgen. Inom omsorgsförvaltningens olika verksamheter sker en viss hantering av privata

Läs mer

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6)

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) Avdelning mitt Ann Fagerlind ann.fagerlindgivo.se Eskilstuna kommun Arbetsmarknads- och familjenämnden 631 86 Eskilstuna Ärendet Egeninitierad

Läs mer

Information om hantering av allmänna handlingar och rekommendationer avseende hantering av post och e-post vid Högskolan i Borås

Information om hantering av allmänna handlingar och rekommendationer avseende hantering av post och e-post vid Högskolan i Borås HÖGSKOLAN I BORÅS Enheten Verksamhetsstöd, stab Åsa Dryselius, jurist 2014-07-01 Dnr 516-07-10 Information om hantering av allmänna handlingar och rekommendationer avseende hantering av post och e-post

Läs mer

Hantering av handlingar i Sandvikenhus AB och Sandviken Energi AB

Hantering av handlingar i Sandvikenhus AB och Sandviken Energi AB GranskningsPM Hantering av handlingar i Sandvikenhus AB och Sandviken Energi AB Sandvikens kommun Pär Månsson Hanna Franck Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Metod 1 2 Offentlighetsreglerna

Läs mer

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-05-07 Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem INLEDNING Patientdatalagen

Läs mer

Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa

Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa 2015:12 Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/476

Läs mer

Polismyndigheten i Uppsala län

Polismyndigheten i Uppsala län Polismyndigheten i Uppsala län Säkerhetsskyddsavtal Datum Diarienummer 2012-04-10 PVS-913-5969/11 AA 913-2081/12 Handläggare Siv Forsberg Er referens 1 SÄKERHETSSKYDDSAVTAL (NIVÅ 3) mellan Polismyndigheten

Läs mer

Revisionsrapport Rutiner för arkivering. Östersunds Kommun

Revisionsrapport Rutiner för arkivering. Östersunds Kommun Revisionsrapport Rutiner för arkivering Östersunds Kommun 18 Januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 5 Sammanfattning Uppdrag och Bakgrund

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Riktlinjer för kameraövervakning i Sollentuna kommun Antagna av kommunstyrelsen 2009-10-28, 145 1 Bakgrund och syfte Olika former av skadegörelse orsakar årligen kommunen stora kostnader. Förutom att

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-09-20 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Alkolås vid rattfylleri Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av kontanthantering Ängelholms kommun. Mars 2009 Sven E. Rosén Karin Andersson

Revisionsrapport. Granskning av kontanthantering Ängelholms kommun. Mars 2009 Sven E. Rosén Karin Andersson Revisionsrapport Granskning av kontanthantering Ängelholms kommun Mars 2009 Sven E. Rosén Karin Andersson Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, genomförande

Läs mer