Durden som läromästare: Alternativ till att spränga banken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Durden som läromästare: Alternativ till att spränga banken"

Transkript

1 Durden som läromästare: Alternativ till att spränga banken I öppningsscenen i filmen Fight Club (1999) befinner vi oss högt upp i en skyskrapa, i en nedsläckt kontorslokal. Project Mayhem håller på att operationaliseras. Snart kommer femtiovåningspalatsen i det omgivande finansdistriktet att rasa samman, och ta med sig bankväsendets dataregister i fallet. All dokumentation av äganderätter, och alla listor över vem som är skyldig vem pengar, sprängs i bitar. Alla konton ställs till noll. Först när kreditsystemet förintats kan samhället byggas upp på nytt. Först då kommer ekonomisk jämvikt, i ordets rätta bemärkelse, att uppnås. I alla fall om vi får tro Tyler Durden, den rollfigur som hemsöker filmens berättarjag ända fram till upplösningen. Under filmens 139 minuter lär vi känna denna figur som en kritiker av det ekonomiska systemet, och som en upprorsmakare. I hans repliker finner vi alltså olika perspektiv på ekonomisk makt, och i hans handlingar finner vi olika förslag på motstånds- och förändringsstrategier. Detta kapitel kommer att diskutera sådana perspektiv och strategier först de som Durden föreslår, sedan de som han inte nämner. På vägen kommer vi diskutera fyra olika perspektiv, presenterade i kronologisk ordning, från cirka 1899 till cirka Konsumtionshets och statusjakt Har du någon gång stått i ett provrum och frågat dig om ett visst klädesplagg är du? Eller om det är du att hänga på en viss krog? För berättarjaget i Fight Club är sådana frågor viktiga. Inte minst när det gäller att inreda sitt hem: Villigt erkänner han att han blivit en slav under IKEAs bygga-bo-instinkt. Precis som alla andra våndas han med frågor om hur han skall skapa det perfekta hemmet. Noga väljer han ut den samling produkter som känns rätt för just honom den Strinne -mönstrade fåtöljen Johanneshov, rislampan gjord av miljövänligt oblekt papper, klockan Vild som skall stå på hyllan Klipsk, och överdraget designat av Erika Pekkari. Samtidigt är frustrationen ständigt närvarande. Projektet att finna sin individualitet genom heminredning aldrig tar slut. Vilka köksmöbler, frågar han sig, definierar mig som person? När så berättarjagets lägenhet, med allt dess innehåll, sprängs i bitar ringer berättarjaget sin nye vän Tyler Durden. Över en öl broderar Durden ut en analys av vår besatthet av att konsumera

2 livsstilsprodukter. För det finns en sjuklig besatthet i våra konsumentvanor vi behöver inte alla dessa produkter, eller hur? Framförallt, menar Durden, är det tragiskt att vi inte ser att alla de ikoniska produkter som vi fäster sådan vikt vid inte är någonting mer än prylar. De är objekt, som kan göra saker för oss varken mer eller mindre. En Louis Vuitton-handväska för tiotusentals kronor är trots allt bara en liten bit läder som man kan bära saker i. Vårt konsumtionsbegär gör oss blinda för det faktum att allt ändå är samma skräp med eller utan en viss logga på. Enligt Durden bör mänsligheten utvecklas till en högre nivå, bortom den ständiga strävan att försöka bli individer genom konsumtion. Fram tills detta sker är vi människor inte alls individer, utan bara biprodukter av vår konsumtionsbesatthet. Denna sjukliga konsumtionshets har diskuterats flitigt det senaste årtiondet. Durdens kritik gäller främst den mentala tomhet som uppstår i en alltför konsumtionsbesatt värld, men samtidigt finns det andra negativa effekter av konsumtionshetsen. Dels, menar vissa, är dagens konsumtionstakt inte hållbar ur ett ekologiskt perspektiv, dels har den rika världens efterfrågan på billiga massproducerade produkter kopplats samman med exploaterande låglöneproduktion i den fattiga världen. Och i slutändan är det vårt egna begär efter allt detta skräp som gör att vi fortsätter att exploatera människor och natur. Durdens analys av konsumtionshetsen är inte på något sätt ny. Exakt hundra år innan Durdens konsumtionsanalys på puben förde samhällsvetaren Thorstein Veblen en liknande argumentation, i en bok som på svenska heter Den arbetsfria klassen. Veblen menade att det ekonomiska systemet inte skall förstås som aktiviteter inriktade på att säkra nödtorft och uppehälle åt medborgare. I en modern ekonomi skapas tillräckligt med rikedomar för säkra nödtorften åt de breda folklagren. En modern ekonomi bygger snarare på folks försök att visa sig framgångsrika eller rättare sagt mer framgångsrika än sina medmänniskor. Som Veblen uttryckte det, i slutet av 1800-talet: Redan på ett mycket tidigt stadium av den ekonomiska utvecklingen ser vi hur en specialiserad konsumtion av nyttigheter som tecken på rikedom blivit mer eller mindre satt i system. Konsumtionen har alltså länge varit en fråga om att bygga sig en identitet ett sätt att visa vem man är. Detta inte minst för den överklass som inte behöver arbeta, och gärna demonstrerar detta genom iögonfallande konsumtion. Rävjakt, konstsamlande, golf, smakfull heminredning det finns flera exempel på penga- och tidsslösande aktiviteter som ursprungligen lanserades av överklassen som sätt att glänsa med deras arbetsfria status i samhället. Dessa tecken på överflöd sprider sig förr eller senare till en bredare allmänhet, som ju också vill upprätthålla sin sociala status. Ekonomin övergår alltmer till att bli en kapprustning om vem som först hinner lägga sig till med ett nytt och

3 trendigt sätt att slösa pengar och tid. Veblens resonemang bryter mot de vedertagna sanningarna om ekonomin på två sätt. För det första bygger hans tänkande inte på tanken om ekonomin som hushållandet med knappa resurser en tanke som inte minst är påtaglig inom nationalekonomin. Istället förstår vi ekonomin bäst genom att studera hur överflöd slösas bort. Samma tanke finns hos George Bataille, som hävdar att ekonomin endast kan förstås utifrån de två stora aktiviteter på vilka vi slösar samhällets överskottsenergi å ena sidan på konst och kulturellt skapande, å andra sidan på krig. En andra, och kanske viktigare poäng i Veblens resonemang, är att vårt ekonomiska handlande inte kan karaktäriseras enligt de modeller om nyttomaximering som ekonomer ofta använder. Vi människor är helt enkelt inte en blixtsnabb kalkylator av lust och olust, som far omkring som ett litet homogent lyckojagande klot under intrycket av stimuli som kastar honomi hit och dit men lämnar honom oberörd. Ekonomin bör alltså inte förstås genom att vi maximerar nytta (som inom nationalekonomin), eller ens genom att vårt handlande strikt följer vårt klassintresse (som Marxinfluerade ekonomer). Vi måste istället förstå ekonomin som ett spel om social status. Över tid kan dessa spel stelna till. Sociala spel blir då till vanor, som blir till rutinartade handlingssätt, som blir till alltmer rigida institutioner. Utifrån detta perspektiv är alltså det ekonomiska systemet trögrörligt det tar tid att ändra vanor och rutiner. Den maktstruktur som uppstår i detta konsumism-system är, som vi har sett, mycket effektiv. Konsumtionsbegäret får oss trots allt att kontinuerligt fortsätta exploateringen av såväl natur som arbetskraft i fattiga länder. Även om vi vet att vår konsumtion påverkar människor och ekosystem negativt är det svårt att bryta invanda mönster. Och även om man själv skulle vilja bryta sitt konsumtionsmönster, så kan mer övergripande mönster göra en sådan övergång svår. Det är exempelvis svårt att minska sin klädkonsumtion om man förväntas se ut på ett visst sätt på sitt jobb. Det är svårt att inte konsumera, om ens omvärld förutsätter att man måste konsumera. Men: Oavsett dessa trögheter leder denna analys tillbaka till att konsumismen i slutändan har ett enda ursprung vårt egna konsumtionssug. Eftersom konsumtionshetsen, ytterst sett, upprätthålls av våra egna begär måste även ansvaret ligga på oss, personligen. Och oftast har vi ju ett val men är vi villiga att göra uppoffringen? Tyler Durden resonerar i samma anda. Först och främst måste vi komma över tanken att vår individualitet definieras av våra ägodelar. Du är inte vad du har på banken. Du är inte skorna du

4 har på dig. Detta är inte heller någon ny tanke; Durden parafraserar Lukasevangeliet (12:15) en människas liv beror icke därpå att hon har överflöd på ägodelar. För det andra måste berättarjaget bestämma sig för att inte kasta bort sitt liv på ytliga statusspel exempelvis att samla på IKEAmöbler som skall definiera honom som individ. Som tur är finns det en lightversion av Durdens och Lukasevangeliets puritanska uppmaningar. Istället för att ha målet att sluta konsumera så går det ju att konsumera mer medvetet. På så vis kan vi forhoppningsvis minska exploateringen av människor och ekosystem. Under de senare åren har tanken om hållbar konsumtion blivit alltmer populär, och det finns idag stora möjligheter att välja miljömärkta eller rättvis handel-märkta alternativ. På detta sätt kan vi faktiskt tala om att det finns viss konsumentmakt det går att förändra världen genom att handla rätt. Ett exempel på en sådan utveckling är övergången mot icke-klorblekt papper, som ofta sägs vara drivet av konsumenters aktiva val att inte köpa klorblekt papper. (Vi kommer att återkomma till denna fråga senare i kapitlet.) Även i fallet hållbar konsumtion hamnar fokus på det personliga handlandet. Samtidigt fismaktstrukturer finns det begränsningar för vad den enskilde medborgaren kan uppnå genom individuella handlingar detta är en sanning som gäller för flera maktstrukturer. Fallet konsumentmakt är inget undantag från denna regel: Att konsumera rätt och kanske även mindre är inte den enda strategin för att förändra ekonomiska maktstrukturer. Inte ens Tyler Durden är konsekvent i sitt tal om individens ansvar: Å ena sidan har individen ett ansvar för att inte reproducera samhällets konsumtionsbesatthet, men å andra sidan finns det övergripande maktstrukturer som kräver alternativa motståndsstrategier. Löneslaveri och hjärntvätt I Fight Club ser jag de starkaste och smartaste männen som någonsin levt. Jag ser all denna potential, men samtidigt ser jag slöseri. För helvete, en hel generation av oss som jobbar på mack eller som servitörer som slavar i serviceyrken. Reklamen får oss att jaga efter bilar och kläder; att ta jobb vi hatar så att vi kan köpa skräp som vi inte behöver. Vi är historiens mellanbarn. Utan mening och sammanhang. Vi har inget Stort Krig. Ingen stor ekonomisk depression. Vårt Stora Krig är ett spirituellt krig... vår stora depression är våra liv. Teven har fostrat oss att tro att någon dag kommer vi alla bli miljonärer, och skådisar, och rockstjärnor. Men det kommer vi inte. Vi håller långsamt på att fatta detta. Och vi är väldigt, väldigt förbannade.

5 Durden talar inför de samlade männen i slagsmålsklubben. Och till skillnad från pubkonversationen med berättarjaget pekar han inte längre fingret mot männen själva som ansvariga för sin del i ekonomiska maktsystem. Det är inte deras fel att de blivit slavar i serviceekonomin, och det är inte heller deras fel att de jagar bilar och kläder. Löneslaveri är det självklara resultatet av den kapitalistiska produktionsordningen; konsumtionsideologin det lika självklara resultatet av massmedias hjärntvätt. Det finns alltså en struktur som producerar de förbannade männens situation, och denna struktur kan inte förändras genom förändrade konsumtionsmönster. Andra, mer samordnade strategier måste till för att förändra de ekonomiska maktstrukturerna. Karl Marx analys av den kapitalistiska produktionsordningen är mångbottnad, och inrymmer fler nyanser än de som kan fångas i detta kapitel. Den kan dock summeras upp genom den så kallade värdeläran. Denna beskriver hur denna produktionsordning det privata ägandet av produktionsmedlen, samt det faktum att kapitalisten tillskansar sig mervärdet av den produktion som utförs av arbetaren sätter igång en logik som i längden är ohållbar. Marx menade att när ekonomin utvecklas när nya teknologier skapar ökar produktivitet så minskar vinstkvoten (det överskott som kapitalisten tjänar på sitt insatta kapital). För att bibehålla sin vinst måste därför kapitalisten pressa mer arbete ur lönearbetarna, till allt sämre löner. Denna tendens minskande vinstkvot och ökande utsugning av proletäriatet sätter igång en utveckling där arbetare förr eller senare kommer att organisera sig för att hävda sin rätt. Som ett led på vägen kommer proletäriatet även att skapa sig ett klassmedvetande, exempelvis genom att samhällskritiker som Tyler Durden får dem att inse det orättvisa i sin situation. På detta sätt kan man säga att Marx teori förklarar sin egen uppkomst. Bortom problematiken kring vinstkvoter och utsugning dras även den kapitalistiska produktionsordningen med ett annat problem: Systemet producerar för mycket varor, och betalar ut för lite i löner, för att det kan bli avsättning för alla varor och tjänster som produceras. Det finns alltså en systematisk tendens till överproduktion och underkonsumtion, vilket kommer till uttryck i olika ekonomiska kriser. Tillsammans leder dessa systematiska obalanser fram till en framtid då en arbetar-ledd revolution blir oundviklig. Denna analys av relationen mellan arbete och kapital har varit effektiv sedan mitten av 1800-talet, och är fortfarande relevant. Tyler Durdens analys av serviceekonomins löneslaveri bottnar i en vital debatt angående kapitalismens utveckling. I samtida rika ekonomier finner vi inte längre proletäriatet vid löpande band i fabriker: Det existerar i form av just låglönearbetare i

6 servicenäringar, eller i form av migrantarbetare som saknar de rättigheter som mer etablerade arbetare har. Vissa menar dessutom att den unga generation som idag tvingas arbeta utan anställningar det prekäriat som jobbar på projekt, eller som egenanställda, utanför de skyddsnät som finns i mer etablerade delar av arbetsmarknaden är särskilt utsatta. Arbete-kapital-analysen lever alltså i allra högsta grad vidare. Av samma skäl lever även tanken om proletäriatets organisering vidare. Om vi accepterar värdelärans resonemang om kapitalismens logik så är byggandet av en arbetarrörelse en självklar motståndsstrategi. Och precis som för 150 år sedan kan denna strategi dras åt olika håll i riktning mot stärkta rättigheter, eller i riktning mot en socialisering av produktionsmedlen. Marx kritiseras ibland för att vara ekonomisk determinist: I grund och botten är det produktionsordningen som driver historien framåt, mot revolutionen. Samtidigt finner vi i Marx även en mer kulturellt inriktad analys av kapitalismen. En sådan öppnas upp genom begreppet ideologi : En beteckning för det förhärskande tankesystem som lär ut att det kapitalistiska systemet inte bör ses som ett samhälleligt skapat arrangemang, utan som ett naturligt tillstånd. Denna borgerliga ideologi hindrar arbetare från att se ekonomin för vad den är, och därför inte utveckla ett klassmedvetande. Det är alltså detta tankesystem som den marxistiska samhällskritiken kämpar emot. Under 1900-talet kom samma tanke att utvecklas, inte minst eftersom Marx ideologibegrepp var för snävt för att förklara varför arbetarnas klassmedvetande förblev svagt i västsamhällena. Exempelvis beskriver Antonio Gramschi hur den borgerliga kulturella kontrollen innefattar mycket mer än de idéer om ekonomin som Marx skrev om. Den borgerliga hegemonin innefattar hela den kulturella sfären, såsom literatur, musik, konst etc. Meningen av ideologibegreppet vidgades sedan ytterligare, i takt med att 1900-talet framskred. Under efterkrigstiden, i en expanderande ekonomi baserad på en masskultur, började man höra de argument som Tyler Durden lyfter fram i monologen till männen i slagsmålsklubben: Massmedia, med dess glättiga kommersialism och ständiga reklamavbrott, skapar en masspsykos bland folket. Kort sagt, populärkulturen hjärntvättar massorna. Detta synsätt, som kallas kritisk teori, utveckades av tänkare som inte bara försökte förstå kapitalismen. De hade även ett intresse för hur mass-beteenden styr samhällen, inte minst i kontexten av de nazism och fascism som Europa genomlevt under 1900-talets första hälft. I analysen av dessa massbeteenden användes i allmänhet Sigmund Freuds psykoanalytiska teorier. Även Freuds samhällsteori att civiliseringen av ett samhälle oundvikligen kräver viss repression

7 av våra individuella drifter, och att civilisation förutsätter konformism gjorde ett avtryck på dessa tänkare. Den maktanalys som den kritiska teorin landar i kan alltså ses som en sammansmältning av Marx och Freud. Den kapitalistiska produktionsordningen producerar obalanser och orättvisor, men detta tillstånd kan fortgå eftersom populärkulturen och massmedierna försätter massorna i ett psykotiskt tillstånd. Kulturens konformerande repressivitet har gjort att medborgarna utvecklat ett verklighetsfrånvänt förhållande till samhälle och ekonomi, och därför inte ser orättvisorna. Såhär skrev Herbert Marcuse om saken i Den Endimensionella Människan: Om TV:n och besläktade medier skulle upphöra att fungera skulle detta kanske innebära vad kapitalismens inre motsägelser inte inneburit systemets upplösning. Skapandet av repressiva behov har sedan länge varit en del av det socialt nödvändiga arbetet nödvändigt i den meningen att utan det hade det etablerade produktionssystemet inte kunnat upprätthållas. Det gäller inte ett psykologiskt eller estetiskt problem utan herraväldets materiella underlag. (226) Denna kulturcentrerade maktanalys ledde fram till en ny syn på motstånd. Kampen mot den ekonomiska maktstrukturen måste ytterst vara som en kulturell sådan. Det ekonomiska systemet kan inte omstörtas förrän den konformiserande masskulturen brutits ned. De kritiska teoretikerna, som hade noterat att efterkrigstidens ekonomi hade präglats av goda relationer mellan arbete och kapital, satte inget hopp till facklig kamp. Proletäriatet hade visat sig mer intresserade av högre levnadsstandard och bättre arbetsvillkor, än av en omstörtning av samhället. Istället för att kasta av sig sina bojor hade man, som Marcuse beskrev det, valt angenämare former av social kontroll (15), genom en bekväm, mjuk, resonabel, demokratisk ofrihet (19). Kapitalet och det organiserade arbetet hade alltså vuxit ihop: Ett allt överskuggande intresse att bevara och förbättra status quo förenar de tidigare antagonisterna. (12) Denna analys var vägledande för 68-generationens uppror. Detta gäller framförallt den amerikanska 68-rörelsen; den europeiska motsvarigheten hade större inslag av traditionell marxism. I USA kallades denna rörelse motkultur (counterculture), eftersom den kan karaktäriseras som en livsstil ställd mot den konformiserande masskulturen. Genom att inte leva konformt, och inte reproducera samma gamla kommersialiserade kulturella mönster ville man bekämpa den repressiva kulturen, och skaka liv i de psykotiska massorna. Med ett nytt mål i sikte att agera och leva mot den konformiserande masskulturen kunde 68-

8 generationen introducera flera nya sätt att vara politisk på. Att hänge åt sig åt en sex-droger-ochrock-n'-roll-livsstil var sannolikt den vanligaste förändringsstrategin: Partajandet ansågs i sig vara politiskt. Även nya, djärva uttryck inom konst, musik och litteratur var en del av motståndet de kunde verka subversivt på de sovande massorna. En mer uttalad motståndsstrategi kom från Guy Debord och den Situationisitiska Internationalen. Denna grupp av politiska aktivister och konstnärer introducerade ett par motståndsstrategier som används än idag. För det första lanserade de tanken om deturnering (détournement). Denna manöver innebär att ett kulturellt uttryck (exempelvis ett konstverk) kopieras och modifieras på ett sätt som lyfter ut nya, subversiva meningar i verket. På detta sätt lyckas men rubba det status quo som verket upprätthåller. En mer samtida version av detta finner vi den culture jamming subvertering av reklambudskap som tidskriften AdBusters arbetat med sedan tidigt 1990-tal. Situationisterna hade även ett intresse för att konstruera situationer i vardagen, med syfte att rycka upp människor från deras norm-drivna handlingsmönster. Dagens gatufester i Reclaim the Streets anda sägs vara inspirerade av samma tänkesätt. Båda dessa samtida företeelser nämns för övrigt i Naomi Kleins inflytelserika No Logo, som kan ses som en samtidsbeskrivning i linje med kritisk teori. I Fight Club ser vi flera exempel på små aktivist-hyss som andas situationism. Tyler Durdens uppmaningar till sina lärjungar att gå ut och mucka gräl med vanliga människor på blanka förmiddagen är alltså ett sätt att skapa situationer som rycker upp oss från den konforma vardagen. i Att byta ut säkerhetsbroschyren i fickan vid flygplanssäten mot bilder på livrädda flygpassagerare som störtar genom himlen är en form av deturnering av de lugnande och passiviserande budskapen flygbolaget sänder oss. På samma sätt kan en subvertering av de kommunikationsmedel som multinationella företag kontrollerar exempelvis genom att förstöra ett ornament utanför ett huvudkontor eventuellt få folk att inse att de är villiga mottagare för företagspropaganda. Slagsmålsklubbens hyss eskalerar dock, och i slutändan handlar aktivismen mer om våld och materiell förstörelse än om fiffig kulturell subversion. I slutändan befinner vi oss, trots allt, i en skyskrapa, i väntan på att bombladdningar skall börja brisera. Även här finns det en parallell med 68-rörelsen. Det sena sextiotalets lekfullhet förbyttes under sjuttiotalet mot våldsamheter. Man kan knappast beskylla varken Baader-Meinhof-ligan i Västtyskland eller Röda Brigaderna i Italien för att vara fullt så våldsamma som Durdens gäng. Samtidigt skall vi komma ihåg att Fight Clubs blodighet är helt i linje med den vanligt förekommande tanken att motstånd på något sätt måste hänga samman med heroiskt våld. ( Upp på barrikaderna! ) Filmens ständiga referenser till våld

9 och kamp kan självklart förstås i relation till genusstrukturer men de är också en reflektion av alla de intellektuella traditioner som länge glorifierat de revolutionära ikoner som visat sig villiga att döda för att realisera just deras stora idé. Vad hände då med det lekfullt subversiva i 68-rörelsen? Ett svar är att det lever kvar som en del av ekonomins funktion. I efterhand framstår tanken om att festa fram revolutionen som lätt naiv; det är alltmer uppenbart att den motkultur som 68-generationen odlade i själva verket var central för kapitalismens fortsatta utveckling. Idag, kanske mer än någonsin, är det människors försök att vara anti-konforma till och med deras samhällsförändrande initiativförmåga som driver företagen att utveckla nya produkter. Någonstans här måste vi alltså lämna Durden som läromästare han kan uppenbarligen inte lära oss något användbart och själva söka vidare bland andra idéer om ekonomisk makt och motstånd. Att sluta tro på Kapitalismen Slagsmålsklubben, som redan hintats, rätt grabbig. Där möter vi män som klagar på att de kvävs av samhällets krav kraven att gå till jobbet, kraven att se ut på ett visst sätt, och framförallt kraven att hålla tillbaka sina drifter och begär. Endast i klubben kan männen finna sig själva igen. I en av flera male bonding -scener fantiserar Durden och berättarjaget om att slåss med sin far, eller sin chef. Apropå tanken på att gifta sig säger Durden: Vi är en generation som uppfostrats av kvinnor. Frågan är om ytterligare en kvinna är vad vi behöver. Tanken om att gifta sig med en man verkar liksom inte vara på agendan. I Durdens värld är alltså män, såväl som det ekonomiska systemet, programmerat att följa vissa logiker. Mäns agerande styrs obönhörligen av viss drifter, precis som om män har en manlighetsmotor inom sig. På samma sätt drivs det kapitalistiska systemet framåt, driven av den motor som Marx beskrev i sin värdelära. Den kritiska teori som beskrevs i förra avsnittet kan alltså ses som en teoribildning kring vad som händer då dessa motorer Freuds begär-motor, och Marx kapitalism-motor börjar samverka. På samma sätt kan 68-rörelsens motkultur ses som försök att sätta käpparna i hjulet för denna motor. Sedan 68 har dock dessa motor-tankar om manlighet såväl som kvinnlighet blivit föremål för hård kritik. Framförallt har feministiska tänkare ifrågasatt huruvida människor verkligen är så hårdkodade som Freud hävdade. Manligt och kvinnligt började alltmer ses som någonting

10 konstruerat någonting som vi skolas in i från barnsben. Våra föreställningar om vad det är att vara pojke eller flicka, man eller kvinna skapar könsnormer, in i vilka vi hela tiden måste rätta oss. I slutändan är det alltså själva tanken om någonting djupt manligt eller djupt kvinnligt som är problemet. Dagens könsnormer är uttryck för, och upprätthålls av, alla de gamla teorier (exempelvis Freuds) som säger att manlighet och kvinnlighet är någonting som är av naturen givet. Denna idé att teorier inte bara beskriver, utan även formar världen kallas performativitet. All vetenskap, och alla utsagor, är både deskriptiva och performativa. Performativitetstanken kom att bli central för feministisk teori, genusvetenskap och queerteori. Freuds beskrivning av människor som styrda av en begärsmotor sågs alltså inte bara som en felaktig teori hans teoriers fallocentrism är en direkt orsak till könsmaktsordningens upprätthållande. För att upplösa denna maktsordning måste vi, enligt dessa feministiska tänkare, försöka bygga upp en världsbild där tanken om den naturliga mannen och den naturliga kvinnan inte längre har någon plats. Det tog dock lång tid innan samma idéer kom att appliceras på Marx teori om den kapitalistiska, naturlagsdrivna motorn. Och när det väl hände så var det, lämpligt nog, feministiska ekonomer som gjorde detta inspel. J.K. Gibson-Grahams bok The End of Capitalism (as we knew it), med undertiteln a feminist critique of political eonomy, inleds med en provokativ fråga: Varför anses det problematiskt att säga att USA är en kristen nation, eller en heterosexuell sådan, trots den allmänna uppfattningen att kristendom och heterosexualitet är dominerande majoritetspraktiker i sina respektive fält, samtidigt som det anses legitimt och sant att säga att USA är ett kapitalistiskt land?... Varför används inte holistiska tankar om strukturer som patriarkatet längre bland feministiska teoretiker, samtidigt som liknande tankar om kapitalismen som maktstruktur är vanliga och seglivade? (2) Gibson-Grahams poäng är att det är en grov förenkling att säga att ekonomin är kapitalistisk, överallt och alltid. Allt som sker i termer av produktion, utbyte, eller ekonomisk aktivitet kan knappast sägas följa en kapitalistisk logik. En stor del av de aktiviteter som sker inom ekonomin är informella, oregistrerade och oavlönade och det är inte sällan kvinnor som utför dessa aktiviteter. All ekonomisk verksamhet sker inte heller inom ramen för stora, vinstutdelande aktiebolag en mångfald av olika ekonomiska former samexisterar. Exempelvis spenderar berättarjaget i Fight Club inte bara tid på sitt avlönade jobb på storföretaget. Han är även del av flera icke-kapitalistiska organisationer. Tänk på självhjälpsgrupperna han går till efter jobbet, eller hans eget lilla bidrag till föreningslivet; slagsmålsklubben.

11 Trots detta envisas ekonomer med att tala om ekonomin som först och främst kapitalistisk. På samma sätt som Freuds analys är fallocentrisk skriven ur ett manligt perspektiv så är ekonomers analyser kapitalocentriska : Allting som sker i ekonomin måste ställas i relation till den kapitalistiska, naturlagsdrivna logik som stipuleras i ekonomers modeller. Idén om ekonomin som en naturlagsdriven sfär, frikopplad från sociala spel härrör från Adam Smith, nationalekonomins grundare. Genom att tala om den osynliga handens logik var han en av de första som fick oss att tänka på ekonomin som någonting därute, någonting som vi människor inte rår på. Det var just detta som Marx kritik av den borgerliga ideologin gick ut på att proletäriatet såg orättvisorna som ett resultat av en naturlag, inte som ett uttryck för människors maktutövning. Denna kritik är fortfarande relevant, i relation till dagens nationalekonomiska vetenskap. Alltför ofta skapas en bild av ekonomin såsom förutbestämd: Det spöklika väsen som kallas marknaden, eller konkurrensen tvingar politiker att fatta vissa beslut. Ofta spelar ekonomer, ibland kallade vår tids överpräster, en viktig roll i dessa maktspel. Vissa hävdar till och med att det är hos de ekonomiska experterna ekonomerna som jobbar på IMF eller Världsbanken, eller finansanalytikerna som upprätthåller dagens ekonomiska maktsystem. Aktivistduon The Yes Men är duktiga på att lyfta fram just denna aspekt av ekonomisk makt: Folk tror på vilka tokigheter som helst, bara de sägs av en vit man i kostym och en bricka som det står WTO på. Gibson-Grahams kritik riktar sig dock främst till marxistiska ekonomer: Genom att måla upp myten om den expanderande kapitalismens ostoppbarhet spelar man denna process i händerna. Gibson-Graham menar att hon själv, i sin tidigare roll som traditionell marxistisk ekonom, beskrivit en värld i vilken ekonomi, politik, kultur och subjektiviteter förstärkte varandra, och bar ett kapitalistiskt ansikte. Genom att jaga illusionen att jag kunde förändra världen genom att förstå den, hamnade jag i gamla mönster, och behövde bara se över axeln för att beskåda som ett resultat av mitt arbete ett 'kapitalistiskt samhälle' som var mer väldefinierat än när jag började.... Jag tänkte inte på att min representation [av kapitalismen] utgjorde en del världen (ix) Risken med kapitalocentrismen är nämligen att den gör oss blinda för de möjligheter till att agera icke-kapitalistiskt. Och om vi tror på myten om den ostoppbara kapitalismen finns det ju ingen idé att bygga icke-kapitalistiska sätt att agera inom ekonomin. Men sådana möjligheter, menar Gibson- Graham, existerar i allra högsta grad. Som person står det dig fritt att arbeta inom den ideella

12 sektorn, eller inom ramen för ett kooperativ. Du kan ställa dig utanför traditionella betalningssystem, genom att handla mer inom ramen för bytesringar och lokala valutor. Du kan även engagera dig politiskt för att stödja alla dessa typer av verksamheter; över tid kanske den kapitalistiska logiken blir mindre påtaglig. Problemet med tron på kapitalismen som en naturlagsdriven logik, menar Gibson-Graham, är att den säger att sådana initiativ är fruktlösa vi kan ju inte stoppa naturens lag. På så sätt dödars alla initativ till att stärka de icke-kapitalistiska aktiviteterna i ekonomin, och myten om den ostoppbara kapitalismen blir till en självuppfyllande profetia. Med andra ord: Genom att välja att engagera sig i alla de ekonomiska sammanhang som inte passar in den kapitalistiska logiken kan man upplösa den precis som att vi kan lösa upp invanda könsroller eller heteronormativitet genom att helt enkelt sluta ta dem för givna. Genom att sluta tro på myten om det manliga och det kvinnliga kan vi bli fria från könsmönster och genom att sluta tro på myten om kapitalismen som naturlagsdriven process kan vi bli fria från de sociala orättvisor som trots allt existerar i moderna ekonomier. Rubriken från en tidig Gibson-Graham-artikel summerar upp denna ansats: I väntan på revolutionen, eller konsten att krossa kapitalismen medan man hemarbetar på sin fritid. Som motståndsform Gibson-Grahams ansats te sig lite mjäkig, inte minst om man ställer den i relation till att spränga finansskrapor i luften. Samtidigt skall vi komma ihåg att vi på senare år sett hur man med just lite hemarbete på fritiden kan få några av de största ekonomiska maktapparaterna att börja rämna. I kontexten av nya media och Internet ser vi nya former av frivilligarbete och informella ekonomier växa fram open souce-programmering, Do-It-Yourselfproduktion av kultur, fildelning etc. Denna utveckling har potential att radikalt förändra ekonomiska maktrelationer, åtminstone i sina respektive fält. (Mer om det senare i texten.) En kritik av ekonomers naturlagsteorier vare sig de är marxistiska, eller mer ortodoxa, sådana är viktig som utgångspunkt för ett experimenterande med ekonomin. Det går att skapa alternativa ekonomiska arrangemang det finns inga av naturen givna lagar för ekonomins utveckling. Framtiden är öppen. Men för att bygga dessa lösningar räcker det inte att bara se igenom vissa problem i teorier om ekonomin. Samhället hänger, trots allt, samman av mer än bara texter och teorier. Vi måste alltså befatta oss med allt det där materiella som inte bara kan reduceras till berättelser mellan människor. I resten av kapitlet kommer mer materiellt inriktade perspektiv på ekonomin att diskuteras.

13 Att hacka ekonomin Berättarjaget: En ny bil byggd av mitt företag kör i 110 km/t. Den bakre differentialen låser sig. Bilen krockar och börjar brinna, med alla passagerare instängda i bilen. Frågan är, skall vi återkalla bilen? Ta antalet bilar ute på vägarna, A, multiplicera med sannolikheten för denna typ av olycka, B, multiplicera med medelutgiften för en förlikning till offren, C. A gånger B gånger C är lika med X. Om X är mindre än kostnaden för att återkalla bilen, så återkallar vi den inte. Kvinnan i sätet bredvid: Är sådana olyckor vanliga? Berättarjaget: Du skulle bara veta. Kvinnan i sätet bredvid: Vilken biltillverkare jobbar du för? Berättarjaget: En av de stora. I verkligheten hette denna biltillverkare Ford Motor Company. Bilmodellen ifråga hette Ford Pinto; ett kompakt litet åk som drogs med ett en olycklig design. När bilen blev påkörd bakifrån kunde bränsletanken punkteras av skruvar på just differentialen, vilket kunde leda till att hela ekipaget började brinna. Vid krockar kunde även bildörrarna låsa sig, så att passagerarna inte kunde lämna den brinnande bilen. För Pinton var A lika med , B lika med 0,00019 och C lika med X var lika med , amerikanska dollar. Kostnaden att modifiera Pinton var dollar, 11 dollar per bil. Så Ford valde att inte återkalla bilen. Kalkylen skickades runt i Fords internpost 1968, men kom till allmänhetens kännedom Detta under en period då biltillverkarna hade börjat ställas till svars i frågan om bilsäkerhet. Inte minst hade konsumentaktivisten Ralph Nader spelat en viktig roll i denna utveckling; hans texter och lobbande pressade fram bindande lagstiftning kring olika säkerhetsdetaljer i bilar. En intressant aspekt av hans aktivism är att den var så intimt sammanvävd med teknologisk och vetenskaplig utveckling. En central del av hans kritik av bilindustrin, exempelvis i boken Den Livsfarliga Bilenm, var just att den tidens biltillverkare var oansvariga för att de inte utnyttjade alla de bilsäkerhetslösningar som då stod till buds. Vetenskapsmän och ingenjörers arbete hade öppnat upp nya möjliga världar: Den första statistiken kring trafikoffer skapade en förståelse kring att bilar inte bara är frihetssymboler, utan även dödsfällor; det första bilbältet skapade en nytt sätt att se på en bil, som säker eller osäker. Naders bok kan ses som en argumentation där både han talar både för och med vetenskapliga rön och teknologiska artefakter. På detta sätt kan vetenskapliga framsteg och tekniska innovationer ha effekter som i allra högsta grad är politiska. Möjligheten att skapa en annan värld en värld med

14 färre biloffer öppnades inte bara i Naders skrivarlya, utan även i laboratorier. Kampen mot bilföretagens oansvarighet utkämpades inte bara med hjälp av skarp argumentation mellan människor, utan även med hjälp av statistik från akutmottagningar och specialfibrer i bilbälten. Man kan se det som att statistiken och bältet började alltså leva sina egna liv, och därmed påverka samhälle och politik. Detta sätt att se på samhälle och politik växte fram inom vetenskapsstudier, och det har därefter börjat påverka vår syn på hur ekonomins maktsystem hänger samman. I Michel Callons arbete The Laws of the Markets finner vi ett perspektiv som delvis liknar Gibson-Grahams den ekonomiska vetenskapen påverkar den ekonomiska verkligheten. Nationalekonomin är alltså, som nämndes i föregående avsnitt, performativ. Men Callon förutsätter inte att detta sker av sig själv, utan studerar alla de apparater och teknologier som håller ekonomin på plats. Vad är det, i vår omedelbara materiella omvärld, som gör att vi börjar agera i linje med de teorier som ekonomer använder? Vilka apparater och materiella arrangemang gör oss till en en blixtsnabb kalkylator av lust och olust (se Veblens citat ovan)? Och vilka arrangemang av människor och teknologier öppnar, respektive stänger, möjligheter för förändring av ekonomins maktstrukturer? För att konkretisera detta perspektiv kan vi studera ekonomin kring filmen Fight Club. Produktionen, distributionen och konsumtionen av film är ett arrangemang bestående av ett flertal mänskliga och icke-mänskliga aktörer produktionsbolag, skådespelare, mediakonglomerat, regissörer, distributörer utspridda runt om i världen, biografer, filmkritiker, biobesökare etc. Detta virrvarr av aktörer måste samordnas, genom att man försöker få hela systemet att funka enligt logik som ekonomernas teorier föreskriver. Målet är att producenter av olika varor och tjänster skall sammankopplas med konsumenter, och att deras relation skall regleras genom prismekanismen. För att allt detta skall fungera skapas det regler och lagar, exempelvis kring upphovsrätter. Upprätthållandet av en sådan struktur brukar fungera rätt bra, så länge arrangemanget av människor och teknologier är någorlunda stabilt. Samtidigt kan tillförseln av nya aktörer öppna upp möjligheter att agera utanför den marknadslogik man vill skapa. När exempelvis webbsajten The Pirate Bay och framförallt den Bittorrent-teknologi som den bygger på pluggas in i arrangemanget förändras ekonomin kring filmen Fight Club. Den tidigare så sammanhållna marknadsmekanismen börjar öppna upp sig, och små fickor av gåvoekonomier uppstår. Filmen blir inte bara någonting som enbart flödar från mediakonglomeratet till filmkonsumenten, den blir även någonting man delar med sig av.

15 Precis som i fallet med bilsäkerhet är det inte bara människor som agerar i detta exempel. Visst, fildelningens framtid är någonting som delvis kommer att avgöras på debattsidor och i lagstiftande församlingar, men själva Bittorrent-protokollet är också en central aktör i sammanhanget. Det är nämligen just denna aktör som får arrangemanget att gå från sluten enhet, till öppen potential. De människor som är de främsta politiska aktörerna i sammanhanget är alltså de hackare som utvecklar denna politiska innovation. De som utvecklar olika lösningar för ospårbar fildelning är alltså inte bara hackers i meningen duktiga programmerare av datorer. De följer även en viss hackeretik, som kan appliceras på all ekonomisk verksamhet. De har alltså ett intresse för politiken i de materiella ting som håller samman ekonomin och en optimistisk (stundtals naiv) förhoppning att deras intresse för det materiella kan göra framtiden mer öppen. Det finns flera exempel på denna typ av ekonomiska hack tänk utvecklingen av mikrokrediten, eller de lösningar som växer fram inom ramen för rättvis handel. I bägge fallen handlar det om framgångsrika försök att tämja ekonomiska arrangemang, att öppna upp för möjligheten till nya ekonomiska logiker, och att få ekonomin att hänga samman på ett nytt vis. (Läs mer om detta i Otto von Busch kapitel.) I denna analys av ekonomins maktrelationer ryms även en alternativ historieskrivning. Ofta beskrivs den samtida ekonomin såsom en expansion av den flytande marknaden, och en parallell nedmonterning av etablerade institutioner och hierarkier (välfärdsstaten, sociala band etc.) Samtidigt visar ju filmindustri-exemplet på det omvända: Att ordna filmekonomin är att skapa homogenitet och hierarki. I någon mening skulle man kunna säga att fildelarnas bidrag till att lösa upp denna homogenitet är att skapa en mindre hierarkisk ekonomi kring film. Kom ihåg att skapa ordning i filmekonomin byggde på att skapa en strikt uppdelning mellan filmindustrin (som producerar och säljer film) och konsumenterna (som passivt köper och konsumerar film). Fildelarnas intåg löser upp denna uppdelning, suddar ut de olika rollerna och skapar något som liknar en gatumarknad eller basar. Det finns flera ekonomiska tänkare som valt att beskriva den moderna ekonomins utveckling på detta sätt. Ekonomin kan inte sägas vara mer marknadslik nu än, säg, år sedan. Sedan dess har nämligen ekonomin alltmer kommit att läggas till rätta, inom ramen för olika former av hierarkier. Den ekonomiska aktivitet som tidigare sköttes av enskilda handlare, hantverkare och bönder kom, under och 1900-talen alltmer att inordnas i stora beslutshierarkier. Först genom olika organisationer för längväga handel, vilka ofta var sammankopplade till miliära flottor, sedan genom framväxten av det moderna storföretaget.

16 Mekanismerna och teknikerna för att skapa denna homogenitet har, under dessa århundraden, generellt kommit från militären. Exempelvis kan man, under 1700-talet, se hur ett särskilt, så kallat disciplinärt organisationssätt spred sig som ett virus mellan olika organisationer från arméer och fängelser, till fabriker, skolor, och sjukhus. (Se Christopher Kullenbergs kapitel.) På samma sätt kan man se hur den massproduktion som kom igång under tidigt 1900-tal hade sitt ursprung i innovationer inom vapenproduktion, samt hur efterkrigstidens moderna företag alltmer kom att styras av logistiska metoder utvecklade under andra världskriget. Speciellt 1900-talet kom att innebära en stark hierarkisering av ekonomin. För det första började storföretag integrera alltmer aktiviteter inom sig exempelvis genom att köpa upp underleverantörer. För det andra började teknologisk utveckling alltmer ske inom ramen för dessa företag. Under mitten av 1900-talet stod det alltmer klart att det inte var Adam Smiths osynliga hand som styrde ekonomin, utan företagshierarkiernas utomordenligt synliga hand. Sedan dess har denna utveckling fortsatt, inte minst genom att dessa hierarkier kontrollerar merparten av den kunskap som används för att producera varor och tjänster. Det är i denna kontext som Do-It- Yourself-produktion (se Otto von Busch kapitel) kan ses som en motståndsstrategi. Den hierarkiseringsprocess som skissats här är dock inte på något sätt total. Det finns flera exempel på hur ekonomisk produktion och konsumtion nu sker utanför dessa homogena, hierarkiska strukturer. Inte minst i kontexten av datorer och elektroniska media ser vi stora svärmar av entusiaster och experter som deltar i att bygga nya produkter och tjänster, utan ekonomisk ersättning tänk wikipedia, eller open source-programmering. Här är Gibson-Grahams devis att krossa kapitalismen medan man hemarbetar på sin fritid i allra högsta grad relevant. Denna typ av självorganisering har skapat nya förhoppningar om en ekonomi där de stora hierarkier som kontrollerar samtidens ekonomiska aktivitet alltmer får konkurrens av självorganiserade svärmar av helt vanliga människor som just hemarbetar på sin fritid. En av de som teoretiserat om ekonomin på detta sätt är Manuel DeLanda. I A Thousand Years of Nonlinear History skriver han just om möjligheten att lösa upp ekonomins hierarkier, genom att vi alltmer lär oss att tämja självorganiseringens principer. Motståndet mot makthierarkier består alltså i att experimentera med det alternativa organisationssätt som självorganiseringen innebär. Här är han försiktigt optimistisk: Även om självorganiserade processer nu existerar i flera delar av världen, så har hierarkiska

17 strukturer en två- till trehundraårig ledning, vilket kan avgöra saken, speciellt nu när homogeniseringen blivit internationaliserad. Men även om framtiden visar sig tillhöra hierarkierna, så kommer detta inte ske eftersom någon 'kapitalismens lag' på något sätt bestämmer utfallet uppifrån. Mänsklighetens historia är en berättelse om tillfälligheter, inte nödvändigheter (99) Sluttexterna I denna text har vi sprungit på olika sätt att se på vad ekonomisk makt är. Makten kan skapas av våra sociala spel, av kapitalismens produktionsförhållanden, av masskulturens hjärntvätt men också av vår tilltro till en ekonomisk teori, eller av ett hierarkibyggande virus som sprider sig i samhället. Att göra motstånd mot sådan makt kan kräva självbehärskning, men också utsvävningar, hackeretik såväl som hemslöjd. Alternativen till att spränga banken är outtömliga. Referenser Callon, M. (1998) The Laws of the Markets. Oxford: Blackwell Publishers. DeLanda, M. (1997) A Thousand Years of Nonlinear History. New York, NY.: Zone. Gibson-Graham, J.K (2001) {1993} I väntan på revolutionen, eller konsten att krossa kapitalismen medan man hemarbetar på sin fritid, Fronesis, nr. 9. (1996) The End of Capitalism (as we knew it): A feminist critique of political economy. Oxford: Blackwell Publishers. Marcuse, H. (1968) {1964} Den Endimensionella Människan. Stockholm: Aldus. Nader, R. (1967) {1965} Den Livsfarliga Bilen. Stockholm: Rabén & Sjögren. Veblen, T. (1986) {1899} Den Arbetsfria Klassen. Göteborg: Vinga Press.

18 i I filmens sluttexter kan man läsa en personlig hälsning från Durden, ämnad att just rycka upp oss från vardagens konformism: Varning: Om du läser detta så är detta en varning till just dig. Varje ord du nu läser av detta meningslösa finstilta meddelande innebär ytterligare en bortkastad sekund av ditt liv. Har du inte viktigare saker för dig? Är ditt liv så tomt att du verkligen inte kan tänka dig något bättre att göra nu? Eller är du så rädd för auktoritet att du ger denna respekt och vördnad till alla de som kräver den från dig? Läser du allt som du förväntas läsa? Tänker du allt som du förväntas tänka? Köper du allt som du sägs vilja ha? Gå ut en sväng. Träffa någon av motsatt kön. Lägg av med all överflödskonsumtion och allt masturberande. Säg upp dig från ditt jobb. Mucka gräl med någon. Visa att du lever. Bli en människa, eller förbli en siffra i statistiken. Detta är din varning Tyler

Durden som läromästare: Alternativ till att spränga banken

Durden som läromästare: Alternativ till att spränga banken Kapitel 12 Durden som läromästare: Alternativ till att spränga banken Karl Palmås I öppningsscenen i filmen Fight Club (1999) befinner vi oss högt upp i en skyskrapa, i en nersläckt kontorslokal. Project

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

Organisationer och det omgivande samhället

Organisationer och det omgivande samhället Organisationer och det omgivande samhället Litteratur: Castells, Informationsnätet samhället ryggrad, Ord & Bild nr 6, 2000 Jacobsen & Thorsvik, Hur moderna organisationer fungerar, Studentlitteratur,

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

Intraprenörskap hur gör man?

Intraprenörskap hur gör man? Intraprenörskap hur gör man? Magnus Forslund Calcarius Consulting Ekonomihögskolan vid Växjö universitet Magnus Forslund Hur får man alla anställda att agera som intraprenörer? 1 2 3 Vad betyder egentligen

Läs mer

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det.

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det. Se människan Vi ska nu arbeta med ett tema de närmaste veckorna som kommer handla om människan, hur vi delat in människan i olika kategorier tidigare i historien och även nu. Vidare kommer det att handla

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Dramats form Var sak har sin tid. anslag presentation fördjupning

Dramats form Var sak har sin tid. anslag presentation fördjupning Dramats form Var sak har sin tid. På samma sätt som det är viktigt i vilken ordning bilderna i en scen klipps efter varan- dra, så är det av betydelse också i vilken ordning saker händer i filmen. För

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011 Ekonomi Under mina elva år som verksamhetsledare på Stiftelsen Ekocentrum i Göteborg skrev jag ett antal ledartexter till Ekocentrums månatliga nyhetsbrev som gick ut till cirka 7000 mottagare. Ledartexterna

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Vi behöver tänka nytt. Eller gammalt, fast med nya förtecken. Det anser Rune Elofsson, arkitekt

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Tes Den 31:e december 2013 stod 626 personer i väntelista till en njure. Om man räknar bort hur många som fick njure från en levande och inte hamnade

Läs mer

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag 1 Bakgrund Praktik (Agneta) möter forskning (Annika) Stark kombination där olika synvinklar vävs samman till en helhet Bokens struktur

Läs mer

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april:

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: KLYS är en samarbetsorganisation för olika konstnärsgrupper som författare, bildkonstnärer, tonsättare,

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

HÄNDELSE-TEMPEL INTRODUKTION TILL PROJEKTET

HÄNDELSE-TEMPEL INTRODUKTION TILL PROJEKTET 1 Swedish Translation, Aug. 2007. EVENT TEMPLES PROJECT INTRODUCTION HÄNDELSE-TEMPEL INTRODUKTION TILL PROJEKTET Följande introduktion är en utskrift av en intervju med James, den visionära skaparen av

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Förra året kunde vi i Sverige för första gången välja var en del av våra offentliga pensionspengar den s.k. premiepensionen

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras,

Läs mer

Tjugoårskrisen 1919 1939

Tjugoårskrisen 1919 1939 Tjugoårskrisen 1919 1939 Efterkrigstidens oro, depression och totalitarism Magnus P. S. Persson Periodisering: ekonomiska och politiska förhållanden Dubbla revolutioner: från ca. 1780 industriella, och

Läs mer

Studieplan för LÄSE- OCH SAMTALSCIRKEL

Studieplan för LÄSE- OCH SAMTALSCIRKEL Studieplan för LÄSE- OCH SAMTALSCIRKEL Läse- och samtalscirkel utifrån boken Feminism och kyrkan på spaning efter jämställdheten Författare: Annika Ahlefelt, Ninna Edgardh, Malin Emmoth, Ulla Marie Gunner,

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt.

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt. Johan Strang Centrum för Norden Studier den 27 april 2012 Slutkommentarer vid seminariet om Helsingforsavtalet på Voksenåsen Tack så mycket till hela publiken, till alla talare, ambassadörer-moderatorer,

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Viktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen

Viktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen Viktiga begrepp Denna ordlista kan användas på tre olika sätt: Inför filmen kan du som lärare ta upp orden så att eleverna känner igen dem när de tittar på filmen. Efter att ni sett filmen kan eleverna

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag LÄR KÄNNA DIG SJÄLV Elva tester som utmanar och utvecklar Kjell Ekstam Argument Förlag Testa din självkänsla Här nedan finns 25 frågor som du ska besvara med ett kryss i ja-, nej- eller osäkerrutan. Tänk

Läs mer

Förändringspsykologi För att förstå varför vissa agerar som de gör måste vi först förstå de psykologiska grunderna vid en förändring.

Förändringspsykologi För att förstå varför vissa agerar som de gör måste vi först förstå de psykologiska grunderna vid en förändring. Förändringspsykologi För att förstå varför vissa agerar som de gör måste vi först förstå de psykologiska grunderna vid en förändring. Förändringspsykologi omfattar kunskapen om vad som gör människor benägna

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Antikens Grekland förr och nu

Antikens Grekland förr och nu Antikens Grekland förr och nu Namn: Lisa Söderberg Klass: 9an Innehållsförteckning Antikens Grekland då och nu..1 Innehållsförteckning...2 Sammanfattning..3 Varför har jag valt att skriva om det här.4

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv2sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 2 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: Idag tänkte vi berätta historien om några av

Läs mer

Boken är utgiven med stöd från Akademikerförbundet SSR.

Boken är utgiven med stöd från Akademikerförbundet SSR. ATLAS Boken är utgiven med stöd från Akademikerförbundet SSR. Ofärdsland Kent Werne och Bokförlaget Atlas, 2014 Omslag och grafisk form: Conny Lindström Författarporträtt: Jessica Segerberg Tryck: Nørhaven,

Läs mer

Den felande länken Del I

Den felande länken Del I 1 Den felande länken Del I av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur kopplingen mellan företagens räkenskaper och nationalräkenskaperna ser ut. Utläggningen implicerar dessutom att BNP

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Etik i samhälle, företagande och ledarskap

Etik i samhälle, företagande och ledarskap Curt Nicolin Etik i samhälle, företagande och ledarskap UPPFINNARKOLLEGIET Curt Nicolin Etik i samhälle, företagande och ledarskap Förord Sjunkande etisk standard förebådar kulturers och nationers förfall.

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Josefine Ottesen Boken handlar om: Boken är en grekisk saga, som handlar om den grekiske pojken Teseus. Han börjar bli tillräckligt gammal, för att lämna sin mamma och morfar. Han vill

Läs mer

Klassisk Sociologisk Teori

Klassisk Sociologisk Teori Klassisk Sociologisk Teori Föreläsningens upplägg Fyra delar Introduktion till Sociologi Att se samhället? Marx Durkheim Weber Att se samhället Vad är sociologi? Blev en vetenskap 1947 i Sverige Handlar

Läs mer

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter Jonas Stier Mälardalens högskola Syfte Att belysa det internationella samarbetets processer, problem och möjligheter. Fokus Kultur som företeelse

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER Vad är massmedia? Media är ett sätt att ge människorna information och kunskap om världen. MEN HUR FÅR MAN UT INFORMATION DÅ? Genom bl.a. TV, datorer, internet, tidningar,

Läs mer

DN Debatt: Professor Assar Lindbeck attackerar den nygamla vänstern: "Antikapitalister motsäger sig själva"

DN Debatt: Professor Assar Lindbeck attackerar den nygamla vänstern: Antikapitalister motsäger sig själva DN Debatt: Professor Assar Lindbeck attackerar den nygamla vänstern: "Antikapitalister motsäger sig själva" Det mest utmärkande för dagens antikapitalistiska rörelser är deras motsägelsefullhet. När de

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

En bok av Mikael Glännström

En bok av Mikael Glännström En bok av Mikael Glännström TACK TILL Alla som tror på mig och alla som hjälper till. Min familj och mina vänner. INNEHÅLL - FÖRORD - DEL 1 Förklaringsdelen - DEL 2 Intervjuer och kommentarer INNEHÅLL

Läs mer

Vad gör en entreprenör? 1/7

Vad gör en entreprenör? 1/7 i Lektionshandledning #171 Tema: Vad gör en entreprenör? Ämne: SO, Ekonomiska ämnen Rekommenderad årskurs: 8-9 & Gymnasiet Vad gör en entreprenör? 1/7 Lektionslängd: 120 minuter, välj enstaka delar ur

Läs mer

Graärgning och kromatiska formler

Graärgning och kromatiska formler Graärgning och kromatiska formler Henrik Bäärnhielm, d98-hba 2 mars 2000 Sammanfattning I denna uppsats beskrivs, för en ickematematiker, färgning av grafer samt kromatiska formler för grafer. Det hela

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14 Bokförlaget thales politisk filosofi idag intervju med maud eduards, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet Vilka frågor anser du är de

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING Arbetsmaterial 4R Stor blandning lika behandling Arbetsmaterial 4R Samma nivå samma möjligheter Arbetet som din förening står inför borde inte behövas. Ni ska säkerställa

Läs mer

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...

Läs mer

Intervju med Anders Bergman

Intervju med Anders Bergman Sida 1 av 5 Intervju med Anders Bergman 1. Inom vilka samhällsområden upplever du att det förekommer störst problem med främlingsfientlighet? Ett område där det förekommer stora problem med diskriminering

Läs mer

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Ur: Filosofisk tidskrift, 2008, nr 4. Maria Svedberg John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Är handlingsfrihet förenlig med determinism? Peter van Inwagens konsekvensargument ska visa att om determinismen

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor:

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor: Möte 7. utvärdering Samling med fika 18.00 Feministcirkeln startar 18.15 och slutar cirka 20.30 Servera gärna fika till självkostnadspris. Upplägg Det kan vara bra om man gjort en plan för hur lång tid

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

www.bokaflerkunder.se

www.bokaflerkunder.se För många människor underskattar vad de kan, och överskattar vad det inte kan. Nu är det dags för dig att visa vad du kan. För alla kan någonting, som ingen annan kan. av: Lotta Carlberg Lotta Carlberg

Läs mer

Konkurrens på sjysta villkor

Konkurrens på sjysta villkor KKV1000, v1.3, 2011-12-15 2012-11-13 1 (5) Verksstaben Jimmy Dominius 08-7001580 Konkurrens på sjysta villkor Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom den 13 november 2012 vid konferensen

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson Atlingbo Resarve 122, 622 40 Romakloster matilda222@live.se, tel. 0720062382 Wisbygymnasiet Söder 621 82 VISBY Rektorsassistent Karin

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth FÖRBÄTTRINGSVÄGEN Verktyg & inspiration för företagets utveckling Helene Kolseth Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets utveckling Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer