Durden som läromästare: Alternativ till att spränga banken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Durden som läromästare: Alternativ till att spränga banken"

Transkript

1 Durden som läromästare: Alternativ till att spränga banken I öppningsscenen i filmen Fight Club (1999) befinner vi oss högt upp i en skyskrapa, i en nedsläckt kontorslokal. Project Mayhem håller på att operationaliseras. Snart kommer femtiovåningspalatsen i det omgivande finansdistriktet att rasa samman, och ta med sig bankväsendets dataregister i fallet. All dokumentation av äganderätter, och alla listor över vem som är skyldig vem pengar, sprängs i bitar. Alla konton ställs till noll. Först när kreditsystemet förintats kan samhället byggas upp på nytt. Först då kommer ekonomisk jämvikt, i ordets rätta bemärkelse, att uppnås. I alla fall om vi får tro Tyler Durden, den rollfigur som hemsöker filmens berättarjag ända fram till upplösningen. Under filmens 139 minuter lär vi känna denna figur som en kritiker av det ekonomiska systemet, och som en upprorsmakare. I hans repliker finner vi alltså olika perspektiv på ekonomisk makt, och i hans handlingar finner vi olika förslag på motstånds- och förändringsstrategier. Detta kapitel kommer att diskutera sådana perspektiv och strategier först de som Durden föreslår, sedan de som han inte nämner. På vägen kommer vi diskutera fyra olika perspektiv, presenterade i kronologisk ordning, från cirka 1899 till cirka Konsumtionshets och statusjakt Har du någon gång stått i ett provrum och frågat dig om ett visst klädesplagg är du? Eller om det är du att hänga på en viss krog? För berättarjaget i Fight Club är sådana frågor viktiga. Inte minst när det gäller att inreda sitt hem: Villigt erkänner han att han blivit en slav under IKEAs bygga-bo-instinkt. Precis som alla andra våndas han med frågor om hur han skall skapa det perfekta hemmet. Noga väljer han ut den samling produkter som känns rätt för just honom den Strinne -mönstrade fåtöljen Johanneshov, rislampan gjord av miljövänligt oblekt papper, klockan Vild som skall stå på hyllan Klipsk, och överdraget designat av Erika Pekkari. Samtidigt är frustrationen ständigt närvarande. Projektet att finna sin individualitet genom heminredning aldrig tar slut. Vilka köksmöbler, frågar han sig, definierar mig som person? När så berättarjagets lägenhet, med allt dess innehåll, sprängs i bitar ringer berättarjaget sin nye vän Tyler Durden. Över en öl broderar Durden ut en analys av vår besatthet av att konsumera

2 livsstilsprodukter. För det finns en sjuklig besatthet i våra konsumentvanor vi behöver inte alla dessa produkter, eller hur? Framförallt, menar Durden, är det tragiskt att vi inte ser att alla de ikoniska produkter som vi fäster sådan vikt vid inte är någonting mer än prylar. De är objekt, som kan göra saker för oss varken mer eller mindre. En Louis Vuitton-handväska för tiotusentals kronor är trots allt bara en liten bit läder som man kan bära saker i. Vårt konsumtionsbegär gör oss blinda för det faktum att allt ändå är samma skräp med eller utan en viss logga på. Enligt Durden bör mänsligheten utvecklas till en högre nivå, bortom den ständiga strävan att försöka bli individer genom konsumtion. Fram tills detta sker är vi människor inte alls individer, utan bara biprodukter av vår konsumtionsbesatthet. Denna sjukliga konsumtionshets har diskuterats flitigt det senaste årtiondet. Durdens kritik gäller främst den mentala tomhet som uppstår i en alltför konsumtionsbesatt värld, men samtidigt finns det andra negativa effekter av konsumtionshetsen. Dels, menar vissa, är dagens konsumtionstakt inte hållbar ur ett ekologiskt perspektiv, dels har den rika världens efterfrågan på billiga massproducerade produkter kopplats samman med exploaterande låglöneproduktion i den fattiga världen. Och i slutändan är det vårt egna begär efter allt detta skräp som gör att vi fortsätter att exploatera människor och natur. Durdens analys av konsumtionshetsen är inte på något sätt ny. Exakt hundra år innan Durdens konsumtionsanalys på puben förde samhällsvetaren Thorstein Veblen en liknande argumentation, i en bok som på svenska heter Den arbetsfria klassen. Veblen menade att det ekonomiska systemet inte skall förstås som aktiviteter inriktade på att säkra nödtorft och uppehälle åt medborgare. I en modern ekonomi skapas tillräckligt med rikedomar för säkra nödtorften åt de breda folklagren. En modern ekonomi bygger snarare på folks försök att visa sig framgångsrika eller rättare sagt mer framgångsrika än sina medmänniskor. Som Veblen uttryckte det, i slutet av 1800-talet: Redan på ett mycket tidigt stadium av den ekonomiska utvecklingen ser vi hur en specialiserad konsumtion av nyttigheter som tecken på rikedom blivit mer eller mindre satt i system. Konsumtionen har alltså länge varit en fråga om att bygga sig en identitet ett sätt att visa vem man är. Detta inte minst för den överklass som inte behöver arbeta, och gärna demonstrerar detta genom iögonfallande konsumtion. Rävjakt, konstsamlande, golf, smakfull heminredning det finns flera exempel på penga- och tidsslösande aktiviteter som ursprungligen lanserades av överklassen som sätt att glänsa med deras arbetsfria status i samhället. Dessa tecken på överflöd sprider sig förr eller senare till en bredare allmänhet, som ju också vill upprätthålla sin sociala status. Ekonomin övergår alltmer till att bli en kapprustning om vem som först hinner lägga sig till med ett nytt och

3 trendigt sätt att slösa pengar och tid. Veblens resonemang bryter mot de vedertagna sanningarna om ekonomin på två sätt. För det första bygger hans tänkande inte på tanken om ekonomin som hushållandet med knappa resurser en tanke som inte minst är påtaglig inom nationalekonomin. Istället förstår vi ekonomin bäst genom att studera hur överflöd slösas bort. Samma tanke finns hos George Bataille, som hävdar att ekonomin endast kan förstås utifrån de två stora aktiviteter på vilka vi slösar samhällets överskottsenergi å ena sidan på konst och kulturellt skapande, å andra sidan på krig. En andra, och kanske viktigare poäng i Veblens resonemang, är att vårt ekonomiska handlande inte kan karaktäriseras enligt de modeller om nyttomaximering som ekonomer ofta använder. Vi människor är helt enkelt inte en blixtsnabb kalkylator av lust och olust, som far omkring som ett litet homogent lyckojagande klot under intrycket av stimuli som kastar honomi hit och dit men lämnar honom oberörd. Ekonomin bör alltså inte förstås genom att vi maximerar nytta (som inom nationalekonomin), eller ens genom att vårt handlande strikt följer vårt klassintresse (som Marxinfluerade ekonomer). Vi måste istället förstå ekonomin som ett spel om social status. Över tid kan dessa spel stelna till. Sociala spel blir då till vanor, som blir till rutinartade handlingssätt, som blir till alltmer rigida institutioner. Utifrån detta perspektiv är alltså det ekonomiska systemet trögrörligt det tar tid att ändra vanor och rutiner. Den maktstruktur som uppstår i detta konsumism-system är, som vi har sett, mycket effektiv. Konsumtionsbegäret får oss trots allt att kontinuerligt fortsätta exploateringen av såväl natur som arbetskraft i fattiga länder. Även om vi vet att vår konsumtion påverkar människor och ekosystem negativt är det svårt att bryta invanda mönster. Och även om man själv skulle vilja bryta sitt konsumtionsmönster, så kan mer övergripande mönster göra en sådan övergång svår. Det är exempelvis svårt att minska sin klädkonsumtion om man förväntas se ut på ett visst sätt på sitt jobb. Det är svårt att inte konsumera, om ens omvärld förutsätter att man måste konsumera. Men: Oavsett dessa trögheter leder denna analys tillbaka till att konsumismen i slutändan har ett enda ursprung vårt egna konsumtionssug. Eftersom konsumtionshetsen, ytterst sett, upprätthålls av våra egna begär måste även ansvaret ligga på oss, personligen. Och oftast har vi ju ett val men är vi villiga att göra uppoffringen? Tyler Durden resonerar i samma anda. Först och främst måste vi komma över tanken att vår individualitet definieras av våra ägodelar. Du är inte vad du har på banken. Du är inte skorna du

4 har på dig. Detta är inte heller någon ny tanke; Durden parafraserar Lukasevangeliet (12:15) en människas liv beror icke därpå att hon har överflöd på ägodelar. För det andra måste berättarjaget bestämma sig för att inte kasta bort sitt liv på ytliga statusspel exempelvis att samla på IKEAmöbler som skall definiera honom som individ. Som tur är finns det en lightversion av Durdens och Lukasevangeliets puritanska uppmaningar. Istället för att ha målet att sluta konsumera så går det ju att konsumera mer medvetet. På så vis kan vi forhoppningsvis minska exploateringen av människor och ekosystem. Under de senare åren har tanken om hållbar konsumtion blivit alltmer populär, och det finns idag stora möjligheter att välja miljömärkta eller rättvis handel-märkta alternativ. På detta sätt kan vi faktiskt tala om att det finns viss konsumentmakt det går att förändra världen genom att handla rätt. Ett exempel på en sådan utveckling är övergången mot icke-klorblekt papper, som ofta sägs vara drivet av konsumenters aktiva val att inte köpa klorblekt papper. (Vi kommer att återkomma till denna fråga senare i kapitlet.) Även i fallet hållbar konsumtion hamnar fokus på det personliga handlandet. Samtidigt fismaktstrukturer finns det begränsningar för vad den enskilde medborgaren kan uppnå genom individuella handlingar detta är en sanning som gäller för flera maktstrukturer. Fallet konsumentmakt är inget undantag från denna regel: Att konsumera rätt och kanske även mindre är inte den enda strategin för att förändra ekonomiska maktstrukturer. Inte ens Tyler Durden är konsekvent i sitt tal om individens ansvar: Å ena sidan har individen ett ansvar för att inte reproducera samhällets konsumtionsbesatthet, men å andra sidan finns det övergripande maktstrukturer som kräver alternativa motståndsstrategier. Löneslaveri och hjärntvätt I Fight Club ser jag de starkaste och smartaste männen som någonsin levt. Jag ser all denna potential, men samtidigt ser jag slöseri. För helvete, en hel generation av oss som jobbar på mack eller som servitörer som slavar i serviceyrken. Reklamen får oss att jaga efter bilar och kläder; att ta jobb vi hatar så att vi kan köpa skräp som vi inte behöver. Vi är historiens mellanbarn. Utan mening och sammanhang. Vi har inget Stort Krig. Ingen stor ekonomisk depression. Vårt Stora Krig är ett spirituellt krig... vår stora depression är våra liv. Teven har fostrat oss att tro att någon dag kommer vi alla bli miljonärer, och skådisar, och rockstjärnor. Men det kommer vi inte. Vi håller långsamt på att fatta detta. Och vi är väldigt, väldigt förbannade.

5 Durden talar inför de samlade männen i slagsmålsklubben. Och till skillnad från pubkonversationen med berättarjaget pekar han inte längre fingret mot männen själva som ansvariga för sin del i ekonomiska maktsystem. Det är inte deras fel att de blivit slavar i serviceekonomin, och det är inte heller deras fel att de jagar bilar och kläder. Löneslaveri är det självklara resultatet av den kapitalistiska produktionsordningen; konsumtionsideologin det lika självklara resultatet av massmedias hjärntvätt. Det finns alltså en struktur som producerar de förbannade männens situation, och denna struktur kan inte förändras genom förändrade konsumtionsmönster. Andra, mer samordnade strategier måste till för att förändra de ekonomiska maktstrukturerna. Karl Marx analys av den kapitalistiska produktionsordningen är mångbottnad, och inrymmer fler nyanser än de som kan fångas i detta kapitel. Den kan dock summeras upp genom den så kallade värdeläran. Denna beskriver hur denna produktionsordning det privata ägandet av produktionsmedlen, samt det faktum att kapitalisten tillskansar sig mervärdet av den produktion som utförs av arbetaren sätter igång en logik som i längden är ohållbar. Marx menade att när ekonomin utvecklas när nya teknologier skapar ökar produktivitet så minskar vinstkvoten (det överskott som kapitalisten tjänar på sitt insatta kapital). För att bibehålla sin vinst måste därför kapitalisten pressa mer arbete ur lönearbetarna, till allt sämre löner. Denna tendens minskande vinstkvot och ökande utsugning av proletäriatet sätter igång en utveckling där arbetare förr eller senare kommer att organisera sig för att hävda sin rätt. Som ett led på vägen kommer proletäriatet även att skapa sig ett klassmedvetande, exempelvis genom att samhällskritiker som Tyler Durden får dem att inse det orättvisa i sin situation. På detta sätt kan man säga att Marx teori förklarar sin egen uppkomst. Bortom problematiken kring vinstkvoter och utsugning dras även den kapitalistiska produktionsordningen med ett annat problem: Systemet producerar för mycket varor, och betalar ut för lite i löner, för att det kan bli avsättning för alla varor och tjänster som produceras. Det finns alltså en systematisk tendens till överproduktion och underkonsumtion, vilket kommer till uttryck i olika ekonomiska kriser. Tillsammans leder dessa systematiska obalanser fram till en framtid då en arbetar-ledd revolution blir oundviklig. Denna analys av relationen mellan arbete och kapital har varit effektiv sedan mitten av 1800-talet, och är fortfarande relevant. Tyler Durdens analys av serviceekonomins löneslaveri bottnar i en vital debatt angående kapitalismens utveckling. I samtida rika ekonomier finner vi inte längre proletäriatet vid löpande band i fabriker: Det existerar i form av just låglönearbetare i

6 servicenäringar, eller i form av migrantarbetare som saknar de rättigheter som mer etablerade arbetare har. Vissa menar dessutom att den unga generation som idag tvingas arbeta utan anställningar det prekäriat som jobbar på projekt, eller som egenanställda, utanför de skyddsnät som finns i mer etablerade delar av arbetsmarknaden är särskilt utsatta. Arbete-kapital-analysen lever alltså i allra högsta grad vidare. Av samma skäl lever även tanken om proletäriatets organisering vidare. Om vi accepterar värdelärans resonemang om kapitalismens logik så är byggandet av en arbetarrörelse en självklar motståndsstrategi. Och precis som för 150 år sedan kan denna strategi dras åt olika håll i riktning mot stärkta rättigheter, eller i riktning mot en socialisering av produktionsmedlen. Marx kritiseras ibland för att vara ekonomisk determinist: I grund och botten är det produktionsordningen som driver historien framåt, mot revolutionen. Samtidigt finner vi i Marx även en mer kulturellt inriktad analys av kapitalismen. En sådan öppnas upp genom begreppet ideologi : En beteckning för det förhärskande tankesystem som lär ut att det kapitalistiska systemet inte bör ses som ett samhälleligt skapat arrangemang, utan som ett naturligt tillstånd. Denna borgerliga ideologi hindrar arbetare från att se ekonomin för vad den är, och därför inte utveckla ett klassmedvetande. Det är alltså detta tankesystem som den marxistiska samhällskritiken kämpar emot. Under 1900-talet kom samma tanke att utvecklas, inte minst eftersom Marx ideologibegrepp var för snävt för att förklara varför arbetarnas klassmedvetande förblev svagt i västsamhällena. Exempelvis beskriver Antonio Gramschi hur den borgerliga kulturella kontrollen innefattar mycket mer än de idéer om ekonomin som Marx skrev om. Den borgerliga hegemonin innefattar hela den kulturella sfären, såsom literatur, musik, konst etc. Meningen av ideologibegreppet vidgades sedan ytterligare, i takt med att 1900-talet framskred. Under efterkrigstiden, i en expanderande ekonomi baserad på en masskultur, började man höra de argument som Tyler Durden lyfter fram i monologen till männen i slagsmålsklubben: Massmedia, med dess glättiga kommersialism och ständiga reklamavbrott, skapar en masspsykos bland folket. Kort sagt, populärkulturen hjärntvättar massorna. Detta synsätt, som kallas kritisk teori, utveckades av tänkare som inte bara försökte förstå kapitalismen. De hade även ett intresse för hur mass-beteenden styr samhällen, inte minst i kontexten av de nazism och fascism som Europa genomlevt under 1900-talets första hälft. I analysen av dessa massbeteenden användes i allmänhet Sigmund Freuds psykoanalytiska teorier. Även Freuds samhällsteori att civiliseringen av ett samhälle oundvikligen kräver viss repression

7 av våra individuella drifter, och att civilisation förutsätter konformism gjorde ett avtryck på dessa tänkare. Den maktanalys som den kritiska teorin landar i kan alltså ses som en sammansmältning av Marx och Freud. Den kapitalistiska produktionsordningen producerar obalanser och orättvisor, men detta tillstånd kan fortgå eftersom populärkulturen och massmedierna försätter massorna i ett psykotiskt tillstånd. Kulturens konformerande repressivitet har gjort att medborgarna utvecklat ett verklighetsfrånvänt förhållande till samhälle och ekonomi, och därför inte ser orättvisorna. Såhär skrev Herbert Marcuse om saken i Den Endimensionella Människan: Om TV:n och besläktade medier skulle upphöra att fungera skulle detta kanske innebära vad kapitalismens inre motsägelser inte inneburit systemets upplösning. Skapandet av repressiva behov har sedan länge varit en del av det socialt nödvändiga arbetet nödvändigt i den meningen att utan det hade det etablerade produktionssystemet inte kunnat upprätthållas. Det gäller inte ett psykologiskt eller estetiskt problem utan herraväldets materiella underlag. (226) Denna kulturcentrerade maktanalys ledde fram till en ny syn på motstånd. Kampen mot den ekonomiska maktstrukturen måste ytterst vara som en kulturell sådan. Det ekonomiska systemet kan inte omstörtas förrän den konformiserande masskulturen brutits ned. De kritiska teoretikerna, som hade noterat att efterkrigstidens ekonomi hade präglats av goda relationer mellan arbete och kapital, satte inget hopp till facklig kamp. Proletäriatet hade visat sig mer intresserade av högre levnadsstandard och bättre arbetsvillkor, än av en omstörtning av samhället. Istället för att kasta av sig sina bojor hade man, som Marcuse beskrev det, valt angenämare former av social kontroll (15), genom en bekväm, mjuk, resonabel, demokratisk ofrihet (19). Kapitalet och det organiserade arbetet hade alltså vuxit ihop: Ett allt överskuggande intresse att bevara och förbättra status quo förenar de tidigare antagonisterna. (12) Denna analys var vägledande för 68-generationens uppror. Detta gäller framförallt den amerikanska 68-rörelsen; den europeiska motsvarigheten hade större inslag av traditionell marxism. I USA kallades denna rörelse motkultur (counterculture), eftersom den kan karaktäriseras som en livsstil ställd mot den konformiserande masskulturen. Genom att inte leva konformt, och inte reproducera samma gamla kommersialiserade kulturella mönster ville man bekämpa den repressiva kulturen, och skaka liv i de psykotiska massorna. Med ett nytt mål i sikte att agera och leva mot den konformiserande masskulturen kunde 68-

8 generationen introducera flera nya sätt att vara politisk på. Att hänge åt sig åt en sex-droger-ochrock-n'-roll-livsstil var sannolikt den vanligaste förändringsstrategin: Partajandet ansågs i sig vara politiskt. Även nya, djärva uttryck inom konst, musik och litteratur var en del av motståndet de kunde verka subversivt på de sovande massorna. En mer uttalad motståndsstrategi kom från Guy Debord och den Situationisitiska Internationalen. Denna grupp av politiska aktivister och konstnärer introducerade ett par motståndsstrategier som används än idag. För det första lanserade de tanken om deturnering (détournement). Denna manöver innebär att ett kulturellt uttryck (exempelvis ett konstverk) kopieras och modifieras på ett sätt som lyfter ut nya, subversiva meningar i verket. På detta sätt lyckas men rubba det status quo som verket upprätthåller. En mer samtida version av detta finner vi den culture jamming subvertering av reklambudskap som tidskriften AdBusters arbetat med sedan tidigt 1990-tal. Situationisterna hade även ett intresse för att konstruera situationer i vardagen, med syfte att rycka upp människor från deras norm-drivna handlingsmönster. Dagens gatufester i Reclaim the Streets anda sägs vara inspirerade av samma tänkesätt. Båda dessa samtida företeelser nämns för övrigt i Naomi Kleins inflytelserika No Logo, som kan ses som en samtidsbeskrivning i linje med kritisk teori. I Fight Club ser vi flera exempel på små aktivist-hyss som andas situationism. Tyler Durdens uppmaningar till sina lärjungar att gå ut och mucka gräl med vanliga människor på blanka förmiddagen är alltså ett sätt att skapa situationer som rycker upp oss från den konforma vardagen. i Att byta ut säkerhetsbroschyren i fickan vid flygplanssäten mot bilder på livrädda flygpassagerare som störtar genom himlen är en form av deturnering av de lugnande och passiviserande budskapen flygbolaget sänder oss. På samma sätt kan en subvertering av de kommunikationsmedel som multinationella företag kontrollerar exempelvis genom att förstöra ett ornament utanför ett huvudkontor eventuellt få folk att inse att de är villiga mottagare för företagspropaganda. Slagsmålsklubbens hyss eskalerar dock, och i slutändan handlar aktivismen mer om våld och materiell förstörelse än om fiffig kulturell subversion. I slutändan befinner vi oss, trots allt, i en skyskrapa, i väntan på att bombladdningar skall börja brisera. Även här finns det en parallell med 68-rörelsen. Det sena sextiotalets lekfullhet förbyttes under sjuttiotalet mot våldsamheter. Man kan knappast beskylla varken Baader-Meinhof-ligan i Västtyskland eller Röda Brigaderna i Italien för att vara fullt så våldsamma som Durdens gäng. Samtidigt skall vi komma ihåg att Fight Clubs blodighet är helt i linje med den vanligt förekommande tanken att motstånd på något sätt måste hänga samman med heroiskt våld. ( Upp på barrikaderna! ) Filmens ständiga referenser till våld

9 och kamp kan självklart förstås i relation till genusstrukturer men de är också en reflektion av alla de intellektuella traditioner som länge glorifierat de revolutionära ikoner som visat sig villiga att döda för att realisera just deras stora idé. Vad hände då med det lekfullt subversiva i 68-rörelsen? Ett svar är att det lever kvar som en del av ekonomins funktion. I efterhand framstår tanken om att festa fram revolutionen som lätt naiv; det är alltmer uppenbart att den motkultur som 68-generationen odlade i själva verket var central för kapitalismens fortsatta utveckling. Idag, kanske mer än någonsin, är det människors försök att vara anti-konforma till och med deras samhällsförändrande initiativförmåga som driver företagen att utveckla nya produkter. Någonstans här måste vi alltså lämna Durden som läromästare han kan uppenbarligen inte lära oss något användbart och själva söka vidare bland andra idéer om ekonomisk makt och motstånd. Att sluta tro på Kapitalismen Slagsmålsklubben, som redan hintats, rätt grabbig. Där möter vi män som klagar på att de kvävs av samhällets krav kraven att gå till jobbet, kraven att se ut på ett visst sätt, och framförallt kraven att hålla tillbaka sina drifter och begär. Endast i klubben kan männen finna sig själva igen. I en av flera male bonding -scener fantiserar Durden och berättarjaget om att slåss med sin far, eller sin chef. Apropå tanken på att gifta sig säger Durden: Vi är en generation som uppfostrats av kvinnor. Frågan är om ytterligare en kvinna är vad vi behöver. Tanken om att gifta sig med en man verkar liksom inte vara på agendan. I Durdens värld är alltså män, såväl som det ekonomiska systemet, programmerat att följa vissa logiker. Mäns agerande styrs obönhörligen av viss drifter, precis som om män har en manlighetsmotor inom sig. På samma sätt drivs det kapitalistiska systemet framåt, driven av den motor som Marx beskrev i sin värdelära. Den kritiska teori som beskrevs i förra avsnittet kan alltså ses som en teoribildning kring vad som händer då dessa motorer Freuds begär-motor, och Marx kapitalism-motor börjar samverka. På samma sätt kan 68-rörelsens motkultur ses som försök att sätta käpparna i hjulet för denna motor. Sedan 68 har dock dessa motor-tankar om manlighet såväl som kvinnlighet blivit föremål för hård kritik. Framförallt har feministiska tänkare ifrågasatt huruvida människor verkligen är så hårdkodade som Freud hävdade. Manligt och kvinnligt började alltmer ses som någonting

10 konstruerat någonting som vi skolas in i från barnsben. Våra föreställningar om vad det är att vara pojke eller flicka, man eller kvinna skapar könsnormer, in i vilka vi hela tiden måste rätta oss. I slutändan är det alltså själva tanken om någonting djupt manligt eller djupt kvinnligt som är problemet. Dagens könsnormer är uttryck för, och upprätthålls av, alla de gamla teorier (exempelvis Freuds) som säger att manlighet och kvinnlighet är någonting som är av naturen givet. Denna idé att teorier inte bara beskriver, utan även formar världen kallas performativitet. All vetenskap, och alla utsagor, är både deskriptiva och performativa. Performativitetstanken kom att bli central för feministisk teori, genusvetenskap och queerteori. Freuds beskrivning av människor som styrda av en begärsmotor sågs alltså inte bara som en felaktig teori hans teoriers fallocentrism är en direkt orsak till könsmaktsordningens upprätthållande. För att upplösa denna maktsordning måste vi, enligt dessa feministiska tänkare, försöka bygga upp en världsbild där tanken om den naturliga mannen och den naturliga kvinnan inte längre har någon plats. Det tog dock lång tid innan samma idéer kom att appliceras på Marx teori om den kapitalistiska, naturlagsdrivna motorn. Och när det väl hände så var det, lämpligt nog, feministiska ekonomer som gjorde detta inspel. J.K. Gibson-Grahams bok The End of Capitalism (as we knew it), med undertiteln a feminist critique of political eonomy, inleds med en provokativ fråga: Varför anses det problematiskt att säga att USA är en kristen nation, eller en heterosexuell sådan, trots den allmänna uppfattningen att kristendom och heterosexualitet är dominerande majoritetspraktiker i sina respektive fält, samtidigt som det anses legitimt och sant att säga att USA är ett kapitalistiskt land?... Varför används inte holistiska tankar om strukturer som patriarkatet längre bland feministiska teoretiker, samtidigt som liknande tankar om kapitalismen som maktstruktur är vanliga och seglivade? (2) Gibson-Grahams poäng är att det är en grov förenkling att säga att ekonomin är kapitalistisk, överallt och alltid. Allt som sker i termer av produktion, utbyte, eller ekonomisk aktivitet kan knappast sägas följa en kapitalistisk logik. En stor del av de aktiviteter som sker inom ekonomin är informella, oregistrerade och oavlönade och det är inte sällan kvinnor som utför dessa aktiviteter. All ekonomisk verksamhet sker inte heller inom ramen för stora, vinstutdelande aktiebolag en mångfald av olika ekonomiska former samexisterar. Exempelvis spenderar berättarjaget i Fight Club inte bara tid på sitt avlönade jobb på storföretaget. Han är även del av flera icke-kapitalistiska organisationer. Tänk på självhjälpsgrupperna han går till efter jobbet, eller hans eget lilla bidrag till föreningslivet; slagsmålsklubben.

11 Trots detta envisas ekonomer med att tala om ekonomin som först och främst kapitalistisk. På samma sätt som Freuds analys är fallocentrisk skriven ur ett manligt perspektiv så är ekonomers analyser kapitalocentriska : Allting som sker i ekonomin måste ställas i relation till den kapitalistiska, naturlagsdrivna logik som stipuleras i ekonomers modeller. Idén om ekonomin som en naturlagsdriven sfär, frikopplad från sociala spel härrör från Adam Smith, nationalekonomins grundare. Genom att tala om den osynliga handens logik var han en av de första som fick oss att tänka på ekonomin som någonting därute, någonting som vi människor inte rår på. Det var just detta som Marx kritik av den borgerliga ideologin gick ut på att proletäriatet såg orättvisorna som ett resultat av en naturlag, inte som ett uttryck för människors maktutövning. Denna kritik är fortfarande relevant, i relation till dagens nationalekonomiska vetenskap. Alltför ofta skapas en bild av ekonomin såsom förutbestämd: Det spöklika väsen som kallas marknaden, eller konkurrensen tvingar politiker att fatta vissa beslut. Ofta spelar ekonomer, ibland kallade vår tids överpräster, en viktig roll i dessa maktspel. Vissa hävdar till och med att det är hos de ekonomiska experterna ekonomerna som jobbar på IMF eller Världsbanken, eller finansanalytikerna som upprätthåller dagens ekonomiska maktsystem. Aktivistduon The Yes Men är duktiga på att lyfta fram just denna aspekt av ekonomisk makt: Folk tror på vilka tokigheter som helst, bara de sägs av en vit man i kostym och en bricka som det står WTO på. Gibson-Grahams kritik riktar sig dock främst till marxistiska ekonomer: Genom att måla upp myten om den expanderande kapitalismens ostoppbarhet spelar man denna process i händerna. Gibson-Graham menar att hon själv, i sin tidigare roll som traditionell marxistisk ekonom, beskrivit en värld i vilken ekonomi, politik, kultur och subjektiviteter förstärkte varandra, och bar ett kapitalistiskt ansikte. Genom att jaga illusionen att jag kunde förändra världen genom att förstå den, hamnade jag i gamla mönster, och behövde bara se över axeln för att beskåda som ett resultat av mitt arbete ett 'kapitalistiskt samhälle' som var mer väldefinierat än när jag började.... Jag tänkte inte på att min representation [av kapitalismen] utgjorde en del världen (ix) Risken med kapitalocentrismen är nämligen att den gör oss blinda för de möjligheter till att agera icke-kapitalistiskt. Och om vi tror på myten om den ostoppbara kapitalismen finns det ju ingen idé att bygga icke-kapitalistiska sätt att agera inom ekonomin. Men sådana möjligheter, menar Gibson- Graham, existerar i allra högsta grad. Som person står det dig fritt att arbeta inom den ideella

12 sektorn, eller inom ramen för ett kooperativ. Du kan ställa dig utanför traditionella betalningssystem, genom att handla mer inom ramen för bytesringar och lokala valutor. Du kan även engagera dig politiskt för att stödja alla dessa typer av verksamheter; över tid kanske den kapitalistiska logiken blir mindre påtaglig. Problemet med tron på kapitalismen som en naturlagsdriven logik, menar Gibson-Graham, är att den säger att sådana initiativ är fruktlösa vi kan ju inte stoppa naturens lag. På så sätt dödars alla initativ till att stärka de icke-kapitalistiska aktiviteterna i ekonomin, och myten om den ostoppbara kapitalismen blir till en självuppfyllande profetia. Med andra ord: Genom att välja att engagera sig i alla de ekonomiska sammanhang som inte passar in den kapitalistiska logiken kan man upplösa den precis som att vi kan lösa upp invanda könsroller eller heteronormativitet genom att helt enkelt sluta ta dem för givna. Genom att sluta tro på myten om det manliga och det kvinnliga kan vi bli fria från könsmönster och genom att sluta tro på myten om kapitalismen som naturlagsdriven process kan vi bli fria från de sociala orättvisor som trots allt existerar i moderna ekonomier. Rubriken från en tidig Gibson-Graham-artikel summerar upp denna ansats: I väntan på revolutionen, eller konsten att krossa kapitalismen medan man hemarbetar på sin fritid. Som motståndsform Gibson-Grahams ansats te sig lite mjäkig, inte minst om man ställer den i relation till att spränga finansskrapor i luften. Samtidigt skall vi komma ihåg att vi på senare år sett hur man med just lite hemarbete på fritiden kan få några av de största ekonomiska maktapparaterna att börja rämna. I kontexten av nya media och Internet ser vi nya former av frivilligarbete och informella ekonomier växa fram open souce-programmering, Do-It-Yourselfproduktion av kultur, fildelning etc. Denna utveckling har potential att radikalt förändra ekonomiska maktrelationer, åtminstone i sina respektive fält. (Mer om det senare i texten.) En kritik av ekonomers naturlagsteorier vare sig de är marxistiska, eller mer ortodoxa, sådana är viktig som utgångspunkt för ett experimenterande med ekonomin. Det går att skapa alternativa ekonomiska arrangemang det finns inga av naturen givna lagar för ekonomins utveckling. Framtiden är öppen. Men för att bygga dessa lösningar räcker det inte att bara se igenom vissa problem i teorier om ekonomin. Samhället hänger, trots allt, samman av mer än bara texter och teorier. Vi måste alltså befatta oss med allt det där materiella som inte bara kan reduceras till berättelser mellan människor. I resten av kapitlet kommer mer materiellt inriktade perspektiv på ekonomin att diskuteras.

13 Att hacka ekonomin Berättarjaget: En ny bil byggd av mitt företag kör i 110 km/t. Den bakre differentialen låser sig. Bilen krockar och börjar brinna, med alla passagerare instängda i bilen. Frågan är, skall vi återkalla bilen? Ta antalet bilar ute på vägarna, A, multiplicera med sannolikheten för denna typ av olycka, B, multiplicera med medelutgiften för en förlikning till offren, C. A gånger B gånger C är lika med X. Om X är mindre än kostnaden för att återkalla bilen, så återkallar vi den inte. Kvinnan i sätet bredvid: Är sådana olyckor vanliga? Berättarjaget: Du skulle bara veta. Kvinnan i sätet bredvid: Vilken biltillverkare jobbar du för? Berättarjaget: En av de stora. I verkligheten hette denna biltillverkare Ford Motor Company. Bilmodellen ifråga hette Ford Pinto; ett kompakt litet åk som drogs med ett en olycklig design. När bilen blev påkörd bakifrån kunde bränsletanken punkteras av skruvar på just differentialen, vilket kunde leda till att hela ekipaget började brinna. Vid krockar kunde även bildörrarna låsa sig, så att passagerarna inte kunde lämna den brinnande bilen. För Pinton var A lika med , B lika med 0,00019 och C lika med X var lika med , amerikanska dollar. Kostnaden att modifiera Pinton var dollar, 11 dollar per bil. Så Ford valde att inte återkalla bilen. Kalkylen skickades runt i Fords internpost 1968, men kom till allmänhetens kännedom Detta under en period då biltillverkarna hade börjat ställas till svars i frågan om bilsäkerhet. Inte minst hade konsumentaktivisten Ralph Nader spelat en viktig roll i denna utveckling; hans texter och lobbande pressade fram bindande lagstiftning kring olika säkerhetsdetaljer i bilar. En intressant aspekt av hans aktivism är att den var så intimt sammanvävd med teknologisk och vetenskaplig utveckling. En central del av hans kritik av bilindustrin, exempelvis i boken Den Livsfarliga Bilenm, var just att den tidens biltillverkare var oansvariga för att de inte utnyttjade alla de bilsäkerhetslösningar som då stod till buds. Vetenskapsmän och ingenjörers arbete hade öppnat upp nya möjliga världar: Den första statistiken kring trafikoffer skapade en förståelse kring att bilar inte bara är frihetssymboler, utan även dödsfällor; det första bilbältet skapade en nytt sätt att se på en bil, som säker eller osäker. Naders bok kan ses som en argumentation där både han talar både för och med vetenskapliga rön och teknologiska artefakter. På detta sätt kan vetenskapliga framsteg och tekniska innovationer ha effekter som i allra högsta grad är politiska. Möjligheten att skapa en annan värld en värld med

14 färre biloffer öppnades inte bara i Naders skrivarlya, utan även i laboratorier. Kampen mot bilföretagens oansvarighet utkämpades inte bara med hjälp av skarp argumentation mellan människor, utan även med hjälp av statistik från akutmottagningar och specialfibrer i bilbälten. Man kan se det som att statistiken och bältet började alltså leva sina egna liv, och därmed påverka samhälle och politik. Detta sätt att se på samhälle och politik växte fram inom vetenskapsstudier, och det har därefter börjat påverka vår syn på hur ekonomins maktsystem hänger samman. I Michel Callons arbete The Laws of the Markets finner vi ett perspektiv som delvis liknar Gibson-Grahams den ekonomiska vetenskapen påverkar den ekonomiska verkligheten. Nationalekonomin är alltså, som nämndes i föregående avsnitt, performativ. Men Callon förutsätter inte att detta sker av sig själv, utan studerar alla de apparater och teknologier som håller ekonomin på plats. Vad är det, i vår omedelbara materiella omvärld, som gör att vi börjar agera i linje med de teorier som ekonomer använder? Vilka apparater och materiella arrangemang gör oss till en en blixtsnabb kalkylator av lust och olust (se Veblens citat ovan)? Och vilka arrangemang av människor och teknologier öppnar, respektive stänger, möjligheter för förändring av ekonomins maktstrukturer? För att konkretisera detta perspektiv kan vi studera ekonomin kring filmen Fight Club. Produktionen, distributionen och konsumtionen av film är ett arrangemang bestående av ett flertal mänskliga och icke-mänskliga aktörer produktionsbolag, skådespelare, mediakonglomerat, regissörer, distributörer utspridda runt om i världen, biografer, filmkritiker, biobesökare etc. Detta virrvarr av aktörer måste samordnas, genom att man försöker få hela systemet att funka enligt logik som ekonomernas teorier föreskriver. Målet är att producenter av olika varor och tjänster skall sammankopplas med konsumenter, och att deras relation skall regleras genom prismekanismen. För att allt detta skall fungera skapas det regler och lagar, exempelvis kring upphovsrätter. Upprätthållandet av en sådan struktur brukar fungera rätt bra, så länge arrangemanget av människor och teknologier är någorlunda stabilt. Samtidigt kan tillförseln av nya aktörer öppna upp möjligheter att agera utanför den marknadslogik man vill skapa. När exempelvis webbsajten The Pirate Bay och framförallt den Bittorrent-teknologi som den bygger på pluggas in i arrangemanget förändras ekonomin kring filmen Fight Club. Den tidigare så sammanhållna marknadsmekanismen börjar öppna upp sig, och små fickor av gåvoekonomier uppstår. Filmen blir inte bara någonting som enbart flödar från mediakonglomeratet till filmkonsumenten, den blir även någonting man delar med sig av.

15 Precis som i fallet med bilsäkerhet är det inte bara människor som agerar i detta exempel. Visst, fildelningens framtid är någonting som delvis kommer att avgöras på debattsidor och i lagstiftande församlingar, men själva Bittorrent-protokollet är också en central aktör i sammanhanget. Det är nämligen just denna aktör som får arrangemanget att gå från sluten enhet, till öppen potential. De människor som är de främsta politiska aktörerna i sammanhanget är alltså de hackare som utvecklar denna politiska innovation. De som utvecklar olika lösningar för ospårbar fildelning är alltså inte bara hackers i meningen duktiga programmerare av datorer. De följer även en viss hackeretik, som kan appliceras på all ekonomisk verksamhet. De har alltså ett intresse för politiken i de materiella ting som håller samman ekonomin och en optimistisk (stundtals naiv) förhoppning att deras intresse för det materiella kan göra framtiden mer öppen. Det finns flera exempel på denna typ av ekonomiska hack tänk utvecklingen av mikrokrediten, eller de lösningar som växer fram inom ramen för rättvis handel. I bägge fallen handlar det om framgångsrika försök att tämja ekonomiska arrangemang, att öppna upp för möjligheten till nya ekonomiska logiker, och att få ekonomin att hänga samman på ett nytt vis. (Läs mer om detta i Otto von Busch kapitel.) I denna analys av ekonomins maktrelationer ryms även en alternativ historieskrivning. Ofta beskrivs den samtida ekonomin såsom en expansion av den flytande marknaden, och en parallell nedmonterning av etablerade institutioner och hierarkier (välfärdsstaten, sociala band etc.) Samtidigt visar ju filmindustri-exemplet på det omvända: Att ordna filmekonomin är att skapa homogenitet och hierarki. I någon mening skulle man kunna säga att fildelarnas bidrag till att lösa upp denna homogenitet är att skapa en mindre hierarkisk ekonomi kring film. Kom ihåg att skapa ordning i filmekonomin byggde på att skapa en strikt uppdelning mellan filmindustrin (som producerar och säljer film) och konsumenterna (som passivt köper och konsumerar film). Fildelarnas intåg löser upp denna uppdelning, suddar ut de olika rollerna och skapar något som liknar en gatumarknad eller basar. Det finns flera ekonomiska tänkare som valt att beskriva den moderna ekonomins utveckling på detta sätt. Ekonomin kan inte sägas vara mer marknadslik nu än, säg, år sedan. Sedan dess har nämligen ekonomin alltmer kommit att läggas till rätta, inom ramen för olika former av hierarkier. Den ekonomiska aktivitet som tidigare sköttes av enskilda handlare, hantverkare och bönder kom, under och 1900-talen alltmer att inordnas i stora beslutshierarkier. Först genom olika organisationer för längväga handel, vilka ofta var sammankopplade till miliära flottor, sedan genom framväxten av det moderna storföretaget.

16 Mekanismerna och teknikerna för att skapa denna homogenitet har, under dessa århundraden, generellt kommit från militären. Exempelvis kan man, under 1700-talet, se hur ett särskilt, så kallat disciplinärt organisationssätt spred sig som ett virus mellan olika organisationer från arméer och fängelser, till fabriker, skolor, och sjukhus. (Se Christopher Kullenbergs kapitel.) På samma sätt kan man se hur den massproduktion som kom igång under tidigt 1900-tal hade sitt ursprung i innovationer inom vapenproduktion, samt hur efterkrigstidens moderna företag alltmer kom att styras av logistiska metoder utvecklade under andra världskriget. Speciellt 1900-talet kom att innebära en stark hierarkisering av ekonomin. För det första började storföretag integrera alltmer aktiviteter inom sig exempelvis genom att köpa upp underleverantörer. För det andra började teknologisk utveckling alltmer ske inom ramen för dessa företag. Under mitten av 1900-talet stod det alltmer klart att det inte var Adam Smiths osynliga hand som styrde ekonomin, utan företagshierarkiernas utomordenligt synliga hand. Sedan dess har denna utveckling fortsatt, inte minst genom att dessa hierarkier kontrollerar merparten av den kunskap som används för att producera varor och tjänster. Det är i denna kontext som Do-It- Yourself-produktion (se Otto von Busch kapitel) kan ses som en motståndsstrategi. Den hierarkiseringsprocess som skissats här är dock inte på något sätt total. Det finns flera exempel på hur ekonomisk produktion och konsumtion nu sker utanför dessa homogena, hierarkiska strukturer. Inte minst i kontexten av datorer och elektroniska media ser vi stora svärmar av entusiaster och experter som deltar i att bygga nya produkter och tjänster, utan ekonomisk ersättning tänk wikipedia, eller open source-programmering. Här är Gibson-Grahams devis att krossa kapitalismen medan man hemarbetar på sin fritid i allra högsta grad relevant. Denna typ av självorganisering har skapat nya förhoppningar om en ekonomi där de stora hierarkier som kontrollerar samtidens ekonomiska aktivitet alltmer får konkurrens av självorganiserade svärmar av helt vanliga människor som just hemarbetar på sin fritid. En av de som teoretiserat om ekonomin på detta sätt är Manuel DeLanda. I A Thousand Years of Nonlinear History skriver han just om möjligheten att lösa upp ekonomins hierarkier, genom att vi alltmer lär oss att tämja självorganiseringens principer. Motståndet mot makthierarkier består alltså i att experimentera med det alternativa organisationssätt som självorganiseringen innebär. Här är han försiktigt optimistisk: Även om självorganiserade processer nu existerar i flera delar av världen, så har hierarkiska

17 strukturer en två- till trehundraårig ledning, vilket kan avgöra saken, speciellt nu när homogeniseringen blivit internationaliserad. Men även om framtiden visar sig tillhöra hierarkierna, så kommer detta inte ske eftersom någon 'kapitalismens lag' på något sätt bestämmer utfallet uppifrån. Mänsklighetens historia är en berättelse om tillfälligheter, inte nödvändigheter (99) Sluttexterna I denna text har vi sprungit på olika sätt att se på vad ekonomisk makt är. Makten kan skapas av våra sociala spel, av kapitalismens produktionsförhållanden, av masskulturens hjärntvätt men också av vår tilltro till en ekonomisk teori, eller av ett hierarkibyggande virus som sprider sig i samhället. Att göra motstånd mot sådan makt kan kräva självbehärskning, men också utsvävningar, hackeretik såväl som hemslöjd. Alternativen till att spränga banken är outtömliga. Referenser Callon, M. (1998) The Laws of the Markets. Oxford: Blackwell Publishers. DeLanda, M. (1997) A Thousand Years of Nonlinear History. New York, NY.: Zone. Gibson-Graham, J.K (2001) {1993} I väntan på revolutionen, eller konsten att krossa kapitalismen medan man hemarbetar på sin fritid, Fronesis, nr. 9. (1996) The End of Capitalism (as we knew it): A feminist critique of political economy. Oxford: Blackwell Publishers. Marcuse, H. (1968) {1964} Den Endimensionella Människan. Stockholm: Aldus. Nader, R. (1967) {1965} Den Livsfarliga Bilen. Stockholm: Rabén & Sjögren. Veblen, T. (1986) {1899} Den Arbetsfria Klassen. Göteborg: Vinga Press.

18 i I filmens sluttexter kan man läsa en personlig hälsning från Durden, ämnad att just rycka upp oss från vardagens konformism: Varning: Om du läser detta så är detta en varning till just dig. Varje ord du nu läser av detta meningslösa finstilta meddelande innebär ytterligare en bortkastad sekund av ditt liv. Har du inte viktigare saker för dig? Är ditt liv så tomt att du verkligen inte kan tänka dig något bättre att göra nu? Eller är du så rädd för auktoritet att du ger denna respekt och vördnad till alla de som kräver den från dig? Läser du allt som du förväntas läsa? Tänker du allt som du förväntas tänka? Köper du allt som du sägs vilja ha? Gå ut en sväng. Träffa någon av motsatt kön. Lägg av med all överflödskonsumtion och allt masturberande. Säg upp dig från ditt jobb. Mucka gräl med någon. Visa att du lever. Bli en människa, eller förbli en siffra i statistiken. Detta är din varning Tyler

Durden som läromästare: Alternativ till att spränga banken

Durden som läromästare: Alternativ till att spränga banken Kapitel 12 Durden som läromästare: Alternativ till att spränga banken Karl Palmås I öppningsscenen i filmen Fight Club (1999) befinner vi oss högt upp i en skyskrapa, i en nersläckt kontorslokal. Project

Läs mer

Hemtentamen, politisk teori 2

Hemtentamen, politisk teori 2 Hemtentamen, politisk teori 2 Martin Nyman Bakgrund och syfte Privat sjukvård är ett ämne som har diskuterats flitigt den senaste tiden, det är också ett ämne som engagerar debatten otroligt mycket. Förmodligen

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap Feminism II Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Fyra matriarker och fyra sfärer av ojämlikhet mellan könen Liberalfeminism och marxism/socialistisk feminism

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 5: Modern marxistisk teori. Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 5: Modern marxistisk teori. Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 5: Modern marxistisk teori Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Moderna marxistiska teorier inom den analytiskt politisk-filosofiska traditionen: är i hög grad urplock ur vissa

Läs mer

Frida Dahlqvist

Frida Dahlqvist 1. Liberalfeministisk teori Att vara delaktig i det politiska styret, att kunna försörja sig själv och få kunskap om omvärlden är centralt för att kunna agera som en egen person istället för att betraktas

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet

Läs mer

Ekonomiska teorier. Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes

Ekonomiska teorier. Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes Ekonomiska teorier Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes Kommentar Dessa ekonomiska teorier har vi gått igenom och diskuterat i klassrummet. Det blir kanske lättare att minnas resonemangen om ni läser

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Allmänningens grunder

Allmänningens grunder Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Allmänningens grunder Bengt-Åke Wennberg Det låter ofta som om planer och andra ekonomiska resonemang som ligger till grund för olika åtgärder skulle vara neutrala

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Fråga 3. Är människor alltid egoister? Definiera egoism och diskutera egoistiska teoriers förmåga att förklara mänskligt handlande.

Fråga 3. Är människor alltid egoister? Definiera egoism och diskutera egoistiska teoriers förmåga att förklara mänskligt handlande. Filosofi 16.3.2011 Fråga 1. Definiera instrumentellt värde och egenvärde och ge exempel. Egenvärde är eftersträvansvärd för sin egen skull och är ett mål i sig självt. Instrumentellt värde innebär att

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011 Ekonomi Under mina elva år som verksamhetsledare på Stiftelsen Ekocentrum i Göteborg skrev jag ett antal ledartexter till Ekocentrums månatliga nyhetsbrev som gick ut till cirka 7000 mottagare. Ledartexterna

Läs mer

Momentguide: Nationalekonomiska teorier

Momentguide: Nationalekonomiska teorier Momentguide: Nationalekonomiska teorier Ekonomi, hushållning med knappa resurser, har varit centralt i mänsklighetens liv och leverne genom alla år. För de allra flesta människor och stater har det handlat

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det.

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det. Se människan Vi ska nu arbeta med ett tema de närmaste veckorna som kommer handla om människan, hur vi delat in människan i olika kategorier tidigare i historien och även nu. Vidare kommer det att handla

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

(Johanna och Erik pratar mycket bred skånska.) Johanna. Erik. Men måste vi verkligen? Johanna. Erik. Klart jag gör. Johanna

(Johanna och Erik pratar mycket bred skånska.) Johanna. Erik. Men måste vi verkligen? Johanna. Erik. Klart jag gör. Johanna ( och pratar mycket bred skånska.) Jag är en främling i detta land, men detta land är ingen främling i mig! Men måste vi verkligen? Vet du vem som sa så? Klart jag gör. Vet du vem som kände sig som en

Läs mer

På IKEA har kvinnor aldrig mens. Hanna Karin Grensman fil.mag. socialpsykologi

På IKEA har kvinnor aldrig mens. Hanna Karin Grensman fil.mag. socialpsykologi På IKEA har kvinnor aldrig mens Hanna Karin Grensman fil.mag. socialpsykologi Hur påverkar samhällets rumsliga kontext konstruktionen av sexualitet, den romantiska relationens organisering och könslig

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Vi behöver tänka nytt. Eller gammalt, fast med nya förtecken. Det anser Rune Elofsson, arkitekt

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Dramatisering kristendomen

Dramatisering kristendomen Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där

Läs mer

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår (Alla Bibelord ifrån Svenska Folkbibeln) Om du hör Herrens, din Guds, röst och noga lyssnar till hans bud och

Läs mer

Bör man legalisera nerladdning av musik?

Bör man legalisera nerladdning av musik? Bör man legalisera nerladdning av musik? Sammanfattning I denna artikel framförs argument för att legalisera gratis nerladdning av musik via internet. Detta bör tillåtas eftersom musik till stor grad är

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008)

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Inför seminarieredovisningen den förväntar jag mig att alla läser hela boken. Eftersom jag anser att den inte fungerar

Läs mer

KF som konsumenternas röst

KF som konsumenternas röst Konsumentplattform KF som konsumenternas röst Konsumentkooperationens uppgift är att skapa ekonomisk nytta och samtidigt göra det möjligt för medlemmen att med sin konsumtion bidra till hållbar utveckling.

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag 1 Bakgrund Praktik (Agneta) möter forskning (Annika) Stark kombination där olika synvinklar vävs samman till en helhet Bokens struktur

Läs mer

Konstbevattning. Tidslinjetexter åk 7

Konstbevattning. Tidslinjetexter åk 7 Tidslinjetexter åk 7 Konstbevattning 2000 år f. Kr så började vi med konstbevattning för att det fanns ett problem. Problemet var att det inte regnade regelbundet utan det regnade ofta för lite vilket

Läs mer

Sammanfattning av programmet UID FutureMap

Sammanfattning av programmet UID FutureMap Sammanfattning av programmet UID FutureMap Världen behöver en ny, socialt hållbar arbetsmodell. Människans fria, trygga medvetande och hälsa skadas av de ekonomiska modeller, som styr världen sedan flera

Läs mer

Lurad var dag. Noveller och dikter om det oväntat uppenbara. Erik Thiel

Lurad var dag. Noveller och dikter om det oväntat uppenbara. Erik Thiel Lurad var dag Noveller och dikter om det oväntat uppenbara Erik Thiel En förändring krävs Ta en titt omkring er, det är allt ni behöver göra för att se att vi måste ändra vårt sätt att leva, att vi måste

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Eftersom det är kring.se vi främst diskuterar är det viktigt att vi kommer ihåg vad IIS är och varför de existerar.

Eftersom det är kring.se vi främst diskuterar är det viktigt att vi kommer ihåg vad IIS är och varför de existerar. Manuskript Internetdagarna 2006 Stefan Görling 1. Introbild Forskare KTH. Forskar kring innovation & entreprenörsskap. I samband med att jag studerade omoraliska entreprenörer på nätet, som tjänade pengar

Läs mer

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati?

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Matilda Falk Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Inledning Kapitalism är inte följden av

Läs mer

Texten kommer fortlöpande att förändras, och därför är det bra om den underkastas kritiska synpunkter.

Texten kommer fortlöpande att förändras, och därför är det bra om den underkastas kritiska synpunkter. Förord Texterna om källkritik är skrivna av Lars Berggren som är verksam vid Historiska institutionen vid Lunds universitet. en har varit fundamental för den historiska vetenskapen sedan historieämnet

Läs mer

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag LÄR KÄNNA DIG SJÄLV Elva tester som utmanar och utvecklar Kjell Ekstam Argument Förlag Testa din självkänsla Här nedan finns 25 frågor som du ska besvara med ett kryss i ja-, nej- eller osäkerrutan. Tänk

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

Formen i Sverige NRMMOMMM

Formen i Sverige NRMMOMMM ä ê ~ ê Ü ~ å Ç ä É Ç å á å Ö Formen i Sverige NRMMOMMM Målgrupp gymnasiet Vi lever i en konsumtionskultur där den ena inredningstrenden avlöser den andra i en allt snabbare takt. På nätet, i livsstilsmagasin

Läs mer

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth FÖRBÄTTRINGSVÄGEN Verktyg & inspiration för företagets utveckling Helene Kolseth Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets utveckling Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET Genom seklerna har kvinnan fungerat som en spegel med magisk kraft att avbilda mannen dubbelt så stor som han är.. - Virginia Woolf ALLMÄNT OM ARV, MILJÖ OCH SYNEN PÅ KVINNAN Genus = könet är en social

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Bild: Nikhil Gangavane Dreamstime.com

Bild: Nikhil Gangavane Dreamstime.com Bild: Nikhil Gangavane Dreamstime.com FIN_TGV_34_inlaga.indd 86 08-12-04 10.59.02 UTBLICK Chandra Talpade Mohanty, en av världens ledande feminister inom det postkoloniala fältet, reflekterar över möjligheter

Läs mer

Upphovsrätt och fri kultur

Upphovsrätt och fri kultur Upphovsrätt och fri kultur Free Culture Vad Lessig försöker säga (en del av det...) Upphovsrättens inverkan på hur vi skapar kultur Mekanismerna bakom dagens förhållanden Rättigheter, ägande, lagar, användning

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Lärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012

Lärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Lärartips till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Juni 2012 Hej lärare! Naturskyddföreningens filmpaketet för skolan innehåller fyra korta

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

Ett barns interaktion på två språk

Ett barns interaktion på två språk lektiot Ett barns interaktion på två språk En studie i språkval och kodväxling RAIJA BERGLUND Inledningsföredrag i samband med disputation den 6 juni 2008 vid humanistiska fakulteten vid Vasa universitet

Läs mer

DUMPSTER DIVING MED HOPP OM EN BÄTTRE VÄRLD 50 TROMB#4

DUMPSTER DIVING MED HOPP OM EN BÄTTRE VÄRLD 50 TROMB#4 DUMPSTER DIVING MED HOPP OM EN BÄTTRE VÄRLD Oavsett vad man konsumerar så hamnar pengarna hos stora företag som exploaterar människor, djur och jordens resurser. Lösningen är att konsumera så lite som

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Boken är utgiven med stöd från Akademikerförbundet SSR.

Boken är utgiven med stöd från Akademikerförbundet SSR. ATLAS Boken är utgiven med stöd från Akademikerförbundet SSR. Ofärdsland Kent Werne och Bokförlaget Atlas, 2014 Omslag och grafisk form: Conny Lindström Författarporträtt: Jessica Segerberg Tryck: Nørhaven,

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras,

Läs mer

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium 1 Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Material/Metod 2 Resultat 3 Diskussion 14 Slutsats 15 2 Bakgrund Årskurs 6 elever kommer snart att ställas inför ett

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Kryssa Leiph Kandidat till Landstinget i Stockholm Leiph Berggren

Kryssa Leiph Kandidat till Landstinget i Stockholm Leiph Berggren Kryssa Leiph Kandidat till Landstinget i Stockholm Leiph Berggren Foto: Namn: Leiph Berggren Ålder: 48 Yrke: Inköpschef Kandiderar till: Landstinget i Stockholm Sverige måste avpolitiseras, allt måste

Läs mer

Sammanfattning. Kompetencemægleruddannelsen 2012 og 13

Sammanfattning. Kompetencemægleruddannelsen 2012 og 13 Sammanfattning Kompetencemægleruddannelsen 2012 og 13 Facilitatorguide - Cafémetoden Som café-chef är det ditt jobb att hjälpa deltagarna genom den inlärningsprocess som avgör vad den enskilda deltagaren

Läs mer

Organisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014

Organisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014 Organisationer och förändring Henrik Ifflander VT2014 Huvudfrågor i organisationsteori organisation människa rationalitet icke-rationalitet stabilitet förändring Makt... Direkt makt - handlingsmakt, Weber

Läs mer

Dramats form Var sak har sin tid. anslag presentation fördjupning

Dramats form Var sak har sin tid. anslag presentation fördjupning Dramats form Var sak har sin tid. På samma sätt som det är viktigt i vilken ordning bilderna i en scen klipps efter varan- dra, så är det av betydelse också i vilken ordning saker händer i filmen. För

Läs mer

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april:

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: KLYS är en samarbetsorganisation för olika konstnärsgrupper som författare, bildkonstnärer, tonsättare,

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

Organisationer och det omgivande samhället

Organisationer och det omgivande samhället Organisationer och det omgivande samhället Litteratur: Castells, Informationsnätet samhället ryggrad, Ord & Bild nr 6, 2000 Jacobsen & Thorsvik, Hur moderna organisationer fungerar, Studentlitteratur,

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann?

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? För det första så måste det givetvis till en ärlig vilja att själv ta del av det som sägs om Bibelns olika böcker. Att vilja läsa

Läs mer

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Tes Den 31:e december 2013 stod 626 personer i väntelista till en njure. Om man räknar bort hur många som fick njure från en levande och inte hamnade

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Även miljöfrågor polariserar rika mot fattiga. Miljöpolitik kan vara rasistisk. I många länder är miljörättvisa en politisk stridsfråga. Varför inte i Sverige? I "Cancergränden",

Läs mer

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Inledning I den här predikan kommer jag att ta upp några svåra frågor. Tyvärr är det väl annars så att det är de frågor som är svårast att svara

Läs mer

Vad innebär en uppskjutandeproblematik?

Vad innebär en uppskjutandeproblematik? Vad innebär en uppskjutandeproblematik? På kyrkogården i Ravlunda i det skånska Österlen, ligger författaren Fritiof Nilsson Piraten begravd. På sin gravsten lät han inrista: Här under är askan av en man

Läs mer

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Därför valde jag denna workshop Berätta för personen bredvid dig social hållbarhet definition

Läs mer

Daniel Sjöman Politisk Teori

Daniel Sjöman Politisk Teori :Politisk teori 2 Daniel Sjöman 2014-03-10 930423-9719 PM Del 1 egen fråga Tes Min tes är att den så kallade omsorgsetiken skulle brytas ned i ett kommunistiskt samhälle. Analys och förklaring av tesen

Läs mer

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Human resource. Människan och organisationer

Human resource. Människan och organisationer Human resource Människan och organisationer Grundpelare i HR Organisationer är till för att ta hand om mänskliga behov Organisationer och människor behöver varandra När anpassning mellan organisation och

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

TJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet

TJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet TJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet Av Marie Hansson När det handlar om tjuvstarter är det ofta en kamp mellan en ivrig hund och dess förare. Men ju mer psykologi man använder, desto större övertag

Läs mer

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER Vad är massmedia? Media är ett sätt att ge människorna information och kunskap om världen. MEN HUR FÅR MAN UT INFORMATION DÅ? Genom bl.a. TV, datorer, internet, tidningar,

Läs mer

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Om jag skulle beskriva mig själv och mina intressen så skulle inte ordet politik finnas med. Inte för att jag tror att det är oviktigt på något sätt. Men jag har ett

Läs mer

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiösa föreställningar är vanligt förekommande, men inte

Läs mer