Informationsärenden. Beslutsärenden. Tid: Onsdagen den 23 april 2014 kl Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet

Transkript

1 Kallelse Kommunstyrelsen Tid: Onsdagen den 23 april 2014 kl Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet Ärenden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3. Godkännande av dagordning Föredraganden Informationsärenden 4. Klimatanpassningsåtgärder i Lilla Edets kommun Maud Wik, samhällsbyggnadschef Paul Mäkelä, samhällsplaneringschef Ulrika Ankel, exploateringssamordnare Kl Kedja för jobb Ulrica Furby, GR Ann-Christine Gustavsson, verksamhetschef Kl Studiebesök till de nybyggda lägenheterna på Torgbacken 19 (f.d. kommunhuset) Beslutsärenden 7. Principbeslut om förfrågningsunderlag för skredåtgärder Dnr 2014/KS Riktlinjer för Sociala medier i Lilla Edets kommun Dnr 2014/KS0101 Representanter från Leifab Kl Maud Wik, samhällsbyggnadschef Paul Mäkelä, samhällsplaneringschef Ulrika Ankel, exploateringssamordnare Kl Ellinor Östlund, kommunikationsstrateg Kl

2 Kallelse Kommunstyrelsen 9. Revidering av kommunstyrelsens dokumenthanteringsplan gallringsbeslut för sociala medier Dnr 2007/KS Budgetjustering 3, år 2014 Dnr 2014/KS Svar på medborgarförslag om att arrangera Öppen scen Dnr 2014/ Ändring av sammanträdesdag för första sammanträdet med nyvalda kommunfullmäktige Dnr 2013/KS Uppföljning av nämndernas internkontrollplaner 2013 Dnr 2012/KS0267 Ellinor Östlund, kommunikationsstrateg Kl Peter Jimmefors, ekonomichef Kl Maria Olegård, kommunsekreterare Maria Olegård, kommunsekreterare Lena Palm, kommunchef 14. Yttrande över förslag till ändring av Ale kommuns vindbruksplan Dnr 2014/KS Svar på remiss av Regional handlingsplan för Klimatanpassning Västra Götalands län Dnr 2014/KS0107 Maud Wik, samhällsbyggnadschef Kl Val av kommunens representant i Fiskvårdsfrågor Dnr 2011/KS Årsredovisning år 2013 för SOLTAK AB Dnr 2014/KS0129 Lena Palm, kommunchef 18. Anmälan av deltagande i insatser mot langning av alkohol i Västra Götalands län Dnr 2014/KS Information om arbetet inom Göteborgsregionens (GR) kommunalförbund Dnr 2014/KS0007

3 Kallelse Kommunstyrelsen 20. Information från SOLTAK AB Dnr 2014/KS Anmälan om inkomna skrivelser 22. Anmälan av delegeringsbeslut Ingemar Ottosson (S) Ordförande

4 Datum Dnr Dpl /KS Information om klimatanpassningsåtgärder i Lilla Edets kommun Sammanfattning av Göta älvutredningen Regeringen gav i ett särskilt regleringsbrev 2008 (M2008/4694/A) ett uppdrag till SIG att utföra en kartering av riskerna för skred längs hela Göta älv med anledning av ett förändrat klimat med ökade flöden i älven. Utredningen har utförts under åren Tiden för slutredovisning har genom regeringsbeslut ( ) förlängts till den 30 mars I regleringsbrevet gavs följande anvisningar för uppdraget: För att kunna möta kommande klimatförändringar och hantera ökade flöden genom Göta älv krävs förbättrad kunskap om stabilitetsförhållandena längs hela Göta älv. Anslagsposten används för att förbättra och ta fram skredanalyser och stabilitetskarteringar längs Göta älv. Göta älvutredningens huvudförslag Utredningen har visat att det inom Göta älvdalen finns många områden med hög skredrisk för dagens förhållanden och att riskerna kommer att öka i ett förändrat klimat. Klimatförändringen innebär att omkring 25 % av de kartlagda områdena kommer att få en högre risknivå fram till år 2100, om inga åtgärder vidtas. Skred kan påverka många värden längs med Göta älv, däribland bebyggelse och viktiga samhällsfunktioner som vägar, järnvägar, farleder, vattenverk och elförsörjning. Till detta kommer en lång rad andra mänskliga och samhälleliga konsekvenser. Mot bakgrund av de stora mänskliga, ekonomiska och miljömässiga värden som berörs längs Göta älv är det utredningens slutsats att det är nödvändigt och geotekniskt möjligt att vidta åtgärder så att tappningen i älven kan ökas, samtidigt som skredriskerna minskas. Åtgärderna bör sättas in för att minska sannolikheten för skred i dagens situation, vilket samtidigt förebygger risker vid framtida ökade flöden. I första hand bör åtgärder vidtas inom prioriterade områden med hög sannolikhet för skred nära älven. Kostnaden för åtgärder i dessa områden bedöms till mellan 4 och 5 miljarder kronor för dagens flöden och mellan 5 och 6 miljarder kronor vid ökade flöden i ett framtida klimat. Anpassa Göta älvdalen för ökade flöden Dagens risknivåer bör minskas genom geotekniska åtgärder i prioriterade områden. Åtgärderna blir effektiva både för att möta klimatförändringen och för att minska skredrisker i dagens situation. Det finns ett behov av att förbättra och förstärka erosionsskydden längs med älvens stränder. Dessutom föreslås en särskild övervakning

5 sid- 2 - av erosion inom områden med hög skredrisk under dagens förhållanden samt inom områden med stor klimatpåverkan. De geotekniska förstärkningsarbetena bör samordnas med den fysiska planeringen. Omfattande stabilitetsförbättrande åtgärder kommer att kräva särskilda bestämmelser i detaljplan för flera områden. Tillåtelse enligt miljödom fordras sannolikt för de flesta av aktiviteterna. För att hantera detta på ett tids- och resursbesparande sätt föreslås att de stabilitetsförbättrande åtgärderna planeras och prioriteras övergripande för hela älven. Uppdragets genomförande Uppdraget har inneburit en samlad riskanalys med beräkningar av sannolikheten för skred och värdering av de konsekvenser som skred kan ge upphov till. Genom att identifiera olika riskområden har en bedömning gjorts av var geotekniska stabilitetsförbättrande åtgärder kan vara nödvändiga. En översiktlig kostnadsbedömning av de geotekniska delarna av förstärkningsåtgärderna, utifrån beprövade metoder, har utförts för områden med hög sannolikhet för skred. Slutligen presenteras en samlad bedömning av de geotekniska förutsättningarna för ökade flöden i Göta älv. Bred samverkan och dialog med omvärlden har varit en central del av uppdraget under hela utredningstiden. Till utredningen har därför knutits en intressentgrupp bestående av representanter från Sjöfartsverket, Trafikverket, Vattenfall, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Sveriges geologiska undersökning (SGU), Sveriges meterologiska och hydrologiska institut (SMHI), Länsstyrelsen i Västra Götalands län samt kommunerna längs älven - Vänersborg, Trollhättan, Lilla Edet, Ale, Kungälv och Göteborg. Undersökningsområdet Undersökningsområdet har delats in i tio geografiska delområden på land och ett område i älven. Indelningen gjordes mot bakgrund av lämplig terrängavgränsning och lämplig storlek för respektive område. Göta älv rinner idag genom sex kommuner; Vänersborg, Trollhättan, Lilla Edet, Ale, Kungälv samt Göteborg. Drygt fastigheter är registrerade inom utredningsområdet nära älven, varav ett flertal stora industrier. Det finns över 600 specialfastigheter som inkluderar bland annat skolbyggnader, vårdbyggnader eller badeller sportanläggningar. Göta älvs sträckning från Vänern till utloppet i Göteborg är 93 km och den totala fallhöjden 44 m. Kraftstationer och slussar finns vid Vargön, Trollhättan och Lilla Edet. Även ett 20-tal registrerade avloppsreningsanläggningar ligger nära älven och älven är också en viktig sötvattenresurs och vattentäkt för cirka personer. Sjöfartstrafik har pågått på Göta älv under långa tider och i dag transporteras ca 2,4 miljoner ton gods per år på älven, vilket innebär att omkring lastfartyg trafikerar Göta älv varje år. Under sommarsäsongen passerar dessutom omkring fritidsbåtar. sid 2/18

6 sid- 3 - Geografiska delområden längs Göta älvdalen Inom Göta älvdalen mellan Göteborg och Vänersborg finns också transportleder på land av stor betydelse för områdets utveckling. E6 sträcker sig mellan Göteborg och Kungälv på älvens västra sida samt korsar Nordre älv inom utredningsområdet. På östra sidan finns E45 och Norge-Vänerbanan i direkt anslutning till älven inom sträckan Göteborg- Alvhem. Flera passager över älven förekommer också inom utredningsområdet för både väg och järnväg. Utöver dessa huvudtransportleder finns ett stort antal mindre vägar som berörs av utredningen. Skredfrekvens Göta älvdalen har den högsta frekvensen av skred i Sverige. I SGI:s skreddatabas finns ett 60-tal skred och jordrörelser registrerade längs Göta älv, där de flesta av skreden inträffat på sträckan mellan Lilla Edet och Trollhättan. De flesta större skred som inträffat i Göta älvdalen har skett i kvicklera, en typ av lera som vid störning förlorar sin hållfasthet. sid 3/18

7 sid- 4 - Från geoteknisk synpunkt är lerans hållfasthet, grundvattennivå, portryck (det vill säga trycket av vattnet i jorden) viktiga parametrar för att beräkna riskerna för skred. Leran är i de övre delarna av dalgången lös till halvfast och från Lilla Edet och söderut i allmänhet något lösare. Leran är överkonsoliderad norr om Lilla Edet och normalkonsoliderad söder om Lilla Edet, vilket innebär att leran norr om Lilla Edet i viss utsträckning kan belastas utan att sättningar uppkommer. Skikt av silt och sand i lerlagren är vanligt förekommande. Vad är skredrisk? Begreppet risk kan definieras som svaret på en kombination av tre frågor: Vad kan hända? Skred kan orsakas av både naturliga processer (nederbörd, erosion, med mera) och mänsklig påverkan (belastning, schakt etc.). Ett skred har en geografisk avgränsning samt ett snabbt förlopp. En viktig fråga har varit att ta ställning till vilken utbredning som skred kan få i olika lägen längs älven. Hur sannolikt är det att det händer? Sannolikheten för skred har beräknats med utgångspunkt från kartlagda och uppmätta geotekniska variabler samt den variation som dessa variabler uppvisar. Sannolikheten har beräknats i ett stort antal sektioner som är representativa för sin omgivning. Vad blir konsekvenserna? Konsekvenserna av ett skred har beräknats som de direkta kostnaderna för de områden med bebyggelse, inklusive människoliv, och samhällsviktiga verksamheter som berörs av skredet, samt indirekta kostnader som till exempel trafikomledning för en väg eller produktionsbortfall för näringslivet. Skredrisken definieras som en kombination av sannolikheten för ett skred och konsekvenserna av skredet. Risken presenteras i tre nivåer: låg, medelhög och hög skredrisk. Kartläggning av den geotekniska säkerheten mot skred Säkerhet mot skred, även kallad stabilitet, uttrycks vanligen som förhållandet mellan de mothållande och pådrivande krafterna i en slänt. Detta förhållande kallas säkerhetsfaktor. Den mothållande kraften består främst av jordens hållfasthet men också stabiliserande krafter från till exempel vattenmassan i ett vattendrag eller påförda mothållande krafter i form av jord- och stenfyllning i nedre delen av slänten. De pådrivande krafterna uppkommer av jordens egen tyngd samt de belastningar som finns på marken i form av byggnader, materialupplag eller andra laster. Ett vanligt sätt att öka stabiliteten är att schakta av jordmassor ovan släntkrönet för att minska den pådrivande lasten och fylla på med massor i nedre delen av slänten för att öka den mothållande kraften. Terrängens topografi, till exempel släntens lutning, är en central parameter för släntstabiliteten. För att erhålla en så god beskrivning av verkligheten som möjligt har den traditionella beräkningen av säkerhetsfaktorer kompletterats med en bedömning av sannolikheten för skred, där hänsyn tas till den osäkerhet som finns i de ingående parametrarna. Stabiliteten analyseras med hjälp av parametrar som ges en variation som beskriver deras osäkerhet. Variationen bestäms i varje enskilt fall med hjälp av erfarenhet från liknande områden samt med statistik från undersökningar och mätningar. Några sid 4/18

8 sid- 5 - parametrar ändras med tiden och till följd av klimatets förändring, vilket innebär att beräkningar måste göras både för en nutida och för en framtida situation. 26 Sannolikheten för skred har delats upp i fem klasser, S1-S5. Gränserna mellan de olika sannolikhetsklasserna har satts utifrån europeiska och svenska byggnormer som allmänt nyttjas för konstruktion av byggnader. Klasserna i Göta älvutredningen har valts så att sannolikhetsklass S5 innebär sämre förhållanden än den sämsta klass som kan accepteras för temporära konstruktioner, medan sannolikhetsklass S1 innebär bättre stabilitet än kraven för vanliga byggnader. Bedömning av konsekvenserna av skred Metodiken för bedömning av konsekvenser innefattar ett antal steg där det ingår att: - identifiera vad eller vilka objekt som kan drabbas inom ett visst avgränsat område, - bedöma i vilken omfattning som ett skred kan påverka detta objekt, - göra en monetär bedömning (kostnader) för bebyggelse, människoliv, väg och järnväg, energi- och ledningssystem, VA-system, miljöfarliga verksamheter och förorenade områden samt näringsliv, - bedöma påverkan på naturmiljö och kulturarv. Konsekvenserna av ett skred beskrivs huvudsakligen som de direkta kostnaderna för människor, markområden, bebyggelse, infrastruktur, etc. som berörs av skredet. För väg och järnväg ingår också kostnaden för trafikomledning liksom produktionsbortfall för näringslivet. Av stor betydelse är tidsaspekten, det vill säga tiden för att en verksamhet återställs eller nyinstalleras. Samtliga konsekvenser har givits ett ekonomiskt värde. Kostnaderna för sekundära skred som bland annat påverkar sjöfarten har inte inkluderats i beräkningen av konsekvenser. För vissa förhållanden saknas metoder eller underlag för att göra monetära bedömningar. I utredningen har det inte bedömts möjligt att inkludera monetära värden på natur- och kulturvärden vid värdering av konsekvenser. Konsekvenser för skred anges som konsekvensklasser K1-K5. Gränserna mellan de olika konsekvensklasserna har satts med hänsyn till tidigare utförda karteringar av skredrisker samt erfarenheterna från tidigare inträffade skred. Skred i Göta älvdalen kan beröra många människor och viktiga samhällsfunktioner. En uttömmande beskrivning, och framförallt ekonomisk värdering, av samtliga konsekvenser har inte varit möjlig inom Göta älvutredningen. Skred medför för många människor lidande, sorg eller obehag, men detta har inte kunnat bedömas i monetära termer. Riskens förändring i takt med samhällsutvecklingen och de ökade konsekvenser som skred kan komma att få till följd av ny bebyggelse tillkommer längs älven, har i utredningen betraktats som en genuin osäkerhet och har inte specifikt kvantifierats. Sammanställning av skredrisker Skredrisken definieras som en kombination av sannolikheten för ett skred och konsekvenserna av skredet. Varje enskilt område inom utredningsgränserna har tilldelats en sannolikhetsklass (S-klass) från Försumbar sannolikhet för skred (S1) till Påtaglig sannolikhet för skred (S5) samt en konsekvensklass (K-klass) från Lindriga konsekvenser (K1) till Katastrofala konsekvenser (K5). Varje enskilt område kan därför beskrivas med ett talpar S/K som representerar kombinationen sannolihet/konsekvens. sid 5/18

9 sid- 6 - Visualisering av denna kombination av sannolikheter och konsekvenser kan presenteras i en matris för olika kombinationer. Skredrisken anges genom tre skredrisknivåer: låg, medelhög och hög skredrisk med motsvarande färger gul, orange och röd. Matris med skrednivåer baserad på sannolikhet för skred och dess konsekvenser Anpassa Göta älv för ökade flöden SGI föreslår att Göta älv anpassas för ökade flöden samtidigt som dagens risknivåer minskas genom geotekniska åtgärder i prioriterade områden. Följande åtgärder bör ingå i detta anpassningsarbete. Åtgärder för att förbättra stabilitetsförhållandena Åtgärder för att förbättra stabiliteten bör genomföras i områden med låg beräknad stabilitet närmast älven, sannolikhetsklass S4 och S5, vilket inkluderar samtliga områden med hög skredrisk och därutöver vissa områden med medelhög skredrisk. SGI anser vidare att åtgärder måste vidtas för att motverka att riskerna ökar till följd av klimatförändringen. Åtgärder bör vidtas för att minska sannolikheten för skred i dagens situation och för att förebygga riskerna vid framtida ökade flöden. En prioriterad ordningsföljd för åtgärderna bör tas fram och åtgärderna bör genomföras i samverkan mellan berörda myndigheter, fastighetsägare och andra intressenter. SGI ser också att alternativet att flytta vissa verksamheter bör ingå som en möjlig åtgärd. Geotekniska åtgärder i områden med låg stabilitet kräver god planering och noggranna förberedelser. Markarbeten i områden med låg stabilitet och högsensitiv lera måste föregås av detaljerade utredningar och projektering för att undvika skred vid arbetenas utförande. Förstärk älvens erosionsskydd Utredningen visar att det finns behov av att förbättra och förstärka befintliga erosionsskydd längs med älvens stränder, över och under vattenytan. Av utredningen framgår att successiv erosion som ökar med ökat flöde är den mest kritiska faktorn för framtida skred, vid sidan av mänskliga aktiviteter. Utbyggnad av erosionsskydd bör föregås av utredningar av nuvarande skydds beskaffenhet och behov av nya skydd, sid 6/18

10 sid- 7 - speciellt för slänter under vatten och längs älvens botten. Det är viktigt att planera och utforma skydd mot stranderosion och bottenerosion för att motverka ökade skredrisker. Arbetet kopplas till förutsättningarna för ökad tappning i älven. Dessutom föreslås att särskilda övervakningsinsatser genomförs av erosionen, både inom områden med hög skredrisk under dagens förhållanden och inom områden med stor klimatpåverkan. Den besiktning som SGI genomför i samverkan med Vattenfall och Sjöfartsverket och den övervakning som genomförs längs älven idag, bör därför kompletteras med övervakning av bottenförhållanden och erosion. Aktörer med särskilt ansvar/verksamhet inom Göta älvdalen Statens Geotekniska Institut Statens gentekniska institut har ett utpekat nationellt ansvar att bidra till att riskerna för ras och skred minskar. SGI är förvaltningsmyndighet för geotekniska och miljögeotekniska frågor och ska vara pådrivande i frågor som syftar till en säker, ekonomisk och miljöanpassad samhällsutveckling inom det geotekniska området. SGI ska medverka till att de nationella miljökvalitetsmålen nås, och bidra med underlag och expertkunskap i det arbete som regeringen bedriver nationellt och inom Europeiska unionen. Förutom att verka proaktivt så att riskerna för skred och ras minskar skall SGI också bistå ansvariga instanser när ras eller skred har inträffat eller när det finns risk för ras eller skred. Sedan lång tid har ett huvudfokus för skredriskkartläggning och skredminskande insatser legat på Göta älv och Västsverige. På senare år har uppdraget vidgats till att gälla hela landet där SGI ger stöd åt länsstyrelser och kommuner i planprocessen rörande geotekniska säkerhetsfrågor. SGI ger också stöd åt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap vid dess prövning av statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor och vid översiktlig kartering av stabilitetsförhållanden. SGI har också ett särskilt utpekat ansvar för att övervaka stabilitetsförhållandena i Göta älvdalen samt för att skredriskerna minskar. Länsstyrelserna Länsstyrelserna har ett övergripande ansvar för klimatsamordningsarbetet i respektive län och har också tillsatt särskilda klimatanpassningssamordnare. Länsstyrelserna har även samordningsansvar för en rad andra frågor som t.ex. krisberedskap och är därför självklara aktörer i arbetet med klimatanpassning av samhället. Göta älv avvattnar c:a 10 % av Sveriges yta och avrinningsområdet berör flera län, i huvudsak dock Västra Götalands län och Värmlands län. Göta älv avvattnar också Sveriges största, och Europas tredje största sjö, Vänern. I de samråd som SGI genomfört, inom ramen för detta uppdrag, har några aktörer framhållit att frågan om klimatanpassning av skredrisker i Göta älvdalen är starkt beroende även av förhållanden utanför själva Göta älvdalen, främst då avtappning av vatten från Vänern. Vid arbetet med klimatanpassning, av det geografiska området för Göta älvs avrinningsområde, har länsstyrelserna att hantera bl.a. tappningsstrategin för Vänern. Frågan är synnerligen komplicerad och hänsyn måste tas, förutom till gällande vattendom, även till t.ex. EUbestämmelser om Natura 2000-områden. Hur mycket vatten som tappas och när detta sid 7/18

11 sid- 8 - görs, kommer även att påverka riskerna för skred i Göta älvdalen. Tappningsstrategin kommer därför att vara viktig indata vid bedömningen av skredförebyggande åtgärder. Länsstyrelsen i Västra Götalands län Göta älvdalen ligger helt inom Västra Götalands län och länsstyrelsen ansvarar för samordning av det övergripande klimatanpassningsarbetet. Anpassningsarbetet handlar om åtgärder både på kortare och längre sikt. När det gäller t.ex. klimatanpassningsåtgärder som rör framtida vattennivåer och översvämningsrisker i Vänern, kan det finnas längre tid att agera medan områden längs Göta älv som redan idag har hög skredrisk bör åtgärdas snarast. Då anpassningsarbetet kan resultera i omfattande entreprenadarbete, med krav på miljökonsekvensbeskrivningar och miljötillstånd, är det också viktigt att länsstyrelsens tillsynsroll blir tydlig och fristående. Ansvaret för skydd av egendom ligger i stor utsträckning på egendomsägaren och vi ser att alla berörda myndigheter, fastighetsägare och andra parter har ett ansvar för klimatanpassningsarbetet. Länsstyrelserna har rätt att väcka frågan om omprövning av vattendomen (Miljöbalken, 24 kap. 7 ), man är vidare ansvariga för t.ex. hanteringen av Natura 2000-områdena, och man har, tillsammans med kommunerna, ansvar för att bevaka frågorna om hälsa och säkerhet. Länsstyrelsens övergripande arbete med Vänerns nivåer och reglering väger samman många olika intressen och sätter ramarna för anpassningsarbetet avseende skredrisker längs Göta älv. Enskilda kommuner Sex kommuner ligger i direkt anslutning till Göta älv; Vänersborg, Trollhättan, Lilla Edet, Ale, Kungälv och Göteborg. Samtliga kommuner har strand mot Göte älv. Kommunerna är på så sätt i hög grad berörda av både skredrisker och av klimatanpassningsåtgärder utmed älven. Såväl hantering av nuvarande bebyggelse som planering för ny infrastruktur och bebyggelse berörs av förhållandena i Göta älv. Övriga myndigheter och organisationer Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ansvarar för frågor om skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. Myndigheten handlägger idag bl.a. frågor om statsbidrag för förebyggande åtgärder mot naturolyckor, inklusive skred. MSB är även ansvariga för Nationell plattform för arbete med naturolyckor, där 19 myndigheter och organisationer samverkar. Sjöfartsverket har ansvar för att vattenvägen Göta älv är i farbart skick. Sjötrafiken kan påverkas mycket kraftigt av ett skred och också av vissa åtgärder rörande erosionsskydd och skredminskande åtgärder. Trafikverket har ansvar för byggande och drift av vägar och järnvägar utmed älven. Västra Götalandsregionen har övergripande ansvar för regionens utveckling beträffande bl.a. infrastruktur och näringsliv. Västra Götalandsregionen är också en operativt viktig part i katastroflägen, såsom att ta hand om nödställda och rädda liv. Vattenfall Vattenkraft AB är ägare av krafträtten i Göta älv. Dammanläggningar och elkraftproduktion påverkas i hög grad av skred. sid 8/18

12 sid- 9 - Klimatanpassningsåtgärder i Lilla Edets kommun Göta älvutredningen är en översiktlig utredning där det är relativt glest mellan undersökningspunkterna och många osäkerheter finns. Detta innebär att höga säkerhetsfaktorer krävs för att området ska klassas ha tillfredsställande stabilitet. Geotekniska utredningar kan genomföras i olika detaljeringsgrad. Då utredningar och åtgärder är både kostsamma och tidskrävande börjar man översiktligt och går sedan vidare med detaljerade och fördjupade undersökningar där det behövs. Utredningsnivåer vid stabilitetsutredningar Påbörjade utredningsområden Lilla Edets kommun har påbörjat ett flertal utredningsområden i kommunen. Konsulter från Tyréns och Ramböll har gjort detaljerade och fördjupade undersökningar för att kartlägga stabiliteten och komma med förslag till åtgärder. Geotekniker har genomfört fältundersökningar, vilka består av borrningar, inmätningar av terrängen, installation av grundvatten- och portrycksrör samt avläsningar av dessa. Undersökningarna och åtgärderna är kommunicerade och godkända av Statens Geotekniska Institut (SGI). Lilla Edets kommun har både ansökt och fått bidrag från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) för en del av åtgärderna. sid 9/18

13 sid Sanna 1:7 Stabilitetshöjande åtgärder för fastigheten Sanna 1:7 bedömdes överstiga fastighetens värde, varav beslut fattades om att fastigheten skulle rivas. Fastigheten värderades i september 2012 enlig marknadsvärde i dagens prisnivå. För värderingen användes ortsprismetoden, vilken innebär att köp av värderingsobjektet jämförbara fastigheter under den senaste tiden söks och analyseras. Marknadsvärdet för fastigheten Sanna 1:7 bedömdes till kronor. Lilla Edets kommun löste in fastigheten Sanna 1:7 i oktober 2012 för kronor. Detta var enligt rådande policy om att MSB lämnar bidrag på 60%, kommunen tar 10% och fastighetsägaren får stå för 30%. Sanna 1:7 revs i januari Västra älvstranden Ramböll Sverige AB har på uppdrag av Lilla Edets kommun utfört en fördjupad stabilitetsutredning längs Göta älvs västra älvstrand i Lilla Edet. Det studerade området sträcker sig från Strömsbäcken i norr och cirka 2 km söderut. Stabilitetsutredningen är uppdelad på tre delområden: norra-, mellersta- och södra delområdet. Statens geotekniska institut skredriskutredning längs Göta älvdalen visade att stora delar av älvdalen hade otillfredsställande stabilitetsförhållanden. En fördjupad stabilitetsutredning har därför utförts i det aktuella området då större delen av det aktuella området klassats som ett område med medel till hög skredrisk i Göta älvsutredningen. Södra området, som sluttar ner mot älven, består av bostäder, åkermark och skogspartier. Marken i området består till stora delar av lös lera som på många platser inom området klassas som kvick. På två platser inom området syns tydliga tecken på markrörelser i form av mindre skred. På en av dessa platser har kraftig erosion dokumenterats innan skredet skedde. På ytterligare en plats har tydlig erosion noterats. Ett fåtal hus finns ungefär 15 meter bakom släntkrön och cirka 60 meter från sid 10/18

14 sid älvstranden. Övrig bebyggelse är belägen med varierande avstånd till älven. Förutom flera mindre lokalgator går Kungälvsvägen genom området. Området består av sensitiva och mot djupet kvicka leror. Det finns därför en betydande risk att ett initialt skred, även ett litet, sprider sig både framåt och bakåt genom sekundärskred. I det aktuella delområdet klarar ingen av de beräknade sektionerna de krav som ställs på säkerhetsfaktorerna. Då framförallt den norra delen av delområdet är i direkt anslutning till farleden genom slussen i Lilla Edet ses inte en utfyllnad i älven som en lösning. Tidigare stabilitetsutredning av Tyréns nämner bland annat att en lösning med en kalkcementpelarförstärkt slänt bör utredas för sektion 32/255. Detta skulle sannolikt kunna stabilisera slänten men kostnaden för att göra en kalkcementpelarförstärkning bedöms vara betydligt högre än värdet för de fastigheter som skulle kunna sparas genom en sådan förstärkning. Därför föreslås en avschaktning i varierande grad i hela delområdet. Två fastigheter öster om Bankvägen skulle behöva lösas in och rivas till följd av åtgärden. Alternativt kan beräkningar med anisotropi och 3-dimensionella effekter kunna minimera avschaktningen och då eventuellt rädda byggnaderna. För beräkningar med anisotropi krävs dock att triaxialförsök har utförts. Norra delområdet karakteriseras av lerslänter som sluttar ner mot Göta älv och området består växelvis av åkermark, mindre skogspartier och hus. På området ligger även en fotbollsplan inklusive en mindre läktare. Inom området återfinns växelvis väldigt branta slänter ner mot Göta älv och de avschaktningar som tidigare genomförts inom vissa delar av området ses tydligt i terrängen. Marken i området består till stora delar av lös lera som på många platser inom området klassas som kvick. Befintlig bebyggelse utgörs av 4 bostadshus i södra delen av det aktuella området. Husen ligger cirka 50 meter från älvstranden. Idrottsvägen sträcker sig längs nordvästra sidan av husen. Längre norrut i älvens längdmätning finns ett klubbhus cirka 70 meter från älvstranden med tillhörande fotbollsplan och läktare. Alldeles nordost om klubbhuset går Roddvägen längs älvstranden och förbi Strömsbäcken. Längs älvstranden i älvens längdmätning ligger en anläggningsplats för förbipasserande fartyg. Längs denna plats går en spont som, utifrån jordlagerföljd och älvbotteninmätningen, bedöms vara slagen till fastmark. Från båda ändar av denna konstruktion går träbryggor ut åt varsitt håll längs älvkanten. Längs hela älvstranden finns det erosionsskydd utlagt i form av sprängsten. Vid okulär besiktning bedöms erosionsskyddet ha god kvalité ovan vattenytan. Ingen besiktning har gjorts under vattenytan. Erosionsskyddet är inte inmätta och har inte jämförts med det ursprungliga läget. Slänten, utmed älven, mellan slussen och sponten uppfyller inte kraven på beräknad säkerhetsfaktor mot skred i kombinerad analys. De glidytor som inte uppfyller kraven är lokaliserade över vattenytan. I detta område har det tidigare gjorts en avschaktning som varit gynnsam ur det odränerade beräkningsfallet. Slänten är idag brantare än 1:2, vilket bör anses som mycket brant för en slänt i lös lera. Med beaktande av den kombinerade analysen är vår bedömning att denna avschaktning gjordes för omfattande. Slutsatsen är att det bör läggas en mindre tryckbank i släntens fot för att höja säkerheten mot skred. I samband med denna tryckbank rekommenderas att slänten flackas av genom att tryckbanken förlängs ungefär halvvägs upp i slänten med en lutning på 1:3. Tryckbanken bör utgöras av ett fridränerande friktionsmaterial. sid 11/18

15 sid Innan en mer detaljerad projektering av åtgärdsförslag och kostnadsberäkningar genomförs bör en uppdatering göras av den markmodell som finns tillgänglig idag. De noggranna inmätningar som gjorts för de enskillda sektionerna visar på att höjdkurvorna är inaktuella, vilket försvårar tolkningen av utbredningen av åtgärdsförslagen i plan. Innan avschaktningarna utförs, bör det göras upp en plan för hur dessa ska ske. Eftersom området inte är stabilt bör schakterna utföras i en ordning som inte riskerar att tillfälligt sänka säkerhetsfaktorn mot skred under acceptabla nivåer. Vidare är vegetationen mycket gynnsam för säkerheten mot skred. Därför bör vegetationen avverkas i anslutning till schaktarbetena och när arbetena är klara bör plantering/sådd ske utan dröjsmål. Erosionsskyddet längs älven bör inspekteras då ett bristfälligt erosionsskydd kraftigt kan påverka släntens geometri. Dels bör erosionsskyddets nivåer kontrolleras mot de ursprungliga nivåerna. Då, oss veterligen, skyddet inte inspekterats under vattenytan bör detta göras av dykare som noterar eventuella håligheter och avvikelser. Efter grundlig inventering av erosionsskyddet genomförts och bristerna åtgärdats bör erosionsskyddet inspekteras regelbundet. Lämpligt tidsintervall kan vara att skyddet inspekteras visuellt ovan grundvattenytan en gång om året och en mer grundläggande inspektion görs var 5:e år. Bristfälligt erosionsskydd bör åtgärdas utan dröjsmål. Lasterna har valts så att det ska finnas ett visst utrymme för mindre tillbyggnader utan att en komplett utredning ska behövas. En bedömning av sakkunnig geotekniker bör dock göras innan ytterligare last påförs i området. Under utredningens gång har flertalet portrycksmätare installerats, dessa sitter kvar i området. Det skulle vara mycket fördelaktigt för eventuella framtida utredningar med långtidsmätningar av portrycket i området. Därför rekommenderas det att de satta mätarna läses av minst en gång i månaden. Mellersta området pågår de slutliga beräkningarna och de förväntas vara klara inom kort. Den fördjupade utredningen för Västra älvstranden är kommunicerad och redovisad för SGI. SGI ska innan lämna ett yttrande till Lilla Edets kommun. En ansökan till MSB om statsbidrag för genomförande av stabilitetshöjande åtgärder måste lämnas innan Intagan 1:9 och 1:14 Lilla Edets kommun har lämnat in en ansökan till MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) om statsbidrag för genomförande av stabilitetshöjande åtgärder för fastigheterna Intagan 1:9 och 1: gjordes en fördjupad utredning och 2013 en kompletterande geoteknisk beräkning för fastigheterna Intagan 1:9 och 1:14. Enligt kompletteringen bedöms den kritiska skredytan börja i vägen och ta med sig delar av vägbanan. För att säkerställa att eventuella skredmassor inte träffar byggnader belägna på Intagan 1:9 och 1:14, föreslås en mindre avschaktning av slänten bakom husen på fastigheten Intagan 1:18, samt att en grundvattensänkning genomförs i anslutning till del av tillfartsvägen. Åtgärden kan eventuellt innebära att åtgärden anses som tillståndspliktig vattenverksamhet. Åtgärderna är mindre omfattande än tidigare föreslagna. Stabilitetsberäkningarna visar att de kritiska skredytorna i slänten ovanför byggnaderna inte direkt inbegriper byggnaderna men att det är stor risk att skredmassorna träffar byggnaderna. Några särskilda stabilitetshöjande åtgärder bedöms inte krävas för själva bostadshusen då sid 12/18

16 sid dessa till stor det ligger på berg. Samtliga stabilitetshöjande åtgärder behöver ske på den intilliggande fastigheten Intagan 1:18. Fastighetsägarens medgivande behövs för att genomföra åtgärderna. Ett möte med fastighetsägarna berörda av åtgärden har hållits den 24 september Fastighetsägarna fick en kort bakgrund till Göta älvutredningen, vad som har gjorts, vilka åtgärder som krävs för att öka stabiliteten i anslutning till fastigheterna Intagan 1:9 och 1:14 och schablonkostnaderna för åtgärderna ( kronor). Kommunen önskar veta om intresse finns från fastighetsägarnas sida om att genomföra åtgärderna då åtgärderna kräver fortsatta insatser från kommunen såsom samråd med länsstyrelsen för att klargöra om föreslagna stabilitetshöjande åtgärder är att anses som tillståndspliktig vattenverksamhet och omfattas av det generalla markavvattningsförbudet i länet. I dagsläget är fastighetsägarna intresserade, men de har svårt att ta ställning då kostnaderna är schablon och det skulle behövas ett mer detaljerat underlag för att ta fram kostnaderna för åtgärderna. Värdeutlåtande på fastigheterna är gjort i december Intagan värderas till kronor och Intagan 1:14 värderas till kronor. Samråd om komplettering av ansökan ska ske med MSB. MSB kan ersätta 60 % av kostnaderna och fastighetsägarna bekostar resterande del. Kommunen kan inte garantera att fastighetsägarna ges ekonomiskt stöd och då faller kostnaderna entydigt på ägaren själv. Hjärtums-Brattorp Lilla Edets kommun har lämnat in en ansökan till MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) om statsbidrag för genomförandet av stabilitetshöjande åtgärder för fastigheterna Hjärtums-Brattorp 1:6, 1:11, 1:12, 1:25 samt 1:36. Tidigare utredningar, bland annat Göta älvutredningen visar att stabiliteten i det aktuella området, vid Brattorpsåns utlopp i Göta älv, inte är tillfredsställande. På uppdrag av Lilla Edets kommun har Ramböll Sverige utfört en fördjupad stabilitetsutredning inom fastigheterna Hjärtums-Brattorp 1:6, 1:11, 1:12, 1:25 samt 1:36. Resultaten från utredningen visar att området bedömds ha för låg säkerhet mot skred varför stabilitetshöjande åtgärder föreslås längs slänten mot Göta älv i områdets östra del och dels slänterna ned mot Brattorpsån. Längs Brattorpsån krävs åtgärder för att hejda pågående erosion vilket också kommer innebära tillståndprövning hos länsstyrelsen. De föreslagna åtgärdena säkerställer endast nuvarande bebyggelse. För eventuell framtida utbyggnad krävs ny utredning. Utredningen och föreslagna åtgärder är granskade av SGI. Ett möte med fastighetsägarna berörda av åtgärden har hållits den 4 mars Fastighetsägarna fick en kort bakgrund till Göta älvutredningen, vad som har gjorts, vilka åtgärder som krävs för att öka stabiliteten i anslutning till fastigheterna Hjärtums-Brattorp 1:6, 1:11, 1:12, 1:25 samt 1:36 och schablonkostnaderna för åtgärderna ( kronor). Kommunen önskar besked av samtliga fastighetsägare om de vill gå vidare och genomföra åtgärderna. Fastighetsägarena anser att det inte kan ta beslut utifrån de schablonmässiga kostnaderna utan vill ha mer detaljerad information om kostnaderna innan de kan ge besked. Att ta fram ett förfrågningsunderlag för åtgärderna blir ett mer detaljerat underlag och visar mer exakt kostnaderna för åtgärderna. sid 13/18

17 sid Cementgjutaren (Länsan) Lilla Edets kommun har, 2012, lämnat in en ansökan till MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) om statsbidrag för vissa utredningskostnader samt för genomförandet av stabilitetshöjande åtgärder för att motverka skred inom Kvarteret Länsan beläget mellan Göta Älv och väg 167. Ansökt belopp är kronor vilket motsvarar 60 % av kostnaden för de påbörjade åtgärderna. Enligt Göta älvutredningen (GÄU slutrapport del 2, 3) är det aktuella området i medelhög riskklassnivå och området direkt öster om är klassat som hög skredrisknivå på grund av förekomst av kvicklera och befintlig bebyggelse. De geotekniska förhållandena har undersökts av Norconsult AB och redovisas i Stabilitetsutredning reviderad Av Norconsults utredning framgår att jordlagren i området generellt består av 1-2 m torrskorpelera ovan lera med en varierande mäktighet ovan friktionslager som vilar på berg. Sektion som undersökts inom det aktuella området visar på cirka 3 meter sandig lerig silt och sandig siltig lera på lera på friktionsmaterial. Leran har en mäktighet på ungefär 20 m. Lerans odränerade skjuvhållfasthet är generellt låg till mycket låg och leran bedöms som kvick genom större delen av profilen. Norconsult har i stabilitetsutredning kommit fram till att stabiliteten är otillfredsställande i sektioner som berör Kvarteret Länsan (fastigheten Cementgjutaren 2). Förstärkningsåtgärder krävs för att uppfylla kraven för fördjupad stabilitetsutredning, enligt Skredkommissionens rapport 3:95. Enligt Norconsult är avschaktning (på fastigheterna Cementgjutaren 2 och Edet 2:44) den mest lämpliga förstärkningsmetoden för platsen. Någon särskild värdering av direkt berörd fastighets värde har inte gjorts. Det har antagits att värdet överstiger åtgärdernas kostnad. Den sammanlagda kostnaden för geoteknisk utredning, utredning om förekomst av förorenad mark etc, entreprenadarbete för utförande av avschaktningen och undersökning av erosionsskyddets beskaffenhet har beräknats kunna uppgå till ca 1,5 miljoner kr. sid 14/18

18 sid Öster om aktuell fastighet och väg 167 finns ett verksamhets- och bostadsområde med ett 50-tal bostadsfastigheter , Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) beslutar slutligt att bevilja Lilla Edets kommun kronor för kvarteret Länsan. Ett avtal om tillfällig nyttjanderätt inom del av fastigheten Cementgjutaren 2 har upprättats och undertecknats av Lilla Edets kommun och fastighetsägaren och omfattar rätt för Kommunen, genom Kommunens entreprenörer, att inom nyttjanderättsområdet utföra stabilitetshöjande åtgärder i form av avschaktning, lättfyllning m.m. Kommunens entreprenör äger även rätt att använda väg/anordna väg fram till området samt rätt att använda utrymmet för arbetsområde, etablering, upplag m.m. som är nödvändigt för utförandet av åtgärderna. Norconsult AB har fått i uppdrag av Lilla Edets kommun att göra inmätning för förstärkningsåtgärder, markprojektering samt projektera och upprätta ett förfrågningsunderlag för ett vägarbete i syfte att förbättra områdets stabilitet. Vid detta arbete skall massor under och intill vägen schaktas bort och delvis ersättas med nya massor. Då det tidigare bedrivits industriell verksamhet i området efterfrågas en miljöteknisk provtagning för att bedöma markens status ur föroreningssynpunkt inför planerade markarbeten. Norconsult har fått in en del svar på analyserna och flera av proverna visar höga värden av PAH och olika metaller tex koppar och bly. Marken är förorenad över KM och även på några ställen över MKM men inte riktigt farligt avfall. Detta kräver en "Anmälan" samt speciella åtgärder i entreprenadskedet. Det kommer bli en del krav på hur man ska schakta och omhänderta massorna samt hur vatten ska hanteras. Detta är svårare att kostnadsberäkna då vi inte vet vilka åtgärder det kommer bli i området. Ryk 3:11 På uppdrag av Lilla Edets kommun har Ramböll Sverige AB utfört en fördjupad stabilitetsutredning inom fastigheten Ryk 3:11. Fastigheten är belägen omedelbart väster om Göta älv, vid norra delen av Lilla Edet. Underlaget utgörs både av äldre undersökningar i området, tillhandahållna av Statens geotekniska institut, SGI, samt kompletterande undersökningar utförda inom ramen för aktuell fördjupad stabilitetsutredning. En ansökan om statsbidrag till förebyggande åtgärder mot skred för fastigheten Ryk 3:11, Lilla Edets kommun, har förberetts, men är ännu inte inskickad. Inom fastigheten finns ett bostadshus och garagebyggnad. Markslaget inom fastigheten utgörs till största delen av gräsytor med enstaka träd. Längs Göta älvs strandkant löper en lokalväg vilken utgör tillfartsväg för fastigheten. Ett mindre vattendrag, Strömsbäcken, löper ut i Göta älv precis söder om fastigheten. Över vattendraget finns en mindre träbro tillhörande lokalvägen. Området utanför Ryk 3:11, närmast Strömsbäcken utgörs av lövskog. Direkt norr om fastigheten finns ett stort skredärr som är drygt hundra meter brett vid älven och som sträcker sig ungefär femhundra meter in från älven. Göta älv utgör en viktig samhällsfunktion för fartygstrafik samt kraftproduktion vilka sannolikt skulle påverkas av ett skred. Avlastning av markytan i form av avschaktning samt anläggande av mothållande tryckbankar har studerats som möjliga åtgärder för att uppnå fullgoda stabilitetsförhållanden. Erforderlig avschaktning och tryckbank berör fastigheten sid 15/18

19 sid Kanalområdet 1:1. Den sammanlagda kostnaden för redan genomförd fördjupad geoteknisk utredning, uppdatering av den fördjupade geotekniska utredningen, kostnadsberäkning av stabilitetshöjande åtgärder, utredning om miljötillstånd krävs samt. Utöver detta kan det krävas ytterligare utredningar som underlag för ansökan enligt 11 kap såsom noggrannare utredning om bottenmorfologin i Göta Älv etc. Värdeutlåtande på fastigheten är gjort i augusti Ryk 3:11värderades till kronor. Ansökt belopp är kr vilket motsvarar 60 % av värdet för den hotade fastigheten. Möjliga föreslagna stabilitetshöjande åtgärder överstiger fastighetens värde varför inlösen av fastigheten bedöms vara den åtgärd som löser riskfrågan för fastigheten på kostnadseffektivast sätt. Kontakt med fastighetsägaren är tagen. Åkerström Aktuellt område ligger på Göta älvs västra sida i den sydligaste delen av Trollhättans kommun. Området gränsar mot Lilla Edets kommun i söder. I området finns resterna av en gammal sluss med omlastningsplats. Slussen har inte använts sedan kraftverk med damm stor klart i Lilla Edet på 1920-talet vilket gjorde att vattennivån höjdes i älven och det tidigare fallet försvann. I det undersökta området finns en handfull bostäder på de slänter som vetter mot Göta älv. I en detaljerad släntstabilitetsutredning har det utförts en tillståndsbedömning av släntstabiliteten. Stabiliteten har beräknats otillfredsställande för delar av området. Längs stora delar av strandlinjen beräknas de branta undervattenslänterna med låg säkerhet mot skred. Vägbanken för väg 2025, som tillhör Trafikverket, har lokalt en brant slänt mot bostadsområdet som beräknas med låg säkerhet mot skred. Vectura har på uppdrag av Trollhättan stad utfört fördjupad stabilitetsutredning. I uppdraget ingår att med underlag från tidigare och nya geotekniska undersökningar beräkna stabiliteten i utvalda sektioner. Då stabiliteten lokalt var låg för vägbanken till väg 2025 som går strax bakom fastighet 5:5 och den låga stabiliteten främst ansågs bero på vägbankens branta utformning har denna del lyfts bort från utredningen och behandlas separat av Trafikverket. Eftersom området även omfattar Lilla Edets kommun har samordning av den fördjupade utredningen skett. Trollhättans stad leder arbetet och Lilla Edets kommun har bidragit med cirka kronor. Återstående objekt Återstående objekt är några fastigheter söder om tätorten Lilla Edet samt fastigheter norr om tätorten Lilla Edet. Fastigheterna skall utredas i en detaljerad eller fördjupad utredning. Utredningen ger förslag till fortsatta åtgärder. sid 16/18

20 sid sid 17/18

21 sid Projektförda kostnader Fastighetsbeteckning Projektnr Bokförda projektkostnader (tkr) Bokfört bidrag från MSB Fordring på MSB (betalas efter genomförd slutbesiktning) Sanna 1: Västra älvstranden 8007/ Intagan 1:9, 1: Hjärtums-Brattorp Cementgjutaren (Länsan) Ryk 3: Åkerström sid 18/18

22 .t. a~. W W R T7 LILLA EDETS \% KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskot#s pro#okoll Pri~~i~beslut ~m förfirågningsunderlag för skredåtgärd~r Dnr 2014/KS0102 Sammanfattning Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, är en statlig. myndighet med uppgift är att utveckla samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. Arbetet sker tillsammans med många andra kommuner, landsting, myndigheter och organisationer. Ett av MSB:s viktigaste uppdrag är att stödja sarn~ället och den enskilde i arbetet med att förebygga och förhindra olyckor och kriser. Stödet ges till aktörer på alla nivåer i samhället den enskilda människan, kommuner, näringslivet och myndigheter för att öka deras förmåga att arbeta förebyggande. Valet av förebyggande åtgärd är beroende av problemets art. Vid skredärenden måste åtgärden väljas med hänsyn till förhållandena i den aktuella slänten, tillgängligt utrymme och ekonomi. Man bör även se över vilka konsekvenser ett skred kan få samt och väga detta mot kostnaderna för åtgärden. Ibland är det samhällsekonomiskt billigast och sälsrast att utrymma och riva hotade hus. Gentekniska utredningar kan genomföras i olika detaljeringsgrad. Då utredningar och åtgärder är både kostsamma och tidskrävande börjar man översiktligt och går sedan vidaxe med detaljerade och fördjupade undersökningar där det behövsa Lilla Edets kommun har påbörjat ett flertal utredningsområden ikommunen. Konsulter från Tyrens och Rambön har gjort detaljerade och fördjupade undersökningar för att kartlägga stabiliteten och komma med förslag till åtgärder. För bebyggda områden där risken för naturolyckor är särskilt stor har staten anslagit årligen. medel för förebyggande åtgärder, bland annat för att anpassa Sverige till de effekter som följer av ett förändrat klimat. Anslaget är för förebyggande åtgärder som utförs eller avses bli utförda mot jordskred eller andra naturolyckor. Kommuner kan söka bidrag från detta anslag hos Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. Bidrag kan lämnas med upp ti1160 % av de bidragsberättigade kostnaderna eller till max 60 % av de hotade objektens värde. Efter genomförd %rdjupad utredning kan geoteknikerna endast lämna förslag på schablonmässiga kostnader, Fastighetsägare har utefter dessa uppskattade kostnader svårt att ta beslut om de ska gå vidare med en ansökan till MSB för att ansöka om statsbidrag för genomförandet av stabilitetshöjande åtgärder. För att ta fram mer exakta kostnader och ge fastighetsägarna bättre underlag när de ska fatta beslut behöver kommunen ta fram ett förfrågningsunderlage I förfrågningsunderlaget äx åtgärderna som ~~ ~I

23 .1, a1~ `'"~ ~~ ~_~_:/ LILLA EDETS KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 20' skall göras dokumenterade exakt och områået är inmätt. Mängder som ska schaktas bort eller massor som ska läggas dit för utfyllnad är precist uträknade Om fastighetsägarna väljer att gå vidare med ansökan till MSB omfattas kostnaderna för framtagning av förfrågningsunderlag av bidraget. Vid ett avslut av ärendet får kommunen bekosta %rfrågningsunderlageto Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från samhällsplaneringschefen, daterad Principbeslut om förfrågningsunderlag, 2014/KS0102~1 Arbetsutskottets beslutsförslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar att bekosta ett förfrågningsunderlag för stabilitetshöjande åtgärder innan ansökan är inskickad till MSB för att underlätta för fastighetsägare att fatta beslut om genomföra stabilitetshöjande åtgärder och att skicka in en ansökan. Principbeslutet ska ligga till grund för handläggning i liknande ärenden.

24 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Principbeslut om förfrågningsunderlag för skredåtgärder Dnr 2014/KS0102 Sammanfattning Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, är en statlig myndighet med uppgift är att utveckla samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. Arbetet sker tillsammans med många andra kommuner, landsting, myndigheter och organisationer. Ett av MSB:s viktigaste uppdrag är att stödja samhället och den enskilde i arbetet med att förebygga och förhindra olyckor och kriser. Stödet ges till aktörer på alla nivåer i samhället den enskilda människan, kommuner, näringslivet och myndigheter för att öka deras förmåga att arbeta förebyggande. Valet av förebyggande åtgärd är beroende av problemets art. Vid skredärenden måste åtgärden väljas med hänsyn till förhållandena i den aktuella slänten, tillgängligt utrymme och ekonomi. Man bör även se över vilka konsekvenser ett skred kan få samt och väga detta mot kostnaderna för åtgärden. Ibland är det samhällsekonomiskt billigast och säkrast att utrymma och riva hotade hus. Geotekniska utredningar kan genomföras i olika detaljeringsgrad. Då utredningar och åtgärder är både kostsamma och tidskrävande börjar man översiktligt och går sedan vidare med detaljerade och fördjupade undersökningar där det behövs. Lilla Edets kommun har påbörjat ett flertal utredningsområden i kommunen. Konsulter från Tyréns och Ramböll har gjort detaljerade och fördjupade undersökningar för att kartlägga stabiliteten och komma med förslag till åtgärder. För bebyggda områden där risken för naturolyckor är särskilt stor har staten anslagit årligen medel för förebyggande åtgärder, bland annat för att anpassa Sverige till de effekter som följer av ett förändrat klimat. Anslaget är för förebyggande åtgärder som utförs eller avses bli utförda mot jordskred eller andra naturolyckor. Kommuner kan söka bidrag från detta anslag hos Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. Bidrag kan lämnas med upp till 60 % av de bidragsberättigade kostnaderna eller till max 60 % av de hotade objektens värde. Efter genomförd fördjupad utredning kan geoteknikerna endast lämna förslag på schablonmässiga kostnader. Fastighetsägare har utefter dessa uppskattade kostnader svårt att ta beslut om de ska gå vidare med en ansökan till MSB för att ansöka om statsbidrag för genomförandet av stabilitetshöjande åtgärder. För att ta fram mer exakta kostnader och ge fastighetsägarna bättre underlag när de ska fatta beslut behöver kommunen ta fram ett förfrågningsunderlag. I förfrågningsunderlaget är åtgärderna som

25 sid- 2 - skall göras dokumenterade exakt och området är inmätt. Mängder som ska schaktas bort eller massor som ska läggas dit för utfyllnad är precist uträknade. Om fastighetsägarna väljer att gå vidare med ansökan till MSB omfattas kostnaderna för framtagning av förfrågningsunderlag av bidraget. Vid ett avslut av ärendet får kommunen bekosta förfrågningsunderlaget. Beslutsunderlag Principbeslut om förfrågningsunderlag, 2014/KS Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att bekosta ett förfrågningsunderlag för stabilitetshöjande åtgärder innan ansökan är inskickad till MSB för att underlätta för fastighetsägare att fatta beslut om genomföra stabilitetshöjande åtgärder och att skicka in en ansökan. Principbeslutet ska ligga till grund för handläggning i liknande ärenden. Beslutet expedieras till Paul Mäkela, Samhällsplaneringschef Maud Wik, Förvaltningschef samhällsbyggnad sid 2/2

26 Datum Dnr Dpl /KS Principbeslut om förfrågningsunderlag MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, är en statlig myndighet med uppgift är att utveckla samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. Arbetet sker tillsammans med många andra kommuner, landsting, myndigheter och organisationer. När en allvarlig olycka eller kris inträffar ger MSB stöd till de som är ansvariga. Ett av MSB:s viktigaste uppdrag är att stödja samhället och den enskilde i arbetet med att förebygga och förhindra olyckor och kriser. Stödet ges till aktörer på alla nivåer i samhället den enskilda människan, kommuner, näringslivet och myndigheter för att öka deras förmåga att arbeta förebyggande. Förebyggande åtgärd Valet av förebyggande åtgärd är beroende av problemets art. Vid skredärenden måste åtgärden väljas med hänsyn till förhållandena i den aktuella slänten, tillgängligt utrymme och ekonomi. Dessutom måste hänsyn tas till kultur-, miljö- och naturintressen. Man bör även se över vilka konsekvenser ett skred kan få samt och väga detta mot kostnaderna för åtgärden. Ibland är det samhällsekonomiskt billigast och säkrast att utrymma och riva hotade hus. Det är viktigt att valet av förstärkningsåtgärd syftar till att motverka den egentliga orsaken till den otillfredsställande stabiliteten. En slänt som inte har tillräcklig stabilitet kan vara för hög (H) och brant (n) eller belastat s för hårt (q) i förhållande till sin skjuvhållfasthet (Tf). Förstärkningsåtgärden går ut på att förändra en eller flera av dessa parametrar. Geotekniska utredningar För att undersöka en slänts stabilitet utförs geotekniska undersökningar. Undersökningarna ger underlag för bedömning av om ett område har tillfredsställande stabilitet för nuvarande eller framtida markanvändning. Bedömning av markens stabilitetsförhållanden görs även för beslut om restriktioner för markanvändning mätning eller övervakning förstärkning av mark för befintlig eller planerad bebyggelse utrymning vid överhängande fara för skred att ingen åtgärd ska vidtas (med hänsyn till nuvarande eller planerad markanvändning)

27 sid- 2 - För att utreda stabiliteten behöver man känna till släntens topografi, eventuellt vattendrags bottentopografi, jordlagrens mäktighet, utbredning och egenskaper, grundvattenförhållanden, portrycksförhållanden på olika nivåer i marken, eventuella ytlaster på slänten, pågående erosion, markanvändning och vilka framtida förändringar som kan komma att påverka slänten. Inledningsvis ska en utredning ha begränsad omfattning. Detaljeringsgraden och omfattningen ökas därefter stegvis tills underlaget ger tillräcklig information för nödvändiga beslut. Arbetsgång Det finns olika undersöknings- och beräkningsmetoder och det är viktigt att man väljer rätt metod och omfattning. Arbetsgången vid stabilitetsutredningar ska därför omfatta ett eller flera av följande steg enligt Skredkommissionens anvisningar, Rapport 3:95, 4:95 och 5:95. Steg Geoteknisk besiktning och överslagsberäkning Detaljerad utredning Fördjupad utredning Kompletterande utredning Dimensionering av förstärkningsåtgärder Omfattning Några typsektioner upprättas. Jordens hållfasthet och vattentryck väljs på den säkra sidan och en slänts stabilitet bedöms med hjälp av överslagsberäkningar. I sektioner, som vid överslagsberäkningen befunnits vara särskilt ansträngda, genomförs fält- och laboratorieundersökningar i sådan omfattning att geometri, hållfasthet och vattentryck i jorden kan bestämmas, om än med viss osäkerhet. Fält- och laboratorieundersökningar fördjupas så att geometri, hållfasthet och vattentrycksförhållanden kan bestämmas i detalj. Ska ge underlag för bedömning av bland annat anisotropi hos jordens hållfasthet (olika egenskaper i olika riktningar), vilket kan inverka gynnsamt på stabiliteten. Vidare ska den kompletterande utredningen bilda underlag för dimensionering och kostnadsberäkning av eventuella förstärkningsåtgärder. Även konsekvenser för omgivande mark och bebyggelse ska utredas. Olika förstärkningsåtgärder övervägs, dimensioneras och kostnadsberäknas. Val av förstärkningsåtgärd sker bland annat på basis av lämplighet för den aktuella jordarten, tillgängligt utrymme, hänsyn till miljö- och naturintressen med mera. Ju mer detaljerad information som krävs desto mer kostar det att utföra de geotekniska undersökningarna. Om slänten kan bedömas som tillfredsställande stabil med enklare metoder behöver ingen omfattande undersökning göras. Om en slänt behöver förstärkas för att öka stabiliteten så kan en mer omfattande undersökning innebära att åtgärder kan optimeras och därmed kostnaderna reduceras. sid 2/7

28 sid- 3 - Utredningar Göta älvutredningen är en översiktlig utredning där det är relativt glest mellan undersökningspunkterna och många osäkerheter finns. Detta innebär att höga säkerhetsfaktorer krävs för att området ska klassas ha tillfredsställande stabilitet. Geotekniska utredningar kan genomföras i olika detaljeringsgrad. Då utredningar och åtgärder är både kostsamma och tidskrävande börjar man översiktligt och går sedan vidare med detaljerade och fördjupade undersökningar där det behövs. Lilla Edets kommun har påbörjat ett flertal utredningsområden i kommunen. Konsulter från Tyréns och Ramböll har gjort detaljerade och fördjupade undersökningar för att kartlägga stabiliteten och komma med förslag till åtgärder. Geotekniker har genomfört fältundersökningar, vilka består av borrningar, inmätningar av terrängen, installation av grundvatten- och portrycksrör samt avläsningar av dessa. Undersökningarna och åtgärderna är kommunicerade och godkända av Statens Geotekniska Institut (SGI). Lilla Edets kommun har både ansökt och fått bidrag från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) för en del av åtgärderna. Utredningsprocess Ingen utredning eller händelseförlopp är den andra lik utan alla utredningar är högst individuella utifrån området. Det är viktigt att känna till att enligt gällande lagstiftning är fastighetsägaransvaret långtgående. Händelseförloppet är som en sammanlänkad kedja, där den ena aktiviteten länkas samman med nästa. Kommunikation och information med berörda fastighetsägare är viktigt. En sammanfattande process av hur utredningen kan gå till från början till slut, vilka aktörer som är inblandade och vilka utredningar som kan vara aktuella kan vara enligt nedan. sid 3/7

29 sid- 4 - Fördjupad utredning Fältundersökningar och provtagningar Förslag på åtgärder Kostnadsbedömningar Geotekniker Samråd med SGI SIG lämnar synpunkter på den fördjupade utredningen Konsult på uppdrag av kommunen Fastighetsvärdering Fastställa fastighetens marknadsvärde Fastighetsvärderare Dialog med fastighetsägare Konsekvensbeskrivning Beslut om fortsättning Konsult på uppdrag av kommunen Efter Göta älvutredningen genomförs fördjupade utredningar, vilket bland annat innebär fältundersökningar och provtagningar utförda av geotekniker. Utredningen ger även förslag på åtgärder för klimatanpassning samt schablonmässiga kostnadsbedömningar för åtgärderna. Förslaget samråds med SGI som lämnar synpunkter på utredningen och kommer eventuellt med förslag till kompletteringar. Fastigheterna värderar för att se att fastighetsvärdet inte understigen, eller överstiger, kostnaderna för åtgärderna. Dialog förs med fastighetsägarna om resultatet av utredningen, kostnaden för åtgärden samt ett beslut från fastighetsägarna om att gå vidare i processen. Om fastighetsägaren/-na väljer att inte gå vidare och genomföra åtgärderna för skredsäkring av fastigheten/-erna avslutar kommunen ärendet. Det är fastighetsägaren som är ansvarig och har en upplysningsskyldighet, till exempel vid försäljning av fastigheten. Om fastighetsägaren/-na väljer att gå vidare och genomföra åtgärderna för skredsäkring av fastigheten/-erna tecknas ett nyttjanderättsavtal mellan fastighetsägaren och kommunen och sen skickas en ansökan in till MSB, därefter ska det ansökas om eventuella tillståndsprövningar. När bidraget är beviljat projekteras åtgärderna och förfrågningsunderlag tas fram för upphandling av entreprenör. Efter genomförande ska en slutbesiktning ske och därefter kan området friskrivas sid 4/7

30 sid- 5 - Avtal med fastighetsägare Nyttjanderätt Kommunen Ansökan till MSB Konsult Tillståndsprövningar Konsult Projektering och upphandling Konsult Genomförande Slutbesiktning Friskrivning Konsult Ansvar Ansvar för frågor kring skred och ras ligger på tre olika nivåer i samhället, den enskilda människan, kommunen och staten. Den enskilde har ett primärt ansvar för att skydda sitt liv och sin egendom samt att inte orsaka olyckor. I första hand vilar det på den enskilde att själv vidta och bekosta åtgärder för att förhindra och begränsa olyckor. Den som avser att utföra eller låta utföra grävning eller liknande arbete på sin fastighet ska vidta varje skyddsåtgärd som kan anses nödvändig för att förebygga skada på angränsande fastighet. Först när en olycka inträffar eller det finns en överhängande fara för en olycka och den enskilde själv eller med anlitande av någon annan inte kan klara av situationen är det samhällets skyldighet att ingripa om det framstår som rimligt att samhället ska göra det. Kommunen har bland annat ansvar för den fysiska planeringen och för räddningstjänst. Enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO 3 kapitlet 3 ) ska kommunen ta fram handlingsprogram för skydd mot olyckor och räddningstjänstens operativa verksamhet. Detta gäller även för naturolyckor. I programmet ska anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. Där ska också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Staten och myndigheter utarbetar lagstiftningar, stödjer med underlag, bidrag och ersättningar. Statligt bidrag För bebyggda områden där risken för naturolyckor är särskilt stor har staten anslagit årligen medel för förebyggande åtgärder, bland annat för att anpassa Sverige till de effekter som följer av ett förändrat klimat. Anslaget är för förebyggande åtgärder som sid 5/7

31 sid- 6 - utförs eller avses bli utförda mot jordskred eller andra naturolyckor. Kommuner kan söka bidrag från detta anslag hos Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. Bidrag kan lämnas med upp till 60 % av de bidragsberättigade kostnaderna eller till max 60 % av de hotade objektens värde. MSB låter också utföra översiktliga karteringar av markens stabilitet inom bebyggda områden och av översvämningshotade områden. Karteringarna kan utgöra ett stöd till den kommunala riskhanteringen. Inom utpekade områden kan detaljerade utredningar visa om det finns behov av förebyggande åtgärder för att skydda bebyggelsen. Kostnader som kan vara bidragsgrundande Kostnader som är direkt förknippade med att öka markens stabilitet eller skydda mot översvämning samt åtgärder som är en direkt följd av att kunna utföra dessa. Fördjupad utredning som visar på behov av åtgärder och att åtgärderna genomförs, eller att utredningen visar på tillfredsställande förhållanden. Kostnader för att pröva åtgärderna i miljödomstol. Upprättande av förfrågningsunderlag för åtgärder för klimatanpassning. Utbetalning av statsbidrag Beviljat bidrag för utförd åtgärd betalas ut vid beslutstillfället. Beviljat bidrag för planerad åtgärd betalas ut till hälften vid beslutstillfället och resterande del då åtgärden är slutredovisad. Slutredovisning av åtgärderna När åtgärderna har utförts ska relationsritningar, slutbesiktningsprotokoll samt sammanställning över kostnader redovisas till MSB genom kopior av verifikat. Om de genomförda åtgärderna avviker från det som angivits i ansökningshandlingarna ska en beskrivning av de alternativa åtgärderna samt beräkningar som verifierar att åtgärderna ger tillfredsställande säkerhet bifogas. Om åtgärderna inte utförs eller inte uppfyller säkerhetskraven är kommunen återbetalningsskyldig för den del av bidraget som har utbetalats. Resultat från genomförda mätningar och kontroller som bekräftar effekten av genomförda åtgärder ska bifogas, till exempel för dräneringsanordningar för sänkning av portryck. Ansökan Ansökan kan göras för åtgärder som planeras eller som har utförts. Ansökan ska ställas till MSB och sista ansökningsdatum är 1 augusti varje år. I en ansökan är det viktigt att hotbilden är noggrant utredd och att de förebyggande åtgärderna beskrivs tydligt med kartor, ritningar och beräkningar. Olika utredningar krävs beroende på om ansökan avser förebyggande åtgärder mot översvämningar eller mot skred och ras. Till ansökan ska alltid följande bifogas Beskrivning och värdering av risken samt eventuella konsekvenser av ett förändrat klimat. Redovisning av de hotade objektens värde. Beskrivning av åtgärderna inklusive beräkningar, kartor och ritningar. Olika krav ställs på materialet beroende på om kommunen söker för åtgärder mot skred och ras eller åtgärder mot översvämning, se nedan. Kommunens ställningstagande till om åtgärden ska prövas i miljödomstol. Tidplan för åtgärdernas genomförande. Kostnadsberäkning för åtgärderna. Om åtgärderna är utförda ska kostnaden redovisas genom kopior av verifikat. sid 6/7

32 sid- 7 - Redovisning av åtgärdernas konsekvenser på omgivningen vad gäller risk och miljö. Om ansökan avser åtgärder mot skred och ras ska dessutom följande ingå Den geotekniska utredningen ska i normalfallet omfatta nivån fördjupad utredning enligt IEG rekommendationer 4:2010. Vid byggnadsverk och konstruktion ska även IEG 6:2008 användas. Notera att vid nya byggnadsverk som är en del av den föreslagna förstärkningsåtgärden ska övriga IEG rapporter tillämpas. Vid enklare förhållanden och små åtgärder kan detaljerad utredning vara tillräckligt. Redovisning av primärt och sekundärt skredriskområde. Redovisning av beräknad säkerhet i beräkningssektioner före och efter förstärkning. För åtgärder där en långvarig funktionskontroll krävs ska ett program för kontroll och programansvarig redovisas. För bergbranter krävs en bergteknisk utredning och analys av förutsättningar för ras samt vilka åtgärder som krävs för att säkerheten ska bli tillfredsställande. MSB:s handläggning av ansökan Efter den 1 augusti samlas alla inkomna ansökningar och hanteras parallellt med varandra. Under handläggningen bistår Statens geotekniska institut (SGI) MSB med geotekniskt expertstöd liksom Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) med hydrologiskt expertstöd. Under handläggningstiden har MSB kontakt med kommunen om eventuellt behov av komplettering av fakta och uppgifter. Vissa kommuner besöks under handläggningstiden för att diskutera ansökan samt för att studera berört område i fält. MSB gör en samlad bedömning av alla inkomna ansökningar och fördelar sedan anslaget till de objekt där högst risk föreligger för människors liv, hälsa och egendom samt där de ekonomiska konsekvenserna av en olycka beräknas bli störst. Vissa ärenden kan behöva kompletteras med ytterligare uppgifter innan beslut fattas. Om beslutet gäller en planerad åtgärd lämnar MSB först ett preliminärt beslut. MSB fattar slutligt beslut efter det att kommunen beslutat om att ta emot bidraget och att utföra åtgärderna. Beslut om bidrag kan innehålla vissa krav på restriktioner, till exempel angående markens användning. Beslutsunderlag för fastighetsägare Efter genomförd fördjupad utredning kan geoteknikerna endast lämna förslag på schablonmässiga kostnader. Fastighetsägare har utefter dessa uppskattade kostnader svårt att ta beslut om de ska gå vidare med en ansökan till MSB för att ansöka om statsbidrag för genomförandet av stabilitetshöjande åtgärder. För att ta fram mer exakta kostnader och ge fastighetsägarna bättre underlag när de ska fatta beslut behöver kommunen ta fram ett förfrågningsunderlag. I förfrågningsunderlaget är åtgärderna som skall göras dokumenterade exakt och området är inmätt. Mängder som ska schaktas bort eller massor som ska läggas dit för utfyllnad är precist uträknade. Om fastighetsägarna väljer att gå vidare med ansökan till MSB omfattas kostnaderna för framtagning av förfrågningsunderlag av bidraget. Vid ett avslut av ärendet får kommunen bekosta förfrågningsunderlaget. Lilla Edets kommun måste ta ett principbeslut i frågan om att bekosta eller inte bekosta ett förfrågningsunderlag för att underlätta för fastighetsägare i nämnda situation att fatta beslut om att genomföra åtgärder för stabilitetshöjande åtgärder. Principbeslutet ska ligga till grund för handläggning i liknande ärenden. sid 7/7

33 .r.....q. `'"''~' ~~?l \:_~-/ LILLA EDETS KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Riktlinjer för sociala medier, Lilla Edets kommun 2014/KSO101 Sammanfattning Fler och fler inom. kommunens olika verksamheter använder sociala medier Genom att ta fram riktlinjer för sociala medier skapar vi gemensaintna sätt att jobba med sociala medier soxn kommunikationskanal. Riktlinjerna ger oss konkret stöd för hur a~ betsupp~ifter kan utföras vad som ska göras och vad som inte slca göras. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunikationsstrategen, daterad. 2014~03~24 lziktlinj er för sociala medier, Lilla Edets kommun Arbetsutskot#ets beslutsförslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen antar Riktlinjerna för sociala medier, Lilla Edets k~rr~un

34 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS0101 Riktlinjer för sociala medier, Lilla Edets kommun 2014/KS0101 Sammanfattning Fler och fler inom kommunens olika verksamheter använder sociala medier. Genom att ta fram riktlinjer för sociala medier skapar vi gemensamma sätt att jobba med sociala medier som kommunikationskanal. Riktlinjerna ger oss konkret stöd för hur arbetsuppgifter kan utföras; vad som ska göras och vad som inte ska göras. Beslutsunderlag Riktlinjer för sociala medier, Lilla Edets kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar Riktlinjerna för sociala medier, Lilla Edets kommun Ellinor Östlund Kommunikationsstrateg, Lilla Edets kommun Beslutet expedieras till Förvaltningschefer (inkl. Riktlinjer för sociala medier, Lilla Edets kommun) Nämnder (inkl. Riktlinjer för sociala medier, Lilla Edets kommun) Kommunikationsteamet (inkl. Riktlinjer för sociala medier, Lilla Edets kommun) Webbredaktörsgruppen (inkl. Riktlinjer för sociala medier, Lilla Edets kommun)

35 Riktlinjer för sociala medier, Lilla Edets kommun Framtagen av: Kommunikationsteamet Diarienummer: 2014/KS0101 Datum: Version: 1.0

36 Innehåll 1. Vad är sociala medier? Varför och när ska sociala medier användas? Starta upp arbetet med sociala medier Hur använder vi sociala medier?... 4 Tydlig avsändare... 4 Inlägg, frågor och synpunkter Gallring, arkivering och diarieföring Regler... 5 Personuppgifter i sociala medier Lathund för hantering av inlägg... 6 INLÄGG... 6 ÅTGÄRD... 6 GALLRING Kontaktuppgifter till kommunikationsteamet Checklista... 7 sid 2/7

37 1. Vad är sociala medier? Användningen av sociala medier i samhället är stor och ökar hela tiden. Det är ett snabbt och enkelt sätt att kommunicera med sina målgrupper. Twitter, Facebook, LinkedIn, Instagram, YouTube, bloggar och chattar är några aktuella exempel som räknas till sociala medier. Även traditionella webbplatser med till exempel kommentarsfunktioner omfattas av begreppet. 2. Varför och när ska sociala medier användas? Vi ska föra en aktiv dialog med våra medborgare och andra intressenter. Sociala medier kan vara en kanal. Genom sociala medier når vi snabbt ut med information och kan ta in åsikter från omgivningen. Vi skapar ökade förutsättningar för en aktiv medborgardialog och närmare kontakt med allmänheten. Sociala medier kan fungera som en kanal i vårt arbete med kommunikation, i krissituationer och för omvärldsbevakning. De sociala medierna kan finnas med i verksamhetens övergripande planering för sin kommunikation och användas när det bedöms vara ett bra val för att kommunicera med en specifik målgrupp. Som stöd vid val av kommunikationskanaler finns kommunikationsteamet i Lilla Edets kommun (för kontaktuppgifter se sista sidan). Sociala medier ersätter inte kommunens webbplats eller intranät; alla förvaltningar ska publicera sin information där. 3. Starta upp arbetet med sociala medier Det är den ansvariga chefen som bedömer om verksamheten ska använda sig av sociala medier och på vilket sätt. Tänk på följande: Fastställ syfte och målgrupp. Läs användarvillkoren för respektive sociala media. Dessa är juridiskt bindande. Bedöm tid och resurser. Sidan måste hela tiden hållas under uppsikt. Behövs ytterligare tekniska resurser. Gör användarnamn och lösenord tillgänglig för flera, så att sidan inte blir inaktiv vid frånvaro. Använd alltid en officiell e-postadress. Gå igenom vad som gäller för gallring, arkivering och diarieföring. På sista sidan finns också en checklista till er hjälp. För dialog med kommunikationsteamet innan ni startar upp er närvaro i sociala medier. Vi kan ge råd och tips samt hjälpa er med det grafiska uttrycket, som exempelvis visningsbilder och omslagsbilder. sid 3/7

38 4. Hur använder vi sociala medier? Kommunen ansvarar för alla inlägg som kommunen gör. Vi kan bli ansvariga för inlägg med olagligt innehåll som andra publicerat om vi inte agerar. Inlägg som vi och andra gör i våra sociala medier är allmänna handlingar. Tydlig avsändare Det måste vara tydligt att det är Lilla Edets kommun som står bakom det sociala mediet. Det ska alltid finnas med logotyp, kontaktuppgifter och information om att alla inlägg blir allmänna handlingar samt att inlägg som bryter mot lagen kan komma att raderas. Följande ska framgå: Att det är Lilla Edets kommun som ansvarar för det sociala mediet. Vad syftet är med användningen. Att inlägg blir allmänna handlingar och att inläggen kan bli offentliga. Vilka uppgifter som inte får publiceras. Att inlägg som bryter mot reglerna kan komma att raderas. Inlägg, frågor och synpunkter Endast den som har uppdrag från sin chef att uttala sig för kommunens räkning får göra det i kommunens namn i våra sociala medier. Undvik att uttala dig för kommunens räkning via privata konton, då det till exempel försvårar vår skyldighet att hantera allmänna handlingar. Får du en fråga som rör kommunens verksamhet på ett privat konto, hänvisa eller skicka vidare till kommunens kontaktvägar. Använder du sociala medier privat får du skriva om kommunens verksamhet. Yttrandefrihet och meddelarfrihet gäller. Frågor och synpunkter som kommer via sociala medier ska besvaras snabbt och korrekt. Det betyder att de som har ansvar för sidan måste ha regelbunden uppsikt över den. Det innebär också att alla andra anställda måste vara beredda att snabbt svara på frågor inom sitt område. Ta genast bort uppgifter som innehåller till exempel uppvigling, hets mot folkgrupp, pornografi, våldskildringar, förtal, kränkande personuppgifter eller där avsändaren gjort intrång i upphovsrätten. Kom ihåg att först skriva ut inlägget, göra skärmdump eller på annat sätt bevara det. Uppgifter av sekretessbelagd karaktär ska inte finnas i sociala medier. Dölj inlägg som rör sekretess eller enskilda personärenden och hänvisa eller skicka vidare till andra kontaktvägar inom kommunen. Informera den som har gjort inlägget om att inlägget har raderats och varför. Även avpublicerat innehåll ska behandlas enligt regler om allmänna handlingar. Använd en personlig ton, korrekt språk och uppmuntra till dialog. sid 4/7

39 5. Gallring, arkivering och diarieföring Innehållet i våra sociala medier är allmänna handlingar och ska hållas ordnade. Det kan ske direkt i det sociala mediet eller genom diarieföring. Inlägg i sociala medier ska arkiveras kontinuerligt, för att bevaras för framtiden. Det kan ske via utskrifter eller skärmdumpar. Frågor och inlägg av mindre betydelse kan gallras. Följ dokumenthanteringsplanen som är beslutad av respektive nämnd. 6. Regler Vi är skyldiga att svara på frågor. Vi ska vara tydliga med att det är vi som står bakom det sociala mediet. Alla medborgare har rätt att ta del av allmänna handlingar. Inlägg i sociala medier är allmänna handlingar och ska hanteras därefter (se lathund nedan). Inlägg som behandlar sekretessbelagda uppgifter, kränkande personuppgifter eller bryter mot lagen ska genast döljas och sparas på annat sätt. Verk som omfattas av upphovsrätten får inte användas utan upphovsmannens tillstånd. Kommunen har ett bildavtal som ska undertecknas av alla som blir fotograferad. Avtalet hittar du på intranätet, under Grafisk profil/mallar/bilder modellkontrakt. Bilder på minderåriga ska alltid godkännas av vårdnadshavare. Om vi lämnar felaktiga råd eller upplysningar kan vi bli skadeståndsskyldiga. Undvik uttalanden som kan uppfattas som råd och kan få ekonomiska konsekvenser. Personuppgifter i sociala medier Om personuppgifter behandlas måste personuppgiftslagen följas. På Facebook och bloggar är kommunen ansvarig för alla personuppgifter som publiceras, även om andra har publicerat dem. På Twitter ansvarar kommunen endast för de personuppgifter som vi själva publicerar. För andra sociala medier ska en bedömning göras av vilket ansvar vi har för vad andra publicerar. Tänk på att: Aldrig publicera kränkande personuppgifter. Hålla uppsikt över besökarnas kommentarer. Ta bort kränkande personuppgifter (dessa ska omedelbart döljas och föras över till diariet). sid 5/7

40 7. Lathund för hantering av inlägg Nedan följer en lathund för hur olika inlägg hanteras: INLÄGG ÅTGÄRD GALLRING Enkla frågor Svara Vid inaktualitet Anspråkslösa inlägg Ingen åtgärd Vid inaktualitet. Inlägg som har betydelse i ett ärende eller inleder ett ärende. Nödrop (suicid) eller hot Inlägg som bryter mot lagen, reglerna, innehåller sekretessuppgifter eller kränkande personuppgifter Svara i det sociala mediet. För även över till diariet, till exempel genom utskrift, spara som pdf eller skärmdump. Dölj genast inlägget. Spara genom utskrift, spara som pdf eller skärmdump. Kontakta polisen. Föras in i diariet. Dölj genast och spara på annat sätt, till exempel genom utskrift, spara som pdf eller skärmdump. Kontakta den som har gjort inlägget för att berätta varför det har raderats. Polisanmäl i de fall det behövs. Föras in i diariet. Gallras från det sociala mediet vid inaktualitet och bevaras i diariet. Gallras genast från det sociala mediet. Spara för dokumentation vid polisanmälan. Bevaras i diariet. Gallras genast från det sociala mediet. Bevaras i diariet. Följ också dokumenthanteringsplanen som är beslutad av respektive nämnd. 8. Kontaktuppgifter till kommunikationsteamet Ellinor Östlund, kommunikationsstrateg , ellinor.ostlund@lillaedet.se Jesper Gärder, webbansvarig/kommunikatör , jesper.garder@lillaedet.se Erika Bjernhagen Börkén, kommunikatör , erika.bjernhagenborken@lillaedet.se Julia Domby, kommunikatör (föräldraledig till hösten 2014) , julia.domby@lillaedet.se sid 6/7

41 9. Checklista Innan uppstarten av sociala medier ska verksamheten gå igenom checklistan för att säkerställa att riktlinjerna för sociala medier följs: Syfte Varför ska det sociala mediet användas? Mål Vad är målet med kommunikationen? Budskap Vilka frågor ska i huvudsak kommuniceras, hänger det ihop med budskap i andra kanaler, finns det risk att budskap krockar? Målgrupp Vilka vänder vi oss till? Kanal Vilken typ av socialt medium ska användas? Typ av konto Skapa alltid en organisationssida/-konto, inte ett personkonto. Avtalsvillkor Har ni gått igenom avtalsvillkoren för det sociala mediet? Funktion och teknik Krävs insatser för kommunens IT-avdelning? Resurser Har ni bedömt vilka insatser som behövs i tid och resurser för att upprätta och hålla det sociala mediet under uppsikt? Bemanning/Bevakning Vem/Vilka sköter bevakning och uppdatering? Är det endast en person måste täckning finnas vid exempelvis semester och sjukfrånvaro. Avsändare Framgår det tydligt att ni är en del av Lilla Edets kommun? Risker Riskerar sekretess att röjas, PUL och andra lagar och regler att ta hänsyn till? Diarieföring, gallring och arkivering Hur ser kommunens rutiner ut? Följ dokumenthanteringsplanen som är beslutad av respektive nämnd. Kriskommunikation Hur använder vi sociala medier vid en kris? Hur hänger det ihop med övriga informationskanaler? Finns back-up för bemanning och hantering? Marknadsföring Hur hittar besökarna till era sociala medier? Informationskrav Har ni fått med all övergripande information som ska finnas? (Jämför Checklista från E-delegationen) Meddela kommunikationsteamet när ni upprättar eller avslutar ett konto. På kommunens webbplats ska en förteckning finnas över var Lilla Edets kommun och dess verksamheter finns aktiva i sociala medier. sid 7/7

42 .r,.r..q, `'"!A `~' \_.~/ LILLA EDETS KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Revidering av kommunstyrelsens dokumenthanteringsplan gallringsbeslut för sociala medier Dnr 2007/KS0399 dpl 004 Sammanfattning Användningen av sociala medier i samhället är stor, Det är ett snabbt och enkelt sätt att kommunicera med sina målb uppers Twitter, Facebook, Linkedln4 Instagram, YouTube, bloggar och chattar är några aktuella exempel som räknas till sociala medier. Även traditionella webbplatser med till exempel kommentarsfunktioner omfattas av begreppet. Kommunikation med och av besökare på ett socialt medium är att betrakta som allmänna handlingar, Det kan innehålla handlingar och kommunikation som ska bevaras. En del information kan gallras när den inte länge är aktuella För att kunna gallra allmänna handlingar måste det fornas ett gallringsbeslut. Kommunen ska snart lansera officiella sidor på. LinlcedIn9 Facebook och Twitter. Kommunikation kan även komma att ske inom myndighetens ramar i andra sociala medier i framtiden. Ett tillägg bör därför göras i den verksamhetsgemensamma dokumenthanteringsplanen för kommunstyrelseno Ett stycke för sociala medier läggs till i dokumenthanteringsplanen enligt nedan: Handling/ Gallras/ Förvaras Anmärkning Leverans till Signum Upptagning Bevaras /Sorteras kommunarkivet Dokumentation av Bevaras Diariet Bevaras genom en 3 år F1 förekomst i sociala ögonblicksbild varje halvår medier och/eller vid större förändringar. Enlda frågor och inlägg Vid inaktualitet ~ ~ ~ _ av mindre betydelse9 inkomna via sociala medier Frågor eller inlägg Bevaras Diariet Inlägg som är av betydelse 3 år F1 inkomna via sociala diarieförs De tas då ut på medier av betydelse i ett papper och bevaras i ärende eller som inleder ärendeakten. ett ärende Inlägg med sekretess, Bevaras Diariet Inlägg av denna karaktär.i år F1 som bryter mot lagen/ döljs genast från det sociala reglerna eller innehåller mediet De tas ut på papper kränkande och bevaras i ärendeakten. personuppgifter, inkomna via sociala medier ~~ r %

43 .1,.~~ Q ~q ~~ LILLA EDETS Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från informatör/nämndsekreteraren, daterad Dokumenthanteringsplan verksamhetsgemensamma dokument. Arbetsutskottets beslutsförslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen reviderar Dokumenthanteringsplanen enligt föreslaget tillägg för sociala medier.

44 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Revidering av dokumenthanteringsplan gallringsbeslut för sociala medier Dnr 2007/KS0399 dpl 004 Sammanfattning Användningen av sociala medier i samhället är stor. Det är ett snabbt och enkelt sätt att kommunicera med sina målgrupper. Twitter, Facebook, LinkedIn, Instagram, YouTube, bloggar och chattar är några aktuella exempel som räknas till sociala medier. Även traditionella webbplatser med till exempel kommentarsfunktioner omfattas av begreppet. Kommunikation med och av besökare på ett socialt medium är att betrakta som allmänna handlingar. Det kan innehålla handlingar och kommunikation som ska bevaras. En del information kan gallras när den inte längre är aktuell. För att kunna gallra allmänna handlingar måste det finnas ett gallringsbeslut. Kommunen ska snart lansera officiella sidor på LinkedIn, Facebook och Twitter. Kommunikation kan även komma att ske inom myndighetens ramar i andra sociala medier i framtiden. Ett tillägg bör därför göras i den verksamhetsgemensamma dokumenthanteringsplanen för kommunstyrelsen. Ett stycke för sociala medier läggs till i dokumenthanteringsplanen enligt nedan: Handling/ Upptagning Dokumentation av förekomst i sociala medier Enkla frågor och anspråkslösa inlägg av mindre betydelse, inkomna via sociala medier Frågor eller inlägg inkomna via sociala medier av betydelse i ett ärende eller som inleder ett ärende Inlägg med sekretess, som bryter mot lagen/ reglerna eller innehåller kränkande personuppgifter, inkomna via sociala medier Gallras/ Bevaras Förvaras /Sorteras Anmärkning Leverans till kommunarkivet Bevaras Diariet Bevaras genom en ögonblicksbild varje halvår och/eller vid större förändringar. 3 år F1 Vid inaktualitet Bevaras Diariet Inlägg som är av betydelse diarieförs. De tas då ut på papper och bevaras i ärendeakten. Bevaras Diariet Inlägg av denna karaktär döljs genast från det sociala mediet. De tas ut på papper och bevaras i ärendeakten. 3 år F1 3 år F1 Signum

45 sid- 2 - Beslutsunderlag Dokumenthanteringsplan verksamhetsgemensamma dokument. Förslag till beslut Dokumenthanteringsplanen revideras enligt föreslaget tillägg för sociala medier. Erika Bjernhagen Börkén Informatör/nämndsekreterare Beslutet expedieras till Kommunikationsteamet Webbredaktörsgruppen Nämndsekreterare sid 2/2

46 .~,.~~.Q..~?I `'"'~' LILLA EDETS \._~-/ KOMMUN Kommuns#yrelsens arbetsutskotts protokoll ~~ Budgetjustering 3 år 2014 Dnr 2014/KS0115 Sammanfattning Kommunfullmäktige uppdrog 2014m02-12 kommunledningsförvaltningen att utreda konsekvenserna av att ge utbildningsnämnden ytterligare tilläggsanslag på 2,7 mkr där 1,1 mkr tas från resultatet och 1,0 mkr omfördelas i budgeten från. samhällsbyggnadsnämnden. Kommunens budgeterade resultat är +1,5 mkr. Kommunledningsförvaltningen ser inte att den föreslagna omfördelningen är möjlig, utifrån. att samhällsbyggnadsnämnden med befmtli~ budget bedöms ha mycket stora problem att uppnå ett resultat som inte är negativt. Bedömningen av övriga nämnders förmåga att klara en omfördelning visar att det endast är kultur och fritidsnämnden som har förmågan att få effekt under innevarande år, vilket innebär att kommunledningsförvaltningen föreslår en omfördelning av 1,0 mkr från kultur och fritidsnämnden till utbildningsnämnden. Kommunens budgeterade resultat är allt för svagt för att försämra, vilket innebär att förslaget inte innehåller någon. resultatförsämring. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från ekonomichefen Finansiering Omfördelningar inom och mellan nämnder Yrkande Ingemar Ottosson (S) Arbetsutskottet överlämnar ärendet till kommunstyrelsen utan beslutsförslag, Beslut Arbetsutskottet överlämnar ärendet till kommunstyrelsen utan beslutsförslag. t =7

47 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Peter Jimmefors Budgetjustering 3 år 2014 Dnr 2014/KS0115 Sammanfattning Kommunfullmäktige uppdrog kommunledningsförvaltningen att utreda konsekvenserna av att ge utbildningsnämnden ytterligare tilläggsanslag på 2,7 mkr där 1,1 mkr tas från resultatet och 1,0 mkr omfördelas i budgeten från samhällsbyggnadsnämnden. Kommunens budgeterade resultat är +1,5 mkr. Kommunledningsförvaltningen ser inte att den föreslagna omfördelningen är möjlig, utifrån att samhällsbyggnadsnämnden med befintlig budget bedöms ha mycket stora problem att uppnå ett resultat som inte är negativt. Bedömningen av övriga nämnders förmåga att klara en omfördelning visar att det endast är kultur- och fritidsnämnden som har förmågan att få effekt under innevarande år, vilket innebär att kommunledningsförvaltningen föreslår en omfördelning av 1,0 mkr från kultur- och fritidsnämnden till utbildningsnämnden. Kommunens budgeterade resultat är allt för svagt för att försämra, vilket innebär att förslaget inte innehåller någon resultatförsämring. Ärendet Kommunfullmäktige uppdrog kommunledningsförvaltningen att utreda konsekvenserna av att ge utbildningsnämnden ytterligare tilläggsanslag på 2,7 mkr där 1,1 mkr tas från resultatet och 1,0 mkr omfördelas i budgeten från samhällsbyggnadsnämnden. En översiktlig bedömning av det ekonomiska läget är att det ser bekymmersamt ut. En mer genomarbetad analys kommer att presenteras i tertialrapport 1, som behandlas i kommunfullmäktige i juni. Även om ingen djuplodande analys av ekonomin har skett hittills under året så syns vissa tendenser. Utifrån dessa tendenser så görs bedömningen att årets resultat riskerar att ligga närmare -10 mkr sämre än det budgeterade resultatet på +1,5 mkr, om inte åtgärder med kvalitetsförsämring som följd sätts in. För en hållbar god ekonomisk hushållning bör resultatet vara betydligt starkare än vad det är idag.

48 sid- 2 - Bedömningen per nämnd är följande: Kommunstyrelsen -2 mkr. Orsak: Omställningslokaler bedöms till -1,7 mkr främst orsakat av en avskrivning av en före detta förskola. Skred bedöms till -0,5 mkr. Hittills är det upparbetat 1,4 mkr och 40 % av dessa påverkar resultatet, vilket då är -0,6 mkr, och antagligen stoppar det inte med detta utan åtminstone -1,0 mkr bör avsättas, vilket då är ytterligare 0,5 mkr jämfört med dagens budget. Utöver detta krävs en viss personalförstärkning inom IT, då omfattningen i uppdraget har ökat under lång tid och situationen nu har blivit ohållbar för hanteringen av kommunens IT-drift, -0,4 mkr. För att motverka dessa kostnadsökningar så bedöms 0,6 mkr klaras av genom att inte tillsätta vakanser som uppstår i verksamheten, med en lägre servicepotential som följd. Ytterligare åtgärder för att komma i ekonomisk balans kommer att arbetas fram. Samhällsbyggnadsnämnden -2 mkr. Orsak: Nedskrivning av biogasanläggningen sker med -3,4 mkr eftersom en värdering av anläggningen är genomförd och den visar att tillgången är alldeles för högt värderad. Detta kan till viss del, uppskattningsvis 1,4 mkr, återhämtas t.ex. genom att inte asfaltera redan undermåliga gator och vägar, med kapitalförstörelse som följd. Ytterligare åtgärder för att komma i ekonomisk balans kommer att arbetas fram. Miljö- och byggnämnden 0 mkr. Orsak: Räddningstjänsten måste hantera konsekvenserna av att ingen effektivisering skett i form av inträde i något räddningstjänstförbund. Detta får hanteras inom befintligt ekonomiskt utrymme. Utbildningsnämnden 2 mkr. Orsak: Efter kommunfullmäktiges beslut att skolorganisationen ska se ut som den gör så har förvaltningen arbetat utifrån de förutsättningarna. Med det elevunderlag som bedöms finnas på Tingbergsskolan till hösten är det inte möjligt att bedriva undervisning utan att ha ett flertal deltidstjänster alternativt att lärare behöriga i vissa ämnen även undervisar i ämnen som de inte är behöriga i, vilket inom kort kommer att innebära att lärarna inte får sätta betyg i de obehöriga ämnena. Utöver detta så kommer upprustning att krävas av de lokaler som de äldre eleverna vistas i, vilket inte ingår i det bedömda underskottet ovan. Även gymnasiesärskolan bedöms ha svårighet att klara sin verksamhet med tilldelade resurser. Vid ett tillskott i resurserna till skolan så hamnar cirka 20 % hos externa utförare och inte i den egna verksamheten. Åtgärder för att komma i ekonomisk balans kommer att arbetas fram. Kultur- och fritidsnämnden: 0 mkr. Orsak: Stora delar av verksamheten är inte styrd av lagkrav och bedömningen är att det går att genomföra åtgärder som snabbt ger en ekonomiskt positiv effekt. Individnämnden ; -2 mkr. Kostnaderna för placeringar av främst barn och unga, men i viss mål även vuxna missbrukare, fortsätter att öka. Åtgärder för att nå ekonomisk balans kommer att arbetas fram. sid 2/3

49 sid- 3 - Omsorgsnämnden -3 mkr. Orsak: Under perioden januari till och med mars så har kommunen med råge passerat hela föregående års kostnad för utskrivningsklara patienter. Inflödet av behövande är stort och för att motverka onödigt dyra placeringar på sjukhus inrättas fler korttidsplatser i kommunen, likväl som en utökad hemtjänst. Detta kommer att bli problematiskt inom befintliga ekonomiska resurser, men åtgärder för att uppnå ekonomisk balans kommer att arbetas fram. Överförmyndarnämnden; 0 mkr. Orsak: Ännu då länge finns inget som visar på att vare sig något positivt eller negativt resultat kommer att finnas vid årets slut. Det går att få en relativt snabb positiv effekt på kostnadsbilden genom att rikta åtgärder mot verksamheter som inte är tvingande enligt lag och där de rörliga kostnaderna är stora i förhållande till de fasta. Inom kultur- och fritidsnämndens verksamhetsområde bedöms det finnas ett flertal sådana och genom ett snabbt agerande skulle åtminstone 1 mkr kunna återhämtas under året. Baserat på ovanstående föreslås ingen resultatförsämring och ingen omfördelning från samhällsbyggnadsnämnden till utbildningsnämnden, vilket var grunderna i uppdraget. Istället föreslås en omfördelning från kultur- och fritidsnämnden med tkr till förmån för utbildningsnämnden, ingen resultatförsämring. I övrigt kommer det att krävas en hel del åtgärder bland styrelse och nämnder för att uppnå ekonomisk balans. Beslutsunderlag Ekonomichefens skrivelse 2014/KS Finansiering Omfördelningar inom och mellan nämnder. Förslag till beslut Kommunfullmäktige justerar budgeten för kultur- och fritidsnämnden med tkr och för utbildningsnämnden med tkr. Övriga nämnder får anpassa sin verksamhet, med möjliga kvalitetsförsämringar som följd, för att inte överskrida sin budgeterade nettokostnad. Peter Jimmefors ekonomichef Beslutet expedieras till Samtliga nämnder/förvaltningschefer/ekonomer sid 3/3

50 .~< _~n W'~' ~~ \:-~_:/ LILLA EDETS KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Svar på medborgarförslag om att arrangera "Öppen scen" Dnr 2014/KSOOå9 Sammanfattning Totalt inkom nio stycken medborgarförslag. Demokratigruppen har utsett Ida Dahlgren till vinnare i tävlingen Medborgarförslag. Hennes föreslag är en öppen scen för talanger, Ärendet har remitterats till kultur och. fritidsnämnden som föreslår kommunfullmäktige att bifalla medborgarförslaget. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunsekreteraren, daterad Kultur och. fritidsnämndens pr~toko112014~03~25 ~ Kultur- och fritidsnämndens protoko Medborgarförslaget från Ida Dahlgren Finansiering Förslaget inryms ikultur-ach fritidsnämndens budet. Aråetsutskot#ets beslutsförslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige bifaller medborgarförslaget "Öppen scen" och uppdrar åt kulturoch fritidsnämnden. att genomföra date

51 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Maria Olegård Kommunstyrelsen Svar på medborgarförslag om att arrangera "Öppen scen" Dnr 2014/KS0039 Sammanfattning Totalt inkom nio stycken medborgarförslag. Demokratigruppen har utsett Ida Dahlgren till vinnare i tävlingen Medborgarförslag. Hennes föreslag är en öppen scen för talanger. Ärendet har remitterats till kultur- och fritidsnämnden som föreslår kommunfullmäktige att bifalla medborgarförslaget. Ärendet Demokratigruppen utlyste hösten 2013 en tävling. Tävlingens syfte var att låta ungdomarna vara en del av den demokratiska processen. Genom att delta i tävlingen ges ungdomarna möjlighet att lämna förslag på förbättringar i sin närmiljö samtidigt som kommunen får veta vad som engagerar ungdomarna. Medborgarförslagstävlingen är för ungdomar i år 7-9 på Tingbergsskolan, Fuxernaskolan och Nya Skolan. Medborgarförslaget ska vara ett konkret förslag på något de vill förändra i Lilla Edets kommun. Förslaget ska handla om sådant som kommunen ansvarar för och som är kopplat till skolan eller fritiden. Vinnaren får följa med våra kommunalråd och ta del av vad de gör under en dag. Kultur- och fritidsnämnden konstaterar att det redan finns ideella aktörer som ordnar öppen scen på bland annat Folkets Hus, som skulle kunna inrymma även det vinnande förslaget. Vidare kan Muskikskolan i samband med sina konserter också anordna öppen scen. Arrangemanget kan eventuellt också anordnas i samband med en planerad ungdsomfestival på Ljudaborg och kanske även i Strömsparken, förutsatt att det inte krävs allt för mycket kringutrustning. Öppen scen bör inte förläggas till fredagar eller lördagar, utan helst till en vardagkväll, för att slippa ordna med ordningsvakter och polistillstånd. Beslutsunderlag Kultur- och fritidsnämndens protokoll Kultur- och fritidsnämndens protokoll Medborgarförslaget från Ida Dahlgren

52 sid- 2 - Finansiering Förslaget inryms i kultur-och fritidsnämndens budget. Förslag till beslut Kommunfullmäktige bifaller medborgarförslaget Öppen scen och uppdrar åt kulturoch fritidsnämnden att genomföra det. Maria Olegård kommunsekreterare Beslutet expedieras till Kultur- och fritidsnämnden Ida Dahlgren sid 2/2

53 Maria Olegård Från: Skickat: den 11 november :24 Till: Kommunen Ämne: Inkommet medborgarförslag Namn och kontakt Ida Dahlgren S. Ledningsgatan Lilla Edet Skola Nya Skolan Klass 9 Mitt/vårt förslag Mitt förslag är att annordna en såkallad ''öppen scen'' ett par gånger om året. Det menas med att folket i lilla edets kommun (angränsande kommuner är givetvis också välkomna) får anmäla sig med ett nummer och sedan uppträda och framför det för puplik. Det är gratis och tillgängligt för alla såklart. Beskriv och motivera ditt/ert förslag Lilla Edet kanske är litet. Men jag tror utan tvekan att det finns hur mycket talang som helst som ännu inte visats. En öppen scen skulle vara en möjlighet att få folk att visa vad de kan, samtidigt som man skapar underhållning och trevlig stämning för varandra. Dra en rolig historia, sjung, dansa, eller trolla. Det kan vara i princip vad som helst. Detta bidrar till en gemenskap i kommunen. Eftersom det är både roligt att delta och titta på gör det ju också att det blir något som folket kan se fram emot. Dessutom har vi de bästa förutsättningarna för att kunna driva en sådan här typ av verksamhet. Vi har folketshus som är en perfekt lokal med både scen och plats för publik. Man skulle också kunna fixa lite mer utrustning som t.ex mikrofoner eller förstärkare om det behövs. Det som är så bra med öppen scen är att det riktar sig mot alla, äldre som yngre och alla är välkomna. Sälj lite popcorn, dricka eller liknande åt folket vid ingången och låt inträdet vara gratis (Det gör att fler faktiskt vill gå dit) Jag tror att detta förslaget skulle uppskattas av många runt om i kommunen för jag vet att all dold talang finns därute någonstans, så varför inte ta fram den? 1

54

55 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /ULN009 Kompletteringsinformation avseende medborgarförslag Öppen scen Sammanfattning Ett antal medborgarförslag deltog i en demokratitävling och förslaget Öppen scen från Ida Dahlgren blev utsedd till vinnande förslag. I samtal med Ida framkom det att hennes förväntningar motsvarades av Tjörn kommuns upplägg kring öppen scen, som är ganska omfattande. De har spelningar på öppen scen en fredag i månaden under terminerna på en fritidsgård. Arrangemanget kräver ett flertal närvarande personal i form av ljud- och ljustekniker, fritidsledare, ordningsvakter med fler. Arrangemanget har vid flera tillfällen urartat med polisingripanden på grund av bland annat drogpåverkad ungdomspublik. Kultur och fritid konstaterar att det i dagsläget inte finns resurser, vare sig personellt, lokalmässigt eller pekuniärt för ett sådant upplägg här i kommunen. Däremot finns ideella aktörer som redan ordnar öppen scen på bland annat Folkets Hus, som skulle kunna inrymma även det vinnande förslaget. Vidare kan Musikskolan i samband med sina konserter också anordna öppen scen. I samtliga fall krävs föranmälan för att lämplig ljud- och i förekommande fall, ljusutrustning ska kunna riggas och för att arrangemangen ska kunna marknadsföras. Arrangemanget kan eventuell också anordnas i samband med en planerad ungdomsfestival på Ljudaborg och kanske även i Strömsparken, förutsatt att det inte krävs allt för mycket kringutrustning. Öppen scen bör inte förläggas till fredagar eller lördagar, utan helst till en vardagskväll, för att slippa ordna med ordningsvakter och polistillstånd. Beslutsunderlag Medborgarförslag Öppen scen. Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden noterar informationen och godkänner ambitionsnivån. Eva Lejdbrandt Kultur- och fritidschef Beslutet expedieras till Kommunstyrelsen

56

57

58 ./<.b W^ W ~R..T.7. \:_~_:/ LILLA EDET~ KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskotts pro#okoll Ändring av sammanträdesdag för första sammanträdet med nyvalda kommunfullmäktige Dnr 2013/KS0200 Sammanfattning Från och med den 1 februari 2014 har kommunallagen ändrats i vissa delare Bland annat ska ledamöter och ersättare ifullmäktige -väljas för fyra år räknat från ach med den 15 oktober valåret. För att kommunfullmäktiges valberedning ska få mer tid på sig att arbeta föreslås att första sammanträdet med nyvalda kommunfullmäktige hålls den 15 oktober kl 19,00, Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunsekreterarn, daterad Arbetsutskottets beslutsförslag till kommunstyrelsen L Kommunfullmäktige beslutar att sammanträda den 15 oktober 2014 kl Kommunfullmäktige beslutax att mötet den 5 november 2014 kl 19,00 utgår n _! _, l ~~') ~ j1~ /,

59 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Maria Olegård Kommunstyrelsen Ändring av sammanträdesdag för första sammanträdet med nyvalda kommunfullmäktige Dnr 2013/KS0200 Sammanfattning Från och med den 1 februari 2014 har kommunallagen ändrats i vissa delar. Bland annat ska ledamöter och ersättare i fullmäktige väljas för fyra år räknat från och med den 15 oktober valåret. För att kommunfullmäktiges valberedning ska få mer tid på sig att arbeta föreslås att första sammanträdet med nyvalda kommunfullmäktige hålls den 15 oktober kl Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att sammanträda den 15 oktober 2014 kl Kommunfullmäktige beslutar att mötet den 5 november 2014 kl utgår. Maria Olegård kommunsekreterare

60 .r..r, '~' ~ LILLA EDETS Q~ ~~ Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Uppföljning av nämndernas internkontrollplaner 20'13 Dnr 2012/KS0267 Sammanfattning Enligt internkontrollreglementet ska varje nämnd anta en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen, Nämnden ska i samband med årsredovisningens upprättande rapportera resultatet från uppföljningen av den interna kontrollen inom nämnden. till kommunstyrelsen, Samtliga nämnder utom miljöin och byggnämnden har antagit internkontrollplan för 2013e Av de nämnder som antabit interkontrollplan är det endast kultur- och fritidsnämnden som inte redovisat resultatet av uppföljningen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunchefen, daterad 2014~03~24 Arbetsutskottets beslutsfiörslag till kommunstyrelsen 1 o Kommunstyrelsen uppmanar kultur- och fritidsnämnden att snarast genomföra uppföljning av internkontro samt redovisa uppföljningen till kommunstyrelsen, 2. Kommunstyrelsen uppmanar miljö och byggnämnden att följa interkontrollreglementet och anta en särskild plan 2014 för upp%ljning av den interna kontrollen samt att följa upp densamma. 3, Kommunstyrelsen bedömer den interna kontrollen är genomförd på ett tillfredställande sätt av individnämnden, omsargsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, utbildningsnämnden och överförmyndarnämndeno

61 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Lena Palm Kommunstyrelsen Uppföljning av nämndernas internkontrollplaner 2013 Dnr 2012/KS0267 Sammanfattning Enligt internkontrollreglementet ska varje nämnd anta en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen. Nämnden ska i samband med årsredovisningens upprättande rapportera resultatet från uppföljningen av den interna kontrollen inom nämnden till kommunstyrelsen. Samtliga nämnder utom miljö- och byggnämnden har antagit internkontrollplan för Av de nämnder som antagit interkontrollplan är det endast kultur- och fritidsnämnden som inte redovisat resultatet av uppföljningen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunchefen Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen uppmanar kultur- och fritidsnämnden att snarast genomföra uppföljning av internkontroll 2013 samt redovisa uppföljningen till kommunstyrelsen. 2. Kommunstyrelsen uppmanar miljö- och byggnämnden att följa interkontrollreglementet och anta en särskild plan 2014 för uppföljning av den interna kontrollen samt att följa upp densamma. 3. Kommunstyrelsen bedömer den interna kontrollen är genomförd på ett tillfredställande sätt av individnämnden, omsorgsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, utbildningsnämnden och överförmyndarnämnden. Lena Palm kommunchef Beslutet expedieras till Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och byggnämnden Individnämnden Omsorgsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Utbildningsnämnden Överförmyndarnämnden

62 .~. _~, W W DILLA EDETS \._~_/ KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Samråd angående ändring av vindbruksplan i Ale kommun Dnr 2014/KS0086 Sammanfattning Ale kommun har gett Lilla Edets kommun möjligheten att yttra sig öser ändring av vindbrulcsplanen. Vindbruksplanen är ett tillägg till Ale kommuns Översiktsplan. 07e Ändringen innebär att område C, D och E upphör som möjliå utbyggnation för vindbruk Områdena berör inte Lilla Edets kommun. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från mark- och exploateringschefen daterad 2014~Oå-25 SamrådshandlinD: Ale kommuns vindbrulcsplan, tillägg till Ale ÖP 07, Arbetsutskottets beslutsförslag till kommunstyrelsers 1. Komr~lunstyrelsen meddelar att Lilla Edets kommun tackar för xn.öjligl~eten till y-ktrande. ~~ Kommunstyrelsen ililla Edets kommun har inga synpunkter på Ale kornmuns ändring av vindbruksplan. ~~~

63 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Cecilia Friberg Kommunstyrelsen Samråd angående ändring av vindbruksplan i Ale kommun Dnr 2014/KS0086 Sammanfattning Ale kommun har gett Lilla Edets kommun möjligheten att yttra sig över ändring av vindbruksplanen. Vindbruksplanen är ett tillägg till Ale kommuns Översiktsplan 07. Ändringen innebär att område C, D och E upphör som möjlig utbyggnation för vindbruk. Områdena berör inte Lilla Edets kommun. Beslutsunderlag Samrådshandling: Ale kommuns vindbruksplan, tillägg till Ale ÖP 07. Förslag till beslut Lilla Edets kommun tackar för möjligheten till yttrande. Lilla Edets kommun har inga synpunkter på Ale kommuns ändring av vindbruksplan. Cecilia Friberg Mark- och exploateringschef Beslutet expedieras till Ale kommun Cecilia Friberg.

64

65 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl / ADM Maud Wik Svar på remiss Dnr 2014/0303 Sammanfattning Länsstyrelsen Västra Götalands län önskar yttrande på remiss angående regional handlingsplan för klimatanpassning. Ärendet Länsstyrelsen Västra Götalands län har tagit fram en handlingsplan för klimatanpassningsplan för Västra Götalands län. Handlingsplanen syftar till att vara en vägledning för det fortsatta lokala och regionala arbetet i länet. Länsstyrelsen Västra Götalands län önskar svar på följande frågor: Är åtgärderna relevanta och bra formulerade Saknas någon åtgärd Finns invändningar mot någon åtgärd Är prioriteringsordningen rimlig Övriga synpunkter Åtgärderna är indelade i tre prioriteringsklasser. Prioriteringsklass 1, genomförande Enligt åtgärdlistan bör alla kommuner utse och ge mandat till en person/grupp som samordnar klimatanpassningsarbetet inom hela kommunen. Kommunerna bör integrera klimatanpassningsfrågor i sin risk- och sårbarhetsanalysprocess Vidare bör klimatanpassning integreras i högre utsträckning inom fysiska planeringen. Kommunerna bör i ÖP, FÖP och i program för detaljplaner planlägga mark i syfte att vid höga flöden göra plats för vatten samt kartlägga översvämnings- och skredriskområden. Kommunerna bör planera för viktiga ekosystemtjänster i och kring tätorterna Prioriteringsklass 2, genomförande Kommunen bör aktivt ta ställning till behovet av klimatanpassningsåtgärder (kommunal klimatanpassningsplan). Kommunerna bör se över hur samhällsviktig verksamhet inom kommunen klarar klimatrelaterade risker såsom värmeböljor och översvämningar (riskoch sårbarhetsanalys). Lokala vattenförsörjningsplaner som tar hänsyn till klimatförändringarnas påverkan bör tas fram. Omhändertagande av dagvatten bör ske. Kommuner bör intensifiera sitt arbete med inrättande av vattenskyddsområden.

66 sid- 2 - Analysera och genomföra åtgärder på vattenverk för att hantera försämrad råvattenkvalitet. Utöka tillsynen på kommunens avloppsverk och ledningsnät. Alla kommuner bör arbeta med sitt jordbruks/skogsbruksmarkinnehav så att de går före med gott exempel genom att klimatanpassa både naturmiljön och påverkan på bebyggelse. Alla kommuner bör se över de markavvattningsföretag som de är delaktiga i eller som de släpper vatten till. Prioriteringsklass 3, genomförande Kommunen bör inventera och kartlägga utsatta grupper vid värmebölja för att kunna genomföra riktade insatser i händelse av vädervarning för värmebölja. Underlag Följebrev och sändlista Remissversion Åtgärdslista Remissversion Regional handlingsplan för klimatanpassning Finansiering Alla förslag enligt åtgärdslistan bör enligt länsstyrelsen finansieras genom kommunens ordinarie budget. Endast förslaget om att kommunerna bör integrera klimatanpassningsfrågor i sin risk- och sårbarhetsanalysprocess i inventering, värdering och scenariobedömningar av risker, har finansieringen föreslagits enligt anslag 2:4 krisberedskap. Förslag till yttrande Förslagen enligt åtgärdslistan är ur klimatförändringssynpunkt välgrundade. Om kommunen ska kunna genomföra alla föreslagna åtgärder inom prioriteringsklass 1 och Prioriteringsklass 2 inom föreslagen tidsperiod, behöver kommunen ha hjälp med statlig finansiering. Ska kommunen finansiera alla åtgärder inom nuvarande ekonomiska ramar måste tidsperioden utökas väsentligt. Maud Wik samhällsbyggnadschef Beslutet expedieras till Kommunstyrelsen sid 2/2

67

68

69

70

71 Remissversion Regional handlingsplan för klimatanpassning Västra Götalands län Denna sida ska ersättas med en riktig framsida med slutligt bildval. REMISSVERSION

72 Remissversion Förord Skrivs till slutversionen

73 Remissversion Innehållsförteckning Regional handlingsplan för klimatanpassning Västra Götalands län1 Förord... 2 Sammanfattning Läsanvisning Varför en regional handlingsplan? Länsstyrelsens uppdrag Tolkning av uppdraget Tidsperspektiv Mål för Länsstyrelsen i Västra Götalands läns regionala handlingsplan för klimatanpassning Analys av nuläge Geografiska variationer och de tre stora utmaningarna Helhetsgrepp är nödvändigt Utmaningar och hinder för att initiera och intensifiera klimatanpassningsarbetet på kommunal och regional nivå Kunskap Tydlighet från statlig nivå Ansvarsfrågan Beslutsfattande Finansieringsfrågan Övergripande planer, strategier och organisation på kommunal nivå Klimatanpassning i fysisk planering - bebyggd miljö, infrastruktur, tekniska försörjningssystem Planeringsunderlag gällande översvämnings- och skredrisker Människors hälsa och säkerhet - risk och sårbarhet och krisberedskap Vattenkvalitet och dricksvattenförsörjning Areella näringar - Jordbruk och Skogsbruk Naturmiljö Kulturmiljö Samverkan för klimatanpassning Kommunernas behov och önskemål om stöd i klimatanpassningsarbetet Åtgärder för klimatanpassning av Västra Götalands län Åtgärder på olika nivå Prioritering av åtgärder Nationell nivå Länsnivå Kommunal nivå Samverkan mellan olika nivåer

74 Remissversion Uppföljning av åtgärder i handlingsplanen Arbetsprocess och metod Konsekvenser och anpassningsbehov De olika stegen i processen Samrådsredogörelse Länets framtida klimat Bilaga 1 Relaterade dokument Energi- och klimatstrategi Regional risk- och sårbarhetsanalys Länsstyrelsen åtgärdsplan för en bättre vattenmiljö Prioriterat åtgärdsarbete Åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt Miljömål Landsbygdsprogrammet Bilaga 2 Länsstyrelsens pågående och genomförda projekt Västra Götaland i ett förändrat klimat Stigande vatten en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden Klimatanpassning av Viskans avrinningsområde - pilotprojekt Klimatanpassning och kompetenshöjning inom areella näringar, KLOKA Hotade maritima kulturmiljöer - översiktlig probleminventering inom låglänta kustnära områden Kulturarvet och klimatförändringarna Skydd av naturområden i ett förändrat klimat Grön infrastruktur och ökad kunskap om ekosystemtjänster för bättre klimatanpassning Konsekvenser på naturvärden av skred-, erosions- och översvämningsåtgärder Workshopar om sårbarhetsbedömningar av klimatrelaterade händelser Vill du veta mer om Länsstyrelsens arbete med klimatanpassning?

75 Remissversion Sammanfattning Skrivs till slutversionen

76 Remissversion Läsanvisning Här får du en kort redovisning av innehållet i handlingsplanens olika delar och hur de hänger ihop. Kapitlet Varför en regional handlingsplan? sätter ramarna för dokumentet och beskriver Länsstyrelsens tolkning av uppdraget, tidsperspektiv och mål. Kapitlet Analys av nuläge utgör Länsstyrelsens analys av nuläget gällande behov av anpassning och pågående klimatanpassningsarbete i länet. Kapitlet utgör en del av den grund som åtgärdslistorna baseras på. Kapitlet Åtgärder för klimatanpassning av Västra Götalands län utgör själva handlingsplanen. Här finns listat de åtgärder på nationell, läns- och kommunal nivå som Länsstyrelsen har identifierat som viktiga för att komma framåt i klimatanpassningsarbetet. Om du inte vill sätta dig in i hela dokumentet utan bara vill veta vilka åtgärder som Länsstyrelsen förespråkar är det detta kapitel du ska fokusera på. I remissversionen ligger själva åtgärdslistorna i en separat Excelfil. Kapitlet Uppföljning av åtgärder i handlingsplanen beskriver hur åtgärderna kommer att följas upp och hur handlingsplanen uppdateras. Kapitlet Arbetsprocess och metod beskriver hur handlingsplanen har tagits fram. Kapitlet Samrådsredogörelse redogör för synpunkter som Länsstyrelsen inte har haft möjlighet att ta hänsyn till i slutversionen efter remissrundan. Kapitlet Länets framtida klimat ger en kort sammanfattning av den regionala klimatanalys som klimatanpassningsarbetet på länsnivå utgår ifrån. Bilaga 1Relaterade dokument beskriver vilka andra dokument och rapporter som Länsstyrelsen har tagit fram eller arbetar med och som har kopplingar till handlingsplanen. Bilaga 2Länsstyrelsens pågående och genomförda projekt beskriver kortfattat de projekt som hittills genomförts med finansiering från anslag 1:10 Klimatanpassning. Regional handlingsplan för klimatanpassning av Västra Götalands län finns också i en komprimerad populärversion (kommer att sammanställas efter att planen är beslutad)

77 Remissversion Varför en regional handlingsplan? Klimatförändringarna är en realitet redan idag och kommer enligt de senaste forskningsrönen att leda till ytterligare förändrade nederbördsförhållanden, ökade dygnstemperaturer, förhöjda vattennivåer, ökad risk för ras och skred och mer frekventa extrema vädersituationer i framtiden. Klimatförändringarna påverkar stora delar av samhället och naturmiljön och tar inte hänsyn till geografiska gränser. Detta innebär att vi måste arbeta gemensamt för att anpassa vårt samhälle och skydda vår naturmiljö utifrån dessa nya förutsättningar. 1 Klimatanpassning handlar om anpassning av naturliga eller mänskliga system till en faktisk eller förväntad förändring i klimatet som minskar sårbarheter eller tillvaratar möjligheter 2. Västra Götalands län står som en följd av pågående och framtida klimatförändringar främst inför utmaningar, men även i viss mån möjligheter, huvudsakligen inom de areella näringarna. Den här handlingsplanen är ett verktyg för att bemöta främst utmaningarna. De åtgärder som den här handlingsplanen lyfter fram berör åtgärder för att möta lokala och regionala konsekvenser av klimatförändringarna. Det är dock viktigt att i arbetet ha med även ett nationellt och ett globalt perspektiv. De konsekvenser som klimatförändringen får i andra delar av världen, kommer att drabba också Västra Götalands län. Detta gäller till exempel frågor som livsmedelsförsörjning, produktion och transporter av kritiska produkter, IT-störningar på grund av störningar i datalagring, social oro och väpnade konflikter där påfrestningar orsakade av klimatförändringarna kan förvärra existerande hot och konflikter, smittspridning och säkerhetspolitiska frågor Länsstyrelsens uppdrag Länsstyrelserna har sedan 2009 haft i uppdrag att samordna och driva det regionala klimatanpassningsarbetet i länen. År 2013 utökade regeringen länsstyrelsernas uppdrag: Länsstyrelserna ska sammanställa, redovisa och göra jämförelser av det klimatanpassningsarbete som sker på kommunal nivå. Utgångspunktför arbetet bör vara bedömningar om sårbarhet för klimatförändringar och behov av klimatanpassning. Länsstyrelserna ska sedan efter samråd med berörda aktörer utarbeta regionala handlingsplaner för klimatanpassning till vägledning för det fortsatta lokala och regionala klimatanpassningsarbetet. Uppdraget ska delrapporteras senast den 1oktober 2013 samt slutrapporteras till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 30 juni Tolkning av uppdraget Den regionala handlingsplanen för klimatanpassning är ett strategiskt dokument. Regleringsbrevets skrivning att handlingsplanen ska fungera som vägledning för 1 På klimatanpassningsportalen kan du läsa mer om klimatförändringen och påverkan på samhället. Klimatanpassningsportalen SMHI 2 IPCC

78 Remissversion fortsatt klimatanpassningsarbete, tolkar Länsstyrelsen som att den ska innehålla Länsstyrelsens rekommendationer kring vilka åtgärder som behöver genomföras av olika aktörer för att anpassa Västra Götalands län till ett förändrat klimat. Länsstyrelsen anser också att begreppet handlingsplan innefattar att konkreta åtgärder specificeras och följs upp. De åtgärder som specificeras i handlingsplanen där Länsstyrelsen står som ansvarig, betraktas som styrande för Länsstyrelsens arbete med klimatanpassning Tidsperspektiv Handlingsplanen utgår från de konsekvenser och behov av klimatanpassning som vi kan se idag och förvänta oss fram till år Klimatförändringarna kommer dock inte att avstanna vid sekelskiftet, utan konsekvenser kommer att fortsätta uppträda även efter år Detta ställer krav på flexibilitet i de långsiktiga investeringar för klimatanpassning som vi vidtar för att möta de utmaningar som klimatförändringarna för med sig. Vilka konsekvenser vi drabbas av på lång sikt beror dels på hur mycket och hur snabbt de globala utsläppen av klimatpåverkande växthusgaser kan/kommer att minska, dels på hur väl vi lyckas med att anpassa samhället till nya förutsättningar Mål för Länsstyrelsen i Västra Götalands läns regionala handlingsplan för klimatanpassning Det övergripande målet för Länsstyrelsens arbete med klimatanpassning är Ett samhälle som står robust inför klimatförändringar. Utifrån uppdraget i regleringsbrevet (se ovan) har Länsstyrelsen i Västra Götalands län formulerat tre mål för den regionala handlingsplanen: 1. Handlingsplanen bidrar till arbetet med att utveckla ett långsiktigt robust samhälle. 2. Handlingsplanen utgör utgångspunkt för det fortsatta klimatanpassningsarbetet på regional och kommunal nivå. 3. Handlingsplanen vägleder Länsstyrelsen, kommunerna och övriga berörda aktörer i arbetet med konkreta åtgärder för att klimatanpassa Västra Götalands län

79 Remissversion Analys av nuläge Det här kapitlet innehåller Länsstyrelsens analys av nuläget gällande behov av klimatanpassning och pågående klimatanpassningsarbete i länet. Nulägesanalysen baseras på: Resultaten från den webbenkät som skickades till kommunerna i länet under Resultaten från den workshopserie som genomfördes som en del i processen att ta fram den här regionala handlingsplanen. Slutsatser från Länsstyrelsens rapport Västra Götaland i ett förändrat klimat (rapport 2012:42). Kunskap som genererats genom genomförda och pågående klimatanpassningsprojekt och löpande verksamhet Geografiska variationer och de tre stora utmaningarna Västra Götalands län drabbas av ett flertal effekter orsakade av klimatförändringarna. De största och i dagsläget tydligaste problemen är stigande havsnivåer, översvämningsproblematiken vid Vänern och skredriskerna i Göta älv. Dessa är stora utmaningar i dag, vilka kommer att förvärras i och med klimatförändringarna. Stigande havsnivåer drabbar länets kustkommuner och påverkar befintlig bebyggelse, verksamheter och värdefulla kultur- och naturmiljöer. Havsnivåhöjningen innebär en stor utmaning, både gällande att skydda befintliga värden och att planera för ny bebyggelse på ett sätt som inte skapar ytterligare risker och sårbarheter. Översvämningsproblematiken kring Vänern och skredriskproblematiken i Göta älvdalen hänger ihop och frågorna står i fokus redan idag. Att hitta lösningar för att hantera översvämnings- och skredriskerna i Vänern Göta älv är en av de viktigaste klimatanpassningsfrågorna för Västra Götalands län. Hit hör också viktiga frågor som att bevara naturvärden vid åtgärder mot skredrisker, dricksvattenförsörjning från älven och hanteringen av områden med förorenad mark Helhetsgrepp är nödvändigt Frågorna kring översvämningar och skred berör också många andra vattendrag och områden och är de viktigaste och mest akuta att hantera för länet ur ett klimatanpassningsperspektiv. Det finns dock även behov av att ta ett helhetsgrepp och även arbeta med andra risker kopplade till klimatförändringarna, så som värmeböljor, smittrisker, vattenkvalitetsfrågor, livsmedelsförsörjning och riskerna kopplade till invasiva arter och förlust av biologisk mångfald Utmaningar och hinder för att initiera och intensifiera klimatanpassningsarbetet på kommunal och regional nivå För att klimatanpassningsarbetet ska komma igång på kommunal nivå är Länsstyrelsens bedömning att det behövs kunskap, organisation, rutiner och mandat att arbeta med frågan. Detta kräver i sin tur att frågor kring ansvar, finansiering, lagar - 9 -

80 Remissversion och riktlinjer reds ut och att Länsstyrelsen intensifierar sitt arbete med att stötta kommunerna i att få till den samverkan och samordning som krävs för att genomföra gränsöverskridande klimatanpassningsåtgärder Kunskap Frågan om klimatförändringarna upplevs av många fortfarande som kontroversiell. Behovet av satsningar på klimatanpassningsinsatser ifrågasätts på såväl tjänstemannanivå som på politisk nivå. Svåra avvägningar mellan långsiktiga klimatanpassningsinvesteringar och satsningar på mer vardagsnära tjänster som till exempel vård, skola och omsorg lyfts fram. Kommunerna efterlyser kompetensutveckling av tjänstemän och politiker inom den kommunala förvaltningen på klimatanpassningsområdet. Ansvaret för klimatanpassningsarbetet faller nästan helt på kommunerna, som har mycket olika förutsättningar att ta sig an denna utmaning Tydlighet från statlig nivå Kommunerna efterfrågar en ökad tydlighet från statlig nivå för att få bättre genomslag i klimatanpassningsarbetet. Konkreta beslut, riktlinjer och prioriteringar skulle underlätta för kommunerna att driva klimatanpassningsarbetet. Högre grad av samordning behövs mellan sektorsmyndigheter och departement på nationell nivå. Länsstyrelsens bedömning är att det finns ett behov av att se över lagstiftningen för att underlätta genomförande och uppföljning av klimatanpassningsåtgärder Ansvarsfrågan Klimatanpassningsarbetet är tvärsektoriellt och berör många olika verksamhetsområden på både kommunal, regional och nationell nivå. Det innebär att det är svårt att peka ut ett ansvarigt organ som driver frågan och det finns en osäkerhet om vem som har ansvar för vad. Att organisera klimatanpassningsarbetet upplevs som en stor utmaning av flera kommuner. Klimatanpassning kräver också en hög grad av samverkan och samordning mellan ett flertal olika aktörer, vilket i sig innebär omfattande och resurskrävande processer för att få till stånd åtgärder i praktiken. Otydligheten i ansvarsfrågan gällande klimatanpassningsåtgärder är ett hinder för att driva klimatanpassningsarbetet framåt på ett effektivt sätt. Ett tydliggörande kring vad som gäller avseende ansvarsfördelning skulle bidra till att sätta fart på klimatanpassningsarbetet Beslutsfattande Beslutsfattande kring klimatanpassningsåtgärder är en utmaning på grund av frågans inneboende osäkerhet och långsiktighet. Angreppssättet tenderar att vara reaktivt istället för proaktivt. Ofta har klimatanpassningsåtgärder kommit till stånd först efter att en allvarligare händelse inträffat. Att fatta politiska beslut om stora investeringar vars effekt blir tydlig långt fram i tiden är en utmaning. I många fall kan åtgärder behöva vidtas på ett område som geografiskt och administrativt är åtskilt från det område där effekten förväntas uppstå. Detta gäller till exempel åtgärder för att minska översvämningsrisker utmed ett vattendrag Finansieringsfrågan Det råder osäkerhet kring hur klimatanpassningsåtgärder ska finansieras. Det är i många fall svårt att definiera vem som har nytta av och därmed bör finansiera en

81 Remissversion viss åtgärd. Många kommuner ställs också inför frågan om stora kostsamma investeringar som en enskild kommun har mycket svårt att hantera utifrån kommunens normala budget. Svårigheter med finansiering stoppar eller försenar i flera fall redan identifierade och utredda klimatanpassningsåtgärder Övergripande planer, strategier och organisation på kommunal nivå Många kommuner arbetar med specifika frågor kopplade till klimatanpassning, däribland hanteringen av översvämnings- och skredrisker. Det finns dock behov av att utveckla ett mer tvärsektoriellt övergripande klimatanpassningsarbete på kommunal nivå där utmaningar diskuteras mer övergripande inom olika verksamhetsområden. Organisation, ansvarsfördelning och mandat att arbeta med frågan är avgörande för kommunernas förutsättningar att arbeta med klimatanpassning. Det är viktigt att komma ihåg att Västra Götaland är ett stort län och att behovet av klimatanpassningsinsatser därmed ser olika ut i olika kommuner och i olika delar av länet på grund av olika förutsättningar och utsatthet för klimatförändringarnas konsekvenser. Länsstyrelsen behöver därför arbeta vidare med att ge mer riktat stöd utifrån de olika behov som finns i kommunerna gällande klimatanapassning, både utifrån riskbild och vilka resurser kommunerna har för arbetet Klimatanpassning i fysisk planering - bebyggd miljö, infrastruktur, tekniska försörjningssystem På strategisk nivå, i översiktsplaner eller i särskilda strategidokument, har arbetet med klimatanpassning inte kommit särskilt långt totalt sett i länet. Problembilden för våra 49 kommuner är mycket varierad med avseende på omfattning och inriktning av problemen. Vi har 12 kustkommuner bland annat Göteborg och Uddevalla, som redan idag drabbas av översvämningar och som har stora utmaningar framför sig på grund av stigande havsnivåer. De 8 kommunerna runt Vänern har sin problembild på grund av ökad nederbörd. Göta Älvdalen (främst Lilla Edet och Ale) har sin skredriskproblematik. För vissa av dessa kommuner som har mer eller mindre akuta problem riktas fokus på det enskilda överhängande problemet och tid och kraft räcker inte till det långsiktiga strategiska arbetet Kommunerna runt Vänern har ett etablerat samarbete där man tar fram gemensamt underlag. Hanteringen av skredriskproblematiken i Göta Älvdalen håller på att organiseras. Stora ansträngningar krävs föra att komma framåt i arbetet med skydd av tätorter och städer på grund av höjda havsnivåer. Den alltid återkommande frågan är ansvarsfördelningen för finansieringen av klimatanpassningsåtgärderna av de översvämningshotade städerna vid kusten och Vänern samt skredsäkringen av Göta älv. Oklarheterna kring ansvaret för klimatanpassningen bidrar till att arbetet lokalt går sakta framåt. Utifrån ett helhetsperspektiv anser Länsstyrelsen att kommunerna behöver arbeta mer med strategisk planering. Policydokument och strategier för hur kommunen ser på klimatanpassning kan ligga till grund för både översiktsplanering, planbesked och bygglovgivning. En kommuntäckande översiktsplan är dock övergripande och kan bara behandla klimatanpassningsfrågorna mer principiellt

82 Remissversion För att åstadkomma integrerade helhetslösningar är det dock angeläget att hantera klimatanpassningsfrågan tillsammans med alla andra sakfrågor som behöver lösas för en tätort. Fördjupade översiktsplaner (FÖP) för de tätorter och samhällen som ligger i riskzoner för översvämningar kan vara ett sätt. Planprogram för större geografiska områden ett annat. I detaljplaner blir det vanligen bara fokus på att hantera bland annat översvämningsfrågan eller den lokala grönstrukturen för den begränsade yta som planområdet omfattar. I de flesta fall är detaljplaner kompletteringar till befintlig bebyggelse i tätorter. Det finns risk för att det inte sker en samordning mellan helhetsperspektivet för hela tätorten och den enskilda detaljplanen, vilket skapar merkostnader för åtgärder för klimatanpassning. Att naturmiljön även i och kring tätorterna får hjälp att behålla eller återskapa fungerande, sammanhängande system med biotoper som genererar ekosystemtjänster, är en viktig del i att anpassa länet till ett förändrat klimat. I samband med detaljplanering i översvämningshotade områden används Länsstyrelsens planeringsunderlag Stigande vatten i mycket stor omfattning av de flesta kommuner i länet. Planeringsunderlaget behöver dock utvecklas för att vara till bättre stöd för planering i befintlig bebyggelse. De faktablad som anger planeringsnivåer i relation till stigande havsnivåer behöver uppdateras med hänsyn till ny kunskap Planeringsunderlag gällande översvämnings- och skredrisker För vissa kommuner är översvämningsfrågan mycket viktig och i fokus, men alla kommuner i länet har inte någon översvämningsproblematik. I översvämningshotade områden är översvämningskarteringar ett mycket viktigt beslutsunderlag. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) arbetar med en vägledning med namnet Översvämningskartering av vattendrag fakta, inspirerande exempel och tips för en bra kartering som kan stödja kommuner i att arbeta metodiskt med översvämningsrisker. Den beräknas bli klar under Analyser gjorda via Geografiska informationssystem (GIS) över förväntad havsnivåhöjning skulle behöva vidareutvecklas och tillgängliggöras som underlag för kustkommunernas planering. Som en grund för detta kan lokala klimatanalyser behöva tas fram. Det är viktigt att områden med ras- och skredrisker utreds vidare för att ge ett bra stöd i kommunernas fysiska planering och för arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser och handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Människors hälsa och säkerhet - risk och sårbarhet och krisberedskap Eftersom risker så som översvämningar, skred och värmeböljor kommer att öka i Västra Götalands län i framtiden, är det viktigt att dessa risker beaktas i kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser och planering för olyckor och extraordinära händelser. Samhällsviktig verksamhet kan komma att utsättas för större påfrestningar till följd av översvämningar, ras och skred, värmeböljor och nya eller förstärkta smittorisker i ett varmare klimat. Flera kommuner kommit igång med att arbeta med detta. Det finns dock behov av stöd och kompetensutveckling för att på ett tydligare sätt på kommunal nivå väga in klimataspekterna i kommunernas krisberedskapsarbete

83 Remissversion Framför allt påverkan på samhällsviktig verksamhet och hälsoeffekter är aspekter där kunskapen behöver öka både på lokal och på regional nivå. Länsstyrelsen genomförde under våren 2014 en utbildningsinsats för länets kommuner i syfte att öka kunskapen dels kring hur klimatanpassning kan integreras i kommunens risk- och sårbarhetsanalys, dels kring hur en sårbarhets- /förmågebeskrivning kan genomföras som en del i arbetet med kommunala riskoch sårbarhetsanalyser. Under dagen fick deltagarna applicera kunskaperna på ett skyfallsscenario Vattenkvalitet och dricksvattenförsörjning Det är viktigt att på kommunal och regional nivå arbeta med frågor kring vattenmiljö, vattenkvalitet och dricksvattenförsörjning och då väga in sårbarheten för negativa effekter av ett förändrat klimat. Risken för negativa effekter finns bland annat beskriven i den åtgärdsplan för en bättre vattenmiljö 3 som Länsstyrelsen nyligen tagit fram. Förslag till styrmedel/verktyg för att minska negativa effekter av ett förändrat klimat på vattenmiljön finns redovisade i 22 kapitlet i planen. Prioriterade områden för Länsstyrelsens åtgärdarbete framgår av nedanstående punkter. Internt tvärsektoriellt arbete för att integrera klimatfrågorna i arbetet för en bättre vattenmiljö. Integrera arbetet för en bättre vattenmiljö i den regionala handlingsplan för klimatanpassning som tas fram under Här kommer även fortsatta klimatuppdrag för Länsstyrelsen detaljeras. Stödja kommunernas arbete med klimatanpassning där även vattenmiljöfrågorna lyfts in. Kapitlet avslutas med en genomgång av enheternas uppdrag och ansvar för att genomföra specifika åtgärder inom de prioriterade områdena under Det övergripande målet för arbetet med att skydda vattenmiljön, vattenkvaliteten och våra råvattentillgångar är enligt riksdagen antagna miljökvalitetsmål och EU:s vattendirektiv att uppnå god eller hög status i samtliga länets vattenförekomster. Arbetet med att ta fram underlag för nytt åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt gällande kommande 6-års period pågår för fullt. Ett kunskapsunderlag i första hand riktat till egna medarbetare, om hur klimatfrågan kan införlivas i vattenförvaltningen, har tagits fram av vattenmyndigheten. Nyckeln till framgång uppges vara samverkan mellan olika myndigheter och att arbeta sektorsövergripande och titta på hela avrinningsområdet. I det nu gällande åtgärdprogrammet för perioden finns bland annat utpekat åtgärder, den så kallade 38-punktslistan, som statliga myndigheter och kommuner behöver genomföra inom ramen för befintligt ansvarför att fastställda miljökvalitetsnormer skall kunna uppnås. Här finns till exempel krav på att kom- 3 Länsstyrelsens åtgärdsplan för en bättre vattenmiljö Prioriterat åtgärdsarbete , Länsstyrelsen i Västra Götalands län. 4 Åtgärdsprogram Västerhavets vattendistrikt , Vattenmyndigheten Västerhavet och Länsstyrelsen i Västra Götalands län

84 Remissversion munerna skall ta fram VA-planer samt inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter. Kommunernas arbete med dricksvattenfrågorna är det som kommit längst i relation till klimatanpassning vad gäller vattenkvalitetsfrågor. Hotet från ett förändrat klimat är påtagligt för dricksvattenförsörjningen genom ökad risk för försämrad råvattenkvalitet med bland annat mikroorganismer. Dricksvattenförsörjningen är ett område som kommunerna har ansvar för att lösa. Potentiellt finns stora samhälleliga effekter av problem med dricksvattnet, och det kan också bli dyrare att skjuta problemet framför sig. Generellt är det ett eftersatt område rent investeringsmässigt, vilket aktualiserar frågan om finansiering. Länsstyrelsen anser att det är positivt att många kommuner arbetar över kommungränser och att många anser att vattenråden kan vara ett forum även för att diskutera klimatanpassning. Vattenråden samlar olika intressenter i ett avrinningsområde för att diskutera vattenfrågor vilket möjliggör för diskussioner rörande översvämningsproblematik och klimatanpassning tillsammans med vattenförvaltningen. Det är en uttalad ambition från EU att direktiven inom dessa olika områden ska knytas ihop på regional och lokal nivå. Ett utvecklingsområde generellt sätt är analys av risken för frigöring av giftiga ämnen från förorenade områden till följd av ett blötare klimat med ökad risk för översvämning. Den här typen av analyser är dock ett omfattande arbete som många kommuner inte har resurser till att genomföra Areella näringar - Jordbruk och Skogsbruk Kommunerna är strategiskt viktiga i arbetet med att anpassa jord- och skogsbruk till ett förändrat klimat. De flesta kommuner i länet äger jordbruks/skogsmark. Arealmässigt är kommunerna inte betydande som ägare men däremot ligger markinnehavet ofta strategiskt till. I många fall ligger marken i gränslandet mellan stad och land vilket ger förutsättningar att skapa naturanpassade lösningar. Dessutom har kommunerna möjligheter att gå före och visa på goda exempel på olika lösningar, gärna i samarbete med skogsbruk/lantbruk. När det gäller frågor kring markavvattningsföretag finns det ett behov av att tillgängliggöra underlag för att belysa var de finns. Hälften av kommunerna som svarat på webbenkäten har dagvatten som släpps ut i markavvattningsföretag vilket kan bli problematiskt med ökade nederbördsmängder. Att skapa samarbetsytor mellan kommuner och jordbrukare för att hitta gemensamma lösningar innan problemen uppstår är viktigt. En viktig pusselbit är hur möjligheterna att avveckla eller ompröva markavvattningsföretag förbättras. I dagsläget utgör både kostnader för omprövning och processen hinder för detta Naturmiljö Klimatförändringarna kan medföra att förhållandena på en viss plats förändras, så att en del djur och växter inte längre kan leva kvar, utan istället ersätts av andra. Det är viktigt att ha en beredskap för detta och dels identifiera vilka områden som kan vara aktuella och dels precisera vilka åtgärder som är lämpliga att vidta för vart och ett av de utsatta områdena. Vidare bör frågan ställas om det är det rimligt att försöka förhindra förändringen eller om något annat område ska utses som kan

85 Remissversion ersätta det som går förlorat. En viktig aspekt är möjligheter att underlätta för naturtypen att successivt flytta vidare. Det finns medvetenhet om vikten av att spara sammanhängande vegetation i gröna stråk i mer än hälften av kommunerna. Däremot är medvetenheten om risk för förluster av värdefull naturmark på grund av klimatförändringar lägre och när det gäller planering kring invasiva arter finns inga tydliga kommunala handlingsplaner i dagsläget. Kommunernas medvetenhet behöver öka i dessa frågor. Naturmiljöfrågorna är en viktig del i klimatanpassningsarbetet där kunskapen behöver spridas till en bredare målgrupp om vikten av grönstruktur och biologisk mångfald som en del i arbetet för att kunna hantera klimatförändringarna och dess konsekvenser. Kunskapen kring hur klimatanpassningsåtgärder kan göras på ett sätt som också gynnar naturmiljön behöver öka och spridas. Människan är för välbefinnande och överlevnad beroende av en mängd olika ekosystemtjänster. Även i och kring tätorter är det viktigt att bevara eller skapa olika habitat som gynnar exempelvis pollinatörer, fåglar och fladdermöss. Fyll på med ett stycke om varför biologisk mångfald är viktigt för anpassning till ett förändrat klimat. Klimatförändringarna orsakar stora förändringar i haven främst genom havsförsurning och stigande vattentemperaturer. Detta utsätter marina organismer för ökad stress och påverkar de marina ekosystemen. Det är därför viktigt att sätta in åtgärder som gör att andra typer av stress minskar och att bevara den biologiska mångfalden i havet Kulturmiljö Länets kulturhistoriska bebyggelse kan komma att påverkas på olika sätt av ett förändrat klimat. En del av kulturmiljöerna är belägna inom potentiella riskområden för översvämning, ras, skred och erosion, men de påverkas även av andra klimatfaktorer, till exempel högre temperatur, ökade regnmängder och fuktigare miljö. Alla byggnadsmaterial försämras med tidens gång och klimatförhållandena är avgörande för hur fort den processen går. Klimatförändringarna innebär en högre temperatur och högre luftfuktighet, vilket kan ge fler svampangrepp, nya skadeinsekter och utfällningar på interiör och värdefulla föremål. I länet finns en tradition att bygga i trä och organiska byggnadsmaterial är extra utsatta för rötskador och skadeangrepp från bakterier, svampar och insekter. 5 Det behövs mer riktad kunskap om hur klimatförändringarna kan komma att påverka kulturarvet både på mikro- och makronivå. Här behövs mer tvärsektoriell och gränsöverskridande forskning för att bringa klarhet i de ofta mycket komplexa frågeställningar som styr dessa processer. Detta kommer att kräva ökade resurser till ett förändrat och mer tvärsektoriellt arbetssätt i framtiden. Länsstyrelsen har genomfört en översiktlig risk- och sårbarhetsanalys för maritima miljöer av kulturhistoriskt intresse i Bohuslän. Det saknas däremot i nuläget en länsövergripande kartläggning och identifiering av sårbara kulturmiljöer. Arbete behöver genomföras för att ta fram underlag som 5 Västra Götaland i ett förändrat klimat, Rapport 2012:42, Länsstyrelsen i Västra Götalands län

86 Remissversion behövs för att bedöma klimatförändringarnas effekter på kulturarvet och dra slutsatser om hur det fortsatta arbetet ska inriktas. Länsstyrelsen och Västarvet planerar att genomföra ett projekt för att ta fram det underlag som behövs. Projektplanering och förstudie sker under våren Samverkan för klimatanpassning Klimatförändringarnas konsekvenser är till sin karaktär i många fall gränsöverskridande. Till exempel berör översvämningar ofta längre sträckor i ett vattendrag som går genom flera kommuner. Samverkan och samordning behövs därför för att kunna genomföra effektiva klimatanpassningsåtgärder. Kommunerna samverkar redan idag i många frågor som är relevanta för anpassning till ett förändrat klimat. Samarbetet berör i första hand i många fall frågor med utgångspunkt i dagens klimat. Här finns dock förutsättningar att i befintliga forum för samverkan även integrera frågorna om klimatanpassning. En del kommuner anser att klimatanpassningsfrågorna kan integreras bättre i befintliga forum som till exempel vattenråd och älvsamordningsgrupper. Goda exempel, samsyn, samordning och gemensamma planeringsunderlag är frågor som lyfts fram som exempel på vad mellankommunala forum skulle kunna arbeta med. Länsstyrelsen kan vara en sammanhållande faktor och stödja de kommuner som har intresse av mellankommunal samverkan genom att skapa konkreta forum och tillfällen för att arbeta med gränsöverskridande klimatanpassningsprojekt. Miljösamverkan Västra Götaland och kommunnätverket för klimatstrategiskt arbete är exempel på forum där Länsstyrelsen redan har en samordnande roll Kommunernas behov och önskemål om stöd i klimatanpassningsarbetet En stor del av ansvaret för att genomföra praktiska klimatanpassningsåtgärder ligger på kommunen. Kommunerna uttrycker att de behöver stöd från Länsstyrelsen och andra centrala myndigheter för att kunna arbeta med klimatanpassning. Det stöd som kommunerna i Västra Götaland efterfrågar är kunskaps- och planeringsunderlag, samordning genom projekt, goda exempel och drivande av större regionala frågor, utbildning och information för tjänstemän och politiker och frågor som rör finansiering och lagstöd för klimatanpassningsåtgärder

87 Remissversion Åtgärder för klimatanpassning av Västra Götalands län 4.1. Åtgärder på olika nivå Länsstyrelsen har valt att dela in de åtgärder som har identifierats i fyra kategorier. Den första kategorin innehåller åtgärder som Länsstyrelsen anser bör genomföras på nationell nivå. Detta innefattar åtgärder som vi rekommenderar att Regeringskansliet och sektorsmyndigheter med nationellt ansvar hanterar. Den andra kategorin innehåller åtgärder som Länsstyrelsen har identifierat på länsnivå. Dessa åtgärder ansvarar i första hand Länsstyrelsen för, men här finns även åtgärder som bör hanteras av andra regionala organ. Den tredje kategorin innehåller klimatanpassningsåtgärder som Länsstyrelsen bedömer bör vidtas på kommunal nivå. Den fjärde kategorin innehåller åtgärder där Länsstyrelsen bedömer att samverkan och partnerskap mellan offentliga aktörer på olika nivåer och civilsamhället är en förutsättning för att åtgärderna ska vidtas Prioritering av åtgärder Åtgärderna som Länsstyrelsen vill lyfta till nationell nivå och de åtgärder där samverkan behövs mellan alla nivåer är stora och grundläggande frågor där Länsstyrelsen anser att åtgärder bör initieras eller intensifieras omgående. Åtgärderna som beskrivs i tabellerna för länsnivå och kommunal nivå har prioriterats i tre klasser utifrån bedömt behov att påbörja eller intensifiera pågående åtgärder. Till klasserna hör en tidsskala som ska vara vägledande för när åtgärderna bör påbörjas. Klass Definition Existerande stora problem, arbete behöver påbörjas/intensifieras omgående. Effekter märkbara idag som bedöms öka i framtiden. Arbete bör påbörjas inom de närmaste åren. Framtida förväntade effekter som behöver bevakas. Tidsperiod för genomförande

88 Remissversion Nationell nivå Den här kategorin innehåller åtgärder som Länsstyrelsen anser bör tas om hand på nationell nivå. Detta innefattar åtgärder som vi rekommenderar att Regeringskansliet och sektorsmyndigheter med nationellt ansvar hanterar. Den tabell som nu finns i Excelfilen kommer i slutversionen att läggas in här Länsnivå Den här kategorin innehåller åtgärder som Länsstyrelsen har identifierat på länsnivå. Dessa åtgärder ansvarar i första hand Länsstyrelsen för, men här finns även åtgärder som bör hanteras av andra regionala organ. Den tabell som nu finns i Excelfilen kommer i slutversionen att läggas in här Kommunal nivå Den här kategorin innehåller klimatanpassningsåtgärder som Länsstyrelsen bedömer bör vidtas på kommunal nivå. Den tabell som nu finns i Excelfilen kommer i slutversionen att läggas in här Samverkan mellan olika nivåer Den här kategorin innehåller åtgärder där Länsstyrelsen bedömer att samverkan och partnerskap mellan offentliga aktörer på olika nivåer och civilsamhället är en förutsättning för att åtgärderna ska vidtas. Åtgärdslistor i tabellform finns i dagsläget i Excel. Excelfilen bifogas denna remissversion av handlingsplanen

89 Remissversion Uppföljning av åtgärder i handlingsplanen Länsstyrelsen kommer att följa läget på nationell nivå för att se hur åtgärdsförslagen i kategorin med rekommenderade åtgärder på nationell nivå har tagits emot. Länsstyrelsen kommer att återkoppla detta till de kontaktpersoner för klimatanpassning som angivits av länets kommuner och till kontaktpersoner i andra organisationer i länet. Åtgärder på länsnivå kommer löpande att följas upp i samband med Länsstyrelsens årliga process för årsredovisning och verksamhetsplanering. En första översyn av handlingsplanen som helhet kommer att göras under 2016, då de åtgärder som klassats i prioriteringsklass 1 bör vara initierade eller genomförda. Länsstyrelsen kommer att hålla kontakt med kommuner och berörda myndigheter för att samordna och stämma av läget för de olika åtgärderna på länsnivå och kommunal nivå. Detta kommer bland annat att ske i samband med att projekt startar och avslutas och inom ramen för ordinarie arbete med tillsyn, uppföljning och stöd. 6 6 I den mån som klimatanpassning har bärighet på tillstånds- eller anmälningspliktiga verksamheter (Miljöbalken) kan viss uppföljning göras genom Miljörapporterna. Detta ingår inte i redan givna villkor men om det ingår i kommande villkor kan detta följas upp

90 Remissversion Arbetsprocess och metod I det här kapitlet beskrivs hur Länsstyrelsens regionala handlingsplan för klimatanpassning har tagits fram. Den regionala handlingsplanen bygger vidare på Klimatanalys för Västra Götalands län 7 och på Länsstyrelsens rapport Västra Götaland i ett förändrat klimat Konsekvenser och anpassningsbehov Utifrån SMHIs regionala klimatanalys för länet, tog Länsstyrelsen år 2012 fram rapporten Västra Götaland i ett förändrat klimat (rapport Nr 2012:42). Rapporten beskriver konsekvenser och behov av anpassning utifrån sju samhällssektorer: bebyggd miljö, infrastruktur, tekniska försörjningssystem, areella näringar, naturmiljö, kulturmiljö och människors hälsa och säkerhet. Rapporten visar att det inom alla dessa områden är angeläget att redan nu komma igång och intensifiera arbetet med insatser för att anpassa Västra Götalands län till de konsekvenser som klimatförändringen ger upphov till Hur blir vårt framtida klimat? 2012 Konsekvenser och behov av anpassning 2014 Åtgärder och aktiviteter Regional handlingsplan för klimatanpassning Figur 1. Den regionala handlingsplanen bygger på tidigare producerade rapporter och utgör ett naturligt tredje steg i Länsstyrelsens arbete med klimatanpassning. Denna bild ska ersättas av en snyggare bild i den färdiga versionen. 7 Klimatanalys för Västra Götalands län, Rapport Nr , SMHI 8 Västra Götaland i ett förändrat klimat, Rapport 2012:42, Länsstyrelsen i Västra Götalands län