Mistraprogrammet Urban Water. Systemanalys Vasastaden Göteborg Avloppsvattensystemet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mistraprogrammet Urban Water. Systemanalys Vasastaden Göteborg Avloppsvattensystemet"

Transkript

1 Systemanalys Vasastaden Göteborg Avloppsvattensystemet STEFAN AHLMAN HENRIK KANT PASCAL KARLSSON ANNIKA MALM GILBERT SVENSSON Forskningsprogrammet Urban Water CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, 2004 Rapport 2004:5 Mistraprogrammet Urban Water

2

3 Systemanalys Vasastaden i Göteborg Avloppsvattensystemet Stefan Ahlman Henrik Kant Pascal Karlsson Annika Malm Gilbert Svensson Urban Water Rapport 2004:5 Rapport 2004:5 ISSN Urban Water Chalmers tekniska högskola Göteborg Telefon Urban Water, Chalmers tekniska högskola, 2004

4 Sammanfattning Denna rapport beskriver en metod för systemanalys av avloppshanteringen i Vasastaden, Göteborg. Metoden ger ett beslutsunderlag för vilket system eller vilken kombination av system som ger bäst resultat utifrån miljöaspekter, återföring av näringsämnen, ekonomi och risker. I denna rapport har inte organisations- och brukaraspekter behandlats men det är fullt möjligt att inkludera dessa aspekter i metoden. Metoden kan fånga upp eventuella flaskhalsar i systemen, samtidigt som den belyser risken av att göra fel antaganden så att ett nytt system inte ger den utveckling som vi vill. Analysen för Vasastaden omfattar det nuvarande avloppssystemet som i huvudsak är ett kombinerat system, ett konventionell duplikatsystem och ett duplikatsystem med sorterat dagvatten samt ett svartvattensystem med antingen rörtransport till central behandlingsanläggning eller lokalt omhändertagande med lastbiltransport till central behandlingsanläggning. Med hjälp av en modell för substansflödesanalys har emissionerna av näringsämnen, metaller och organiska föroreningar till mark, vatten och slam beräknats. Resultatet av substansflödesanalysen har använts som indata till bedömning av miljöeffekter för vatten, sediment och avloppsslam. Kostnader för att anlägga, driva och underhålla systemen har beräknats med en framtagen Excel-modell. Risker och robusthet för systemen har analyserats utifrån tekniska och hygieniska aspekter. I riskanalysen har hänsyn tagits till de boende, fastighetsägarna och de kommunala förvaltningarna. I en scenariostudie konstateras att vi måste spänna bågen hårdare för att nå våra uppsatta mål kring recipientskydd och näringsåterföring. Det kan innebära både teknisk utveckling, lagstiftning eller påverkan på tillverkare och brukargrupper. Scenariostudien visar också på var vi får störst resultat när vi påverkar källorna. I en känslighetsanalys visas vad som händer i systemen när vi börjar vrida på källparametrarna och hur långt man teoretiskt kan komma med rimliga bedömningar av framtida förändringar i samhället. Vidare belyses vad brukarna kan påverka och vilka åtgärder som generellt ger snabbast resultat. Det handlar också om att påverka människor och deras beteende. Brukarna måste vara mer insatta om hur va-systemen fungerar och de problem som finns samt ha förtroende för systemen. Fastighetsägarna måste sköta sina tak och eventuella lokala anläggningar. Metoden utgår i mycket hög grad från de verkliga lokala förutsättningarna, och kräver mycket indata men kan ge pålitliga svar. Läkemedelsrester är inte med i analysen eftersom utgångspunkten är de ämnen för vilka gränsvärden har satts i Naturvårdsverkets Aktionsplan. Att metallgränsvärdena underskrids är ingen garanti för att lantbrukarna accepterar återföring av slammet till jordbruket. Den oro för läkemedelsrester mm vilken ligger till grund för dagens slamstopp, fångas alltså inte upp i denna analys, eftersom läkemedelsrester mm. inte är med. Systemförändringar av det slag som studerats för Vasastaden kräver i verkligheten att beslut tas om en samlad strategi för hela Göteborg. Metoden bedöms lämplig att skala upp till hela Göteborg, som underlag för framtida strategibeslut. IV

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Urban Waters modellstäder Systemanalys i modellstäderna Systemanalys dricksvatten Systemanalys avloppsvatten Systemanalys Vasastaden Bakgrund Syfte Avgränsningar Göteborgs avloppssystem Varför har vi det avloppssystem vi har i centrala Göteborg? Dimensionering av avloppssystemet Risken för felkopplingar Dagvattnet är inte rent Kostnader Mål för Göteborgs avloppssystem Avloppssystem för hälsoskydd och dränering av staden Avloppssystemen för skydd av vattenmiljön Avloppssystemet för näringsåterföring Aktuella mål och måluppfyllelse Systemtyper - avlopp Avloppsvatten från bostadsfastigheter Kombinerat system Duplikatsystem Ej verksamma duplikatsystem Duplikatsystem med sorterat dagvatten Svartvattensystem Ledningsgrav för de analyserade systemen Hur fungerar nuvarande avloppssystem i Göteborg? Vid förhållanden utan nederbörd Vid förhållanden med nederbörd Konsekvenser av överbelastning Metod Teknisk funktion Substansflödesanalys V

6 4.2.1 SEWSYS Miljöeffekter Metod miljöeffekter vatten Metod avloppsslammets miljöeffekter Metod miljöeffekter sediment Metod bedömning miljöeffekter Risker Robusthet Ekonomi Kostnadsmodell Faktorer i kostnadsberäkning för ledningsnät Ingångsvärden för ledningsnät Kostnader för separering och svartvattenkomplettering Kostnader för fastighetsägarna Kostnader för dagvattendamm Kostnader för svartvattenkomplettering N, P, K-kostnad Jämförelse med kostnadsmodell Urban Water Beskrivning av Vasastaden i Göteborg med dess recipienter Inledning Beskrivning av Vallgraven Vattenkvalitet i Vallgraven Dagvatten från Vasastaden kvalitetsmätningar Potentiella miljöeffekter dagvatten Vasastaden Sedimentkvalitet i Vallgraven och miljöeffekter Ryaverkets slamkvalitet och krav, nuvarande och förslag i Aktionsplanen Krav på slamkvalitet Ökat smittskydd Potentiella miljöeffekter av slam Kadmium Koppar Bly Ryaverkets utsläpp av renat och bräddat avlopp till havet Analys av avloppssystemen Inledning Teknisk funktion Teknisk funktion, kombinerat system VI 6

7 6.2.2 Teknisk funktion, duplikatsystem Teknisk funktion, duplikatsystem med sorterat dagvatten Teknisk funktion, svartvattensystem med vidaretransport till Ryaverket Teknisk funktion, svartvattensystem med lokalt omhändertagande av svartvatten Substansflöden Indata till SEWSYS Källor Dagens avloppssystem kombinerat system Konventionellt duplikatsystem Duplikatsystem med sorterat dagvatten Svartvattensystem med distribution av svartvatten till Ryaverket Svartvattensystem med lokalt omhändertagande av svartvatten Miljöeffekter Allmänna förutsättningar Dagens avloppssystem kombinerat system Konventionellt duplikatsystem Duplikatsystem med sorterat dagvatten Svartvattensystem med avledning av svartvatten till Ryaverket Svartvattensystem med lokalt omhändertagande av svartvatten Risker Inledning Risker systemjämförelse Beskrivning av händelser och risker Robusthet Robusthet systemjämförelse Beskrivning av robusthet systemjämförelse Ekonomi Inledning Dagens avloppssystem kombinerat system Konventionellt duplikatsystem Duplikatsystem med sorterat dagvatten Svartvattensystem med distribution av svartvatten till Ryaverket Ekonomi sammanställning Kostnader för återföring av näringsämnen Sammanfattning Hygien Sociokultur VII 7

8 6.8.3 Miljö Teknisk funktion Ekonomi Scenarier för avloppssystemen Utgångspunkter Målstyrning - slam Nödvändiga åtgärder med kombinerat system Nödvändiga åtgärder med separerade system Nödvändiga åtgärder med svartvattensystem Målstyrning recipientskydd Nödvändiga åtgärder med kombinerat system Nödvändiga åtgärder med separerade system Nödvändiga åtgärder med svartvattensystem Scenario 1 källkontroll dagvatten Bedömning om rimliga förändringar till år Kostnader Resultat Känslighetsanalys Scenario 2 källkontroll spillvatten Bedömning om rimliga förändringar till år Kostnader Resultat Scenario 3 källkontroll dag och spillvatten Diskussion, slutsatser och rekommendationer Diskussion Kan slammet återföras till jordbruk? Metodens möjligheter och begränsingar Slutsatser Metoden för Vasastaden Rekommendationer Metoden för Göteborg Metoden som beslutsunderlag Ordlista Referenser Bilaga 1. Verifiering av SEWSYS VIII 8

9 Tabellförteckning Tabell 3.1 Tabell 4.1 Tabell 4.2. Nedanstående tabell är en sammanställning av mål som gäller för avloppshantering i allmänhet...25 Vektorn i SEWSYS...33 Avskiljningsgrader i SEWSYS reningsverksmodell...34 Tabell 4.3 Indelning av tillstånd för förorenat ytvatten (NV, 2002)...34 Tabell 4.4 Gränsvärden för metallhalter i avloppsfraktioner, för tillförd mängd metaller till åkermark respektive för metaller i åkermark. Gränsvärde för tillförsel av metaller till åkermark avser genomsnitt räknat för en sjuårsperiod (NV 2002)...36 Tabell 4.5 Indelning av tillstånd för förorenad mark (NV, 1996, 2002)...38 Tabell 4.6 Riskkoncentrationen över effektgräns ER-L NOAA (NV, 1996, 2002)...39 Tabell 4.7 Tabell 4.8 Kostnadsfaktorns ökning med ledningsdimensionen...39 Ingångsvärden i kr/m...46 Tabell 4.9 Kostnader för svartvattenkomplettering...47 Tabell 4.10 Substansflöden per system och år som når reningsverket...49 Tabell 4.11 Tabell 4.12 Tabell 4.13 Tabell 4.14 Andel som avskiljs i reningsverk av respektive ämne...49 Systemstruktur 1. De feta siffrorna markerar ändring som genomförts för att få en kostnad som bättre överensstämmer med denna rapports kalkylmodell. (Från Ramirez 2001)...49 Systemstruktur 2. De feta siffrorna markerar ändring som genomförts för att få en kostnad som bättre överensstämmer med denna rapports kalkylmodell. (Från Ramirez 2001)...50 Systemstruktur 2. De feta siffrorna markerar ändring som genomförts för att få en kostnad som bättre överensstämmer med denna rapports kalkylmodell. (Från Ramirez 2001)...50 Tabell 5.1 Sammanställning av områdesdata (delområden 1-6)...52 Tabell 5.2 Volymer spill- och dagvatten till recipient respektive Ryaverket (Va-verket, 2004) Tabell 5.3 Vattenbalans för de inre vattenvägarna...54 Tabell 5.4 Halter från mätningar...56 Tabell 5.5 Tabell 5.6 Tabell 5.7 Tabell 5.8 Tabell 5.9 Halter i dagvatten Vasastaden jämfört med kriterier för risk för miljöeffekter...57 Vallgravssediment i förhållande till NVs bedömningsgrunder. (NV 1999)...57 Halter i Ryaverkets slam 2002 och NV krav. Skuggade värden överskrider krav...58 Mängd fosfor som måste tillsättas för att full fosforgiva skall kunna uppnås för Ryaverkets slam...59 Avser Som jämförelse visas siffror från Henriksdals reningsverk (Gryaab 2003, Sörme 2003)...61 Tabell 5.10 Mängd kadmium enligt Gryaabs miljöredovisning...61 Tabell 5.11 Koppar enligt Gryaabs miljöredovisning...63 IX 9

10 Tabell 5.12 Årlig tillförsel av koppar 1999 (Balmer 1999, Sörme 2003)...63 Tabell 5.13 Årlig tillförsel av koppar på Ryaverket...64 Tabell 5.14 Bly enligt Gryaabs miljöredovisning...64 Tabell 5.15 Årlig tillförsel 1999 (Balmer 1999, Sörme 2003)...65 Tabell 6.1 Framtagen indata till SEWSYS för de sex delområdena...76 Tabell 6.2 Specifika värden för de sex delområdena, relaterade till hårdgjord yta...76 Tabell 6.3 Total substansmängd för område 1-6 (kg/år)...77 Tabell 6.4 Fördelning av substansflöden för spillvatten i delområde 1-6 (kg/år)...77 Tabell 6.5 Fördelning av substansflöden för dagvatten (delområde 1-6)...78 Tabell 6.6 Substansflöden för det nuvarande kombinerade systemet (kg/år) Tabell 6.7 Tabell 6.8 Substansflöden för duplikatsystemet (kg/år)...82 Substansflöden för det sorterade duplikatsystemet (kg/år)...84 Tabell 6.9 Föroreningsreduktion för det sorterade duplikatsystemet (kg/år)...84 Tabell 6.10 Tabell 6.11 Tabell 6.12 Tabell 6.13 Tabell 6.14 Substansflöden för svartvattensystemet (kg/år)...85 Där miljöeffekter uppkommer med de olika systemen. S=Spillvatten D=Dagvatten SV=Svartvatten...86 Volymer spill- och dagvatten till recipient respektive Ryaverket med dagens system...87 Metallhalter i Vallgraven dels efter 100 mm regn på 4 dagar dels ett normalår...88 Metallhalter i Vallgraven dels efter 100 mm regn på 4 dagar dels ett normalår...89 Tabell 6.15 Områden med lokal infiltration...90 Tabell 6.16 Områden med områdescentralt omhändertagande...91 Tabell 6.17 Tabell 6.18 Tabell 6.19 Mängd och halt i lokalt slam jämfört med NV bedömningsgrunder. Tabellens halter av metall per kg torrsubstans grundar sig på medianvärde TSS 162 mg/l och 78 % avskiljning av TSS i dammen...92 Volymer BDT- och dagvatten till recipient respektive Ryaverket med svartvattensystem...93 Metallhalter i Vallgraven dels efter 100 mm regn på 4 dagar dels ett normalår...94 Tabell 6.20 Sannolikheter och konsekvenser för olika riskhändelser...97 Tabell 6.21 Tabell 6.22 Tabell 6.23 Tabell 6.24 Robusthet beskrivet som motståndskraft, återhämtningsförmåga och beredskap för samma händelser som är riskhändelser Drift-, underhåll och förnyelsekostnader i befintligt system varje år under en 50-årsperiod med kalkylräntan 4% Drift-, underhåll och förnyelsekostnader i befintligt system totalt under en 50-årsperiod med kalkylräntan 4% Drift-, underhåll och förnyelsekostnader om systemet byggdes om till duplikatsystem varje år under en 50-årsperiod med kalkylräntan 4% X 10

11 Tabell 6.25 Tabell 6.26 Tabell 6.27 Tabell 6.28 Tabell 6.29 Tabell 6.30 Tabell 6.31 Tabell 6.32 Tabell 6.33 Tabell 6.34 Tabell 7.1 Drift-, underhåll och förnyelsekostnader om systemet byggdes om till duplikatsystem varje år under en 50-årsperiod med kalkylräntan 4% Drift-, underhåll och förnyelsekostnader om systemet byggdes om till duplikatsystem med sorterat dagvatten varje år under en 50-årsperiod med kalkylräntan 4% Drift-, underhåll och förnyelsekostnader om systemet byggdes om till duplikatsystem med sorterat dagvatten varje år under en 50-årsperiod med kalkylräntan 4% Drift- underhåll och förnyelsekostnader om systemet byggdes om med svartvattensystem varje år under en 50-årsperiod med kalkylräntan 4% Drift-, underhåll och förnyelsekostnader om systemet byggdes om med svartvattensystem varje år under en 50-årsperiod med kalkylräntan 4% Driftkostnader under en 50-årsperiod och som årlig driftkostnad under en 50-årsperiod om kalkylräntan är 4 % Investeringskostnader under en 50-årsperiod och som årlig investeringskostnad under en 50-årsperiod Investeringskostnader och driftkostnader under en 50-årsperiod och som årlig investerings och driftkostnad under en 50-årsperiod Kostnader per person och total, privata och allmänna kostnader Miljöeffekter med de olika systemen (0=klarar inte kraven, 1=klarar kraven) Minskning av dagvattenförorening från Vasastan genom olika typer av åtgärder som påverkar källan Tabell 7.2. Nödvändig reduktion av vissa metaller för att klara uppställda krav Tabell 7.3 Fördelning av substansflöden för dagvatten (kg/år) Tabell 7.4 Simuleringsresultat av källkontrollåtgärder för dagvatten [kg/år] Tabell 7.5 Simuleringsresultat av källkontrollåtgärder för spillvatten [kg/år] Tabell 7.6 Simuleringsresultat av källkontrollåtgärder för dag- och spillvatten XI 11

12 Figurförteckning Figur 1.1 Urban Waters konceptuella ramverk...14 Figur 2.1 Systemavgränsning...17 Figur 3.1 Faktaruta. J. Gust. Richert...19 Figur 3.2 Figur 3.3 Avloppsvatten från bostadsfastigheter...26 Principskiss kombinerat system...27 Figur 3.4 Principskiss duplikatsystem...27 Figur 3.5 Kombinerat system t.v. som byggs om till duplikatsystem. Om inte den nya spillvattenledningen lägges tillräckligt djupt, se mitten, så blir det problem att få ut dräneringsvattnet. Ett utförande t.h. är att föredra men ger ofta stora schaktdjup...28 Figur 3.6 Principskiss duplikatsystem med sorterat dagvatten...29 Figur 3.7 Principskiss svartvattensystem med svartvattenreningsanläggning...29 Figur 3.8 Figur 3.9 Principskiss svartvattensystem där ledning för svartvatten kompletterar befintligt kombinerat system Tvärsnitt för de olika systemlösningarna...30 Figur 4.1 Förhållande mellan Naturvårdsverkets klassningar...36 Figur 4.2 Återkomsttid för antal mm per 4 dygn. Återkomsttiden är framräknad med hjälp av Weibulls formel Figur 4.3 Riskmatris...41 Figur 4.4 Figur 4.5 Figur 5.1 Kostnad för olika ledningsdimensioner beroende på läggningsdjup...46 Exempel på underlag till värden för drift- och underhållskostnad för spillvattenförande ledningar Åldersfördelning för befolkningen i (a) Vasastaden, Landala och Lorensberg samt (b) hela Göteborg...51 Figur 5.2 Det analyserade området med indelning i delområden Figur 5.3 Kategorier av fastighetsägare i Vasastaden...53 Figur 5.4 Figur 6.1 Figur 6.2 Figur 6.3 Figur 6.4 Figur 6.5 Kadmiumhalt i Ryaverksslam vid full fosforgiva och gränsvärde för tillförsel till åkermark Systembeskrivning av nuvarande avloppssystem i Vasastaden, Göteborg Systembeskrivning om avloppssystemet i Vasastaden, Göteborg, byggdes om till duplikatsystem Systembeskrivning om Vasastaden skulle varit utbyggt med ett duplikatsystem med sorterat dagvatten Systembeskrivning av avloppssystem i Vasastaden, Göteborg med nuvarande system kompletterat med svartvattenledningar med distribution till reningsanläggning i närheten av Ryaverket...73 Systembeskrivning av avloppssystem i Vasastaden, Göteborg med nuvarande avloppssystem kompletterat med svartvattensystem med lokalt omhändertagande av svartvatten...75 Figur 6.6 Fördelning av spillvatten med avseende på olika källor (delområde 1-6)...77 XII 12

13 Figur 6.7 Fördelning av substansflöden för dagvatten (delområde 1-6)...78 Figur 6.8 Fördelning av substansflöden för Trafikytor (delområde 1-6)...79 Figur 6.9 Figur 6.10 Totala substansflödena fördelade på källor för hushållsspillvatten och dagvatten...79 MATLAB/Simulink modell för det nuvarande avloppssystemet...80 Figur 6.11 Fördelning på olika recipienter för det nuvarande kombinerade systemet..81 Figur 6.12 MATLAB/Simulink modell för det duplikata avloppssystemet...81 Figur 6.13 Figur 6.14 Figur 6.15 Figur 6.16 Fördelning på olika recipienter för duplikatsystemet...82 MATLAB/Simulink modell för ett dagvattensorterat duplikatsystem...82 SMC för dagvatten i respektive delområde, relaterat till gränsvärden för miljöeffekter i Vallgraven (utspädd effekt)...83 Fördelning på olika recipienter för ett sorterat duplikatsystem...85 Figur 6.17 MATLAB/Simulink modell för svartvattensystem...85 Figur 6.18 Fördelning på olika recipienter för ett svartvattensystem...86 Figur 6.19 Risk för hälsa, hygien och vattenmiljö, slam (normerat)...98 Figur 6.20 Robusthet för de olika systemen Figur 6.21 Driftkostnader under en 50-årsperiod med kalkylräntan mellan 1-10% Figur 6.22 Figur 6.23 Figur 6.24 Figur 6.25 Figur 6.26 Figur 6.27 Figur 6.28 Investeringskostnader under en 50-årsperiod med kalkylränta mellan 1-10% Allmänna och enskilda investeringar samt drift och underhåll under en 50-årsperiod med kalkylränta mellan 1-10% Kostnad för hur återvinning av 1 kg kväve varierar med systemtyp och kalkylränta Kostnad för hur återvinning av 1 kg fosfor varierar med systemtyp och kalkylränta Kostnad för hur återvinning av 1 kg kalium varierar med systemtyp och kalkylränta Kostnad för hur återvinning av 1 kg kalium varierar med systemtyp och kalkylränta (jmf nuvarande system och svartvattensystem) Andel av kostnaderna som privata fastighetsägare måste stå för i samband med ombyggnad av systemet. För kombinerat system har kostnaden satts till 0. Förnyelsen som privata fastighetsägare normalt räknar med har inte räknats med för något system Figur 7.1 Reduktion för Scenario 1 av föroreningsbelastning från dagvatten Figur 7.2 Fördelning av den totala reduktionen för Scenario 1 (dagvatten) Figur 7.3 Resultat av känslighetsanalys för Scenario Figur 7.4 Reduktion för Scenario 2 av föroreningsbelastning från spillvatten Figur 7.5 Reduktion av total föroreningsbelastning (Scenario 1 och 2) Figur 8.1 Sammanfattning av de ingående delarna i systemanalysen XIII 13

14 1 Inledning 1.1 Urban Waters modellstäder FoU-programmet Sustainable Urban Water Management (i fortsättningen kallat Urban Water) har valt ut Vasastaden i Göteborg som så kallad modellstad. Detta innebär att Urban Water tillsammans med Göteborgs Stad kommer att studera olika vatten- och avloppssystem och värdera dessa med hänsyn till ett ramverk som är gemensamt för hela Urban Water programmet. Urban Water arbetar i huvudsak med följande modellstäder: Hammarby Sjöstad, en nybyggd stadsdel i Stockholm. Gebers, en urban enklav i Stockholm. Ringdansen, ett miljonprogramsområde i Norrköping. Vasastaden, en stenstadsdel i Göteborg. Surahammar, en stad på landet. 1.2 Systemanalys i modellstäderna I Urban Waters systemanalys studeras de tekniska systemen, organisationen kring systemen (planerare, beslutsfattare, förvaltare, driftspersonal och aktörer av olika slag) samt brukarna som använder systemet. Följande aspekter studeras: Hygien Miljö Sociokulturella aspekter Ekonomi Teknisk funktionalitet Det konceptuella ramverket för systemanalysen åskådliggörs i figur 1. Figur 1.1 Urban Waters konceptuella ramverk. 1.3 Systemanalys dricksvatten Analysen för Vasastaden avseende dricksvattensystemet handlar i första hand om att jämföra dagens dricksvattendistribution med ett decentraliserat system med membran- 14

15 filtrering med avseende på långsiktig uthållighet. Denna studie innefattas inte av denna rapport utan finns beskriven i en särskild VA-Forsk rapport, (Kärrman, et al, 2004). De olika system som studerats är: Konventionellt system med ytvatten som råvatten Lokalt system med ytvatten som distribueras och ultrafiltreras lokalt Lokalt system med ytvatten som distribueras och mikrofiltreras lokalt. 1.4 Systemanalys avloppsvatten Analysen för Vasastaden omfattar det nuvarande avloppssystemet som i huvudsak är ett kombinerat system, ett duplikatsystem med konventionell lösning och med sorterat dagvatten 1 samt ett svartvattensystem med antingen rörtransport till central behandlingsanläggning eller lokalt omhändertagande med biltransport till central behandlingsanläggning. De aspekter som har analyserats är: Teknisk funktion för installationer och anläggningar. Kostnader för att anlägga och driva systemen med kostnad/nytta analys. Substansflödesanalyser för näringsämnen, metaller och organiska föroreningar för att klarlägga emissionerna till mark, vatten och slam Risker - tekniska och hygieniska med hänsyn till de boende, fastighetsägarna och de kommunala förvaltningarna. Under denna rubrik faller t. ex. systemens avledningssäkerhet och hygieniska risker vid användning av dagvatten för olika ändamål. Miljöeffekter främst recipientpåverkan. Systemen jämförs också i en scenariostudie med karakteristiska framtida förändringar av både belastning på systemen och innehåll i modellerade flöden. 1 Sorterat dagvatten innebär att dagvatten med olika föroreningsgrad hålls isär och renare dagvatten infiltreras vid källan medan mer förorenat dagvatten antingen behandlas lokalt eller förs till central dagvattenrening. 15

16 2 Systemanalys Vasastaden 2.1 Bakgrund Göteborgs avloppssystem har växt fram under mer än 100 år. Mycket stora förändringar av staden har skett i bebyggelse, trafiksystem, verksamheter, användning av produkter i hushållen etc. Baserat på de förutsättningar som fanns under respektive period har vi därför byggt upp såväl kombinerade som duplikata system. Under dessa perioder har också synen förändrats på naturen, på miljö- och hälsofrågor, resursutnyttjande, kretsloppsaspekter mm. Förväntningarna på vilka funktioner som avloppssystemen ska uppfylla har därför också ändras med tiden. I samhället i stort finns det idag en strävan (Miljömål) att på ett säkert sätt öka återföringen av de näringsämnen som förs in till staden via livsmedel, även från avloppssystemen. En stor källa till vissa av de föroreningar som når reningsverket och som därmed minskar möjligheterna att återföra näringsämnen från reningsverket, är föroreningarna i dagvatten från de kombinerade systemen. Dagvattnet står för ca 10 % av inkommande årsmedelflöde till Ryaverket ett normalår, baserat på 120 Mm 3 totalt inkommande (Gryaabs miljöprövning). Det finns ett annat skäl till att minska dagvattenflödet till reningsverket, nämligen att dagvattnet bidrar till stora momentana flöden till reningsverket, vilket försvårar reningsprocessen. Att koppla bort dagvattnet från de kombinerade ytorna är dock en omfattande åtgärd, som kräver ett mycket välgrundat beslutsunderlag. Som ett led i att ta fram beslutsunderlag genomförs denna systemanalys kring avloppssystemet i stadsdelen Vasastaden. I denna presenteras och analyseras det befintliga systemet samt olika alternativa system. Bakgrunden är som nämnts dels en önskan om att kunna återföra mer näringsämnen och dels att minska recipientpåverkan, men vid utvärderingen tas hänsyn till en rad andra mål, i syfte att undvika risker för suboptimering. Koppling till målen i kap Syfte Urban Water har som syfte att utveckla verktyg för att värdera urbana vasystems uthållighet. 16

17 Syftet med studien i Vasastaden är att tillämpa Urban Waters verktyg och att vidareutveckla dem. Syftet är också att värdera om Vasastadsstudien kan utvidgas eller generaliseras till större delar av Göteborgs stad och även Göteborgsregionen. Syftet är dessutom att ge ett underlag för beslutsstöd för politiker och tjänstemän för långsiktiga beslut om avloppssystemen. 2.3 Avgränsningar Figur 2.1 Systemavgränsning Vi studerar fånga näring vid källan och fånga föroreningar vid källan men inte fånga näring vid reningsverk. En jämförelse mellan olika avloppssystem i Vasastaden bedöms inte göra någon större skillnad för näringstillförseln till Göta älv. I denna systemanalys bortses från eventuella effekter av olika system på utsläpp från Ryaverket till Göta älvs mynningsområde. Allt avloppsvatten ingår inte i studien. Studien omfattar hushållsspillvatten och dagvatten, men inte industriellt avloppsvatten och dränvatten. 17

18 Systemanalysen för Vasastaden omfattar inte alla aspekter i ramverket för Urban Water. De socio-kulturella aspekterna behandlas inte alls och de hygieniska endast översiktligt. Det är främst de systemval som innebär återanvändning av vatten eller lokala lösningar som innebär risk för kontakt med avloppsvatten som inte kunnat analyseras fullt ut eftersom de socio-kulturella respektive hygieniska aspekterna inte beaktats. Läkemedelsrester är inte med i metoden eftersom utgångspunkten är de ämnen för vilka gränsvärden har satts i Naturvårdsverkets Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp (2004). Att metallgränsvärdena underskrids är ingen garanti för att lantbrukarna accepterar återföring av slammet till jordbruket. Den oro för läkemedelsrester mm vilken ligger till grund för dagens slamstopp, fångas alltså inte upp i denna analys, eftersom läkemedelsrester mm. inte är med. De jämförda alternativen medför effekter och kostnader utanför systemgränserna, vilka därför inte tas med. Om exempelvis slammet kan återföras till jordbruk, så uppkommer ökad kostnad för lagring och spridning av slam. Samtidigt minskar kostnad och miljöbelastning av handelsgödselproduktion. 18

19 3 Göteborgs avloppssystem 3.1 Varför har vi det avloppssystem vi har i centrala Göteborg? Göteborgs inre vattenvägar projekterades och anlades under 1600-talets första hälft omedelbart efter att Gustav II Adolf år 1621 utpekat den blivande stadens läge. Kanalerna användes på den här tiden som avloppsdike, till att kasta avfall i, för dricksvattenförsörjning samt till att tvätta och diska i. Detta innebar naturligtvis att föroreningsbelastningen var stor och kanalerna förvandlades till stinkande avloppsdiken. I slutet av 1800-talet började avloppssystemet byggas upp, främst för att göra staden mer hygienisk och dränera staden. Vid denna tidpunkt var frågan om systemet skulle byggas som duplikat- eller kombinerat system avgörande och det var inte fråga om att rena avloppsvattnet. I slutet av 1800-talet var inte heller vattenklosetten tillåten. J. Gust. Richert var dock inte främmande för tanken att rena vattnet (se Figur 3.1). Hans första förslag var att samla ihop allt avloppsvatten till en reningsreservoar i Gullbergsvass för att tillvarataga gödningsämnena för att inte kasta bort för jordbruket högst värdefulla ämnen. Tiden var dock inte mogen för att genomföra alla delar i hans omfattande förslag. Richert skrev 1894 i Förslag till vattenaflopp för Göteborgs lågt belägna stadsdelar, som berör de centrala delarna av Göteborg inklusive Vasastaden, att Vid första påseendet förefaller det onekligen som det ur Johan Gustaf (J. Gust.) Richert J. Gust. Richert tillhörde Tekniska högskolans (nuvarande KTH) första utexaminerade kull civilingenjörer 1880 (endast inriktningen väg- och vatten fanns). Efter examen fick han anställning vid Stockholms byggnadskontor och arbetade med Värtahamnens utbyggnad. Han återvände senare till födelsestaden Göteborg och arbetade ihop med sin far som biträdande ingenjör. Fadern, Josef Gabriel (J.G. Richert), var teknisk överingenjör. Fadern utnämndes 1888 till överste och chef för väg- och vattenbyggnadskåren i Stockholm vilket gjorde att J. Gust Richert befordrades till avdelningschef i Göteborg. De avloppsplaner som framtogs av Richert och genomfördes i slutet av 1800-talet är fortfarande grunden för avloppssystemet i Göteborgs innerstad (Bjur, 1988). 19 Figur 3.1 Faktaruta. J. Gust. Richert

20 såväl teknisk som ekonomisk synpunkt vore lämpligast att bibehålla de nuvarande ledningarna för regnvattnets afledande till vallgraven och kanalerna samt att anordna det nya systemet endast för spillvattnets utpumpning i elfven.. Dock uppmärksammade Richert att dagvattnet inte var rent och konstaterade att Det är visserligen fördelaktigare, om kloakledningarna äfven upptaga regnvattnet, som under afrinnandet öfver smutsiga gator och gårdar ofta starkt förorenas. Richert syftade hela tiden på staden Göteborg i sin argumentation men framförde ändå att För en mindre stad, hvars trafikförhållanden och betydenhet i öfvrigt ej nödvändigt påfordra regnvattnets underjordiska afledande, kan derföre separatsystemet vara väl värdt att tagas i beaktande. Det duplikata avloppssystemet aktualiserades under 1950-talet som den självklara systemlösningen. Sedan 1955 genomförs all utbyggnad av avloppssystem med duplikatsystem i Göteborg Dimensionering av avloppssystemet Richert konstaterade att en anläggning med ett separerat system skulle erhålla betydligt reducerade dimensioner dock skulle huvudledningar i ett duplikatsystem ligga djupt och det ansågs som en risk att gifva djupt liggande ledningar så små dimensioner, att ej vid behof arbetare kunna gå eller åtminstone krypa igenom dem, hvarföre åtminstone de viktigaste hufvudledningarna fortfarande måste utföras som kulvertar. Duplikatsystemet skulle alltså inte ge några extra ledningar i mindre dimensioner enligt Richerts resonemang Risken för felkopplingar Två ledningar ställer större krav på entreprenörer och kommun att koppla rätt. En felkoppling från spillvatten till dagvatten gör att spillvatten förs orenat ut i recipient och en felkoppling från dagvatten till spillvatten tillför oönskat tillskottsvatten som tidvis kan överbelasta spillvattensystemet vilket också Richert påpekade. På privat tomtmark var Richert orolig för felkopplingar..inom enskilda tomter, där det kan räknas till sällsyntheterna om en husvärd eller entreprenör verkligen har reda på de kors och tvärs löpande ledningsrören Dagvattnet är inte rent Under 1990-talet har dagvattnet som föroreningsbärare börjat diskuteras allt mer. Fokus på 1880-talet var på hästspillning och skräp på gårdarna och nu på 2000-talet på tungmetaller. Att man på slutet av 1800-talet föredrog att avleda avloppsvattnet i ett kombinerat system var inte så konstigt ur den aspekten att dagvatten och spillvatten innehåll samma typer av föroreningar, dock med lägre koncentrationer i dagvattnet. Tungmetaller från koppartak och zinkdetaljer hade då inte uppmärksammats. Vattenklosetter 20

Vad är avloppsvatten

Vad är avloppsvatten Vad är avloppsvatten Avloppsvatten delas in i: Spillvatten: förorenat vatten från t ex bad, dusch och WC. Renas i reningsverk. Dagvatten: regn- och smältvatten från t ex tak och hårdgjorda ytor. Leds ut

Läs mer

Avloppssystem. Avloppsvatten. Avloppssystem består av. Avloppsvatten. Spillvatten. Avloppsvatten. vatten som leds från fastigheter, gator och vägar

Avloppssystem. Avloppsvatten. Avloppssystem består av. Avloppsvatten. Spillvatten. Avloppsvatten. vatten som leds från fastigheter, gator och vägar Avloppsvatten Avloppssystem vatten som leds från fastigheter, gator och vägar 2012-05-30 2 Avloppsvatten Avloppssystem består av vatten som leds från fastigheter, gator och vägar Avloppsnät Pumpstationer

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten

Information om dag- och dräneringsvatten Information om dag- och dräneringsvatten 1 Inledning I den här broschyren ges information om hur du på bästa sätt tar hand om dag- och dräneringsvatten för att minska risken för översvämning och skador

Läs mer

Vad är dagvatten? LOD eller åtgärder vid slutet av röret jämförelse av olika hanteringsprinciper. VA-mässan 17 sept. 2004

Vad är dagvatten? LOD eller åtgärder vid slutet av röret jämförelse av olika hanteringsprinciper. VA-mässan 17 sept. 2004 LOD eller åtgärder vid slutet av röret jämförelse av olika hanteringsprinciper Gilbert Svensson DHI Water and Environment & Urban Water, Chalmers tekniska högskola 1 Vad är dagvatten? Definitionsmässigt

Läs mer

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

Information om dag- & dräneringsvatten

Information om dag- & dräneringsvatten Information om dag- & dräneringsvatten Information från VA- och Gatuavdelningen I den här broschyren vill vi informera om hur man på bästa sätt tar hand om sitt dag- och dräneringsvatten för att minska

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten

Dag- och dräneringsvatten Dag- och dräneringsvatten Information till fastighetsägare I denna broschyr finns information om vad fastighetsägare som ansluter sig till det allmänna vatten- och avloppsnätet kan tänka på för att undvika

Läs mer

NYA RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING

NYA RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING NYA RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING INFORMATION TILL FASTIGHETSÄGARE RIKTLINJER FÖR BÄTTRE MILJÖ INNE OCH UTE Nu gäller nya riktlinjer för hur Karlstadsborna ska hantera sitt dagvatten. Riktlinjerna

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING

RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING DAGVATTEN SKA INTE GÅ TILL RENINGSVERKET RIKTLINJER FÖR BÄTTRE MILJÖ INNE OCH UTE Det finns riktlinjer för hur Karlstadsborna ska hantera sitt dagvatten. Riktlinjerna

Läs mer

Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun

Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun Detta meddelande är ett komplement till ABVA, som innehåller bestämmelser för brukande av kommunens

Läs mer

Information om dagoch dräneringsvatten

Information om dagoch dräneringsvatten Information om dagoch dräneringsvatten I den här broschyren vill vi informera om hur man på bästa sätt tar hand om sitt dag- och dräneringsvatten för att minska risken för översvämning och skador på fastighet.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING

RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING DAGVATTEN SKA INTE GÅ TILL RENINGSVERKET RIKTLINJER FÖR BÄTTRE MILJÖ INNE OCH UTE Det finns riktlinjer för hur Karlstadsborna ska hantera sitt dagvatten. Riktlinjerna

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten.

Information om dag- och dräneringsvatten. Information om dag- och dräneringsvatten. Information från Mälarenergi - din VA-leverantör I den här broschyren vill vi informera om hur man på bästa sätt tar hand om sitt dag- och dräneringsvatten för

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten

Information om dag- och dräneringsvatten Information om dag- och dräneringsvatten Information från Karlshamns kommun, VA-enheten din VA-leverantör I den här broschyren vill vi informera om hur fastighetsägaren kan ta hand om sitt dag- och dräneringsvatten

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se

Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. 1 orebro.se Var rädd om ditt hus! Om du ansluter ditt dag- och dräneringsvatten rätt, minskar du risken för översvämning

Läs mer

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001 Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag

Läs mer

Dagvattenseparering. Information om frånkoppling av dag- och dräneringsvatten från spillvattenledning

Dagvattenseparering. Information om frånkoppling av dag- och dräneringsvatten från spillvattenledning Dagvattenseparering Information om frånkoppling av dag- och dräneringsvatten från spillvattenledning Innehåll Kontaktpersoner för information... 2 Separering av dag- och dräneringsvatten från spillvatten...

Läs mer

Anläggning. Avloppsreningsystem

Anläggning. Avloppsreningsystem Anläggning VA Avloppsreningsystem Olika sorters avloppsvatten Spillvatten från Hushåll Dagvatten Dräneringsvatten Spillvatten från industri 28 maj 2013 Sara Bäckström 3 Spillvatten från hushåll Vatten

Läs mer

Om dag- och dräneringsvatten

Om dag- och dräneringsvatten Om dag- och dräneringsvatten Information och råd till fastighetsägare och verksamhetsutövare BEGREPPSFÖRKLARING Avloppsvatten Förorenat vatten som avleds i avloppsledningsnätet. Kan bestå av spillvatten,

Läs mer

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och

Läs mer

Riktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01

Riktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01 Riktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Syfte... 2 3. Riktlinjer... 3 4. Trestegsprincipen... 4 4.1 Lokalt

Läs mer

Information till fastighetsägare. Hantering av dag- och dräneringsvatten

Information till fastighetsägare. Hantering av dag- och dräneringsvatten Information till fastighetsägare Hantering av dag- och dräneringsvatten Allmänt I den här skriften vill vi informera dig som fastighetsägare om hur du på bästa sätt tar hand om ditt dag- och dräneringsvatten

Läs mer

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta?

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta? Kretslopp i den kommunala VA-planen - Avlopp och kretslopp i Södertälje kommun - Hur kan kommunen påverka för mer kretslopp? - Vad styr fastighetsägaren? - Reflektioner Behåll näringen på land! Finns det

Läs mer

Rekommendationer för dag- och dränvattenhantering

Rekommendationer för dag- och dränvattenhantering Rekommendationer för dag- och dränvattenhantering Information från Borås Energi och Miljö AB I denna informationsskrift vill vi informera om hur man på ett bra och säkert sätt tar hand om sitt dagoch dräneringsvatten

Läs mer

Utbyggnad av kommunalt VA-nät Öbolandet etapp 1-2

Utbyggnad av kommunalt VA-nät Öbolandet etapp 1-2 Utbyggnad av kommunalt VA-nät Öbolandet etapp 1-2 Varför bygger vi ut VA-nätet? Trosa kommun växer med 100-200 invånare per år och sommarboenden omvandlas alltmer till permanentbostäder. Detta ställer

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

Arbete med bräddar i Trollhättan. Drazen Kendes och Katarina Örning Trollhättan Energi AB

Arbete med bräddar i Trollhättan. Drazen Kendes och Katarina Örning Trollhättan Energi AB Arbete med bräddar i Trollhättan Drazen Kendes och Katarina Örning Trollhättan Energi AB Spill- och dagvattentunnlar i Trollhättan Ledningsnät inklusive pumpstationer Fällningskemikalier Arvidstorps avloppsreningsverk

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

Göta älv, Ales största recipient och dricksvattenkälla för över 700 000 människor.

Göta älv, Ales största recipient och dricksvattenkälla för över 700 000 människor. DAGVATTENPOLICY Göta älv, Ales största recipient och dricksvattenkälla för över 700 000 människor. Innehållsförteckning Inledning... 3 Dagvattenpolicy... 4 Vad är dagvatten?... 5 Förutsättningar... 5 Göta

Läs mer

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF Slamfrågan Möte 7 okt 2009 SpmO Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål Ny lagstiftning på gång viktig milstolpe Slamfrågan komplex LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

Ledningstyper & Material

Ledningstyper & Material Ledningstyper & Material 2015-02-11 1 Ledningstyper Tre typer av ledningar finns i marken Avlopp Dag-& Dränvatten Dricksvatten 2015-02-11 2 Dricksvatten Dricksvatten transporteras alltid i trycksatta system

Läs mer

Separering av dag- och spillvatten. VA-avdelningen

Separering av dag- och spillvatten. VA-avdelningen Separering av dag- och spillvatten VA-avdelningen Separering av ledningar Kommunens avloppssystem ska hantera både dagvatten och spillvatten. I dagvatten räknas regn-, smält- och dräneringsvatten. Spillvatten

Läs mer

Riktlinjer dagvatten Sigtuna kommun. Antagen av kommunstyrelsen

Riktlinjer dagvatten Sigtuna kommun. Antagen av kommunstyrelsen Riktlinjer dagvatten Sigtuna kommun Antagen av kommunstyrelsen 2003-01-20 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 2 Inledning 2 2.1 Definition av dagvatten 2 2.2 Problembild 2 2.3 Resurs 3 3 Miljökvalitetsmål

Läs mer

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten ...utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Riksdagsbeslut 2010 Generationsmålet:

Läs mer

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Dricksvatten Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel och kvaliteten kontrolleras regelbundet. Göteborgarnas råvatten, det producerade dricksvattnet vid vattenverken

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Styrdokument. Policy enskilda avlopp i Svenljunga kommun GRUNDKRAV

Styrdokument. Policy enskilda avlopp i Svenljunga kommun GRUNDKRAV Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Miljö- och byggnämnden Fastställelsedatum: 2009-05-18 53 Ansvarig: Miljö- och byggchefen Revideras: Vid behov Följas upp: Vid behov Policy enskilda avlopp

Läs mer

Nya riktlinjer för dagoch dränvattenhantering

Nya riktlinjer för dagoch dränvattenhantering Nya riktlinjer för dagoch dränvattenhantering Information till fastighetsägare Översvämning Västerlånggatan 1962 foto Linderoth (bearbetad) Riktlinjer för bättre miljö inne och ute Nu gäller nya riktlinjer

Läs mer

Dagvatten för småhus

Dagvatten för småhus Dagvatten för småhus Den nya taxan och hur du kan påverka den 1 Växjö kommun inför en ny dagvattenavgift i VA-taxan. Småhus betalar en årsavgift på 981 kr, moms inräknat. Genom att i större grad ta hand

Läs mer

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Innehållsförteckning Inledning...... 3 Funktionskrav.. 3 Säker funktion och användarvänlighet.......

Läs mer

Vattenstämman 14 maj Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och?

Vattenstämman 14 maj Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och? Vattenstämman 14 maj 10.30-12.00 Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och? Linda Gårdstam, Naturvårdsverket, Naturvårdsverkets Regeringsuppdrag fosfor, (20 minuter) Anders Finnson,

Läs mer

Vi skall inte bygga nya problemområden!

Vi skall inte bygga nya problemområden! Revidering av P90 Dimensionering av avloppssystem P90 blir P110 Rörnät och klimat 1 april, 2014 Slakthuset, Malmö Hans Bäckman Svenskt Vatten 08 506 00 200 hans.backman@svensktvatten.se Gilbert Svensson

Läs mer

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 Den här broschyren vänder sig till dig som planerar att anlägga en enskild avloppsanläggning.

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp

Läs mer

Policy för små avloppsanläggningar i Katrineholms kommun

Policy för små avloppsanläggningar i Katrineholms kommun Policy för små avloppsanläggningar i Katrineholms kommun Antagen 2007-06-14 av Miljö- och hälsoskyddsnämnden Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Syfte och omfattning...3 2.1 Syfte... 3 2.2 Definitioner...

Läs mer

Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy

Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy 2016-03-08 1 (5) Stadsmiljö- och tekniska nämnden Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy Beslutsunderlag Förslag till Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy den 29:e april 2016. Stadsmiljö- och

Läs mer

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun 1(7) Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun Antagen av Miljönämnden 2010-10-12 74 2(7) Bakgrund Naturvårdsverkets allmänna råd från 2006 om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten lägger betoningen

Läs mer

Alternativa lösningar för dagvattenhanteringen - Beslutsstöd med SEWSYS

Alternativa lösningar för dagvattenhanteringen - Beslutsstöd med SEWSYS Alternativa lösningar för dagvattenhanteringen - Beslutsstöd med SEWSYS Stefan Ahlman,, Gilbert Svensson MISTRA Urban Water & EU 5 th FW DayWater Chalmers tekniskat högskola Vad är dagvatten? Definitionsmässigt

Läs mer

Alla produkter klarar Naturvårdsverkets nya krav. Fastighetsägaren 2012-02-09. Avloppsreningens viktiga funktioner

Alla produkter klarar Naturvårdsverkets nya krav. Fastighetsägaren 2012-02-09. Avloppsreningens viktiga funktioner 2012-02-09 Informationsträff om enskilda avlopp Ebba af Petersens WRS Uppsala AB & Avloppsguiden AB ebba.af.petersens@w rs.se Ebba af Petersens WRS Uppsala AB ebba@avloppsguiden.se Ornö 9 februari 2012

Läs mer

något för framtidens lantbrukare?

något för framtidens lantbrukare? Avloppsgödsel något för framtidens lantbrukare? Envisys vårmöte 9-10 juni 2009 Helsingsborg Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

Riktlinje. Riktlinjer för enskilt avlopp 2014-11-19. Bmk Mh 2014/4358. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256.

Riktlinje. Riktlinjer för enskilt avlopp 2014-11-19. Bmk Mh 2014/4358. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256. Riktlinje 2014-11-19 Riktlinjer för enskilt avlopp Bmk Mh 2014/4358 Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256. Ersätter Riktlinjer för enskilt avlopp 17, 2011-01-26 Riktlinjerna ska vägleda

Läs mer

Arbetet pågår - klart 30 sep 2008. Hushållsnära avloppsfraktioner. Genomförande. Certifiering eller kvalitetssäkring?

Arbetet pågår - klart 30 sep 2008. Hushållsnära avloppsfraktioner. Genomförande. Certifiering eller kvalitetssäkring? Kvalitetssäkring Hushållsnära avloppsfraktioner Ola Palm Envisys vårmöte Avloppsslam 10 11 juni, 2008 Arbetet pågår - klart 30 sep 2008 Finansiärer i Länsstyrelsen i Stockholms län Svenskt vatten utveckling

Läs mer

Hållbar dagvattenhantering

Hållbar dagvattenhantering Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,

Läs mer

Varför kretslopp? Övergödning - Rätt sak på fel plats! Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården. Vad innehåller avlopp från hushåll?

Varför kretslopp? Övergödning - Rätt sak på fel plats! Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården. Vad innehåller avlopp från hushåll? Avloppsreningens viktiga funktioner Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården Ebba af Petersens, WRS Uppsala AB, ebba.af.petersens@wrs.se Yrkeshögskolan Novia, Ekenäs, Raseborg 8 maj 2012 Hindra

Läs mer

Förslag till VA-lösning för del av Sundet 5:1 Torsö, Mariestads kommun

Förslag till VA-lösning för del av Sundet 5:1 Torsö, Mariestads kommun Förslag till VA-lösning för del av Sundet 5:1 Torsö, Mariestads kommun Jan Bertilsson 2011-12-15 Vatten och avlopp Bakgrund Syftet med följande dokument är att redogöra för hur vatten och avloppsfrågan

Läs mer

Henrik Alm. Stockholm Vatten AB. 08-522 123 24 henrik.alm@stockholmvatten.se

Henrik Alm. Stockholm Vatten AB. 08-522 123 24 henrik.alm@stockholmvatten.se Henrik Alm Stockholm Vatten AB 08-522 123 24 henrik.alm@stockholmvatten.se Henrik Alm, 2004 UPPTAGNINGSOMRÅDE Verksamhetsområde 206 km 2 Upptagningsområde för Henriksdal Bromma Loudden Himmerfjärden Anslutna

Läs mer

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Stefan Jonsson, Miljökontoret 1 Kretslopp med källsortering av avlopp Lokalt utsläpp från WC = 0 Modern återvinning av WC-avfall:

Läs mer

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Plats för bild/bilder Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten a r regn-, sma lt- och spolvatten som rinner av fra n exempelvis va gar och hustak och som via diken

Läs mer

Information om fordonstvätt

Information om fordonstvätt Information om fordonstvätt Spillvatten från fordonstvättar innehåller bl a mineralolja (opolära alifatiska kolväten), metaller och andra organiska och oorganiska ämnen och behöver behandlas (renas) innan

Läs mer

1. VA-översikt 2. VA-policy 3. VA-plan

1. VA-översikt 2. VA-policy 3. VA-plan Samrådsversion 2015-12-18 1. VA-översikt 2. VA-policy 3. VA-plan Kommunfullmäktige 2015-xx-xx Fastställd av Kommunfullmäktige 2016-xx-xx xxx Diarienummer KS 2013/181 och 2015/475M. BAKRUND Vatten- och

Läs mer

3 oktober 2012. Samhällsbyggnadsenheten

3 oktober 2012. Samhällsbyggnadsenheten Avloppsmöte i SånnaS 3 oktober 2012 Historik ändrad lagstiftning 1987 gav Naturvårdsverket ut en handbok om allmänna råd för små avloppsanläggningar. Tekniska beskrivningar och rekommendationer Drogs tillbaka

Läs mer

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Avloppsslam på åkermark Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Regler om föroreningar i avloppsslam SNFS 1994:2 Föreskrifter om avloppsslam i jordbruket 8 Kadmiumhalt

Läs mer

Översiktlig dagvattenutredning för detaljplan för del av Tegelviken 2:4 (Jungs väg)

Översiktlig dagvattenutredning för detaljplan för del av Tegelviken 2:4 (Jungs väg) 1(6) Handläggare Datum Beteckning Stefan Ahlman 2015-11-04 E-post: stefan.ahlman@kvab.kalmar.se Tel: 0480-45 12 22 Samhällsbyggnadskontoret Planenheten Box 611 391 26 Kalmar Översiktlig dagvattenutredning

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Policy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun

Policy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun FÖRFATTNINGSSAMLING (6.2.7) Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-04-10 84 (MBN/2008:104), 2008-05-13 139 (MBN/2008:104) Policy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun Gäller

Läs mer

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Svedala Kommun PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Karlskrona 2008-07-04 SWECO Environment AB VA-system, Södra Regionen ra01s 2005-11-11 Pär Svensson Uppdragsnummer 1230881 SWECO Östra

Läs mer

Sara Eriksson,

Sara Eriksson, Att vara Utredningsingenjör VA Hur funkar hydraulisk modellering? Vilka utmaningar har VA-huvudmännen med de befintliga näten och vad är viktigt för framtiden? Sara Eriksson, 2015-05-19 1 Planen för denna

Läs mer

Teknikmarknad Teknikmarknad 2013-03-20

Teknikmarknad Teknikmarknad 2013-03-20 Teknikmarknad 2013-03-20 Torbjörn Andersson Uppströms eller nedströms? Kartläggning avseende läkemedelsrester, växtnäring och energi Möjligheter i fastigheten Energi Matavfall Vatten Avlopp Mikrobiologiskt

Läs mer

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar 1 Syfte Riktlinjerna och handlingsplanen skall tydliggöra nämndens uppdrag åt förvaltningen i det fortsatta arbetet med enskilda avlopp och

Läs mer

Dagvattenåtgärder i den befintliga staden. Sara Malmroth Hilde Hagen Björgaas

Dagvattenåtgärder i den befintliga staden. Sara Malmroth Hilde Hagen Björgaas Dagvattenåtgärder i den befintliga staden Sara Malmroth Hilde Hagen Björgaas Vad vi ska prata om Göteborg och varför det ser ut som det gör Vilka mål har vi och varför Möjliga åtgärder för att nå målen

Läs mer

Riktlinjer för dagvattenhantering i Lysekils Kommun

Riktlinjer för dagvattenhantering i Lysekils Kommun Sid 1 (11) Riktlinjer för dagvattenhantering i Lysekils Kommun Daterad 2011-04-26 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Sid 2 (11) Innehållsförteckning Ordlista... 3 1. Inledning.... 4 2. Syfte... 5

Läs mer

Dagvatten för övriga fastigheter

Dagvatten för övriga fastigheter Dagvatten för övriga fastigheter Den nya taxan och hur du kan påverka den 1 Växjö kommun inför en ny dagvattenavgift i VA-taxan. Övriga fastigheter (fastigheter som inte är småhus) betalar för hur många

Läs mer

Actiflo. - för bibehållen sjövattenmiljö

Actiflo. - för bibehållen sjövattenmiljö Actiflo - för bibehållen sjövattenmiljö BRÄDDVATTENRENING I Karlskoga utgörs hela 20 procent av spillvattennätet av kombinerade ledningar. Det vill säga att spillvatten (avlopp) och dagvatten (regnvatten

Läs mer

VA-ledningsnätet i Helsingborg svar på frågor från Villaägarnytt (Kompletterat med bakgrundsbeskrivning och 2 foton)

VA-ledningsnätet i Helsingborg svar på frågor från Villaägarnytt (Kompletterat med bakgrundsbeskrivning och 2 foton) 1 VA-ledningsnätet i Helsingborg svar på frågor från Villaägarnytt (Kompletterat med bakgrundsbeskrivning och 2 foton) Bakgrund - NSVA Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB (NSVA) ansvarar för drift,

Läs mer

Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: VATTEN OCH AVLOPP

Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på:  VATTEN OCH AVLOPP KS 2015/0385 Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: www.kalmar.se/vaplan VATTEN OCH AVLOPP Tematiskt tillägg till översiktsplanen Antagen

Läs mer

VeVa-verktyg för VA-planering i spridd bebyggelse - bakgrund och erfarenheter från svenska kommuner

VeVa-verktyg för VA-planering i spridd bebyggelse - bakgrund och erfarenheter från svenska kommuner VeVa-verktyg för VA-planering i spridd bebyggelse - bakgrund och erfarenheter från svenska kommuner Avløpskonferensen 2012, Ås 25 april, 2012 Frida Pettersson Urban Water Bedriver utrednings- och utvecklingsverksamhet

Läs mer

Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun

Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun 2015-10-01 Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun Det här bladet innehåller kortfattad information och förklaringar om de bestämmelser som gäller för det kommunala vattnet

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,

Läs mer

Vatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen

Vatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen Vatten- och avloppspolicy Den andra delen av vatten- och avloppsplanen 2 (6) 1. Inledning Hultsfreds kommun arbetar med sin VA-planering i enlighet med den vägledning för kommunal VA-planering som tagits

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Vägledning för VeVa-verktyget Verktyg för hållbarhetsbedömning av VA-system i omvandlingsområden

Vägledning för VeVa-verktyget Verktyg för hållbarhetsbedömning av VA-system i omvandlingsområden CIT Urban Water Management AB Vägledning för VeVa-verktyget Verktyg för hållbarhetsbedömning av VA-system i omvandlingsområden Version 2010-03-12 VeVa-verktyget finns att hämta på CIT Urban Water Managements

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten

Information om dag- och dräneringsvatten Information om dag- och dräneringsvatten Lokalt omhändertagande av dagvatten I den här broschyren vill vi informera dig som fastighetsägare om hur du på bästa sätt tar hand om ditt dag- och dräneringsvatten

Läs mer

Oljeavskiljare. Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor

Oljeavskiljare. Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor Antagna av Nämnden för Myndighetsutövning 2009-01-19, 3 Oljeavskiljare Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor Bakgrund Verksamhetsutövare med processer

Läs mer

Omdränering. Information om VA-lösningar för husgrundsdränering

Omdränering. Information om VA-lösningar för husgrundsdränering Omdränering Information om VA-lösningar för husgrundsdränering Information till fastighetsägare Du gör precis rätt i att kontakta UMEVA när du ska ändra VA-förhållandet på huset! Vi ger råd och anvisningar

Läs mer

Dagvattenhantering i Stockholm

Dagvattenhantering i Stockholm SIDAN 1 Dagvattenhantering i Stockholm Nuläge och framtida inriktning Jens Fagerberg, Stockholm Vatten AB Stina Thörnelöf, Miljöförvaltningen Dagvattensystemet i Stockholm Kombinerat system dagvatten och

Läs mer

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-12-04 1 Naturvårdsverket presenterar: Kartläggning av fosforresurser

Läs mer

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB Källdal 4:7 2015-05-21 Dagvattenutredning Bilaga till Detaljplan Uppdragsansvarig: Lars J. Björk Handläggare: Anna Löf ALP Markteknik AB Innehållsförteckning 1.1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Uppdrag...

Läs mer

Klimatsäkring -P104 samt P105

Klimatsäkring -P104 samt P105 Klimatsäkring -P104 samt P105 Seminarium vid Föreningen Vattens Norrlandsmöte 2012 Sundsvall Gilbert Svensson Urban Water Management AB och Luleå tekniska universitet 1 Klimatsäkring P104 samt P105 Risker

Läs mer

Bortkoppling av dagvatten från spillvattennätet

Bortkoppling av dagvatten från spillvattennätet Bortkoppling av dagvatten från spillvattennätet Dagvatten Med dagvatten menas tillfälligt, avrinnande vatten på ytan, mark eller konstruktion, t.ex. regnvatten, smältvatten eller framträngande grundvatten.

Läs mer

VA-policy. Oskarshamns kommun

VA-policy. Oskarshamns kommun VA-policy VA-policy Antagen av KF 2013-04-08, 59 Upprättad som ett samarbetsprojekt mellan samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Arbetet med planen utförs med stöd av Länsstyrelsen (LOVA). Postadress

Läs mer

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Avloppsslam Slam bildas vid all rening av avloppsvatten. Beroende på typ av avlopp indelas avloppsvattnet upp i svartvatten (toaletter, bad-, disk- och tvättvatten)

Läs mer

Välkommen till Roslagsvatten

Välkommen till Roslagsvatten Välkommen till Roslagsvatten r o s l a g s vat t e n å r s red o v i s ning 2 0 0 7 Knivsta Vallentuna Österåker Täby Danderyd Vaxholm Ekerö Roslagsvatten AB är ett VA-bolag som ansvarar för den kommunala

Läs mer

Behovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp

Behovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp Behovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp Prof. Gunno Renman, KTH gunno@kth.se Uppströms teknik i kretslopp 20 mars 2013 Stockholm Det ska handla om: Inledande ord och forskningsperspektiv

Läs mer

Hållbarhetsanalys för VA och organiskt hushållsavfall

Hållbarhetsanalys för VA och organiskt hushållsavfall Hållbarhetsanalys för VA och organiskt hushållsavfall Magnus Arnell Urban Water Management Sweden Syftet med uppdraget var att ta fram ett beslutsunderlag genom att med multikriterie-analys utvärdera olika

Läs mer