logistik Ständigt på väg mot nya äventyr magasinet Vinjett grå Sociala medier kräver nya sätt att tänka logistik

Transkript

1 logistik NR 3 SEPT 2011 SVERIGES STÖRSTA TIDNING OM TRANSPORT OCH LOGISTIK Vinjett grå magasinet Ständigt på väg mot nya äventyr Sociala medier kräver nya sätt att tänka logistik Stora utmaningar när Göteborg ritas om Hårt jobb före och efter fotbollsfesten

2 1/1

3 CONFETTI Är dina krav lika höga som våra? 1/1 Kraft och intelligens

4

5 VD har ordet Ingvar Nilsson CEO Schenker Region North Avstå inte från att ge oss kritik Nu när hösten tagit fart på allvar, är det lätt att glömma de där sköna sommarveckorna jag hade. Kanske är det inte bara jag som då och då behöver stanna upp i höststressen och ägna några minuter åt att tänka tillbaka och minnas. För mig hör segling sommaren till. Den där känslan när jag lämnar fastlandet bakom mig och det faktiskt bara är jag och havet för ett antal timmar framöver. Inga mobiler som ringer, inga mail att besvara. Solen kikar fram bakom ett moln och luften är både ljum och frisk på samma gång. Det var just en sådan dag i somras som jag råkade ut för en riktigt dålig matupplevelse. Familjen och jag hade lagt till vid en ö på Västkusten för att äta lunch vid en av de mer välkända krogarna. Jovisst, förväntningarna var höga, vi hade ju varit där flera gånger tidigare och alltid varit mer än nöjda. Den här gången blev det ett riktigt magplask. Vi beställde in dagens fisk och även om vi visste att vi kanske skulle få vänta lite på maten så gjorde det inget. Det skulle ju bli gott. Trodde jag. Fisken som serverades var i stort sett rå. Fullkomligt oätlig. Vi petade lite med tillbehören och begärde så småningom in notan, betalade och gick. Men vi sa ingenting. Så här i efterhand är det ju självklart att jag borde skickat ut fisken och krävt en ny, men precis i ögonblicket kände jag mig mest besviken och märkligt obekväm. Varför är det ofta så jobbigt att kräva att man får det man betalar för, det borde ju vara helt naturligt? dessutom så kommer jag ju berätta om min dåliga upplevelse för många av mina vänner. Så nu när jag sitter här och skriver, tänker jag: Hur många av mina egna kunder gör precis som jag gjorde i somras? Hur många har genom åren blivit besvikna, och aldrig gett oss en chans att rätta till felet? Det är klart att jag egentligen önskar att jag kunde säga att alla kunder är glada och nöjda hela tiden, men så är det förstås inte. Hur mycket vi än försöker och hur mycket vi än vill göra rätt så finns det alltid saker som kommer att gå fel. Vi gör ju förstås inte fel med flit, då skulle vi inte vara marknadsledande idag. Marknadspositionen betyder samtidigt att våra kunder har och ska ha höga förväntningar på oss. Oavsett förväntningarna tror jag inte att någon av våra medarbetare känner sig nöjd med sin arbetsdag om man vet att något gått fel. Avstå därför aldrig från att ge oss kritik oavsett om den är bra eller dålig. Med konstruktiv återkoppling kan vi vara säkra på att vi fokuserar på rätt saker och både medarbetare och kunder blir nöjdare. Resultatet av restaurangbesöket är att jag inte känner mig särskilt sugen på att gå dit för att äta igen och LOGISTIKMAGASINET

6 Vinjett grå Att äga reaktionen är att äga problemet Jag har gått många kurser och utbildningar i mitt liv men citatet här ovan är ett av få som jag verkligen minns och haft stor nytta av både i mitt yrkesliv och privat. Många blir provocerade av citatet och reagerar med: Vaddå, hur kan det vara mitt problem att min kollega alltid kommer för sent till jobbet? Men det är ju faktiskt precis vad det är. Om du reagerar och irriterar dig på en kollega som alltid kommer för sent, inte städar efter sig eller vad det nu kan vara så är det ditt problem, inte kollegans. Kollegan kanske tycker att han/hon är på en fantastisk arbetsplats där alla tycker att det är OK att han/hon tar en akademisk kvart på morgonen och kanske en på eftermiddagen. Om kollegan trivs och uppfattar det som accepterat att komma sent kommer ingenting att hända förrän någon klargör att det faktiskt inte är det. I lägenheten under vår bor en familj med en tonårsdotter som tillsammans med några kompisar bildade ett band. Det är inget konstigt med det. Men de hade ingen replokal och började istället repa i vardagsrummet. Första gången trodde jag att det var en engångsföreteelse och blev bara lite irriterad. Men när de repade för tredje tisdagen i rad förstod jag att det skulle fortsätta så här om jag inte gick ner och sade ifrån. Det visade sig att de pratat med grannarna under och bredvid, men de trodde inte att ljudet skulle störa uppåt i huset. Och eftersom vi inte klagade hade de trott att det var OK att repa som de gjorde. Nu repar de någon annanstans. Hade jag inte sagt något hade de förmodligen fortsatt repa än idag. För dem var det inget problem, men det var det för oss. Alltså var det vi som ägde problemet och var tvungna att se till att något hände På sidorna i det här numret kan vi läsa hur åkeriet Godsservice hanterade en liknande situation. Pierre Olsson Redaktör Omslagsbild: Anders Wiklund/Scanpix Bilder detta uppslag: Kaj Bune, DB Schenker, istockphoto, Pierre Olsson, Bildbyrån/Gothia Cup 14 Island ny logistikarena Island är ny mark för globala logistikaktörer, och DB Schenker är först på plats. Här är det import som gäller. En islänning konsumerar åtta gånger mer importerade varor än en svensk. 16 Indisk framgångssaga DB Schenker växer så det knakar i Indien, en av Asiens nya starka ekonomier. Det här är ett land där nya möjligheter poppar upp varje dag, säger Christian Nebel, VD för DB Schenker i Indien. Logistikmagasinet ges ut av DB Schenker och är Sveriges största tidning om transport och logistik. Den utkommer med fyra nummer om året. ISSN Årgång 16. TS-kontrollerad upplaga 2010: Citera oss gärna, men ange källan. Ansvarig utgivare: Bo Hallams, DB Schenker. bo.hallams@dbschenker.com

7 Innehåll 22 Alltid på väg mellan Oslo och Stockholm 19 Det stora äventyret Renata Chlumska om hur expeditioner och äventyr kräver sin egen logistik. 50 Så sys världens största ungdomsturnering ihop 46 Stad i förvandling Ny underjordisk järnväg, nya expansiva stadsdelar, nedgrävda vägar och ny Göta Älvbro. Utmaningarna är stora när kartan över Göteborg helt ska ritas om. 26 Nya tider ny logistik? Facebook, Twitter, chatrum och communities innebär nya former av opinion och konsumentmakt. Men är vi beredda på nya sätt att tänka logistik? Nytt och noterat Det gäller att ha huvudet med sig när man förpackar gods... 8 Hasse buggade ända till toppen. 8 Göteborg prisar Kofi Annan. 11 Nytt och noterat Nytt jättelager sätter snurr på vindkraften. 12 Compass äntligen sjösatt. 44 Redaktör: pierre.olsson@dbschenker.com I redaktionen: inger.brunback@dbschenker.com monica.holm@dbschenker.com ebba.lilja@dbschenker.com per.russberg@dbschenker.com karin.andreen@ltskommunikation.se Redaktionen: Logistikmagasinet, DB Schenker, Göteborg. Tel: Fax: Produktion: LTS Kommunikation AB Tryck och repro: Eskils Tryckeri AB, Borås. Prenumerera: Vill du ha en kostnadsfri prenumeration eller om du har ny adress, skicka namn och adress till: pierre.olsson@dbschenker.com, fax Annonsera: Stefan Alneberg Tel: , , stefan@adviser.se LOGISTIKMAGASINET

8 Nytt och noterat Somliga har huvudet med sig... Ingen huvudlös förpackning? Huvudsaken är att innehållet levereras oskadat, men det här är inget emballage att rekommendera... Visst kan man få hjärtklappning för mindre! Första gången chauffören skulle hämta skyltdockan på bilden hade den inget emballage alls. Den stod helt naken med armarna fasttejpade på ryggen där även adresslappen satt fast. Chauffören vågade inte ta med en helt oskyddad skyltdocka utan lämnade kvar den. Dagen efter var dockan snyggt och prydligt nedbäddad i en något för liten kartong, men chauffören tog ändå med sig paketet. Vi fick vi oss ett gott skratt när han kom in på terminalen, säger Stefan Gidholt, terminalchef på DB Schenker i Linköping. Dockan levererades dock oskadd till Carlings i Eskilstuna och även där fick man sig ett gott skratt. Men det här inte en förpackning vi rekommenderar. Emballaget lever inte upp till våra skall-krav, säger Stefan Gidholt. Hasse och Anette buggade ända upp till toppen Hasse Jensen, säljare på DB Schenker i Skara, har gjort det igen. Tillsammans med sin fru och partner Anette vann han SM i bugg för andra gången. Det kändes riktigt gott, nu har vi två inteckningar i pokalen, säger en mycket glad Hasse Jensen. Bäst i Sverige. Hasse Jensen och hans fru och danspartner Anette strålar i kapp med SM-bucklan. Hasse och Anette vann i klassen B35A. Alltså bugg för deltagare äldre än 35, A:et står för elit. Det var den största klassen av alla i SM. Hela 115 par var anmälda till tävlingen som avgjordes under en heldag. Det var en jobbig dag, vi började tidigt på morgonen och var inte färdiga förrän ganska sent på kvällen. Totalt dansade vi sex heat tre uttag- ningar, kvartsfinal, semi och final, säger Hasse Jensen. Nu har paret bestämt sig för att satsa på SM även nästa år, men att vara lite mer sparsamma med tävlandet fram till dess. Vi tar ett år i taget. Men det är svårt att sluta när vi precis vunnit SM. Det är ju en bekräftelse på att vi utvecklat vår dans, och domarsiffrorna var helt fantastiska. Jag har aldrig sett sådana siffror förut, säger en leende Hasse Jensen. Tävlingarna avgjordes i Norrköping den 3 och 4 juni. DB Schenkers andra deltagare, Annika Borg, personalchef i Malmö, med partnern Björn Åkesson kom på tolfte plats. 8 LOGISTIKMAGASINET

9 Can your PC handle this? Our can. Introducing the Flexible Fixed, a revolutionary concept for vehicle-mounted computers that give users the flexibility to easily detach it from the vehicle. The first Flexible Fixed computer the jflex available now!

10 En modern logistikklassiker firar sin 50-åriga födelsedag skapade den internationella järnvägsunionen (UIC) standarden för en träpall. I dag 50 år senare är EURpallen fortfarande en storsäljare. Uppskattningsvis 500 miljoner pallar finns i omlopp bara i Europa. 78 spikar, nio klossar och elva brädor utgör det enkla receptet för denna klassiker. Varken komponenterna eller måtten 800 x 1200 x 144 millimeter har förändrats sedan den konstruerades Införandet av standardiserade lastbärare minskade tiden för lastning av järnvägsvagnar med över 90 procent. Därför är det ingen överraskning att pallarna mycket snabbt fick stort genomslag och revolutionerade hela det europeiska transportsystemet, säger Andreas Griebel, Load Equipment Manager på DB Intermodal Services. Pierre Olsson Står pall för tiden. Den så kallade EUR-pallen har sett exakt likadan ut sedan den skapades 1961 och får endast tillverkas eller repareras av auktoriserade verkstäder. Tillsammans med pantflaskor är den världens största system för återvinning. De allra flesta logistiksystem i Europa från automatiserade höglager till lastutrymmet på en vanlig lastbil är baserade på pallens mått. Med totalt över 1,5 miljarder pallar i omlopp över hela världen, är EURpallen världens vanligaste standardiserade lastbärare och tillsammans med pantflaskor världens största system för återvinning. I Sverige finns cirka tio miljoner pallar i omlopp. Varje år utökas antalet med cirka tre miljoner nya pallar och lika många repareras för att användas igen och igen. En A-pall tillåter en lastkapacitet på kilo. En skadad pall klassas ner till B-pall som får lasta kilo, eller kasseras om den är mycket skadad. EUR-pallar får enbart tillverkas och repareras av auktoriserade verkstäder. Det är DNV (Det Norske Veritas Certification AB) som är ansvarig för certifiering av EUR-pallen i Sverige. DNV certifierar även tillverkare och reparatörer av EUR-pallar. Framför allt är det klossarna som utsätts för stort slitage när truckarnas gafflar råkar komma fel vid lyft. 10 LOGISTIKMAGASINET

11 Kofi Annan delar pris med etiopiskt livsmedelsprojekt FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan delar årets Göteborgspris med ett livsmedelsprojekt i Tigray i Etiopien. Han har tagit på sig ledartröjan för Afrikas gröna revolution och Tigray-projektet, från början riktat till småjordbrukare i norra Etiopien. Projektet har resulterat i både ökade skördar och mindre slitage på miljön. Prissumman, en miljon kronor, delas lika mellan Kofi Annan och Tigrayprojektet. Jag kan inte tänka mig något värdigare, viktigare och vettigare än att dela ut priset till än hållbar livsmedelsförsörjning i kombination med fattigdomsbekämpning och samhällsutveckling. Jag är glad över att Kofi Annan och Sue Edwards från Tigray-projektet vill komma till Göteborg och dela med sig av sina spännande erfarenheter, säger John Holmberg, Göteborgsprisets juryordförande och vicerektor på Chalmers Tekniska Högskola. Göteborgspriset instiftades 1999 av Göteborgs Stad tillsammans med ett flertal företag med syftet att stimulera till fortsatt utveckling och uppmärksamma strategiskt arbete för hållbar utveckling, nationellt och internationellt. DB Schenker är ett av företagen som delar ut priset i samverkan med Göteborgs Stad. Övriga är Andra APfonden, Carl Bennet AB, Elanders AB, Eldan Recycling, Folksam, Handelsbanken, Kooperativa Förbundet KF, Nordea, PEAB, och SKF. Årets pris är det tolfte i ordningen och delas ut vid en ceremoni den 14 december i år. Bland tidigare pristagare märks bland andra Al Gore och Gro Harlem Brundtland. Nytt och noterat Hållbar livsmedelsproduktion. Kofi Annan, FN:s förre generalsekreterare delar på Göteborgspriset för hållbar utveckling med Tigrayprojektet, ett projekt för livsmedelsförsörjning i norra Etiopien. Göteborgspriset för hållbar utveckling VINN TID OCH PENGAR - ATA-CARNET LÖSER DINA TULLPROBLEM! Du som ska ta med varor tillfälligt till en mässa eller utställning utomlands - undvik krångel i tullen. Med ett internationellt tullpass - en ATA-carnet - förenklar du alla gränspassager. Vänd dig till din lokala Handelskammare Läs mer på

12 Nytt och noterat Nytt lager får snurr på vindkraften Med en ny lagerverksamhet i tyska Leipzig tillgodoser DB Schenker servicebehoven hos en av världens största leve- rantörer av vindkraftverk. Vestas Central Europe är ett företag med vind i seglen eller snarare i turbinerna. Företaget har hittills installerat vindkraftverk i 65 länder på fem kontinenter. Med över anställda är företaget global marknadsledare när det gäller att leverera grön energi från vindkraft. Vindkraftverken, som blivit en vanlig syn i hela Europa, är cirka 125 meter höga, väger 300 ton och har ett vingspann på cir- ka 120 meter. För att hålla bladen snurrande krävs ett samordnat nätverk som snabbt kan leverera reservdelar när det behövs. För tre år sedan bestämde Vestas att slå ihop tre europeiska lager till ett centralt beläget logistikcenter. DB Schenker fick uppdraget och hittade genast en tom hall i Leipzig som passar perfekt för uppdraget med tanke på storlek och läget i centrala Europa med mycket goda kommunikationer till såväl östra som västra Europa. Utöver centrallagret har Vestas inrättat 26 reservdelsdepåer nära sina stora vind- kraftsparker. Påfyllnaden även av dessa lager styrs av DB Schenkers personal i Leipzig. Depå- erna behövs för att klara det ambitiösa målet som Vestas satt upp: att leverera reserv- delar till alla vindkraftverk inom två timmar. Vestas Ny VD i Danmark Sedan den 1 september 2011 är Henrik Dam Larsen ny VD på Schenker A/S i Danmark. Han ersätter Bjarne Steffensen som går i pension efter mer än 30 år som ledare för företaget. Henrik Dam Larsen började sin karriär som skeppsmäklare och kommer närmast från en befattning som General Manager för Blue Water Shipping A/S. Ny VD. Henrik Dam Larsen. Han har även haft ledande befattningar inom Cap Gemini/Ernst & Young, INTTRA och DFDS. DB Schenker är marknadsledande i våra grannländer Sverige, Norge, Polen och Tyskland förstås. Med tanke på det är det helt naturligt att ha stora ambitioner i Danmark också, säger Henrik Dam Larsen. Samarbetar om rysk logistik DB Schenker Rail och Transcontainer, ett dotterbolag till det ryska järnvägsbolaget RZD, planerar att samarbeta ännu närmare i framtiden inom den ryska bilindustrin. Syftet är att möta ökande krav från leverantörer och biltillverkare i Kalugaregionen cirka 16 mil söder om Moskva. Det gemensamma bolaget ska utveckla logistiktjänster för både europeiska och ryska biltillverkare och komponentleverantörer i Kaluga. Vi har haft ett framgångsrikt samarbete med RZD i fyra år nu. Nu är det dags att fokusera på ny marknadspotential och expandera verksamheten, säger Karl-Friedrich Rausch, styrelseledamot för DB Mobility Logistics AG. Ryssland är en av de stora tillväxtmarknaderna i bilbranschen. Sedan 2007 har allt fler biltillverkare som Volvo, VW, PSA Peugeot Citroën och Mitsubishi byggt anläggningar i Kaluga. Om det samägda bolaget godkänns beräknas verksamheten kunna starta innan året är slut. 12 LOGISTIKMAGASINET

13 Nytt och noterat DB Schenker Logistics på plats i Minsk Nu är DB Schenker Logistics representerade i Vitryssland med ett eget bolag. Det nya dotterbolaget i Vitryssland har kontor i Minsk och på Minsk flygplats. Det nya bolaget erbjuder ett komplett utbud av logistiktjänster, inklusive import och export till och från Vitryssland, Ryssland och Kazakstan, samt sjö- och flygtransporter och hantering av alla tullformaliteter. Det nya bolaget ger oss möjlighet att stärka vårt nätverk i Östeuropa. Våra kunder förväntar sig lika smidig och problemfri drift i Vitryssland som i andra länder. Att ha vårt eget företag är en viktig faktor för att ge hög servicekvalitet längs hela kedjan, säger Karl Nutzinger, styrelseledamot i Schenker AG med ansvar för landtransporter. Deutsche Bahn/Georg Wagner På rätt väg. Deutsche Bahns halvårssiffror är de högsta hittills och alla fraktvolymer ökar utom flyg. Deutsche Bahn går som på räls Deutsche Bahn, där DB Schenker ingår, fortsätter att gå bra. Under de första sex månaderna 2011 redovisade koncernen den högsta omsättningen under ett halvår hittills. Första halvåret 2011 ökade omsättning med 2,8 miljarder euro, eller 17,2 procent jämfört med samma period föregående år, till 18,9 miljarder euro. Siffrorna bekräftar att vi är på rätt väg och är en signal om att vi bör fortsätta på samma väg. Framför allt vill vi bli mer kund- och miljöorienterade och samtidigt höja vår servicenivå och kvalitet, säger Rüdiger Grube, VD och styrelseordförande för DB AG. Europeiska landtransporter redovisade en stark uppgång, antalet sändningar ökade med 20,7 procent. Volymerna för sjöfrakt steg med 4,6 procent, godsvolymerna på järnväg ökade med 2,3 procent medan flygfraktens volymer minskade marginellt med 0,6 procent. VI HAR SÄNKT VÅRA KUNDERS INKÖPSKOSTNADER MED PROCENT I tio år har vi ständigt förbättrat våra metoder och verktyg. Vi sänker gärna ditt företags inköpskostnader också. Kontakta oss idag info@inkopsdesign.com

14 Först på plats i Reykjavik DB Schenker satsar på den isländska marknaden och öppnar sitt första kontor i Reykjavik. Vi blir det första globala speditionsföretaget på Island, säger Valdimar Óskarsson, ansvarig för kontoret. Text: Maria Hagström istockphoto På Armuli 8 i Reykjavik ligger DB Schenkers nyöppnade kontor. Härifrån ska man ta sig in på den isländska marknaden. Vi har jobbat med en agent i många år, men vi har haft väldigt låg marknadsandel här. Vårt mål är att öka på marknaden, det vill säga den traditionella import- och exportmarknaden. Men vi vill också kliva in i ett nytt segment fiskeindustrin på Island och övriga Nordatlanten. Detta är en marknad med mycket export runt om i världen. Dels för direkt konsumtion och dels för förädling innan produkten når sin slutliga marknad, säger Helgi Ingólfsson, ansvarig för divisionen Air & Ocean i Skandinavien. Han är själv islänning men Importberoende. Fiskeindustrin är stor på Island. Nästan allt annat livsmedel importeras. placerad vid DB Schenkers huvudkontor i Göteborg. Här tror vi mycket på DB Schenkers globala nätverk för att utveckla detta segment. Som ansvarig för DB Schenkers Islandskontor har Valdimar Óskarsson stor nytta av sin erfarenhet från fiskelogistikbranschen. På kontoret jobbar också Anna-Lisa Gunnarsdottir som förut arbetat för DB Schenkers tidigare agent, rederiet Einskip. Fler ska anställas så småningom, men först handlar det om att ta en plats på en marknad som är annorlunda på flera sätt. För det första finns här ingen tradition att använda sig av ett speditionsföretag. Exportörerna bokar transport direkt med rederierna eller flygbolagen. Marknaden på Island är i huvudsak kontrollerad av två rederier. Men vi tror att marknaden är tillräckligt mogen för ett globalt speditionsföretag som DB Schenker och att marknaden kan acceptera att man inte måste vara ett rederi för att utföra transporttjänster på Island. Man behöver inte äga vare sig fartyg, containrar eller flygplan, säger Helgi Ingólfsson. Nere vid Reykjaviks hamn står båtar och containrar. En bit bort skymtar det kala men bergiga landskapet. Här finns Martina Holmberg inte mycket växtlighet, knappt några träd överhuvudtaget. Islänningarna importera det mesta som de behöver sjövägen. Det har alltid varit mer import än export här. Det flygs till exempel in färsk frukt så gott som varje dag. Det är en enorm marknad, säger Anna-Lisa Gunnarsdottir. Här finns inga basvaror som vi är vana vid i Sverige. Importmarknaden är mycket stor i förhållande till hur liten befolkningen är på Island ungefär människor. En islänning konsumerar åtta gånger mer importerade varor, enligt 14 LOGISTIKMAGASINET

15 Pionjärer. Valdimar Óskarsson, Anna-Lisa Gunnarsdottir och Helgi Ingólfsson är först att representera ett globalt speditionsföretag på Island. statistiken, än en svensk gör, säger Helgi Ingólfsson. Men mycket förändrades hösten 2008 då Islands storbanker kraschade och drog med sig många branscher i sitt fall. Sedan dess har landet befunnit sig i en djup kris och har ännu inte återhämtat sig. Importen gick ner 40 procent. Men det är på väg upp igen, så jag tror att det här är en väldigt bra tidpunkt för oss att starta, säger Valdimar Óskarsson. Många isländska företag har gått i konkurs i finanskrisens spår. Men det finns trots allt stora starka företag som överlevt krisen och som har mycket handel över gränserna, till exempel 66 NORTH som gör ytterkläder. Företaget har sin produktion i Baltikum och Kina. Därefter fraktas allt till Island för att sedan distribueras över hela världen. På DB Schenkers isländska kontor tycker man att det skulle vara bättre att ta varorna till ett distributionscenter i Europa och distribuera allt vidare därifrån, för egentligen är det bara några procent av kläderna som ska säljas på Island. Vår intention är att jobba med den typen av företag och kliva in på en ny intressant marknad, säger Valdimar Óskarsson. Vi kan använda oss av DB Schenkers globala nät, vilket är en stor fördel för oss, säger Anna-Lisa Gunnarsdottir. Marknadsföringen ser man som en utmaning att få företaget känt. Än så länge är DB Schenker ganska okänt för islänningarna. Det är till och med svårt att uttala nam net. Skenker blir det på isländska, säger Anna-Lisa Gunnarsdottir och skrattar. Men den största utmaningen är att ha tillräckligt tålamod. Det tar tid att ta en plats på marknaden, bygga upp verksamheten och få ett namn. Men man har redan 300 kunder. Vårt mål är att utöka vår marknadsandel minst fem gånger. Kanske kan vi göra ännu bättre än så, säger Valdimar Óskarsson. LOGISTIKMAGASINET

16 istockphoto Dreamstime Framgångssagan rullar DB Schenker i Indien har haft en kraftig tillväxt de senaste åtta åren. VD Christian Nebel har sett förändringarna på nära håll och ser positivt även på de närmaste årens affärsmöjligheter. Det här är ett land där nya möjligheter poppar upp varje dag, säger han. Text: Pierre Olsson Enligt Internationella valutafondens kalkyler (IMF:s) kommer Asiens ekonomi, med Indien och Kina i topp, att vara lika stark som USA och Europa tillsammans redan år Motorn som driver Asiens kraftiga ekonomiska tillväxt är en enorm inhemsk efterfrågan. Bilförsäljningen har till exempel ökat med 25 procent på ett år, och bara i Indien säljs fler än tio miljoner mobiltelefoner varje månad. En sådan utveckling kräver transporter och en väl utvecklad logistik. Christian Nebel tillträdde som VD för DB Schenker i Indien Han har på nära håll kunnat se de snabba förändringarna i landet, inte minst i det egna bolagets expansion. För åtta år sedan hade DB Schenker i Indien nio kontor och 148 anställda. Idag har antalet kontor tredubblats och personalen består av personer. Mängden gods som transporteras illustrerar expansionen kanske ännu bättre: Från lastcontainrar 2002 till under När jag flyttade till Indien 2002 var företaget bara sex år gammalt. Det första vi gjorde var att övertyga vårt eget nätverk i Tyskland, Hong Kong, Japan, USA och andra länder att Indien är ett land för framtiden, säger Christian Nebel. Att det går så bra för DB Schenker i Indien beror till stor del på det nätverk som byggdes upp under två, tre år. Vi reste ofta utomlands, dels för att sälja våra tjänster, men också för att sälja in Indien som land, att ge en glimt av vad som händer här och hur den enorma konsumentmarknaden utvecklas, säger Christian Nebel. Samtidigt började han utveckla en försäljningsorganisation i landet. Idag finns det över hundra säljare i Indien och cirka tio procent av DB Schenkers arbetskraft i landet är säljare. 16 LOGISTIKMAGASINET

17 Enorma möjligheter. Tillväxten i Indien är enorm. Varje månad säljs till exempel fler än tio miljoner mobiltelefoner i landet. Men infrastrukturen är en stor utmaning. vidare i Indien Vi är kundorienterade. Det i kombination med ett bra nätverksstöd, är en stor del av den framgångssaga vi sett här, säger han. Men även om det går väldigt bra finns det fortfarande problem som måste lösas i landet. Förbättring av infrastrukturen i Indien är och förblir en utmaning även framöver. Vi har sett att regeringen insett att infrastrukturen är avgörande för att ekonomin ska kunna växa, säger Christian Nebel. Situationen har förbättrats jämfört med , men det är fortfarande långt kvar. Jag gillar det inte, men vi i Indien blir alltid jämförda med Kina. Men alla jämförelser haltar. Om man tittar på kapaciteten i hamnarna till exempel är den totalt i hela Indien cirka 6,5 till 7 miljoner lastcontainrar per år. Det är lika mycket som Ningbo i Kina hanterar på egen hand. Det säger sig självt att det är helt omöjligt att jämföra två så olika strukturer. Kineserna har insett att förbättringar av infrastrukturen är avgörande för framgångar, säger Christian Nebel. Entusiastisk. Christian Nebel, VD, har sett förändringarna i Indien på nära håll. Men alla klagomål dämpas av hans entusiasm för det spännande företagsklimat som råder i Indien. Affärsmöjligheterna är enorma, avslutar han. DB Schenker Indien Huvudstad: New Dehli Största stad: Mumbai (tidigare Bombay) huvudstad i delstaten Maha rashtra på Indiens västkust. Stor- Mumbai beräknas ha cirka 19 miljoner invånare, vilket gör den till en av världens största städer. Officiella språk: Ett 20-tal där hindi, tamil, sanskrit och engelska är störst. Statsskick: Federal republik. Yta: km världens sjunde största nation. Befolkningsmängd: invånare näst flest i världen efter Kina. Ekonomi: Den indiska ekonomin har förändrats de senaste fem åren. Bland annat har investeringarna i infrastruktur börjat ta fart. Andelen av BNP har på några år ökat från 5 till 8,5 procent. Export: Drygt 20 procent av BNP. Tillväxttakten har under de senaste åren ökat från 5 6 procent till nuvarande 7 8 procent. Byråkrati: Gamla regleringar från 1940-talet finns kvar vilket bland annat gör att hyror inte kan sättas fritt och att utländska detaljandelskedjor inte tillåts etablera sig i landet. Därför har varken Ikea eller H&M till exempel några varuhus i landet. DB Schenkers huvudkontor i Indien ligger i Haryana, strax nordväst om New Delhi. LOGISTIKMAGASINET

18 Kaj Bune

19 På väg mot äventyret Hon har bestigit Mount Everest, cyklat från Nepal till Sverige och paddlat och cyklat runt USA. För Renata Chlumska är planering och logistik halva äventyret. Och hon sköter det mesta själv. Text: Mats Fahlgren Det vore fantastiskt att ha ett stort team som kunde möta upp här och där med ny utrustning, mat och vatten. Men såna resurser har jag inte, förmodligen ingen annan i äventyrsbranschen heller, säger Renata Chlumska, nyss hemkommen till Jönköping efter en tur till Svalbard med fartyget M/S Quest. Hon är en av Sveriges mest kända klättrare, äventyrare och föreläsare. År 2007 utsågs hon till Årets äventyrare, efter att för egen maskin tagit sig runt USA:s 48 stater (alla utom Hawaii och Alaska), en mil lång resa som tog 439 dagar. Men planeringen tog fem år! Jag tittar väldigt noggrant på vad jag kommer att behöva, hur tidplanen ser ut och hur ska jag få det att funka. Sedan blir det problemlösning, men det är också väldigt spännande och kul! Renata Chlumskas logistik-filosofi är en mix av noggrann planering och en insikt i att den planeringen inte kommer att hålla fullt ut. För det gör den aldrig. Det är kanske viktigast av allt: Att inte tro att allt blir som man har tänkt sig. Då gäller det att vara flexibel, att kunna improvisera. Konsten är att vara förberedd på det oväntade, att ha alternativa planer och rutter, alternativa möjligheter, säger Renata Chlumska. >

20 Renata Chlumska:»Att det inte blir som man har tänkt sig är också en del av utmaningen.«ett minutiöst planerat detaljschema är inget för henne. Om det spricker redan i början, är risken att man bara blir olycklig över att det inte blev som man föreställt sig. Under USA-expeditionen hade Renata ändå ett grovschema att hålla sig till, för att inte hamna i stress på slutet. Hon hade en sponsor inom frystorkad mat som skickade sändningar till större städer hon skulle passera. På så sätt slapp jag leta efter deras återförsäljare och kunde packa mat för två veckor i kajaken. När det tog slut fick jag köpa mat i vanliga livsmedelsaffärer. Kajaken rymde vatten för ungefär en vecka när Renata själv satt i den. Ibland var hon tvungen att samla regnvatten för att få ransonen att räcka till. När jag cyklade genom öknarna i Kalifornien, New Mexiko och Arizona hade jag kajaken på släp och kunde fylla den med extra vatten, där var det ju långt mellan vattenställena. Och där regnar inte så mycket Redan hemma på planeringsstadiet löste hon ett logistiskt problem: Hur skulle hon ta sig framåt med en kajak som fullastad med mat och vatten vägde 100 kilo? Jag kunde inte paddla varje dag och inte heller ta allt på cykeln. Så jag konstruerade en specialkärra som var demonterbar och fick plats i kajaken. När jag behövde dra kajaken efter mig behövde jag bara montera ihop kärran. Utmed hela Stilla havskusten hade Renata ingen cykel, utan gick till fots och drog kajaken efter sig med hjälp av en specialkonstruerad sele. På så sätt kunde hon hela tiden ta sig och sin tunga last framåt. Strax innan Renata kom till Louisiana., Mississippi och Alabama hade orkanen Katrina dragit in och förändrat förutsättningarna. Här var kusten så förstörd att det inte gick att ta sig fram med kajak. Para doxalt nog i en översvämmad trakt fick hon cykla i stället. Det var obehagligt, folk var väldigt utsatta, många var tillfälligt boende på motell och campingplatser, så jag hade svårt att hitta boende och fick ta mycket om vägar. Och i de här staterna är det inte så lätt att ta sig fram som cyklist, folk är inte lika aktiva och sportiga som i nordvästra USA, säger Renata Chlumska. Men det är också en del av utmaningen, att det inte blir som man har tänkt sig. Boendet är ofta den största logistiska nöten för en äventyrare som ibland har medvind, ibland motvind med cykel och kajak. Det opålitliga vädret avgör hur fort resan går. Jag är så beroende av vädret att boendet får lösa sig efter hand, det går inte att planera. Men visst är det ett orosmoment att vakna på morgonen och inte veta var man ska tillbringa natten. Rent logistiskt var det smidigast att bo i tält. Bara att dra upp kajaken och sätta upp tältet. Då slapp jag leta efter motell även om jag längtade efter en dusch, en ren säng och att kunna sova utan en massa kryp och sand överallt. Men det Renata var mest bekymrad för inför USA-resan var inte naturens prövningar utan storstädernas. Det tog mig fyra dagar att passera Los Anders Wiklund Göran Kropp Mångsidig äventyrare. Renata Chlumska har provat på många skiftande äventyr. Hon har bland annat bestigit Mount Everest och utsågs 2007 till årets äventyrare efter att ha cyklat, och paddlat runt USA i 439 dagar. Nästa äventyr är att åka ut i rymden. Angeles-området och där är det inte så lätt att sätta upp ett tält. Där kände jag mig mycket mer utsatt än ute i naturen. Lösningen blev att gå iland tidigare än normalt, för att kunna hitta ett motell innan mörkret föll, för då vill man inte irra omkring på gatorna där. Stor hjälp fick Renata från kajakklubbar som hon tagit kontakt med i förväg, en del i hennes logistikkedja. De här klubbarna fanns utmed min resväg och jag fick rekommendationer på folk som ställde upp ideellt och hjälpte mig, ibland med logi över natten. De stod och väntade i en hamn eller marina på kvällen, hjälpte mig att lasta ur, ta upp kajaken på en bil och så körde vi hem till dem, där jag fick sova. Nästa dag körde vi tillbaka och jag fortsatte paddla från samma ställe som jag slutat på. Det var en fantastiskt fin hjälp, som jag kunde få för att jag hade planerat och tagit kontakt i förväg. Renata Chlumska brukar ha ett tiotal sponsorer på varje projekt. Oftast räcker budgeten bara till det nödvändigaste. 20 LOGISTIKMAGASINET