FINKLÄDD I BORÅS. Dagens ungdom #1/2011. Skogsmaskin med. träffar på Youtube. Cavaliere sticker ut i textilhuvudstaden

Transkript

1 #1/2011 En tidning från Västsvenska Industri- och Handelskammaren ny tidning om företagande i Västsverige Skogsmaskin med träffar på Youtube Dagens ungdom Vill de flytta för jobbens skull? Vill de satsa på sin utbildning? Har de framtidstro? FINKLÄDD I BORÅS Cavaliere sticker ut i textilhuvudstaden Politik & lobbying Centrala Älvstaden förs sakta i hamn Utbyte Västsvensk vision siktar mot nya mål Internationella affärer Norrmän föredrar en personlig relation

2 Vinjett Ledare Tidningen utges av Västsvenska Industri- och Handels kammaren fyra gånger per år. REDAKTION Ansvarig utgivare Robert Odenjung, informationschef Handelskammaren Projektledning Robert Odenjung Caroline Kullendorff Produktion Rubrik AB Redaktör Ingrid Hellgren Sjöberg Omslagsfoto Anna Sigvardsson Papper MultiArt Silk Tryck Elanders Utgiven i mars För insänt, ej beställt material, ansvaras ej. ANNONSERA Karin Hedman, Rubrik AB , karin@rubrik.se Annonsprislista finns på reachout PRENUMERATION reachout Vi är företrädare för det västsvenska näringslivet och en mötesplats där människor och företag kan inspireras och skapa affärer. Vår kompetens, våra tjänster och vårt nätverk är vår styrka i arbetet att skapa tillväxt och utveckla framtidens Väst sverige. Tillsammans med våra medlemsföretag arbetar vi för ett västsvenskt näringsliv i världsklass. Bli medlem Kontakta vår sälj- och marknadskoordinator Camilla Asséhn på för bokning av ett personligt möte med en av våra affärsutvecklare. Alla fysiska och juridiska personer som driver näringsverksamhet av kommersiell natur inom Västsvenska Industrioch Handelskammarens upptagningsområde (Västra Götaland samt Varbergs kommun och Kungsbacka kommun) kan bli medlemmar. medlemskap Foto: Stock Xchng 7 u Politik & lobbying INNEHÅLL 20 Maria Frick, vd för eleganta Cavaliere i Borås, har en skräddarsydd modell för framgång. 30 Ungdomar har många åsikter. Men vart blåser attitydvindarna när det gäller jobb och utbildning? 4 Smartare affärer: bygg en god säljkultur 11 Krönika: Västsverige i identitetskris 12 Många fördelar med uppgraderat styrel searbete 14 Medlemsnytt: vad händer i regionen? 16 Handel med Norge en spännande affär 26 Dingle: skogsmaskiner en hit på Youtube 27 Fråga juristerna 34 Medlemsinfo & årsmöte 35 Kalendarium Handelskammaren är med och får hjulen att snurra när det gäller Centrala Älvstaden. 28 En stark vision har länge saknats för Västsverige. Visionsrådet vill sätta kursen mot framtiden. Foto: Anna Sigvardsson Foto: Istoch Photo Foto: Christian Ericsson nder mina första år som vd för Handelskammaren har jag träffat många intressanta företrädare för spännande västsvenska företag. En av de saker jag har fått med mig är beskedet om att det saknas en vision för Västsverige. uppmaningen till handelskammaren har varit att samla kreativa människor för att staka ut en riktning för hur vi i Västsverige ska kunna stå starkare. Det har efterfrågats en vision för hur vi ska utvecklas bättre i den internationella konkurrensen. De första stegen togs genom det tio personer starka visionsrådet som under hösten 2010 träffades och tog fram en plattform och ett underlag. När du nu läser detta är vi i inledningen av nästa fas att föra ut samtalet till många, många fler. Det handlar om stadsutveckling och om hårda investeringar som infrastruktur. Men det handlar i lika hög grad om frågor som segregation och mångfaldsfrågor, stolthet och framtidstro. Det handlar om att påverka och om att inspirera alla beslutsfattare som formar morgondagens Västsverige. Och om att gå från ord till handling. här vill vi att du bidrar. Delta i samtalet. Delta i byggandet av ett nytt Västsverige. Vi gör Västsverige starkare. Johan Trouvé vd Västsvenska Industrioch Handelskammaren Följ västsvenskt näringsliv från insidan varje dag. Johan Trouvé bloggar på: johantrouve.wordpress.com Var med och bygg ett nytt Västsverige reach out MARS

3 Vinjett Smartare affärer text Jan-Olof Ekelund, Gustaf Höök & Christian Ericsson foto Jan-Olof Ekelund & Fotolia Säljkåren företagets hjältar Hans Johansson älskar att sälja och träffa nya kunder. Han har heller inget emot att dela med sig av sina bästa kunskaper. Att sälja har varit min drivkraft under mer än 30 år. Vill man lyckas med att bygga upp ett företag så måste det finnas en målinriktad kultur där säljarna är tävlingsmänniskor som hatar att komma tvåa. Röster från branschen Hur skapar man en god säljkultur? LENA SERNER rekryteringskonsult Spider Rekrytering Ett tydligt och starkt varumärke stärker säljprocessen, och tätt samarbete mellan marknad och sälj ökar effekten. För att skapa tillväxt krävs förmåga att attrahera rätt personer och försäljningens betydelse ska vara förankrad i alla delar av företaget. Sedan är det viktigt att främja samarbete och glädje det skapar stolthet hos medarbetarna. Fräcka fringisar... JOHAN SKÖLD marknadschef Know IT AB Genom att man förbjuder medarbetare att sälja i traditionell mening. De förbjuds helt enkelt att försöka övertala, övertyga eller påverka kunder att göra val. Tvärtom måste man skapa ett kollektivt intresse av att verkligen vilja hjälpa kunder att köpa, men också genom att involvera kunderna i allt från den strategiska processen i företaget till den konkreta utformningen av en specifik produkt. LENA SÖDERBERG chefrekryterare Manpower Till att börja med krävs engagemang från ledningsnivå. Sedan är det viktigt med tydliga mål för säljaktiviteterna, både för gruppen och på individnivå. Jag tror på en blandning för att skapa bästa möjliga motivation. Till sist måste man givetvis hitta ett bra sätt att belöna framgångar. ör gemene man är Hans Johansson mest känd som en av grundarna till Semcon. Han var med och byggde upp företaget från 1983 till 2006, det mesta av tiden i ledande befattning. Hans Johansson leder också en grupp med ett 20- tal vd:ar inom ramen för Exec, Handelskammarens vd-nätverk. Det jag lärde mig då, och den filosofi vi hade på Semcon, fungerar fortfarande. Vi hade hela tiden ett tydligt fokus på försäljning och intensiv kommunikation, internt men främst med våra etablerade kunder. Och alltid en pågående nykundsförsäljning. Hur bygger man upp en fungerande säljkultur på ett företag? Genom att tydligt deklarera att säljarna är företagets hjältar. Alla företag som vill expandera måste prioritera nykundsförsäljningen. Jag är själv involverad i ett företag där säljarna som drar in helt nya kunder får 50 procent av värdet på den första affären. Sedan är det viktigt att skapa en miljö där det är roligt att sälja. Att det finns en stolthet över företaget och över de varor eller tjänster man erbjuder. Är det självklart med säljbonus eller fringisar? Hade jag fått frågan för tio år sedan hade jag utan tvekan svarat ja. Nu är jag mer övertygad om att själva konstruktionen av bonusen är viktigast. Det ska vara enkla och tydliga mål. Det är naturligt att säljare belönas med bonus, men samtidigt får det inte skapa girig- het eller interna stridigheter. Bonusar ska alltid premiera säljaren men samtidigt se till företagets bästa. Där gäller det att hitta en bra balansgång. Vilket är det vanligaste felet när ett företag försöker bygga upp en säljkultur? Att ledningen inte är tillräckligt noggrann med vilken HANS JOHANSSON vd, Vinngroup AB typ av människor de väljer ut. Det räcker inte att man tycker om att sälja. Man måste verkligen brinna för uppgiften och vara uthållig. Det är bland annat därför jag ofta söker mina säljare bland idrottare. De hatar att förlora och det är en suverän drivkraft. 5 säljtips från Hans Prioritera nykundsförsäljning Ha tydliga mål, nedbrytbara i delmål Lyft fram det unika i erbjudandet Våga var personlig Inse att utfallet bygger på uthållighet Fringisar (bildat av engelskans fringe benefits) var ett populärt ord på 1990-talet. Men efter Skatteverkets allt mer hårdnande regler har det fallit lite i glömska. Många av förmånerna är idag beskattningsbara. Men i konkurrensen om att få och behålla de bästa säljarna är det kanske dags att liva upp begreppet igen? Fringisklassiker Bonuslön Juristhjälp Bonuspoäng på Lunchkuponger flyget Löneutfyllnad vid Fri flextid föräldraledighet Friskvårdsbidrag Massage Företagshälsovård Mobil för privat Företagsresecheckar Sjukvårdsförsäkring bruk Generöst represen- Stresshantering tationskonto Städning Hemmadator Tjänstebil Internet för privat Träningskort bruk ipad: Läs- och surfplattor är heta. Visst kan de ses som arbetsverktyg, men handen på hjärtat är det inte mest för nöjes skull man har dem? Utbudet av förströelse är oändligt mycket större än av hårda business-appar. tystnad: Det kan handla om en övernattning på ett spa, med behandling och hälsosam kost, eller om en weekend i en fjällstuga. Tystnad, lugn och ro är lyx i dagens uppskruvade samhälle.... och här är några till att ta i beaktande extra semester: Många har visserligen redan avtal om extra semester, men då ofta i utbyte mot slopad övertidsersättning. Det ena utesluter dock inte det andra. butler services: En egen butler som går ärenden åt den anställde vore väl inte fel? Hämtar kemtvätten, springer till apoteket eller handlar middagsmat. Allt det där man annars får ta den dyrbara lunchtiden till. 4 reach out MARS 2011 reach out MARS

4 text Gustaf Höök foto Christian Ericsson Politik & lobbying Framtidens paradis Annons Handelskammaren är med och påverkar Centrala Älvstadens utveckling från insidan April 2006 september 2007 Handelskammarens fastighetsägarråd håller seminarieserien Tillväxt Göteborg: framtida miljöer för arbete i världsklass kring Göteborgs framtida utveckling. Utöver fastighetsbolagens ledningsgrupper deltar berörda kommunala förvaltningar och offentliga huvudmän. Serien består av sex seminarier och avslutas med workshops med företagare, politiker och tjänstemän. Möjligheternas mötesplats Viktiga möten för få eller kraftfulla konferenser för många hos oss är alla gäster Tack vare vår kapacitet och kompetens ger vi dig en rad lönsamma mervärden. lika viktiga. Välj mellan 50 flexibla möteslokaler som rymmer allt mellan två till Välkommen till oss - tillsammans skapar vi oförglömliga möten personer. Här finner du även 704 förstklassiga hotellrum och sviter samt sju populära barer och restauranger. Tack vare vår erfarenhet och vårt brinnande Mer information: gothiatowers.com engagemang ser vi till att just ditt möte blir precis så som du önskar. Mässans gata 24, Box SE Göteborg Vårt läge är optimalt. Vi ligger strategiskt placerade nära city med utmärkta kommunikationer, granne med nöjesparken Liseberg, Scandinavium och evenemangsstråkets alla andra scener och arenor, bara ett par kvarter från paradgatan Avenyn Handelskammaren börjar alltmer knacka på dörren hos kommunen genom att lämna tankar och synpunkter. När Anneli Hulthén tar över som ordförande för kommunstyrelsen ökar dialogen Hösten 2009 Handelskammarens fastighetsägarråd har ett möte med Anneli Hulthén. Man diskuterar stadsbyggnad och rådets medlemmar förklarar att de tröga processerna gör att de drar sig för att investera i Göteborg. Detta lyfter stadsbyggnadsfrågorna i den politiska ledningen. 25 november Under FN:s klimatkonferens i Köpenhamn publicerar Handelskammaren en rapport där vd:ar för 200 små och medelstora medlemsföretag ger sin syn på hur klimatfrågan påverkar deras möjligheter att göra affärer. Långsam handläggning hos myndigheter pekas ut som ett stort hinder för fortsatt grön tillväxt. SEPT OKT NOV DEC reach out MARS

5 Politik & lobbying text Gustaf Höök foto Gustaf Höök & yabosid/flickr Nästa sommar ska Göteborgs Stad presentera en vision för Centrala Älvstaden. Näringslivet kommer att påverka utformningen från insidan. Detta känns som början på en ny era, säger Anders Erlandsson, Handelskammarens röst i projektgruppen. Anders Erlandsson för Handelskammarens talan i projektgruppen för Centrala Älvstaden. Till vardags är han affärsområdeschef på Norconsult och har bakgrund som arkitekt. Det ska bli oerhört spännande att få föra fram näringslivets perspektiv på stadsbyggnad, säger han. g öteborg har stora ytor av relativt outnyttjad mark i centrala lägen och efter förvandlingen av Norra Älvstranden har turen kommit till Centrala Älvstaden. I stora drag rör det sig om Ringön, Frihamnen, Backaplan, delar av Lindholmen, Gullbergsvass och delar av Södra Älvstranden. göteborgs stad har inlett ett visionsarbete för området. Målet är att vid halvårsskiftet 2012 presentera en vision och en strategi som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar. Projektgruppens medlemmar kommer från kommunala förvaltningar men innehåller också en representant från Handelskammaren. Sedan årsskiftet är Anders Erlandsson halvtidsanställd för att vara näringslivets röst i gruppen. Såvitt jag vet är detta första gången som näringslivet får chansen att påverka i stadsutvecklingsfrågor i Göteborg i ett så tidigt skede, säger han. Det är väldigt glädjande att kommunen bjudit in oss till bordet. Det gäller att skapa en diskussion mellan politiker, tjänstemän och näringsliv för att tillsammans se möjligheter och förverkliga idéer som rör Göteborg. anders erlandsson har rötterna i Trollhättan och är i grunden arkitekt. Han har arbetat på Figura Arkitekter och Sweco och är sedan tre år affärsområdeschef på Norconsult, en tjänst han alltså behåller på halvtid. Tjänsten på Handelskammaren är finansierad av ett tiotal medlemsföretag och Anders Erlandsson kommer att ha kontinuerlig kontakt både med dem och med Handelskammarens vd Johan Trouvé, som sitter i ledningsgruppen för Centrala Älvstaden. Jag ska lyssna av för att kunna lyfta fram rätt frågor, säger han. Sedan handlar det om att få projektgruppen att förstå vad näringslivet står för och visa vad det kan bidra med. Kommunen ska se näringslivet som en kreativ kraft och inte bara något som genererar skatteintäkter. I skrivande stund har projektgruppen bland annat gjort en inventering och skapat relationer med andra städer som befinner sig i liknande utvecklingsprocesser. Det har till exempel gjorts ett studiebesök i Hamburg. Gruppen har även haft ett första möte med den nya kommunstyrelsen, som äger projektet. Responsen var positiv och Anneli Hulthén är mån om att hela processen ska vara öppen och gränsöverskridande. under hösten har det hållits soppluncher med föredrag i Älvrummet, det forum för Norra och Södra älvstranden som etablerats vid Göteborgsoperan. Alla har fått närvara och kunnat anmäla intresse för att presentera just sin vision. I mars ska det arrangeras workshops knutna till projektets tre dimensioner: den ekonomiska, den sociala och den ekologiska. Syftet är att väcka intresse och få in synpunkter. Resultaten kommer att redovisas i Älvrummet och sedan finnas med som underlag vid den stora workshopen, med ett hundratal internationella experter, som arrangeras i juni. Anders Erlandsson ser fantastiska möjligheter för Centrala Älvstaden, både för stora och små företag. Det kan handla om att skapa förutsättningar som lockar hit såväl företag från regionen som stora företag från andra delar av Göteborg. Gullbergsvass lär domineras av kontor och bostäder medan han anser att delar av Ringön borde ha en prisbild som passar mindre företag. Både synergi och diversifiering bör vara nyckelord. Och så är det oerhört viktigt att plan- och byggprocesserna blir snabbare. Det är inte hållbart att fastighetsbolag vill lägga fram stora investeringspaket, men inte släpps fram. Till slut tröttnar de och satsar någon annanstans. Det finns ett uppdämt behov, men nu hoppas jag att företagen kan ge sig till tåls lite till. Hur tänker du dig själv det framtida Centrala Älvstaden, om du får fantisera? Det vore intressant att göra som Sydney. Där finns gamla, nya, låga och höga hus i vattennära lägen. Det är en tilltalande blandning av Stockholm och New York, med ett högre exploaterat downtown som är lätt att nå för människor som pendlar in mars Fullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att svara för ledning och samordning av Vision Centrala Älvstaden. Där ingår att besluta om principer för organisation, tidplan, bemanning och finansiering. Det talas om att skjuta till extra kommunala medel eller bidrag från Älvstranden Utveckling AB. Dock beslutas att berörda nämnder och bolag ska bidra med resurser i form av till exempel personal och lokaler. Våren/ sommaren 2010 Projektet startar i juni och ledningsgruppen och projektgruppen börjar sättas samman. Johan Trouvé finns med i ledningsgruppen från tidig höst och senare under hösten får Handelskammaren en plats i projektgruppen. Först genom en tillförordnad representant och efter årsskiftet genom Anders Erlandsson. Hösten 2010 Under hösten öppnar Älvrummet sina dörrar och låter alla som vill presentera sin vision för Centrala Älvstaden. Det sker under totalt tio soppluncher med inspel, det vill säga förslag. Visionerna kommer från studenter, arkitekter, medborgar- och intresseorganisationer samt konsulter. Runt hundra personer, som mest 160, kommer och lyssnar vid varje tillfälle oktober Både lednings- och projektgruppen gör en studieresa till Hamburg, en stad med liknande fysiska förutsättningar som Göteborg. Grupperna tittade bland annat på stadsutvecklingsprojektet HafenCity i centrala Hamburg och besökte den internationella bo- och byggmässan (IBA). JAN FEB MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUG SEPT OKT NOV DEC 8 reach out MARS 2011 reach out MARS

6 Politik & lobbying text Gustaf Höök Krönika: Politik & lobbying 2011 Näringslivet på offensiven Långsiktigt, målmedvetet och offensivt arbete. Det är nyckeln till att Handelskammaren fått större inflytande vad gäller stadsplanering. Regionchefen Joacim Carlson berättar om en flera år lång resa i Göteborg. a tt Handelskammaren har en representant i Centrala Älvstadens projektgrupp som annars består av idel kommunföreträdare är en viktig signal på att Göteborgs Stad värderar näringslivets perspektiv i frågan. Det är också ett kvitto på att Handelskammaren gjort ett gott jobb. Vi har naturligtvis alltid haft informella kontakter med kommunen, säger Joacim Carlson. Men sedan några år tillbaka är Handelskammaren mycket mer offensiv. Till exempel har det fastighetsägarråd som bildades 2003 gått från att bara lämna synpunkter på Handelskammarens arbete till att berätta vad man vill i förhållande till kommunen. När rådet år joacim carlson regionchef Göteborg, Västsvenska Industrioch Handelskammaren 26 januari Biträdande projektledare Hanna Areslätt berättar om Centrala Älvstaden Mars april 2011 Fyra seminarier (för politiker och tjänstemän) och workshops (med inbjudna experter) under lika många veckor (onsdag-fredag). Avslutas alltid med offentlig redovisning i Älvrummet. Syftet är att bygga upp kunskap och förbereda för den stora workshop som hålls i juni arrangerade seminarieserien Tillväxt Göteborg: framtida miljöer för arbete i världsklass fanns ledande politiker och tjänstemän bland deltagarna. Handelskammarens idéer nådde ut och dialogen ökade. Samtalsklimatet förbättrades ytterligare när Anneli Hulthén tog över som kommunstyrelsens ordförande. Hon träffade fastighetsägarrådet för att gå igenom en rapport där vi tog upp det vi uppfattade som hinder för stadens utveckling, säger Joacim Carlson. Vi kände att dörrarna öppnades alltmer. Johan Trouvé erbjöds en plats i ledningsgruppen för Centrala Älvstadens utveckling och Handelskammaren fick även en plats i projektgruppen. joacim carlson är nöjd och glad och tillåter sig att vara hoppfull inför framtiden. Under väldigt många år satt näringslivet vid sidan om medan politikerna skötte samhällsbyggnadsfrågorna, säger han. Men om Göteborg ska utvecklas till en mer kunskapsintensiv stad, måste vi utveckla de företag som finns här och dessutom lyckas locka hit fler innovativa företag. Då måste näringslivet ta en mer aktiv roll, inte minst vad gäller stadsbyggnad. Det är väldigt glädjande att näringslivet har vaknat och att kommunen är mer öppen och intresserad. Våren 2011 Anders Erlandsson träffar tio företag ur finansieringsgruppen en gång i månaden. Projektets ledningsgrupp (med Johan Trouvé) sammanträder Juni 2011 Under fem dagar (preliminärt 7 11 juni) hålls en internationell workshop i Göteborg. Ett hundratal internationella experter i form Halvårsskiftet 2012 Visionen för Centrala Älvstaden presenteras. Hösten 2011 Hearing rörande Masthuggsterminalen. Politiker som träffar annars Stena består Line av idel kommunföreträdare en gång i månaden, är och en viktig inför signal på av att olika Göteborgs lag arbetar Stad värderar näringslivets perspektiv i frågan. Det är också ett kvitto på att Handelskammaren gjort ett gott jobb. har en representant på Stadsmuseets i Centrala Älvstadens projektgrupp tid haft informella föreläsningsserie kontakter med kommunen, och säger berörda Joacim näringsidkare Carlson. Men för sedan att några år varje tillbaka möte är stämmer Handelskammaren Johan mycket och mer lämnar offensiv. förslag till stighetsägarråd Mellanrum. som bildades 2003 gått från diskutera att bara vision lämna och synpunkter framtid. på Handelskammarens och Anders arbete av läget. till att berätta vad man vision. vill i förhållande till kommunen. När rådet år 2007 arrangerade seminarieserien Välkommen Tillväxt Göteborg: att framtida besöka miljöer för arbete oss i världsklass på fanns ledande politiker och tjänstemän bland deltagarna. Handelskammarens idéer nådde amtalsklimatet förbättrades ytterligare när Anneli Hulthén tog över som kommunstyrelsens ordförande. etsägarrådet för att gå igenom en rapport där vi tog upp det vi uppfattade som hinder för stadens utveckling, säger Joacim Carlson. Vi kände att dörrarna öppnades alltmer. Johan Trouvé erbjöds en plats i styrgruppen för Centrala Älvstadens utveckling och Handelskammaren fick även en plats i projektgruppen. och glad och tillåter sig att vara hoppfull inför framtiden. år satt näringslivet vid sidan om medan politikerna skötte samhällsbyggnadsfrågorna, säger han. Men om Göteborg ska klara av övergången från industristad till kunskapsstad, så gäller det att locka hit fler innovativa företag. Då måste näringslivet ta en mer aktiv roll, inte minst vad gäller stadsbyggnad. Det är väldigt glädjande att näringslivet har vaknat er öppen och intresserad. JAN FEB MARS APRIL MAJ JUNI 10 reach out MARS 2011 Fortsatt arbete med visionsförslagen från den internationella workshopen. Dessutom lokal förankring av visionsarbetet, både inom kommunen och i form av medborgardialog med göteborgarna i alla tio stadsdelsnämnder. Västsverige har en identitetskris hur är det egentligen? Är Västra Götaland ett landsting, eller heter det Västsverige? Den frågan fick jag på ett mingeltillfälle för inte så länge sedan av en medarbetare till Filippa Reinfeldt på Stockholms läns landsting. Något förvånad över frågan börjar jag förklara: Västra Götaland är en region, som Skåne, och det kan jämföras med ett landsting, som Stockholms läns landsting. Sedan börjar jag inse att frågan kanske inte är så konstig. Skåne är Skåne. Oavsett administrativa gränsdragningar och politiska befogenheter är Skåne en region med en stark identitet. Skåne är ett historiskt begrepp som alla fattar, i och utanför regionen. Hur är det då med den västsvenska identiteten, finns den över huvudtaget? Var skulle du säga att du bor? Västra Götaland, Västsverige, eller kanske Bohuslän, Skaraborg eller Älvsborg? i stockholm förknippas Västsverige generellt med förlegade industrier, fordonskrisen, mutstaden Göteborg, IFK och Elfsborg. Jaha, ligger Gina Tricots huvudkontor i Borås, jag trodde det var ett Stockholmsföretag, får jag höra. När jag sedan berättar om konfektionsklustret i Sjuhärad, från kända klädmärken till företag som utvecklar smarta textilier, blir ögonen stora på den som lyssnar. Ingen aning om att det fanns så häftiga företag där nere. vid ett annat tillfälle fick jag förklara att den västsvenska sjöfarten inte dog ut i samband med varvskrisen. Den är högst levande i form av stora rederier som Stena AB, Transatlantic och alla rederierna på Donsö. Okunskap är kanske en förklaring till regeringens ovilja att ta tag i en långsiktigt hållbar sjöfartspolitik. Man kan bara konstatera: det finns mycket kvar att göra för att nyansera huvudstadens bild av Västsverige och öka kunskapen om regionens diversifierade näringsliv. Som västsvenska aktörer kan vi tillsammans bli duktigare på att marknadsföra vår region och stärka det västsvenska varumärket. Men visst skulle det underlätta lite med en tydligare vision och identitet som förenar oss. katrien vanhaverbeke, public affairs stockholm Resultat genom människor En trygg, tydlig och hälsomedveten organisation har alla förutsättningar för att vara en lönsam och hälsosam arbetsplats. Previa är Sveriges ledande företag inom företagshälsa. Vi hjälper till med att skapa goda resultat genom människor och erbjuder tjänster inom ledarskap, hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering.

7 Vinjett Utbildning text Ingrid Hellgren Sjöberg foto Istock Photo Fyra fördelar med externa styrelseledamöter Ökad bredd Beredskap Nytänkande Förstärkning Ökad bredd på erfarenheter, kunskap och kompetens. Nya styrelseledamöter har med sig sitt ett eget nätverk av kontakter som kan vara värdefulla. Den operativa ledningen förbereder sig också ofta bättre, och tvingas därmed tänka igenom både dagordningen och de analyser, frågeställningar, resultat och annat som skall tas upp på styrelsemötet. En extern styrelseledamot kan vara en bra diskussionspartner. Erfarenhet utifrån kan ge nya infallsvinklar och lösningar. Inför stora förändringar, till exempel expansion, organisationsförändringar, förvärv, nybyggnation, försäljning eller sammanslagning är en förstärkning i styrelsen extra värdefull. Styrelsemöte i Familjen Svensson AB? Även små företag kan ha nytta av en mer aktiv styrelse. Styrelsemöte?Uppgradera styrelsen till en högre nivå Framgångsrika företag har ofta bra styrelser. Att tillsätta en aktiv styrelse med rätt ledamöter kan ge även det mindre företaget en rejäl skjuts framåt. 12 reach out MARS 2011 i Sverige finns drygt aktiebolag. Mer än 90 procent av dessa är små företag med mindre än 15 anställda. I många av dessa småbolag är också ledning och ägare samma person och inte sällan betraktas styrelsens arbete därför som en ren formalitet. Ofta är det huvudägaren själv och kanske ytterligare en familjemedlem som fyller de platser som aktiebolagslagen kräver. 80 procent av de bolag som har styrelser har inga möten alls och dessa företag brukar jag kalla företag med enkelt ledarskap. Där är det företagsledaren själv och hans Thomas Nielsen författare, utbildare och rådgivare i styrelsefrågor eventuella ledningsgrupp som tar alla beslut, säger Thomas Nielsen, utbildare och rådgivare i styrelsefrågor samt författare till en rad böcker i ämnet. I företag med en aktiv styrelse har man däremot dubbelt ledarskap, vilket ger en annan styrka. Med ett dubbelt ledarskap kan man till exempel hantera fler frågor, och dessutom i en mer fördjupad och reflekterande form. Med hjälp av det dubbla ledarskapet blir det också enklare att ha ett långsiktigt perspektiv som sträcker sig längre än till innevarande verksamhetsår. men när är det dags att ta steget och gå från enkelt till dubbelt ledarskap? Svaret på frågan är ofta kopplat till situationer där behovet av extra kompetens uppstår. Det kan handla om att man vill öka sin tillväxt eller stärka företagets beredskap inför förändringar på marknaden. Generellt kan man säga att ju större komplexitet verksamheten innehåller och ju större förändringstakten i branschen är, desto större nytta har man av en aktiv styrelse. Tillvägagångssättet när man ska välja en styrelseledamot är detsamma som när man ska tillsätta vilken tjänst som helst, konstaterar Thomas Nielsen. Ska resultatet bli bra så måste man veta exakt vilken kompetens och personlighet man behöver. Det gäller att fundera igenom vilka frågor styrelsen har att bita i de närmaste åren och vilken kompetens som krävs för att hantera dessa. Analysera också vilka kunskaper som finns i styrelsen i dag och vad som saknas. Det är egentligen tre krav man ska ställa på en ny styrelseledamot: rätt kompetens, god social förmåga När man väljer nya styrelseledamöter bör man fundera på vilken kompetens man är i störst behov av nu och i framtiden. samt att hon eller han har tillräckligt med tid att avsätta för uppdraget. Ibland kan det kännas svårt att veta var man ska hitta den person man söker. Men har man bara gjort en bra analys av vem man söker så finns det många ställen att söka på, menar Thomas Nielsen. Förutom att gå igenom det egna nätverket kan det vara en god idé att annonsera i tidningen eller på nätet, alternativt utnyttja jobbsajter eller rekryteringsfirmor som är specialiserade på den här typen av uppdrag. Banken och revisorn eller Handelskammaren kan med sina stora nätverk också komma med bra förslag på lämpliga kandidater, tipsar Thomas Nielsen. THOMAS NIELSEN för de företagsledare som känner sig osäkra på om det är rätt att ta in utomstående i styrelsearbetet finns det några olika sätt att mjukstarta på. En mentor kan till exempel bidra med input och erfarenheter och fungera som bollplank, utan att man tar steget fullt ut med en aktiv styrelse. Ett annat sätt att pröva på ett samarbete med en ny person är att ta in en adjungerad styrelseledamot i en existerande styrelse. Den adjungerade ledamoten får då tillåtelse att delta i diskussioner och tillföra kunskap, men saknar fortfarande rösträtt och juridiskt ansvar. Handelskammaren erbjuder två gånger per år en diplomutbildning i styrelsearbete. Utbildningen som omfattar fem halvdagar tar upp de lagar och den praxis som styrelseledamöter bör känna till samt ger kunskap om hur det praktiska arbetet i en aktiv styrelse bör fungera, bland annat samspelet mellan styrelse och vd, styrelseordförandes roll, rekrytering och arvoden. Andra delar handlar om revisorns roll, noteringsprocessen, företagsöverlåtelser och kapitalanskaffning. För mer information om innehållet, exakta kursdatum samt anmälan se: reach out MARS

8 Vinjett Medlemsnytt Foto: Lindholmen Science Park Lindholmen Science Park fylls fortare än väntat De nytillkomna företagen på Lindholmen Science Park är bland andra Syntronic, Brandon, Enfo och Dynagraph. Intresset för det nya huset är stort. Vi räknade med tre år för att fylla det. Nu är cirka kvm redan uthyrt. den största utmaningen för Älvstranden Utveckling under 2010 var att få fart på uthyrningen av nybyggnation om cirka kvm, Lindholmen Science Park, som är en utbyggnad av den befintliga huvudbyggnaden. Den nya delen stod klar för inflyttning i höstas och etableringen i bottenplan med flera restauranger, reception och en hypermodern konferensanläggning har blivit en succé. Trots den tuffa konjunkturen under 2010 fylls huset med hyresgäster i snabbare takt än väntat. Intresset för det nya huset är stort. Vi räknade med tre år för att fylla det. Nu är cirka kvm redan uthyrt, säger Hans Kallin, uthyrningsansvarig på Älvstranden Utveckling. HANS KALLIN uthyrningsansvarig på Älvstanden Utveckling lindholmen, sju minuter från Centralstationen, är Göteborgs mest expansiva område. Här blandas näringsliv med utbildningar inom högteknologi och IT, forskning, handel, boende, kultur och rekreation personer arbetar eller studerar på Lindholmen och under 2010 har företagen ökat från 230 stycken till 275 företag. Allt fler väljer att flytta sina verksamheter hit, bland annat Dynagraph som tycker att flytten varit ett lyft. det bästa med att flytta in i ett nybyggt hus är att vi själva kunde välja planlösning. Nu sitter vi i händelsernas centrum. Den dynamik och puls som finns här går inte att jämföra med andra ställen. Och det smittar av sig, säger Carl Johan Andhill, vd för Dynagraph. Ny vice vd i Seccredo AB risk- och säkerhetsföretaget Seccredo AB, som sedan 2010 ingår i Securitaskoncernen, har utsett Morgan Henningsson till vice vd. Jag är glad över att få den här möjligheten till utökat ansvar inom Seccredo och ser fram emot att utveckla vår affär inom risk, säkerhet och krisledning, säger Morgan Henningsson. Rent konkret innebär det att bredda vår kundbas, som i dagsläget innehåller drygt 350 kunder, samt utveckla vårt tjänsteutbud. Tjänsterna omfattar bland annat krisinsatser, business intelligence, brottsutredningar, fysisk säkerhet, informationssäkerhet och personsäkerhet. I takt med att affären växer ser vi även ett tydligt behov av rekryteringar med inriktning mot våra kontor i Vänersborg och Malmö, säger Morgan Henningsson. Daniel Maurer ny vd för Netoptions daniel maurer blir ny vd för Netoptions Sweden efter Jan Ekström, som efter två år lämnar sin tjänst men sitter kvar i styrelsen. Daniel Maurer kommer närmast från EPiServer där han varit de senaste tio åren. Under sina år på EPiServer har Daniel Maurer arbetat väldigt nära marknaden med slutkunder, men också tillsammans med företagets breda partnernätverk. De senaste två åren har han också ansvarat för EPiServers internationella etablering. Jag är väldigt glad över möjligheten att ta över efter Jan som vd i Netoptions, säger Daniel Maurer. Det är ett spännande företag som har höga ambitioner för tillväxt både i Sverige och utomlands. Mitt uppdrag blir att se till att Netoptions fortsätter att utvecklas med hög tillväxt och god lönsamhet. Foto: Hans Olav Nyborg Göteborgare blev Sveriges främsta entreprenör det blev ola oskarsson, vd Marin Mätteknik AB, som i hård konkurrens med åtta andra finalister tog hem segern i Sveriges största entreprenörstävling Entrepreneur of the Year. Juryns motivering löd: Med ett brinnande intresse för havsmiljön har Ola Oskarsson Foto: Jonas Borg upptäckt en ocean av möjligheter. Han har gjort en lång resa från enmansföretag till framtidsföretag i en spännande bransch. Genom att satsa allt och odla sin starka drivkraft är Ola Oskarsson urtypen för en sann entreprenör. Ola Oskarsson har sedan tonåren varit intresserad av havsmiljön och Marin Mätteknik AB grundades Företaget är specialiserat på högupplösande sjömätning för industrins och försvarets behov av kartläggning med hög detaljrikedom för projekt i hav och sjömiljö. I Sverige har vi levt med ryggen mot havet. Nästan 90 procent av havet är inte uppmätt. Så det finns ett stort behov av våra tjänster, inte minst för att rädda Östersjön, berättar Ola Oskarsson. Han tror själv att hans starka marina miljöengagemang, som ligger rätt i tiden, kan ha bidragit till att han blev en av finalisterna i årets Entrepreneur of the Year. Dessutom har företaget vuxit snabbt. På fem år har vi tiodubblat antalet anställda och ökat omsättningen från 18 till 300 miljoner kronor under god lönsamhet. Boråsare omvandlar indonesisk frukt till el aktörssamverkansgruppen waste recovery har initierat ett projekt tillsammans med Gadja Mada-universitetet i staden Yogyakarta på ön Java i Indonesien. Waste Recovery är ett samarbete mellan Borås Energi och Miljö AB, Högskolan i Borås, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Borås Stad. Projektet består i att uppföra en biogasanläggning som ska röta fruktavfall från en lokal fruktmarknad. Från fruktmarknaden kommer cirka fyra ton fruktavfall per dygn. I biogasanläggningen produceras omkring 350 m 3 biogas per dygn som omvandlas till el i en elmotor. Runt 300 kwh förnyelsebar el produceras per dygn. Invigning av biogasanläggningen skedde i början av februari. Foto: Istock Photo Ett uppköp som gjutet i betong familjeföretaget benders Sverige AB i Kvänum, som tillverkar betongprodukter för tak och mark, har förvärvat samtliga aktier i Floda Cement. Köpet säkerställer fortsatt utveckling vid fabriken i Floda och skapar utrymme för vidare satsningar. Genom köpet av Floda Cement känner Benders Sverige AB att man ytterligare breddar sig inom produktsegmentet fabrikstillverkade betongprodukter. Benders Sverige AB grundades 1960 av Karl-Erik Bender. Företaget omsätter idag omkring 1 miljard kronor och har cirka 400 anställda. Floda Cement har tillverkat betongprodukter under mer än 80 år och omsätter idag runt 20 miljoner kronor och har nio anställda. Tidigare ägare känner att företaget genom försäljningen till Benders lever vidare i familjär anda och att de produkter som utvecklas också kommer orten till gagn genom ytterligare arbetstillfällen. Ellos satsar på stora storlekar konceptet onestopplus hör till ett av distanshandelsföretaget Redcats Nordics mest framgångsrika koncept och introducerades 2007 för den amerikanska marknaden. OneStopPlus är ett unikt e-handelskoncept som erbjuder ett brett sortiment av mode för kvinnor i stora storlekar. OneStopPlus är ett spännande koncept som vi nu har tagit till Sverige. Utgångspunkten är de marknadsundersökningar vi genomför bland våra kunder där vi noterade en ökad efterfrågan på just den här typen av mode, säger Eric Dubois, vd för Redcats Nordic. Sortimentet, som består av produkter i storlekarna 42 till 64 fördelade på herr- och damkläder, underkläder, skor samt accessoarer, har valts ut för att passa aktuella trender, klimat och säsong. Norwegian flyger inrikes från Göteborg Landvetter Airport med början den 17 februari utökas utbudet med flyg till Stockholm från Göteborg Landvetter Airport. Det är flygbolaget Norwegian som börjar flyga linjen Göteborg Landvetter Airport till Stockholm Arlanda Airport. Vi är väldigt glada för att Norwegian väljer att starta trafik på vår flygplats. Norwegian tillsammans med de tidigare operatörer som finns hos oss gör att Göteborg erbjuder en omfattande och utökad kollektivtrafik till Stockholm. Vi kompletterar vårt utbud av flygbolag som flyger direkt till destinationen väl. Att Norwegian nu kommer till Göteborg breddar utbudet och skapar en stor valfrihet för våra resenärer, säger Olle Sundin, flygplatschef på Göteborg Landvetter Airport. norwegian air shuttle asa, som marknadsförs under varumärket Norwegian, är ett kraftigt expanderande flygbolag noterat på Oslobörsen. Bolaget är det näst största flygbolaget i Skandinavien. Norwegian har haft en stark passagerartillväxt de senaste åren och erbjuder 238 linjer till 95 destinationer i världen. entrepreneur of the year är en av världens främsta utmärkelser för entreprenörer. Tävlingen genomförs på regional, nationell och internationell nivå där entreprenörerna bedöms av en extern jury efter flera kriterier. Vad händer i ditt företag? Reach outs läsare är nyfikna och intresserade av vad som händer i det västsvenska näringslivet. Har ni en ny affär eller innovation ni vill berätta om? Bygger ni ut, ska ni flytta, eller har ni anställt nya duktiga medarbetare? Skicka gärna in information och pressreleaser till Handelskammarens redaktör på caroline.kullendorff@ handelskammaren.net och berätta om vad som händer hos just er. 14 reach out MARS 2011 reach out MARS

9 Vinjett Internationella affärer text Gustaf Höök illustration Rubrik Export från Sverige till Norge 2009, MSEK Oljeprodukter 4889 Läkemedel 3033 TV-apparater 2544 Personbilar 1933 Virke 1796 Optiska medier (cd, dvd) 1787 Datordelar 1431 Bärbara datorer 1071 Möbler 1045 Konstruktionsmaterial 869 Fordonsdelar 820 Handverktyg 808 Import från Norge till Sverige 2009, MSEK Råolja & naturgas Lax 9872 Energi 2973 Aluminium 1944 Halvledare 1887 Propan 1727 Färska fiskfiléer 1400 Papper 1187 Torsk 1146 Frysta fiskfiléer 965 Övriga kolväten 888 Bensin 881 Handel över Kölen ett bra första steg Norge blir allt viktigare för svenska företag. Det är vår största exportmarknad och näst största importmarknad. Affärer med Norge är ett bra steg för företag som vill prova vingarna utomlands och som viker tid åt tullfrågor. PERNILLA johansson projektledare för Internationella utbildningar, Västsvenska Industri- och Handelskammaren Källa: SCB n orge är en lika stor marknad som Tyskland för svenska företag. I fjol passerade Norge dessutom Danmark på listan över de länder som Sverige handlar mest från. Bara tyska varor är vanligare. Om en svensk företagare vill etablera sig utomlands ligger det nära till hands att börja med ett grannland. Och jämfört med Danmark finns inte samma språkbarriär mot Norge, säger Pernilla Johansson, projektledare för internationella utbildningar på Handelskammaren. Samtidigt som många svenska företag ser potentialen är det inte helt okomplicerat att göra affärer i Norge. Särskilt tullreglerna kan resa frågetecken, eftersom Norge inte är med i EU. Det innebär ett mycket större regelverk, säger Ingrid Kahl, informatör på Tullverket. Att handla med Norge är något helt annat än att handla med Danmark, vilket kan vara lätt att glömma. handelskammaren har fått många frågor rörande Norge från företag i olika branscher. Den 31 maj arrangerar man därför en särskild utbildningsdag, och eftersom även Finland och Danmark tas upp blir temat Sverige möter Norden. Fokus kommer att ligga på affärskultur, säger Pernilla Johansson. Deltagarna får en inblick i vad som utmärker respektive land när det kommer till affärer. Hon fortsätter: Källa: SCB Om en svensk företagare vill etablera sig utomlands ligger det nära till hands att börja med ett grannland. I Norge är det till exempel vanligare än i Sverige med snabba beslut. Här är vi mycket för konsensus medan norrmän är mer benägna att ösa på. Sedan har de generellt bra självförtroende, eftersom Norge är ett välmående land som inte dippade i lågkonjunkturen. ett annat skäl att ordna en utbildningsdag är att många svenska företag som går in i Norge är relativt små. Vill man göra rätt från början är det klokt att vara väl påläst och ha knutit rätt kontakter. Det finns till exempel en norsk-svensk handelskammare, som sedan i höstas verkar även i Göteborg. Man kan också vända sig till Tullverket som ger råd och hjälper till att reda ut regelverket. Om man till exempel importerar från Kina för att sälja vidare till Norge är det lämpligt att lägga varorna på ett tullager, säger Ingrid Kahl. I ett sådant kan man under obegränsad tid lagra oförtullade varor utan att betala tull eller annan skatt. Eftersom varorna aldrig förtullas in i EU slipper man en kostnad. För att få ha tullager måste man ansöka hos Tullverket och man ansvarar för att varorna inte försvinner från lagret. Det finns flera olika typer av tullager, så det gäller att välja den form som bäst passar företaget. Var inte rädd för att fråga Tullverket. Det finns pengar att spara på att göra rätt från början, säger Ingrid Kahl. PERNILLA JOHANSSON 16 reach out MARS 2011 reach out MARS

10 Internationella affärer text Gustaf Höök illustration Rubrik FLYTTA TILL ETT OMRÅDE I MEDVIND! Dina kunder och kollegor inom teknik och nya media är redan här. Vad väntar du på? Lindholmens mest attraktiva kontorslokaler hittar du på älvstranden.com Porten till Norge Göteborg Tråvad Se till att snabbt skapa en personlig relation. Det rådet ger Pridos vd Krister Andero till företag som vill göra affärer i Norge. Har man väl fått norrmän på sin sida är de väldigt trogna och pålitliga, säger han. öretaget Prido i Tråvad, strax öster om Vara på västgötaslätten, har tillverkat industriportar sedan Ganska tidigt började man sälja även i Norge. Under många år gjorde Prido affärer med två grossister, men efter att försäljningskurvan vänt nedåt bytte man för ett år sedan strategi. Vi vände oss direkt till ett antal utvalda återförsäljare, säger Krister Andero. De var väldigt positiva till att köpa direkt från fabriken och för oss ökade marginalen med nästan nio procent. Han fortsätter: Vi tog en kalkylerad risk, men utfallet har blivit gott. Volymerna ökade med tjugo procent i Norge och det känns som att potentialen är ännu större. prido har avsatt en person som ansvarar för Norgeförsäljningen. Den löpande kontakten sköts via telefon och mejl, men ett par gånger om året träffar han återförsäljarna personligen. Krister Andero har känslan av att sådan kontakt är viktigare i Norge än i Sverige. Har man skapat en god relation är norrmän lätta att göra affärer med, säger han. De är rakare och ärligare. Man kommer snabbare till avslut och om en norsk kund funderar på att byta leverantör brukar man få besked i god tid. Vad säger du om tullhanteringen? Lite jobbig, eller? Absolut. Visst händer det att man tänker fan, kan de inte gå med i EU. Det är vanligt att vi skickar en port per projekt och då är det ju tidsödande och kostsamt att tulla in varje gång. Han avslutar: Därför har vi långt gångna planer på att starta en norsk filial. Då skulle vi kunna tulla in hela partier. 5 tulltips Lagras oförtullade varor på tullager slipper man betala tull eller annan skatt under lagringstiden. Med (gratis) trafiktillstånd kan man passera över obemannade gränsövergångar, och vid elektronisk deklaration behöver man inte uppsöka en tullexpedition. Kredittillstånd ger möjlighet att betala tullavgifterna i efterhand. Temporär import eller export utanför EU, som oförändrad ska över gränsen igen, kan man få hel eller delvis tullbefrielse för. Frihandelsavtalet med Norge ger köpande företag möjlighet att helt slippa eller få nedsatt tull. Vid frågor kan man ringa Tullsvar. Sverige: Norge: Källa: Tullverket 18 reach out MARS 2011 VÄGEN TILL DEN NYA STADEN

11 text Christian Ericsson foto Anna Sigvardsson Västsvenskar Cavaliere i ny kostym Fakta maria frick Ålder: 43 år Yrke: Vd på Cavaliere i Borås Familj: Sambo och tre barn (13, 11 och 3 år) Fritid: Familj, vänner, träning och sommarstuga i Bua Favoritdesigner: Jag gillar Italien som helhet, hur italienska män klär sig. Pratar vi varumärken gillar jag bland annat Hackett. Hur sticker man som klädtillverkare ut när hela poängen med kläderna är att de ska se tidlösa ut? Kostymbranschen är spännande, dynamisk och väldigt västsvensk. Men också präglad av konformism och skandinavisk lagomhet, vilket gör att man måste hitta egna, unika vägar att knyta kunderna till sig. Reach out träffade Maria Frick, vd för Cavaliere. h ade det inte varit för en ganska diskret skylt vid en rondell i Borås är det inte säkert att jag ens hade hittat till Cavaliere. Byggnaden är modern och snygg, och en lustig hybrid när det skulle byggas till för några år sen kapslade man helt enkelt in den gamla byggnaden i den nya. Däremot är den en aning anonym, särskilt i jämförelse med Gina Tricots nya spektakulära huvudkontor bara några hundra meter bort. Besökare möts av en oskyltad trädörr, och efter att ha blivit inringd får jag traska uppför en trappa i en ljusgård innan jag kommer upp till köket. Ingen reception här. Men när jag väl ser mitt första mänskliga ansikte Maria Frick, vd för Cavaliere blir jag genast varmt välkomnad. Hon är snygg och proper i businesskostym. Kvinnlig skärning, naturligtvis, från nya egna kollektionen för kvinnor. Hon är brunbränd och fräsch efter en Thailandssemester. Laddad för våren. modemässan pitti immagine uomo i Florens, den vik- tigaste alla kategorier för Cavaliere, avslutades veckan innan. Hur utfallet blev, och vilka influenser det 20 reach out MARS 2011 reach out MARS

12 Vinjett Västsvenskar Västsvenskar kommer att ha på framtida kollektioner, återstår att se. Det är den mässa som har absolut högst prestige i vår bransch. Man måste först godkännas av en jury för att få vara med. Från Sverige är det bara Eton och vi, berättar Maria Frick. Så företaget håller uppenbarligen hög klass. Däremot är märket lite av en doldis för de breda massorna. Innan jag åkte till Borås frågade jag runt lite bland vänner och bekanta, men ingen känner till Cavaliere. Maria Frick nickar, hon är benägen att hålla med. Frågar du en återförsäljare vet de vilka vi är, men vi har inte varit duktiga på att marknadsföra oss mot konsument. Den anonyma trädörren och oskyltade byggnaden är dock ett medvetet val. Vi är ju nämligen i Borås, knallarnas hemort på jorden. knalletraditionen har sina rötter i 1500-talets bondesamhälle, när de boende på gårdarna i Sjuhäradsbygden drygade ut de knappa inkomsterna från jordbruket med att vandra runt och sälja eget hantverk. Knallarna utvecklade med tiden ett eget språk, månsing, som stärkte identiteten ytterligare. Frasen har du stålar så kan vi tjacka en fika innehåller tre låneord från månsing, gissa vilka. Idag används uttrycket knalle för att beteckna dem som reser till annan ort för att sälja sina varor. I Borås har postorderföretagen tagit över en del av knallarnas gamla roll. Men kulturen har här även satt andra spår: i Borås förväntar sig folk att kunna hoppa över mellanhänder och handla direkt från leverantören. Därav Cavalieres relativa anonymitet i stadsbilden, att stå och kränga kläder till lokalbefolkningen och hantera kontanter är inte en del av kärnverksamheten. Hela företaget är förresten en produkt av knalleandan. En ren slump drog igång det hela i början av 1970-talet. Stockholm vill gärna vara modehuvudstad, men det känns som att det händer mycket mer här i Västsverige. Det dyker upp små, spännande märken hela tiden, och här i Borås har ju Gina Tricot kommit som en raket på bara några år. Maria Fricks far, Jan Frick, behövde en frack när han skulle gå med i en lokal loge. Han ringde då till en norsk kompis som sålde frackar, och fick en gratis i utbyte mot att han skulle visa upp den för andra, för att se om den gick att sälja. De norska frackarna lade 1973 grunden till företaget, som först gick under namnet Tex Trading. Efter hand lade man till såväl kostymer som smoking till sortimentet, och under många år sålde man även hemtextil. Men när kunderna började fråga vad hemtextil kostade per kilo i stället för per styck var det liksom inte intressant längre. Då kom vi för långt från företagets idé. Jan Frick är i sann knalleanda fortfarande aktiv i företaget, men numera som styrelseordförande. Att det skedde en generationsväxling i företaget 2008 märks framför allt på skillnaden i ledarstil mellan far och dotter. Min far var ute och reste mesta tiden. Han hade en anställd som skötte ruljansen hemma, själv var han ute och sålde. Det är skillnad när man blir fler anställda. Jag är en mycket mer närvarande vd. Vad är roligast med ditt jobb? Att kunna vara med och påverka. Företaget är lagom stort och greppbart. Jag kan följa hela processens gång, från tanke till färdig produkt bytte företaget namn till Cavaliere. De senaste tio åren har sortimentet breddats, och företaget har idag ett antal varumärken under sitt tak: Cavaliere, Cavaliere Classic, Cavaliere Ceremony, Carl G, Drabant och nu senast Cavaliere Femme. Nyligen köpte företaget danska Hardtop, och fick därmed in jackor i utbudet. Vi fick tips från vår norska agent att de var till salu. De fyllde ett hål i vårt utbud, men det var ingen medveten strategi. Det är mest så vi har expanderat genom åren. Tillfälligheter öppnar sig, och vi slår till. Entreprenörsandan och knalletänket präglar alltid företaget talets teko-kris känns långt borta. Över huvud taget händer det mycket i bygden, ja, faktiskt i hela Västsverige. Kappahl har sin bas i Mölndal, Lindex och Nudie i Göteborg, Eton i lilla Gånghester. I Borås finns bland annat Oscar of Sweden, New Wave Sports och Abecita. Stockholm vill gärna vara modehuvudstad, men det känns som att det händer mycket mer här i Västsverige. Det dyker upp små, spännande märken hela tiden, och här i Borås har ju Gina Tricot kommit som en raket på bara några år. Cavaliere säljer vad man skulle kunna kalla kollektivt designade kollektioner. Företaget har valt att inte förlita sig på enskilda stjärndesigners, utan arbetar fram kollektionerna i en arbetsgrupp. Kvalitetskraven är höga, och kontroller sker regelbundet hos tillverkarna. När det gäller kostymerna har man hållit sig till östeuropeiska tillverkare. Andra klädmärken, som lagt tillverkningen i Kina och Fjärran Östern, har på senare år fått stora kvalitetsproblem. Marknaden har växt för snabbt där. Hög kvalitet till överkomligt pris, det är Cavalieres paroll. Företagskunderna är många, bland annat Volvo och Ericsson. Dessutom sponsrar företaget med kostymer till en hel del av våra landslag, till exempel i fotboll, handboll och matlagning. Även idrotts- och kockstjärnor behöver se propra ut när de möter press och beundrare. en kostym får liv först när den fylls med en människa. Vi har kommit ut i plocklagret, affärsidéns hjärta. I rad på rad, stång efter stång, hänger plastinpackade platta plagg. Tomma. På den där galgen hänger en framtida marknadschef på Volvo. Och där borta kanske Zlatan. Här bröstar sig en smoking och väntar på att bli Fakta Cavaliere AB Ägare: Familjen Frick Grundades: 1973 Omsättning: Cirka 65 Mkr (2010) Antal anställda: 19 i Borås Marknader: Sverige, Norge, Finland, Danmark, Island, Estland, Lettland, Ryssland, Polen, Tyskland, Österrike, Luxemburg, Storbritannien, Irland och Libanon. Dotterbolag finns i Norge och Lettland, en flagship store i Sturegallerian i Stockholm. De marknader som ökar mest är Finland, Danmark och Tyskland. De två sistnämnda är nya sedan i somras, och har redan gett cirka 50 köpande kunder. Arbetsgång: Levererar omkring plagg varje år. Design, utveckling, administration, marknadsföring och lager finns i Borås. Tillverkningen sker i första hand i Tjeckien ( vi har bara två symaskiner här i Borås ). Ullen kommer till allra största del från Australien, och tygerna vävs nästan uteslutande i Italien. Göteborg Borås 22 reach out MARS 2011 reach out MARS

13 Vinjett Västsvenskar Tittar du mycket på hur folk klär sig? Ja, jag är nog ganska branschskadad. Jag scannar hela tiden av hur folk klär sig. Jag kanske inte alltid kan se om kläderna är våra, men jag kan alltid se om folk är välekiperade eller inte. Och så passar jag på att studera detaljer. Det kan vara nyttig inspiration inför framtiden. Cavaliere är fortfarande ett utpräglat familjeföretag. Systrarna Maria och Sofia Frick diskuterar tygprover. en del av ett minne för livet för en brudgum. Potentialen är massiv. Men än så länge är de bara tyg. Det är en bransch som är svår att göra sig synlig i. Jag snurrar runt och tittar på kläderna. Designen är tidlös, som sig bör, men det betyder också att kläderna vid en snabb anblick ser ut som de flesta andra. Och överallt är det mörkt: svart, grått, marinblått. så: i en bransch som denna, med många leverantörer av ganska likartade produkter, får man jobba hårt med kundlojaliteten. Det är viktigt att bygga upp en bra relation med återförsäljarna. Oftast orkar deras kunder bara prova kanske tre plagg, då gäller det att hamna bland de tre plaggen. En tydlig strategi är att ha anställda som flytande kan prata kundernas modersmål, till exempel finska, danska och tyska. Ett annat sätt är att kontinuerligt bjuda in till utbildningsdagar. Dels pratar man textil, dels mått. Vi brukar även prata säljbeteende, och det är alltid uppskattat. Och så avslutar vi med lite fest på kvällen. Men det som gör Cavaliere riktigt unika i branschen är framför allt två saker. Det första är plocklagret vi befinner oss i just nu. Här finns kompletta uppsättningar kläder, i alla upptänkliga storlekar. Ringer en återförsäljare inte alltför sent på eftermiddagen har de leverans i butiken följande dag. Den servicen räddade många kunder under finanskrisen, för att de inte själva behövde sitta på stora lager. Vi är definitivt unika med de snabba leveranserna. Den andra saken vi sticker ut med är det vi kallar MTM, Made 24 REACH OUT mars 2011 Jag känner inte alltid igen våra kläder när jag ser dem ute på folk i stan, men för det mesta kan jag i alla fall ana om det är våra eller inte. To Measure. Det ger slutkunderna möjlighet att få en måttsydd kostym, vilket är så nära skräddarsytt man kan komma och fortfarande vara konfektion. Vi levererar cirka 35 måttsydda kostymer om dagen. Unika kläder blir allt viktigare. Sitter man i en TV-studio, till exempel, vill man inte se ut som alla andra. Artister, piloter, dansband och skådespelare är några av kunderna. Vi har märkt att kunder som väl har beställt en måttsydd kostym gärna beställer fler, måtten är ju redan tagna. annars är det som sagt svårt att sticka ut när det gäller den här typen av kläder. Det är små nyanser som skiljer de olika märkena åt. Kostymbranschen kan helt enkelt inte jobba med profilering på samma sätt som tillverkare av till exempel streetwear gör. En kostym med ordet Cavaliere stort uppslaget över ryggen skulle nog inte sälja så hemskt bra, om man säger så. Den som kommer på ett bra sätt att profilera den här typen av kläder, den människan vill jag gärna prata med, säger Maria Frick med ett leende. Jeanstillverkare, för att ta ett tydligt exempel, har löst problemet genom att jobba med sömmar och dekoration på bakfickorna. När det gäller kostymer får de olika tillverkarna försöka sätta sin prägel genom skärningar och placering av knappar. Men inte ens för ett tränat öga är det alltid så lätt att se skillnad. Jag känner inte alltid igen våra kläder när jag ser dem ute på folk i stan, men för det mesta kan jag i alla fall ana om det är våra eller inte. cavaliere strävar efter att hitta en skandinavisk ton i sina kollektioner, trots att det mesta av influenserna kommer från Italien. Här uppe i norr är vi nog inte riktigt redo för att ha en scarf nonchalant slängd över axeln, eller bära västen utanpå kavajen. Men lite mer mån om hur man klär sig borde även vi svenskar vara, menar Maria Frick. De små detaljerna är viktiga, till exempel att man har en matchande ficknäsduk. Eller att skärpet matchar skorna. Hotellrum för vinnare Stora, snyggt inredda, bekväma rum med fantastisk utsikt över Göteborg och nära till allt. Det perfekta stället att vila ut för att lyckas med nästa tuffa förhandling eller säljoffensiv. Efter en natt i våra helt nybyggda rum kan du inte misslyckas. Bor du hos oss gör du samtidigt en insats för miljön och får en stor ekologisk frukostbuffé. Välkommen. Scandic Opalen, Engelbrektsgatan 73 scandichotels.se/opalen, reach out MARS

14 Vinjett Nätverk text Christian Ericsson foto Mikael Olsson Juridik Du vet väl om att du som medlem i Handelskammaren har tillgång till en timmes kostnadsfri juridisk rådgivning? Om du vill veta mer kan du kontakta: Lotta Ostler, Charlotte Johansson Vinge ULF KÄLL Vinge Dingle Fråga juristerna Hit på Youtube En liten tillverkare av terrängmaskiner i bohuslänska Dingle gjorde oväntad succé på Youtube. Nu planerar Alstor att fortsätta använda sig av sociala medier i marknadsföringen. a lstor säljer omkring 50 maskiner per år. Det handlar om små åttahjuliga fordon som kan ta sig fram i den mest oländiga terräng. Att se hur maskinen forcerar trädstammar, stubbar, snöiga kullar och leriga sänkor är rätt spektakulärt (om man gillar maskiner, förstås) och det är säkert det som bidragit till populariteten på Youtube. Kunskapen om att vi har en maskin med bra framkomlighet har spridit sig av sig själv. En av våra återförsäljare började lägga upp filmer för några år sen, sen har vi lagt till klipp under åren, säger Kristian Laurell, vd för Alstor. De populäraste klippen har visats tiotusentals gånger, och lett till konkreta affärer. Ja, vi får förfrågningar från hela världen, och det är nog mycket filmernas förtjänst. Nästan alla kontakter vi har idag säger att de har sett filmerna. Vi försöker nu hålla filmerna uppdaterade och se till att det händer något på Youtube. Sociala medier: det nya gränslandet handelskammaren har tagit ett ordentligt samlingsgrepp om sin digitala plattform, och där ingår bland annat sociala medier. Det är så lätt att komma igång med dagens tjänster, som Facebook, Youtube och Linkedin, säger David Hagetoft, affärsutvecklare på Handelskammaren. Men innan man kastar sig rakt in i det är det viktigt att ställa sig några frågor: Vad vill vi uppnå med detta? Hur kan vi använda kanalerna? Vad ska vi säga i dem? Därefter kontinuerligt mäta, utvärdera och lära. för handelskammarens del har de här frågorna resulterat i en ny digital strategi, där de sociala verktygen kommer att användas till det de är bra på; det kan handla om den nya digitala mötesplatsen Zonen, diskussioner på Linkedin, snabb och direkt kommunikation Göteborg alstor får också ut sitt budskap på nätforum om skogsbruk, oftast genom att frivilliga ambassadörer uttalar sig väl om maskinerna. Att ha en Alstor är att vara en del av en exklusiv liten skara, och något att vara stolt över. Men vi ska börja arbeta mer strukturerat med marknadsföringen. Till exempel ska vi dra igång en sida på Facebook. Vi har 400 kunder ute i världen som vi vet gärna vill dela med sig av sina erfarenheter. Traditionella annonser har vi fortfarande, men jag drar ner på det mer och mer, säger Kristian Laurell. Nästa steg blir att försöka få in en ordentlig fot på den nordamerikanska marknaden. Webben och sociala medier blir då också viktiga verktyg. via Twitter, lobbying via bloggar och varumärkesbyggande på Facebook. En spännande trend vi ser är när det digitala och det fysiska mötet kopplas samman i tjänster som Zonen och Facebook Places, säger David Hagetoft. konkurrensförbud i anställningsavtal? Jag är vd för ett företag där utvecklingschefen precis har lämnat oss för vår största konkurrent. Han hade bara en månads uppsägningstid och ingen konkurrensklausul. Detta får inte hända igen. Jag tänker därför skriva in två års konkurrensförbud i alla mina anställdas avtal det är väl OK? Är det något jag måste tänka på? svar: Till att börja med är det skillnad om konkurrensklausulen ska införas endast i samband med nyanställningar eller om du tänker dig att införa klausulen även i samtliga redan existerande avtal. I det senare fallet krävs samtycke från den anställde, arbetsgivaren kan normalt inte ensidigt ändra i anställningsavtalet. Under alla omständigheter krävs att konkurrensklausulen i fråga är skälig. Man måste göra en avvägning mellan företagets intresse att skydda viktig know-how och arbetstagarens intresse att fritt kunna ta en ny anställning. Vid skälighetsbedömningen tar man hänsyn till en rad omständigheter: Vilken typ av verksamhet bedriver företaget? Finns det någon skyddsvärd know-how, som till exempel kundregister eller tillverkningshemligheter? Skulle företaget skadas om denna information spreds? Har den anställde en sådan position i företaget att han eller hon kommer i kontakt med viktig know-how? Har den anställde sådana kunskaper och erfarenheter att personen skulle kunna tillgodogöra sig, ta med sig och utnyttja sådan viktig information? Hur lång tid ska konkurrensförbudet gälla? Upp till ett år brukar vara en acceptabel bindningstid. Bedömningen kan se olika ut beroende på bland annat bransch och hur länge företagets knowhow anses vara skyddsvärd. Konkurrensförbudet får dock aldrig gälla längre än två år. Får den anställde någon ekonomisk kompensation? Arbetstagaren måste kompenseras för sin potentiella inkomstförlust för att han hindras ta ny anställning under bindningstiden. Vanligen garanteras den anställde 60 procent av lönen under den tid som konkurrensförbudet gäller. Sammanfattningsvis: Du bör göra en bedömning av varje anställningsavtal och ta ställning till ifall det är skäligt att införa en konkurrensklausul och hur den i så fall bör se ut i just detta fall. Rent allmänt rekommenderar jag dig att arbeta aktivt med anställningsavtalen. Fundera noga igenom i vilka avtal det kan tänkas vara på plats med en längre uppsägningstid (under uppsägningstiden råder ett automatiskt konkurrensförbud), om det behövs klausuler för att skydda bolagets immateriella rättigheter, och ifall det vore på sin plats med så kallat kund/personalrekryteringsförbud (kan fungera även i fall där ett konkurrensförbud vore oskäligt). Dessutom tycker jag att anställningsavtal alltid bör innehålla sekretessklausuler som gäller även efter det att anställningen har upphört. Arbetar du aktivt med anställningsavtalen på detta sätt har du gjort mycket för att skydda ditt företag. Charlotte Johansson, Vinge Har du frågor om juridik? Skriv till juristerna@handelskammaren.net! 26 REACH OUT mars 2011 reach out MARS

15 Utbyte text Ingrid Hellgren Sjöberg foto Shutterstock Mot nya mål Jubileet som blickar framåt Vart är egentligen Västsverige på väg, vilka är våra stora tillgångar och hur kan Göteborg och Västsverige stå starka i konkurrensen med andra storstadsregioner i framtiden? Kanske kan en gemensam vision ge svaren. Fakta visionsrådet Björn Fallström, Sweco Anders Björnek, NCC Jerker Lindstén, HiQ Erik Sollenberg, Forsman & Bodenfors Bill Brox, Imego Malin Persson, Volvo Technology Erik Nissen Johansen, Stylt Trampoli Catarina Olvenmark, MQ Julia Norinder, Preera Stefan Lindholm, Industrifonden Från Handelskammaren har Johan Trouvé, Pernilla Warberg, Joacim Carlson och Gunilla Hell Bellman deltagit. i nom näringslivet har det länge efterfrågats en gemensam vision för Västsveriges framtid, men ingen har tagit på sig ansvaret för att driva frågan. Inte förrän nu, i höstas startade Västsvenska Industrioch Handelskammaren ett visionsråd med uppgift att definiera en gemensam väg mot framtiden. Sedan jag tillträdde som vd för Västsvenska Industri- och Handelskammaren har jag fått regelbundna påstötningar från näringslivet att Handelskammaren borde driva ett visionsarbete för Västsveriges framtida utveckling. Det är med utgångspunkt i detta som vi nu startat ett visionsråd, som ska driva frågan och försöka skapa en bred förankring, säger Johan Trouvé. Västsverige lägger om kursen visionsr ådet består av kreativa representanter från näringslivet med ett stort samhällsengagemang och gruppens målsättning är att presentera en vision och en konkret åtgärdslista för Göteborg och Västsverige på Handelskammardagarna, den 13 och 14 oktober i höst. Under hösten 2010 har Visionsrådet fritt diskuterat frågan med utgångspunkt från medlemmarnas egna erfarenheter, nätverk och personliga reflektioner. Utifrån dessa bilder av hur vi vill att Göteborg och Västsverige ska se ut 2025 har vi identifierat ett antal gemensamma visionsområden, säger Pernilla Warberg, ansvarig för Handelskammarens 350-årsjubileum och medlem i Visionsrådet. ganska tidigt i Visionsrådets diskussioner stod det klart att Göteborg fortfarande betraktas som en industristad av de flesta. I Visionsrådets bild av framtidens Västsverige representerar regionen snarare en kreativ, entreprenöriell del av Sverige som i framtiden kan fungera som en förebild när det gäller utveckling av talanger, innovationssystem och entreprenörskap. Det vi kommit fram till är inte unikt, det finns flera visionsgrupper som har ungefär samma framtidsbild som vi, men det som saknas är en samordning av bilderna. Det är det vi ska försöka hjälpa till med. Nästa steg är att vi ska försöka sammanfatta våra tankar i ett antal konkreta budskap som vi vill ha respons på från allmänhet, akademi, Johan Trouvé vd, Västsvenska Industrioch Handelskammaren PERNILLA WARBERG projektledare, Västsvenska Industrioch Handelskammaren JULIA NORINDER vd, Preera politik och diverse intresseorganisationer, säger Pernilla Warberg. Visionsrådets förhoppning är att det nu ska sättas i gång kreativa processer och att många olika aktörer börjar jobba med projekt som stöttar visionen. Julia Norinder, vd på Preera, har fungerat som moderator för Visionsrådets arbete under hösten. Hon är övertygad om att det finns goda möjligheter att skapa en gemensam vision för Västsverige som många aktörer kan ställa sig bakom. Det finns absolut stora möjligheter att lyckas. Det viktiga är att det blir en bred och professionell process som involverar många olika grupper, både från näringslivet och andra delar av samhället. Jag tror att Göteborg och Västsverige behöver en nytändning och en ny identitet som känns spännande och attraktiv, inte minst efter de senaste årens kris. Det känns som det är rätt läge att skapa en ny vision just nu. Det pågår massor av spännande processer runt om i regionen och ett visionsarbete kan vara den typen av initiativ som kan samla olika aktörer och ge frågan ytterligare en skjuts i rätt riktning. I år är det 350 år sedan Västsvenska Industri- och Handelskammaren grundades, då under namnet Göteborgs köp- och handelsgille. Detta ska vi så klart fira under hela året med olika aktiviteter, men med Handelskammardagarna den oktober som festens höjdpunkt. pernilla warberg är ansvarig general för 350-årsjubileet och konstaterar att firandet självklart ska ske med största respekt för historien och det förflutna, men att det är framtiden som blir jubileets huvudspår. Om vi ska vara relevanta och intressanta även de kommande 350 åren måste vi tänka nytt i många stycken. Under 2011 ska vi på många olika sätt försöka inspirera till nya djärva tag som kan föra vår region och dess näringsliv framåt, konstaterar hon. rent konkret kommer jubileet märkas på en mängd olika sätt runt om i regionen under året, bland annat genom en roadshow i höst, där Handelskammaren får tillfälle att berätta mer om sin verksamhet och sina framtidsplaner på plats runt om i Västsverige. Själva födelsedagsfirandet sker under Handelskammardagarna i Göteborg den oktober där nätverksträffar, spännande föreläsningar och en glittrande galakväll står på programmet. I resten av Västsverige kommer firandet att ske lokalt, i såväl Sjuhärad som i Skaraborg och Fyrbodal under september-oktober. Den första aktiviteten blir dock årsmötet i Kronhuset i Göteborg den 27 april. Här befinner vi oss på historisk mark, i Göteborgs äldsta obebodda hus, uppfört Bara några år innan Handelskammaren alltså bildades Min förhoppning är att efter jubileumsåret ska vi kunna blicka tillbaka och med stolthet minnas en mängd spännande arrangemang, att alla medlemmar känner att de varit delaktiga och inbjudna, att fler vet vad Handelskammaren gör för det västsvenska näringslivet och att vi genom jubileumsåret bidrog till en nytändning i Västsveriges visionsarbete, säger Pernilla Warberg. Håll ögonen öppna, för det kommer fler aktiviteter under året. Mer information kommer löpande på Handelskammarens webb, via nyhetsbrevet och i kommande nummer av Reach out. Samarrangörer sökes: Vill du ta en större del i jubileet? Handelskammaren söker samarrangörer och sponsorer till firandet. Kontakta Pernilla Warberg för mer information på telefon eller via mail: pernilla.warberg@ handelskammaren.net 28 reach out mars 2011 reach out MARS

16 Vinjett Västsverige i omvärlden text Gustaf Höök foto Istock Photo Unga attityder att förstärka eller förändra Möten mellan elever och företagare. Det är bästa sättet för gymnasieungdomar att få veta vilka attityder och vilken kunskap som ökar chansen till jobb. Samarbetet mellan skola och näringsliv måste därför breddas och fördjupas. i december presenterade Handelskammaren undersökningen Fokus Attityd Nästan tvåtusen gymnasieelever från de naturvetenskapliga, tekniska och samhällsvetenskapliga programmen har svarat på frågor som rör bland annat studier, arbete och framtidstro. Detta är åttonde upplagan av Fokus Attityd och frågorna har i princip varit desamma sedan starten Därför kan vi lätt göra jämförelser och se trender, säger Ingrid Pousard, ansvarig på Kompetensförsörjning och författare till rapporten. Utifrån resultaten formulerar vi önskemål och krav gentemot politiken och skolan. fokus attityd 2010 genomfördes förra våren, när Västsverige var på väg att resa sig ur den ekonomiska krisen. Ett av de mest intressanta svaren gällde därför ungdomarnas framtidstro. Generellt har de högst tro på sig själva, något lägre tro på Sveriges utsikter och lägst tilltro till den egna hemorten. Detta gäller särskilt i de varuproducerande småkommunerna Herrljunga, Tranemo och Vårgårda. På en sexgradig skala är tilltron 0,64 steg lägre än hos Göteborgsungdomarna. Det finns anledning till oro för småkommunerna, säger Ingrid Pousard. För att ungdomarna ska stanna kvar är det avgörande att de tror på sin hemort. Vad gäller inställningen till utbildning, så fortsätter intresset för tekniska ämnen att öka. Däremot syns en tydlig negativ trend i den generella inställningen till utbildning. För Handelskammarens del är elevernas inställning till entreprenörskap extra intressant och den skiljer sig stort mellan de tre programmen. Teknikeleverna är klart mest positiva till att göra affärer och starta eget företag men däremot inte särskilt intres- serade av service/handel eller försäljning. De verkar inte ha hela bilden av vad som krävs för att bli framgångsrik entreprenör, säger Ingrid Pousard. INGRID POUSARD ansvarig Kompetensförsörjning, Västsvenska Industrioch Handelskammaren handelskammaren anser att ungdomar behöver bättre koll på vilka egenskaper och vilken utbildning som krävs för ett visst arbete. Dessutom måste fler gymnasieungdomar inspireras att läsa vidare på högskolan och så måste utbytet mellan skola och näringsliv förbättras. Vi driver till exempel samverkansprogrammet Handslaget, säger Ingrid Pousard. Det ger eleverna större förståelse både för skolans ämnen och för arbetslivet. Hon fortsätter: Men det krävs mer. Vi hoppas att kommuner och skolor i regionen ska öppna sig ytterligare mot näringslivet. De borde se näringslivet som en resurs för att förhindra och bryta negativa trender. I mitten av februari ordnade Handelskammaren ett seminarium i Stockholm för att sätta fokus på i första hand ungdomarnas allt mer negativa attityd till vidareutbildning. I panelen fanns bland andra Bertil Östberg (FP), statssekreterare på Utbildningsdepartementet, och Mikael Damberg (S), vice ordförande i utbildningsutskottet. Målet var att få regeringens och oppositionens syn på frågan, om politikerna känner till problemet och hur de vill agera för att bryta trenden. Panelen hade även representanter för elever och näringsliv. Så gjordes undersökningen Fokus Attityd riktar sig till elever på gymnasiets andra årskurs vid de naturvetenskapliga, tekniska och samhällsvetenskapliga programmen. I 2010 års undersökning deltog 27 skolor från 15 kommuner. Knappt tvåtusen elever svarade och svarsfrekvensen var drygt 51 procent. Eleverna tog ställning till totalt 51 påståenden på en skala där 0 betyder instämmer inte alls och 5 betyder instämmer i mycket hög grad. Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning är ett av Handelskammarens prioriterade politikområden. Det drivs flera projekt för att förbättra samspelet mellan utbildningssektorn och regionens företag och Handelskammaren lyfter även fram utbildningsfrågor. Detta sker bland annat genom seminarier och debatter med kommuner, fackförbund och departement men också genom utspel i media. 30 reach out MARS 2011 REACH reach OUT out november MARS

17 Västsverige i omvärlden text Gustaf Höök foto Gustaf Höök & Istock Photo För åttonde gången har Handelskammaren låtit genomföra undersökningen Fokus Attityd. Den speglar gymnasieelevers attityder kring studier, arbete och framtidstro. Det visar sig till exempel att solidariteten ökat medan intresset för utbildning sjunker. IT-Gymnasiet och Elan IT har kontakt genom Handslaget. Här riktas blickarna mot Marie Eliasson, som tycker att Elan gör helt rätt i att samarbeta med skolvärlden. Ungdomars inställning till olika framtidsbranscher Jag skulle i framtiden vilja jobba inom media 2,45 Jag skulle i framtiden vilja jobba inom service/handel 2,38 Jag skulle i framtiden vilja jobba med forskning och utveckling 2,38 Jag kan tänka mig att flytta för att få ett arbete Göteborg 3,28 Kranskommuner 3,36 Större kommuner 3,50 Mellanstora kommuner 3,63 Varuproducerande småkommuner 3,49 Rankinglista, samtliga påståenden 2010 Det är viktigt att ha ett bra arbete 4,42 Att kunna uttrycka sig på engelska är viktigt 4,37 Fritiden bidrar till att man får ett bra liv 4,36 Media har legat i topp i alla Fokus Attityd, men är också den bransch som tappat mest sedan undersökningen startade. Påståenden som förändrats mest i positiv riktning Att hjälpa andra är viktigt Jag skulle i framtiden vilja jobba inom hälso- och sjukvård Tekniska ämnen är roliga Jag kan tänka mig att pendla till arbete inom Västsverige Att solidaritet ligger i topp beror nog på att många sett släktingar eller vänner drabbas under den ekonomiska krisen. För Handelskammarens del är det ökande intresset för tekniska ämnen och benägenheten att pendla inom regionen glädjande. Benägenheten att flytta är generellt hög. För mindre kommuner kan detta vara negativt, medan Göteborg stärks som regionens nav. Påståenden som förändrats mest i negativ riktning Jag kan tänka mig att resa mycket i mitt arbete Jag kan tänka mig att flytta för att få en utbildning Att kunna uttrycka sig på ett tredje språk är viktigt Jag vill gärna åka utomlands för att få en utbildning Det är värt att avstå inkomst under en tid för att få en utbildning Det är okej att låna pengar till att starta eget företag Intresset för att utbilda sig sjunker generellt, vilket är oroande. Dessutom är det inte bra att det upplevs som mindre okej att låna för att starta företag. Toppen av listan ser ungefär likadan ut år efter år. Jobbet förknippas med plikt och så värderar man fritid och familj. Jag noterar att roligt -påståenden kopplade till arbetet inte kommer lika högt. Handslag med idel vinnare Företaget får lättare att nå ut till potentiella medarbetare och ungdomarna lär sig vad näringslivet efterfrågar. Handslaget skapar en win-win-situation för Elan IT och eleverna på IT-Gymnasiet. i höstas började Elan IT och IT-Gymnasiet i Göteborg samarbeta inom ramarna för Handslaget. Samverkansprogrammet innebär att sjutton elever på teknikprogrammet under hela sin gymnasietid har regelbunden kontakt med företaget. Första konkreta uppgiften är ett grupparbete kring fyra frågeställningar. Eleverna ska komma med synpunkter på hur Elan ett IT-konsultbolag med verksamhet i sjutton länder bör marknadsföra sig gentemot ungdomar. En av grupperna har sociala medier som utgångspunkt. Jag tycker Elan borde ha en egen regional Facebook-sida då det underlättar vid jobbsökning och rekrytering, säger eleven Martin Östlund. klasskompisen marie eliassons grupp ska svara på frågan hur kan Elan bli lockande och attraktivt?. Ett sätt skulle kunna vara att komma ut och besöka skolor, säger hon. Grupparbetena ska redovisas i maj. Tanken är att eleverna sedan ska hinna med ett par Handslagetuppdrag per termin. Det kan handla om att Elan tränar dem Göteborg i att skriva CV och klara jobbintervjuer. Sådant som gör det lättare för ungdomarna att komma in på arbetsmarknaden, förtydligar Jan Hansson, rekryterare på Elan IT. Samtidigt får vi kunskap och knyter värdefulla kontakter. På ett år har Elan nästan fördubblat antalet anställda i Göteborg, från 170 till drygt 300. Givetvis är vi intresserade av unga människor med rätt kompetens. rickard hagerberg är praktiksamordnare på IT- Gymnasiet och ser bara fördelar med samarbetet: En viktig del är att vi inom skolan får veta vilken kompetens som efterfrågas ute i näringslivet, säger han. Den kunskapen hjälper oss att utforma vissa av kurserna här på skolan. 32 reach out MARS 2011 reach out MARS

18 Medlemsinfo Kalendarium Handelskammaren gör Västsverige starkare v i lever i ett globalt samhälle. Regioner världen över tävlar om att locka till sig arbetskraft, företag och kapital. Geografi, naturtillgångar och boende påverkar en regions konkurrenskraft, men inte alls i lika hög grad som hur många det är som bor i regionen. Befolkningsmängd ger styrka. Arbetsmarknader med mer än 1,5 miljoner invånare har den klart mest positiva utvecklingen när det gäller ekonomisk tillväxt, befolkningstillväxt och utbildningsnivå. göteborg är navet i Västsverige. Investeringar som utvecklar navet och regionen måste komma högt upp på prioritetslistan över infrastruktur- och forskningssatsningar. För regional tillväxt krävs förbättrade pendlingsmöjligheter. Vi måste satsa på att binda ihop stora befolkningscentra. Skolan är näringslivets viktigaste leverantör. Utan rätt kompetens kan västsvenska företag inte konkurrera. Handelskammaren arbetar för att säkerställa att nästa generation har rätt kompetens och för att föra in näringslivets perspektiv i den utbildningspolitiska debatten. Bristen på kapital är ett hinder för tillväxt. Handelskammaren avser att ta position som en västsvensk plattform för tillväxtkapital. Att effektivisera handläggningstider hos myndigheter och se över attityder, bemötande och service där beslut fattas är viktigt för våra medlemmar. Vi vill rasera alla hin- der för tillväxt och agerar därför som blåslampa och lyfter fram näringslivets intressen med politiker och offentliga beslutsfattare. handelskammaren är inte starkare än vad medlemmarnas kompetens och antal medger. Tillsammans påverkar vi näringslivsklimatet i Västsverige. Tillsammans skapar vi villkor som gör att vi kan konkurrera med andra regioner i världen om arbetskraft, företag och kapital. Du och ditt företag är en viktig del av det västsvenska näringslivet. Tack för att du är med och utvecklar Västsverige genom ditt medlemskap i Handelskammaren! vi västsvenskar är färre än 0,02 procent av den världsbefolkning som vi både konkurrerar och gör affärer med. Därför måste vi vara bra på att dra största möjliga nytta av varandra! För frågor om medlemskap, kontakta Camilla Asséhn, Läs mer på medlemskap. Kostnadsfri juridisk rådgivning Alla medlemsföretag har rätt till en timmes kostnadsfri juridisk konsultation. Vi har jurister och advokater med expertkunskap i alla rättsområden. Skeppning och dokument Medlemsföretag får kostnadsfri rådgivning i dokumenthanteringsfrågor. Målsättningen är att underlätta när det gäller utrikeshandel. Som medlem får du även rabatt på blanketter, ATA-carneter och andra intyg. Medlemsmöten Tag chansen att träffa och bli inspirerad av ledande experter. Lyssna till och var med och påverka beslutsfattare i de frågor du brinner för. Knyt nya kontakter och nätverka med övriga medlemmar i Handelskammaren. Öppet för alla anställda på medlemsföretag. Årsmöte boka redan nu in onsdagen den 27 april år 1661 var årsmötet starten för Göteborgs Köp- och Handelsgille som sedan blev vad som idag är Västsvenska Industri- och Handelskammaren. År 2011, 350 år senare, låter vi årsmötet vara starten för vårt jubileumsår. Inför årsmötet samlas vi i Göteborgs äldsta hus, Kronhuset (färdigställt 1654, bara något äldre än Handelskammaren), för en gemensam mingellunch under vilken vi får besök av en hemlig gäst. Klockan startar årsmötet där ledamöter väljs in till Handelskammarens styrelse och valberedning, revisorer utses och verksamhets- och revisionsberättelsen fastställs. Vi beräknar att avrunda mötet och efterföljande aktiviteter ca kl kallelse till årsmötet går ut med posten i vecka 12. Deltagande på årsmötet den 27 april är kostnadsfritt men anmälan krävs. Mer information om hur du anmäler dig kommer att finnas med i brevet. vi hoppas att du vill glädja oss med din närvaro den 27 april! Varmt välkommen! Information när: Onsdag 27 april 2011 kl (incheckning fr kl 11.30) var: Kronhuset, Postgatan 6, Göteborg frågor om årsmötet? Marie Persson, marie.persson@ handelskammaren. net frågor om jubileet? Pernilla Warberg, pernilla.warberg@ handelskammaren. net Kalendarium 15 mars Träff mellan lärare och företag Handslaget Göteborg 15 mars Energitinget mars Konferens Göteborg 15 mars OSS EMELLAN med Veronica Hedenmark Nätverksträff* Göteborg 16 mars Träff mellan lärare och företag Handslaget Göteborg 17 mars Tillväxtdagarna mars Konferens Göteborg 17 mars Oss emellan med Finn Johnsson Nätverksträff* Trollhättan 17 mars Kurs: Agent- och återförsäljaravtal Utbildning Göteborg 22 mars Träff mellan lärare och företag Handslaget Göteborg 23 mars Frukostseminarium om arbetsrätt Medlemsmöte Göteborg 24 mars Hur stärker vi bilden av industrin? Medlemsmöte Trollhättan 24 mars Oss emellan med Emma Wiklund Nätverksträff* Borås 24 mars Seminarie: Nya Incoterms 2010 Utbildning Göteborg 29 mars Hur stärker vi bilden av industrin? Medlemsmöte Borås 4 april Vet du vem du anställer? Sopplunch Varberg 5 april Träff mellan lärare och företag Handslaget Borås 5 april Träff mellan lärare och företag Handslaget Trollhättan 5 april Kurs: Tullhantering Utbildning Göteborg 6 april Onsdagslunch Nätverksträff* Borås 6 april Kurs: Remburs Utbildning Göteborg 7 april Nya sanktionsregler inom offentlig Seminarium Göteborg upphandling 7 april Oss emellan med EVA HAMILTON Nätverksträff* Göteborg 12 april Lär känna ditt nätverk Nätverksträff* Göteborg 13 april Lär känna din Handelskammare Medlemsmöte Göteborg 13 april Oss emellan med ROLF PERSSON Nätverksträff* Skövde 20 april Företag i kris? Medlemsmöte Göteborg 27 april Årsmöte i Kronhuset Medlemsmöte Göteborg 29 april Diplomutbildning i VD:s roll och ansvar (1/4) Utbildning Göteborg Maj (se Oss emellan med Nätverksträff* Uddevalla hemsidan) Bert-Inge Hogsved 1 maj Jubileumsutställning om näringslivet Utställning Göteborg invigs på stadsmuseet 4 maj Hur stärker vi bilden av industrin? Medlemsmöte Skara 4 maj Hur stärker vi bilden av industrin? Medlemsmöte Götene 4 maj Onsdagslunch Nätverksträff* Borås 5 maj Hur stärker vi bilden av industrin? Medlemsmöte Skövde 5 maj Hur stärker vi bilden av industrin? Medlemsmöte Tidaholm 5 maj Oss emellan med Jarno Vanhatapio Nätverksträff* Borås 5 maj Hur stärker vi bilden av industrin? Medlemsmöte Skövde 11 maj Frukostseminarium om skatterätt Medlemsmöte Göteborg 12 maj Kurs i affärsjuridik Utbildning Göteborg 13 maj Diplomutbildning i VD:s roll och ansvar (2/4) Utbildning Göteborg 16 maj Kurs: Affärskultur Indien Utbildning Göteborg 17 maj Kurs: Incoterms Utbildning Göteborg 26 maj Offentlig upphandling hos de kommunala Seminarium Göteborg bolagen 27 maj Diplomutbildning i VD:s roll och ansvar (3/4) Utbildning Göteborg 1 juni Onsdagslunch Nätverksträff* Borås 9 juni After Work på Åby Travbana Nätverksträff* Mölndal 10 juni Diplomutbildning i VD:s roll och ansvar (4/4) Utbildning Göteborg Nyfiken på nätverksträffarna? Nätverksträffarna vänder sig till dem som är deltagare i Handelskammarens affärsnätverk. Är du redan med? Om inte, gå med du också! För mer information kontakta Pernilla Sterner på Samtal med Emma Wiklund Samtal med Eva Hamilton Samtal med Rolf Persson Datumen är preliminära. Aktuellt kalendarium finns alltid på Foto: Andreas von Gegerstedt * Nätverksträffarna är öppna endast för deltagare i Handelskammarens affärsnätverk. Är du intresserad av att delta? Hör av dig till Pernilla Sterner på reach out MARS 2011 reach out MARS

19 Vi vet hur man sätter fart på konferensen I Nordens största nöjespark finns gott om plats för både nytta och nöje. Året om dessutom. Ni säger vad ni vill ha ut av besöket så syr vi ihop en upplevelse som garanterat blir årets höjdpunkt. Från en annorlunda bensträckare i Spelhuset, några snurr på lyckohjulen till ett par åkturer i våra berg- och dalbanor efter en avslutad dag med excelarken. Hos oss är allt möjligt och självklart har vi även bekväma sängar inom räckhåll när festsupén är avnjuten och skratthickan har lagt sig. Hos oss finns hotell, stugor och vandrarhem. Varmt välkommen att förena nytta med nöje i Nordens största nöjespark!