aktuellt Barn på väg lyckat forskningsprojekt i bruk Datorn ser dig uppföljning av åkeriers trafiksäkerhet Många läkemedel försämrar körförmågan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "aktuellt Barn på väg lyckat forskningsprojekt i bruk Datorn ser dig uppföljning av åkeriers trafiksäkerhet Många läkemedel försämrar körförmågan"

Transkript

1 aktuellt NY KUNSKAP INOM TRANSPORTOMRÅDET NR Datorn ser dig uppföljning av åkeriers trafiksäkerhet Barn på väg lyckat forskningsprojekt i bruk Många läkemedel försämrar körförmågan FoU UTREDNING DEBATT PUBLIKATIONER KURSER

2 aktuellt VTI aktuellt, som kommer ut med fyra nummer per år, innehåller nyheter om VTI:s verksamhet, större händelser vid VTI, nya projekt, nationella som internationella, samt referat av VTI-publikationer. VTI aktuellt innehåller även nyheter om nyanställningar, utnämningar och kompetenshöjning inom institutet. Prenumerationen är kostnadsfri. ANSVARIG UTGIVARE Urban Karlström REDAKTÖR I REDAKTIONEN Tarja Magnusson LAYOUT/ORIGINAL Johnny Dahlgren Grafisk Produktion AB TRYCK Tabergs Tryckeri AB UPPLAGA ex INTERNET E-POST OMSLAGSBILDEN VTI/Hejdlösa bilder PRENUMERATION VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Linköping, Tel: , fax: ISSN VTI finns även i Borlänge, Stockholm och Göteborg VTI är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Vi arbetar med samtliga trafikslag och kärnkompetensen finns inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, kollektivtrafik, beteende och samspel mellan människa-fordon-transportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll. VTI är världsledande inom ett flertal områden, till exempel simulatorteknik. LEDARE FOTO: THOR BALKHED, BILDAMEDIA Tack för mig! Det här är min sista ledare i VTI aktuellt. Min period på VTI blev nästan åtta år. Det har varit en mycket spännande tid. Utmaningen som chef för VTI har varit att utveckla institutet så att VTI kan behålla en ledande plats i transportsektorns innovationssystem. Forskningsbaserad kunskap är nödvändig för att transportsektorn skall nå de mål som satts upp. VTI har en avgörande roll i den processen genom att bedriva grundläggande forskning, men också genom att aktivt delta i arbetet att implementera forskningsresultaten. När jag funderar över min period på VTI och skall formulera min sista ledare är det tre saker jag vill lyfta fram. Omvärlden förändras genom integrationen i Europa. Transportforskningsinstituten i Europa samarbetar allt mer och det är nödvändigt. Det leder successivt till en ökad specialisering. VTI har blivit djupare engagerat i europeiska forskningsprojekt. Många forskargrupper på VTI deltar idag i olika EUprojekt. Den här processen har bara börjat. Ett framgångsrikt VTI måste betrakta hela Europa som sin hemmamarknad inom de områden man har spjutspetskompetens. Ett levande forskningsinstitut behöver ha nära kontakter med akademisk forskning. VTI har en stor tvärvetenskaplig bredd och måste därför utveckla kontakterna med olika universitet i Sverige. De senaste åren har VTI etablerat centrumbildningar i samarbete med Chalmers och KTH och byggt upp verksamhet i Göteborg och Stockholm. Det ger VTI stora möjligheter att utvecklas som nationellt forskningsinstitut även inom det fordonstekniska och det transportekonomiska området. En framgångsrik forskningsverksamhet kräver en effektiv organisation och en sund ekonomi. Jag tror på självständiga forskningsenheter med sådan kompetens att man både kan arbeta med grundläggande forskning och delta i utvecklingsarbete inom sitt verksamhetsfält. Det förutsätter en genomtänkt kompetensmix, fullt ansvar för verksamheten och en tydlig ledarroll. En sund ekonomi kräver både kundorientering i projektarbetet och hushållning med resurser i vardagen. Men också en basfinansiering som gör det möjligt att satsa på långsiktig och grundläggande forskning. Min förhoppning och tro är att VTI idag har en ekonomisk och organisatorisk situation som gör det möjligt att möta morgondagen med framgång. Transportområdet är viktigt för oss alla, privatpersoner som företag. I transportsektorn möter vi också några av vår tids största utmaningar, miljö och trafiksäkerhet. FoU-verksamhet är nödvändig för att vi skall lösa dessa problem. Det har varit en förmån att leda VTI och att möta alla engagerade medarbetare och alla andra inom transportsektorn. Ett stort tack för åtta fascinerande och minnesrika år. innehåll NR TEMA VTI förser varje år omkring 200 kunder och uppdragsgivare med kunskap, metoder och beslutsunderlag. Många känner till att VTI arbetar med forskning och utveckling, men hur kommer vår kunskap till nytta i samhället? I detta nummer av VTI aktuellt vill vi exemplifiera hur vår forskning ligger till grund för olika produkter som idag finns på marknaden och hur vår kunskap ligger till grund för exempelvis kommunbeslut. Datorn ser dig 6 Attraktiv spårväg blir verklighet 8 Barn på väg 10 Krockprovning 12 Vägyte- och friktionsmätning 13 FASTA AVDELNINGAR Ledare 2 I korthet 4 Kurser, seminarier & konferenser 17 I huvudet på 24 VTI:s värld VTI gläds åt nöjda kunder 18 Tre miljoner från Vinnova 18 Urban Karlström har lämnat VTI 18 Järnvägssimulator väcker intresse 19 Ny kompetens 19 Många läkemedel försämrar körförmågan 14 VTI:s publikationer 25-årsjubileum för Transportforum 16 Alternativa typer av utmärkning vid vägarbete 20 Modellanalyser som underlag till Kombiterminalutredningen 20 Åtgärder för trafiksäkerheten 21 Att mäta rattfylleriets omfattning 22 Publikationer att beställa 23 Urban Karlström Före detta generaldirektör FOTO: PHOTOS.COM 2 VTI AKTUELLT VTI AKTUELLT

3 I KORTHET Nya representanter i ETSC:s PIN-panel Sedan 2006 är VTI medlem i ETSC, European Transport Safety Concil, som är en organisation baserad i Bryssel. ETSC har en arbetsgrupp vars uppgift är att följa upp trafiksäkerhetsutvecklingen i Europa, den så kallade PINpanelen (Road Safety Performance Index). VTI ingår i panelen och förser den med svenska data inom trafiksäkerhetsområdet, som exem- Torsdagen den 4 oktober hölls en utfrågning i Rosenbad med syfte att samtala om de infrastrukturplaner som tagits fram som underlag för den nya infrastrukturpropositionen. Dagen efter höll näringsdepartementet öppet hus för allmänheten på Stockholms centralstation för att besvara frågor kring infrastruktur. På plats fanns infrastrukturminister Åsa Torstensson med sin politiska stab för att besvara frågor om infrastruktursatsningar i framtiden. Sveriges olika regioner och pelvis antalet dödade per år, bältesanvändningen, förekomsten av alkoholpåverkade förare i trafiken, hastigheter med mera. Sedan september ingår VTI:s Anna Vadeby och Jane Summerton, forskare respektive chef på enheten Mobilitet, aktörer och planering, i PINpanelen. De har ersatt Fridtjof Thomas som slutat på VTI. Infrastrukturfrågor i fokus på Stockholms central län visade samtidigt upp sina framtidsplaner i en utställning. På plats fanns även VTI som tillsammans med övriga myndigheter som hanterar infrastrukturfrågor svarade på frågor om framtidens resor och transporter. Helena Sederström, På Stockholms central besvarade näringsdepartementet på frågor kring infrastruktur. För mer informaion: Anna Vadeby, Jane Summerton, Uppskattat traineebesök hos VTI Att skaffa ny kunskap och knyta nya kontakter är en viktig del i traineeutbildningen inom Vägverket. Under hösten har VTI stått som värd för ett antal träffar. Åtta trainees har deltagit i träffarna vars tema har varit trafiksäkerhet. Ett antal medarbetare på VTI har pratat om olika ämnesområden: alkohol, vägtrafikkameror, vägutformning, hastigheter, ungas förarbeteende, bilbältesanvändning, barn i trafiken och synbarhet, för att nämna några. Gruppen har även fått se stora delar av VTI:s utrustning såsom väglaboratoriet och provvägsmaskinen. På krockbanan fick de bevittna ett krockprov på en bilbarnstol och både personbilssimulatorn och lastbilssimulatorn provkördes. Träffarna har varit mycket uppskattade och efter önskemål kommer en ny traineeutbildning att arrangeras till våren. Helena Sederström, FOTO: VTI/MAGDALENA GREEN VTI på PIARCkongress i Paris VTI fanns med i den gemensamma nordiska montern med namnet Nordic Solutions på Piarcs 23 rd World Road Congress i september i Paris. Sveriges arbete för trafiksäkerhet och framförallt nollvisionen nämndes i positiva ordalag av flera monterbesökare. Forskningsutbyte med Japan Sverige och Japan har ett erfarenhetsutbyte inom vägtransportforskning. Samarbetet startade år 2000 med Vägverket och VTI som arrangörer. Sedan starten har fem seminarier anordnats, två i Japan och tre i Sverige. Det senaste seminariet anordnades i september i år. Det hölls under två dagar hos Vägverket i Borlänge. Därefter gjordes studiebesök vid Vägverket Region Stockholm för att se på broar och tunnlar samt ett besök hos VTI i Linköping. Den japanska delegationen bestod av 18 forskare från tre organisationer. De ämnen som behandlades under workshopen var management, broar, I själva konferensen deltog ett antal VTI:are som sessionsledare, föredragshållare eller så deltog de i kommittémöten i samband med konferensen. ITS, trafiksäkerhet och vinterväghållning. Vid slutsummeringen var båda sidor överens om att fortsätta det positiva utbytet och att hålla ett kommande seminarium inom några år, preliminärt i Japan Kent Gustafson, Järnvägssimulator väcker intresse I oktober hade VTI återigen en monter på mässan Nordic Rail som traditionsenligt ägde rum i Jönköping. I montern presenterade VTI framför allt sin järnvägssimulator SST Simulator för spårburen trafik. Jag var överraskad över det stora intresset som simulatorn väckte på mässan, säger Mats Lidström, som arbetar med simulatorn och under en av mässdagarna demonstrerade den i montern. Jerker Sundström som tog hand om simulatordemonstrationen under de två andra mässdagarna var också positiv efter mässan. Det kändes helt rätt att vara på plats i Jönköping. Gensvaret från mässbesökarna gav ny energi och nya idéer. Jerker Sundström, Mats Lidström, FOTO: VTI/KENT GUSTAFSON Asfaltdagar 2007 I november bjöd VTI, på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting, in till Asfaltdagar Det är två endagarskonferenser med information och nyheter inom asfaltområdet. De arrangerades i Stockholm respektive Malmö. Årets konferenser lockade närmare 400 deltagare som främst bestod av anställda vid gatukontor, tekniska kontor och motsvarande, samt till entreprenörer och konsulter inom sektorn. Nära en kvarts miljard satsas på transportforskning Med syftet att skapa en internationellt framstående forskningsmiljö inom transportforskningsområdet har ett antal parter bildat Centrum för Transportstudier, med geografisk placering på KTH. Utförare är VTI, KTH och WSP Analys & Strategi samt till viss del även Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Verksamheten finansieras till en tredjedel av Vinnova, till en tredjedel av VTI tillsammans med KTH och till en tredjedel av övriga deltagande parter; Vägverket, Banverket, SIKA, Statens institut för kommunikationsanalys, Rikstrafiken och WSP Analys & Strategi. Centrumets inriktning är forskning och analys av transportsystemets utformning, funktion och planering. Verksamheten beräknas omsätta omkring 210 miljoner kronor över en tioårsperiod. Föreståndare för centrumet blir Jonas Eliasson, professor i Transportsystemanalys vid KTH. Jonas Eliasson arbetade tidigare på WSP Analys & Strategi och har bland annat varit ordförande i expertgruppen som utvärderade trängselskatten i Stockholm. Till ordförande i centrumets styrelse har Stefan Fölster, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, utsetts. Jan-Eric Nilsson, 4 VTI AKTUELLT VTI AKTUELLT

4 TEMA: FORSKNING BLIR VERKLIGHET Datorn ser dig Forskningsresultat visar att endast 35 procent av alla lastbilschaufförer i Sverige använder bilbälte och att 70 procent kör för fort. Det är procentsatser som måste förändras för att trafiksäkerheten på våra vägar ska bli bättre. Dagens teknik gör det möjligt att följa upp hur förarna kör, något som förhoppningsvis kan uppmana dem att köra säkrare.»det är inte bara förarna som får en varning då de kör för fort, utan allt registreras och kan följas hos arbetsgivaren.«magnus Hjälmdahl I FORSKNINGSPROJEKTET UPPÅT, Uppföljning av åkeriers trafiksäkerhet, vill man pröva effekterna av noggrann uppföljning av bland annat hastighetsöverträdelser och bältesanvändning bland lastbilschaufförer. Genom att låta erfarenhet och kunskap från forskningsvärlden möta ny teknik från ett IT-företag hoppas man på att nå goda resultat i detta projekt. Forskningsprogrammet IVSS, Intelligent vehicle safety systems, var med och startade upp projektet och är även delfinansiär. IVSS har som syfte att stimulera forskning och utveckling för morgondagens trafiksäkerhet, något som kan mynna ut i smart teknologi och ITlösningar som förebygger trafikolyckor på grund av krockvåld. IVSS fokuserar även på att utveckla intelligenta fordons- och trafiksystem. Data till projektet kommer att hämtas från totalt 120 tunga lastbilar som kommer att ingå i testgruppen, fördelade på ett tiotal olika transportföretag. Lastbilarna är sedan tidigare försedda med fordonsdatorer från IT-företaget Vehco. Till dessa datorer har Vehco nyutvecklat teknik som mäter bland annat hastighetsöverträdelser och bältesanvändning samt visar vilken hastighet som gäller på aktuell vägsträcka. Det är inte bara förarna som får en varning då de kör för fort, utan allt registreras och kan följas hos arbetsgivaren. Hanteringen av resultaten sköts sedan av transportföretagen. Exempelvis kan resultaten hängas upp i fikarummet där varje förare kan se hur deras körsätt förhåller sig till kollegornas. Positiva effekter Hitintills har ett 30-tal förare kört med tekniken tillräckligt länge för en första utvärdering. Utvärderingen visar att tekniken har tagits emot väl av de flesta förarna, även om det fanns vissa tveksamheter till en början. Många känner att arbetstempot blivit lugnare och den nya tekniken är till stöd. Att resultatet visas för kollegorna har den positiva effekten att förarna måste stå för sitt körsätt och det kan även leda till en indirekt tävling i att köra trafiksäkert. Lätt att falla tillbaka i gamla mönster De första resultaten och tidigare erfarenheter visar att användarna till en början bättrar sitt körsätt, men efter ett par veckor faller de tillbaka till sitt ursprungliga beteende och tappar känslan av att vara övervakade. För att behålla den positiva effekten är det viktigt med en kontinuerlig dialog och uppföljning på åkerierna, säger Magnus Hjälmdahl, forskare på VTI. För att motivera förarna kommer de att få en månadsvis återkoppling på hur de hållit hastighetsgränserna och använt bilbältet, dessutom testas ett bonussystem för ytterligare motivation, fortsätter Magnus Hjälmdahl. VTI premierar månadsvis de som följt hastighetsgränserna med en biobiljett. Vissa åkerier har även ett eget bonussystem med en extra slant på lönen, intjänade pengar på bränsleförbrukning ska komma förarna till del anser de transportföretagen. Dessa bonussystem har visat sig fungera, efter att de införts har än fler följt hastighetsbegränsningarna. Det krävs någon form av motivationssystem för att de positiva resultaten ska hålla i sig, säger Magnus Hjälmdahl. Forskningsprojekt blir kommersiell produkt Forskningsprojektet UPPÅT närmar sig avslut och tanken är, om resultaten faller väl ut, att datasystemet ska lanseras som kommersiell produkt av Vecho. Med detta system vill man prova betalningsviljan för trafiksäkerhetsfunktioner hos åkerierna och öka transportköparnas möjligheter att ställa krav på just trafiksäkerhet. Forskningsresultaten kommer att sammanställas i en rapport och presenteras på Transportforum i januari, se sidan 16. Magnus Hjälmdahl, 6 VTI AKTUELLT VTI AKTUELLT

5 TEMA: FORSKNING BLIR VERKLIGHET Attraktiv spårväg blir verklighet VTI:s kunskap grund i kommunbeslut Kollektivtrafiken är en viktig del för att nå målen inom transport- och miljöpolitiken, och där är utbyggnad av spårvägar i städer ett effektivt medel. När det gäller nya spårvägar i städer är det viktigt att kombinera trafik- och stadsplanering och se till hela stadsmiljön. VTI har varit med och utformat ett förslag till stadsförnyelse som nu ligger till grund när spårvägen tillsammans med bostadsområden byggs ut i Norrköping. Tomas Svensson Helhetssyn är viktigt för utbyggnad av både städer och kollektivtrafik. Något Norrköpings kommun anammade när de startade upp ett stadsförnyelseprojekt med en ny spårvägslinje som ska kantas av bostäder och affärer. Tanken med projektet är att förbättra kollektivtrafiken och samtidigt skapa en attraktivare stadsmiljö. VTI kom att bli en stor part i detta projekt, som med sin forskning kring den moderna spårvägen här fick möjlighet att använda sin kunskap i ett konkret utformningsförslag. Ett förslag som nu ligger till grund när Norrköpings kommuns satsar på kollektivtrafiken. I Sverige är vi dåliga på att kombinera transportlösningar med stadsförnyelse, därför är detta projekt i Norrköping en modern och unik utbyggnad här i Sverige, anser Tomas Svensson, forskare på VTI. Fler flyttar in till städer Det kan konstateras att vi idag upplever något av en ny urbaniseringsvåg. En utveckling som till stora delar är positiv, men samtidigt skapar problem för städernas transporter. Resandet med den lokala och regionala kollektivtrafiken har stagnerat markant under det senaste decenniet, samtidigt som biltrafiken har ökat. Den intensiva trafiken i städerna leder till fler allvarliga personskador genom trafikolyckor, bristande tillgänglighet för trafikanter samt problem med buller och luftföroreningar. Även stadsbilden försämras på grund av trängseln som personbilstrafiken skapar och transportsystemets markanspråk. En bra lösning på problemet är kollektivtrafik, en form av resande som antas öka om ett attraktivare trafiksystem erbjuds. Därmed pågår ett omfattande arbete på myndighetsnivå för att finna former för hur en mer integrerad bebyggelse- och trafikplanering ska bedrivas. På uppdrag av Vinnova har VTI tagit fram utformningsförslag för en förlängning av spårvägssystemet i Norrköping. Syftet har dels varit att diskutera hur stads- och trafikplanering kan samverka för att gynna kollektivtrafikens konkurrenskraft, dels att redovisa ett konkret utformningsförslag. Attraktiv spårväg lockar Erfarenheterna från städer där man övergått till en modern och attraktiv spårväg visar att kollektivtrafikens andel av det totala resandet ökar, den urbana trafiksituationen förbättras och attraktivare städer skapas. Det finns alltså goda möjligheter att förbättra kollektivtrafikens konkurrenskraft i svenska städer och använda den för att skapa attraktivare stadsmiljöer. Men det förutsätter att städerna utformas på ett sådant sätt att kollektivtrafikens starka sidor kommer till sin rätt, något som Tomas Svensson anser att vi kan bli bättre på i Sverige. Avgörande utformningsförslag VTI har tillsammans med Norrköpings kommun och konsulten Johannes Nilsson arbetat fram ett förslag till en ny spårväg från Norrköpings centrum till stadsdelen Ringdansen. I projektet har man utnyttjat potentialen i både trafik- och stadsplaneringen för att gynna kollektivtrafikens konkurrenskraft. Utformningsförslaget har fungerat som idé- och förstudie för de utredningar som genomförts i den ordinarie planeringsprocessen. Redan tidigt i planeringsprocessen fokuserade man på projektets potential och skapa en attraktiv helhetslösning genom att använda ett integrerat angreppssätt. Förslaget är strukturerat efter de stadsdelar och knutpunkter som kommer att beröras av linjedragningen. Först gjordes en redogörelse av hur det ser ut idag på de olika platserna, det vill säga vilka förutsättningar förslaget måste utgå från, därefter presenteras utformningsförslaget. Förslaget innebär en bebyggelseförtätning med nya lägenheter och det i kombination med att befintlig busslinje byts ut mot en ny spårväg. I och med detta räknar man med att antalet resande med kollektivtrafiken kommer att öka markant. Även nya arbetsplatser, bättre tillgänglighet till områdets centrum samt nedprioritering av biltrafiken, något som leder till kortare restider, kommer att öka andelen resande med kol- lektivtrafiken än mer. VTI:s förslag har varit en viktig del när Norrköpings politiker har tagit beslutet att spårvägen ska byggas ut, en fråga som stötts och blötts under många år. Arbetet är nu i full gång i Norrköping där både ny spårväg och nya bostadsområden byggs. Men för att projektet helt ska gå i lås behövs ett stadsbidrag via Banverket, pengar kommunen fortfarande väntar på. VTI har varit med och arbetat fram ett förslag till en ny spårväg i Norrköping Tomas Svensson, Integrerad planering och kollektivtrafik. Ny spårvägslinje i Norrköping. Rapport: M964 8 VTI AKTUELLT VTI AKTUELLT

6 TEMA: FORSKNING BLIR VERKLIGHET Barn på väg lyckat forskningsprojekt i bruk»vti ville ha ett system som innebär att barnen kan stå säkert och vara synbara för skolskjutsföraren samtidigt som det ökar medtrafikanternas medvetenhet om att det finns barn vid vägen.«det började som en pilotstudie hos VTI och slutade som en kommersiell produkt. Det handlar om ett automatiskt säkerhetssystem som varnar bilister för att skolbarn finns vid vägen. Anna Anund har många års erfarenhet av forskning kring skolskjuts. VTI HAR UNDER många år forskat kring barnens färd till och från skolan. En färd som kan vara mycket riskfylld. I Sverige dödas eller skadas varje år omkring 45 barn i samband med skolskjuts och majoriteten av olyckorna sker när barnen kliver på eller av bussen. Det är alltså mycket viktigt med utformningen och skyltningen av de hållplatser som används vid skolskjutsning för att barnens vistelse i anslutning till hållplatserna ska vara säker och trygg. År 2003 var rapporten Skyltning av hållplats som används vid skolskjutsning pilotförsök klar, en studie som gjordes på uppdrag av Vägverket Skyltfonden. Resultatet från rapporten, VTI:s kunskap kring skolskjuts samt teknikföretaget Amparo Solutions kompetens kring trafiksäkerhetssystem, kom att ligga till grund för ett helt nytt och automatiskt säkerhetssystem för barn. Effektivt varningssystem Studier visar att rörligt ljus, i större utsträckning än fast ljus, fångar förares uppmärksamhet utan att äventyra deras trafikbeteenden. Det kom att bli en av utgångspunkterna vid konstruktionen av denna nya produkt, Amparo SeeMe. Detta system består av en varningsenhet samt en eller flera aktiveringssändare. Varningsenheten, med blinkande lampor, monteras enkelt på befintliga stolpar vid exempelvis en busshållplats. Aktiveringssändaren, som sätter igång lamporna, är utformad som en reflex och bärs av barnet på jackan eller i väskan. När barnet kommer i närheten av varningsenheten aktiveras den automatiskt, berättar Henrik Linell på Amparo Solutions. Kärnan i systemet är att det fungerar i realtid, alltså bara när det händer. Är inget barn i närheten händer ingenting, men så snart barnet närmar sig börjar lamporna blinka. På så sätt får man bilisterna att ta varningen på allvar och reagera snabbt, fortsätter Henrik Linell. Forskningsprojektet Avsikten med pilotförsöket, som VTI utförde, var att finna en lösning som ökar säkerheten för barn som väntar på och kliver av sin skolskjuts. VTI ville ha ett system som innebär att barnen kan stå säkert och vara synbara för skolskjutsföraren samtidigt som det ökar medtrafikanternas medvetenhet om att det finns barn vid vägen så de kör långsammare och håller avstånd till hållplatsen. Projektet bestod av flera delar: marknadsundersökning, konstruktion av hållplats och skylt, mätningar av trafikantbeteende samt telefonintervjuer. VTI kom att konstruera en busshållplats, på en 70- väg, med ett rinnande varningsljus som endast var aktivt då barnen fanns i närheten av hållplatsen. Under fyra veckor studerades sedan trafikantbeteendet. Genom att variera närvaron av hållplats, skylt och aktivt blinkande/rinnande ljus möjliggjordes effektstudier. Hastighet och sidoläge hos förbipasserande fordon registrerades och de förbipasserande intervjuades även per telefon samma kväll. Utifrån den informationen kunde jämförelser av de intervjuades svar angående förändringar i beteende jämföras med vad de verkligen gjorde. Resultatet från projektet pekade entydigt på att systemet medförde en ökad säkerhet för barnen då trafikanterna minskade sin hastighet och samtidigt körde med ett större säkerhetsavstånd till hållplatsen. När systemet var aktivt var den genomsnittliga hastigheten drygt 20 kilometer i timmen lägre än normalt, berättar Anna Anund som är forskare på VTI och bland annat arbetar med skolskjutsfrågor. Det finns en acceptans hos barn, föräldrar och förare för en lösning av denna typ. Det behov som kommunerna anser sig ha av en liknande lösning i kombination med de positiva resultaten gör att vi kan rekommendera ett system som detta för att öka säkerheten för barnen, avslutar Anna Anund. Amparo SeeMe finns idag i exempelvis Hagfors, Eslöv, Örnsköldsvik, Arvidsjaur samt Danderyd och än fler kommuner planerar att skaffa systemet. Hagfors är en av de kommuner som har valt att använda varningssystemet SeeMe för att göra trafikmiljön säkrare kring skolskjuts i kommunen. Systemet används på tio platser som bedömts som farliga. På sin webbplats skriver Hagfors kommun att alla inblandade såsom elever, föräldrar och chaufförer är mycket nöjda med installationen av systemet. På frågan om hur Amparo SeeMe har tagits mot i kommunen svarar Bjarne Nordén, biträdande barn- och bildningschef på Hagfors kommun, så här: Responsen har varit mycket positiv hittills. De som vi erbjudit möjligheten att använda systemet har inte haft några klagomål och föräldrarna berättar ofta att de kontrollerar att barnen har aktiveringsutrustningen med sig. Anna Anund, Skyltning av hållplats som används vid skolskjutsning Pilotförsök, R VTI AKTUELLT VTI AKTUELLT

7 TEMA: FORSKNING BLIR VERKLIGHET Krockprovning för din säkerhet Tommy Pettersson, chef för VTI:s krocklaboratorium Innan ett vägräcke, lyktstolpe eller bilbarnstol hamnar ute i vår trafikmiljö måste man försäkra sig om att produkten har en god funktion. VTI:s krockprovningslaboratorium är godkänt för att göra just denna typ av tester. VARJE ÅR UTFÖRS omkring 250 krockprov på VTI:s krockbanor i Linköping. Vi upptäcker, rent ut sagt, livsfarliga konstruktionsfel som är svåra att hitta utan riktiga krockprov, Men å andra sidan är det just det som är en av de stora poängerna med krockprovning. Eventuella fel i konstruktioner skall upptäckas här, så att det finns chans att rätta till dem innan produkterna finns ute i den verkliga trafikmiljön, berättar Tommy Pettersson, chef på VTI:s krocklaboratorium. Då vår krockbana ingår i en forskningsmiljö kan vi även erbjuda forsknings- och utvecklingsstöd till våra kunder, fortsätter han. Exempelvis har vi alldeles nyligen hjälpt Vägverket att ta fram en metodbeskrivning för hur vissa typer av skyddsanordningar för arbete på väg skall provas. Kunder från hela världen En stor del av VTI:s uppdragsgivare är privata företag som tillverkar olika typer av tillbehör som ska ut i vår vägmiljö eller utrustning till olika typer av fordon. VTI är ISO-certifierade samt ackrediterade av Swedac och kan erbjuda tester enligt såväl europeiska som amerikanska standarder. Det i kombination med den höga kvaliteten på tester och utrustning gör att VTI anlitas både nationellt och internationellt. Forskningsbeställare är andra viktiga uppdragsgivare. Bilbarnstolar För att en bilbarnstol ska få säljas måste den vara godkänd enligt ECE R44. Nu i oktober gjorde vi en stor test av Isofix-system, samma tester gjordes samtidigt bland annat i USA, Tyskland och Japan. Själva testerna gick ut på att utvärdera en ISO-metod som ska användas för att utvärdera både själva bilbarnstolen, men även bilarnas Isofix-anordningar. VTI arbetar även med att studera bruksanvisningarna till bilstolarna, något som ofta kan vara en granlaga uppgift. Detta ingår också som en del av godkännande enligt ECE R44. Smäller inne och ute VTI:s krockbana inomhus används bland annat för provning av bilbarnstolar, komponenter och utrustning i fordon, men även fullskaletester av fordon kan utföras. Komponentprov utförs oftast med utrustningen monterad på en vagn eller krocksläde. Inomhusbanan är 60 meter lång och har en kapacitet att accelerera en personbil till 130 kilometer i timmen. Utomhusbanan i sin tur ger oss möjligheten att bygga upp olika trafikmiljöer och scenarier, där vägutrustning såsom sidoräcken, mitträcken och belysningsstolpar provas. VTI:s utomhusbana har även en unik möjlighet att prova broräcken genom att banan är utrustad med en brobalkskopia. Även krockprovning av fordon utförs vid utomhusbanan. Banan är utrustad med två skilda drivsystem. Det ena medger provning av personbilar upp till cirka 130 kilometer i timmen medan det andra drivsystemet har kapacitet att accelerera ett 13 ton tungt fordon upp till drygt 70 kilometer i timmen på en sträcka av 95 meter. Framdrivningssystemet för den tunga krocken, som är det enda i sitt slag i Norden, ger VTI en unik position i branschen. Broms- och bullerprov Om en bil direktimporteras för eget bruk från länder utanför EU krävs en registreringsbesiktning. VTI utför den typen av bromsprovning och bullerprovning av personbilar och lätta lastbilar. Proven resulterar i en provningsrapport som visar om bilen klarar de uppställda kraven. Tommy Pettersson, Vägyte- och friktionsmätning I slutet av 1980-talet började man i större skala mäta konditionen hos det svenska vägnätet för att få ett grepp om vägarnas tillstånd. I dag mäter man hela kilometer väg. Det är tack vare utrustningen Laser Road Surface Tester, oftast kallad enbart RST eller Laser RST, som man numera kan genomföra dessa omfattande mätningar. VÄGYTETILLSTÅNDET beskrivs i huvudsak med två mått, International Roughness Index, IRI, som är ett mått på ojämnheter i vägens längsriktning, och spårdjup, som är ett mått på vägens ojämnheter i tvärriktning. Som standard presenterar RST ett medelvärde för dessa mått var tjugonde meter när den körs på en väg. Mätresultatet används sedan för att till exempel visa vilka vägar som är i behov av underhåll. RST uppfyller Vägverkets krav för vägmätning. Fordonet kan mäta ojämnheter längs och tvärs vägen, från skrovligheten i ytan till backar och spårbildning, och allt detta i trafikfart, säger Leif Sjögren, som arbetat med utvecklingen av RST i snart tjugo år. Måtten för de olika egenskaperna beräknas i realtid, vilket innebär att ett resultat kan levereras direkt efter mätningen. RST, för vilken idén och realiseringen av de första systemen VTI stod för, blev en banbrytande, kontaktlös mätteknik som idag används av alla ledande, motsvarande system i världen. På VTI har man tillverkat ett 30-tal system och under åren har man fortsatt med teknik och programutveckling. Idag handlar verksamheten på VTI främst om utveckling av kontrollmetoder för att kvalitetssäkra mätsystemen och resultat. Men också utveckling av nya mått för att möta nya krav från trafikanter och användare av vägar. Friktionsmätning I och med att de tillåtna hastigheterna har ökat på vägarna har även önskemål om att ha kontroll på säkerhet tillkommit. Här är det väglagets beskaffenhet, det vill säga om det är halt eller ej, som är den mest betydande faktorn. Detta mäts med så kallade friktionsmätare. VTI:s tillgång till kombinationen mekanisk verkstad och elektroniklaboratorium har gjort det möjligt att även utveckla flera system för friktionsmätning, allt från speciella släpvagnar för användning på barmarksvägar, flygfält och vintervägar till handdragna mätare för mindre ytor som vägmarkeringar och gångvägar. Tarja Magnusson Leif Sjögren, (RST) Håkan Carlsson, (friktionsmätning) 12 VTI AKTUELLT VTI AKTUELLT

8 Många läkemedel försämrar körförmågan Var tjugonde person i Sverige tar beroendeframkallande sömn- eller lugnande medel. Något som kan försämra körprestation och därmed höja olycksrisken i trafiken. VTI har i en ny rapport kartlagt läkemedelsförekomst och effekter i trafiken samt vilka forskningsbehov som finns för framtiden. En vnlig biverkning hos läkemedel är att man blir sömning eller dåsig. I DENNA LITTERATURÖVERSIKT har den internationella forskningsfronten rörande läkemedelsförekomst och deras olika effekter i trafiken kartlagts, de viktigaste kunskapsluckorna definierats och framtida forskningsinriktning föreslagits. Varning för medicin Sedan 1 juli 2005 är varningstriangeln på väg att tas bort från läkemedelsförpackningarna. Anledningen är att systemet har brister. Människor påverkas olika och det finns individuella förutsättningar som ålder, vikt och eventuella sjukdomar som spelar in. Kombinationen med andra läkemedel kan också påverka. Om det finns risk för att körförmågan påverkas finns det information under rubriken Trafikvarning i bipacksedeln. Läkemedel för behandling av sömnproblem och ångest är den läkemedelsgrupp som studerats flitigast. Dessa medel påverkar bilkörningen negativt och det tycks föreligga en förhöjd olycksrisk. Även äldre typer av antidepressiva medel och allergimediciner kan påverka bilkörningen negativt och man har ibland funnit en förhöjd olycksrisk i samband med användningen. Deprimerade patienter kan däremot förbättra sin körprestation som effekt av medicineringen. De moderna preparaten tycks dock inte ha några negativa effekter på bilkörningen, utom i för höga doser. De flesta läkemedel har den egenskapen att de förutom den avsedda effekten även kan ha oönskade effekter, biverkningar, i varierande utsträckning. En vanligt förekommande biverkning hos vissa typer av läkemedel är att man blir sömnig eller dåsig. Effekterna blir ofta förstärkta när man kombinerar läkemedelsintaget med alkohol. Andra biverkningar är koncentrationssvårigheter, synstörningar eller koordinationsstörningar. På grund av sådana effekter antas många läkemedel kunna ha negativa effekter på trafiksäkerheten. I FASS (2006) listas ett betydande antal preparat som betecknas som trafikfarliga. Ökad användning Apotekens försäljning är ett mått på användning av läkemedel. Bland de narkotikaklassade läkemedlen beräknar man att ungefär var tjugonde individ i Sverige tar beroendeframkallande sömn- eller lugnande medel och var femtionde beroendeframkallande smärtstillande medel. Användningen ökar starkt med stigande ålder och då vi blir allt äldre ser man en tendens till ökad användning av beroendeframkallande läkemedel. Även konsumtionen av antidepressiva medel ökar stadigt. Metoder För att kartlägga förekomsten av läkemedel och deras trafiksäkerhetseffekter genomförs epedemiologiska studier, där man analyserar data insamlad i den verkliga trafiken, och exprementella studier, där man avsiktligt manipulerar föraren. Båda metoderna behövs och kompletterar varandra väl. Två olika typer av epidemiologiska undersökningar används. Dels de där man studerar förekomsten av läkemedel bland förare, dels de undersökningar där man analyserar trafiksäkerhetseffekterna och då framför allt med fokus på olycksrisker förknippade med läkemedelspåverkan. I de experimentella undersökningarna studeras framför allt olika typer av prestationsnedsättningar i stället för att analysera olycksrisker. Det finns olika typer av experimentella metoder. De vanligaste är laboratorietesterna där man studerar delprestationer eller delfunktioner som man anser är av betydelse ur trafiksäkerhetssynpunkt. Även tester vid verklig bilkörning, antingen på inhägnad bana eller på allmän väg, och i körsimulatorer görs. Bristande kunskap Vad gäller läkemedels effekter på trafiksäkerheten finns för närvarande stora kunskapsluckor, både vad gäller förekomsten av preparaten ute på våra vägar och deras påverkan på förarbeteende och risken för olyckor. Ett stort problem när man förösker uppskatta olycksrisker är att det finns så många olika preparat och det är svårt att veta hur påverkad en person är. Jämför detta med kontroll av alkohol där du kan få svar bara genom ett utandningsprov, säger Jan Törnros, VTI, som var projektledare i detta arbete. Kunskap om betydelsen av faktorer såsom dosering, medicineringens längd och användarnas kön och ålder behövs också. Det kan erhållas genom kartläggning av förekomsten och analys av risker baserat på data insamlad i verklig trafik. Även fler experimentella studier behövs för att se läkemedels effekter hos olika användargrupper. Även effekter av längre tids användning, interaktionseffekter med andra läkemedel och med alkohol samt betydelsen av dosering och halveringstider är viktiga att studera. Nya läkemedel med negativa effekter i form av till exempel yrsel, koncentrationssvårigheter eller ökad känsla av stress bör studeras experimentellt, och då även på friska försökspersoner. EU-projekt mot droger och rattonykterhet Denna litteraturgenomgång kommer även att vara ett viktigt underlag för EU-projektet DRUID, Driving under the influence of drugs, alcohol and medicines. VTI medverkar i projektet dels genom experimentella studier i vår körsimulator, dels genom fältstudier där förekomsten av droger och mediciner ute på vägarna studeras. Syftet med projektet är att minska antalet trafikolyckor genom att informera om förekomsten av olika farmakologiska substanser i trafiken, deras effekter på trafiksäkerheten, möjliga motåtgärder och lovande forskningsmetoder. Läkemedel i trafiken förekomst och effekter på trafikolyckor och körprestation, R 590 Lena Nilsson, Kontakt, DRUID: Magnus Hjälmdahl, 14 VTI AKTUELLT VTI AKTUELLT

9 VTI:S VÄRLD kurser, seminarier & konferenser Vårt utbud av kompetensutvecklande kurser, seminarier och konferenser omfattar många aspekter av transportsektorns utmaningar. Vi utgår alltid från forskningsbaserad kunskap och de senaste forskningsrönen. På webbsidan kan du alltid få en aktuell sammanställning över vad som är på gång. Vill du ha e-postinformation om när olika kurser kommer att ges kan du anmäla dina önskemål till adress 25-årsjubileum för Transportforum TRANSPORTFORUM anordnas för 25:e året i rad nästa år, ett arrangemang där transportsektorn samlas för kunskapsutbyte och kontaktskapande. Konferensen äger rum på Linköping Konsert & Kongress den 9 10 januari. Det är glädjande att detta forum har utvecklats till nordens största arena för kontakt och kunskapsspridning inom transportområdet, säger Kent Gustafson, programansvarig för Transportforum Transportforum är en unik mötesplats där forskare och transportsektorns många aktörer möts. Under två dagar samlas nästan personer, varav 400 är föreläsare, för att ta del av de senaste forskningsrönen, utbyta erfarenheter och diskutera aktuella frågor. Hela transportsektorn är representerad, från väg och järnväg till flyg och sjöfart. Under konferensen finns även ett 20-tal utställare att besöka, bland annat VTI. Årets inledning kommer att vara transportövergripande. Samtidigt som utvecklingen under 25 år speglas kommer framtida transporter och transportsystem att stå i fokus. Dag två inleds med en plenumsession kring transporternas påverkan på klimatet. Konferensen invigs av infrastrukturminister Åsa Torstensson, sedan fortsätter ett omfattande program med vitt skilda teman inom hela transportområdet. Under detta jubileum kan vi erbjuda ett extra tilldragande program. Även underhållningen på kvällen blir av mycket hög klass då deltagarna får njuta av Louise Hoffsten som möter Ulf Johansson Werre kvartett och vokalsextetten Vocation, berättar Kent Gustafson. Årets program innehåller drygt 50 sessioner. Programmet kan laddas ner från På samma webbadress kan du göra din anmälan om deltagande. Välkommen! Helena Sederström, Asfaltdagar 2008 Asfaltdagar är endagskonferenser som syftar till att sprida information och nyheter inom asfaltsområdet. Arrangeras av VTI på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting. Bedömning av skada på bevarandevärden Ny metod som ger redskap för en tydlig redovisning av hur man kommer fram till sin ståndpunkt. Kursen riktar sig till dem som arbetar med olika utredningar om natur- och kulturmiljö samt landskap, exempelvis inom landsbygdsprogram, bevarandeprogram, MKB, vägutredningar, järnvägsplaner m.m. Läs mer Grusvägsunderhåll i teori och praktik Kursen förmedlar kunskap i tillståndsbedömning och underhåll av grusvägar. Den vänder sig till både beställare och utförare av grusvägsunderhåll inom kommuner, statliga och enskilda väghållare, vägsamfälligheter och skogsnäringen. Läs mer Historiska kartor i infrastrukturutredningar Historiska kartor är en rik källa för att förstå varför det ser ut som det gör idag. I den här kursen beskriver vi olika typer av historiska kartor, kartornas potential och metodik för att beskriva landskap samt natur- och kulturmiljö, vilket kan komplettera och förnya arbetet inom landskap samt inom natur- och kulturmiljö. Läs mer Informationssökning i transportdatabaser Kursen tar avstamp i webbplatsen Transguide och går därefter till andra vetenskapliga delar av webben. Målet är att deltagarna ska få kunskap om söktekniker och kunna använda sig av dem. Vi förmedlar även kunskap om ett flertal fritt tillgängliga specialdatabaser. Läs mer Landskap i infrastrukturplaneringen Europarådets Landskapskonvention kommer att ratificeras av Sverige vilket innebär att landskap kommer att bli mer aktuellt än någonsin för de som på något sätt arbetar med markfrågor. Det här är en baskurs som ger en generell genomgång av landskap och om landskapet i MKB-arbete samt om lagar, förordningar och natur- och kulturvärden. Läs mer Landskapsbildens historiska dimension Den här kursen tar avstamp i historiska bilder där landskapet betraktas från marken. Landskapsförändringar identifieras, visualiseringstekniker samt andra möjligheter vilka kan komplettera och förnya arbetet inom landskap samt natur- och kulturmiljö diskuteras. Läs mer Regionindelning av landskapets karaktärsdrag I kursen går vi igenom begrepp, regelverk, metoder och sätt att tänka för att kunna hantera landskapets karaktär i infrastrukturplanering eller annan planering som rör landskap eller markfrågor. Läs mer Skadeutredning av jord och berg i vägen Kursen är baserad på 'case-studies' med fokus på materialutredning vid skador i vägkonstruktioner. Deltagarna kommer att få en inblick i utredningsarbete samt en geologisk introduktion och kunskap inom jord- och bergmaterial. Syftet är att deltagarna efter kursen ska kunna använda sig av sitt eget 'visuella varningssystem' för att göra en initierad första bedömning av förändringar hos materialen och vidta nödvändiga åtgärder. Läs mer Slitagemodellen ett redskap för val av beläggning Slitagemodellen är ett datorprogram som hjälper dig välja rätt beläggning med avseende på beläggningstyp, materialval, stenstorlek m.m. Med hjälp av modellen kan du göra en prognos av bland annat det totala slitaget, spårdjup orsakat av dubbdäck, livslängdsberäkning samt beräkning av årskostnad av slitaget. Läs mer Trafiksäkerhet nyckeln till den moderna staden 75 procent av dödsfallen och de svåra skadefallen med oskyddade trafikanter inträffar i städer och mindre tätorter. För att nå närmare nollvisionen måste därför ytterligare fokus sättas på trafiksäkerheten i stadsmiljö. Rätt utformade åtgärder för ökad trafiksäkerhet upplevs också som att staden blir mer attraktiv. Läs mer Trötthet i trafiken Trötthet hos förare är orsak till cirka 20 procent av inträffade trafikolyckor. I kursen förmedlar vi kunskap om trötthet och om effektiva åtgärder att vidta. Vi riktar oss till beställare och utförare av transporttjänster liksom till andra med behov av kunskap och orientering på området. Läs mer Tunga fordons köregenskaper Kursen är under planering. Vägar till tystare trafik ett angrepp vid källan med hjälp av lågbullerbeläggning Buller från vägtrafiken är ett av våra miljöproblem som fortfarande ökar i stället för att minska i omfattning. Under den här kunskapsdagen ger VTI:s forskare en bred orientering om vägtrafikbul- ler samt de senaste forskningsrönen om möjligheten att påverka bulleremissionerna med hjälp av lågbullerbeläggningar. Läs mer Vägtrafikens partikelföroreningar källor, effekter och åtgärder Miljökvalitetsnormen för inandningsbara partiklar har medfört ett ökat behov av kunskap kring partiklarnas källor, hur de mäts och modelleras, vilka effekter de kan ha och, kanske viktigast, vilka möjligheter som finns att minska partikelhalterna. Denna endagskurs ger en god översikt av området och vänder sig i första hand till kommunala och statliga miljö-, trafik- och driftansvariga väghållare samt åtgärdsansvariga vid länsstyrelser och kommuner. Läs mer Äldre som trafikanter Kursen är under planering. Vi kan även erbjuda skräddarsydda kurser för din organisations behov. Anmälan och mer information: Ulla Kaisa Knutsson för kurser och seminarier. Rose-Marie Leveau för internationella kurser och konferenser samt Transportforum. FOTO: MAGDALENA GREEN 16 VTI AKTUELLT VTI AKTUELLT

10 VTI:S VÄRLD VTI gläds åt nöjda kunder ÖVERLAG HAR VTI mycket nöjda kunder och uppdragsgivare. Det framkommer i en nyligen genomförd kundundersökning där man mätt kundernas attityder till VTI som leverantör. I ett så kallat nöjd-kund-index där det maximala värdet är 5, uppnår VTI ett värde på 4,22. När deltagarna i undersökningen själva fått nämna vad de är mest nöjda med när det gäller genomförda projekt hos VTI är det framförallt slutresultatet och rapporternas kvalitet som nämns. Många tar FOTO: PHOTOS.COM också upp att VTI har en kompetent och kunnig personal. En majoritet av de svarande, 60 procent, säger att det är högst troligt att VTI kommer att få genomföra även kommande projekt och 30 procent svarar på samma fråga att det är möjligt att VTI kommer att få genomföra även kommande projekt. Det viktigaste kravet som kunderna, enligt undersökningens resultat, ställer på VTI är att den uppsatta tidplanen följs. Krav på kompetens och kvalitet är också saker som anses viktiga inför ett projekt med VTI. De senare områdena tillhör också de som får allra högst betyg i undersökningen. Vad gäller kundernas krav att leverera enligt tidplan ser resultatet något sämre ut, men en majoritet, 59 procent, ger ändå VTI en fyra eller femma, där fem är hösta betyg, på den här punkten. Undersökningen, som VTI låtit företaget CMA Centrum för Marknadsanalys AB genomföra pågick under september och omfattar 63 kunder till VTI. Kunderna har samtliga varit beställare av projekt hos VTI där leverans slutförts under det senaste året. Datainsamlingen har gjorts per telefon. Sigvard Tim, Tre miljoner från Vinnova FORSKARNA JANE SUMMERTON och Roger Pyddoke på VTI har tillsammans tilldelats över tre miljoner kronor från Vinnovas forskningsprogram Framtidens personresor. Bakgrunden till forskningsprogrammet är att man tror att kollektivtrafiken kan bli både bättre och attraktivare. Därför satsar Vinnova, tillsammans med Banverket och Vägverket, drygt 20 miljoner kronor på utveckling av kollektivtrafiken. Totalt finansieras 23 forskningsprojekt inom Framtidens personresor. Jane Summerton, forskningschef på enheten Mobilitet, aktörer och planering, får 2,3 miljoner kronor. Pengarna ska användas för att studera hur män och kvinnor ser på miljörisker i samband med kollektivtrafik. Bakgrunden är att medvetenheten om klimatförändringar och miljörisker med transporter ökar starkt. Sju av tio svenskar är enligt en undersökning beredda att ändra sin livsföring för att rädda miljön. Men finns det skillnader mellan kvinnors och mäns resonemang och agerande? Projektet, som bland annat ska svara på den frågan, är ett samarbete mellan Tema teknik och social förändring på Linköpings universitet, till vilken Jane Summerton är knuten som professor, Institutionen för kultur och samhälle, även den vid Linköpings universitet, samt enheten Mobilitet, aktörer och planering på VTI. Bidraget ska finansiera en doktorand under fyra år. Roger Pyddoke på enheten Transportekonomi har fått kronor för att studera drivkrafter för måluppfyllelse i kollektivtrafiken. Jane Summerton, Roger Pyddoke, Jonas Bjelfvenstam ny generaldirektör för VTI Jonas Bjelfvenstam ser fram emot att leda VTI som han följ under många år. Regeringen har utsett Jonas Bjelfvenstam till ny generaldirektör för VTI. Han kommer från en tjänst som särskild utredare på näringsdepartementet, där han även tjänstgjort som statssekreterare och departementsråd. Sin tjänst som generaldirektör på VTI tillträdde han den 6 december och förordnandet gäller till och med den 31 juli Jonas Bjelfvenstam tar över efter Urban Karlström som lämnade VTI i oktober. Efter åtta år på VTI gick Urban vidare till finansdepartementet där han nu arbetar som statssekreterare hos kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell. RS4C Den internationella trafiksäkerhetskonferensen Road Safety on Four Continents anordnades i november för fjortonde gången i ordningen. I år arrangerade VTI konferensen i Bangkok, Thailand, tillsammans med Thailands transportministerium. Omkring 250 deltagare fick under tre dagar ta del av ett omfattande program med föreläsningar och presentationer av talare från mer än 50 olika länder. Konferensens huvudsyfte är att utbyta kunskap och erfarenhet inom trafiksäkerhet. Det är väldigt roligt att se att deltagarna verkligen uppskattar att VTI arrangerar en sådan här global konferens kring trafiksäkerhet, säger Kent Gustafson, VTI:s ställföreträdande generaldirektör och ansvarig för konferensen. Det här är den enda konferensen i sitt slag eftersom fokus ligger på erfarenhetsöverföring från länder med hög trafiksäkerhetsstandard till länder där detta arbete inte har kommit så långt. Dagen innan konferensen hölls ett bilateralt seminarium om trafiksäkerhet på Thailands transportministerium. Det arrangerades av svenska ambassaden tillsammans med OTP, Office of Transport and Traffic Policy and Planning. Det blev ett mycket lyckat seminarium som väckte många intressanta diskussioner, säger Kent Gustafson. Konferensen fick stor uppmärksamhet i Thailand, speciellt då Thailands transportminister Thira Hao-Charoen, Thailands vice transportminister Sansern Wongcha- Um samt Sveriges ambassadör i Thailand Lennart Linnér medverkade vid inledningen. Kent Gustafson, ny kompetens Svante Mandell Svante har börjat en forskartjänst på Transportekonomi Stockholm. Han är civilingenjör i botten och disputerade 2001 till teknologie doktor i fastighetsekonomi på KTH. Kort därefter började han arbeta vid Nationalekonomiska institutionen på Stockholms universitet. Där forskade han kring frågor om internationell klimatpolitik, tillsammans med bland annat professor Peter Bohm återgick Svante till KTH som lektor på Avdelningen för bygg- och fastighetsekonomi. Svante tycker det ska bli spännande att få hålla på med forskning och utredning igen, efter att de senaste ett och ett halvt åren ägnat nästan all tid åt undervisning. Håkan Berell Håkan har börjat som utredare på Transportekonomi i Stockholm. Han ser nu fram emot att arbeta transportövergripande, inte bara med järnväg som tidigare. Håkan kommer nämligen från Banverket där han jobbade som samhällsekonom under nio år. Arbetsområdet var då samhällsplanering och samhällsekonomi. Han kallade sig själv för resurshållare. Håkan, som redan kommit in i sitt nya arbete, är nu mitt uppe i ett projekt som bland annat skall ge en samhällsekonomisk värdering av att vi i Sverige (och Finland) tillåter längre och tyngre lastbilar än övriga EU. Håkan är utbildad nationalekonom och statsvetare vid Umeå universitet. Sofia Grahn-Voorneveld Transportekonomi i Stockholm har förstärkts med ännu en medarbetare, Sofia. Hon är filosofie doktor i nationalekonomi och kommer närmast från Sika. Tidigare har hon även forskat i kooperativ spelteori vid Uppsala universitet. Sofias nya arbetsuppgifter på VTI handlar bland annat om kostnadsallokeringsproblem, där hon hoppas kunna tillämpa en del spelteori. nya chefer Astrid Linder Astrid har arbetat som forskningsledare på VTI sedan Parallellt med sina forskningsprojekt har hon lett VTI:s Göteborgskontor. Den 15 oktober tillträdde hon rollen som chef för enheten Trafiksäkerhet samhälle och trafikant. Gunnar Lindberg Gunnar har lett VTI:s Stockholmskontor sedan etableringen I oktober tog han över ledarskapet över hela forskningsavdelningen Transportekonomi, efter Jan-Eric Nilsson. Jonas Jansson Efter ett år som forskare på VTI:s enhet Fordonsteknik och simulering, axlar Jonas nu rollen som chef för hela enheten. 18 VTI AKTUELLT VTI AKTUELLT

11 VTI-PUBLIKATIONER Alternativa typer av utmärkning vid vägarbete Vägarbetarnas vardag är ofta farofylld. Höga hastigheter och respektlösa fordonsförare gör många gånger att det är svårt och farligt att utföra arbetet. Samtidigt störs trafikanterna av vägarbetet och vill ha bibehållen framkomlighet. Under våren 2007 fick Vägverket erbjudande att testa olika typer av utrustning som används i Tyskland. I samband med ett planerat beläggningsarbete på motorväg E4 söder om Gävle sattes olika typer av utrustning upp. Mot bakgrund av detta beställde Vägverket en utvärdering av de aktuella utrustningarna av VTI. Syftet var att jämföra utrustningarna mot varandra och mot den konventionella utrustning som används i Sverige idag. De tre testade utrustningarna I detta försök har alltid samma typ av trafikanordning använts medan utrustningen i trafikanordningen skilt sig åt. De tre utrustningarna som testades mot Regeringen vill stimulera användningen av kombiterminaler för att öka samverkan mellan trafikslagen. De har därmed gett Banverket i uppgift att föreslå ett strategiskt nät för kombiterminaler. BANVERKET HAR i sin tur gett VTI i uppdrag att genomföra modellanalyser som underlag till sitt arbete angående kombiterminaler, kallat Kombiterminalutredningen. Kombiterminalutredningen har definierat tre strategiska nät med fyra, sju och tio terminaler som utvecklingsscenarier, Nät I, II och III. I de respektive näten antas den konventionella svenska var: som den konventionella, men med skyltning med variabla meddelandeskyltar (VMS) för vägmärkena förbud mot omkörning, hastighetsbegränsning (vid 50 kilometer i timmen blinkade skylten dessutom om fordonen körde för fort) samt körfält upphör. Dessutom var vägmärket körfält upphör kompletterat med VMS varning för annan fara. som föregående uppställning, men med mönstret på sidomarkeringsskärmarna pilformat istället för snedställda ränder samt rinnande ljus i chikanen. Modellanalyser som underlag till Kombiterminalutredningen Kombiterminaler Nät I Nät II Nät III Göteborg Gullbergsvass X X X Jönköping X X Luleå X X X Malmö X X X Stockholm Årsta X X X Stockholm Rosersberg X X Umeå Västerås Älmhult Örebro X X X X X FOTO: SARA NYGÅRDHS, VTI som föregående uppställning, men kompletterat med vita plaststaket i chikanen. Säkerheten kan höjas Bäst från säkerhetssynpunkt var de två uppställningar som använde VMS, men inte plaststaket; dessa båda uppställningar gav nämligen den största hastighetsreduktionen. I ett jämförande test av fotografier på de olika uppställningarna ansågs uppställningen med staket i chikanen vara tydligare än övriga uppställningar. Den ökade tydligheten tycks dock leda till högre hastigheter. Det är viktigt att notera att de effekter som visats i denna begränsade studie kan vara nyhetseffekter. Efter tillvänjning kan resultaten se annorlunda ut. Denna studie avsåg också endast dagsljusförhållanden. Tarja Magnusson Titel: Alternativa typer av utmärkning vid vägarbete på motorväg. En jämförande studie, N Sara Nygårdhs, omlastningskostnaderna minska med 15 respektive 30 procent. VTI har tillsammans med KTH beräknat, med hjälp av den nationella godstransportmodellen, Samgods, hur fördelningen mellan lastbil, vagnslast och kombi påverkas och hur transportmängderna utvecklar sig i terminalnätet när omlastningskostnaderna förändras. I modellen antas godstransportkundernas val av transportmedel och rutt ske så att de generaliserade transportkostnaderna minimeras. Med generaliserade kostnader menas summan av operativa transportkostnader och tidsvärden. Det beräknas i studien att transportarbetet med kombi i Sverige ökar med nio till tolv procent (cirka 500 miljoner tonkilometer) om en kostnadssänkning på 15 procent antas. Vid en 30-procentig kostnadssänk- ning ökar kombi med 20 till 26 procent (cirka miljoner tonkilometer). Omfördelningen beräknas ske framförallt från vagnslast till kombitransporter. Storleken på omfördelningen är dock osäker på grund av osäkerheten i kostnadsdata. Vägtransporter beräknas minska i betydligt mindre omfattning. Betydande omfördelningar från väg till kombi beräknas dock vid införandet av en kilometerskatt för den tunga vägtrafiken. En 30-procentig kostnadsminskning för de fyra i Nät I prioriterade kombiterminalerna beräknas leda till 29,6 procent mer Åtgärder för trafiksäkerheten Trafiksäkerhet är ett resultat av samspelet mellan människa, fordon och infrastruktur. I Sverige har en mängd trafiksäkerhetsåtgärder gjorts under åren genom att specifika problem har identifierats och lösningar tagits fram. Den internationellt sätt höga trafiksäkerheten i Sverige är resultatet av detta medvetna arbete med olika åtgärder FATTADE RIKSDAGEN beslut om att Sverige ska arbeta efter en nollvision. Den innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet. Nu har Vägverket fått i uppdrag av regeringen att föreslå ett nytt etappmål för trafiksäkerhetsutvecklingen. Som ett led i detta arbete har VTI sammanställt ett antal trafiksäkerhetsåtgärder som tagits fram sedan nollvisionen infördes. Problem kräver åtgärd Trafiksäkerhetsåtgärder skall påverka samspelet mellan människa, fordon och infrastruktur på ett gynnsamt sätt. Genom att identifiera specifika problem kan man vidta specifika åtgärder för att förbättra situationen. Ett exempel är om det sker ovanligt många olyckor i en korsning, då ser man över utformningen av korsningen och vidtar en specifik åtgärd. Åtgärder kan även utvecklas utifrån människors transportbehov. Vissa kommuner ämnar exempelvis säkra barnens skolväg genom att se över hela resans olika TEU (Twenty-feet equivalent units) totalt. De i Nät II tillkommande tre terminalerna beräknas inte tillföra många TEU jämfört med Nät I på grund av att relativt små centralt lokaliserade terminaler tillkommer. De tre ytterligare i Nät III tillkommande terminalerna beräknas höja totalsumman eftersom de inte konkurrerar lika tydligt med närliggande terminaler. Alternativa upplägg, till exempel med fler terminaler är tänkbara och det är inte uteslutet att sådana skulle ge större effekt på kombitrafikens utveckling än de upplägg som undersöks i föreliggande studie. En faser: från dörren hemma, in i klassrummet och tillbaka till hemmet. Sådana angreppssätt är intressanta eftersom de bjuder in till ett bredare tankesätt kring trafiksäkerhet som på ett naturligt sätt inkluderar val av färdmedel och tiden för resandet, säger Anna Vadeby, forskare på VTI. 34 effektiva åtgärder VTI har i denna rapport sammanställt kunskap kring 34 olika trafiksäkerhetsåtgärder och deras implementering för att underlätta Vägverkets arbete med det nya etappmålet. Enligt Vägverkets önskemål riktas särskild fokus mot åtgärder som rör hastigheter, alkohol i trafiken samt bältesanvändning. Därutöver finns det åtgärder representerade som handlar om förändringar i den fysiska miljön, trafikantgrupper och fordonsåtgärder. De olika uppdragen har bestämts i samråd mellan Vägverket och VTI. Exempel på åtgärder är höjning av böter vid hastighetsöverträdelse, alkolåsprogram, bälte för busspassagerare, frästa räfflor och väjningsplikt vid övergångsställe. Riksdagen har tagit fram ett 11-punktsprogram som bygger på samverkan mellan flera samhällssektorer för att driva trafiksäkerhetsarbetet framåt. Flera av de trafiksäkerhetsåtgärder VTI har arbetat fram i rapporten bygger på de första tre punkterna i programmet, nämligen satsning på de farligaste vägarna, säkrare trafik i kommunerna samt trafikantens ansvar. fullständig jämförelse av olika nät skulle kräva uppgifter om åtgärdskostnader och hänsyn till tiden i terminaler. Tarja Magnusson Kostnadseffektivitet Åtgärder i den fysiska miljön såsom mötesseparering och sidoområdesåtgärder på landsbygden samt cirkulationsplatser och separerade gång- och cykelnät i tätort, måste betraktas som de mest effektiva åtgärderna. Dessa åtgärder är dock kostsamma i förhållande till åtgärder i den socioekonomiska miljön, såsom till exempel lagstiftning och övervakning av trafikregler. Därför bör de beskrivna åtgärderna värderas utifrån fördjupade studier avseende åtgärdernas kostnadseffektivitet. Titel: Modellanalyser som underlag till Kombiterminalutredningen, R592 Inge Vierth, John McDaniel Gerhard Troche, KTH Titel: Sammanställning av 34 trafiksäkerhetsåtgärder, R577 Anna Vadeby, Fridtjof Thomas 20 VTI AKTUELLT VTI AKTUELLT

12 VTI-PUBLIKATIONER Att mäta rattfylleriets omfattning Att regelbundet mäta rattfylleriets omfattning är en förutsättning för att kunna bedöma resultatet av de insatser som görs för att motverka problemet. IDAG GENOMFÖRS inte sådana mätningar, vilket gör att kunskapen om problemets förändring är dålig. Men, innan man inför mätningar på nationell nivå är det viktigt att testa att den mätmetod som man tänker använda fungerar. VTI har nu testat en metod att använda och som ser ut att fungera bra. Den praktiska utvärderingen Ett test av en metod att mäta rattfylleriets omfattning har genomförts av VTI i Södermanlands, Örebro och Östergötlands län. Vårt syfte var dels att skatta rattfylleriets omfattning i de tre länen, dels att testa hur den använda metoden fungerar i praktiken, säger Åsa Forsman, forskare på VTI. Med rattfylleriets omfattning avses andel trafikarbete som utgörs av rattfulla förare där trafikarbete är total körsträcka som utförs av alla fordon på ett visst vägnät under en viss tidsperiod. I metodstudien samlades data in av polisen som kontrollerade förare av personbil och lätt lastbil på slumpmässigt utvalda vägavsnitt. Den planerade urvalsstorleken var förare, men efter ett visst bortfall blev antalet något färre. Studien genomfördes mellan klockan och alla veckodagar under perioden juni 2006 maj Vägnätet delades in i ett landsbygdsvägnät och ett tätortsvägnät. Motorvägar undantogs på grund av praktiska svårigheter med mätningar, men en motorvägskontroll per län genomfördes som en separat studie. Rattfylleriets utbredning Skattad andel trafikarbete av rattfulla förare i hela den undersökta populationen är 0,24 (0,15; 0,32) procent, där siffrorna inom parentes är ett 95-procentigt konfidensintervall. Resultatet visar också att rattfylleriet är signifikant högre för män än för kvinnor. Det finns också skillnader mellan olika åldersklasser, den yngsta gruppen har lägre andel trafikarbete av rattfulla. Inga signifikanta skillnader hittades mellan olika län, säsonger eller mellan tätort och landbygd. Rattfylleriet visade sig också vara klart högre på förmiddagen än eftermiddag/kväll. Däremot är det ingen signifikant skillnad mellan vardag och helg. Andelen rattfulla förare som passerade vid motorvägskontrollerna var 0,10 procent. Metoden bra, men bör justeras För att ta reda på hur arbetet fungerade i praktiken gjordes intervjuer med sex poliser som på olika sätt arbetat i projektet. I stort sett fungerade arbetet bra, men det framkom en del saker som bör förändras i en eventuell ny studie. Det handlar bland annat om att hitta mätplatser där poliserna känner sig trygga även i mörker och vid dåligt väder och att vara mindre restriktiv när det gäller hur många prov som ska samlas in vid varje mättillfälle. Inför en ny studie krävs också en diskussion om hur polisen ska få tillräckliga resurser för att genomföra den här typen av studier och hur dessa resurser ska tas tillvara på bästa sätt. Detta är viktigt både ur arbetsmiljösynpunkt för polisen och för undersökningens kvalitet. En positiv sak som kommit fram i intervjuerna är att polisen gjort kontroller på platser där de tidigare inte har varit. Överlag har undersökningen fungerat bra och med erfarenheterna från den här metodstudien finns det nu goda förutsättningar att gå vidare och göra en nationell studie, avslutar Åsa Forsman. Tarja Magnusson Titel: Rattfylleriets omfattning en metodstudie i Södermanslands, Örebro och Östergötlands län, R599 Åsa Forsman, Susanne Gustafsson Maria Varedian, Vägverket Konsult VTI-PUBLIKATIONER ATT BESTÄLLA VTI-publikationer utgivna till och med Rattfylleriets omfattning. En metodstudie i Södermanlands, Örebro och Östergötlands län R599 Modellanalyser som underlag till Kombiterminalutredningen R592 STRADA blev det som det var tänkt? R600 Korglutande tåg beskrivning och analys av dagsläget. En litteraturstudie R595A Bilbältesanvändningen i Sverige 2006 N Förardistraktion en litteraturstudie R594A Smartare kommunikation för hållbara färdmedel R596 SMADIT samverkan mot alkohol och droger i trafiken R589 Alternativa typer av utmärkning vid vägarbete på motorväg en jämförande studie N En svensk modell för offentlig-privat samverkan vid infrastrukturinvesteringar R588 Äldre i transportsystemet mobilitet, design och träningsproblematik R593 Trötthet ombord en fältstudie inom svensk sjöfart R586A Läkemedel i trafiken förekomst och effekter på trafikolyckor och körprestation R590 Ytbehandlingar försök med modifierade emulsioner och långa fraktioner N Sammanställning av 34 trafiksäkerhetsåtgärder R577 Styvhetsmodul jämförande provning N Nedsläckning och reduktion av vägbelysning på motorväg N Vinterklimatmodell för järnvägssektorn en förstudie N Äldre deltagare i körsimulatorstudier. En kunskapsöversikt R581 Validering av VTI-PFT version 4 N Cyklisters syn på cykelvägars standard Fokusgrupper i Umeå och Linköping R585 Trafikanters krav på vägars tillstånd En litteraturstudie rörande trafikantenkäter och trafikantintervjuer N Yrkesförares förväntningar och erfarenheter av frästa räfflor med omkörningsfält på rv 33 N Den regionala transportplaneringens effekter på jämställdheten Analys av investeringar och åtgärder i Stockholms län åren R579 Effekt av ringtryck på bränsleförbrukning metodbeskrivning och resultat R564 Mätmetoder för tillståndsbedömning av cykelvägar. En kunskapsöversikt R584 Biodrivmedel En litteraturöversikt R563 Hälsoeffekter, påverkar de acceptansen för prissättning av vägtrafik? R582 Förväntningar på åtgärd av riksväg 23 mellan Sandsbro och Braås N Effekter av mötesfri utformning av E18 Karlskoga Lekhyttan N Metoder för att utvärdera trafiksäkerhetseffekter av låsningsfria bromsar och antisladdsystem en litteraturstudie R580A Så här beställer du VTI-publikationer tillhandahålls av Kommunikationsavdelningen. För att beställa publikationer kontakta: Gunilla Sjöberg, Anita Carlsson, Du kan även beställa via e-post: eller vår webbplats: Priserna på VTI:s publikationer är kronor exkl. moms beroende på sidantal. Leta publikationer på webbplatsen VTI-publikationer från 2001 och framåt finns tillgängliga på vår webbplats de flesta i fulltext via pdf-fil. Även en del äldre, ofta efterfrågade, rapporter är tillgängliga. Du kan söka på datum, forskare, ämneskategori eller fritextsökning. De senast publicerade återfinns överst. VTI:s Bibliotek och informationscenter BIC BIC är ett svenskt bibliotek och informationscenter för transportforskningen och du är välkommen att kontakta oss när du behöver information, litteratur och utbildning i databassökning etc. Vi ger dig kvalificerad support, tillgång till vårt omfattande bibliotek och ett brett kontaktnät med många källor till information såväl nationellt som internationellt. Du kan också få hjälp med att sprida information om din egen forskning och verksamhet. Vår ämnesportal Transguide finns kostnadsfritt sökbar på webben och innehåller tio databaser med länkar till webbplatser, litteratur, elektroniska dokument i fulltext, faktadatabaser, kommande konferenser, bibliotek, utbildning i databassökning med mera. VTI:s publikationer kan bland annat sökas i biblioteksdatabasen TRAX. Läs mer på: Vår kunskap direkt till dig VTI-PUBLIKATIONER Håll dig uppdaterad med senaste nytt från VTI. I våra tidningar VTI aktuellt och Nordic kan du läsa om nya forskningsresultat och publikationer, aktuella kurser och seminarier samt pågående projekt och utredningar. Är du intresserad av information från oss på VTI kan du gå in på Här kan du fylla i vad du är intresserad av och vill veta mer om. Har du flyttat och vill göra en adressändring, skicka ett mail till FOTO:MAGDALENA GREEN FOTO: PHOTOS.COM 22 VTI AKTUELLT VTI AKTUELLT

13 Posttidning B VTI LINKÖPING PORTO BETALT PORT PAYÈ I HUVUDET PÅ Gudrun Öberg Dubbat eller odubbat? Gudrun Öberg, Läs mer kring dessa frågor på JA, DET BEROR helt på hur, var och när du använder bilen och på vilka för- och nackdelar hos däcken du tycker är viktiga. Kanske kan de fakta som redovisas här hjälpa dig att välja. När det gäller trafiksäkerhet och hastighetsval avses här landsbygdsvägar, inte gator i tätort. Däckbranschen anger i en jämförelse mellan dubbdäck och odubbade däck avsedda för nordiska förhållanden att de odubbade däcken är bättre på lös snö, ger bättre komfort och lägre buller medan dubbdäck är bättre på våt is, våt och torr asfalt samt ger bättre stabilitet. Vid övriga väglag (packad snö och skrovlig is) är de två däcktyperna likvärdiga. När det är mycket ovanligt med is-/snöväglag är olycksrisken på tunn is gånger högre än på barmark, på lös snö/snömodd gånger farligare och på packad snö/tjock is knappt 10 gånger farligare. Om det ofta förekommer is/snö är olycksrisken drygt den dubbla mot vid torr barmark. Det är inte fenomenet den första halkan under en vinterperiod som gör att många olyckor inträffar, utan att man blir överraskad när det är ovanligt med is- /snöväglag. Vinterdäckslagen, som infördes hösten 1999, innebar i genomsnitt 7 9 färre dödade och färre svårt skadade per vinter. Omfattande minskning av dubbdäcksandelen i Oslo och Trondheim har inte påverkat olycksstatistiken negativt och en studie i Sverige visar ingen överrepresentation av odubbade vinterdäck bland dödsolyckor på vinterväglag. Trafikanten kan bättra på trafiksäkerheten genom att köra långsammare, men gör det inte alls i den omfattning som behövs. Antisladdsystem (ESC) och ABS verkar via däckens friktion mot vägbanan och har i princip»trafikanten kan bättra på trafiksäkerheten genom att köra långsammare.«bättre funktion ju högre friktionen är. På våta vägar och normalt hala vintervägar minskar antisladdsystem drastiskt risken för att få sladd och när det är riktigt halt gör dubbdäcken att antisladdsystem fungerar bättre. Dubbdäcken bidrar till att is/snö ruggas upp och ger bättre väggrepp även för dem som kör med odubbade däck. Dubbarnas slitage på beläggningen medför att det bildas spår, men också att våtfriktionen blir bättre året om. Spåren i vägen som orsakas av dubbdäck, men också av tunga fordon, medför ökad olycksrisk vid is/snö och vått väglag. Sett över hela året ökar dock inte olyckorna eftersom olycksrisken på torr barmark minskar med ökande spår. Dubbdäcken bidrar till förorening av vägnära mark och dagvatten och till större användning av olika rengöringsmedel. De bullrar även mer och de slitstarka beläggningar som används på högtrafikerade vägar för att minska slitaget av dubbar orsakar än mer buller än andra beläggningar. Dubbslitage av vägbeläggning bidrar till inandningsbara partiklar i omgivningsluften, vilket påverkar befolkningens hälsa negativt. Partiklar från lokala källor, där dubbpartiklarna periodvis är en viktig källa, beräknas orsaka att personer dör i genomsnitt 2 3 månader för tidigt, vilket ger en årlig minskning med 375 levnadsår. Under 2006 dog 445 i trafikolyckor och de förlorade i genomsnitt 37 levnadsår. Med hjälp av detta resultat beräknas att vinterdäckslagen, som resulterat i 7 9 färre dödade per år, medför cirka 300 sparade levnadsår. Det är oklart hur många liv som sparas specifikt av dubbdäck liksom hur många som dör specifikt av dubbdäcksorsakade partiklar och vad effekten skulle bli om våra storstäder inför restriktioner mot dubbdäck. Nästa nummer kommer i februari VTI LINKÖPING (HK), Linköping VTI BORLÄNGE, Box 760, Borlänge VTI STOCKHOLM, Box 55685, Stockholm VTI GÖTEBORG, Box 8077, Göteborg

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B;

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:20

Läs mer

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1 INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET -presentation OH nr 1 BEHÖVS? -presentation OH nr 2 FARTEN DÖDAR Risk att dö (%) Kollisionshastighet (km/tim) -presentation OH nr 3 STORSKALIGT FÖRSÖK Fyra

Läs mer

KOMMUNALTEKNISKA FÖRENINGEN TRAFIKKOMMITTÉN

KOMMUNALTEKNISKA FÖRENINGEN TRAFIKKOMMITTÉN KOMMUNALTEKNISKA FÖRENINGEN TRAFIKKOMMITTÉN Möte Stockholm 17 februari 1999 Närvarande: Hans Eberfors Sören Flodin Maria Karlsson Håkan Johansson Per Öhgren Mats Fager Ej närvarande: Fredrik Forssell Lars

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

VTI i ord och siffror 2012. www.vti.se

VTI i ord och siffror 2012. www.vti.se VTI i ord och siffror 2012 www.vti.se Till årets glädjeämnen räknar jag VTI:s nya uppdrag att tillsammans med Lunds universitet och Malmö högskola få bygga det nya nationella kollektivtrafikcentret K2.

Läs mer

Under perioden kommer NVF att ha 16 utskott. 14 av utskotten verkar på både nationell och nordisk nivå medan 2 verkar på enbart nordisk nivå.

Under perioden kommer NVF att ha 16 utskott. 14 av utskotten verkar på både nationell och nordisk nivå medan 2 verkar på enbart nordisk nivå. 1(4) NVF-möte med utskottens ordförande och sekreterare Datum: 2013-05-21 Plats: Radisson Blu Royal Viking Hotel, Stockholm Närvarande: Se deltagarförteckning, bilaga 1 Mötet öppnas Annelie Nylander öppnade

Läs mer

aktiva säkerhetssystem i bilar

aktiva säkerhetssystem i bilar aktiva säkerhetssystem i bilar hur kan de nya intelligenta förarstödsystemen hjälpa förare- även äldre- att köra säkert? Ulf Roos BIL Sweden Teknik och miljö BIL Sweden är den svenska branschorganisationen

Läs mer

Schenker AB Lars Andreen - Trafiksäkerhetsansvarig. Sveriges ledande transport- och logistikföretag.

Schenker AB Lars Andreen - Trafiksäkerhetsansvarig. Sveriges ledande transport- och logistikföretag. Schenker AB Lars Andreen - Trafiksäkerhetsansvarig Sveriges ledande transport- och logistikföretag. 1 Schenker AG - ledande leverantör av integrerade logistiktjänster Med en omsättning på 6,225 miljoner

Läs mer

Vi antar utmaningen! Är du också med?

Vi antar utmaningen! Är du också med? Vi antar utmaningen! Är du också med? Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbete för ett bättre klimat Preem Petroleum AB x Schenker AB x Volvo Lastvagnar AB x Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

BVFF Bana Väg För Framtiden

BVFF Bana Väg För Framtiden BRANSCHPROGRAM FÖR HÅLLBAR VÄG- OCH JÄRNVÄGSTEKNIK BVFF Bana Väg För Framtiden Europas ledande forsknings- och innovationsplattform 1 Branschprogram för hållbar väg och järnvägsteknik Målsättning Skapa

Läs mer

Inom vår verksamhet ska vi ha en policy och dokumenterade rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska utföras.

Inom vår verksamhet ska vi ha en policy och dokumenterade rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska utföras. Arbetsmiljöpolicy Inom vår verksamhet ska vi ha en policy och dokumenterade rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska utföras. Upprättad trafiksäkerhetspolicy skall alltid följas, samt rutiner för olyckfallsanmälningar

Läs mer

Början på en grönare resa. Väg- och järnvägsdata. ISA för smidigare, grönare. och tryggare transporter

Början på en grönare resa. Väg- och järnvägsdata. ISA för smidigare, grönare. och tryggare transporter 000100010000111101010111000111110000101000010011100000100101110000100000010001111100010101010100011110000100001111100011111000010100001001110000 000100000010001111100010101011110101000010001000011110101011100011111000010100001001110011110101000010001000011110101011100011111000010100001001110

Läs mer

Mats Odell talar vid regionkommitténs byråmöte i Uppsala

Mats Odell talar vid regionkommitténs byråmöte i Uppsala http://kikaren.skl.se/artikel.asp?c=3985&a=62064 10.09.2009 Konferens Climate and Jobs Local solutions? Tisdagen den 8 september genomfördes en stor och lyckad konferens i Bryssel på temat Climate and

Läs mer

IT-projektet ya svenskar i trafiken

IT-projektet ya svenskar i trafiken Bakgrund och fakta IT-projektet ya svenskar i trafiken Pågått sedan 2004 i samarbete mellan FMK, NTF, Bilkåren och Vägverket Mål: ge kunskap om svensk trafiklag + påverka attityder och beteenden när det

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de

Läs mer

Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen

Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen Inledning För precis 10 år sedan tog riksdagen beslutet om Nollvisionen. Nollvisionen är bilden av en framtid där människor inte dödas eller

Läs mer

Linjemärkning innebär reflextejp som anger horisontella dimensioner på fordon.

Linjemärkning innebär reflextejp som anger horisontella dimensioner på fordon. Datum Vår beteckning 2005-12-05 reflex0512mj Er beteckning Sändlista: Näringsdepartementet, Per Björklund, Charlotte Ottosson Vägverket, Sören Hedberg, Göran Andersson För kännedom: Scania, Anders Lundström

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Erfarenheter av ledningssystem för trafiksäkerhet och ISO 39001 i Sveriges Åkeriföretag

Erfarenheter av ledningssystem för trafiksäkerhet och ISO 39001 i Sveriges Åkeriföretag Erfarenheter av ledningssystem för trafiksäkerhet och ISO 39001 i Sveriges Åkeriföretag Mårten Johansson marten.johansson@akeri.se +46 70 671 13 85 teknikchef Sveriges åkeriföretag Sveriges Åkeriföretag

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

EN MÖTESPLATS MILJARDER MÖJLIGHETER

EN MÖTESPLATS MILJARDER MÖJLIGHETER EN MÖTESPLATS MILJARDER MÖJLIGHETER TISDAG TID 09.00-12.00 MÄNNISKAN I CENTRUM Bättre järnväg för resenärer och godstrafik mellan Göteborg och Oslo en presentation av Jernbaneverkets utredning Så integreras

Läs mer

Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga. 2009-01-27 Ditriktet i Malmö

Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga. 2009-01-27 Ditriktet i Malmö Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga 1 Vi arbetar för att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv. 2 Arbetsmiljöverkets avdelning för

Läs mer

TRAFIKSÄKERHETSPOLICY

TRAFIKSÄKERHETSPOLICY TRAFIKSÄKERHETSPOLICY Rev. 2004-10-01 Rev. 2005-11-14 Rev. 2007-09-19 Rev. 2008-03-03 1 TRAFIKSÄKERHETSPOLICYPROGRAM FÖR LINDBERGS BUSS AB. Lindbergs Buss AB bedriver linje- och beställningstrafik. Under

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

2011/16/2010 FORDONS DROG OCH ALKOHOLPOLICY

2011/16/2010 FORDONS DROG OCH ALKOHOLPOLICY 2011/16/2010 Lift EQ FORDONS DROG OCH ALKOHOLPOLICY Miljö, Hälsa och Säkerhet Lift EQ Scandinavia AB vill med sin policy begränsa miljöpåverkan och hälsoeffekter som uppstår genom inköp och drift med företagets

Läs mer

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Tekniska förvaltningen Gatu- och trafikkontoret Tjänsteskrivelse 1(6) Erik Nilsgart 046-3555232 erik.nilsgart@lund.se Tekniska nämnden Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Sammanfattning

Läs mer

NTF-Bladet nr 14 2012

NTF-Bladet nr 14 2012 NTF-Bladet nr 14 2012 Informationsblad för verksamma i NTF-organisationen. 2012-09-27 VD har ordet ISO 39001 en viktig milstolpe Att arbeta för en säkrare trafik handlar väldigt mycket om att ständigt

Läs mer

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft ISA för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft Det finns många skäl till att trafiken på våra vägar ska vara trygg och säker. Skälen kan vara allt från att barnen ska färdas tryggt till och från

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Om mig Jag doktorerar om trafikplanering för gående som en transportform

Läs mer

Trafiksäkerhet i bussbranschen

Trafiksäkerhet i bussbranschen Trafiksäkerhet i bussbranschen Sammanställning av enkätsvar från bussföretag i Stockholms län Anna-Sofia Holmquist November 2000 2000 Notat 11 Förord Under hösten 2000 har NTF Stockholms län genomfört

Läs mer

Infrastrukturminister Åsa Torstensson leder Persontransportforum och har utsett de 22 ledamöterna.

Infrastrukturminister Åsa Torstensson leder Persontransportforum och har utsett de 22 ledamöterna. Nybildade Persontransportforum Soooorry, Åsa Torstensson, av 22 ledamöter har 2 gedigen verklighetsanknytning som egen företagare, 2 ytterligare i verksamheter som kan betraktas som möjligen företagsamhet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 2001:753 Utkom från trycket den 30 oktober 2001 utfärdad den 18 oktober 2001. Regeringen föreskriver att 3 kap. 6,

Läs mer

Portföljinriktning hur samarbetar Trafikverket med omvärlden?

Portföljinriktning hur samarbetar Trafikverket med omvärlden? Portföljinriktning hur samarbetar Trafikverket med omvärlden? Gerd Åström, Trafikverket 1 2014-05-16 Grunden våra strategiska utmaningar Kritiska områden med stort gap till önskvärt tillstånd/utveckling

Läs mer

Systemanalys HCT. Emeli Adell Trivector Projektledare

Systemanalys HCT. Emeli Adell Trivector Projektledare Systemanalys HCT Emeli Adell Trivector Projektledare Syftet med systemanalysen: Undersöka vilka effekter som införande av HCT kan leda till för samhället som helhet på kort och lång sikt. Arbetsgrupp:

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 1 Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 2 1. Samrådsmötet öppnas 2. Presentation av medverkande 3. Redogörelse för planprocessen 4. Presentation

Läs mer

PROGRAM. Tekniken i skolan. Regional konferens Karlstad 2005 02 10

PROGRAM. Tekniken i skolan. Regional konferens Karlstad 2005 02 10 PROGRAM Tekniken i skolan Regional konferens Karlstad 2005 02 10 2 Innehållsförteckning Välkomsthälsning 3 Arrangörer och utställare 4 Program 5 7 Åttonde rikskonferensen Tekniken i skolan 20 21 MARS 2006

Läs mer

Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276)

Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276) Dnr: TRV 2011/22239 A Dnr: TSV 2011-1792 Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276) Innehåll Vinterdäck på tunga fordons drivaxel... 3 Bakgrund...

Läs mer

Lägesrapport 2013. 7.1.1 Tillgänglighet första linjen STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 7.

Lägesrapport 2013. 7.1.1 Tillgänglighet första linjen STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 7. STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 Lägesrapport 2013 7.1 BARN OCH UNGA 7.1.1 Tillgänglighet första linjen Mätning första linjen, ett förslag till uppföljning inför år 2014 Med

Läs mer

Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten?

Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten? Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten? Prof. András Várhelyi, Prof. Christer Hydén, Doc. Åse Svensson, Trafik & väg, Lunds Universitet Bilen är ett flexibelt transportmedel som tillfredsställer

Läs mer

Cykelkonferensen 2009

Cykelkonferensen 2009 Cykelkonferensen 2009 29 30 september i Linköping Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med Välkommen till SKL:s cykelkonferens 2009! Cykelfrågorna upplever just nu en renässans, med klimatfrågorna

Läs mer

reflexer Visa dig med

reflexer Visa dig med Reflexer måste bytas ut Reflexer håller inte hur länge som helst. Den normala livslängden är ungefär tre år. Förmågan att reflektera påverkas negativt av smuts, repor och andra skador. Därför måste reflexerna

Läs mer

Vägverkets författningssamling

Vägverkets författningssamling Vägverkets författningssamling Vägverkets föreskrifter om grundläggande kompetens och fortbildning för förare som utför gods- eller persontransporter; VVFS 2008:159 Utkom från trycket den 7 mars 2008 beslutade

Läs mer

reflexer Visa dig med

reflexer Visa dig med Reflexer måste bytas ut Reflexer håller inte hur länge som helst. Den normala livslängden är ungefär tre år. Förmågan att reflektera påverkas negativt av smuts, repor och andra skador. Därför måste reflexerna

Läs mer

Säker kommunikation strategi för hantering av mobil teknik och visuell distraktion i trafiken

Säker kommunikation strategi för hantering av mobil teknik och visuell distraktion i trafiken Säker kommunikation strategi för hantering av mobil teknik och visuell distraktion i trafiken Ruggero Ceci Sammanfattning för Tylösandseminariet 2011 Sammanfattande bakgrund Frågan om hur vi ska hantera

Läs mer

Senaste nytt från Biogas Väst Kraftsamling för biogas i Västra Götaland

Senaste nytt från Biogas Väst Kraftsamling för biogas i Västra Götaland Senaste nytt från Kraftsamling för biogas i Västra Götaland Hanna Jönsson, Västra Götalandsregionen Processledare Agenda Introduktion till programmet Vad har hänt sedan 1 mars? Vad är på gång framöver?

Läs mer

Systemfel i transportsektorn. Jan-Eric Nilsson

Systemfel i transportsektorn. Jan-Eric Nilsson Systemfel i transportsektorn Jan-Eric Nilsson En bakgrund: Riksrevisionens observationer Planeringen genomförs inte enligt fastlagda principer man bygger bort problem som skulle kunna hanteras med andra

Läs mer

Trafiksäkerhetspolicy

Trafiksäkerhetspolicy ÅSELE TAXISAMORDNING AB Trafiksäkerhetspolicy Syfte Åsele taxisamordning AB skall verka för en hög och varaktig trafiksäkerhet inom verksamheten. Alla transporter skall utföras med fokus på trafiksäkerhet

Läs mer

Hur gör man? Handledning för dig som skall arbeta med Nationell och regional samling. NATIONALFÖRENINGEN FÖR TRAFIKSÄKERHETENS FRÄMJANDE

Hur gör man? Handledning för dig som skall arbeta med Nationell och regional samling. NATIONALFÖRENINGEN FÖR TRAFIKSÄKERHETENS FRÄMJANDE Hur gör man? Handledning för dig som skall arbeta med Nationell och regional samling. NATIONALFÖRENINGEN FÖR TRAFIKSÄKERHETENS FRÄMJANDE Hur gör man? Goda råd & tips på upplägg vid besök hos aktör Nationell,

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan!

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011 Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Snabba fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret ligger i Borlänge Regionkontor

Läs mer

SKOLSKJUTSENS A-Ö. Kollektivtrafiknämnden, april 2007

SKOLSKJUTSENS A-Ö. Kollektivtrafiknämnden, april 2007 SKOLSKJUTSANSVARIG Varje skola har en skolskjutsansvarig som handlägger skolans skolskjutsfrågor. SKOLSKJUTSFORMER Skolskjuts bedrivs SKOLTAXI Vid skoltaxi skall särskilt beaktas: Skolbarn skall till och

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts/elevresor inom förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola.

Riktlinjer för skolskjuts/elevresor inom förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola. SOLNA STAD Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-27 SID 1 (5) BUN/2013:647 TJÄNSTESKRIVELSE Riktlinjer för skolskjuts/elevresor inom förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola.

Läs mer

Yrkeshögskoleutbildning med nationell kursplan Trafiklärare. Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till trafiklärare

Yrkeshögskoleutbildning med nationell kursplan Trafiklärare. Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till trafiklärare Yrkeshögskoleutbildning med nationell kursplan Trafiklärare Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till trafiklärare Kunskapsområde Trafiklärare Kurs Yrkeshögskolepoäng Arbetsmiljö och ansvar 12 Fordonssäkerhet

Läs mer

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS Det är våra medarbetare som gör Addtech. De är vår absolut främsta resurs. Ansvar och frihet är två av Addtechs kärnvärden och sammanfattas som "Frihet under ansvar",

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare. verksamhetsåret 2006

Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare. verksamhetsåret 2006 Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare verksamhetsåret 2006 Styrelsen för YSS har under verksamhetsåret varit: fredag den 24 augusti 2007 Ordföranden fram till årsmötet i Skövde

Läs mer

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Resultat av observationer 2003 Kjell Cronvall September 2003 2003 Notat 0302 Förord NTF Stockholms län har i samarbete med Yrkestrafikrådet 1 studerat

Läs mer

Region Dalarna, Region Värmland och Region Gävleborg presenterar

Region Dalarna, Region Värmland och Region Gävleborg presenterar Region Dalarna, Region Värmland och Region Gävleborg presenterar Nationella klusterkonferensen 2013 Resultat och effekter. Det var temat på den femte och sista nationella klusterkonferensen i Borlänge

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling ISSN 2000-6802 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrift om kursplan för trafiklärarutbildning i yrkeshögskolan; beslutad den 21 september 2010. MYHFS

Läs mer

Cover Page. Cover Page. Job ID: AdobePDF8-134. Title: Microsoft Word - Remissvar Transports. Requesting User: Lotta

Cover Page. Cover Page. Job ID: AdobePDF8-134. Title: Microsoft Word - Remissvar Transports. Requesting User: Lotta Cover Page Job ID: AdobePDF8-134 Requesting User: Lotta Title: Microsoft Word - Remissvar Transports Cover Page 2008-09-08 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Transportstyrelsen ansvarslag

Läs mer

Säker och estetisk utformning av spårvägssystem. Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27

Säker och estetisk utformning av spårvägssystem. Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27 1 Säker och estetisk utformning av spårvägssystem Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27 2 Lars H Ericsson Säkerhetsdirektör Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting (också känt

Läs mer

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning för att marknadsföra regionen och dess näringsliv på en internationell arena. 2010 deltar man i världsutställningen i Shanghai, Expo 2010.

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA

LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA Ett forskningsprogram finansierat av Mistra, Vägverket och Vinnova LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA Den goda staden kräver goda ljudlandskap 38 db 40 db 42 db 44 db 46 db 48 db 50 db 52 db 54 db 56 38 db

Läs mer

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen den 3 mars 2010, 53. Dnr: 160/10-352 REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN Trafiksäkerhet - farthinder Båstads kommun arbetar ständigt med att

Läs mer

PROGRAM. Tekniken i skolan. Regional konferens Stockholm 2005 02 15

PROGRAM. Tekniken i skolan. Regional konferens Stockholm 2005 02 15 PROGRAM Tekniken i skolan Regional konferens 2005 02 15 2 Innehållsförteckning Välkomsthälsning s. 3 Arrangörer och utställare s. 4 Program s. 5 8 Åttonde rikskonferensen Tekniken i skolan 20 21 MARS 2006

Läs mer

Redo att leda. ett nätverk för kvinnliga ledare inom Scouterna

Redo att leda. ett nätverk för kvinnliga ledare inom Scouterna Redo att leda ett nätverk för kvinnliga ledare inom Scouterna Kvinna, scout & ledare? Missa inte chansen att delta i Scouternas nystartade nätverk för kvinnliga ledare. Nätverket Redo Att Leda erbjuder

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Bra arbetsmiljö på väg

Bra arbetsmiljö på väg Bra arbetsmiljö på väg Trafiksä en arb Många anställda har vägar och gator som sin arbetsplats. Förutom yrkesförarna rör det sig bland annat om hemtjänst- och hemsjukvårdspersonal, väktare, hantverkare

Läs mer

P R O G R A M T I D P L A T S F Ö R E L Ä S A R E

P R O G R A M T I D P L A T S F Ö R E L Ä S A R E P R O G R A M T I D P L A T S F Ö R E L Ä S A R E S E M I N A R I E P R O G R A M & I N F O O N S D A G 1 1 M A J 08.00-09.00 Samling, registrering och kaffe 09.00 Säkerhetsåtgärder efter truckolycka Lennart

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar Resultat av observationer 24 Kjell Cronvall Juni 24 24 Rapport 42 Förord NTF Stockholms län har i samarbete med Yrkestrafikrådet 1 studerat bilbältesanvändningen

Läs mer

Trafikbladet. Tryggare trafik ger tryggare stad. Hej, du vinterland! Information om trafiken i Norrköpings kommun. Norrköping en stad för alla

Trafikbladet. Tryggare trafik ger tryggare stad. Hej, du vinterland! Information om trafiken i Norrköpings kommun. Norrköping en stad för alla Trafikbladet Information om trafiken i Norrköpings kommun Samhällsinformation Nummer 2, 2014 December Hej, du vinterland! Sida 4 Norrköping en stad för alla Sida 5 Tryggare trafik ger tryggare stad Sida

Läs mer

Arkiv mässor och konferenser som Trivector deltagit i 2005.

Arkiv mässor och konferenser som Trivector deltagit i 2005. Page 1 of 5 Om Trivector Produkter Support Infotek Kontakt Nytt från Trivector Programnytt Konferenser & mässor Aktuella kurser Nytt på webbplatsen Arkiv Konferenser & mässor mässor 2005 mässor 2004 mässor

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

Seminarium Översiktlig landskapskaraktärsanalys

Seminarium Översiktlig landskapskaraktärsanalys TMALL 0141 Presentation v 1.0 En ny generation järnväg Sverigeförhandlingen och nya höghastighetsjärnvägar i Sverige Seminarium Översiktlig landskapskaraktärsanalys Trafikverket Peter Uneklint Andreas

Läs mer

Den 4:e Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar. Konferensbidrag välkomnas!

Den 4:e Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar. Konferensbidrag välkomnas! Den 4:e Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar Tekniska högskolan vid Umeå universitet 27 november - 28 november 2013 Konferensbidrag välkomnas! Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar

Läs mer

Vinterdäck inverkan påverkan. Gudrun Öberg

Vinterdäck inverkan påverkan. Gudrun Öberg Vinterdäck inverkan påverkan? Gudrun Öberg Nya vinterdäcksregler Regeringen beslutade den 22 oktober 2009 om följande ändringar i trafikförordningen från den 15 november 2009 Ge kommunerna möjlighet att,

Läs mer

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Planläggningsbeskrivning 2015-04-01 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur planläggningsprocessen ser ut för utbyggnaden, när

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2013

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2013 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2013 HANDELSKAMMAREN VÄRMLAND SERVICE AB HANDELSKAMMARÅRET 2013 Handelskammaren Värmland är en regional och oberoende medlemsorganisation. Vi arbetar för att utveckla

Läs mer

Statens Controllerutbildning

Statens Controllerutbildning Statens Controllerutbildning 2007 Återkoppling Omvärlden Controllerrollen Analys och användning av resultat Förändringsarbete Verktyg och metoder Kvalificerad utbildning i verksamhetsstyrning E konomistyrningsverket

Läs mer

Metoddagen 2015 - Leif Sjögren, VTI. Tillståndsmätning med smartmobil; en översikt av läget Metoddagen, 5 Februari 2015 Leif Sjögren, VTI.

Metoddagen 2015 - Leif Sjögren, VTI. Tillståndsmätning med smartmobil; en översikt av läget Metoddagen, 5 Februari 2015 Leif Sjögren, VTI. Innehåll Tillståndsmätning med smartmobil; en översikt av läget Metoddagen, 5 Februari 2015 Leif Sjögren, VTI Bakgrund Historiskt perspektiv jämnhetsmätning smartmobil teknik, probe-bilar Exempel och fördelar

Läs mer

Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen

Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen Dagens presentation Tidigare utvärdering av den rättsliga konstruktionen Presentation

Läs mer

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie Väg 77 Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie 1 Kort om väg 77 Vägen har ett körfält i vardera riktningen utan mitträcke. Vägbredden är ca 6,5m, respektive körfält 3m, vägrenar 0,25m.

Läs mer

Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan!

Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan! Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan! Vi tycker att det skall finnas många bilfria ställen i stan och inte bara en dag Tobias och Ulf, 9 år Barn tillbringar största delen av sin tid i

Läs mer

Fiskenytt Januari 2015 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB

Fiskenytt Januari 2015 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB www.smab.se Fiskenytt Januari 2015 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB Innehåll: Tankar från bryggan Affärsskolorna helt rätt i tidens kundförväntningar Reflektioner från Automotive World

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC Förkortad restid SWARCO NORDIC Ökad säkerhet Förbättrad miljö Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO I First in Traffic Solutions. MARGINELLT BÄTTRE SIGNALER GER STORA VINSTER

Läs mer

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska kommissionen Vetenskap och samhälle Handlingsplan VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska området för forskningsverksamhet INLEDNING Samtidigt som allmänheten generellt sett respekterar forskare,

Läs mer

FFI Resultatkonferens 2013-04-23. Drowsy Driver

FFI Resultatkonferens 2013-04-23. Drowsy Driver FFI Resultatkonferens 2013-04-23 Drowsy Driver Susanna Leanderson Olsson 1 2013-04-26 Innehåll Bakgrund Trötthet i trafiken Introduktion till projektet Fokusområden Summering och resultat Måluppfyllnad

Läs mer

INBJUDAN TILL MITTIA SKOGS TRANSPORT LJUSDAL 14-15 AUGUSTI 2015 NORDENS STÖRSTA FACKMÄSSA INOM SKOGSTRANSPORT

INBJUDAN TILL MITTIA SKOGS TRANSPORT LJUSDAL 14-15 AUGUSTI 2015 NORDENS STÖRSTA FACKMÄSSA INOM SKOGSTRANSPORT INBJUDAN TILL MITTIA LJUSDAL 14-15 AUGUSTI 2015 NORDENS STÖRSTA FACKMÄSSA INOM 1 9 9 9-2 0 1 1 9 9 9-2 0 1 5 Möten mellan människor På mässan är den tunga frågan högaktuell Per-Arne Weglin p r o j e k

Läs mer