GöteborG 2035 UtbYGGNADSPLANeriNG DeL 2 PLANeriNGSförUtSättNiNGAr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GöteborG 2035 UtbYGGNADSPLANeriNG DeL 2 PLANeriNGSförUtSättNiNGAr"

Transkript

1 Göteborg 2035 UTBYGGNADSPLANering del 2 planeringsförutsättningar

2 Innehåll Aktuell utbyggnadsplanering i Sverige... 4 BEFOLKNINGSUTVECKLING... 6 ARBETSPLATSER OCH VERKSAMHETER... 8 NÄRINGSLIVETS BEHOV BEHOV OCH UTBUD AV BOSTÄDER UTBYGGNADSVOLYMER NULÄGE OCH FRAMÅTBLICK UTBYGGNAD I CENTRALA GÖTEBORG UTBLICK FÖR 2020-TALET LOKALA TORG I GÖTEBORG Stadsbyggnads karaktärer i Göteborg stadsdelsdialog Täthet: statistik och kartor... 38

3 I denna bilaga utvecklas kunskapen om förutsättningarna att bygga nya bostäder och verksamhetslokaler utifrån gällande planer och prognoser. Vad händer, varför händer det och vad sätter det för ramar för stadens utbyggnadsplanering? Likaså redovisas en fördjupning av vissa långsiktiga utmaningar som utbyggnadsplaneringen förväntas hantera och som hanterats mer översiktligt i huvudrapporten. Följande teman ingår: Befolkningsutveckling Arbetsplatser och verksamheter Behov och utbud av bostäder Utbyggnadsvolymer nuläge och framåtblick Näringslivets behov en fördjupning av "Planera för verksamheter" Torgen fördjupade studier Stadsbyggnadskaraktärer i Göteborg Stadsdelsdialogen - en kort summering Täthetstatistik och täthetskartor (boende och arbetande) I detta kapitel används olika tidsperspektiv och så långt som möjligt tillämpas indelningar som avser nuläget (2012) samt en framåtblick på medellång sikt (år 2021) och längre sikt (år 2035). Det har inte funnits någon anledning att arbeta med en indelning i tid efter år Läsanvisning Kapitlet innehåller en översikt av planeringsförutsättningar och utmaningar som utbyggnadsplaneringen har att hantera. Det är inte meningen att läsaren av rapporten skall behöva läsa allt, det är snarare ett kapitel för valfri fördjupning för de som önskar och en referens till olika underlagsrapporter som tagits fram under arbetet med utbyggnadsplaneringen. Förhoppningen är att inspirera till initiativ att utveckla en fördjupad kunskap på lokal nivå utifrån det material som tagits fram. Rekommenderad läsning En stor del av informationen i denna bilaga finns att tillgå i flera rapporter som belyser befolkningsutveckling och bostadsbyggande i Göteborg. Varje år gör t.ex. Fastighetskontoret en lägesrapport om bostadsförsörjningen, Bostadsbyggandet i Göteborg (se bild i spalten), därtill gör stadsledningskontoret befolkningsprognoser och olika sammanställningar över den demografiska utvecklingen. Under 2012 har stadsledningskontoret dessutom sammanställt en rapport om framtidens boende och bostäder i Göteborg (Bo (I) staden). Under senare år har även arbetsgruppen med Älvstaden tagit fram en rad rapporter som belyser förutsättningarna för att utveckla stadslivet i centrala Göteborg och en kunskapsöversikt om ett socialt blandat boende. En fördjupning om näringslivets förutsättningar och behov av verksamhetsområden finns i rapporten Planera för verksamheter som stadsbyggnadskontoret tagit fram. Göteborg 2021? Fastighetskontorets prognoser för framtida nyproduktion av bostäder sträcker sig 10 år fram i tiden och den aktuella prognosen som använts i analysen utgår från perioden Informationen och analyserna som är kopplade till detta årtal har därmed inget att göra med stadens 400-års jubileum, som annars uppmärksammas i andra dokument och strategier. Göteborg 2035? 2035 är inget år som ska ses som exakt, det är snarare en hjälp för att sätta ramarna för de planeringsförutsättningar staden har att hantera i en långsiktig stadsbyggnadsprocess är ungefär 20 år framåt i tiden, vilket upplevs som långt bort men är relativt nära ur ett bostadsbyggnadsoch infrastrukturperspektiv. Då finns Västlänken (tågtunnel under Göteborg med två nya stationer), Älvstaden med Backaplan i spetsen har börjat exploateras och många av de stora infrastrukturprojekt som man 2010 tog beslut om byggs eller står precis klara. Gamlestaden har utvecklats till en strategisk knutpunkt. Omdaningen av staden har börjat. REMISSVERSION Utbyggnadsplanering 3

4 1 Aktuell utbyggnadsplanering i Sverige Aktuell utbyggnadsplanering i Sverige Tätare Stockholm Studien har genomförts av Regionplanekontoret och Stockholms stadsbyggnadskontor i samarbete och kopplas till regionens utvecklingsplan samt Stockholms översiktsplan. Rapporten belyser hur möjligheterna till förtätning ser ut med hjälp av en nyutvecklad metodik för en bred analys av förutsättningarna för stadsutveckling. I rapporten konstateras att Stockholm växer som aldrig förr. Till år 2030 beräknas befolkningen i länet öka med mellan och personer. Inom Stockholms stad väntas dagens befolkning på cirka att öka till omkring en miljon år Inriktningen är att den nya bebyggelse som behövs till största delen ska tillkomma genom förtätning av redan utbyggda områden för att ta tillvara den täta storstadens unika attraktivitet som livsmiljö. Stora delar av den nya bebyggelse som behövs ska tillkomma genom utveckling av nya regionala stadskärnor i regionens yttre delar samt genom att utveckla nya tyngdpunkter i Stockholms ytterstad. Resultatet av analyserna visar att potentialen för en tätare stad i kärnor och tyngdpunkter är mycket stor. Det kan dock ibland krävas ett radikalt nytänkande om potentialen ska förverkligas och slumrande förortscentra utvecklas till levande stadskärnor. Så förtätar vi Malmö! Inför arbetet med Malmös nya översiktsplan har kommunen sammanställt ett PM för dialog i syfte att diskutera förutsättningarna att växa med minst fler invånare genom omvandling och förtätning av den redan byggda miljön. Malmö visar i sitt PM att en sådan tillväxtstrategi kräver en bred och öppen diskussion om vilka möjligheter, utmaningar och problem som det kan medföra och hur de ska hanteras. Utifrån Malmös övergripande mål och en analys av förtätningspotentialen i olika stadskaraktärer skisseras i denna dialog-pm ett förslag till en förtätningsstrategi. För att Malmö ska utvecklas som en blandad, tät och grön stad som är anpassad till gång-, cykel- och kollektivtrafik är nedanstående fyra övergripande strategier viktiga: Utnyttja stationsnära lägen och kollektivtrafikstråk Skapa mer blandad stad Omvandla trafikleder till stadsgator Utveckla mellanrummen, det gröna och det blå 4 Utbyggnadsplanering REMISSVERSION

5 Aktuell utbyggnadsplanering i Sverige 1 Utbyggnadsstrategi invånare en fördjupad översiktsplan Jönköpings utbyggnadsstrategi hanterar förutsättningarna för en befolkningstillväxt på ca invånare, ca nya bostäder och ett behov av mark för verksamheter som motsvarar nya arbetstillfällen. Utbyggnadsstrategin är kommunomfattande och redovisar var och hur kommunens byggnation av bostäder och verksamheter bör utvecklas. Planförslaget ska ge kommunen en långsiktig beredskap för hållbar tillväxt. Detta sker genom: Förtätning och omvandling inom tätorternas gränser Byggnation i stråk där kollektivtrafiken finns eller kan byggas ut Nyexploatering i anslutning till befintlig tätortsbebyggelse Rekommendationerna i stora delar av utbyggnadsstrategins planförslag tillämpas i fördjupade översiktsplaner, detaljplaner, bygglovprövning, vid upprättande av det kommunala bostadsförsörjningsprogrammet (KBFP) samt vid kommunal markanvisning. REMISSVERSION Utbyggnadsplanering 5

6 2 BEFOLKNINGSUTVECKLING BEFOLKNINGSUTVECKLING Göteborgsregionens befolkning har ökat stadigt sedan mitten av 1980-talet. De senaste åren har befolkningen ökat särskilt snabbt. Det beror dels på en inflyttning från övriga riket, en inflyttning som främst består av studenter och unga vuxna, dels på inflyttning från övriga världen. Förutom flyttningar ökar befolkningen genom att det föds fler än det dör. Under de senaste åren har födelsetalen varit höga vilket lett till att födslarna spelat stor roll för befolkningsökningen. Allt fler singelhushåll, men osäkert om andelen ökar I takt med att befolkningen ökar, ökar också antalet singelhushåll. De grupper som är särskilt överrepresenterade bland dem som bor i singelhushåll är äldre kvinnor och yngre män, där främst den första gruppen tenderar att öka då kvinnor i genomsnitt lever längre än män. Fler äldre framåt 2035 Under den senaste trettioårsperioden har andelen äldre i befolkningen, över 65 år, varit relativt stabilt. De senaste åren har dock andelen börjat öka i takt med att fyrtiotalisterna har börjat fylla 65 år. Att fyrtiotalisterna är så många i kombination med att vi lever allt längre gör att de äldres andel av den totala befolkningen förväntas öka från dagens 19 procent till drygt 23 procent år Som storstad har Göteborg en något yngre befolkning än riket i sin helhet samt en ständig påfyllning av unga genom inflyttning och barnafödande. Den antalsmässiga utvecklingen av äldre kommer att vara något högre i Göteborg än i riket, en ökning med ungefär 50 procent, men den andelsmässiga utvecklingen kommer att vara något lägre och från en lägre utgångsnivå, från dagens 15 till knappt 18 procent till år Storstädernas annorlunda åldersstruktur gör också att den boom av äldre äldre (85+) som drabbar stora delar av riket, speciellt landsbygden, redan inom några år kommer först när fyrtiotalisterna når denna ålder framåt år Migrationen ökar I takt med att globaliseringen ökar, blir det allt vanligare att inte bara varor, pengar, information och tjänster flyttar över gränser utan även människor. Migrationsforskare tror att den globala rörligheten kommer att öka betydligt i framtiden. Avgörande för hur migrationen utvecklas är bland annat befolkningsmässiga trender, efterfrågan på arbetskraft i olika länder samt politiska faktorer. Under i stort sett hela 2000-talet har Göteborg haft ett negativt flyttnetto mot övriga riket, det handlar om unga vuxna som flyttar till andra delar av landet samt barnfamiljer som flyttar till kranskommunerna. Det utrikes flyttnettot har under samma period varit positivt, fler personer har flyttat från utlandet till Göteborg än tvärtom. 6 Utbyggnadsplanering REMISSVERSION

7 BEFOLKNINGSUTVECKLING 2 Prognos för befolkningsutvecklingen För Göteborgs del beräknas alla ålderskategorier att öka fram till Prognosen visar på att Göteborg kan passera invånare omkring år 2024 och år 2035 kan befolkningen ha ökat med cirka personer jämfört med idag. Det är en ökning med nära 30 procent från dagens folkmängd. Det kan låta mycket men den årliga befolkningstillväxten är lite mer än en procent, d.v.s. betydligt lägre än exempelvis Stockholms Göteborg, invandraröverskott Göteborg, inrikes flyttöverskott Om befolkningsprognoser Det ökade bostadsbyggandet skärper kraven på allsidiga och objektiva beslutsunderlag. Stadsledningkontorets befolkningsprognos utgör en viktig grund och lägger grunden för stadsdelarnas planeringsförutsättningar. Även lokalsekretariatet med ansvar för kommunens försörjning av skollokaler, äldreboenden och gruppboenden, grundar sin planering på befolkningsprognosen. Innehållet i Fastighetskontorets prognos över möjligt bostadsbyggande kommande tioårsperiod är av stor vikt vid befolkningsprognoser och analyseras av stadskansliet, som drar slutsatser om befolkningsförändringar orsakade av framtida bostadsprojekt. Det finns flera svårigheter i detta arbete. För det första finns osäkerheter i när bostadsprojektet färdigställs. För det andra saknas tid att följa dessa förändringar och dra hållbara slutsatser för alla bostadsprojekt i kommunen. Förändrade förutsättningar för byggherrarna medför också att antalet och/eller typen av bostäder ändras. I vissa fall avbryts projekten Alternativa prognoser Ett sätt att arbeta med ett längre tidsperspektiv är att utgå från den historiska utvecklingen av nettoinflyttningen. En nettoinflyttning mellan 2000, 3000 eller 4000 personer per år är alla nivåer som är statistiskt möjliga. Den årliga befolkningsförändringen i de långsiktiga prognoserna visar att Göteborg växer med mellan personer per år vilket innebär en befolkningstillväxt på ca 1 % - 1,3 %. Ökningen till år 2030 kan bli mellan nya invånare alternativt nya invånare till Prognoserna nedan är ett exempel på utfallet av olika inflyttningsnetton fram till år Folmängd 2035? Årlig folkökning? Alt Alt Alt Alternativ Netto Netto Netto Alt Alt Alt Årlig folkökning i procent? 2,0 1,5 Alt ,0 0,5 Alt Alt , REMISSVERSION Utbyggnadsplanering 7

8 3 ARBETSPLATSER OCH VERKSAMHETER ARBETSPLATSER OCH VERKSAMHETER Genom att pendlingen ökar knyts allt fler kommuner samman och idag bor nästan 1,1 miljoner människor i Göteborgsregionen (GR). Det innebär att regionens tillgång till mångfald ökar vilket i sin tur förbättrar Göteborgs långsiktiga konkurrenskraft. Sett under hela 2000-talet har det skapats nya jobb i regionen. Göteborgsregionen hamnar högt på listan över de snabbast växande regionerna i Europa och bedöms med internationella mått ha goda förutsättningar att skapa konkurrenskraft och tillväxt. Sambandet mellan befolknings- och sysselsättningsutvecklingen är naturligt. Däremot är det inte självklart vilket som kommer först i sammanhanget är det befolkningsökningen som ger underlag för nya arbetstillfällen eller är det efterfrågan på arbetskraft som för med sig inflyttning? Svaret är att det nog är en kombination av båda. De senaste decennierna har stadens näringsliv i genomsnitt vuxit med 0,7 nya arbetstillfällen per ny invånare. Med tanke på att förvärvskvoten ligger på strax över 50 % tydliggör detta stadens roll för sysselsättningen regionalt, med en nettoinpendling som följd. Planering för verksamheter och arbetsplatser Att planera för verksamheter och ett näringsliv i utveckling skiljer sig från hur man planerar för bostadsbyggande. Generellt handlar det om att genom den fysiska planeringen skapa goda förutsättningar för näringslivets utveckling och arbetstillfällen över tid. Näringslivet är ett brett område med en rad olika förutsättningar för olika typer av verksamheter och till skillnad från bostadsaktörer så finns näringslivet sällan representerat i detaljplaneringen av ett område. Utifrån denna aspekt behövs det en annan beredskap från kommunens sida att planlägga mark för olika verksamhetsändamål. Hur ska vi då planera för aktörer som vi inte känner till? Och om vi vill gynna en specifik näringsgren eller ser att det sker en strukturomvandling i samhället, vad krävs då och hur ska vi slutligen möjliggöra för en sådan etablering? För att kunna ta hänsyn till näringslivets behov, och således skapa goda förutsättningar för ett näringsliv i utveckling, behöver vi veta hur Göteborgs näringsliv ser ut samt vilka behov och utmaningar våra tillväxtbranscher står inför. Detta skapar en viktig förståelse för näringslivet och underlättar planeringen. Senare i kapitlet finns en fördjupning om näringslivets behov, dess förutsättningar och utmaningar. Prognos arbetstillfällen Göteborgsregionen har stått sig jämförelsevis stark under hela 2000-talet där samtliga branscher utom tillverkningsindustrin har ökat i antal sysselsatta. Även om finanskrisen slog hårt mot fordonsindustrin och satte spår i Göteborgsregionen var sysselsättningen tillbaka på samma nivå efter 12 månader. Att Göteborg klarade denna omställning tyder på att staden präglas av ett diversifierat näringsliv. "Planera för verksamheter" innehåller olika scenarioanalyser över näringslivsutvecklingen. Vid rapportens utfärdande var framförallt fordonsindustrins framtid oviss och trendanalysen delades in i olika scenarioanalyser; trendscenario, huvudscenario, nedläggningsscenario och omställningsscenario. Med facit i hand kan vi konstatera att Göteborg klarade sig väl genom krisen 8 Utbyggnadsplanering REMISSVERSION

9 ARBETSPLATSER OCH VERKSAMHETER 3 och baserar förväntad jobbtillväxt på ett genomsnitt mellan de positiva scenarierna. Vi landar då på 3450 nya arbetsstillfällen per år. Det innebär ett utbyggnadsbehov i staden för ca nya arbetstillfällen fram till år Enligt denna prognos uppfylls Göteborgsregionens tillväxtmål (Uthållig tillväxt). Prognos arbetstillfällen 2035 Arbetstillfällen % tillväxt Handel ,54 Kontor ,1 Industri ,71 Institutioner (högskolor) ,25 Servicehus, äldreboende, vård ,14 Hotell, konferens ,56 Grundskolor, daghem, förskolor ,99 Logistik ,32 Övrigt ,43 Totalt Rapporten Planera för verksamheter är ett kunskapsmaterial som bland annat innehåller en trendanalys av framtida arbetstillfällen i Göteborg. Såväl trendanalysen från 2008 som senare uppföljningsrapporter (gjorda av Business Region Göteborg) visar att flest nya arbetstillfällen tillkommer inom de kontorsbaserade näringarna där företagstjänster är den starkast växande branschen. Vid förnyelse av Göteborgs näringsstruktur, hamnar stadsmiljön i de centrala delarna i fokus kommande decennier. Framtiden innebär fortsatt växande tjänsteinnehåll i stadens näringsliv främst kontorsnäringar, men också allt mer av handel, service, personliga tjänster, kreativa yrken och upplevelseindustri. Flera av dessa har stark centralitetspreferens och är många gånger beroende av utveckling av staden som livs-/besöksarena för att locka kompetens och kunder. Förändring i antal sysselsatta per bransch Företagstjänster Hotell och restauranger Byggindustri Personliga och kulturella tjänster Civila myndigheter och försvaret Vård och omsorg Fastigheter Energi och miljö Utbildning Handel Information och kommunikation Transport Finans och försäkring -8 % 25 % 25 % 21 % 18 % 15 % 13 % 7 % 0 % Tillverknings- och utvinningsindustri 40 % 39 % 37 % 35 % 45 % REMISSVERSION Utbyggnadsplanering 9

10 3 ARBETSPLATSER OCH VERKSAMHETER Utifrån tidigare erfarenheter och undersökningar (Planera för verksamheter, 2010) kan man uppskatta hur stor yta/anställd olika branscher kräver och generella beräkningar kan göras. Med hänsyn tagen till förväntad branschtillväxt i Göteborgsregionen där de kontorsbaserade näringarna fortsätter att växa sig starka, ser vi att det största tillskottet på verksamhetsyta behövs med de ändamål som lämpar sig i bebyggelseområden, främst i centrala staden och vid knutpunkter. Arbetstillfällen Totalt ytbehov Behov, tillkomst yta/år Centrala staden, knutpunkter Industriområden Totalt år Pågående planer Det finns ett antal pågående utbyggnadsprojekt som möjliggör många nya arbetsplatser de närmsta åren. Älvstaden rymmer enligt beräkningar ca nya arbetsplatser fram till år 2035 (ungefärligt ytbehov m²). Andra centrala och stora planer som möjliggör många nya arbetsplatser är detaljplanen i Gamlestaden ( m² verksamhetsyta) och den fördjupade översiktsplanen Mölndals dalgång ( m² verksamhetsyta). Sammantaget innebär dessa pågående planer att det skapas förutsättningar för minst nya arbetsplatser (beräknat på ytbehov 50 m²/anställd). Av de nya arbetstillfällen som planeras fram till 2035 återstår det ett utbyggnadsbehov av ca nya arbetsplatser eller ca m² verksamhetsyta. 10 Utbyggnadsplanering REMISSVERSION

11 NÄRINGSLIVETS BEHOV 4 NÄRINGSLIVETS BEHOV Göteborg konkurrerar internationellt med andra städer och regioner om både företag och människor för en fortsatt tillväxt. Vad som skapar tillväxt är en komplex fråga, men några förutsättningar som bedöms ha stor betydelse är folkmängd, befolkningens åldersstruktur, andel förvärvsarbetande och näringslivets branschstruktur. Generellt har befolkningsrika regioner en bättre ekonomisk utveckling än mindre regioner. Utöver detta har en intressant stadsmiljö med god arkitektur liksom ett rikt utbud av kulturella och kommersiella aktiviteter visat sig vara en viktig faktor vid företags val av plats för investeringar och nyetableringar. Göteborgs stad arbetar för en ökad tillväxt med fokus på att stärka regionkärnan genom förtätning och utveckling av både bostäder och arbetsplatser i kombination med kulturellt och kommersiellt stadsliv. Blandstad eftersträvas både vid omvandling av de centrala förnyelseområdena och vid komplettering av övriga områden. Göteborgs byggbara mark är dock begränsad och flera behov konkurrerar om samma platser varför det är viktigt att markanvändningen optimeras så att verksamheter etableras i gynnsamma lägen för staden och näringsidkarna. Göteborg, en industri-, kunskaps- och besöksstad! Göteborg har likt andra storstäder en stor variation av branscher. Idag finns i Göteborgsregionen över arbetstillfällen som är verksamma inom 750 branscher. Det motsvarar 93 % av de branscher som finns i hela landet. Vad man arbetar med och lever av i en region bestäms till stor del av historien. Samtidigt är näringslivet satt under ständig omvandling. Nya näringar uppstår och gamla trängs undan. De nya näringarna är dock ofta sprungna ur de gamla, men med en anpassning till nya teknologier och marknadsvillkor. Den utvecklingen bygger i hög grad på befintlig kunskap och kompetens i staden. Bilden av Göteborgsregionens ekonomiska strukturomvandling och tillväxt har samma struktur som andra storstadsregioners. Tjänsteproduktionen växer i hög takt och industriell verksamhet får en allt mindre roll. Det är tydligt att regionen genomgått en utveckling mot högre kunskapsinnehåll de senaste tio åren och att tjänsternas andel av sysselsättningen och det totala förädlingsvärdet har ökat kraftigt. Göteborgs industriarv präglar dock fortfarande näringslivsutvecklingen och bilden av Göteborg som en industristad är fortfarande stark. Tillverkningsindustrin är också fortfarande en viktig näringsgren för Göteborg och i ett europeiskt perspektiv kategoriseras Göteborg som en moden industristad. Denna kategori kännetecknas av en stor andel anställda inom tillverkningsindustrin, en stark bas i service och finanssektorn, en BRP över genomsnittet, hög förvärvsfrekvens, stor andel studenter och välutbildade invånare. Beroendet av internationella tillverkningsföretag innebär att det är viktigt att behålla attraktiviteten i den globala ekonomin. Utbud av utbildning, tillgänglighet, servicenivå och exploaterbar mark blir viktigt. Utöver tillverkningsindustrin är hamnverksamheten en viktig del i bilden av Göteborg som industristad. Göteborg är idag Nordens logistikcentrum och den naturliga platsen för omlastning av fartyg som kommer med gods som ska till Sverige och hela Östersjöområdet. Göteborgs ställning som ledande logistikstad förstärks av den fram- REMISSVERSION Utbyggnadsplanering 11

12 4 NÄRINGSLIVETS BEHOV stående logistikinriktade forskning och utbildning som bedrivs här. Vid sidan av Göteborg som Nordens Logistikcentrum utvecklas kunskapsstaden i snabb takt. Kunskapsstaden beskriver det fokusskifte som skett inom näringslivet under de senaste åren. Ekonomin har gått från att vara råvarubaserad till kunskapsbaserad och ett företags förmåga att generera tillväxt och överleva beror till stor del på dess förmåga att kontinuerligt skapa innovation. För de industriella företagen var det viktigt att lokalisera sig nära sin råvaruproduktion men de kunskapsberoende företagen lokaliseras snarare där det finns gott om innovativa och kreativa människor. En följd av detta är att städer konkurrerar om att vara kunskapsstäder genom att erbjuda platser som uppmuntrar innovation och lockar till sig kreativa människor och företag. Tillgång på kunskapsintensiv arbetskraft är en viktig lokaliseringsfaktor. I Göteborg har de flesta nya arbetstillfällen tillkommit inom branschen företagstjänster medan tillverkningsindustrin inte ökat alls. Företagstjänster räknas till de kontorsberoende näringarna tillsammans med finansiell verksamhet, fastighetsverksamhet, databehandlingsverksamhet, offentlig förvaltning och intresseorganisationer. Den sysselsättning som efterfrågan på industriprodukter genererar uppstår i andra branscher än inom tillvekningsindustrin. Göteborg besöksstaden är en stad som attraherar besökare och invånare med sitt rika utbud av kultur, evenemang och upplevelser. Besöksnäringen är idag en basnäring som ökar i betydelse genom den växande turismen. Få städer i Europa har kunnat visa upp motsvarande tillväxt i besöksnäringen år efter år som Göteborg. Besöksnäringen bygger broar mellan människor från olika kulturer, skapar förutsättningar för ett rikare utbud av kultur, nöjen, utflyktsmål och handel samt breddar arbetsmarknaden genom att skapa arbetstillfällen för människor med varierande utbildningsnivå samt kulturell bakgrund. Besöksstaden kräver, förutom att Göteborg är en intressant destination vad gäller evenemang och upplevelser, ett rikt utbud av hotell och kongressverksamheter samt en attraktiv stadsmiljö med sammanhängande stråk. Att planera stadens utformning mot bakgrund av stadens inriktningar ovan ställer en del krav på den fysiska miljön. Att vara tre städer i en innebär i vissa fall målkonflikter och medvetna prioriteringar krävs där olika branscher inom Göteborgs breda näringsliv kommer gynnas eller missgynnas. Hur staden planeras och byggs får oundvikligen effekter på näringslivets olika näringar. Men planeringen är också ett verktyg för att åstadkomma förbättringar och skapa förutsättningar för arbetstillfällen! 12 Utbyggnadsplanering REMISSVERSION

13 NÄRINGSLIVETS BEHOV 4 Näringslivet i mellanstaden och kärnan Utbyggnadsplaneringen inriktar sig på att möjliggöra ett bebyggelsetillskott i mellanstaden av en omfattning som tillgodoser de tillväxtmål som kommunen och regionen har satt upp, både för bostäder och verksamheter. Mellanstadens geografiska omfattning innefattar en stor del av den byggda ytan inom kommunen och innehåller bebyggelse och platser av högst olika karaktär. Ur ett näringslivsperspektiv innebär det att det finns vitt skilda förutsättningar för var olika näringar vill, bör och kan etablera sig. Det innebär också att vissa näringar inte är aktuella att behandla som ett bebyggelsetillskott i detta geografiska område utan snarare har sin lokaliseringspotential i stadens ytterområden eller kärnan. Ur ett näringslivsperspektiv har dock kärnan en så viktig roll för regionen att den inte kan utelämnas i resonemang om utbyggnad och olika näringsgrenars lokaliseringspreferens. Att ta hänsyn till näringslivets behov i dessa delar av staden handlar främst om att beakta utmaningarna som kunskapsstadens och besöksstadens näringar står inför. Industrinäringarna är oftast lokaliserade i ytterstaden och främst i anslutning till hamnen. Däremot innebär stadens utbyggnad en sannolik utträngning av verksamheter i centrala industriområden där staden tillsammans med resten av regionen behöver en strategi för att hantera omlokaliseringar. Att kommunen i god tid kan erbjuda ny mark med liknande förutsättningar är nödvändigt för det enskilda företagets chans att planera sin verksamhet och för Göteborgs företagsklimat i stort. Industristaden Industriverksamhet, byggverksamhet, transport- och logistik Företagstjänster, forskning, partihandel kunskapsstaden Företagstjänster, forskning och större institutioner Detaljhandel, besöksnäringar, kreativa näringar besöksstaden Upplevelse, turism, kultur och personliga tjänster ytterstaden, yttre mellanstaden kärnan, mellanstaden, strategiska knutpunkter kärnan, strategiska knutpunkter Utifrån förväntad tillväxt och lokaliseringsbehov är Kunskapsstaden den del av Göteborgs näringsliv som behöver beredas mest plats i utbyggnadsplaneringen. REMISSVERSION Utbyggnadsplanering 13

14 5 BEHOV OCH UTBUD AV BOSTÄDER BEHOV OCH UTBUD AV BOSTÄDER Hur bostadsstrukturen ser ut och vilka förutsättningar och preferenser de boende har hänger tätt samman. I Göteborgsregionen (GR) finns över bostäder, varav en tredjedel är småhus och två tredjedelar flerfamiljshus. Staden och regionen utgör en gemensam bostadsmarknad och flyttningarna över kommungränserna är många i sökandet efter passande bostäder. Många människor lever sitt liv i ett regionalt sammanhang oavsett var kommungränserna går. Man bor i en kommun, arbetar i en annan och roar sig och handlar i en tredje. I ett regionalt perspektiv är Göteborgs styrka att kunna erbjuda centralt stadsboende. Men bostadsefterfrågan sker också på delbostadsmarknader och många vill kunna bo kvar i närheten av sin nuvarande bostad men i en annan boendeform. Ett av stadens mål är att erbjuda tillräckligt och varierat bostadsutbud i olika delar av staden. Detta kan ske genom att bygga olika typer och upplåtelseformer, men också att komplettera på ett strategiskt sätt så att rörligheten inom bestånden stimuleras. Detta ökar möjligheterna till kvarboende och att göra boendekarriär lokalt. Omsättningen i befintligt bestånd är viktigt Såväl behov som utbud av bostäder i Göteborg påverkas av den demografiska utvecklingen i form av in- och utflyttning samt förändringar av hushållsstruktur. Ett ökat antal hushåll, t.ex. genom nettoinflyttning, eller att ungdomar flyttar från föräldrahemmet, leder till ett ökat behov av bostäder. Utbudet av bostäder påverkas mer av omsättning av bostäder inom det befintliga beståndet än av nyproduktion. Omsättningen är därför mer betydelsefull för bostadsförsörjningen men nyproduktion har en viktig roll genom att dels öka utbudet, dels bidra till rörlighet på bostadsmarknaden, vilket sammantaget gör att fler hushåll får möjlighet att tillgodose sin efterfrågan. En fortsatt ökande folkmängd i kombination med en hög efterfrågan på bostäder talar för ett behov av att upprätthålla en hög takt i nyproduktionen av bostäder. En tillräckligt stor nyproduktion, med en god blandning av upplåtelseformer, hustyper, lägenhetsstorlekar och lokalisering, är av strategisk betydelse för att tillgodose individers och hushålls varierande behov och önskemål. Det finns ungefär bostäder i Göteborg. År 2009 var 54 procent av dessa hyresrätter, varav allmännyttan utgör drygt hälften, 26 procent bostadsrätter och 20 procent småhus, äganderätt. Den största delen, 55 procent, byggdes under den intensiva byggperioden Bostäder byggda under 2000-talet utgör drygt 5 procent av alla bostäder. Inflyttningens påverkan på behov av nya bostäder Födelseöverskott och nettoinflyttning utgör olika drivkrafter till förändringen av folkmängden och har skilda effekter för bostadsmarknaden. Ett födelseöverskott skapar inte ett omedelbart behov av fler lägenheter. Däremot innebär ett ökat antal barn att efterfrågan på större lägenheter och småhus kan öka beroende på småbarnsföräldrars möjligheter att välja bostad och deras preferenser för var och hur de vill bo. 14 Utbyggnadsplanering REMISSVERSION

15 BEHOV OCH UTBUD AV BOSTÄDER 5 Behovet av fler lägenheter ökar om inflyttningen är större än utflyttningen, eftersom det innebär att antalet hushåll ökar. Att folkmängden totalt förväntas öka under lång tid framåt innebär ett långsiktigt behov av nyproduktion av bostäder. Det är dock ett ömsesidigt beroende eftersom nyproduktion av bostäder på sikt är en förutsättning för en bibehållen nettoinflyttning till Göteborg. Lägesrapport Bostadsförsörjning 2012 Mer information om befolkningsförändringar och flyttmönster återfinns i lägesrapport för bostadsförsörjning Flyttningar mellan Göteborg och övriga GR 72 procent av alla 0-18-åringar som flyttar ut från Göteborg till övriga GR flyttar till ett småhus. 66 procent av alla åringar som flyttar ut från Göteborg till övriga GR flyttar till ett småhus. Av alla flyttar som görs från Göteborg till övriga GR sker 86 procent i åldersgruppen 0-44 år. 67 procent av alla åringar som flyttar till Göteborg från övriga GR flyttar till en hyresrätt, Ytterligare 26 procent av dem flyttar till en bostadsrätt i Göteborg. Endast nio procent av flyttarna från övriga GR till Göteborg görs i åldersgruppen år. Det motsvarar 600 personer. Hälften av alla flyttningar från övriga GR till Göteborg görs i åldersgruppen år. Foto: Ia Gottberg Bostadsbyggandet i Göteborg Bostadsförsörjning lägesrapport 2012 Majorna Frölunda Torg Eriksberg Förändring av bostadsbeståndet Nyproduktionen är viktig, dels genom att direkt bidra till att tillgodose efterfrågan hos olika grupper, dels genom att skapa rörlighet på bostadsmarknaden. Det är även tillskottet från nyproduktionen som ger en långsam men kontinuerlig förändring och förnyelse av bostadsbeståndet och dess sammansättning i staden. REMISSVERSION Utbyggnadsplanering 15

16 6 UTBYGGNADSVOLYMER NULÄGE OCH FRAMÅTBLICK UTBYGGNADSVOLYMER NULÄGE OCH FRAMÅTBLICK Inriktningen för bostadsbyggandet enligt översiktsplanen är att bygga i kollektivtrafiknära områden genom omvandling av de centrala förnyelseområdena samt komplettering av bebyggelse i mellanstaden. Huvuddelen av det som byggts under 2000-talet har skett i enlighet med översiktsplanens inriktning. 80 % av alla bostäder har byggts inom eller i direkt anslutning till området med god kollektivtrafik (mellanstaden/ centrala förnyelseområden). Av dessa är 9 % småhus och 91 % flerbostadshus. Av de nybyggda bostäder som färdigställts under 2011 låg 84 % i områden i staden som har god kollektivtrafik. De bostäder som byggts utanför området är mestadels småhus. Under 5-årsperioden har tillskottet av bostäder i Göteborg genom nyoch ombyggnation totalt uppgått till nästan bostäder, alltså ca nya bostäder i genomsnitt per år. Variationen mellan olika år är stor, år 2009 färdigställdes drygt lägenheter medan det år 2008 var drygt Huvuddelen av nyproduktionen har varit lägenheter i flerbostadshus, medan 19 procent varit småhus. Bostadsbyggandet har de senaste åren varit koncentrerat till stadsdelarna Lundby, Centrum och Västra Hisingen. Älvstranden en viktig dragare Under perioden har det i genomsnitt byggts 390 bostäder per år inom Norra Älvstranden. Sett till den senaste femårsperioden är genomsnittet ca 500 bostäder per år. Sett till den samlade bostadsproduktionen i Göteborg så har Norra Älvstaden bidragit med ca 25 % av nyproduktionen de senaste tio åren Färdigställda bostäder nyporduktion Norra Älvstranden och övriga Göteborg samt ombyggnation totalt i Göteborg, Antal bostäder Ombyggnation Övriga Göteborg Norra Älvstranden Norra Älvstranden 21 % av total produktion och 25 % av nyproduktion Utbyggnadsplanering REMISSVERSION

17 UTBYGGNADSVOLYMER NULÄGE OCH FRAMÅTBLICK 6 En jämförelse mellan storstadskommuner i Sverige visar att flest bostäder per invånare byggts i Stockholm, följt av Malmö och därefter Göteborg under Samma mönster återfinns även när man jämför byggandet i storstadsregionerna. I såväl Malmö som Göteborg byggs mer per invånare i kommunerna i regionen utanför huvudkommunen medan det är tvärt om i Stockholm. Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen De politiska målen och riktlinjerna för bostadsbyggandet framgår av kommunfullmäktiges budget, med särskilda förtydliganden i mål- och inriktningsdokumentet för byggnads-, fastighets- och trafiknämnderna. De politiska viljeinriktningarna framgår även av kommunens översiktsplan och av de regionala strategier som arbetats fram gemensamt av berörda kommuner. 8 av 10 bostäder under perioden har byggts inom området (bruna linjen) med god kollektivtrafik vilket innefattar centrala Göteborg och mellanstaden. REMISSVERSION Utbyggnadsplanering 17

18 6 UTBYGGNADSVOLYMER NULÄGE OCH FRAMÅTBLICK Utbyggnadsvolymer Plan- och exploateringsprocessen är tidskrävande varför en hel del av de bostäder som förväntas färdigställas under de närmaste åren redan har påbörjats på olika sätt. Det framtida bostadsbyggandet brukar vanligtvis fördelas på fyra olika skeden av processen: kommande nyproduktion där själva byggnationen påbörjats produktion där detaljplanen är antagen men där hela eller delar av produktionen som planen medger ännu inte påbörjats projekt där planarbetet pågår projekt där planarbetet ännu inte påbörjats. För att öka förståelsen för de områden som utbyggnadsplaneringen hanterar så följer en genomgång av vad den bostadsproduktion som bedöms ske under kommande tioårsperiod. Redovisningen finns även sammanställd stadsdel för stadsdel och inkluderar karta med projektnamn, volym bostäder samt tid för möjligt färdigställande (se referensbild i spalt). Genomgången följer Fastighetskontorets årliga sammanställning och prognos över de kommande 10 årens möjliga bostadsproduktion. De bedömningar som fastighetskontoret gjort pekar på att förutsättningar finns för att volymen i bostadsbyggandet kan öka de kommande åren. Bedömningarna bygger dock på att genomförandet av såväl planeringen av bostadsbyggandet som själva produktionen sker enligt de tidplaner som finns idag Under den aktuella femårsperioden har Fastighetskontoret gjort antaganden om ett möjligt färdigställande av drygt bostäder. Av dessa bostäder återfinns ca inom området för god kollektivtrafik utifrån den definition som anges i stadens översiktsplan (se kartan nedan). Det innebär en andel på 84 %. I princip alla bostäder som förväntas bli färdigbyggda under 2012 har redan påbörjats, en del är även redan färdigställda. Även det som förväntas bli klart under 2013 är redan nu till stor del påbörjat. Först för år 2016 är mindre än hälften av det förväntade byggandet i skeden där antingen byggnationen påbörjats eller planarbetet avslutats. Det som förväntas byggas de närmaste fem åren är till allra största delen antingen redan påbörjat eller så är planarbetet avslutat. Det är därför svårt att förändra förutsättningarna för ökad volym i byggandet de närmaste åren. Var byggs bostäderna ? Nyproduktionens lokalisering de kommande fem åren följer delvis samma mönster som den senaste femårsperioden. 37 procent av nyproduktionen förväntas ske i Lundby, t.ex. i Östra Kvillebäcken och på Norra Älvstranden, och ytterligare 12 procent i Centrum, fördelat på ett flertal områden. Tillsammans utgör det nära hälften av all nyproduktion av bostäder de närmaste fem åren. En ökad andel av nyproduktionen sker i Askim-Frölunda- Högsbo, utifrån ett stort antal projekt spridda över stora delar av stadsdelen. Även i Östra Göteborg ökar nybyggnationen märkbart, främst på grund av utvecklingen av Kvibergsområdet. Mer information i bilaga om bostadsprodultion i Götenborg Inom centrala Göteborg innerstaden och centrala förnyelseområden kan under denna period ca 4500 lgh tillkomma och inom mellanstaden finns möjligheter till en utbyggnad av ca 6000 bostäder. 18 Utbyggnadsplanering REMISSVERSION

19 UTBYGGNADSVOLYMER NULÄGE OCH FRAMÅTBLICK 6 Flerbostadshus Småhus Totalt Angered Östra Göteborg Örgryte-Härlanda Centrum Majorna-Linné Askim-Frölunda-Högsbo Västra Göteborg Västra Hisingen Lundby Norra Hisingen Nettotillskott genom ombyggnad 500 Förväntad ökning av bostadsbyggandet De politiska målen och riktlinjerna för bostadsbyggandet framgår av kommunfullmäktiges budget, med särskilda förtydliganden i mål- och inriktningsdokumentet för byggnads-, fastighets- och trafiknämnd Det finns goda förutsättningar för att antalet bostäder som tillkommer genom ny- och ombyggnation kan öka de kommande åren. Volymen förväntas kunna öka från bostäder per år de senaste fem åren till i genomsnitt per år under perioden för att öka ytterligare till över bostäder per år under perioden erna. De politiska viljeinriktningarna framgår även av kommunens översiktsplan och av de regionala strategier som arbetats fram gemensamt av berörda kommuner. Antagande om färdigställda bostäder per SDN : Under den aktuella femårsperioden har Fastighetskontoret gjort antaganden om ett möjligt färdigställande av drygt bostäder. Av dessa bostäder återfinns ca bostäder (ca 85 %) inom området för god kollektivtrafik utifrån den definition som anges i stadens översiktsplan. För perioden, år , är planarbetet avslutat för endast en mindre andel av bostäderna. De planarbeten som pågår idag kommer till största delen att resultera i att nya bostäder färdigställs med början av en viss del ungefär 2015 men huvuddelen byggs under den nästkommande femårsperioden. För nästan hälften pågår dock planarbete och för ytterligare ca 40 % har planarbetet ännu inte påbörjats. Beslut som fattas som påverkar planprocessen idag har dock en direkt påverkan på volymen i byggandet på något längre sikt. Var byggs bostäderna ? För perioden visar prognosen en delvis förändrad fördelning över staden. Lundbys andel av nyproduktionen sjunker markant i takt med att ett antal stora projekt färdigställs. Därefter tillkommer nya större projekt med bostäder i Lundby inom ramen för utvecklingen inom Centrala Älvstaden, men största delen av dessa förväntas inte bli färdigställda förrän efter år Däremot antas andelen av nyproduktionen öka betydligt för flera andra stadsdelar, vilket leder till en mer jämn fördelning av bostadsbyggandet mellan stadsdelarna. Allra mest ökar andelen av nyproduktionen för Norra Hisingen genom flera projekt i Tuve, Kärra, Lillhagsparken och Backa, men även andelen för stadsdelarna Östra Göteborg, Majorna-Linné, Centrum och Angered antas öka markant jämfört med den tidigare femårsperioden. Inom centrala Göteborg innerstaden och centrala förnyelseområden kan under denna period ca bostäder tillkomma och inom mellanstaden finns möjligheter till en utbyggnad av upp till ca bostäder. REMISSVERSION Utbyggnadsplanering 19

20 6 UTBYGGNADSVOLYMER NULÄGE OCH FRAMÅTBLICK Utbyggnad sker i den redan byggda staden Inom området med god kollektivtrafik - centrala Göteborg och mellanstaden bor drygt 85 % av alla Göteborgs invånare och här finns nästan 90 % av alla arbetstillfällen. Utbyggnad och komplettering sker i huvudsak inom det område där befolkningen bor och arbetar vilket är grunden för att utveckla den redan byggda staden. Uppföljning av tidigare utbyggnadsplanering Utbyggnadsstrategin som angavs i UP- 05 för bostäder har följts och har haft effekt för kommunens utveckling och format inriktningen i nuvarande översiktsplan. Avvikelser ligger framförallt i tid, och viss variation mellan olika geografiska platser i mellanstaden. UP-05 byggde på målet att Göteborg skall bygga ca 2000 bostäder per år. Detta motsvarar ungefär den nivå på nybyggande som Göteborg har haft under de senaste åren. UP-05 hade en tidshorisont fram till 2025 och inrymde därmed ca nya bostäder. Kraven på antalet färdigställda bostäder har numera höjts till 2500 bostäder per år och den samlade volymen bostäder som planerade för i UP-05 är med dessa mål uppnådd i början av 2020-talet. 20 Utbyggnadsplanering REMISSVERSION

Bostadsförsörjning i Göteborg

Bostadsförsörjning i Göteborg Fastighetskontoret Bostadsförsörjning i Göteborg nuläge och framtida inriktning November 2014 www.goteborg.se/fastighetskontoret Bostadsförsörjning i Göteborg Antagen av kommunfullmäktige 16 april 2015

Läs mer

BOSTADSFÖRSÖRJNING I GÖTEBORG

BOSTADSFÖRSÖRJNING I GÖTEBORG BOSTADSFÖRSÖRJNING I GÖTEBORG - NULÄGE OCH FRAMTIDA INRIKTNING Bostadsförsörjning i Göteborg Mars 2014 DNR 0938/14 Projektledare Lars-Gunnar Krantz, Staffan Claesson Arbetsgrupp Erik Carles, Lukas Jonsson,

Läs mer

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet.

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet. ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk Hela staden inkluderande, grön och dynamisk Möta vattnet Stärka kärnan Mål och visioner i Göteborg Stärk kärnan GR Hållbar tillväxt 2013 45000

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

BOSTADSPROGRAM 2011-2016

BOSTADSPROGRAM 2011-2016 BOSTADSPROGRAM 2011-2016 Antagen av kommunstyrelsen 2011-08-15 172 Innehåll Inledning...1 Målsättningar...1 Utbud och efterfrågan... 3 Planerad bostadsproduktion och prioriteringar 2011-2016... 6 INLEDNING

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

GöteborG 2035 UtbYGGNADSPLANeriNG DeL 1

GöteborG 2035 UtbYGGNADSPLANeriNG DeL 1 Göteborg 2035 UTBYGGNADSPLANering del 1 Välkommen att lämna synpunkter! Arbetet med en ny utbyggnadsplanering för Göteborg är nu mer än halvvägs. Det du håller i din hand är en remissrapport som skickas

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

RAPPORT BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 2014-06-15 1 (18)

RAPPORT BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 2014-06-15 1 (18) BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 1 (18) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm Telefon +46 (0)8 6956000 www.sweco.se S we c o S tra te g y AB Org.nr 556342-6559

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Strukturbilden för Göteborgsregionen mål att styra mot uthållig tillväxt och hållbara strukturer Per Kristersson, Göteborgsregionens kommunalförbund

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Bostadsbyggnadsprogram

Bostadsbyggnadsprogram Program antaget av Dnr SPN-168/2005 263 Kommunfullmäktige 2007-04-23 Bostadsbyggnadsprogram 2007 för Norrköpings kommun 2(14) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Inledning... 4 3 Mål och strategier

Läs mer

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling 1 (9) Datum 2014-08-20 Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Bostadsbyggande för befolkningsutveckling Trelleborgs mål för befolkningsutvecklingen är att uppnå 50 000

Läs mer

Uppföljning av bostadsbyggandet

Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport2001:01 2015:7 Rapport Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport 2015:7 Uppföljning av bostadsbyggandet Foto omslag: Bostadsbyggnation på Södermalm, Stockholm. Christina Fagergren. Utgivningsår:

Läs mer

Bokslut Befolkning 2014

Bokslut Befolkning 2014 Bokslut Befolkning 2014 Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-06-30 1.0 Maria Kronogård och Necmi Ingegül Stadskontoret Avdelningen för samhällsplanering Sammanfattning

Läs mer

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun 12-03-06 1 Markpolicy och markanvisningspolicy.... 3 1.1 Övergripande syfte... 3 1.1.1 Allmänt om kommunal markreserv... 3 2 Politiska inriktningsmål...

Läs mer

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Fredrik Meurman, Avdelningschef Ulrika Palm, Regionplanerare Regeringsuppdrag

Läs mer

Befolkning och bostadsbyggande i Stockholm prognos år 2030

Befolkning och bostadsbyggande i Stockholm prognos år 2030 ARBETSRAPPORT 2030:3 Strategiska avdelningen FEBRUARI 2004 Befolkning och bostadsbyggande i Stockholm prognos år 2030 2030 S T O C K H O L M Förord Med uppdrag från stadsbyggnadsnämnden har stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Vad kostar det låga bostadsbyggandet?

Vad kostar det låga bostadsbyggandet? Vad kostar det låga bostadsbyggandet? En konsekvensanalys för Stor-Göteborg WSP Analys & Strategi på uppdrag av HSB och Västsvenska Handelskammaren Sandra Zätterström 031-83 59 92 sandra.zatterstrom@handelskammaren.net

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

10 Direktiv för att ta fram en ny näringslivsstrategi för Haninge kommun. Bilaga 108.15

10 Direktiv för att ta fram en ny näringslivsstrategi för Haninge kommun. Bilaga 108.15 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 18 (38) Sammanträdesdatum 2015-06-10 Dnr KS 2015/202 10 Direktiv för att ta fram en ny näringslivsstrategi för Haninge kommun. Bilaga

Läs mer

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög

Läs mer

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog Sammanställning av medborgardialog 2012-10-31 Jörgen Ölund Innehåll 1 Inledning 5 2 Frågorna 7 2.1.1 Bygg på höjden...7 2.1.2 Utpendlingen....7 2.1.3 Utveckling främst i tätorterna....8 2.1.4 Fler arbetsplatsområden....8

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder

Läs mer

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Strategi för Göteborg 2035. december 2013

Strategi för Göteborg 2035. december 2013 Strategi för Göteborg 2035 UTBYGGNADSPLANering december 2013 strategi för utbyggnadsplanering göteborg 2035 december 2013 sbk dnr: 11/0413 projektledare Sara Brunnkvist, stadsbyggnadskontoret biträdande

Läs mer

Flyttkedjestudier. Erfarenheter från genomförda studier i Gävle. Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret

Flyttkedjestudier. Erfarenheter från genomförda studier i Gävle. Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret Flyttkedjestudier Erfarenheter från genomförda studier i Gävle Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret Gävle kommun 13-9- Bakgrund och syfte Inriktningsprogram för bostadsförsörjning Vilka effekter

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Befolkningsprognos 2015-2018

Befolkningsprognos 2015-2018 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2015-03-18 Befolkningsprognos 2015-2018 Inledning Sveriges befolkning ökade med 102491 personer 2014. Folkökningen är den största någonsin. Främsta skälet är en

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

Mark för Näringslivet

Mark för Näringslivet Mark för Näringslivet Beskrivning av uppdraget och nuläge Arbetsgruppen föreslår pilotstudie Metodik, datainsamling, förväntade resultat Fortsatt arbete Utgångspunkter Bakgrundsmaterial Vi vill tillsammans

Läs mer

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007 Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Utgångspunkter Att på ett övergripande plan knyta kommunernas fysiska planering

Läs mer

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus Danderyds kommun PL-621 PL-622 PL-623 PL-624 PL-625 PL-626 PL-627 PL-628 PL-629 Enebyberg Danderyds K:a Mörby Centrum Danderyds Sjukhus Mörbyskogen Stocksund Ekeby-Ösby Djursholm Danderydsberg 1 Kommentarer

Läs mer

TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR

TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR UP AP PD RI ATE L 20 RAD 15 TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR KARLSTADS KOMMUN Tillväxtstrategin beskriver hur Karlstads kommun ska arbeta för att Karlstad ska vara en attraktiv stad som växer. Den

Läs mer

Norrköping i siffror 2013

Norrköping i siffror 2013 Norrköping i siffror 2013 Innehållsförteckning Norrköpings kommun sid Färgstarka Norrköping 4-5 Folkmängd och befolkningsförändringar 6-7 Befolkningsstruktur 8-9 Förvärvsarbete och arbetstillfällen 10-11

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv

Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv SSSV Samverkan Skåne Sydväst februari 2009 Rapporten är framtagen av: Daniel Svärd, Lunds kommun och Anders Axelsson, Malmö Stad Innehållsförteckning

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Bygg Malmö helt

Tjänsteskrivelse. Bygg Malmö helt SIGNERAD 2014-05-16 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2014-05-16 Handläggare Anders Spjuth Projektledare Anders.Spjuth@malmo.se Tjänsteskrivelse Bygg Malmö helt STK-2014-590 Sammanfning Kommunstyrelsens

Läs mer

VAD HINDRAR NYPRODUKTIONEN I GÖTEBORG?

VAD HINDRAR NYPRODUKTIONEN I GÖTEBORG? VAD HINDRAR NYPRODUKTIONEN I GÖTEBORG? INLEDNING OCH SAMMANFATTNING De senaste decennierna har inflyttningen från landsbygd till stad ökat. Det gör att Sveriges befolkning och produktion allt mer koncentreras

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv.

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv. näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv. Inriktningsmål Uppsala har ett bra företagsklimat Uppsala kommun skapar rätta förutsättningar för att företag

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Befolkningsprognos för åren 2013-2017. Kommunprognos. Sammanfattning

Befolkningsprognos för åren 2013-2017. Kommunprognos. Sammanfattning 1(7) Befolkningsprognos för åren 2013-2017 Kommunprognos Sammanfattning Prognosen antar att de tre senaste årens mönster kan vara vägledande för hur utvecklingen blir de fem kommande åren. Befolkningsprognosen

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 2014-10-08 Rev 2014-10-07 SID 1 (13) SBN2014:142 Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 Bakgrund Behovet av ny parkeringsnorm Den nuvarande parkeringsnormen, som ligger till grund för beräkning

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

ETT ÅR KVAR TILL VALET: HUR STÅR DET TILL I SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER? - SJU AV TIO VALLÖFTEN INTE UPPFYLLDA

ETT ÅR KVAR TILL VALET: HUR STÅR DET TILL I SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER? - SJU AV TIO VALLÖFTEN INTE UPPFYLLDA ETT ÅR KVAR TILL VALET: HUR STÅR DET TILL I SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER? - SJU AV TIO VALLÖFTEN INTE UPPFYLLDA GÖTEBORG SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER 20 ÅR ÄR EN LÅNG TID I POLITIKEN Utmaningarna inom

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013 RAPPORT Stadskontoret Folkmängd i Malmö Preliminär januari 2013 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård (Befolkningsutveckling) Elisabeth Pålsson (Malmöbor födda

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Utmaningar på bostadsmarknaden

Utmaningar på bostadsmarknaden ) 1 (5) Handläggare Datum Kikki Liljeblad 20140116 Samhällsplanerare 072-247 13 56 Utmaningar på bostadsmarknaden Bostadsplanering är en komplex fråga. Många faktorer påverkar och kommunen har bara rådighet

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

RAPPORT. Befolkningsprognos för Sundbybergs stad år 2012-2026. Analys & Strategi 2012-03-23

RAPPORT. Befolkningsprognos för Sundbybergs stad år 2012-2026. Analys & Strategi 2012-03-23 RAPPORT Befolkningsprognos för Sundbybergs stad år 2012-2026 2012-03-23 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER.

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER. 2015-01- 29 Ida Hult om: A3 vara människa Medborgarvärldar nu och framåt MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER. Vad är arbete utan anställning? Vad är

Läs mer

Befolkningsprognos för åren 2010-2014. Kommunprognos. Sammanfattning

Befolkningsprognos för åren 2010-2014. Kommunprognos. Sammanfattning 1 Befolkningsprognos för åren 2010-2014 Kommunprognos Sammanfattning Prognos innebär en förväntad framtidsbild med dagens kunskap och kan betraktas som en kvalificerad gissning. Underlagssiffror för denna

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

GULDMYNTSGATAN - WOODEN IT BE NICE. Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende

GULDMYNTSGATAN - WOODEN IT BE NICE. Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende GULDMYNTSGATAN - WOODEN IT BE NICE Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende ALTERNATIV PUNKTHUS ALTERNATIV LAMELLHUS DETALJPLAN

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

Tema: Arbete & Bostad

Tema: Arbete & Bostad - BLADET NR 67 Maj 2013 Tema: Arbete & Bostad 2 - B L A D E T - BLADET NR 67 Maj 2013 Många unga utan bostad Tema: Arbete & Bostad 189 000 nya bostäder skulle behövas i Sverige bara för att ge de ungdomar

Läs mer