VISION OCH STRATEGI CENTRALA ÄLVSTADEN. Lägesrapport till delegationen för Hållbara städer
|
|
- Berit Martinsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VISION OCH STRATEGI CENTRALA ÄLVSTADEN Lägesrapport till delegationen för Hållbara städer
2 SAMMANFATTNING Göteborg stad fick under 2010 beslut om 1,95 mkr i stöd från Delegationen för hållbara städer. Syftet var att öka kunskaperna kring hur hållbart stadsbyggande kan underlättas genom utvecklade samverkansformer, dialog och information inom ramen för arbetet med Centrala Älvstaden. Projektet påbörjades 2010 och kommer att avslutas under hösten I juni 2011 genomfördes en internationell workshop med ett resultat som sammanställdes i en rapport och en utställning som visades under hösten Dialog och aktiv kommunikation har skett och kommer att ske under hela processen men med fokus på medborgardialog under hösten 2011 och våren En rapport om resultatet av medborgardialogen är under utarbetande. Under 2011 erhölls 75 % av stödet från delegationen för hållbara städer och återstående 25 % kommer att ansökas om under Backaplan Kvillebäcken Ringön Frihamnen Gullbergsvass CENTRALA ÄLVSTADEN Norra Älvstranden City Södra Älvstranden Centrala Älvstaden omfattar områden som Ringön, Gullbergsvass, Frihamnen, Backaplan och delar av Södra Älvstranden. C E N T R A L A Ä L V S T A D E N» S I D A 2
3 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Göteborg har unika möjligheter att utvidga och bygga samman Göteborgs centrum över Göta Älv. För att ta tag i denna uppgift har Göteborgs stad i bred politisk samverkan initierat projektet Centrala Älvstaden. Syftet är att genom att utveckla arbetsformer för samverkan, dialog och information säkerställa att Centrala Älvstaden ges en hållbar stadsutveckling av hög kvalitet. Avsikten är att hämta och omsätta erfarenheter från vår omvärld, pröva dem på arbetet med Centrala Älvstaden, samt därefter dokumentera erfarenheterna så att de kan ges en spridning såväl nationellt som internationellt. Delegationen för hållbara städer gav stöd till Göteborgs stad för finansiering av: kommunikatör för att utveckla metoder för kommunikation och aktivt arbeta med att leda och utveckla dialog processledare för att utveckla metoder för gränsöverskridande samverkan genom såväl lokala som internationella workshops, samt genomförande av en internationell workshop. Dialog Projekt Centrala Älvstaden har i uppdrag att föra dialog med medborgarna i visions- och strategiarbetet eftersom de är bärare av viktig kunskap och är de som ska vara med att utveckla och nyttja den framtida staden. Att utveckla staden innebär processer som skapar komplicerade frågeställningar och samband vilket kräver bredd och djup och delaktighet från så många som möjligt. Det som kommer fram i dialogen ger ett underlag för förslaget till vision och strategi för Centrala Älvstaden. Inför dialogen genomfördes en målgruppsanalys. Målgrupp medborgare C E N T R A L A Ä L V S T A D E N» S I D A 3
4 I planeringsarbetet inför dialogen togs en tidsplan fram med ett antal steg för att tydliggöra processen för deltagare. Dessa steg var följande. Inbjudan genomförande direkt återkoppling med minnesanteckningar bearbetning och analys av inlämnade synpunkter och idéer tematisering återkoppling av det samlade resultatet från hela dialogen. Alla dessa steg har genomförts. Det fanns också en tydlighet i vilken typ av dialog det rörde sig om. Med hänvisning till dialogtrappan (Sveriges kommuner och landsting) har det inför varje dialogtillfälle beskrivits att det rörts sig om en konsultation där synpunkter och idéer samlats in i ett tidigt skede av en planeringsprocess. Dialogtrappan, SKL I och med att området ska bli delar av hela stadens centrum har det funnits ett starkt fokus på att ta hela stadens perspektiv i dialogarbetet och att samtala med medborgare från alla delar av staden. Samtidigt har det varit viktigt att fånga den lokala kunskapen om området både historiskt men också i nutid. En utgångspunkt har också varit att tala med människor i olika åldrar och med olika bakgrund. Det har också funnits ett behov av att få diskutera olika tematiska frågeställningar och det har skett med grupper som projektet själva har tagit kontakt med men också utifrån att olika intressegrupper själva tagit initiativ till samtal och dialog. Det faktum att människor har olika intresse, olika förkunskap och olika mycket tid som man kan och vill lägga på att delta i dialog om den framtida staden har präglat val av metoder och utveckling av dessa. Målgruppsanalysen låg sedan till grund för metodval och metodutveckling. Utgångspunkten var att använda en spridning av olika metoder för att skapa möjlighet för så många som möjligt att kunna och vilja delta. Workshop med intressegrupper, studenter 1. Workshops med boende i tio stadsdelar I samverkan med stadsdelsförvaltningar i Göteborgs tio stadsdelar har det genomförts workshoppar med boende och verksamma under hösten Inför dessa workshoppar togs det fram en specifik metod som beskrivs i den bilagda handledningen för workshoppar. 2. Workshops med intressegrupper Ett antal workshops med intressegrupper genomfördes där man ibland valde samma metod som vid workshopsen i stadsdelarna och i andra fall valdes metod utifrån en frågeställning - en form av Open Space. Workshoparna ägde rum under hösten 2011 och vinter C E N T R A L A Ä L V S T A D E N» S I D A 4
5 3. Torgmöten i tio stadsdelar och evenemang I samverkan med Göteborg & Co och deras arbete med att ta fram idéer för Göteborgs 400- års jubileum genomfördes 13 torgmöten i hela staden samt deltagande på Göteborgs kulturkalas och Bok- och biblioteksmässan. Metoden vid torgmötena var en Mapping-metod där medborgarna blev inbjudna för att tycka till om centrala Göteborg. Ett flygfoto och tre olika klistermärken användes av besökare för att identifiera sina olika val av kvaliteter i den befintliga staden samt post-it lappar där man motiverade sina val. Mötena ägde rum under sommaren 2011 och t.o.m. hösten Framtidsvandringar I samverkan med arkitekt Einar Hansson togs det fram ett koncept med framtidvandringar som bestod av en guidad vandring i ett specifikt delområde som sedan diskuteras i ett framtidsperspektiv under september Intervjuer i lokalområdet När ett område ska exploateras är det viktigt att man får in kunskap om hur det fungerar idag. Vilka verksamheter och vilka social nätverk finns idag som kan bli utgångspunkt för utvecklingen. En metod som använts har därför varit intervjuer i lokalområdet. Det har skett dels med aktiva grupper som har specifika intressen i området exempelvis Gullbergskajs båtägarförening men också runt specifika platser. Intervjuer med äldre har också gjorts för att fånga minnen från staden och deras tankar om framtiden. 6. Unga Älvstaden Unga Älvstaden är ett projekt där vi medverkat till att ta fram en unik metod för att prata med barn och unga i ett visionsarbete om utveckling av staden på lång sikt. Projektet har varit ett av sex delprojekt i ett regeringsuppdrag om dialog med barn och unga som drivs av Trafikverket. Samverkan har skett med stadens kulturförvaltning. Torgmöte, Selma Lagerlöfstorg Framtidsvandringar Metoden har varit indelad i fyra olika moment. 1. Kunskap om staden och stadsutveckling 2. Resa på älven och identifiering av ländmärken 3. Visionsarbete med hjälp av arkitekturpedagoger 4. Återkoppling Inom ramen för projektet har ett studiematerial tagits fram samt en film gjorts som redovisar resultatet. Unga Älvstaden har bedrivits under hösten 2011 och våren Hemsida och sociala medier En del av dialogen har varit digital på så sätt att alla har kunnat lämna förslag man på projektets hemsida. Där har det också kontinuerligt lagts resultat av dialogprocesser som man kunnat tycka till om. Arbetet har även kunnat följas på Facebook och Twitter. I workshops, på torgaktiviteter, framtidsvandringar och genom intervjuer mm har vi totalt mött 2550 personer som lämnat synpunkter, idéer, visioner. Utöver detta har ett kring 80 personer lämnat synpunkter via hemsidan. Visionsarbete, Noleredsskolan C E N T R A L A Ä L V S T A D E N» S I D A 5
6 Bemanning och kompetens Det har varit en grupp på fyra personer som haft huvudansvar för metodutveckling, planering genomförande av dialogprocessen. Det har varit en informationsdesigner med kompetens av kommunikation och servicedesign, två arkitekter som har spetskompetens inom social hållbarhet samt en miljövetare med tvärvetenskaplig kunskap utifrån hållbar utveckling. I processen har det medverkat två praktikanter från Göteborgs universitet samhällsvetenskapliga miljövetarprogrammet med inriktning på humanekologi. Särskilt intressanta resultat och effekter Det är en fördel att redan från början ge en klar bild om dialogens förutsättningar, både för dem som genomför arbetet men också för de som deltar. På detta sätt kan man undvika att skapa falska förhoppningar. I dialogarbetet har samverkan skett med Göteborg & Co som har ett uppdrag att föra dialog med göteborgarna inför stadens 400årsjubileum år Samverkan har också skett med Göteborgs tio stadsdelsförvaltningar. I augusti 2012 presenteras principer för dialog för Göteborgs Stad. Projekt Centrala Älvstadens erfarenheter har varit ett bidrag till arbetet med att formulera dessa principer. Den första utmaningen var att hitta adekvata metoder för att föra en dialog om en vision. Det var svårt att hitta förebilder i Sverige men i kontakt med SKL kom tips om visionsarbete från bl.a. Storbritannien och Canada. En anställd i projektgruppen hade också egna erfarenheter från dialogprocesser på visionsnivå från Croydon i London. Vår nästa utmaning blev att skapa en mångfald av metoder för att nå en så stor bredd av göteborgarna som möjligt. För personer med lite tid har det funnits möjligheter att lämna förslag på projektets hemsida samt följa arbetet via sociala medier. Detta har tyvärr inte fungerat som vi hoppats. Det tog lång tid att få igång hemsidan och det har varit svårt att nå ut med information vilket inneburit att det har inkommit relativt få idéer och synpunkter till hemsidan. En annan metod som också vänt sig till personer med begränsad tid är torgmöten och deltagande vid evenemang. Under en kort tid fick förbipasserande möjlighet att lämna sina synpunkter. Ibland ledde detta också till långa intressanta samtal om staden, demokrati och delaktighet. Denna metod föll mycket väl ut och ett stort antal synpunkter samlades in från områden i hela staden. Det är en metod som är lättkommunicerad och det kräver ingen förkunskap utan bygger på känslan inför det liv man lever här och det liv man vill se i det framtida Göteborg. Vid alla torgmöten utom ett knöt vi an till andra arrangemang såsom miljöfester, knallemarknader, familjedag osv. Det gjorde att vi fick draghjälp av andras marknadsföring samtidigt som vi blev ett intressant inslag i arrangemanget. Vid det enda tillfälle då vi stod utan att tillhöra ett sammanhang blev intresset från förbipasserande mindre och bemötandet mer fientligt. För engagerade personer med mycket tid arbetade vi fram en workshopmetod. Metoden gav en tydlig förkunskap till alla deltagare. Upplägget med ett styrt visionsarbete i smågrupper gav ett jämlikt utrymme för alla deltagare och allas röst blev värderad likvärdigt. Detta var ett sätt att undvika att enstaka personer tog över övningen. Att pröva samma metod i olika delar av staden visade också på att det finns geografiska skillnader på hur människor ser på sin framtida stad och de problem som finns. På samma sätt har vi sett skillnader mellan olika intresse- C E N T R A L A Ä L V S T A D E N» S I D A 6
7 grupper. Rekrytering till workshoparna var svår och vi fick färre deltagare än vad vi räknat med. Konceptet med framtidsvandringar och djupintervjuer i lokalområdet inom ett visionsarbete är båda ett sätt att fånga det liv som finns i ett område. Dessa metoder är viktiga redskap att använda inför en exploatering eller inför att planarbete. Vår erfarenhet är att det var mestadels engagerade och redan initierade vuxna som deltog i vandringarna men att vi i intervjuerna lyckades fånga en större spridning av göteborgare. Metoden som utarbetades för delprojekt Unga Älvstaden visade sig framgångsrik genom att den innebar en dubbelriktad läroprocess. De deltagande barnen fick med sig ny kunskap om stadsutveckling och de kunde därför ge tillbaka seriösa förslag för framtiden. Gränsöverskridande samverkan processledning workshops Under våren 2011 genomfördes tre workshops för att fördjupa kunskaperna kring begreppet hållbarhet. Istället för att tala om det ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbara valde vi att arbeta med begreppen klimat, inkluderande och differentierat näringsliv med en workshop för varje tema. Varje workshop hölls från onsdag lunch till fredag lunch och inleddes med en serie föreläsningar dag 1, workshop dag 2 och sammanställning och redovisning dag 3. Redovisningen skedde på en offentligt inbjuden sopplunch i Älvrummet (kommunens mötesplats för frågor kring Älvstaden bl.a.). Deltagandet var stort och redovisningarna finns filmade och kan ses på vår hemsida. Deltagarna i workshoparna var inbjudna från kommun, näringsliv, universitet och högskolor, föreningsliv mm. För att få med värdefulla kunskaper om stadsplaneringsprocesser runt om i Norden bjöd Centrala Älvstaden in till en workshop på temat Nordiskt erfarenhetsutbyte. Under tre dagar i mars 2011 träffades representanter från hela Norden i Göteborg för att utbyta och ta tillvara på värdefulla kunskaper i hållbar stadsutveckling. Oslo, Köpenhamn, Århus, Helsingfors, Malmö, Helsingborg och Malmö var på plats Genom dessa workshops har vi försökt omsätta transdisciplinär kunskap i praktiken. För att genomföra workshoparna krävdes mycket goda kunskaper i processledning. Målet var att knyta bästa möjliga expertis till projektet för att förbereda, genomföra och följa upp dessa skeden. Vi valde att pröva fyra olika metoder för genomförande av dessa workshops med fyra olika processledare. Erfarenheterna från ovan fyra workshops tog vi sedan vidare till den större internationella workshopen i juni Helle Söholt på Gehl Arkitekter som hjälpt oss att processleda det nordiska erfarenhetsutbytet var ett stöd i upplägget och genomförandet av den internationella workshopen. Nya verktyg krävdes då någon liknande workshop inte tidigare ägt rum. (Se fortsatt beskrivning av den internationella workshopen nedan) Särskilt intressanta resultat och effekter En erfarenhet från arbetet är att gränsöverskridande arbeten kräver mod, tid och en väl anpassad processledning och processledningsmetod. I workshops med professionella har de öppna workshopsmetoderna där deltagarna själva få sätta agendan gett bäst resultat. Open Space är ett exempel på en metod som passade Workshop, differentierat näringsliv C E N T R A L A Ä L V S T A D E N» S I D A 7
8 bra för detta ändamål. Erfarenheterna från de fyra tematiska workshoparna under våren var en nödvändighet för att sedan kunna genomföra den större internationella workshopen. Att först pröva i mindre skala gav projektgruppen självförtroende och bra verktyg. Genom de mindre workshoparna kunde vi också hitta personer som sedan kunde fungera som experter under den internationella workshopen men också som experter för vårt fortsatta arbete med vision och strategier. Internationell workshop Arbetet med Centrala Älvstaden ska enligt Göteborgs kommunstyrelses uppdrag bedrivas med nationellt och internationellt erfarenhetsutbyte, vara präglat av öppenhet och utgå från hela stadens perspektiv. Det stod tidigt klart att det bästa sättet att gå vidare med processen var att anordna en internationell workshop. Genom att anordna en workshop kunde idén om öppenhet och insyn förverkligas och formerna för det gränsöverskridande arbetet utvecklas. Formen ansågs dessutom lämplig eftersom projektet handlar om stadsutveckling och strategiskt övergripande mål, och inte om att bygga enskilda kvarter eller hus. I den öppna inbjudan till workshopen angavs att man skulle motivera den arbetsmetod man tänkte använda och den egna gruppens sammansättning av kompetenser för att utföra uppgiften. 84 grupper ansökte varav merparten var mycket kompetenta. En oberoende bedömningsgrupp bestående av Lars Reuterswärd (ordf., Mistra Urban Futures), Martha Schwartz (Harvard Univeristy), Anders Sandoff (Handelshögskolan Göteborg), Ana Betancour (Chalmers) och Moa Tunström (KTH) valde ut 10 lag att delta i workshopen. Innan workshopen började fick alla grupper genom publikationen Programme RiverCity Gothenburg en introduktion till området och anvisningar om hur arbetet skulle bedrivas under workshopen. När alla grupper anlänt till Göteborg och registrerat sig blev de direkt visade den öppna lokal i Rådhuset som de skulle arbeta i, och de uppmuntrades att under arbetets gång ha ett utbyte med andra grupper. Under workshopens första dag arbetade dock de flesta grupperna var och en för sig, och den rådgivande panelen, fick fundera kring hur man skulle kunna få igång ett idéutbyte dem mellan. Det resulterade i att man satte upp skärmar som alla grupper fick sätta upp bilder, skisser och idéer på, och man införde gemensamma informella dagliga genomgångar, så kallade hissamtal. Redan under workshopens andra dag flödade idéerna bokstavligen genom rummet. Under veckan prövades och utbyttes en mängd idéer, inte bara mellan gruppernas medlemmar och mellan grupperna, utan även mellan den rådgivande panelen, experter från olika förvaltningar i Göteborgs Stad, företag och besökande politiker, liksom Centrala Älvstadens egen projektgrupp. Den rådgivande panelens medlemmar höll föreläsningar i Älvrummet och varje dag kom besökare och experter från Göteborgs Stad till Rådhuset för att bistå grupperna. Medborgare agerade experter när de deltog i en medborgardialog som en av grupperna ledde som en del av workshopprocessen Rivercity workshop Under workshopen var lokalen i Rådhuset öppen för alla som var intresserade av att besöka den. På den femte och sista dagen presenterade alla grupper sitt material på Handelshögskolan vid ett evenemang som var öppet för allmänheten. Därefter hade lagen två månader på sig att bearbeta sitt material och leverera i rapportform. Efter detta har lagens material tolkats och sammanställts i en gemensam rapport. C E N T R A L A Ä L V S T A D E N» S I D A 8
9 Utöver denna rapport finns också en rapport från den rådgivande panelen. All dokumentation, filmer från föreläsningar och slutredovisning finns på vår hemsida, Särskilt intressanta resultat och effekter Utfallet av workshopen visar att för att lyckas med stadsutvecklingen krävs nya förhållningssätt. Ska målen om en hållbar stadsutveckling nås krävs balanserade avvägningar mellan olika intressen i tidiga skeden. Det handlar om att definiera den stad vi vill ha och därefter utveckla dess olika delar. Materialet från workshopen utgör en rik källa för det fortsatta arbetet med att utveckla en hållbar Central Älvstad. Responsen från deltagare, experter, åhörare och politisk ledning har varit mycket positiv. Intressetför att delta var stort och lagen som valdes ut var mycket kvalificerade. Kanske hade vi önskat en ytterligare större bredd på lagen. För att uppnå en större bredd skulle man behöva arbeta mer med upphandlingsformen och förfina urvalsprocessen ytterligare. We are very impressed by the initiative Gothenburg has set a whole new agenda for how to facilitate visioning processes for future development of cities. AdvisoryBoard, RiverCity workshop (rådgivande panel bestående av Helle Söholt, Lars Reutersvärd, Martha Schwartz och Rob Adams) Uppföljning - utvärdering I samarbete med Mistra Urban Futures pågår en följeutvärdering av processen med vision och strategi för Centrala Älvstaden. Syftet med utvärderingen att följa processen med Centrala Älvstaden genom att observera, dokumentera och analysera såväl den urtima organisationen som processerna i visions- och strategiarbetet. I arbetet ingår också att regelbundet ge konstruktiv feedback till projektledningen för centrala Älvstaden (ledningsgrupp och projektgrupp). Utvärderingen följer principerna för följeforskning. Det innebär att utvärderingen inte avser en specifik tidpunkt, under eller efter genomförandet, utan att den avser hela den löpande processen i det här fallet t.o.m. hösten Joachim Åström, Örebro Universitet (projektledare) och Sara Brorström, Förvaltningshögskolan Göteborg, arbetar för Mistra Urban Futures för att genomföra utvärderingen. Återkopplingen av utvärderingen har varit kontinuerlig och en underhandsrapport lämnade under hösten En större presentation av materialet kommer att göras under IFHPs (International Federation for Housing and Planning) konferens i september och en slutrapportering kommer att sammanställas under hösten C E N T R A L A Ä L V S T A D E N» S I D A 9
10 EKONOMISK UPPFÖLJNING För arbetet med en vision och strategi för Centrala Älvstaden fanns en preliminär budget med en totalkostnad om 20 Mkr. Utfall av 2011 och budget för 2012 innebär en totalkostnad för projektet på 25,4 miljoner. Arbetet med dialog, öppna processer och workshops mm bedömdes kosta 6,5 mkr, varav Göteborgs Stad ansökte om 1,95 mkr i bidrag från Delegation för Hållbara städer. Åtgärd Total investering enligt ansökan Uppskattad kostnad fram till Beviljat stöd DHS Utnyttjat stöd Dialog Processledning Internationell workshop Totalt Under 2011 erhölls 75 % av stödet från delegationen för hållbara städer och återstående 25 % kommer att ansökas om under 2012 efter att projektet avslutats och slutrapporten skickats in. MÅLGRUPP Centrala Älvstadens mål har varit att arbeta öppet och transdisciplinärt, d.v.s över discipliner, mellan olika förvaltningar inom kommunen, med alla geografiska områden i staden, medborgare och professionella, praktiker och forskare, nationellt och internationellt. Samtliga grupper har varit med på olika sätt i arbetet och beskrivs under ovan avsnitt. ÄNDRINGAR JÄMFÖRT MED ANSÖKAN Projektet följer i stort den plan, verksamhetsmässigt, ekonomiskt och tidsmässigt, som angavs i ansökan till delegationen för hållbara städer. C E N T R A L A Ä L V S T A D E N» S I D A 1 0
Centrala Älvstaden. Slutrapport till delegationen för Hållbara städer 2012-11-13
Centrala Älvstaden Slutrapport till delegationen för Hållbara städer 2012-11-13 sammanfattning Vision Älvstaden, antagen av kommunfullmäktige i Göteborg den 11 oktober 2011. Se bilaga. Vision Älvstaden
Läs mervision och strategi Bo Aronsson projektledare Centrala Älvstaden
Centrala Älvstaden vision och strategi Bo Aronsson projektledare Centrala Älvstaden RiverCity Gothenburg Illustration: West 8, juni 2011 Bidrag från delegationen till: Arrangemang av större internationell
Läs merCentrala Älvstaden. Vision och strategi
2010-08-23 Vision och strategi Centrala Älvstaden Komplettering av ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling - planeringsprojekt Backaplan Kvillebäcken
Läs merRiktlinje. Riktlinje för genomförande av medborgardialoger. Beslutas av kommunstyrelsen och gäller för samtliga nämnder och förvaltningar
DIARIENUMMER: KS 136/2017 101 FASTSTÄLLD: KS 130/ 2017-08-14 VERSION: 1 SENAST REVIDERAD: -- GILTIG TILL: -- DOKUMENTANSVAR: Kanslichef Riktlinje Riktlinje för genomförande av medborgardialoger Beslutas
Läs merOM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas
Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen
Läs merStrategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Läs merwww.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se
www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se Vårt uppdrag Att utarbeta en vision och en strategi utifrån hela stadens perspektiv...med utgångspunkt i den sociala, ekologiska och ekonomiska
Läs merFolkesundhed og partnerskaber Sundhet genom partnerskap
Folkesundhed og partnerskaber Sundhet genom partnerskap Sara Kollberg, Folkhälsomyndigheten, Sverige Elisabeth Skoog Garås, Sveriges Kommuner och Landsting Hur kom den till av vilka Vad är Mötesplatsen
Läs merMistra Urban Future Centrum för Hållbar Stadsutveckling
Mistra Urban Future Centrum för Hållbar Stadsutveckling Första fas 2009-2011 Förbereder nästa fas Bygger på samverkan staden akademi och institut näringsliv och konsulter 1 Definition av Affärsdriven
Läs merSTADSLABORATORIET MARIESTADS SOMMAR PROJEKT 2011
STADSLABORATORIET MARIESTADS SOMMAR PROJEKT 2011 Mariestad has embarked on an experiment to increase cultural activity in the hope of redefining itself. The city government is launching a series of cultural
Läs merKAN BARN VISIONERA? 26 Tema: Barn & Unga
KAN BARN VISIONERA? Barnperspektivet har fått särskild tyngd i Göteborgs stads budget de senaste åren. Där framgår att barnperspektivet ska tillgodoses och tidigt arbetas in i planprocessen. Otraditionella
Läs merUtvärdering inspirationsträff #2 Fokus: Göra skillnad tillsammans
Ungas sätt att göra skillnad Utvärdering inspirationsträff #2 Fokus: Göra skillnad tillsammans Den 18-19 maj 2013 anordnade Nytänk den andra av de 4 inspirationsträffar som projektet kommer att hålla under
Läs merVAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER HAMMARKULLEN?
VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER HAMMARKULLEN? VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER? Universitetet och Chalmers ser sig som stora och viktiga institutioner för Västra Götalandsregionens utveckling. Genom
Läs merPreliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057
Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424
Läs merLärande för hållbar utveckling i Malmö
Lärande för hållbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010 Upprättad Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2010-06-15 1.0 Johanna Ekne, Åsa Hellström, Per-Arne Nilsson Miljöförvaltningen Miljöstrategiska
Läs merINFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna
INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Kalmar November 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för, i bland annat kulturplanerna, själva ska få komma till tals.
Läs merKulturskolan i storstan minskat utanförskap genom samverkan 3 (12)
3 (12) Detta dokument är en projektplan avseende Stockholms delprojekt inom - minskat utanförskap genom samverkan. Projektägare är Kulturskolerådet, riksföreningen för Sveriges musik- och kulturskolor,
Läs merÅterrapportering av Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänstens område överenskommelse för år 2012 mellan staten och
Dnr 12/0146 2012-09-28 Avdelningen för vård och omsorg Återrapportering av Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänstens område överenskommelse för år 2012 mellan staten och
Läs merPOLICY. Policy för medborgardialog
POLICY Policy för medborgardialog Typ av styrdokument Policy Beslutsinstans Kommunfullmäktige Fastställd 2017-06-26 Diarienummer KS 2016/509 101 Giltighetstid Från och med den 15 juli 2017 och tillsvidare
Läs merHANDBOK TANKESMEDJA. - en modell för möten mellan forskning och praktik
HANDBOK TANKESMEDJA - en modell för möten mellan forskning och praktik VAD ÄR EN TANKESMEDJA? använd metoden när ni vill... En mötesplats mellan forskare och praktiker. Deltagare väljs utifrån ämnet för
Läs merDOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN
Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:
Läs merDOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN
Folkets Hus, Göteborg den 7 december 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Överenskommelsen Regeringskansliet Idéburna organisationer inom det sociala området Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merPlacemaking in the Nordics
#NordicPlacemaking Placemaking in the Nordics Ett co-creation-projekt om hur man skapar trygga och attraktiva platser med stark identitet och stort värde PLACEMAKING IN THE NORDICS Ett co-creation-projekt
Läs merDOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN
Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,
Läs merStrategi för medborgardialog
Strategi för medborgardialog Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY Krokoms
Läs merSOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING
Regler för medborgardialog i Sollentuna kommun Antagna av kommunstyrelsen 2014-02-19 33, dnr 2014/0066 KS.030 Innehåll Inledning... 2 Definition... 2 Skillnad mellan medborgardialog och brukardialog...
Läs merAnalys av Plattformens funktion
Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer
Läs merSunnemodellen. Läs mer om det nya tankesättet på sista sidan.
Sunnemodellen Inledning Varför medborgardialog? Det vi vinner på medborgardialog är att vi får fler infallsvinklar och kan finna nya oväntade lösningar. Vi får bättre underlag och förståelse för beslut
Läs merLÄGESRAPPORT
SVENSKA BID-MODELLEN BUSINESS IMPROVEMENT DISTRICT LÄGESRAPPORT 2016-06-10 UTVECKLINGSPROGRAM AV SVENSKA PRE-BID-MODELLEN Inger Alfredsson Nationell samordnare Box 186, 201 21 Malmö Besök Jörgen Kocksgatan
Läs merDiarienummer KS2016/55. Datum » POLICY. Sandvikens Kommuns. Strategi för Medborgardialog
KS2016/55» POLICY Sandvikens Kommuns Strategi för Medborgardialog Styrdokumentets data Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum och paragraf: 2017-06-12 113 : Giltighetstid: Dokumentansvarig: För revidering
Läs merkreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka
kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och Arbetet med överenskommelsen Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och i Göteborg Överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs Stad
Läs merHur planera för en stad som växer så det knakar? Peder Hallkvist, Stadsarkitekt Anita Iversen, Planstrateg
Hur planera för en stad som växer så det knakar? Peder Hallkvist, Stadsarkitekt Anita Iversen, Planstrateg Stadsbyggnads verksamhet bygger på samverkan. Utan samverkan är stadsbyggandet omöjligt. Städer
Läs merÖverenskommelse för samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad. För ökad demokrati, delaktighet och jämlikhet i Malmö
Överenskommelse för samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad För ökad demokrati, delaktighet och jämlikhet i Malmö Om överenskommelsen Den här överenskommelsen kan användas av den idéburna
Läs merINFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna
INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Kalmar 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer och tankar
Läs merEtt material ska finnas utvecklat för identifiering av lokala behov, förslag på metoder och verktyg för åtgärder. Materialet ska;
Projektet Vård i annans hem AFA Försäkring genomför på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan ett preventionsprojekt inom vård i annans hem Målet med projektet
Läs merINSTRUKTION LAB. Checklista och ansvarsfördelning ÖVERSIKT. 1. Introduktion: Nordic City Lab 2. Program för Lab 3. Ansvarsfördelning 4.
INSTRUKTION LAB Checklista och ansvarsfördelning ÖVERSIKT 1. Introduktion: Nordic City Lab 2. Program för Lab 3. Ansvarsfördelning 4. Finansiering 5. Planering 6. Genomförande 7. Efterarbete NORDICCITYNETWORK.COM
Läs merSpänningen stiger hamnar centret i Göteborg?
Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? I början av sommaren avgörs om det världsledande centret för hållbar stadsutveckling hamnar i Göteborg. Det tredje seminariet i serien Mellanrum ägnades åt
Läs merUtva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merNordisk vä rldsutstä llning Nu börjar vi arbetet med en världsutställning av Nordic City Network:s medlemsstäder!
Nordisk vä rldsutstä llning 2020 Nu börjar vi arbetet med en världsutställning av Nordic City Network:s medlemsstäder! Introduktion Nordic City Network har under flera år arbetat med att utforska den nordiska
Läs merCitylabs utbildningar
Citylabs utbildningar VAD ÄR CITYLAB? Citylab är ett svenskt certifieringssystem för hållbar stadsutveckling skapat Sweden Green Building Council (SGBC) och dess medlemmar. Utgångspunkten för Citylab är
Läs merLägesrapport 2013 Grön produktion odla mat och jobb i staden
Mistra Urban Futures 2014-03-28 Lägesrapport 2013 Grön produktion odla mat och jobb i staden Lägesrapport för projekt med stöd från Delegationen för Hållbara Städer Projekt nummer: 14-71-10574862 Tidigare
Läs merRedovisning och överföring av ungdomsrådet Ung Kungs medel
Tjänsteskrivelse 2014-04-15 Handläggare: Josefin Sejnelid FHN 2013.0073 Folkhälsonämnden c:\temp\jsed9j7ace.doc Redovisning och överföring av ungdomsrådet Ung Kungs medel Sammanfattning Karlskoga och Degerfors
Läs merProgram för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige
Program för medborgardialog Mandatperioden 2014 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-01-28 Tyresö kommun / 2015-12-14 2 (14) Tyresö kommun / 2015-08-12 3 (14) Innehållsförteckning 1 Medborgarnas delaktighet
Läs merShutterstock. Ann Louise Hohlfält Göteborgsplattformen Mistra Urban Futures
Shutterstock Ann Louise Hohlfält Göteborgsplattformen Mistra Urban Futures Global urbanisering Ev byt bild tilll Kisumu bild För 100 år sedan levde 8 av 10 på landsbygden. Idag bor 3 miljarder människor
Läs merTherese Brusberg Projektchef Göteborg 2021, Göteborg & Co
Therese Brusberg Projektchef Göteborg 2021, Göteborg & Co Uppdrag från kommunstyrelsen UPPDRAG START HALVTID 400 ÅR AVTRYCK 2009 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Visionsarbete
Läs merKommittédirektiv. Delegation för hållbara städer. Dir. 2011:29. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011
Kommittédirektiv Delegation för hållbara städer Dir. 2011:29 Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Sammanfattning En delegation ska verka för hållbar utveckling av städer, tätorter och bostadsområden.
Läs merPROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT
PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då
Läs merHandlingsplan för ny översiktsplan. Inriktning. Upplägg av ny översiktsplan. Strukturbild i ny översiktsplan
för ny översiktsplan Inriktning Upplägg av ny översiktsplan I maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag ikraft som betonar översiktsplanens strategiska funktion. Genom att översiktsplanen ska aktualitetsförklaras
Läs merVerksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Pia Håkansson 010-240 35 93 pia.hakansson@msb.se Noomi Egan 010 240 35 45 noomi.egan@msb.se Verksamhetsplan 2015 Kunskapsplattform ledning samhällsskydd och beredskap
Läs merRapport Projekt Affärsutveckling
Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009
Läs merTankar & Tips om vardagsutveckling
Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag
Läs merI korthet. Över 70 projekt 600 personer 500 publikationer 500 citeringar 43 doktorander
En stabil grund Plattformar i fyra länder - Göteborg och Skåne, Sverige - Sheffield-Manchester, Storbritannien - Kisumu, Kenya - Kapstaden, Sydafrika Lokala forskningsmiljöer Metodutveckling - gemensam
Läs merINFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna
INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Östergötland 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer
Läs merProcessen har haft olika faser: ideinsamling, förstudiefas, start av förverkligande och nu går jubileumsarbetet in en genomförandefas.
Manus presentation om Göteborgs 400-årsjubileum 2021 (190214): Bild 1: År 2021 fyller Göteborg 400 år. Den här presentationen beskriver kort om: - hur Göteborgs Stad har bestämt sig för att använda jubileet
Läs merÖverenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Läs merPolicy för medborgardialog för Ängelholms kommun
Policy för medborgardialog för Ängelholms kommun 2017-2019 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Policy Kommunfullmäktige Dokumentansvarig Diarienummer Senast reviderad Giltig till
Läs merPlan för ökat valdeltagande 2018
Skärholmens stadsdelsförvaltning Stadsutveckling och medborgarservice Tjänsteutlåtande Dnr 1.2.1./947-2017 Sida 1 (5) Handläggare Anette Manoti Telefon: 08-508 24 582 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Plan
Läs merDRAKAMÖLLAN NORDISKT FORUM FÖR KULTUR OCH VETENSKAP
DRAKAMÖLLAN NORDISKT FORUM FÖR KULTUR OCH VETENSKAP Drakamöllan en kraftkälla för skapande Dagens samhälle bjuder på ett överflöd av kommunikation, ett konstant brus och krav på tillgänglighet. Som kontrast
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2010/11
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla
Läs merDemokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober
Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN
VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1 Innehållsförteckning 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA... 3 1.1 VERKSAMHETSIDÉ... 3 1.2 LEDORD... 3 1.3 FYRISGÅRDENS ÖVERGRIPANDE MÅL ENLIGT STADGARNA
Läs merMetodutveckling för skapandet av lokala servicepunkter i Falu kommun
falun.se/ 2006-06-01 Metodutveckling för skapandet av lokala servicepunkter i Falu kommun Slutrapport Falun har en omfattande och en attraktiv tätortsnära landsbygd dit människor vill flytta och bo. En
Läs merStrategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap
Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024
Läs merNågra avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet.
Handlingsplan Inledning Handlingsplanen är en del i den Master Class om urbana gemenskaper, aktivism och medborgardeltagande som hållits inom Nordic City Network under hösten/vintern 2015/2016. Handlingsplanens
Läs merLär dig mer om hur man söker EU- bidrag och driver EU- projekt. Utbildningskatalog från poten3al12
Lär dig mer om hur man söker EU- bidrag och driver EU- projekt Utbildningskatalog från poten3al12 Utbildningar och kompetensutveckling på EUområdet Potential12 erbjuder utbildningar till alla aktörer som
Läs merINTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN
INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN Dokumentnamn: Internationellt program Dokumentansvarig: Tillväxt/Näringslivsservice Godkänd av: Kommunfullmäktige Version: [1.0] Dokumentdatum: 2018-03-26 KS-2017/00536-15
Läs merHot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna
Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna oss? Regional handlingsplan för Kronobergs län Dokumentation från klimatanpassningsmöte, Alvesta 14 november 2012 Seminariet är en del av Länsstyrelsens
Läs merÖverenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn
Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen
Läs merVerksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering
Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Bakgrund Regionens eller länets utveckling och tillväxt är beroende av proaktiv samverkan mellan länets offentliga aktörer, högskola och näringsliv. Detta
Läs merE-dialog. www.tidaholm.se
E-dialog Grund för (Tidaholm) att jobba med e-dialog Öka lokal demokrati Ökat engagemang och dialog Medborgare vill engagera sig Lokala mål i olika styrdokument Målområde Kommunstyrelse Lokal demokrati
Läs merTillsynsutveckling i Väst
Ansö kan öm fö rla ngning av pröjektet Tillsynsutveckling i Va st, dnr 2011-3050030 Länsstyrelsen i Västra Götalands län ansöker om förlängning av projektet Tillsynsutveckling i Väst. Nuvarande projekttid
Läs merINFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna
INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Uppsala län september 2011-mars 2012 Projektplan - 14 september 2011 som Kultur i länet, Riksteatern Uppsala län och Riksteatern enades kring Det här samarbetet
Läs merSlutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars
Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...
Läs merSLUTRAPPORT HÅLLBARA STÄDER I NORDEN Boverkets projekt nr 1413-1075/2012
1 av 10 SLUTRAPPORT HÅLLBARA STÄDER I NORDEN Boverkets projekt nr 1413-1075/2012 Innehåll Inledning 2 Villkor för stöd och hur dessa har följts 2 Hur förhåller sig resultaten till syftena med stödet? 2
Läs merProjektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning
Rapport 2015-05-19 Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning KS 2013/0967 Resultatet av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning rapporterades till projektgrupp
Läs merSlutrapport: Act Art for Tourism
Slutrapport: Act Art for Tourism 1. Projektfakta. Projektnamn: Hotspot Kölleröd 2.0. Act Art for Tourism Leaderområde: MittSkåne Projektägare: Coompanion Jordbruksverkets journalnummer 2013 4929 Kontaktperson:
Läs merK O RT V E R S I O N
KORTVERSION Sedan 2013 är Göteborgs Stads kulturprogram ett styrdokument för alla verksamheter i Göteborgs Stad. Kulturprogrammet visar hur Göteborg ska utvecklas till en ledande stad för konst, kultur
Läs merStrategi för Kristianstads kommuns internationella
STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga
Läs merSoc&kom. Åbo Akademi. Färgfabriksmetoden. och. introducerar. för visionsarbete
Soc&kom och Åbo Akademi introducerar Färgfabriksmetoden för visionsarbete Varför introducerar vi en ny metod för visionsarbete? Världen förändras och Finland med den. Kommuner slås ihop och metropoler
Läs merInformations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun
Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy 2009-09-14, 120 Kommunfullmäktige
Läs merStrategi. Luleå kommuns strategi för medborgardialog
Strategi Luleå kommuns strategi för medborgardialog 2016-2020 1 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Luleå kommuns strategi för medborgardialog Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad: Fastställd:
Läs merProjektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid.
Ansökan VG regionen mars 2010 Makt och maktlöshet nio röster från Västra Götaland Ett skrivprojekt för ny dramatik. Sammanfattning Under 2010 2011 vill Barnteaterakademin utveckla sitt uppdrag vad gäller
Läs merHandledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG
Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE
Läs merPrinciper för medborgardialog
1 2017-11-09 Principer för medborgardialog Antagen i kommunfullmäktige xx 2 1. Övergripande mål Med regelbundna medborgardialoger ska ovanåkersborna få inflytande att påverka kommunens utveckling och framtid.
Läs merDialogprocess kring den regionala utvecklingsstrategin
1 Dialogprocess kring den regionala utvecklingsstrategin Under hösten 2018 genomförs en dialogprocess med kommuner, politiker, näringsliv och civilsamhället. Processen avslutas med en dag kring regional
Läs merYttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)
YTTRANDE 1/5 Kulturdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Region Östergötland har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på EU på hemmaplan
Läs merKostnadsberäknad plan för arbetet med medborgardialog under mandatperioden
Centrala verksamheter Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE 2016-03-18 1(2) Diarienummer 130661 Landstingsfullmäktige Kostnadsberäknad plan för arbetet med medborgardialog under mandatperioden Förslag till beslut
Läs merKALLELSE. Nr Ärende Diarienummer Föredragande 1. Ekonomisk uppföljning t om oktober IFO2016/3 Lotta Holmström
KALLELSE 1(9) Tid Onsdag kl.13:15 Plats Stadshuset - Varkaus Tid för justering 2016-12-06 Plangatan 5 Föredragningslista Nr Ärende Diarienummer Föredragande 1. Ekonomisk uppföljning t om oktober IFO2016/3
Läs merInformation om nätverksaktiviteter
Information om nätverksaktiviteter Genom nätverksaktiviteterna sprider Landsbygdsnätverket information om landsbygdsprogrammet. Nätverksaktiviteterna syftar även till att underlätta metodutbyte och erfarenhetsutbyte
Läs merRiktlinjer för dialog och samverkan mellan Utrikesdepartementet samt utlandsmyndigheterna och civilsamhällesorganisationer inom utvecklingssamarbetet
Riktlinjer för dialog och samverkan mellan Utrikesdepartementet samt utlandsmyndigheterna och civilsamhällesorganisationer inom utvecklingssamarbetet Förord Syftet med dessa riktlinjer är att ge vägledning
Läs merSustainababble? Från ord till handling i stadspolitik
Sustainababble? Från ord till handling i stadspolitik We live today in an age of sustainababble, a cacophonous profusion [överflöd] of uses of the word sustainable to mean anything from environmentally
Läs merPersonalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både
Läs merTIPS OCH INSPIRATION INFÖR FÖRETAGSKONTAKTER
TIPS OCH INSPIRATION INFÖR FÖRETAGSKONTAKTER DELEGATIONEN FÖR UNGA OCH NYANLÄNDA TILL ARBETE Adress: Karlavägen 100 A, 103 33 Stockholm Telefon: 08-405 10 00 E-post: kontakt@dua.se BUDSKAP OCH KANALER
Läs merHANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS
HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en
Läs merProgramplan
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Pia Håkansson 010-240 35 93 pia.hakansson@msb.se Noomi Egan 010 240 35 45 noomi.egan@msb.se Programplan 2015-2017 Kunskapsplattform ledning samhällsskydd och beredskap
Läs merFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01
UTVECKLINGSPLAN FÖR DALS-EDS KOMMUN 2012-2015 Dals-Eds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-15, FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01 Genomstruken text föreslås att tas bort Vision för Dals-Eds kommun
Läs merÅRSKONFERENS MAJ I VÄSTERVIK
ÅRSKONFERENS 29-31 MAJ I VÄSTERVIK VÅR ORGANISATION Ett unikt non-profit nätverk för offentliga och kommersiella stadsutvecklare. Boverket Trafikverket Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Svensk Handel
Läs merUmeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV
Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Genom föreningar erbjuds nyanlända flyktingar och invandrare möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Vi vinner
Läs mer