Box 57, Köping SLUTFÖRVARSPROCESS MKB. SERO, Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation
|
|
- Patrik Nilsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SERO, Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation Box 57, Köping SERO:s yttrande och synpunkter till Mark och Miljödomstolen i Mål M vid Nacka Tingsrätt över SKB:s ansökan att att få anlägga ett slutförvar för radioaktivt avfall i anslutning till Forsmarks kärnkraftverk SLUTFÖRVARSPROCESS MKB Inledning SERO:s granskning av SKB:s förslag till slutförvar avseende 1. Lokalisering 2. Bränslelagring vid reaktor 3. Reservkraftverk 4. Transport a. Transportsystem b. Miljö och CO2 utsläpp i. Sjötransport ii. Landtransport c. Transportbehållare 5. Mellanlagring CLAB a. Aktiv kylning b. Passiv kylning 6. Inkapslingsanläggning 7. Forsmark - slutförvarsanläggning a. Barriärer i. Berg ii. Bentonit iii. Kapsel 8. Hultsfred 9. Nollalternativet 10. Lågaktivt avfall 11. Medelaktivt avfall 12. Utarmat uran 13. Alternativa slutförvarsmetoder 14. Ett framtida slutförvar 1
2 1. Lokalisering SERO har i ett brev till Regeringen den 23 april 2012 bl.a. framfört dessa synpunkter: Synpunkter på slutförvaret för använt kärnbränsle i Forsmark Närheten mellan reaktorerna och lagret för använt kärnbränsle, Pool 4 invid reaktor 4 i Fukushima har visat sig vara mycket olycklig. Erfarenheterna väntas leda till internationella rekommendationer om minimiavstånd mellan olika atomanläggningar. Det planerade svenska slutförvaret förlagt i direkt anslutning till befintliga reaktorer i Forsmark, är därför direkt olämpligt. Ett exempel på denna olämplighet är det förhållande att anläggningen i Forsmark är den enda i landet där tre reaktorer försörjs med kylvatten från en enda tilloppskanal! I många branscher utvecklas teknik och lösningar till det bättre men inom kärnkraftbranschen förefaller det att vara tvärtom i en del fall. Risken för svåra problem i reaktorerna om något skulle förhindra kylvattenflödet är uppenbart ett totalt stopp av kylvattenflödet innebär en trefaldig härdsmälta inom någon eller några timmar1 Av den anledningen hemställer SERO att regeringen omgående beslutar stoppa fortsatta planer att bygga på den plats där SKB nu ansökt om att bygga slutförvaret, och i stället ger order om att en ny plats ska tas fram på ett avstånd på minst 30 km från närmaste atomanläggning. Eftersom erfarenheterna från närförläggning i Fukushima och den stora ytan kring Tjernobyl, som belagts med radioaktivt avfall och som gör den omöjlig att använda till annan verksamhet, bör den svenska regeringen vara förutseende och undvika felinvesteringar, 2. Bränslelagring vid reaktorer. I brevet till regeringen den 23 april 2012 framförde SERO bl.a. dessa synpunkter: Granska säkerheten vid kärnreaktorernas interna lager av använt kärnbränsle När de använda bränsleelementen lyfts ur reaktortanken måste de kylas i speciella förvaringsrum, så att en del av strålningen avklingar och temperaturen sjunker. Först efter en tid har strålning och temperatur sjunkit så att bränsleelementen kan överföras till speciella behållare för transport till CLAB. Kraven på kontinuerlig kylning i kärnreaktorernas internlager av använt kärnbränsle är högre än i CLAB med mycket kortare tid till allvarliga följder vid förlorad kylning. Skulle det börja ske en överhettning av använda bränsleelement inleds en smältprocess som kan övergå i en explosion, jämför med Fukushima. Trots att det rör sig om 2
3 begränsade volymer, kan stor skada vållas och göra det närmaste området kring lagringsplatsen omöjlig att arbeta i. Trots riskerna med lagring av använt bränsle efter bränslebyte i reaktorerna ägnas säkerheten och tillgången till reservkylsystem föga uppmärksamhet och tycks inte beröras i stresstester av reaktorerna. SERO vill göra regeringen uppmärksam på, att kontroll sker av säkerhetssystemen vid förvaringen av använt kärnbränsle vid reaktorerna. Den måste vara tillräckligt omfattande, så att en olycka i form av utebliven kylning kan hanteras utan allvarliga skador. 3. Reservkraftverk Vid olyckan i Forsmark i juli 2006 var främsta orsaken att reservkraften inte startade som den skulle så att reaktorn gick helt okontrollerat under ett antal minuter. Då upptäcktes att vattnet i reaktortanken sjunkit sä att bara ett fåtal centimeter vatten täclte topparna på bränslestavarna och förhindrade att dessa började smälta. Om den okontrollerade driften fortsatt ytterligare några minuter kulle svåra bränsleskador uppstått utöver risken för radioaktiva utsläpp. För att slippa slutförvara skadat bränsle är det ytterst viktigt att reaktorerna har väl utbyggd reservkraft. Så är det tyvärr inte i dag utan E.ON begär fortsatt dispens att slippa investera i full kapacitet, vilket borde oroa SKB och regeringen Transporter Transport Transportsystem I USA sker huvuddelen av bränsletransporter på landsväg (GPS övervakade lastbilar) i motsats till Sverige där huvuddelen av bränsletransporter sker med fartyget Sigyn. Transportcylinder Sverige Inga kommentarer Transportcylinder USA - landtransport 3
4 Miljö CO2 utsläpp o Sjötransport - Sigyn Maskin Två B&W-Alpha 6S28LVO dieslar 2340 kw Bränsleförbrukning ca 0,225 kg/kwh Fart 12 knop Last 10 transportcylindrar Gängtid Simpvarp Forsmark ca 21 timmar CO2 utsläpp per gångtimma ca 1500 kg/timma CO2 Simpvarp Forsmark ca kg (Bränsle = Bunkerolja 3% Svavel) Efter 1 jan 2015? 0,1 % Svavel CO2 Simpvarp Forsmark ca kg (90% av fullast) Transportkapacitet max 10 transportkapslar/resa Bemanning 2 besättningar á 12 man o Landtransport Lastbil Bränsleförbrukning ca 4 liter/mil vid Cruising Speed ca 30 liter/tim Gångtid Simpvarp Forsmark ca 7 tim CO2 utsläpp per gångtimma ca 90 kg/tim (Miljödiesel) CO2 Simpvarp Forsmark ca 650 kg ca 520 kg** CO2 Simpvarp Forsmark ca 450 kg (Bränsle ECOPAR)* ca 360 kg** Transportkapacitet 1 2 Transportkapslar/resa Beroende på transporttillstånd 4
5 Bemanning En chaufför per transport *ECOPAR används idag i Äspölaboratoriet 1. ** Vid specifik bränslevikt 0,8 kg/liter SERO anser att nuvarande transportsystem bör ändras till landtransport med hänsyn till säkerhet och miljö CO2 utsläpp. Med GTL (ECOPAR ) som bränsle kan CO2 utsläppen reduceras med 1/3 och partiklar, cancerogena ämnen reduceras med 90%. Avgaser i miljödiesel har 60 cancerogena ämnen, blankdiesel 20, ECOPAR <10. Studien gjord vid Chalmers 1999 av Jim Olsson och Casper Pedersen mfl. 5
6 6
7 5. Mellanlagring CLAB 700 meter Enl SKB rapport R Uttag av kylvatten från havet I domen från 1998 anges som villkor att mätningar av volymen uttaget och utsläppt kylvatten från Clab ska ske med summerande mätare, samt att temperaturregistrering ska utföras på både uttaget och utsläppt kylvatten. I Clab registreras både kylvattenflöde och -temperatur kontinuerligt och noteras även manuellt en gång per dygn i en ronderingspärm /SKBdoc /. Under perioden var kylvattenuttaget till Clab (vid drift av båda pumparna) i medel ungefär 200 liter per sekund (l/s), med ett maximalt uttag på ungefär 280 l/s (Christer Ahx, SKB, pers. komm. 2009).Temperaturskillnaden mellan in- och utgående kylvatten är i genomsnitt 7 C /Lindstrand och Norén Värmeenergin i det totala kylvattenutsläppet under år 2009 motsvarade megawatttimmar (MWh) /SKBdoc /. Bränslebassängen har tre primära uppgifter Kyla bränslet för att förhindra upphettning p.g.a. radioktiv strålning Skydda arbetare och allmänhet från radioktiv strålning i bränslet och skapa en barriär för att förhindra alla typer av strålning. Förhindra olyckor relaterade till kriticitet De två första punkterna kan omfattas av en terroristattack som helt eller delvis tömmer kylbassängen på vatten. I ett scenario där vattennivån sjunker ner i närheten av bränsleelementen kommer temperaturen i bränslestacken att stiga. Temperaturen kan redan inom en timma stiga till 600 grader och orsaka kollaps av bränsleelementets zirkoniumhölje och därefter stiga till 900 7
8 grader där höljet börjar brinna. Oxidationsprocessen kan äga rum i både luft och vattenånga och är kraftigt exotermisk, vilket betyder att stora mängder värme genereras. I processen frigörs stora mängder radioaktiva partiklar samtidigt som vätgas bildas (Fukushima). Reaktion i luft Zr + O2 ZrO2 Frigjort värme = 1,2 x10 7 Joul/kg Reaktion i vattenånga Zr + 2H 2 O ZrO 2 +2H 2 Frigjort värme = 5,8 x10 6 Joul/kg 1. Förlust av kylning till bassängen resulterar i intensiv gammastrålning som kraftigt kan begränsa räddningspersonalens tillgång till ett område med flera hundra meters diameter som ger kraftiga förseningar i insatstiden. 2. Överhettning av okylt bränsle i bassängen höjer temperaturen till nivåer som vill resultera i nya radioaktiva fissionsprodukter till atmosfären på grund av avsaknad av omgivande inneslutning. 3. Vid grader ökar de kemiska reaktionerna mellan bränslets Zirkoniumhölje och vattenånga kommer att snabba upp temperaturhöjningen med förvärrad strålningsintensitet. 4. Vid dessa temperaturer startar troligen en intensiv zirkoniumrelaterad brand, som frigör fina radioaktiva partiklar i form av aerosoler från bränslestavarna kallade nuclear fleas. Dessa partiklar kan transporteras hundratals kilometer av vinden. Partiklarna kommer att förorsaka kontaminering under årtionden, vilket är väl känt i mellersta och norra Sverige efter Tjernobylhaveriet. Se Stålskyddsnytt # årgång 24 Tema Tjernobyl 20 år. 5. Under ofördelaktiga förhållanden är en nedsmältning av bränslet möjlig efter flera dagars upphettning, vilket inträffar vid temperaturer omkring 2800 grader Celsius. 6. Kollaps av det havererade utbrända bränslet kan återstarta en fissionsprocess med kraftigt ökade risker för räddnings/sanerings personal, allmänhet och omgivande miljö. 7. En okontrollerad kollaps i ett mellanlager för utbränt kärnbränsle kommer att skapa en situation som forskare aldrig tidigare analyserat eller studerat. Det beskrivna sceneriet är hämtat från Dangers of the Spent Fuel Pool of Unit 4 at Fukushima Dai-ichi. Om ett liknande scenario inträffar i CLAB befinner sig anläggningen i ett mycket utsatt läge. SSM - Uppföljning av erfarenheter från kärnkraftsolyckan i Fukushima För tryggande av kylfunktionen vid nätbortfall måste reservkraftverk med betydande kapacitet finnas tillgängligt. Den aktiva kylningen måste fungera i mer än 30 år efter sista reaktorns stängning. Under CLABs beräknade livslängd finns inga antaganden om strömförsörjning efter det att sista reaktorn stängs. Ett passivt torrlager överträffar det befintliga aktiva mellanlagret, vilket måste stängas omedelbart i sin nuvarande form för byte till torrlager. Den 25 maj förelade SSM tillståndshavarna för kärnkraftverken samt det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle (Clab), att genomföra förnyade analyser av hur tåliga anläggningarna är mot olika typer av naturfenomen. De skulle också analysera hur anläggningarna står emot långvarig förlust av elförsörjning, oberoende av orsak. I skälen för beslutet angavs att närmare detaljer om omfattning och utförande av dessa förnyade analyser och säker-hetsvärderingar framgår av den gemensamma 8
9 specifikationen för s.k. stress-tester, vilken har överenskommits mellan Europas kärnsäkerhetsmyndigheter och EU-kommissionen inom ramen för ENSREG. I ENSREG:s specifikation ingår inte analyser av bränslebassänger utanför anläggningarna. Detta ingår dock i den svenska analysen, men redovisas inte i rapporten till kommission-en. SERO synpunkter på CLAB En av slutsatserna från Fukushima haveriet är att förlusten av kylvatten i bränslebassängerna resulterade i massiva radioaktiva utsläpp. Ställer stora krav på garanterad kylkapacitet under <50 år Godkänd lagringskapacitet 8000 ton Lager 2020/2011 = 5400 ton Kylbehov 8000 ton = resteffekt 9 MW Kylbehov 2010/2011 = resteffekt 7,5 MW Bassänger För stora volymer bränsle som kräver kontinuerlig kylning Begränsning av bränslevolym till 3 x 150 ton Över 450 ton lagrat bränsle skall överföring ske till Castorcylinder Kassetter Kompaktkassetter får inte förekomma Nytt förvar för torrkassetter/castorcylindrar på plats beläget min 80 km från reaktor Strömförsörjning CLAB är beläget inom elnät sektor 4 risk för nätblackout Förlust yttre och inre reservkraft När yttre och inre reservkraft förloras tillsammans med förlust av alla andra diversifierade reservsystem postuleras följande: Förlust av alternative AC-källa (AAC, gasturbin) Ett svårt haveri inträffar. Det postuleras att alla steg ovan (1-4) felfungerar inklusive gasturbinen (AAC). Om gasturbinen felfungerar och inte kan spänningssätta säkerhetssystemen, fungerar endast batterimatade system. 9
10 10 Ett svårt haveriscenario blir följden. De konsekvenslindrande systemen kommer enigt stresstest:
11 En del av bränslet i Fukushima förvarades torrt i Dry Casks, vilka klarade katastrofen helt intakt. Detta faktum kommer troligen att innebära att USA flyttar bränsle från reaktorbassänger till Dry Casks utomhus. 11
12 12
13 CLAB:s lagringskapacitet för aktivt kylt bränsle bör omedelbart reduceras till 500 ton eller den bränslemängd som under två år levereras från i drift varande reaktorer. Typiskt Dry Cask lagringssystem I USA lagras utbränt bränsle på plats vid reaktorn i Dry Casks liknande nedanstående exempel. När bränslet kylts ner i bassängen i anslutning till reaktorn flyttas det över till den luftkylda kanistern Dry Cask. Varje kanister är designad för 24 till 72 bränsleelement. Vatten och luft avlägsnas därefter och kanistern fylls med inertgas varefter den försluts genom bultförband eller svetsning. Vissa kanistrar designas för att placeras vertikalt i robusta betong- eller stålkonstruktioner ovan mark Vissa kanistrar designas för horisontell lagring i betongbunkrar ovan jord (DRD). Varje enhet i storlek jämförbar med ett personbilsgarage. Efter mellankylning i CLAB skall bränslet lagras i torrlager (kanister - Castor cylinder) med geografisk spridning i Sverige för att sedan slutdeponeras. Enligt Alvarez et al. 2003a bör utbränt bränsle placeras i torrlager/kanistrar senast efter fem år! Torrlager kan användas tidigast efter ca ett års kylning i vatten. 13
14 SERO anser: CLAB måste av säkerhetsskäl stängas omedelbart. Lagrat bränsle överföras till torrlager. Återvinning av spillvärme Castor cylindrarna kan spridas ut och placeras i närheten av mobiltelefonmaster där spillvärmen från bränsleelementen utnyttjas för avbrottsfri drift av stationen i mer än 100 år. Elproduktion med lågtempererad ORC-teknik. ORC 6 kw 14
15 6.Inkapslingsanläggning Motiv till sökt utformning av inkapslingsanläggningen Hanteringsmetod I inkapslingsanläggningen kommer olika hanteringsmetoder att vara aktuella beroende på var anläggningen placeras. För en lokalisering intill Clab är det våt hantering i bassäng som är aktuell, medan det i en inkapslingsanläggning i Forsmark skulle vara en torr hantering. Detta för att undvika att behöva bygga en bassäng i Forsmarksanläggningen med de renings-, kyl- och avfallshanteringssystem som en bassäng medför. I det senare fallet skulle därför det använda kärnbränslet torkas i Clab innan det transporterades till inkapslingsanläggningen. Att anlägga en bassäng i inkapslingsanläggningen innebär en något större miljöpåverkan under uppförandeskedet eftersom sprängning och krossning av berg behöver genomföras i samband med anläggande av bergschakt. Borttransporter av berg medför också att antalet tunga transporter ökar under uppförandeskedet. En torr hantering av bränsle mellan Clab och en inkapslingsanläggning, oberoende av inkapslingsanläggningens lokalisering, innebär dock en utökad hantering av bränsle och därmed även något högre stråldoser till personal. Med hänvisning till ovanstående har SKB funnit att våt hantering är mer fördelaktig i inkapslingsanläggningen. Miljökonsekvensbeskrivningen utgår därför från en våt hantering av bränslet i bassäng i inkapslingsanläggningen vid Clab. Inkapslingsanläggningens läge i direkt anslutning till ett vattenkylt mellanlager är direkt olämpligt relaterat till haveririsker. 7. Forsmark slutförvarsanläggning Barriärer o Berg Grundvattnet på slutförvarsdjupet har extrem salthalt o Bentonit Bentoniten är känslig för salthaltigt vatten o Kapsel Slutförvarsmiljö i Forsmark Grundvattnet har extremt hög salthalt som kan påverka Bentonit Kopparkapsel Lokalisering av CLAB och Slutförvar Forsmark 15
16 Med nuvarande kunskap om Fukushima haveriet kan vi konstatera att minimiavståndet mellan en kärnteknisk anläggning Forsmark, OKG och CLAB/slutförvar inte får understiger minimiavståndet 20 km, för att inte omöjliggöra framtida arbete med mellanlagret CLAB och det tänkta slutförvaret i Forsmark. Vid reaktor #2 i Fukushima var högsta strålningsnivå 29 mars 2012 otroliga 72 Sievert! Denna nivå är dödlig för människan inom några minuter. Terrorhandlingar Aktualiserat av GREENPEACE intrång på Forsmark och Ringhals oktober 2012 Kan utlösas vid misstag av svensk trupp i religiöst känsliga områden eller uttryck i tal, skrift eller konst. Ställverk Ställverken är obevakade anläggningar där kärnreaktorerna ansluts till 400 kv nätet. 5. Risk Detonering av fordon lastat med Ammoniumnitrat Gasol DME (Dimetyleter) har stor sprängverkan En Volvo lastbil med liter DME utgör ett extremt hot mot ställverket (Explosion kan troligen utlösas med vanligt handeldvapen enl FOI) 16
17 6. Risk Flygplan enl 9/11 scenario Forsmark Den valda platsen ligger i ett område med historiskt hög seismisk aktivitet. Hot mot befintligt kraftverk Terroristhandling bron över kylvattenkanal Blockering av kylvattenintag Lastbil dumpas i kanalen med last av ex.vis Flis Gullfiber 17
18 Den stora händelsen under föregående år har varit den stora kärnkraftsolyckan i Japan. SERO har följt utvecklingen för att dra lärdomar av händelseförloppet. En viktig lärdom är att det visat sig mycket olämpligt att lagra använt kärnbränsle nära reaktorer, vilket gör bränslet mycket svåråtkomligt vid en reaktorolycka som leder till radioaktiva utsläpp till omgivningen. En direkt lärdom av detta är, att man kan konstatera att slutförvaret i Forsmark ligger alldeles för nära reaktorerna Då CLAB sannolikt kommer att vara i drift minst 50 år framåt och dessutom kräver utbyggnad bör man därför överväga en flyttning av hela anläggningen till en bättre lokalisering med möjlighet att utnyttja naturliga vattenflöden som avlänkas för kylning utan större insatser av yttre kraft. Tänkbara platser för detta kan vara runt Trollhättan eller Älvkarleby där det finns goda möjligheter att utnyttja de naturliga vattenflödena, dessutom är staten genom Vattenfall AB markägare i båda områdena vilket sannolikt kan underlätta en mer framtidssäker etablering av CLAB i något av dessa områden. I Trollhätteområdet är det sannolikt möjligt att utnyttja befintliga hamnresurser i Älvkarlebyområdet krävs landtransport från befintliga hamnar vid Skutskär eller Karlholmsbruk, avstånd c:a 10 km resp. c:a 15 km När det gäller slutförvaret i Forsmark bör lärdomen från Fukushima omedelbart omsättas så att byggnationen på den plats man nu tänkt sig för slutförvaret, omedelbart bör avbrytas för att undvika dyra felinvesteringar. I stället bör slutförvaret flytta till en ny plats minst 30 km eller längre bort från reaktorerna i Forsmark. SERO håller det inte heller för osannolikt att EU kommer att tillämpa lärdomen från Fukushima om faran av för täta etableringar, genom att kräva ett minimiavstånd mellan lager och reaktorer vid nyanläggningar. SERO har framfört den ståndpunkten i olika sammanhang. SERO har även granskat rapporterna från gjorda stresstester avseende reaktorer och CLAB avseende reservkraftförsörjning. Vår granskning har i första hand inriktat sig på vilken bränsletyp som används. Vi riktar vår uppmärksamhet mot bränslets innehåll av FAME (biobränslebaserade tillsatser) som lätt 18
19 skapar förutsättningar för bakterieangrepp i bränslet med slembildning som följd. Riskerna är här att bränslefiltren sätts igen vid fullast och långa gångtider. I stresstesterna nämns inte något om risker med bränslen som inte är lagringsstabila. Kopparkapsel Kapselns motståndskraft mot korrosion har inte tydligt redovisats Koppar påverkas ogynnsamt av gammastrålning Koppar påverkas av syre, svavel, väte, salt mm Alternativa kopparlegeringar har inte redovisats av typ (Cu-Cr-Zr) Möjligheten till plasmasprutning med bor enl patent WO 2007/ A2 Alternativa material till koppar redovisas inte. Ex keramer - Zirkoniumoxid FZM/K o USA Rostfritt material Alla metaller påverkas av gammastrålning och hur snabbt nedbrytningen sker är oklart. Alla åldringsförsök hittills har skett utan närvaro av gammastrålning. SERO anser att domstolen bör ålägga SKB att genomföra ett fullskaleförsök med en kopparkapsel fylld med bränsleelement på samma sätt som det är tänkt att fungera i framtiden. Kopparkapseln bakas sedan in i bentonitleran. Samtidigt kan olika delar av kopparkapseln ytbehandlas på olika sätt, bl a. med bor. En första koll av vad som skett kan ske efter 10 år och därefter vart tionde år 19
20 20
21 21
22 8. Hultsfred 22 Hultsfred som slutförvarsplats har ignorerats. Hultsfreds belägenhet >30 km från OKG och ett förvarsdjup som utgörs av sött grundvatten ger stora fördelar framför Forsmark. 9. Nollalternativet Det redovisade nollalternativet är det tillstånd som råder idag. Strålningsnivåerna som redovisas i nollalternativet är kraftigt undervärderade mot uppmätta varden i Fukushima Risk- och säkerhetsfrågor Risker vid förlängd kontrollerad drift I tidigare säkerhetsanalyser för Clab har ingående missödesanalyser genomförts. Olika scenarier som analyserats är bland annat brand, hanteringsmissöden, långvarig förlust av kylning och spädmatning av bassängerna, yttre påverkan, jordbävning och nedfallande stenblock i bassängen. Gemensamt för dessa är att konsekvenserna vid en förlängd lagring blir lägre än de som beräknats i säkerhetsredovisningen eftersom radioaktiviteten i bränslet liksom resteffekten i bränslet avklingar med tiden. En förlängd mellanlagring i Clab innebär inte några väsentliga risker för omgivningen under förutsättning att dagens höga kvalitet på drift och underhåll kan upprätthållas. Clab kan med rimligt underhåll drivas på ett säkert sätt i år och bränslets tålighet för långtidslagring är god. Om Clab skulle överges i framtiden kan det få allvarliga konsekvenser Risker vid oplanerat övergivande Då samhällsutvecklingen i ett långtidsperspektiv är osäker går det inte att utesluta att Clab vid någon tidpunkt skulle komma att överges. Vid ett oplanerat övergivande av anläggningen ökar risken främst till följd av att samtliga system sätts ur spel och att underhållet uteblir. Utsläpp av radioaktiva ämnen till luft och vatten, till följd av ett oplanerat övergivande av Clab, har beräknats för ett scenario med 60 års drift av alla de reaktorer som nu är i drift. Det innebär att beräknade nivåer är något överskattade i förhållande till det referensscenario som gäller i dag för driften av kärnkraftverken. Utsläpp av radioaktiva ämnen till luft Vattnet i lagringsbassängerna kan torrkoka till följd av avsaknad av ventilation och kylning av bränslet om anläggningen överges. Vissa radioaktiva ämnen kommer då att förångas och frigöras från bränslet för att sedan transporteras ut ur anläggningen genom självdragsventilation. Torrkokning skulle gå snabbast då bränslet har sin maximala resteffekt, vilket inträffar år Om anläggningen överges vid denna tidpunkt tar det cirka en vecka innan vattnet börjar koka och därefter tar det ytterligare tio till tolv veckor innan bassängerna är torrlagda. Atmosfäriska spridningsberäkningar har genomförts för ett oplanerat övergivande av Clab. Beräkningarna visar att dosen som en person erhåller minskar med avståndet från anläggningen och är beroende av vid vilken tidpunkt övergivandet sker. Vid ett övergivande år 2042, då bränslet har sin maximala resteffekt, kommer en person som befinner sig på en kilometers avstånd från Clab att få en dos på drygt 0,1 millisievert per timme. Detta
23 motsvarar cirka 400 millisievert per år vid vistelse utomhus under åtta timmar per dygn på denna plats under ett år. Motsvarande dos från Clab om det överges år 2085 blir 0,06 millisievert per timme, vilket motsvarar en årsdos på 160 millisievert /11-2/. Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:51) är dosgränsen för allmänheten 1 millisievert per år för den sammanlagda dosen från alla verksamheter med joniserande strålning. Vid ett sent övergivande av Clab kommer bränslet inte att torrläggas eftersom resteffekten avtagit till en nivå som är lägre än förångningen av den vattenmängd som flödar in i anläggningen då vattennivån står i nivå med bassängernas överkant. År 2800 är den uppskattade tidpunkt efter vilken torrkokning möjligen kan undvikas enligt genomförda beräkningar. Radioaktiva ämnen kommer dock att lakas ut till bassängvattnet och avgå till luften med vattenångan. Vid ett sent övergivande av Clab blir den förväntade dosen avsevärt mycket lägre än vid ett tidigt övergivande /11-2/. Utsläpp av radioaktiva ämnen till vatten Om anläggningen överges och så småningom fylls med inläckande grundvatten kan radioaktiva ämnen lakas ut i grundvattnet och spridas vidare till recipient. Spridning kan ske först när resteffekten i det lagrade bränslet är tillräckligt låg för att inte längre bidra till en tillräcklig förångning av grundvattnet för att hålla grundvattenytan i och runt anläggningen avsänkt. Detta förväntas ske SERO anser: Nollalternativet är det förhållande som råder just nu. Rådande förhållande är inte acceptabelt! I lagstiftningen om MKB läggs stor vikt vid att alternativa lösningar presenteras. När det gäller KBS3-metoden finns alternativet djupa borrhål. Tyvärr har det alternativet endast utretts översiktligt och därefter avförts som möjligt alternativ. Med hänsyn till att hela KBSmetoden kan haverera på grund av att kopparkapseln inte tycks klara gammastrålning, bör alternativet djupa borrhål utredas mer grundligt. När det gäller aktiv våt kylning i CLAB finns alternativet torr luftkylning i betongkanistrar. Den metoden testas nu med framgång utomlands. Den metoden har två stora fördelar: Kylningen sker utan insats av extern energi och lagringen kan ske under ett par århundranden utan problem, vilket ger rådrum för beslut om vidare åtgärder med bränslet. SERO yrkar att Miljödomstolen färelägger SKB att inkomma med fördjupade analyser både beträffande djupa borrhål och torr förvaring i passivt luftkylda betongkanistrar. 10 Lågaktivt avfall Tillfarten till SFR är olämpligt placerad med bro över kylvattenintaget till reaktorerna Synpunkter på slutförvar av lågaktivt avfall i Forsmark 23
24 SERO har i ett remissvar daterat den 7 december 2011 framfört att den föreslagna platsen på låg nivå nära Östersjön är högst olämplig på grund av att läckande radioaktivitet från förvaret lätt kan rinna ut i havet, liksom utbyte av havsvatten och radioktivt förorenat grundvatten. På samma sätt som med CLAB och slutförvaret skulle en reaktorolycka med utsläpp av radioaktivitet över området, göra även detta slutförvar mycket besvärligt att sköta och använda. Även för denna typ av slutförvar bör ett minimiavstånd på 30 km användas. För denna typ av förvar bör det dock vara lättare att hitta en lämplig plats. 11.Medelaktivt avfall Problemet med SFR är främst placeringen alltför nära andra kärntekniska anläggningar. För att garantera god tillgänglighet i framtiden bör framtida utbyggnad ske minst 30 km från närmsta reaktor. 12. Återtag av utarmat uran Varje kilo bränsle motsvaras av 4-5 kg utarmat uran. I framtiden kan leverantören av upparbetat uran kräva att köparen även skall ta om hand det utarmade uranet. Beredskap för ett sådant omhändertagande saknas. 13. Alternativa slutförvarsmetoder DRD DRD- metoden bör utredas vidare i kombination med kanistrar för torrlagring. Ett mellanlager baserat på Dry Casks ger en handlingsfrihet under betryggande omständigheter med avtagande strålning och värme under mer än 200 år. Roland Davidsson Styrelseledamot SERO Olof Karlsson Styrelseledamot SERO 24
Mark- och miljödomstolens mål nr: Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt. SERO Remissvar slutförvarsprocess 30 mars 2016
Mark- och miljödomstolens mål nr: 1333-11 Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt Box 1104 131 26 Nacka Strand NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: 2016-03-31 MÅLNR: M 1333-11 AKTBIL: 377 mmd.nacka@dom.se
Läs meranläggningar i ett sammanhängande system för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall M Svar: 14 februari 2017
SERO Remissvar slutförvarsprocess avseende tillstånd till anläggningar i ett sammanhängande system för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall M 1333-11 Svar: 14 februari 2017 Sammanfattning
Läs merSERO Sveriges Energiföreningars Riksorganisation Box 57 Telefon 0221-82422 e-mail. info@sero.se 731 22 KÖPING Telefax: 0221-82522 www.sero.
SVERIGES ENERGIFÖRENINGARS RIKSORGANISATION 201402 17 SKB SamradSFR@skb.se Box 250 101 24 STOCKHOLM Härmed överlämnas SERO:s remissvar på samråd om SFR under februari 2014. Enligt uppdrag för SERO Leif
Läs merRegeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm
Sidan 1 av 5 Strategienheten Anders Bergman Datum Sid 2015-01-19 Dnr 2015KS004 1 (5) Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm Underrättelse enligt 17 kap. 5 miljöbalken samt hemställan om tillåtlighetsprövning
Läs merNACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: MÅLNR: M AKTBIL: 435. Presentation MMD m
NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 Presentation MMD m INKOM: 2016-11-02 MÅLNR: M 1333-11 AKTBIL: 435 2016-11-02 1 Befintliga och planerade verksamheter i Forsmark Plats för Kärnbränsleförvaret Forsmarks kärnkraftverk
Läs merSvensk Kärnbränslehantering AB Box 250 101 24 Stockholm
1 SERO, Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation Box 57, 731 22 KÖPING Tfn 0221-824 22 E-post info. sero@koping.net www.sero.se 2010-03-04 Svensk Kärnbränslehantering AB Box 250 101 24 Stockholm SERO
Läs merKärnavfallsrådets utfrågning om systemanalys. 24 april 2008
Kärnavfallsrådets utfrågning om systemanalys 24 april 2008 Helhetsbild av slutförvarssystemet Olle Olsson Projektchef Kärnbränsleprojektet Dagens presentationer Anläggningar för slutligt omhändertagande
Läs merRemissvar från SERO på SOU 2009:88 - Kärnkraft nya reaktorer och ökat skadeståndsansvar
SERO, Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation Box 57, 731 22 Köping Tfn 0221-824 22 E-post: info@sero.se 2009-12-20 Remissvar från SERO på SOU 2009:88 - Kärnkraft nya reaktorer och ökat skadeståndsansvar
Läs merUnderlag för samråd enligt 6:e kapitlet miljöbalken för prövningen enligt miljöbalken och kärntekniklagen
Samråd november 2014 Tänd ett lager: P, R eller TR. ID 1448927 Underlag för samråd enligt 6:e kapitlet miljöbalken för prövningen enligt miljöbalken och kärntekniklagen Oskarshamn Utökad kapacitet för
Läs merSFR Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall
SFR Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall Här finns Sveriges radioaktiva driftavfall SFR, Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, var den första anläggningen i sitt slag när den togs i drift
Läs merTillståndsprövning av slutförvar för använt kärnbränsle i Sverige
Tillståndsprövning av slutförvar för använt kärnbränsle i Sverige Kärnkraft vid Bottenviken? Konferens, Skellefteå, 21 maj 2016 Johan Anderberg? Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) uppdrag Säker strålmiljö
Läs merINFORMATION till allmänheten från Svensk Kärnbränslehantering AB. Inkapsling och slutförvaring I OSKARSHAMN
INFORMATION till allmänheten från Svensk Kärnbränslehantering AB Inkapsling och slutförvaring I OSKARSHAMN UNDERLAG FÖR SAMRÅDSMÖTE DEN 5 APRIL 2005 UNDERLAG FÖR SAMRÅDSMÖTE DEN 5 APRIL 2005 Det här är
Läs merÖversiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet
Mellanlagring, inkapsling och slutförvaring av använt kärnbränsle Översiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet Svensk Kärnbränslehantering AB December 2007 Svensk Kärnbränslehantering
Läs merUtökad mellanlagring 1
Utökad mellanlagring 1 SVAFO SVAFO:s uppgift är att på ett säkert och miljömässigt ansvarsfullt sätt avveckla kärntekniska anläggningar, ta hand om kärnavfall från den tidiga svenska kärnforskningen samt
Läs merNär man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta
Faktaserien utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 E-post: analys@ksu.se Internet: www.analys.se Faktaserien
Läs merSSM:s synpunkter på Fud-program 2007
SSM:s synpunkter på Fud-program 2007 Redovisning i Östhammar 17 december 2008 Innehåll Allmänna synpunkter Förslag till komplettering Förslag till samrådsfrågor Övriga bedömningar och synpunkter Regeringsbeslut
Läs merRinghals en del av Vattenfall
Ringhals en del av Vattenfall Nordens största kraftverk 1 Ringhals - Sveriges största elfabrik 2 Ringhals + Barsebäck Barsebäck Kraft AB är dotterbolag till Ringhals AB Ägare: Vattenfall (70,4 %) och E.ON
Läs merGilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se
Gilla läget i 100 000 år... I den här broschyren har vi antagit ett filosofiskt perspektiv på hur man kan tänka kring ett slutförvar av använt kärnbränsle. Du kan läsa den rätt upp och ner och själv fundera
Läs merRivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild
Rivning av kärnkraftverk Nov 2005 Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Reparationer ger erfarenhet De svenska erfarenheterna av att helt montera ned kärntekniska
Läs merNACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: MÅLNR: M AKTBIL: 438. Presentation MMD m (Bild tillagda efter muf)
NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 Presentation MMD m INKOM: 2016-11-15 MÅLNR: M 1333-11 AKTBIL: 438 2016-11-02 (Bild 19-29 tillagda efter muf) 1 Befintliga och planerade verksamheter i Forsmark Plats för Kärnbränsleförvaret
Läs merSKI arbetar för säkerhet
Säkerheten i fokus SKI arbetar för säkerhet Arbetet med att utveckla och använda kärnkraft har pågått i mer än 50 år. Det snabbt växande industrisamhället krävde energi. Ökad boendestandard skapade ökade
Läs mer2011-12-07. Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Stora Asphällan 8 742 94 Östhammar. sfr.samrad@skb.se
2011-12-07 Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Stora Asphällan 8 742 94 Östhammar sfr.samrad@skb.se Kommentarer och frågor från Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, med anledning av
Läs merSKB har uppdraget. att ta hand om det svenska kärnavfallet
SKB har uppdraget att ta hand om det svenska kärnavfallet Att skydda män niskor och miljö I Sverige finns radioaktivt avfall. Det är SKB:s uppdrag att ta hand om detta avfall och skydda människor och miljön,
Läs merSvar till SSM på begäran om komplettering rörande kriticitet
Strålsäkerhetsmyndigheten Att: Ansi Gerhardsson 171 16 Stockholm DokumentID 1417733 Ärende Handläggare Fredrik Johansson Er referens SSM2011-2426-63 Kvalitetssäkrad av Ulrika Broman Helene Åhsberg Godkänd
Läs merSvar till SSM på begäran om tidplan för kvarstående kompletteringar av Miljökonsekvensbeskrivningen
Strålsäkerhetsmyndigheten Att: Ansi Gerhardsson 171 16 Stockholm DokumentID 1431235 Ärende Handläggare Mikael Gontier Er referens SSM2011-2426-163 Kvalitetssäkrad av Godkänd av Kommentar Sida 1(5) Datum
Läs merSammanfattning av säkerhetsutvärderingar (stresstester) av svenska kärntekniska anläggningar
Sida: 1/66 Promemoria Dokument: SSM 2010/1557-11 Datum: 2012-11-15 Samråd: Anders Hallman Författare: Lovisa Wallin Fastställd: Lars Skånberg Sammanfattning av säkerhetsutvärderingar (stresstester) av
Läs merRemissvar gällande rapporten Översyn av beredskapszoner
Sidan 1 av 5 Kommunledningsförvaltningen Datum Dnr Sid 2019-01-16 KS-2018-787 1 (5) Kommunstyrelsens arbetsutskott Remissvar gällande rapporten Översyn av beredskapszoner Östhammars kommun har mottagit
Läs merFud-program 2010: Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall
Fud-program 2010: Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall Kommentarer från Aktionsgruppen för ett atomkraftsfritt Åland och Ålands natur
Läs merHändelser från verkligheten Fukushima. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap
Händelser från verkligheten Fukushima Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Olycksförlopp Konsekvenser och åtgärder Japan Invånare: 128 miljoner. Yta: 378 000 km 2. Indelat
Läs merFORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB
FORSMARK En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB OM FORSMARK Forsmark är Sveriges yngsta kärnkraftverk som har drivits sedan 1980. Varje år producerar tre reaktorer en sjättedel av
Läs merGranskningsgruppens arbetsplan 2010
s arbetsplan 2010 Antagen av 2010-02-09 1 Förord I och med platsvalsbeslutet den 3 juni 2009 har förutsättningarna kring det planerade slutförvarssystemet i Sverige tydliggjorts för LKO-projektet. SKB:s
Läs mer92 Svar på domstolens frågor 4 och 5 (a, b) från 2 oktober
1 NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: MÅLNR: M 1333-11 AKTBIL: 789 92 Svar på domstolens frågor 4 och 5 (a, b) från 2 oktober 2 Domstolens frågor 4. I SKB:s presentation den 6 september, punkt 21 i förhandlingsordningen,
Läs merKärnavfallsrådets möte om platsval för slutförvar: SKI:s föreskrifter m.m. Näringslivets hus 4-5 juni 2008
Kärnavfallsrådets möte om platsval för slutförvar: SKI:s föreskrifter m.m. Näringslivets hus 4-5 juni 2008 Föreskrifter Drift av anläggning Presentation Långsiktig säkerhet: Barriärer och barriärfunktioner
Läs merKärnkraft och värmeböljor
Kärnkraft och värmeböljor Det här är en rapport från augusti 2018. Den kan även laddas ned som pdf (0,5 MB) Kärnkraften är generellt okänslig för vädret, men det händer att elproduktionen behöver minskas
Läs merPlats för slutförvaret är ett mycket dåligt val
1 SERO Remissvar FUD 2016 31 dec 2016 Plats för slutförvaret är ett mycket dåligt val Platsvalet i Forsmark är inte baserat på kriterierna - bästa plats - det bästa berget - den bästa metoden Forsmark
Läs merAnsökan enligt miljöbalken
Bilaga MKB Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga AH Verksamheten och de allmänna hänsynsreglerna Samrådsredogörelse Metodik för miljökonsekvensbedömning Vattenverksamhet Laxemar-Simpevarp Vattenverksamhet
Läs merFud-program 2013 2013-10-17
Fud-program 2013 1 Fud-program 2013 Kraven enligt kärntekniklagen (12 ) Den som har tillstånd [för] en kärnkraftsreaktor ska låta upprätta ett program för den allsidiga forsknings- och utvecklingsverksamhet
Läs mer45 Verksamheten Clink
45 Verksamheten Clink 2017-10-03 1 NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: 2017-10-03 MÅLNR: M 1333-11 AKTBIL: 708 Håkan Talts, civ ing Teknisk fysik och elektroteknik, beställare av Clink 2017-10-03 2 45 verksamheten
Läs merJohan Swahn, Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG
0 Prövningsprocessen för slutförvaret och Naturskyddsföreningens och MKG:s arbete Johan Swahn Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG e-post: johan.swahn@mkg.se, mobil: 070-467 37 31 Box 7005,
Läs merYttrande över SKB:s Fud-program 2013
Sida 1 av 5 Datum Vår beteckning 2013-12-16 KS2013/815-1 Ert datum Er beteckning SSM2013-4030 Tjänsteställe/handläggare LKO-projektet Rolf Persson E-post: rolf.persson@oskarshamn.se Tel: 0491-76 47 57,
Läs merSKB:s syn på behov av samordning av SKB:s mål hos mark- och miljödomstolen
1570625, (1.0 Godkänt) Reg nr Dokumenttyp Promemoria (PM) Författare 2016-12-01 Anders Ingman 1(6) SKB:s syn på behov av samordning av SKB:s mål hos mark- och miljödomstolen I målet om ansökan om tillstånd
Läs merSERO, Box 57, 731 22 Köping FUD 2010. Programmets omfattning. Remissvar från SERO på. SKB:s tvingande rapport av slutförvarsprocessen 2010
1 SERO, Box 57, 731 22 Köping Remissvar från SERO på FUD 2010 SKB:s tvingande rapport av slutförvarsprocessen 2010 Metoder för hantering och demonstration av slutförvaring av kärnavfall Programmets omfattning
Läs merAnsökan om tillstånd enligt miljöbalken komplettering juli 2016
Bilaga SFR-U K:1 Frågor och svar per remissinstans Bilaga SFR-U K:4 Motiv till förvarsdjup Bilaga SFR-U K:5 Motivering av vald utformning för 2-5BLA Bilaga SFR-U K:6 Redovisning av alternativa utformningar
Läs merOpinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle
Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under december 8 januari 9 av SKOP Lucie Riad, Regionförbundet Uppsala län,
Läs merSå fungerar kärnkraft version 2019
Så fungerar kärnkraft version 2019 Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som
Läs merNyhetsblAD nr. 2012:1
NyhetsblAD nr. 2012:1 FRÅN KÄRNAVFALLSRÅDET Den 6 mars 2012: Kärnavfallsrådet bjöd in till ett seminarium om årets kunskapslägesrapport Den 6 mars arrangerade Kärnavfallsrådet ett välbesökt seminarium
Läs merYttrande över Svensk Kärnbränslehantering AB:s ansökan om tillstånd enligt miljöbalken utbyggnad och fortsatt drift av SFR
Sida 1 av 6 Strategienheten Anna Bergsten Datum Dnr Sid 2018-02-15 KS-2015-4 1 (6) M7062-14 Nacka Tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka Strand Yttrande över Svensk Kärnbränslehantering
Läs merGilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se
Gilla läget i 100 000 år... 10 år 2003-2013 1 I den här broschyren funderar vi på ett mer filosofiskt plan på hur man kan tänka kring ett slutförvar av använt kärnbränsle. Det finns korta frågeställningar
Läs merKÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste
Om skyldigheter och ansvar vid avveckling och rivning av kärnkraftsreaktorer Drift av kärnkraftsreaktorer är kärnteknisk verksamhet som kräver tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet
Läs merInformation. från lokala säkerhetsnämnderna vid de kärntekniska anläggningarna
Information från lokala säkerhetsnämnderna vid de kärntekniska anläggningarna Lokala säkerhetsnämnden Reaktorhall O3, Oskarshamn Foto: Bildarkiv OKG Enligt svensk lag ska allmänheten ha möjlighet att få
Läs merKärnkraftsolyckan i Japan. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap
Kärnkraftsolyckan i Japan Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Olycksförlopp Konsekvenser Åtgärder Lärdomar Japan Invånare: 128 miljoner. Yta: 378 000 km 2. Indelat i
Läs merVarför drar slutförvarsprövningen ut på tiden?
Varför drar slutförvarsprövningen ut på tiden? Johan Swahn Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG e-post: johan.swahn@mkg.se, mobil: 070-467 37 31 Box 7005, 402 31 Göteborg Tel: 031-711 00 92,
Läs merMellanlagring och inkapsling
NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: 2017-10-03 MÅLNR: M 1333-11 AKTBIL: 712 Mellanlagring och inkapsling Daniel Kjellin Projektledare Clink s roll Regeringens expertmyndighet Beredande myndighet vid prövning
Läs merMellanlagring, inkapsling och slutförvaring. Preliminär MKB och vattenverksamhet. Presentationer och samrådsmöte 9 februari 2010
Mellanlagring, inkapsling och slutförvaring Preliminär MKB och vattenverksamhet Presentationer och samrådsmöte Erik Setzman Mikael Gontier Pia Ottosson 1 Avslutande samråd Samråden påbörjades år 2002 och
Läs merStudiebesök i Tyskland
YG16 Avfallsgruppen Ulrika Bäckström, Petty Bernitt Cartemo, Emma Nilsson, Katri Pajander, Niklas Bergh, Daniel Welander, Catharina Solén-Gregorsson, Olga Korneevets, Patrik Konnéus, Sofie Skoog, Rasmus
Läs merTill SSM, STOCKHOLM
SERO, Box 57, 731 22 KÖPING Till SSM, 171 16 STOCKHOLM 2013-12-30 REMISSVAR FUD 2013 Sammanfattning Slutförvarsprocessens honnörsord var i startskedet Den säkraste platsen Det säkraste berget Den säkraste
Läs merAnsökan om tillstånd enligt kärntekniklagen komplettering juli 2016
Följebrev Bilaga SFR-U K:4 Motiv till förvarsdjup Bilaga SFR-U K:5 Motivering av vald utformning för 2-5BLA Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen komplettering juli 2016 Bilaga SFR-U K:6 Redovisning
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Ulf Yngvesson Föreskrifter om ändring i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar;
Läs merUppföljning av erfarenheter från kärnkraftsolyckan i Fukushima
Delredovisning Uppföljning av erfarenheter från kärnkraftsolyckan i Fukushima 15 december 2011 2011-12-15 Dok nr: Sammanfattande bedömning SSM har granskat de stresstester som de svenska tillståndshavarna
Läs merStockholms Tingsrätt Miljödomstolen Box Stockholm
2006-06-13 Stockholms Tingsrätt Miljödomstolen Box 8307 104 20 Stockholm Miljöorganisationernas kärnavfallsgransknings, MKG:s, yttrande över Forsmarks Kraftgrupp AB:s ansökan om tillstånd enligt miljöbalken
Läs merSlutförvar. En undersökning om kunskap, information och förtroende. Strålsäkerhetsmyndigheten
Slutförvar En undersökning om kunskap, information och förtroende Metod 3543 respondenter Minst 100 per län Minst 500 i Halland, Kalmar, Uppsala Fältperiod 4 december 2013 3 januari 2014 Övergripande resultat
Läs merHur har nybyggnationen påverkats? Tekniskt perspektiv Elforsk Perspektiv på Fukushima,
Hur har nybyggnationen påverkats? Tekniskt perspektiv Elforsk Perspektiv på Fukushima, 2012-01-24 Claes Halldin Manager Nuclear Safety E.ON Kärnkraft Sverige AB, Malmö Kärnkraftreaktorer- Utveckling Antal
Läs merPROTOKOLL Handläggning i parternas utevaro. RÄTTEN Rådmannen Anders Lillienau, även protokollförare, och tekniska rådet Jan-Olof Arvidsson
1 NACKA TINGSRÄTT PROTOKOLL 2017-03-17 Handläggning i parternas utevaro Mål nr M 1333-11 Aktbilaga 508 RÄTTEN Rådmannen Anders Lillienau, även protokollförare, och tekniska rådet Jan-Olof Arvidsson SÖKANDE
Läs merKärnenergi. Kärnkraft
Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,
Läs merBeslut om ändrat datum för inlämnande av kompletteringar enligt tidigare SSM-beslut 2008/981
Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) Box 250 101 24 Stockholm Beslut Vårt datum: 2013-09-19 Er referens: 1400216 Diarienr: SSM2013-4406 Handläggare: Elisabet Höge Telefon: +46 8 799 4430 Beslut om ändrat
Läs merSvensk Kärnbränslehantering AB. Saida Laârouchi Engström
Svensk Kärnbränslehantering AB Saida Laârouchi Engström 2011-01-25 2 Vårt uppdrag Oavsett frågan om kärnkraftens framtid så finns i dag kärnavfall som måste tas om hand på kort och lång sikt för att skydda
Läs merGranskning av SKB:s säkerhetsanalyser som avser slutförvaring av använt kärnbränsle. Presentation Östhammars kommun 20/5 2019
Granskning av SKB:s säkerhetsanalyser som avser slutförvaring av använt kärnbränsle Presentation Östhammars kommun 20/5 2019 Bo Strömberg, Slutförvarsenheten, Utredare säkerhetsanalys Strålsäkerhetsmyndigheten
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav
Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav Kärnavfallsrådets seminarium om strålningsrisker Stockholm den 3 november 2015 Anders Wiebert Disposition UNSCEAR, ICRP, EU och SSM SSM:s slutförvarsföreskrifter
Läs merRinghals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag
Ringhals Nordens största kraftverk El en del av din vardag Inledning El finns överallt. Industrier, sjukhus och mycket i vår vardag kräver ständig tillgång på el. På Ringhals Nordens största kärnkraftverk
Läs merSamråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret
Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Datum: Januari mars 2004 Plats: Målgrupp: Inbjudan: Syfte: Underlag: Skriftligt samråd Regionala
Läs merInnehållsförteckning:
Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.
Läs merrelaterat till ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle
SSM:s arbete med korrosionsfrågor relaterat till ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle - Sidan 1 av 6 SSM:s arbete med korrosionsfrågor relaterat till ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle
Läs merRÄTTEN Rådmannen Magnus Hjort, tekniska rådet Jan-Olof Arvidsson samt två särskilda ledamöter (inte utsedda ännu)
NACKA TINGSRÄTT Aktbilaga 142 Mål M 7062-14 Sid 1 (7) FÖRHANDLINGSORDNING Huvudförhandling i mål om fortsatt och utökad verksamhet vid anläggningen för slutförvaring av låg- och medelaktivt avfall (SFR)
Läs merSlutförvaring av använt kärnkraftsbränsle MKG:s syn på kärnavfallsfrågan Johan Swahn, kanslichef
Slutförvaring av använt kärnkraftsbränsle MKG:s syn på kärnavfallsfrågan Johan Swahn, kanslichef 0 Box Slutförvaring 7005, 402 av 31 använt Göteborg, kärnkraftsbränsle Tel: 031-711 00 MKG:s 92, Fax: syn
Läs merFörfattningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor
Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor Miljöbalken (1998:808) - förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - förordning (1998:905)
Läs merSå fungerar kärnkraft
Så fungerar kärnkraft Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som eldas med kol,
Läs merUtfallet av stresstesterna av de svenska anläggningarna
Utfallet av stresstesterna av de svenska anläggningarna SSM Stresstester - Bakgrund Ministermöte i Bryssel Överenskommelse om stresstester, 24 mars ENSREG beslutade om omfattningen Regeringen gav SSM uppdraget
Läs merOberoende härdkylning och lite om Sveriges nationella handlingsplan
Oberoende härdkylning och lite om Sveriges nationella handlingsplan Stresstester, Nationella besök och områdesvisa Peer Review resulterade i granskningsrapporter från ENSREG En spec. togs fram för vad
Läs merForsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas.
Forsmarks historia 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. 1970 Riksdagen beslutade att omlokalisera främst av arbetsmarknadspolitiska
Läs merFukushimas påverkan i Sverige. NFO-konferens 2015-02-03
Fukushimas påverkan i Sverige NFO-konferens Om Strålsäkerhetsmyndigheten sorterar under Miljödepartementet GD Mats Persson budget cirka 400 miljoner kronor 300 anställda kontor i Solna Kenneth Broman 2014-11-26
Läs merSSM:s arbete med korrosionsfrågor relaterat till ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle
SSM:s arbete med korrosionsfrågor relaterat till ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle 2012-11-06 Stegvis prövning av slutförvaret för använt kärnbränsle SSMFS 2008:1 4 kap. 2 Tillstånd att bygga,
Läs merProgram för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall
Regeringsbeslut I:7 1 bilaga 2018-03-21 M2017/00828/Ke M2017/01689/Ke M2017/02382/Ke Miljö- och energidepartementet Adressater: se bilagan Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder
Läs mer2014-01-19. Ärendenr: NV-04556-14. Till: Naturvårdsverket registrator@naturvardsverket.se
2014-01-19 Ärendenr: NV-04556-14 Till: Naturvårdsverket registrator@naturvardsverket.se Miljöorganisationernas kärnavfallsgransknings, MKG:s, synpunkter på Plan and strategic environmental impact assessment
Läs merPrövning av hamnverksamheten i Forsmarks hamn
Prövning av hamnverksamheten i Forsmarks hamn Muntlig förberedelse i Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: 2016-09-08 MÅLNR: M 7062-14 AKTBIL: 52 9 september 2016
Läs merSamråd gällande ändrad drift vid Ringhals kärnkraftverk
Samråd gällande ändrad drift vid Ringhals kärnkraftverk 17 november 2015 Dagordning Introduktion och presentation av deltagarna Redovisning från Vattenfall - Bakgrund - Projektet - Ansökan ändringstillstånd
Läs merNACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: MÅLNR: M AKTBIL: 739
NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: 2017-10-11 MÅLNR: M 1333-11 AKTBIL: 739 Naturskyddsföreningens och MKG:s synpunkter rörande verksamheten vid uppförande och drift m.m. för kärnbränsleförvaret i Forsmark
Läs merI Äspölaboratoriet, djupt nere i det svenska urberget, pågår generalrepetitionen inför byggandet av ett slutförvar för använt kärnbränsle.
ÄSPÖ LABORATORIET I Äspölaboratoriet, djupt nere i det svenska urberget, pågår generalrepetitionen inför byggandet av ett slutförvar för använt kärnbränsle. På nästan 500 meters djup jobbar forskare och
Läs merPresentation på KASAM-seminariet KÄRNAVFALL vilka alternativ för metod och plats bör redovisas?, torsdagen den 23/2, 2006
Presentation på vilka alternativ för metod och plats bör redovisas?, torsdagen den 23/2, 2006 0 Box 7005, vilka 402 alternativ 31 Göteborg, för metod Tel: och 031-711 plats bör redovisas?, 00 92, Fax:
Läs merMiljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion
Miljöfysik Föreläsning 5 Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Energikällor Kärnkraftverk i världen Fråga Ange tre fördelar och tre nackdelar
Läs merMKB och samråd. 31 MKB-processen och genomfört samråd. 31 MKB och samråd. Översikt
2017-09-12 1 31 MKB-processen och genomfört samråd MKB och samråd 2017-09-12 2 31 MKB och samråd Erik Setzman, civilingenjör Lantmäteri, miljösamordnare SKB Översikt Varför samråd Samrådsparter Genomförda
Läs merFrågor ställda av Mark- och miljödomstolen under huvudförhandlingen om ett slutförvar för använt kärnbränsle t.o.m. 24 oktober 2017.
Frågor ställda av Mark- och miljödomstolen under huvudförhandlingen om ett slutförvar för använt kärnbränsle t.o.m. 24 oktober 2017 (mål nr M1333-11) Nedtecknade av Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning
Läs merSYNPUNKTER FRÅN MILJÖRÖRELSENS KÄRNAVFALLSSEKRETARIAT (Milkas) VID SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN AVSEENDE SLUTFÖRVARING AV ANVÄNT KÄRNBRÄNSLE M.
1 Miljörörelsens kärnavfallssekretariat, Milkas The Swedish Environmental Movement s Nuclear Waste Secretariat Pustegränd 2, 118 20 Stockholm, Sweden Tel. +46-(0)8-559 22 382. E-post: info@milkas.se www.milkas.se
Läs merHögre säkerhet i svenska kärnreaktorer
Försvarsutskottets yttrande 2010/11:FöU1y Högre säkerhet i svenska kärnreaktorer Till näringsutskottet Näringsutskottet har den 28 april 2011 beslutat att bereda bl.a. försvarsutskottet tillfälle att yttra
Läs meranläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik.
Så fungerar en Kokvattenreaktor Svenska kärntekniska anläggningar Vem sköter driften? Varje kärnkraftsanläggning har ett centralt kontrollrum. Där leds den direkta verksamheten av en skiftingenjör, som
Läs merSlutförvaring av använt kärnbränsle i Forsmark EN NATIONELL FRÅGA PÅ LOKAL NIVÅ
Slutförvaring av använt kärnbränsle i Forsmark EN NATIONELL FRÅGA PÅ LOKAL NIVÅ Bakgrund Det svenska kärnavfallet I Sverige har vi sedan 1960-talet producerat el i kärnkraftverk, vilket innebär att vi
Läs merAnsökan enligt miljöbalken komplettering III mars 2015
Bilaga K:10 Summering av inlämnade dokument, rättelser och kompletterande information i ansökan om tillstånd enligt miljöbalken Bilaga PV Platsval lokalisering av slutförvaret för använt kärnbränsle Samrådsredogörelse
Läs merFission och fusion - från reaktion till reaktor
Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion Fission, eller kärnklyvning, är en process där en tung atomkärna delas i två eller fler mindre kärnor som kallas fissionsprodukter och
Läs merDispenser för Oskarshamn 1
Dokumentstatus: Godkänt OKG Aktiebolag 572 83 Oskarshamn Beslut Vårt datum: 2018-12-19 Er referens: 2018-06907 Diarienr: SSM2018-3309 Handläggare: Martin Amft Telefon: +46 8 799 4023 Dispenser för Oskarshamn
Läs merEn övergripande naturvärdesfråga
Naturskyddsföreningens och MKG:s synpunkter rörande verksamheten vid uppförande och drift m.m. för kärnbränsleförvaret i Forsmark i mål nr M 1333-11 (kärnbränsleslutförvarsmålet) Punkt 77 Punkter En övergripande
Läs merAtt sanera radioaktiva ämnen KARL ÖSTLUND, LUNDS UNIVERSITET
Att sanera radioaktiva ämnen KARL ÖSTLUND, LUNDS UNIVERSITET Förlorade/bortglömda strålkällor Presentationen, ämnen, begrepp mm. Vad vi menar med utsläpp från kärnteknisk anläggning. Orsaker till att det
Läs mer