Box 57, Köping SLUTFÖRVARSPROCESS MKB. SERO, Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Box 57, Köping SLUTFÖRVARSPROCESS MKB. SERO, Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation"

Transkript

1 SERO, Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation Box 57, Köping SERO:s yttrande och synpunkter till Mark och Miljödomstolen i Mål M vid Nacka Tingsrätt över SKB:s ansökan att att få anlägga ett slutförvar för radioaktivt avfall i anslutning till Forsmarks kärnkraftverk SLUTFÖRVARSPROCESS MKB Inledning SERO:s granskning av SKB:s förslag till slutförvar avseende 1. Lokalisering 2. Bränslelagring vid reaktor 3. Reservkraftverk 4. Transport a. Transportsystem b. Miljö och CO2 utsläpp i. Sjötransport ii. Landtransport c. Transportbehållare 5. Mellanlagring CLAB a. Aktiv kylning b. Passiv kylning 6. Inkapslingsanläggning 7. Forsmark - slutförvarsanläggning a. Barriärer i. Berg ii. Bentonit iii. Kapsel 8. Hultsfred 9. Nollalternativet 10. Lågaktivt avfall 11. Medelaktivt avfall 12. Utarmat uran 13. Alternativa slutförvarsmetoder 14. Ett framtida slutförvar 1

2 1. Lokalisering SERO har i ett brev till Regeringen den 23 april 2012 bl.a. framfört dessa synpunkter: Synpunkter på slutförvaret för använt kärnbränsle i Forsmark Närheten mellan reaktorerna och lagret för använt kärnbränsle, Pool 4 invid reaktor 4 i Fukushima har visat sig vara mycket olycklig. Erfarenheterna väntas leda till internationella rekommendationer om minimiavstånd mellan olika atomanläggningar. Det planerade svenska slutförvaret förlagt i direkt anslutning till befintliga reaktorer i Forsmark, är därför direkt olämpligt. Ett exempel på denna olämplighet är det förhållande att anläggningen i Forsmark är den enda i landet där tre reaktorer försörjs med kylvatten från en enda tilloppskanal! I många branscher utvecklas teknik och lösningar till det bättre men inom kärnkraftbranschen förefaller det att vara tvärtom i en del fall. Risken för svåra problem i reaktorerna om något skulle förhindra kylvattenflödet är uppenbart ett totalt stopp av kylvattenflödet innebär en trefaldig härdsmälta inom någon eller några timmar1 Av den anledningen hemställer SERO att regeringen omgående beslutar stoppa fortsatta planer att bygga på den plats där SKB nu ansökt om att bygga slutförvaret, och i stället ger order om att en ny plats ska tas fram på ett avstånd på minst 30 km från närmaste atomanläggning. Eftersom erfarenheterna från närförläggning i Fukushima och den stora ytan kring Tjernobyl, som belagts med radioaktivt avfall och som gör den omöjlig att använda till annan verksamhet, bör den svenska regeringen vara förutseende och undvika felinvesteringar, 2. Bränslelagring vid reaktorer. I brevet till regeringen den 23 april 2012 framförde SERO bl.a. dessa synpunkter: Granska säkerheten vid kärnreaktorernas interna lager av använt kärnbränsle När de använda bränsleelementen lyfts ur reaktortanken måste de kylas i speciella förvaringsrum, så att en del av strålningen avklingar och temperaturen sjunker. Först efter en tid har strålning och temperatur sjunkit så att bränsleelementen kan överföras till speciella behållare för transport till CLAB. Kraven på kontinuerlig kylning i kärnreaktorernas internlager av använt kärnbränsle är högre än i CLAB med mycket kortare tid till allvarliga följder vid förlorad kylning. Skulle det börja ske en överhettning av använda bränsleelement inleds en smältprocess som kan övergå i en explosion, jämför med Fukushima. Trots att det rör sig om 2

3 begränsade volymer, kan stor skada vållas och göra det närmaste området kring lagringsplatsen omöjlig att arbeta i. Trots riskerna med lagring av använt bränsle efter bränslebyte i reaktorerna ägnas säkerheten och tillgången till reservkylsystem föga uppmärksamhet och tycks inte beröras i stresstester av reaktorerna. SERO vill göra regeringen uppmärksam på, att kontroll sker av säkerhetssystemen vid förvaringen av använt kärnbränsle vid reaktorerna. Den måste vara tillräckligt omfattande, så att en olycka i form av utebliven kylning kan hanteras utan allvarliga skador. 3. Reservkraftverk Vid olyckan i Forsmark i juli 2006 var främsta orsaken att reservkraften inte startade som den skulle så att reaktorn gick helt okontrollerat under ett antal minuter. Då upptäcktes att vattnet i reaktortanken sjunkit sä att bara ett fåtal centimeter vatten täclte topparna på bränslestavarna och förhindrade att dessa började smälta. Om den okontrollerade driften fortsatt ytterligare några minuter kulle svåra bränsleskador uppstått utöver risken för radioaktiva utsläpp. För att slippa slutförvara skadat bränsle är det ytterst viktigt att reaktorerna har väl utbyggd reservkraft. Så är det tyvärr inte i dag utan E.ON begär fortsatt dispens att slippa investera i full kapacitet, vilket borde oroa SKB och regeringen Transporter Transport Transportsystem I USA sker huvuddelen av bränsletransporter på landsväg (GPS övervakade lastbilar) i motsats till Sverige där huvuddelen av bränsletransporter sker med fartyget Sigyn. Transportcylinder Sverige Inga kommentarer Transportcylinder USA - landtransport 3

4 Miljö CO2 utsläpp o Sjötransport - Sigyn Maskin Två B&W-Alpha 6S28LVO dieslar 2340 kw Bränsleförbrukning ca 0,225 kg/kwh Fart 12 knop Last 10 transportcylindrar Gängtid Simpvarp Forsmark ca 21 timmar CO2 utsläpp per gångtimma ca 1500 kg/timma CO2 Simpvarp Forsmark ca kg (Bränsle = Bunkerolja 3% Svavel) Efter 1 jan 2015? 0,1 % Svavel CO2 Simpvarp Forsmark ca kg (90% av fullast) Transportkapacitet max 10 transportkapslar/resa Bemanning 2 besättningar á 12 man o Landtransport Lastbil Bränsleförbrukning ca 4 liter/mil vid Cruising Speed ca 30 liter/tim Gångtid Simpvarp Forsmark ca 7 tim CO2 utsläpp per gångtimma ca 90 kg/tim (Miljödiesel) CO2 Simpvarp Forsmark ca 650 kg ca 520 kg** CO2 Simpvarp Forsmark ca 450 kg (Bränsle ECOPAR)* ca 360 kg** Transportkapacitet 1 2 Transportkapslar/resa Beroende på transporttillstånd 4

5 Bemanning En chaufför per transport *ECOPAR används idag i Äspölaboratoriet 1. ** Vid specifik bränslevikt 0,8 kg/liter SERO anser att nuvarande transportsystem bör ändras till landtransport med hänsyn till säkerhet och miljö CO2 utsläpp. Med GTL (ECOPAR ) som bränsle kan CO2 utsläppen reduceras med 1/3 och partiklar, cancerogena ämnen reduceras med 90%. Avgaser i miljödiesel har 60 cancerogena ämnen, blankdiesel 20, ECOPAR <10. Studien gjord vid Chalmers 1999 av Jim Olsson och Casper Pedersen mfl. 5

6 6

7 5. Mellanlagring CLAB 700 meter Enl SKB rapport R Uttag av kylvatten från havet I domen från 1998 anges som villkor att mätningar av volymen uttaget och utsläppt kylvatten från Clab ska ske med summerande mätare, samt att temperaturregistrering ska utföras på både uttaget och utsläppt kylvatten. I Clab registreras både kylvattenflöde och -temperatur kontinuerligt och noteras även manuellt en gång per dygn i en ronderingspärm /SKBdoc /. Under perioden var kylvattenuttaget till Clab (vid drift av båda pumparna) i medel ungefär 200 liter per sekund (l/s), med ett maximalt uttag på ungefär 280 l/s (Christer Ahx, SKB, pers. komm. 2009).Temperaturskillnaden mellan in- och utgående kylvatten är i genomsnitt 7 C /Lindstrand och Norén Värmeenergin i det totala kylvattenutsläppet under år 2009 motsvarade megawatttimmar (MWh) /SKBdoc /. Bränslebassängen har tre primära uppgifter Kyla bränslet för att förhindra upphettning p.g.a. radioktiv strålning Skydda arbetare och allmänhet från radioktiv strålning i bränslet och skapa en barriär för att förhindra alla typer av strålning. Förhindra olyckor relaterade till kriticitet De två första punkterna kan omfattas av en terroristattack som helt eller delvis tömmer kylbassängen på vatten. I ett scenario där vattennivån sjunker ner i närheten av bränsleelementen kommer temperaturen i bränslestacken att stiga. Temperaturen kan redan inom en timma stiga till 600 grader och orsaka kollaps av bränsleelementets zirkoniumhölje och därefter stiga till 900 7

8 grader där höljet börjar brinna. Oxidationsprocessen kan äga rum i både luft och vattenånga och är kraftigt exotermisk, vilket betyder att stora mängder värme genereras. I processen frigörs stora mängder radioaktiva partiklar samtidigt som vätgas bildas (Fukushima). Reaktion i luft Zr + O2 ZrO2 Frigjort värme = 1,2 x10 7 Joul/kg Reaktion i vattenånga Zr + 2H 2 O ZrO 2 +2H 2 Frigjort värme = 5,8 x10 6 Joul/kg 1. Förlust av kylning till bassängen resulterar i intensiv gammastrålning som kraftigt kan begränsa räddningspersonalens tillgång till ett område med flera hundra meters diameter som ger kraftiga förseningar i insatstiden. 2. Överhettning av okylt bränsle i bassängen höjer temperaturen till nivåer som vill resultera i nya radioaktiva fissionsprodukter till atmosfären på grund av avsaknad av omgivande inneslutning. 3. Vid grader ökar de kemiska reaktionerna mellan bränslets Zirkoniumhölje och vattenånga kommer att snabba upp temperaturhöjningen med förvärrad strålningsintensitet. 4. Vid dessa temperaturer startar troligen en intensiv zirkoniumrelaterad brand, som frigör fina radioaktiva partiklar i form av aerosoler från bränslestavarna kallade nuclear fleas. Dessa partiklar kan transporteras hundratals kilometer av vinden. Partiklarna kommer att förorsaka kontaminering under årtionden, vilket är väl känt i mellersta och norra Sverige efter Tjernobylhaveriet. Se Stålskyddsnytt # årgång 24 Tema Tjernobyl 20 år. 5. Under ofördelaktiga förhållanden är en nedsmältning av bränslet möjlig efter flera dagars upphettning, vilket inträffar vid temperaturer omkring 2800 grader Celsius. 6. Kollaps av det havererade utbrända bränslet kan återstarta en fissionsprocess med kraftigt ökade risker för räddnings/sanerings personal, allmänhet och omgivande miljö. 7. En okontrollerad kollaps i ett mellanlager för utbränt kärnbränsle kommer att skapa en situation som forskare aldrig tidigare analyserat eller studerat. Det beskrivna sceneriet är hämtat från Dangers of the Spent Fuel Pool of Unit 4 at Fukushima Dai-ichi. Om ett liknande scenario inträffar i CLAB befinner sig anläggningen i ett mycket utsatt läge. SSM - Uppföljning av erfarenheter från kärnkraftsolyckan i Fukushima För tryggande av kylfunktionen vid nätbortfall måste reservkraftverk med betydande kapacitet finnas tillgängligt. Den aktiva kylningen måste fungera i mer än 30 år efter sista reaktorns stängning. Under CLABs beräknade livslängd finns inga antaganden om strömförsörjning efter det att sista reaktorn stängs. Ett passivt torrlager överträffar det befintliga aktiva mellanlagret, vilket måste stängas omedelbart i sin nuvarande form för byte till torrlager. Den 25 maj förelade SSM tillståndshavarna för kärnkraftverken samt det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle (Clab), att genomföra förnyade analyser av hur tåliga anläggningarna är mot olika typer av naturfenomen. De skulle också analysera hur anläggningarna står emot långvarig förlust av elförsörjning, oberoende av orsak. I skälen för beslutet angavs att närmare detaljer om omfattning och utförande av dessa förnyade analyser och säker-hetsvärderingar framgår av den gemensamma 8

9 specifikationen för s.k. stress-tester, vilken har överenskommits mellan Europas kärnsäkerhetsmyndigheter och EU-kommissionen inom ramen för ENSREG. I ENSREG:s specifikation ingår inte analyser av bränslebassänger utanför anläggningarna. Detta ingår dock i den svenska analysen, men redovisas inte i rapporten till kommission-en. SERO synpunkter på CLAB En av slutsatserna från Fukushima haveriet är att förlusten av kylvatten i bränslebassängerna resulterade i massiva radioaktiva utsläpp. Ställer stora krav på garanterad kylkapacitet under <50 år Godkänd lagringskapacitet 8000 ton Lager 2020/2011 = 5400 ton Kylbehov 8000 ton = resteffekt 9 MW Kylbehov 2010/2011 = resteffekt 7,5 MW Bassänger För stora volymer bränsle som kräver kontinuerlig kylning Begränsning av bränslevolym till 3 x 150 ton Över 450 ton lagrat bränsle skall överföring ske till Castorcylinder Kassetter Kompaktkassetter får inte förekomma Nytt förvar för torrkassetter/castorcylindrar på plats beläget min 80 km från reaktor Strömförsörjning CLAB är beläget inom elnät sektor 4 risk för nätblackout Förlust yttre och inre reservkraft När yttre och inre reservkraft förloras tillsammans med förlust av alla andra diversifierade reservsystem postuleras följande: Förlust av alternative AC-källa (AAC, gasturbin) Ett svårt haveri inträffar. Det postuleras att alla steg ovan (1-4) felfungerar inklusive gasturbinen (AAC). Om gasturbinen felfungerar och inte kan spänningssätta säkerhetssystemen, fungerar endast batterimatade system. 9

10 10 Ett svårt haveriscenario blir följden. De konsekvenslindrande systemen kommer enigt stresstest:

11 En del av bränslet i Fukushima förvarades torrt i Dry Casks, vilka klarade katastrofen helt intakt. Detta faktum kommer troligen att innebära att USA flyttar bränsle från reaktorbassänger till Dry Casks utomhus. 11

12 12

13 CLAB:s lagringskapacitet för aktivt kylt bränsle bör omedelbart reduceras till 500 ton eller den bränslemängd som under två år levereras från i drift varande reaktorer. Typiskt Dry Cask lagringssystem I USA lagras utbränt bränsle på plats vid reaktorn i Dry Casks liknande nedanstående exempel. När bränslet kylts ner i bassängen i anslutning till reaktorn flyttas det över till den luftkylda kanistern Dry Cask. Varje kanister är designad för 24 till 72 bränsleelement. Vatten och luft avlägsnas därefter och kanistern fylls med inertgas varefter den försluts genom bultförband eller svetsning. Vissa kanistrar designas för att placeras vertikalt i robusta betong- eller stålkonstruktioner ovan mark Vissa kanistrar designas för horisontell lagring i betongbunkrar ovan jord (DRD). Varje enhet i storlek jämförbar med ett personbilsgarage. Efter mellankylning i CLAB skall bränslet lagras i torrlager (kanister - Castor cylinder) med geografisk spridning i Sverige för att sedan slutdeponeras. Enligt Alvarez et al. 2003a bör utbränt bränsle placeras i torrlager/kanistrar senast efter fem år! Torrlager kan användas tidigast efter ca ett års kylning i vatten. 13

14 SERO anser: CLAB måste av säkerhetsskäl stängas omedelbart. Lagrat bränsle överföras till torrlager. Återvinning av spillvärme Castor cylindrarna kan spridas ut och placeras i närheten av mobiltelefonmaster där spillvärmen från bränsleelementen utnyttjas för avbrottsfri drift av stationen i mer än 100 år. Elproduktion med lågtempererad ORC-teknik. ORC 6 kw 14

15 6.Inkapslingsanläggning Motiv till sökt utformning av inkapslingsanläggningen Hanteringsmetod I inkapslingsanläggningen kommer olika hanteringsmetoder att vara aktuella beroende på var anläggningen placeras. För en lokalisering intill Clab är det våt hantering i bassäng som är aktuell, medan det i en inkapslingsanläggning i Forsmark skulle vara en torr hantering. Detta för att undvika att behöva bygga en bassäng i Forsmarksanläggningen med de renings-, kyl- och avfallshanteringssystem som en bassäng medför. I det senare fallet skulle därför det använda kärnbränslet torkas i Clab innan det transporterades till inkapslingsanläggningen. Att anlägga en bassäng i inkapslingsanläggningen innebär en något större miljöpåverkan under uppförandeskedet eftersom sprängning och krossning av berg behöver genomföras i samband med anläggande av bergschakt. Borttransporter av berg medför också att antalet tunga transporter ökar under uppförandeskedet. En torr hantering av bränsle mellan Clab och en inkapslingsanläggning, oberoende av inkapslingsanläggningens lokalisering, innebär dock en utökad hantering av bränsle och därmed även något högre stråldoser till personal. Med hänvisning till ovanstående har SKB funnit att våt hantering är mer fördelaktig i inkapslingsanläggningen. Miljökonsekvensbeskrivningen utgår därför från en våt hantering av bränslet i bassäng i inkapslingsanläggningen vid Clab. Inkapslingsanläggningens läge i direkt anslutning till ett vattenkylt mellanlager är direkt olämpligt relaterat till haveririsker. 7. Forsmark slutförvarsanläggning Barriärer o Berg Grundvattnet på slutförvarsdjupet har extrem salthalt o Bentonit Bentoniten är känslig för salthaltigt vatten o Kapsel Slutförvarsmiljö i Forsmark Grundvattnet har extremt hög salthalt som kan påverka Bentonit Kopparkapsel Lokalisering av CLAB och Slutförvar Forsmark 15

16 Med nuvarande kunskap om Fukushima haveriet kan vi konstatera att minimiavståndet mellan en kärnteknisk anläggning Forsmark, OKG och CLAB/slutförvar inte får understiger minimiavståndet 20 km, för att inte omöjliggöra framtida arbete med mellanlagret CLAB och det tänkta slutförvaret i Forsmark. Vid reaktor #2 i Fukushima var högsta strålningsnivå 29 mars 2012 otroliga 72 Sievert! Denna nivå är dödlig för människan inom några minuter. Terrorhandlingar Aktualiserat av GREENPEACE intrång på Forsmark och Ringhals oktober 2012 Kan utlösas vid misstag av svensk trupp i religiöst känsliga områden eller uttryck i tal, skrift eller konst. Ställverk Ställverken är obevakade anläggningar där kärnreaktorerna ansluts till 400 kv nätet. 5. Risk Detonering av fordon lastat med Ammoniumnitrat Gasol DME (Dimetyleter) har stor sprängverkan En Volvo lastbil med liter DME utgör ett extremt hot mot ställverket (Explosion kan troligen utlösas med vanligt handeldvapen enl FOI) 16

17 6. Risk Flygplan enl 9/11 scenario Forsmark Den valda platsen ligger i ett område med historiskt hög seismisk aktivitet. Hot mot befintligt kraftverk Terroristhandling bron över kylvattenkanal Blockering av kylvattenintag Lastbil dumpas i kanalen med last av ex.vis Flis Gullfiber 17

18 Den stora händelsen under föregående år har varit den stora kärnkraftsolyckan i Japan. SERO har följt utvecklingen för att dra lärdomar av händelseförloppet. En viktig lärdom är att det visat sig mycket olämpligt att lagra använt kärnbränsle nära reaktorer, vilket gör bränslet mycket svåråtkomligt vid en reaktorolycka som leder till radioaktiva utsläpp till omgivningen. En direkt lärdom av detta är, att man kan konstatera att slutförvaret i Forsmark ligger alldeles för nära reaktorerna Då CLAB sannolikt kommer att vara i drift minst 50 år framåt och dessutom kräver utbyggnad bör man därför överväga en flyttning av hela anläggningen till en bättre lokalisering med möjlighet att utnyttja naturliga vattenflöden som avlänkas för kylning utan större insatser av yttre kraft. Tänkbara platser för detta kan vara runt Trollhättan eller Älvkarleby där det finns goda möjligheter att utnyttja de naturliga vattenflödena, dessutom är staten genom Vattenfall AB markägare i båda områdena vilket sannolikt kan underlätta en mer framtidssäker etablering av CLAB i något av dessa områden. I Trollhätteområdet är det sannolikt möjligt att utnyttja befintliga hamnresurser i Älvkarlebyområdet krävs landtransport från befintliga hamnar vid Skutskär eller Karlholmsbruk, avstånd c:a 10 km resp. c:a 15 km När det gäller slutförvaret i Forsmark bör lärdomen från Fukushima omedelbart omsättas så att byggnationen på den plats man nu tänkt sig för slutförvaret, omedelbart bör avbrytas för att undvika dyra felinvesteringar. I stället bör slutförvaret flytta till en ny plats minst 30 km eller längre bort från reaktorerna i Forsmark. SERO håller det inte heller för osannolikt att EU kommer att tillämpa lärdomen från Fukushima om faran av för täta etableringar, genom att kräva ett minimiavstånd mellan lager och reaktorer vid nyanläggningar. SERO har framfört den ståndpunkten i olika sammanhang. SERO har även granskat rapporterna från gjorda stresstester avseende reaktorer och CLAB avseende reservkraftförsörjning. Vår granskning har i första hand inriktat sig på vilken bränsletyp som används. Vi riktar vår uppmärksamhet mot bränslets innehåll av FAME (biobränslebaserade tillsatser) som lätt 18

19 skapar förutsättningar för bakterieangrepp i bränslet med slembildning som följd. Riskerna är här att bränslefiltren sätts igen vid fullast och långa gångtider. I stresstesterna nämns inte något om risker med bränslen som inte är lagringsstabila. Kopparkapsel Kapselns motståndskraft mot korrosion har inte tydligt redovisats Koppar påverkas ogynnsamt av gammastrålning Koppar påverkas av syre, svavel, väte, salt mm Alternativa kopparlegeringar har inte redovisats av typ (Cu-Cr-Zr) Möjligheten till plasmasprutning med bor enl patent WO 2007/ A2 Alternativa material till koppar redovisas inte. Ex keramer - Zirkoniumoxid FZM/K o USA Rostfritt material Alla metaller påverkas av gammastrålning och hur snabbt nedbrytningen sker är oklart. Alla åldringsförsök hittills har skett utan närvaro av gammastrålning. SERO anser att domstolen bör ålägga SKB att genomföra ett fullskaleförsök med en kopparkapsel fylld med bränsleelement på samma sätt som det är tänkt att fungera i framtiden. Kopparkapseln bakas sedan in i bentonitleran. Samtidigt kan olika delar av kopparkapseln ytbehandlas på olika sätt, bl a. med bor. En första koll av vad som skett kan ske efter 10 år och därefter vart tionde år 19

20 20

21 21

22 8. Hultsfred 22 Hultsfred som slutförvarsplats har ignorerats. Hultsfreds belägenhet >30 km från OKG och ett förvarsdjup som utgörs av sött grundvatten ger stora fördelar framför Forsmark. 9. Nollalternativet Det redovisade nollalternativet är det tillstånd som råder idag. Strålningsnivåerna som redovisas i nollalternativet är kraftigt undervärderade mot uppmätta varden i Fukushima Risk- och säkerhetsfrågor Risker vid förlängd kontrollerad drift I tidigare säkerhetsanalyser för Clab har ingående missödesanalyser genomförts. Olika scenarier som analyserats är bland annat brand, hanteringsmissöden, långvarig förlust av kylning och spädmatning av bassängerna, yttre påverkan, jordbävning och nedfallande stenblock i bassängen. Gemensamt för dessa är att konsekvenserna vid en förlängd lagring blir lägre än de som beräknats i säkerhetsredovisningen eftersom radioaktiviteten i bränslet liksom resteffekten i bränslet avklingar med tiden. En förlängd mellanlagring i Clab innebär inte några väsentliga risker för omgivningen under förutsättning att dagens höga kvalitet på drift och underhåll kan upprätthållas. Clab kan med rimligt underhåll drivas på ett säkert sätt i år och bränslets tålighet för långtidslagring är god. Om Clab skulle överges i framtiden kan det få allvarliga konsekvenser Risker vid oplanerat övergivande Då samhällsutvecklingen i ett långtidsperspektiv är osäker går det inte att utesluta att Clab vid någon tidpunkt skulle komma att överges. Vid ett oplanerat övergivande av anläggningen ökar risken främst till följd av att samtliga system sätts ur spel och att underhållet uteblir. Utsläpp av radioaktiva ämnen till luft och vatten, till följd av ett oplanerat övergivande av Clab, har beräknats för ett scenario med 60 års drift av alla de reaktorer som nu är i drift. Det innebär att beräknade nivåer är något överskattade i förhållande till det referensscenario som gäller i dag för driften av kärnkraftverken. Utsläpp av radioaktiva ämnen till luft Vattnet i lagringsbassängerna kan torrkoka till följd av avsaknad av ventilation och kylning av bränslet om anläggningen överges. Vissa radioaktiva ämnen kommer då att förångas och frigöras från bränslet för att sedan transporteras ut ur anläggningen genom självdragsventilation. Torrkokning skulle gå snabbast då bränslet har sin maximala resteffekt, vilket inträffar år Om anläggningen överges vid denna tidpunkt tar det cirka en vecka innan vattnet börjar koka och därefter tar det ytterligare tio till tolv veckor innan bassängerna är torrlagda. Atmosfäriska spridningsberäkningar har genomförts för ett oplanerat övergivande av Clab. Beräkningarna visar att dosen som en person erhåller minskar med avståndet från anläggningen och är beroende av vid vilken tidpunkt övergivandet sker. Vid ett övergivande år 2042, då bränslet har sin maximala resteffekt, kommer en person som befinner sig på en kilometers avstånd från Clab att få en dos på drygt 0,1 millisievert per timme. Detta

23 motsvarar cirka 400 millisievert per år vid vistelse utomhus under åtta timmar per dygn på denna plats under ett år. Motsvarande dos från Clab om det överges år 2085 blir 0,06 millisievert per timme, vilket motsvarar en årsdos på 160 millisievert /11-2/. Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:51) är dosgränsen för allmänheten 1 millisievert per år för den sammanlagda dosen från alla verksamheter med joniserande strålning. Vid ett sent övergivande av Clab kommer bränslet inte att torrläggas eftersom resteffekten avtagit till en nivå som är lägre än förångningen av den vattenmängd som flödar in i anläggningen då vattennivån står i nivå med bassängernas överkant. År 2800 är den uppskattade tidpunkt efter vilken torrkokning möjligen kan undvikas enligt genomförda beräkningar. Radioaktiva ämnen kommer dock att lakas ut till bassängvattnet och avgå till luften med vattenångan. Vid ett sent övergivande av Clab blir den förväntade dosen avsevärt mycket lägre än vid ett tidigt övergivande /11-2/. Utsläpp av radioaktiva ämnen till vatten Om anläggningen överges och så småningom fylls med inläckande grundvatten kan radioaktiva ämnen lakas ut i grundvattnet och spridas vidare till recipient. Spridning kan ske först när resteffekten i det lagrade bränslet är tillräckligt låg för att inte längre bidra till en tillräcklig förångning av grundvattnet för att hålla grundvattenytan i och runt anläggningen avsänkt. Detta förväntas ske SERO anser: Nollalternativet är det förhållande som råder just nu. Rådande förhållande är inte acceptabelt! I lagstiftningen om MKB läggs stor vikt vid att alternativa lösningar presenteras. När det gäller KBS3-metoden finns alternativet djupa borrhål. Tyvärr har det alternativet endast utretts översiktligt och därefter avförts som möjligt alternativ. Med hänsyn till att hela KBSmetoden kan haverera på grund av att kopparkapseln inte tycks klara gammastrålning, bör alternativet djupa borrhål utredas mer grundligt. När det gäller aktiv våt kylning i CLAB finns alternativet torr luftkylning i betongkanistrar. Den metoden testas nu med framgång utomlands. Den metoden har två stora fördelar: Kylningen sker utan insats av extern energi och lagringen kan ske under ett par århundranden utan problem, vilket ger rådrum för beslut om vidare åtgärder med bränslet. SERO yrkar att Miljödomstolen färelägger SKB att inkomma med fördjupade analyser både beträffande djupa borrhål och torr förvaring i passivt luftkylda betongkanistrar. 10 Lågaktivt avfall Tillfarten till SFR är olämpligt placerad med bro över kylvattenintaget till reaktorerna Synpunkter på slutförvar av lågaktivt avfall i Forsmark 23

24 SERO har i ett remissvar daterat den 7 december 2011 framfört att den föreslagna platsen på låg nivå nära Östersjön är högst olämplig på grund av att läckande radioaktivitet från förvaret lätt kan rinna ut i havet, liksom utbyte av havsvatten och radioktivt förorenat grundvatten. På samma sätt som med CLAB och slutförvaret skulle en reaktorolycka med utsläpp av radioaktivitet över området, göra även detta slutförvar mycket besvärligt att sköta och använda. Även för denna typ av slutförvar bör ett minimiavstånd på 30 km användas. För denna typ av förvar bör det dock vara lättare att hitta en lämplig plats. 11.Medelaktivt avfall Problemet med SFR är främst placeringen alltför nära andra kärntekniska anläggningar. För att garantera god tillgänglighet i framtiden bör framtida utbyggnad ske minst 30 km från närmsta reaktor. 12. Återtag av utarmat uran Varje kilo bränsle motsvaras av 4-5 kg utarmat uran. I framtiden kan leverantören av upparbetat uran kräva att köparen även skall ta om hand det utarmade uranet. Beredskap för ett sådant omhändertagande saknas. 13. Alternativa slutförvarsmetoder DRD DRD- metoden bör utredas vidare i kombination med kanistrar för torrlagring. Ett mellanlager baserat på Dry Casks ger en handlingsfrihet under betryggande omständigheter med avtagande strålning och värme under mer än 200 år. Roland Davidsson Styrelseledamot SERO Olof Karlsson Styrelseledamot SERO 24

Mark- och miljödomstolens mål nr: Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt. SERO Remissvar slutförvarsprocess 30 mars 2016

Mark- och miljödomstolens mål nr: Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt. SERO Remissvar slutförvarsprocess 30 mars 2016 Mark- och miljödomstolens mål nr: 1333-11 Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt Box 1104 131 26 Nacka Strand NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: 2016-03-31 MÅLNR: M 1333-11 AKTBIL: 377 mmd.nacka@dom.se

Läs mer

anläggningar i ett sammanhängande system för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall M Svar: 14 februari 2017

anläggningar i ett sammanhängande system för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall M Svar: 14 februari 2017 SERO Remissvar slutförvarsprocess avseende tillstånd till anläggningar i ett sammanhängande system för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall M 1333-11 Svar: 14 februari 2017 Sammanfattning

Läs mer

SERO Sveriges Energiföreningars Riksorganisation Box 57 Telefon 0221-82422 e-mail. info@sero.se 731 22 KÖPING Telefax: 0221-82522 www.sero.

SERO Sveriges Energiföreningars Riksorganisation Box 57 Telefon 0221-82422 e-mail. info@sero.se 731 22 KÖPING Telefax: 0221-82522 www.sero. SVERIGES ENERGIFÖRENINGARS RIKSORGANISATION 201402 17 SKB SamradSFR@skb.se Box 250 101 24 STOCKHOLM Härmed överlämnas SERO:s remissvar på samråd om SFR under februari 2014. Enligt uppdrag för SERO Leif

Läs mer

Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm

Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm Sidan 1 av 5 Strategienheten Anders Bergman Datum Sid 2015-01-19 Dnr 2015KS004 1 (5) Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm Underrättelse enligt 17 kap. 5 miljöbalken samt hemställan om tillåtlighetsprövning

Läs mer

NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: MÅLNR: M AKTBIL: 435. Presentation MMD m

NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: MÅLNR: M AKTBIL: 435. Presentation MMD m NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 Presentation MMD m INKOM: 2016-11-02 MÅLNR: M 1333-11 AKTBIL: 435 2016-11-02 1 Befintliga och planerade verksamheter i Forsmark Plats för Kärnbränsleförvaret Forsmarks kärnkraftverk

Läs mer

Svensk Kärnbränslehantering AB Box 250 101 24 Stockholm

Svensk Kärnbränslehantering AB Box 250 101 24 Stockholm 1 SERO, Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation Box 57, 731 22 KÖPING Tfn 0221-824 22 E-post info. sero@koping.net www.sero.se 2010-03-04 Svensk Kärnbränslehantering AB Box 250 101 24 Stockholm SERO

Läs mer

Kärnavfallsrådets utfrågning om systemanalys. 24 april 2008

Kärnavfallsrådets utfrågning om systemanalys. 24 april 2008 Kärnavfallsrådets utfrågning om systemanalys 24 april 2008 Helhetsbild av slutförvarssystemet Olle Olsson Projektchef Kärnbränsleprojektet Dagens presentationer Anläggningar för slutligt omhändertagande

Läs mer

Remissvar från SERO på SOU 2009:88 - Kärnkraft nya reaktorer och ökat skadeståndsansvar

Remissvar från SERO på SOU 2009:88 - Kärnkraft nya reaktorer och ökat skadeståndsansvar SERO, Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation Box 57, 731 22 Köping Tfn 0221-824 22 E-post: info@sero.se 2009-12-20 Remissvar från SERO på SOU 2009:88 - Kärnkraft nya reaktorer och ökat skadeståndsansvar

Läs mer

SFR Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall

SFR Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall SFR Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall Här finns Sveriges radioaktiva driftavfall SFR, Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, var den första anläggningen i sitt slag när den togs i drift

Läs mer

Underlag för samråd enligt 6:e kapitlet miljöbalken för prövningen enligt miljöbalken och kärntekniklagen

Underlag för samråd enligt 6:e kapitlet miljöbalken för prövningen enligt miljöbalken och kärntekniklagen Samråd november 2014 Tänd ett lager: P, R eller TR. ID 1448927 Underlag för samråd enligt 6:e kapitlet miljöbalken för prövningen enligt miljöbalken och kärntekniklagen Oskarshamn Utökad kapacitet för

Läs mer

Översiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet

Översiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet Mellanlagring, inkapsling och slutförvaring av använt kärnbränsle Översiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet Svensk Kärnbränslehantering AB December 2007 Svensk Kärnbränslehantering

Läs mer

INFORMATION till allmänheten från Svensk Kärnbränslehantering AB. Inkapsling och slutförvaring I OSKARSHAMN

INFORMATION till allmänheten från Svensk Kärnbränslehantering AB. Inkapsling och slutförvaring I OSKARSHAMN INFORMATION till allmänheten från Svensk Kärnbränslehantering AB Inkapsling och slutförvaring I OSKARSHAMN UNDERLAG FÖR SAMRÅDSMÖTE DEN 5 APRIL 2005 UNDERLAG FÖR SAMRÅDSMÖTE DEN 5 APRIL 2005 Det här är

Läs mer

Utökad mellanlagring 1

Utökad mellanlagring 1 Utökad mellanlagring 1 SVAFO SVAFO:s uppgift är att på ett säkert och miljömässigt ansvarsfullt sätt avveckla kärntekniska anläggningar, ta hand om kärnavfall från den tidiga svenska kärnforskningen samt

Läs mer

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Rivning av kärnkraftverk Nov 2005 Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Reparationer ger erfarenhet De svenska erfarenheterna av att helt montera ned kärntekniska

Läs mer

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta Faktaserien utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 E-post: analys@ksu.se Internet: www.analys.se Faktaserien

Läs mer

SKI arbetar för säkerhet

SKI arbetar för säkerhet Säkerheten i fokus SKI arbetar för säkerhet Arbetet med att utveckla och använda kärnkraft har pågått i mer än 50 år. Det snabbt växande industrisamhället krävde energi. Ökad boendestandard skapade ökade

Läs mer

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se Gilla läget i 100 000 år... I den här broschyren har vi antagit ett filosofiskt perspektiv på hur man kan tänka kring ett slutförvar av använt kärnbränsle. Du kan läsa den rätt upp och ner och själv fundera

Läs mer

2011-12-07. Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Stora Asphällan 8 742 94 Östhammar. sfr.samrad@skb.se

2011-12-07. Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Stora Asphällan 8 742 94 Östhammar. sfr.samrad@skb.se 2011-12-07 Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Stora Asphällan 8 742 94 Östhammar sfr.samrad@skb.se Kommentarer och frågor från Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, med anledning av

Läs mer

SSM:s synpunkter på Fud-program 2007

SSM:s synpunkter på Fud-program 2007 SSM:s synpunkter på Fud-program 2007 Redovisning i Östhammar 17 december 2008 Innehåll Allmänna synpunkter Förslag till komplettering Förslag till samrådsfrågor Övriga bedömningar och synpunkter Regeringsbeslut

Läs mer

Ringhals en del av Vattenfall

Ringhals en del av Vattenfall Ringhals en del av Vattenfall Nordens största kraftverk 1 Ringhals - Sveriges största elfabrik 2 Ringhals + Barsebäck Barsebäck Kraft AB är dotterbolag till Ringhals AB Ägare: Vattenfall (70,4 %) och E.ON

Läs mer

SKB har uppdraget. att ta hand om det svenska kärnavfallet

SKB har uppdraget. att ta hand om det svenska kärnavfallet SKB har uppdraget att ta hand om det svenska kärnavfallet Att skydda män niskor och miljö I Sverige finns radioaktivt avfall. Det är SKB:s uppdrag att ta hand om detta avfall och skydda människor och miljön,

Läs mer

Svar till SSM på begäran om komplettering rörande kriticitet

Svar till SSM på begäran om komplettering rörande kriticitet Strålsäkerhetsmyndigheten Att: Ansi Gerhardsson 171 16 Stockholm DokumentID 1417733 Ärende Handläggare Fredrik Johansson Er referens SSM2011-2426-63 Kvalitetssäkrad av Ulrika Broman Helene Åhsberg Godkänd

Läs mer

Svar till SSM på begäran om tidplan för kvarstående kompletteringar av Miljökonsekvensbeskrivningen

Svar till SSM på begäran om tidplan för kvarstående kompletteringar av Miljökonsekvensbeskrivningen Strålsäkerhetsmyndigheten Att: Ansi Gerhardsson 171 16 Stockholm DokumentID 1431235 Ärende Handläggare Mikael Gontier Er referens SSM2011-2426-163 Kvalitetssäkrad av Godkänd av Kommentar Sida 1(5) Datum

Läs mer

Granskningsgruppens arbetsplan 2010

Granskningsgruppens arbetsplan 2010 s arbetsplan 2010 Antagen av 2010-02-09 1 Förord I och med platsvalsbeslutet den 3 juni 2009 har förutsättningarna kring det planerade slutförvarssystemet i Sverige tydliggjorts för LKO-projektet. SKB:s

Läs mer

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB FORSMARK En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB OM FORSMARK Forsmark är Sveriges yngsta kärnkraftverk som har drivits sedan 1980. Varje år producerar tre reaktorer en sjättedel av

Läs mer

SKB:s syn på behov av samordning av SKB:s mål hos mark- och miljödomstolen

SKB:s syn på behov av samordning av SKB:s mål hos mark- och miljödomstolen 1570625, (1.0 Godkänt) Reg nr Dokumenttyp Promemoria (PM) Författare 2016-12-01 Anders Ingman 1(6) SKB:s syn på behov av samordning av SKB:s mål hos mark- och miljödomstolen I målet om ansökan om tillstånd

Läs mer

Fud-program 2010: Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall

Fud-program 2010: Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall Fud-program 2010: Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall Kommentarer från Aktionsgruppen för ett atomkraftsfritt Åland och Ålands natur

Läs mer

Kärnavfallsrådets möte om platsval för slutförvar: SKI:s föreskrifter m.m. Näringslivets hus 4-5 juni 2008

Kärnavfallsrådets möte om platsval för slutförvar: SKI:s föreskrifter m.m. Näringslivets hus 4-5 juni 2008 Kärnavfallsrådets möte om platsval för slutförvar: SKI:s föreskrifter m.m. Näringslivets hus 4-5 juni 2008 Föreskrifter Drift av anläggning Presentation Långsiktig säkerhet: Barriärer och barriärfunktioner

Läs mer

Sammanfattning av säkerhetsutvärderingar (stresstester) av svenska kärntekniska anläggningar

Sammanfattning av säkerhetsutvärderingar (stresstester) av svenska kärntekniska anläggningar Sida: 1/66 Promemoria Dokument: SSM 2010/1557-11 Datum: 2012-11-15 Samråd: Anders Hallman Författare: Lovisa Wallin Fastställd: Lars Skånberg Sammanfattning av säkerhetsutvärderingar (stresstester) av

Läs mer

Händelser från verkligheten Fukushima. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Händelser från verkligheten Fukushima. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Händelser från verkligheten Fukushima Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Olycksförlopp Konsekvenser och åtgärder Japan Invånare: 128 miljoner. Yta: 378 000 km 2. Indelat

Läs mer

Fud-program 2013 2013-10-17

Fud-program 2013 2013-10-17 Fud-program 2013 1 Fud-program 2013 Kraven enligt kärntekniklagen (12 ) Den som har tillstånd [för] en kärnkraftsreaktor ska låta upprätta ett program för den allsidiga forsknings- och utvecklingsverksamhet

Läs mer

Johan Swahn, Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG

Johan Swahn, Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG 0 Prövningsprocessen för slutförvaret och Naturskyddsföreningens och MKG:s arbete Johan Swahn Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG e-post: johan.swahn@mkg.se, mobil: 070-467 37 31 Box 7005,

Läs mer

SERO, Box 57, 731 22 Köping FUD 2010. Programmets omfattning. Remissvar från SERO på. SKB:s tvingande rapport av slutförvarsprocessen 2010

SERO, Box 57, 731 22 Köping FUD 2010. Programmets omfattning. Remissvar från SERO på. SKB:s tvingande rapport av slutförvarsprocessen 2010 1 SERO, Box 57, 731 22 Köping Remissvar från SERO på FUD 2010 SKB:s tvingande rapport av slutförvarsprocessen 2010 Metoder för hantering och demonstration av slutförvaring av kärnavfall Programmets omfattning

Läs mer

Ansökan enligt miljöbalken

Ansökan enligt miljöbalken Bilaga MKB Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga AH Verksamheten och de allmänna hänsynsreglerna Samrådsredogörelse Metodik för miljökonsekvensbedömning Vattenverksamhet Laxemar-Simpevarp Vattenverksamhet

Läs mer

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se Gilla läget i 100 000 år... 10 år 2003-2013 1 I den här broschyren funderar vi på ett mer filosofiskt plan på hur man kan tänka kring ett slutförvar av använt kärnbränsle. Det finns korta frågeställningar

Läs mer

NyhetsblAD nr. 2012:1

NyhetsblAD nr. 2012:1 NyhetsblAD nr. 2012:1 FRÅN KÄRNAVFALLSRÅDET Den 6 mars 2012: Kärnavfallsrådet bjöd in till ett seminarium om årets kunskapslägesrapport Den 6 mars arrangerade Kärnavfallsrådet ett välbesökt seminarium

Läs mer

PROTOKOLL Handläggning i parternas utevaro. RÄTTEN Rådmannen Anders Lillienau, även protokollförare, och tekniska rådet Jan-Olof Arvidsson

PROTOKOLL Handläggning i parternas utevaro. RÄTTEN Rådmannen Anders Lillienau, även protokollförare, och tekniska rådet Jan-Olof Arvidsson 1 NACKA TINGSRÄTT PROTOKOLL 2017-03-17 Handläggning i parternas utevaro Mål nr M 1333-11 Aktbilaga 508 RÄTTEN Rådmannen Anders Lillienau, även protokollförare, och tekniska rådet Jan-Olof Arvidsson SÖKANDE

Läs mer

Information. från lokala säkerhetsnämnderna vid de kärntekniska anläggningarna

Information. från lokala säkerhetsnämnderna vid de kärntekniska anläggningarna Information från lokala säkerhetsnämnderna vid de kärntekniska anläggningarna Lokala säkerhetsnämnden Reaktorhall O3, Oskarshamn Foto: Bildarkiv OKG Enligt svensk lag ska allmänheten ha möjlighet att få

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under december 8 januari 9 av SKOP Lucie Riad, Regionförbundet Uppsala län,

Läs mer

Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen komplettering juli 2016

Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen komplettering juli 2016 Följebrev Bilaga SFR-U K:4 Motiv till förvarsdjup Bilaga SFR-U K:5 Motivering av vald utformning för 2-5BLA Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen komplettering juli 2016 Bilaga SFR-U K:6 Redovisning

Läs mer

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste Om skyldigheter och ansvar vid avveckling och rivning av kärnkraftsreaktorer Drift av kärnkraftsreaktorer är kärnteknisk verksamhet som kräver tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

Läs mer

Kärnkraftsolyckan i Japan. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Kärnkraftsolyckan i Japan. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Kärnkraftsolyckan i Japan Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Olycksförlopp Konsekvenser Åtgärder Lärdomar Japan Invånare: 128 miljoner. Yta: 378 000 km 2. Indelat i

Läs mer

Beslut om ändrat datum för inlämnande av kompletteringar enligt tidigare SSM-beslut 2008/981

Beslut om ändrat datum för inlämnande av kompletteringar enligt tidigare SSM-beslut 2008/981 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) Box 250 101 24 Stockholm Beslut Vårt datum: 2013-09-19 Er referens: 1400216 Diarienr: SSM2013-4406 Handläggare: Elisabet Höge Telefon: +46 8 799 4430 Beslut om ändrat

Läs mer

Stockholms Tingsrätt Miljödomstolen Box Stockholm

Stockholms Tingsrätt Miljödomstolen Box Stockholm 2006-06-13 Stockholms Tingsrätt Miljödomstolen Box 8307 104 20 Stockholm Miljöorganisationernas kärnavfallsgransknings, MKG:s, yttrande över Forsmarks Kraftgrupp AB:s ansökan om tillstånd enligt miljöbalken

Läs mer

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag Ringhals Nordens största kraftverk El en del av din vardag Inledning El finns överallt. Industrier, sjukhus och mycket i vår vardag kräver ständig tillgång på el. På Ringhals Nordens största kärnkraftverk

Läs mer

Svensk Kärnbränslehantering AB. Saida Laârouchi Engström

Svensk Kärnbränslehantering AB. Saida Laârouchi Engström Svensk Kärnbränslehantering AB Saida Laârouchi Engström 2011-01-25 2 Vårt uppdrag Oavsett frågan om kärnkraftens framtid så finns i dag kärnavfall som måste tas om hand på kort och lång sikt för att skydda

Läs mer

Hur har nybyggnationen påverkats? Tekniskt perspektiv Elforsk Perspektiv på Fukushima,

Hur har nybyggnationen påverkats? Tekniskt perspektiv Elforsk Perspektiv på Fukushima, Hur har nybyggnationen påverkats? Tekniskt perspektiv Elforsk Perspektiv på Fukushima, 2012-01-24 Claes Halldin Manager Nuclear Safety E.ON Kärnkraft Sverige AB, Malmö Kärnkraftreaktorer- Utveckling Antal

Läs mer

Uppföljning av erfarenheter från kärnkraftsolyckan i Fukushima

Uppföljning av erfarenheter från kärnkraftsolyckan i Fukushima Delredovisning Uppföljning av erfarenheter från kärnkraftsolyckan i Fukushima 15 december 2011 2011-12-15 Dok nr: Sammanfattande bedömning SSM har granskat de stresstester som de svenska tillståndshavarna

Läs mer

Utfallet av stresstesterna av de svenska anläggningarna

Utfallet av stresstesterna av de svenska anläggningarna Utfallet av stresstesterna av de svenska anläggningarna SSM Stresstester - Bakgrund Ministermöte i Bryssel Överenskommelse om stresstester, 24 mars ENSREG beslutade om omfattningen Regeringen gav SSM uppdraget

Läs mer

Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret

Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Datum: Januari mars 2004 Plats: Målgrupp: Inbjudan: Syfte: Underlag: Skriftligt samråd Regionala

Läs mer

MKB och samråd. 31 MKB-processen och genomfört samråd. 31 MKB och samråd. Översikt

MKB och samråd. 31 MKB-processen och genomfört samråd. 31 MKB och samråd. Översikt 2017-09-12 1 31 MKB-processen och genomfört samråd MKB och samråd 2017-09-12 2 31 MKB och samråd Erik Setzman, civilingenjör Lantmäteri, miljösamordnare SKB Översikt Varför samråd Samrådsparter Genomförda

Läs mer

Fukushimas påverkan i Sverige. NFO-konferens 2015-02-03

Fukushimas påverkan i Sverige. NFO-konferens 2015-02-03 Fukushimas påverkan i Sverige NFO-konferens Om Strålsäkerhetsmyndigheten sorterar under Miljödepartementet GD Mats Persson budget cirka 400 miljoner kronor 300 anställda kontor i Solna Kenneth Broman 2014-11-26

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

I Äspölaboratoriet, djupt nere i det svenska urberget, pågår generalrepetitionen inför byggandet av ett slutförvar för använt kärnbränsle.

I Äspölaboratoriet, djupt nere i det svenska urberget, pågår generalrepetitionen inför byggandet av ett slutförvar för använt kärnbränsle. ÄSPÖ LABORATORIET I Äspölaboratoriet, djupt nere i det svenska urberget, pågår generalrepetitionen inför byggandet av ett slutförvar för använt kärnbränsle. På nästan 500 meters djup jobbar forskare och

Läs mer

Samråd gällande ändrad drift vid Ringhals kärnkraftverk

Samråd gällande ändrad drift vid Ringhals kärnkraftverk Samråd gällande ändrad drift vid Ringhals kärnkraftverk 17 november 2015 Dagordning Introduktion och presentation av deltagarna Redovisning från Vattenfall - Bakgrund - Projektet - Ansökan ändringstillstånd

Läs mer

Högre säkerhet i svenska kärnreaktorer

Högre säkerhet i svenska kärnreaktorer Försvarsutskottets yttrande 2010/11:FöU1y Högre säkerhet i svenska kärnreaktorer Till näringsutskottet Näringsutskottet har den 28 april 2011 beslutat att bereda bl.a. försvarsutskottet tillfälle att yttra

Läs mer

Presentation på KASAM-seminariet KÄRNAVFALL vilka alternativ för metod och plats bör redovisas?, torsdagen den 23/2, 2006

Presentation på KASAM-seminariet KÄRNAVFALL vilka alternativ för metod och plats bör redovisas?, torsdagen den 23/2, 2006 Presentation på vilka alternativ för metod och plats bör redovisas?, torsdagen den 23/2, 2006 0 Box 7005, vilka 402 alternativ 31 Göteborg, för metod Tel: och 031-711 plats bör redovisas?, 00 92, Fax:

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav Kärnavfallsrådets seminarium om strålningsrisker Stockholm den 3 november 2015 Anders Wiebert Disposition UNSCEAR, ICRP, EU och SSM SSM:s slutförvarsföreskrifter

Läs mer

Så fungerar kärnkraft

Så fungerar kärnkraft Så fungerar kärnkraft Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som eldas med kol,

Läs mer

relaterat till ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle

relaterat till ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle SSM:s arbete med korrosionsfrågor relaterat till ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle - Sidan 1 av 6 SSM:s arbete med korrosionsfrågor relaterat till ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle

Läs mer

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik.

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik. Så fungerar en Kokvattenreaktor Svenska kärntekniska anläggningar Vem sköter driften? Varje kärnkraftsanläggning har ett centralt kontrollrum. Där leds den direkta verksamheten av en skiftingenjör, som

Läs mer

Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor

Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor Miljöbalken (1998:808) - förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - förordning (1998:905)

Läs mer

SSM:s arbete med korrosionsfrågor relaterat till ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle

SSM:s arbete med korrosionsfrågor relaterat till ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle SSM:s arbete med korrosionsfrågor relaterat till ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle 2012-11-06 Stegvis prövning av slutförvaret för använt kärnbränsle SSMFS 2008:1 4 kap. 2 Tillstånd att bygga,

Läs mer

2014-01-19. Ärendenr: NV-04556-14. Till: Naturvårdsverket registrator@naturvardsverket.se

2014-01-19. Ärendenr: NV-04556-14. Till: Naturvårdsverket registrator@naturvardsverket.se 2014-01-19 Ärendenr: NV-04556-14 Till: Naturvårdsverket registrator@naturvardsverket.se Miljöorganisationernas kärnavfallsgransknings, MKG:s, synpunkter på Plan and strategic environmental impact assessment

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Miljöfysik Föreläsning 5 Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Energikällor Kärnkraftverk i världen Fråga Ange tre fördelar och tre nackdelar

Läs mer

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas.

Forsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. Forsmarks historia 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. 1970 Riksdagen beslutade att omlokalisera främst av arbetsmarknadspolitiska

Läs mer

Införande av en sluten bränslecykel i Sverige

Införande av en sluten bränslecykel i Sverige Införande av en sluten bränslecykel i Sverige LWR U+TRU+FP U+Pu FP Janne Wallenius & Jitka Zakova U+TRU U+TRU+FP KTH Gen-IV Bakgrund Med fjärde generationens kärnkraftssystem blir det möjligt att 1) Genom

Läs mer

Till: Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt Mål nr M Box Nacka strand

Till: Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt Mål nr M Box Nacka strand NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 YTTRANDE 2017-10-23 INKOM: 2017-10-23 MÅLNR: M 1333-11 AKTBIL: 797 Till: Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt Mål nr M 1333-13 Box 1104 131 26 Nacka strand mmd.nacka.avdelning4@dom.se

Läs mer

Fission och fusion - från reaktion till reaktor

Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion Fission, eller kärnklyvning, är en process där en tung atomkärna delas i två eller fler mindre kärnor som kallas fissionsprodukter och

Läs mer

Lokala säkerhetsnämnden vid Oskarshamns kärnkraftverk. informerar

Lokala säkerhetsnämnden vid Oskarshamns kärnkraftverk. informerar Lokala säkerhetsnämnden vid s kärnkraftverk informerar Lokala säkerhetsnämnden På Simpevarpshalvön norr om ligger sverket, som drivs av OKG Aktiebolag. Verkets tre kärnkraftsaggregat producerar en tiondel

Läs mer

Synpunkter på mål nr M (OKG AB:s ansökan om tillstånd till verksamheten vid Oskarshamns kärnkraftverk)

Synpunkter på mål nr M (OKG AB:s ansökan om tillstånd till verksamheten vid Oskarshamns kärnkraftverk) 2006-02-02 Till: Växjö Tingsrätt Miljödomstolen, rotel 10 Box 81 351 03 Växjö Synpunkter på mål nr M3171-04 (OKG AB:s ansökan om tillstånd till verksamheten vid Oskarshamns kärnkraftverk) Miljöorganisationernas

Läs mer

Material- och persontransporter till och från slutförvarsanläggningen

Material- och persontransporter till och från slutförvarsanläggningen Material- och persontransporter till och från slutförvarsanläggningen Bakgrund Projektering behövde ett sammanhållen redovisning av transporter till och från anläggningen samt en redovisning över möjligheter

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om ändring av kärnenergiförordningen I enlighet med statsrådets beslut upphävs i kärnenergiförordningen (161/1988) 10 1 punkten och 144, sådana de lyder i förordning 732/2008, ändras

Läs mer

PROTOKOLL Handläggning i parternas utevaro. RÄTTEN Rådmannen Anders Lillienau, även protokollförare, och tekniska rådet Jan-Olof Arvidsson

PROTOKOLL Handläggning i parternas utevaro. RÄTTEN Rådmannen Anders Lillienau, även protokollförare, och tekniska rådet Jan-Olof Arvidsson 1 NACKA TINGSRÄTT PROTOKOLL 2016-11-22 Handläggning i parternas utevaro Aktbilaga 441 Mål nr M 1333-11 RÄTTEN Rådmannen Anders Lillienau, även protokollförare, och tekniska rådet Jan-Olof Arvidsson SÖKANDE

Läs mer

R-06-62. Förlängd lagring i Clab. Michael Pettersson, Bertil Grundfelt Kemakta Konsult AB. Augusti 2006

R-06-62. Förlängd lagring i Clab. Michael Pettersson, Bertil Grundfelt Kemakta Konsult AB. Augusti 2006 R-06-62 Förlängd lagring i Clab Michael Pettersson, Bertil Grundfelt Kemakta Konsult AB Augusti 2006 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102 40 Stockholm

Läs mer

Äspölaboratoriet. En unik plats för experiment och forskning

Äspölaboratoriet. En unik plats för experiment och forskning Äspölaboratoriet En unik plats för experiment och forskning Berget i Äspölaboratoriet är ett tämligen vanligt granitiskt berg med både täta och vattenförande partier. Vi har djup kunskap om bergets egenskaper

Läs mer

Säkerheten vid kärnkraftverket

Säkerheten vid kärnkraftverket Säkerheten vid kärnkraftverket Målet för säkerhetsarbetet är att skydda personalen och att förhindra att radioaktiva ämnen kommer utanför anläggningen. I ett kärnkraftverk skapas många radioaktiva ämnen

Läs mer

Forum för prövning av slutförvaringssystem för använt kärnbränsle eller kärnavfall

Forum för prövning av slutförvaringssystem för använt kärnbränsle eller kärnavfall Lagrådsremiss Forum för prövning av slutförvaringssystem för använt kärnbränsle eller kärnavfall Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 30 oktober 2008 Andreas Carlgren Egon Abresparr

Läs mer

Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret

Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Datum: Januari mars 2004 Plats: Målgrupp: Inbjudan: Syfte: Underlag: Skriftligt samråd Regionala

Läs mer

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

NyhetsblAD nr. 2012:2

NyhetsblAD nr. 2012:2 NyhetsblAD nr. 2012:2 FRÅN KÄRNAVFALLSRÅDET Den 28 mars: Kärnavfallsrådet arrangerade ett seminarium om avveckling och rivning på Studsvik Nuclear AB Den 28 mars arrangerade Kärnavfallsrådet ett seminarium

Läs mer

Fud-program 2007 Remissvar - SERO

Fud-program 2007 Remissvar - SERO Fud-program 2007 Remissvar - SERO 11.5 Förslutningslinjen Förslutningslinjen omfattar återfyllning och pluggning av alla andra utrymmen än deponeringstunnlarna såsom stamtunnlar, transporttunnlar, centralområde

Läs mer

Remiss: Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s slutförvarsansökan

Remiss: Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s slutförvarsansökan Datum: 2014-04-28 Diarienr: SSM2014-1683 Remiss: Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s slutförvarsansökan Ni bereds härmed möjlighet att yttra er över Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) slutförvarsansökan

Läs mer

Johann Helgason Dreamstime.com. Kärnavfall - ett ansvar över generationsgränser

Johann Helgason Dreamstime.com. Kärnavfall - ett ansvar över generationsgränser Johann Helgason Dreamstime.com Kärnavfall - ett ansvar över generationsgränser Kärnavfall avger farlig strålning i 100 000 år Kärnavfall ska hanteras på ett sätt som inte pålägger framtida generationer

Läs mer

SKB:s övergripande tidsplan 2012-11-13. Kärnbränsleprogrammet. Lomaprogrammet 2012-11-13. Kärnbränsleförvaret

SKB:s övergripande tidsplan 2012-11-13. Kärnbränsleprogrammet. Lomaprogrammet 2012-11-13. Kärnbränsleförvaret Tillståndsprövning och tidsplaner SKB:s övergripande tidsplan Kärnbränsleprogrammet Fud Fud Fud Fud Fud Fud Kärnbränsleförvaret Tillståndsprövning i Uppförande och driftssättning i Dift Drift Projektering,

Läs mer

Ansökningarnas struktur

Ansökningarnas struktur MKB Pia Ottosson 1 Ansökningarnas struktur KÄRNTEKNIKLAGEN (KTL) Toppdokument MILJÖBALKEN (MB) Toppdokument Huvudrapport Långsiktig säkerhet GEMENSAMMA BILAGOR Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Samrådsredogörelse

Läs mer

Underlag för samråd enligt miljöbalken

Underlag för samråd enligt miljöbalken Underlag för samråd enligt miljöbalken Anläggning för produktion av biogas genom förgasning av biobränsle i Malmö samt uttag av kylvatten från Öresund Komplettering av tidigare samråd, tillkommande anläggningsdel

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

SKRIVELSE Eventuella frågor besvaras av rådman Anders Lillienau,

SKRIVELSE Eventuella frågor besvaras av rådman Anders Lillienau, NACKA TINGSRÄTT SKRIVELSE 2016-11-22 Aktbilaga 442 Mål nr M 1333-11 Avdelning 4 Anges vid kontakt med domstolen Svensk Kärnbränslehantering AB angående tillstånd till anläggningar i ett sammanhängande

Läs mer

Yttrande till Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt angående kompletteringar av ansökan enligt miljöbalken om utökad verksamhet vid SFR

Yttrande till Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt angående kompletteringar av ansökan enligt miljöbalken om utökad verksamhet vid SFR Nacka Tingsrätt, Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka Strand Beslut om yttrande Vårt datum: 2015-12-16 Er referens: Mål nr M 7062-14 Avd. 3 Diarienr: SSM2015-656 Handläggare: Georg Lindgren Telefon:

Läs mer

Ringhals 1-4: Redovisning av åtgärdsplan enligt SSM beslut SSM2011-2065-15

Ringhals 1-4: Redovisning av åtgärdsplan enligt SSM beslut SSM2011-2065-15 Vår referens 2204434 Vår handläggare Jegebäck Matts PRR34L Reinsjö Magnus PRRC Er referens SSM2011 2065 15 Vårt datum 2012 09 11 Ert datum 2012 04 26 Strålsäkerhetsmyndigheten 171 16 STOCKHOLM STRÅLSÄKERHETS

Läs mer

Studsvik Nuclear AB:s anläggningar. Erik Slunga 2015-05-22

Studsvik Nuclear AB:s anläggningar. Erik Slunga 2015-05-22 Studsvik Nuclear AB:s anläggningar Erik Slunga 2015-05-22 Studsvikkoncernen i korthet En ledande leverantör av tjänster till den internationella kärnkraftsindustrin. Mer än 60 års erfarenhet av kärnteknik

Läs mer

2013-12-04. Strålsäkerhetsmyndigheten Solna Strandväg 96 171 16 STOCKHOLM

2013-12-04. Strålsäkerhetsmyndigheten Solna Strandväg 96 171 16 STOCKHOLM 2013-12-04 Strålsäkerhetsmyndigheten Solna Strandväg 96 171 16 STOCKHOLM Yttrande över Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) Fud-program 2013. Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder

Läs mer

SERO.s yttrande över förslag till höjd kärnavfallavgift

SERO.s yttrande över förslag till höjd kärnavfallavgift SVERIGES ENERGIFÖRENINGARS RIKSORGANISATION FÖRENINGEN FÖR FÖRNYBAR ENERGI Med sektioner för D VAnENKRAFT D BIOENERGI D VÄTGAS D VINDKRAFT SOLENERGI D ENERGIEFFEKTIVISERING D BISTÅND D UNGDOM FORDON 20121125

Läs mer

Säker slutförvaring av det högaktiva kärnavfallet hur går vi från forskning/teknikutveckling till industriell tillämpning

Säker slutförvaring av det högaktiva kärnavfallet hur går vi från forskning/teknikutveckling till industriell tillämpning Säker slutförvaring av det högaktiva kärnavfallet hur går vi från forskning/teknikutveckling till industriell tillämpning IVA, torsdagen den 2 april 2009 Claes Thegerström Svensk Kärnbränslehantering AB

Läs mer

2008-11-07. Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Box 5864 102 40 Stockholm. Sofie Tunbrant@skb.se

2008-11-07. Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Box 5864 102 40 Stockholm. Sofie Tunbrant@skb.se 2008-11-07 Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Box 5864 102 40 Stockholm Sofie Tunbrant@skb.se Kommentarer och frågor från Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, med anledning av kärnkraftsindustrins

Läs mer

Måndagen den 14:e november anordnade kärnavfallsbolaget Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) ett möte i Alunda.

Måndagen den 14:e november anordnade kärnavfallsbolaget Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) ett möte i Alunda. 2005-12-02 Till: SKB AB Attn: Saida Laârouchi Engström Box 5864 102 40 Stockholm Frågor från Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning (MKG) med anledning av mötet arrangerad 2005-11-14 av kärnavfallsbolaget

Läs mer

Kärnkraftskrisen i Fukushima

Kärnkraftskrisen i Fukushima Kärnkraftskrisen i Fukushima Den 11 mars 2011 drabbades Japan av en kraftfull jordbävning med magnituden 9.0. Jordbävningen följdes av en tsunami som träffade landets östkust, ödelade samhällen och dödade

Läs mer