[Skolbib] någon som har tips på? en rapport om skolbiblistan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "[Skolbib] någon som har tips på? en rapport om skolbiblistan 2001 2007"

Transkript

1 [Skolbib] någon som har tips på? en rapport om skolbiblistan Hanna Johansson Enskilda gymnasiet November 2007

2 2 Innehållsförteckning Förord... 3 Inledning... 3 En e-postlista för skolbibliotekarier... 4 Skolbiblistans bakgrund och historik... 5 Intervju med skolbiblistans administratör... 6 Skolbiblistan år för år Resumé av årets frågor och diskussioner... 8 Ett urval av 2001 års diskussioner Resumé av årets frågor och diskussioner Ett urval av 2002 års diskussioner Resumé av årets frågor och diskussioner Ett urval av 2003 års diskussioner Resumé av årets frågor och diskussioner Ett urval av 2004 års diskussioner Resumé av årets frågor och diskussioner Ett urval av 2005 års diskussioner och Resumé av årets frågor och diskussioner Ett urval av 2006 års diskussioner Ett urval av 2007 års diskussioner Återkommande diskussioner på skolbiblistan Diskussioner om kompensation inläsning av barn- och ungdomslitteratur Diskussioner kring läromedelshantering Diskussioner kring arbetsförhållanden Intervjuer Enkätundersökning Sammanfattning och reflektioner Källor: BILAGA: Skolbiblistan standardrapport (enkät)

3 3 Rapport om skolbiblistan Förord Anette Holmqvist på Myndigheten för skolutveckling är skolbiblistans administratör men också en av dem som prenumererat på listan sedan start. I maj 2007 kontaktade hon mig och frågade om jag ville skriva denna rapport om skolbiblistan. Rapporten skulle vara en saklig genomgång över listans innehåll mellan 2001 och 2007 och ge utrymme åt både positiva och negativa reflektioner. Jag som har skrivit rapporten har arbetat som skolbibliotekarie sedan 2002 och har följt skolbiblistans inlägg som prenumerant sedan dess. Inledning Skolbiblistan har sedan den startade på 1990-talet varit ett aktivt forum för frågor som rör skolbibliotek. På listan har många nyfikna medlemmar ställt frågor, diskuterat aktuella ämnen och delat med sig av information och erfarenheter. Prenumeranterna har under åren bytts ut, nya har tillkommit medan andra varit med sedan start. Medlemsantalet och inläggen till listan har trots olika förändringar fortsatt att öka. Sedan Internet och e-post utvecklats till verktyg som används i det dagliga arbetslivet har många diskussionslistor startats och lagds ned. Det är en kommunikationsform som används för såväl privata som yrkesrelaterade intressen. Till skolbiblistan skickar prenumeranterna frågor och funderingar som hör till arbetet i ett skolbibliotek och delger varandra tips och idéer. Diskussionslistan ger även utrymme åt åsiktsutbyten kring större frågor. Sedan 2001 har samtliga inlägg sparats i skolbiblistans arkiv och de ämnesrubriker som är synliga där visar att listans inlägg spänner över många ämnesområden. Det kunskapsutbyte som skett mellan medlemmarna under sju år bildar ett stort informationsmaterial som ligger till grund för denna rapport. Syftet med rapporten är dels att ta fram en dokumentation över skolbiblistans innehåll som sammanfattar ämnen som har varit viktiga att diskutera och frågor som har fått mycket utrymme, dels att försöka belysa vilka funktioner listan fyller för sina prenumeranter. I samband med detta är det viktigt att framhålla att många skolbibliotekarier arbetar ensamma på sina skolor och saknar kollegor med samma uppgifter och ansvarsområden. Detta är en förklaring till att skolbiblistan fortsatt att vara aktiv i så många år. Rapporten inleds med en beskrivning av skolbiblistan samt några avsnitt om listans bakgrund och historik. Därefter följer en genomgång av inläggen över tid med fokus på vanliga frågor och intressanta diskussioner. I slutet av rapporten kommer ett avsnitt som återger intervjuer med några av listans användare, samt en avslutande del med sammanfattningar och reflektioner. I många inlägg ställer medlemmarna specifika frågor inom olika ämnen som berör skolbiblioteksyrket. Vissa frågor besvaras av många prenumeranter men ofta är svaren relativt kortfattade och håller sig till det aktuella ämnet. Andra inlägg leder vidare till längre diskussioner som engagerar flera medlemmar på listan. Jag har valt att skilja prenumeranternas frågor från debattinlägg och djupare diskussioner. Till diskussioner har jag räknat inlägg av resonerande eller diskuterande karaktär där minst tre prenumeranter deltar med synpunkter. Rapporten är indelad efter år och varje år inleds med en kort sammanfattning

4 4 över frågor och diskussioner som tagits upp under året. Därefter följer några avsnitt där jag fördjupar mig i ett urval intressanta diskussioner. Vissa diskussionsämnen har varit intressanta för många prenumeranter och återkommit flera gånger på skolbiblistan. Dessa har jag sammanfattat och återgett under rubriken Återkommande diskussioner. Fakta, bakgrund och innehållsreferat bygger framför allt på inläggen i arkivet men även på intervjuer och information från Anette Holmqvist. Dessutom har en enkät med frågor om medlemmarnas användning av listan legat ute på skolbiblistan under några veckor under hösten Enkäten finns med i denna rapport som en bilaga. Skolbiblioteksyrket går under många beteckningar och utförs av personer med skiftande utbildning, uppdrag och anställningsformer. I denna rapport väljer jag att titulera alla som ansvarar för skolbiblioteksverksamheten i en skola för skolbibliotekarier. En e-postlista för skolbibliotekarier Skolbiblistan är en e-postlista för skolbibliotekarier och andra som är intresserade av skolbiblioteksfrågor. Den är ett forum där deltagarna kan diskutera, ställa frågor och utbyta erfarenheter. Skolbiblistan finns hos Myndigheten för skolutveckling (MSU) och administreras av en av myndighetens webbredaktörer. Listan har cirka 1000 prenumeranter från ungefär lika många skolor eftersom många skolbibliotekarier arbetar ensamma på sina skolor. Breven som skickas till listan täcker in många olika ämnesområden, allt från frågor om boktitlar och litterära genrer till mer djupgående diskussioner om bibliotekspedagogik och elevers informationskompetens. Listan har också ett webbarkiv, där alla inlägg från 2001 och framåt finns publicerade. Diskussionen är alltså offentlig och det går att hitta enskilda inlägg via sökning på Internet. Skolbiblistan är enbart till för medlemmarnas frågor och relevant information från olika aktörer inom biblioteksområdet. Reklam är inte tillåtet, men det går bra att annonsera om mässor, kurser och konferenser inom de områden som diskuteras på listan: litteratur, språk-, läs- och skrivutveckling, informationssökning och källkritik. Ibland använder också myndigheten listan för att snabbt sprida information om olika projekt och satsningar inom nämnda områden. För att få en bild av vilka yrkesgrupper som prenumererar på skolbiblistan skickade myndigheten ut en enkät i september ,5 procent av listans prenumeranter besvarade enkäten. Större delen av prenumeranterna visar sig inte helt oväntat vara skolbibliotekarier på grundskolan eller gymnasiet (drygt 30 procent vardera). En ganska stor grupp (närmare 10 procent) anger att de är barnbibliotekarier. Ett förhållandevis litet antal anger att de är lärarbibliotekarier (3,6 procent). Gruppen lärarbibliotekarier kan dock antas vara större än vad som framgår av enkäten, eftersom dessa sällan har fler än några timmar avsatta till biblioteket och liten tid för att läsa e-post och svara på enkäter. Endast 2,2 procent uppger sig vara lärare. Bland övriga yrkesgrupper som besvarat enkäten återfinns biblioteksassistenter, bibliotekskonsulenter och folkbibliotekarier. Skolbiblistan har funnits sedan slutet på 1990-talet, då den startades och drevs av skolbibliotekarier inom nätverket Den digitala salongen. I januari 2001 togs diskussionslistan

5 5 över av Skolverket och 2003 av Myndigheten för skolutveckling, i samband med att den nya myndigheten bildades. Sedan 2003 har skolbiblistan funnits på myndighetens webbplats. Skolbiblistans bakgrund och historik Internet gjorde succé på skolor och i skolbibliotek Skolans användning av datorer började redan på 1980-talet men det var först i mitten av talet som det började slå igenom på riktigt och då framför allt på grund av Internets genombrott. Den nya läroplanen kom 1994 och ur skolbibliotekariernas synvinkel öppnade den för nya sätt att se på arbetet med informationskällor och där skolbiblioteket skulle kunna spela en större roll. Det pågick också en diskussion bland skolbibliotekarier, som handlade om datorns betydelse i skolan och i skolbiblioteket. Det bildades nätverk av engagerade skolbibliotekarier som försökte lyfta diskussionen om datorn som pedagogiskt redskap och skolbibliotekariens roll i informationssökning och källkritiskt arbete. De IT-satsningar som gjordes inom skolområdet under denna tid gick ofta förbi skolbiblioteken, trots att flera skolbibliotekarier var aktiva i utvecklingsarbetet. Istället försökte skolbibliotekarierna stärka dialogen med varandra. Det fanns behov att diskutera pedagogik och metodik kring ITpedagogiska frågor och man ville också förbättra samarbetet med lärare i dessa frågor. Digitala salongen öppnade dörren Den digitala salongen (DDS) var ett nätverk som bildades runt 1993 och som bestod av personer intresserade av IT-utvecklig inom humaniora, kultur och fortbildning. DDS verkade för att kulturorganisationer, bland annat biblioteken, skulle ta del av utvecklingen inom IT och bli synliga på Internet. Man drev flera olika projekt och e-postlistor. Ett av projekten var Biblioteket i utbildningen (BIU), ett projekt som lade grunden till mycket av det som finns för skolbibliotekarier på webben idag. En av entusiasterna inom BIU var gymnasiebibliotekarie Eva Jonsby, och det var också hon som tog initiativet till skolbiblistan i slutet av 1990-talet. Med Alexander Rudenstams hjälp såg Jonsby till att e-postlistan hamnade på Den digitala salongens hemsida som låg på Utbildningsradions (UR) server. Alexander Rudenstam, som vid den tiden arbetade på UR, var den drivande kraften bakom DDS. Kring millennieskiftet började Den digitala salongen avvecklas och skolbiblistan var på väg att förlora sin hemvist på Internet. Alexander Rudenstam kontaktade då Ann Wiklund på Skolverkets skoldatanät och föreslog att Skoldatanätet skulle ta över och driva skolbiblistan, vilket Ann Wiklund tog under övervägande Skolbiblistan kommer till Skolverket 1999 började Ann Wiklund att arbeta på Skolverkets webbportal Skoldatanätet. Hon fick i uppdrag att starta ett projekt som skulle utveckla redskap för lärare att arbeta med källkritik i undervisningen. De ansvariga för Skoldatanätet såg vid denna tid sambanden mellan källkritik i skolan och skolbiblioteken, och vilka utvecklingsmöjligheter detta innebar. Ann Wiklund hade själv arbetat som skolbibliotekarie i Sala i Västmanland och hon var även en aktiv föreläsare. Hon såg skolbiblioteket som en viktig, pedagogisk resurs i skolan och datorn som ett självklart redskap i skolbiblioteket. Det var från början inte självklart att Skolverket skulle överta ansvaret för skolbiblistan utan förslaget väckte diskussioner och tankar inom Skoldatanätet. Slutligen kom man fram till att skolbiblistan utgjorde ett viktigt diskussionsforum för skolbibliotekarier och trots den begränsade målgruppen främjade den även myndighetens arbete kring skolutveckling. Det slutgiltiga beslutet att skolbiblistan skulle tas över av Skolverket togs under våren 2000.

6 6 När skolbiblistan hamnade på Skolverket såg Ann Wiklund en möjlighet att föra en dialog med de skolbibliotekarier och lärare som arbetade med IT, informationssökning och källkritik, som var viktiga ämnen även för Skoldatanätet. Hon ansåg att skolbibliotekariernas tankegångar och kompetens behövdes och att skolbiblistan var ett sätt att samla in detta till Skoldatanätet. I början av år 2000 gick Ann Wiklund över till att arbeta som expert inom Skolverkets projekt Språkrum, ett projekt som bland annat fokuserade skolbibliotekets pedagogiska roll i skolan och vars uppdrag var att stödja utvecklingen av kreativa läs- och skrivmiljöer i skolan. I uppdraget ingick även att utveckla skolbibliotekens pedagogiska roll samt skapa nätverk med högskolor och universitet för att få till stånd kompetensutveckling med denna inriktning. Inom projekt Språkrum fanns en naturlig plats för skolbiblistan. När Ann slutade på Skoldatanätet rekryterades i stället Anette Holmqvist till projektet kring källkritik som då hade fått namnet Kolla källan. Den 16 januari 2001 skickade Ann Wiklund ut ett första meddelande till skolbiblistan för att informera om listans flytt till och fortsatta utveckling inom Skolverket. Både Ann Wiklund och Anette Holmqvist använde skolbiblistan väldigt mycket under det första året för att få ut information om sina olika projekt. Det finns idag inga uppgifter på hur många medlemmar skolbiblistan hade när listan kom till Skolverket, men Ann Wiklund kan berätta att hon minns när hundrastrecket passerades och den entusiasm detta möttes av. Enligt Ann Wiklund var de ursprungliga tankarna med skolbiblistan att starta att forum för diskussioner kring IT i skolan och skolbibliotekens roll i denna utveckling. Hur skulle skolbiblioteket och alla dess medier följa med i utvecklingen, hur skulle bibliotekarierna arbeta med datorn i skolan och undervisa i informationssökning och källkritik? Ann Wiklund, som fortfarande är prenumerant, tycker att skolbiblistan på senare år till stor del lämnat diskussionerna om IT i lärandet och skolbibliotekens pedagogiska roll, men när frågor om pedagogiskt biblioteksarbete dyker upp på listan väcker de däremot alltid ett stort gensvar. Ann Wiklund menar att den diskussionen måste hållas vid liv. Intervju med skolbiblistans administratör Anette Holmqvist arbetar som webbredaktör på Myndigheten för skolutveckling, men är även webb- och innehållsansvarig för Kolla källan. Kolla källan är en informationsportal som samlar och utvecklar resurser om informationssökning, källkritik och internetsäkerhet för barn och unga. Anette Holmqvist anställdes av Skolverket inom projekt Kolla Källan år 2000 och gick sedan över till Myndigheten för skolutveckling (MSU) 2003 när myndigheten delades. Efter att ha varit aktiv på listan som prenumerant från start, blev Anette Holmqvist moderator på skolbiblistan 15 november Hon kan berätta att hon, när det begav sig i slutet av 1990-talet, var skolbiblistans andra prenumerant. Skolbiblistan hamnar hos Myndigheten för skolutveckling (MSU) Under dess tid på Skolverket hade skolbiblistan administrerats av projekt Språkrum. När projekt Språkrum avslutades och slutrapporterades till regeringen 2003, slutade också skolbiblistans dåvarande administratör. Dessutom delades Skolverket 2003 upp i två myndigheter; Skolverket och Myndigheten för skolutveckling. De funktioner som berörde skolbibliotek hamnade i Myndigheten för skolutvecklings regi. Anette Holmqvist var mån om

7 7 att skolbiblistan skulle kunna fortsätta och tog under slutet av 2003 över listan som en del av Kolla källan och blev dess administratör och kontaktperson. och får en moderator På sätt och vis var fler personer praktiskt engagerade i skolbiblistan under 2001 inom projekt Språkrum. Idag är Anette Holmqvist ensam moderator och ansvarig. Samtidigt behöver inte listan drivas från myndighetens håll på samma sätt längre då den idag är prenumeranternas lista, menar Anette Holmqvist. Frågor och diskussioner startar och avlöser varandra av sig själva. Myndigheten för skolutveckling (MSU) använder också skolbiblistan för att skicka ut meddelande kring olika aktiviteter, i synnerhet sådant som rör språk, läs- och skrivutveckling. Som kontaktperson vill Anette Holmqvist att listan ska fungera bra och hon har tillsammans med prenumeranterna arbetat fram en tydlig policy för vilken sorts inlägg som listan är till för. Hon håller ett vakande öga på inläggen och försöker hålla efter spam och icke fungerande e-postadresser. Ibland händer det att hon skickar ut ett meddelande om listans policy om denna inte efterföljs. Vidare rycker hon in vid diverse krångel i prenumerationsärenden och hjälper ibland prenumeranter att få ut sina inlägg till listan. Samtliga inlägg som skickas till skolbiblistan går ut till alla som anmält sig som prenumeranter. Detta hindrar spam och andra ovälkomna meddelanden från att nå ut på listan. Däremot kan Anette Holmqvist se all utslängd e-post och vet att det är mycket spam som försöker nå prenumeranterna. Reklam förekommer nästan inte numera på skolbiblistan. Tidigare hände det att författare använde listan för att marknadsföra sina nyutkomna böcker och när detta upptrappades under en period ledde det till irritation från prenumeranternas håll. Anette Holmqvist tog då, 2004, initiativ till att en policy mot alla former av reklam togs gemensamt på listan, vilken till stor del har följts sedan dess. Skolbiblistans funktion och innehåll Anette Holmqvist ögnar som regel igenom rubrikerna till alla meddelanden som skickas till listan men läser långt ifrån alla inlägg. Hon försöker vara uppmärksam inför intressanta diskussioner och följer aktivt debatter som handlar om exempelvis informationskompetens och bibliotekspedagogik. Tyvärr finns det inga uppgifter på hur många prenumeranter som listan hade när den togs över av skolmyndigheterna, men enligt Anette Holmqvist har medlemsantalet i stort sett bara ökat sedan Det stiger fortfarande sakta uppåt men har länge legat på runt 900 personer. Att tillströmningen inte ökar snabbare beror troligtvis på att skolbibliotekarier är en relativt liten yrkesgrupp som inte växer i särskilt hög grad. I dagsläget ligger medlemsantalet på 1000 personer (071019). När det gäller antalet inlägg så har de ökat markant sedan 2001 och fortsätter troligtvis att öka, men med en naturlig nedgång under sommarmånaderna. Av alla frågor som ställts på skolbiblistan sedan 2001, kan Anette Holmqvist tydligt se att frågor som berör boktips och boktitlar hör till dem som återkommit och ökat mest under de senare åren. Det finns även ett antal diskussionsämnen som Anette Holmqvist sett återkomma. Några exempel är frågor som handlar om biblioteksundervisning och bibliotekskunskap. Under senare år har frågor om ordning och administration ökat. En annan intressant diskussion som tagits upp vid ett flertal tillfällen har berört skolbibliotekariens yrkesidentitet och titel. Huruvida skolbibliotekspersonal ska titulera sig skolbibliotekarier, lärarbibliotekarier eller bibliotekspedagoger och hur detta hänger ihop med utbildning, bakgrund och uppdrag. Vidare har diskussioner kring informationssökning och informationskompetens återkommit till listan genom åren.

8 8 En diskussion som Anette Holmqvist tyckte var särskilt bra och som pågick under en längre period under 2005 handlade om informationskompetens inför den planerade reformeringen av gymnasieskolan. Det var framför allt gymnasiebibliotekarier som reflekterade kring vad begreppet informationskompetens skulle innebära och få för betydelse i den nya gymnasieskolan. Diskussionen återges närmare lite längre fram i denna rapport. Anette Holmqvist kan inte minnas några diskussioner som hon inte tycker tillhört forumet. Hon anser att skolbibliotekarierna sköter sin lista väldigt bra och ansvarsfullt. Det är för det mesta relevanta frågor som tas upp och prenumeranterna håller sig i regel till ämnet. Vidare är det en professionell och trevlig ton på listans inlägg, betonar hon. Skolbiblistan får gärna vara öppen för de flesta ämnen, tycker Anette Holmqvist, men en diskussionslista bör inte ge utrymme för privata angelägenheter eller personliga konflikter. Detta har heller inte skett så ofta eftersom listans svarsfunktion är inställd på att prenumeranterna aktivt måsta välja svara alla i e-postprogrammet för att få ut ett svar till hela skolbiblistan. Det är mycket sällsynt att privata inlägg går ut till hela listan av misstag just av det skälet. På frågan om vilka diskussioner som skulle vara intressant att följa svarar Anette Holmqvist att det skulle vara spännande med fler diskussioner om vilka utmaningar skolbiblioteken står inför i det digitala samhället. Vad kommer nya digitala medier innebära för skolbiblioteken och hur kan de hantera dessa? Vidare är frågor kring elevers informationskompetens alltid aktuella och intressanta för ett forum som skolbiblistan. Anette Holmqvist inser att det finns resurser som skulle kunna utvecklas med skolbiblistan, utifrån den uppsjö av kunskap och material som användarna delat med sig av genom åren. Exempelvis vore det en tillgång för myndigheten att kunna ta del av alla litteraturlistor som skolbiblistans användare ställer samman. När rapporten skrivs i oktober 2007 står Myndigheten för skolutveckling (MSU) inför en del förändringar och skall avvecklas under För närvarande kan Anette Holmqvist därför inte veta så mycket om skolbiblistans framtid. Anette Holmqvist tillägger att hon hoppas att de livliga diskussionerna och det kunskapsutbyte som äger rum på skolbiblistan fortsätter oavsett vem som driver listan. Skolbiblistan år för år Resumé av årets frågor och diskussioner Den 16 januari 2001 kommer ett första inlägg till e-postlistans medlemmar från listans nya adress på Skolverket. Det är Ann Wiklund på Skolverket som skickar inlägget för att informera alla prenumeranter om att skolbiblistan nu finns hos Skolverket. De flesta utskicken till skolbiblistan under 2001 kommer från aktörer inom biblioteksområdet som skickar information om kurser, seminarier och konferenser. Som exempel kan nämnas Svensk Biblioteksförening, Statens Kulturråd, Bibliotekstjänst, föreningen BiS,

9 9 Författarcentrum, folkbibliotek och universitetsbibliotek. För dessa institutioner innebär skolbiblistan en ny möjlighet att nå ut till en grupp som tidigare varit svår att nå, det vill säga skolbiblioteken. Sedan skickar Skolverket ut aktuell information och nyheter från projekten Språkrum och Kolla källan. Under detta första år på Skolverket skickas många inlägg som handlar om rena prenumerationsärenden till listan, vilket tyder på ovana att kommunicera via e-post och diskussionsforum. De återkommande frågorna från prenumeranterna handlar om skönlitterära boktips och genrer, betaldatabaser, undervisning i bibliotekskunskap och informationssökning och gymnasieskolans projektarbete. Dessutom förekommer i liten skala frågor efter experthjälp av karaktären Jag vill ha material om osthyvelns historia. Frågor kring betaldatabaser är alltså aktuella 2001 och det är framför allt frågor som rör abonnemang och kostnader som är av intresse. En annan diskussion gäller förslag och erfarenheter kring biblioteksråd. Frågor kring informationssökning kommer upp ett par gånger. Dels hur man kan undervisa elever i olika sökstrategier, dels efterfrågar en prenumerant förslag på hur man kan lära elever att bli bättre på informationssökning genom att arbeta med mindmapping och loggbok. Båda frågorna kommer från grundskolebibliotekarier. Få prenumeranter svarar, men de som gör det delar med sig av sina erfarenheter i positiv ton. En del frågor som ställs på skolbiblistan är intressanta därför att de återspeglar sin tid på olika sätt. Exempelvis frågar en prenumerant efter kollegors erfarenheter av att handla via nätbokhandlar, något som förvånansvärt många skolbibliotekarier börjat göra redan Idag är nätbokhandlar bibliotekens största inköpskanal. En annan fråga gäller beståndet av bok och band på skolbibliotek och hur dessa medier används. Idag har de flesta skolor bytt ut bok och band mot Daisyskivor, en resurs som skolbibliotek som regel förväntas erbjuda sina elever med läs- och skrivsvårigheter. Flera intressanta frågor och diskussionsinlägg får ett relativt litet gensvar på listan under En orsak kan vara att skolbiblistan ännu inte har särskilt många medlemmar, en annan kan vara att många prenumeranter ännu inte vågar svara till hela listan, utan endast skickar endast svar till den som ställt frågan. En ovana vid diskussionslistor kan vara en förklaring till det senare. I jämförelse med senare år är svarsfrekvensen på alla frågor och diskussioner låg under Merparten av de mest aktiva skribenterna på listan detta år är gymnasiebibliotekarier. Dessutom kommer flera inlägg från folkbibliotekarier, som besvarar frågor, skickar information eller ställer frågor till skolbiblioteken. I slutet av 2001 dyker fler prenumeranter från grundskolebibliotek upp på skolbiblistan. Ett urval av 2001 års diskussioner En del inlägg blir upptakten till längre diskussioner som engagerar många prenumeranter. Direkt efter skolbiblistans flytt till Skolverket återupptas en tidigare diskussion kring huruvida det ska skapas en egen diskussionslista enbart för gymnasiebibliotekarier. Samtliga svarande är överens om att bibliotek på alla skolnivåer har många gemensamma utvecklingsfrågor och arbetssätt, och att en gemensam lista är ett värdefullt forum för erfarenhetsutbyte mellan skolformerna. Frågor kring gymnasieskolans projektarbete tas upp till diskussion ett par gånger och leder till många inlägg. Det är tydligt att projektarbetet på 100 poäng som

10 10 inrättades i juni år 2000, är ett aktuellt ämne för många gymnasiebibliotekarier vid denna tid. Många vill diskutera och byta erfarenheter kring hur biblioteket kan arbeta med projektarbetet, handleda och undervisa elever: Vilken ny pedagogisk roll, och vilka utmaningar, innebär projektarbetet för skolbiblioteken? Vilka utvecklingsmöjligheter kan det medföra för bibliotekariernas kompetens och yrkesroll? En diskussion berör tidskriftsprenumerationer och huruvida gymnasiebibliotek ska prenumerera på tidskrifter som uttalat befinner sig på yttre vänster- eller högerkanten, även om båda politiska riktningarna bör vara representerade i bibliotekens mediebestånd. Samtliga svarande ställer sig positiva till att elever i skolbiblioteket ska kunna ta del av olika politiska rumsrena uppfattningar och uppmuntras till samhällsengagemang. Skolbibliotekariens titel och vad den innebär En intressant diskussion som dyker upp vid två tillfällen på listan under 2001 och som även återkommer under senare år, handlar om skolbibliotekariens titel. Titeln bibliotekspedagog används dels av skolbibliotekarier med högskolepoäng i både biblioteksvetenskap och pedagogik, dels av lärare utan bibliotekarieexamen. Diskussionen gäller vilka som titulerar sig som bibliotekspedagoger, varför titeln ska användas och vilka skillnader denna beteckning innebär för yrkesrollen. Lärarbibliotekarie nämns som den vanligaste titeln på lärare som ansvarar för biblioteket eller arbetar pedagogiskt med skolans bibliotek. Diskussionen tas upp igen när titeln litteraturpedagog nämns av en rektor som vill rekrytera en person som förväntas delta i det pedagogiska arbetet med sin kunskap om litteratur, läsutveckling och informationssökning. Flera prenumeranter är eniga om att en utbildad bibliotekarie har just dessa kompetenser och är rätt person i sammanhanget. Några fortsätter resonemanget med att titeln skolbibliotekarie innefattar en utbildad bibliotekarie som arbetar pedagogiskt med såväl läsutveckling som informationssökning och att det inte finns någon anledning att lägga till ytterligare titlar för att förtydliga yrkesrollen. De menar att fler titlar snarare särskiljer bibliotekarier med olika utbildningsbakgrund, och att det är viktigare att sträva mot att skolbibliotekarie som yrke ges högre status. Vidare betonas vikten av att skolbibliotekarier tydligare visar upp sin kompetens och sin pedagogiska funktion. Lunarstorm gör intåg i skolbiblioteken I november 2001 nämns den virtuella mötesplatsen Lunarstorm första gången på listan i samband med en diskussion om communities och chattar. Samtalet handlar egentligen om vad bibliotekets datorer ska användas till, vad som ska tillåtas och förbjudas, då alltfler elever använder datorerna till att gå in på olika mötesplatser på Internet (förutom Lunarstorm nämns Halebop och Hattrick). På listan råder ingen konsekvent linje, några skolbibliotek tillåter dessa aktiviteter i viss mån, andra inte alls. Förutom åsikten att skolbibliotekets datorer enbart bör användas till informationssökning, visar svaren på att det råder viss osäkerhet inför ungdomars nya mötesplatser på Internet. En bibliotekarie uttrycker oro inför eventuell mobbning och rasism på Lunarstorm. En annan berättar att hon brukar hänvisa eleverna till läroplanens demokratiska värdegrund om dessa ifrågasätter biblioteket regler. När denna diskussion äger rum på listan är kunskaperna inom skolan om communities fortfarande ganska begränsade. En kort tid efter detta, blir Lunarstorm ett återkommande och omtvistat diskussionsämne i medierna.

11 11 Under skolbiblistans första år på Skolverket diskuteras listans funktion vid ett flertal tillfällen, framförallt är det önskemål om att avanmälningar inte ska skickas till hela listan, och att alla svar och inlägg ska skickas till hela skolbiblistan. En del kommentarer framhåller nyttan med skolbiblistan: Det känns verkligen positivt att på detta sätt kunna kommunicera med en massa kollegor, när man är ensam bibliotekarie på plats Resumé av årets frågor och diskussioner Även under 2002 är enskilda utskick till listan från organisationer som informerar om kurser och konferenser inom biblioteks- och skolbiblioteksområdet flest till antalet. En ny aktör är skolbiblioteksföreningarna som börjar marknadsföra sig genom att skicka inbjudningar till arrangemang i olika delar av landet. Skolverket fortsätter skicka ut information och frågor till skolbiblistan, men inte lika mycket som under Det kan vara en följd av att projekt Språkrum börjar gå mot sitt slut De vanligaste frågorna gäller tips på skönlitteratur som handlar om vissa ämnen eller passar särskilda låntagare. Exempelvis böcker som handlar om döden, depression, att duga, eller lättlästa böcker som passar lässvaga killar på gymnasiet. Betydligt färre prenumeranter frågar efter faktaböcker, och de som gör det får också färre svar. En förklaring kan ligga i att större delen av prenumeranterna vid den här tiden är gymnasiebibliotekarier. De är vana vid att söka fram faktaböcker med hjälp av bibliotekets katalog, men har behov av tips och kunskapsutbyte när det gäller ungdomslitteratur. Många efterlyser dessutom förslag på bra tidskrifter som passar unga eller som passar för olika skolämnen. Fortfarande förekommer inlägg som rör rena prenumerationsärenden och det väcker en del irritation på skolbiblistan. Andra missar att skicka ut sina svar till alla prenumeranter och inte bara till den som ställt frågan. Det är en typ av inlägg som är sällsynta idag då användandet av e-post och diskussionslistor blivit mer utbrett. Frågor kring betaldatabaser återkommer flera gånger på listan och de kommer främst från gymnasiebibliotekarier. Det gäller exempelvis funktioner i databasen Artikelsök eller synpunkter på KULDA-avtalen. KULDA är en verksamhet för svenska folk- och skolbibliotek kring konsortiesamköp av nättjänster. En annan diskussion inom området handlar om Skolans Artikelsök och eventuella fördelar med att behålla den databasen tillsammans med artikelarkiv som Presstext och Mediearkivet. Många gymnasiebibliotekarier tycker att det är dyrt att abonnera på alla tre nyhetsdatabaserna, men att fördelarna med Artikelsök väger tyngre än sparkraven. Flera prenumeranter ställer frågor om bibliotekssystem till listan, från funktioner i särskilda system till val av bibliotekssystem. Några grundskolebibliotek är inne i ett datoriseringsskede och vill ha förslag på lämpliga och inte alltför kostsamma bibliotekssystem för hantering av mediekatalogen. Andra frågor som ökar är diverse praktiska biblioteksfrågor och cirkulationsfrågor, som till exempel rutiner kring utlån av tidskrifter, inköp av film eller kravrutiner. Vid sidan av boktipsen börjar frågor efter webbsidor dyka upp, prenumeranter vill ha länktips inom olika ämnen och någon efterlyser skumma sidor att använda i undervisningen.

12 12 Dessutom skickar några medlemmar spontant tips till listan på bra länkar som de stött på. Ibland efterfrågas material i allmänhet inom olika teman, såväl webbsidor som artiklar och böcker. På listan börjar det synas att grund- och gymnasieskolor vill delta i de lässatsningar som görs runt om i landet. Man efterfrågar tips på författarbesök och idéer om hur man kan arbeta med Världsbokdagen eller Bokjuryn. Vid denna tid har stora nationella lässatsningar, tillsammans med Skolverkets projekt Språkrum, pågått ett tag vilket kanske börjar ge resultat i skolorna. Vidare efterlyser skolbibliotekarier förslag på och erfarenheter av metoder i att undervisa elever i informationssökning och bibliotekskunskap. En fråga gäller hur man kan arbeta mer PBL-inriktat med undervisning i bibliotekskunskap och med inspirerande uppgifter lära eleverna hitta i biblioteket. Ett antal skolbibliotekarier i Umeå arbetar med att ta fram en gemensam röd tråd att följa i syftet att lära lever bibliotekskunskap och informationssökning i grundskolan. De skriver till listan för att få reda på om fler har gjort något liknande och om det i så fall finns dokumenterat. Några få prenumeranter svarar och redogör metodiskt för hur de gått till väga i sitt arbete. Ett urval av 2002 års diskussioner Vilken är skolbibliotekets roll i projektarbetet på gymnasiet? Under 2002 fortsätter diskussionerna på skolbiblistan om gymnasieskolans projektarbete på 100 poäng. Man funderar kring skolbibliotekariernas funktion och delaktighet. Många gymnasiebibliotekarier ingår i skolans projektgrupp och undervisar elever i informationssökning och källkritik inför det undersökande arbetet. Men några bibliotekarier upplever att det är svårt att komma djupare in i samarbetet. En längre diskussion i sammanhanget handlar om Skolverkets kompetensutveckling för lärare/handledare som flera gymnasiebibliotekarier deltagit i. Några skribenter på listan anser att skolbibliotekets funktion varken omnämns på kursen eller i kurslitteraturen och att kunskaperna om skolbibliotekens kompetens och pedagogiska roll är bristande. Diskussionen får till följd att Ulrika Sundin som inom ramarna för Skolverkets Språkrum arbetar med projektarbetet hör av sig till skolbiblistan. Skolverket ska slutrapportera Språkrumsprojektet till regeringen och Ulrika Sundin vill få in reflektioner, erfarenheter eller synpunkter från bibliotekarier som deltagit i kompetensutvecklingen eller arbetet med projektarbetet på sin skola. Detta är ett intressant exempel på hur en diskussion som förts på skolbiblistan fått direkt återkoppling i Skolverket och myndighetens utvecklingsarbete. Öppet och rörigt eller stängt och välordnat? En fråga på listan som inledningsvis handlar om skötseln av biblioteket, mynnar ut i en längre diskussion kring skolbibliotekariens ansvar och huvudsakliga uppgifter. Frågan gäller hur det fungerar att hålla biblioteket öppet och låta annan skolpersonal sköta utlåningen när en bibliotekarie inte finns på plats. Några prenumeranter svarar att biblioteket hamnar i oordning och att denna lösning inte fungerar då lärarna inte tar sitt ansvar. Detta lyfter frågan om skolbibliotekariens uppdrag, att fungera som biblioteksvakt eller pedagog. Är det viktigast att biblioteket är välorganiserat eller fungerar som en aktiv del i undervisningen? Flera delar bestämt uppfattningen att det är skolbibliotekariens kompetens och pedagogiska funktion som ska lyftas fram, medan ordningen i biblioteket är hela skolans ansvar. Ytterligare en synvinkel är att ordningen är en förutsättning för det undersökande arbetet, att eleverna måste kunna hitta bibliotekets material när de behöver det. Av diskussionen går det att utläsa att det verkar

13 13 vara synen på biblioteket som ett viktigt läromedel och bibliotekarien som pedagogisk resurs, som brister på många skolor. Ny biblioteksutbildning I december 2002 marknadsförs en ny magisterutbildning i biblioteks- och informationsvetenskap på Växjö universitet med fokus på pedagogik. Detta leder till en diskussion med blandade känslor och synpunkter. Några prenumeranter är positiva till den pedagogiska inriktningen, då de anser att denna aspekt tidigare saknats på landets biblioteksutbildningar. Andra ifrågasätter behovet av en ny bibliotekarieutbildning och uttrycker en oro inför den relativt svåra arbetsmarknaden för utbildade bibliotekarier. Diskussionen mynnar ut i ett utbyte kring vilken kompetens en gymnasiebibliotekarie främst behöver, djupa ämneskunskaper eller en bredare utbildning med kurser i flera olika ämnen Resumé av årets frågor och diskussioner Under 2003 är det många frågor som handlar om böcker och läsfrämjande arbete. Förutom boktips, klassuppsättningar och författare efterfrågas även bra metoder för bokprat, läsprojekt och läsfrämjande aktiviteter. Efterlysningarna kommer från såväl grundskolor som gymnasier och får ofta flera svar från listan. Det går även att urskilja en ökning av frågor om annat material till skolarbete i form av faktaböcker och webbsidor. Prenumeranterna har upptäckt att skolbiblistan fungerar som ett bra forum även för frågor kring administration och arbetsförhållanden. Under 2003 finns ett relativt stort intresse för mer övergripande organisatoriska frågor; arbetsplaner, budget och utvecklingsarbete. Men även allmänna, praktiska frågor fortsätter att återkomma, och skolbibliotekarierna fortsätter att diskutera bokningssystem för datorer, datautskrifter och kopiering och liknande. Vidare förekommer cirkulationsfrågor, exempelvis praktiska lösningar för självutlån eller utlån av läromedel har frågorna om projektarbetet på gymnasiet avtagit, men ersatts av mer övergripande diskussioner om nya gymnasieskolan och skolbiblioteken. På listan syns ett visst fortsatt intresse för bibliotekspedagogik. Några inlägg handlar om konkreta mål för informationskompetens, där man är i färd med att skriva dokumenterade planer över vad eleverna ska kunna i informationssökning och bibliotekskunskap i de olika årskurserna. Bibliotekarierna efterlyser förslag och material från andra som har erfarenhet av liknande arbete, men dessa frågor leder inte till något större gensvar. Dessutom efterfrågas pedagogiska tips på undervisning i bibliotekskunskap. Under 2003 börjar frågor kring läromedelshantering i skolbiblioteket dyka upp i liten skala. En gymnasiebibliotekarie frågar efter hur utlån av skolans kurslitteratur kan fungera praktiskt och tekniskt och vill få ta del av erfarenheter från skolbibliotek som genomfört detta. Då läromedel kommer att diskuteras upprepade gånger under listan längre fram, har jag samlat detta ämne under Återkommande diskussioner. En prenumerant som vill samla argument för att övertyga sin skolledning att satsa mer på biblioteket efterlyser arbetsplaner. Det visar sig vara en fråga som väcker mångas intresse. En prenumerant erbjuder sig att skicka de arbetsplaner som utarbetats på hennes skolbibliotek till

14 14 dem som är intresserade och får nitton svar. En skolbibliotekarie påminner om de användbara formuleringar som redan finns i läroplaner och i bibliotekslagen. I början av 2003 delas Skolverket upp i två myndigheter; Skolverket och Myndigheten för skolutveckling. Detta blir synligt på skolbiblistan under året i form av information från nya Myndigheten för skolutveckling (MSU) och från Anette Holmqvist som informerar om att skolbiblistan, Kolla källan och andra funktioner nu har flyttats till Myndigheten för skolutveckling (MSU). Vidare skickar prenumeranter tips på webblänkar och artiklar som berör den nya myndigheten och hur detta kan påverka skolbiblioteken. I vissa inlägg uttrycks en oro över att Ann Wiklund, som tidigare varit drivande i skolbiblioteksfrågor inom projekt Språkrum, nu slutat arbeta inom skolmyndigheterna. Ett urval av 2003 års diskussioner Bokpratstaxa En fråga kring bokprat leder till en diskussion om skol- och barnbibliotekariers ersättning för arbete med bokprat, i form av inläsningstid och kompensationsledighet. Detta är ett ämne som återkommer på listan under efterföljande år, och som jag därför återkommer till under rubriken Återkommande diskussioner. Åtta vägar till kunskap ett betänkande om nya gymnasieskolan Den 4 maj 2002 beslöt regeringen att en parlamentarisk kommitté skulle tillsättas med uppdrag att utreda och lämna förslag till en framtida utformning av gymnasieskolans studievägsutbud. Kommittén antog namnet Gymnasiekommittén Gymnasiekommitténs betänkande om den nya gymnasieskolan utgavs 10 januari 2003 (SOU 2002:120). Åtta vägar till kunskap. En ny struktur för gymnasieskolan). I regeringens budgetproposition för 2004 förordades att den nya reformerade gymnasieskolan skulle börja gälla den 1 juli I januari 2003 publicerar alltså Utbildningsdepartementet ett betänkande om den nya gymnasieskolan. Betänkandet blir upptakten till en större diskussion på skolbiblistan som engagerar flera gymnasiebibliotekarier. Debatten inleds med att en gymnasiebibliotekarie i Kristianstad uppmärksammar att i betänkandet föreslås förmågan att söka och bearbeta information bli en ny kärnkompetens. Samtidigt nämns orden bibliotek eller bibliotekarie ingenstans i SOU-rapporten. Gymnasiebibliotekarien resonerar kring vad den nya gymnasieskolan kommer att innebära för bibliotekens verksamhet: På vem ska ansvaret ligga att lära eleverna att söka information? Kommer bibliotekarierna i större utsträckning att bli involverade i undervisningen? Prenumeranten betonar att enligt betänkandet ska kärnkompetenserna ingå i betygsättningen av kärnkurserna. Innebär detta att elevernas kunskaper i att söka information ska bedömas? Har alla lärare kunskaper att bedöma denna förmåga och vilka kriterier ska då gälla? I sitt inlägg berättar hon att gymnasiebibliotekarierna i Kristianstad håller på att skriva ett yttrande på förslaget. Hon använder listan för att uppmana bibliotekarier i fler kommuner att agera på liknande sätt. Ju fler vi är som reagerar desto bättre! Annars riskerar vår kompetens och vår verksamhet att marginaliseras (ännu en gång).

15 15 Detta initiativ får gehör och uppskattning från flera håll. Gymnasiebibliotekarier i nätverk i Örebro, Stockholms och Kalmar län meddelar att de planerar att träffas för att granska och diskutera gymnasieförslaget och agera gemensamt. Flera är överens om att det är dags för gymnasiebiblioteken att höras och synas inför beslutet om den nya gymnasieskolan. Diskussionen går vidare in på hur skolbiblioteken ska lyfta sina synpunkter till de berörda och få dem förankrade utanför den egna yrkeskretsen. Ett inlägg ifrågasätter om bibliotekariernas argumentation fungerar, eftersom den inte alltid når fram. Flera på listan instämmer i att argumenten bör trycka mer på att ett utvecklat bibliotek är en förutsättning för att uppnå skolans mål, snarare än ett medel. Därmed bör formuleringar om skolbiblioteken som metod och förutsättning skrivas in i kursmålen, anser listans skribenter. Ett annat inlägg understryker att gällande styrdokument redan innehåller mål för vilka väl fungerande skolbibliotek är en förutsättning. Problemet är att ord som bibliotek och utbildade bibliotekarier inte nämns. På listan uttrycks en oro över att allt mer beslutsfattande flyttas över till kommunerna och till de enskilda skolorna, vilket undergräver betydelsen av övergripande mål och kriterier som berör skolbibliotekens betydelse. Sommaren 2003 meddelar såväl gymnasiebibliotekarier i Karlstad som skolbibliotekariegruppen i Örebro län att de lämnat yttranden till Gymnasiekommittén om betänkandet, där de ifrågasätter bibliotekens frånvaro i rapporten. Även Skolbibliotek Öst skriver att de lämnat ett yttrande till Utbildningsdepartementet. Tyvärr framgår det inte på skolbiblistan vilken respons dessa skrivelser fick, vilket i sammanhanget hade varit intressant Resumé av årets frågor och diskussioner Från och med 2004 blir det svårare att få en överblick över aktuella ämnen och frågor. Fler aktiva prenumeranter skickar in fler inlägg, och trådarna på listan överlappar varandra i snabbare takt. De frågor som ställs tenderar att få färre svar, vilket kan vara en följd av att prenumeranterna får fler frågor att ta ställning till i sitt dagliga arbete. Vidare märks en större spridning av bibliotekarier från olika skolformer, då fler skolbibliotekarier från skolans lägre stadier verkar ha hittat till skolbiblistan. Bibliotekarier som arbetar med elever från grundskolans tidiga år frågar efter tips på bilderböcker samt bok- och högläsningstips för förskolan och uppåt. Många prenumeranter är nyanställda skolbibliotekarier och andra är i färd med att bygga upp nya skolbibliotek och behöver goda råd från erfarna kollegor kring både inköp av litteratur och rent praktiska rutiner och möblering av biblioteket. För dessa grupper blir utbytet av erfarenheter och kunskaper på skolbiblistan extra viktigt. Fortfarande är det frågor efter skönlitterära böcker och titlar som dominerar bland skolbiblistans inlägg, och det går till och med att urskilja en markant ökning under En grov beräkning ger närmare hundra bokfrågor under det året. Då har jag förutom boktitlar också räknat in frågor efter texter, dikter, berättelser, sagor, noveller med mera. Många frågor gäller barn- och ungdomsböcker inför olika teman som planeras, exempelvis antikens Grekland, manligt/kvinnligt, världskrig, etik och moral eller Kina och mänskliga rättigheter. Dessutom förekommer frågor efter tips på böcker inom särskilda genrer som fantasy eller deckare. Även referensfrågor efter faktaböcker sker i anknytning till aktuella temaarbeten och i listans arkiv hittar du rubriker som Genmodifierad mat, Dopning och Högtider i olika länder.

16 16 Tips på skönlitteratur efterfrågas av alla, medan faktaböcker till störst del efterfrågas av gymnasiebibliotekarier. Många skolbibliotekarier funderar över om det går att organisera bibliotekets böcker på ett nytt och spännande sätt. Några vill frångå det traditionella SAB-systemet för mer elevanpassade lösningar och efterfrågar erfarenheter och synpunkter på listan. Andra frågor gäller kravrutiner eller eventuella avgifter för att begränsa elevernas kopiering och datautskrifter. Frågor kring medieinköp ökar 2004 jämfört med tidigare år. Det märks att många vill testa nya inköpskanaler för bibliotekets medier, för att kunna välja bland ett bredare utbud till lägre kostnader. Bra inköpsställen för faktaböcker, internationella tidskrifter och billigare böcker på engelska är exempel på några frågor. En fråga kring DAISY-spelare och huruvida Mp3- spelare fungerar för DAISY-skivor, visar på att skolbiblioteken nu utökar sitt utbud av anpassade medier och ny digital teknik. Skolornas intresse för att ordna olika läs- och skrivaktiviteter fortsätter, vilket återspeglas på listan. Flera prenumeranter vill få tips på aktiviteter eller författare som kan arrangera skrivverkstäder. När det gäller referensfrågor fortsätter prenumeranterna att fråga efter blandade medier i form av skönlitteratur, faktaböcker, webbsidor med mera, i anknytning till aktuella skolteman. Aktuellt under året är bland annat ämnen som: OS för barn och fanzines. En del skolbibliotekarier arbetar med bibliotekets hemsida och vill ha tips på bra ämneslänkar till länklistan. En återkommande fråga under 2004 är den om bibliotekets datorer och hur dessa skall användas. Behövs kanske några särskilda regler? En fråga gäller elevernas användning av communities som Playahead och Lunarstorm, och om det finns skolor som har valt att spärra dessa sidor. Svaren visar på att problematiken känns igen och man kommer in på olika metoder för att spärra webbsidor. Meningsutbytet denna gång, till skillnad från 2001, handlar inte om chattar och communities ur etiska aspekter, utan främst om hur chattandet stör ordningen i skolans bibliotek. Frågor efter förslag på bibliotekssystem tyder på att allt fler skolbibliotek datoriseras. Några skolbibliotekarier överväger att starta med självutlån och behöver få tips på praktiska funktioner och lämpliga datasystem för detta. En fråga som väcker engagemang gäller bibliotekssystem och de eventuella för- och nackdelar som finns med att som skolbibliotek ha en gemensam katalog med folkbiblioteket. De som svarar är övervägande positiva till att ha samma system som kommunbiblioteket, om ekonomisk möjlighet till detta ges. Prenumeranterna menar att även om detta är ett dyrare alternativ i inledningsskedet, sparar man in på ett gemensamt system genom delade arbetskostnader och teknisk support. Såväl skolbibliotekarier som elever får större överblick över det samlade beståndet och det öppnar för bättre samarbete mellan folk- och skolbibliotek. Även 2004 står några gymnasiebibliotekarier inför skolans önskemål om att överta läromedelsutlåningen, och dessa vänder sig till listan för att få ta del av positiva och negativa erfarenheter. Betaldatabaser är ett aktuellt ämne på skolbiblistan 2004, framförallt för gymnasiebibliotek. Till stor del handlar det om olika avtal och kostnader. Flera skickar en fråga till listan om en speciell databas som de överväger att abonnera på eller vill ha förslag på andra databaser som används mycket i skolan. Det framgår tydligt att databasabonnemang är en kostnadsfråga som måste föregås av omsorgsfull planering.

17 17 Under 2004 diskuteras informationssökning i något mindre utsträckning. Några bibliotekarier som undervisar i informationssökning eller satt upp mål för elevernas informationskompetens efterfrågar tips på metoder för att utvärdera denna verksamhet. När det gäller mer traditionell biblioteksundervisning frågar några efter förslag på lektionsupplägg eller bra metoder för yngre barn. Flera skolbibliotekarier verkar ha ambitionen att göra bibliotekskunskap till något mer roligt och lättbegripligt för skolans elever. Ett urval av 2004 års diskussioner Även under 2004 engagerar en diskussion om skolbibliotekariers kompensation för inläsning av litteratur flera prenumeranter. Bemanning och skolbibliotekariernas arbetsförhållanden ges också större utrymme på listan under 2004 än tidigare år. Jag väljer att samla och återge dessa diskussioner i avsnittet Återkommande diskussioner. Reklam på skolbiblistan? En diskussion om reklam på skolbiblistan leder till att en policy fastställs som innebär ett enhälligt förbud mot reklam. Syftet med skolbiblistan förtydligas också genom detta. När reklamutskick till listan från författare ökat markant under en period, tar Anette Holmqvist upp en diskussion om vad listans primära syfte och fokus bör vara. Som redaktör betonar hon bestämt att Myndigheten för skolutveckling (MSU) driver skolbiblistan för att skolbibliotekarier och andra intresserade ska kunna diskutera frågor och utbyta erfarenheter som rör skolbibliotek, och inte för kommersiella syften. Men hon vill ändå få in synpunkter från listans medlemmar i reklamfrågan. Anette Holmqvist får många svar vilka till övervägande del betonar att man vill slippa reklam på skolbiblistan som är ett fritt forum för skolbiblioteksdiskussioner. Många framhåller även skolbiblistans många positiva användningsområden och att listan är ett viktigt och användbart forum för skolbibliotekarier. Listans syfte som idé- och debattforum är mycket bra. Reklam och försäljning, nej tack! Hyllindelning och SAB-systemet En skolbibliotekarie funderar på att överge SAB-systemet, som är bibliotekens traditionella system för att sortera böckerna. Hon vill i stället placera vissa faktaböcker tillsammans, och efterlyser erfarenheter av detta på listan. Detta inlägg leder till en lång diskussion på skolbiblistan, med olika synpunkter på SAB-systemets funktion och böckernas placering i ett skolbibliotek. Några inlägg betonar att i skolbiblioteket ska eleverna lära för livet och att de har nytta av att få lära sig grunderna i ett system som de kommer att känna igen på andra bibliotek. Prenumeranterna visar sig vara ganska överens om att ett skolbibliotek inte behöver följa SAB-systemet slaviskt och det är inte heller viktigt att eleverna förstår systemet in i varje detalj: Det är ett gammalt och bitvis obegripligt system, i synnerhet för barn. Flera menar att det viktigaste är att barnen hittar i biblioteket och upplever det som något positivt. Andra hävdar att det är mer praktiskt att anpassa skolbiblioteket efter skolans ämnen och att det väsentliga är att eleverna i stora drag förstår hur fackböckerna är indelade. Prenumeranterna delar med sig av hur de valt att förändra och anpassa sina skolbibliotek efter skolans behov. Flera berättar att de har hittat på egna mer lättbegripliga ämnesbeteckningar (till exempel skriver man Dinosaurier och stenar istället för Paleontologi med geologi).

18 18 Några prenumeranter är kluvna i frågan och tycker att eleverna ska lära för livet hur ett bibliotek fungerar, men att det är lika viktigt att barn upplever att de hittar och att biblioteket är till för dem. Däremot betonas att olika specialanpassade hyllindelningar leder till extraarbete för skolbibliotekarien, tid som kanske kan användas bättre. En prenumerant håller med om att klassifikationssystemet inte är det mest väsentliga, men undrar samtidigt om inte curlingbibliotekarier börjar bli allt vanligare. När det gäller frågan om man skall samplacera eller genreindela skönlitteratur för barn och ungdomar, har många en friare inställning och ser fördelar med detta på ett skolbibliotek. Bland annat därför att det hjälper eleverna att hitta sina favoritböcker och leder till ökad utlåning. Nya länksamlingen Navigatören skapar debatt Under oktober 2004 marknadsförs en ny länksamling på listan, Navigatören, som är framarbetad av skolbibliotekarier i Vellinge kommun och innehåller länkar kopplade till skolarbetet. Detta ger upphov till en diskussion där flera ifrågasätter arbetet med nya länkportaler för skolan, när en nationell satsning som Länkskafferiet redan finns. Det görs alldeles för mycket likadant arbete ute på många skolor, när vi istället tillsammans kan göra de som redan finns mycket bättre, påpekar en prenumerant. Flera ger detta inlägg medhåll och tycker att skolbibliotekarier kan använda sin tid till andra uppgifter genom att använda bra resurser som finns istället för att återskapa dessa. Vidare kan alla bidra till Länkskafferiets kvalitet genom att skicka in förslag på länkar. Redaktörerna bakom Navigatören svarar listan med att betona att deras länksamling inte är en konkurrent till Länkskafferiet utan ett komplement med mer lokala resurser anpassade efter Vellinge skolors informationsbehov. De ser sin länksamling som ett sätt att underlätta det egna informationsarbetet och samtidigt kan länksamlingen göra lite reklam för bibliotekariernas IT-kompetens. Biblioteksbroschyren utelämnade skolbiblioteken Under hösten 2004 publicerar Svensk Biblioteksförening, DIK, Bibliotekstjänst och Kulturrådet gemensamt en skrift om kommunala bibliotek som skickas till landets alla kommunalråd. En av prenumeranterna uppmärksammar att skriften, "Biblioteken och Tillväxten" helt utelämnat skolbiblioteken och deras betydelse för utbildning och utveckling inom kommunerna. Inlägget följs upp av stark kritik från medlemmar på skolbiblistan. De beklagar att skolbiblioteken inte får det stöd de behöver från andra och starkare kategorier av bibliotek. Svaret kommer från Svensk Biblioteksförenings informationschef Peter Axelsson. Han menar att Svensk Biblioteksförening självklart kommer att driva skolbiblioteksfrågor, men att utgångspunkten för just denna broschyr var folkbibliotekets möjligheter. Debatten ger exempel på hur starka röster på skolbiblistan, genom att enas i en gemensam fråga, kan utöva påtryckningar på en extern förening eller arbetsgrupp. I det här fallet handlade det om att få Svensk Biblioteksförening att uppmärksamma skolbiblioteken i högre grad än vad hittills skett Resumé av årets frågor och diskussioner Frågor efter skönlitterära böcker och texter ökar fortfarande på listan, men det går också att urskilja en uppgång när det gäller övriga referensfrågor. Många vill ha förslag på tidskrifter och faktaböcker inom olika ämnen. Flera skolbibliotekarier använder listan för att få hjälp med tips på bra webbsidor och material inom ämnen där de inte lyckats hitta så mycket bra information själva. Skolbibliotekarier som arbetar med de tidigare skolåren fortsätter att vara

19 19 aktiva och frågar ofta efter boktitlar. Men även barnbibliotekarier på folkbibliotek har hittat till listan och upptäckt de kunskaper om barnböcker som många skolbibliotekarier har. I jämförelse med tidigare år kommer relativt många frågor om skönlitteratur, författare och läsfrämjande aktiviteter från gymnasiebibliotekarier. En bidragande orsak kan vara att olika nationella satsningar på läsutveckling börjar få spridning bland lärare på gymnasiet. Kanske kan även ökade lässvårigheter bland gymnasieelever ligga till grund för att gymnasielärare satsar mer på läsning. Även på grundskolan finns ett fortsatt intresse för frågor som berör läsutveckling. Flera skolbibliotekarier försöker märka upp böcker i bibliotekskatalogen efter svårighetsgrad enligt LUS schemat, en läs- och skrivutvecklingspedagogik som många skolor arbetar efter. De efterlyser erfarenheter och förslag på arbetsmetoder från andra skolbibliotekarier. Många frågor handlar fortfarande om praktiska rutiner och berör ungefär samma ämnen som under Förekomsten av nya medier i skolbiblioteket ger upphov till frågor om märkning av dvd-skivor eller hantering av DAISY-skivor och inlästa läromedel. Det är också vanligt att skolbibliotekarierna vill ha förslag på bra skyltningsmaterial och funktionella möbler. Under året märks även ett ökat intresse för att köpa filmer till gymnasiebibliotek. Frågor om filmer leder ofta vidare till diskussioner om upphovsrättsregler för utlån och visning av film i skolan. Under 2005 ökar även frågor om bibliotekssystem, eftersom flera prenumeranter vill ha förslag på system för mindre grundskolor eller för läromedelshantering. Samtidigt dyker nya skolanpassade bibliotekssystem upp på marknaden och några efterfrågar kollegornas erfarenheter av dessa. Att många ställer frågor om bibliotekssystem och inköp under visar på en positiv utveckling som innebär att fler kommuner satsar på skolbibliotek med personal och datorisering. En viss uppgång av pedagogiska frågor på skolbiblistan märks under året. Det gäller förslag på sökuppgifter eller metoder för undervisning inom informationskompetens. Listans prenumeranter visar ett intresse för övergripande utvecklingsfrågor. Några skolbibliotekarier vill starta biblioteksråd för att engagera eleverna i biblioteket och efterlyser erfarenheter. Andra vill ha tips på hur de kan utvärdera skolbiblioteket med hjälp av enkäter. Ett par prenumeranter som arbetar i kommuner där det gjorts större skolbibliotekssatsningar skriver till listan för att berätta om vad som genomförts och hur arbetet kommer att fortsätta. Ett urval av 2005 års diskussioner Under 2005 återkommer diskussioner som handlar om läromedelshantering och lästid. Kompensation för inläsning av litteratur är en fråga som engagerar många och den dyker upp vid ett flertal tillfällen under året. Här har skolbibliotekarierna rönt viss framgång visar det sig. Till exempel har skolbibliotekarier inom samma kommuner bildat nätverk och därigenom lyckats få igenom bra avtal för ersättning för lästid. De prenumeranter som ingår i dessa nätverk är även aktiva när det gäller utvecklingsarbete och biblioteksanslag och delar med sig av sina erfarenheter på listan under året. Fortfarande finns ett stort behov av att diskutera arbetsförhållanden, bemanning och övergripande organisatoriska frågor. Framför allt gäller detta bibliotekarier på grundskolan som gärna vill jämföra sin arbetssituation med andra. Dessa debatter skildras mer ingående under Återkommande diskussioner.

20 20 Biblioteksanslagen i fokus Skolbibliotekens medieanslag som skiftar mycket mellan kommuner och skolor har inte diskuterats så mycket under listans tidigare år, men blir under 2005 föremål för debatt på listan. En skolbibliotekarie som vill höja sitt anslag vill få reda på hur stort anslag andra skolor har för att få underlag till sina förhandlingar med skolledningen. Flera prenumeranter hör av sig och berättar om sin budget och dessutom bidrar några med bra argument och metoder som de använt att få igenom bättre anslag. "Tack alla för svaren om era budgetar och alla uppmuntrande ord. Nu känner jag verkligen att jag har ett bra underlag för vidare förhandlingar." Elevernas biblioteksanvändning Några gymnasiebibliotekarier för en intressant diskussion på listan om elevernas biblioteksoch informationsanvändning. Det börjar med att en prenumerant som fått information om Fråga biblioteket (bibliotekens gemensamma frågetjänst på nätet), skriver ett bekymrat inlägg om att tjänsten till 80 procent används av skolelever. Hon undrar varför eleverna väljer denna väg, när skolbibliotekarier aktivt undervisar i informationssökning, lägger ut skräddarsydda sökguider på bibliotekens webbsidor, prenumererar på databaser och tidskrifter samt lägger ner en stor del av sitt arbete på pedagogisk vägledning. Några bibliotekarier påpekar att Fråga biblioteket fungerar som ett utmärkt komplement men inte kan ersätta den handledning som skolbibliotekarier på plats kan ge. Det visar sig att diskussionens initiativtagare egentligen är bekymrad över elevernas totala internetanvändning och framför allt av Google, samtidigt som hon märker av en nedgång i deras utnyttjande av bibliotekets funktioner. Hon får medhåll från gymnasiebibliotekarier som har uppmärksammat en liknande tendens. Särskilt elever i årskurs 3 som arbetar med projektarbeten använder biblioteket i relativt liten utsträckning. Diskussionen går över till att handla om skolbibliotekariernas metoder och hur anpassade dessa egentligen är till elevernas verklighet och informationsbehov. Någon ställer frågan om inte skolbibliotekariernas ambitioner att lära elever sökstrategier ibland är att skjuta över målet. Prenumeranterna kommer inte fram till några lösningar i denna diskussion, men några funderar över risken för att eleverna blir överösta med sökteknik och databaser från välmenande bibliotekarier? Kanske fungerar det bättre med förenklade lektioner i informationssökning och nedbantade sökguider, med målet att eleverna ska känna till de allra viktigaste resurserna? Gymnasieskolan 2007 Under 2005 är Skolverket, på uppdrag av regeringen, verksamma med att arbeta fram nya kursplaner för Gymnasieskolan 2007 (GY07-reformen). In samband med detta återupptas diskussionen om den nya gymnasieskolan på listan. Prenumeranterna reflekterar kring huruvida informationskompetens tydligare kommer att ingå i kursplanerna och vilken betydelse skolbiblioteken kommer att få. Många inser att om skolbibliotekarierna ska kunna påverka Skolverkets reformarbete och lyfta sin kompetens och verksamhet, är det dags att reagera. Detta blir upptakten till en av de längre debatterna som ägt rum på listan sedan Framför allt är det gymnasiebibliotekarier som deltar, men debatten intresserar även bibliotekarier på grundskolor och folkbibliotek. Många inlägg är långa och väl genomtänkta. Det märks att ämnet för diskussionen, elevernas informationskompetens, är något som många resonerat kring och argumenterat för på den egna skolan. Diskussionen om Gymnasieskolan 2007 är omfattande men jag försöker att här lyfta fram de viktigaste huvuddragen.

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011 Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla

Läs mer

Skolbibliotek 2011. Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt centrum, Södertälje

Skolbibliotek 2011. Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt centrum, Södertälje Skolbibliotek 2011 AKTUELL FORSKNING & HÖGINTRESSANTA PRAKTIKFALL Nya krav, möjligheter och metoder! TALARE Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt

Läs mer

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009 I Uppvidinge kommun finns fem integrerade folk- och skolbibliotek samt ett gymnasiebibliotek. Biblioteken har en gemensam webbplats och gemensam

Läs mer

Handlingsplan för fokusbiblioteket

Handlingsplan för fokusbiblioteket Handlingsplan för fokusbiblioteket Vist skola 2011/2012 Innehållsförteckning Presentation av fokusbiblioteket... 3 Handlingsplanens syfte... 3 Fokusbibliotekets mål... 3 Styrdokument... 3 Lgr 11... 3 Skollagen...

Läs mer

Skolbiblioteksplan för Svedala kommun, 2009-2011 -från förskoleklass till gymnasium

Skolbiblioteksplan för Svedala kommun, 2009-2011 -från förskoleklass till gymnasium 1 Skolbiblioteksplan för Svedala kommun, 2009-2011 -från förskoleklass till gymnasium 1. Syfte Syftet med följande handlingsplan är att formulera vision och övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola Elin Lucassi, Kungl. biblioteket Bakgrund Alla elever i Sverige har rätt att få tillgång till bra skolbiblioteksverksamhet.

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012

Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012 Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012 Skolbibliotekets två främsta funktioner är att inspirera eleverna att känna läslust samt att hjälpa eleverna att förbättra sin förmåga att söka

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Läsförmåga en demokratifråga Betydelsen av bemannade skolbibliotek

Läsförmåga en demokratifråga Betydelsen av bemannade skolbibliotek Läsförmåga en demokratifråga Betydelsen av bemannade skolbibliotek En rapport från Lärarförbundet och Centum för lättläst Förord Från skolans värld kommer ständigt rapporter om problem kring elevers bristande

Läs mer

Bemanna skolbiblioteken Ett verktyg för skolutveckling

Bemanna skolbiblioteken Ett verktyg för skolutveckling Bemanna skolbiblioteken Ett verktyg för skolutveckling 1 Läroplanen för grundskola, LPO 94, och läroplanen för de frivilliga skolformerna, LPF 94, fastslår att rektor har särskilt ansvar för att: skolans

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2015

Biblioteksplan 2013-2015 STYRDOKUMENT Sida 1(4) Biblioteksplan 2013-2015 Område Program Plan Riktlinje Biblioteksplan Fastställd Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad BKU-nämnd, Till och med 2015 2012-10-31 79 Tjänsteföreskrift Diarienummer

Läs mer

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors.

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors. lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

IB inspirerar till mångspråkigt arbete. Mångspråkiga skolbiblioteket

IB inspirerar till mångspråkigt arbete. Mångspråkiga skolbiblioteket Det mångspråkiga skolbiblioteket Enligt bibliotekslagen ska alla bibliotek, även skolbiblioteken, ägna särskild uppmärksamhet åt personer med andra modersmål än svenska. Det innebär bland annat att skol-

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2009-06-16 1/10 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 Folkbiblioteksverksamheten 3 Skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

Skolbibliotekarie lyftet

Skolbibliotekarie lyftet Skolbibliotekarie lyftet Rätt kompetens i skolbiblioteket? kartläggning av kompetens och kompetensutvecklingsbehov hos skolbibliotekspersonal av Inga Andersson projektledare, Skolbibliotekarielyftet Rätt

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Handlingsplan Högstorps skolas bibliotek 2010-2013

Handlingsplan Högstorps skolas bibliotek 2010-2013 Handlingsplan Högstorps skolas bibliotek 2010-2013 Skolbiblioteket som pedagogiskt centrum (7,5 hp) Högskolan i Kristianstad 20100326 Emma Persson Handledare: Mary Ingemansson Innehållsförteckning Handlingsplan

Läs mer

Angående en strategisk satsning på bemanning och kompetens i landets skolbibliotek

Angående en strategisk satsning på bemanning och kompetens i landets skolbibliotek 2013 06 19 Till utbildningsminister Jan Björklund Angående en strategisk satsning på bemanning och kompetens i landets skolbibliotek Regeringen förväntas i höst presentera en proposition om litteratur

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

DAISY-KOMPETENS HOS ETT ARBETSLAG

DAISY-KOMPETENS HOS ETT ARBETSLAG DAISY-KOMPETENS HOS ETT ARBETSLAG avslutande redovisning, kurs aktionsforskning 2010-2011 Anna-Klara Aronsson Lena Folkesson kursledare Dokumentation av aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete inom

Läs mer

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) BILAGA 3 PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Sammanställning av enkäten

Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkät, Cecilia Gärdén Enkäten delades ut vid Göta avstamp-dagen, 2015-02-10. Enkäten är sammanställd fråga för fråga, utifrån tre kategorier: 1) bibliotekarier/assistenter,

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Med läslust mot målen

Med läslust mot målen Med läslust mot målen Tidiga medvetna insatser för högre måluppfyllelse Norra Ängby skolor Vultejusv 20 16856 Bromma Kontaktperson Ingrid Engback 08-170300 ingrid.engback@utbildning.stockholm.se Bakgrund

Läs mer

Rektor som skolbiblioteksutvecklare!?

Rektor som skolbiblioteksutvecklare!? Rektor som skolbiblioteksutvecklare!? Vad är ett skolbibliotek? Inte bara en plats Inte bara böcker Inte bara lässtimulans Upp till skolbibliotekarien? Skolbibliotek Aspekt Folkbibliotek Utbildning Huvudman

Läs mer

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker

Läs mer

Celsiusskolans biblioteks verksamhetsberättelse

Celsiusskolans biblioteks verksamhetsberättelse Celsiusskolans biblioteks verksamhetsberättelse Läsåret 2012/2013 Mikael Vikman, Åsa Mattsson Celsiusskolan är Sveriges största idrottsgymnasium med cirka 900 elever. Förutom idrottsklasser (Samhälls-

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Källkritisk tänkande i den digitala världen. Ulf Jämterud

Källkritisk tänkande i den digitala världen. Ulf Jämterud Källkritisk tänkande i den digitala världen Ulf Jämterud 1 Källkritik blir allt viktigare Medaljens baksida Ytinlärning och brist på källkritik 2 (Från Emanuel Karlstens Facebook) Källkritik i skolan 3

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

1 Biblioteksplan för Nordmalings kommun 2014-2017. 2 Nordmalings kommun - övergripande vision och mål

1 Biblioteksplan för Nordmalings kommun 2014-2017. 2 Nordmalings kommun - övergripande vision och mål Biblioteksplan för Nordmalings kommun 2015-2017 Innehåll 1 Biblioteksplan för Nordmalings kommun 2014-2017... 3 2 Nordmalings kommun - övergripande vision och mål... 3 2.1 Vision... 3 2.2 Inriktningsmål...

Läs mer

Barnbiblioteket - kommunikationsplan, synlighet, - det virtuella, 24-timmars = webben

Barnbiblioteket - kommunikationsplan, synlighet, - det virtuella, 24-timmars = webben Barnbiblioteket - kommunikationsplan, synlighet, - det virtuella, 24-timmars = webben Pia Malmberg-Kronvall, Bibliotekskonsulent, Regionförbundet i Kalmar län 2 Inspiration och andra vinklar Barnwebben

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden: läsa

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

NTA som skolutvecklingsprogram

NTA som skolutvecklingsprogram Sammanfattning NTA som skolutvecklingsprogram Utvärdering av effekten av kompetensutveckling på lärarna och deras värderingar samt effekten på kommun- och rektorsnivå Margareta Ekborg Umeå Universitet

Läs mer

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014

Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd

Läs mer

Bakgrund. Syftet med enkätundersökningen

Bakgrund. Syftet med enkätundersökningen Sammanfattning Hösten 2009 genomförde Ekerö Skolbibliotekscentral en enkätundersökning bland lärarna i Ekerös kommunala skolor. Syftet var att undersöka lärares användning av skolbiblioteket respektive

Läs mer

Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn. Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek

Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn. Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek Agenda Introduktion Vem är jag? Hur jobbar jag: Samverka och nätverka Informationskampanjer

Läs mer

VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN. Biblioteksplan. Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA

VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN. Biblioteksplan. Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN Biblioteksplan Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA Innehåll 1. Kvalitetsgarantier för biblioteks- verksamheterna i Vallentuna...

Läs mer

Att nå ut till talboksläsande barn och unga. Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27

Att nå ut till talboksläsande barn och unga. Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27 Att nå ut till talboksläsande barn och unga Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27 Agenda Introduktion Vem är jag? Hur jobbar jag: Samverka och nätverka Informationskampanjer Kurs

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Skolbibliotek 2012. Grundskolor Ungdomsgymnasier

Skolbibliotek 2012. Grundskolor Ungdomsgymnasier Skolbibliotek 2012 Grundskolor Ungdomsgymnasier Bild på framsidan: Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan. Foto: Margareta Guldér Skolbibliotek 2012 School libraries 2012, National Library of Sweden Ansvarig

Läs mer

Talböcker på skolbiblioteket. Helena Nordqvist

Talböcker på skolbiblioteket. Helena Nordqvist Helena Nordqvist 1 Den här timmen Varför talböcker? Det här kan biblioteket göra Talbokstillstånd Bibliotekskonto hos MTM Olika sätt att läsa talböcker Egen nedladdning Hitta på legimus.se Demokonto Ur

Läs mer

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013 Tyresö kommuns förskolor och skolor 2 (17) 3 (17) Vision Barn, elever och personal i Tyresös skolor är 2013 med i framtiden och i världens centrum med hjälp av

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) fick år 2005 ett tillägg som säger att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka och

Läs mer

Det bästa är att kombinera flera olika metoder och källor. TIPS - för informationssökning på webben!

Det bästa är att kombinera flera olika metoder och källor. TIPS - för informationssökning på webben! Sök effektivt 1. Uppslagsböcker - i biblioteket eller på webben 2. Sök böcker direkt på hyllan eller använd ämnesdatabaser - eventuellt också tidningsartiklar 3. Länkbibliotek - kvalitetskontrollerade

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Biblioteksplan för Säffle kommun 2010

Biblioteksplan för Säffle kommun 2010 Biblioteksplan för Säffle kommun 2010 Antagen av kommunfullmäktige, x 2010-xx 1 Innehållsförteckning Biblioteksplan för Säffle kommun 3 Inledning 3 Styrdokument 3 Bibliotekets övergripande roll i samhället

Läs mer

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PLAN FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I PAJALA KOMMUN Biblioteken är en grundläggande del av samhällets kulturella infrastruktur, till främjande av intresse för läsning

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD

FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD Innehållsförteckning: Guide... 3 Framgångsfaktorer för elevråd... 4 Framgångsfaktorernas metoder... 6 Fungerande grupp... 6 Struktur... 8 Kunskap och kompetenser... 10 Resurser...

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

Skolbiblioteksplan Skolbiblioteken och skolbibliotekscentralen

Skolbiblioteksplan Skolbiblioteken och skolbibliotekscentralen Skolbiblioteksplan Skolbiblioteken och skolbibliotekscentralen Skolbibliotekscentralen Utbildningsförvaltningen 2012 Foton förstasidan: David Shankbone, geerlingguy, Horia Varlan, Linda Spashett, bloohimwhom

Läs mer

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för Claes Johannesson Rektorsträff 23 maj 2014 It-strategi för ett bättre lärande med 12 målbilder 1 Förbättrad digital kompetens hos alla 1.1 Förtrogenhet

Läs mer

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar:

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar: Hej! Tack för att du lämnar 2013 års uppgifter om kommunens folkbibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten,

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011

BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011 BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011 Innehåll Inledning 3 Bakgrund Organisation 4 Nuläge Utveckling av organisationen Bibliotekslagen 5 Så här ska vi arbeta Utmaningar 6 Verksamhet 2008-2011 Utvecklingsområden

Läs mer

Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier

Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier Projektbeskrivning Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier är ett projekt

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 Innehåll - Bakgrund...2 - Syfte...2 - Arbetsgrupp...2 - Nulägesbeskrivning...3 - Omvärldsanalys...4 - Samverkan...5 -

Läs mer

Resultat från enkäten till ämnesansvariga i matematik på gymnasieskolor

Resultat från enkäten till ämnesansvariga i matematik på gymnasieskolor Resultat från enkäten till ämnesansvariga i matematik på gymnasieskolor Antal svar Antal enkäter som skickades ut till Ma/No-lärare 500 Antal svar 390 Antal ämnesansvariga av ovanstående 49 (12,5% av 390)

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Nedan följer en sammanfattning av alla de idéer och synpunkter som presenterades.

Nedan följer en sammanfattning av alla de idéer och synpunkter som presenterades. Nätverksträff 2012-09-07 Äntligen! Sådan var känslan när ett 30-tal bibliotekarier möttes i Kultur i Västs lokaler i Göteborg. Litteraturkonsulent Gunnar Südow hade kallat till nätverksträff och tanken

Läs mer

- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning

- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning 1(5) - LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning 2(5) ALLMÄNT OM KÄLLFÖRTECKNINGAR När du skriver en uppsats eller något annat skolarbete måste du redovisa vilka källor du

Läs mer

MTM ger stöd till skolbiblioteken. Tillgängliga skolbiblioteket

MTM ger stöd till skolbiblioteken. Tillgängliga skolbiblioteket Tillgängliga skolbiblioteket Omkring sex procent av befolkningen har en läsnedsättning. Synskada och dyslexi är de vanligaste orsakerna till en läsnedsättning men det finns andra orsaker också. Skolbiblioteken

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2016

Biblioteksplan 2013-2016 Biblioteksplan 2013-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Kommunens struktur 3. Verksamhetsområden 3.1 Allmänheten 3.1.1 Nuläge och utgångspunkt för fortsatt verksamhet 3.1.2 Framtiden att arbeta för

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Granskning av bibliotek som pedagogisk resurs. Huddinge kommun

Granskning av bibliotek som pedagogisk resurs. Huddinge kommun Granskning av bibliotek som pedagogisk resurs Huddinge kommun Innehåll 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte...3 2.3 Revisionsfrågor...3 2.4 Revisionskriterier...3 2.5 Ansvarig

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27.

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. Bakgrund Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för såväl privatpersoner som företag

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Talböcker på biblioteket

Talböcker på biblioteket Talböcker på biblioteket Helena Nordqvist 2015-03-19 1 Talböcker på biblioteket Den här timmen Det här kan biblioteket göra Talbokstillstånd Bibliotekskonto hos MTM Olika sätt att läsa talböcker Talbok

Läs mer

Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga

Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga PROJEKTPLAN Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga Vision Visionen är att skapa centra för nya kreativa former av lässtimulans.

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer