XVII. Elektromagnetisk induktion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "XVII. Elektromagnetisk induktion"

Transkript

1 X. lektromagnetisk induktion. När spolarna är in i varandra och ingen ström går i den mindre spolen, syns ingen spänning i den yttre spolen.. När spolarna är in i varandra och en ström börjar gå i den mindre spolen, syns en inducerad spänning i den yttre spolen. = + - t t 3. När spolarna är in i varandra och strömmen i den mindre spolen är konstant, syns ingen spänning i den yttre spolen. + - t 4. fall strömmen i den mindre spolen är konstant, och man för den in i den större spolen, syns en inducerad spänning i den yttre spolen. 5. fall alla föregående experiment görs med andra material, med samma form, är den inducerade spänningen konstant, vilket visar att den inducerade spänningen inte beror på materialet, utan bara på formen och magnetfältet. + - t t t lektromagnetism, Kai Nordlund 9 lektromagnetism, Kai Nordlund 9 3 X.. nduktion lfält accelererar laddningar och magnetiska fält ändrar laddningars rörelseriktning. Fenoment som förklarar bl.a. hur mekanisk energi från ett vattenkraftverk omvandlas till elektrisk energi, eller hur ett magnetiskt kreditkort läses, är elektromagnetisk induktion. Tidiga experiment med elektriska kretsar gav intressanta resultat. xperimentet gick ut på att man har en mindre spole i vilken man kan ändra strömmen, och en större spole, från vilken man kan mäta spänningen. För att mera kvantitativt se på detta undersöker vi vad som händer i kretsen bredvid, där en ledare rör sig med en hastighet v i ett konstant magnetfält vars riktning är utåt från pappret. Nu gör vi en hybrid av makroskopisk och mikroskopisk betraktelse: vi betraktar vad som händer med laddningarna inne i själva ledaren, men hur detta påverkar hela stavens elfält arje laddning q i ledaren påverkas av en magnetisk kraft (orentzkraften): F m = qv För positiva laddningarna är den magnetiska kraften nedåt och för de negativa laddningar uppåt, vilket leder till att en spänning induceras i ledaren. Arbetet som görs på en laddning som flyttas från punkt A till längs ledaren är W A = F m dl = F m y = q v y lektromagnetism, Kai Nordlund 9 lektromagnetism, Kai Nordlund 9 4

2 Potentialen definierades i kapitlet för elektrisk potential, som U = W/q, från vilket vi definierar den inducerade spänningen i kretsen ind = W A q = v y () i skriver den inducerade spänningen i en annan form med hjälp av ledarens hastighet ind = yv = y dx dx = y = darea = dφ M där Φ M är det magnetiska flödet Φ M = A (3) n spänning inducerad alltså i en krets ifall endera (eller bådadera) magnetfältet ändras genom en area, eller ifall magnetfältet är konstant men arean förändras. Detta kallas principen av elektromagnetisk induktion. iktningen för den inducerade spänningen är alltid så att den motverkar flödesändringen, så ekvationen för induktion ges ofta i form av Faradays induktionslag () xempel: n rak metallisk stav roterar kring en axel som är parallell med ett konstant magnetfält, se figuren nedan. Stavens längd är och vinkelhastigheten är ω. ad är den inducerade spänningen mellan stavens mitt och ändpunkterna? För halva staven (/) är rotationsperioden T = π ω Arean som halva staven far över på ett varv är Area = π(/) vilket ger att arean som halva staven sveper över per tidsenhet blir darea = Area T = π(/) ω π = ω 8 vilket ger den inducerade spänningen mellan mitten och ändan som ind = dφ M (4) ind = dφ M = darea = ω 8 lektromagnetism, Kai Nordlund 9 5 lektromagnetism, Kai Nordlund 9 7 För att veta vilken riktning den inducerade strömmen har, används enz lag: Den inducerade spänningen är sådan att magnetfältet som produceras av den inducerade strömmen motverkar förändringen av det magnetiska flödet genom kretsen Detta kan illustreras med följande exempel: xempel: n ledande stav med längden och massan m glider över en ledande krets (med resistansen ) med begynnelsehastigheten v (se figuren). tt konstant magnetiskt fält existerar normalt mot planet.. estäm kraften som verkar på staven som en funktion av,, och v. isa att farten för staven avtar som en funktion av tiden enligt v(t) = v e t/τ fall a ökar det magnetiska flödet genom kretsen. Strömmen induceras medsols för att försöka hålla magnetfältet konstant genom kretsen. b fallet minskar det magnetiska flödet genom kretsen eftersom arean minskar. Nu induceras en ström motsols som försöker motverka flödesminskningen. där τ = m/( ) 3. isa att den totala väglängd som staven rör sig innan den stannar är: τv 4. isa (utan att använda energins bevarelselag) att den totala energiförlusten i motståndet är lika med stavens ursprungliga kinetiska energi W = K = mv lektromagnetism, Kai Nordlund 9 6 lektromagnetism, Kai Nordlund 9 8

3 . Den inducerade spänningen är den magnetiska flödesändringen per tidsenhet för kretsen 4. Totala arbetet är tidsintegralen för effekten ( ind (t) = ind (t)/), se kv. (??) ind = dφ M = da = dx = v (5) Strömmen i kretsen är: = ind /, motsols, vilket ger att kraften på staven är i motsatt håll till hastigheten F = dl = = v W = = v = v τ P (t) = ind (t) ind (t) = e t/τ = v / = v m = mv τ e t/τ v e t/τ v e t/τ. Stavens retardation p.g.a. kraften blir F = ma = m dv = v (6) örelsenergin har alltså övergått till elektrisk energi via induktion, och förbrukats i motståndet. lektromagnetism, Kai Nordlund 9 9 lektromagnetism, Kai Nordlund 9 i löser denna differentialekvation: dv v dv v = m = m ln(v) = m t + Konst v = e m t+konst = e Konst e m t ftersom v() = v får vi att e Konst = v, vilket slutligen ger hastigheten för staven som en funktion av tiden: xempel: Hur kan man mäta den konstanta magnetiska flödesdensiteten mellan den magnetiska syd- och nordpolen i figuren? S? N Svar: man sätter en krets vars area är lika med polerna och som har N varv in mellan polerna. fall arean för polerna är stor och avståndet mellan dem är liten, kan den magnetiska fältstyrkan approximeras vara konstant mellan polerna och noll utanför. v(t) = v e m t S N 3. Totala sträckan som staven rör sig får vi från integralen S = / v(t) = v e t/τ = v där τ = m/( ). τe t/τ = v ( ( τ)) = v τ Drar man nu bort kretsen, ändras det magnetiska flödet genom kretsen och en spänning inducerad i den, kv. (??): ind = dφ M lektromagnetism, Kai Nordlund 9 lektromagnetism, Kai Nordlund 9

4 Från detta ser vi att det magnetiska flödet genom en krets mellan tiderna t och t fås från tidsintegralen av den inducerade spänningen t Φ M = ind (t) (7) t ind t där konstanten, som bara beror av kretsens form, kallas för självinduktans = ind d/ Den själv-inducerade spänningen i kretsen kan nu skrivas som [] = s/a = H (Henry) (8) id tiden noll drar man nu bort kretsen från de magnetiska polerna och mäter samtidigt den inducerade spänningen som en funktion av tiden. Det totala magnetiska flödet genom kretsen är nu arean under (t, ind ) kurvan Φ M = Φ M (t ) Φ M () = Flödet genom kretsen vid tiden noll var: t Φ M () = N(π ), ind (t) xempel: ind = d eräkna självinduktansen för en lång N varv solenoid med längden h och arean A. h N varv (9) vilket ger att den frågade magnetiska flödesdensiteten är: = t ind(t) Nπ Den magnetiska flödesdensiteten inne i en lång solenoid är konstant (Se: lektromagnetismens grunder ) = µ N h () lektromagnetism, Kai Nordlund 9 3 lektromagnetism, Kai Nordlund 9 5 X.. Självinduktans och spolar etrakta figuren nedan, där en spänningskälla är sluten i en krets. Strömmen i kretsen ger upphov till ett magnetfält runt och genom kretsen. Storleken på detta magnetfält är enligt iot-savats lag proportionerligt till strömmen:. Det magnetiska flödet genom kretsen är Φ M = da = Konstant Då alltså strömmen i kretsen ökar, ökar också magnetfältet och det magnetiska flödet genom kretsen. Detta betyder ju att en själv-inducerad spänning uppstår i kretsen: ind = dφ M = Konstant d lektromagnetism, Kai Nordlund 9 4 där µ är mediets permeabilitet, N är antalet varv, h längden och är strömmen i solenoiden. Det magnetiska flödet genom ett varv av solenoiden är magnetiska flödesdensiteten gånger arean: Φ M = A = µna h Detta ger att den inducerade spänningen genom N varv blir ind = N dφ M = µn A d h Självinduktansen, eller bara induktansen för en solenoid (också kallad spole) är enligt definitionen (??) = µn A h n komponent med induktans i en krets kallas för en induktor eller spole, och betecknas av symbolen till höger xempel: Spolen i bilden har varv, är 5 mm lång och har tvärsnittsarean 8 4 m. Hur stor är självinduktansen? eräkna den inducerade spänningen i en krets med denna spole, då strömmen i kretsen ökar från till A på 5 µs. lektromagnetism, Kai Nordlund 9 6 ()

5 = µn A 4π mh h 5 3 ind = d 3 H A 5 6 s -4 X... nergin lagrad i en spole Då ström börjar gå genom en spole, induceras en motspänning i kretsen. Denna inducerade spänning ind = d genom spolen är: P = dw ger att effekten som behövs för att öka strömmen = ind = d Den totala energin som behövs för att strömmen genom en spole skall öka från noll till, får vi genom att integrera: W tot = d = Denna energi är lagrad i magnetfältet inne i spolen. / = lektromagnetism, Kai Nordlund 9 7 () ösningen till denna differentialekvation blir: d d d ln( ) = = = = t + konst ln( ) = t + konst = e t e konst = Ke t = ] [ Ke t där konstanttermen K fås från begynnelsevillkoret: t =, = () = ] [ Ke = [ K] = K = (t) = [ e t] där / är tidskonstanten för kretsen. lektromagnetism, Kai Nordlund 9 9 Detta är alltså inte samma sak som i ett motstånd : där förbrukas energi. s (t) ilden visar hur den tidsberoende strömmen närmar sig saturationsströmmen: s = /. Utan spole skulle strömmen omedelbart då kretsen sluts vara /. +t X C krets X... - krets Nedan är en -C krets ritad, där laddningen på kondensatorn vid tiden t = är ± Q. i skall nu noggrannare undersöka hur en spole påverkar spänning och ström egenskaperna för kretsar. Man kan tillämpa Kircchoffs lagar (jfr. lmag ) också på kretsar med induktorer. nligt ekvation?? är en induktans associerad med en skillnad i elektrisk spänning (potential). Detta kan användas på liknande sätt som spänningsskillnaden från resistorer i kretsanalys. C +Q -Q Då kretsen sluts, börjar en ström gå medsols och kondensatorns laddning minskar. Kirchhoffs andra lag ger (för kondensatorn, se: lektromagnetismens grunder ) etrakta - kretsen ( står för motstånd och för spole). Från Kirchhoffs andra lag (potentialskillnaderna runt kretsen måste vara noll) får vi då vi går ett varv runt kretsen motsols d = (3) eftersom = dq/ blir detta q C d = d q q C = lektromagnetism, Kai Nordlund 9 8 lektromagnetism, Kai Nordlund 9

6 Detta är differentialekvationen för en harmonisk oskillator med lösningen för laddningen på kondensatorn och strömmen i kretsen som funtion av tiden i har löst en likadan differentialekvation i Mekanikens grunder, avsnittet för dämpad periodisk rörelse. ösningen på differentialekvationen ger att laddningen på kondensatorn som en funktion av tiden ges av q(t) = Q cos(ωt + φ) (4) där φ är fasvinkeln och ω är vinkelhastigheten q(t) = Q e t sin(ωt + φ) (5) C 4 ω = C där vinkelhastigheten ges som: Att detta är en korrekt lösning kan enkelt checkas med insättning i differentialekvationen och. derivering Strömmen är: dq/ = ωq sin(ωt + φ). Strömmen och laddningen oscillerar fram och tillbaka. ngen resistans finns i denna (idealiserade) krets så oscillationen fortgår i all oändlighet. ω = C 4 (6) lektromagnetism, Kai Nordlund 9 lektromagnetism, Kai Nordlund 9 3 nergin i kretsen lagras i både kondensatorn och spolen: C +Q +q -Q C -q nergin = Q C + q C + C max + max -q C +q q C + -Q C +Q Q C + i ser att kretsen oscillerar med frekvensen ω. Amplituden för oscillationerna avtar p.g.a. att elektrisk energi går förlorad i motståndet (exponenttermen). fall ökar, dör oscillationerna snabbare, och över ett visst värde på har vi inga oscillationer mera (kretsen är kritiskt eller överdämpad). C-kretsarnas verkliga egenskaper kommer bättre fram i följande kapitel, då växelströmskretsarna introduceras. q(t).5.5 sin(t) sin(t)*exp(.*t) exp(.*t) 3 4 Time X...4. C-krets För en krets med ett motstånd (), kondensator (C) och spole (), blir Kirchhoffs andra lag (motsols) C + + = q C d = C +Q -Q Strömmen är dq, vilket ger följande differentialekvation d q + dq + q C = lektromagnetism, Kai Nordlund 9 lektromagnetism, Kai Nordlund 9 4

7 X.3. Gemensam induktans etrakta figuren nedan, där vi har två spolar (solenoider), där den vänstra spolen drivs av en tidsberoende spänning: (t). N N (t) (t) Den tidsberoende spänningen i spole ger upphov till ett magnetiskt flöde som inducerar en tidsberoende spänning i spole, vars storlek beror av antalet varv i spolen och det magnetiska flödet genom den (t) = N dφ Det magnetiska flödet Φ är proportionellt till strömmen i spole, Φ, vilket ger att xempel: bilden nedan har vi en solenoid med N varv, arean A och längden h inne i en annan solenoid med N varv. eräkna den gemensamma induktansen. N Från tidigare, fick vi att inne i en lång solenoid existerar ett konstant magnetfältet h N = µ N där är strömmen genom spole som en funtion av tiden. Från ekv. (??) får vi den gemensamma induktansen M = N Φ = N A = N µ N h A = µ AN N h (9) N Φ = Konstant (t) = M (t) X Transformatorer lektromagnetism, Kai Nordlund 9 5 lektromagnetism, Kai Nordlund 9 7 vilket vidare ger att den inducerade spänningen i spole kan skrivas som n transformator kan användas för att öka eller sänka växelspänning. (t) = M d (7) n transformator är ofta byggd så att en primärkrets, N p varv, och en sekundärkrets, N s varv, är lindade runt en paramagnetisk metall, där det magnetiska flödet förstärks och går runt metallkärnan, se bild. p(t) Np Ns s(t) där proportionalitetskonstanten M = N Φ (t) (8) Då en tidsberoende spänning oscillerar i den primära kretsen, uppstår en inducerad spänning i sekundärkretsen och situationen kan analyseras på samma sätt som för -kretsen tidigare. Kirchhoffs andra lag ger att potentialskillnaderna runt kretsen måste vara noll, får vi då vi går ett varv runt kretsen p (t) ind = är en konstant som beror av geometrin för spolarna, antal varv, area och deras avstånd från varandra. M kallas för gemensam induktans (eng. mutual inductance). [M] = Wb/A = s/a = Ωs = J/A = H (henry), vilket är samma enhet som för induktans! iknande, skulle den inducerade spänningen i spole från spole bli (därför: gemensam induktans) Den inducerade spänningen är enligt Faradays induktionslag: ind = N p dφ M. fall motståndet för kretsen är mycket liten ( ), får vi Kirchhoffs andra lag som p (t) + N p dφ M = dφ M = p(t) N p (t) = M d lektromagnetism, Kai Nordlund 9 6 Denna tidsberoende spänning i primärkretsen ger alltså upphov till ett magnetiskt flöde Φ som inducerar en tidsberoende spänning i sekundärkretsen s (t) = N s dφ M lektromagnetism, Kai Nordlund 9 8

8 xempel: fall all magnetisk flo de som prima rkretsen ger upphov till ha lls i metallka rnan, kan vi sammansla de tva sista ekvationerna till transformatorekvationen: s(t) = Fo r att bromsa en roterande metallskiva, sa tter man skivan mellan tva magneter, se bilden. Fo rklara och rita varfo r metallskivan bromsas upp. Da skivan roterar, o kar det magnetiska flo det: Ns p(t) Np S N () ΦM = Area i metallskivan i omra det till ho ger om den konstanta magnetfa ltsomra det. Samtidigt minskar det magnetiska flo det i omra det till va nster. i kan alltsa transformera en ho g spa nning till la gre spa nning eller en la g spa nning till ho gre spa nning! De magnetiska flo desfo ra ndringarna inducerar spa nning: ind = ΦM / i metallen. Metallernas goda konduktivitet (litet elektriskt motsta nd) go r att virvelstro mmar produceras i skivan. Magnetiska flödet minskar Magnetiska flödet ökar X irvelstro mmar Hur fungerar en induktionsspis? iktningen pa virvelstro mmarna ges av enz lag: motsols i omra det till ho ger da r det magnetiska flo det minskar och medsols i omra det till va nster da r det magnetiska flo det o kar. nne i spisen finns en cirkula r va xelstro mkrets som fa r till sta nd ett magnetfa lt som oscillerar. Detta magnetfa lt inducerar en spa nning i fo rema l ovanfo r spisen. n inducerad stro m (virvelstro m) produceras i fo rema let: ind = ind/ och va rmeeffekten blir: P = indind = ind /. Metall med liten resistans fa r mycket va rmeeffekt och blir heta, da remot en hand med stort elektriskt motsta nd va rms inte! De inducerade virvelstro mmarna fo rmedlar en kraft: F = inddl, da r ind a r den inducerade virvel-stro mmen och dl a r la ngdelementet la ngs stro mmen. Kraften pa skivan fra n virvelstro mmarna i omra det till ho ger och va nster a r ba da riktade mot ho ger. Dessa krafter ger ett kraftmoment pa skivan som retarderar skivans rotation, varfo r metallskivan bromsas upp. lektromagnetism, Kai Nordlund 9 [Wikipedia] JJ J 9 ind JJ J lektromagnetism, Kai Nordlund 9 F 3 X.4. a xelstro m Hur fungerar en metalldetektor? n elektrisk krets i metalldetektorn o kar momentant magnetfa ltet i omgivningen. Detta fo ra nderliga magnetfa lt inducerar en spa nning i alla fo rema l i na rheten. fall fo rema let a r av metall, induceras en stro m i den (ind = ind/), och na r den inducerade virvelstro mmen minskar p.g.a. ohmiskt motsta nd, fa r detta till sta nd ett kortvarigt magnetfa lt kring metallfo rema let. Detta inducerar nu en spa nning i metalldetektorn, som alltsa har detekterat metall i na rheten. ind Na stan alla kretsar i hemmen fungerar med va xelstro m. a xelstro m a r beha ndig eftersom den kan enkelt transformeras till ho gspa nning fo r att o verfo ra elektricitet, eller till la gspa nning som a r tryggare fo r ma nniskor att anva nda. etrakta en cirkula r krets med arean A som roterar i ett konstant magnetfa lt. Det maximala magnetiska flo det som ga r genom kretsen intra ffar da kretsen a r vinkelra t mot magnetfa ltet [Wikipedia] Φmax = A Det magnetiska flo det genom kretsen som en funktion av vinkeln mellan kretsen och magnetfa ltet kan skrivas som Φ(θ) = Φmax cos(θ) = A cos(θ) q Kretsen roterar med konstant vinkelhastighet ω (θ = ωt) da r t a r tiden. Detta ger magnetiska flo det genom kretsen som en funktion av tiden Φ = A cos(ωt) lektromagnetism, Kai Nordlund 9 JJ J 3 lektromagnetism, Kai Nordlund 9 JJ J 3

9 Den inducerade spänningen i kretsen blir: ind = dφ = ωa sin(ωt) = max sin(ωt) Spänning från en krets som roterar med konstant vinkelhastighet ω blir alltså = sin(ωt) () där = ωa. en krets med motstånd oscillerar också strömmen med samma vinkelfrekvens: = sin(ωt), där = /. Oservera att medelspänningen och strömmen för växelström är noll < >= < sin(ωt) >= i definierar därför rms-värdet (oot Mean Square) för växelström Medeleffekten ges då som rms = < > = < sin (ωt) > = () < P >=< >= < sin (ωt) >= / = rms rms (3) lektromagnetism, Kai Nordlund 9 33 För en spole i en växelströmskrets, ger Kirchhoffs andra lag följande d = = = d = sin(ωt) = cos(ωt) där cos(ωt) = sin(ωt π/), och vi får att strömmen är π/ eller 9 efter spänningen = ω sin(ωt π/) = X sin(ωt π/) (5) där X = ω kallas för reaktansen för spolen och motsvarar motståndet. ~ t Time (s) Fasdiagram för ström och spänning: nu är strömmen π/ efter spänningen. /ω X Kondensator i en växelströmskrets lektromagnetism, Kai Nordlund 9 35 ω X Motstånd i en växelströmskrets För ett motstånd i en växelströmskrets, följer strömmen spänningen (de sägs vara i fas) ~ Fasdiagram för ström och spänning. = sin(ωt) = = sin(ωt) (4) t X Spole i en växelströmskrets lektromagnetism, Kai Nordlund 9 34 Time (s) id likström går ingen ström genom en kondensator! id växelström laddas och urladdas kondensatorn så att ström verkar passera den (trots att inga elektroner rör sig över gapet)! i har att q = C = C sin(ωt) = dq = ωc cos(ωt) där cos(ωt) = sin(ωt + π/), och vi får att strömmen är π/ eller 9 före spänningen där: X C = ωc är kondensatorns reaktans. C ~ = Cω sin(ωt + π/) = X C sin(ωt + π/) (6) Fasdiagram för ström och spänning, där strömmen är π/ före spänningen. lektromagnetism, Kai Nordlund 9 36 t ω Time (s)

10 X.4... Sammanfattning om växelströmkretsar. Kortare kan man sammanfatta de tre exemplen ovan som att ifall vi har en vaxelström = sin(ωt) i en krets med ett motstånd, en spole eller en kondensator, blir strömmen i kretsen där Z och φ fås från tabellen nedan = sin(ωt + φ) (7) Z Tabell : mpedansen och fasvinkeln för, eller C i en växelströmskrets Komponent i kretsen mpedans Z Fasvinkeln φ Motstånd Spole X = ω -π/ Kondensator X C = /ωc π/ Dessa insätts i ekvation (??) vilket ger [ sin(ωt + φ) + cos(ωt + φ) eller kortare (se tabell??) ( ω )] = sin(ωt) (9) ωc [ sin(ωt + φ) + cos(ωt + φ) (X X C )] = sin(ωt) (3) Denna ekvation måste stämma för alla tider t: ) ωt = sin(φ) + cos(φ) (X X C ) = tan(φ) = X C X i ser att strömmen inte är i fas med spänningen, utan att vinkeln mellan dem är φ C Z C lektromagnetism, Kai Nordlund 9 37 lektromagnetism, Kai Nordlund 9 39 X.5. C-seriekretsar föregående delkapitel, såg vi hur, C och -komponenterna fungerar enskilt i en växelströmskrets. Nu sätter vi alla dessa i serie. äxelspänningen från spänningskällan är Strömmen skriver vi som ~ = sin(ωt) = sin(ωt + φ) där koefficienterna och φ måste bestämmas. Kirchhoffs andra lag ger att Kondensatorns och spolens ekvationer blir C + q C + d = sin(ωt) (8) Kondensatorn: q = Spolen: d = cos(ωt + φ) ω = ω cos(ωt + φ) lektromagnetism, Kai Nordlund 9 38 bilden ovan har vi ritat situationen där ωt =. i definierar nu impedansen för kretsen som en vektor Z = + i(/ωc ω) (3) som består av en vektor i reella riktningen och vektorn: (/ωc ω) i imaginära riktningen. ängden av Z eller bara kallad impedansen är Z = + (X C X ) (3) vilket ger den totala effektiva resistansen för kretsen, och har samma enhet som motstånd Ω. idare ser vi från figuren att de följande likheterna gäller: sin(φ) = cos(φ) = Z /ωc ω Z = X C X Z ) Nu väljer vi att titta på kv. (??) vid ωt = π/, där sin(ωt) = : [ sin( π ] + φ) + cos(π + φ)(x X C ) = lektromagnetism, Kai Nordlund 9 4 (33) (34)

11 i använder likheterna: sin( π + φ) = cos(φ) och cos(π + φ) = sin( φ) = sin(φ) vilket ger: = [ cos(φ) + (X C X ) sin(φ)] nsättning av ekvationerna (??) och (??) ger strömmens maximivärde = [ ] = Z + (X C X ) X C X Z Z [ + (X C X ) ] = Z i sammanfattar de viktigaste ekvationerna: fall spänningen i en C-krets ges av = sin(ωt) (35) X.5... esonans för C-kretsar föregående kapitel fick vi strömmen i en C-krets som = sin(ωt + φ) + [X C X ] i ser att strömmen har ett maximum där [X C X ] =. i har alltså resonans när /ωc ω = ω = ω = C (4) kan strömmen i kretsen skrivas som = sin(ωt + φ) (36) vilket kallas för resonansfrekvens och är oberoende av värdet. id resonansfrekvensen är strömmen i fas med spänningen där fasvinkeln φ mellan strömmen och spänningen är ( ) φ = tan XC X (37) Ju mindre är, desto större är resonansströmmen. res = sin(ω t) (4) lektromagnetism, Kai Nordlund 9 4 lektromagnetism, Kai Nordlund 9 43 och strömmens maximivärde ges av = Z där impedansen för kretsen motsvarande dess effektiva motstånd är Z = Nedan i figuren, kan man se hur storheterna kan ges grafiskt. C (38) + [X C X ] (39) Z t ( C lektromagnetism, Kai Nordlund 9 4 ( Det är just denna stora förstärkning av signalen vid en viss frekvens som gör att man kan höra en radiostation. Antennen i en radio tar emot alla sändningar, men en kanal väljs genom att ställa in värdet på kondensatorn i radion så att C-kretsens resonansfrekvens sammanfaller med den frekvens man vill höra. xempel: C-kretsens värden är: = = Ω C = 4 3 = 3 F H eräkna resonansfrekvensen och rita strommen, fasvinkeln φ, impedansen Z och spolens och kondensatorns reaktanser: X och X C som funktion av spänningens vinkelfrekvens ω. ~ C inkelfrekvensen där resonans sker är: ω = C 5 rad/s (f = ω π 8 Hz) lektromagnetism, Kai Nordlund 9 44

12 Strömmen som funktion av vinkelfrekvensen ges av de två bilderna nedan. Den vänstra bildens x-axel är lineärt ritad, i motsatts till den högra, där x-axeln är logaritmisk. Strömmen Strömmen. ω. 5 5 inkelfrekvensen ω ω inkelfrekvensen ω Den vänstra bilden nedan ger fasvinkeln φ som en funktion av vinkelfrekvensen. i ser att strömmen är i fas med spänningen vid resonansfrekvensen. id låga frekvenser dominerar kondensatorns reaktans: X C = /ωc och strömmen är π/ rad före spänningen. id höga frekvenser där kondensatorns reaktans helt domineras av spolens (X = ω), är strömmen π/ rad efter spänningen. ilden till höger avbildar impedansen Z och spolens och kondensatorns reaktanser: X och X C som funktion av spänningens vinkelfrekvens ω. id låga frekvenser dominerar kondensatorns reaktans: X C = /ωc, som sedan avtar snabbt vid höga frekvenser, där spolens reaktans ökar: X = ω. id resonans är kretsens impedans lika med resistansen i kretsen: Z =. och strömmen är i resonans p.g.a. lämplig kombination av induktiv och kapacitiv reaktans. båda fallen fås φ =. För att effekten i en ström berör på fasskillnaden φ mellan och, och denna inte alltid är lätt att bestämma i praktiska fall, använder man i praktiskt bruk ofta också enheten A (volt-ampere) för att beskriva växelström. Denna storhet, som betecknas helt enkelt A, definieras som A = rms rms (43) och är alltså lika med effekten P endast ifall φ =. Oftast anges A som kilo-a och betecknas KA (notera det stora K :et!) Skillnaden mellan effekt och A är alltså effektfaktorn och definieras i praktiskt bruk som Uppenbart gäller att [ P F = P A (44) P F = cos φ (45) φ ω inkelfrekvensen ω Z X C =/ωc X =ω ω 3 inkelfrekvensen ω Typiskt används enheten KA i reservströmkällor som UPS:ar ( uninterrupted power source ). För att tillverkaren av dessa omöjligen kan i förväg veta vad fasfaktorn i maskinerna som UPS:en kopplas till är, anger de gärna istället kapaciteten som KA, som alltså anger hur mycket effekt UPS:en ger ifall den kopplas till ett rent resistiv system med φ =. För alla andra fall ges mindre effekt, och användaren måste veta sin effektfaktor för att veta UPS:ens kapacitet. lektromagnetism, Kai Nordlund 9 45 lektromagnetism, Kai Nordlund 9 47 X.5... ffektförbrukningen i en C-krets lektriska medeleffekten som en C-krets förbrukar definieras som < P > = < >=< sin(ωt) sin(ωt + φ) > = < sin(ωt) sin(ωt + φ) > = < sin(ωt)[sin(ωt) cos(φ) + cos(ωt) sin(φ)] > = cos(φ) < sin (ωt) > + sin(φ) < cos(ωt) sin(ωt) > = cos(φ) = cos(φ) = rms rms cos(φ) (4) där likheterna: sin(ωt + φ) = sin(ωt) cos(φ) + cos(ωt) sin(φ) och cos(ωt) sin(ωt) = sin(ωt) har använts, och rms ger root-mean-square värdet, se ekv. (??). Notera att om cos φ =, förbrukar kretsen ingen effekt alls! Därmed kallas cos φ för effektfaktorn ( power factor ) för kretsen. Detta skulle innebära att om man vill att de resistiva delarna gör nyttigt arbete (är t.ex. en lampa eller en någon mer avancerad elektronisk grunka), skulle man vid cos φ = inte åstadkomma någon som helst nyttoeffekt. Därför brukar de flesta växelströmskretsar designas så att φ cos φ. Den konsumerade effekten är maximal om impedansen är en ren resistans, eller om spänningen lektromagnetism, Kai Nordlund 9 46 anlig nätström i Finland anges ju ha spänningen. Detta är i själva verket just rmsspänningen, maximispänningen är alltså högre, ung. 3. xempel: n spole har impedansen 3 Ω vid frekvensen Hz och impedansen 6 Ω vid 5 Hz. a) eräkna spolens induktans och resistans b) eräkna fasvinkeln mellan spänningen och strömmen vid vardera frekvensen a) mpedansen är Z = + vilket ger ekvationerna vid vardera frekvensen ( ) ωc ω = + (ω) = Z ω = Z ω (46) lektromagnetism, Kai Nordlund 9 48

13 i löser ut induktansen esistansen för spolen blir b) Z ω = Z ω (ω ω ) = Z Z = = = π Z Z ω ω = Z Z π f f mh 5 Z (πf ) 8.6 Ω 8 Ω Fasvinkeln mellan spänningen och strömmen ges av ( φ = tan ωc ω ) ( ) ω = tan lektromagnetism, Kai Nordlund 9 49 X.6. nducerade elektriska fältet i har lärt oss att när en ledare rör sig i ett magnetfält, induceras en spänning mellan ändorna p.g.a. den magnetiska kraften på laddningarna. fall ledaren står stilla, induceras ändå en spänning ifall det magnetiska flödet ändrar. ad är det nu som får laddningarna att flytta på sig i ledaren? bilden nedan har vi en solenoid (arean A och n varv per längd) genom vilken magnetfältet ökar med hastigheten dφ M /. unt solenoiden finns en rund krets med en spänningsmätare., d/ Magnetfältet in i solenoiden fick vi tidigare som: = µ n, så att det magnetiska flödet genom runda kretsen blir ind = dφ M = µ n A d Den inducerade strömmen är = ind /, där är kretsens resistans. lektromagnetism, Kai Nordlund 9 5 (47) vilket ger för de båda fallen att spänningen är före strömmen ( ) φ = tan πf - ( ) φ = tan πf -6 Kraften som får laddningarna att röra på sig i kretsen är ett inducerat elektriskt fält från det magnetiska flödet som förändras med tiden. idare, så måste det inducerade fältet vara icke konservativt, eftersom när en laddning q går runt kretsen, så måste elfältet gånger laddningen vara lika med den inducerade spänningen dl = ind (48) Tankenöt: Skulle ett inducerat elfält finnas runt solenoiden ifall den inte omges av kretsen? Jo, det skulle det. Det inducerade elfältet som den magnetiska flödesförändringen i solenoiden fått till stånd finns runt solenoiden oberoende om vi har en krets runt den eller inte. elektromagnetismens grunder definierades spänningen för ett konstant elfält längs en sträcka l som: = l. fall elfältet inte är konstant, blir spänningen integralen: = dl. Det elektriska fältet är konservativt, eftersom vilken sluten integral som helst blir alltid noll dl = (49) Detta utnyttjas i bl.a. Kirchhoffs andra lag som ger att spännings- eller potentialskillnaden runt en sluten krets är alltid noll: i i =. Då ekvationerna (??) of (??) förenas ser vi att det inducerade elektriska fältet inte är konservativt ind = dφ M = dl (5) lektromagnetism, Kai Nordlund 9 5 lektromagnetism, Kai Nordlund 9 5

14 Den viktiga sammanfattning blir: tt föränderligt magnetfält inducerar ett elektriskt fält i rymden dl = dφ M = d da (5) där berättar att man integrerar den magnetiska flödesdensiteten över en sluten yta. da betecknar areaelementet. xempel: n cyklotronmagnet består av två cirkulära polytor med radien 5 cm. När magneten sätts på, ökar strömmen lineärt under s tills fältet når toppvärdet T. Under denna tid existerar ett inducerat elektriskt fält. a) eräkna elfältet som en funktion av d/ på avståndet r från magnetens mitt. b) eräkna elfältet för r = 4 cm. c) Upprepa a-fallet för r större än magnetens radie dl = πr = π d = d r a) lektromagnetism, Kai Nordlund 9 53 lektromagnetism, Kai Nordlund 9 55 dl = dφ M = πr d Det inducerade elektriska fältet är konstant runt hela ringen dl = πr = πr d πr = r d b) vilket ger det inducerade elfältet d = ( ) T s = T/s =.4 m T/s = -. /m c) r > lektromagnetism, Kai Nordlund 9 54

XVII. Elektromagnetisk induktion. Elektromagnetism I, Kai Nordlund

XVII. Elektromagnetisk induktion. Elektromagnetism I, Kai Nordlund XVII. Elektromagnetisk induktion Elektromagnetism I, Kai Nordlund 2009 1 XVII.1. Induktion Elfält accelererar laddningar och magnetiska fält ändrar laddningars rörelseriktning. Fenoment som förklarar bl.a.

Läs mer

10. Kretsar med långsamt varierande ström

10. Kretsar med långsamt varierande ström 1. Kretsar med långsamt varierande ström [RMC] Elektrodynamik, vt 213, Kai Nordlund 1.1 1.1. Villkor för långsamt varierande I detta kapitel behandlas den teori som kan användas för att analysera kretsar

Läs mer

Vecka 4 INDUKTION OCH INDUKTANS (HRW 30-31) EM-OSCILLATIONER OCH VÄXELSTRÖMSKRETSAR

Vecka 4 INDUKTION OCH INDUKTANS (HRW 30-31) EM-OSCILLATIONER OCH VÄXELSTRÖMSKRETSAR Vecka 4 INDUKTION OCH INDUKTANS (HRW 30-31) EM-OSCILLATIONER OCH VÄXELSTRÖMSKRETSAR Inlärningsmål Induktion och induktans Faradays lag och inducerad källspänning Lentz lag Energiomvandling vid induktion

Läs mer

Strålningsfält och fotoner. Kapitel 23: Faradays lag

Strålningsfält och fotoner. Kapitel 23: Faradays lag Strålningsfält och fotoner Kapitel 23: Faradays lag Faradays lag Tidsvarierande magnetiska fält inducerar elektriska fält, eller elektrisk spänning i en krets. Om strömmen genom en solenoid ökar, ökar

Läs mer

10. Kretsar med långsamt varierande ström

10. Kretsar med långsamt varierande ström 10. Kretsar med långsamt varierande ström [RMC] Elektrodynamik, vt 2008, Kai Nordlund 10.1 10.1. Villkor för långsamt varierande I detta kapitel behandlas den teori som kan användas för att analysera kretsar

Läs mer

10. Kretsar med långsamt varierande ström

10. Kretsar med långsamt varierande ström . Kretsar med långsamt varierande ström För en normalstor krets kan vi med andra ord använda drivande spänningar med frekvenser upp till 7 Hz, förutsatt att analysen sker med de metoder som vi nu kommer

Läs mer

Elektromagnetismens grunder II

Elektromagnetismens grunder II lektromagnetismens grunder II 5 januari 2009, /latex/teaching/m-ii/m grunder II.tex Innehåll 1 lektromagnetisk induktion 2 1.1 Självinduktans och spolar................................ 8 1.1.1 nergin lagrad

Läs mer

Tentamen ellära 92FY21 och 27

Tentamen ellära 92FY21 och 27 Tentamen ellära 92FY21 och 27 2014-06-04 kl. 8 13 Svaren anges på separat papper. Fullständiga lösningar med alla steg motiverade och beteckningar utsatta ska redovisas för att få full poäng. Poängen för

Läs mer

10. Kretsar med långsamt varierande ström

10. Kretsar med långsamt varierande ström 1. Kretsar med långsamt varierande ström [RMC] Elektrodynamik, ht 25, Krister Henriksson 1.1 1.1. Villkor för långsamt varierande I detta kapitel behandlas den teori som kan användas för att analysera

Läs mer

4. Elektromagnetisk svängningskrets

4. Elektromagnetisk svängningskrets 4. Elektromagnetisk svängningskrets L 15 4.1 Resonans, resonansfrekvens En RLC krets kan betraktas som en harmonisk oscillator; den har en egenfrekvens. Då energi tillförs kretsen med denna egenfrekvens

Läs mer

2.7 Virvelströmmar. Om ledaren är i rörelse kommer den att bromsas in, eftersom det inducerade magnetfältet och det yttre fältet är motsatt riktade.

2.7 Virvelströmmar. Om ledaren är i rörelse kommer den att bromsas in, eftersom det inducerade magnetfältet och det yttre fältet är motsatt riktade. 2.7 Virvelströmmar L8 Induktionsfenomenet uppträder för alla metaller. Ett föränderligt magnetfält inducerar en spänning, som i sin tur åstadkommer en ström. Detta kan leda till problem,men det kan också

Läs mer

Tentamen i El- och vågrörelselära,

Tentamen i El- och vågrörelselära, Tentamen i El- och vågrörelselära, 23 2 8 Hjälpmedel: Physics Handbook, räknare. Ensfäriskkopparkulamedradie = 5mmharladdningenQ = 2.5 0 3 C. Beräkna det elektriska fältet som funktion av avståndet från

Läs mer

3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z

3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z 3.4 RLC kretsen L 11 Växelströmskretsar kan ha olika utsende, men en av de mest använda är RLC kretsen. Den heter så eftersom den har ett motstånd, en spole och en kondensator i serie. De tre komponenterna

Läs mer

Tentamen i El- och vågrörelselära,

Tentamen i El- och vågrörelselära, Tentamen i El- och vågrörelselära, 05-0-05. Beräknastorlekochriktningpådetelektriskafältetipunkten(x,y) = (4,4)cm som orsakas av laddningarna q = Q i origo, q = Q i punkten (x,y) = (0,4) cm och q = Q i

Läs mer

1 Elektromagnetisk induktion

1 Elektromagnetisk induktion 1 Elekromagneisk indukion Elfäl accelererar laddningar och magneiska fäl ändrar laddningars rörelserikning. en elekrisk kres är de baerie som gör arbee på elekronerna som ger upphov ill en sröm i kresen.

Läs mer

Prov 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]

Prov 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0] Namn: Område: Elektromagnetism Datum: 13 Oktober 2014 Tid: 100 minuter Hjälpmedel: Räknare och formelsamling. Betyg: E: 25. C: 35, 10 på A/C-nivå. A: 45, 14 på C-nivå, 2 på A-nivå. Tot: 60 (34/21/5). Instruktioner:

Läs mer

Bra tabell i ert formelblad

Bra tabell i ert formelblad Bra tabell i ert formelblad Vi har gått igenom hur magnetfält alstrar krafter, kap. 7. Vi har gått igenom hur strömmar alstrar magnetfält, kap. 8. Återstår att lära sig hur strömmarna alstras. Tidigare

Läs mer

1 Grundläggande Ellära

1 Grundläggande Ellära 1 Grundläggande Ellära 1.1 Elektriska begrepp 1.1.1 Ange för nedanstående figur om de markerade delarna av kretsen är en nod, gren, maska eller slinga. 1.2 Kretslagar 1.2.1 Beräknar spänningarna U 1 och

Läs mer

IN Inst. för Fysik och materialvetenskap ---------------------------------------------------------------------------------------------- INSTRUKTION TILL LABORATIONEN INDUKTION ---------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Strålningsfält och fotoner. Kapitel 23: Faradays lag

Strålningsfält och fotoner. Kapitel 23: Faradays lag Strålningsfält och fotoner Kapitel 23: Faradays lag Faradays lag Tidsvarierande magnetiska fält inducerar elektriska fält, eller elektrisk spänning i en krets. Om strömmen genom en solenoid ökar, ökar

Läs mer

Svar och Lösningar. 1 Grundläggande Ellära. 1.1 Elektriska begrepp. 1.2 Kretslagar Svar: e) Slinga. f) Maska

Svar och Lösningar. 1 Grundläggande Ellära. 1.1 Elektriska begrepp. 1.2 Kretslagar Svar: e) Slinga. f) Maska Svar och ösningar Grundläggande Ellära. Elektriska begrepp.. Svar: a) Gren b) Nod c) Slinga d) Maska e) Slinga f) Maska g) Nod h) Gren. Kretslagar.. Svar: U V och U 4 V... Svar: a) U /, A b) U / Ω..3 Svar:

Läs mer

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO MEÅ NIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson 999-09- Rev.0 Växelström K O M P E N D I M ELEKTRO INNEHÅLL. ALLMÄNT OM LIK- OCH VÄXELSPÄNNINGAR.... SAMBANDET MELLAN STRÖM

Läs mer

Tentamen i El- och vågrörelselära,

Tentamen i El- och vågrörelselära, Tentamen i El- och vågrörelselära, 204 08 28. Beräkna den totala kraft på laddningen q = 7.5 nc i origo som orsakas av laddningarna q 2 = 6 nc i punkten x,y) = 5,0) cm och q 3 = 0 nc i x,y) = 3,4) cm.

Läs mer

Strålningsfält och fotoner. Våren 2013

Strålningsfält och fotoner. Våren 2013 Strålningsfält och fotoner Våren 2013 1. Fält i rymden Vi har lärt oss att beräkna elektriska fält utgående från laddningarna som orsakar dem Kan vi härleda nånting åt andra hållet? 2 1.1 Gauss lag Låt

Läs mer

Växelström och reaktans

Växelström och reaktans Växelström och reaktans Magnus Danielson 6 februari 2017 Magnus Danielson Växelström och reaktans 6 februari 2017 1 / 17 Outline 1 Växelström 2 Kondensator 3 Spolar och induktans 4 Resonanskretsar 5 Transformator

Läs mer

9. Magnetisk energi Magnetisk energi för en isolerad krets

9. Magnetisk energi Magnetisk energi för en isolerad krets 9. Magnetisk energi [RM] Elektrodynamik, vt 013, Kai Nordlund 9.1 9.1. Magnetisk energi för en isolerad krets Arbetet som ett batteri utför då det för en laddning dq runt en krets, från batteriets anod

Läs mer

9. Magnetisk energi [RMC 12] Elektrodynamik, vt 2013, Kai Nordlund 9.1

9. Magnetisk energi [RMC 12] Elektrodynamik, vt 2013, Kai Nordlund 9.1 9. Magnetisk energi [RMC 12] Elektrodynamik, vt 2013, Kai Nordlund 9.1 9.1. Magnetisk energi för en isolerad krets Arbetet som ett batteri utför då det för en laddning dq runt en krets, från batteriets

Läs mer

9. Magnetisk energi Magnetisk energi för en isolerad krets

9. Magnetisk energi Magnetisk energi för en isolerad krets 9. Magnetisk energi [RMC] Elektrodynamik, ht 005, Krister Henriksson 9.1 9.1. Magnetisk energi för en isolerad krets Arbetet som ett batteri utför då det för en laddning dq runt en krets, från batteriets

Läs mer

Strålningsfält och fotoner. Våren 2016

Strålningsfält och fotoner. Våren 2016 Strålningsfält och fotoner Våren 2016 1. Fält i rymden Vi har lärt oss att beräkna elektriska fält utgående från laddningarna som orsakar dem Kan vi härleda nånting åt andra hållet? 2 1.1 Gauss lag Låt

Läs mer

FK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (2:a omtentan), fredag 30 augusti 2013, kl 9:00-14:00

FK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (2:a omtentan), fredag 30 augusti 2013, kl 9:00-14:00 FK4010 - Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (2:a omtentan), fredag 30 augusti 2013, kl 9:00-14:00 Läs noggrant genom hela tentan först. Börja med uppgifterna som du tror

Läs mer

AC-kretsar. Växelströmsteori. Lund University / Faculty / Department / Unit / Document / Date

AC-kretsar. Växelströmsteori. Lund University / Faculty / Department / Unit / Document / Date AC-kretsar Växelströmsteori Signaler Konstant signal: Likström och likspänning (DC) Transienta strömmar/spänningar Växelström och växelspänning (AC) Växelström/spänning Växelström alternating current (AC)

Läs mer

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Växelspänning och effekt S=P+jQ VA W var Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Synkronmaskinens uppbyggnad Växelspänning Komplexräkning Komplex, aktiv och reaktiv effekt Ögonblicksvärde

Läs mer

Genom att kombinera ekvationer (1) och (3) fås ett samband mellan strömmens och spänningens amplitud (eller effektivvärden) C, (4)

Genom att kombinera ekvationer (1) och (3) fås ett samband mellan strömmens och spänningens amplitud (eller effektivvärden) C, (4) VÄXELSTRÖMSKRETSEN 1 Inledning Behandlandet av växelströmskretsar baserar sig på tre grundkomponenters, motståndets (resistans R), spolens (induktans L) och kondensatorns (kapacitans C) funktionsprinciper.

Läs mer

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Växelspänning och effekt S=P+jQ VA W var Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Synkronmaskinens uppbyggnad Växelspänning Komplexräkning Komplex, aktiv och reaktiv effekt Ögonblicksvärde

Läs mer

Elektromagnetism. Kapitel , 18.4 (fram till ex 18.8)

Elektromagnetism. Kapitel , 18.4 (fram till ex 18.8) Elektromagnetism Kapitel 8.-8., 8.4 (fram till ex 8.8) Varför magnetism? Energiomvandling elektrisk magnetisk mekanisk Elektriska maskiner Reversibla processer (de flesta) Motor Generator Elektromagneter

Läs mer

PHYS-A5130 Elektromagnetism period III våren Vecka 2

PHYS-A5130 Elektromagnetism period III våren Vecka 2 PHYS-A5130 Elektromagnetism period III våren 2017 Vecka 2 1. En kub med sidlängden L = 3,00 m placeras med ett hörn i origo (se figuren). Elfältet ges av E = ( 5,00 N/Cm)xî + (3,00 N/Cm)zˆk. (a) Bestäm

Läs mer

Motorprincipen. William Sandqvist

Motorprincipen. William Sandqvist Motorprincipen En strömförande ledare befinner sig i ett magnetfält B (längden l är den del av ledaren som befinner sig i fältet). De magnetiska kraftlinjerna får inte korsa varandra. Fältet förstärks

Läs mer

Tentamensskrivning i Ellära: FK4005e Fredag, 11 juni 2010, kl 9:00-15:00 Uppgifter och Svar

Tentamensskrivning i Ellära: FK4005e Fredag, 11 juni 2010, kl 9:00-15:00 Uppgifter och Svar Tentamensskrivning i Ellära: FK4005e Fredag, 11 juni 2010, kl 9:00-15:00 Uppgifter och Svar Ge dina olika steg i räkningen, och förklara tydligt ditt resonemang! Ge rätt enhet när det behövs. Tillåtna

Läs mer

1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet..

1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet.. ÖVNNGSPPGFTER - ELLÄRA 1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen samt sätt ut strömriktningen. 122 6V 3. Beräkna resistansen R. R 0,75A 48V 4. Beräkna spänningen över batteriet.. 40 0,3A 5. Vad händer om

Läs mer

Sven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Komplexa metoden j -metoden. Revma utbildning

Sven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Komplexa metoden j -metoden. Revma utbildning Sven-Bertil Kronkvist Elteknik Komplexa metoden j -metoden evma utbildning KOMPEXA METODEN Avsnittet handlar om hur växelströmsproblem kan lösas med komplexa metoden, jω - eller symboliska metoden som

Läs mer

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar Spolen och kondensatorn motverkar förändringar, tex vid inkoppling eller urkoppling av en källa till en krets. Hur går det då om källan avger en sinusformad

Läs mer

Föreläsning 8. Ohms lag (Kap. 7.1) 7.1 i Griffiths

Föreläsning 8. Ohms lag (Kap. 7.1) 7.1 i Griffiths 1 Föreläsning 8 7.1 i Griffiths Ohms lag (Kap. 7.1) i är bekanta med Ohms lag i kretsteori som = RI. En mer generell framställning är vårt mål här. Sambandet mellan strömtätheten J och den elektriska fältstyrkan

Läs mer

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar Christofer Sundström 23 januari 2019 Outline 1 Trefaseffekt 2 Aktiv, reaktiv och skenbar effekt samt effektfaktor 3 Beräkningsexempel 1.7 4 Beräkningsexempel

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen F1330 Ellära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier ikströmsnät Tvåpolsatsen KK1 AB1 Mätning av U och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK AB Tvåpol mät och sim F/Ö8

Läs mer

Kapitel: 31 Växelström Beskrivning av växelström och växelspänning Phasor-diagram metoden Likriktning av växelström

Kapitel: 31 Växelström Beskrivning av växelström och växelspänning Phasor-diagram metoden Likriktning av växelström Kapitel: 31 Växelström Beskrivning av växelström och växelspänning Phasor-diagram metoden Likriktning av växelström Relation mellan ström och spänning i R, L och C. RLC-krets Elektrisk oscillator, RLC-krets

Läs mer

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-08-22 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt

Läs mer

1( ), 2( ), 3( ), 4( ), 5( ), 6( ), 7( ), 8( ), 9( )

1( ), 2( ), 3( ), 4( ), 5( ), 6( ), 7( ), 8( ), 9( ) Inst. för Fysik och materialvetenskap Ola Hartmann Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I 2008-10-08 Skrivtid: 5 tim. för Kand_Fy 2 och STS 3. Hjälpmedel: Physics Handbook, formelblad i Elektricitetslära, räknedosa

Läs mer

Sensorer, effektorer och fysik. Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken

Sensorer, effektorer och fysik. Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken Sensorer, effektorer och fysik Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken Innehåll Grundläggande begrepp inom mekanik. Elektriskt fält och elektrisk potential. Gauss lag Dielektrika

Läs mer

Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor

Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor Laboranter: Henrik Bergman, Henrik Bergvall Berglund, William Sjöström, Georgios Davakos Plats och datum: Uppsala 2016-11-09 Kurs: Elektromagnetism 2 Handledare:

Läs mer

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik Linköpings Universitet IFM Mats Fahlman Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik Tisdagen 19/4 017, kl 08:00-1:00 Hjälpmedel: Avprogrammerad miniräknare, formelsamling (bifogad) Råd och regler Lösningsblad:

Läs mer

Rep. Kap. 27 som behandlade kraften på en laddningar från ett B-fält.

Rep. Kap. 27 som behandlade kraften på en laddningar från ett B-fält. Rep. Kap. 7 som behandlade kraften på en laddningar från ett -fält. Kraft på laddning i rörelse Kraft på ström i ledare Gauss sats för -fältet Inte så användbar som den för E-fältet, eftersom flödet här

Läs mer

Extra kursmaterial om. Elektriska Kretsar. Lasse Alfredsson. Linköpings universitet November 2015

Extra kursmaterial om. Elektriska Kretsar. Lasse Alfredsson. Linköpings universitet November 2015 Extra kursmaterial om Elektriska Kretsar asse lfredsson inköpings universitet asse.lfredsson@liu.se November 205 Får kopieras fritt av ith-studenter för användning i kurserna TSDT8 Signaler & System och

Läs mer

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik E06 nbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö P-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare,,, P, serie och parallell KK AB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs lagar Nodanalys Tvåpolsatsen

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen F330 Ellära F/Ö F/Ö4 F/Ö F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK LAB Mätning av och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK LAB Tvåpol mät och sim F/Ö0 F/Ö9

Läs mer

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Industriell Elektroteknik och Automation

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Industriell Elektroteknik och Automation Växelspänning och effekt S=P+jQ VA W var Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Synkronmaskinens uppbyggnad Stationär växelström Komplexräkning Komplex, aktiv och reaktiv effekt Ögonblicksvärde

Läs mer

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4 Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4 Kapacitans och Indktans Uppladdning av en kondensator Medelvärde och Effektivvärde Sinsvåg över kondensator och spole Copyright 8 Börje Norlin Kondensatorer

Läs mer

Upp gifter I=2,3 A. B=37 mt. I=1,9 A B=37 mt. B=14 mt I=4,7 A

Upp gifter I=2,3 A. B=37 mt. I=1,9 A B=37 mt. B=14 mt I=4,7 A Upp gifter 1. Beskriv den magnetiska kraften som verkar på ledaren, både till storlek och till riktning. Den del av ledaren som är inne i magnetfältet kan antas vara 45 cm i samtliga fall. a. b. I=1,9

Läs mer

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik Vågrörelselära och optik Kapitel 14 Harmonisk oscillator 1 Vågrörelselära och optik 2 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator:

Läs mer

Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för W2 och ES2 (1FA514)

Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för W2 och ES2 (1FA514) Uppsala universitet Institutionen för fysik och astronomi Kod: Program: Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, 2016-03-19 för W2 och ES2 (1FA514) Kan även skrivas av studenter på andra program där 1FA514 ingår

Läs mer

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik Linköpings Universitet IFM Mats Fahlman Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik Fredagen 1/1 018, kl 14:00-18:00 Hjälpmedel: Avprogrammerad miniräknare, formelsamling (bifogad) Råd och regler Lösningsblad:

Läs mer

93FY51/ STN1 Elektromagnetism Tenta : svar och anvisningar

93FY51/ STN1 Elektromagnetism Tenta : svar och anvisningar 17317 93FY51 1 93FY51/ TN1 Elektromagnetism Tenta 17317: svar och anvisningar Uppgift 1 a) Av symmetrin följer att: och därmed: Q = D d D(r) = D(r)ˆr E(r) = E(r)ˆr Vi väljer ytan till en sfär med radie

Läs mer

Prov Fysik B Lösningsförslag

Prov Fysik B Lösningsförslag Prov Fysik B Lösningsförslag DEL I 1. Högerhandsregeln ger ett cirkulärt magnetfält med riktning medurs. Kompass D är därför korrekt. 2. Orsaken till den i spolen inducerade strömmen kan ses som stavmagnetens

Läs mer

Växelström i frekvensdomän [5.2]

Växelström i frekvensdomän [5.2] Föreläsning 7 Hambley avsnitt 5.-4 Tidsharmoniska (sinusformade) signaler är oerhört betydelsefulla inom de flesta typer av kommunikationssystem. adio, T, mobiltelefoner, kabel-t, bredband till datorer

Läs mer

Du behöver inte räkna ut några siffervärden, svara med storheter som V 0 etc.

Du behöver inte räkna ut några siffervärden, svara med storheter som V 0 etc. (8) 27 augusti 2008 Institutionen för elektro- och informationsteknik Daniel Sjöerg ETE5 Ellära och elektronik, tentamen augusti 2008 Tillåtna hjälpmedel: formelsamling i kretsteori, ellära och elektronik.

Läs mer

Tentamen i Elektronik för E, ESS010, 12 april 2010

Tentamen i Elektronik för E, ESS010, 12 april 2010 Tentamen i Elektronik för E, ESS00, april 00 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori v i v in i Spänningen v in och är kända. a) Bestäm i och i. b) Bestäm v. W lampa spänningsaggregat W lampa 0

Läs mer

Växelström. Emma Björk

Växelström. Emma Björk Växelström Emma Björk Varför har vi alltid växelström i våra elnät? Faradayslag gör det möjligt att låta magnetfältet från en varierande ström i en spole inducera en ström i en närbelägen spole. Om den

Läs mer

Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet

Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet Christofer Sundström 23 mars 2018 Kursöversikt Fö 11 Fö 5,13 Fö 4 Fö 2 Fö 6 Fö 3 Fö 7,9,10 Fö 13 Fö 12 Fö 8 Outline 1 Repetition växelströmslära 2 Huvudspänning

Läs mer

isolerande skikt positiv laddning Q=CV negativ laddning -Q V V

isolerande skikt positiv laddning Q=CV negativ laddning -Q V V 1 Föreläsning 5 Hambley avsnitt 3.1 3.6 Kondensatorn och spolen [3.1 3.6] Kondensatorn och spolen är två mycket viktiga kretskomponenter. Kondensatorn kan lagra elektrisk energi och spolen magnetisk energi.

Läs mer

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar Per Öberg 16 januari 2015 Outline 1 Trefaseffekt 2 Aktiv, reaktiv och skenbar effekt samt effektfaktor 3 Beräkningsexempel 1.7 4 Beräkningsexempel 1.22d

Läs mer

13. Plana vågors reflektion och brytning

13. Plana vågors reflektion och brytning 13. Plana vågors reflektion och brytning Extra material som ges som referens, men krävs inte i mellanförhören eller räkneövningarna: Elektrodynamik, vt 2008, Kai Nordlund 13.1 13.1. Vågledare... Hastigheter

Läs mer

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4 Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Lab 3 och Lab 4 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 Laboration 3: Likström och

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen F1330 Ellära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier Likströmsnät Tvåpolsatsen KK1 LAB1 Mätning av U och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK LAB Tvåpol mät och sim F/Ö8

Läs mer

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055) Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π (ETEF0) och F (ETE055) Tid och plats: 4 januari, 06, kl. 8.00.00, lokal: Sparta B. Kursansvarig lärare: Anders Karlsson, tel. 40 89. Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

Introduktion till fordonselektronik ET054G. Föreläsning 3

Introduktion till fordonselektronik ET054G. Föreläsning 3 Introduktion till fordonselektronik ET054G Föreläsning 3 1 Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Att använda el I Sverige Fas: svart Nolla: blå Jord: gröngul Varför en jordkabel? 2 Jordning och

Läs mer

FK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 16 juni 2015, kl 9:00-14:00

FK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 16 juni 2015, kl 9:00-14:00 FK4010 - Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 16 juni 2015, kl 9:00-14:00 Läs noggrant genom hela tentan först. Börja med uppgifterna som du tror

Läs mer

Tentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006

Tentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006 Tentamen i Elektronik för F, 3 januari 006 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori, miniräknare Du har fått tag på 6 st glödlampor från USA. Tre av dem visar 60 W och tre 40 W. Du skall nu koppla

Läs mer

Tentamen i Fysik för M, TFYA72

Tentamen i Fysik för M, TFYA72 Tentamen i Fysik för M, TFYA72 Onsdag 2015-06-10 kl. 8:00-12:00 Tillåtna hjälpmedel: Bifogat formelblad Avprogrammerad räknedosa enlig IFM:s regler. Christopher Tholander kommer att besöka tentamenslokalen

Läs mer

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik Vågrörelselära och optik Kapitel 32 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1

Läs mer

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 5

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 5 Ellära och Elektronik Moment A-nät Föreläsning 5 Visardiagram Impendans jω-metoden Komplex effekt, effekttriangeln Visardiagram Om man tar projektionen på y- axeln av en roterande visare får man en sinusformad

Läs mer

Kommentarer till målen inför fysikprovet. Magnetism & elektricitet

Kommentarer till målen inför fysikprovet. Magnetism & elektricitet Kommentarer till målen inför fysikprovet Magnetism & elektricitet Skillnaden mellan spänning, ström och resistans Spänningen är själva drivkraften av strömmen och mäts i enheten volt, V. Finns ingen spänning

Läs mer

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 4 & 5

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 4 & 5 Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Föreläsning 4 & 5 Kondensatorn För att lagra elektrisk laddning Användning Att skydda brytarspetsarna (laddas upp istället för att gnistan bildas) I datorminnen

Läs mer

FK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 17 juni 2014, kl 9:00-14:00

FK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 17 juni 2014, kl 9:00-14:00 FK4010 - Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 17 juni 2014, kl 9:00-14:00 Läs noggrant genom hela tentan först. Börja med uppgifterna som du tror

Läs mer

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar Kapitel: 25 Ström, motstånd och emf (Nu lämnar vi elektrostatiken) Visa under vilka villkor det kan finnas E-fält i ledare Införa begreppet emf (electromotoric force) Beskriva laddningars rörelse i ledare

Läs mer

Växelström i frekvensdomän [5.2]

Växelström i frekvensdomän [5.2] Föreläsning 7 Hambley avsnitt 5.-4 Tidsharmoniska (sinusformade) signaler är oerhört betydelsefulla inom de flesta typer av kommunikationssystem. adio, T, mobiltelefoner, kabel-t, bredband till datorer

Läs mer

Lösningar till Tentamen i fysik B del 1 vid förutbildningar vid Malmö högskola

Lösningar till Tentamen i fysik B del 1 vid förutbildningar vid Malmö högskola Lösningar till Tentamen i fysik B del 1 vid förutbildningar vid Malmö högskola Tid: Måndagen 5/3-2012 kl: 8.15-12.15. Hjälpmedel: Räknedosa. Bifogad formelsamling. Lösningar: Lösningarna skall vara väl

Läs mer

Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-10)

Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-10) Sammanfattning av kursen ETIA0 Elektronik för D, Del (föreläsning -0) Kapitel : sid 37 Definitioner om vad laddning, spänning, ström, effekt och energi är och vad dess enheterna är: Laddningsmängd q mäts

Läs mer

Komplexa tal. j 2 = 1

Komplexa tal. j 2 = 1 Komplexa tal De komplexa talen används när man behandlar växelström inom elektroniken. Imaginära enheten betecknas i elektroniken med j (i, som används i matematiken, är ju upptaget av strömmen). Den definieras

Läs mer

Demonstration: De magnetiska grundfenomenen. Utrustning: Tre stavmagneter, metallkulor, mynt, kompass.

Demonstration: De magnetiska grundfenomenen. Utrustning: Tre stavmagneter, metallkulor, mynt, kompass. 1. Magnetism L1 Magnetismen som fenomen upptäcktes redan under antiken, då man märkte att vissa malmarter attraherade vissa metaller. Nuförtiden vet vi att magneter också kan skapas på konstgjord väg.

Läs mer

Fysik TFYA86. Föreläsning 8/11

Fysik TFYA86. Föreläsning 8/11 Fysik TFYA86 Föreläsning 8/11 1 nduktion och elektromotorisk kraft (emk) University Physics: Kapitel 29, 30.1, (30.2 självinduktion) 2 ntroduktion Tidigare i kursen: Tidsberoende förändring, dynamik Elektrostatik

Läs mer

2. DC (direct current, likström): Kretsar med tidskonstanta spänningar och strömmar.

2. DC (direct current, likström): Kretsar med tidskonstanta spänningar och strömmar. Introduktion till elektronik Introduktionen är riktad till studenter på Pi-programmet på Lund universitet och består av följande avsnitt: 1. Grundläggande begrepp: Potential, spänning, ström, resistans,

Läs mer

Omtentamen i IF1330 Ellära tisdagen den 19 augusti

Omtentamen i IF1330 Ellära tisdagen den 19 augusti Omtentamen i IF33 Ellära tisdagen den 9 augusti 4 9.-3. Samtidigt går en liknande tentamen för IE6 väl rätt tentamen! Allmän information Examinator: William Sandqvist. Ansvarig lärare: William Sandqvist,

Läs mer

Svängningar. Innehåll. Inledning. Litteraturhänvisning. Förberedelseuppgifter. Svängningar

Svängningar. Innehåll. Inledning. Litteraturhänvisning. Förberedelseuppgifter. Svängningar Svängningar Innehåll Inledning Inledning... 1 Litteraturhänvisning... 1 Förberedelseuppgifter... 1 Utförande... 3 Det dämpade men odrivna systemet... 3 Det drivna systemet... 4 Några praktiska tips...

Läs mer

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik E6 nbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö P-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare,,, P, serie och parallell KK AB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs lagar Nodanalys Tvåpolsatsen

Läs mer

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar 9428 IDEsektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 4 1. Antag att vi mäter spänningen över en okänd komponent resultatet blir u(t)= 3sin(ωt) [V]. Motsvarande ström är

Läs mer

Sammanfattning av likströmsläran

Sammanfattning av likströmsläran Innehåll Sammanfattning av likströmsläran... Testa-dig-själv-likströmsläran...9 Felsökning.11 Mätinstrument...13 Varför har vi växelström..17 Växelspännings- och växelströmsbegrepp..18 Vektorräknig..0

Läs mer

Tentamen ETE115 Ellära och elektronik för F och N,

Tentamen ETE115 Ellära och elektronik för F och N, Tentamen ETE5 Ellära och elektronik för F och N, 2009 0602 Tillåtna hjälpmedel: formelsamling i kretsteori och elektronik. Observera att uppgifterna inte är ordnade i svårighetsordning. Alla lösningar

Läs mer

Spolen. LE1460 Analog elektronik. Måndag kl i Omega. Allmänna tidsförlopp. Kapitel 4 Elkretsanalys.

Spolen. LE1460 Analog elektronik. Måndag kl i Omega. Allmänna tidsförlopp. Kapitel 4 Elkretsanalys. F6 E460 Analog elektronik Måndag 005--05 kl 3.5 7.00 i Omega Allmänna tidsförlopp. Kapitel 4 Elkretsanalys. Spolen addningar i rörelse ger pphov till magnetfält. Detta gäller alltid. Omvändningen är ej

Läs mer