Boken om. Psykologstudent 11

Transkript

1 Boken om Psykologstudent 11

2

3 Boken om Psykologstudent 11 Psykologer på väg

4 Ansvarig utgivare: Lina Bodestad Redaktör: Sara Sirén-Nöbbelin Tryckt hos Grahns Tryckeri AB, Lund 2011

5

6 Innehållsförteckning Förord - Välkommen till psykologstudent 11 s. 8 En viktig tanke s. 10 Din karta till PS11 i Lund s. 11 Konferensen i korthet s. 12 Praktisk information s. 15 Program för PS11 s. 18 Tema - Att nå ut s. 21 Levande förmedling av psykologisk kunskap s. 23 Hur du kan arbeta för att göra psykologisk kunskap mer lättillgänglig s. 27 Tema - I arbetslivet s. 31 Psykolog och chef - hur kan man tänka. Samtal mellan mentor & adept med detta tema s. 33 How to kick ass as a psykolog: en praktisk workshop om att starta eget s. 36 Tema - Media s. 37 Johanna Kajrup, Karin Andrén och Malin Olsen; Kampanjen för högre PTP-löner i Region Skåne s. 39 Psykologen och media s. 40 Tema - Nya Arenor s. 43 Ett hälsoekonomiskt perspektiv på psykologisk behandling - vad är det och varför? s. 45 Tema - Organisation s. 49 Fokusgrupp med DuoWise s. 51 Vårt arbete för att förbättra psykologens ställning på arbetsmarknaden s. 54 Ett nationellt mentorskap för psykologstudenter? s. 57 Tema - Politik s. 59 Psykologprofessionens möjlighet att påverka landstingspolitiska och verksamhetsnära beslut. s. 61

7 Tema - Psykiatri s. 63 Internetbaserad terapi - så introducerades en ny behandlingsform s. 65 NIP-teamet i Malmö om system och förändring s. 68 Psykologisk kunskap ovärderlig i modern psykiatri - Ett verksamhetsbyggande- och ett konsultperspektiv s. 70 Tema - Utveckling s. 71 Hur kan vi öka studentengagemanget på lokal och nationell nivå? s. 73 Vad är vår uppgift som psykologer? Hur kan vi göra skillnad för barn och ungdomar? s. 76 Några personer som förtjänar uppskattning s. 84 Mina anteckningar s. 87

8 Välkommen till Psykologstudent11 Aldrig har det varit så roligt att vara psykologstudent som nu. På psykologprogrammen runt om i Sverige finns ett växande engagemang, en bubblande energi och en längtan efter att få komma samman, organisera sig och få diskutera, visionera och agera! Det starkaste uttrycket för detta engagemang är de årliga konferenserna som arrangeras av och för psykologstudenter. PS11 i Lund är den fjärde konferensen i ordningen och varje år har såväl innehåll som form förändrats och utvecklats vidare. År 2008 anordnades den första konferensen som ett skolprojekt i Linköping. Under en dag samlades 194 studenter från samtliga dåvarande lärosäten på det som fick namnet PS08 - Psykologstudentkonferensen var född. År 2009 befäste Uppsala traditionen och lät den växa genom PS09. Närmare 500 psykologstudenter och flera representanter från yrkeslivet samlades under konferensen med temat Psykologen på nya arenor. PS10 i Göteborg satsade och vann med Open Space-tema då över 500 psykologstudenter och yrkesverksamma samlades för att diskutera Psykologens roll år I år tar PS11 vid med temat Hur vi kan utveckla psykologprofessionen. Bland Sveriges psykologstudenter finns många röster, tankar och visioner - en enorm energi. Samtidigt tycks det som om något saknas, nämligen en plattform för att få fatt i visionerna och omsätta dem i handling och praktik. Som ett svar på detta håller nu en nationell förening på att växa fram - Sveriges psykologstudenter. I samma linje fungerar PS11 som ett forum för psykologstudenternas engagemang. Här skapas möjligheter för att mötas, utvecklas och inte minst för att minska avståndet mellan visionerande och agerande. Under PS11 handlar det om hur. Om hur vi tillsammans kan ta initiativ och agera för att utveckla oss själva och professionen. Kraften i PS-konferenserna ligger i själva deltagandet, i den otroliga potential som skapas när man samlar hundratals blivande psykologer på en och samma plats. Tillsammans med oss studenter deltar även representanter från yrkeslivet som delar 8

9 med sig av sin erfarenhet. Under PS11 bidrar också alla fantastiska föreläsare med sin kunskap. Genom föreläsningar, workshops och utvecklingsforum kommer vi under PS11 att väva samman våra visioner och aktioner, för att fortsätta ta viktiga steg mot att forma framtidens psykologprofession. Det är nu det händer, det är nu vi har chansen att tillsammans fortsätta göra psykolog till världens bästa yrke. Och du som deltagare på PS11 får vara med just där det sker, när det sker. Arrangörerna av PS11 Lund KONTAKTINFORMATION Undrar du något om konferensen? Leta då vidare i denna bok efter svaret. Om du fortfarande undrar rekommenderar vi att du vänder dig till informationspunkten i Athen. Där kommer du att få så väl praktisk information som emotionellt stöd. Om du av någon anledning inte kan ta dig till informationspunkten kan du nå oss på följande nummer. Caroline Andersson: Johanna Narbe:

10 En viktig tanke Hur anordnar man en stor konferens som kräver stora mängder resurser, men som samtidigt är schysst mot miljön? Det fanns i PS11-gruppen ett engagemang för att vidta aktiva åtgärder med syfte att minska vår miljöbelastning och enkelt sagt: att göra konferensen så hållbar som möjligt. I samband med det förberedande konferensarbetet inledde vi därför ett samarbete med Hållbart Universitet - en organisation vid Lunds universitet som arbetar för ett mer miljövänligt universitet efter devisen tänk globalt, agera lokalt. Hur gör man en konferens mer hållbar? Frågan försatte oss i djupa grubblerier som manade till såväl kreativitet som aktiva ställningstaganden. Men kanske framförallt har vi låtit hållbarhetstanken genomsyra förberedelserna inför konferensen - och även om det visat sig svårt att med små ekonomiska resurser i alla lägen kunna välja det miljövänligaste alternativen har varje aspekt vridits och vänts innan beslut har tagits. Vi har valt att ha en helt vegetarisk lunch och fika, då detta innebär en lägre miljöbelastning än kött. Till middagen har vi valt att servera en närproducerad tupp och låta resten av maten vara vegetarisk. Kaffet som serveras är ekologiskt och fairtrade. Den bok du läser är tryckt på 100 % returpapper. Vi har arbetat aktivt med våra ambassadörer för att göra det enkelt och billigt för konferensdeltagarna att använda sig av miljövänligare transporter till konferensen. Dessutom är vi glada över att kunna presentera Annika Tibblin, leg. psykolog, som föreläsare under lördagen. Hon kommer att vidareutveckla tankarna kring vad psykologer kan göra för hållbar utveckling och hur psykologi och miljö påverkar varandra. Under konferensen kommer vi att arbeta aktivt för att minimera mängden skräp. Vi kommer bland annat att samla ihop alla plasthållare till alla deltagares namnskyltar för att kunna lämna över dessa för återanvändning på PS12 i Umeå. Vi uppmanar alla deltagare att hjälpa oss i arbetet att minimera mängden skräp under konferensen i Lund. 10

11 Din karta till PS11 i Lund 11

12 Konferensen i korthet Fredag: Incheckningen öppnar Incheckningen hittar du i en mindre byggnad som kallas Samvetet. Där registrerar du dig och får din goodiebag, med denna bok, dina föreläsningsbiljetter och lite smått och gott. När du checkat in kommer det att finnas tid för att fixa med det praktiska inför konferensen. Du kan leta upp din divankompis, titta runt i Lund och lämna av bagage. Besökare kommer att ges möjlighet att lämna sitt bagage på konferensområdet Incheckningen stänger innan invigningsceremonin, men är öppen igen till i Samvetet och i Café Athen ca Invigningsceremoni i Universitetsaulan. Där hälsas du och de andra konferensdeltagarna välkomna och ni får höra mer om vad som kommer att hända under de kommande dagarna. ca Se nu till att få något i magen. Antingen blir det en trevlig middag hos din divankompis eller så kanske ni äter ute. Tips på närliggande restauranger finns i boken Inledande konferensarbete i Café Athen och källarsalen. Här kommer det finnas utrymme för mingel och tid att lära känna de andra medlemmarna i din basgrupp. Anvisad plats och lokal hittar du mer utförligt i din goodiebag. Tillsammans får ni nu möjlighet att ta första steget i arbetet. När ni känner er klara kan ni gå hem för att samla energi inför lördagen. 12

13 Lördag: Föreläsning/workshop I. Var du ska vara står på din föreläsningsbiljett Paus med fika - Athen. Ta chansen att lära känna fler studenter över en kopp kaffe, och besök utställarna - gå dit din cut-e-profil tagit dig! Föreläsning/Workshop II Var du ska vara står på din föreläsningsbiljett Lunch. Lunchen serveras i en smidig matlåda. Maten kan antingen avnjutas ute i det soliga Lundagård eller inne i den stora salen Athen Föreläsning/Workshop III Var du ska vara står på din föreläsningsbiljett Rast. Kaffe serveras åter i Athen. Då är det läge att tala med utställarna för att få den sista inspirationen att ta med till din basgrupp Utvecklingsforum. Det är nu alla bitarna läggs på plats. Utifrån de idéer ni fått under fredagskvällen och allt ni lärt er under lördagens programpunkter får ni nu möjlighet att formulera ett projekt för att utveckla psykologprofessionen. Varje basgrupp har en anvisad plats och lokal. Detta hittar du på en lapp i din goodie-bag Avslutning. Samlingar för att knyta ihop konferensen kommer att ske i utvalda lokaler på konferensområdet. Var just din grupp ska vara kan du hitta på de uppsatta scheman som finns vid bland annat vid info-disken i Athen. Funktionärerna i varje sal kommer även att berätta för dig vart du ska efter ditt utvecklingsforum Hem och svida om till festen! ca Middag i AF-borgen. Konferensens sociala höjdpunkt går av stapeln på äkta lundensiskt manér Släppet öppnar. De som inte varit med på middagen får nu möjlighet att röja loss på dansgolvet med resten av Sveriges psykologstudenter Festlokalen stänger - dags att slira vidare in i natten! 13

14 Söndag Under söndagen kommer det att finnas lokaler tillgängliga för de som vill få tid att träffas och diskutera vidare kring viktiga teman och projekt. Fråga vid informationsdisken om du vill veta mer eller om du vill boka en sal. Det går bra att boka på förhand eller att bara komma dit. Till exempel kommer Lunds studentförening, Lundapsykologerna, att uppmana engagerade studenter och representanter för studentföreningar från andra lärosäten att mötas under söndagen för att utbyta erfarenheter. AF Borgen, Lundagård 14

15 Praktisk information Biljetter till släppet på festen Om du vill köpa släppbiljett till lördagen finns möjlighet att göra detta i samma lokal som incheckningen (Samvetet) fram till klockan fredag kväll. Observera att man inte måste vara student för att gå på släppet. Byte av föreläsning Vill du byta föreläsning eller har du kanske fått förhinder för att gå på någon programpunkt. Ta dig då till informationsdisken för att lämna in din föreläsningsbiljett eller så försöker vi hitta någon att byta med. Förhoppningsvis går det att hitta en bra lösning. Att ta sig runt Lund är en liten stad och oftast är det lättast att ta sig fram till fots. Men om du ska ta dig över halva staden kan det vara bekvämt med antingen buss eller taxi. Buss Skånetrafiken kör stadsbussar i Lund och kollektivtrafik i hela Skåne. På deras hemsida kan du själv kolla upp tider och priser. De har även en app med reseplanerare. Du kan betala i mobilen (ej iphone) eller kontant om du inte har busskort. Taxi Taxibilar står alltid standby vid Lunds tågstation och bussterminalen Botulfsplatsen. Befinner du dig någon annanstans är det bara att ringa. Taxi Lund Taxi Kurir Boende För dig som divansurfar Förhoppningsvis har du redan fått kontakt med din divanvärd och ni har tillsammans kommit överens om hur ni ska mötas upp, vem som fixar frukost och annat viktigt. I fall du (av någon anledning) skulle komma till konferensen utan att veta 15

16 vem du ska bo hos kan du kontakta incheckningen eller ringa något av de infonummer som finns med här i boken. För dig som bor på Polhemsskolan Från kl. 17 på fredag eftermiddag, efter att öppningsceremonin har avslutats, kan du som bor på Polhemskolan under PS11 få tillträde. Skolan kommer under hela helgen att vara bemannad med funktionärer, men kommer att vara låst från kl. 9 till 16 under lördagen. Skulle du behöva komma in under denna tid går det bra att ringa de info-nummer som finns med här i boken. Skolan ligger 1,5 km från konferensområdet. Om du inte vill promenera dit kan du ta buss nummer 2, riktning Värpinge By, och hoppa av på hållplatsen Idrottsplatsen. För att komma till konferensområdet tar du buss 2 riktning Annehem och hoppar av vid Lundagård. Det serveras ingen frukost på skolan, men på promenaden mellan skolan och konferensen finns såväl en Coop-butik och en ICA, som flera caféer och matställen. Restaurang- och andra mattips: Lunds grill & falafel, på Paradisgatan precis vid universitetsbyggnaden kan man få sig en falafel - precis som Lunda-psykologstudenterna brukar springa ned från Paradiset för att köpa när de glömt matlådan hemma. Etablissemanget har även kebab och pizza. Lundafalafel, skryter med att de har Lunds bästa falafel, men därom tvistar Lundaborna. Charmigt hål i väggen på Stora Södergatan 5 (mitt emot Åhléns). Burger King, Knut Den Stores Torg 2. Ligger nära stationen och har öppet hela kvällen. Valvet, Allhelgona Kyrkogata 1, bjuder på en blandning av thaimat, pizza, grillat, pasta med mera. Har något för alla, till billig penning. Café Ariman, Kungsgatan 2. Serverar cafémat som ciabatta, soppor, pajer och liknande, har även fullständiga rättigheter. På kvällen förvandlas Café Ariman till Lunds kanske minsta nattklubb, med fri entré och dans till långt fram på småtimmarna. 16

17 Royal Thai, Mårtenstorget 7A, för dig som är sugen på thailändskt. Prisvärt. V.E.S.P.A., Karl XI Gata 1, litet ställe med goda pizzor och pastarätter i italiensk stil. Säljer även italienska delikatesser som olivoljor, pesto och hangjord pasta. Restaurang Stortorget, Stortorget, håller en något högre prisklass men också hög kvalitet. Deras Grand Square Burger är en klassiker men de har även mycket annat gott. Herkules Bar ligger i anslutning till restaurangen för dig som är sugen på schtek. Ica Malmborgs, Clemenstorget, ligger precis vid stationen. Coop Konsum, Mårtenstorget 11, ligger nära busscentralen Botulfsplatsen. Coop Nära, Trollebergsvägen 14, ligger på samma gata som Polhemskolan. Universitetshuset 17

18 Program för PS11 09:00-10:20 10:20-11:00 11:00-12:20 12:20-13:20 13:20-14:20 14:20-15:00 15:00-16:30 16:30-17:00 Förmiddagspass 1 Paus med fika i Café Athen, AF-Borgen Förmiddagspass 2 Lunch i AF-borgen Eftermiddagspass Paus med fika i Café Athen, AF-Borgen Utvecklingsforum, gruppdiskussioner Avslutning Tema Förmiddag 09:00-10:20 Förmiddag 11:00-12:20 Eftermiddag 13:20-14:20 Fredrik Wagnström kommer Mats Hoppe delar med sig av att diskutera medvetenheten om erfarenheter av att påverka Marknaden för psykoterapi är i tillväxt, säger Sankt Lukas - psykologprofessionens frågor bland politiker och andra makthavare och - inte minst - vilka som lyckats påverka kom och lyssna på en spaning, kartläggning och analys! Politik beslutsfattare samt honom. professionens möjligheter att påverka landstingspolitiska och verksamhetsnära beslut. Media Robert Nises om psykologens roll och kompetens i den varumärkesbyggande processen. Vägen från 19,500 kr till 22,500 kr, och varför det inte är bra nog. 3 PTP-psykologer från Lund berättar och diskuterar hur man gjorde för att höja PTP-lönerna i Region Skåne. Mattias Lundberg pratar om hur man som psykolog akn förhålla sig till media och ger dig tips på vad du skall tänka på när du gör ett uttalande. I arbetslivet Julia Stenberg och Maria Lindhe ger dig en workshop i löneförhandling och strategisk löneutveckling. Gör något för psykologkåren - höj din lön! Samuel West psykologföretagare ger dig mängder av tips på hur du kan göra för att starta eget och ha en chans att lyckas. Hur får man sina första uppdrag eller patienter? Birgit Hansson ger dig tips på hur du skall göra som psykolog i chefsrollen. Alternativt: Psykolog och chef - hur kan man tänka? Psykiatrin Björn Paxling med kollegor berättar utifrån exemplet Internet-terapi hur du kan introducera och vidareutveckla en ny terapiform i Sverige. NIP-teamet (teamet för nyinsjuknade i psykos) i Malmö delar med sig av sina erfarenheter av hur man påverkar och förändrar inom psykiatrin. Thomas Gustavsson & Richard Stenmark från Psykologpartners & Psykiatripartners: Psykologisk kunskap ovärderlig i modern psykiatri - ett verksamhetsbyggande perspektiv och ett konsultperspektiv. 18

19 Tema Förmiddag 09:00-10:20 Förmiddag 11:00-12:20 Eftermiddag 13:20-14:20 Alexander Rozental och Linda Backman från Psykologifabriken håller en Björn Gustavsson om psykologer, tyckologer och läkmen. Bo Heljskov Elvén: Levande förmedling av psykologisk kunskap workshop om hur du kan arbeta Att nå allmänheten för att göra psykologisk kunskap mer lättillgänglig för allmänheten. Nya arenor Profession (Ej fastställt) Rauli Sulanko undersöker tillsammans med deltagarna behovet och möjligheten att starta upp ett nationellt mentorsprogram för psykologstudenter. Björn Paxling visar hur du kan utvärdera hälsoekonomiska aspekter av psykologisk behandling. DuoWise leder en fokusgrupp för att få fram nya idéer om hur man paketerar psykologens kompetens för att ta en självklar plats i näringslivet. Läs mer om fokusgruppen: SensoDetect: från forskning till faktura psykologi som företagsidé och psykologen som entreprenör. Psykolog - Världens bästa yrke! Sveriges Psykologförbund - Opinionsbildning och marknadsföring av våra viktiga framtidsfrågor. Organisation DuoWise leder en fokusgrupp för att få fram nya idéer om hur man paketerar psykologens kompetens för att ta en självklar plats i näringslivet. Läs mer om fokusgrupp på Psykologsällskapet berättar om sitt arbete för att förbättra psykologens ställning på arbetsmarknaden, samt delar med sig av nyttiga erfarenheter från sin satsning. Hans-Olle Frummerin: Arbetslivspsykolog - vad kan psykologisk kunskap bidra med för att förändra arbetslivet? Utveckling Emmelie Carlsson bjuder in alla studentorganisationer till en workshop om hur vi kan öka studentengagemanget på lokal och nationell nivå. Annika Tibblin om vad du som psykolog kan göra för en hållbar utveckling. Eva Tideman om vad vår uppgift som psykologer är - hur kan vi göra en skillnad för barn och ungdomar? 19

20 20

21 Tema: Att nå ut Psykologen som kunskapsförmedlare. Eftersom vi är experter på psykologisk kunskap kommer folk ibland till oss för svar, men långt ifrån alltid. Vi bör inte vänta på att bli tillfrågade! Hur förmedlar vi vår kunskap på ett sätt som alla förstår utan att göra avkall på kvalitet? 21

22 22

23 Levande förmedling av psykologisk kunskap Av: Bo Hejlskov Elvén Psykologer har ett underbart jobb med många olika sidor. Vissa psykologer jobbar med behandling, vissa med utredning, vissa med handledning av andra yrkesgrupper, vissa med organisationer, vissa med undervisning och vissa med ännu mer specialiserade fält som miljöpsykologi, militärpsykologi eller trafikpsykologi. På alla dessa områden har vi något gemensamt med många andra yrken: Delar av jobbet handlar om kunskap, delar om hantverk. Man skulle kunna säga att psykologens jobb är att få psykologisk kunskap i bruk via hantverken. Dessa hantverk kan vara terapeuthantverket, handledarehantverket, utredarehantverket och förmedlarehantverket. Och precis som snickaren, som har sin kunskap om trä och husbyggnad har vår kunskap begränsat värde om vi inte kan hantverket. Snickaren måste ha kunskap om hur man gör för att få sin kunskap i spel, och det måste psykologen också. I psykologins barndom var de flesta av våra nuvarande hantverk inte intressanta, psykologin var under 1800-talet främst en vetenskaplig disciplin, och hantverket forskarehantverket. Med psykoterapins framväxt under nittonhundratalet blev psykologarbete i mångas ögon synonymt med terapeutiskt arbete, och det hantverk som skrivits mest om därför också terapeuthantverket. Först under de senare 30 åren har de andra hantverken börjat ta plats, dels organisationsutredning och organisationsförändringsarbete, dels det kliniska utredande hantverket och handledningshantverket. I stort har dock förmedlingshantverket inte setts som ett psykologhantverk, men som ett lärarhantverk, varför förmedling av psykologisk kunskap inte fått samma metodfokus som de andra hantverken. Det finns dock en stor skillnad mellan traditionellt lärararbete och förmedling av psykologisk kunskap: Läraren ska kunna undervisa om vad som helst som eleven kan ha nytta av, den som förmedlar psykologisk kunskap gör det oftast i syfte 23

24 24 att få till en förändring, eftersom psykologyrket handlar om att skapa förändring. Jag tycker att det största misstaget psykologer gör är att tro att de förmedlar psykologisk kunskap, inte livsförändrande vetande. Man modellerar sig därför på de undervisare man hade på Universitetet i stället för att se psykologens jobb som fundamentalt annorlunda. Förmedling är därför inte undervisning, och denna artikel handlar inte om hur man undervisar elever i psykologi. Vi måste komma i håg att vi själva pluggade därför att vi var intresserade av psykologi, medan de människor man som förmedlare av psykologisk kunskap träffar på har mera specifika syften. Vissa har problem i jobbet och behöver lära sig hur man hanterar praktiska situationer bättre, som mitt arbete med att förmedla kunskap och metod kring våld och hot till personal i omsorg och vård. Andra behöver ändra sin organisation så den blir mer effektiv. Ytterligare andra behöver kunskap om hur de fostrar sina barn eller hanterar sina anhöriga med psykisk sjukdom eller funktionshinder. De behöver därför inte vara intresserade i psykologi, men i metod. Det innebär att förmedlaren ibland måste erbjuda andra kunskaper än dem man själv uppnådde i utbildningen. Men det innebär också att det traditionella lärarehantverket inte är relevant. I förmedlingshantverket finns det ett mantra över alla andra: Det är förmedlarens ansvar att åhörarna är vakna och lär sig! Förhoppningsvis gäller liknande mantra i de andra psykologhantverken också. Vi psykologer måste se till att vår kunskap kommer i spel i andra människors liv. Ett grällt exempel på motsatt perspektiv är danska psykologen Peter Berliners artikel Passiv aggression - som voksenpædagogisk problem (Nordisk Psykologi, 1989, 41 (4), ), där han menar att orsaken till att en grupp arbetslösa hantverkare inte lärde sig någonting på en kurs han undervisade på var att det var fel på dem, inte på undervisningen. De verktyg man som psykolog har tillgång till för att skapa ett förmedlingshantverk bör bygga på vad vi som psykologer kan om interpersonella relationer, inte på förenklad kommunikationsteori. Min förmedling bygger därför i stor utsträckning på affektteoretisk och neuropsykologisk kunskap: Åhörarna påverkas av mina känslor via affektsmitta och spegelneuronfunktioner. Det innebär att mina äkta känslor har stor betydelse. Du kan därför inte låtsas, utan måste vara affektivt autentisk. Du måste därför se till att du är utvilad, entusiastisk kring ditt ämne och genuint intresserad av dina åhörare.

25 Autenticitet handlar även om att du är så pass väl insatt i ditt ämne att du kan svara på frågor. Ge alltid ett konkret och enkelt svar, sväva inte på målet och bli inte rädd att ta beslut. Om inte en psykolog kan ge ett rakt svar har folk svårt att se vad de ska ha oss till. Du måste se till att åhörarna är vakna. Börjar åhörarna nicka till tillför du inte energi nog. Du tillför energi genom att: Vara närvarande. Åhörarna måste få en känsla av kontakt med förmedlaren, som man kan säkra genom att vara personlig, berätta exempel med utgångspunkt i sig själv och skapa en känsla av dialog, exempelvis genom att får åhörarna att räcka upp händer, utföra olika övningar etc Vara energisk själv. Stå, gå runt, rör på dig, använda sketchaktiga rollspel etc. Få åhörarna att känna igen sig i det du förmedlar, gärna smått negativa sidor av sig själva, som ni tillsammans kan skratta åt. Se till att ha lagom med pauser, inte för mycket, inte för lite. Vänd dig inte bort från åhörarna. Läs inte dina egna slides på en filmduk! Åhörarna kan troligen läsa själva. Dela inte ut åhörarkopior på din presentation. Kontakten med åhörarna blir mycket mindre, de bläddrar dessutom i förväg för att skapa trygghet och förutsägbarhet i sin vardag. Det är som att dela ut manus vid en teaterpjäs. Bra i teaterundervisning, usel i verkliga teatern. Skapa inre bilder hos åhöraren. Använd därför gärna bildspråk, som stimulerar visuella tankestrategier. Humor har dels en funktion i förhållande till energi, men hjälper även att uthärda att det pratas om känslomässigt svåra ämnen. Det är ångestreducerande att skratta. Använd övningar, små, tio sekunder i taget, där åhörarna uppnåren insikt om sig själva, som de sedan kan översätta i generell kunskap. 25

26 Skapa begriplighet. Åhöraren förstår mer om det som förmedlas är relevant för dem själva. Psykologi är relevant för mig, därför att jag är intresserad. För de flesta människor är psykologi faktiskt inte särskild intressant. Det måste vi ha respekt för. Se därför till att de psykologiska begrepp du måste använda dig av är begripliga i åhörarnas omedelbara vardag. Använd dig så lite som möjligt av psykologiska begrepp och fackuttryck. Svenskan är ett rikt språk som man kan böja och vinkla till på många sätt, så se till att använda dig av omskrivningar så mycket som möjligt. Det ökar begripligheten. Kom i håg att hälften av Sveriges befolkning har en begåvning under genomsnittet! Den nivån du själv som akademiker med god begåvning (förhoppningsvis), många års träning i teoretisk förståelse samt en stor kunskapsbank har uppnått är ganska unik i samhället. Så förenkla, visualisera och personalisera. Använd dig så lite som möjligt av grafiska modeller. Grafiska modeller kräver en hög grad av abstrakt tänkande, som inte alla har. 26

27 Hur du kan arbeta för att göra psykologisk kunskap mer lättillgänglig Av: Psykologifabriken Hur stor del av den forskning som bedrivs på våra universitet når ut till allmänheten? Hur kan vi som blivande psykologer bättre nå ut med vår kunskap? En undersökning gjord år 2000 av organisationen Science and Engineering Indicators i USA visade att intresset för forskning är stort, men att enbart 17 % av de tillfrågade ansåg sig vara tillräckligt informerade om de vetenskapliga studier som genomförs. Trots stora satsningar av både regeringsorgan och universitet tycks forskare inom olika ämnesområden ha svårt att nå ut med sina rön på ett lättförståeligt och tillämpbart sätt. När det gäller psykologi är situationen på inget sätt bättre. Professor Steven Hayes anser att majoriteten av alla vetenskapliga studier som görs i ämnet inte får någon spridning, och att en forskningsartikel citeras i genomsnitt noll gånger. Det är dessutom ganska sannolikt att de personer som jobbar på psykologiska institutionen på just ditt universitet förmodligen inte är kända av andra än sina studenter och kollegor. En förutsättning för att vi ska kunna nå ut med resultaten från olika psykologiska studier, är att inse att forskare och allmänhet tolkar slutsatser på olika grunder. Den enskilde individen utgår oftast från en annan referensram i utvärderingen av forskningsrön, och förlitar sig hellre på subjektiva erfarenheter än avancerad vetenskapsmetodik. Det är därför inte ovanligt att resultaten från hundratals rigorösa studier kan omkullkastas av upplevelser från det egna livet. Av denna anledning är det viktigt att vi psykologer och forskare tar hänsyn till hur allmänheten uppfattar forskning, och hur man ska uttrycka sig för att nå fram. Varför är det då viktigt att popularisera sin vetenskap? Det är få människor utanför universiteten som känner till vilken forskning som bedrivs, och ännu färre 27

28 vet varför den genomförs och vilka konsekvenser den kan få. Vi som har fått privilegiet att gå långa, spännande utbildningar har fått tillgång till kunskap som kan vara oumbärlig för andra. Det finns goda skäl att göra sådan kunskap tillgänglig för många och vi har ett ansvar att demokratisera vetenskap som är betydelsefull. Kunskap är makt, sägs det, men stämmer det? För att få betydelse i samhällsdebatten måste expertisen, där psykologer ingår, ta sig plats. Det räcker inte att ruva på kunskapen på sin trygga institution, expertrollen måste erövras genom retorik! Tio tips när du ska popularisera din vetenskap: Kombinera intressen med psykologi Att kombinera sina favoritintressen och hobbies med teorier och forskningsfynd i psykologi är ett enkelt sätt att överbrygga hindret mellan vardagliga fenomen och vetenskap. När du gör det blir det enkelt att hitta en konkret tillämpning av psykologi, samtidigt som du utnyttjar ditt engemang inom ett visst område. Detta skulle exempelvis kunna handla om fallenhet för musik, fascination för mode och kultur, eller den sport du utövar på fritiden. Spana efter aktuella ämnen Fundera på vilka ämnen som diskuteras i media just nu, tänk sig att du är en av Spanarna i P1. Följ också årstiderna, vad diskuterar människor vid köksborden i Maj/Juni? Du kan både hålla koll på intressanta nyhetshändelser och ämnen som återkommer år efter år. Uttryck dig lättförståeligt Ett ständigt återkommande problem för psykologer är att de ofta uttrycker sig på samma sätt gentemot allmänheten som de gör med sina kollegor. Det som dock uppfattas som självklarheter inom det egna skrået är inte sällan obegripligt för de som befinner sig utanför universitetet. Att nå ut till allmänheten och skriva populärvetenskapligt handlar alltså till stor del i hur man formulerar sig, och framför allt hur du undviker en psykologisk jargong. En grundregel är att även enkla termer kan behöva förklaras, och att man alltid utgår från att skriva för personer som saknar förkunskap i psykologi. Stjärna intressanta fakta när du är på föreläsningar När du är på föreläsning på universitetet: ta på dig dina popularisera-glasögon. Fundera på hur du skulle kunna föra fram det som sägs på ett roligt eller gri pande sätt till allmänheten. Rita en stor stjärna i marginalen bredvid forskning/ påståenden som du skulle kunna förvandla till en artikel/föreläsning/iphone-app eller bloggpost. På så sätt kan du alltid bläddra igenom dina anteckningar om du 28

29 behöver uppslag och idéer och du kommer aldrig glömma dina snilleblixtar igen! Var konkret Vid all form av kommunikation med allmänheten bör utgångspunkten vara att visa på konkreta tillämpningar av psykologiska fenomen och fakta. Teorier och forskningsfynd berör framför allt abstrakta och generella fenomen, men visar sällan på de praktiska konsekvenserna i vardagen. För att nå fram till den enskilde individen är det därför viktigt att kunna visa på hur psykologi kan appliceras konkret i olika situationer. Nischa dig! Försök inte att sälja in allt för översiktliga artiklar om stora ämnesområden Om mindfullness eller Om stress. Fundera ut en specifik vinkel: Använd den här mindfulnessövningen när du ominstallerar din dator eller Lär dig köpa julklappar med hjälp av mentalisering. Var kortfattad I media är nyckeln till framgång att kunna hålla sig kortfattad, såväl i intervjuer som vid författandet av artiklar. Journalister och redaktörer är oftast intresserade av matnyttiga och enkla tips som läsaren kan tillämpa direkt i sitt eget liv, inte en forskningsgenomgång. Hitta inspiration hos dina vänner Vänner och bekanta är ofta de bästa inspirationskällorna. Att studera till psykolog ger en förmånen att ständigt bli tillfrågad av om fenomen i omvärlden. Du kan se det som en fantastisk möjlighet att hitta idéer och uppslag till ditt sätt att popularisera psykologi. När du lyssnar på dina vänner får du en direkt inblick i vad allmänheten är intresserad av när det gäller psykologi just nu. Ett vanligt återkommande tema är kanske kärleksrelationer, och varför man som nydumpad söker situationer för att visa sig från sin bästa sida. Gå på magkänslan När du letar ämnen och vinklar; utgå ifrån något som väckt wow -känslor eller fjärilar i magen på dig själv. Forskning eller slutsatser som du tycker är så oerhört spännande att du bara måste berätta om dem för familj eller vänner så fort du kommit hem från universitetet, kommer säkerligen att intressera andra också. Leta efter problem i vardagen Gör som uppfinnarna gör: istället för att försöka komma på lösningar: börja med att leta efter problemen. Det kan vara vanliga vardagskonflikter om vems tur det 29

30 är diska på jobbet eller vilka mekanismer som gör att du inte vågar gå fram till den där snygga killen på krogen. Där du hittar ett problem, finns ett intressant ämne att skriva om. För fördjupad läsning se: David, D., Lynn, S. J., & Ellis, A. (2010). Rational and Irrational Beliefs - Research, Theory, and Clinical Practice. New York: Oxford University Press. Prinstein, M. J., & Patterson, M. D. (2003). The Portable Mentor - Expert Guide to a Successful Career in Psychology. New York: Kluwer Academic. Donaldson, S. I., Berger, D. E., & Pezdek, K. (2006). Applied Psychology - New Frontiers and Rewarding Careers. New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates Inc. 30

31 Tema: I arbetslivet Psykologen i arbetslivet. På vår utbildning lär vi oss att bli bra psykologer, men vi lär oss inte att göra karriär som psykologer. Detta är inte en fråga för den enskilde, det handlar om yrkeskåren i stort. Det är dags att börja fokusera på frågor som ledarskap, lön och egenföretagande! Hur gör vi karriär som psykologer? 31

32 32

33 Psykolog och chef - hur kan man tänka. Samtal mellan mentor & adept med detta tema Av Birgit Hanson Mentor: God morgon Johan/na! Idag ville Du att vårt samtal skulle handla om hur man kan tänka för att det ska underlätta en chefkarriär. Johan/na: Jaa, det tycker jag skulle vara spännande! Jag har förberett en del frågor, men jag hoppas ju att Du sen som vanligt associerar fritt! M: Shoot! J: Först o främst, varför skulle en psykolog vara en bra chef? M: Du har ju kommit så pass långt i utbildningen nu, att Du har fått ett grepp om hur bred utbildningen är. Kunskap om individer, grupper, organisationer, hur de utvecklas, vad de behöver för att utvecklas väl och vilka hinder som finns på vägen. Teorier, metoder och ett vetenskapligt förhållningssätt osv. J: Det finns ju många sorts chefer, det ser man i annonser. M: Ja, ofta beskriver man direkta, indirekta och strategiska chefnivåer, andra begrepp kan användas. Jag tycker det är mer intressant att dela in cheferna i chef för professionen, chef för professionsnära verksamhet och chef för vilken verksamhet som helst. Jag kan utveckla det senare. J: Hur blir man chef eller blir man chef? M: För egen del tror jag på planering light, dvs ha i åtanke vilka erfarenheter som kan vara nyttiga, och arbeta med det man brinner för under tiden. Viktigt är att försöka komma med i utbildningar och program som arbetsgivaren har för chefer och blivande chefer. Var uppmärksam på hur Dina chefer agerar, visa Ditt intresse för frågor som rör ledarskap på olika sätt. Ta upp Dina funderingar i 33

34 utvecklingssamtalen. J: Så Du tycker inte att man ska bli chef direkt? Eller egen företagare? M: På psykologvis svarar jag nu att det beror på. Vi har ju tidigare talat om, varför Du ville studera till psykolog, och då har jag uppfattat att Du är intresserad av psykologyrket. Då tror jag att erfarenheter i yrket kommer att underlätta ett chef- o ledarskap i framtiden. Om Du hade varit intresserad av att uteslutande bli chef tror jag att Du hade valt en annan utbildning. J: Hm, det där med nyttan av yrkeserfarenheter skulle jag vilja att Du utvecklar. M: Det gör jag gärna, men först har Du väl fler frågor? J: Kan det vara ett hinder att vara psykolog? M: Det mesta handlar om att hålla reda på den egna uppgiften och mandatet. En risk kan vara att bli lockad av Du som är psykolog och ge sig in i djupa samtal med sina anställda. J: Vad tänker Du om alla beteckningar som florerar, egenskapsbeteckningar, djurliknelser, osv? Ibland ska man vara det ena ibland det andra. M: Många är intresserade av det här området, mer eller mindre professionella, många försöker också slå mynt av det. Då uppstår lätt det fenomen Du beskriver. Jag tror att det som är viktigt är att ha koll på sig själv som vanligt och agera utifrån det, inte försöka vara någon annan eller något annat. Ta hjälp inifrån och utifrån. Och skaffa Dig en mentor/coach eller liknande! J: Du nämnde tidigare möjligheten att bli chef för vilken verksamhet som helst - hur tänker Du då? M: Det var kanske lite slarvigt uttryckt, men jag kan ta mig själv som exempel. När jag blev rektor för Polishögskolan fick jag en del frågor kring hur jag skulle kunna vara chef för en verksamhet med ett innehåll som jag inte kunde så mycket om. Jag tror inte jag svarade så bra då. Nu, med erfarenheten gjord, skulle jag svara så här. Jag kommer med mig själv som person, mina erfarenheter samt en vilja och förmåga att förstå innehållet i verksamheten. Sen måste man förstås leva upp till det också. 34

35 J: En sista tanke - för den här gången? M: Glöm inte Dina nätverk de Du redan skaffat och bygg nya! Och i sann psykologanda - fortsätt utbilda Dig och utveckla Dig! J: Vi har lämnat en massa lösa trådar. Vi fortsätter på temat nästa gång! 35

36 How to kick ass as a psykolog: en praktisk workshop om att starta eget Av Samuel West Take home message: Fördelar och nackdelar med att starta eget Passar du som egenföretagare - prova på ett ovetenskapligt, men 100% säkert test! Praktiskt: Hur kommer man igång? Annonsering och annan marknadsföring Creative marketing - billigt och bra! Men hur löser man detta med handledning? Vi måste prata pengar! Köra eget parallellt med en psykologtjänst Egen mottagning eller egen konsultverksamhet Workshopen kommer att vara fast-paced och ramen kommer att vara fri och kreativ med fokus på allt det praktiska som man inte läser i böckerna. Vi avslutar workshopen med en Gamestorming-session (brainstorming+game) kring temat hur en ny psykolog kan slå in sig på psykologmarknaden. 36

37 Tema: Media Psykologen i medielandskapet. Som experter på psykologisk kunskap är vi bäst lämpade att uttala oss om saker kopplade till psykologi. Det finns också stora möjligheter till påverkan om man använder media för att föra fram psykologens ståndpunkt. Hur kan vi som psykologer bli bättre på att samverka med media. 37

38 38

39 Johanna Kajrup, Karin Andrén och Malin Olsen; Kampanjen för högre PTP-löner i Region Skåne Vi kommer berätta om hur vi som studenter samlades och bedrev en kortvarig, men lyckosam kampanj för att höja Region Skånes lönerekommendationer för länets PTP-psykologer och varför vi psykologer inte skall stanna och nöja oss än på länge! Lönefrågan är ständigt aktuell, och fortfarande är PTP-lönerna i vissa delar av landet skamligt låga. Hösten 2009 framkom att Region Skåne ansåg en PTP-psykolog vara värd kronor i månaden efter fem års universitetsutbildning. Reaktionen bland studenterna, främst på psykologprogrammet i Lund, blev kraftig. Arbetsgrupper bildades för att påverka beslutsfattare och för att nå ut med kampanjen i medierna. Studentföreningen Lundapsykologerna och Psykologförbundets lokala studentrepresentanter gjorde gemensam sak och kontaktade fackliga representanter, tidningar, TV och radio. Kampanjen ledde bl.a. till reportage och insändare i Psykologtidningen och SVTs Sydnytt och utmynnade i en höjning av minimilönen för PTP i regionen med 3000 kr! Upplevelsen av att allmänheten, såväl som arbetsgivare, tycktes ha en förenklad bild av psykologens kapacitet frustrerade studenterna, något som ledde till att ett CV där psykologens breda och solida kompetens utarbetades. För att kunna driva lönefrågor måste man vara medveten om sin egen kompetens, som i psykologens fall är bred och eftertraktad, och visa att vi är stolta över vad vi kan. Men vi skall också ha betalt för det! 39

40 Psykologen och media Av Mattias Lundberg 40 Psykologen har mer och mer börjat vara intressant för media. Anledningarna till detta är flera, bland andra; Dels är fler psykologer verksamma i fält som intresserar media, Psykologer granskas oftare än tidigare, Psykologin som sådan är otroligt populär och sålunda blir företrädaren intressant, Fler psykologer förstår vikten av att använda media som marknadsförare och kontaktyta mot kunder/klienter och andra samverkanspartners. Dock är det fortfarande så att psykologen generellt känner sig obekväm med media. Även här finns det flera anledningar; Man ser ett problem gentemot de klienter man har, Man har svårt att förstå medias villkor, Man är rädd för kollegornas dom över ens uttalanden mm. Det är av vikt att fler och fler psykologer tar chansen och medverkar i media. Psykologen representerar den mesta kompetensen kring mänskligt beteende och det är en självklarhet att den som har den mesta kompetensen skall yttra sig. Det tycker även media, så frågan är då varför så många andra får chansen att ta upp medialt utrymme. Det är alltifrån självutnämnda experter som Livscoacher och Stressterapeuter där titeln är mer avancerad än kunskapen bakom och det är andra professioner som egentligen har ett annat specialområde. Svaret är enkelt: Användbarhet! Media vill visserligen ha så mycket kompetens som möjligt hos de som uttalar sig, men om svaret från dessa är obegripligt, ickeanvändbart och alldeles för långt och omständigt, eller om inte svaret kan komma i den hastighet som den specifika tidningen, radioredaktionen etc. behöver, ja då är det ej heller användbart!

41 Därför måste psykologen lära sig prata till de som skall lyssna. Vi måste lära oss förenkla och göra psykologin användbar. Vi måste dessutom lära oss att förstå medias villkor bättre och vilka förutsättningar som media har. Att 25 sekunder i TV är en massmedial evighet, att få vänta med sitt svar i 10 minuter om radion ringer är en ynnest och så vidare. Vi måste också vara beredda på att ha en åsikt utan att säkra upp oss med massa alternativa åsikter som, fast å andra sidan så, men jag vågar inte ta ställning, forskningen visar på andra förklaringar också etc. DU kan alltid ha en åsikt, eftersom det är DIG de frågar. Sedan kan du kanske inte hävda att det är på ett visst sätt. Den andra viktiga delen kring psykologen och media är den egna initiativkraften. Vi måste hjälpa media förstå att vi besitter kunskap som är intressant att föra ut. Att bara sitta och vänta på media är sällan effektivt, men om vi förser dem med information ökar chansen att man väljer psykologen före andra när man behöver information. Startar vi en ny behandlingsform: skriv ett pressmeddelande; får ni en ny stor kund: skriv ett pressmeddelande; håller ni inte med vad Regeringen sa i TV i går: skriv en debattartikel etc. Genom att vara proaktiva kommer psykologens röst att höras och bli lyssnad till. 41

42 42

43 Tema: Nya arenor Psykologen på nya arenor. Nya arenor handlar om allt från hur tekniska innovationer kan användas vid psykologisk diagnostik och behandling, till samhällsekonomiska aspekter av psykisk ohälsa. För att hålla jämna steg med samhället och bidra till dess utveckling måste vi måste vi vara öppna för att arbeta på andra sätt. Hur vidgar vi våra referensramar för vad en psykolog arbetar med? 43

44 44

45 Ett hälsoekonomiskt perspektiv på psykologisk behandling vad är det, och varför? Av Björn Paxling Mitt eget arbete inom hälsoekonomiområdet började med att jag var förbannad som psykologstudent, något som visade sig vara en bra drivkraft. Det som skapade min ilska var en upplevelse av stor diskrepans. Å ena sidan fick jag från vänner, bekanta och patienter höra berättelse efter berättelse om oacceptabelt långa väntetider till psykologisk behandling. Å andra sidan var jag i sluttampen på en psykologutbildning där vi inte överhuvudtaget fokuserade på problemet med långa kötider, och jag upplevde att vår profession inte hade något större fokus på frågan heller. Då samhällskostnaderna för de psykiska sjukdomarna är fruktansvärt stora, upplevde jag det som motsägelsefullt att psykologisk vård inte erbjöds i större utsträckning på grund av höga kostnader, och jämförelser i kostnader mellan farmakabehandling och psykologisk behandling tyckte jag haltade eftersom samhällets subventionering av medicinerna samt Apotekets omkostnader ofta inte togs med i beräkningarna. När det sedan var dags att skriva examensarbete ville jag testa ifall det gick att skapa en behandling som var så billig i utförandet att den i ljuset av de minskade samhällskostnaderna för de behandlade patienterna skulle bära interventionskostnaden, och att behandlingen således inte skulle vara dyr att implementera, snarare skulle den vara dyr att inte implementera. Resultatet blev en kostnadseffektivitetsutvärdering av ett internetbaserat självhjälpsprogram med behandlarstöd för generaliserat ångestsyndrom. Sedan psykologexamen har jag fortsatt forska kring samhällsekonomiska aspekter av internetterapi vid sidan av mitt kliniska arbete. I en hälsoekonomisk utvärdering mäts och värderas alla aspekter av kostnader relaterade till den fokuserade ohälsan. Detta inkluderar bland annat sjukskrivning, vårdkonsumtion, medicinkostnader, kostnader för alternativmedicinsk behandling, minskad produktivitet på arbetet samt avseende hushållsysslor, tid som förbrukas i den aktuella behandlingen och så vidare. I den mån det finns tillgängligt söker forskaren efter så kallade integralkostnader, vilket inbegriper alla relaterade omkostnader, så för exempelvis ett läkarbesök inkluderas kostnader 45

46 för lokalvård, sekretariat, lokalhyra osv. Det finns många olika typer av hälsoekonomiska forskningsupplägg, där kostnadseffektivitetsundersökningar är en av de vanligaste, och kanske även den typ som formar vårdpolitik i störst utsträckning. I en kostnadseffektivitetsanalys, som ofta genomförs inom ramen för en randomiserad kontrollerad studie, jämförs förändring i kostnader och förändring i mående/effekter mellan två olika grupper, som exempelvis kan ha fått två olika behandlingar, eller att den ena gruppen behandlats och den andra gruppen stått på väntelista. Eftersom samhällets resurser är begränsade behöver vårdorganisatörer prioritera mellan vilka behandlingsalternativ som det ska satsas resurser på. Resultaten från kostnadseffektivitetsanalyser kan då vara vägledande eftersom det tydliggör vad en viss hälsovinst kostar ur ett samhällsperspektiv. Val av mått på hälsoeffekter är dock avgörande om jämförelser ska kunna göras, om väldigt diagnosspecifika skalor används kan jämförelser främst göras mellan behandlingar för just denna diagnos, medan mer globala skalor för exempelvis livskvalitet möjliggör jämförelser mellan vitt skilda sjukdomstillstånd. Ett av de mest använda måtten är EQ-5D (Euroqol), ett kort formulär om 5 items som bland annat möjliggör uträknande av så kallade QALYs, kvalitetsjusterade levnadsår (från Quality Adjusted Life Years). Vid QALY-beräkningar uppskattas hur många extra levnadsår en viss behandling ger, vilket sedan relateras till vilken den uppskattade livskvaliteten blir under dessa levnadsår. EQ-5D används bland annat inom utvärderingen av den omdebatterade rehabgarantin. Tyvärr finns det många missuppfattningar kring det hälsoekonomiska forskningsområdet, inte minst att ett fokus på ekonomiska faktorer ska leda till att vården bara ska handla om pengar, och att detta exempelvis skulle kunna leda till att alla resurser skulle satsas på lindrigare sjukdomstillstånd där det är relativt enkelt att med små medel ombesörja hälsovinster. Lyckligtvis är det reglerat i svensk lag att sjukvård som erbjuds behöver baseras på inte mindre än tre olika huvudprinciper: värdighetsprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen, samt kostnadseffektivitetsprincipen. Själva kostnadseffektiviteten för en viss behandlingsform är alltså bara en av de aspekter som ska vara vägledande vid vårdplanering, vilket de flesta av oss troligtvis uppskattar. I sammanhanget kan det vara relevant att ta upp att ekonomiska faktorer styr vården även i de fall där det inte sker systematisk forskning och implementering av forskningsresultaten. Hur många sessioner en psykologisk behandling får vara, hur stor andel av alla besök på en vårdenhet som är nybesök (vilket direkt korrelerar med kötiden till enheten), hur mycket tid som läggs på möten och behandlings/bedömningskonferenser, vilken terapeutisk skolbildning som efterfrågas i arbetsplatsannonser osv., allt detta är faktorer som 46

47 är relaterade till de ekonomiska ramarna för vården. Resultat från hälsoekonomisk forskning kan vara en god utgångspunkt vid ifrågasättande av rådande vårdstrukturer, exempelvis varför psykologisk behandling inte är tillgängligt i större utsträckning. Psykologförbundet är bara en av många instanser som i ökad utsträckning hänvisar till hälsoekonomiska forskningsresultat i sina rapporter. De senaste åren har ytterligare tre psykologstudenter gjort examensarbeten inom fältet och ytterligare tre psykologstudenter arbetar för tillfället med exjobb om kostnadseffektivitet vilket jag tycker är fantastiskt roligt! Läs mer: Jan J. van Busschbach, Professor i hälsorelaterad livskvalitet, Delar fritt med sig av pedagogiskt material via sin hemsida: Methods for the Economic Evaluation of Health Care Programmes (2005). Drummond et al. 47

48 48

49 Tema: Organisation Psykologen i organisation och utveckling. I arbetet med utveckling av organisationer är en uppsjö av yrkesgrupper verksamma, alla med olika kunskapsområden. I denna snårskog måste vi arbeta aktivt med att definiera vår kompetens på området. Hur tydliggör vi psykologens specifika styrkor i arbetet med organisationer? 49

50 50

51 Fokusgrupp med DuoWise Av Therese Bendelin och Maria Henriksson DuoWise leder en fokusgrupp för att få fram nya idéer om hur psykologer ska ta en given plats inom näringslivet. DuoWise drivs av Therese Bendelin och Maria Henriksson. Vi tror på samarbete mellan olika yrkesprofessioner, grupper och partners, vilket är vår väg till gynnsamma lösningar. Läs mer om oss på Under lördag förmiddag hålls fokusgrupper i två pass à 80 min. Fokusgrupp är ett sätt att använda gruppsamtal för att utforska något man vill vet mer om samt få inspiration till nya idéer om något. Under PS11 är temat: Hur kan vi som psykologer paketera vår kompetens för att ta en självklar plats i näringslivet? Forskning, utvärdering, handlingsplanering och verksamhetsutveckling är områden där fokusgrupper används och tekniken har varit vanlig vid marknadsundersökningar. Det är en systematiserad kartläggande intervjuteknik för att samla in information. En grundläggande utgångspunkt är att deltagarna har betydelsefull kunskap om ämnet. Eftersom man lyssnar på andras åsikter, erfarenheter och idéer, samtidigt som man tillför sina egna, ökar möjligheterna att utveckla nya koncept och lösningar. Gruppens dynamik utnyttjas för att ta fram förslag och idéer. Du som deltagare kommer tillsammans med sju andra personer, under ledning av två moderatorer, diskutera ett spännande tema med några underrubriker. Passet inleds med en presentation av tekniken och avslutas med en kortare sammanfattning av vad gruppen tillsammans kommer fram till. De konkreta förslagen 51

52 kommer sedan överlämnas till konferensledningen. Följande rader är till för att skriva ner de förslag och idéer som kommer fram under gruppsamtalen om temat: Förslag 1: Förslag 2:

53 Förslag 3: Förslag 4: Förslag 5: Vad kan jag göra?

54 Vårt arbete för att förbättra psykologens ställning på arbetsmarknaden Psykologsällskapet är en intresseförening för legitimerade psykologer och specialister inom arbetslivets psykologi som arbetar med företags- och organisationsfrågor. Föreningen startades i januari 2010 för att verka som en främjare för den professionella, forskningsbaserade psykologin i frågor som rör ledarskap, organisations- och grupputveckling, urvalsbedömningar, karriärplanering, coachning och andra uppdrag där arbetslivet efterfrågar psykologisk kompetens. En marknad med många behov och än flera aktörer, behöver information och vägledning i hur man som köpare hittar den konsult eller specialist som bäst kan leverera resultat. Psykologsällskapet vill hjälpa marknaden att förstå vad leg psykologer kan tillföra. Vi vet hur man utvecklar och vi vet hur man driver ett förändringsarbete som varar. Vi är motkraften mot snabba enkla lösningar och dagsländor. Vi har helhetssynen, vi ser samhället, organisationen, vi ser också individen. Egentligen kan man sammanfatta det med att vi vet vad vi talar om. Vår kompetens är såväl bred som djup och bygger på vetenskap. Vi känner teorierna och vi har erfarenheten. Psykologsällskapets syfte och mål är att - kommunicera och föra ut kunskap om hur psykologi och vad legitimerade psykologer inom arbetslivets psykologi kan ha för betydelse för såväl arbetslivet som samhället i stort - bidra till att legitimerade psykologer inom arbetslivets psykologi skall vara en självklar part i såväl arbetslivet som i samhälls debatten. Psykologsällskapet är intresserat av ett närmare samarbete mellan studenter och yrkesverksamma psykologer. På sikt vill Psykologsällskapet få till ett forum där studenter kan bidra med det senaste inom såväl forskning som andra trender till 54

55 de redan yrkesverksamma psykologerna. De legitimerade psykologerna verksamma inom arbetslivets psykologi, kan från sin sida dela med sig av spännande erfarenheter och tips från verkligheten. Tillsammans kan vi alla hjälpas åt att stärka vår yrkesidentitet och känna gemenskap i det vi jobbar med. En modell som vi jobbar med redan nu är mentorskap, där intresserade studenter kan få en kontakt med en leg psykolog verksam inom arbetslivets psykologi, att använda som bollplank i olika frågor. Psykologsällskapets vision är att bidra till utveckling och förändring, genom att bli en självklar partner när det gäller psykologiska frågor i arbetslivet och samhället i stort. Vi tror att vi med vår kompetens kan bidra till väl fungerande företag och organisationer och ett bättre framtida samhälle. Vi själva är medvetna om vilken otrolig kunskapsbas som finns inom psykologkåren och vill gärna att denna ska vara till nytta för så många som möjligt! Under PS11 kommer vi i Psykologsällskapet att berätta mer om vårt arbete med att göra vår röst hörd. Vi jobbar med att bli uppmärksammade i olika medier, så som dagstidningar, facktidskrifter och nätsajter som är relevanta för leg psykologer som arbetar med arbetslivets psykologi. Vår ambition är att vara med i alla möjliga sammanhang för att synas och vara lite tuffare i vår approach för att göra vår kunskap attraktiv och självklar för de som köper olika konsultinsatser. Vi måste ut och missionera om vad vi kan och varför. Vi kommer även tala om hur man når ut med sin psykologiska kompetens och stärker psykologers självkänsla och vårt varumärke. Vi tror att vi gör detta bl.a. genom: Att vara mer proaktiva och inte så försiktiga i vår framtoning. Att beskriva det komplexa på ett enkelt sätt utan att tappa djupet och professionalismen. Att paketera vår kunskap och kompetens. Att göra tydliga tjänster av vår psykologiska kunskap och erfarenhet. Att inte konkurrera internt inom kåren, om t.ex. verktyg och den mest effektiva metoden. Inställningen måste vara att en legitimerad psykolog i allmänhet och en specialist inom sitt om råde i synnerhet, själv är kapabel att välja. Vi skall inte konkurrera med varandra - våra konkurrenter är några helt andra. Att titta på vad vi har för tjänster i dag och vad den enskilda individen, marknaden, samhället behöver i morgon vad gäller psykologisk kun skap och erfarenhet. I vilka fler sammanhang vill vi vara med och hjälpa, stötta och påverka och bidra med vår psykologiska kunskap? 55

56 Att våga sälja och ta betalt. Att vara stolt över att vi kan göra skillnad, hjälpa och utveckla men också våga påstå detta. Om du är intresserad av vårt arbete och vill veta mer är du varmt välkommen att kontakta oss på 56

57 Ett nationellt mentorskap för psykologstudenter? Av Rauli Sulanko Mentorskap går ut på att en mentor med sin erfarenhet bidrar till en adepts personliga utveckling inom de områden och intressen som de har gemensamt. För en student på psykologprogrammets senare terminer kan det finnas mycket att vinna på att ha en yrkesverksam mentor utanför institutionen. Någon att vända sig till med funderingar och frågor. Samtidigt handlar en sådan relation om ett ömsesidigt engagemang. Likt fadderverksamheter på utbildningar finns det med ett mentorskapsprogram en risk att tanken på ett sådant är mer tilltalande än själva deltagandet. När studierna prioriteras kan det vara svårt att se de potentiella vinsterna med att lägga tid på träffa sin mentor. En sådan sviktande motivation kan dock ha sitt ursprung i otydligt formulerade mål med mentorskapet. Finns det ett genuint intresse för ett mentorskapsprogram för psykologstudenter? Vad kan man i så fall tjäna på att starta ett sådant program i form av en gemensam verksamhet för landets psykologutbildningar? PS11 är ett bra tillfälle att ta del av de andra deltagarnas erfarenheter och tankar när det gäller mentorskap. Vad ska målet med en sådan verksamhet vara? Inom vilka yrkesområden finner man mentorer som kan bidra till psykologstudenters utveckling? Vad finns det för resurser att tillgå om man vill organisera ett nationellt mentorskapsprogram och vad är ett naturligt nästa steg efter att man pratat om ämnet? Via följande länk kan man efter PS11 läsa en sammanfattning om vad som diskuterades: 57

58 58

59 Tema: Politik Psykologen i politiken. Det politiska systemet reglerar vår yrkesverksamhet som psykologer genom att sätta ramar och regler, men också genom hur resurser fördelas. För att vårt arbete skall komma till sin rätt måste vi aktivt påverka det politiska systemet, vilket kräver kännedom om vilka instanser som påverkar oss och färdighet i att påverka dem. Frågan är alltså: hur kan man arbeta för förändring tillsammans med politiker. 59

60 60

61 Psykologprofessionens möjlighet att påverka landstingspolitiska och verksamhetsnära beslut Av Fredrik Wagnström Detta seminarium kommer att diskutera medvetenheten om psykologprofessionens frågor bland politiker och andra beslutsfattare samt professionens möjligheter att påverka landstingspolitiska och verksamhetsnära beslut. Fokus ligger huvudsakligen på landsting och regioner eftersom de är stora sjukvårdshuvudmän i Sverige. Deras vägval får ofta återverkningar för såväl kommuner som aktörer inom privat sektor. Det är således på den regionalpolitiska arenan som många betydelsefulla frågor diskuteras och avgörs. Region- och landstingspolitiker och andra beslutsfattare är alltså viktiga målgrupper för information och påverkan. Inte sällan utformas hälso- och sjukvården av politiska företrädare i breda överenskommelser för att uppnå långsiktighet i besluten. Politikerna är medborgarnas representanter och lekmän i de frågor som utgör psykologprofessionens kompetensområden. Till stöd har de tjänstemän som tar fram beslutsunderlag och utreder möjliga konsekvenser. Därtill finns verksamhetsansvariga beslutsfattare i form av linjechefer på olika nivåer, jämte kliniska expertråd och kompetensfora. Slutligen finns yrkesgrupper och professioner som har ett större inflytande än andra på hur politiska beslut slutligen utformas och genomförs. Psykologprofessionen besitter relevant expertkunskap inom flera hälso- och sjukvårdsfrågor, inte minst vad gäller den psykiska hälsovården. Med kunskapen följer ett ansvar att vara en konstruktiv aktör även i regionalpolitiska beslutsprocesser. Utmaningen är att etablera dialog med rätt personer på rätt nivå så tidigt i beslutsprocessen som möjligt. Problembeskrivningar och argument behöver utgå från lokala förutsättningar och utformas med kunskap om den allmänpolitiska agendan, mottagarens och andra aktörers intressen och kunskapsnivåer jämte en 61

62 rad andra förutsättningar. Psykologförbundet är ett viktigt verktyg för psykologprofessionen att samordna sig för att bedriva opinionsbildning och påverka politiska beslut inte minst på regionalpolitisk nivå. Sedan länge sker sådant arbete gentemot myndigheter, departement och arbetsgivarorganisationer. Lokalt bedrivs sådant arbete mer sällan trots att det på denna nivå ofta är betydligt lättare att etablera en framgångsrik dialog med beslutsfattare. 62

63 Tema: Psykiatri Psykologen i psykiatrin. Behandling av psykiskt lidande och främjandet av psykisk hälsa är inte svårt - det är mycket svårt! Genom historien har psykiatrin, i all välvilja, varit full av övergrepp och skadliga metoder. För att göra psykiatrin så bra som möjligt för våra patienter måste vi se över verksamheten och fråga oss vad vi kan göra för att förbättra den. Hur kan vi förbättra psykiatrin? 63

64 64

65 Internetbaserad terapi - så introducerades en ny behandlingsform Av: Björn Axling, Ulrika Ermedahl Bydairk, Teresa Michel och Olof Johansson Internetbaserad terapi är en behandlingsform som i väldigt stor utsträckning skapats och vidareutvecklats av psykologstudenter och forskare med en positiv syn på psykologstudenters förmågor (ex Gerhard Andersson och Per Carlbring). Då deltagarna i forskningsprojekt med internetterapi kan vara bosatta över hela landet underlättas arbetet med att rekrytera och behandla patienter inom den begränsade tid som finns för att genomföra ett psykologexamensarbete. Behandlingsmetoden innebär en ökad tillgång till psykologisk behandling för personer som bor i glesbefolkade områden med långt till närmaste psykiatrimottagning. Även för personer som reser mycket eller av andra anledningar har svårt att avsätta tid för psykologbesök under kontorstid innebär nätbehandling fördelar. Att erbjuda psykologisk behandling på distans är dock inget nytt fenomen, faktum är att redan Sigmund Freud använde sig av brev för behandling av patienter, och den kända analysen av Lille Hans skedde på detta vis. Den svenska modellen för internetbaserad terapi, som forskningsmässigt står sig väldigt bra internationellt, innebär vanligtvis en behandlingsperiod om 8-12 veckor. Behandlingsprogrammen är vanligtvis diagnosspecifika, och föregås av noggrann screening med validerade frågeformulär samt strukturerade diagnostiska kliniska intervjuer såsom SCID-I, ADIS eller MINI, vilka administreras över telefon eller face-to-face. I själva behandlingen arbetar sedan patienten först på egen hand med ett självhjälpsmaterial bestående av text och illustrationer, samt ibland även ljudfiler, videoklipp och mer interaktiva element. Självhjälpsmaterialet är uppstyckat i kortare kapitel som alla avslutas med övningar/ uppgifter. Efter att ha arbetat med ett kapitel en vecka skickar patienten in en sammanställning på veckans arbete till sin nätbehandlare och får tillbaks feedback med uppmuntran samt tips och råd på hur patienten bäst kan gå vidare med 65

66 det fortsatta arbetet. I andra länder finns en mer utbredd tradition av att erbjuda mer interaktiva behandlingsprogram helt utan stöd från behandlare. En fördel med sådana program är att de kostnadsmässigt blir mycket billigare och kan erbjudas till fler personer, men den befintliga forskningen tyder på att detta sker på bekostnad av effekter; behandlingsprogram utan behandlarstöd har generellt mycket lägre effekter än de program där patienten har regelbunden kontakt med en behandlare. Nöjda patienter som ställt upp i media samt goda forskningsresultat (så goda att både SBU och Socialstyrelsen ställer sig positiva till metoden) har lett till en ökad efterfrågan på behandlingsmetoden i landet. Olof Johansson blev redan under sitt PTP-år projektledare för implementeringen av internetbaserad terapi inom Region Skåne. Inledningsvis testades ett behandlingsprogram för generaliserat ångestsyndrom för ett begränsat antal patienter i Malmö för att utröna om behandlingen även fungerade i en allmänpsykiatrisk kontext. Uppdraget har sedan växt, och för tillfället erbjuds även behandling för depression och social fobi med hela Skåne som upptagningsområde. Vid sidan av sitt kliniska arbete inom Malmöpsykiatrin är Olof nu även doktorand vid Lunds Universitet med fokus på internetbaserad terapi, och han bedriver samarbeten med bland annat Linköping-, Örebro- och Umeå Universitet samt Karolinska Institutet i Stockholm. Just behandlingen för social fobi bär en så kallad Creative Commons-licens, vilket innebär att den är fri att sprida mellan behandlare, och materialet kommer även att användas som utgångspunkt för framtida behandlingsprogram. Att skapa behandlingar med en alternativ form av upphovsrätt har varit en viktig målsättning för Olof, något han kunnat förverkliga bland annat med hjälp av driftiga psykologstudenter från Lund (Lotten Hjalmarson och Johanna Wängqvist). Att nätbehandlingarna överlag har stora effektstorlekar och behandlingsutfall som är fullt jämförbart med individual- och gruppterapi innebär dessvärre inte att alla patienter blir hjälpta. Många gånger fokuserar forskningen huvudsakligen på de patienter som blir hjälpta av en behandling, samtidigt som en viss andel av patienterna i de flesta behandlingar avbryter dessa i förtid. Teresa Michel har gjort sitt psykologexamensarbete inom ramen för implementeringsprojektet inom Region Skåne, och hon har där valt att genomföra intervjuer med de som i förtid avbröt behandlingen. Utifrån Grounded Theory har Teresa sedan skapat en teori kring vad som leder fram till att patienter avslutar internetbehandlingar, och hennes slutsatser har varit viktiga att ta i beaktande vid skapandet av nya behandlingsprogram. Även inom den privata sektorn sker utveckling inom nätterapiområdet. På Psykologpartners i Malmö arbetar Ulrika Ermedahl Bydairk, som under sin PTP-tid 66

67 blev regionansvarig för företagets satsning på nätbehandling. Ulrika har sedan tidigare erfarenhet av både ACT- och traditionellt KBT-baserad nätbehandling för hantering av problem vid tinnitus, och hösten 2009 genomförde hon en kurs över 8 tillfällen i ämnet för psykologstudenter vid Lunds Universitet i samarbete med Björn Paxling och SKBT Studentföreningen för Kognitiva- och Beteendeinriktade terapier. Våra erfarenheter från att införa en ny terapiform är att man redan som psykologstudent har stora möjligheter att konkret påverka terapisverige. Att knyta forskningsprojekt till implementeringen är en stor styrka, liksom ett gott tålamod och ett starkt professionellt nätverk. Att genomföra ett större forskningsprojekt som psykologexamensarbete öppnar många dörrar efter utbildningen och ökar markant möjligheterna att få en givande PTP-plats, men det tar samtidigt mycket tid i anspråk, för att bedriva en behandlingsstudie är det bäst att vara igång med arbetet redan under termin 8. För mer information rekommenderas: Niffit - Nationell ideell förening för Internetterapi: Portalsida för pågående nätterapiforskningsprojekt i landet: 67

68 NIP-teamet i Malmö om system och förändring 68 NIP-teamet är en verksamhet inom Område psykos, Psykiatrin i Malmö. Vi behandlar nyinsjuknade i psykos (NIP) utifrån ett kris-, förståelse- och familjeperspektiv. Inom 24 timmar efter att vi fått kännedom om en ny patient träffar vi honom eller henne tillsammans med familj och/eller vänner. Ihop med patienten och anhöriga försöker vi hitta en gemensam problemformulering som utrednings- och behandlingsarbetet kan utgå i från. Familjearbetet sker på systemisk grund. Enligt systemteorin får förändringar i en del av systemet påverkan på hela systemet. Vi ser i vårt arbete hur relationer ansträngs när gamla mönster utmanas och förändras. Det är en process som kräver tillit, mod och öppenhet. Att man upptäcker gamla och nya resurser, accepterar vissa begränsningar. Detsamma gäller när man försöker förändra inom ett organisationssystem som psykiatrin. Teamet finns i nuvarande form sedan 2005 men det har varit en lång resa dit. Den startade i början av 90-talet bland den personal som arbetar i direktkontakt med patienterna. Vi har på vägen sökt stöd i omgivningen, i forskningen, hos tongivande personer och de egna cheferna. Vi gick med i TOP-nätverket som är ett riksomfattande nätverk för tidigt omhändertagande av psykos. Södra nätverket har fortsatt att en gång per termin arrangera gemensamma föreläsningar och diskussionsforum för alla i södra Sverige som arbetar med nyinsjuknade i psykos. Det har också handlat om att utbilda sig och skaffa en gemensam teoretisk grund, bland annat för familjearbete. När man startar nytt är det betydelsefullt att samla personer som delar engagemanget men samtidigt är kritiska och nyfikna. När teamet bildades rekryterades personal från psykoskliniken som tidigare arbetat med nyinsjuknade och var intresserade och kunniga inom området. För att kunna visa resultat har vi dokumenterat vårt arbete, bland annat genom ett utvärderingsmaterial där patienter och anhöriga skattar hur de upplever vården, sin egen situation och känsla av påfrestning. Vi följer regelbundet upp våra egna uppsatta mål till exempel i hur stor utsträckning vi träffar patienter inom 24 timmar, och hur ofta närstående är med vid samtalen. Både för familjen och organisationen präglar också historien sättet att handla och

69 relatera. Psykiatrins historia är fylld av metoder och teorier kring psykiskt lidande, av olika synsätt på familjers delaktighet i behandlingen och av olika professioners kunskapsbidrag. I ett historiskt perspektiv har dessa metoder varit mer eller mindre framgångsrika, humana eller tilltalande. Vi behöver stå för vår verksamhet och våra idéer, men också vara öppna för nytänkande och uppgörelser med det gamla. Även vi kommer kanske i framtiden att ingå i psykiatrins historia. Nya modeller kommer att ersätta vår. Man säger ibland att i familjer i kris har man förlorat nyfikenheten på varandra. Om vi vill sprida nya arbetssätt inom psykiatrin kan vi inte bortse från det omgivande systemets behov, möjligheter och krav på att också få bidra och förändras. Vi får inte bli en ö eller en sekt. I det vidare systemet omkring oss finns brukarorganisationer, politiker, media, samhällsdebatten och den allmänna synen på psykossjukdomar. Där behöver vi föra ett samtal om psykisk ohälsa och psykos. Gruppsykologiska mekanismer får oss ibland att förskansa oss bakom stereotypa föreställningar om de andra. Vi behöver därför hjälpa till att öppna upp, skapa nyfikenhet, söka efter och aktivera outnyttjade resurser hos patienter, hos familjer, hos det behandlande systemet och hos omgivningen. Vi märkte till exempel att det var bra att ha med en representant för slutenvårdspersonalen på våra samtal. Av samma anledning bjuder vi in varandra till handledningar, ronder och team, tar emot studiebesök, elever, praktikanter och ST-läkare. Därför har vi varit med på er konferens. Vi har haft stor nytta av gemensamma punkter som handledning med reflekterande team där vi ges möjlighet att stiga ur processer, blicka in, ifrågasätta, berömma och kritiskt granska för att sedan kunna gå vidare i behandlingsarbetet. Vi tycker att det är nödvändigt att ha ett utrymme där man kan tänka, formulera sig och få distans. När vi möter en ny patient, en ny familj, börjar vi alltid med att fråga vad som har hänt, vad de har varit med om. Inte så mycket annorlunda än när ni frågade oss: Hur hamnade ni här? Vad har krävts/bidragit till er utveckling? Vilka svårigheter och möjligheter mötte ni på vägen? Och nu har våra tankar fått möta era reflektioner. 69

70 Psykologisk kunskap ovärderlig i modern psykiatri - Ett verksamhetsbyggande- och ett konsultperspektiv Av Thomas Gustavsson & Richard Stenmark, Psykologpartners & Psykiatripartners Psykologpartners är ett företag som arbetar med ledordet Tillämpad Beteende Analys (TBA). Historiskt har detta skett via konsultativt arbete inom det kliniska och pedagogiska området. Som konsult kan man nå många organisationer men ofta med begränsad impact. Thomas kommer beskriva hur man som konsult kan arbeta med att optimera impact när man som konsult arbetare med vården som kund. Under 2007 kom det en upphandling angående psykiatrisk öppenvård för vuxna i södra Helsingborg med kringkommuner. Psykologpartners såg chansen att få sätta samman sina konsulterfarenheter tillsammans med Richard Stenmark i ett anbud som efter många om och men vann. I maj 2009 slog dörrarna till Södermottagningen upp och förhoppningsvis en ny era inom Svensk psykiatri där evidensbaserad psykologisk behandling används som förstahandsval vid många typer av besvär. Richard Stenmark och Thomas Gustavsson kommer beskriva hur verksamheten organiserats samt lite reflektioner efter de två första åren. 70

71 Tema: Utveckling Psykologen i utveckling. Utveckling är ett centralt tema inom många delar av psykologin. Tre områden som särskilt behöver uppmärksammas är: Hur vi psykologer kan arbeta för en hållbar utveckling av samhället? Hur kan man arbeta för att utveckla studentengagemang på lokal och nationell nivå? Hur kan vi som blivande psykologer utforma vår yrkesroll samtidigt som vi växer in i den? 71

72 72

73 Hur kan vi öka studentengagemanget på lokal och nationell nivå? Av Emmelie Carlsson Psykologstudenter använder sina kunskaper i psykologi för att ordna det överlägset bästa studentengagemanget. Eller? Jag utgår från att vi alla sökt oss till psykologprofessionen för att vi vill hjälpa människor på ett eller annat sätt. Hjälpa dom bli friskare, lyckligare eller bara mer välfungerande och insiktsfulla. Jag utgår också ifrån att vi vill att så många människor som möjligt skall komma denna hjälp tillgodo. En förutsättning för det är att vi är riktigt skillade på vår profession, dvs. att vi faktiskt kan göra en skillnad när vi får chansen att hjälpa någon på ett eller annat sätt. På den punkten tror jag att vi sällan falerar tack vare att vi har riktigt bra och breda utbildningar som förbereder oss för det individuella mötet med människor. Det finns dock en förutsättning till där jag tror att vi oftare kommer till korta och det är att faktiskt finnas på alla de plan där vi behövs och dessutom ges förtroendet att handha de frågor som vi vet att vi har spetskompetens för. Här kommer vi in på frågor om professionsutveckling och politik. Att verka för en sammanhållen yrkeskår där vi alla individuellt och tillsammans med kraft och på många plan kan verka för att psykologer skall finnas där vi behövs och dessutom få komma till vår rätta kompetensmässigt. Bla, bla, fackligt arbete, något tråkigt och trist som man bryr sig om först när man är färdigutbildad...? Det är väl ändå ingen som bryr sig om vad vi studenter tycker? Här skulle jag vilja låna några ord från Fredrik Wagnströms blogg: Psykologstudenter: Ni kommer inte att bli en del av psykologprofessionen - ni ÄR en del av psykologprofessionen! Det är vår egen framtida arbetsmarknad vi snackar om här och inga andra än vi kan se till att påverka i den riktning vi vill oavsett om det nu är högre lön, mer konkurrenskraft med läkare eller bara ett bättre förebyggande psykologisk arbete i samhället vi vill åt. 73

74 74 Som studenter möter vi massor av våra framtida kollegor varje dag på institutionerna där vi studerar och har världens chans att knyta kontakter och bygga nätverk för en framtida god yrkessammanhållning. Någonting det kan bli svårare att göra efter utbildningens slut när många av oss kommer hamna som ensamma psykologer på en arbetsplats, kanske till och med geografiskt långt från andra psykologer. Då kan det vara tryggt att ha ett nätverk att vända sig till och finna både stöd och förnyat engagemang för sitt yrke. Vårt yrkesskrå är också väldigt ungt historiskt sett. Speciellt om man, som vi ju så ofta gör, jämför oss med läkarna. Det innebär att det kan finnas en viss osäkerhet bland allmänheten vad en psykolog egentligen gör men också en väldigt stor formbarhet för oss att dra nytta av när vi vill bestämma yrkets framtida placering i samhället. Kanske känns det som en abstrakt och väldigt stor sak att ta sig an, att forma en profession. Det kommer dock ske vare sig vi är med och formar den eller inte. Dessutom har Norge visat (Norges förbundsordförande föreläste på ämnet under PS09 t.ex.) att det ganska snabbt går att få till konkreta förändringar för psykologers status i samhället. Det finns inte bara ideologiska och politiskt fantastiska och långsiktiga vinster med studentengagemang, redan nu ansöker Sveriges psykologstudenter om att få gå med i den europeiska sammanslutningen för psykologstudentorganisationer, EFPSA. Ett medlemskap där möjliggör inte bara att få delta på de årliga veckolånga kongresserna med folk från hela Europa (det är nästan bara Sverige och Frankrike som inte är medlemmar för tillfället) utan även att få publicera examensarbeten i deras tidskrift och få dem peer-reviewed och dessutom den trevliga möjligheten att använda den europeiska motsvarigheten till divansurfing, dvs. att ha möjlighet att resa hela Europa runt och bo gratis hos fellow psykologstudenter. För att kunna uppnå och upprätthålla alla dessa kollegiala vinster så krävs både lustfylld lokal sammanhållning och sociala tillställningar där vi kan låta våra nätverk växa och njuta av varandras umgänge och frågan är -Hur ser vi till att sådant engagemang blomstrar? Och framförallt hur ser vi till att det överlever vintern, dvs när nya studenter tar över? Vad har vi på de olika lärosätena för erfarenheter av detta och vad kan vi lära av varandra? För att avsluta med början så skulle jag vilja säga att svaret på rubrikens fråga är ja, vi använder vår psykologiska kunskap för att sen fyra år tillbaks skapa riktigt grymma konferenser där vårt engagemang blomstrar upp och frodas i samvaro med resten av Sveriges psykologstudenter. Men resten av året då? Jag tror att det

75 hos oss psykologstudenter finns både kunskap och erfarenhet om hur man framgångsfullt kan starta upp och underhålla ett studentengagemang. Här får vi möjligheten att dela med oss till varandra av just engagemang/erfarenheter och idéer för att vi förhoppningsvis skall kunna njuta dessa frukter på alla lärosäten och förhoppningsvis även nationellt. 75

76 Vad är vår uppgift som psykologer? Hur kan vi göra skillnad för barn och ungdomar? Av Eva Tideman 76 Utifrån frågeställningen Vad är er uppgift som psykologer? förmedlas detta bidrag ur ett barn- och ungdomspsykologiskt perspektiv, och inspiration till hur ni kan genomföra denna uppgift på ett levande sätt. En utgångspunkt i det kliniska arbetet när det gäller möten med andra människor har väl uttrycks i följande rader av Sören Kierkegaard: All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa. Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad hon själv gör, men först och främst förstå det som hon förstår. En ledstjärna i psykologarbetet är det salutogena perspektivet som utvecklats av Aaron Antonovsky, där själva nyckelbegreppet betecknar psykisk hälsa, nämligen sense of coherence, alltså känsla av sammanhang. En känsla av sammanhang bygger på att världen är begriplig, hanterbar och meningsfull. Er uppgift som psykologer var ni än kommer att arbeta är att bidra till att göra tillvaron mer begriplig, hanterbar och meningsfull för de individer ni kommer att möta. Ni ska vara öppna för att flera olika teorier och terapier behövs. Det finns inte ett sätt att förstå mänskliga problem, vare sig ert hjärta ligger närmst det kognitiva, det beteendeinriktade eller det dynamiska, det motiverande, det positiva - acceptera de andra riktningarna - strid inte inbördes!! Man hamnar lätt i villfarelsen att den tid vi själva lever i är en slags slutpunkt för utvecklingen och att vårt eget synsätt är den enda riktiga som kan sättas i motsats till gångna tiders misstag. Förutsättningar och kunskap förändras och vi ska akta

77 oss för att göra som vi alltid gjort. Det enda som är säkert i en människas liv är förändring och ju förr vi accepterar detta, desto bättre. Tänk om man kunde behärska något helt och hållet! Kunna allt! Det vore inte roligt! I en yrkesutövning som sker i möten mellan människor kan man aldrig bli färdig. Det är en ständig spiralformad process som utgörs av att erfara, planera, observera, reflektera, erfara, planera, osv. Tomas Tranströmer fångar detta i dikten Romanska bågar, som passar så bra vid talet till de färdiga psykologerna vid avslutningsceremonin: Inne i den väldiga romanska kyrkan trängdes turisterna i halvmörkret. Valv gapande bakom valv och ingen överblick. Några ljuslågor fladdrade. En ängel utan ansikte omfamnade mig och viskade genom hela kroppen: Skäms inte för att vara människa, var stolt! Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt. Du blir aldrig färdig, och det är som det skall. Jag var blind av tårar och föstes ut på den solsjudande piazzan tillsammans med Mr och Mrs Jones, Herr Tanaka och Signora Sabatini och inne i dem alla öppnade sig valv bakom valv oändligt. En katedral byggs om efterhand som tiden går och det gör människor - psykologer, lärare och studerande också livet innebär att vara beredd till upptäckter, förändring och förnyelse. Det finns valv efter valv att upptäcka och det är som det skall! För att kunna ta reda på var den människa, som jag som psykolog har framför mig, befinner sig på sin livsresa har vi fått vårt viktigaste redskap nämligen ordet såsom Artur Lundkvist formulerat det i en av sina dikter: Ordet är en ren människoskapelse, släktets stora ansträngning efter att ha stigit upp ur vattnet och tämt elden, ordet är spegeln som låter oss betrakta de yttre tingen inom oss och de inre tingen utanför oss. 77

78 När det gäller att använda detta redskap på ett ansvarsfullt sätt i mötet med en annan människa har Alf Henrikson lämnat ett bidrag: Ett ord som en människa fäster sig vid kan verka i oberäknelig tid. Det kan framkalla glädje till livets slut, det kan uppväcka obehag liv ut. Ja, det påverkar livet på jorden, så slarva inte med orden. Blivande psykologer: Lycka till! Ni kan!! 78

79 Huvudpartners Partners psykologpartners S:t Lukas Piip Sveriges Kliniska Psykologers Förening 79