JACKllGA YÄHlDSHÖHElSEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "JACKllGA YÄHlDSHÖHElSEN"

Transkript

1 Nr 2 FEBRUARI 1975 JACKllGA YÄHlDSHÖHElSEN FVFs TIDSKRIFT

2 FACKll&A VÄRIDSRÖREISEN Nr 2 Februari FVF:s tidskrift Redaktionskommitte INNE HALL Pierre GENSOUS, generalsekreterare för FVF (ordförande) Jevgenij TJEREDNITJENKO, sekreterare för FVF (viceordförande) Jose VIGO, sekreterare för FVF Albertino MASETTI, sekreterare för FVF Mahendra SEN, sekreterare för FVF Loris ABBIATI, generalsekreterare för Lantarbetarnas IF Zdenek SPICKA, generalsekreterare för Textilarbetarnas IF Danlei RETUREAU, generalsekreterare för FISE Attiljo FRANCINI, generalsekreterare för Gruvarbetarnas IF Debkumar GANGULI, generalsekreterare för Transportarbetarnas IF Ludwik STANKE, chefredaktör FVF igår och idag 1 Latinamerika: Nya drag i kampen mot imperialismen 5 Deklaration om solidaritet med arbetarna i Bolivia 5 Metallarbetarnas IF: Ett viktig steg på vägen till enhet Järnvägsarbetarnas IF: Ett seminarium som öppnade vägen till samordnad kamp 11 USA: Fackorganisationerna står emot krisen 13 Krisen 15 Deklaration av FVF om Indokina 19 Vietnam: Början till ett nytt liv Chile: Inget folk får falla offer för fascismen 22 FVF hälsar den positiva utvecklingen inom FN 25 UNESCO:s 18 generalkonferens 27 Jordanien: Bred facklig kampfront 29 Deklaration av FVF och CISA 32 Deklaration om Libanon 32 Framsidan: Jämlikhet och fred! Det är mottot för det Internationella kvinnoåret i hela världen. P å bilden ser vi en textilfabrik i Demokratiska folkrepubliken Korea, där mottot förverkligats på ett exemplariskt sätt. Baksidan: Medan den kapitalistiska världen försöker varja sig mot följderna av energikrisen fördubblar de socialistiska länderna sina ansträngningar för att t a i bruk nya energikällor. På bilden ser vi arbeten a på ett nytt kraftverk i Ust-Ilimsk i Sovjetunionen. Valentin PUCHOV, biträdande chefredaktör Ansvarig utgivare: VEIKKO PORKKALA FACKLIGA VÄRLDSRöRELSEN, organ för Fackliga Världsfederationen. Den svenska upplagans redaktion: Fackliga Världsrörelsen, Fredriksgatan 28 B Helsingfors 12, Finland. Tel Postgiro Prenumerationspris: Helår kr 12,-, halvår kr 6,-. Lösnummerpris kr 1,-. Kirjapaino Sanan Tie, Tampere 1975.

3 f Vf igår och idog av Pierre GENSOUS Generalsekreterare för FVF I oktober 1975 firar FVF sitt 30-årsjubileum. Detta är ett lämpligt tillfälle till en återblick på denna period för att med hjälp av dess erfarenheter effektivare kunna ta itu med de uppgifter som den aktuella situationen ställer oss inför. En sådan återblick måste börja med en - om också kort - redogörelse för de förhållanden under vilka FVF uppstod, samt de motiv som låg bakom och det nya som tillfördes den internationella fackrörelsen. Vi kan därför påminna om det faktum att den omedelbara förkrigstiden på det fackliga planet karakteriserades av en stark enhetsanda i olika länder. Den kapitalistiska krisen på 30-talet, fascismens uppsving och det allt starkare krigshotet gjorde det ytterst nödvändigt att sluta arbetarklassens led och stärka den fackliga enheten på det nationella och internationella planet.1 Den fackliga pluralismen på den tiden, som starkt påverkades av klart åtskilda politiska strömningar, mot svarade inte längre arbetarklassens behov. Situationen krävde en samling av arbetarnas styrka till en enda organisation. I denna situation beslöt Röda Internationalen år 1937 om sin egen upplösning i syfte att driva fram en förening av den fackliga rörelsen på det internationella planet. Vid Amsterdam-Int ernationalens kongress år 1936, underströk Benoit F rachon, på den nyligen för enade franska centralen CGT :s vägnar, nödvändigheten att övervinna de politiska hinder som låg i vägen för en internationell facklig enhet. Tillsammans med CGT beslöt en rad andra organisationer, som t.ex. mexikanska och norska fackcentralen, att gå in för nya internationella fackliga relationer, framförallt till den sovjetiska fackrörelsen som tack vare sin erfarenhet av socialistisk uppbyggnad intog en allt viktigare ställning i kampen för freden. Dessa enhetssträvanden misslyckades, men arbetarna och fackorganisationerna 1. På. den tiden fanns det tre inter.ii,atjonella fackorgamsatwner: Internationella fackfederationen, mera känd som Amsterdam-internationalen, Den röda Internationalen och Den Kristliga. Internationalen. hade vunnit viktiga erfarenheter. Innan situationen hann mogn:;t tillräckligt för en omfattande samling av arbetarna i alla länder bröt kriget ut. FVF uppstår Redan år 1941 gjordes framstötar för en facklig enhet mellan de brittiska och sovjetiska fackorganisationerna. Småningom blev kontakterna allt flera. I november 1944 höll franska och brittiska fackcentralerna (CGT och TUC) en konferens i Paris i syfte att förbereda en facklig världskonferens. Även brittiska, sovjetiska och amerikanska fackcentralerna höll en rad liknande möt en. Alla dessa initiativ ledde till en konferens i London i februari 1945 där 50 miljoner arbetare i 33 länder representerades. Trots vissa principiella meningsskiljaktigheter i politiska frågor lyckades deltagarna finna en gemensam bas. I september samma år hölls en ny konferens i Paris med deltagande av 272 delegater, representerande 64 miljoner arbetare i 56 länder. I oktober konstituerade sig konferensen som första världsfackliga konferens och beslöt om upprättande av en bred, öppen, enig, demokratisk och massbaserad facklig världsorganisationen - Fackliga världsfederationen hade uppstått. FVF :s uppkomst blev en vändpunkt i den internationella fackrörelsens utveckling. Med FVF uppstod en kvalitativt ny styrka - öppen för alla, bred, enig, samlande alla arbetare inte bara på basen av deras politiska övertygelse eller deras tillhörighet till en bestämd facklig riktning, utan utgående från deras klassintressen och oberoende av alla andra omständigheter. Med FVF uppstod en verkligt universell organisation, samlande fackorganisationer i. alla världsdelar, alla länder och under alla samhällssystem, vilket gjorde det möjligt att fortlöpande stärka och utveckla arbetarsolidariteten, det ömsesidiga st ödet mellan arbetarna i de kapitalistiska länderna, de socialistiska och de länder där arbetarna utsattes för imperialisternas och monopolens maktutövning. 1

4 Basen för FVF:s styrka FVF blev sålunda en verkligt demokratisk organisation, som fattade sina beslut oberoende lil-v och fri från varje yttre inblandning ifråga om dess program och verksamhet. FVF blev en frivillig samling av fackliga organisationer, enade för att tillsammans försvara gemensamma intressen för arbetarklassen med metoder och former för verksamheten och organisationen som gemensamt accepterades av alla. Den stadga som antogs vid den konstituerande kongressen och som fortsätter att gälla ännu idag garanterar en hög grad av demokrati i FVF:s verksamhet, tillsammans med stor öppenhet utåt och total avsaknad av sekterism - drag som hållit i sig alltsedan FVF:s uppkomst. Genom att uttala sig för en fackverksamhet baserad på klasskamp intog FVF ställning som en mass- och klassbaserad, demokratisk och enig facklig organisation. FVF :s trohet till enhetsprincipen samt till arbetarnas och folkens sak, det faktum att denna ståndpunkt och detta aktionsprogram under alla dessa 30 år har motsvarat de krav som klasskampen ställt och uttryckt arbetarnas vilja förklarar varför FVF inte bara har kunnat bestå utan stärkas samt utveckla sin verksamhet och sin organisationsform även under det kalla kriget, då den fackliga enhetsprocessen stannade. Redan år 1949 utsattes den fackliga enhetsprocessen för ett svårt bakslag genom den splittring av FVF som skedde framförallt genom a;merikanska CIO :s och de brittiska organisationernas utträde som en följd av den splittringsverksamhet som bedrivits av AFL :s ledning. Många trodde då att detta skulle lamslå FVF :s verksamhet. Detta skedde dock inte. FVF fortsatte sin uppbyggande verksamhet under hela denna period, övertygad om att de mål kring vilka den internationella fackrörelsen byggdes upp år 1945 alltjämt ägde sin giltighet, och fastare besluten än någonsin att fullgöra den uppgift om organisationen hade tagit på sig. FVF har hållit fast vid sina eniga, klassbaserade principer, år 1949 lika väl som idag. Därför har FVF :s ansvar och uppgifter ihela världen ökat i samma mån som världen undergått stora förändringar. FVF har stärkts för att anpassa sig till de nya realiteterna och kunna sätta in sina aktioner i de frågor som gäller hela den fackliga rörelsen, med full hänsyn till de särskilda dragen hos dess olika delar. Livet har visat att FVF valt rätt väg. En sann världsrörelse FVF :s medlemstal, som vid den konstituerande kongressen år 1945, var 64 miljoner arbetare i 56 länder, har i år stigit till över 150 miljoner arbetare, hörande till 70 organisationer i 65 länder. I samma mån har organisationens internationella inflytande och betydelse ökat. Vid de olika kongresser som FVF arrangerar, och som helt i enlighet med FVF :s principer är öppna för alla, utgörs majoriteten av deltagarna av icke-medlemmar. T.ex. vid åttonde fackliga världskongressen i oktober 1973 deltog delegater från 170 organisationer, av vilka ett hundratal var icke-medlemmar. Å andra sidan omfattar de 11 internationella branschförbund som arbetar i nära samarbete med FVF inte enbart organisationer som hör till medlemscentralerna utan även ett stort antal organisationer som hör till utomstående centraler elelr har en autonom ställning. FVF har kraftigt stärkt sina relationer till ickeanslutna nationella organisationer, ~om deltar i olika initiativ och aktioner. Även ~~lationerna och samarbetsavtalen med en rad regionala orga- Den fackliga världskonferensen i London 1945 valde en kommitte för att utarbetade stadgar på vilka FVF ännu idag grundar sin verksamhet. På vår bild ser vi kommitten under ett sammanträde. 2

5 I februari 1945 samlades de då ännu eniga fackledarna för att upprätta en enig facklig världscentral, Fackliga världsfederationen. Vi ser från vänster till höger: Benolt Franchon, generalsekreterare för franska CGT, Sydney Hillman, viceordförande för amerikanska CIO, Louis Saillant, sekreterare för FVF:s stadgekommitte och sekreterare för CGT, Robert Botherau, sekreterare för CGT och längst till höger V. V. Kusnetsov, ordförande för den sovjetiska fackrörelsen. nisationer, som CISA, USPA, CPUSTAL har blivit innehållsrikare och konkretare som följd av en långt gående samstämmighet i åsikter och en stärkning av aktionsenheten. Inom ILO och andra FN-organ har kännbara framsteg registrerats i förverkligandet av en gemensam front för de fackliga organisationerna mot arbetsgivarorganisationerna och deras motstånd mot arbetarnas krav. Inom dessa organisationer har FVF:s relationer till de två internationalerna, FFI och AVF, utvecklats på basen av engagerade och konkreta initiativ efter den långa period av kallt krig under vilken relationerna var helt avbrutna. Denna öppna anda och demokratiska karaktär hos FVF har förverkligts även inom organisationen själv. Stadgarna har preciserats och kompletterats i detta syfte vid en rad olika kongresser. Ett exempel på detta är att varje medlemscentral på jämlik bas deltar i utarbetandet av besluten inom FVF. I de fall då majoritetsbeslut fattas har varje nationell organisation full rätt att låta bli att förverkliga dem, om organisationen inte anser sig kunna stå bakom dem. Demokratin är alltså garanterad, vilket gör att organisationer med avvikande åsikter ändå kan kvarstå med full moralisk och stadgeenlig rätt. Ett annat uttryck för detta var åttonde fackliga världskongressens beslut att förutom medlemsorganisationer ha med associerade medlemmar för att på detta sätt maximera de nya enhetsförutsättningarna. Härigenom motsvarar FVF :s beslut, inriktning och verksamhet helt den internationella fackliga verkligheten, återspeglande strävandena och behoven hos den överväldigande majoriteten av den fackliga världsrörelsen samt arbetarklassens krav och intressen i hela världen. Våra program har bekräftats av historien FVF :s historia vittnar om att de gångna 30 åren fört med sig mycket som är giltigt ännu idag, framförallt ifråga om mål som inte uppnåtts helt och hållet. Men det finns också mycket nytt. Särskilt under de senaste åren har en avgörande förändring kommit igång i styrkeförhållandena världen runt, till nackdel för imperialismen och reaktionen, och till fördel för arbetarklassen, framstegskrafterna och demokratin. Det socialistiska världssystemets uppkomst, Sovjetunionens och alla de socialistiska ländernas styrka och framsteg på alla områden, betydelsen av deras fredspolitik och initiativ, har minskat risken för ett nytt världskrig och tvingat imperialismen att gå med på fredlig samexistens mellan de två samhällssystemen. Samtidigt bevittnar vi en fortlöpande skärpning av den kapitalistiska krisen, som inte är något begränsat och övergående fenomen, utan en global kris som berör alla områden av det ekonomiska, sociala och politiska livet samt själva grunden för systemet. Krisens orsak ligger i storkapitalets utsugningspolitik och dess inverkan på det internationella ekonomiska livet, främst genom de multinationella bolagen. Som en följd därav har arbetarklassens och andra icke-monopolistiska befolkningsgruppers kamp i de kapitalistiska länderna tilltagit i intensitet och därmed allt kraftigare hotat regeringarnas ekonomiska och sociala politik. Det råder en 3

6 kraftig vänsterström på vilket det senaste exemplet är de fascistiska regimernas störtande i Portugal och Grekland. Efter likvideringen av de kolonialistiska impeperierna efter andra världskriget, varav avvecklingen av det portugisiska kolonialväldet senaste år var det sista steget, har nykolonialismen kommit in i bilden som en förlängning av kolonialismen. Men också den har råkat in i en kris som en följd av de forna koloniernas och unga självständiga staternas vägran att finna sig i att utsugas av de imperialistiska makterna och stormonopolen och deras strävan att överta kontrollen över sina nationella naturresurser. Denna utveckling har inte kunnat ske utan kamp - situationen i Vietnam och Mellanöstern, den fascistiska kuppen i Chile och en rad andra internationella händelser visar att imperialismen inte har mist någonting av sin aggressiva natur och att den fortsättningsvis strävar till att på alla sätt återta initiativet och förlänga sin maktställning överallt där den kan det. Denna situation ställer den fackliga rörelsen inför nya uppgifter. Aktuella uppgifter på basen av erfarenheterna FVF har vid sina kongresser och andra stadgeenliga möten, senast vid åttonde fackliga världskongressen å r 1973 och Generalrådets session år 1974, företagit en analys av de problem som idag står på dagordningen för den internationella fackliga rörelsen samt slagit fast vilka uppgifter dessa problem för med sig i verksamheten. FVF har i denna analys dragit följande slutsatser ifråga om den kapitalistiska krisen och försvaret av arbetarnas intressen: Regeringarnas politik flyttar över den tunga bördan av krisen på de arbetande massorna, samtidigt som stormonopolen och särskilt de multinationella bolagen, avsevärt ökar sina sagolika vinster genom ytterlig utsugning av arbetet och genom skamlös spekulation. Om det finns något område där gemensamma aktioner för branschförbund och internationella centraler är inte bara nyttiga utan rent av ovärderliga är det kampen mot dessa bolag som utsträcker sin verksamhet till olika länder och världsdelar. FVF och dess internationella branschförbund bedriver fortlöpande aktioner mot de multinationella bolagens verksamhet, vilket återspeglas bl.a. i initiativ till FN och dess specialorgan, framförallt ILO. På detta. område råder också intressegemenskap mellan de tre internationella fackcentralerna FVF, FFI och A VF. FVF uttalar sig för en enig internationell facklig verksamhet som syftar till upprättandet av en demokratisk kontroll med medverkande av fackorganisationerna över de multinationella bolagens verksamhet, för upprättandet av nya fackliga rättigheter för fackorganisationerna inom dessa bolag samt för en utvecklad facklig kamp mot bolagens allsmäktiga ställning. Mot nykolonialism och underutveckling, för full politisk och ekonomisk självständighet för folken Kampen mot underutveckling och därmed mot kolonialism och nykolonialism är et~ av vår tids krav. Det omfattar nödvändigheten att göra slut på alla former av utsugning och utländsk maktutövning samt rätten för varje stat att själv kontrollera sina naturresurser och utnyttja dem inom ramen ett utvecklingssystem som den frott valt. Arbetarnas intressen i alla länder kräver en större solidaritet i kampen mot utsugningen och rovdriften i utvecklingsländerna samt för full självständighet och suveränitet som innebär självbestämmanderätt. Det är mot denna bakgrund vi bör se kampen mot de sista resterna av kolonialismen och mot den grymma apartheidregimen i södra Afrika. Mot fascism samt antifackligt och antidemokratiskt förtryck Idag härskar fascismen i Chile. Provokationerna och påtryckningarna mot de demokratiska regi merna i Latinamerika blir allt fler. Fascismen lever vidare i Spanien och det finns allvarliga tecken på en fascistisk återfödelse i andra kapitalistiska länder, främst Italien. I mån ga kapitalistiska länder tilltar statens autoritära tenndenser samt angreppen mot de fackliga med borgerliga rättigheterna. Den fackliga rörelsen bör föra en ständig kamp för demokratin, utveckla en solidaritetskampanj för förtryckets offer, för respekt för och ökning av de fackliga och medborgerliga rättigheterna, för ett stöd av arbetarnas kamp för sina rättig heter. I denna kampanj bör solidaritetsaktionerna för arbetarna och folket i Chile idag stå i första rummet. För fortsatt avspänning, slut på krigshärdarna och en trygg fred Fackorganisationernas och arbetarnas mobilise ring för fredlig samexistens och ett tryggande av freden har idag gynnsammare förutsättningar än Forts. sid. 24 4

7 LATINAMERIKA NYA DRAG I KAMPEN MOT IMPERIAllSMEN av Jose VIGO Sekreterare för FVF Rapporten om den andra punkten på dagordningen vid FVF :s 25 gen eralråd i Havanna senaste oktober, ägnad de latinamerikanska problemen, understryker bl.a. att "imperialismens brutala motoffensiv inte har lyckats bromsa folkens strävan till självständighet och inte sätta stopp för deras befrielsekamp". Vidare heter det att man i vissa latinamerikanska länder som en följd av arbetarklassens tillväxt och den ökade fackliga enheten ser uppstå breda progressiva politiska fronter baserade på demokratiska och antiimperialistiska program. Slutligen konstateras att vissa latinamerikanska regeringars positiva inställning objektivt närmar sig oppositionen mot imperialismen och dess nedbrytande av de latinamerikanska ländernas nationella ekonomi. Stark progressiva påtryckning Olika händelser på nationell eller latinamerikansk nivå, bland dem FVF :s generalråd i Havanna, visar att de ovannämnda tendenserna idag har stark medvind. Kort efter valen i USA hölls i Quito (Equador) ett utrikesministermöte för medlemsländerna i den Amerikanska enhetsorganisationen OAU på begäran av regeringarna i Costa Rica och Venezuela för att diskutera ett upphävande av de ekonomiska sanktionerna mot Kuba som OAU beslöt om 1964 under påtryckning av USA. 1 Vid mötet uttalade sig tolv av medlemsländerna mot en fortsatt blockad mot Kuba. I en gemensam offentlig deklaration underströk de sin vilja att främja en dialog och ett samförstånd mellan alla de latinamerikanska nationerna på basen av icke-inblandning i andras angelägenheter. De ansåg även att den majoritet som deklarationen samlade (12 röster av avgivna 14, dvs stadgad 2/3 majoritet) återspeglade "ett historiskt faktum som inleder en ny etapp i de interamerikanska relationerna". Denna ståndpunkt motsvarar deras SOLIDARITET MED DE KÄMPANDE BOLIVIANSKA ARBETARNA Den 13 janua.ri gick arbetarna i en rad gruvor i Bolivia i strejk för högre löner, fackliga rättig-. heter (laglig ställning för fackcentralen COB), frihet för politiska och fackliga fångar samt respekt för de mänskliga rättigheterna. Bolivianska regeringen ingrep mot strejkerna genom att sända trupper till gruvorna, fängsla arbetare, utvisa en del arbetare till Paraguay och genom att hota avskeda alla som deltog i strejkerna. Trots detta beslöt arbetarna fortsätta strejkerna. FVF hälsar de hjältemodiga gruvarbetarnas kamp och kräver att deras krav tillfredsställs safnt att de fängslade arbetarna friges. FVF ger uttryck för sin fulla solidaritet med de strejkande arbetarna vilkas kamp är en del av den allmänna kamp som förs av den bolivianska arbetarklassen mot general Banzers diktatur och för frihet och demokrati. 1 I januari 1962 beslöt OAU utesluta Kuba ur den "interamerikanska gemenskapen" och två år senare beslöts om sanktionerna. Prag den 22 januari !!1111!

8 nationella intressen, ty de "känner sig inte bundna vid ett beslut - om blockaden - som inte har stöd av majoriteten av de amerikanska staterna". Mötet i Quito bidrog alltså till att skärpa den interna kris som sliter sönder det "interamerikanska systemet". Man kan spå att andra latinamerikanska stater, som Venezuela och Colombia, kommer att ansluta sig till de 12 som redan ingått diplomatiska och handelsförbindelser med Kuba. Sålunda har de länder som röstade mot ett upphävande av blockaden eller som lade ned sin röst ställt sig utanför den latinamerikanska gemenskapen och skärpt sina inre och yttre svårigheter. Detta gäller särskilt den chilenska militärregimen, som fördömts av FN :s generalförsamling och alla progressiva krafter. Mexiko för sin del har redan brutit sina diplomatiska förbindelser med Chile. I ett av de.länder som lade ned sin röst, Brasilien, gick det enda tillåtna oppositionspartiet starkt framåt i valen i november, vilket var ett allvarligt slag för militärregeringen och dess politik. Nykolonialismens kris Denna vilja att bryta med en politik som utgår från USA :s intressen manifesterades även i Peru den 9 december, då man firade 150-årsminnet av slaget vid Ayacucho, som markerade slutet på det spanska kolonialväldet i hela sydliga Latinamerika. I en deklaration undertecknad av åtta latinamerikanska länder bekräftar de sin vilja att fortsätta den kamp som inleddes för halvtannat sekel sedan för nationell och social frigörelse. Redan före det hade Venezuelas president, den 7 december, officiellt meddelat att landets främsta naturtillgång efter oljan, järngruvorna, skulle nationaliseras från den 1 januari Nykolonialismen befinner sig alltså i en klar kris, som en följd av arbetarklassens och folkens kamp. Det är därför logiskt att se de antiimperialistiskt inställda regeringarna som ett ofrånkomligt fenomen som imperialismen med alla medel försöker bekämpa. Den 5 januari undertecknade USA :s president Ford en ramlag för USA :s utrikeshandel som, enligt Venezuelas president i ett telegram till Equadors president, är "en manifestation av ekonomisk aggression och politisk påtryckning". Denna lag :µtgår från att vissa andra länder, som t.ex. Sovjetunionen, skall ändra på sina egna lagar,- vilket ju är en helt orealistisk utgångspunkt. USA :s utrikesminister Kissinger har i en intervju nyligen förklarat att alla länder "som vill överta kontrollen över råvarorna eller höja priserna på ett överdrivet sätt" eller som 2 Ett antal USA-ägda bolag kontrollerade 98 % av järnproduktionen i landet. "exproprierar amerikansk egendom och amerikanska investeringar" måste räkna med repressalier av USA. Inför dessa hotelser måste de latinamerikanska staterna sluta sig samman och stöda varandra mot denna maktpolitik. Genom ett sådant beslutsamt och ömsesidigt stöd kan de försvara sina suveräna rättigheter till sina naturresurser i det dubbla syftet att garantera sin ekonomiska utveckling och att få till stånd rättvisare villkor för den internationella handeln. Endast på detta sätt kan man trygga en ökning av nationalinkomsten och därmed en rättvisare fördelning av denna. Detta är också målet för den kamp som förs av löntagarna, bönderna, kort sagt de arbetande massorna, för sina ekonomiska och sociala krav. Samtidigt är detta ett aktivt bidrag till förändringar som leder till ett nytt, demokratiskt och självständigt samhälle. De arbetande massorna i Latinamerika är fullständigt medvetna om betydelsen av detta mål i två mycket konkreta fall. Å ena sidån Kuba, som utvidgar sina förbindelser på alla plan och utvecklar sin industri och handel utan några kriser, inflation och arbetslöshet, å den andra Chile, som idag är ett exempel på medaljens frånsida. Militärjuntan skänker landets naturresurser till utländska utsugare, med svält, fattigdom, arbetslöshet och terror som enda resultat. Nya perspektiv för facklig enhet Mot ovan anförda bakgrund kan man se en gynnsam utveckling av den fackliga verksamheten i allmänhet och särskilt den fackliga aktionsenheten på det nationella och latinamerikanska planet. Det framstår som alltmera nödvändigt att få till stånd verklig aktionsenhet på alla fackliga nivåer och att på basen av intressegemenskapen mellan olika sociala grupper uppfatta en enig och sammansvetsad nationell latinamerikansk front som kan gå i spetsen för kampen om den "andra sjlvständigheten" för Latinamerika. Detta är en väg som konsekvent följs av de fackliga organisationerna som korrekt håller sig till principerna och taktiken för massornas kamp. I samband med FVF :s generalråd i Havanna hölls ett möte för fackcentralerna CTC (Kuba), CTE (Equador), CGTP (Peru), CUTV (Venezue la), CGTC (Costa Rica), FACGUA (Guatemala) - alla medlemmar av FVF - samt CSTC (Colombia), CNT (Uruguay), CUT (Chile) - medlemmar av CPUSTAL och autonoma - för att undersöka resultaten av den kamp som bananplantagearbetarna för i Honduras, Costa Rica och Panama mot de multinationella bolagens utsugning. 6

9 Efter att ha konstaterat att arbetarnas kamp förts upp på en ny nivå, hälsade deltagarna med tillfredsställelse bildandet av Latinamerikanska plantagearbetarförbundet (FATPLAN) som skall organisera och ena de latinamerikanska plantagearbetarna. Denna organisation bildades i samband med den framgångsrika kamp som arbetarna i Honduras, Costa Rica och Panama har fört mot mot de multinationella fruktbolagen och i vilken de har stött sina regeringars krav på större statlig andel i den frukthantering som nu helt kontrolleras av bolagen. I oktober hölls också i Bogota, Colombia, den III latinamerikanska konferensen för metallarbetare, i vilken deltog 100 delegater från åtta länder, bl.a. representanter för organisationer i Venezuela och Equador som hör till A VF, FETRAMECOL i Colombia som hör till ORIT samt andra organisationer som står ORIT nära. Efter ett fruktbart åsiktsutbyte som belyste olikheterna i de olika ländernas situatio~ samt samstämmigheten av de samhällsekonomiska målen antog konferensen två dokument: ett om de multinationella bolagens verksamhet och ett om den fackliga kampens mål och enhet. Nästan samtidigt möttes de latinamerikanska tryckeriarbetarna som grundade ett latinamerikanskt förbund (CLATIG). En. kommitte utsedd av mötet uppdrogs att utarbeta stadgar som kan antas av förbundets första kongress. Principer!la för organisationen är ömsesidig respekt och ickeinblandning i de olika organisationernas inre angelägenheter, facklig demokrati och aktionsenhet. Nya uppgifter för den fackliga världsrörelsen De amerikanska medlemsländerna i ILO sammanträdde i månadsskiftet november-december i Mexiko till sin X konferens. FVF :s ordförande, Enrique Pastorino, förklarade i sitt anförande att "denna konferens hålls i ett ögonblick som är avgörande för den latinamerikanska historien, i ett ögonblick då folken och arbetarna i dessa länder kämpar allt beslutsammare för att få njuta frukterna av sitt arbete, för att nå medborgerliga, ekonomiska, sociala, fackliga och kulturella rättigheter. Därför bör denna konferens utan att tveka fördöma imperialismens ekonomiska instrument, de multinationella bolagen, och deras intervention för att hindra de latinamerikanska länderna från att fritt välja samhällsekonomisk och politisk struktur". Arbetardelegaterna beslöt enhälligt att ur sin grupp utesluta alla dem som inte representerade arbetarna i sitt land och inbjöd i stället representanter för chilenska CUT och CNT i Uruguay, länder där tusentals fackledare sitter i fängelse under omänskliga förhållanden. Vi bör understryka ett viktigt faktum, nämligen att delegaterna, som representerade FVF, A VF, FFI eller autonoma förbund, i en gemensam deklaration fördömde brotten mot de mänskliga rättigheterna och fackliga friheterna i Latinamerika. Dessa fakta belyser existensen av gynnsamma förutsättningar för att lyfta upp arbetarklassens kamp på en högre nivå samt att till kampen ansluta andra krafter som drabbats av imperialismens roffarpolitik och regeringarnas foglighet, för att ändra på styrkeförhållandena och arbeta för sociala framsteg, självständighet och demokrati. Vissa latinamerikanska regeringars nationella självständighetspolitik är sålunda en faktor som bidrar till den fackliga aktionsenheten. Det är allt flera länder där den fackliga rörelsen kämpar enat för sina gemensam)lla krav och intressen. Erfarenheterna av denna aktionsenhet bör nu utnyttjas även av andra, givetvis med hänsyn till olikheterna i de olika länderna, för att övervinna de hinder som ännu återstår på vägen till nationell och kontinental enhet. Den fackliga verksamhet som FVF och våra internationella förbund bedriver i olika branscher och i hela Latinamerika strävar till att övervinna dessa hinder. Det faktum att den inre situationen i olika länder är olika och påverkas av olika negativa inre eller yttre faktorer gör aktionsenhet nödvändigare än någonsin. Utan en sådan enhet bromsas och försvagas den fackliga rörelsen, vilket gynnar arbetsgivarna, dem som går in för samarbete klasserna emellan och helt givet, alla dem som motarbetar enheten. Detta har insetts bl.a. av de lärarna i Colombia, som demokratiskt har beslutat ansluta sig till centralen CSTC för att göra den starkare, främja den fackliga enhetsprocessen i landet och ge mera kraft åt arbetarnas aktioner. Utvecklingen ställer nya krav som FVF :s generalråd har tagit upp i olika initiativ till större facklig enhet och solidaritet inom arbetarklassen samt till en taktik och strategi som svarar mot arbetarnas nationella och klassintressen är solidaritetsrådet för det chilenska folket och alla som kämpar mot fascismen. Ifråga om Chile och Latinamerika bör och kan denna solidaritet bli den axel för enhet och sammanhållning som den latinamerikanska fackrörelsen behöver, ty den är en del av vår kamp för den andra självständigheten. Sålunda försvarar vi vår frihet, våra levnadsvillkor, vår suveräna rätt. Vi kämpar för ett rättvisare samhälle, målet för vår framtid. 7

10 METALLARBETARNAS IF Ett viktigt steg po vögen till av Pierre BAGHI Generalsekreterare för Metallarbetarnas IF enhet Den 7 internationella konferensen för metallarbetarorganisationer som hölls i Vichy, Frankrike, den 2-6 december 197 4, nådde i huvudsak de mål som ställts upp, främst tack vare den stora enighet som rådde. Enheten kom till uttryck redan i deltagarnas sammansättning: Vid konferensen representerades 42 länder och 58 organisationer, av vilka 24 hör till vårt IF. Dessa siffror är betydligt högre än vid den föregående konferensen. Enigheten bekräftades i de diskussionsinlägg som gjordes i samband med de olika punkterna på dagordningen, vilka direkt berörde alla arbetares problem: Det kapitalistiska systemets kris och de multinationella företagen. Kapitalismens kris och metallarbetarnas kamp Det mest utmärkande draget för konferensen var den kontrast som råder mellan den situation som arbetarna i de kapitalii;;tiska resp. socialistiska står inför. I det första fallet råder utsugning, hårt arbetstempo, begränsade friheter och ständigt minskad köpkraft som följd av den rekordartade inflatio nen. Arbetslösheten har antagit en art och om fattning som är helt ohållbara. T.ex. krisen i bilindustrin, som utan undantag har drabbat alla de kapitalistiska länderna i fom av arbetslöshet, reducerad arbetstid och minskadr löner, har tiotals tusen offer från USA och Euro pa till Japan. Lika illa är det i andra sektorer som luftfarts industrin. Medelstora och små underleverantörer har hårt drabbats av krisens följdverkningar. Samtidigt har man med förvåning kunnat se hur regeringarna i de kapitalistiska länderna med en mun har bedrivit en ideologisk kampanj: "Sparsamhet!... Alla måste göra uppoffringar. den ekonomiska tillväxten måste bli långsammare, vi måste visa solidaritet med varandra, osv." Konferensen gav dock klart besked om att me tallarbetarna är fullt på det klara med krisem betydelse och framförallt dess orsaker. Detta av speglas ju också i att arbetarna idag kämpar beslutsammare än någonsin tidigare. T.ex. i Frank rike och Italien för arbetarna inte längre någon Demonstrationerna mot krisen och dess följder är verkligt effektiva en dast om de baserar sig på aktionsenhet för ar betarna och deras fack organisationer. Detta är fallet t.ex. vid denna eniga demonstration Milano. 8

11 "Kommer olje- och kolkrisen att följas av en livsmedelskris?" Så frågas det på plakaten vid en demonstration mot de stigande livsmedelspriserna i Landshut (Tyska förbundsrepubliken). Tyvärr nog, för arbetarna, är svaret ja. Det kapitalistiska systemet förmår inte stoppa inflationen. försvarsstrid mot t.ex. arbetslöshet, utan i en offensiv anda, med en stark vilja att behålla sina arbeten genom att försvara nyttan av arbetet. En utdragen och omfångsrik kamp som kräver lösningar inte bara av arbetsgivarna utan även av statsmakten är uttrycket för en allt starkare vilja till radikala politiska förändringar. I allt högre grad håller detta på att bli. det allmänna mönstret i hela Västeuropa, trots att de flesta metallarbetarförbund där har en reformistisk inställning. Denna process kommer otvivelaktig att förstärkas ytterligare. Detta tvingar vårt IF att söka nya vägar och metoder för att främja denna utveckling. * * * I de socialistiska länderna däremot är det inte fråga om någon kris, eller om att slå av på den ekonomiska tillväxttakten. Inte heller finns där någon arbetslöshet. De ständigt stigande lönerna ger en reell ökning av köp~raften och en allmän förbättring av de arbetande massornas välstånd. Om där finns några problem, och det finns det, beror de snarare på de nya frågor som uppstår som följd av produktionspotentialens oerhörda tillväxt. En av delegaterna uttryckte det såhär: "Vi vill inte alls förneka att utvecklingen av en modern ekonomi för med sig problem, men det gäller för oss att ständigt sträva till att allt bättre tillfredsställa metallarbetarnas och hela folkets intressen''. Denna åsikt delades av många andra talare. Sammanfattningsvis kan vi säga att socialismen ännu tydligare än tidigare, genom kapitalismens kris, bevisar sin förmåga att lösa den moderna världens problem, till vilket kapitalismen är oförmögen. De multinationella företagen Även denna fråga väckte en livlig debatt. Visserligen sammanhänger frågan om de multinationella företagen intimt med den kapitalistiska krisen, på samma sätt som man inte kan se på krisen utan att beakta den roll som spelas av dessa bolag. Från denna synpunkt bekräftades det från alla håll att de multinationella företagen inte bara representerar en stärkning av storkapitalet utan att de även lyfter upp på internationell nivå de motsättningar som råder i det krisdrabbade kapitalistiska samhället. Vi kan i detta sammanhang understryka ett viktigt drag, nämligen att nästan alla deltagare från de kapitalistiska länderna eller utvecklingsländerna aktivt deltog i diskussionen, vilket är helt förståeligt med tanke på den aktuella situationen. Men problemet berördes även av många delegater från de socialistiska länderna, t.ex. Sovjetunionen, Ungern, DDR, osv. Detta är ett klart bevis för att de multinationella företagen, denna nya form av monopolistisk statskapitalism, inte lämnar någon utanför sin verkningssfär. Detta tvingar fram nya och effek- 9

12 tivare medel för kamp och solidaritet som kan sätta stopp för deras maktutövning. Därför var det fullständigt enhälligt och bestämt som bolagen fördömdes, ifråga om sin strategi och dess följder på alla områden av det politiska, ekonomiska och sociala livet. De exempel som citerades av delegaterna från de kapitalistiska länderna visade hur de multinationella bolagens verksamhet i metallbranschen inverkar på metallarbetarnas dagliga liv. Framförallt är det fråga om negativa följder ifråga om arbetsförhållandena, lönerna, yrkesskolningen, socialskyddet och de fackliga rättigheterna. Särskilt idag är det dessutom fråga om en allt mindre anställningstrygghet. Jakten på största möjliga vinst på kort sikt leder till ständiga omstruktureringar. På ett ställe lägger man ned en fabrik, på ett annat lägger man ned en produkt och går över till en annan som ger större vinst. Man gör sig av med lokala företag med personal och a:llt. för att uppgå i större enheter. Allt detta bidrar till att göra den internationella arbetsmarknaden kaotisk. Dessa exempel gäller även i hög grad utvecklingsländerna. Tvärtemot påståendet om att dotterbolagen till de multinationella jättarna skapar arbetstillfällen, kan man säga att de nya arbetsplatserna sällan är många och att dessa företag dessutom är ett hinder för upprättandet av nationella företag i branschen. Härtill kommer givetvis de direkta ingripanden på statlig nivå som de multinationella bolagen är i stånd till. Helt negativ är deras roll även när det gäller överföringen av tekniskt kunnande. Även utvandringen av kvalificerad arbetskraft, främst till USA, hindrar utvecklingsländerna att dra nytta av de senaste vetenskapliga rönen och tekniska framstegen. Det gör att dessa länder släpar allt längre efter och skapar osäkerhet bland inhemska tekniker och ingenjörer. Å andra sidan kunde delegaterna från de socialistiska länderna visa att de ömsesidigt gynnsamma ekonomiska förbindelserna med utvecklingsländerna är underställda statlig kontroll. Härvid kan de multinationella bolagen inte ställa upp några samarbetsvillkor i form av borgerliga ideologier och motstånd mot facklig enhet. Sålunda kan lönerna, arbetsförhållandena, arbetstakten, arbetarskyddet, osv. helt avgöras utgående från landets egen lagstiftning. Enheten är en avgörande faktor De multinationella bolagens tillväxt, med alla de ekonomiska och sociala följder detta har, stärker den objektiva basen för arbetarnas solidaritet rn aktionsenhet i metallbranschen. Många exempel på detta visade att framste har skett. Men för att vara ärliga måste vi med! att metalljättarna inte ännu. har fått det sv< av oss som situationen kräver. Dessutom är frågan om enhet inte bara e fråga om principer utan om ett konkret behc för miljoner arbetare i en lång rad företag många olika länder. Diskussionen gav ett klart bevis för att det ida inte längre är bara fackledarna utan de arbetano massorna som för fram ett behov av att lyssn till varandra, att samlas och att stöda varandr inom jättebolagen för att göra slut på utsugninge och för att få till stånd demokratiska förändring8 som gör slut på deras makt. Resolutionen om de multinationella bolagen bl handlades grundligt i syfte att få fram en b8 som kunde omfattas av alla och samtidigt svar mot arbetarnas förväntningar. Uppdraget till den nya ledningen att göra up ett "Program för ekonomiska och sociala krav är ett av de viktigaste med tanke på ökad enh< mellan de internationella fackorganisationerm Det måste tyvärr konstateras att det ännu finn mycket att göra p.g,a. av den kyla som FIOl har visat mot vårt IF. Och ändå berörs alla internationella fackorga nisationer lika starkt av de multinationella bol8 gen. Att tro att var och en på sitt håll kan be kämpa dem är att lämna fältet fritt åt våra klass fiender. Det är att fortsätta utsugningen av arbe tarna, det är att motarbeta en befrielse av arbe tar klassen. Däremot, genom att förena våra ansträngninga för enhet i varje land och på den internationelli nivån, är det möjligt att framgångsrikt försvar, metallarbetarnas intressen, att höja deras med vetande och klasskampens nivå, att gynna frihe ten i arbetslivet. Det är mot den bakgrunden som byrån och ad ministrativa kommitten kommer att behandla ocl besluta om de förslag som lades fram om störri enhet och utvecklad verksamhet. Utan tvivel kommer dessa beslut, liksom dele gaternas löften att göra allt, att utveckla ocl främja alla initiativ som på en rättvis bas kar föra fram den fackliga enheten, både inom före tagen och på internationell nivå. Vi har avverka! en viktig etapp på vägen till internationell aktions. enhet för metallarbetarna och bidrar sålunda til nya demokratiska framgångar i världen. 10

13 JÄRNVÄGSARBETA RE Ett seminorium som öppnode vögen till en somordning ov kompen Enligt ett beslut av ett fackligt seminarium för järnvägsarbetare om arbetsskydd (Moskva i maj 1973) och på inbjudan av Järnvägsarbetarförbundet i Tyska förbundsrepubliken samlades 120 järnvägsarbetare, representerande 8,5 miljoner arbetare i 28 länder 1 den oktober 1974 i Frankfurt/M för att diskutera de sociala konsekvenserna av de moderna tekniska framstegen i järnvägsbranschen. Seminariet antog en resolution som kräver att de problem som automatiseringen för med sig diskuteras öppnare än hittills. Deltagarna riktade denna uppmaning till olika internationella organ, framförallt ILO, samt till regeringarna och järnvägsmyndigheterna i de olika länderna. FVF representerades av D. Ganguli, generalsekreterare för Transportarbetarnas IF. Vi återger här ett samtal där han kommenterar seminariet. FVF: Vilket var det mest utmärkande draget för detta internationella järnvägsarbetarseminarium? 1 Australien, B elgien, Bulgarien, Kuba, D a nmark, Finla nd, Fra nkrike, Storbritannien, Ungern, Indien, Ira land, Ita lien, Japan, Luxembur g, Ma la isia, Norge, Holland, Polen, Portugal, DDR, Tyska förbundsrepubliken, D emokratiska r epubliken Korea, Rumä nien, Syrien, Tjeckoslovakien, Turkiet, Sovjet och Jugoslavien. Ganguli: Detta var det första internationella fackliga initiativet i transportbranschen där representanter för de tre internationella transportarbetarorganisationerna deltog - Transportarbetarnas IF (FVF), ITF (FFI) och FIT (A VF), de två förstnämnda representerades av sina generalsekreterare och den sistnämnda av en sekreterare. Dessutom deltog ju dessa centralers medlemsorganisationer. Tack vare denna breda uppslutning kunde man ta ett stort steg framåt mot enhet i den fackliga rörelsen. Man kan även tala om ett värdefullt bidrag till avspänningen, det ömsesidiga samarbetet och stärkningen av arbetarklassens enhet allt nödvändiga element för en effektiv kamp. Seminariet beslöt enhälligt, enligt sitt memorandum: "... att fortsätta samarbetet på detta område genom att sammankalla nya möten... Samtidigt uppmanas de tre internationella branschorganisationerna att på med alla medel stöda transportarbetarnas gemensamma initiativ inom ILO. Seminariet uppmande särskilt de tre centralernas sekretariat att vidta brådskande åtgärder för att få till stånd en fortlöpande internationell debatt om de aktuella problemen på området samt att samordna sina medlemsorganisationers verksamhet i enlighet med de beslut och synpunkter som seminariet mynnade ut i. I detta sammanhang underströk seminariet särskilt de allt större fördelarna i ett närmare samarbete mellan sekretariaten för de internationella organisationerna, t.ex. när det gäller att hävda arbetarnas ställningstaganden inom ILO". Ett lika intressant som uppmuntrande faktum F rankrike, Storbritannien, Italien, Belgien, Japan, Sovjet, Polen, Tjeckoslovakien, Ungern, Tyska förbundsrepubliken. "Vi kräver rätt att delta i besluten om den årliga planen". Det är ett av mottona vid en västtysk metallarbetardemonstration mot orsakerna till krisen i landet. 11

14 Medbestämmanderätten för arbetarna har för verkligats bara i de socialistiska länderna. Dessutom ger det nära samarbetet inom SEV möjlighet till en fortlöpande prodnktionsökning som helt utesluter alla risker för kriser, arbetslöshet, osv. På vår bild ser vi monteringen av ett lokomotiv i en tjeckoslovakisk.fabrik. är att den arbetsgrupp som efter seminariet i Moskva fungerar fortlöpande, bestående av representanter för de tre internationella förbunden, 2 vid detta seminarium visade sig motsvara förväntningarna på ett internationellt enigt forum för järnvägsarbetarorganisationerna när det gäller samordnade aktioner. De ansträngningar som läggs ned på arbetsskyddet i denna bransch fick ytterligare kraft efter det ovan nämnda seminariet i Moskva. En central roll har här spelats av seminariets arbetsgrupp. Seminariet i Frankfurt var specifikt även i ett annat hänseende: Det var första gången ett möte av detta slag hölls under värdskap av en ITFansluten organisation, dvs. Järnvägsarbetarförbundet i Tyska förbundsrepubliken. Detta faktum är desto viktigare som det var det första konkreta resultatet av ITF :s beslut att gå in för ett närmande i den internationella transportarbetarrörelsen. Seminariet kännetecknades av en anda som vi sätter stort värde på, en anda av ömsesidigt samförstånd och samarbete för gemensamma framsteg. Denna anda bör bevaras och utvecklas med största allvar. Vårt IF hälsar med tillfredsställelse denna utveckling som vi alltid har uttalat oss och arbetat för. Tillsammans med våra medlemsorganisationer kommer vårt IF att göra allt som är nödvändigt för att främja denna enhetsprocess. FVF: Representanterna för järnvägsarbetarna i de utvecklade kapitalistiska länderna och i utvecklingsländerna utbytte åsikter om problemen i sin bransch med representanter från de socialistiska länderna. Är problemen överallt liknande och vilka möjligheter såg man att gemensamt lösa dem? Ganguli: I det stora hela är problemen rätt lika, oberoende av den politiska, ekonomiska och sociala strukturen i de olika länderna. Seminariet kunde därför inta en gemensam ståndpunkt särskilt till de sociala konsekvenserna av automatrseringen och införandet av en ny teknik, fackorganisationernas mål och rättigheter samt frågor i anslutning till arbetsskyddet, osv. Av särskild betydelse är den uppmaning som seminariet riktade till ILO ta upp frågan om de so~~ala problemen i anslutning till automatiseringen på dagordningen för nästa session för Transportkommissionen samt att anta en konvention med bindande internationella normer för skyddet av arbetarnas grundläggande rättigheter. I övrigt gav seminariet klar belysning åt arbetarnas krav på detta område, särskilt när det gäller anställningstrygghelt, ett program för grundlig och fortlöpande yrkesskolning, tillräcklig och kontinuerlig information om utvecklingen branschen, ett ständigt åsiktutbyte mellan fackorganisationerna och järnvägsledningen, allmänt förbättrade arbetsförhållanden, en gradvis förkortning av arbetstiderna, en radikal förbättring av arbetsmiljön, ett aktivt deltagande av arbetarna i planeringen och besluten på alla nivåer samt i allmänhet en demokratisering av arbetslivet. FVF: På vad baserar sig samarbetet mellan ITF, FIT och vårt IF å ena sidan och mellan deras mecllemsorganisationer å den andra? Ganguli: Mot bakgrunden av det som jag redan nämnt om seminariets krav framstår de som logiska och viktiga. Men vi vet erfarenhet att arbe Forts. sid

15 Krisen KONSUMTIONSPRISERNAS UTVECKLING Genom att låta krislarmet gå har de kapitalistiska staternas ideologer och förespråkare gjort allt för att dölja de verkliga orsakerna till krisen och dem som förtjänar på den... Alla dessa spekulationer av moralisk och ideologisk art har ett enda mål: Att hålla ihop det imperialistiska världssystemet som är ansvarigt för krisen, att slippa krisen genom att låta den samhällsgrupp och de folk som alltid får betala också nu stå för kostnaderna - arbetarklassen och folken i utvecklingsländerna. {Utdrag ur en rapport av FVF:s sekretariat för Byråns extra session i Berlin den januari 1975) Variationer i % Juli 73/ Kanada... 2,9 11,3 USA ,1 11,7 Japan... 5,9 25,2 Australien 2,8 14,4 Frankrike 4,3 14,4 Västtyskland.... 3,0 6,9 Italien ,2 18,9 England ,6 17,1 Belgien ,4 13,7 Luxemburg 3,0 10,1 Danmark 6,1 15,9 Irland ,4 16,2 Holland ,8 9,6 Österrike 3,7 10,0 Finland ,4 16,4 Grekland 2,2 31,8 Island ,0 43,8 Norge ,9 8,8 Portugal ,5 25,9 Spanien... 6,8 15,2 Sverige ,6 8,4 Schweiz ,8 9,8 Turkiet ,4 25,9 Hela OECD 3,7 13,3 Eur. OECD... 4,2 13,7 EG ,0 13,3 I sina demonstrationer mot den sparsamhetspolltlk som regeringen vill tvinga på dem för de franska arbetarna ofta fram motton som formulerats av deras mest representativa fackcentral, CGT, och av FVF. Konsumtionspriserna vid slutet av första halvåret 1974 Västtysk!. Belgien Frankr. USA Italien Japan Holl. Schweiz Engl. - På 2 år +14,8 +20,4 +22,3 +17,7 +30,2 +37,3 +17,9 +18,6 +27,5 På 1 år + 6,9 +12,6 +13,9 +11,2 +16,8 +23,6 + 8,9 + 9,6 +16,5 På 6 mån. + 3,5 + 8,3 + 8,4 + 6,2 +10,9 +12,5 + 5,5 + 2,2 +10,8 På 3 mån. + 1,6 + 4,4 + 4,0 + 2,8 + 4,1 + 3,5 + 2,2 + 1,7 + 5,9 På 1 mån. + 0,4 + 1,5 + 1,1 + 1,0 + 1,4 + 0,5 + 0,4 + 0,5 + 1,0 13

16 Den politik som värlo talismen i dag bedriver på en allt kraftigare o tian av de arbetande sorna i de kapitalistisl dustriländerna, där le1 och arbetsförhållanden varligt försämrats, saml En metod att handskas med följderna av krisen i USA: Att väcka till liv rasmotsättningarna som splittrar de arbetande massorna. De som protesterar mot dylika åtgörder slås brutalt ned av polisen, så som var fallet för en tied sedan i Boston. '#######################################C#,.,..,.#Jl-#########>1######################################################~ Den kapitalistiska krisens skärpning tar sig uttryck även i ständigt stigande priser, minskande köpkraft för arbetarklassen och arbetarna, minskad konsumtion bland befolkningen, framförallt när det gäller nödvändiga saker som bostäder, kollektivtrafik och livsmedel. Den tar sig uttryck i sysselsättningen genom en ständigt stigande arbetslöshet (4 miljoner arbetslösa i EG 1975 mot 3,3 miljoner 1974), genom en öknin av den partiella arbetslösheten i storföretagen, särskilt i krisdrabbade branscher som bilindustrin och byggnadsverksamheten, genom korttidsarbete och genom sänkning av kvalifikationskraven i en tid då vetenskapens och teknikens framsteg borde användas till arbetarnas bästa. (Utdrag ur en rapport av FVF:s sekretariat för Byråns extra session i Berlin den januari 1975) 14

17 vecklingsländerna, som redan länge har utsugits på sina naturresurser och sin mänskliga potential. En arbetardemonstratlon I lstanbul, Turkiet, mot det fascistiska uppsvinget I landet. (Utdrag ur en rapport av FVF:s sekretariat för Byråns extra session i Berlin den januari 1975) pan llksom Frankrike och många andra tallstlska länder väntar en ständigt vide massa av arbetslösa - oftast förgi- - på att få ett arbete genom arbetsförmedlingen. I Söul, Sydkorea, slår brutalt tlll mot onstranter som kräver ett slut på terrorn I landet. Unga Italienare protesterar mot de attentat som allt oftare utövas av fascistiska terrorister. Arbetslösheten angår även I allt högre grad tldnlngsförlag, som utan att vara sirskllt radikala, vågar föra fram "objektiva" åsikter om orsakerna tlll och följderna av krisen. Ett exempel är tidningen "Hannoversche Presse" I Västtyskland, som stängde och avskedade ett tusental redaktörer och tryckerlpersonal p.g.a. "flnanslella" svårigheter. Orsaken kan stämma, men den bergerllga pressen i övrigt klarar sig hur bra som helst

18 Krisen drabbar framför allt ungdomarna. Dessa ungdomar i Köln, Västtyskland, tycks ännu har bevarat något av sin tro på det "ekonomiska undret" som de flesta redan har glömt. De söker arbete, men utsikterna är allt annat än ljusa... Antalet arbetslösa miljoner i : E...: <( «I >- «I - :c : c:..>< Cl «I c: fil öi c: ;::: Cl 0 <1> (/) 0. ~ c: > ::> «I U: I- ID 0 w (/)..., Medelt ,5 246,4 101,3 30,2 72, ,8 114,7 885,5 107, ,0 Medelt ,1 282,1 106,2 20,3 66, ,8 117,0 630,3 98, ,0 sept ,2 219,3 104,1 10,4 60,6 951,4 103,0 578,0 97, ,0 jan ,9 620,5 115,8 39,7 72, ,7 157,1 635,8 115, ,0 juni ,7 450,7 102,5 26,5 65,2 943,8 118,8 543,0 75, ,0 juli ,1 490,9 110,9 29,5 65, ,4 601,5 72, ,0 aug ,1 527,1 111,8 37,7 68, ,0 691,6 81, sept ,6 557,0 121,1.. 70, ,

19 USA OPPOSITIONEN MOT AH-CIO VAXER För första gången på över sex år har ordföranden för USA :s fackcentral AFL-CIO, George Meany, beslutat sammankalla en konferens för de 110 medlemsförbundens ledare för att anta ett program i syfte - som han säger - att stabilisera ekonomin och göra slut på arbetslösheten. Hur viktiga målen för detta möte än kan förfalla är dock en sak säker - mötet har sammankallats främst p.g.a. de amerikanska arbetarnas ökande missnöje över den tilltagande ekonomiska krisen som råder i USA liksom i alla kapitalistiska länder. Det är känt att över 6,5 miljoner amerikaner har drabbats av krisen på värsta tänkbara sätt, nämligen genom arbetslöshet. Dessa 6,5 miljoner arbetslösa i början av 1975 kommer inom detta år att öka med minst 2,3 miljoner, vilket höjer arbetslöshetsprocenten till 8-9 % av den arbetsföra befolkningen. Mötet skall hållas den 23 januari i år. Kommer det att lyckas föra fram förslag som kan stoppa den ekonomiska nedgången i USA? Kommer förslagen även att tillämpas eller bara noteras av regeringen? Det är för tidigt att svara på de frågorna. Men vi tror det är nyttigt att här återge utdrag ur en längre intervju med Ernest Mayo, ordförande för Elarbetarnas förbund. Intervjun ger åtminstone en antydan om ett svar på frågorna.1 Fråga: Man betonar ofta de multinationella bolagens roll i den kris som drabbat de kåj;>italistiska länderna. Vilka är följderna av denna roll för de amerikanska arbetarna? Svar: Under 60-talet ökade de multinationella bolagens andel av utrikesmarknaderna med 10 % per år, vilket var dubbelt mera än den genomsnittliga tillväxten av landets hela ekonomi. Ar 1973 ökade dessa bolags intäkter utomlands med 52 % jämfört med föregående år och samtidigt ökade deras utlandsinvesteringar med 32 %. Mot slutet av år 1973 uppgick värdet av dessa investeringar till 107 miljarder dollars. Dessa siffror är dem som skattemyndigheterna fått, så man kan utgå från att de är långt mindre än de verkliga. Men man kan även konstatera att försäljningsvolymen på den amerikanska hemmamarknaden 1 Intervjun, som gjorts av Roger Guilbert, ingick i januarinumret av franska CGT:s tidskrift "Vie Ouvriere. samtidigt minskade kraftigt p.g.a. prisinflationen. Man kan sålunda säga att de multinationella bolagen skott sig på den amerikanska arbetarklassens bekostnad. Samtidigt som bolagen investerade utomlands började industriproduktionen i själva USA att sjunka oroväckande. Produktionsindex (1967=100) var uppe i 127,5 år 1973 och sjönk till 199,4 år 1974 och fortsätter fortfarande att sjunka snabbt. Detta är en klar recession, den sjätte sedan andra världskriget. Den återspeglar sig även i kraftigt ökad arbetslöshet - det finns risk för att siffran skall vara uppe i 10 miljoner arbetslösa i slutet av 1975, den högsta siffran sedan krisen på 30-talet. Inflationsraten ligger över 12 % i året och lönernas köpkraft minskade år 1974 med 6 %. Denna minskning utgör totalt 58 miljoner dollars, vilket är den största inkomstöverföringen till de rika i hela vår ekonomiska historia. För att kompensera denna förlorade köpkraft har löntagarna varit tvungna att öka sina ~kulder. I början av augusti 1974 var konsumenternas sammanlagda kredit 187 miljoner dollars. Trots detta fortsätter varulagren att växa - just nu är de En kurva som publicerades i oktober 1974 av den amerikanska tidskriften "US News & W-0rld Report" visade att arbetslöshetssiffran då redan var lika som vid en föregående kris, år Det är slående att ökningstakten för antalet arbetslösa är två gånger snabbare än ökningen pågår fortfarande - mot slutet av detta år kommer siffran att ha stigit från 6 miljoner till 8 miljoner. 17

20 uppe i 256 miljarder dollars eller samma som Japans hela årsproduktion. Det finns över 2 miljoner osålda bilar och bilindustrin har redan avskedat över arbetare. Fråga: Denna situation återspeglar på amerikanskt plan den som råder i alla de kapitalistiska länderna, bl.a. Frankrike. Regeringarna skjuter skulden på arabländerna som höjt sina oljepriser. Är detta fallet även i USA? Svar: Javisst, och visserligen har ju också oljan blivit dyrare, men den ökningen har i första hand gynnat oljebolagen av vilka de flesta är amerikanska. Dessutom producerar USA självt 85 % av sin oljekonsumtion, samtidigt som vi inte ens exporterar så mycket som vi kunde. Det är därför svårt att påstå att den aktuella krisen har framkallats av oljepriserna. Det är fråga om en helt typisk kapitalistisk kris. De stora amerikanska multinationella bolagen gör sagolika vinster som för dem är ett medel att minska konkurrensen flytta över bördan av krisen på arbetarklassen i USA och andra länder, främst i Europa och Japan. Ett exempel på hur särskilt de amerikanska arbetarna har drabbats är att antalet amerikaner som varit tvungna att lyfta socialbidrag på ett år har stigit från 24 miljoner till 30 miljoner. Och jag tror att siffran kommer att stiga ytterligare. Fråga: Vilken är regeringens politik i denna situation? Svar: Så vitt jag vet liknar den helt andra kapitalistiska regeringars: Det enda botemedel som anbefalls är sträng sparsamhet, mim hemmakonsumtion och ökad export. Som 1 för denna politik bedriver regeringen en ps) logisk kampanj på temat "Vi lever alltför g vi måste inskränka litet". Detta låter förstå det finns bara en kategori av amerikaner eller alla amerikaner är med om att dela lika på > ståndskakan. Alla vet ju att det inte är så, o att en dylik politik i själva verket kräver uppo: ringar av just dem som redan har den mins andelen av välståndet. Fråga: Och hur reagerar den fackliga rörelse i denna situation? Svar: Om vi talar om AFL-CIO och dess byrå krati runt om i USA är svaret enkelt. Rörelser för fram följande argument: Det gäller att för dela de uppoffringar som krävs så rättvist som möjligt. Man går alltså med på att alla skall göra uppoffringar, även löntagarna. I själva ver ket är detta ju att ansluta sig till regeringen och arbetsgivarna. Beviset är att AFL-CIO i de aktuella kollektivavtalsförhandlingarna nöjer sig med att föra fram "minimikrav", som ett bidrag till en förbättring av situationen! Fråga: Går arbetarna med på detta? Svar: Nej, tvärtom, man kan säga att arbetarnas motstånd är mycket beslutsamt. Det håller på att uppstå en växande konflikt mellan den fackliga basen och borgerskapet. För bara tre veckor sedan valdes en progressiv fackledare till spetsen för den viktigaste fackorganisationen i landet, den i stålverket Chicago-Gary. Detta val uppfattades all- Forts. sid. 24 För att protestera mot krisens följder har arbetarna ofta visat ett slag av humor som avslöjar deras oro för framtiden. På vår bild ser vi kommunalanställda i New York demonstrera mot massiva friställningar_ 18

Vad är den Fackliga Världsfederation - FVF

Vad är den Fackliga Världsfederation - FVF Vad är den Fackliga Världsfederation - FVF FACKLIGA VÄRLDSFEDERATION Vad är FVF Fackliga Världsfederationen, FVF, grundades I Paris, den 3:e oktober 1945. FVF är den äldsta internationella fackliga organisation.

Läs mer

Ä R l D s R ö R E l s E N

Ä R l D s R ö R E l s E N I~. fackllga H: 11 NOVEMBER 1975 y Ä R l D s R ö R E l s E N I I FVFs TIDSKRIFT Redaktionskommitte FACKllGA VÄRlDSRÖRElSEN Nr 11 November 197 5 FVF:s tidskrift Pierre GENSOUS, generalsekreterare för FVF

Läs mer

Bilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet?

Bilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? Bilder av 1920-talet Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? George Grosz Kapitalismens största kris: depressionen Börskrasch 29 oktober

Läs mer

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds Det kalla kriget När Tyskland anföll Sovjet 1941 bildades en allians mellan USA, Storbritannien och Sovjet. På det stora hela fungerade detta bra. Det fanns dock en motsättning mellan de båda västmakterna

Läs mer

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången

Läs mer

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Information om ansökan per land

Information om ansökan per land Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Syriska Arabrepubliken

Förslag till RÅDETS BESLUT. om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Syriska Arabrepubliken EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.8.2011 KOM(2011) 543 slutlig 2011/0235 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

De mänskliga rättigheterna

De mänskliga rättigheterna MARIANNE B SKOU: De mänskliga rättigheterna Denna artikel har tidigare publicerats i den norska tidskriften Dyade 1978, nr 1-2, under rubriken "Menneskerettighetene - en stats indre anliggende?" I rubriken

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25 Kronologi: Det andra Världskriget 1939 40 Tyskland invaderar Polen den 1.9. Storbritannien och Frankrike förklarar Tyskland krig 3.9. Sovjetunionen rycker in i Polen några veckor senare, efter att Polen

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

Europa efter det första världskriget

Europa efter det första världskriget Nya stater i Europa Finland Estland Lettland Litauen Polen Tjeckoslovakien Ö:rike Ungern Jugoslaviem aug 27 14:18 Europa efter det första världskriget Tyskland Turkiet aug 27 12:59 1 Tysklands territoriella

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. Rio-deklarationen. Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen

Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. Rio-deklarationen. Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling Rio-deklarationen Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen Rio-deklarationen om miljö och utveckling Ingress Förenta Nationernas konferens

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler

Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler Särskilda trafikförfattningar m.m./skeppsmätning 1 Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler Artikel 1 Allmänna förpliktelser enligt

Läs mer

Centrum för Iran Analys

Centrum för Iran Analys Centrum för Iran Analys CENTIA http://www.setiz.se info@setiz.se POLITISK VISION En människa utan vision, är en död människa Förord CENTIA anser att beredning, beslutning och verkställning av detaljerade

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor Industri och imperier HT 2016 Instuderingsfrågor Det allra bäst är egentligen om ni som studenter skapar era egna frågor och problem vid inläsningen av kurslitteraturen, men det är inte alltid så enkelt.

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget FACIT Instuderingsfrågor första världskriget 1. Vad innebar imperialismen? Imperialism = politiskt och militärt ta makten över främmande områden I slutet av 1800-talet tävlade stormakterna i Europa om

Läs mer

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender!

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender! Kalla kriget, första skedet 1946-1947. Vänner blir fiender! Det kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som effektivt delade upp världen i två läger, väst och öst. Det kalla kriget började

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

SLUTAKT. AF/CE/LB/sv 1

SLUTAKT. AF/CE/LB/sv 1 SLUTAKT AF/CE/LB/sv 1 De befullmäktigade ombuden för KONUNGARIKET BELGIEN, KONUNGARIKET DANMARK, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND, REPUBLIKEN GREKLAND, KONUNGARIKET SPANIEN, REPUBLIKEN FRANKRIKE, IRLAND, REPUBLIKEN

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Tillkännagivande i fråga om konventionen den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn; SFS 2004:636 Utkom från trycket den 30 juni 2004

Läs mer

Basfrågor: En delad värld

Basfrågor: En delad värld Basfrågor: En delad värld supermakter stormakter ockupationszon järnridån västmakterna kapprustning maktblock permanent mandattid lydstater frihandelsområde förstatliga elit partisankrigare militärdiktatur

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg

Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg 2 Slå på och av scannern Mekaniskt uttag Standby-strömbrytare Array-uttag Anslut transducers Använd den gröna standby-strömbrytaren. För att slå på scannern: Tryck

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Tillkännagivande i fråga om konventionen den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn; SFS 2002:706 Utkom från trycket den 27 augusti 2002

Läs mer

Wholesaleprislista - IQ Telecom 11-19-2014

Wholesaleprislista - IQ Telecom 11-19-2014 Wholesaleprislista - IQ Telecom 11-19-2014 Alla priser i svenska kronor exklusive moms. Debiteringsintervall 50 kb för datatrafik. I i Zon 1-2 är debiteringsintervallet 1Kb 1 EUR = 9,0723 Land/nät Zon

Läs mer

Översikt över kongressveckan

Översikt över kongressveckan Översikt över kongressveckan Program för kongressevenemangen 3:e Världskongressen 1-5 december 2013 Bangkok Thailand Översikt över kongressveckan Program för kongressevenemangen 1-5 december 2013, Bangkok,

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler

Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler Artikel 1 Allmänna förpliktelser enligt konventionen [1151] De fördragsslutande regeringarna

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

kubakrisen.notebook September 21, 2009

kubakrisen.notebook September 21, 2009 KUBAKRISEN Det Kalla kriget förändrades under den senare delen av 1950 talet. Den värsta kommunisthysterin avtog i USA samtidigt som Khruschev lanserade idén om fredlig samexistens mellan väst och öst.

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur 1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera

Läs mer

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 Efter 1945 Fred och välfärd Europa var en världsdel i spillror. Politikerna som styrde hade varit med om krisen på 1920- och 1930 talen, världskrig, nazism, kommunism

Läs mer

* FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

* FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««Fiskeriutskottet 2009 PRELIMINÄR VERSION 2004/0268(CNS) 7.4.2005 * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till rådets beslut om Europeiska gemenskapens ingående av avtalet

Läs mer

f ACKllGA YÄRlDSRÖRElSEN FVFs TIDSKRIFT Nr 9 SEPTEMBER 1974

f ACKllGA YÄRlDSRÖRElSEN FVFs TIDSKRIFT Nr 9 SEPTEMBER 1974 Nr 9 SEPTEMBER 1974 f ACKllGA YÄRlDSRÖRElSEN FVFs TIDSKRIFT Redaktionskommitte FACKLIGA VÄRLDSRöRELSEN Nr 9 September 1974 Pierre GENOUS, generalsekreterare för FVF (ordförande) Jevgenij TJEREDNITJENKO,

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Skyldighet att skydda

Skyldighet att skydda Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P/ responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen

Läs mer

Första världskriget

Första världskriget Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009 Historieskrivningens frihet hotad Av Lennart Andersson Palm I december 2005 lät ett antal kända franska historiker, bland annat Pierre Nora, Jean-Pierre Azema, Elisabeth

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

Ä R l D s R ö R E l s E N

Ä R l D s R ö R E l s E N ~,,. fackllga Nr 3 MA~ 1975 Y Ä R l D s R ö R E l s E N FACKllGA VÄRlDSRÖREl~ Nr 3 Mars 1975 FVF:s t Redaktionskommitte Pierre GENSOUS, generalsekretera re för FVF (ordförande) Jevgenij TJEREDNITJENKO,

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 101/2014 (Finlands författningssamlings nr 1018/2014) Statsrådets förordning om sättande i kraft av protokollet om

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015 Övriga handlingar SSU:s 38:e förbundskongress 2015 1 2 Uttalanden Jämlik framtid Det är det jämlika samhället som vi människor blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna.

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap PISA 212 RESULTAT 52 515 51 55 5 495 49 Matematik Läsförståelse Naturvetenskap 485 48 475 47 2 23 26 29 212 Länder med bättre resultat än Sverige Länder med liknande resultat som Sverige Länder med sämre

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 VALMANIFEST antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 I valet 1970 skall vi för första gången samtidigt välja riksdag och förtroendemän i landsting och kommuner.

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016 Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

För ett socialdemokratiskt Europa

För ett socialdemokratiskt Europa För ett socialdemokratiskt Europa Foto: Imagine/Peter Berggren Jan Andersson Ledamot för Socialdemokraterna i Europaparlamentet De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Imagine/Jerry Bergman

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI 1789 Frihet, jämlikhet, broderskap Vad är historia? Vad är historia? Frågan är svår att definiera då svaren är många. Det som man säkert kan säga är att historia handlar om

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT Non-member state of the Council of Europe (Belarus) MEDLEMSSTATER SÄTE OCH KONTOR BUDGET Albanien, Andorra, Armenien, Azerbajdzjan, Belgien,

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65

Läs mer

Den väpnade freden 1871-1914

Den väpnade freden 1871-1914 Den väpnade freden 1871-1914 Osäkerhet och misstro Alla förberedde sig för krig Industrialiseringen gav resurser Värnplikt Allianser Trippelalliansen Tyskland, Österrike, Italien (till 1915) (inkl. Bulgarien

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Andra världskriget. 9gr HT-16

Andra världskriget. 9gr HT-16 Andra världskriget 9gr HT-16 Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rätt man på rätt plats i rätt tid Hitler kom i precis rätt tid. Lovade råda bot på arbetslöshet och fattigdom. Lyckades.

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt Arbetsgivargrupp 2016-09-22 Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Disposition Utgångsläget för teknikindustrin i Sverige Arbetskraftskostnader

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer