JACKllGA YÄHlDSHÖHElSEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "JACKllGA YÄHlDSHÖHElSEN"

Transkript

1 Nr 2 FEBRUARI 1975 JACKllGA YÄHlDSHÖHElSEN FVFs TIDSKRIFT

2 FACKll&A VÄRIDSRÖREISEN Nr 2 Februari FVF:s tidskrift Redaktionskommitte INNE HALL Pierre GENSOUS, generalsekreterare för FVF (ordförande) Jevgenij TJEREDNITJENKO, sekreterare för FVF (viceordförande) Jose VIGO, sekreterare för FVF Albertino MASETTI, sekreterare för FVF Mahendra SEN, sekreterare för FVF Loris ABBIATI, generalsekreterare för Lantarbetarnas IF Zdenek SPICKA, generalsekreterare för Textilarbetarnas IF Danlei RETUREAU, generalsekreterare för FISE Attiljo FRANCINI, generalsekreterare för Gruvarbetarnas IF Debkumar GANGULI, generalsekreterare för Transportarbetarnas IF Ludwik STANKE, chefredaktör FVF igår och idag 1 Latinamerika: Nya drag i kampen mot imperialismen 5 Deklaration om solidaritet med arbetarna i Bolivia 5 Metallarbetarnas IF: Ett viktig steg på vägen till enhet Järnvägsarbetarnas IF: Ett seminarium som öppnade vägen till samordnad kamp 11 USA: Fackorganisationerna står emot krisen 13 Krisen 15 Deklaration av FVF om Indokina 19 Vietnam: Början till ett nytt liv Chile: Inget folk får falla offer för fascismen 22 FVF hälsar den positiva utvecklingen inom FN 25 UNESCO:s 18 generalkonferens 27 Jordanien: Bred facklig kampfront 29 Deklaration av FVF och CISA 32 Deklaration om Libanon 32 Framsidan: Jämlikhet och fred! Det är mottot för det Internationella kvinnoåret i hela världen. P å bilden ser vi en textilfabrik i Demokratiska folkrepubliken Korea, där mottot förverkligats på ett exemplariskt sätt. Baksidan: Medan den kapitalistiska världen försöker varja sig mot följderna av energikrisen fördubblar de socialistiska länderna sina ansträngningar för att t a i bruk nya energikällor. På bilden ser vi arbeten a på ett nytt kraftverk i Ust-Ilimsk i Sovjetunionen. Valentin PUCHOV, biträdande chefredaktör Ansvarig utgivare: VEIKKO PORKKALA FACKLIGA VÄRLDSRöRELSEN, organ för Fackliga Världsfederationen. Den svenska upplagans redaktion: Fackliga Världsrörelsen, Fredriksgatan 28 B Helsingfors 12, Finland. Tel Postgiro Prenumerationspris: Helår kr 12,-, halvår kr 6,-. Lösnummerpris kr 1,-. Kirjapaino Sanan Tie, Tampere 1975.

3 f Vf igår och idog av Pierre GENSOUS Generalsekreterare för FVF I oktober 1975 firar FVF sitt 30-årsjubileum. Detta är ett lämpligt tillfälle till en återblick på denna period för att med hjälp av dess erfarenheter effektivare kunna ta itu med de uppgifter som den aktuella situationen ställer oss inför. En sådan återblick måste börja med en - om också kort - redogörelse för de förhållanden under vilka FVF uppstod, samt de motiv som låg bakom och det nya som tillfördes den internationella fackrörelsen. Vi kan därför påminna om det faktum att den omedelbara förkrigstiden på det fackliga planet karakteriserades av en stark enhetsanda i olika länder. Den kapitalistiska krisen på 30-talet, fascismens uppsving och det allt starkare krigshotet gjorde det ytterst nödvändigt att sluta arbetarklassens led och stärka den fackliga enheten på det nationella och internationella planet.1 Den fackliga pluralismen på den tiden, som starkt påverkades av klart åtskilda politiska strömningar, mot svarade inte längre arbetarklassens behov. Situationen krävde en samling av arbetarnas styrka till en enda organisation. I denna situation beslöt Röda Internationalen år 1937 om sin egen upplösning i syfte att driva fram en förening av den fackliga rörelsen på det internationella planet. Vid Amsterdam-Int ernationalens kongress år 1936, underströk Benoit F rachon, på den nyligen för enade franska centralen CGT :s vägnar, nödvändigheten att övervinna de politiska hinder som låg i vägen för en internationell facklig enhet. Tillsammans med CGT beslöt en rad andra organisationer, som t.ex. mexikanska och norska fackcentralen, att gå in för nya internationella fackliga relationer, framförallt till den sovjetiska fackrörelsen som tack vare sin erfarenhet av socialistisk uppbyggnad intog en allt viktigare ställning i kampen för freden. Dessa enhetssträvanden misslyckades, men arbetarna och fackorganisationerna 1. På. den tiden fanns det tre inter.ii,atjonella fackorgamsatwner: Internationella fackfederationen, mera känd som Amsterdam-internationalen, Den röda Internationalen och Den Kristliga. Internationalen. hade vunnit viktiga erfarenheter. Innan situationen hann mogn:;t tillräckligt för en omfattande samling av arbetarna i alla länder bröt kriget ut. FVF uppstår Redan år 1941 gjordes framstötar för en facklig enhet mellan de brittiska och sovjetiska fackorganisationerna. Småningom blev kontakterna allt flera. I november 1944 höll franska och brittiska fackcentralerna (CGT och TUC) en konferens i Paris i syfte att förbereda en facklig världskonferens. Även brittiska, sovjetiska och amerikanska fackcentralerna höll en rad liknande möt en. Alla dessa initiativ ledde till en konferens i London i februari 1945 där 50 miljoner arbetare i 33 länder representerades. Trots vissa principiella meningsskiljaktigheter i politiska frågor lyckades deltagarna finna en gemensam bas. I september samma år hölls en ny konferens i Paris med deltagande av 272 delegater, representerande 64 miljoner arbetare i 56 länder. I oktober konstituerade sig konferensen som första världsfackliga konferens och beslöt om upprättande av en bred, öppen, enig, demokratisk och massbaserad facklig världsorganisationen - Fackliga världsfederationen hade uppstått. FVF :s uppkomst blev en vändpunkt i den internationella fackrörelsens utveckling. Med FVF uppstod en kvalitativt ny styrka - öppen för alla, bred, enig, samlande alla arbetare inte bara på basen av deras politiska övertygelse eller deras tillhörighet till en bestämd facklig riktning, utan utgående från deras klassintressen och oberoende av alla andra omständigheter. Med FVF uppstod en verkligt universell organisation, samlande fackorganisationer i. alla världsdelar, alla länder och under alla samhällssystem, vilket gjorde det möjligt att fortlöpande stärka och utveckla arbetarsolidariteten, det ömsesidiga st ödet mellan arbetarna i de kapitalistiska länderna, de socialistiska och de länder där arbetarna utsattes för imperialisternas och monopolens maktutövning. 1

4 Basen för FVF:s styrka FVF blev sålunda en verkligt demokratisk organisation, som fattade sina beslut oberoende lil-v och fri från varje yttre inblandning ifråga om dess program och verksamhet. FVF blev en frivillig samling av fackliga organisationer, enade för att tillsammans försvara gemensamma intressen för arbetarklassen med metoder och former för verksamheten och organisationen som gemensamt accepterades av alla. Den stadga som antogs vid den konstituerande kongressen och som fortsätter att gälla ännu idag garanterar en hög grad av demokrati i FVF:s verksamhet, tillsammans med stor öppenhet utåt och total avsaknad av sekterism - drag som hållit i sig alltsedan FVF:s uppkomst. Genom att uttala sig för en fackverksamhet baserad på klasskamp intog FVF ställning som en mass- och klassbaserad, demokratisk och enig facklig organisation. FVF :s trohet till enhetsprincipen samt till arbetarnas och folkens sak, det faktum att denna ståndpunkt och detta aktionsprogram under alla dessa 30 år har motsvarat de krav som klasskampen ställt och uttryckt arbetarnas vilja förklarar varför FVF inte bara har kunnat bestå utan stärkas samt utveckla sin verksamhet och sin organisationsform även under det kalla kriget, då den fackliga enhetsprocessen stannade. Redan år 1949 utsattes den fackliga enhetsprocessen för ett svårt bakslag genom den splittring av FVF som skedde framförallt genom a;merikanska CIO :s och de brittiska organisationernas utträde som en följd av den splittringsverksamhet som bedrivits av AFL :s ledning. Många trodde då att detta skulle lamslå FVF :s verksamhet. Detta skedde dock inte. FVF fortsatte sin uppbyggande verksamhet under hela denna period, övertygad om att de mål kring vilka den internationella fackrörelsen byggdes upp år 1945 alltjämt ägde sin giltighet, och fastare besluten än någonsin att fullgöra den uppgift om organisationen hade tagit på sig. FVF har hållit fast vid sina eniga, klassbaserade principer, år 1949 lika väl som idag. Därför har FVF :s ansvar och uppgifter ihela världen ökat i samma mån som världen undergått stora förändringar. FVF har stärkts för att anpassa sig till de nya realiteterna och kunna sätta in sina aktioner i de frågor som gäller hela den fackliga rörelsen, med full hänsyn till de särskilda dragen hos dess olika delar. Livet har visat att FVF valt rätt väg. En sann världsrörelse FVF :s medlemstal, som vid den konstituerande kongressen år 1945, var 64 miljoner arbetare i 56 länder, har i år stigit till över 150 miljoner arbetare, hörande till 70 organisationer i 65 länder. I samma mån har organisationens internationella inflytande och betydelse ökat. Vid de olika kongresser som FVF arrangerar, och som helt i enlighet med FVF :s principer är öppna för alla, utgörs majoriteten av deltagarna av icke-medlemmar. T.ex. vid åttonde fackliga världskongressen i oktober 1973 deltog delegater från 170 organisationer, av vilka ett hundratal var icke-medlemmar. Å andra sidan omfattar de 11 internationella branschförbund som arbetar i nära samarbete med FVF inte enbart organisationer som hör till medlemscentralerna utan även ett stort antal organisationer som hör till utomstående centraler elelr har en autonom ställning. FVF har kraftigt stärkt sina relationer till ickeanslutna nationella organisationer, ~om deltar i olika initiativ och aktioner. Även ~~lationerna och samarbetsavtalen med en rad regionala orga- Den fackliga världskonferensen i London 1945 valde en kommitte för att utarbetade stadgar på vilka FVF ännu idag grundar sin verksamhet. På vår bild ser vi kommitten under ett sammanträde. 2

5 I februari 1945 samlades de då ännu eniga fackledarna för att upprätta en enig facklig världscentral, Fackliga världsfederationen. Vi ser från vänster till höger: Benolt Franchon, generalsekreterare för franska CGT, Sydney Hillman, viceordförande för amerikanska CIO, Louis Saillant, sekreterare för FVF:s stadgekommitte och sekreterare för CGT, Robert Botherau, sekreterare för CGT och längst till höger V. V. Kusnetsov, ordförande för den sovjetiska fackrörelsen. nisationer, som CISA, USPA, CPUSTAL har blivit innehållsrikare och konkretare som följd av en långt gående samstämmighet i åsikter och en stärkning av aktionsenheten. Inom ILO och andra FN-organ har kännbara framsteg registrerats i förverkligandet av en gemensam front för de fackliga organisationerna mot arbetsgivarorganisationerna och deras motstånd mot arbetarnas krav. Inom dessa organisationer har FVF:s relationer till de två internationalerna, FFI och AVF, utvecklats på basen av engagerade och konkreta initiativ efter den långa period av kallt krig under vilken relationerna var helt avbrutna. Denna öppna anda och demokratiska karaktär hos FVF har förverkligts även inom organisationen själv. Stadgarna har preciserats och kompletterats i detta syfte vid en rad olika kongresser. Ett exempel på detta är att varje medlemscentral på jämlik bas deltar i utarbetandet av besluten inom FVF. I de fall då majoritetsbeslut fattas har varje nationell organisation full rätt att låta bli att förverkliga dem, om organisationen inte anser sig kunna stå bakom dem. Demokratin är alltså garanterad, vilket gör att organisationer med avvikande åsikter ändå kan kvarstå med full moralisk och stadgeenlig rätt. Ett annat uttryck för detta var åttonde fackliga världskongressens beslut att förutom medlemsorganisationer ha med associerade medlemmar för att på detta sätt maximera de nya enhetsförutsättningarna. Härigenom motsvarar FVF :s beslut, inriktning och verksamhet helt den internationella fackliga verkligheten, återspeglande strävandena och behoven hos den överväldigande majoriteten av den fackliga världsrörelsen samt arbetarklassens krav och intressen i hela världen. Våra program har bekräftats av historien FVF :s historia vittnar om att de gångna 30 åren fört med sig mycket som är giltigt ännu idag, framförallt ifråga om mål som inte uppnåtts helt och hållet. Men det finns också mycket nytt. Särskilt under de senaste åren har en avgörande förändring kommit igång i styrkeförhållandena världen runt, till nackdel för imperialismen och reaktionen, och till fördel för arbetarklassen, framstegskrafterna och demokratin. Det socialistiska världssystemets uppkomst, Sovjetunionens och alla de socialistiska ländernas styrka och framsteg på alla områden, betydelsen av deras fredspolitik och initiativ, har minskat risken för ett nytt världskrig och tvingat imperialismen att gå med på fredlig samexistens mellan de två samhällssystemen. Samtidigt bevittnar vi en fortlöpande skärpning av den kapitalistiska krisen, som inte är något begränsat och övergående fenomen, utan en global kris som berör alla områden av det ekonomiska, sociala och politiska livet samt själva grunden för systemet. Krisens orsak ligger i storkapitalets utsugningspolitik och dess inverkan på det internationella ekonomiska livet, främst genom de multinationella bolagen. Som en följd därav har arbetarklassens och andra icke-monopolistiska befolkningsgruppers kamp i de kapitalistiska länderna tilltagit i intensitet och därmed allt kraftigare hotat regeringarnas ekonomiska och sociala politik. Det råder en 3

6 kraftig vänsterström på vilket det senaste exemplet är de fascistiska regimernas störtande i Portugal och Grekland. Efter likvideringen av de kolonialistiska impeperierna efter andra världskriget, varav avvecklingen av det portugisiska kolonialväldet senaste år var det sista steget, har nykolonialismen kommit in i bilden som en förlängning av kolonialismen. Men också den har råkat in i en kris som en följd av de forna koloniernas och unga självständiga staternas vägran att finna sig i att utsugas av de imperialistiska makterna och stormonopolen och deras strävan att överta kontrollen över sina nationella naturresurser. Denna utveckling har inte kunnat ske utan kamp - situationen i Vietnam och Mellanöstern, den fascistiska kuppen i Chile och en rad andra internationella händelser visar att imperialismen inte har mist någonting av sin aggressiva natur och att den fortsättningsvis strävar till att på alla sätt återta initiativet och förlänga sin maktställning överallt där den kan det. Denna situation ställer den fackliga rörelsen inför nya uppgifter. Aktuella uppgifter på basen av erfarenheterna FVF har vid sina kongresser och andra stadgeenliga möten, senast vid åttonde fackliga världskongressen å r 1973 och Generalrådets session år 1974, företagit en analys av de problem som idag står på dagordningen för den internationella fackliga rörelsen samt slagit fast vilka uppgifter dessa problem för med sig i verksamheten. FVF har i denna analys dragit följande slutsatser ifråga om den kapitalistiska krisen och försvaret av arbetarnas intressen: Regeringarnas politik flyttar över den tunga bördan av krisen på de arbetande massorna, samtidigt som stormonopolen och särskilt de multinationella bolagen, avsevärt ökar sina sagolika vinster genom ytterlig utsugning av arbetet och genom skamlös spekulation. Om det finns något område där gemensamma aktioner för branschförbund och internationella centraler är inte bara nyttiga utan rent av ovärderliga är det kampen mot dessa bolag som utsträcker sin verksamhet till olika länder och världsdelar. FVF och dess internationella branschförbund bedriver fortlöpande aktioner mot de multinationella bolagens verksamhet, vilket återspeglas bl.a. i initiativ till FN och dess specialorgan, framförallt ILO. På detta. område råder också intressegemenskap mellan de tre internationella fackcentralerna FVF, FFI och A VF. FVF uttalar sig för en enig internationell facklig verksamhet som syftar till upprättandet av en demokratisk kontroll med medverkande av fackorganisationerna över de multinationella bolagens verksamhet, för upprättandet av nya fackliga rättigheter för fackorganisationerna inom dessa bolag samt för en utvecklad facklig kamp mot bolagens allsmäktiga ställning. Mot nykolonialism och underutveckling, för full politisk och ekonomisk självständighet för folken Kampen mot underutveckling och därmed mot kolonialism och nykolonialism är et~ av vår tids krav. Det omfattar nödvändigheten att göra slut på alla former av utsugning och utländsk maktutövning samt rätten för varje stat att själv kontrollera sina naturresurser och utnyttja dem inom ramen ett utvecklingssystem som den frott valt. Arbetarnas intressen i alla länder kräver en större solidaritet i kampen mot utsugningen och rovdriften i utvecklingsländerna samt för full självständighet och suveränitet som innebär självbestämmanderätt. Det är mot denna bakgrund vi bör se kampen mot de sista resterna av kolonialismen och mot den grymma apartheidregimen i södra Afrika. Mot fascism samt antifackligt och antidemokratiskt förtryck Idag härskar fascismen i Chile. Provokationerna och påtryckningarna mot de demokratiska regi merna i Latinamerika blir allt fler. Fascismen lever vidare i Spanien och det finns allvarliga tecken på en fascistisk återfödelse i andra kapitalistiska länder, främst Italien. I mån ga kapitalistiska länder tilltar statens autoritära tenndenser samt angreppen mot de fackliga med borgerliga rättigheterna. Den fackliga rörelsen bör föra en ständig kamp för demokratin, utveckla en solidaritetskampanj för förtryckets offer, för respekt för och ökning av de fackliga och medborgerliga rättigheterna, för ett stöd av arbetarnas kamp för sina rättig heter. I denna kampanj bör solidaritetsaktionerna för arbetarna och folket i Chile idag stå i första rummet. För fortsatt avspänning, slut på krigshärdarna och en trygg fred Fackorganisationernas och arbetarnas mobilise ring för fredlig samexistens och ett tryggande av freden har idag gynnsammare förutsättningar än Forts. sid. 24 4

7 LATINAMERIKA NYA DRAG I KAMPEN MOT IMPERIAllSMEN av Jose VIGO Sekreterare för FVF Rapporten om den andra punkten på dagordningen vid FVF :s 25 gen eralråd i Havanna senaste oktober, ägnad de latinamerikanska problemen, understryker bl.a. att "imperialismens brutala motoffensiv inte har lyckats bromsa folkens strävan till självständighet och inte sätta stopp för deras befrielsekamp". Vidare heter det att man i vissa latinamerikanska länder som en följd av arbetarklassens tillväxt och den ökade fackliga enheten ser uppstå breda progressiva politiska fronter baserade på demokratiska och antiimperialistiska program. Slutligen konstateras att vissa latinamerikanska regeringars positiva inställning objektivt närmar sig oppositionen mot imperialismen och dess nedbrytande av de latinamerikanska ländernas nationella ekonomi. Stark progressiva påtryckning Olika händelser på nationell eller latinamerikansk nivå, bland dem FVF :s generalråd i Havanna, visar att de ovannämnda tendenserna idag har stark medvind. Kort efter valen i USA hölls i Quito (Equador) ett utrikesministermöte för medlemsländerna i den Amerikanska enhetsorganisationen OAU på begäran av regeringarna i Costa Rica och Venezuela för att diskutera ett upphävande av de ekonomiska sanktionerna mot Kuba som OAU beslöt om 1964 under påtryckning av USA. 1 Vid mötet uttalade sig tolv av medlemsländerna mot en fortsatt blockad mot Kuba. I en gemensam offentlig deklaration underströk de sin vilja att främja en dialog och ett samförstånd mellan alla de latinamerikanska nationerna på basen av icke-inblandning i andras angelägenheter. De ansåg även att den majoritet som deklarationen samlade (12 röster av avgivna 14, dvs stadgad 2/3 majoritet) återspeglade "ett historiskt faktum som inleder en ny etapp i de interamerikanska relationerna". Denna ståndpunkt motsvarar deras SOLIDARITET MED DE KÄMPANDE BOLIVIANSKA ARBETARNA Den 13 janua.ri gick arbetarna i en rad gruvor i Bolivia i strejk för högre löner, fackliga rättig-. heter (laglig ställning för fackcentralen COB), frihet för politiska och fackliga fångar samt respekt för de mänskliga rättigheterna. Bolivianska regeringen ingrep mot strejkerna genom att sända trupper till gruvorna, fängsla arbetare, utvisa en del arbetare till Paraguay och genom att hota avskeda alla som deltog i strejkerna. Trots detta beslöt arbetarna fortsätta strejkerna. FVF hälsar de hjältemodiga gruvarbetarnas kamp och kräver att deras krav tillfredsställs safnt att de fängslade arbetarna friges. FVF ger uttryck för sin fulla solidaritet med de strejkande arbetarna vilkas kamp är en del av den allmänna kamp som förs av den bolivianska arbetarklassen mot general Banzers diktatur och för frihet och demokrati. 1 I januari 1962 beslöt OAU utesluta Kuba ur den "interamerikanska gemenskapen" och två år senare beslöts om sanktionerna. Prag den 22 januari !!1111!

8 nationella intressen, ty de "känner sig inte bundna vid ett beslut - om blockaden - som inte har stöd av majoriteten av de amerikanska staterna". Mötet i Quito bidrog alltså till att skärpa den interna kris som sliter sönder det "interamerikanska systemet". Man kan spå att andra latinamerikanska stater, som Venezuela och Colombia, kommer att ansluta sig till de 12 som redan ingått diplomatiska och handelsförbindelser med Kuba. Sålunda har de länder som röstade mot ett upphävande av blockaden eller som lade ned sin röst ställt sig utanför den latinamerikanska gemenskapen och skärpt sina inre och yttre svårigheter. Detta gäller särskilt den chilenska militärregimen, som fördömts av FN :s generalförsamling och alla progressiva krafter. Mexiko för sin del har redan brutit sina diplomatiska förbindelser med Chile. I ett av de.länder som lade ned sin röst, Brasilien, gick det enda tillåtna oppositionspartiet starkt framåt i valen i november, vilket var ett allvarligt slag för militärregeringen och dess politik. Nykolonialismens kris Denna vilja att bryta med en politik som utgår från USA :s intressen manifesterades även i Peru den 9 december, då man firade 150-årsminnet av slaget vid Ayacucho, som markerade slutet på det spanska kolonialväldet i hela sydliga Latinamerika. I en deklaration undertecknad av åtta latinamerikanska länder bekräftar de sin vilja att fortsätta den kamp som inleddes för halvtannat sekel sedan för nationell och social frigörelse. Redan före det hade Venezuelas president, den 7 december, officiellt meddelat att landets främsta naturtillgång efter oljan, järngruvorna, skulle nationaliseras från den 1 januari Nykolonialismen befinner sig alltså i en klar kris, som en följd av arbetarklassens och folkens kamp. Det är därför logiskt att se de antiimperialistiskt inställda regeringarna som ett ofrånkomligt fenomen som imperialismen med alla medel försöker bekämpa. Den 5 januari undertecknade USA :s president Ford en ramlag för USA :s utrikeshandel som, enligt Venezuelas president i ett telegram till Equadors president, är "en manifestation av ekonomisk aggression och politisk påtryckning". Denna lag :µtgår från att vissa andra länder, som t.ex. Sovjetunionen, skall ändra på sina egna lagar,- vilket ju är en helt orealistisk utgångspunkt. USA :s utrikesminister Kissinger har i en intervju nyligen förklarat att alla länder "som vill överta kontrollen över råvarorna eller höja priserna på ett överdrivet sätt" eller som 2 Ett antal USA-ägda bolag kontrollerade 98 % av järnproduktionen i landet. "exproprierar amerikansk egendom och amerikanska investeringar" måste räkna med repressalier av USA. Inför dessa hotelser måste de latinamerikanska staterna sluta sig samman och stöda varandra mot denna maktpolitik. Genom ett sådant beslutsamt och ömsesidigt stöd kan de försvara sina suveräna rättigheter till sina naturresurser i det dubbla syftet att garantera sin ekonomiska utveckling och att få till stånd rättvisare villkor för den internationella handeln. Endast på detta sätt kan man trygga en ökning av nationalinkomsten och därmed en rättvisare fördelning av denna. Detta är också målet för den kamp som förs av löntagarna, bönderna, kort sagt de arbetande massorna, för sina ekonomiska och sociala krav. Samtidigt är detta ett aktivt bidrag till förändringar som leder till ett nytt, demokratiskt och självständigt samhälle. De arbetande massorna i Latinamerika är fullständigt medvetna om betydelsen av detta mål i två mycket konkreta fall. Å ena sidån Kuba, som utvidgar sina förbindelser på alla plan och utvecklar sin industri och handel utan några kriser, inflation och arbetslöshet, å den andra Chile, som idag är ett exempel på medaljens frånsida. Militärjuntan skänker landets naturresurser till utländska utsugare, med svält, fattigdom, arbetslöshet och terror som enda resultat. Nya perspektiv för facklig enhet Mot ovan anförda bakgrund kan man se en gynnsam utveckling av den fackliga verksamheten i allmänhet och särskilt den fackliga aktionsenheten på det nationella och latinamerikanska planet. Det framstår som alltmera nödvändigt att få till stånd verklig aktionsenhet på alla fackliga nivåer och att på basen av intressegemenskapen mellan olika sociala grupper uppfatta en enig och sammansvetsad nationell latinamerikansk front som kan gå i spetsen för kampen om den "andra sjlvständigheten" för Latinamerika. Detta är en väg som konsekvent följs av de fackliga organisationerna som korrekt håller sig till principerna och taktiken för massornas kamp. I samband med FVF :s generalråd i Havanna hölls ett möte för fackcentralerna CTC (Kuba), CTE (Equador), CGTP (Peru), CUTV (Venezue la), CGTC (Costa Rica), FACGUA (Guatemala) - alla medlemmar av FVF - samt CSTC (Colombia), CNT (Uruguay), CUT (Chile) - medlemmar av CPUSTAL och autonoma - för att undersöka resultaten av den kamp som bananplantagearbetarna för i Honduras, Costa Rica och Panama mot de multinationella bolagens utsugning. 6

9 Efter att ha konstaterat att arbetarnas kamp förts upp på en ny nivå, hälsade deltagarna med tillfredsställelse bildandet av Latinamerikanska plantagearbetarförbundet (FATPLAN) som skall organisera och ena de latinamerikanska plantagearbetarna. Denna organisation bildades i samband med den framgångsrika kamp som arbetarna i Honduras, Costa Rica och Panama har fört mot mot de multinationella fruktbolagen och i vilken de har stött sina regeringars krav på större statlig andel i den frukthantering som nu helt kontrolleras av bolagen. I oktober hölls också i Bogota, Colombia, den III latinamerikanska konferensen för metallarbetare, i vilken deltog 100 delegater från åtta länder, bl.a. representanter för organisationer i Venezuela och Equador som hör till A VF, FETRAMECOL i Colombia som hör till ORIT samt andra organisationer som står ORIT nära. Efter ett fruktbart åsiktsutbyte som belyste olikheterna i de olika ländernas situatio~ samt samstämmigheten av de samhällsekonomiska målen antog konferensen två dokument: ett om de multinationella bolagens verksamhet och ett om den fackliga kampens mål och enhet. Nästan samtidigt möttes de latinamerikanska tryckeriarbetarna som grundade ett latinamerikanskt förbund (CLATIG). En. kommitte utsedd av mötet uppdrogs att utarbeta stadgar som kan antas av förbundets första kongress. Principer!la för organisationen är ömsesidig respekt och ickeinblandning i de olika organisationernas inre angelägenheter, facklig demokrati och aktionsenhet. Nya uppgifter för den fackliga världsrörelsen De amerikanska medlemsländerna i ILO sammanträdde i månadsskiftet november-december i Mexiko till sin X konferens. FVF :s ordförande, Enrique Pastorino, förklarade i sitt anförande att "denna konferens hålls i ett ögonblick som är avgörande för den latinamerikanska historien, i ett ögonblick då folken och arbetarna i dessa länder kämpar allt beslutsammare för att få njuta frukterna av sitt arbete, för att nå medborgerliga, ekonomiska, sociala, fackliga och kulturella rättigheter. Därför bör denna konferens utan att tveka fördöma imperialismens ekonomiska instrument, de multinationella bolagen, och deras intervention för att hindra de latinamerikanska länderna från att fritt välja samhällsekonomisk och politisk struktur". Arbetardelegaterna beslöt enhälligt att ur sin grupp utesluta alla dem som inte representerade arbetarna i sitt land och inbjöd i stället representanter för chilenska CUT och CNT i Uruguay, länder där tusentals fackledare sitter i fängelse under omänskliga förhållanden. Vi bör understryka ett viktigt faktum, nämligen att delegaterna, som representerade FVF, A VF, FFI eller autonoma förbund, i en gemensam deklaration fördömde brotten mot de mänskliga rättigheterna och fackliga friheterna i Latinamerika. Dessa fakta belyser existensen av gynnsamma förutsättningar för att lyfta upp arbetarklassens kamp på en högre nivå samt att till kampen ansluta andra krafter som drabbats av imperialismens roffarpolitik och regeringarnas foglighet, för att ändra på styrkeförhållandena och arbeta för sociala framsteg, självständighet och demokrati. Vissa latinamerikanska regeringars nationella självständighetspolitik är sålunda en faktor som bidrar till den fackliga aktionsenheten. Det är allt flera länder där den fackliga rörelsen kämpar enat för sina gemensam)lla krav och intressen. Erfarenheterna av denna aktionsenhet bör nu utnyttjas även av andra, givetvis med hänsyn till olikheterna i de olika länderna, för att övervinna de hinder som ännu återstår på vägen till nationell och kontinental enhet. Den fackliga verksamhet som FVF och våra internationella förbund bedriver i olika branscher och i hela Latinamerika strävar till att övervinna dessa hinder. Det faktum att den inre situationen i olika länder är olika och påverkas av olika negativa inre eller yttre faktorer gör aktionsenhet nödvändigare än någonsin. Utan en sådan enhet bromsas och försvagas den fackliga rörelsen, vilket gynnar arbetsgivarna, dem som går in för samarbete klasserna emellan och helt givet, alla dem som motarbetar enheten. Detta har insetts bl.a. av de lärarna i Colombia, som demokratiskt har beslutat ansluta sig till centralen CSTC för att göra den starkare, främja den fackliga enhetsprocessen i landet och ge mera kraft åt arbetarnas aktioner. Utvecklingen ställer nya krav som FVF :s generalråd har tagit upp i olika initiativ till större facklig enhet och solidaritet inom arbetarklassen samt till en taktik och strategi som svarar mot arbetarnas nationella och klassintressen är solidaritetsrådet för det chilenska folket och alla som kämpar mot fascismen. Ifråga om Chile och Latinamerika bör och kan denna solidaritet bli den axel för enhet och sammanhållning som den latinamerikanska fackrörelsen behöver, ty den är en del av vår kamp för den andra självständigheten. Sålunda försvarar vi vår frihet, våra levnadsvillkor, vår suveräna rätt. Vi kämpar för ett rättvisare samhälle, målet för vår framtid. 7

Ä R l D s R ö R E l s E N

Ä R l D s R ö R E l s E N I~. fackllga H: 11 NOVEMBER 1975 y Ä R l D s R ö R E l s E N I I FVFs TIDSKRIFT Redaktionskommitte FACKllGA VÄRlDSRÖRElSEN Nr 11 November 197 5 FVF:s tidskrift Pierre GENSOUS, generalsekreterare för FVF

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

Information om ansökan per land

Information om ansökan per land Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller

Läs mer

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

Ä R l D s R ö R E l s E N

Ä R l D s R ö R E l s E N ~,,. fackllga Nr 3 MA~ 1975 Y Ä R l D s R ö R E l s E N FACKllGA VÄRlDSRÖREl~ Nr 3 Mars 1975 FVF:s t Redaktionskommitte Pierre GENSOUS, generalsekretera re för FVF (ordförande) Jevgenij TJEREDNITJENKO,

Läs mer

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25 Kronologi: Det andra Världskriget 1939 40 Tyskland invaderar Polen den 1.9. Storbritannien och Frankrike förklarar Tyskland krig 3.9. Sovjetunionen rycker in i Polen några veckor senare, efter att Polen

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler

Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler Artikel 1 Allmänna förpliktelser enligt konventionen [1151] De fördragsslutande regeringarna

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg

Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg 2 Slå på och av scannern Mekaniskt uttag Standby-strömbrytare Array-uttag Anslut transducers Använd den gröna standby-strömbrytaren. För att slå på scannern: Tryck

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Den här. Vi hoppas att. Har du frågor

Den här. Vi hoppas att. Har du frågor väl kom men Som medlem i Socialistiska Partiet är du en del av den socialistiska världsrörelsen Fjärde Internationalen och en viktig tillgång i kampen för en socialistisk framtid! Den här broschyren vänder

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

Bli värdfamilj åt en utbytesstudent

Bli värdfamilj åt en utbytesstudent Connecting Lives, Sharing Cultures Ta hem världen till dig Bli värdfamilj åt en utbytesstudent Att vara värdfamilj är att växa som individer, lära nytt & få uppleva ett fantastiskt år tillsammans. Att

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

Patrioten, Ledaren, Mannen

Patrioten, Ledaren, Mannen Patrioten, Ledaren, Mannen Sofie Ahlgren, SAMgymnasiet HT-07 Vi ska gå mot frihetens sol eller mot döden; och om vi dör, så kommer vår sak ändå att leva vidare. Andra kommer att följa oss. (Sandino, Augusto

Läs mer

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare I. SYFTE 1. Stöd till människorättsförsvarare är sedan länge ett inslag i de yttre förbindelserna i Europeiska unionens

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena

DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena Storbritannien och Sovjetunionen allierade sidan och Sovjet tillsammans

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk 1 Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING Dokument 8879 18 oktober 2000 Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk Meddelande Av Europarådets generalsekreterare

Läs mer

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD 2012 I KORTHET Fortsatt utmanande för klädhandeln på flera av H&M:s marknader Försäljningen +11% i lokala valutor jämförbara enheter +1% Bruttomarginal 59,5 procent

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

RPM International Inc. Instruktioner för jourlinje

RPM International Inc. Instruktioner för jourlinje RPM International Inc. Instruktioner för jourlinje Medan efterlevnadsärenden ofta kan lösas på lokal nivå, tillhandahåller RPM International Inc.:s ( RPM ) jourlinje ett sätt att anonymt rapportera angelägenheter

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

f ACKllGA Y Ä R l D S R ö R E l s E N GEMENSAMMA STRÄVANDEN, GEMENSAM KAMP Specialartikel: T I D S K R I F T F V F s Nr 6 JUNI 1976'~".

f ACKllGA Y Ä R l D S R ö R E l s E N GEMENSAMMA STRÄVANDEN, GEMENSAM KAMP Specialartikel: T I D S K R I F T F V F s Nr 6 JUNI 1976'~. Nr 6 JUNI 1976'~". f ACKllGA Y Ä R l D S R ö R E l s E N F V F s T I D S K R I F T Specialartikel: GEMENSAMMA STRÄVANDEN, GEMENSAM KAMP Redaktionskommitte FACKll&A VÄRlDSRÖRElSEN Nr 6 Juni 1976 FVF: s

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Undret vid Dunkerque (Dunkirk).

Undret vid Dunkerque (Dunkirk). Undret vid Dunkerque (Dunkirk). I maj 1940 när Tyskland anfaller Frankrike så finns en stor del av brittiska armén i Frankrike. Tyskland anfaller Frankrike via Belgien och genom Ardennerskogen som ligger

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

EN FRI KÄMPANDE FACKFÖRENING. SAC Syndikalisterna

EN FRI KÄMPANDE FACKFÖRENING. SAC Syndikalisterna EN FRI KÄMPANDE FACKFÖRENING SAC Syndikalisterna EN FRI KÄMPANDE FACKFÖRENING Under senare år har en drastisk ekonomisk omfördelning skett i samhället, från de sämst ställda till de som redan lever i

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Integration, demokrati, jämställdhet och samförstånd i det svenska samhället genom:

Integration, demokrati, jämställdhet och samförstånd i det svenska samhället genom: STADGAR FÖR SYRISKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE 1 NAMN & SÄTE Namnet är Syriska Riksförbundet i Sverige förkortas till SYRF. SYRF har sitt säte i Stockholm. 2 MÅLSÄTTNING SYRF s målsättning är följande: Integration,

Läs mer

Globescan Konsumentundersökning 2011

Globescan Konsumentundersökning 2011 Globescan Konsumentundersökning 7 000 respondenter i länder På uppdrag av Fairtrade International Maj Syfte och metod Syftet med undersökningen är att undersöka konsumentattityder och -beteenden i relation

Läs mer

Sodexo IUF Internationella Ramavtal

Sodexo IUF Internationella Ramavtal Sodexo IUF Internationella Ramavtal 1. Parter 1.1. Detta avtal gäller mellan Sodexo och IUF. 1.2. Med Sodexo avses Sodexo SA och dess majoritetsägda dotterbolag. 1.3. Med IUF avses den Internationella

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel 543 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 133 24,50% G - Partihandel och

Läs mer

Moderniseringens kris

Moderniseringens kris Moderniseringens kris Modernisering: förändring från det traditionella och agrara till ett samhälle karakteriserat av industrialisering, urbanitet och sekulärt tänkande. Fokus på planering av samhälle

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Europa i ett nötskal

Europa i ett nötskal Europa i ett nötskal Vad är Europeiska unionen? Den är europeisk Den är en union = unionen ligger i Europa. = den förenar länder och människor. Kom så tar vi en närmare titt. Vad har alla européer gemensamt?

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Högskoleverket. Delprov DTK 2005-04-09

Högskoleverket. Delprov DTK 2005-04-09 Högskoleverket Delprov DTK 2005-04-09 2 ALKOHOLFÖRSÄLJNING Folkmängden i de redovisade länderna 1995. Miljoner invånare. Land Invånare (miljoner) Liter 100-procentig alkohol/inv. Försäljningen av alkoholhaltiga

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa: Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

STADGAR FORUM SYD. Antagna 080517 av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet 081122 efter revidering av stadgar 950204.

STADGAR FORUM SYD. Antagna 080517 av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet 081122 efter revidering av stadgar 950204. STADGAR FORUM SYD Antagna 080517 av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet 081122 efter revidering av stadgar 950204. Senaste revidering 150530 Stadgar för Forum Syd Organisationer i samverkan

Läs mer

Dole Food Company Instruktioner för avgiftsfria, internationella telefonsamtal

Dole Food Company Instruktioner för avgiftsfria, internationella telefonsamtal Dole Food Company Instruktioner för avgiftsfria, internationella telefonsamtal Inhemska Telefonsamtal (USA, Kanada & Guam): 1. Ring 888-236-7527 Internationella samtal: 1. För att ringa Dole integritetshotlineleverantör

Läs mer

OECD:s Teaching And Learning International Survey. Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer. 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder

OECD:s Teaching And Learning International Survey. Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer. 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder TALIS 2013 Vad är TALIS? OECD:s Teaching And Learning International Survey Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder I Sverige deltog drygt 3300 lärare och

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsens förslag bifölls.

Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsens förslag bifölls. 1 PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2007-11-27 LS-LED06-393 99 Ratificering av Europarådet för lokala och regionala organs (CLRAE) deklaration om kampen mot människohandel, trafficking Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Det blodiga slutet Den tjugoförsta maj 1989 landade Torbjörn Andersson och jag i Peking för att skildra demonstrationerna på Himmelska fridens torg. De var en del av en frihetsvåg som det året sköljde

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2011:13 12.01.2012 Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Hotellövernattningarna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför?

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför? Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rä6 man på rä6 plats i rä6 :d Hitler kom i precis rä6 :d. Lovade råda bot på arbetslöshet och fabgdom. Lyckades. Blev snabbt populär. Rädslan för krig.

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

ARBETSPROGRAM 2011 2014

ARBETSPROGRAM 2011 2014 INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN 42:a kongressen Mexico City, 6 augusti 2010 Vägtransportarbetaresektionens konferens Dagordningens punkt 4: ARBETSPROGRAM 2011 2014 1. Vi bygger upp starka

Läs mer