Nationell innovationsstrategi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationell innovationsstrategi"

Transkript

1 Nationell innovationsstrategi

2 Till arbets- och näringsministeriet Utarbetandet av en nationell innovationsstrategi ingår i regeringsprogrammet för Matti Vanhanens andra regering. Strategins mål är att göra innovationspolitiken och dess genomförande mer övergripande och mångsidigare. En övergripande innovationspolitik bidrar till att reformera näringslivet, samhällsekonomin och regionernas kompetensbaserade konkurrenskraft. Därigenom främjas utnyttjandet av innovationsverksamhet inom den offentliga sektorn och i samhället. Den praktiska beredningen av innovationsstrategin gavs i uppgift arbets- och näringsministeriet (fram till den 31 december 2007 handels- och industriministeriet). I beredningen av strategin eftersträvades ett öppet och deltagande arbetssätt. Hösten 2007 ordnades 11 tematiska verkstäder med anknytning till de centrala utmaningarna för innovationspolitiken. I verkstäderna deltog sammanlagt ca 300 experter. Via internet genomfördes en öppen konsultation, där över 500 medborgare, grupper, företag och organisationer framförde sina synpunkter. På projektets webbplats har publicerats material som hänför sig till strategin. De sammanfattningar och analyser av konsultationsresultaten som verkstäderna har gjort och som finns på webbplatsen har utnyttjats i utarbetandet av strategin. För beredningen av den egentliga innovationsstrategin tillsatte handels- och industriministeriet den 28 september 2007 en styrgrupp med överombudsman Esko Aho från Sitra som ordförande. Medlemmar i styrgruppen var verkställande direktör Anne Brunila från Skogsindustrin rf, rektor Jarl-Thure Eriksson från Tammerfors tekniska universitet, konsultative tjänstemannen Pirjo Harjunen från arbets- och näringsministeriet, direktör Riikka Heikinheimo från Tekes, överdirektör Sakari Karjalainen från undervisningsministeriet, direktör Timo Kekkonen från Finlands Näringsliv EK, professor Pekka Neittaanmäki från Jyväskylä universitet, teknologidirektör Erkki Ormala från Nokia Group Oyj, överdirektör Petri Peltonen från arbets- och näringsministeriet, partner Kaija Pöysti från Blue White Venture, styrelseordförande Merja Strengell från Teknikens Akademikerförbund, designchef Anne Stenros från Kone Oyj och programchef Juha Teperi från social- och hälsovårdsministeriet. Sekreterare för styrgruppen var specialforskare Hannes Toivanen från arbets- och näringsministeriet. Våren 2008 ordnades en internationell konferens och ett nationellt expertseminarium, varvid de grundläggande riktlinjerna och innehållet i strategin behandlades. Dessutom

3 har styrgruppen under sitt arbete hört flera ledande internationella experter på innovationsverksamhet. De grundläggande valen i den nationella strategin styr i fortsättningen verksamheten i och utvecklingen av innovationsmiljön i Finland. Strategin koncentrerar sig på de ändringar och reformer som den övergripande innovationspolitiken och dess genomförande förutsätter. Däremot behandlar den inte frågor som hänför sig till den innehållsmässiga inriktningen av innovationsverksamheten. Åtgärdsprogrammet för strategin lyfter fram de allra viktigaste nya eller förändrade uppgifterna och prioriteringarna. Tillsammans med de nuvarande styrkorna i innovationsmiljön utgör dessa en helhet, varmed Finland på sikt kan försvara sin plats som en resultatrik och lockande innovationsmiljö. Styrgruppen lämnar högaktningsfullt förslaget till en nationell innovationsstrategi till arbets- och näringsministeriet. Helsingfors den 12 juni 2008 Esko Aho Anne Brunila Jarl-Thure Eriksson Pirjo Harjunen Riikka Heikinheimo Sakari Karjalainen Timo Kekkonen Pekka Neittaanmäki Erkki Ormala Petri Peltonen Kaija Pöysti Merja Strengell Anne Stenros Juha Teperi Hannes Toivanen

4 Innehållsförteckning Del I: Strategin... 1 Föregångarskap kräver förnyelse... 2 Förändringens drivkrafter... 3 Strategiska mål...4 Innovationsbaserad produktivitetsutveckling... 4 Föregångare inom innovationsverksamheten... 4 Grundläggande strategiska val... 5 Innovationsverksamhet i en gränslös värld...6 Efterfråge- och användarorienterad innovationsverksamhet... 7 Individer och gemenskaper ger upphov till innovationer...8 Systemiskhet framgångsfaktorernas inbördes beroende Verkställande av strategin Resurser Förstärkning av kompetensbasen De tio viktigaste åtgärdshelheterna Del II: Åtgärdsprogrammet för strategin...17 Utgångspunkterna för åtgärdsprogrammet Kompetensbas Innovationsverksamhet i en gränslös värld Rörlighet och attraktivitet Delaktighet och påverkan Innovativa individer och gemenskaper Koncentrationer och gemenskaper Individer och företagande Efterfråge- och användarorientering Sporrande marknader Deltagande innovationsverksamhet Systemiskhet Övergripande verksamhet Förändringsledning... 45

5 Del I: Strategin

6 Föregångarskap kräver förnyelse Finland har haft god framgång i internationella jämförelser av utbildning, forskning och teknologi. Vi hör till världens ledande länder när det gäller innovativitet och kvaliteten på företagens verksamhetsbetingelser. Finlands framgång har i stor utsträckning grundat sig på ett högklassigt undervisningssystem, företagens och den offentliga sektorns långsiktiga satsningar på forsknings- och utvecklingsverksamhet samt på välfungerande, nätverkande institutioner. Konkurrensen i den globala miljön för innovationsverksamhet håller snabbt på att skärpas och våra relativa konkurrensfördelar utmanas. Finlands framgång i internationella jämförelser av konkurrenskraften och informationssamhällsutvecklingen har därför under de senaste åren visat en nedåtgående trend. Detta tvingar oss att kritiskt och fördomsfritt tänka över vår konkurrensposition. Samtidigt sporrar situationen till att söka de nya möjligheter som öppnar sig för Finland på grund av förändringarna i ekonomin, samhället och den globala omvärlden. Finlands långsiktiga satsningar på kompetens och teknologisk forsknings- och utvecklingsverksamhet har gett goda resultat. En lyckad vetenskaps- och teknologipolitik har skapat grund för många framgångsrika branscher. Med stöd av dem är det bra att bygga framtiden. Tillväxtens och konkurrenskraftens utmaningar kan dock inte längre bemötas enbart genom en branschbaserad och teknologiorienterad strategi. Vid sidan av den utbudsorienterade innovationspolitiken måste man stärka den efterfrågeorienterade innovationspolitiken. Begreppet innovation har under de senaste åren avsevärt utvidgats och blivit mångsidigare. I denna strategi förstås med innovation en utnyttjad kompetensbaserad konkurrensfördel. Förutom genom tillämpning av teknologi kan den bygga på t.ex. nya service- och affärsmodeller, nya arbetssätt eller hantering av produktkoncept och varumärken. Oftast uppstår en innovation som en kombination av många kompetenser. Genom en övergripande innovationspolitik skapas förutsättningar för verksamhetsmodeller, som förenar användarnas, konsumenternas och medborgarnas behov samt kunskap, kreativitet och kompetens. För Finlands fortsatta framgång är det avgörande hur EU lyckas i sin ekonomi- och innovationspolitik. Av denna orsak måste Finland vara en aktiv deltagare och påverkare i utvecklingen och inriktningen av EU:s forsknings- och innovationspolitik. Genom att ut- 2

7 nyttja möjligheterna i EU:s innovationspolitik stärker vi vår egen innovationsverksamhet och bidrar till att Europa utvecklas till en ledande kompetensbaserad ekonomi. Förändringens drivkrafter Ekonomin och samhället utsätts för väldiga förändringstryck. Att identifiera och beakta dem utgör en grundläggande förutsättning för att innovationspolitiken ska lyckas. De viktigaste drivkrafterna för förändring är globalisering, en hållbar utveckling, nya teknologier och demografiska förändringar hos befolkningen. Ur samhällets och ekonomins synvinkel är alla dessa drivkrafter förenade med såväl hot som stora möjligheter. Globalisering. Den industriella tillverkningen förläggs numera mycket flexibelt till platser, där verksamhetsbetingelserna är förmånligast. Detsamma håller på att ske med kunskap och kompetens. Överallt i världen försöker aktörerna i tillväxtländerna utmana dem som nu är framgångsrika. Hållbar utveckling. En ökad medvetenhet om klimatförändringen och därmed förknippade hot har skapat en press på att övergå till ekologiskt hållbar produktion och konsumtion. Pressen ökar på grund av knappheten på råvaror och energi och brant stegrade råvaru- och energipriser. Nya teknologier. Teknologiutvecklingen fortsätter med accelererande hastighet. T.ex. inom informations- och kommunikations- samt bio- och nanoteknologi produceras hela tiden kunskap och resultat som skapar en väldig potential för nya tillämpningar och modernisering av gamla funktioner. Befolkningens åldrande. Finland är ett av de första länderna som drabbas av en minskad arbetskraft. Den snabba förändringen i befolkningsstrukturen tvingar Finland att åstadkomma snabba lösningar som förbättrar produktiviteten och effektiviteten och samtidigt skapar förutsättningar för nya innovationer. 3

8 Strategiska mål Innovationsbaserad produktivitetsutveckling Enligt målbilden förenas en ekonomisk tillväxt med människornas välfärd och miljöns välbefinnande. Ökad välfärd förutsätter en innovationsbaserad, hållbart inriktad förbättring av produktiviteten på bred front i företag och andra sammanslutningar. Enligt målbilden har finländska företag framgång och växer på den internationella marknaden tack vare en kompetensbaserad konkurrenskraft och utveckling av produktiviteten. Också Finlands offentliga sektor förnyar aktivt sina servicesystem och arbetssätt genom att utveckla innovationerna. Genom en högre produktivitet än för närvarande förmår Finland svara på de utmaningar som en minskad arbetskraft och en relativt hög kostnadsnivå medför. Föregångare inom innovationsverksamheten För att nå framgång måste Finland vare en föregångare i världen inom utvalda delområden inom innovationsverksamheten. Enligt målbilden svarar Finland på de samhälleliga utmaningarna genom en helhetsbetonad och konsekvent innovationspolitik över förvaltningsgränserna, en innovationspolitik som i vid utsträckning beaktar de teknologiska och icketeknologiska delområdena i innovationsverksamheten. En attitydatmosfär som uppmuntrar till kreativitet stöder utvecklingen av innovativiteten på bred front. Föregångarskapet tryggar näringslivets och samhällsekonomins konkurrenskraft i den allt hårdare internationella konkurrensen. Finland måste kunna skapa ett globalt sett betydande mervärde och locka kunniga personer och investeringar till landet. Vi måste också aktivt påverka den regionala, nationella och internationella utvecklingens inriktning och mål. Finländarna måste i stor omfattning fås med i olika kompetens- och kunskapsnätverk. 4

9 Grundläggande strategiska val Finlands konkurrenskraft har varit stark och vi måste fortsättningsvis hålla fast vid en god utbildning, företagens och den offentliga sektorns omfattande satsningar på forsknings- och utvecklingsverksamhet samt vid våra välfungerande institutioner. Den starka kompetensbas som Finland har skapat genom att satsa på utbildning och forskning bör bevaras och ytterligare stärkas. De nuvarande styrkorna räcker dock inte till för att svara på framtidens utmaningar. För att de strategiska målen ska nås måste i vår innovationsmiljö skapas nytt och göras val. Därför koncentrerar sig innovationsstrategin helt på nya teman och åtgärder eller sådana som förutsätter en tydlig förändring. I strategin granskas innovationsverksamheten och behövliga utvecklingsåtgärder via fyra grundläggande val, som nedan presenteras och motiveras närmare. Innovationsverksamhet i en gränslös värld: För att Finland ska kunna ansluta sig och positionera sig till globala kunskaps- och värdenätverk krävs aktivt deltagande och inflytande samt internationell rörlighet och dragningskraft. Efterfråge- och användarorientering: En innovation som styrs av efterfrågan och som tar hänsyn till kundernas, konsumenternas och medborgarnas behov inom såväl den offentliga som den privata sektorns verksamhet, förutsätter drivande marknader och gemensamma innovationsprocesser för användare och utvecklare. Innovativa individer och gemenskaper: Individer och sammansvetsade innovationsgemenskaper har en central ställning i innovationsprocessen. Individernas och företagarnas innovationsförmåga och incitament är kritiska framgångsfaktorer i framtiden. Systemiskhet: För att resultaten av innovationsverksamheten ska kunna utnyttjas krävs också en omfattande utvecklingsverksamhet som syftar till att förnya strukturerna samt ett målmedvetet förändringsledarskap. 5

10 Figur I-1 Innovationsstrategins grundläggande val och referensram Innovationsverksamhet i en gränslös värld Globaliseringen tar sig uttryck i övernationella flöden, där idéer, kunskap, teknologi, produkter och tjänster, finansiering och även nästan alla andra produktionsfaktorer flödar oberoende av nationalstaternas gränser. Kunskaps- och värdenätverken förenar olika aktörer till världsomspännande värdekedjor. Företagens och regionernas framgång beror på deras förmåga att positionera sig till de globala nätverken och i den roll de har valt producera ytterligare mervärde. Endast ett företag, en region eller en gemenskap som producerar ett överlägset mervärde är en partner som kan tas på allvar och som lockar till sig andra aktörer från hela världen. Den grundläggande frågan inom innovationspolitiken är på vilka kompetensområden Finland förmår producera mervärde i det globala värdenätet och bli ett land i vilket det lönar sig att investera för att kunna ta del av denna kompetens. Finland bör påverka de globala flödena och locka dem till sig. De inkommande flödena berikar vårt land mer än 6

11 de investeringar som flödar ut, som också de bygger upp nätverk som vårt land har nytta av. Hur vår innovationspolitik lyckas mäts av mängden investeringar, kunniga personer och företag som kommer till Finland. Mätt med dessa mått placerar vi oss dåligt i internationell jämförelse. 1 Finland når framgång på den globala marknaden för kunniga personer och investeringar endast genom att bygga sig ett känt och ansett varumärke som baserar sig på strategiska val, spetskompetens och en konkurrenskraftig innovationsmiljö. Efterfråge- och användarorienterad innovationsverksamhet Innovationsverksamheten följer inte längre den traditionella logiken för uppfinningar. I stället för att söka kunder för nya produkter och uppfinningar, söker man allt oftare nya lösningar för kunderna. I en värld där en stor del av teknologierna finns tillgängliga på marknaden, baserar sig konkurrenskraften ofta på förmågan att förstå kundernas, konsumenternas och medborgarnas behov tidigare än konkurrenterna och erbjuda produkter och tjänster som motsvarar dessa behov. Överallt i världen har de företag som går i bräschen tagit med konsumenterna och kunderna i produktutvecklingen. Tillsammans med användarna bearbetar företagen till och med tidigare oidentifierade behov och påverkar på så sätt uppkomsten av helt nya slag av marknader. Olika former av öppen och offentlig innovationsverksamhet vinner fotfäste vid sidan av den traditionellt slutna innovationsverksamheten. Politiken ska skapa förutsättningar för uppkomsten av öppna innovationsmiljöer. I jämförelse med många andra EU-länder samarbetar innovativa företag i Finland oftare än genomsnittet med sina kunder. 2 Innovationsverksamhet är marknadsorienterad verk- 1 T.ex. den utländska FoU-finansieringens andel av företagens FoU-investeringar år 2005 var i Finland 5,3 %, medan motsvarande andel i andra länder var t.ex. 26,3 % i Österrike, 13,3 % i Belgien, 10,4 % i Norge och 8,1 % i Sverige (Källa: OECD Science, Technology and Industry Scoreboard 2007). Utlänningarnas andel av den högutbildade vetenskapsoch teknologiarbetskraften var år 2006 i Finland lägre än 3 % (jfr t.ex. Sverige 13 %, Irland 15 %, Estland 16 %). Källa: Eurostat, OECD: Adjusting to the Global Competition for Talent, DSTI/STP/SFRI(2008). 2 Detta visar bl.a. den fjärde Community Innovation Survey (2007). Medeltalet för EU27- länderna var 14 procent. 7

12 samhet som griper tag i de möjligheter som marknaden erbjuder. Värdekedjorna styrs av kunderna och konsumenterna mot producenter och utvecklare, inte tvärtom. Innovationspolitiken måste anpassa sig till förändringarna i innovationsverksamheten och ytterligare påskynda dem. Man måste fästa vikt vid samarbetets art och djup och främja uppkomsten av marknader för innovativa lösningar. Den traditionella innovationspolitiken har ofta fokuserat på utvecklingen och kommersialiseringen av nya teknologier. Även resultaten av innovationspolitiken har framför allt mätts med utvecklingssatsningar och teknologisk avkastning. 3 Den nyare innovationspolitiken lägger större vikt vid att det utvecklas produkter och tjänster som motsvarar kundernas behov och att användarnas och utvecklarnas gemensamma utvecklingsarbete stärks. I synnerhet i utvecklingen och ibruktagandet av användarorienterade tjänsteinnovationer har Finland ännu rum för förbättring. 4 Speciell uppmärksamhet kräver t.ex. nödvändigheten att öka produktiviteten inom den offentliga sektorn genom att utveckla servicen och serviceförmågan. Individer och gemenskaper ger upphov till innovationer Förmågan att producera innovationer beror i sista hand på individerna. Innovativitet baserar sig på individernas kompetens och kreativitet 5 men har också samband med tydliga mål och en tydlig problemställning. Innovation förutsätter systematiskt arbete med problemet och tillräcklig information om fenomenet, kunderna, teknologierna, patenterna, tidigare lösningar och arbetssätt osv. Innovationer kräver också en arbetsfördelning och 3 T.ex. genom att följa FoU-satsningarnas omfattning och antalet patenter. 4 I Finland är FoU-satsningarna inom servicesektorn mycket låga i internationell jämförelse och uppgick år 2004 till endast ca 0,1 % av förädlingsvärdet inom branschen, medan motsvarande siffra inom den tillverkande industrin var nästan 3 % och var på internationell toppnivå. Källa: J.Kuusisto, R&D in Services Review and Case Studies, A Paper for the CREST R&D in Services Working Group, 2008, OECD-statistik). Det ska dock beaktas att det inte existerar allmänt godkända och i stor utsträckning tillämpade mått eller heltäckande definitioner för FoU-verksamheten inom servicesektorn. Därför är också den statistik som beskriver verksamheten bristfällig. Källa: J.Kuusisto, R&D in Services Review and Case Studies, A Paper for the CREST R&D in Services Working Group, 2008.) 5 Främjandet av kreativiteten i Finland behandlas bl.a. i kreativitetsstrategin (Undervisningsministeriets publikationer 2005:35 och 2006:43) samt utvecklingsstrategi för företagsamhet inom kreativa branscher (HIM:s publikationer 10/2007). 8

13 reservering av tillräcklig plats och tid för innovatörerna. Detta i sin tur är en stor utmaning för ledarskapet. Innovationer och företagsamhet är intimt sammankopplade. Ofta förenas just hos företagarna idéer, risktagningsförmåga och andra nödvändiga färdigheter med en klar uppfattning om kundernas behov. Innovationspolitiken ska vara företagarpolitik, vilket är en viktig aspekt också i reformeringen av de offentliga tjänsterna. Finlands företagaraktivitet har konstaterats vara svag och för att den ska utvecklas behövs åtgärder som beaktar också de nya generationernas förändrade attityder till företagsamhet. 6 En fruktbar miljö för innovationer är en sådan där individer med olika bakgrund arbetar med samma problem. Innovationsgemenskaperna kan vara sammansvetsade, dagligen sammanträdande team eller lösare nätverkande grupper. Innovationsgemenskapernas framgång baserar sig på delad kunskap och information samt förmåga att kombinera olika synvinklar och angreppssätt. Innovationerna uppstår allt oftare i gränssnitten mellan olika kompetensområden. Innovationsgemenskaperna och klustren är i allt högre grad internationella. Med utnyttjande av informations- och kommunikationsteknologi bildas globala kunskapsgemenskaper, vars medlemmar kan befinna sig var som helst i världen. Även företagen tyr sig i sin innovationsverksamhet alltmer till öppna gemenskaper. Internationella exempel visar att innovationsverksamheten koncentreras och söker sig till regioner och platser med tillräckliga förutsättningar för innovationsverksamhet. I stället för nationella innovationssystem fästs uppmärksamheten vid innovationernas ekosystem och innovationskluster, som är lokalt och regionalt förankrade men samtidigt nätverkar globalt. I dem förenas på ett fruktbart sätt behov och idéer samt de förmågor som behövs 6 Finländarna betraktar företagsamhet som mindre lockande än lönearbete jämfört med vilket annat lands medborgare som helst (Källa: Pajarinen ja Rouvinen, Yrittäjäksi ryhtyminen ja yrittäjyysasenteet Suomessa: Havaintoja kyselytutkimuksista, Kansantaloudellinen aikakauskirja 2/2005). Det råder dock skillnader mellan olika åldersgrupper beträffande företagsviljan. I Finland var företagsviljan i åldersgruppen år på samma nivå som i de övriga nordiska länderna. (Källa: GEM 2007 Global Report.) 9

14 för att förverkliga idéerna. Dynamiken i sådana ekosystem baserar sig på gemenskaper med en kultur av samarbete, delad kunskap och idéer samt risktagningsvilja. Finland måste finna ett sådant sätt att skapa globalt nätverkande ekosystem inom innovationsverksamheten som lämpar sig för våra förhållanden och utnyttjar våra styrkor. Enligt nationella jämförelser förekommer i Finland t.ex. exceptionellt täta kontakter mellan dem som producerar och dem som utnyttjar kunskapen. De innovativa företagen i Finland samarbetar överhuvudtaget exceptionellt ofta med andra parter. 7 Men det finns också tydliga svagheter i våra utgångspunkter. Vi saknar t.ex. sådana högklassiga tjänster för skapande av nya företag som behövs för en snabb kommersialisering av idéerna. I framgångsrika ekosystem agerar kapitalplacerare, som garanterar de startande företagen en snabb tillväxt med tillräckligt stora placeringar. Viktiga aktörer är också affärsänglarna, som ställer sina erfarenheter och nätverk till företagarens disposition. Finland släpar inom dessa områden efter i den internationella utvecklingen. 8 Systemiskhet framgångsfaktorernas inbördes beroende Den innovationspolitik som svarar på de globala utmaningarna ska vara övergripande och helhetsbetonad. Enskilda och separata politikåtgärder räcker inte till för att garantera att vi är föregångare i innovationsverksamheten och därmed säkerställer den nationella produktivitetstillväxten och konkurrenskraften. Nyckelbegreppet för en övergripande innovationspolitik är systemiskhet. Det hänvisar på ett helhetsbetonat sätt till sammankopplingen av olika fenomen och till ömsesidiga beroenden. Om en process eller funktion förändras krävs i allmänhet en motsvarande utveckling i övriga anknytande processer. T.ex. ett fullständigt utnyttjande av nya informationstekniska system är i allmänhet möjligt endast genom nya arbetssätt. En helhetsbetonad 7 Enligt bl.a. Community Innovation Survey (Fourth Community Innovation Survey 2007) samarbetar 26 % av de företag som bedriver innovationsverksamhet med offentliga forskningsinstitut. Skillnaderna i jämförelse med de övriga EU27-länderna är anmärkningsvärda. I inget annat undersökt land i Europa var andelen över 20 %. 8 8 Finlands kapitalplaceringsfinansiering är 0,1 % av BNP, medan den t.ex. i Sverige är 0,3 % av BNP och i Danmark 0,4 % av BNP (Källa: OECD Science, Technology and Industry Scoreboard 2007). 10

15 syn är nödvändig t.ex. för att lösa miljöproblem, effektivisera den offentliga servicen och bygga upp regionala innovationskluster. Ett mångsidigt utvecklingsarbete som syftar till förnyelser med vittgående verkningar ska utföras i hela landet - eller till och med globalt utifrån enhetliga standarder. Standarder som möjliggör ett omfattande utnyttjande av innovationer kan utvecklas antingen nedifrån upp via enskilda utvecklingsprojekt och en snabb spridning av dem (s.k. de factostandarder) eller på traditionellt sätt uppifrån ned. I bägge fallen behövs intensiv växelverkan mellan den nationella och den lokala nivån samt en tydlig arbetsfördelning. För att de facto-standarder ska fås till stånd krävs ofta även övernationell påverkan. Valideringen av de traditionella standarderna förutsätter i sin tur att de praktiska erfarenheterna av försöksprojekt beaktas i vidareutvecklingen av standarderna. I stället för dellösningar behövs en fullständig förnyelse av systemen och strukturell utveckling. Även av förvaltningen och innovationspolitiken förutsätts ett djupare samarbete. Innovationspolitiken är framför allt en politik som möjliggör innovationer. Den består av offentliga utvecklingsåtgärder som gäller förutsättningarna för innovationsverksamhet, incitament och en fungerande innovationsmiljö. För att en övergripande innovationspolitik ska lyckas, krävs det att alla politiksektorer förnyas, att sektorgränserna blir öppnare och att samarbetet intensifieras. Man måste också på ett fruktbart sätt kunna sammanjämka behovs- och arkitekturdefinitionerna på nationell nivå (top down) med den kundorienterade verksamhet som verkställaren av politiken bedriver (bottom up). Allt detta förutsätter strategiskt ledarskap inom den offentliga förvaltningen. 11

16 Verkställande av strategin Ansvaret för verkställandet av den nationella innovationsstrategin ligger hos alla genomförare av innovationspolitiken. Dessa bör i sin verksamhet ingående beakta strategins grundläggande val. Det är viktigt att värna om tidigare förvärvade styrkor samtidigt som nya styrkor utvecklas. De nationella valen styr framför allt verksamhetsreformerna och ändringarna i prioriteringarna. Nödvändiga förutsättningar för genomförandet av strategin och för att den ska lyckas är en högkvalitativ nationell kompetensbas samt en långsiktig allokering av de offentliga resurserna till forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet. Den nationella innovationsstrategin försöker inte beskriva alla åtgärder som behövs i vår innovationsmiljö. Den lyfter fram de tio åtgärdshelheter härledda ur strategins grundläggande val som är viktigast med tanke på Finlands framgång. Dessutom hänför sig till strategin ett separat åtgärdsprogram, som mer ingående presenterar de viktigaste åtgärdshelheterna med motivering. Resurser Genomförandet av den nationella innovationsstrategin förutsätter att den privata och den offentliga sektorn långsiktigt satsar på kompetensbasen och innovationsverksamheten. Den offentliga finansieringen som främjar en övergripande innovationsverksamhet ska utökas snabbare än den allmänna ekonomiska utvecklingen. Den offentliga finansieringen av företagens forsknings- och utvecklingsverksamhet är i Finland klart mindre än i OECD-länderna i genomsnitt. Flera undersökningar visar att finansieringen ökar företagens forsknings- och utvecklingsinvesteringar betydligt mer än den offentliga satsningen och får till stånd betydande yttre verkningar, t.ex. genom att fördjupa samarbetet och sprida ny kompetens. Finansieringssystem som enligt utvärderingar fungerar väl ska ytterligare stärkas, samtidigt som de offentliga satsningarna utvidgas till nya delområden inom innovationsverksamheten. Förstärkning av kompetensbasen Finlands framgång har baserat sig på högklassig undervisning, forskning och utveckling. Att kunskap, skicklighet och kompetens rör sig snabbare och friare än förut betyder inte 12

17 att kompetensbasen skulle förlora sin betydelse som framgångsfaktor för innovationsmiljön. För att ny kompetens snabbt ska kunna utnyttjas förutsätts allt oftare en partnersposition i de nätverk som skapar kunskap och kompetens. Tillträde till toppnätverken kräver som utbyteskapital en egen unik kompetens. Fripassagerare har inte tillträde och de som stannar utanför nätverken blir efter: de som köper kompetens kan alltid utnyttja ny kompetens senare än de som utvecklat den. Utomstående har inte heller möjligheter att identifiera kompetens- och utnyttjandepotentialen i de ärenden som är under beredning. En bred egen kompetens utgör grunden för förmågan att motta även sådan kunskap och kompetens som har uppkommit annanstans och att identifiera nya möjligheter. Betydelsen av en bred kompetensbas understryks av att innovationerna ofta uppstår som nya kombinationer av olika kompetenser och överskrider gränserna mellan vetenskapsgrenar och verksamhetsområden. För innovationsverksamheten värdefull kunskap och kompetens uppstår på många olika sätt av olika aktörer. Användbar kunskap och kompetens kan uppstå i forskarsamhällen, men den breda innovationsuppfattningen understryker t.ex. enskilda personers, företags, offentliga aktörers och användargruppers betydelse som kunskaps- och kompetensgeneratorer vid sidan av den akademiska forskningsvärlden. Även konsten och naturen är viktiga källor till upplevelser och nya idéer. 13

18 De tio viktigaste åtgärdshelheterna 1) Statsförvaltningens koncernstyrning reformeras till en föregångare i världen när det gäller systemiska reformer. Det ekonomiskpolitiska ministerutskottet utvidgas till ett ekonomi- och innovationspolitiskt ministerutskott som ska vara ett forum för den strategiska ledningen av statskoncernen. Regeringsprogrammet utvecklas till ett dokument på strategisk nivå som klarare än tidigare stöder systemreformer. Ett forsknings- och innovationsråd bildas för att stödja inriktningen, uppföljningen, utvärderingen och samordningen av vetenskaps-, teknologi- och innovationspolitiken. Rådet ersätter vetenskaps- och teknologirådet, som har mer begränsade uppgifter och en snävare sammansättning. En genomskinlig och i stor utsträckning interaktiv process för beredning och upprätthållande av de nationella prioriteringsvalen skapas. I processen utnyttjas prognostiseringsresultat. 2) I Finland bildas innehålls- och regionbaserade kompetenskoncentrationer med förmåga till förnyelse. Finansierings- och arbetssätt för att stärka centren av koncentrationerna av strategisk spetskompetens och deras verkningar utvecklas. Utifrån de nationella innehållsvalen och regionernas strategiska styrkor skapas regionala innovationskluster, vars verksamhetsbetingelser är av världsklass. Olika finansieringsprogram som är avsedda för innovationsklustren samordnas. Kompetenskoncentrationerna används som bas för de internationella marknadsförings- och märkeshanteringsåtgärderna i syfte att öka Finlands attraktivitet. 3) Finansierings- och servicesystemet som främjar tillväxtföretagande reformeras till en tydlig helhet som fungerar på ett företagar- och investerarorienterat sätt. En del av företagstjänsterna och företagskuvösverksamheten riktas till en utvald grupp av företag som eftersträvar en snabb tillväxt. Servicesystemet för tillväxtföretagen utvecklas så att de offentliga aktörernas roller och utbud bildar en tydlig helhet. Genom beskattningsåtgärder uppmuntras erfarna kapitalplacerare och affärsexperter att förbinda sig att utveckla företag som eftersträvar en snabb tillväxt och internationalisering. Genom nya modeller för samverkan mellan den offentliga och den privata sektorn försöker man få arbetspensionsbolagens och utländska investeringsbolags riskkapital att söka sig till startande finländska innovativa företag. 14

19 4) Nya konkurrens- och marknadsincitament skapas, som lockar företag och andra sammanslutningar i stor utsträckning till innovationsverksamhet. Lagstiftningen och omvärldsarkitekturen förnyas så att den möjliggör och uppmuntrar till innovationsverksamhet. Principerna och praxis för offentlig upphandling utvecklas i en riktning som ökar efterfrågan på innovativa lösningar. De existerande offentliga formerna för programverksamhet och finansiering utvecklas och riktas så att de ökar efterfrågan på innovativa lösningar. 5) De nationella expert- och finansieringstjänsterna uppdateras för den efterfråge- och användarorienterade innovationsverksamhetens behov. Systemet med experttjänster för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet och offentliga finansieringsincitament uppdateras så att det stämmer överens med det efterfråge- och användarorienterade angreppssättet. Nya verksamhetsformer och incitament skapas till stöd för den bredbasiga växelverkan som den genuint efterfråge- och användarorienterade innovationsverksamheten förutsätter. 6) En inlärningsmiljö som i stor utsträckning uppmuntrar till innovativitet utvecklas i Finland. Vårt utbildningssystem utvecklas så att det stärker den allmänna kunskapsnivån och stöder speciellt specialbegåvningarnas utveckling. Internationalitet, interaktiva färdigheter, företagsamhet, kreativitet och innovativitet införs i undervisningens kärna. I Finland skapas en utvecklingsmiljö för inlärning som är på toppnivå internationellt sett. Incitamenten för och möjligheterna till förutseende utbildning och kontinuerligt lärande i arbetslivet utökas. 7) Vårt forsknings- och högskolesystem utvecklas till en internationellt konkurrenskraftig utvecklingsmiljö för kompetenser och innovationer. Universitetens och forskningsinstitutens forskningskapacitet stärks med beaktande av prioriteringarna i den nationella innovationspolitiken. Den universitetsreform som är under beredning genomförs snabbt och forskningsinstitut och högskolor organiseras i betydligt större enheter som är moderna i fråga om ledning, förändringsförmåga, resurser och administration. Samarbetet mellan universitet och forskningsinstitut intensifieras. Universitetens styr- och finansieringssystem reformeras så att de stöder växelverkan mellan universiteten, näringslivet och det övriga samhället. 15

20 8) Personbeskattningen och andra faktorer som väsentligen försvagar Finlands attraktivitet korrigeras till en konkurrenskraftig nivå. Genom samarbete mellan offentliga och privata aktörer utreds och korrigeras sådana brister i verksamhetsbetingelserna som hindrar kunniga personer från att söka sig till och investera i vårt land. En aktiv invandringspolitik enligt bästa internationella praxis skapas i syfte att sätta fart på den kompetens- och arbetsbaserade invandringen. 9) Den finländska ledarutbildningen utvecklas till internationell toppnivå. Den finländska ledarutbildningen och de finländska företagens och offentliga samfundens ledarkompetens, i synnerhet förändringsledningen, utvecklas systematiskt och i vid omfattning mot bästa internationella nivå. 10) Strategierna hos genomförarna av innovationspolitiken anpassas till de grundläggande valen i den nationella innovationspolitiken. En internationell utvärdering av de nuvarande politikbeslutens, verksamhetsmodellernas, strukturernas och resursfördelningens förenlighet med innovationsstrategins centrala teman och mål genomförs. Aktörernas rollfördelning och strategier ändras så att de bildar en helhet som betjänar de grundläggande valen i den nationella innovationsstrategin. 16

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation.

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. 1 Verksamhetsidé Tekes främjar utvecklingen av industri och tjänster

Läs mer

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STRUKTURELL UTVECKLING AV DET OF- FENTLIGA FORSKNINGSSYSTEMET

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STRUKTURELL UTVECKLING AV DET OF- FENTLIGA FORSKNINGSSYSTEMET STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STRUKTURELL UTVECKLING AV DET OF- FENTLIGA FORSKNINGSSYSTEMET Forskningssystemet På nationell nivå eftersträvas en hållbar och balanserad samhällelig och ekonomisk utveckling.

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå FinELib strategi 2007 2015 FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå VISION: FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning

Läs mer

1(8) Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018. Beskrivning och motivering av informationsbehovet:

1(8) Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018. Beskrivning och motivering av informationsbehovet: 2.1.1 Hur ser situationen för digital pedagogik, nya läromedel och lärandemiljöer ut för närvarande och vilka förutsättningar finns för att utveckla dem? Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018 Beskrivning

Läs mer

Finska näringslivets syn på kvaliteten i tekniska universitetens verksamhet

Finska näringslivets syn på kvaliteten i tekniska universitetens verksamhet Finska näringslivets syn på kvaliteten i tekniska universitetens verksamhet Nordtek 12.6.2006 Direktör Pekka Pokela Finlands Näringsliv EK Finska val i 1980s: KONKURRENS SAMARBETE 2(14) Finansiering som

Läs mer

FORSKARFÖRBUNDETS STRATEGI

FORSKARFÖRBUNDETS STRATEGI FORSKNING FÖR LIVET FORSKARFÖRBUNDETS STRATEGI 2016 2020 Forskarförbundet erbjuder forskare, lärare och experter gemenskap som överskrider gränserna mellan olika vetenskapsgrenar övervakar medlemmarnas

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Christer Christensen Regional Tillväxt Näringsdepartementet Jobb och konkurrenskraft Sverige i topp i många mätningar

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program Överdirektör Riitta Kaivosoja 10.2.2016 Varför ett museipolitiskt program? Vi behöver en gemensam vision om museiverksamheten

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

Effektivare transportsystem genom nya verksamhetsmodeller på transportsektorn

Effektivare transportsystem genom nya verksamhetsmodeller på transportsektorn Effektivare transportsystem genom nya verksamhetsmodeller på transportsektorn Trafikrådet Eeva Linkama, trafikpolitiska avdelningen NVF 13 Seminarium i Tammerfors 17.10.2007 1 Framtida utmaningar för transportsektorn

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

En strategi för vårt långsiktiga arbete

En strategi för vårt långsiktiga arbete 161102/Aslög Odmark En strategi för vårt långsiktiga arbete Strategin talar om hur vi ska arbeta med våra kunder och deras behov, hur vi använder våra tre verktyg: kunskap, nätverk och finansiering och

Läs mer

Arbetslivet förnyas. Jukka Lindberg, Utvecklingschef Vates-stiftelsen Tammerfors

Arbetslivet förnyas. Jukka Lindberg, Utvecklingschef Vates-stiftelsen Tammerfors Arbetslivet förnyas Jukka Lindberg, Utvecklingschef Vates-stiftelsen Tammerfors 9.6.2015 Det finländska arbetslivet BÄST I EUROPA 2020 Strategin för utveckling av arbetslivet Inskrivet i regeringsprogrammet

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Konstuniversitetets strategi

Konstuniversitetets strategi 2017 Konstuniversitetets strategi 2020 Konstuniversitetets strategi 20172020 KONST- UNIVERSITETETS UPPGIFT Konstuniversitetets strategi 20172020 / Konstuniversitetets uppgift Bildkonstakademin, Sibelius-Akademin

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

En strategi för vårt långsiktiga arbete

En strategi för vårt långsiktiga arbete Datum 2016-11-09 Godkänd av Gunilla Nordlöf Upprättad av Aslög Odmark En strategi för vårt långsiktiga arbete Strategin talar om hur vi ska arbeta med våra kunder och deras behov, hur vi använder våra

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Mineralstrategi år 2010 vad har hänt i Finland sedan dess?

Mineralstrategi år 2010 vad har hänt i Finland sedan dess? Mineralstrategi år 2010 vad har hänt i Finland sedan dess? 28.1.2014 Riikka Aaltonen 1 Finlands mineralstrategi 2010 Implementering Utmaningar från omvärlden Handlingsprogram 2013 2 Finsk mineralstrategi

Läs mer

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STATSFÖRVALTNINGENS CHEFSPOLICY. 1.1 En bra ledning är en garant för resultat, välbefinnande och förändring

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STATSFÖRVALTNINGENS CHEFSPOLICY. 1.1 En bra ledning är en garant för resultat, välbefinnande och förändring Bilaga 3 STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STATSFÖRVALTNINGENS CHEFSPOLICY En bra ledning av statsförvaltningen är en nationell framgångsfaktor. En ledning för statsförvaltningen som betjänar både regeringen

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin och miljöteknikstrategin Uppströms teknik i kretslopp KTH 20 mars 2013 Anna Carin Thomér Marie Ivarsson Den nationella innovationsstrategin

Läs mer

RP 89/2006 rd. Lagen avses träda i kraft under Nuläge och föreslagna ändringar

RP 89/2006 rd. Lagen avses träda i kraft under Nuläge och föreslagna ändringar RP 89/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om teknologiska utvecklingscentralen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba

Läs mer

FÖRUTSEENDE OCH VERKNINGSFULL UTVÄRDERING 2020

FÖRUTSEENDE OCH VERKNINGSFULL UTVÄRDERING 2020 FÖRUTSEENDE OCH VERKNINGSFULL UTVÄRDERING 2020 Strategin för Nationella centret för utbildningsutvärdering 02 04 05 06 08 09 12 Vision, uppdrag och verksamhetsidé Servicelöften Strategiska mål NCU:s resultatkort

Läs mer

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM NYTTJANDE AV DATA INOM AFFÄRSVERK- SAMHET

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM NYTTJANDE AV DATA INOM AFFÄRSVERK- SAMHET STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM NYTTJANDE AV DATA INOM AFFÄRSVERK- SAMHET Att främja digitaliseringen är ett centralt mål i regeringsprogrammet. Ett av åtgärdspaketen i spetsprojektet Skapande av en tillväxtmiljö

Läs mer

Länsstyrelsens länsuppdrag

Länsstyrelsens länsuppdrag Uppgradering av RUP Länsstyrelsens länsuppdrag I startblocken mot nästa programperiod Ny strategi med vissa kvantitativa mål blir styrande Dialogmöten Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 30.3.2005 PE 355.745v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-32 Förslag till yttrande Jerzy Buzek Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

Statsrådets principbeslut om intelligent robotteknik och automatisering

Statsrådets principbeslut om intelligent robotteknik och automatisering Statsrådets principbeslut om intelligent robotteknik och automatisering Främjandet av digitaliseringen är ett av de centrala målen i regeringsprogrammet. Syftet med spetsprojektet för skapande av en tillväxtmiljö

Läs mer

Tävlingen Statsministerns bästa praxis

Tävlingen Statsministerns bästa praxis Tävlingsanvisningar 10.1.2006 Tävlingen Statsministerns bästa praxis Ett informationssamhälle för hela folket och statsministerns pris för bästa praxis Med informationssamhällsprogrammet vill regeringen

Läs mer

Innovation i södra Småland

Innovation i södra Småland Innovation i södra Småland Vad är INNOVATION? Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder, eller nya sätt att organisera affärsverksamhet,

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET 12.11.2010 AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 GEMENSAMMA MÅLSÄTTNINGAR

Läs mer

Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet. Marianne Stenius 21.8.2007

Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet. Marianne Stenius 21.8.2007 Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet Marianne Stenius 21.8.2007 Innehåll Humboldt i vilken tappning? Några utgångspunkter för Case Finland Aktuella reformer och förändringstryck inom

Läs mer

Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess

Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess MinBas-dagarna 24-25 Mars 2011 Göran Marklund, Stf GD VINNOVA Bild 1 VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissärende: Betänkande av Utredningen om utvärderingen av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering Forskningsfinansiering

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen YTTRANDE. 2011-12-14 U2011/776/UH Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Läs mer

Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region

Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region Få din idé utvärderad av Produktledens experter Har du kommit på en ny innovativ idé, som många kunde ha

Läs mer

RIKARE En hållbar tillväxtstrategi till BoU - Lärande för hållbar utveckling av Eva- Marie Tyberg

RIKARE En hållbar tillväxtstrategi till BoU - Lärande för hållbar utveckling av Eva- Marie Tyberg RIKARE En hållbar tillväxtstrategi till 2021 BoU - Lärande för hållbar utveckling 2013-11- 26 av Eva- Marie Tyberg Vad vill ni veta? Det går hyfsat bra för Sundsvall Varför en hållbar tillväxtstrategi?

Läs mer

URVALSKRITERIER Hållbar tillväxt och jobb strukturfondsprogrammet för Finland

URVALSKRITERIER Hållbar tillväxt och jobb strukturfondsprogrammet för Finland 1 Regionavdelningen/Strukturfonderna 13.6.2014 URVALSKRITERIER Hållbar tillväxt och jobb 2014-2020 strukturfondsprogrammet för Finland Uppföljningskommittén har i enlighet med förordningen om allmänna

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Finansieringsinstrumentet för strategisk forskning FINLANDS AKADEMI

Finansieringsinstrumentet för strategisk forskning FINLANDS AKADEMI Finansieringsinstrumentet för strategisk forskning 1 Finlands Akademi och statens totalreform av forskningsinstituten och forskningsfinansieringen Statsrådets principbeslut 5.9.2013 Riksdagen godkänner

Läs mer

Ålands innovationsstrategi

Ålands innovationsstrategi Ålands strategi för smart specialisering Landskapsregeringen 12.5.2015 Bilaga 6 Krav på en innovationsstrategi enligt den allmänna strukturfondsförordningen för finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 1 LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 Lovisa stadsstrategi Stadsstrategin är det viktigaste dokumentet som styr stadens verksamhet, den innehåller fullmäktiges centrala riktlinjer

Läs mer

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Kommittédirektiv Forskning och utveckling på försvarsområdet Dir. 2015:103 Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till inriktningen, omfattningen

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

(5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN

(5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN 2012-12-17 1 (5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN 2013-2016 2(5) Samverkan för utveckling Direktionen för Norrlandstingens regionförbund har

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland STRATEGI 2007 2017 För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland Innehåll 1 Mission...2 2 Vision...2 3 Strategiska verksamhetslinjer 2007-2017...3 3.1 Delta i utvecklandet

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Strategi 2020 Mot ett genuint vidsynt Finland

Strategi 2020 Mot ett genuint vidsynt Finland Strategi 2020 Mot ett genuint vidsynt Finland CIMOs grundläggande uppgift är att främja internationaliseringen av det finländska samhället. CIMOs dröm är ett genuint vidsynt Finland. GENUIN INTERNATIONALISERING,

Läs mer

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden

Läs mer

Kevas strategi 1 (5) GODKÄND AV STYRELSEN Mission

Kevas strategi 1 (5) GODKÄND AV STYRELSEN Mission 1 (5) Kevas strategi Mission Vi verkställer och utvecklar den offentliga sektorns arbetspensionsskydd i en föränderlig omvärld samt erbjuder kundorienterade och högklassiga tjänster. Vi ansvarar för finansieringen

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om näringspolitik

Läs mer

RP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen

RP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen RP 307/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Anvisningar för sökanden

Anvisningar för sökanden HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014 2020 FINLANDS STRUKTURFONDSPROGRAM Produktivt och resultatrikt arbetsliv genom samarbete RIKSOMFATTANDE ÖPPEN ANSÖKAN TILL ESF 1.6 15.9.2015 Anvisningar för sökanden Valitse

Läs mer

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Lars Wikström 2016-01-22 Nationell myndighet med regional närvaro - 390 medarbetare - nio orter 1 Värt att fundera på Kommer företag att våga investera på platser

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM RIKTLINJER FÖR FRÄMJANDE AV IDROTT OCH MOTION

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM RIKTLINJER FÖR FRÄMJANDE AV IDROTT OCH MOTION Bilaga 3 STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM RIKTLINJER FÖR FRÄMJANDE AV IDROTT OCH MOTION Bakgrund Enligt regeringsprogrammet för statsminister Matti Vanhanens andra regering främjas befolkningens välbefinnande,

Läs mer

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla Social- och hälsovårdsministeriet Strategi för social- och hälsovårdspolitiken Socialt hållbart Finland 2020: behandlar alla samhällsmedlemmar jämlikt, stärker

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Rollfördelning 2 Vision 4 Vad är en hållbar besöks- och turismdestination

Läs mer

Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1

Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1 Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1 Vad betyder SILS-agendan för dig? Du som företagare får bättre tillgång till forskningsresurser

Läs mer

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum? Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

SKILLS FINLAND 2020 - STRATEGISKA LINJEDRAGNINGAR

SKILLS FINLAND 2020 - STRATEGISKA LINJEDRAGNINGAR SKILLS FINLAND 2020 - STRATEGISKA LINJEDRAGNINGAR Skills Finland rf Styrelsen 4.9.2013 Inledning Skills Finland 2020 strategiska linjedragningar har godkänts vid föreningens ordinarie möte den 20.9.2012.

Läs mer

Kommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt och finansieringen av dem på 2010-talet

Kommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt och finansieringen av dem på 2010-talet Kommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt och finansieringen av dem på 2010-talet 1. Förändringarna i kommunernas omvärld definierar utvecklingsbehoven inom arbetslivet på 2010-talet Kommunernas försvagade

Läs mer

Investera i Europas framtid

Investera i Europas framtid Investera i Europas framtid 1 Femte rapporten om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen En ny sammanhållningspolitik för ett nytt årtiondes utmaningar I. Bakgrund II. III. IV. Sammanhållningspolitikens

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING 1 (5) 2.12.2014 STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING UTLYSNING I JANUARI 2015 Mål Stärkandet av de finländska universitetens forskningsprofiler och effektiverandet

Läs mer

Tekes finansieringstjänster för små och medelstora företag

Tekes finansieringstjänster för små och medelstora företag Tekes finansieringstjänster för små och medelstora företag Visste du det här? Nästan 70 procent av Tekes företagsfinansiering kanaliseras till utvecklingsprojekt i små- och medelstora företag. Tekes finansieringstjänster

Läs mer

Sverige bygger ett Nationellt Innovationsnätverk EIP Agri

Sverige bygger ett Nationellt Innovationsnätverk EIP Agri Sverige bygger ett Nationellt Innovationsnätverk EIP Agri Alnarp den 8 okt 2014 Taket: Budgeten Fastställd Väggarna: Mål och regelverk Arbete påbörjat. Grunden: EU-förordning, de svenska politiska prioriteringarna

Läs mer

Nödcentralsverket Strategi

Nödcentralsverket Strategi Nödcentralsverket Strategi 2016 2020 Nödcentralsverkets publikation HAK-2015-631 Innehåll Inledning Nödcentralsverket 2020 3 Riktlinjerna för nödcentralsverksamheten under strategiperioden 2016 2020 4

Läs mer

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Agenda Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Nuläge Rampens nuvarande projektfinansiering avslutas sommaren 2012 Hösten 2012 finansieras verksamheten

Läs mer

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning utlysning 2008 Bakgrund I internationella jämförelser intar den svenska vården ofta en ledande position; den har tillgång till unika register och system, är förhållandevis väl utbyggd, jämlik och skapar

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

Regional kulturpolitik - Värmland. Karlstad 5 mars 2012

Regional kulturpolitik - Värmland. Karlstad 5 mars 2012 Regional kulturpolitik - Värmland Karlstad 5 mars 2012 Region Värmland Ett regionalt kommunförbund för regional utveckling, tillväxtfrågor samt kultur och folkbildning i Värmland. Huvudmän är Värmlands

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer