Nationell innovationsstrategi

Transkript

1 Nationell innovationsstrategi

2 Till arbets- och näringsministeriet Utarbetandet av en nationell innovationsstrategi ingår i regeringsprogrammet för Matti Vanhanens andra regering. Strategins mål är att göra innovationspolitiken och dess genomförande mer övergripande och mångsidigare. En övergripande innovationspolitik bidrar till att reformera näringslivet, samhällsekonomin och regionernas kompetensbaserade konkurrenskraft. Därigenom främjas utnyttjandet av innovationsverksamhet inom den offentliga sektorn och i samhället. Den praktiska beredningen av innovationsstrategin gavs i uppgift arbets- och näringsministeriet (fram till den 31 december 2007 handels- och industriministeriet). I beredningen av strategin eftersträvades ett öppet och deltagande arbetssätt. Hösten 2007 ordnades 11 tematiska verkstäder med anknytning till de centrala utmaningarna för innovationspolitiken. I verkstäderna deltog sammanlagt ca 300 experter. Via internet genomfördes en öppen konsultation, där över 500 medborgare, grupper, företag och organisationer framförde sina synpunkter. På projektets webbplats har publicerats material som hänför sig till strategin. De sammanfattningar och analyser av konsultationsresultaten som verkstäderna har gjort och som finns på webbplatsen har utnyttjats i utarbetandet av strategin. För beredningen av den egentliga innovationsstrategin tillsatte handels- och industriministeriet den 28 september 2007 en styrgrupp med överombudsman Esko Aho från Sitra som ordförande. Medlemmar i styrgruppen var verkställande direktör Anne Brunila från Skogsindustrin rf, rektor Jarl-Thure Eriksson från Tammerfors tekniska universitet, konsultative tjänstemannen Pirjo Harjunen från arbets- och näringsministeriet, direktör Riikka Heikinheimo från Tekes, överdirektör Sakari Karjalainen från undervisningsministeriet, direktör Timo Kekkonen från Finlands Näringsliv EK, professor Pekka Neittaanmäki från Jyväskylä universitet, teknologidirektör Erkki Ormala från Nokia Group Oyj, överdirektör Petri Peltonen från arbets- och näringsministeriet, partner Kaija Pöysti från Blue White Venture, styrelseordförande Merja Strengell från Teknikens Akademikerförbund, designchef Anne Stenros från Kone Oyj och programchef Juha Teperi från social- och hälsovårdsministeriet. Sekreterare för styrgruppen var specialforskare Hannes Toivanen från arbets- och näringsministeriet. Våren 2008 ordnades en internationell konferens och ett nationellt expertseminarium, varvid de grundläggande riktlinjerna och innehållet i strategin behandlades. Dessutom

3 har styrgruppen under sitt arbete hört flera ledande internationella experter på innovationsverksamhet. De grundläggande valen i den nationella strategin styr i fortsättningen verksamheten i och utvecklingen av innovationsmiljön i Finland. Strategin koncentrerar sig på de ändringar och reformer som den övergripande innovationspolitiken och dess genomförande förutsätter. Däremot behandlar den inte frågor som hänför sig till den innehållsmässiga inriktningen av innovationsverksamheten. Åtgärdsprogrammet för strategin lyfter fram de allra viktigaste nya eller förändrade uppgifterna och prioriteringarna. Tillsammans med de nuvarande styrkorna i innovationsmiljön utgör dessa en helhet, varmed Finland på sikt kan försvara sin plats som en resultatrik och lockande innovationsmiljö. Styrgruppen lämnar högaktningsfullt förslaget till en nationell innovationsstrategi till arbets- och näringsministeriet. Helsingfors den 12 juni 2008 Esko Aho Anne Brunila Jarl-Thure Eriksson Pirjo Harjunen Riikka Heikinheimo Sakari Karjalainen Timo Kekkonen Pekka Neittaanmäki Erkki Ormala Petri Peltonen Kaija Pöysti Merja Strengell Anne Stenros Juha Teperi Hannes Toivanen

4 Innehållsförteckning Del I: Strategin... 1 Föregångarskap kräver förnyelse... 2 Förändringens drivkrafter... 3 Strategiska mål...4 Innovationsbaserad produktivitetsutveckling... 4 Föregångare inom innovationsverksamheten... 4 Grundläggande strategiska val... 5 Innovationsverksamhet i en gränslös värld...6 Efterfråge- och användarorienterad innovationsverksamhet... 7 Individer och gemenskaper ger upphov till innovationer...8 Systemiskhet framgångsfaktorernas inbördes beroende Verkställande av strategin Resurser Förstärkning av kompetensbasen De tio viktigaste åtgärdshelheterna Del II: Åtgärdsprogrammet för strategin...17 Utgångspunkterna för åtgärdsprogrammet Kompetensbas Innovationsverksamhet i en gränslös värld Rörlighet och attraktivitet Delaktighet och påverkan Innovativa individer och gemenskaper Koncentrationer och gemenskaper Individer och företagande Efterfråge- och användarorientering Sporrande marknader Deltagande innovationsverksamhet Systemiskhet Övergripande verksamhet Förändringsledning... 45

5 Del I: Strategin

6 Föregångarskap kräver förnyelse Finland har haft god framgång i internationella jämförelser av utbildning, forskning och teknologi. Vi hör till världens ledande länder när det gäller innovativitet och kvaliteten på företagens verksamhetsbetingelser. Finlands framgång har i stor utsträckning grundat sig på ett högklassigt undervisningssystem, företagens och den offentliga sektorns långsiktiga satsningar på forsknings- och utvecklingsverksamhet samt på välfungerande, nätverkande institutioner. Konkurrensen i den globala miljön för innovationsverksamhet håller snabbt på att skärpas och våra relativa konkurrensfördelar utmanas. Finlands framgång i internationella jämförelser av konkurrenskraften och informationssamhällsutvecklingen har därför under de senaste åren visat en nedåtgående trend. Detta tvingar oss att kritiskt och fördomsfritt tänka över vår konkurrensposition. Samtidigt sporrar situationen till att söka de nya möjligheter som öppnar sig för Finland på grund av förändringarna i ekonomin, samhället och den globala omvärlden. Finlands långsiktiga satsningar på kompetens och teknologisk forsknings- och utvecklingsverksamhet har gett goda resultat. En lyckad vetenskaps- och teknologipolitik har skapat grund för många framgångsrika branscher. Med stöd av dem är det bra att bygga framtiden. Tillväxtens och konkurrenskraftens utmaningar kan dock inte längre bemötas enbart genom en branschbaserad och teknologiorienterad strategi. Vid sidan av den utbudsorienterade innovationspolitiken måste man stärka den efterfrågeorienterade innovationspolitiken. Begreppet innovation har under de senaste åren avsevärt utvidgats och blivit mångsidigare. I denna strategi förstås med innovation en utnyttjad kompetensbaserad konkurrensfördel. Förutom genom tillämpning av teknologi kan den bygga på t.ex. nya service- och affärsmodeller, nya arbetssätt eller hantering av produktkoncept och varumärken. Oftast uppstår en innovation som en kombination av många kompetenser. Genom en övergripande innovationspolitik skapas förutsättningar för verksamhetsmodeller, som förenar användarnas, konsumenternas och medborgarnas behov samt kunskap, kreativitet och kompetens. För Finlands fortsatta framgång är det avgörande hur EU lyckas i sin ekonomi- och innovationspolitik. Av denna orsak måste Finland vara en aktiv deltagare och påverkare i utvecklingen och inriktningen av EU:s forsknings- och innovationspolitik. Genom att ut- 2

7 nyttja möjligheterna i EU:s innovationspolitik stärker vi vår egen innovationsverksamhet och bidrar till att Europa utvecklas till en ledande kompetensbaserad ekonomi. Förändringens drivkrafter Ekonomin och samhället utsätts för väldiga förändringstryck. Att identifiera och beakta dem utgör en grundläggande förutsättning för att innovationspolitiken ska lyckas. De viktigaste drivkrafterna för förändring är globalisering, en hållbar utveckling, nya teknologier och demografiska förändringar hos befolkningen. Ur samhällets och ekonomins synvinkel är alla dessa drivkrafter förenade med såväl hot som stora möjligheter. Globalisering. Den industriella tillverkningen förläggs numera mycket flexibelt till platser, där verksamhetsbetingelserna är förmånligast. Detsamma håller på att ske med kunskap och kompetens. Överallt i världen försöker aktörerna i tillväxtländerna utmana dem som nu är framgångsrika. Hållbar utveckling. En ökad medvetenhet om klimatförändringen och därmed förknippade hot har skapat en press på att övergå till ekologiskt hållbar produktion och konsumtion. Pressen ökar på grund av knappheten på råvaror och energi och brant stegrade råvaru- och energipriser. Nya teknologier. Teknologiutvecklingen fortsätter med accelererande hastighet. T.ex. inom informations- och kommunikations- samt bio- och nanoteknologi produceras hela tiden kunskap och resultat som skapar en väldig potential för nya tillämpningar och modernisering av gamla funktioner. Befolkningens åldrande. Finland är ett av de första länderna som drabbas av en minskad arbetskraft. Den snabba förändringen i befolkningsstrukturen tvingar Finland att åstadkomma snabba lösningar som förbättrar produktiviteten och effektiviteten och samtidigt skapar förutsättningar för nya innovationer. 3

8 Strategiska mål Innovationsbaserad produktivitetsutveckling Enligt målbilden förenas en ekonomisk tillväxt med människornas välfärd och miljöns välbefinnande. Ökad välfärd förutsätter en innovationsbaserad, hållbart inriktad förbättring av produktiviteten på bred front i företag och andra sammanslutningar. Enligt målbilden har finländska företag framgång och växer på den internationella marknaden tack vare en kompetensbaserad konkurrenskraft och utveckling av produktiviteten. Också Finlands offentliga sektor förnyar aktivt sina servicesystem och arbetssätt genom att utveckla innovationerna. Genom en högre produktivitet än för närvarande förmår Finland svara på de utmaningar som en minskad arbetskraft och en relativt hög kostnadsnivå medför. Föregångare inom innovationsverksamheten För att nå framgång måste Finland vare en föregångare i världen inom utvalda delområden inom innovationsverksamheten. Enligt målbilden svarar Finland på de samhälleliga utmaningarna genom en helhetsbetonad och konsekvent innovationspolitik över förvaltningsgränserna, en innovationspolitik som i vid utsträckning beaktar de teknologiska och icketeknologiska delområdena i innovationsverksamheten. En attitydatmosfär som uppmuntrar till kreativitet stöder utvecklingen av innovativiteten på bred front. Föregångarskapet tryggar näringslivets och samhällsekonomins konkurrenskraft i den allt hårdare internationella konkurrensen. Finland måste kunna skapa ett globalt sett betydande mervärde och locka kunniga personer och investeringar till landet. Vi måste också aktivt påverka den regionala, nationella och internationella utvecklingens inriktning och mål. Finländarna måste i stor omfattning fås med i olika kompetens- och kunskapsnätverk. 4

9 Grundläggande strategiska val Finlands konkurrenskraft har varit stark och vi måste fortsättningsvis hålla fast vid en god utbildning, företagens och den offentliga sektorns omfattande satsningar på forsknings- och utvecklingsverksamhet samt vid våra välfungerande institutioner. Den starka kompetensbas som Finland har skapat genom att satsa på utbildning och forskning bör bevaras och ytterligare stärkas. De nuvarande styrkorna räcker dock inte till för att svara på framtidens utmaningar. För att de strategiska målen ska nås måste i vår innovationsmiljö skapas nytt och göras val. Därför koncentrerar sig innovationsstrategin helt på nya teman och åtgärder eller sådana som förutsätter en tydlig förändring. I strategin granskas innovationsverksamheten och behövliga utvecklingsåtgärder via fyra grundläggande val, som nedan presenteras och motiveras närmare. Innovationsverksamhet i en gränslös värld: För att Finland ska kunna ansluta sig och positionera sig till globala kunskaps- och värdenätverk krävs aktivt deltagande och inflytande samt internationell rörlighet och dragningskraft. Efterfråge- och användarorientering: En innovation som styrs av efterfrågan och som tar hänsyn till kundernas, konsumenternas och medborgarnas behov inom såväl den offentliga som den privata sektorns verksamhet, förutsätter drivande marknader och gemensamma innovationsprocesser för användare och utvecklare. Innovativa individer och gemenskaper: Individer och sammansvetsade innovationsgemenskaper har en central ställning i innovationsprocessen. Individernas och företagarnas innovationsförmåga och incitament är kritiska framgångsfaktorer i framtiden. Systemiskhet: För att resultaten av innovationsverksamheten ska kunna utnyttjas krävs också en omfattande utvecklingsverksamhet som syftar till att förnya strukturerna samt ett målmedvetet förändringsledarskap. 5

10 Figur I-1 Innovationsstrategins grundläggande val och referensram Innovationsverksamhet i en gränslös värld Globaliseringen tar sig uttryck i övernationella flöden, där idéer, kunskap, teknologi, produkter och tjänster, finansiering och även nästan alla andra produktionsfaktorer flödar oberoende av nationalstaternas gränser. Kunskaps- och värdenätverken förenar olika aktörer till världsomspännande värdekedjor. Företagens och regionernas framgång beror på deras förmåga att positionera sig till de globala nätverken och i den roll de har valt producera ytterligare mervärde. Endast ett företag, en region eller en gemenskap som producerar ett överlägset mervärde är en partner som kan tas på allvar och som lockar till sig andra aktörer från hela världen. Den grundläggande frågan inom innovationspolitiken är på vilka kompetensområden Finland förmår producera mervärde i det globala värdenätet och bli ett land i vilket det lönar sig att investera för att kunna ta del av denna kompetens. Finland bör påverka de globala flödena och locka dem till sig. De inkommande flödena berikar vårt land mer än 6

11 de investeringar som flödar ut, som också de bygger upp nätverk som vårt land har nytta av. Hur vår innovationspolitik lyckas mäts av mängden investeringar, kunniga personer och företag som kommer till Finland. Mätt med dessa mått placerar vi oss dåligt i internationell jämförelse. 1 Finland når framgång på den globala marknaden för kunniga personer och investeringar endast genom att bygga sig ett känt och ansett varumärke som baserar sig på strategiska val, spetskompetens och en konkurrenskraftig innovationsmiljö. Efterfråge- och användarorienterad innovationsverksamhet Innovationsverksamheten följer inte längre den traditionella logiken för uppfinningar. I stället för att söka kunder för nya produkter och uppfinningar, söker man allt oftare nya lösningar för kunderna. I en värld där en stor del av teknologierna finns tillgängliga på marknaden, baserar sig konkurrenskraften ofta på förmågan att förstå kundernas, konsumenternas och medborgarnas behov tidigare än konkurrenterna och erbjuda produkter och tjänster som motsvarar dessa behov. Överallt i världen har de företag som går i bräschen tagit med konsumenterna och kunderna i produktutvecklingen. Tillsammans med användarna bearbetar företagen till och med tidigare oidentifierade behov och påverkar på så sätt uppkomsten av helt nya slag av marknader. Olika former av öppen och offentlig innovationsverksamhet vinner fotfäste vid sidan av den traditionellt slutna innovationsverksamheten. Politiken ska skapa förutsättningar för uppkomsten av öppna innovationsmiljöer. I jämförelse med många andra EU-länder samarbetar innovativa företag i Finland oftare än genomsnittet med sina kunder. 2 Innovationsverksamhet är marknadsorienterad verk- 1 T.ex. den utländska FoU-finansieringens andel av företagens FoU-investeringar år 2005 var i Finland 5,3 %, medan motsvarande andel i andra länder var t.ex. 26,3 % i Österrike, 13,3 % i Belgien, 10,4 % i Norge och 8,1 % i Sverige (Källa: OECD Science, Technology and Industry Scoreboard 2007). Utlänningarnas andel av den högutbildade vetenskapsoch teknologiarbetskraften var år 2006 i Finland lägre än 3 % (jfr t.ex. Sverige 13 %, Irland 15 %, Estland 16 %). Källa: Eurostat, OECD: Adjusting to the Global Competition for Talent, DSTI/STP/SFRI(2008). 2 Detta visar bl.a. den fjärde Community Innovation Survey (2007). Medeltalet för EU27- länderna var 14 procent. 7

12 samhet som griper tag i de möjligheter som marknaden erbjuder. Värdekedjorna styrs av kunderna och konsumenterna mot producenter och utvecklare, inte tvärtom. Innovationspolitiken måste anpassa sig till förändringarna i innovationsverksamheten och ytterligare påskynda dem. Man måste fästa vikt vid samarbetets art och djup och främja uppkomsten av marknader för innovativa lösningar. Den traditionella innovationspolitiken har ofta fokuserat på utvecklingen och kommersialiseringen av nya teknologier. Även resultaten av innovationspolitiken har framför allt mätts med utvecklingssatsningar och teknologisk avkastning. 3 Den nyare innovationspolitiken lägger större vikt vid att det utvecklas produkter och tjänster som motsvarar kundernas behov och att användarnas och utvecklarnas gemensamma utvecklingsarbete stärks. I synnerhet i utvecklingen och ibruktagandet av användarorienterade tjänsteinnovationer har Finland ännu rum för förbättring. 4 Speciell uppmärksamhet kräver t.ex. nödvändigheten att öka produktiviteten inom den offentliga sektorn genom att utveckla servicen och serviceförmågan. Individer och gemenskaper ger upphov till innovationer Förmågan att producera innovationer beror i sista hand på individerna. Innovativitet baserar sig på individernas kompetens och kreativitet 5 men har också samband med tydliga mål och en tydlig problemställning. Innovation förutsätter systematiskt arbete med problemet och tillräcklig information om fenomenet, kunderna, teknologierna, patenterna, tidigare lösningar och arbetssätt osv. Innovationer kräver också en arbetsfördelning och 3 T.ex. genom att följa FoU-satsningarnas omfattning och antalet patenter. 4 I Finland är FoU-satsningarna inom servicesektorn mycket låga i internationell jämförelse och uppgick år 2004 till endast ca 0,1 % av förädlingsvärdet inom branschen, medan motsvarande siffra inom den tillverkande industrin var nästan 3 % och var på internationell toppnivå. Källa: J.Kuusisto, R&D in Services Review and Case Studies, A Paper for the CREST R&D in Services Working Group, 2008, OECD-statistik). Det ska dock beaktas att det inte existerar allmänt godkända och i stor utsträckning tillämpade mått eller heltäckande definitioner för FoU-verksamheten inom servicesektorn. Därför är också den statistik som beskriver verksamheten bristfällig. Källa: J.Kuusisto, R&D in Services Review and Case Studies, A Paper for the CREST R&D in Services Working Group, 2008.) 5 Främjandet av kreativiteten i Finland behandlas bl.a. i kreativitetsstrategin (Undervisningsministeriets publikationer 2005:35 och 2006:43) samt utvecklingsstrategi för företagsamhet inom kreativa branscher (HIM:s publikationer 10/2007). 8

13 reservering av tillräcklig plats och tid för innovatörerna. Detta i sin tur är en stor utmaning för ledarskapet. Innovationer och företagsamhet är intimt sammankopplade. Ofta förenas just hos företagarna idéer, risktagningsförmåga och andra nödvändiga färdigheter med en klar uppfattning om kundernas behov. Innovationspolitiken ska vara företagarpolitik, vilket är en viktig aspekt också i reformeringen av de offentliga tjänsterna. Finlands företagaraktivitet har konstaterats vara svag och för att den ska utvecklas behövs åtgärder som beaktar också de nya generationernas förändrade attityder till företagsamhet. 6 En fruktbar miljö för innovationer är en sådan där individer med olika bakgrund arbetar med samma problem. Innovationsgemenskaperna kan vara sammansvetsade, dagligen sammanträdande team eller lösare nätverkande grupper. Innovationsgemenskapernas framgång baserar sig på delad kunskap och information samt förmåga att kombinera olika synvinklar och angreppssätt. Innovationerna uppstår allt oftare i gränssnitten mellan olika kompetensområden. Innovationsgemenskaperna och klustren är i allt högre grad internationella. Med utnyttjande av informations- och kommunikationsteknologi bildas globala kunskapsgemenskaper, vars medlemmar kan befinna sig var som helst i världen. Även företagen tyr sig i sin innovationsverksamhet alltmer till öppna gemenskaper. Internationella exempel visar att innovationsverksamheten koncentreras och söker sig till regioner och platser med tillräckliga förutsättningar för innovationsverksamhet. I stället för nationella innovationssystem fästs uppmärksamheten vid innovationernas ekosystem och innovationskluster, som är lokalt och regionalt förankrade men samtidigt nätverkar globalt. I dem förenas på ett fruktbart sätt behov och idéer samt de förmågor som behövs 6 Finländarna betraktar företagsamhet som mindre lockande än lönearbete jämfört med vilket annat lands medborgare som helst (Källa: Pajarinen ja Rouvinen, Yrittäjäksi ryhtyminen ja yrittäjyysasenteet Suomessa: Havaintoja kyselytutkimuksista, Kansantaloudellinen aikakauskirja 2/2005). Det råder dock skillnader mellan olika åldersgrupper beträffande företagsviljan. I Finland var företagsviljan i åldersgruppen år på samma nivå som i de övriga nordiska länderna. (Källa: GEM 2007 Global Report.) 9

14 för att förverkliga idéerna. Dynamiken i sådana ekosystem baserar sig på gemenskaper med en kultur av samarbete, delad kunskap och idéer samt risktagningsvilja. Finland måste finna ett sådant sätt att skapa globalt nätverkande ekosystem inom innovationsverksamheten som lämpar sig för våra förhållanden och utnyttjar våra styrkor. Enligt nationella jämförelser förekommer i Finland t.ex. exceptionellt täta kontakter mellan dem som producerar och dem som utnyttjar kunskapen. De innovativa företagen i Finland samarbetar överhuvudtaget exceptionellt ofta med andra parter. 7 Men det finns också tydliga svagheter i våra utgångspunkter. Vi saknar t.ex. sådana högklassiga tjänster för skapande av nya företag som behövs för en snabb kommersialisering av idéerna. I framgångsrika ekosystem agerar kapitalplacerare, som garanterar de startande företagen en snabb tillväxt med tillräckligt stora placeringar. Viktiga aktörer är också affärsänglarna, som ställer sina erfarenheter och nätverk till företagarens disposition. Finland släpar inom dessa områden efter i den internationella utvecklingen. 8 Systemiskhet framgångsfaktorernas inbördes beroende Den innovationspolitik som svarar på de globala utmaningarna ska vara övergripande och helhetsbetonad. Enskilda och separata politikåtgärder räcker inte till för att garantera att vi är föregångare i innovationsverksamheten och därmed säkerställer den nationella produktivitetstillväxten och konkurrenskraften. Nyckelbegreppet för en övergripande innovationspolitik är systemiskhet. Det hänvisar på ett helhetsbetonat sätt till sammankopplingen av olika fenomen och till ömsesidiga beroenden. Om en process eller funktion förändras krävs i allmänhet en motsvarande utveckling i övriga anknytande processer. T.ex. ett fullständigt utnyttjande av nya informationstekniska system är i allmänhet möjligt endast genom nya arbetssätt. En helhetsbetonad 7 Enligt bl.a. Community Innovation Survey (Fourth Community Innovation Survey 2007) samarbetar 26 % av de företag som bedriver innovationsverksamhet med offentliga forskningsinstitut. Skillnaderna i jämförelse med de övriga EU27-länderna är anmärkningsvärda. I inget annat undersökt land i Europa var andelen över 20 %. 8 8 Finlands kapitalplaceringsfinansiering är 0,1 % av BNP, medan den t.ex. i Sverige är 0,3 % av BNP och i Danmark 0,4 % av BNP (Källa: OECD Science, Technology and Industry Scoreboard 2007). 10

15 syn är nödvändig t.ex. för att lösa miljöproblem, effektivisera den offentliga servicen och bygga upp regionala innovationskluster. Ett mångsidigt utvecklingsarbete som syftar till förnyelser med vittgående verkningar ska utföras i hela landet - eller till och med globalt utifrån enhetliga standarder. Standarder som möjliggör ett omfattande utnyttjande av innovationer kan utvecklas antingen nedifrån upp via enskilda utvecklingsprojekt och en snabb spridning av dem (s.k. de factostandarder) eller på traditionellt sätt uppifrån ned. I bägge fallen behövs intensiv växelverkan mellan den nationella och den lokala nivån samt en tydlig arbetsfördelning. För att de facto-standarder ska fås till stånd krävs ofta även övernationell påverkan. Valideringen av de traditionella standarderna förutsätter i sin tur att de praktiska erfarenheterna av försöksprojekt beaktas i vidareutvecklingen av standarderna. I stället för dellösningar behövs en fullständig förnyelse av systemen och strukturell utveckling. Även av förvaltningen och innovationspolitiken förutsätts ett djupare samarbete. Innovationspolitiken är framför allt en politik som möjliggör innovationer. Den består av offentliga utvecklingsåtgärder som gäller förutsättningarna för innovationsverksamhet, incitament och en fungerande innovationsmiljö. För att en övergripande innovationspolitik ska lyckas, krävs det att alla politiksektorer förnyas, att sektorgränserna blir öppnare och att samarbetet intensifieras. Man måste också på ett fruktbart sätt kunna sammanjämka behovs- och arkitekturdefinitionerna på nationell nivå (top down) med den kundorienterade verksamhet som verkställaren av politiken bedriver (bottom up). Allt detta förutsätter strategiskt ledarskap inom den offentliga förvaltningen. 11

16 Verkställande av strategin Ansvaret för verkställandet av den nationella innovationsstrategin ligger hos alla genomförare av innovationspolitiken. Dessa bör i sin verksamhet ingående beakta strategins grundläggande val. Det är viktigt att värna om tidigare förvärvade styrkor samtidigt som nya styrkor utvecklas. De nationella valen styr framför allt verksamhetsreformerna och ändringarna i prioriteringarna. Nödvändiga förutsättningar för genomförandet av strategin och för att den ska lyckas är en högkvalitativ nationell kompetensbas samt en långsiktig allokering av de offentliga resurserna till forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet. Den nationella innovationsstrategin försöker inte beskriva alla åtgärder som behövs i vår innovationsmiljö. Den lyfter fram de tio åtgärdshelheter härledda ur strategins grundläggande val som är viktigast med tanke på Finlands framgång. Dessutom hänför sig till strategin ett separat åtgärdsprogram, som mer ingående presenterar de viktigaste åtgärdshelheterna med motivering. Resurser Genomförandet av den nationella innovationsstrategin förutsätter att den privata och den offentliga sektorn långsiktigt satsar på kompetensbasen och innovationsverksamheten. Den offentliga finansieringen som främjar en övergripande innovationsverksamhet ska utökas snabbare än den allmänna ekonomiska utvecklingen. Den offentliga finansieringen av företagens forsknings- och utvecklingsverksamhet är i Finland klart mindre än i OECD-länderna i genomsnitt. Flera undersökningar visar att finansieringen ökar företagens forsknings- och utvecklingsinvesteringar betydligt mer än den offentliga satsningen och får till stånd betydande yttre verkningar, t.ex. genom att fördjupa samarbetet och sprida ny kompetens. Finansieringssystem som enligt utvärderingar fungerar väl ska ytterligare stärkas, samtidigt som de offentliga satsningarna utvidgas till nya delområden inom innovationsverksamheten. Förstärkning av kompetensbasen Finlands framgång har baserat sig på högklassig undervisning, forskning och utveckling. Att kunskap, skicklighet och kompetens rör sig snabbare och friare än förut betyder inte 12

17 att kompetensbasen skulle förlora sin betydelse som framgångsfaktor för innovationsmiljön. För att ny kompetens snabbt ska kunna utnyttjas förutsätts allt oftare en partnersposition i de nätverk som skapar kunskap och kompetens. Tillträde till toppnätverken kräver som utbyteskapital en egen unik kompetens. Fripassagerare har inte tillträde och de som stannar utanför nätverken blir efter: de som köper kompetens kan alltid utnyttja ny kompetens senare än de som utvecklat den. Utomstående har inte heller möjligheter att identifiera kompetens- och utnyttjandepotentialen i de ärenden som är under beredning. En bred egen kompetens utgör grunden för förmågan att motta även sådan kunskap och kompetens som har uppkommit annanstans och att identifiera nya möjligheter. Betydelsen av en bred kompetensbas understryks av att innovationerna ofta uppstår som nya kombinationer av olika kompetenser och överskrider gränserna mellan vetenskapsgrenar och verksamhetsområden. För innovationsverksamheten värdefull kunskap och kompetens uppstår på många olika sätt av olika aktörer. Användbar kunskap och kompetens kan uppstå i forskarsamhällen, men den breda innovationsuppfattningen understryker t.ex. enskilda personers, företags, offentliga aktörers och användargruppers betydelse som kunskaps- och kompetensgeneratorer vid sidan av den akademiska forskningsvärlden. Även konsten och naturen är viktiga källor till upplevelser och nya idéer. 13

18 De tio viktigaste åtgärdshelheterna 1) Statsförvaltningens koncernstyrning reformeras till en föregångare i världen när det gäller systemiska reformer. Det ekonomiskpolitiska ministerutskottet utvidgas till ett ekonomi- och innovationspolitiskt ministerutskott som ska vara ett forum för den strategiska ledningen av statskoncernen. Regeringsprogrammet utvecklas till ett dokument på strategisk nivå som klarare än tidigare stöder systemreformer. Ett forsknings- och innovationsråd bildas för att stödja inriktningen, uppföljningen, utvärderingen och samordningen av vetenskaps-, teknologi- och innovationspolitiken. Rådet ersätter vetenskaps- och teknologirådet, som har mer begränsade uppgifter och en snävare sammansättning. En genomskinlig och i stor utsträckning interaktiv process för beredning och upprätthållande av de nationella prioriteringsvalen skapas. I processen utnyttjas prognostiseringsresultat. 2) I Finland bildas innehålls- och regionbaserade kompetenskoncentrationer med förmåga till förnyelse. Finansierings- och arbetssätt för att stärka centren av koncentrationerna av strategisk spetskompetens och deras verkningar utvecklas. Utifrån de nationella innehållsvalen och regionernas strategiska styrkor skapas regionala innovationskluster, vars verksamhetsbetingelser är av världsklass. Olika finansieringsprogram som är avsedda för innovationsklustren samordnas. Kompetenskoncentrationerna används som bas för de internationella marknadsförings- och märkeshanteringsåtgärderna i syfte att öka Finlands attraktivitet. 3) Finansierings- och servicesystemet som främjar tillväxtföretagande reformeras till en tydlig helhet som fungerar på ett företagar- och investerarorienterat sätt. En del av företagstjänsterna och företagskuvösverksamheten riktas till en utvald grupp av företag som eftersträvar en snabb tillväxt. Servicesystemet för tillväxtföretagen utvecklas så att de offentliga aktörernas roller och utbud bildar en tydlig helhet. Genom beskattningsåtgärder uppmuntras erfarna kapitalplacerare och affärsexperter att förbinda sig att utveckla företag som eftersträvar en snabb tillväxt och internationalisering. Genom nya modeller för samverkan mellan den offentliga och den privata sektorn försöker man få arbetspensionsbolagens och utländska investeringsbolags riskkapital att söka sig till startande finländska innovativa företag. 14

19 4) Nya konkurrens- och marknadsincitament skapas, som lockar företag och andra sammanslutningar i stor utsträckning till innovationsverksamhet. Lagstiftningen och omvärldsarkitekturen förnyas så att den möjliggör och uppmuntrar till innovationsverksamhet. Principerna och praxis för offentlig upphandling utvecklas i en riktning som ökar efterfrågan på innovativa lösningar. De existerande offentliga formerna för programverksamhet och finansiering utvecklas och riktas så att de ökar efterfrågan på innovativa lösningar. 5) De nationella expert- och finansieringstjänsterna uppdateras för den efterfråge- och användarorienterade innovationsverksamhetens behov. Systemet med experttjänster för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet och offentliga finansieringsincitament uppdateras så att det stämmer överens med det efterfråge- och användarorienterade angreppssättet. Nya verksamhetsformer och incitament skapas till stöd för den bredbasiga växelverkan som den genuint efterfråge- och användarorienterade innovationsverksamheten förutsätter. 6) En inlärningsmiljö som i stor utsträckning uppmuntrar till innovativitet utvecklas i Finland. Vårt utbildningssystem utvecklas så att det stärker den allmänna kunskapsnivån och stöder speciellt specialbegåvningarnas utveckling. Internationalitet, interaktiva färdigheter, företagsamhet, kreativitet och innovativitet införs i undervisningens kärna. I Finland skapas en utvecklingsmiljö för inlärning som är på toppnivå internationellt sett. Incitamenten för och möjligheterna till förutseende utbildning och kontinuerligt lärande i arbetslivet utökas. 7) Vårt forsknings- och högskolesystem utvecklas till en internationellt konkurrenskraftig utvecklingsmiljö för kompetenser och innovationer. Universitetens och forskningsinstitutens forskningskapacitet stärks med beaktande av prioriteringarna i den nationella innovationspolitiken. Den universitetsreform som är under beredning genomförs snabbt och forskningsinstitut och högskolor organiseras i betydligt större enheter som är moderna i fråga om ledning, förändringsförmåga, resurser och administration. Samarbetet mellan universitet och forskningsinstitut intensifieras. Universitetens styr- och finansieringssystem reformeras så att de stöder växelverkan mellan universiteten, näringslivet och det övriga samhället. 15

20 8) Personbeskattningen och andra faktorer som väsentligen försvagar Finlands attraktivitet korrigeras till en konkurrenskraftig nivå. Genom samarbete mellan offentliga och privata aktörer utreds och korrigeras sådana brister i verksamhetsbetingelserna som hindrar kunniga personer från att söka sig till och investera i vårt land. En aktiv invandringspolitik enligt bästa internationella praxis skapas i syfte att sätta fart på den kompetens- och arbetsbaserade invandringen. 9) Den finländska ledarutbildningen utvecklas till internationell toppnivå. Den finländska ledarutbildningen och de finländska företagens och offentliga samfundens ledarkompetens, i synnerhet förändringsledningen, utvecklas systematiskt och i vid omfattning mot bästa internationella nivå. 10) Strategierna hos genomförarna av innovationspolitiken anpassas till de grundläggande valen i den nationella innovationspolitiken. En internationell utvärdering av de nuvarande politikbeslutens, verksamhetsmodellernas, strukturernas och resursfördelningens förenlighet med innovationsstrategins centrala teman och mål genomförs. Aktörernas rollfördelning och strategier ändras så att de bildar en helhet som betjänar de grundläggande valen i den nationella innovationsstrategin. 16