SLU-bibliotekens rapportering angående ab-finansierade projekt 2000
|
|
- Julia Bergman
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Uppsala Till Ulla-Britt Nordin Siebolds KB/BIBSAM SLU-bibliotekens rapportering angående ab-finansierade projekt 2000 Sammanställd av Staffan Parnell på överbibliotekariens uppdrag tel ]
2 Uppsala Innehållsförteckning: Marknadsföring 1. Informationsverksamheten vid SLU-biblioteken 2000 Utveckling 1. NOVA-IG Elektroniskt referensbibliotek 2. Anzvarzbibliotek (AB-Z) " " " 3. EPSILON Elektronisk publicering 4.SVL/VäxtEko " " 5.Samråd/fortbildning inom elektronisk publicering " " 6. Interaktivt program i informationskunskap IT-stöd till bibliotekspedagogik 7. Trädgårdshistoria Kulturarvsprojekt 8. Skogshistoriska bilder " " Bilaga 1: E-brev från Jimmy Lyhagen till Jan Hagerlid Angående Hebbe-projektet
3 Informationsverksamheten vid SLU-biblioteken 2000 Rapport till BIBSAM Eva Hartman-Juhlin Fortbildning av vissa specifika externa grupper, uppbyggande av nätverk mellan dessa och SLU-biblioteken samt arbete med licensfrågan : 2 Databaslösningar och användaranpassade ingångar på webben :- 1 Fortbildning av vissa specifika externa grupper, uppbyggande av nätverk mellan dessa och SLU-biblioteken samt arbete med licensfrågan. Licenser - I september diskuterade SLU-biblioteken hur man kan lösa licensfrågan mot externa grupper med Teodora Oker-Blom, chef för Helsingfors universitets veterinärmedicinska bibliotek, som har erfarenheter av ett avtal med Finska veterinärförbundet om tillgång till databaser. - Under hösten har vi också haft kontakt med Anders Olsson på PrioInfo angånde externa gruppers möjlighet att skaffa licenser på vissa av SLU-bibliotekens licensierade databaser. - Vi har har diskuterat licensfrågan med Johan Beck Friis på Veterinärförbundet och förmedlat kontakterna med PrioInfo - Intresse finns på Sveriges naturbruksgymnasier att gemensamt skaffa licenser på vissa av de licensierade databaser som finns på SLU-bibliotekens sidor. PrioInfo har tagit fram en lista på tänkbara databaser till Naturbruksgymnasierna. Arbetet med att gemensamt enas om vilka databaser man ska skaffa licenser på inleddes i början på maj. Naturbruksgymnsasierna - Den 6 september träffade Eva H-J Maria Elinder, projektledare vid SLU Kontakt för Kunskapsnät naturbruk, för att diskutera hur SLU biblioteken och SLU Kontakt kan samarbeta i kontakterna med Sveriges naturbruksgymnasier. - Den 5-6 oktober medverkade Eva Hartman-Juhlin då rektorer och skolledare vid Sveriges naturbruksgymnasier hade en träff kring ledarskap, pedagogisk förnyelse och mariknadsföring på Ultuna. Evas punkt på programmet handlade om Bibliotekarier i nätverk: Mediateket. Se Bilaga 1 - Den 29 november initierade och arrangerade SLU-biblioteken en träff på Plönningegymnasiet tillsammans med SLU Kontakt för att diskutera hur ingången Mediateket på naturbruk.org kan göras så användbar som möjligt, hur vi går vidare med nätverket och intresset för licencer. Till detta möte hade PrioInfo tagit fram en lista på tänkbara databaser för Naturbrukgymnasierna. Gruppen som träffades i Plönninge jobbar nu tillsammans med Maria Elinder, SLU Kontakt, för att vidareutveckla "Mediateket" på naturbruk.org. Gtuppen diskuterade också hur vi kan stärka bibliotekariernas roll på Sveriges naturbruksgymnasier.
4 Andra skolsatsningar - SLU-biblioteken samarbetar med SLU Kontakt för att planera olika skolsatsningar - SLU-biblioteken medverkar i arrangemanget av en läromedelskonferens under våren 2001 i Uppsala. Målgruppen är läromedelsförfattare, lärarutbildare, bibliotekarier, intresserade lärare. Innehåll - tema: "Morgondagens läromedel" eller "Medel för framtidens lärande - Eventuellt kommer SLU-biblioteken att medverka med resurspersoner på Skolforum i oktober 2001 på Älvsjömässan 2 Databaslösningar och användaranpassade ingångar på webben SLU-bibliotekens webbgrupp har under året målmedvetet inriktat arbetet till att göra webbplatsen så användarvänlig som möjlig. Vi har frångått ramar för att istället strukturera innehållet i tabellformat. Detta eftersom en kombination av JAVA script, php och ramar gjorde att vissa versioner av läsare inte kunde använda SLU-bibliotekens webbsidor. Webbplatsen är numera även, så vitt vi vet, helt anpassad till Macanvändare. En funktion för utskrift har lagts till på samtliga sidor som håller sig inom grundstrukturen, vilket underlättar för användaren att skriva ut sidorna. En näst intill fullständig engelskspråkig version av vår webbplats har utarbetats för våra utländska användare. Delar av webbplatsen har utifrån användarnas önskemål strukturerats om. Navigeringen har setts över för att förenkla för användarna och klargöra strukturen bättre. En automatisk bildväxling, med delvis nya bilder, har gjort sidorna trevligare och mer levande. Kurspaketet Söka-Samla-Skriva har implementerats på webbplatsen. Ingången Informationssökning har bearbetats för att ge ett renare gränssnitt. En databaslösning har gjorts som används t.ex. för Ultunabibliotekets kurser, Databaser och referensbibliotek och SLU-bibliotekens personal. Detta underlättar uppdateringen av sidornas faktainnehåll, gör personalen mer delaktig i processen och spar tid. Vi har gjort licensierade webbresurser tillgängliga för SLU:are som tillfälligt befinner sig på annan ort i Sverige eller utomlands. Beställningsformuläret för lån och kopior har gjorts om och det är nu möjligt att lagra sin adress. Just nu testar vi olika förslag till ingångar för SLU:are respektive externa användare där vi endast presenterar det man faktiskt kan komma åt.
5 Bilaga 1 Jag ledare, pedagog och marknadsförare Träff för rektorer på Naturbruksgymnasier i på Ultuna den 5 6 oktober 2000 Eva Hartman-Juhlin Bibliotekarier i nätverk: Mediateket Mediateket För att få ett användbart Mediatek måste bibliotekarierna och biblioteken läggas in. Det är viktigt att bibliotekarierna finns med på Personalkontakt under Personalingång så att ett utbyte möjliggörs mellan bibliotekarierna och SLU-biblioteken. Just nu är det ytterst få e-post adresser inlagda i den gemensamma listan. Eftersom bibliotekarierna sitter ensamma i sin position behöver de diskutera och ställa frågor till varandra över nätet. De träffas ytterst sällan i några övergripande sammanhang. Just när det gäller biblioteken och deras olika praktiska och elektroniska lösningar tror jag att det finns många samordningsvinster för naturbruksgymnasierna om biblioteken finns med i ett elektroniskt nätverk. Träffar och kurser Naturbruksgymnasierna kan arrangera gemensamma träffar ställer vi från SLUbiblioteken gärna upp och vi kan även ha träffar på något av SLU-biblioteken. När det gäller regelrätta kurser tar ut en låg dagstaxa. SLU-bibliotekens resurser Många av SLU-bliotekets avgiftsfria resurser är fortfarande relativt okända bland såväl biblioteken som hos lärare och elever på naturbruksgymnasierna. LUKAS Söka Samla Skriva VäxtEko Lantdok NOVAGate Elektroniskt referensbibliotek Examensarbeten Under hösten kommer SLU:s examensarbeten i fulltext att, på försök, läggas ut på nätet. Databaslicenser Det har varit en hel del diskussioner huruvida andra grupper utanför SLU ska få tillgång till licensierade databaser. SLU-biblioteken använder sig bl.a. av PrioInfo som återförsäljare. Dessutom deltar SLU i nationella avtal (för universitet och högskolor) som BIBSAM administrerar. Frågan är om liknande konssortier även kommer att inbegripa gymnasieskolor. Dessa avtal är både krångliga och dyra, men vi hjälper gärna till med kontakter och råd vid slutande av eventuella avtal. SLU-bibliotekens webbplats Det går givetvis bra att länka till SLU-bibliotekens webbplats, men man får inte stycka upp tjänsterna på olika ingångar och sedan använda dessa på sin egen webbplats.
6 NOVA-IG 2000 NOVA Information Gateway är ett samarbetsprojekt mellan lantbruksbiblioteken i Norden. Målet är att skapa och underhålla en databasbaserad söktjänst över ett kvalitetskontrollerat urval av i första hand nordiska internetresurser. Tjänsten är baserad på programvaran ROADS [ NOVAGate [ som tjänsten kallas, är i drift sedan Mer information om projektet finns på projektets webbplats [ Projektgrupp (i Sverige): Jan Hagerlid (projektledare) SLU-biblioteken, Per Åkerlund (databasdrift och utveckling mm) SLU-biblioteken, Anna Källgren Ultunabiblioteket Aktiviteter i den svenska delen av NOVA-IG under 2000 Under året har flera åtgärder gjorts för att förbättra sökfunktionalitet och sökgränssnitt i tjänsten. Förändringarna avser såväl sökning som browsing. Det avancerade sökgränssnittet har efter en tids försöksverksamhet blivit standardgränssnitt i NOVAGate. Möjlighet att browsa på Agrovoc-termer har likaså implementerats. Utöver löpande drifts- och underhållsansvar har de stora insatsen under året varit två: 1) Uppgradering av systemet till ROADS version 2.3, slutförd i månadsskiftet januari/februari 2) Överförandet av tjänsten till en ny och kraftfullare teknisk plattform. Överföringen till ny server var slutförd Arrangerades möten i (den nordiska) projektgruppen och projektets styrgrupp här på Ultuna. Per Åkerlund arbetade under hösten fram ett underlag för Renardus-anpassning för projektets räkning. En förnyad marknadsföringsansats med framtagande av nytt marknadsföringsmaterial pågår f.n. med Eva Hartman-Juhlin, SLU-biblioteken som ansvarig. Bland övriga insatser kan nämnas att programmet CheckURL installerats och tagits i drift under året. Programmets kontroll av URL:er i systemet rapporteras automatiskt till projektgruppens interna e-postlista. En ändring i projektplanerna för 2000 innebär slopandet av Harvest. Anledningen till detta avsteg från projektplanen har tidigare berörts av överbibliotekarien i meddelande till BIBSAM. Kort kan det sammanfattas på följande sätt: Projektgruppens och styrgruppens möten om NOVAGate konstaterade att NOVAGate med stor sannolikhet kommer att flyttas från ROADS till DEf Toolkit. Harvest och Z39.50 ingår i detta programpaket. Om så ej blir fallet finns andra alternativ. Det innebär att det primära syftet med Harvest nämligen en internationalisering av NOVAGate ändå kommer att uppfyllas genom Renardus-anknytning i en nära framtid (se ansökan för 2001).
7 BIBSAM-medlen i projektet disponerades på följande sätt: Löner, konsultarvoden mm Resor, kurser mm Summa
8 SLU-bibliotekens BIBSAM-projekt: AB-Z Detta projekt ska ses som en fortsättning av BIBSAM-projektet LUKAS, LANTDOK och ELIN. Detta projekt resulterade primärt i en analys av problem och möjligheter beträffande ansvarsbibliotekskonstruktionen inom Lantbruk, skogsbruk, veterinärmedicin och miljövård. Ur rapporten kan man bl.a. utläsa förslag till två åtgärder vilka skulle förbättra respektive biblioteks service gentemot användarna samtidigt som den gemensamma profilen som ansvarsbibliotek stärks såväl internt (inom respektive organisation) som externt (mot användarna). I projekt AB-Z har åtgärderna genomförts som delprojekt. Projektgrupp: Eva Söderbaum (projektledare) Ultunabiblioteket, Gunnar Lindbom (samsökning via Z.39.50) Ultunabiblioteket Som ett delprojekt inom ansvarsbiblioteksprojektet AB-Z anordnades den 16 maj 2000 en workshop kring metadata/dublin Core på Ultunaområdet - förmiddagen i sal L i Undervisningshuset, eftermiddagen i Ultunabibliotekets datasal. Syftet med dagen var både att ge fördjupad kunskap om metadata och tillfälle till praktisk övning i "metataggning" enligt några olika Dublin Core-applikationer. Ett tjugotal personer deltog från SLU, Naturvårdsverket och Uppsala universitetsbibliotek. Program: Kaffe Inledning Sten Hedberg: Registrering av elektroniska resurser. hur, vad och var?: hur registrerar vi i morgon? Utrymme för ca 30 min. frågor och diskussion Lunch (bekostas av deltagarna själva) (med lämplig kaffepaus) Maria Sjö, Svenska miljönätet och Christina Törnqvist Westin, Ultunabiblioteket, håller i varsin presentation med övningspass där deltagarna själva får pröva på att använda Dublin Core. Plats även för övriga deltagares presentationer, exempel och frågeställningar. Sten Hedbergs föreläsning gav en både djup och bred presentation av metadata, särskilt Dublin Core-modellen, med utgångspunkt i projekten "Nya vägar för boken" och "New Book Economy". Eftermiddagens workshop-del gav prov på några pedagogiska grepp för att få producenterna att förstå vitsen med att katalogisera sina nätprodukter. Maria Sjö berättade om hur Svenska miljönätet lagt upp sitt arbete och Christina Törnqvist Westin presenterade Svesöks inmatningsformulär, varefter det delades ut alldeles äkta arbetsuppgifter till deltagarna. Dagen gav just den blandning av teori och praktik som var tänkt. Tyvärr var deltagandet lågt från producent- och förläggarhåll; konkurrensen om tillgängliga dagar är ju hård i maj månad. Vi som deltog, mestadels bibliotekarier, hade stor behållning av dagen tack vare utomordentliga föreläsar- och lärarinsatser genomfördes ett studiebesök vid Biologibiblioteket, Uppsala
9 universitetsbibliotek. Ytterligare studiebesök har varit planerade men ej genomförts p.g.a. olyckliga omständigheter. Kontakter med Naturvårdsverkets bibliotek har upprätthållits via telefon och personliga möten. Den förstudie som gjordes föregående år rörande behovet av, och möjligheten till, samsökning i ELIN och LUKAS har i år sin fortsättning i projektet AB-Z. Sedan början av november har vi jobbat parallellt med SNV för att åstadkomma en samsökningsfunktion av baserna LUKAS och ELIN. Vi har utbytt information om servrarnas konfigurering och via LUKAS Z39.50-gate kan man nu söka i ELIN och LUKAS samtidigt och få korrekt antal träffar. Sökmöjligheterna i dagsläget är fritext, författare, titel och publikationsår. Trunkering fungerar med *. Operatorn AND fungerar medan funktionaliteten för OR och NOT är dålig i dagsläget. Det återstår alltså att lösa. Med ytterligare anpassning av server/gate-konfigurationen är det också möjligt att utöka sökmöjligheterna till andra fält. Det största problemet i dagsläget är att vi ännu inte kan se posterna i LUKAS, varken i sökklienten eller i webb-opacen. Problemet tycks bero antingen på den teckenuppsättning som ELIN använder eller det format som posterna levereras i. Vi räknar med att problemet kommer att avhjälpas inom kort. BIBSAM-medlen i projektet har använts på följande sätt: Lön, konsultarvoden mm Kurs, konferens och resor Summa 70000
10 Rapport över arbetet i EPSILON-projektet under 2000 EPSILON är ett tvåårigt projekt med startår 2000 och slutår Inom projektet ska genomföras konkreta delprojekt inom elektronisk publicering, inriktade på materialtyperna avhandlingar respektive examensarbeten, syftande till ett komplett system för utgivning av SLU-publikationer. Vidare ska policyfrågor, redaktionella frågor liksom strategiska frågor omkring implikationerna för SLU av elektronisk publicerings studeras. Samråd med berörda parter inom SLU och sektorn ska genomföras. Projektgrupp: Staffan Parnell (projektledare) SLU-biblioteken, Per Åkerlund SLU-biblioteken, Jukka Tainio (databasutveckling mm) Ultunabiblioteket, Sven-Erik Berving Ultunabiblioteket, Håkan Adefjord Ultunabiblioteket Bakgrund EPSILON-projektet [ föregicks av en förstudie kallad PUB2000 [ I förstudiegruppen har diskussionerna utgått ifrån de punkter som ska belysas enligt direktiven [ Bland dessa kan nämnas: redaktionella frågor, juridiska frågor, bibliografiska frågor, ekonomiska frågor och arkivfrågor. Gruppen framhöll särskilt att ett tekniskt system för redaktionellt stöd måste skapas samtidigt som det existerande nätverket av stödfunktioner som i varierande grad finns på institutionsnivå också blir kvar i ett framtida system för elektronisk publicering. Avtal måste slutas mellan SLU och de studerande på grundutbildningar liksom mellan SLU och forskarstuderande angående elektronisk publicering av examensarbeten och avhandlingar. I PUB2000 konstaterades att ekonomin påverkas endast marginellt av en övergång till elektronisk publicering för ett universitet som SLU Huvuddelen av kostnaderna i publicering kommer alltid att ligga i forskningen, forskarutbildningen, kvalitetsgranskning etc. Det primära värdet i en övergång till elektronisk publicering ligger främst i ökad spridning och tillgänglighet till materialet inom universitetet, nationellt och internationellt. Dock måste påpekas att beträffande examensarbeten finns betydande ekonomiska vinster att göra för universitetet vid en övergång till ren elektronisk publicering. detta främst p.g.a. det stora antalet arbeten som produceras årligen. Beträffande arkivfrågan konstaterades att den inte berörs omedelbart vid en parallell publicering. Emellertid måste arkivfrågorna beaktas i systemutvecklingen. Projektet Projektarbetet i EPSILON [ har delats in i delprojekt efter de aktuella materialtyperna - avhandlingar respektive examensarbeten. En översiktlig presentation av projektet finns här [
11 En mer detaljerad avstämning efter första projektåret finns här [ respektive här [ Från BIBSAM har medel sökts för examensarbetsdelen. Under året har en testdatabas [ för examensarbeten med något hundratal arbeten skapats liksom en fungerande modell [ för elektronisk publicering inklusive inmatningsformulär, redigeringsmöjligheter etc. Modellen som den ser ut idag ska fungera på följande sätt: - Författaren skriver sitt arbete med formatmall implementerad i sitt ordbehandlingsprogram. - Han/hon skickar sitt elektroniska manuskript till biblioteket via ett webb-formulär i vilket han/hon också ska lägga in viss metadata. - Innan formuläret tillåter honom/henne att skicka in materialet är omvägen via ett upphovsrättsligt avtal obligatorisk. Ett avtalsgodkännande som påminner om det man går igenom vid installation av ny programvara. - När materialet kommer in till biblioteket kompletteras metadatan av en bibliotekarie, viktigast här är ämnesord enligt Agrovoc. - En länk skapas mellan den bibliografiska posten i LUKAS och fulltextdokumentet Den största svårigheten beträffande examensarbeten har varit att få till ett samarbete med någon utgivare av examensarbeten (institution/fakultet) för att testa systemet. Svårigheten består inte i ovilja från institutionernas sida. Från projektets sida upplever vi det snarare som dels en fråga om oklar ansvarsfördelning inom institutioner och fakulteter i denna fråga liksom en fråga om prioriteringar. Så länge det inte finns ett absolut krav på elektronisk publicering från universitetsledningens sida kommer många ansvariga att ge de extra arbetsinsatser som erfordras som överkurs. Ett annat oroande fenomen som iakttagits under året är att man vid vissa institutioner ser EPSILON-projektet som ett alibi för att rusta ned sin egen organsiation omkring examensarbeten. Sett ur projektets synvinkel är detta en fatal utveckling eftersom en av grundstenarna i projektplaneringen var att det skulle finnas ett lokalt författarstöd. Ett samarbete har dock inletts med veterinärmedicinska fakulteten. Förhoppningsvis kommer detta samarbete att kunna ge en realistisk test av systemet innan det tas i drift. En strategiskt mycket viktig faktor vid elektronisk publicering rör kvalitén hos författarens manuskript-fil. Erfarenheten har visat (vid SLU som på andra håll) att om författaren arbetat oskickligt med sitt ordbehandlingsverktyg är det ofta enklare att skanna in filen från papper. Även bristfällig kompetens beträffande bildhantering kan ge sådana resultat. Inom projektet har därför under året mycket möda lagts på att skapa förutsättningar för att författare av examensarbeten o.dyl. ska använda formatmallar. Två medarbetare i projektet har deltagit i en SLU-övergripande arbetsgrupp angående formatmallar. Nya formatmallar har tagits fram av en forskare med anknytning till projektet, undervisning om tillämpning av mallarna kommer att bedrivas inom ramen för bibliotekets kursutbud. Om allt går som vi tänkt oss kommer samma mallar att användas såväl för examensarbeten på grundutbildningsnivå som för doktorsavhandlingar. En stor fördel med detta system är att frågan om undervisning och support kan hanteras på ett mer rationellt sätt.
12 Det är först när formatmallar är en integrerad del av dokumentproduktionen vid SLU som vårt system kommer att vara fullständigt. Emellertid kan vi inte räkna med det på kort sikt eftersom de examensarbeten som är färdiga för publicering nu - och inom det närmaste året - knappast kommer att vara producerade under dessa förutsättningar. Fram till dess kommer sannolikt ett visst behov av redigering att föreligga innan publicering är möjlig. BIBSAM-finansieringen i projektet har använts på följande sätt: Lön, konsultarvoden mm Kurs, konferens och resor 5000 Summa 70000
13 Rapport över arbetet i VäxtEko-projektet under 2000 Projektet år 2001 är en fortsättning av projektet Litteratur om ekologisk odling på CD och i nät/på Internet (för vilket EU-medel erhållits under åren ). Arbetet innefattar en fortsatt utvidgning och ajour-hållning av innehållet. Arbetet med att överföra materialet till PDF- och XHTML/XML-format kommer att fortsätta under året med avsikt att förbättra layouten och länkmöjligheterna. Utveckling av tjänsten Print on Demand har påbörjats och kommer att drivas vidare i samarbete med Repro-enheten vid SLU. Arbetet med att göra VäxtEko till den databas där alla slutrapporter från Stiftelsen LantbruksForsknings växtinriktade FoU-medel skall redovisas har inletts. Projektgrupp: Magnus Gröntoft (projektledare) Jordbruksverket, Jan Hagerlid (projektledare) SLU-biblioteken, Ulla Ekström Alnarpsbiblioteket, Jukka Tainio (databasdrift och -utveckling mm) Ultunabiblioteket, Staffan Parnell SLU-biblioteken, Per Åkerlund SLU-biblioteken Arbetet med att överföra materialet om ekologisk odling till elektronisk form består av följande delar: - Litteratururval ca sidor. Urvalet innefattar både nyutgiven och äldre litteratur från tidigare deltagare samt nytillkomna utgivare. Detta görs tillsammans med en etablerad referensgrupp samt med ansvariga för Jordbruksverkets och Stiftelsen LantbruksForsknings FoU. - Insamling och administration av utplockad litteratur. Överföring till elektronisk form. Anpassning av nyskrivet material. Inläggning på WWW, samt förvaring av det överförda materialet. - Drift och utveckling av databasen. Projektet presenteras översiktligt här [ Statistik över VäxtEko [ basens användning presenteras här [ Huvudinriktning vad beträffar den BIBSAM-finansierade delen av VäxtEko/SLL-projektet har varit försök med XML och utveckling av Print-on-Demand funktioner i basen. En fullständig konvertering till XHTML (En variant av XML som följer DTDn för HTML 4.0) av de drygt fulltext-dokumenten i basen har genomförts (14/12) efter ett antal försök. Tillika har arbetet med en särskild DTD för VäxtEko fortsatt. Emellertid tyder mycket f.n. på att en övergång till dokumentproduktion direkt i XML enligt en egenutvecklad DTD inom VäxtEko-systemet inte kommer att ske på kort sikt. Orsakerna till detta är flera. Bland de viktigaste kan nämnas: - Många utgivare. VäxtEko består av dokument skapade inom ca 300 organisationer (varav ca 100 är regelbundet representerade) och (naturligtvis) av ännu fler enskilda författare. Det kommer bl.a. av dessa skäl att vara mycket svårt att implementera en enhetlig dokumentstandard. En annan faktor är att VäxtEko är en ämnesinriktad tjänst som bygger på urval av relevanta dokument ur serier, tidskrifter mm. - Framväxande standarder. XML är en standard idag och den bygger på en sedan länge vedertagen ISO standard - SGML (ISO 8879). Emellertid omges XML av andra standarder (oftast baserade på XML) som ännu är under utveckling - Bristfälliga författarverktyg. F.n. är det enbart Word Perfect 9.0 av de stora ordbehandlingsprogrammen/författarverktygen som stöder implementeringen av en specifik DTD (även om valmöjligheterna är begränsade)
14 - Många dokumenttyper. Idag ingår allt ifrån doktorsavhandlingar till faktablad. Det innebär svårigheter beträffande möjligheten att implementera en DTD för allt material Material har erhållits från Stiftelsen LantbruksForskning som ett led i att använda VäxtEko som officiell publiceringskanal för alla slutrapporter inom deras FoU-verksamhet. Då det är möjligt, placeras enskilda slutrapporter i VäxtEko då de är klara, dels som snabböverförda HTML-dokument, dels i PDF-format för att återge layouten i originalform. Även med Jordbruksverket har diskussioner förts om att publicera rapporter från av verket finansierad FoU i VäxtEko. I referensgruppen har framförts önskemål om att ta med viss opublicerad dokumentation av föreläsningar och kurser i VäxtEko. Det har diskuterats att krav bör utformas för att säkerställa en god kvalitet på denna litteratur. Vidare behöver rutiner tas fram för urval av litteraturen i fråga. Sedan årsskiftet 1999/2000 ligger dokumenten i VäxtEko i databasmiljön Oracle. SLUbibliotekens katalog LUKAS flyttades under hösten 2000 över till en nyare version av programvaran Aleph. Dessa båda faktorer möjliggör på sikt samsökningar mellan VäxtEko och LUKAS, vilket skulle återställa en funktion som fanna med i den första versionen av VäxtEko (dåvarande Svenskt växtskyddslexikon), som gavs ut på CD. BIBSAM-medlen har i projektet använts på följande sätt: Lön, konsultarvoden mm Kurs, konferens och resor 5000 Summa 70000
15 Rapport över arbetet i FORT-SAM projektet under 2000 Projektet syftar till gemensam kompetensutveckling angående elektronisk publicering inom ansvarsbiblioteket och sektorn. Därmed hoppas vi även fördjupa ansvarsbiblioteksrollen inom sektorn liksom att fylla samrådsformen inom vårt ansvarsområde med konkret innehåll. Erfarenheterna under året har varit positiva. En slutsats är dock att projektansatsen för framtiden bör samordnas med den identitetsskapande ansats som under året drivits i projektet Anzvarzbibliotek. Projektgrupp: Staffan Parnell (projektledare) SLU-biblioteken, Per Åkerlund SLU-biblioteken Bakgrunden till detta projekt är att ansvarsbiblioteket har en viktig roll beträffande elektronisk publicering såväl inom SLU som Naturvårdsverket samt inom miljö- och naturresurssektorn i Sverige. Genom våra kontakter inom sektorn (främst i samband med samrådsmötet 1999 [ hade omfattande behov av kompetensuppbyggnad, fortoch vidareutbildning identifierats. Tidigare erfarenheter av samrådsformen var också nedslående. Vi upplevde bl.a. att vi då attraherat marginaliserade medarbetare i de myndigheter och organisationer som utgör sektorn. Våra försök att använda samrådsmötet som ett forum för utbyte av idéer om ansvarsbiblioteksrollen förfelades därmed. Målgruppen för projektet var i första hand: Medarbetare med ansvar för praktiska projekt inom området elektronisk publicering (akademisk publicering, myndighetsinformation etc.) inom SLU, Naturvårdsverket och sektorn. Bland målen för projektet kan nämnas: - Att höja kompetensen hos medarbetare inom SLUB, Naturvårdsverkets bibliotek, Naturvårdsverket, SLU och inom sektorn beträffande elektronisk publicering av akademisk litteratur (rapportlitteratur, avhandlingar, examensarbeten etc) samt myndighetsinformation mm. - Att fördjupa ansvarsbiblioteksrollen inom sektorn - Att fylla samrådsformen med konkret innehåll För att uppnå de uppsatta målen har SLUB: - Organiserat kurser o. seminarier - Dokumenterat dessa kurser - Dokumenterat deltagandet i externa konferenser o. dyl. - Skapat elektroniska diskussionsfora - Informerat om utbudet av externa kurser och konferenser - Organiserat studiebesök Kurser och seminarier i egen regi under året är: - Elektronisk publicering inom miljö- och naturresursområdena i Sverige (Samråd om Elektronisk Publicering II) Stockholm [ - Kursen/seminariet: XML - en ny dokumentstandard på webben (och inom SLU) [ Uppsala Seminarium/workshop om praktisk användning av XML vid elektronisk publicering (program se nedan) Uppsala
16 Ovanstående kurser etc. är dokumenterade på ovan länkade webbplatser, med undantag av Seminarium/workshop om praktisk användning av XML vid elektronisk publicering vilket i skrivande stund ännu inte genomförts. Programmet för detta seminarium ser ut på följande sätt: Staffan Parnell, SLU-biblioteken: Inledning XML i praktiken - några forskares erfarenheter av WordPerfect 9 för vetenskapliga texter i XML-format Linus Walleij: Yelah - artiklar i olika format från en XML-källa Per Åkerlund, SLU-biblioteken: Ett integrerat publiceringssystem baserat på XML Vi bjuder på lunch Ville Varjonen, Uleåborgs universitet: Role of SGML/XML in the management of electronic publications Ville Varjonen, Uleåborgs universitet: Using SGML/XML in document production Några XML-projekt vid SLU 15.0 Avslutning Gränsen för deltagande fick sättas till 28 personer (p.g.a. lokalen) Utöver SLU är Uppsala universitet, Lunds universitet, Karolinska institutet och Universitetet i Uleåborg representerade på seminariet. Seminarie- och kursformatet har enligt min bedömning fungerat bra som ett sätt att förmedla och fördjupa kunskaper inom elektronisk publicering inom sektorn så länge vi håller det hela på en introduktionsnivå. Jämfört med tidigare ansatser till allmänna samrådsmöten röner dessa kurser och seminarier ett betydligt större intresse från myndigheter och organisationer inom sektorn (vilket framgår av deltagarlistorna i den ovan länkade dokumentationen). Emellertid kan vi märka att sektorn i stor utsträckning faller ifrån när vi fördjupar ansatsen som i det nu aktuella seminariet: Praktisk användning av XML vid elektronisk publicering. Å andra sidan får vi då ett betydligt större intresse från våra kollegor bland ansvarsbiblioteken. Deltagande från SLU-bibliotekens sida i externa konferenser och seminarier har dokumenterats: Third International Symposium on Electronic Theses and Dissertations: Applying New Media to Scholarship March 16-18, 2000 University of South Florida, St. Petersburg, Florida [ DTDs and the usage of new XML-technologies for electronic theses and dissertations [ Information om ovanstående o.a. evenemang har bl.a. spridits via de elektroniska diskussionsfora som skapats nämligen: ep-sam [ [ och XMLSLU [ listorna. Studiebesök har organiserats och genomförts vid: SLU-repro ( ), ( ) och ( ) Uppsala universitetsbiblioteks elektroniska publiceringscentrum ( ) I stort har erfarenheterna av projektarbetet varit positiva. Vi har i samband med dessa kurser och seminarier tydligt sett att ansvarsbiblioteket har en roll. SLU-bibliotekens egen satsning
17 på elektronisk publicering, liksom många organisationers och myndigheters intresse för området gör det naturligt att detta område även under överskådlig framtid utgör det ämnesmässiga navet för fortbildningssatsningarna. Emellertid bör även andra sakområden kunna bli föremål för kurser, studiebesök etc. Under året har det blivit uppenbart att projektet Anzvarzbibliotek ligger mycket nära FORT- SAM-projektet. Så har t.ex. en kurs i metadata genomförts inom det projektet under året. En integrering av de båda ansatserna känns naturlig för framtiden. BIBSAM-medel i projektet har använts till följande: Lön, lärararvoden mm Resor, kurser mm Summa 70000
18 Interaktivt program i informationsteknik- Rapport för 2000 Abstracts: Projektet innebär att under år 2000 införa rutiner som förenklar arbetet med uppdateringar och aktuell information genom en övergång till en databaslösning. En utvärdering av hela projektet bör ske under hösten år Databaslösning En databaslösning är utvecklad och har tagits i bruk för att förenkla arbetet med uppdateringar och aktuell information. Utvärdering En enkät har skickats ut till samtliga e-postadresser inom SLU under november och början av december. Svaren håller just på att sammanställas och en rapport kommer att vara klar i slutet av december detta år. Projektledare: Monica Danielsson Bakgrund: SLUB har under åren 1998 och 1999 utarbetat ett självinstruerande kurspaket i informationshantering på nätet. För att underlätta arbetet med att uppdatera och att hålla kursinformationen aktuell vill SLUB prova nya rutiner. Kursen har funnits tillgänglig på nätet under större delen av Hela projektet behöver utvärderas under hösten Teknik: att under år 2000 införa rutiner som förenklar arbetet med att uppdatera och med att hålla informationen aktuell i kurspaketet genom en övergång till en databaslösning. På grund av sin enkelhet kan många medarbetare engageras. Enkäter skickas ut till målgrupperna under hösten Diskussion: Det är oerhört viktigt att just kursmaterial är aktuellt. Uppdatering och tillförsel av ny information på webbsidor har en tendens att bli eftersatt i det dagliga biblioteksarbetet då det tar mycket tid. Arbetet med webbsidor har dessutom stannat inom en liten grupp medarbetare. Många fler medarbetare kan genom en övergång till databaslösning engageras i arbetet med kursen i informationsteknik. Ekonomisk redovisning Löner Summa kr kr Umeå den 18 november 1999 Monica Danielsson
19 Rapport angående trädgårdsprojektet Syftet med projektet är att insamla och systematisera de äldre och mycket svåröverskådliga litteraturuppgifterna om våra parkers, kyrkogårdars, koloniområdens och större trädgårdars tillkomsthistoria. Detta skulle ske dels genom inskanning av innehållsförteckningar och artiklar i full-text från äldre svenska (nordiska) trädgårdstidskrifter (från c:a 1870-). Materialet ska lagras i en databas i XML-format (och pdf-format) och presenteras via ett webbgränssnitt. Under året har ett pilotprojekt genomförts i syfte att testa metoder och att utveckla en databas. Det stora inskanningsarbetet inleds under Projektgrupp: Lennart Hultin (projektledare) Alnarpsbiblioteket, Ulla Ekström Alnarpsbiblioteket, Fabián Rodriguez (databasutveckling) Ultunabiblioteket Under år 2000 fotograferades en volym av Svenska trädgårdsföreningens tidskrift, av årgång 1889, med digitalkamera. Bilderna, med upplösningen 300 dpi, lagrades i tif-format i såväl gråskala som svartvitt. Volymen innehåller sammanlagt 192 sidor, dessutom finns två färgplanscher med som bilaga. Färgplanscherna fotograferades i RGB-färg och lagrades även de i tif-format. Tolv pdf-filer framställdes, var och en innehållande ett häfte (16 sidor) av tidskriften med alla artiklar och annonser. Till detta användes de svartvita bilderna, vilka monterades i ett Pagemakerdokument, som därefter bearbetades med Acrobat Distiller. Storleken på pdf-filerna blev 1-1,2 MB. Genom detta förfaringssätt erhölls en god kvalitet på texten, både på skärmen och vid utskrift, och sidformatet kunde efterlikna originalets. Samtliga bilder med artikeltext OCR-tolkades. För detta arbete användes gråskalebilderna, som vid försök visade sig ge ett bättre resultat än om svartvita bilder användes. XML valdes som lagringsformat eftersom det bedöms ge en säker och varaktig lagring. En XML-DTD framställdes och samtliga artiklar i de två första häftena taggades enligt DTDn. Möjlighet finns att lägga till ytterligare taggar, om man vill möjliggöra framtagning av index, t.ex. över växtsortnamn, som kan bläddras igenom inför en sökning. Behovet av sådana index behöver diskuteras i en referensgrupp, eftersom alla krav på utförligare taggning kostar att genomföra. Filer i XML-format kräver de senase versionerna av webbläsare samt en stilmall för att kunna visas. En enkel stilmall av typen CSS gjordes. Önskvärt vore att kunna göra en stilmall av typen XSLT, som transformerar XML-filen till HTML och därmed möjliggör för användare med äldre versioner av webbläsare att läsa filerna. En sådan stilmall är mer krävande att göra och har inte kunnat tas fram inom projektets ram. För visning av filerna på WWW konstruerades en databas [ För att göra en testsökning mata t.ex. in "188*" i årtals fältet. Använd "view source" kommandot i t.ex. Internet Explorer 5.0 (en modern webbläsarversion behövs för att kunna se dokumenten) för att se XML-koden.
20 BIBSAM-medel har använts på följande sätt i projektet: Lön, konsultarvoden mm Kurs, konferens, resor 5000 Summa 65000
Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)
Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds
Läs merSlutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av,
2011-05-13/PB Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, och sökning i, inskannade dokument Projektorganisation Projektarbetet har bedrivits med lokala arbetsgrupper i både Uppsala och i Umeå.
Läs merSLU-bibliotekens rapportering angående ab-finansierade projekt 2001
Uppsala 2001-11-22 Till Birgitta Winlöf KB/BIBSAM SLU-bibliotekens rapportering angående ab-finansierade projekt 2001 Sammanställd av Staffan Parnell på överbibliotekariens uppdrag [staffan.parnell@bibul.slu.se,
Läs merSLU-bibliotekens rapportering angående ab-finansierade projekt 2002
Uppsala 2002-12-12 Till Ulla-Britt Nordin Siebolds KB/BIBSAM SLU-bibliotekens rapportering angående ab-finansierade projekt 2002 Sammanställd av Staffan Parnell på överbibliotekariens uppdrag [staffan.parnell@bibul.slu.se,
Läs merStefan Andersson SVEP. Övergripande mål - SVEP. Harmonisering av metadatabeskrivningar för elektroniskt publicerade dokument
Stefan Andersson Uppsala universitetsbibliotek, Enheten för digital publicering http://publications.uu.se SVEP Svenska högskolans elektroniska publicering Projektet syftar till att främja en mer samordnad
Läs merEtt svenskt digitalt tidskriftsarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna
Ett svenskt digitalt sarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna Wilhelm Widmark Stockholms universitetsbibliotek December 2003 Internationellt har det skapats ett antal digitala sarkiv där
Läs merSammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08.
Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08. Inledning BLR (Bibliotek & läranderesurser) vid Högskolan
Läs merVälkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!
Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien
Läs merSök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap
Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen
Läs merOffertförfrågan för ny webbplats svenskscenkonst.se samt socialt forum
Offertförfrågan för ny webbplats svenskscenkonst.se samt socialt forum Inledning Vi ska utveckla en ny webbplats på www.svenskscenkonst.se. Vårt mål är att ha en ny webbplats färdig att användas fullt
Läs merProjektplan för projektet Framtid i Access (FIA)
Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-
Läs merSlutrapport Vertikala Sökmotorer Uppdrag från.se:s Internetfond Våren 2008
Slutrapport Vertikala Sökmotorer Uppdrag från.se:s Internetfond Våren 2008 Anders Ardö Elektro- och informationsteknik Lunds Universitet Box 118, 221 00 Lund June 18, 2009 1 Inledning Digitala bibliotek
Läs merDigital Conversion Manager
Digital Conversion Manager Kurser Kursen har 8 huvudmoment/delkurs(er) YH-poäng: Webbteknik & Interaktionsdesign 30 Kursen lär den studerande hur teknikerna bakom webben fungerar i övergripande drag. Den
Läs merSammanställning av enkäten
Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkät, Cecilia Gärdén Enkäten delades ut vid Göta avstamp-dagen, 2015-02-10. Enkäten är sammanställd fråga för fråga, utifrån tre kategorier: 1) bibliotekarier/assistenter,
Läs merVälkommen till informationssökning via webben. Tips om sökningar inför uppsatsskrivandet med klickbara länkar.
Välkommen till informationssökning via webben. Tips om sökningar inför uppsatsskrivandet med klickbara länkar. 1 Bibliotekets uppdrag i samarbete med utbildningen framgår i kursplanerna. 2 Se innehållet
Läs merRiktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14.
Fakulteten för skogsvetenskap Forskarutbildningen Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Innehåll 1. Allmänt 2. Utlysning och antagning
Läs merSlutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor
Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Bidragsmottagare Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Diarienr: LS 1210-1347 Projektredovisning
Läs merEtapprapport kulturella hjärnan, hösten 2013 - hösten 2014. Anslag har erhållits från SLL för att i ett treårigt projekt skapa en webbportal, som ska förmedla kunskap från forskningsfronten i det tvärvetenskaplig
Läs merLärarhögskolan i Stockholm Högskoleförvaltningen Högskoleledningens kansli Magnus Mörck/Katharina Soffronow 08-737 95 76 Katharina.Soffronow@lhs.
Lärarhögskolan i Stockholm Högskoleförvaltningen Högskoleledningens kansli Magnus Mörck/Katharina Soffronow 08-737 95 76 Katharina.Soffronow@lhs.se Ärendetyp Datum 2007-01-04 1(6) Elementär Websurveyandvänding
Läs merAjtte & sametinget: Det är en fördel att enkelt kunna hämta in poster från andra bibliotek.
Sammanställning av enkätsvaren angående förslag om ändrad praxis för katalogisering av flerbandsverk för biblioteken inom LIBRIS samkatalog februari 2008 1. Vad anser ni om förslaget? Är det bra att stå
Läs merE-PLIKT E-PLIKT FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET
E-PLIKT FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET PRESENTATION FÖR KONTAKTPERSONER DISPOSITION Nätverk och kontaktpersoner Historik och bakgrund Rekvisit för e-pliktigt material Gruppdiskussion Hur gör man med e-plikt
Läs merGreda en databas över genusforskare. Berith Backlund. Paper presenterat vid konferensen oktober 2009 i Borås
Greda en databas över genusforskare Berith Backlund Paper presenterat vid konferensen 14-15 oktober 2009 i Borås Greda en databas över genusforskare http://www.ub.gu.se/kvinn/greda I mitt paper kommer
Läs mer<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet
DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att
Läs merProjektplan. Digitalisering av Kattresan
Projektplan Digitalisering av Kattresan Innehållsförteckning BAKGRUND 3 SYFTE 3 MÅLSÄTTNINGAR 3 Målgruppsdefinition 3 GENOMFÖRANDE 4 Material 4 Aktiviteter 4 PROJEKTORGANISATION 5 Kommunikation 5 PRELIMINÄR
Läs merDetta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi.
Sökplan TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi. Anvisningar Sökplanen påbörjas
Läs merFramtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16
Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU
Läs merKunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa
Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än
Läs merllllll www.shutterstock.com 95507863 Upphovsrätt i praktiken Inga-Lill Nilsson Karlstads Universitetsbibliotek
llllll www.shutterstock.com 95507863 Upphovsrätt i praktiken Inga-Lill Nilsson Karlstads Universitetsbibliotek Upphovsrätt i praktiken en biblioteksfråga http://mediaeducationlab.com/copyright Lagen om
Läs merAnsvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team
Tex i kursiv: Förslag Generellt ansvar för funktionerna planering, genomförande och uppföljning av aktiviteter i funktionen löpande arbetet bedrivs effektivt med hög kvalitet rutiner och logistik kvalitetsarbete
Läs merversion 2.5 CONTENTO SVENSKA AB Introduktion till Kursbyggarverktyg
version 2.5 CONTENTO SVENSKA AB Introduktion till Kursbyggarverktyg Introduktion till kursbyggarverktyg Contento Svenska AB Hornsgatan 103 117 28 Stocholm Table of Contents KAPITEL 1 Introduktion 2 Begrepp
Läs merSlutrapport. Utbildningsforskning och reformpolitik under 50 år speglad i Torsten Huséns arbetsbibliotek
Slutrapport Utbildningsforskning och reformpolitik under 50 år speglad i Torsten Huséns arbetsbibliotek Tommy Johansson, Vivika Sjöstedt, Berit Svensson 2016 Innehåll Bakgrund 3 Katalogiseringen av Husénsamlingen
Läs merProjektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12
12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5
Läs merEQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport
Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.
Läs merOpen Access till Nobelpristagares nyckelpublikationer
Open Access till Nobelpristagares nyckelpublikationer - ett pilotprojekt Söka projektbidrag - till vad då? Från idé till projektverklighet! Stockholm, Kungliga biblioteket, 16 juni 2010 Jörgen Eriksson
Läs merStockholms universitetsbibliotek. Snabbt, innovativt och relevant
Stockholms universitetsbibliotek Snabbt, innovativt och relevant Vad kan framtidens universitetsbibliotek bli? Ett totalt digitalt bibliotek som universitetet upphandlar en agent att sköta, där Google
Läs merHej! Mer information, pappersenkät, support och definitioner når du via http://biblioteksstatistik.kb.se/?page_id=27
Hej! Välkommen till Sveriges officiella forskningsbiblioteksstatistik avseende 2012. Tack för att du lämnar uppgifter om ert bibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Vi önskar få svar
Läs merRegistrera och publicera i DiVA. 1. Sök i DiVA http://mdh.diva-portal.org/ för att kontrollera om publikationen redan är registrerad.
Registrera och publicera i DiVA en lathund för manuell registrering (Uppdaterad 2013-06-14) Importera istället för att registrera manuellt Importera referenser från en databas eller tidskriftswebbplats
Läs merVem ska parallellpublicera? Jenny Ericsson & Urban Ericsson, SLU-biblioteket
Vem ska parallellpublicera? Jenny Ericsson & Urban Ericsson, SLU-biblioteket Bakgrund och syfte Parallellpublicering av artiklar i Epsilons öppna arkiv. Ett utvärderingsprojekt kring parallellpubliceringen
Läs merVerksamhetsplan Stockholms universitetsbibliotek
Inledning År 2015 blir året då ombyggnationen av biblioteket är färdig och studenter, forskare och bibliotekets medarbetare kan ta de nya lokalerna i besittning. Just nu pågår ett arbete på Avdelningen
Läs merInformation om nätverksaktiviteter
Information om nätverksaktiviteter Genom nätverksaktiviteterna sprider Landsbygdsnätverket information om landsbygdsprogrammet. Nätverksaktiviteterna syftar även till att underlätta metodutbyte och erfarenhetsutbyte
Läs merLinnaeus University Press Verksamhetsbeskrivning
Linnaeus University Press Verksamhetsbeskrivning Sektion Forskningsstöd Universitetsbiblioteket 27 februari 2019 Mål Målet för Linnaeus University Press är en professionell publiceringsverksamhet som ger
Läs merLinnaeus University Press Verksamhetsbeskrivning
Linnaeus University Press Verksamhetsbeskrivning Sektion Publicering Universitetsbiblioteket 25 augusti 2017 Mål Målet för Linnaeus University Press är en professionell publiceringsverksamhet som ger ut,
Läs merÅtkomst Du kommer till ditt system via en webblänk som erhålles från oss. Via denna länk ges tillgång till sökning i bibliotekets katalog.
Handledning för BIBBLAN bibliotekssystem BIBBLAN är ett svensktutvecklat biblioteksprogram helt webbaserat, som innebär att man endast behöver en uppkopplad dator mot nätet. Man slipper dessutom tänka
Läs merAXIELL ARENA Det digitala biblioteket
AXIELL ARENA Det digitala biblioteket Axiell Arena Med Axiell Arena möter vi framtidens digitala utmaningar Johan Brinck, koordinator för biblioteken i Skåne Nordväst. Idag är webben den moderna människans
Läs merAtt göra examensarbete
Att göra examensarbete För att ta ut en masterexamen måste du ha genomfört ett examensarbete. Under examensarbetet förväntas du bland annat visa fördjupade teoretiska kunskaper inom någon del av det biologiska
Läs merNationell databrunn - möjligheter och behov
Förstudie Enheten för LIBRISsystemen och databaslicenser 2010-02-08 Marja Haapalainen Christer Larsson Henrik Lindström Anders Söderbäck Nationell databrunn - möjligheter och behov Underhandsrapport Syfte
Läs merEntergate grundades i USA 1998 av Cyrus Daneshmir, och är sedan 2001 etablerat i Sverige.
Entergate AB Om Entergate Entergate grundades i USA 1998 av Cyrus Daneshmir, och är sedan 2001 etablerat i Sverige. Entergate utvecklar webbaserade program, som enkät- och analysverktyg, kunskapsoch inlärningstest
Läs merAkademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning
1 STOCKHOLMS UNIVERSITET 1999-01-26 Enheten för pedagogisk utveckling Hans Strand Ledamöterna i Pedagogiska rådet Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning Sedan ht 1996 har jag
Läs merInstruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3
Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3 Innehåll 1. Referensbiblioteket i VISS... 2 2. Att söka efter referenser i referensbiblioteket... 2 3. Inmatning av nya referenser... 3
Läs merFramtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16
Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU
Läs merDP1 och DP2. Stefan Andersson, Eva Müller Enheten för digital publicering, Uppsala universitetsbibliotek. http://publications.uu.
DP1 och DP2 Stefan Andersson, Eva Müller Enheten för digital publicering, Uppsala universitetsbibliotek http://publications.uu.se/ DP1 och DP2 De olika delprojekten: DP1: Interoperabilitet. Harmonisering
Läs merLUP = Mer pengar till forskning?
LUP = Mer pengar till forskning? LUP är som livet... Tomt och innehållslöst,... om man inte fyller det med något! Vad finns i LUP? Hänvisningar och fulltexter till: Tidskriftsartiklar Konferensbidrag»
Läs merFörenklad förstudie och samarbetsförslag
Tjänsteskrivelse -02-21 KFN 2013.0096 Handläggare: Annelie Henriksson Förenklad förstudie och samarbetsförslag Sammanfattning Arbetet med införande av e-arkiv i Karlskoga kommun har påbörjats under hösten
Läs merEntergate grundades i USA 1998 av Cyrus Daneshmir, och är sedan 2001 etablerat i Sverige.
Entergate AB Om Entergate Entergate grundades i USA 1998 av Cyrus Daneshmir, och är sedan 2001 etablerat i Sverige. Entergate utvecklar webbaserade program, som enkät- och analysverktyg, kunskapsoch inlärningstest
Läs merAnvändarhandledning DORUM
Demografiska databasen Sid 1 (19) Användarhandledning DORUM Datum: 2012-09-19 Version: 1.0 Projektledare: Carin Hedlund, Mattias Sandström Innehållsförteckning Åtkomst 3 Ej inloggad 3 Inloggning 7 Dorums
Läs merRegistrera/publicera i DiVA
Registrera/publicera i DiVA Du kan importera referenser från många olika databaser (t ex Web of Science, PubMed, Libris, EndNote) till DiVA istället för att registrera uppgifterna manuellt. För instruktioner
Läs merFörutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26
Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 1 (5) Förutsättningar för gallring efter skanning För att myndighet ska få gallra pappershandlingar efter skanning fordras det myndighetsspecifika
Läs merRegistrera och publicera i DiVA
Registrera och publicera i DiVA en lathund för manuell registrering Importera referenser istället för att registrera manuellt Istället för att registrera uppgifter manuellt kan du importera referenser
Läs merInstruktion för användning av
Innehåll 1. Nyheter i biblioteket... 2 2. Inmatning av nya referenser... 2 2.1. Innan du börjar... 2 2.2. Inmatning av nya referenser... 4 2.2.1 Import av flera källor... 4 2.2.2 Skapa enskilda referenser...
Läs merFråga Biblioteket -- Handlingsplan 2009
Fråga Biblioteket -- Handlingsplan 2009 Fokus för år 2009 Fråga biblioteket kommer under 2009 att fokusera på kvalitet och samverkan. Vi vill uppnå en högre kvalitet i referenstjänsten. Vi vill också utveckla
Läs merUpprättad av Dokumentansvarig Datum Beslutad av/datum för beslut
1 Bakgrund En stor del av utmaningen i att få en webbplats att fungera på lång sikt är att skapa en tydlig och permanent organisation avseende kompetenser, roller och ansvar. Det är också viktigt att det
Läs merDSpace som system för årsredovisning av forskning. Linda Gustafsson Bibliotek och IT, Malmö högskola. Mötesplats Open Access 12-13 april 2007
DSpace som system för årsredovisning av forskning Linda Gustafsson Bibliotek och IT, Malmö högskola Mötesplats Open Access 12-13 april 2007 Malmö högskolas forskningsmiljöer, ett urval Medicin Biomaterial
Läs merResultatbedömning av utbildningarna genom extern granskning av examensarbeten projektplan
Sida 1 (6) - 2010-01-27 Resultatbedömning av utbildningarna genom extern granskning av examensarbeten projektplan Sammanfattning Syftet med projektet är att utveckla resultatbedömningar av utbildningarna
Läs merHandbok för webbpublicister. Medicinska fakulteten
Handbok för webbpublicister Medicinska fakulteten Innehåll 1. Inledning 1.1 Mål 1.2 Fakultetens ansvar 1.3 Publicistens ansvar 1.4 Webben som kommunikationsmedel 2. Så skapar du en bra webbplats 2.2 Skriva
Läs merPlan för utbildningsförvaltningens FoU-arbete
5075 Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning/fou-enheten PM Sida 1 (5) 2018-03-15 Plan för utbildningsförvaltningens FoU-arbete Utbildningsförvaltningens arbete med forskning
Läs merBibliotek och ITs informationssökningswebb
Bibliotek och ITs informationssökningswebb 1. Hur det började I kontakt med högskolans studenter uppmärksammades under 2002 problem med bibliotekets dåvarande informationssökningswebb. Tankar väcktes om
Läs merOm publikationen inte är registerad: Registrera den enligt nedan.
Registrera och publicera i DiVA en lathund för manuell registrering (Uppdaterad 2014 11 26) Importera istället för att registrera manuellt Importera referenser från en databas eller tidskriftswebbplats
Läs merHandledning Sherpa/RoMEO
Handledning Sherpa/RoMEO 1. När får jag lov att göra min artikel fritt tillgänglig?... 2 2. Förklaring av ord & begrepp i Sherpa/RoMEO... 3 Pre-print... 3 Restrictions (restriktioner)... 3 Post-print...
Läs merWorkshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009
Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshopen inleddes med en genomgång av begreppet kompetens och bibliotekens framtida kompetensbehov med utgångspunkt
Läs merStudentuppsatser/Examensarbeten registreras men fulltextpublicering sker frivilligt.
Vem får registrera poster i DiVA Alla forskare och anställda vid Karlstads universitet bör registrera sina vetenskapliga publikationer i DIVA. Även tidigare anställda, t.ex. professor emeritus, som arvoderas
Läs merPlanera genomförande
Planera genomförande www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen
Läs merFörbättra e-nytt.se. 1. Jag är Vad tycker du om löpsedeln?
Förbättra e-nytt.se 1. Jag är... Antal svarande: 217 Fritextsvar: annat - verksam vid Västra Götalandsregionen - doktorand Sahlgrenska Akademin - postdoktor finansierad med externt stipendium - Doktorand
Läs merAVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter)
Avtal Datum Dnr Sid 1 (5) AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Parter 1. Umeå universitet, institutionen för (namn),
Läs merVerksamhetsbera ttelse Nationella uppdraget Tjänsten Bibblan Svarar 2017
Verksamhetsbera ttelse Nationella uppdraget Tjänsten Bibblan Svarar 2017 Denna VB gäller för den nationella virtuella svarstjänsten Bibblan Svarar som Malmö Stadsbibliotek är drift- och utvecklingsansvarig
Läs merMall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan
Sida 1(5) Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Ansökan ska vara disponerad enligt nedanstående mall. Ansökan med bilagor, 1 ex av åberopade
Läs merInstruktioner för studenter
Instruktioner för studenter publicera studentuppsatser/examensarbeten DiVA Gör så här: 1. Logga in i DiVA https://hig.diva-portal.org/dream med ditt HiG-användarnamn och lösenord. 2. Välj publikationstyp:
Läs merHandlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,
UFV 2016/965 Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, 2017-2021 Fastställt av rektor 2017-03-27 Inledning I Program för Uppsala universitet- Campus Gotland 2017-2021, fastställt av konsistoriet
Läs merInteroperabilitet Harmonisering av beskrivningar och beskrivningsformat för fulltextpublicerade dokument
Interoperabilitet Harmonisering av beskrivningar och beskrivningsformat för fulltextpublicerade dokument Projektledare: Eva Müller (eller en annan person från Enheten för digital publicering vid Uppsala
Läs merHandbok kundwebb för kunder Innehållsförteckning
Handbok kundwebb för kunder Innehållsförteckning Handbok kundwebb för kunder... 1 Översikt... 2 Logga in... 2 Ditt ärende... 3 Hur använder du kundwebben... 3 informationsfältet... 4 Arbetsfältet... 4
Läs merRolf-Allan Norrmosse. SCB:s erfarenheter av digitalisering av Bidrag till Sveriges officiella statistik (BiSOS) Paper presenterat vid konferensen
SCB:s erfarenheter av digitalisering av Bidrag till Sveriges officiella statistik (BiSOS) Rolf-Allan Norrmosse Paper presenterat vid konferensen 14-15 oktober 2009 i Borås SCB:s erfarenheter av digitalisering
Läs merJa: Ändra i den befintliga registreringen om du vill redigera eller komplettera uppgifter
Registrera och publicera i DiVA en manual för manuell registrering Importera istället för att registrera manuellt Importera referenser från en databas eller tidskriftswebbplats istället för att registrera
Läs merKällkritisk metod stora lathunden
Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt
Läs merAtt söka information (med betoning på Internet)
Att söka information (med betoning på Internet) - en sökguide för distansstuderande 1. Var finns informationen? 2. Hur söker man? Sökstrategier 3. Olika informationskällor, hjälpmedel vid informationssökning
Läs merHej! Mer information, pappersenkät, support, definitioner och tips når du via
Hej! Välkommen till Sveriges officiella forskningsbiblioteksstatistik avseende 2011! Tack för att du lämnar uppgifter om ert bibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Vi önskar få svar
Läs merMed objektet i centrum. Ett ABMseminarium om olika perspektiv på bild. Varför betraktar museimannen fotografiet som ett unikt föremål, en artefakt, me
Med objektet i centrum. Ett ABM-seminarium om olika perspektiv på bild. 15 februari 2001 Inbjudan Med objektet i centrum. Ett ABMseminarium om olika perspektiv på bild. Varför betraktar museimannen fotografiet
Läs merSlutrapport. APFy.me
Slutrapport APFy.me Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och syfte... 3 3 Projektbeskrivning... 3 4 Leverabler... 4 5 Resultat... 4 6 Utvärdering och analys... 4 6.1 Utvärdering av resultat... 4
Läs merSP:s projektrutiner 2011-05-24. Magnus Holmgren
SP:s projektrutiner 2011-05-24 Magnus Holmgren Styrande dokument Vision, affärsidé, strategi, etc. SP:s huvudprocess Projekt Huvudprocess projekt Försäljning Projektstart Genomförande Rapportering Projektslut
Läs merUtvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete
Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare
Läs merRåd för systembeskrivning
Landstingsarkivet Råd nr. 3 Sidan 1 av 6 LA 2011-4072 Version 3 Råd för systembeskrivning Varför ska systembeskrivningar upprättas? Följande text återfinns i Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) 4 kap.
Läs merKursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014
FoU Fyrbodal Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 besvarat av assistenternas chefer. På kursen för personliga assistenter har deltagare kommit från åtta av Fyrbodals 14 kommuner.
Läs merProjektdirektiv. Version: 1.0. Projekt: Förstudie Ekonomisystem Ålands kommuner och kommunalförbund
Projektdirektiv Projekt: Förstudie Ekonomisystem Ålands kommuner och kommunalförbund Dokument: Projektdirektiv Version: 20190114 Författare: Åda Ab Sida: 1 (10) författare: Åda Ab Sida: 2 (10) Innehåll
Läs merProjektplan för projekt Inomhusmiljö
4 mars 2015 Projektplanen har granskats av styrgrupperna för Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland. Inga förslag på ändringar har framförts och projektplanen är därmed fastställd. Projektplan
Läs merInventering av bibliometrisk verksamhet vid svenska lärosäten
Håkan Carlsson 2008-09-23 Rapport Sida: 1 (4) Dnr: 61/08 J Inventering av bibliometrisk verksamhet vid svenska lärosäten Håkan Carlsson Universitetsbiblioteket, Göteborgs universitet Marianne Hällgren
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var
VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra
Läs merFrontermanual för Rektorsprogrammet
Frontermanual för Rektorsprogrammet Denna manual beskriver övergripande vad Fronter är och hur det kan användas. Skapad: 2010-04-27 Version: 1.0 1 Innehållsförteckning Vad är Fronter?... 3 Vilka behörigheter
Läs merÅterrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt
Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser
Läs merGruppen Metadata Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling. Minnesanteckningar från möte
Handläggare Stina Degerstedt Datum 2016-11-30 Dnr 6.4-2016-330 Gruppen Metadata Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling. Minnesanteckningar från möte 2016-11-18 Plats: Uppsala Stadsbibliotek,
Läs merPolicy för förvärv och medieurval vid Mittuniversitetets bibliotek
Policy för förvärv och medieurval vid Mittuniversitetets bibliotek Publicerad: 2017-10-17 Beslutsfattare: Torun Sundström Handläggare: Torun Sundström, avdelningen för vetenskaplig informationsförsörjning
Läs mer