Tema: Skatterättvisa Beskatta de rikaste vad väntar vi på? Kan betala men vill inte! Rättvisa skatter och orättvisa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tema: Skatterättvisa Beskatta de rikaste vad väntar vi på? Kan betala men vill inte! Rättvisa skatter och orättvisa"

Transkript

1 alt En annan värld är möjlig! Röster från en global rättviserörelse. #8 hösten kr ISSN Tema: Skatterättvisa Beskatta de rikaste vad väntar vi på? Kan betala men vill inte! Rättvisa skatter och orättvisa

2 Innehåll Sverige, finansmarknaden och Attac 3 Beskatta de rikaste vad väntar vi på? 4 Kan betala men vill inte! 7 Skatteorättvisa Fakta #1 10 Rättvisa skatter och orättvisa 12 Skatteorättvisa Fakta #2 15 Skatteorättvisa Fakta #3 18 Notiser 19 Boktips 19 Kalendarium 20 Redaktion: Johan Rönnblom, Håkan Sundberg, Åsa Ågren och Anton Andreasson Korrläsning: Johan Sanne, Jenny Andersson Ansvarig utgivare: Johan Rootzén Layout: Anton Andreasson Omslagsbild: istockphoto Material: Vi tar tacksamt emot bidrag i form av exempelvis texter, bilder eller illustrationer. Skicka artikelförslag till så svarar vi så fort vi kan! Redaktionen förbehåller sig rätten att korrigera texter. Alt finansieras med stöd från Sida genom Forum Syd vilka ej har medverkat vid utformningen av materialet och ej heller tar ställning till de synpunkter som framförs. Som medlem i Attac Sverige får du Alt utan kostnad. För dig som inte är medlem är det möjligt att beställa lösnummer för 30 kr/exemplar. Kontakta oss på Attac Sverige: Attac Sverige, Tegelviksgatan Stockholm, ATTAC Association pour la Taxation des Transactions financières a l Aide aux Citoyens alt #8 hösten 2009 Överflöd av resurser för global välfärd Hur ska världens befolkning få tillgång till rent vatten? Hur ska svenska skolbarn kunna få en bra utbildning oavsett familjebakgrund? Hur ska vi bromsa den globala uppvärmningen, och samtidigt motverka dess konsekvenser? Detta är svåra frågor, men vi har faktiskt redan många av svaren. Det största hindret för global välfärd är allt som oftast att det saknas finansiering. Men gör det egentligen det? Under hösten 2009 driver Attac en stor skattekampanj, och detta nummer av Alt fokuserar på hur mycket resurser som faktiskt finns tillgängliga. Bland annat skriver David Hillman om hur nya former för beskattning av världens överflöd börjar bli alltmer politiskt gångbara. John Christensen berättar om hur redan beslutade skatter skulle räcka mer än väl om vi bestämmer oss för att driva in dem även från de som bäst har råd att betala. Slutligen ger David Ransom en överblick av den ideologiska utvecklingen mot allt lägre skatter för rika och storföretag. Dessa artiklar, liksom statistiken på sidorna 10 11, 15 och 18, är översatta från engelska och har tidigare publicerats i den brittiska tidningen New Internationalist, vintern Nästa nummer av Alt kommer att fokusera mer på svenska förhållanden. Tills dess hoppas vi att många av er kommer att ha möjlighet att delta på något av de arrangemang som planeras under hösten (se baksidan). Kom också ihåg att besöka där kalendariet uppdateras löpande. /Redaktionen ATTAC Föreningen för beskattning av valutatransaktioner för medborgarnas bästa 2

3 Sverige, finansmarknaden och Attac Vi svenskar, vi ligger lågt när dom stora pojkarna ute i världen styr och ställer. Vi uttalar oss försiktigt och ser om vårt hus, så gott det går. När kronan faller, ja då tänker vi att det är orättvist, men exportindustrin tjänar ju på det i alla fall. Och när den går upp, ja då tror ju marknaden på Sverige igen, och det är ju bra, fast lite sämre för exportindustrin förstås. När vi får skäll för att vi inte stimulerar ekonomin tillräckligt utan låter de länder vi exporterar till ta underskotten, ja då skyller vi på automatiska stabilisatorer i svensk ekonomi. Dock, om mindre pojkar än vi själva inte sköter sig, ja då kan vi bli rejält irriterade. Som när Reinfeldt och Borg tar Lettlands regering i öronen för att de inte skär tillräckligt hårt och snabbt i skolan, sjukvården och pensionerna. Balansräkningarna för SEB och SwedBank är väl viktigare än några baltiska fattighjon, det måste ju var och en inse. Egentligen faller väl ingen skugga över våra banker, de gjorde ju bara precis som alla andra. Att finansmarknaden skulle rasa samman, det kunde ju ingen förutse. Balterna däremot måste ta sitt ansvar, den saken är klar. I förhållande till den gängse politiska debatten i Sverige har Attac egentligen ända sedan starten för åtta år sedan drivit konstiga frågor. WTO, skatteparadis, Tobinskatt vad har det med svensk politik att göra? Med en dåres envishet fortsätter vi dock på den inslagna linjen. Vi fortsätter att hävda att den kanske största boven i vår globaliserade världsekonomi är det internationella finanskapitalets spekulationsaffärer. Det är fullkomligt horribelt att de ska åtnjuta fullständig frihet. Ingen kontroll, ingen skatt, ingen insyn. En skatt på finansiella transaktioner skulle inte bara dämpa den värsta spekulationshysterin utan också ge övriga världen en chans att kartlägga dessa aktörers verksamhet. Stängning Måhända har finanskapitalet för mycket makt och inflytande i politiken för att man ska våga gå till handling, men ändå. av skatteparadisen eller åtminstone krav på total öppenhet tycker vi vore en annan förnuftig åtgärd. Obama stödde oss när det gäller skatteparadisen. Den franska och tyska regeringen, liksom EU-parlamentet nyligen, har uttalat sitt stöd för en skatt på finansiella transaktioner. Måhända är det mest ord. Måhända har finanskapitalet för mycket makt och inflytande i politiken för att man ska våga gå till handling, men ändå. Här hemma har dessa diskussioner varit mer eller mindre frånvarande, trots krisen och trots alla de analyser som gjorts av vad som orsakade den, och trots att svenska banker och finansföretag i allra högsta grad deltagit i kasinoverksamheten, här hemma, i Baltikum och globalt, inte minst i skatteparadisen. Arbetslösa, sjuka och skolbarn får betala. Hitintills har vår regering bortsett från ett populistiskt utfall mot bonusar ställt sig sist i ledet när det gäller krav på att stänga ner finansföretagens kasinoverksamhet. När nu andra regeringar börjar ändra kurs är frågan om Sverige kommer att hänga på till slut eller om vi kommer att bli en bromskloss, avregleringsideologins sista utpost. Inför valet nästa år har oppositionen en jättechans att utmana regeringen med konkreta krav på finansiella regelverk och stopp för skatteflykt. För vem tycker egentligen att det är okej för miljardärer att nolltaxera, eller att det gynnar sund affärsverksamhet när staten i land efter land måste gå in och hjälpa spekulationsbenägna investerare och finansinstitut från konsekvenserna av exotiska affärer de inte begripit sig på? Johan Rönnblom Håkan Sundberg 3

4 Beskatta de rikaste vad väntar vi på? Text: David Hillman Översättning: Johan Rönnblom Bristen på finansiering är avsevärd till 2010 behöver biståndet ha ökat med 80 miljarder dollar per år 6Foto: istockphoto Flaggorna för samtliga FN-länder utanför den berömda byggnaden i New York böljade i den milda aprilvinden. Jag hade gått ut för en nypa frisk luft, och för att ringa mitt kontor i London. Jag hade just hört Douglas Alexander, den brittiska utvecklingsministern, säga att ytterligare finansieringskällor behöver anskaffas för att täcka de oförutsedda kostnaderna för klimatförändringar. Dessa ord erkännandet av behovet för mer pengar hade han aldrig yttrat i Storbritannien. Dessutom, sade jag till min kollega hemma i England, du kommer inte att tro det: Douste-Blazy har just sagt att vi behöver skatter på valutatransaktioner. Omöjligt! Fullt möjligt från podiet. Det hade varit ett speciellt ögonblick. NGO-representanterna längst bak hade tittat på varandra, storögda av överraskning. Sade han just vad jag tror han sade?, hade jag frågat min tyska kollega, Eva. Det har aldrig tidigare sagts officiellt i FN, sade hon, med ett stort leende. Och Eva borde veta. Hon har encyklopedisk kunskap i sådana frågor. Så sker det verkligen några framsteg i FN? Vem är Douste-Blazy? Vad är valutatransaktionsskatter? Låt mig förklara. År 2000 undertecknade alla FN-länderna millenniemålen för utveckling (MDG, engelska Millenium Development Goals). De satte upp okontroversiella målsättningar för hälsa och utbildning för hela världens befolkning till 2015 införande av de grundläggande saker som människor i rikare länder tar för givna. År 2002 höll FN ett stort möte på temat Finansiering för utveckling i Monterrey, Mexiko, för att reda ut hur allt detta kan betalas för. Det täckte områden som traditionellt bistånd, skuld, och nya finansieringskällor. Nu sex år senare befann vi oss vid mötet i New York, vid halvtid till slutdatumet 2015, och det ser dåligt ut. Vi har gått bort oss på allvar, särskilt i Afrika söder om Sahara. Bristen på finansiering är avsevärd till 2010 behöver biståndet ha ökat med 80 miljarder dollar per år. Men i stället för att öka, har biståndsnivåerna sjunkit på sistone. Dessutom, enligt Oxfam, måste den nödvändiga summan nu höjas med åtminstone 50 miljarder dollar per år för att täcka de extra kostnaderna för klimatförändringar. Dessa gäller försämringar av skogar, fiskenäring, betesmarker och åkrar; extremt väder som orsakar skador på hem, infrastruktur och arbetsplatser; samt ökad förekomst av sjukdomar såsom malaria och dengue-feber. Utifall att du nu tänker att detta är så mycket pengar att det helt enkelt inte kan uppbringas, låt oss sätta det i sitt sammanhang. Världens militära utgifter överstiger 1000 miljarder dollar per år. Så problemet är inte att pengarna inte finns det är en fråga om politiska prioriteter och om hur pengarna ska användas. Och vissa intressanta skeenden har börjat kasta ljus på denna ganska sorgliga bild. Upplysning För det första är finansieringen för att motverka klimatförändringarna eftertryckligen med på agendan sedan FNs klimatkonferens på Bali 4

5 2007. För rika länder börjar de oundvikliga slutsatserna till slut komma: ytterligare finansiering är inte ett tillägg att överväga, utan en nödvändighet. Och ett sätt att skapa den är genom innovativa instrument vid sidan av traditionellt bistånd. För det andra har FNs generalsekreterare Ban Ki-moon, som en helt ny åtgärd, utsett den före detta franska utrikesministern, Philippe Douste-Blazy, till den nya posten som särskild representant för innovativ finansiering. För det tredje har det här området tills nyligen mest varit teoretiskt. Men två innovativa hälsoprogram har, under de senaste 18 månaderna, genererat mer än 2 miljarder dollar tillsammans. Det ena är det franskledda UNITAID ett organ för inköp av läkemedel mot hiv/aids, tbc och malaria, som betalas med avgifter för flygpassagerare. Det andra är det brittiskledda vaccineringsinitativet International Finance Facility for Immunization (IFFIm), som finansieras genom ett låneinstrument med speciella skuldväxlar. Innovation Innovativ finansiering är ett ganska nytt område som har potential att skapa signifikanta nya inkomstkällor. I stora drag kan det delas in i tre kategorier: beskattning, belåning, och frivillighet. Förespråkarna för belåning insisterar på att det kan frigöra pengar omedelbart för att rädda liv nu, genom exempelvis vaccinationer. Men många länder och NGO:er har svårigheter med en biståndsmodell baserad på avbetalning, och saknar entusiasm för att driva detta längre. Frivilliga mekanismer, såsom ett tänkbart globalt lotteri, kan ha viss dragningskraft. Men de misslyckas på en central punkt utvecklingsfinansiering måste vara långsiktig och förutsägbar. Med det kriteriet är beskattningsmekanismen att föredra. Pålagor som övervägs innefattar flyg och sjötransporter, koldioxid, råvaruindustrier, finansiella transaktioner, e- handel, och (mer fantasifullt) det elektromagnetiska spektrat. UNITAID förtjänar mer utrymme här. Det betalas huvudsakligen genom flygskatter från många länder, främst från passagerarbiljetter men även, såsom i det norska fallet, en tariff avseende flygplansutsläpp. Pålagorna tas ut nationellt, och slås sedan samman till förfogande för UNITAIDs styrelse, som inkluderar givarländer och representanter från NGO:er samt samhällen som påverkas av de tre stora sjukdomarna. UNITAIDs strategiska målsättning är inte bara att köpa och förmedla mer läkemedel, utan också att sänka kostnaden för dem att tillhandahålla mediciner för flertalet och inte bara för de få som har råd med dem. UNITAID är den första fond som finansieras med vad som innebär internationella skatter för utveckling, och sätter ett viktigt exempel en inkörsport till liknande initiativ, inte minst en utvecklingsskatt på valutatransaktioner (Currency Transaction Development Levy, CTDL). Transaktion I april 2008 beskrev Ban Ki-moon CTDL i en officiell not som att det finns ett förnyat internationellt intresse för en möjlig utvecklingsskatt på valutatransaktioner på 0,005 procent. Douste-Blazy bröt sedan ny mark genom att förorda dess införande. Aktivister för fattigdomsbekämpning är överlyckliga, med rätta, då de argumenterat för den här åtgärden i ett antal år. Marknaden för valutahandel handel med pengar i sig är den rikaste i världen, värd häpnadsväckande 3200 miljarder dollar om dagen. Den utgör en utmärkt bas för en ny inkomstkälla för att bekämpa fattigdom eftersom den är så stor, och dessutom ökar betydligt år från år. En skatt på mindre än en hundradels procent bara på transaktioner med brittiska pund skulle dra in mer än 5 miljarder dollar per år. Skatten skulle effektivt omfördela rikedom från de rikaste organisationerna i världen, bankerna de största vinnarna i globaliseringen till de mest behövande som lämnats efter. Handling Stödet hos höga tjänstemän i FN är ett tecken på framsteg, men vad mer visar det? Det visar oss att CTDL-förslaget betecknat som genomförbart av nobelprisbelönade ekonomen Joseph Stieglitz förra året är tekniskt genomförbart, Det visar oss också att vid diskussioner på hög nivå kan nu en lång rad av nya finansieringsmöjligheter vara uppe för övervägande 5

6 till följd av det helt elektroniska funktionssättet hos dagens valutamarknad. Det visar oss att det finns en törst efter påtagliga resultat kommande FN-möten. Det visar oss också att vid diskussioner på hög nivå kan nu en lång rad av nya finansieringsmöjligheter vara uppe för övervägande. Det brådskande i att generera medel snabbt innebär att de förslag som är bäst utforskade och mest redo för införande måste sättas i främsta ledet. Politiker som Douglas Alexander inser nu att ytterligare finansiering måste hittas om inte hans departement ska tvingas betala för allt, från översvämningsvallar i Bangladesh till skydd för skogar i Kongo. Det skulle leda till en enorm utspädning av biståndsbudgeten som är tänkt att användas direkt för att lindra fattigdom. Det aktuella skalvet inom finanssystemet har rubbat sektorns hittills blinda självförtroende, men ändå lämnat den stora majoriteten av institutioner omåttligt rika. Politikerna måste ta tillfället i akt, följa FNs generalsekreterare, och införa nya innovativa skatteinstrument, med början i CTDL. Det duger inte att prata, nu krävs handling! Att rikta in sig på världens rikaste marknad till förmån både för världens fattigaste och för vår gemensamma miljö är tveklöst både befogat, populärt och rättvist. Så vad väntar vi på? David Hillman är koordinator för brittiska Stamp Out Poverty. Kan betala men vi Text: John Christensen Översättning: Johan Rönnbl Stora delar av världens rikedomar befin Konsekvenserna har blivit ödesdigra. M Det var en het, stilla dag i augusti 1995 och det var kvavt på mitt kontor i Saint Helier, Jersey. Jag var ekonomisk rådgivare till detta skatteparadis i Engelska kanalen, en av många offshoresatelliter till City of London [ett Londondistrikt med speciella skatteregler, ö.a.], och jag satt mittemot en mångmiljonär och hans fru och deras sex finansiella och juridiska rådgivare. Jag frågade honom varför han inte betalat en enda penny i skatt på fem år. Hans försvar var detta: mina miljonärsvänner betalar ingen skatt, och mina finansiella rådgivare säger att jag inte behöver betala skatt så varför skulle jag? Hans försvar skulle nästan kunna vara ett manifest för världens rika: Vi är rika, vi är annorlunda och skatter är för de små människorna. Miljonären och hans grupp var chockerade över min hårda attityd: det var inte så här det gick till i Jersey. Jag frågade honom: Vilken av dina rådgivare sa att du inte behöver betala skatt?. Jag såg en bankir rycka till, och lyfta händerna mot ansiktet. Det var han. Senare, av ren nyfikenhet, kontrollerade jag hans påstående om Jerseys superrika och han hade huvudsakligen rätt. Många, märkte jag, betalade förbluffande lite skatt, eller i mer än hälften av fallen jag undersökte, ingenting alls. Världens superrika har placerat sig i en egen kategori, skild från resten av samhället och har skapat en gigantisk offshoreekonomi från vilken de, liksom mäktiga storföretag, kan kringgå regelverk och skatter, och lämna räkningarna åt oss andra. Detta var det hemliga parallella universum som jag gav mig av för att utforska 6

7 ll inte! om ner sig idag i skatteparadis, vilket John Christensen vet av egen erfarenhet. en finanskrisens flodvågor håller kanske till slut på att spola bort skatteparadisen. på 80-talet: min bosättning på Jersey gav mig en perfekt täckmantel. Förbluffande siffror Några siffror kan kasta ljus över rötan. Sedan den finansiella avregleringen på 70-talet har antalet skatteparadis mer än tredubblats. Äver 600 miljarder dollar, nästan tre gånger ländernas utlandsskulder har läckt ut från Afrika söder om Sahara i kapitalflykt sedan Nästan allt har försvunnit till hemliga bankkonton på platser som Jersey, Luxemburg, Schweiz och London. Storleken på denna skandal är förbluffande. Försiktiga uppskattningar ger vid handen att världens rikaste individer har placerat miljarder dollar offshore och därmed undgår 6Foto: istockphoto 7

8 över 250 miljarder dollar i skatt varje år. Bara det överstiger med råge vad FN bad om till sitt millenniumprojekt för att få bukt med den globala fattigdomen. Men det är bara en del av bilden: skatteundvikande från företag är mycket större. Världsbanken har rapporterat att gränsöverskridande flöden av vinster från brottsliga aktiviteter, korruption och skatteflykt uppgår till mellan 1000 och 1600 miljarder dollar per år, varav hälften kommer från utvecklingsländer. De rika länderna spenderar för närvarande ungefär 100 miljarder dollar på bistånd. Så för varje biståndsdollar som går in, flyter fem till åtta dollar ut under bordet. Skatteflykt står för den överlägset största delen, kommersiell skatteflykt beräknas till mellan 700 och 1000 miljarder dollar globalt. Historiskt har det aldrig varit ett så stort gap mellan fattiga och rika någonsin. Varför har skatteparadisens skumma verksamhet tillåtits blomstra så länge? De finns i hjärtat av den globala finansmarknaden över 2000 miljarder dollar flyter dagligen genom deras datorer. Men samtidigt är det få som begriper deras roll för att undergräva regelverk och förstöra integriteten i de nationella skattesystemen. Försök att åtgärda problemet har varit patetiska och har mötts av benhårt motstånd. Jurister, ekonomer och bankirer som jobbar för de superrika har hjälpts åt att skapa nya legala och finansiella strukturer och har tvingat regeringar att skapa svaga ramverk för regelverk och beskattning. Under tiden har större nationer, inte minst Storbritannien och USA, arbetat aktivt mot reformer, medan civilsamhället mestadels undvikit frågan på grund av dess komplexitet. London calling London har blivit det största offshorefinanscentret. På 50-talet, under avkoloniseringen, hamnade Storbritannien på efterkälken när det gällde konkurrenskraft och investeringar, och London city stagnerade. Avkoloniseringen gjorde det möjligt för Storbritannien att skapa ett nätverk av kvasi-oberoende stater för att styra kapitalflöden mot London. Nästan hälften av världens skatteparadis, inklusive Cayman-öarna, kanalöarna, Brittiska Jungfruöarna och Bermuda, har starka politiska band Så för varje biståndsdollar som går in, flyter fem till åtta dollar ut under bordet. Skatteflykt står för den överlägset största delen. till Storbritannien, och de är värdar för några av de mest omfattande offshorefinanscentrumen, huvudsakligen bemannade av utvandrade specialister härstammande från London. Genom att uppmuntra sina avhängiga territorier och kronbesittningar att bli skatteparadis gav den brittiska regeringen liv åt en global finansiell jättebläckfisk med London City som huvud, hjärta och mun, och offshoreskatteparadis som tentakler, som suger in enorma pengasummor från hela världen och matar London. Storbritannien har inte hela skulden, förstås: vi känner alla till den Schweiziska banksekretessen, eller de stulna pengar som gömts undan i Liechtenstein. Singapore attraherar energiskt smutsiga pengar från Asien och Europa. USA har mekanismer med kännetecken för skatteparadis, genom vilka de låter rika människor, särskilt från latinamerika, gömma sina identiteter när de investerar i amerikanska statsobligationer. Med flera länder som försöker vara med har en process av skattetävlan mellan olika jurisdiktioner inletts, där alla tävlar om att erbjuda incitament för hemlösa pengar. Hemlighetshållande och svaga regelverk är de främsta lockbetena. I April 2008, för att ta ett exempel, satte Jersey upp sin första oreglerade hedgefond. Andra kommer att följa efter. På 90-talet försökte OECD hantera skandalen med ett projekt mot skadlig 8

9 Svaga regleringar i skatteparadis har varit en huvudfaktor bakom dagens finanskris 6Foto: gabemac/flickr skattekonkurrens, men initiativet stympades av finanslobbyister och president George W Bushs inkommande administration. Mäktiga företag och superrika människor uppbackade av en kostymklädd infrastruktur av finansiella mellanhänder har hänsynslöst utnyttjat denna tävling mot botten. Även de mäktigaste nationerna kan inte motstå trycket. Sänk våra skatter, kräver direktörerna, annars flyttar vi till Irland, eller Schweiz. Ge oss specialbehandling för kapitalvinster, varnar förmögenhetsförvaltarna, annars investerar vi våra rikedomar någon annanstans. Nationella regeringar bävar för dessa hot och ger med sig till plutokraterna. Och så fortsätter tävlingen. Resultatet har blivit ödesdigert. Svaga regleringar i skatteparadis har varit en huvudfaktor bakom dagens finanskris: det är inget sammanträffande att huvuddelen av de esoteriska värdepapper med namn som SIV och SDO har skapats på platser som Jersey och Grand Cayman. Runt om i världen har skattebördan skiftat från de som har råd att betala, mäktiga företag och rika människor, till arbetare och konsumenter. Den oundvikliga följden har blivit färre nya jobb, större ojämlikhet och ökande fattigdom. Detta är särskilt en förbannelse för fattiga länder, men inte enbart: förre amerikanske finansministern Larry Summers noterade nyligen att om inkomstfördelningen i USA varit densamma idag som 1979 hade de fattigaste 80 procenten av amerikanarna haft runt 670 miljarder dollar mer eller 8000 dollar per familj medan den rikaste procenten hade haft 670 miljarder dollar mindre, eller runt dollar per familj. Ekonomkåren och biståndsindustrin, bland andra, har huvudsakligen ignorerat denna gigantiska offshoreekonomi. De flesta ortodoxa ekonomer identifierar inte ens den offshoreekonomin som ett politiskt eller ekonomiskt fenomen, och frågar sig än mindre varför mer än hälften av världshandeln på papperet passerar genom skatteparadis. Världsbanken och IMF har misslyckats med att få med i sina analyser hur skatteparadis destabiliserar finansmarknader genom att låta risker gömmas i komplexa offshorestrukturer, och med att systematiskt undersöka deras roll för att driva fram ojämlighet och fattigdom. De har ignorerat hur skatteparadisen uppmuntrar kriminalitet genom att erbjuda hemlighet åt skojare, skattefuskare och bedragare, och tillhandahålla utbudssidan i den vida korruption som skadat så många länder. En förändrad inställning Skatteparadisens cancer har spritt sig i ett halvt århundrade inom den globala ekonomin och skapat oroligheter, ökat ojämlikhet och osäkerhet, undergrävt demokrati och nationellt självbestämmande. Att operera bort denna svulst måste nu skyndsamt göras till en global prioritet. Lyckligtvis kan vi se tecken på en förändrad global inställning. USAs president Barack Obamas föreslagna lag om stopp för missbruk av skatteparadis (Stop Tax Haven Abuse Act) tyder på att många amerikaner fått nog. Avslöjade skandaler på platser som Liechtenstein har skapat hårdare attityder, och finanskrisen har satt tvärstopp för den hämningslösa finansiella avreglering som blåste in så mycket luft i offshore-fenomenet. Tax Justice Network larmar, och NGO:er vaknar upp och deltar i protesterna. En ödeskamp väntar nu mellan superrika offshoreoperatörer och alla vi andra. När jag återvänder till Jersey upptäcker jag att mörka moln hopar sig. Unga öbor har inte råd med levnadsomkostnaderna och utvandrar för att hitta jobb. Fattigdomstalen är häpnadsväckande för en ekonomi med en av världens högsta BNP per capita. Jerseys ekonomi är nu nästan helt beroende av dess status som skatteparadis, och åtgärder för att motverka skatteparadis kommer att skapa stora störningar. Jerseys folk, som nu lär sig mer och mer om den roll deras ö spelar för att göra världen fattigare, börjar känna sig alltmer skamsna. John Christensen är en utvecklingsekonom som wallraffade i Jerseys banksektor för att upptäcka hur skatteparadis fungerar. Han arbetade också som öns ekonomiska rådgivare från 1987 till Efter att ha lämnat Jersey 1998 har han hjälpt till att starta Tax Justice Network och är direktör för dess internationella sekretariat i London. 9

10 Skatteorättvisa Fakta #1 Definitionen av rättvisa skatter är förmågan att betala. Världens skattesystem är idag orättvisa, där skattebördan skiftats över på de fattiga. 30 Först till botten! 4Skatteparadis är nu första anhalt för transnationella företag och rika individer på jakt efter en skattefri förmögenhet. Ju fler skatteparadis det finns, desto mer tävlar de om att erbjuda lägst skatt och attrahera mest pengar. De finns nu inte bara ute till havs ( offshore ) utan omfattar även finanscentra som Wall Street och City of London världen själv håller på att bli ett skatteparadis. 4Det finns ingen enhetlig definition av vad ett skatteparadis är. Länderna inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD rikelandsklubben visas här (fetstil) tillsammans med de skadliga förmånliga skattesystem såsom de själva definierade dem år 2000 (ej fetstil). Länderna och områdena som listats kan erbjuda mot en kostnad olika nivåer av sekretess och låga eller inga skatter Andorra 2. Anguilla 3. Antigua & Barbuda 4. Aruba 5. Australien 6. Österrike 7. Bahamas 8. Bahrain 9. Barbados 10. Belgien 11. Belize 12. Bermuda 13. Brittiska Jungfruöarna 14. Kanada Caymanöarna 16. Cooköarna 17. Costa Rica 18. Cypern 19. Dominica 20. Dubai 21. Finland (Åland) 22. Frankrike 23. Tyskland (Frankfurt) 24. Gibraltar 25. Grekland 26. Grenada 27. Guernsey, Sark & Alderney 28. Hongkong Ungern 30. Island 31. Irland 32. Isle of Man 33. Israel (Tel Aviv) 34. Italien (Campione d'italia & Trieste) 35. Jersey 36. Korea (Sydkorea) 37. Lettland 38. Libanon 39. Liberia 40. Liechtenstein 41. Luxemburg 6 Källa: Tax Justice Network, Identifying Tax Havens and Offshore Finance Centres, 2007,

11 Ordet skatteparadis lär komma av att bl a fransmännen misstagit engelskans tax haven för tax heaven och fått paradis fiscaux, som vi sedan översatt till svenska. Ett mer passande begrepp är någonting i stil med sekretesstat Macao 43. Malaysia (Labuan) 44. Maldiverna 45. Malta 46. Marshallöarna 47. Mauritius 48. Monaco 49. Montserrat 50. Nauru 51. Nederländerna 52. Nederländska Antillerna 53. Nieu 54. Nordmarianerna 55. Palau 56. Panama 57. Portugal (Madeira) 58. Ryssland (Ingusjien) 59. Saint Kitts & Nevis 60. S:t Lucia 61. Saint Vincent & Grenadinerna 62. Samoa 63. San Marino 64. São Tomé och Principe 65. Seychellerna 66. Singapore 67. Somalia 68. Sydafrika 69. Spanien (Melilla) 70. Sverige 71. Schweiz 72. Taiwan (Taipei) 73. Tonga 74. Turkiet (Istanbul) 75. Turkiska republiken Nordcypern 76. Turks- och Caicosöarna 77. Storbritannien (City of London) 78. Uruguay 79. Amerikanska Jungruöarna 80. USA (New York) 81. Vanuatu

12 Rättvisa skatter och orättvisa Text: David Ransom Översättning: Johan Rönnblom Ett skattekonsensus har pådyvlats världen. David Ransom undrar hur en överenskommelse kan ha ingåtts mellan människor som inte ens kände till den. Kapitalförvaltningsmagnaten Guy Hands, chef för den problemtyngda underhållningsgruppen EMI, måste ha trott att han slutligen hittat en säker vinnare. För varje dollar han investerade i filmen Crust om en två meter lång räka räknade han med att tjäna 1,4 dollar i skattelättnader. Han verkar också ha förväntat sig en motsvarande rabatt från Nine Dead Gay Guys och andra garanterade biofloppar i samma tradition som odödliggjorts i filmen Det våras för Hitler. Men skattekontoret vägrade betala. Så Hands och 74 andra stämde redovisningsfirman och juristen som rådgivit dem vilket är den enda anledningen till att vi någonsin fick höra om saken. 1 Denna cirkus ger ett bra exempel på den allt mer ohederliga naturen hos det skattekonsensus som tonat fram under det senaste årtiondet eller så. Det har tillämpats världen över, utan hänsyn till lokala omständigheter. Men det som vid första anblick kan framstå som en harmlös publiksport, med mer välbetalda stjärnor än baseboll eller fotboll, dödar i själva verket barn. Som alltid på globaliseringens skumma bakgator gick tecknen till en början obemärkta förbi. I de rika ländernas klubb OECD, organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, gjordes ett ovanligt men målinriktat försök under 90-talet att stävja skadlig tävlan mellan nationella skattesystem med syfte att attrahera företag och privata förmögenheter genom att locka med de lägsta skattesatserna. Sedan slank George W Bushs regim in i Washington och sköt OECDs planer i sank. Den internationella skattetävlingen mot botten fick ny fart. Hemlöst kapital förökade sig som aldrig förr i ett veritabelt fyrverkeri av exotiska finansiella instrument i skatteparadis, välkomnade av alla, inklusive Wall Street och City of London (se artikeln Kan betala men vill inte!). Under tiden introducerade Bushregeringen 2001 och 2003 ett program med skattesänkningar som fram till 2012 skulle ge i genomsnitt 45 dollar per år till den fattigaste femtedelen av amerikanerna, och dollar per år till de med inkomster på en miljon dollar eller mer. På tio år skulle 1,35 biljoner dollar gå till USAs rika. 2 Korståg Detta korståg för skattesänkningar, som från början startades av Ronald Reagan, var på intet sätt unikt för USA. Detta världsomspännande konsensus var bara en del av det så kallade Washington consensus, baserat på en ortodox frihandelsideologi med internationella valutafonden (IMF) som centrum. 3 Ackompanjerat av IMFs påtryckningar, som är välkända bland de som kampanjat om skuld- och handelsfrågor, förordades indirekta skatter (på saker) i stället för direkta skatter (från människor). Så moms och andra försäljningsskatter föredrogs framför skatter på inkomster eller företagsvinster ett oförblommerat incitament för att samla privat rikedom. Du måste använda en större del av din dagliga inkomst på konsumtion ju fattigare du är, vilket innebär att du betalar en större proportion i skatt. Du betalar mindre i indirekta skatter ju rikare du är, eftersom du aldrig kan konsumera mer än en liten del av din Skattesystem av denna typ kallas vanligen regressiva i motsats till progressiva. Statens roll som omfördelare, för att begränsa eller kompensera för materiell ojämlikhet, har övergivits. 12

SKATTEPARADISEN. den globala ekonomins. svarta hål

SKATTEPARADISEN. den globala ekonomins. svarta hål SKATTEPARADISEN den globala ekonomins svarta hål Trodde du att det bara var oljemiljardärer, diktatorer, knarkkungar och Carema som placerade sina pengar i hemliga skatteparadis utomlands? Faktum är att

Läs mer

Information om ansökan per land

Information om ansökan per land Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller

Läs mer

Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01

Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Alla priser i svenska kronor inklusive moms. Betalsamtal och samtal till satellit betalas enligt besöksnätets taxa med ett administrativt

Läs mer

Dole Food Company Instruktioner för avgiftsfria, internationella telefonsamtal

Dole Food Company Instruktioner för avgiftsfria, internationella telefonsamtal Dole Food Company Instruktioner för avgiftsfria, internationella telefonsamtal Inhemska Telefonsamtal (USA, Kanada & Guam): 1. Ring 888-236-7527 Internationella samtal: 1. För att ringa Dole integritetshotlineleverantör

Läs mer

Aktivitetstips. Drömlandet

Aktivitetstips. Drömlandet Aktivitetstips Drömlandet Drömlandet är ett rollspel. Deltagarna får en uppgift men förutsättningarna förändrar sig efter vägen och övningen blir en annan. Övningen inleder med att ta upp svårigheten med

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Skatteverkets allmänna råd

Skatteverkets allmänna råd Skatteverkets allmänna råd * ISSN 1652-1439 Skatteverkets allmänna råd om merkostnadstillägg för utomlands stationerad personal vid statliga myndigheter för beskattningsåret 2010 Skatteverket lämnar med

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Företag - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS och Mobilsurf i utlandet Gäller från 15 Juni 2015

Företag - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS och Mobilsurf i utlandet Gäller från 15 Juni 2015 Företag - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS Gäller från 15 Juni 2015 Alla priser i svenska kronor inklusive moms. 3Danmark gäller när du använder 3s nät i Danmark. Samtalpriserna presenteras i kronor

Läs mer

3Global - Företag. Gäller fr o m 18 maj 2015. Alla priser är exklusive moms. 3 reserverar sig för eventuella tryckfel.

3Global - Företag. Gäller fr o m 18 maj 2015. Alla priser är exklusive moms. 3 reserverar sig för eventuella tryckfel. Information och tjänstespecifika villkor. 3Global - Företag. Gäller fr o m 18 maj 2015. Alla priser är exklusive moms. 3 reserverar sig för eventuella tryckfel. Månadsavgift 29 kr/mån Tjänsten har ingen

Läs mer

Privat - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS och Mobilsurf i utlandet.

Privat - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS och Mobilsurf i utlandet. Privat - Prislista Mobilabonnemang Samtal, SMS Mobilsurf i utlandet. Gäller från 15 Juni 2015 Alla priser i svenska kronor inklusive moms. 3Danmark gäller när du använder 3s nät i Danmark. Samtalpriserna

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Skatteverkets allmänna råd

Skatteverkets allmänna råd Skatteverkets allmänna råd ISSN 1652-1439 * Skatteverkets allmänna råd om reservering för förlustrisker vid export Skatteverket lämnar med stöd av 2 förordningen (2007:780) med instruktion för Skatteverket

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan)

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) s. 26: Världshandeln per produkt och region 1960 2009 2 s. 29: Världsekonomins topp-20 år 2009 3 s. 35: Sveriges export/import 2010 4 s. 37: Topp-tio

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

AidWatch 2014 sammanfattning

AidWatch 2014 sammanfattning AidWatch 2014 sammanfattning För nionde året i rad har civilsamhällesorganisationer från EU:s medlemsländer inom ramen för CONCORD Europa producerat AidWatch-rapporten, som utvärderar EU-ets kvalitet och

Läs mer

Direktinvesteringar 1

Direktinvesteringar 1 Direktinvesteringar 1 Direktinvesteringsflöden Diagram 1 och tabell 1 visar värdet på in- och utflöden av direktinvesteringar under 2006-2014. Inflöden redovisas som nettot av de investeringar som utländska

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Kan välfärden räddas?

Kan välfärden räddas? Kan välfärden räddas? HAR VÄLFÄRDEN VERKLIGEN FÅTT MER? Källa: SKL, SCB, Egna beräkningar Källa: SKL, SCB, Egna beräkningar 140 miljarder sänkt skatt. Sen 2001 sänkt skatt ca 300 miljarder per år. Hur

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler

Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler Artikel 1 Allmänna förpliktelser enligt konventionen [1151] De fördragsslutande regeringarna

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005 Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

GATS. Ska våra rättigheter. bli varor? www.attac.nu/karlstad. Det fi

GATS. Ska våra rättigheter. bli varor? www.attac.nu/karlstad. Det fi GATS Ska våra rättigheter Det fi bli varor? www.attac.nu/karlstad GATS Vad är på gång? Världshandel med tjänster Sverige är medlem i världshandelsorganisationen WTO, som arbetar för att liberalisera världshandeln.

Läs mer

När måste jag ha internationellt körkort?

När måste jag ha internationellt körkort? När måste jag ha internationellt körkort? Uppgifterna i tabellen avser innehavare av svenskt körkort som i kör personbil eller motorcykel under ett tillfälligt besök (högst 90 dagar) i ett annat land.

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR INFÖR HARPSUND (SISTA NATTEN MED GÄNGET) MAGDALENA ANDERSSON 22 AUGUSTI 2014

EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR INFÖR HARPSUND (SISTA NATTEN MED GÄNGET) MAGDALENA ANDERSSON 22 AUGUSTI 2014 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR INFÖR HARPSUND (SISTA NATTEN MED GÄNGET) MAGDALENA ANDERSSON 22 AUGUSTI 2014 AGENDA Ekonomiska läget Offentliga finanser Inför Harpsund Tre frågor 8ll finansministern POSITIVA

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa: Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012

Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012 Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012 Detta är en sammanställning av den svenska utländsk bakgrund-befolkningen en generation bakåt

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

OECD: Vem är berättigad till pension?

OECD: Vem är berättigad till pension? Sverige Nederlä Island Israel Finland Chile Schweiz Österrike Estland Norge Danmark Mexico Polen Ungern Slovakien Belgien USA Kanada Irland England Tyskland Frankrike Korea Italien Luxenburg Spanien Portugal

Läs mer

Prislista för mobila företagsabonnemang cellip

Prislista för mobila företagsabonnemang cellip Prislista för mobila företagsabonnemang cellip Utgåva 1 Abonnemang Abonnemang och månadsavgifter Cellip erbjuder två olika företagsabonnemang i olika utföranden. Abonnemangen kombineras eller kan med fördel

Läs mer

Bli värdfamilj åt en utbytesstudent

Bli värdfamilj åt en utbytesstudent Connecting Lives, Sharing Cultures Ta hem världen till dig Bli värdfamilj åt en utbytesstudent Att vara värdfamilj är att växa som individer, lära nytt & få uppleva ett fantastiskt år tillsammans. Att

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer MEDDELANDE 27.5.24 FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.23 Finlands Bank samlar in data om finländska portföljinvesteringar 1 i utlandet för betalningsbalansstatistiken. Marknadsvärdet av

Läs mer

Finansiella risker och lösningar

Finansiella risker och lösningar Finansiella risker och lösningar Jonas Rybring, Deputy General Manager Swedbank Shanghai Branch Shanghai 2008-03-10 1 Lång erfarenhet i Kina Swedbank har gjort affärer i Kina i över 20 år Representationskontor

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg

Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg 2 Slå på och av scannern Mekaniskt uttag Standby-strömbrytare Array-uttag Anslut transducers Använd den gröna standby-strömbrytaren. För att slå på scannern: Tryck

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 10,0 Sveriges bytesbalans 1998-2013 9,0 8,0 Andel av BNP (%) 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Läs mer

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi?

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Olle Björk Sammanhanget: Milstolpar i klimatförhandlingarna Klimatkonventionen i Rio 1992 Kyotoprotokollet 1997 Bali Action Plan 2007 Köpenhamn 2009 Mexiko 2010

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Prislista BKTV Telefoni Internationellt mm. Afghanistan Fast telefoni 0,36 0,45 5,09 6,36 Afghanistan Mobil 0,36 0,45 2,29 2,86

Prislista BKTV Telefoni Internationellt mm. Afghanistan Fast telefoni 0,36 0,45 5,09 6,36 Afghanistan Mobil 0,36 0,45 2,29 2,86 Internationellt Prislista BKTV Telefoni Afghanistan Fast telefoni 0,36 0,45 5,09 6,36 Afghanistan Mobil 0,36 0,45 2,29 2,86 Albanien 0,36 0,45 1,69 2,11 Algeriet Fast telefoni 0,36 0,45 1,69 2,11 Algeriet

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Utvecklingskluster. Tim Besley och Torsten Persson LSE och IIES SNS Analys, 21 april, 2015

Utvecklingskluster. Tim Besley och Torsten Persson LSE och IIES SNS Analys, 21 april, 2015 Utvecklingskluster Tim Besley och Torsten Persson LSE och IIES SNS Analys, 21 april, 2015 www.pillarsofprosperity.info Utvecklingskluster Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Luxemburg vs. Liberia

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Frihet i Iran genom svensk export?

Frihet i Iran genom svensk export? Av Emilie Eriksson Frihet i Iran genom svensk export? För att Iran skall kunna nå frihet behöver många omständigheter förändras. Yttrandefriheten måste stärkas och ledarna väljas på demokratisk grund.

Läs mer

RESA INOM NORDEN OCH EUROPA

RESA INOM NORDEN OCH EUROPA RESA INOM NORDEN OCH EUROPA - Pass eller id-kort? Här får du svaren! Inom Sverige kräver vi ingen legitimation. (Men inom Sverige ses körkort, pass eller nationellt id-kort som godkänd legitimation) Medborgare

Läs mer

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? Seminarium, Almi Företagspartner AB Seminarium, Almi Företagspartner AB 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson The big five (Spanien 1977, Norge

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Politik, valutor, krig

Politik, valutor, krig Weekly Market Briefing nr. 4-2013 Politik, valutor, krig Japans valutaförsvagning väcker ont blod...... och pressar våra investeringar i Korea Rapportfloden i USA bjuder på ljusglimtar 1 Alla fonder Skarp

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark

Läs mer

Pensionärer Utomlands

Pensionärer Utomlands Pensionärer Utomlands Pensionärerna som väljer att flytta utomlands blir allt fler. 2014 fanns det drygt 120 000 personer bosatta utomlands som tog emot svensk pension. Hela 603 000 personer runt om i

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Motion 2014:12 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att bli ett skatteparadisfritt landsting

Motion 2014:12 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att bli ett skatteparadisfritt landsting Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-03-18 LS 1406-0753 Landstingsstyrelsen Motion 2014:12 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att bli ett skatteparadisfritt landsting Föredragande

Läs mer

Internationell Politik

Internationell Politik Internationell Politik 733G20 Jensen Emma, Johnsson Gustav, Juholt Anton, Järneteg Anna, Kant Albertina 2012-05-22 Inledning Miljön debatteras ständigt och avtal för att minska utsläppen stiftas mellan

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat.

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 5 teman: Utvecklingssamarbete / bistånd Handelsavtal Klimat och miljö Globala rättvisefrågor Mänskliga rättigheter Är partierna överens om någonting? Sverige bör arbeta

Läs mer

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/)

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Lektion 33 SCIC 13/06/2014 TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning A. Olika skatter (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Före: Uttala de markerade

Läs mer

RÄKNA MED FATTIGDOM. Hur internationella skatteregler håller folk i fattigdom

RÄKNA MED FATTIGDOM. Hur internationella skatteregler håller folk i fattigdom RÄKNA MED FATTIGDOM Hur internationella skatteregler håller folk i fattigdom KORT OM ACTIONAID ActionAid är en internationell hjälporganisation som sedan 1972 har arbetat i nära relation med fattiga och

Läs mer

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998) 1 Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Guatemala: x 1,75 Angola: x 4 Peru: x 5 Indien: x 7 Indonesien: x 14,8 Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Läs mer

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD 2012 I KORTHET Fortsatt utmanande för klädhandeln på flera av H&M:s marknader Försäljningen +11% i lokala valutor jämförbara enheter +1% Bruttomarginal 59,5 procent

Läs mer

Fairtrade City Frågor & Svar

Fairtrade City Frågor & Svar Fairtrade City Frågor & Svar Vad är Fairtrade City? Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för rättvis handel och etisk konsumtion. Diplomeringen innebär att kommunen lever upp

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Svenskt portföljinnehav 2005

Svenskt portföljinnehav 2005 Avdelningen för penningpolitik Svenskt portföljinnehav 2005 Utländska aktier och räntebärande värdepapper Oktober 2006 INFORMATION om denna publikation lämnas av Camilla Hagman Falkler, tel 08-787 02 56

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Fondsparandet i Europa och Sverige

Fondsparandet i Europa och Sverige Fondsparandet i Europa Fondbolagens Förening 8124 Fondsparandet i Europa och Sverige Nyligen publicerade EFAMA (European Fund and Asset Management Association) Fact Book 28 som innehåller en sammanställning

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012

Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012 PRESSMEDDELANDE Kontaktpersoner: Gérard Dubuy, vd CFO Magnus Bergendorff Telefon: 08-683 73 00 Internet inklusive bildarkiv: www.hl-display.com Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer