Tema: Skatterättvisa Beskatta de rikaste vad väntar vi på? Kan betala men vill inte! Rättvisa skatter och orättvisa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tema: Skatterättvisa Beskatta de rikaste vad väntar vi på? Kan betala men vill inte! Rättvisa skatter och orättvisa"

Transkript

1 alt En annan värld är möjlig! Röster från en global rättviserörelse. #8 hösten kr ISSN Tema: Skatterättvisa Beskatta de rikaste vad väntar vi på? Kan betala men vill inte! Rättvisa skatter och orättvisa

2 Innehåll Sverige, finansmarknaden och Attac 3 Beskatta de rikaste vad väntar vi på? 4 Kan betala men vill inte! 7 Skatteorättvisa Fakta #1 10 Rättvisa skatter och orättvisa 12 Skatteorättvisa Fakta #2 15 Skatteorättvisa Fakta #3 18 Notiser 19 Boktips 19 Kalendarium 20 Redaktion: Johan Rönnblom, Håkan Sundberg, Åsa Ågren och Anton Andreasson Korrläsning: Johan Sanne, Jenny Andersson Ansvarig utgivare: Johan Rootzén Layout: Anton Andreasson Omslagsbild: istockphoto Material: Vi tar tacksamt emot bidrag i form av exempelvis texter, bilder eller illustrationer. Skicka artikelförslag till så svarar vi så fort vi kan! Redaktionen förbehåller sig rätten att korrigera texter. Alt finansieras med stöd från Sida genom Forum Syd vilka ej har medverkat vid utformningen av materialet och ej heller tar ställning till de synpunkter som framförs. Som medlem i Attac Sverige får du Alt utan kostnad. För dig som inte är medlem är det möjligt att beställa lösnummer för 30 kr/exemplar. Kontakta oss på Attac Sverige: Attac Sverige, Tegelviksgatan Stockholm, ATTAC Association pour la Taxation des Transactions financières a l Aide aux Citoyens alt #8 hösten 2009 Överflöd av resurser för global välfärd Hur ska världens befolkning få tillgång till rent vatten? Hur ska svenska skolbarn kunna få en bra utbildning oavsett familjebakgrund? Hur ska vi bromsa den globala uppvärmningen, och samtidigt motverka dess konsekvenser? Detta är svåra frågor, men vi har faktiskt redan många av svaren. Det största hindret för global välfärd är allt som oftast att det saknas finansiering. Men gör det egentligen det? Under hösten 2009 driver Attac en stor skattekampanj, och detta nummer av Alt fokuserar på hur mycket resurser som faktiskt finns tillgängliga. Bland annat skriver David Hillman om hur nya former för beskattning av världens överflöd börjar bli alltmer politiskt gångbara. John Christensen berättar om hur redan beslutade skatter skulle räcka mer än väl om vi bestämmer oss för att driva in dem även från de som bäst har råd att betala. Slutligen ger David Ransom en överblick av den ideologiska utvecklingen mot allt lägre skatter för rika och storföretag. Dessa artiklar, liksom statistiken på sidorna 10 11, 15 och 18, är översatta från engelska och har tidigare publicerats i den brittiska tidningen New Internationalist, vintern Nästa nummer av Alt kommer att fokusera mer på svenska förhållanden. Tills dess hoppas vi att många av er kommer att ha möjlighet att delta på något av de arrangemang som planeras under hösten (se baksidan). Kom också ihåg att besöka där kalendariet uppdateras löpande. /Redaktionen ATTAC Föreningen för beskattning av valutatransaktioner för medborgarnas bästa 2

3 Sverige, finansmarknaden och Attac Vi svenskar, vi ligger lågt när dom stora pojkarna ute i världen styr och ställer. Vi uttalar oss försiktigt och ser om vårt hus, så gott det går. När kronan faller, ja då tänker vi att det är orättvist, men exportindustrin tjänar ju på det i alla fall. Och när den går upp, ja då tror ju marknaden på Sverige igen, och det är ju bra, fast lite sämre för exportindustrin förstås. När vi får skäll för att vi inte stimulerar ekonomin tillräckligt utan låter de länder vi exporterar till ta underskotten, ja då skyller vi på automatiska stabilisatorer i svensk ekonomi. Dock, om mindre pojkar än vi själva inte sköter sig, ja då kan vi bli rejält irriterade. Som när Reinfeldt och Borg tar Lettlands regering i öronen för att de inte skär tillräckligt hårt och snabbt i skolan, sjukvården och pensionerna. Balansräkningarna för SEB och SwedBank är väl viktigare än några baltiska fattighjon, det måste ju var och en inse. Egentligen faller väl ingen skugga över våra banker, de gjorde ju bara precis som alla andra. Att finansmarknaden skulle rasa samman, det kunde ju ingen förutse. Balterna däremot måste ta sitt ansvar, den saken är klar. I förhållande till den gängse politiska debatten i Sverige har Attac egentligen ända sedan starten för åtta år sedan drivit konstiga frågor. WTO, skatteparadis, Tobinskatt vad har det med svensk politik att göra? Med en dåres envishet fortsätter vi dock på den inslagna linjen. Vi fortsätter att hävda att den kanske största boven i vår globaliserade världsekonomi är det internationella finanskapitalets spekulationsaffärer. Det är fullkomligt horribelt att de ska åtnjuta fullständig frihet. Ingen kontroll, ingen skatt, ingen insyn. En skatt på finansiella transaktioner skulle inte bara dämpa den värsta spekulationshysterin utan också ge övriga världen en chans att kartlägga dessa aktörers verksamhet. Stängning Måhända har finanskapitalet för mycket makt och inflytande i politiken för att man ska våga gå till handling, men ändå. av skatteparadisen eller åtminstone krav på total öppenhet tycker vi vore en annan förnuftig åtgärd. Obama stödde oss när det gäller skatteparadisen. Den franska och tyska regeringen, liksom EU-parlamentet nyligen, har uttalat sitt stöd för en skatt på finansiella transaktioner. Måhända är det mest ord. Måhända har finanskapitalet för mycket makt och inflytande i politiken för att man ska våga gå till handling, men ändå. Här hemma har dessa diskussioner varit mer eller mindre frånvarande, trots krisen och trots alla de analyser som gjorts av vad som orsakade den, och trots att svenska banker och finansföretag i allra högsta grad deltagit i kasinoverksamheten, här hemma, i Baltikum och globalt, inte minst i skatteparadisen. Arbetslösa, sjuka och skolbarn får betala. Hitintills har vår regering bortsett från ett populistiskt utfall mot bonusar ställt sig sist i ledet när det gäller krav på att stänga ner finansföretagens kasinoverksamhet. När nu andra regeringar börjar ändra kurs är frågan om Sverige kommer att hänga på till slut eller om vi kommer att bli en bromskloss, avregleringsideologins sista utpost. Inför valet nästa år har oppositionen en jättechans att utmana regeringen med konkreta krav på finansiella regelverk och stopp för skatteflykt. För vem tycker egentligen att det är okej för miljardärer att nolltaxera, eller att det gynnar sund affärsverksamhet när staten i land efter land måste gå in och hjälpa spekulationsbenägna investerare och finansinstitut från konsekvenserna av exotiska affärer de inte begripit sig på? Johan Rönnblom Håkan Sundberg 3

4 Beskatta de rikaste vad väntar vi på? Text: David Hillman Översättning: Johan Rönnblom Bristen på finansiering är avsevärd till 2010 behöver biståndet ha ökat med 80 miljarder dollar per år 6Foto: istockphoto Flaggorna för samtliga FN-länder utanför den berömda byggnaden i New York böljade i den milda aprilvinden. Jag hade gått ut för en nypa frisk luft, och för att ringa mitt kontor i London. Jag hade just hört Douglas Alexander, den brittiska utvecklingsministern, säga att ytterligare finansieringskällor behöver anskaffas för att täcka de oförutsedda kostnaderna för klimatförändringar. Dessa ord erkännandet av behovet för mer pengar hade han aldrig yttrat i Storbritannien. Dessutom, sade jag till min kollega hemma i England, du kommer inte att tro det: Douste-Blazy har just sagt att vi behöver skatter på valutatransaktioner. Omöjligt! Fullt möjligt från podiet. Det hade varit ett speciellt ögonblick. NGO-representanterna längst bak hade tittat på varandra, storögda av överraskning. Sade han just vad jag tror han sade?, hade jag frågat min tyska kollega, Eva. Det har aldrig tidigare sagts officiellt i FN, sade hon, med ett stort leende. Och Eva borde veta. Hon har encyklopedisk kunskap i sådana frågor. Så sker det verkligen några framsteg i FN? Vem är Douste-Blazy? Vad är valutatransaktionsskatter? Låt mig förklara. År 2000 undertecknade alla FN-länderna millenniemålen för utveckling (MDG, engelska Millenium Development Goals). De satte upp okontroversiella målsättningar för hälsa och utbildning för hela världens befolkning till 2015 införande av de grundläggande saker som människor i rikare länder tar för givna. År 2002 höll FN ett stort möte på temat Finansiering för utveckling i Monterrey, Mexiko, för att reda ut hur allt detta kan betalas för. Det täckte områden som traditionellt bistånd, skuld, och nya finansieringskällor. Nu sex år senare befann vi oss vid mötet i New York, vid halvtid till slutdatumet 2015, och det ser dåligt ut. Vi har gått bort oss på allvar, särskilt i Afrika söder om Sahara. Bristen på finansiering är avsevärd till 2010 behöver biståndet ha ökat med 80 miljarder dollar per år. Men i stället för att öka, har biståndsnivåerna sjunkit på sistone. Dessutom, enligt Oxfam, måste den nödvändiga summan nu höjas med åtminstone 50 miljarder dollar per år för att täcka de extra kostnaderna för klimatförändringar. Dessa gäller försämringar av skogar, fiskenäring, betesmarker och åkrar; extremt väder som orsakar skador på hem, infrastruktur och arbetsplatser; samt ökad förekomst av sjukdomar såsom malaria och dengue-feber. Utifall att du nu tänker att detta är så mycket pengar att det helt enkelt inte kan uppbringas, låt oss sätta det i sitt sammanhang. Världens militära utgifter överstiger 1000 miljarder dollar per år. Så problemet är inte att pengarna inte finns det är en fråga om politiska prioriteter och om hur pengarna ska användas. Och vissa intressanta skeenden har börjat kasta ljus på denna ganska sorgliga bild. Upplysning För det första är finansieringen för att motverka klimatförändringarna eftertryckligen med på agendan sedan FNs klimatkonferens på Bali 4

5 2007. För rika länder börjar de oundvikliga slutsatserna till slut komma: ytterligare finansiering är inte ett tillägg att överväga, utan en nödvändighet. Och ett sätt att skapa den är genom innovativa instrument vid sidan av traditionellt bistånd. För det andra har FNs generalsekreterare Ban Ki-moon, som en helt ny åtgärd, utsett den före detta franska utrikesministern, Philippe Douste-Blazy, till den nya posten som särskild representant för innovativ finansiering. För det tredje har det här området tills nyligen mest varit teoretiskt. Men två innovativa hälsoprogram har, under de senaste 18 månaderna, genererat mer än 2 miljarder dollar tillsammans. Det ena är det franskledda UNITAID ett organ för inköp av läkemedel mot hiv/aids, tbc och malaria, som betalas med avgifter för flygpassagerare. Det andra är det brittiskledda vaccineringsinitativet International Finance Facility for Immunization (IFFIm), som finansieras genom ett låneinstrument med speciella skuldväxlar. Innovation Innovativ finansiering är ett ganska nytt område som har potential att skapa signifikanta nya inkomstkällor. I stora drag kan det delas in i tre kategorier: beskattning, belåning, och frivillighet. Förespråkarna för belåning insisterar på att det kan frigöra pengar omedelbart för att rädda liv nu, genom exempelvis vaccinationer. Men många länder och NGO:er har svårigheter med en biståndsmodell baserad på avbetalning, och saknar entusiasm för att driva detta längre. Frivilliga mekanismer, såsom ett tänkbart globalt lotteri, kan ha viss dragningskraft. Men de misslyckas på en central punkt utvecklingsfinansiering måste vara långsiktig och förutsägbar. Med det kriteriet är beskattningsmekanismen att föredra. Pålagor som övervägs innefattar flyg och sjötransporter, koldioxid, råvaruindustrier, finansiella transaktioner, e- handel, och (mer fantasifullt) det elektromagnetiska spektrat. UNITAID förtjänar mer utrymme här. Det betalas huvudsakligen genom flygskatter från många länder, främst från passagerarbiljetter men även, såsom i det norska fallet, en tariff avseende flygplansutsläpp. Pålagorna tas ut nationellt, och slås sedan samman till förfogande för UNITAIDs styrelse, som inkluderar givarländer och representanter från NGO:er samt samhällen som påverkas av de tre stora sjukdomarna. UNITAIDs strategiska målsättning är inte bara att köpa och förmedla mer läkemedel, utan också att sänka kostnaden för dem att tillhandahålla mediciner för flertalet och inte bara för de få som har råd med dem. UNITAID är den första fond som finansieras med vad som innebär internationella skatter för utveckling, och sätter ett viktigt exempel en inkörsport till liknande initiativ, inte minst en utvecklingsskatt på valutatransaktioner (Currency Transaction Development Levy, CTDL). Transaktion I april 2008 beskrev Ban Ki-moon CTDL i en officiell not som att det finns ett förnyat internationellt intresse för en möjlig utvecklingsskatt på valutatransaktioner på 0,005 procent. Douste-Blazy bröt sedan ny mark genom att förorda dess införande. Aktivister för fattigdomsbekämpning är överlyckliga, med rätta, då de argumenterat för den här åtgärden i ett antal år. Marknaden för valutahandel handel med pengar i sig är den rikaste i världen, värd häpnadsväckande 3200 miljarder dollar om dagen. Den utgör en utmärkt bas för en ny inkomstkälla för att bekämpa fattigdom eftersom den är så stor, och dessutom ökar betydligt år från år. En skatt på mindre än en hundradels procent bara på transaktioner med brittiska pund skulle dra in mer än 5 miljarder dollar per år. Skatten skulle effektivt omfördela rikedom från de rikaste organisationerna i världen, bankerna de största vinnarna i globaliseringen till de mest behövande som lämnats efter. Handling Stödet hos höga tjänstemän i FN är ett tecken på framsteg, men vad mer visar det? Det visar oss att CTDL-förslaget betecknat som genomförbart av nobelprisbelönade ekonomen Joseph Stieglitz förra året är tekniskt genomförbart, Det visar oss också att vid diskussioner på hög nivå kan nu en lång rad av nya finansieringsmöjligheter vara uppe för övervägande 5

6 till följd av det helt elektroniska funktionssättet hos dagens valutamarknad. Det visar oss att det finns en törst efter påtagliga resultat kommande FN-möten. Det visar oss också att vid diskussioner på hög nivå kan nu en lång rad av nya finansieringsmöjligheter vara uppe för övervägande. Det brådskande i att generera medel snabbt innebär att de förslag som är bäst utforskade och mest redo för införande måste sättas i främsta ledet. Politiker som Douglas Alexander inser nu att ytterligare finansiering måste hittas om inte hans departement ska tvingas betala för allt, från översvämningsvallar i Bangladesh till skydd för skogar i Kongo. Det skulle leda till en enorm utspädning av biståndsbudgeten som är tänkt att användas direkt för att lindra fattigdom. Det aktuella skalvet inom finanssystemet har rubbat sektorns hittills blinda självförtroende, men ändå lämnat den stora majoriteten av institutioner omåttligt rika. Politikerna måste ta tillfället i akt, följa FNs generalsekreterare, och införa nya innovativa skatteinstrument, med början i CTDL. Det duger inte att prata, nu krävs handling! Att rikta in sig på världens rikaste marknad till förmån både för världens fattigaste och för vår gemensamma miljö är tveklöst både befogat, populärt och rättvist. Så vad väntar vi på? David Hillman är koordinator för brittiska Stamp Out Poverty. Kan betala men vi Text: John Christensen Översättning: Johan Rönnbl Stora delar av världens rikedomar befin Konsekvenserna har blivit ödesdigra. M Det var en het, stilla dag i augusti 1995 och det var kvavt på mitt kontor i Saint Helier, Jersey. Jag var ekonomisk rådgivare till detta skatteparadis i Engelska kanalen, en av många offshoresatelliter till City of London [ett Londondistrikt med speciella skatteregler, ö.a.], och jag satt mittemot en mångmiljonär och hans fru och deras sex finansiella och juridiska rådgivare. Jag frågade honom varför han inte betalat en enda penny i skatt på fem år. Hans försvar var detta: mina miljonärsvänner betalar ingen skatt, och mina finansiella rådgivare säger att jag inte behöver betala skatt så varför skulle jag? Hans försvar skulle nästan kunna vara ett manifest för världens rika: Vi är rika, vi är annorlunda och skatter är för de små människorna. Miljonären och hans grupp var chockerade över min hårda attityd: det var inte så här det gick till i Jersey. Jag frågade honom: Vilken av dina rådgivare sa att du inte behöver betala skatt?. Jag såg en bankir rycka till, och lyfta händerna mot ansiktet. Det var han. Senare, av ren nyfikenhet, kontrollerade jag hans påstående om Jerseys superrika och han hade huvudsakligen rätt. Många, märkte jag, betalade förbluffande lite skatt, eller i mer än hälften av fallen jag undersökte, ingenting alls. Världens superrika har placerat sig i en egen kategori, skild från resten av samhället och har skapat en gigantisk offshoreekonomi från vilken de, liksom mäktiga storföretag, kan kringgå regelverk och skatter, och lämna räkningarna åt oss andra. Detta var det hemliga parallella universum som jag gav mig av för att utforska 6

7 ll inte! om ner sig idag i skatteparadis, vilket John Christensen vet av egen erfarenhet. en finanskrisens flodvågor håller kanske till slut på att spola bort skatteparadisen. på 80-talet: min bosättning på Jersey gav mig en perfekt täckmantel. Förbluffande siffror Några siffror kan kasta ljus över rötan. Sedan den finansiella avregleringen på 70-talet har antalet skatteparadis mer än tredubblats. Äver 600 miljarder dollar, nästan tre gånger ländernas utlandsskulder har läckt ut från Afrika söder om Sahara i kapitalflykt sedan Nästan allt har försvunnit till hemliga bankkonton på platser som Jersey, Luxemburg, Schweiz och London. Storleken på denna skandal är förbluffande. Försiktiga uppskattningar ger vid handen att världens rikaste individer har placerat miljarder dollar offshore och därmed undgår 6Foto: istockphoto 7

8 över 250 miljarder dollar i skatt varje år. Bara det överstiger med råge vad FN bad om till sitt millenniumprojekt för att få bukt med den globala fattigdomen. Men det är bara en del av bilden: skatteundvikande från företag är mycket större. Världsbanken har rapporterat att gränsöverskridande flöden av vinster från brottsliga aktiviteter, korruption och skatteflykt uppgår till mellan 1000 och 1600 miljarder dollar per år, varav hälften kommer från utvecklingsländer. De rika länderna spenderar för närvarande ungefär 100 miljarder dollar på bistånd. Så för varje biståndsdollar som går in, flyter fem till åtta dollar ut under bordet. Skatteflykt står för den överlägset största delen, kommersiell skatteflykt beräknas till mellan 700 och 1000 miljarder dollar globalt. Historiskt har det aldrig varit ett så stort gap mellan fattiga och rika någonsin. Varför har skatteparadisens skumma verksamhet tillåtits blomstra så länge? De finns i hjärtat av den globala finansmarknaden över 2000 miljarder dollar flyter dagligen genom deras datorer. Men samtidigt är det få som begriper deras roll för att undergräva regelverk och förstöra integriteten i de nationella skattesystemen. Försök att åtgärda problemet har varit patetiska och har mötts av benhårt motstånd. Jurister, ekonomer och bankirer som jobbar för de superrika har hjälpts åt att skapa nya legala och finansiella strukturer och har tvingat regeringar att skapa svaga ramverk för regelverk och beskattning. Under tiden har större nationer, inte minst Storbritannien och USA, arbetat aktivt mot reformer, medan civilsamhället mestadels undvikit frågan på grund av dess komplexitet. London calling London har blivit det största offshorefinanscentret. På 50-talet, under avkoloniseringen, hamnade Storbritannien på efterkälken när det gällde konkurrenskraft och investeringar, och London city stagnerade. Avkoloniseringen gjorde det möjligt för Storbritannien att skapa ett nätverk av kvasi-oberoende stater för att styra kapitalflöden mot London. Nästan hälften av världens skatteparadis, inklusive Cayman-öarna, kanalöarna, Brittiska Jungfruöarna och Bermuda, har starka politiska band Så för varje biståndsdollar som går in, flyter fem till åtta dollar ut under bordet. Skatteflykt står för den överlägset största delen. till Storbritannien, och de är värdar för några av de mest omfattande offshorefinanscentrumen, huvudsakligen bemannade av utvandrade specialister härstammande från London. Genom att uppmuntra sina avhängiga territorier och kronbesittningar att bli skatteparadis gav den brittiska regeringen liv åt en global finansiell jättebläckfisk med London City som huvud, hjärta och mun, och offshoreskatteparadis som tentakler, som suger in enorma pengasummor från hela världen och matar London. Storbritannien har inte hela skulden, förstås: vi känner alla till den Schweiziska banksekretessen, eller de stulna pengar som gömts undan i Liechtenstein. Singapore attraherar energiskt smutsiga pengar från Asien och Europa. USA har mekanismer med kännetecken för skatteparadis, genom vilka de låter rika människor, särskilt från latinamerika, gömma sina identiteter när de investerar i amerikanska statsobligationer. Med flera länder som försöker vara med har en process av skattetävlan mellan olika jurisdiktioner inletts, där alla tävlar om att erbjuda incitament för hemlösa pengar. Hemlighetshållande och svaga regelverk är de främsta lockbetena. I April 2008, för att ta ett exempel, satte Jersey upp sin första oreglerade hedgefond. Andra kommer att följa efter. På 90-talet försökte OECD hantera skandalen med ett projekt mot skadlig 8

9 Svaga regleringar i skatteparadis har varit en huvudfaktor bakom dagens finanskris 6Foto: gabemac/flickr skattekonkurrens, men initiativet stympades av finanslobbyister och president George W Bushs inkommande administration. Mäktiga företag och superrika människor uppbackade av en kostymklädd infrastruktur av finansiella mellanhänder har hänsynslöst utnyttjat denna tävling mot botten. Även de mäktigaste nationerna kan inte motstå trycket. Sänk våra skatter, kräver direktörerna, annars flyttar vi till Irland, eller Schweiz. Ge oss specialbehandling för kapitalvinster, varnar förmögenhetsförvaltarna, annars investerar vi våra rikedomar någon annanstans. Nationella regeringar bävar för dessa hot och ger med sig till plutokraterna. Och så fortsätter tävlingen. Resultatet har blivit ödesdigert. Svaga regleringar i skatteparadis har varit en huvudfaktor bakom dagens finanskris: det är inget sammanträffande att huvuddelen av de esoteriska värdepapper med namn som SIV och SDO har skapats på platser som Jersey och Grand Cayman. Runt om i världen har skattebördan skiftat från de som har råd att betala, mäktiga företag och rika människor, till arbetare och konsumenter. Den oundvikliga följden har blivit färre nya jobb, större ojämlikhet och ökande fattigdom. Detta är särskilt en förbannelse för fattiga länder, men inte enbart: förre amerikanske finansministern Larry Summers noterade nyligen att om inkomstfördelningen i USA varit densamma idag som 1979 hade de fattigaste 80 procenten av amerikanarna haft runt 670 miljarder dollar mer eller 8000 dollar per familj medan den rikaste procenten hade haft 670 miljarder dollar mindre, eller runt dollar per familj. Ekonomkåren och biståndsindustrin, bland andra, har huvudsakligen ignorerat denna gigantiska offshoreekonomi. De flesta ortodoxa ekonomer identifierar inte ens den offshoreekonomin som ett politiskt eller ekonomiskt fenomen, och frågar sig än mindre varför mer än hälften av världshandeln på papperet passerar genom skatteparadis. Världsbanken och IMF har misslyckats med att få med i sina analyser hur skatteparadis destabiliserar finansmarknader genom att låta risker gömmas i komplexa offshorestrukturer, och med att systematiskt undersöka deras roll för att driva fram ojämlighet och fattigdom. De har ignorerat hur skatteparadisen uppmuntrar kriminalitet genom att erbjuda hemlighet åt skojare, skattefuskare och bedragare, och tillhandahålla utbudssidan i den vida korruption som skadat så många länder. En förändrad inställning Skatteparadisens cancer har spritt sig i ett halvt århundrade inom den globala ekonomin och skapat oroligheter, ökat ojämlikhet och osäkerhet, undergrävt demokrati och nationellt självbestämmande. Att operera bort denna svulst måste nu skyndsamt göras till en global prioritet. Lyckligtvis kan vi se tecken på en förändrad global inställning. USAs president Barack Obamas föreslagna lag om stopp för missbruk av skatteparadis (Stop Tax Haven Abuse Act) tyder på att många amerikaner fått nog. Avslöjade skandaler på platser som Liechtenstein har skapat hårdare attityder, och finanskrisen har satt tvärstopp för den hämningslösa finansiella avreglering som blåste in så mycket luft i offshore-fenomenet. Tax Justice Network larmar, och NGO:er vaknar upp och deltar i protesterna. En ödeskamp väntar nu mellan superrika offshoreoperatörer och alla vi andra. När jag återvänder till Jersey upptäcker jag att mörka moln hopar sig. Unga öbor har inte råd med levnadsomkostnaderna och utvandrar för att hitta jobb. Fattigdomstalen är häpnadsväckande för en ekonomi med en av världens högsta BNP per capita. Jerseys ekonomi är nu nästan helt beroende av dess status som skatteparadis, och åtgärder för att motverka skatteparadis kommer att skapa stora störningar. Jerseys folk, som nu lär sig mer och mer om den roll deras ö spelar för att göra världen fattigare, börjar känna sig alltmer skamsna. John Christensen är en utvecklingsekonom som wallraffade i Jerseys banksektor för att upptäcka hur skatteparadis fungerar. Han arbetade också som öns ekonomiska rådgivare från 1987 till Efter att ha lämnat Jersey 1998 har han hjälpt till att starta Tax Justice Network och är direktör för dess internationella sekretariat i London. 9

10 Skatteorättvisa Fakta #1 Definitionen av rättvisa skatter är förmågan att betala. Världens skattesystem är idag orättvisa, där skattebördan skiftats över på de fattiga. 30 Först till botten! 4Skatteparadis är nu första anhalt för transnationella företag och rika individer på jakt efter en skattefri förmögenhet. Ju fler skatteparadis det finns, desto mer tävlar de om att erbjuda lägst skatt och attrahera mest pengar. De finns nu inte bara ute till havs ( offshore ) utan omfattar även finanscentra som Wall Street och City of London världen själv håller på att bli ett skatteparadis. 4Det finns ingen enhetlig definition av vad ett skatteparadis är. Länderna inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD rikelandsklubben visas här (fetstil) tillsammans med de skadliga förmånliga skattesystem såsom de själva definierade dem år 2000 (ej fetstil). Länderna och områdena som listats kan erbjuda mot en kostnad olika nivåer av sekretess och låga eller inga skatter Andorra 2. Anguilla 3. Antigua & Barbuda 4. Aruba 5. Australien 6. Österrike 7. Bahamas 8. Bahrain 9. Barbados 10. Belgien 11. Belize 12. Bermuda 13. Brittiska Jungfruöarna 14. Kanada Caymanöarna 16. Cooköarna 17. Costa Rica 18. Cypern 19. Dominica 20. Dubai 21. Finland (Åland) 22. Frankrike 23. Tyskland (Frankfurt) 24. Gibraltar 25. Grekland 26. Grenada 27. Guernsey, Sark & Alderney 28. Hongkong Ungern 30. Island 31. Irland 32. Isle of Man 33. Israel (Tel Aviv) 34. Italien (Campione d'italia & Trieste) 35. Jersey 36. Korea (Sydkorea) 37. Lettland 38. Libanon 39. Liberia 40. Liechtenstein 41. Luxemburg 6 Källa: Tax Justice Network, Identifying Tax Havens and Offshore Finance Centres, 2007,

11 Ordet skatteparadis lär komma av att bl a fransmännen misstagit engelskans tax haven för tax heaven och fått paradis fiscaux, som vi sedan översatt till svenska. Ett mer passande begrepp är någonting i stil med sekretesstat Macao 43. Malaysia (Labuan) 44. Maldiverna 45. Malta 46. Marshallöarna 47. Mauritius 48. Monaco 49. Montserrat 50. Nauru 51. Nederländerna 52. Nederländska Antillerna 53. Nieu 54. Nordmarianerna 55. Palau 56. Panama 57. Portugal (Madeira) 58. Ryssland (Ingusjien) 59. Saint Kitts & Nevis 60. S:t Lucia 61. Saint Vincent & Grenadinerna 62. Samoa 63. San Marino 64. São Tomé och Principe 65. Seychellerna 66. Singapore 67. Somalia 68. Sydafrika 69. Spanien (Melilla) 70. Sverige 71. Schweiz 72. Taiwan (Taipei) 73. Tonga 74. Turkiet (Istanbul) 75. Turkiska republiken Nordcypern 76. Turks- och Caicosöarna 77. Storbritannien (City of London) 78. Uruguay 79. Amerikanska Jungruöarna 80. USA (New York) 81. Vanuatu

12 Rättvisa skatter och orättvisa Text: David Ransom Översättning: Johan Rönnblom Ett skattekonsensus har pådyvlats världen. David Ransom undrar hur en överenskommelse kan ha ingåtts mellan människor som inte ens kände till den. Kapitalförvaltningsmagnaten Guy Hands, chef för den problemtyngda underhållningsgruppen EMI, måste ha trott att han slutligen hittat en säker vinnare. För varje dollar han investerade i filmen Crust om en två meter lång räka räknade han med att tjäna 1,4 dollar i skattelättnader. Han verkar också ha förväntat sig en motsvarande rabatt från Nine Dead Gay Guys och andra garanterade biofloppar i samma tradition som odödliggjorts i filmen Det våras för Hitler. Men skattekontoret vägrade betala. Så Hands och 74 andra stämde redovisningsfirman och juristen som rådgivit dem vilket är den enda anledningen till att vi någonsin fick höra om saken. 1 Denna cirkus ger ett bra exempel på den allt mer ohederliga naturen hos det skattekonsensus som tonat fram under det senaste årtiondet eller så. Det har tillämpats världen över, utan hänsyn till lokala omständigheter. Men det som vid första anblick kan framstå som en harmlös publiksport, med mer välbetalda stjärnor än baseboll eller fotboll, dödar i själva verket barn. Som alltid på globaliseringens skumma bakgator gick tecknen till en början obemärkta förbi. I de rika ländernas klubb OECD, organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, gjordes ett ovanligt men målinriktat försök under 90-talet att stävja skadlig tävlan mellan nationella skattesystem med syfte att attrahera företag och privata förmögenheter genom att locka med de lägsta skattesatserna. Sedan slank George W Bushs regim in i Washington och sköt OECDs planer i sank. Den internationella skattetävlingen mot botten fick ny fart. Hemlöst kapital förökade sig som aldrig förr i ett veritabelt fyrverkeri av exotiska finansiella instrument i skatteparadis, välkomnade av alla, inklusive Wall Street och City of London (se artikeln Kan betala men vill inte!). Under tiden introducerade Bushregeringen 2001 och 2003 ett program med skattesänkningar som fram till 2012 skulle ge i genomsnitt 45 dollar per år till den fattigaste femtedelen av amerikanerna, och dollar per år till de med inkomster på en miljon dollar eller mer. På tio år skulle 1,35 biljoner dollar gå till USAs rika. 2 Korståg Detta korståg för skattesänkningar, som från början startades av Ronald Reagan, var på intet sätt unikt för USA. Detta världsomspännande konsensus var bara en del av det så kallade Washington consensus, baserat på en ortodox frihandelsideologi med internationella valutafonden (IMF) som centrum. 3 Ackompanjerat av IMFs påtryckningar, som är välkända bland de som kampanjat om skuld- och handelsfrågor, förordades indirekta skatter (på saker) i stället för direkta skatter (från människor). Så moms och andra försäljningsskatter föredrogs framför skatter på inkomster eller företagsvinster ett oförblommerat incitament för att samla privat rikedom. Du måste använda en större del av din dagliga inkomst på konsumtion ju fattigare du är, vilket innebär att du betalar en större proportion i skatt. Du betalar mindre i indirekta skatter ju rikare du är, eftersom du aldrig kan konsumera mer än en liten del av din Skattesystem av denna typ kallas vanligen regressiva i motsats till progressiva. Statens roll som omfördelare, för att begränsa eller kompensera för materiell ojämlikhet, har övergivits. 12

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton; SFS 2015:922 Utkom från trycket den 18 december 2015 utfärdad den 10 december 2015. Regeringen föreskriver

Läs mer

Wholesaleprislista - IQ Telecom 11-19-2014

Wholesaleprislista - IQ Telecom 11-19-2014 Wholesaleprislista - IQ Telecom 11-19-2014 Alla priser i svenska kronor exklusive moms. Debiteringsintervall 50 kb för datatrafik. I i Zon 1-2 är debiteringsintervallet 1Kb 1 EUR = 9,0723 Land/nät Zon

Läs mer

Aktivitetstips. Drömlandet

Aktivitetstips. Drömlandet Aktivitetstips Drömlandet Drömlandet är ett rollspel. Deltagarna får en uppgift men förutsättningarna förändrar sig efter vägen och övningen blir en annan. Övningen inleder med att ta upp svårigheten med

Läs mer

SKATTEPARADISEN. den globala ekonomins. svarta hål

SKATTEPARADISEN. den globala ekonomins. svarta hål SKATTEPARADISEN den globala ekonomins svarta hål Trodde du att det bara var oljemiljardärer, diktatorer, knarkkungar och Carema som placerade sina pengar i hemliga skatteparadis utomlands? Faktum är att

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton; SFS 2015:921 Utkom från trycket den 18 december 2015

Läs mer

Information om ansökan per land

Information om ansökan per land Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller

Läs mer

Prislista företagsbonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01

Prislista företagsbonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Prislista företagsbonnemang Samtal och SMS i. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Alla priser i svenska kronor exklusive moms. Betalsamtal och samtal till satellit betalas enligt besöksnätets taxa med ett administrativt

Läs mer

En skatteparadisfri framtid

En skatteparadisfri framtid En skatteparadisfri framtid Eva Nilsson Attac och FBF, Åbo 25/10/2014 Frågor Vad innebär skatteparadisekonomin? Vem är egentligen boven? Hurdana problem möter länder i globala syd? Varför är det så svårt

Läs mer

Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01

Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Alla priser i svenska kronor inklusive moms. Betalsamtal och samtal till satellit betalas enligt besöksnätets taxa med ett administrativt

Läs mer

Skicka SMS till Skicka SMS till länder utanför EU/EES och till Sverige. Amerikanska Jungfruöarna 4,00 kr/mb 3,75 kr/sms 3,75 kr/sms

Skicka SMS till Skicka SMS till länder utanför EU/EES och till Sverige. Amerikanska Jungfruöarna 4,00 kr/mb 3,75 kr/sms 3,75 kr/sms Privat - Prislista Bredbandsabonnemang i utlandet. Gäller från 29 maj 2017 Alla priser i svenska kronor inklusive moms. Ombord på fartyg och flygplan (s k satellitnät) gäller särskilda priser. Dessa återfinns

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2010:1161 Utkom från trycket den

Läs mer

Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2015, totalt

Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2015, totalt Afghanistan 31 267 5 669 841 289 292 256 Albanien 2 569 283 268 209 362 109 Algeriet 3 022 1 156 639 427 1 438 150 Andorra 5 - - - - 2 Angola 742 130 154 64 197 206 Anguilla - - - - - - Antigua och Barbuda

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Skatteverkets meddelanden

Skatteverkets meddelanden Skatteverkets meddelanden ISSN 1652-1447 Skatteverkets information om reservering för förlustrisker vid export * I detta meddelande finns information om schabloner för beräkning av förlustrisker i samband

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Tillkännagivande i fråga om konventionen den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn; SFS 2002:706 Utkom från trycket den 27 augusti 2002

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2006:1129 Utkom från trycket den

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Tillkännagivande i fråga om konventionen den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn; SFS 2004:636 Utkom från trycket den 30 juni 2004

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

Dole Food Company Instruktioner för avgiftsfria, internationella telefonsamtal

Dole Food Company Instruktioner för avgiftsfria, internationella telefonsamtal Dole Food Company Instruktioner för avgiftsfria, internationella telefonsamtal Inhemska Telefonsamtal (USA, Kanada & Guam): 1. Ring 888-236-7527 Internationella samtal: 1. För att ringa Dole integritetshotlineleverantör

Läs mer

Kan välfärden räddas?

Kan välfärden räddas? Kan välfärden räddas? HAR VÄLFÄRDEN VERKLIGEN FÅTT MER? Källa: SKL, SCB, Egna beräkningar Källa: SKL, SCB, Egna beräkningar 140 miljarder sänkt skatt. Sen 2001 sänkt skatt ca 300 miljarder per år. Hur

Läs mer

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap PISA 212 RESULTAT 52 515 51 55 5 495 49 Matematik Läsförståelse Naturvetenskap 485 48 475 47 2 23 26 29 212 Länder med bättre resultat än Sverige Länder med liknande resultat som Sverige Länder med sämre

Läs mer

Ungdomsutbyte. Schablonbeloppet för projektkostnader för delprogram 1.1 är följande - gäller i det land där projektet genomförs: Projekt kostnader

Ungdomsutbyte. Schablonbeloppet för projektkostnader för delprogram 1.1 är följande - gäller i det land där projektet genomförs: Projekt kostnader Ungdomsutbyte Schablonbeloppet för projektkostnader för delprogram 1.1 är följande - gäller i det land där projektet genomförs: Projekt kostnader A1.1 Österrike 39 Belgien 37 Bulgarien 32 Kroatien 35 Cypern

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2005:672 Utkom från trycket den

Läs mer

Internationella portföljinvesteringar

Internationella portföljinvesteringar Internationella portföljinvesteringar AV ROGER JOSEFSSON När Internationella valutafonden (IMF) sammanställde de individuella resultaten av en undersökning avseende portföljtillgångar i utlandet (CPIS

Läs mer

Net1 prislista för internationella samtal Öppningsavgift 0,69kr/samtal Land Land

Net1 prislista för internationella samtal Öppningsavgift 0,69kr/samtal Land Land Samtal debiteras per sekund. Öppningsavgift 0,69kr/samtal Afghanistan 8,95 8,95 2,49 2,99 Albanien 3,95 3,95 0,99 2,89 Algeriet 3,95 3,95 1,29 2,24 Amerikanska Samoa 8,95 8,95 3,49 3,49 Andorra 1,55 3,95

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT Non-member state of the Council of Europe (Belarus) MEDLEMSSTATER SÄTE OCH KONTOR BUDGET Albanien, Andorra, Armenien, Azerbajdzjan, Belgien,

Läs mer

Nummer i författningssamlingens

Nummer i författningssamlingens INKOMSTSKATTEAVTAL (INKLUSIVE AVTAL OM RÄNTEINKOMST PÅ GRUND AV BE- SPARINGAR) I KRAFT, UNDERTECKNADE, PARAFERADE ELLER UNDER FÖRHANDLING (LÄGET DEN 6 SEPTEMBER 2016) Land År då avtalet ingicks Amerikas

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Tillkännagivande i fråga om konventionen den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn; SFS 1999:1040 Utkom från trycket den 10 december

Läs mer

Prislista företagsabonnemang Samtal och SMS i utlandet. 2014-07-01

Prislista företagsabonnemang Samtal och SMS i utlandet. 2014-07-01 Prislista företagsabonnemang Samtal och SMS i utlandet. 2014-07-01 Alla priser i svenska kronor exklusive moms. Betalsamtal och samtal till satellit betalas enligt besöksnätets taxa med ett administrativt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Tillkännagivande med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om slopande av kravet på legalisering av utländska allmänna handlingar; SFS 1999:152 Utkom från trycket

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2012, totalt

Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2012, totalt Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2012, totalt Födelseland/ Utrikes Födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar

Läs mer

Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i utlandet

Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i utlandet Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i. 2015-01-01 Alla priser i svenska kronor inklusive moms. Betalsamtal och samtal till satellit betalas enligt besöksnätets taxa med ett administrativt påslag

Läs mer

Först några inledande frågor

Först några inledande frågor ISSP 2006 Siffrorna anger svarsfördelning i %. Först några inledande frågor Fråga 1 Anser Du att människor bör följa lagen utan undantag, eller finns det vissa tillfällen då människor bör följa sitt samvete

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Tillkännagivande av andra staters anslutning till vissa konventioner om straffrättsligt samarbete; SFS 2010:1028 Utkom från trycket den 13 juli 2010 beslutat den 1 juli 2010.

Läs mer

Double Taxation Agreements

Double Taxation Agreements Double Taxation Agreements To avoid double taxation, taxed twice, Sweden has negotiated Conventions, including as double taxation treaty rates, and other Agreements with the countries listed below. Note

Läs mer

Net 1 Standard. Net 1 Standard

Net 1 Standard. Net 1 Standard Samtal debiteras per sekund. Öppningsavgift 0,69kr/samtal Afghanistan 8,95 8,95 Albanien 3,95 3,95 Algeriet 3,95 3,95 Amerikanska Samoa 8,95 8,95 Andorra 1,55 3,95 Angola 8,95 8,95 Anguilla 8,95 8,95 Antigua

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2007:140 Utkom från trycket den

Läs mer

Skatt på företagande. maj Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder

Skatt på företagande. maj Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder Skatt på företagande maj 2010 Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder 2 Skattejämförelse för företagare i Sverige & 20 andra länder Svenskt Näringsliv har låtit genomföra en undersökning

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2012, totalt

Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2012, totalt Utrikes födda samt födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar efter födelseland/ursprungsland, 31 december 2012, totalt Födelseland/ Utrikes Födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Prislista 3Kontant Samtal och SMS i utlandet

Prislista 3Kontant Samtal och SMS i utlandet Prislista 3Kontant Samtal och SMS i utlandet. 2015-01-01 Alla priser anges i kronor per minut inklusive moms. Satellitdestinationer och Premium-samtal är inte tillgängliga. Det går inte att ringa videosamtal

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2009:299 Utkom från trycket den

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2008:75 Utkom från trycket den

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

DAVO Album Skandinavien Västeuropa

DAVO Album Skandinavien Västeuropa Skandinavien Standard Regular Luxus Pris Pris Pris Sverige 1 1855-1989 1855-1969 1855-1969 720 650 1370 Sverige 2 1990-2013 1970-1979 1970-1979 680 550 980 Sverige 3 1980-1995 1980-1995 - 650 1370 Sverige

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Nya FedEx-priser Gäller från den 4 januari 2016

Nya FedEx-priser Gäller från den 4 januari 2016 Nya FedEx-priser Gäller från den januari 0 Oavsett om dina försändelser är tunga eller lätta, brådskande eller mindre brådskande, så kan FedEx erbjuda en lösning. Utnyttja våra konkurrenskraftiga priser

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

GATS. Ska våra rättigheter. bli varor? www.attac.nu/karlstad. Det fi

GATS. Ska våra rättigheter. bli varor? www.attac.nu/karlstad. Det fi GATS Ska våra rättigheter Det fi bli varor? www.attac.nu/karlstad GATS Vad är på gång? Världshandel med tjänster Sverige är medlem i världshandelsorganisationen WTO, som arbetar för att liberalisera världshandeln.

Läs mer

UTLANDSÄGDA FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

UTLANDSÄGDA FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 UTLANDSÄGDA FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 En region med lång tradition av internationellt företagande Göteborg har alltid varit en internationell stad. Sedan staden grundades år 1621 har utrikeshandeln

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2014

Finländska dotterbolag utomlands 2014 Företag 2016 Finländska dotterbolag utomlands 201 Finländska företag utomlands, nästan 900 dotterbolag i 121 länder år 201 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

E-postadress Telefonnummer inkl. riktnummer Mobilnummer. E-postadress Telefonnummer inkl. riktnummer Mobilnummer

E-postadress Telefonnummer inkl. riktnummer Mobilnummer. E-postadress Telefonnummer inkl. riktnummer Mobilnummer MONEY 24MONEY BETALKONTO ANSÖKAN/AVTAL FÖRETAG Adress Postnummer Ort FÖRETRÄDARE/KONTOTECKNARE FÖRETRÄDARE/KONTOTECKNARE 1 Förnamn Efternamn E-postadress Telefonnummer inkl. riktnummer Mobilnummer FÖRETRÄDARE/KONTOTECKNARE

Läs mer

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade WTO 1994 World Trade Organization GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATS ingår i ett större mönster Makt och kontroll flyttar utanför landets

Läs mer

Nummer i författningssamlingens

Nummer i författningssamlingens INKOMSTSKATTEAVTAL (INKLUSIVE AVTAL OM RÄNTEINKOMST PÅ GRUND AV BE- SPARINGAR) I KRAFT, UNDERTECKNADE, PARAFERADE ELLER UNDER FÖRHANDLING (LÄGET DEN 8 FEBRUARI 2017) Land År då avtalet ingicks Amerikas

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/)

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Lektion 33 SCIC 13/06/2014 TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning A. Olika skatter (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Före: Uttala de markerade

Läs mer

Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler

Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler Särskilda trafikförfattningar m.m./skeppsmätning 1 Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler Artikel 1 Allmänna förpliktelser enligt

Läs mer

Investor Brief. INBLICK: Boom för den asiatiska medelklassen

Investor Brief. INBLICK: Boom för den asiatiska medelklassen MEDELKLASSEN I ASIEN NOVEMBER 2015 INBLICK: Boom för den asiatiska medelklassen De senaste decennierna har en rad asiatiska länder tagit ett ekonomiskt tigersprång, vilket kan komma att vända upp och ner

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2017:8 Utkom från trycket den

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

Högstbelopp för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2015 (fr.o.m. 2015-07-01).

Högstbelopp för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2015 (fr.o.m. 2015-07-01). för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2015 (fr.o.m. 2015-07-01). Merkostnadstillägg (kr/mån) för merkostnadstillägg fr.o.m. 2015-07-01 (se punkt 6 i "Riktlinjer för vissa särskilda anställningsvillkor"

Läs mer

Högstbelopp för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2016

Högstbelopp för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2016 för merkostnadstillägg och medföljandetillägg för 2016 Merkostnadstillägg (kr/mån) för merkostnadstillägg fr.o.m. 2016-01-01 (se punkt 6 i "Riktlinjer för vissa särskilda anställningsvillkor" i bilaga

Läs mer

Prislista 3Kontant Samtal och SMS i utlandet.

Prislista 3Kontant Samtal och SMS i utlandet. Prislista 3Kontant Samtal och SMS. Gäller från 23 Februari 2015 Alla priser anges i svenska kronor inklusive moms. Samtalpriserna presenteras i kronor per minut. Debiteringsintervall mottagna samtal: Samtal

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

EUs lägsta arbetslöshet till 2020

EUs lägsta arbetslöshet till 2020 EUs lägsta arbetslöshet till 2020 Stefan Löfven SEB 26 september 2013 AGENDA Vår målsättning och huvudinriktning God tillgång på kvalificerad arbetskraft Ett växande näringsliv för fler i arbete Socialdemokraterna

Läs mer

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan)

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) s. 26: Världshandeln per produkt och region 1960 2009 2 s. 29: Världsekonomins topp-20 år 2009 3 s. 35: Sveriges export/import 2010 4 s. 37: Topp-tio

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

Allt fler levnadsintyg hämtas elektroniskt från svenska pensionärer utomlands

Allt fler levnadsintyg hämtas elektroniskt från svenska pensionärer utomlands 1 (5) Pressekreterare Mattias Bengtsson Byström Tfn 010-454 21 78 Mobil 0736-27 53 83 Allt fler levnadsintyg hämtas elektroniskt från 132 000 svenska pensionärer utomlands Färre personer med svensk pension

Läs mer

Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen

Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen Empowered lives. Resilient nations. Blir världen bättre? FN:s utvecklingsprogram, UNDP i samarbete med Staffan Landin BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? 3 Innehåll

Läs mer

I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och

I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och tjänster som produceras -på vilket sätt dessa produceras

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Merparten av levnadsintyg hämtas elektroniskt för svenska pensionärer utomlands

Merparten av levnadsintyg hämtas elektroniskt för svenska pensionärer utomlands 1 (5) Pressekreterare Mattias Bengtsson Byström Tfn 010-454 21 78 Mobil 0736-27 53 83 Merparten av levnadsintyg hämtas elektroniskt för 135 000 svenska pensionärer utomlands De flesta personer med svensk

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer

Prislista till utlandet

Prislista till utlandet Gäller från fast telefoni och bredbandstelefoni Giltig från 2016-07-01 Afghanistan 2,65 kr/min 2,91 kr/min Alaska 0,29 kr/min 0,29 kr/min Albanien 0,86 kr/min 2,63 kr/min Algeriet 1,29 kr/min 2,71 kr/min

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Landsnummer. Bahamas 1 Bahrain 973 Bangladesh 880 Barbados 1 Belgien 32

Landsnummer. Bahamas 1 Bahrain 973 Bangladesh 880 Barbados 1 Belgien 32 A Afghanistan 93 Albanien 355 Algeriet 213 Amerikanska Samoa 684 Andorra 376 Andorra mobilt* (3) 376 Angola 244 Anguilla 1 Antarktis 672 Antigua och Barbuda 1 Arabemiraten, Förenade 971 Arabemiraten, Förenade

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Tillkännagivande av staters tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner; SFS 2005:599 Utkom från trycket den 5 juli 2005 beslutat

Läs mer

Priserna gäller exkl. moms inom Sverige fr.o.m. 15 januari 2013 med reservation för ändringar. För utlandspriser, se telia.

Priserna gäller exkl. moms inom Sverige fr.o.m. 15 januari 2013 med reservation för ändringar. För utlandspriser, se telia. A Afghanistan 7,16 kr 7,16 kr 1,99 kr 2,39 kr Albanien 3,16 kr 3,16 kr 0,79 kr 1,59 kr Algeriet 3,16 kr 3,16 kr 1,03 kr 1,43 kr Am. Jungfruöarna 7,16 kr 7,16 kr 0,16 kr 0,16 kr Am. Samoaöarna 7,16 kr 7,16

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Bra, men inte tillräckligt

Bra, men inte tillräckligt Bra, men inte tillräckligt Den kinesiska centralbanken meddelade i juni att den har för avsikt att öka flexibiliteten i landets växelkursregim. Ett positivt men blygsamt och otillräckligt första steg för

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2008

Finländska dotterbolag utomlands 2008 Företag 21 Finländska dotterbolag utomlands 28 Anställda i finländska företag utomlands var koncentrerade till EU-länderna år 28 Mätt med antalet anställda var finländska företags verksamhet utomlands

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH FINANSPOLITIKEN (S

DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH FINANSPOLITIKEN (S DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH FINANSPOLITIKEN (S.189-201 DEN OFFENTLIGA SEKTORN Den offentliga sektorn omfattar: Staten Kommunerna De olika statliga instanserna Nattväktarstaten: försvar, rättsväsendet och

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer