KUNSKAPS- OCH KOMPETENSPÅFYLLNAD FÖRMEDLAT AV SUF-KUNSKAPSCENTER ÕIE UMB CARLSSON, MED.DR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KUNSKAPS- OCH KOMPETENSPÅFYLLNAD 2009-2011 FÖRMEDLAT AV SUF-KUNSKAPSCENTER ÕIE UMB CARLSSON, MED.DR"

Transkript

1 KUNSKAPS- OCH KOMPETENSPÅFYLLNAD FÖRMEDLAT AV SUF-KUNSKAPSCENTER ÕIE UMB CARLSSON, MED.DR UPPSALA UNIVERSITET, JUNI 2012

2 INNEHÅLL Kunskaps- och kompetenspåfyllnad... 1 förmedlat av suf-kunskapscenter Õie Umb Carlsson, med.dr... 1 Uppsala universitet, juni Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Lokala SUF-grupper... 5 Berörda familjer... 6 Syfte med utvärderingen... 7 Frågeställning som ska i besvaras i utvärderingen är:... 7 Tillvägagångssätt... 7 Resultat... 8 Lokala SUF-grupper... 8 Berörda familjer Inhämta och sprida kunskap Kompetens- och metodutveckling Konsultation i ärenden till yrkesverksamma Samverkan Helhetssyn Framtida behov av SUF-KC Sammanfattande Diskussion Berörda familjer Inhämta och sprida kunskap Samverkan Helhetssyn Litteratur

3 SAMMANFATTNING SUF-KC (Samverkan, Utveckling, föräldraskap Kunskapscentrum) bildades för att bidra till kunskaps- och metodutveckling samt skapa organiserade former för samverkan mellan yrkesverksamma i verksamheter som kommer i kontakt med familjer där någon förälder har kognitiva svårigheter som har betydelse för föräldrarollen. SUF-KC har utvecklat en samverkansmodell som bygger på att det i länets alla kommuner finns en lokal SUF-grupp som består av representanter från verksamheter som möter den aktuella föräldragruppen. Tanken är att samordning av insatser på det lokala planet ska bidra till tidiga stöd- och hjälpinsatser till föräldrar med kognitiva svårigheter genom effektivare användning av de resurser och den kunskap som finns. Utvärderingens huvudfråga är på vilket sätt yrkesverksamma tycker att de har nytta av det SUF-Kunskapscenter förmedlar i sitt direkta arbete med föräldrar och barn. Utvärderingen baseras på information från intervjuer med deltagare i lokala SUF-grupper kompletterad med befintlig dokumentation. Resultaten baseras på 14 gruppintervjuer med information från 55 personer. Sammantaget indikerar resultaten att den kunskaps- och kompetenspåfyllnad SUF-KC erbjuder är till nytta, särskilt för yrkesverksamma som möter föräldrar med utvecklingsstörning. Lokala SUF-grupper erbjuder en arena för samverkan mellan yrkesverksamma i olika verksamheter. Samverkan begränsas dock av otydliga mandat och bristande kontinuitet. Ett angeläget utvecklingsområde är att tydligare avgränsa målgruppen föräldrar med kognitiva svårigheter och hur gruppen kan identifieras. Det är nödvändigt för att familjerna ska synliggöras hos yrkesverksamma som inte är engagerade i SUF. 3

4 BAKGRUND SUF (Samverkan, Utveckling, Föräldraskap) bildades i början av 2000-talet som en samverkansgrupp mellan Uppsala läns samtliga kommuner, Uppsala landstings Centrum för funktionshinder, FoU-verksamheten Regionförbundet Uppsala län, Uppsala universitet och Riksförbundet FUB (För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning). Syftet var att bidra till kunskaps- och metodutveckling samt skapa organiserade former för samverkan mellan professionella i verksamheter som kommer i kontakt med familjer där någon förälder har kognitiva svårigheter som har betydelse för föräldrarollen. Samarbetet resulterade bland annat i FIB -projektet (Föräldrar med intellektuella begränsningar) som pågick under åren (Pistol, 2009). Projektet belyste familjernas svårigheter i vardagen och erfarenheter av utsatthet samt synliggjorde framkomliga vägar i arbetet med att ge stöd och hjälp till familjerna. I en utvärdering av projektet (Jöreskog, 2009) framgår att det är angeläget att utforma stöd och hjälp till familjerna med hänsyn till barnens och föräldrarnas särskilda situation (s.67). Kunskaperna fån FIB-projektet togs tillvara och 2009 startade SUF-KC (Samverkan, Utveckling, Föräldraskap Kunskapscentrum). Projektet finansierades under den första treårsperioden, , av Allmänna Arvsfonden, samt kommunerna och landstinget i Uppsala län. SUF-KC är lokaliserad i Uppsala kommun och har fem anställda: projektledare, metodutvecklare, psykolog, familjecoach och informatör. Arbetet leds av en styrgrupp bestående av representanter från samtliga samverkansparter. I varje kommun i länet finns en lokal SUF-grupp med representanter från olika verksamheter inom kommun och landsting. Strävan är att verksamheter som möter familjer där någon förälder har kognitiva svårigheter som har betydelse för föräldrarollen ska vara representerade i samtliga SUF-grupper: förskola, skola, individ- och familjeomsorg, LSS-verksamheter, primärvård, mödra- och barnhälsovård, habilitering (barn och vuxna) samt psykiatri (BUP och vuxenpsykiatri). I dokument tillgängliga på hemsidan (www.lul.se/suf) framträder följande mål och syfte för SUF-KC: Det övergripande målet är att yrkesverksamma ska ha ett bättre kunskapsunderlag i arbetet med familjer där någon av föräldrarna har kognitiva svårigheter, föräldrarna stärks i sitt föräldraskap och risken för att barnen ska fara illa minskas Syftet beskrivs som att Barnens och föräldrarnas behov uppmärksammas. Föräldrarna ges ett anpassat stöd för att kompensera sina svårigheter. Yrkesverksamma ska ha tillgång till fakta både från forskning och från andra praktiker som möter målgruppen (Kunskapsunderlag). Yrkesverksamma ska erbjudas kompetensutveckling. Kompetensutveckling handlar om att förstå fakta samt att kunna tillämpa och utföra något med hjälp av den kunskap man fått. 4

5 Yrkesverksamma ska erbjudas konsultation. Konsultation är det stöd man får av en mer insatt person i att se samband mellan olika fakta och dra egna slutsatser. Kunskapsunderlaget utvecklas i metoder och verktyg. Vidareutveckla samverkan mellan olika verksamheter och organisationer i arbetet med familjer. Inom SUF-KC uppfattas samverkan som ett samlingsbegrepp för samverkan, samarbete och samordning och definieras enligt Danemark och Coniavitis Gellerstedt (2003) som målinriktade handlingar som utförs tillsammans med andra i en klart avgränsad grupp avseende ett definierat problem och syfte. Samarbete rör relationerna mellan individer och kring enskilda personer med funktionsnedsättningar medan samordning rör stödstrukturer för samarbete t ex övergripande rutiner (Socialstyrelsen, 2008). Samverkan och kunskap som förmedlas ska utgå från helhets syn. Helhetssyn är ett begrepp som används för att beskriva de perspektiv och förhållningssätt man har på barnet och föräldern med kognitiva svårigheter. SUF-KC erbjuder yrkesverksamma inom förskola, habilitering, mödra- och barnhälsovård, psykiatri, skola och socialtjänst information kunskapsförmedling kompetensutveckling metodutveckling konsultation till yrkesverksamma i ärenden som avidentifierats Därutöver kan SUF-KC även fungera som kunskapsförmedlare för berörda familjer, anhöriga, beslutsfattare på olika nivåer, studenter, forskare och i viss mån allmänheten. LOKALA SUF-GRUPPER SUF-KC har utvecklat en samverkansmodell för översikt och samordning av de gemensamma resurserna (SUF- guiden, 2010). Modellen bygger på att det i alla kommuner i Uppsala län finns en lokal SUF-grupp som träffas regelbundet (Figur 1). 5

6 Figur 1. SUF-KC s samverkansmodell (SUF-guiden, 2010) Som tidigare redovisats är strävan att den lokala gruppen ska bestå av representanter från verksamheter som möter den aktuella föräldragruppen. Genom att yrkesverksamma får kännedom om varandras verksamheter är tanken att de olika ansvarsområdena tydliggörs. De lokala SUF-grupperna har till uppgift att samordna och leda det lokala arbetet med att utveckla samverkan kring insatser för familjer där någon förälder har kognitiva svårigheter genom information och kunskapsspridning, kunskaps- och kompetensutveckling, metod- och verksamhetsutveckling och nätverksbygge. Samverkansmodellen är uppbyggd utifrån de behov som barn och föräldrar har (aa). Föräldrar med kognitiva svårigheter kommer vanligtvis i kontakt med många yrkesverksamma i olika verksamheter hos olika huvudmän. Tanken är att SUF ska bidra till en effektivare användning av de resurser och den kunskap som finns genom att samordna insatserna på det lokala planet. Blivande föräldrar med kognitiva svårigheter bör fångas upp så tidigt som möjligt, helst redan under graviditeten, och erbjudas stöd- och hjälp- insatser fram till dess barnet flyttar hemifrån. BERÖRDA FAMILJER Som tidigare nämnts bildades SUF-KC till stöd för barn och föräldrar i familjer där en eller båda föräldrarna har kognitiva svårigheter som har betydelse för föräldrarollen. I en SUFguide (2010) som finns tillgänglig på hemsidan (www.lul.se/suf ) beskrivs att föräldrar som är aktuella för SUF 6

7 kan ha vad man kallar för en svagbegåvning, eller en diagnos såsom utvecklingsstörning, förvärvad hjärnskada eller andra neuropsykiatriska funktionshinder, t ex. Aspergers Syndrom, ADD eller ADHD. När det gäller SUFs målgrupp, innebär det att de kognitiva svårigheterna var för sig eller gemensamt inverkar på föräldraförmågan. När svårigheterna är så stora att föräldraförmågan på något sätt sviktar blir intentionerna i SUFkonceptet aktuella. (SUF-guide 2010) Föräldrar som erbjuds tillgång till SUF kan identifieras genom en diagnos men också genom bristande föräldraförmåga: SUF:s målgrupp är de föräldrar vars kognitiva svårigheter är så omfattande att det påverkar föräldraförmågan (SUF-grupper i Uppsala län). I en kartläggning av antal barn och familjer där en eller båda föräldrarna har kognitiva svårigheter i Uppsala län (Pistol, 2009) definierades föräldrarna utifrån följande kriterier: 1. Föräldrar som har en känd utvecklingsstörning, förvärvad hjärnskada, Asperger eller ADHD där omfattningen är av den arten att de behöver stöd i sitt föräldraskap. 2. Föräldrar som har stora kognitiva nedsättningar som innebär svårigheter med bl.a. planering, struktur, minne, abstrakt tänkande, läsning, räkning eller skrivning och därför behöver stöd i sitt föräldraskap. (aa s.6) SYFTE MED UTVÄRDERINGEN Det övergripande syftet med föreliggande utvärdering är att undersöka hur väl SUF - KC uppfyller sitt syfte att samla, utveckla och sprida kunskap och metoder för stöd i föräldraskap vid utvecklingsstörning eller andra kognitiva svårigheter och om barnens situation och stödbehov i dessa familjer. FRÅGESTÄLLNING SOM SKA I BESVARAS I UTVÄRDERINGEN ÄR: På vilket sätt tycker yrkesverksamma att de i sitt direkta arbete med föräldrar och barn har nytta av det SUF-KC förmedlar? TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Utvärderingar baseras på information från intervjuer med deltagare i lokala SUF-grupper kompletterat med befintlig dokumentation. Personal vid SUF-KC har varit behjälpliga med dokumentation som de anser relevant för utvärderingen. Dessutom har information inhämtats från SUF-KC s hemsida (http://www.lul.se/ ). Medlemmar i lokala SUF-grupper (benämns härefter informanter) inbjöds muntligt och skriftligt att medverka vid gruppintervjuer. Intervjuerna tog en timme och genomfördes i lokaler i respektive kommun där SUFgrupperna brukar träffas. Varje grupp intervjuades vid två tillfällen, förutom en grupp där endast en intervju genomfördes. Totalt genomfördes 15 intervjuer under mars- augusti

8 Antal medverkande vid intervjuerna varierade från två till nio. Informanterna var män och kvinnor som hade olika lång erfarenhet av att medverka i en lokal SUF-grupp. Olika yrkesgrupper var representerade: barnmorskor, biståndshandläggare, distriktssköterskor, enhets- och områdeschefer, familjecoacher/-behandlare, fritidspedagoger, förskollärare, hemterapeuter, psykologer, kuratorer, rektorer, specialpedagoger, socialsekreterare och utvecklingsledare. Informanterna arbetare vid olika kommunala - och landstingsverksamheter. Samtliga verksamheter som primärt omfattas av SUF-KC s uppdrag var representerade vid en eller flera intervjuer: förskola, skola, individ- och familjeomsorg, LSS-verksamheter, primärvård, mödra- och barnhälsovård, habilitering (barn och vuxna) samt psykiatri (BUP och vuxenpsykiatri). Intervjuerna bandades och transkriberades ordagrant. En intervju kunde inte transkriberas eftersom kvaliteten i bandupptagningen var dålig och uteslöts därför. Resultaten baseras därför på 14 intervjuer med information från 55 personer. Några informanter deltog vid två intervjutillfällen (n=17) medan andra medverkade vid ett tillfälle (n=38). Informationen analyserades med kvalitativt riktad tematisk innehållsanalys (Graneheim & Lundman, 2004; Hsiu-Fang, H. & Shannon, 2005). RESULTAT Alla citat är kursiverade. För att säkerställa anonymiteten anges inte vilken SUF-grupp respektive informant tillhör. LOKALA SUF-GRUPPER De lokala SUF-grupperna ses som basen i SUF projektet. Våren 2011 finns det en lokal SUFgrupp i länets alla kommuner. De lokala grupperna träffas regelbundet om än med olika tidsintervall i olika kommuner. Som tidigare nämnts består lokala SUF-grupper av representanter för olika verksamheter som möter familjer där någon förälder har kognitiva svårigheter. Strävan är att erbjuda en arena för samverkan mellan yrkesverksamma för att underlätta samarbete och samordning av hjälpoch stödinsatser för aktuella familjer. Vid intervjuerna berättar informanterna att bristande kontinuitet vid SUF-gruppernas möten försvårar sådan samverkan. En del inbjudna verksamheter deltar regelbundet, medan andra endast deltar sporadiskt eller inte alls. Jag tror aldrig att alla har kommit. Vilka verksamheter som inte medverkar regelbundet varierar mellan de olika kommunerna. Enligt informanterna prioriteras inte SUF-gruppen när mängden arbetsuppgifter är stor i verksamheter. Det är nog tidsbristen där det är ju direktiv uppifrån att de inte får prioritera att gå. Även personkontinuiteten är begränsad och många medlemmar i de lokala SUF-grupperna har endast medverkat under en kortare tid. Vid intervjuerna framkommer att såväl nytillträdda som äldre medlemmar har utsetts utifrån olika kriterier i olika kommuner. Tillfälligheter och eget intresse är kriterier som nämns. Några grupper består endast av 8

9 yrkesverksamma som i sin yrkesroll arbetar direkt med enskilda familjer. I dessa grupper ingår inga yrkesverksamma på chefsnivå. Andra grupper består av yrkesverksamma som visat särskilt intresse för målgruppen oavsett om de arbetar direkt med målgruppen eller inte. Om man ska vara ärlig så är det väl såhär att någon ska åka från X (verksamheten) och nu är det jag. Och jag är lite intresserad så det är inte helt fel. Prata med henne, hon kanske kan tänka sig att ingå i gruppen. Och så. Så det är självpåtaget. Helt. NN frågade mig. Det är inte ens förankrat i kommunen. Informanterna menar att det inte ska vara upp till den enskilde tjänstemannen om han eller hon vill ingå i SUF-gruppen utan det är ledningen som ska ge uppdrag till dem som de anser ska sitta i gruppen, så att det blir klart och tydligt att det här ingår i ditt arbete. Vilket uppdrag du har det är ingenting som ska vara, om jag tycker att jag bara ska sitta där eller inte själv, att det är upp till mig. Några informanter har fått uppdraget av sin chef. Vem det nu var som sade att vi skulle bli representanter från skolan det vet inte jag riktigt. Det var väl vår chef, alltså vår högsta chef antar jag, förvaltningschefen som då gav oss det uppdraget. Enligt informanterna är det inte tillräckligt att ledningen utser personer i SUF-gruppen eller att chefer inte invänder mot att man deltar i SUF-gruppen. De menar att det är nödvändigt att uppdrag och mandat framöver beskrivs tydligt och förankras hos både ledning och politiker. Att man får ett uppdrag att representera sin verksamhet. Och man har ju inga mandat för någonting. Man har inte ens ett forum att avlämna information. Då blir det ju väldigt tokigt. Det har varit liksom ganska strukturlöst. När jag kom in i den här gruppen så var det oklart med syften, hur ser det ut? Det blir liksom lite seg deg. lite oklart vad vi ska göra. Hur är det, har jag mandat eller inte? Man behöver ha någon form av avtal som grund för det som ger den här legitimiteten att man kan prioritera. Tiden är ett annat hinder som informanterna lyfter under diskussionerna. så det här är lite grann som man får skjuta in som en liten bisyssla fast man egentligen tänker att varenda gång tänker man att det här skulle man behöva jobba mer med. Men det är ingenting som är till exempel i mitt schema. Att det här ska du jobba eller det här ska du sätta av X antal timmar för. Utan det här är sådant som man gör nästan på lite frivillig basis. Eller utifrån intresse och erfarenheter så det är ju, ja, det skulle vara om man kunde tänka sig så. Om man skulle jobba vidare att det skulle vara tid avsatt för det här. 9

10 SUF konkurrerar med en väldig massa andra saker för oss alla. Det ska liksom skötas lite i ett hörn på något sätt. Det får liksom inte ta plats. Det får inte kosta pengar. Det får inte kräva tid eller engagemang. Vid de lokala SUF-gruppernas möten deltar vanligtvis representanter från SUF-KC i Uppsala och ger information om pågående aktiviteter vid centret. I en del grupper ges även konsultation i enskilda avidentifierade ärenden. I några SUF-grupper deltar kommunens representant i SUF-KC s styrgrupp regelbundet. Andra lokala SUF-grupper har sällan eller ingen direkt kontakt med den egna kommunens representant vilket en del grupper saknar. Medlemmar i lokala SUF-grupper har, enligt informanterna, sällan eller aldrig kontakt med övriga grupper i länet. Även om yrkesverksamma träffas vid utbildningar och seminarier och uppgifter om kontaktpersoner finns lättillgängliga på SUF-KC s hemsida är personkännedomen begränsad. Informanterna menar att information mellan grupper därför bör förmedlas via SUF-KC. De bedömer att informationen får större tyngd om den kommer från SUF-KC än om den kommer från en person som mottagaren inte känner till. I det stora informationsflödet med överfulla mail-boxar tror de att kännedom om avsändaren kan avgöra om information läses eller inte. Några grupper ser SUF-KC som en garant för att de lokala grupperna fortgår genom att samordna och styra upp SUF-gruppernas arbete. Den är ju som motor för att man över huvud taget har anledning att få ihop gruppen. Det är mycket motorn. Så när inte NN är med då blir det inte så mycket motor. För det är ingen som känner att den har det. Varken uppdraget eller mandatet egentligen att vara det. Jag tror alla är lite frågande över sitt mandat. Andra grupper menar att det måste vara upp till respektive SUF-grupp att vara sin egen motor och att SUF-KC ska ge stöd åt lokala grupper i att hitta sin form, sin lokala modell. BERÖRDA FAMILJER Vid intervjuerna använde informanterna begreppen SUF-familj och SUF-föräldrar för att beteckna målgruppen. Det framkom tydligt att lokala SUF-grupper inte begränsar sig till föräldrar med diagnosen utvecklingsstörning utan inkluderar föräldrar med kognitiva svårigheter i vidare bemärkelse. Man kan ha kognitiva svårigheter men man är välfungerande ändå personer med kognitiva svårigheter som på grund av psykiska funktionsnedsättningar eller neuropsykiatriska funktionshinder eller helt fungerande intellektuellt. Några SUF-grupper uttrycker en önskan att SUF-KC måste vara mer tydlig med att verksamheten även omfattar stöd och hjälp till föräldrar med kognitiva svårigheter utan utvecklingsstörning. Här går emellertid meningarna isär. En del anser att SUF-KC i tillräcklig 10

11 omfattning ger kunskap som rör föräldrar med olika kognitiva svårigheter medan andra menar att SUF-KC alltför mycket fokuserar på utvecklingsstörning. Och då kan det vara de här som de kallar för gråzonsföräldrar då som har svagbegåvade helt enkelt. Som inte har kriteriet utvecklingsstörning... och då är det ju bra med de här lokala SUF-grupperna för då kan vi ju nå familjerna ändå utan habiliteringen. Man behöver inte ens vara säker på att det är kognitiva begränsningar utan man kan bara undra över att det här är någonting som inte jag förstår mig på. Vad kan det här vara? Då kan man rådgöra med varandra i SUFgruppen om hur man kan hjälpa och stötta familjen. Här kanske vi får jobba på ett annat sätt än vad vi gör med de allra flesta föräldrar. Det gäller att fatta att de inte fattar, så att säga Informanterna berättar att det som skiljer föräldrar som kan vara aktuella i SUF från andra föräldrar är att Det handlar om livslångt åtagande, stöd och hjälp åt de här. Från ofödda till åldringar och olika människor och olika professioner som måste komma in och få stöd under hela livet. Man kan märka att det är en liten sak som inte fungerar som kanske upprepas, det kan var en liten, liten bit som man börjar fundera kring när man träffar den här personen. Man får ett litet uppslag, man känner kanske att man inte får den här responsen riktigt som man tänker sig att vore rimligt om man säger så. Det är någonting som inte riktigt stämmer och som man kanske saknar. Det är svårt att beskriva. Den har ett väldigt stort stödbehov inom många olika områden. Framför allt föräldrarollen. De kanske har blivit väldigt trötta och deprimerade. Någon enhetlig avgränsning av vilka föräldrar som kan vara aktuella i SUF framkommer inte vid intervjuerna. Det verkar handla mer om en känsla: Man känner att det är någonting som inte stämmer. Viss vägledning har informanterna fått av SUF-KC. De har gett kännetecken som vi gått igenom och fått synpunkter på vid utbildningstillfällen. Vad kan man titta på? INHÄMTA OCH SPRIDA KUNSKAP SUF-KC bidrar med omvärldsspaning och fungerar, enligt informanterna, via hemsidan som en informations och kunskapsbank som man konsulterar. De betonar att det inte är möjligt att lokalt bevaka nationell och internationell forskning och metodutveckling inom området utan sådant måste ske centralt. Dessutom gör SUF-KC studieresor utomlands och ger därefter lokala SUF-grupper information från resorna. För en person har SUF-KC bidragit med medel till en konferens utomlands vilket genererade kontakter och kunskap som är värdefull i vardagsarbetet. 11

12 Den hemsida som SUF-KC har upparbetat är uppskattad av informanterna. De går olika ofta in på hemsidan men alla är överens om att den är lättillgänglig och innehållet användbart i vardagsarbetet. Även informationsbroschyrer i pappersformat som utarbetats av SUF-KC anses informativa och används av en del informanter flitigt. Informanter pekade på att informationen ofta är skriven på ett enkelt språk som det är många som skulle ha glädje av utan att man har utvecklingsstörning. Att man får det på ett enklare, en enklare text, mera bilder och lättare att ta till sig och. Vi har ju många personer som kommer från andra kulturer, med annat språk och så och dom skulle ju också ha lika stor glädje utav det. Inte för att dom är utvecklingsstörda utan för att dom har svårare, för att dom inte kan det samhälle som dom är i. Informanter betonar att det är nödvändigt att synliggöra familjer där någon förälder har kognitiva svårigheter att skapa en allmän förståelse för de här föräldrarnas problematik. Och inte bara problematik utan också vad det finns att bygga på. För det finns ju väldigt mycket att bygga på. De anser att SUF-KC har ett övergripande ansvar att sprida kunskap både nationellt och inom länet medan lokala SUF-grupper behövs för att sprida kunskap inom den egna kommunen. De menar att det ständigt behövs en påminnelse om att föräldrar kan ha kognitiva svårigheter och vad man som personal ska tänka på när det gäller hur man ger information och vilka krav man kan ställa. Vi kan faktiskt stötta de här familjerna och säga att vi vet att ni inte kan klara av det här. Skolan kan inte sätta allt det här jobbet i era händer för det blir ändå inte gjort liksom. Vi kan vara ärliga med att säga att såhär är det och de kan känna att det är okey. Genom nationella konferenser, seminarier och utbildningar anordnade av SUF-KC erbjuds medlemmar i de lokala SUF-grupperna, men också annan berörd personal, kunskapspåfyllnad om kognitiva svårigheter och dess konsekvenser, bemötande, kommunikation samt metoder för att stödja föräldrar med kognitiva begränsningar etc. Informanter som under en längre tid medverkat i en lokal SUF-grupp berättar att de vid sådana tillfällen inte alltid får ny kunskap utan oftare en bekräftelse: Man får bekräftelse på att man är på rätt spår och det tycker jag är jätteviktigt. Man försöker lära sig nya saker varenda gång och får en bekräftelse att man är på rätt väg. Dessutom får man möjlighet att träffa och utbyta erfarenheter med andra yrkesverksamma som är intresserade av att utveckla samhällets insatser till familjer där någon förälder har kognitiva svårigheter. Det upplevs som viktigt och inspirerande. Alla informanter har inte haft möjlighet att delta vid nationella och länsövergripande aktiviteter anordnade av SUF-KC. De berättar att det i praktiken inte finns utrymme för att delta under arbetstid och efterfrågar ett tydligt uppdrag. Att nu ska du gå den här utbildningen och syftet med det är det här och det här. 12

13 Informanter i de lokala SUF-grupperna tror att politiker, ledning och kollegor generellt sett har begränsad kunskap om familjer där någon förälder har kognitiva svårigheter. Likaså menar de att kunskapen om vad SUF kan erbjuda är begränsad. Handläggare på myndighetssidan vänder sig till exempel sällan till den lokala SUF-gruppen för råd och stöd. Under utvärderingen berättar informanter att deras kännedom om SUF var begränsad innan de själva engagerade sig i en lokal grupp. Yrkesverksamma som känner någon i en lokal SUF-grupp vänder sig, enligt informanterna, i högre utsträckning till gruppen för konsultation i enskilda ärenden. Även om informanterna inte ser sig som experter inom området ser de sig som kunskapsbärare i och med att de i olika sammanhang söker synliggöra familjer där någon förälder har kognitiva svårigheter och sprida kunskap Att skapa en allmän förståelse för de här föräldrarnas problematik. Och inte bara problematik utan också vad det finns att bygga på. För det finns ju väldigt mycket att bygga på. jag försöker åtminstone att sprida en ickerädsla som jag tycker att jag möter hos mina kollegor eller har mött väldigt mycket. Utbildningsmaterial som tex simulatordockor babysimulatorer som finns tillgängliga på SUF-KC är enligt informanterna utmärkta för användning i vardagspraktiken. SUF-KC har utarbetat informationsmaterial, tex mödraboken, som enligt informanterna är informativa och användbara i vardagspraktiken. En del informanter menar att materialen är alltför snävt inriktat på föräldrar med utvecklingsstörning och efterfrågar mer information och material anpassat till andra grupper med kognitiva svårigheter i föräldraskapet. Personer med psykossjukdom av olika slag de får också kognitiva svårigheter i perioder som gör att de har svårt att hantera tillvaron att få ihop tillvaron med tid och rum och sånt. Man kan inte ha samma arbetssätt om man har intellektuellt funktionshinder och om man är välfungerande fast de har kognitiva svårigheter som gör att det blir svårt för barnen jag saknar allt det där i det här, dom skillnaderna. KOMPETENS- OCH METODUTVECKLING Att delta i en lokal SUF-grupp har för många bidragit till egen kunskaps- och kompetenspåfyllnad. Man har fått lite fler verktyg i verktygslådan. Ökad kunskap om alternativa metoder och hur man kan använda dem leder, enligt informanterna, till ökad flexibilitet och trygghet i den egna yrkesrollen. I vardagsarbetet finns risken att yrkesverksamma har alltför bråttom med att utläsa om en insats gett önskvärd effekt eller inte. Genom SUF blir de påminda om att förändringsarbete tar tid. Det kan vara nödvändigt att prova olika stödinsatser innan man hittar metoder och insatser som upplevs adekvata och tas emot av familjerna. Det kanske måste ta 20 gånger med lite olika sätt istället för att man direkt får feedback. Det tycker jag har lite så här ångestdämpande, det går inte så 13

14 mycket negativ energi till att hitta fel hos sig själv, utan man måste hitta nya verktyg och så. SUF-KC hjälper även till med studiedagar ordnade av lokala SUF-grupper. Informanter berättar att de haft stor nytta av handledning i arbetssätt och metoder i enskilda familjer från SUF-KC. Personal från SUF-KC implementerar arbetssätt och metoder i familjer hands on samt deltar i diskussioner kring enskilda familjer. SUF-KC har även förmedlat erfarenheter och metoder från andra kommuner. Ja mer strukturerat tror jag ändå att jag har börjat jobba och kanske tänker mera hur jag gör mina utredningar eftersom jag även har fått tillgång till ett utredningsmaterial som XX kommun tror jag det är har utarbetat. Som jag tyckt varit jättebra i mitt arbete. Så det hade jag inte innan jag kom med i SUF. Jag tror att vi fått mer insikt också. Just det här med det här med långvarigt stöd att vi har. Vi tänker annorlunda sedan vi började jobba i SUFgruppen. Jag tror att vi börjar få en lite bättre bild av hur stödet kanske bör se ut. KONSULTATION I ÄRENDEN TILL YRKESVERKSAMMA Under intervjuerna framkommer att medlemmar i några lokala SUF-grupper konsulterar varandra i avidentifierade ärenden. Några få exempel ges även på att konsultation ges till övrig personal i kommunen. Hoppas att vi kan göra det från början med mödravården till exempel så att vi kan ge det bästa stödet från början. För deltagarna i de lokala SUF-grupperna finns även möjlighet till handledning i enskilda ärenden från SUF-KC. Det har informanterna i olika stor utsträckning använt sig av. SAMVERKAN Informanterna berättar att SUF bidrar med en arena för prestigelösa möten mellan professionella, ett slags nätverk. Vid de lokala SUF-gruppsträffarna utbyter deltagarna erfarenheter och kunskaper samt informerar varandra om sina respektive kompetenser och verksamheter. Gränser och ansvarsfördelning mellan olika verksamheter tydliggörs. Detta och den personkännedom som uppstår mellan SUF-gruppens deltagare får, enligt informanterna, till följd att samverkan underlättas vilket man anser kommer aktuella familjer tillgodo. Man kan samverka mer informellt vilket upplevs som tidsbesparande och smidigt. Den svåraste målgruppen vi har är ju de här föräldrarna som man kan ha svårt att kommunicera med och att förstå varandra. Då är det skönt att veta att man har den här gruppen att komma till och kolla om det finns någon kunskap om familjen. Man får tillåtelse att prata utan sekretess. För lokala SUF-grupper ordnar SUF-KC länsträffar där deltagare utbyter erfarenheter och förmedlar tips till varandra. Dessa träffar är uppskattade man blir taggad och får en påfyllning i och med att man träffar andra som jobbar med samma saker. Arenan för mötet med kollegor tydliggör att man ingår i ett större sammanhang vilket stimulerar till fortsatt 14

Utbildningspaket 2014

Utbildningspaket 2014 Utbildningspaket 2014 Utbildningarna vänder sig till yrkesverksamma inom kommun och landsting som i sin yrkesroll träffar föräldrar med kognitiva svårigheter eller deras barn. Det kan vara yrkesverksamma

Läs mer

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB IHF Konferens Norrköping 9 september, 2010 Stöd till barn och föräldrar i familjer där

Läs mer

SUF-nätverket i Växjö. Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun 2013-12-01. Landstinget Kronoberg.

SUF-nätverket i Växjö. Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun 2013-12-01. Landstinget Kronoberg. Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun Leg. psykolog Vuxenhabiliteringen SUF-nätverket i Växjö Landstinget Kronoberg Vuxenhabiliteringen Barn- och ungdomshabiliteringen

Läs mer

FIB-PROJEKTET UPPSALA LÄN Föräldrar med intellektuella begränsningar Kartläggning av målgruppen, 2005-2008

FIB-PROJEKTET UPPSALA LÄN Föräldrar med intellektuella begränsningar Kartläggning av målgruppen, 2005-2008 FoU-rapport 2009/5 FIB-PROJEKTET UPPSALA LÄN Föräldrar med intellektuella begränsningar Kartläggning av målgruppen, 2005-2008 - ett metodutvecklingsprojekt Sven-Erik Pistol Regionförbundet Uppsala län

Läs mer

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Målgruppen Föräldrar med kognitiva svårigheter som behöver stöd 1. Föräldrar med en utvecklingsstörning/ svagbegåvning 3. Föräldrar med

Läs mer

Från caféverksamhet till barngruppsverksamhet erfarenheter från Uppsala län. Ann Nilsson familjecoach, Tierps kommun och SUF kunskapscentrum

Från caféverksamhet till barngruppsverksamhet erfarenheter från Uppsala län. Ann Nilsson familjecoach, Tierps kommun och SUF kunskapscentrum Från caféverksamhet till barngruppsverksamhet erfarenheter från Uppsala län Ann Nilsson familjecoach, Tierps kommun och SUF kunskapscentrum Tidsschema 13.00 Presentation historik Ann Nilsson 13.30 Gruppverksamhet

Läs mer

Projektförslag. Barn till föräldrar som har en kognitiv begränsning i Eslöv.

Projektförslag. Barn till föräldrar som har en kognitiv begränsning i Eslöv. Barn till föräldrar som har en kognitiv begränsning i Eslöv. Författare: Camilla Petersson Thomas Larsen Godkänt av (förvaltningschefer):eva Åström Kerstin Melen-Gyllensten Datum för godkännande: 1. Bakgrund

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

Det anpassade stödet till barn och föräldrar i familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter

Det anpassade stödet till barn och föräldrar i familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Det anpassade stödet till barn och föräldrar i familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Ann Nilsson, familjecoach, Tierps kommun Presentation Ann Nilsson Familjecoach, IFO, öppna insatser,

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

FKS 2014-03-10 www.lul.se/suf

FKS 2014-03-10 www.lul.se/suf FKS 2014-03-10 www.lul.se/suf Projekt i samverkan mellan Regionförbundet och kommunerna i Uppsala län och FUB Gunnel Janeslätt Med dr. leg arbetsterapeut Forskare på SUF KC, Uppsala Associerad till Institutionen

Läs mer

Minnesanteckningar SUF Dalarna arbetsgrupp Föräldrar med utvecklingsstörning 2011-02-11

Minnesanteckningar SUF Dalarna arbetsgrupp Föräldrar med utvecklingsstörning 2011-02-11 Minnesanteckningar SUF Dalarna arbetsgrupp Föräldrar med utvecklingsstörning 2011-02-11 Tid och plats: 11/2 2011 kl 9.00 11.00 Falu Habilitering, Falun Närvarande: Erica Karlsson, Carina Jarl och Carl

Läs mer

Program. Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Östersund. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Program. Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Östersund. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Östersund 2015-11-18 2015-11-19 Lydia Springer, Sandra Melander Pernilla Rydberg Hallén och Anna Thalén Program 8.30-9.00 Fika 9.00-10.15 Identifiering

Läs mer

Checklistor, tålamod och gemenskap

Checklistor, tålamod och gemenskap Checklistor, tålamod och gemenskap stöd till föräldrar med intellektuella begränsningar Erfarenheter från FIBprojekt 2005 2008 Karin Jöreskog, fil. dr Uppsala universitet, oktober 2009 Checklistor, tålamod

Läs mer

Föräldrastödsprojektet 16-25

Föräldrastödsprojektet 16-25 Föräldrastödsprojektet 16-25 Ett treårigt stadsdelsöverskridande projekt i Göteborgs stad i samverkan med DART Startade 1/4-2013 Finansierat av Göteborgs stads särskilt avsatta medel för insatser riktade

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll barn och ungdom är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

Vägledning vid samtal

Vägledning vid samtal Eva Rosén-Sverdén Leg psykolog Vuxenhabiliteringen Vägledning vid samtal Detta material vänder sig till professionella som möter blivande föräldrar med kognitiva funktionsnedsättningar, och där det kan

Läs mer

LGS Temagrupp Psykiatri

LGS Temagrupp Psykiatri LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

Barn som närstående/anhöriga

Barn som närstående/anhöriga (5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning

Läs mer

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Kontaktperson Programchef Anna-Lena Christensson Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 317, mobil 070.45 10 317 E-post;

Läs mer

Samhällets stöd. Till föräldrar som har barn med NPF

Samhällets stöd. Till föräldrar som har barn med NPF Samhällets stöd Till föräldrar som har barn med NPF Det här ska vi prata om idag Många upplever att samhället brister - Alla myndighetskontakter - En pressad tillvaro Familjehjälpen - Hur kan Familjehjälpen

Läs mer

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Bakgrund Inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om stöd till en evidensbaserad praktik (EBP) för god

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Bakgrund Många barn föds in i en ogynnsam livssituation. Detta då deras föräldrar har problem som hämmar deras förmåga att på ett tillfredsställande sätt svara upp mot sina barns behov av omvårdnad och

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Aktivitet Hur? Verktyg ja nej Finns det en överenskommelse om samarbete mellan socialtjänst och sjukvård där ansvarsfördelning en framgår? Varje

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum 050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen

Läs mer

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Förvaltningarnas arbete skall utvecklas och ge resultat i en högre effektivitet och bättre kommunikation med Salemsborna. Den

Läs mer

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Barnhälsoplan Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i riktning

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Historien Uppdrag lämnat oktober 2010

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Projekt SUF-Hässleholm

Projekt SUF-Hässleholm Projekt SUF-Hässleholm 2008-2011 Marianne Lundquist Öhrn Rikskongress Ystad 17-18 oktober 2013 Slutsatser Det behövs mer kunskap om föräldrar med utvecklingsstörning och de sammanhang de befinner sig i

Läs mer

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Yrkesintroduktion för baspersonal inom stöd och service för personer med funktionsnedsättning

Yrkesintroduktion för baspersonal inom stöd och service för personer med funktionsnedsättning Yrkesintroduktion för baspersonal inom stöd och service för personer med funktionsnedsättning Guide till webbaserat stöd YRKESINTRODUKTION FÖR BASPERSONAL INOM STÖD OCH SERVICE FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Läs mer

Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde. Ärende 4 Barn och ungdomar med neuropsykiatrisk diagnos

Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde. Ärende 4 Barn och ungdomar med neuropsykiatrisk diagnos 1 Omsorgsnämnden 2008-01-30 Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta omsorgsnämndens ordförande Linnéa Darell (fp), telefon 013-20 62 51 eller 070-382 47

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

Kollegial konsultation

Kollegial konsultation Kollegial konsultation Årlig rapport Sandra Backlund Bun 2013/124 Utredare 2013-03-26 1 (6) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3. HUR GÅR EN KOLLEGIAL KONSULTATION TILL?... 2 4.

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning Datum Ärendebeteckning 2013-05-02 SN 2012/0684 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2013-2014 Kalmar kommun

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Stöd till föräldrar med utvecklingsstörning - ett delprojekt inom Föräldrastödsprojektet de tre F:en

Stöd till föräldrar med utvecklingsstörning - ett delprojekt inom Föräldrastödsprojektet de tre F:en Projektplan 1 (8) -06-22 Stöd till föräldrar med utvecklingsstörning - ett delprojekt inom Föräldrastödsprojektet de tre F:en Bakgrund En kartläggning av befintligt stöd till målgruppen som bor i Hudiksvalls

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2010:38 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:7 av Anna Kettner (S) om inrättande av familjemottagningar för neuropsykiatriska diagnoser Föredragande landstingsråd: Birgitta

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Katja Kamila 2012-03-30

Katja Kamila 2012-03-30 VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser

Läs mer

Checklistor, tålamod och gemenskap

Checklistor, tålamod och gemenskap Checklistor, tålamod och gemenskap Erfarenheter från FIBprojekt 2005 2008 Karin Jöreskog, fil. dr Uppsala universitet, oktober 2009 Checklistor, tålamod och gemenskap 1 Sammanfattning Den här rapporten

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Handlingsplan gällande barn i behov av särskilt stöd i Nässjö kommun.

Handlingsplan gällande barn i behov av särskilt stöd i Nässjö kommun. Handlingsplan gällande barn i behov av särskilt stöd i Nässjö kommun. Nässjö kommun organiserar sin förskoleverksamhet utifrån att den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan.

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten 1(6) Plan för elevhälsan Ledstjärnor för elevhälsan är ett salutogent förhållningssätt och inkludering. Inkludering innebär; Anpassning och utveckling i barnets närmiljö Fördjupade kunskaper/resurser skall

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser för barn och ungdomar i riskzonen en samverkansmodell för skola, socialtjänst och barnpsykiatri.

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser för barn och ungdomar i riskzonen en samverkansmodell för skola, socialtjänst och barnpsykiatri. ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN SID 1 (6) 2009-04-07 Till Länsstyrelsen i Stockholms län Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser för barn och ungdomar i

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Vilka barn menar vi? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp,

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64...

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64... Sida 1 av 2 #$% #/0 2% 3%/$ 6 7 /8 '()*+,-. 1()*+'. (*+-. -(4*+5. ('*+,. -(4*+5.,)(,*+).,(*+)4., 4(*+). ) ('*+,. )('*+'. (*+)5., )(*+. ) 1()*+'.,,(4*+)).,,(*+),. ) )('*+'.! " )5(5*+4.,)(,*+)., )'()*+5.

Läs mer

Samverkan och metodutveckling för förbättrat stöd till unga som utsatts för sexuella övergrepp

Samverkan och metodutveckling för förbättrat stöd till unga som utsatts för sexuella övergrepp Utvärdering av projektet Samverkan och metodutveckling för förbättrat stöd till unga som utsatts för sexuella övergrepp Fil dr Lisbeth Lindahl Vem hjälper unga utsatta för sexuella övergrepp? Hotell Riverton:

Läs mer

Föräldraskap och kognitiva svårigheter Gimo

Föräldraskap och kognitiva svårigheter Gimo Föräldraskap och kognitiva svårigheter Gimo 2016-11-28 Lydia Springer SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget & Regionförbundet Stöd till barn och föräldrar

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

Barnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15

Barnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15 Barnhälsa Fjärås-Gällinge förskolor Kungsbacka kommun Verksamhetsår 2014/15 1 Arbetet med barnhälsa utgår från förskolans vision; Verksamheten ska genomsyras av en barnsyn med tilltro till barnets egen

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67

Kommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67 Kommittédirektiv Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap Dir. 2008:67 Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild

Läs mer

Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo.

Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo. Helene Ottevik-Karlsson Rapport Datum 2014-06-13 Dnr SN13/45 Sida 1 (6) Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo. Projektansvariga Betty Svensson IFO chef Socialförvaltningen

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är

Läs mer

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2 PROGRAM FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I UPPSALA KOMMUN Antaget av Kommunfullmäktige 29 maj 2001. Reviderat i april 2002 på grund av ändringar i lagen. Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Läs mer

BUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland

BUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd BarnSam Region Gotland Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd I Region Gotland finns sedan sommaren 2012 en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning grin Skolinspektionen Bes Huvudman info.forskolansputnik@gmail.com Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Sputniks förskola belägen i Stockholms kommun med Sputnik

Läs mer

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar Bakgrund *Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade har bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Slutrapport SATSA Implementeringsprojekt 2011

Slutrapport SATSA Implementeringsprojekt 2011 Slutrapport SATSA Implementeringsprojekt 2011 Inledning Syftet med SATSA-projektet var att utveckla nya samverkansformer mellan Örebro kommun landstinget arbetsförmedlingen och försäkringskassan, så att

Läs mer

Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län

Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län Handläggare Datum Diarienummer Thomas Folkesson 2017-02-28 [Ange diarienummer] Omsorgsnämnden Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län 2014-2016 Förslag till

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad

Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad Samverkan i sydöstra Skåne SÖSK Hur det hela började. När vi tog våra första steg Miltonprojekt SÖSK 2006-2008 Kartläggning av vuxna med psykiska funktionshinder

Läs mer

Rapporten Till slut tar man slut i föräldrastödsprojektet Egen styrka. Mars 2014

Rapporten Till slut tar man slut i föräldrastödsprojektet Egen styrka. Mars 2014 Rapporten Till slut tar man slut i föräldrastödsprojektet Egen styrka Mars 2014 Enkätundersökningen låg uppe på Attentions hemsida november 2013 1182 föräldrar svarade 33 frågor Problemställningar Möjlighet

Läs mer

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen). Bilaga 2 Lokal överenskommelse rörande samverkan kring personer under 18 år med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom eller riskerar utveckla psykisk ohälsa. Region Skåne har tecknat ramöverenskommelse

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN. Samordnare av Samverkansteam. Rehabkoordinator.

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN. Samordnare av Samverkansteam. Rehabkoordinator. Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN Datum: november 2015 Benämning Samverkan Lekeberg Samordnare av Samverkansteam.

Läs mer

Glömmer, missar tider och kommer med en massa förklaringar

Glömmer, missar tider och kommer med en massa förklaringar Glömmer, missar tider och kommer med en massa förklaringar Vänersborg Torsdag 10 november 2011 Lydia Springer & Sven-Erik Pistol www.lul.se/suf Projektet finansieras av: Projektet finansieras av: Bergen

Läs mer