Anteckningar från seminariet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anteckningar från seminariet"

Transkript

1 Anteckningar från seminariet Välkommen! Dagen börjar med att Agneta Granström, landstingsråd vid Norrbottens läns landsting, hälsar alla deltagare välkomna. Hon går igenom dagens planering och berättar mer om grönboken och patientrörlighetsdirektivet som skall diskuteras under konferensen. Slutligen presenterar hon dagens föreläsare. Innan dagens första föreläsare tar ordet visas det en kort film som tar upp olika skäl till vård i annat land än hemlandet, patientrörlighetsdirektivet och vägen till överenskommelse. Tanken med direktivet är att underlätta vården utomlands och klarlägga vilka regler som gäller. Länders olika e-hälsosystem ska kunna kommunicera och förstå varandra vilket gynnar många. Informationen ska kunna färdas långa vägar och specialister ges möjlighet att kommunicera med varandra och söka råd och hjälp tack vara den nya tekniken. Efter filmens slut tar moderator Caj Skoglund, projektledare Närsjukvård Norrbottens läns landsting, ordet. Caj betonar hur intressant patientrörlighet är och att rätten till vård i andra länder innefattas i EU:s bestämmelser angående fri rörlighet. Det fanns en oro om att denna möjlighet till rörlighet skulle ge upphov till någon form av hälsoturism men så har inte varit fallet. Tvärtemot tycks det finnas en patientorörlighet. Vidare berättar Caj om dagens innehåll och vilka regler som gäller vid frågor Patienrörlighetsdirektivet historik kring och syftet med direktivet Pierre Schellekens, chef för EU-kommissionen i Sverige. Direktivet bygger på den tolkning som görs av fördraget som innebär rätt till att söka vård över gränserna. Tolkningen bygger på domstolsbeslut som gett enskilda medborgare rätt att söka vård i andra medlemsländer. Det är EU-domstolen som tolkar EU-rätten vilket blivit godtaget. Det nya patientrörlighetsdirektivets syfte är att skapa ett enhetligt system för vård i andra länder eftersom tolkningar och prejudikat inte enbart bör styra. Rätten till vård utomlands väcker starka känslor bland både medborgare, myndigheter och politiker. Det finns ett stort behov av tydligare regler vilket är vad direktivet är tänkt att ge. Direktivet är dock bredare och tar upp fler saker än just patientrörlighet, bland annat bättre samarbete, mer information och bättre kvalitet inom den europeiska vården, speciellt för ovanliga sjukdomar. Genom informationsutbyte och specialisering inom EU skall vården för dessa ovanliga sjukdomar

2 förbättras. Specialiseringen leder också till ekonomiska fördelar men det finna skilda meningar angående detta vilket föreläsaren påpekar. Vidare talas det om uppgifterna för den nationella kontaktpunkten. Tanken är att de nationella hälsosystemen inte skall behöva betala mer för vården än vad den skulle ha kostat att genomföra i det egna landet. I vissa fall kan det behövas förhandsbesked för att vara garanterad ersättning. Det gäller exempelvis i planerad vård när det krävs vistelse på sjukhus i mer än en natt. I fall där det krävs förhandsbesked kan länderna neka ersättning för vård utomlands om man anser att det exempelvis föreligger en stor risk med vården hos den tilltänkte vårdgivaren. Hur man gör en sådan bedömning är inte helt problemfritt men med direktivet hoppas man skapa bättre informationsflöden som förenklar den bedömningen. Tanken är att den svenska nationella kontaktpunkten ska kunna kontakta andra länders kontaktpunkter för information om vårdgivare i andra länder. Någon total garanti kan dock aldrig ges. Avslag för ersättning kan också ges om samma vård inom rimlig tid kan ske inom hemlandet. Definitionen av vad rimlig tid kan anses vara är dock oklar. Ersättningen för vård är tänkt att ges för den vård som ingår i den nationella vårdförteckningen. Ett problem är dock att vad som ingår i en sådan förteckning kan ligga i gråzoner. Det svenska vårdsystemet är förhållandevis restriktivt angående alternativ vård som andra länder kan vara mer öppna för. Genom kontaktpunkterna ska informationen om vård för ovanliga sjukdomar bli bättre. Samarbete mellan referensgrupper skall också höja kvalitén. Direktivet både klarlägger och slår fast att ett utskrivet recept skall gälla inom hela EU. Vid vård utomlands skall även patientjournalerna kunna skickas till vårdgivaren via e-hälsosystemen. EU:s officiella tidning publicerade det 4 april 2011 patientrörlighetsdirektivet och genom publiceringen stod det klart att implementeringen i nationell lagstiftning skulle vara genomförd senast den 25 oktober Det är i implementeringsprocessen som Sverige befinner sig idag. Med tiden kommer även EU-domstolen att pröva hur medlemsländerna tagit till sig direktivet. Det är en liten del av befolkningen som söker vård utomlands. Vård utomlands står för mindre än 1 % av Sveriges hälsovårdsutgifter. Till den siffran inräknas även akut vård utomlands. Det finns många skäl till att siffran är så pass liten, majoriteten av allmänheten föredrar vård i hemlandet. Några av skälen till det är exempelvis språket och familjestöd. För en liten grupp patienter, exempelvis patienter med sällsynta sjukdomar, spelar dock direktivet och möjligheten att söka vård utomlands en stor roll. I och med direktivet införs ett mer enhetligt system och beskeden blir mer harmoniserade vilket förhoppningsvis leder till en förenkling för medborgarna och gör dem mer nöjda. Direktivet innehåller ingenting revolutionerande men genom att skapa ett mer enhetligt system är det ändock ett steg framåt. Redan i nuläget går det att se vissa indikatorer på vart flödet för vård i andra länder kan bli som störst. Spanien är ett exempel på ett land som kan råka ut för större kostnader än andra länder. Det finns många EU-medborgare som bor i Spanien och är man registrerad där är det Spanien som skall stå för vården. De ser en risk med att många EU-medborgare väljer att åka tillbaka till sitt hemland för att motta vård vilket Spanien sedan får betala för. Större flöden förväntas även i Tyskland, Holland och Belgien.

3 Under föreläsningens slut reflekterar några deltagare över möjligheten till primärvård över gränsen mellan Norrbottens län och Finland. I Tornedalen finns det förväntningar om möjligheten att åka till närmaste vårdcentral som ligger på andra sidan älven, och därigenom i annat land, istället för att behöva åka 5 mil till närmaste vårdcentral inom landet. Direktivet förenklar dock inte för en sådan möjlighet. För att vara garanterad ersättning för ett sådant besök skulle det behövas förhandstillstånd vilket kan tyckas byråkratiskt och krångligt. Ersättning kan nekas om det anses att vården inom rimlig tid kan ges inom landet, exakt vilka parametrar som kommer att användas för att bedöma vad som är rimlig tid är inte fastställt. Många av dagens deltagare anser att proceduren måste förenklas och bli tydligare eftersom många medborgare annars kommer att hamna i kläm. Kommissionen förväntar sig inte att direktivet skapar någon dramatisk ökning av antalet patienter som söker sig till vård utomlands. En viss ökning kan komma att ske i och med att reglerna blir tydligare, men man tror att antalet patienter som söker sig utomlands alltid kommer att utgöra en betydligt mindre del av det totala antalet patienter Patient mobility in the Nordic Countries the report Birgitte Kalseth, forskare på SINTEF, Technology and Society Health i Norge. SINTEF har 2100 anställda och är uppdelade i åtta stycken koncernområden: Building and Infrastructure, Energy Research, Fisheries and Aquaculture, SINTEF ICT, Marintek, Materials and Chemistry, Petroleum Research och Technology and Society. Birgitte har tillsammans med Karl-Gerhard Hem och Andrew Wilson tagit fram en rapport om patientrörlighet i de fyra största nordiska länderna (Sverige, Danmark, Norge och Finland). Rapporten, som Nordic Innovation Center ligger bakom, fokuserade särskilt på planerad vård inom specialiserade hälsovårdstjänster. Två regioner, Öresund och Nordkalotten, undersöktes särskilt. De nordiska länderna har både många likheter och skillnader. Forskarna identifierade två huvudgrupper av patienter; personer som befinner sig i andra länder och plötsligt behöver vård (ex. turister, studenter och arbetstagare) samt patienter som reser till andra länder med syfte att motta vård. Forskarna fann att det inte fanns någon samordnad översikt på patientflödet för elektiv utredning eller behandling. Det fanns tunga behov av att bättre data publicerades i ämnet. Under forskningsprocessen visade det sig att antalet patienter som reser över gränserna för att få planerad vård, finansierad av den offentliga sektorn, är väldigt litet i de nordiska länderna. Det patientflöde som finns skapas till största delen av bristen på högt specialiserade tjänster (medicinsk expertis och teknologi) i patientens hemland. För att minska väntetiderna hade de flesta länderna infört någon form av fritt val av sjukhus-system för att nyttja all kapacitet inom det egna landet. Det fanns också exempel där patienter kunde resa till andra länder när väntetiden till särskilda behandlingar blev för lång. Det låga antalet patienter, ca 250 per år, som korsar gränserna i den nordiska regionen verkar motsäga tidigare studier som visar en hög hypotetisk nivå av villighet att korsa nationsgränser för hälsovårdstjänster. Det begränsade antalet patienter som korsar nationsgränser för planerad vård ansåg forskarna kunde förklaras av följande:

4 Brist på behov; de nordiska länderna är till stor del självförsörjande gällande vårdtjänster Brist på legal tillgång, offentligt finansierad, vård utomlands Brist på stöd för gränskorsande vård från vårdpersonal i patientens hemland Avstånd och restid Patientmedfinansiering Individuella skäl villkor och funktionalitetsnivå, kunskap och koppling till och om landet, samt språkliga och kulturella skäl etc. Forskarna gör antagandet att villigheten till att resa utomlands för våd är högre hos patienter med allvarliga och sällsynta sjukdomar när behandlingen i det egna landet är begränsad eller då expertisen och/eller utrustningen är bristfällig. I rapporten ställer man frågan om nordiska medborgare är villiga att åka utomlands för vård. Det visade sig att finska medborgare var minst villiga (26 % svarade ja) att resa utomlands för vård medan danskarna var mest villiga (78,1 % svarade ja). I Nordkalottens fall är ett delat språk och kulturell samhörighet viktiga faktorer som påverkar villigheten till vård över gränserna. Samarbete angående primärvård har fått mer betydelse i och med att sjukhusvården allt mer centraliserats. För att läsa den fullständiga rapporten klicka här. Lunch Sverige implementeringen av direktivet Maria Nilsson, departementssekreterare på Socialdepartementet. Maria Nilsson och hennes medarbetare har som en av sina huvuduppgifter att genomföra patientrörlighetsdirektivet. Utifrån ett regeringsperspektiv handlar föreläsningen om varför det är viktigt att genomföra patientrörlighetsdirektivet. Som även tidigare föreläsare nämnt handlar direktivet egentligen inte om några nya rättigheter. Redan för flera år sedan klargjorde EU-domstolen att den fria rörligheten även skulle gälla sjukvård. Under sitt ordförandeskap prioriterade regeringen den fria rörligheten eftersom man ansåg att den behövde bli tydligare för patienternas skull. Den tidigare förordningen 883:2004 gör skillnad på olika former av utlandsvård vilket inte patientrörlighetsdirektivet gör. Direktivet gör ingen särskiljning på akutvård och turistvård. Något krav på förhandstillstånd finns inte heller och patienten måste ligga ute med pengar till dess att eventuell ersättning kommer. Inga nya patienträttigheter skapas men man hoppas på en mer enhetlig och effektiv tillämpning. Två regelverk kommer efter den 25 oktober 2013 att styra rörligheten; förordning 883:2004 samt patientrörlighetsdirektivet. Genom patientrörlighetsdirektivet skapas en rättslig grund för e-hälsoarbete. I nuläget, när patienten själv söker vård utomlands, är det Försäkringskassan som står för samordningen. Antalet fall planerade vårdärenden utomlands är mycket få. De flesta fallen är EU-domstolsärenden och väldigt få förhandstillstånd. Patienterna som står för vårdflödet utomlands i Sverige bor främst i gränsområden eller i Stockholm. I dagsläget är situationen

5 oreglerad vilket gör att Socialstyrelsen idag försöker göra en helhetsöversyn för att skapa en översiktsbild. De har identifierat fyra stycken punkter som de största utmaningarna: Besluts och kostnadsansvar ännu har det inte tagits något konkret beslut men man ser fördelar med att landstinget får ett tydligare ansvar. Eftersom det rör sig om få fall kommer troligtvis Försäkringskassans uppdrag att decentraliseras till ett kontor. Nationell kontaktpunkt den svenska kontaktpunkten kommer att ha ett tvådelat uppdrag. En del av uppdraget handlar om att sörja för svenskars vård utomlands och den andra delen sörja för EU-medborgares vård i Sverige. För tillfället laborerar man med en ansvarsfördelning mellan försäkringskassan och socialstyrelsen. Kontaktpunkten är tänkt att fungera som ett centralt beläget kontor med övergripande information. Förhandstillstånd/förhandsanmälan inom ramen av förordning 883:2004 krävs det idag förhandstillstånd. Socialstyrelsen har gjort bedömningen att man inte behöver något extra förhandstillståndssystem utöver det som redan finns via 883:2004 eftersom det handlar om så få fall. Man har en tanke om att införa förhandsanmälan som är frivilligt och mindre restriktivt. En förhandsanmälan skulle fungera som en slags betalningsgaranti som garanterar att patienten får ersättning för de pengar som denne måste ligga ute med. Bedömning och ersättning arbetet med denna punkt pågår än. Enligt direktivet skall ersättning ges för det som skulle ha ingått hemmavid. Som tidigare nämnts finns dock gråzoner angående detta. Direktivet säger att ersättningen inte behöver ersätta mer än vad behandlingen skulle ha kostat i Sverige. Den modellen tänker man gå efter vilket är en justering mot för dagens läge då hela beloppet ersätts. Om vården är billigare i Sverige får alltså patienten själv stå för mellanskillnaden. Tanken är också att patienter skall kunna få ersättning för läkemedel. Patientrörlighetsdirektivet kommer att införlivas i svensk lagstiftning samtidigt som förordning 883:2004 finns kvar. Det ses inte som optimalt men man försöker göra allting så tydligt som möjligt. I framtiden tror man att dessa två ben kommer att göras om till ett. För landstingen kommer det finnas utrymme för att sluta egna avtal över gränserna till grannländerna. Ifall någonting skulle gå fel under vården utomlands, trotts bedömningen att vården kunde genomföras, skall patienten och deras anhöriga ifall de vill utkräva ansvar, göra det i det land där vården skedde. Det kommer inte att finnas någon myndighet som aktivt driver frågor för den enskilde individen i andra länder. Det ansvaret ligger på den enskilde och Socialstyrelsen tycker det är viktigt att man lyfter fram ansvarsfrågan eftersom det kan handla om dödsfall, stora komplikationer och stora summor pengar Utmaningar och möjligheter hur implementera? Hasse Knutsson, handläggare på avdelningen för vård och omsorg på Sveriges kommuner och landsting. Föreläsningen har som syfte att sjunka ned djupare i landstingets ansvar gällande patientrörlighetsdirektivet. Varje år hanterar Sveriges samlade landstingsvärld 64 miljoner patientbesök hos öppenvården, läkare och annan hälso- och sjukvårdpersonal. Vårdtillfällena inom slutenvården uppgår till omkring 1,6 miljoner. Landstingets totala nettokostnad ligger årligen på cirka 197 miljarder kronor. Som landsting har man möjlighet, inte skyldighet, att remittera patienter till vård utomlands. Remitteringarna går till både EU-länder och USA. Då är det

6 landstingen som beslutar och betalar, patienten själv står enbart för den vanliga patientavgiften. Landstinget har även möjlighet, inte skyldighet, att erbjuda planerad vård till patienter som reser till Sverige enbart för den planerade vårdens skull. Dock får denna möjlighet inte inkräkta på landstingets kapacitet att ge en god vård till den inhemska befolkningen. Enligt lagen om vissa kommunala befogenheter, 2009:47, är det tillåtet att gå med vinst. Försäkringskassan ansvarar för förhandstillstånd för planerad vård enligt 883:2004. Inför beslut om planerad vård enligt 883:2004 skall Försäkringskassan samråda med landstinget innan beslut fattas. Om Försäkringskassan anser att förhandstillstånd kan beviljas utfärdas ett intyg. Patienten betalar då samma vårdavgift som bosatta i vårdlandet. Försäkringskassan ansvarar därmed för vårdkostnaden. Mellan år behandlades 1657 stycken ärende om förhandstillstånd och 635 stycken bifölls, ca 38 %. Ungefär 60 % av förhandstillstånden finansieras av landstinget medan Försäkringskassan fungerar som betalningsförmedlare. Ungefär hälften av patienterna reste till Tyskland, Finland eller Frankrike för vård. Det finns även fall där patienter i efterhand söker ersättning från Försäkringskassa för planerad vård med stöd av EG-fördraget. Mellan ansökte 9578 stycken ärende om ersättning för fördragsvård och 7786 bifölls, det vill säga cirka 80 %. Flertalet av dem åkte till Finland från Norrbotten. Andra vanliga länder var Polen, Tyskland, Estland och Spanien. En särskild grupp för implementeringen har tillsatts av Sveriges kommuner och landsting. Arbetsgruppen har försökt att utgå från sceneriet att man skall ta över ansvar över allting gällande direktivet. När det gäller den medicinske kompetensen tror SKL att landstingen har den största. Gruppen har försökt fokusera på vad landstinget skall göra, hur man skall göra det och hur man skall samverka med Försäkringskassan Skåne en gränsregion Rita Jedlert, biträdande medicinsk direktör vid Region Skåne, och Maria Antonsson- Anderberg, också vid Region Skåne. Väldigt mycket av den patientrörlighet som sker mellan Danmark och Regions Skåne sker på landstingets initiativ. Köpenhamn är en storstad och man har delvis annan lagstiftning som påverkar även Region Skåne. Den mer liberala synen på exempelvis narkotika spiller över till Region Skåne vilket skapar utmaningar. I Skåne bor det totalt 1,2 miljoner människor och i öresundsregionen totalt 3,2 miljoner. Regionen har 33 kommuner och ett snitt på 112 invånare per km 2. Större delen av befolkningen bor vid kusten och framförallt vid Malmödistriktet. Regionen bildades som en försöksregion 1999 och är sedan 2011 permanent. Sedan Öresundsbron byggdes har rörligheten över gränsen ökat dramatiskt. Bostadspriserna har delvis påverkat riktningen på flyttningsrörligheten då det tidigare var betydligt billigare i Sverige. Idag har priserna jämnat ut sig en aning och inflyttningen från Danmark avtagit. Löneläget på den danska sidan av bron har varit attraktivt vilket inneburit att många har bott i Skåne men arbetat i Danmark. Men eftersom Danmark har sin valuta knuten till euron har utvecklingen där under den senaste tiden varit negativ.

7 Det finns en politisk retorik som gärna talar om möjligheten till att sälja vård till exempelvis Hamburg och Köpenhamn, verkligheten ser dock lite annorlunda ut. Det har gjorts försök och tester till samarbeten på olika områden och även existerat avtal mellan danska och svenska sjukhus. Alla har däremot inte fungerat. Det finns en del kulturella faktorer som gjort att inte särskilt många människor frivilligt söker sig över gränsen för vård. Några samarbeten som pågår just nu handlar om katastrofsamverkan och inköp av specialinsatser. Under 2011 var det enbart fem stycken danska patienter som mottog planerad vård i Skåne. Norrbotten har en större volym på sitt utbyte med Finland Norrbotten en gränsregion Anna-Greta Brodin, länschef primärvården norr. I Tornedalen bor det totalt människor, på den finska sidan av älven och på den svenska. Samhörigheten är väldigt stark både kulturellt och språkligt. Språken som förekommer i området är svenska, meänkieli, finska och samiska. Det finns ett naturligt flöde över gränserna i området i form av arbetskraft. Många bor på en sida av älven och arbetar på den andra. Idag finns det en samverkan kring diagnostik, ambulanssjukvård och joursamverkan. Det finns dock en efterfrågan av mer samverkan och en utökning av gränsöverskridande vård hos befolkningen. Det finns också ett behov av att kvalitetssäkra vården vilken är en del i bakgrunden till projektet en Gränslös Vård i Tornedalen. Projektets huvudmål är att skapa förutsättningar för mer rörlighet för områdets invånare genom att säkerställa bra sjukvård oavsett bostadsort eller arbetsplats i regionen. Genom att förstärka samarbetsrelationerna mellan vårdgivare på olika sidor av gränsen vill man åstadkomma detta. Sjukvårdresurserna som redan existerar ska kunna nyttjas mer effektivt, och en kartläggning av rutiner och möjligheter till överförning av information mellan ländernas sjukvård behöver genomföras så att invånarna får rätt vård oavsett vilket land vården utförs i. Enligt en undersökning med 1246 svaranden skulle 67 % vilja ha möjlighet att välja mellan vårdgivare på bägge sidor av gränsen. Ett av de stora områdena som projektet har jobbar med har varit att spegla hinder och möjligheter avseende lagrum, försäkringar och ersättning. Ett annat viktigt område man jobbat med har varit logistiken för akutsjukvård. Ett avtal angående prehospital akutsjukvård finns idag. Larmplaner för ambulanssamverkan finns och man har genomfört en gemensam katastrofövning. I dagsläget har man sökt medel för att ta itu med de frågor och problem som man har kommit fram till. Ett problem handlar om regelverken som inte har hunnit med utvecklingen gällande personal och ambulansförsäkringar samt legitimationer. Ifall man skall jobba tillsammans med patientutryckningar behöver personalen vara legitimerade på bägge sidorna av gränsen. Det rör sig om en formalitet där det behöver hittas en smidigare lösning på processen. Egentligen finns det inte heller någon laglig grund för ambulanserna att åka över gränsen med det material som finns i ambulansen. En lösning på långsiktig samverkan som projektet arbetar med är en teknik kallas epsos. Systemet gör det exempelvis möjligt att skicka digitala röntgenbilder från ena änden av landet

8 till det andra. Fokus för epsos ligger på service nära patienten och man tittar på möjligheten att komma åt och överföra viktiga delar av patientens sjukvårdhistorik till andra vårdgivare. I Sverige har man hunnit lösa de flesta problemen, men ännu finns det problem angående personer som lider av demens där det inte finns någon laglig grund för att gode män skall kunna besluta angående informationen. Än mer problem kvarstår i Finland där det krävs bland annat en finsk legitimation för att få tillgång till patientinformation. Projektet har presenterats vid ett flertal nationella och internationella konferenser och nätverk. Idag finns det en klar projektrapport på svenska och från och med måndag den 28/11 även på finska och engelska. Utifrån den lagstiftning som idag finns anser man att regelverket behöver bli mycket tydligare då Försäkringskassa gör olika tolkningar. Agneta Granström, landstingsråd. Erfarenheten av gränsarbete i Norrbotten är att det är en vinnande modell för bägge sidorna. Presentationerna som gjorts idag visar på att det är den här vägen man skall gå. Det finns mycket att fundera över, kanske skulle det vara praktiskt om patienten fick tillgång till sin journal och mer makt över att visa den själva? IT-standarden måste också förbättras ytterligare så att tilltro och tillit till tekniken förstärks, inte bara bland personalen utan även hos medborgarna. Det är viktigt att gränsregionerna fortsätter att ta initiativ till samarbete och påverka den möjligheten. Man skall fortsätta att utveckla de samarbeten och projekt som finns och hitta gemensamma lösningar på gränsöverskridande problem. Ett problem som idag finns är att journalanteckningar som görs under vården i ett land inte följer med till eftervården som sker i ett annat. Förutom möjligheten för att ha tillgång till information måste även informationen kunna återkopplas. epsos är ett projekt som är viktigt för Norrbotten och som skulle kunna gynna andra gränsregioner Avslutning Moderator Caj Skoglund tackar alla föreläsare och deltagare för en intressant och givande dag.

9

Västra Götalandsregionen september 2011. Patientrörlighetsdirektivet

Västra Götalandsregionen september 2011. Patientrörlighetsdirektivet Västra Götalandsregionen september 2011 Patientrörlighetsdirektivet m.m. 1 Planerad vård i andra länder 1)Ansvaret och regler i Sverige för planerad vård i andra länder 2)Antalet patienter som får planerad

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

Gränsöverskridande vård inom EU/EES- eller Schweiz - så fungerar det idag. Labeata Shala

Gränsöverskridande vård inom EU/EES- eller Schweiz - så fungerar det idag. Labeata Shala Gränsöverskridande vård inom EU/EES- eller Schweiz - så fungerar det idag Labeata Shala Försäkringskassans syn på lagförändringen Försäkringskassan är positiv till införandet av en samlad reglering i svensk

Läs mer

Patientrörlighet i EU - förslag till ny lag (Ds 2012:6) Remiss från Socialdepartementet

Patientrörlighet i EU - förslag till ny lag (Ds 2012:6) Remiss från Socialdepartementet PM 2012:87 RVII (Dnr 001-546/2012) Patientrörlighet i EU - förslag till ny lag (Ds 2012:6) Remiss från Socialdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Som svar

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2003:62 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motioner 2002:25 av Margareta Cederfelt (m) om stockholmarnas rätt till vård inom EU samt 2003:19 av Christer G Wennerholm m fl (m) om europeisk

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2008/0142(COD) 18.12.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 Förslag till yttrande Harald Ettl (PE416.293v01-00) Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Stockholms läns landsting 1(2)

Stockholms läns landsting 1(2) Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-05-20 LS 2015-0570 Landstingsstyrelsen Yttrande över remiss - Patientrörlighet inom EES - vissa kompletterande förslag (Ds 2015:18)

Läs mer

Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013

Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013 Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013 Hannele Häkkinen, sakkunnig EU:s direktiv om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande

Läs mer

Europeisering av nationella sjukvårdssystem

Europeisering av nationella sjukvårdssystem Europeisering av nationella sjukvårdssystem Nationell inverkan och EU:s kodifiering av rättspraxis om patientrörlighet Rita Baeten EPSU:s arbetsgrupp om sociala tjänster 15 september 2011 Bryssel Bakgrund

Läs mer

3 Anmälan av inkomna och utgående skrivelser, protokoll m m

3 Anmälan av inkomna och utgående skrivelser, protokoll m m Föredragningslista Sammanträdesdatum Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Tid Måndagen den 25 juni 2012, kl. 09:00 Plats Regionens hus Södra Vägen, Halmstad Sammanträdeslokal Borgsalen 1 Justering Förslag till

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer

Utsatta EU-medborgare. Ove Ledin, SKL, Avdelningen för vård och omsorg

Utsatta EU-medborgare. Ove Ledin, SKL, Avdelningen för vård och omsorg Utsatta EU-medborgare Ove Ledin, SKL, Avdelningen för vård och omsorg ove.ledin@skl.se Kansliuppdrag 2014-03-14 Uppdrag att studera frågan om utsatta EU-medborgare och avrapportera till beredning och AU:

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR

FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR LeS; 2010-12-21; 14:03 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR... 1 4.1 Patienter som är utlandssvenskar... 1 4.2 Utlandssvenskar från EU/EES/Schweiz... 1 4.2.1 EU/EES-området

Läs mer

Patientrörlighet inom EES vissa kompletterande förslag

Patientrörlighet inom EES vissa kompletterande förslag Socialutskottets betänkande 2015/16:SoU14 Patientrörlighet inom EES vissa kompletterande förslag Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i hälso- och sjukvårdslagen,

Läs mer

Gränsöverskridande vård

Gränsöverskridande vård Gränsöverskridande vård Anna-Greta Brodin Regionchef för primärvården i Östra Norrbotten Norrbottens läns landsting Anna-Greta.Brodin@nll.se Maria Jansson Projektledare Norrbottens läns landsting Maria.Jansson@nll.se

Läs mer

Patientlag (SOU 2013:2)

Patientlag (SOU 2013:2) 1 (4) Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård Patientlag (SOU 2013:2) Landstinget i Östergötland (LiÖ) har beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2).

Läs mer

1 Allmänt. Frågor angående utländska akuta patienter sänds till funktionsbrevlådan patientfaktura@lul.se

1 Allmänt. Frågor angående utländska akuta patienter sänds till funktionsbrevlådan patientfaktura@lul.se Versionsdatum: 2015-04-16 Regelverk för registrering av utländska patienter vid given landstingsfinansierad primärvård Landstingets resurscentrum Patientadministrationen Virdings Allé 26 Landstingets resurscentrum

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

ATT UPPSÖKA VÅRD I ETT ANNAT EU-LAND 1/8 HOITOON TOISEEN EU-MAAHAN. Att uppsöka vård i ett annat EU-land

ATT UPPSÖKA VÅRD I ETT ANNAT EU-LAND 1/8 HOITOON TOISEEN EU-MAAHAN. Att uppsöka vård i ett annat EU-land ATT UPPSÖKA VÅRD I ETT ANNAT EU-LAND 1/8 6 2010 HOITOON TOISEEN EU-MAAHAN Att uppsöka vård i ett annat EU-land 2/8 ATT UPPSÖKA VÅRD I ETT ANNAT EU-LAND EU-medborgarna har möjlighet till sjukvård förutom

Läs mer

Riktlinjer för vårdgivare

Riktlinjer för vårdgivare Riktlinjer för vårdgivare Policy Gömda flyktingar I vårt land finns det troligtvis över tiotusentals gömda flyktingar. Med gömda flyktingar menas personer som sökt och fått avslag på sin asylansökan och

Läs mer

Ersättning vid planerad sjukvård rehabilitering i Spanien

Ersättning vid planerad sjukvård rehabilitering i Spanien Ersättning vid planerad sjukvård rehabilitering i Spanien Kan jag få ersättning för planerad vård utomlands? Du kan få ersättning för planerad vård om: Vården du planerar att få skulle ha bekostats av

Läs mer

Remiss: Kommissionens förslag till direktiv om patientens rättigheter vid gränsöverskridande vård S2008/6067/HS

Remiss: Kommissionens förslag till direktiv om patientens rättigheter vid gränsöverskridande vård S2008/6067/HS 1 (6) Landstingsstyrelsens förvaltning Juridik och Upphandling Handläggare: Jan Vikenhem Landstingsstyrelsen Remiss: Kommissionens förslag till direktiv om patientens rättigheter vid gränsöverskridande

Läs mer

Betänkandet Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land (DS 2006:4).

Betänkandet Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land (DS 2006:4). Ledningsstaben Sakkunniggruppen 2006-05-24 LiÖ 2006-246 Avgiftssakkunnig Lennart Schilling Hälso- och sjukvårdsnämnden 1 Betänkandet Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land (DS 2006:4).

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-01-31. Ersättning för kostnader för vård i annat EES-land. samarbetsområdet (EES) med stöd av EG-fördraget

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-01-31. Ersättning för kostnader för vård i annat EES-land. samarbetsområdet (EES) med stöd av EG-fördraget 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-01-31 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, justitierådet Leif Thorsson och regeringsrådet Lars Wennerström. Ersättning för kostnader för vård

Läs mer

Europaläkare eller specialist i allmänmedicin

Europaläkare eller specialist i allmänmedicin Europaläkare eller specialist i allmänmedicin Bakgrund En läkare med holländsk specialistkompetens i allmänmedicin anmälde Sverige till EU-domstolen då Socialstyrelsen inte konverterade den holländska

Läs mer

Till EU-kommissionen sida 1 av 8

Till EU-kommissionen sida 1 av 8 Till EU-kommissionen sida 1 av 8 Från Assar Fager Brattvall 10 922 67 Tavelsjö E-post voulf56@gmail.com Sverige Denna skrivelse skall i laga ordning registreras av registrator, begär med vändande e-post

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Innehåll: Allmänt............................................1 Vilket lands socialskydd omfattas en sjöman av?....1 Flaggregeln....................................1

Läs mer

Familjeförmåner inom EU

Familjeförmåner inom EU Familjeförmåner inom EU Dessa regler gäller även EES-länder och Schweiz Föräldrar som arbetar eller bor och arbetar i olika länder inom EU kan ha rätt till förmåner från båda länderna. Det betyder att

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

Den sjuka vården. Ekerlids Förlag, juni 2003. Stefan Fölster Anders Morin Olof Hallström Monica Renstig Ekonomijournalist Monica Renstig.

Den sjuka vården. Ekerlids Förlag, juni 2003. Stefan Fölster Anders Morin Olof Hallström Monica Renstig Ekonomijournalist Monica Renstig. Den sjuka vården Ekerlids Förlag, juni 2003 Författare: Redaktör: Stefan Fölster Anders Morin Olof Hallström Monica Renstig Ekonomijournalist Monica Renstig OH-bilder finns på www.renstig.com Mail: monica@renstig.com

Läs mer

Regelverk för registrering av utländska patienter

Regelverk för registrering av utländska patienter Versionsdatum: 2013-10-18 Regelverk för registrering av utländska patienter Landstingets resurscentrum Patientadministrationen Virdings Allé 26 Landstingets resurscentrum 751 85 Uppsala tfn vx 018-611

Läs mer

1177 Vårdguiden på webben

1177 Vårdguiden på webben 1177 Vårdguiden på webben Hela Sveriges samlingsplats för information och tjänster inom hälsa och vård Marie-Louise Elebring, kommunikationsenheten 20160914 1177 Vårdguiden på webben Region Östergötlands

Läs mer

Socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare

Socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare Socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare Socialförvaltningens handlingsplan för stöd och hjälp 2014-12-16 Innehåll 1. Inledning 2. Lagstiftning 2.1 Den fria rörligheten 2.2 Fri rörlighet för tredjelandsmedborgare

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2011/24/EU

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2011/24/EU 4.4.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 88/45 DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso-

Läs mer

Yttrande över departementspromemorian Patientrörlighet inom EES vissa kompletterande förslag (Ds 2015:18)

Yttrande över departementspromemorian Patientrörlighet inom EES vissa kompletterande förslag (Ds 2015:18) Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) 2015-05-05 Diarienummer 150272 Landstingsstyrelsen Yttrande över departementspromemorian Patientrörlighet inom EES vissa kompletterande förslag (Ds 2015:18) Förslag

Läs mer

Uppdrag 10 i regleringsbrevet

Uppdrag 10 i regleringsbrevet 1 (5) Beslut Juridikavdelningen Gunnel Vilén Uppdrag 10 i regleringsbrevet Uppdraget I Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009 om samordning av de sociala trygghetssystemen,

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23

Yttrande över slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23 Yttrande över slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23 Dnr 1896-14 Utredning och överväganden Definition av huvudman Norrbottens läns landsting anser att det är positivt att

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Sammanhållen journalföring

Sammanhållen journalföring SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-06-28 Beslutad av SN 84 2016-08-31 Sammanhållen journalföring Via nationella e-tjänster, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac Gäller för

Läs mer

Student-UT försäkring

Student-UT försäkring Student-UT försäkring All information om Student-UT försäkringen hittar du på www.liu.se/ut eller på din fakultets hemsida/virtuella mapp. Länkar till hemsidorna: LiU LiU student utlandsstudier 1 Student-UT

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om behandling av Stockholmspatienter som lider av extrem svettning

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om behandling av Stockholmspatienter som lider av extrem svettning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-19 1 (4) HSN 2016-3368 Handläggare: Mikaela Lingvall Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-10-25, p 22 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om

Läs mer

Förslag till ändring i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 1999:5) om allmäntjänstgöring för läkare

Förslag till ändring i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 1999:5) om allmäntjänstgöring för läkare PM 2016:14 RVI (Dnr 159-1895/2015, 159-1896/2015, 159-1906/2015, 159-1907/2015, 159-1912/2015) Förslag till ändring i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 1999:5) om allmäntjänstgöring för läkare Förslag

Läs mer

Ellinor Englund. Avdelningen för juridik

Ellinor Englund. Avdelningen för juridik Cirkulärnr: 08:51 Diarienr: 08/2104 Handläggare: Avdelning: Ellinor Englund Datum: 2008-06-19 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Avdelningen för juridik Kommunstyrelsen Nämnd med ansvar för barnomsorg Pactamedlemmar

Läs mer

ehälsotjänster över gränser!

ehälsotjänster över gränser! ehälsotjänster över gränser! nya utmaningar och möjligheter för vården Daniel Forslund Departementssekreterare Enheten för hälso- och sjukvård EU-samarbete kring hälso- och sjukvård? Traditionellt ett

Läs mer

Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad

Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad Utlåtande 2009: RI (Dnr 031-2279/2008) Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Den Nationella IT-strategin

Läs mer

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU IP/11/355 Bryssel den 23 mars 2011 EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU Under nödsituationer och kriser, såsom de som inträffat i Japan, Libyen och Egypten, har

Läs mer

Vad har EU med vård och omsorg att göra?

Vad har EU med vård och omsorg att göra? Vad har EU med vård och omsorg att göra? Varje EU-land bestämmer hur den egna vården, omsorgen och socialtjänsten ska utformas, organiseras och finansieras. Men inom hälso- och sjukvården och på folkhälsoområdet

Läs mer

DOM 2015-10-28 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-10-28 Meddelad i Stockholm Avdelning 06. DOM 2015-10-28 Meddelad i Stockholm Sida 1 (6) Mål nr 5562-15 KLAGANDE Region Örebro län Box 1613 701 16 Örebro MOTPART AA Ombud: Johan Rosengren Hidros Denmark ApS Warfvinges väg 35 112

Läs mer

För delegationerna bifogas motiveringen till ovanstående initiativ.

För delegationerna bifogas motiveringen till ovanstående initiativ. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 8 augusti 2003 (20.8) (OR. it) 11770/03 ADD 1 LIMITE MIGR 71 COMIX 474 ADDENDUM TILL NOT från: Ordförandeskapet till: Arbetsgruppen för migration och återsändande Ärende:

Läs mer

Standardramverk för välfärdsteknologi och medicinsk teknik för att underlätta verksamhetsutveckling och Innovation

Standardramverk för välfärdsteknologi och medicinsk teknik för att underlätta verksamhetsutveckling och Innovation Standardramverk för välfärdsteknologi och medicinsk teknik för att underlätta verksamhetsutveckling och Innovation (IHE & Continua) Mikael Johansson, IT-strateg, inera mikael.johansson@inera.se 0706-987425

Läs mer

Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land)

Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land) Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land) Nordisk tillsynskonferens 2015 Helsingfors den 2 Oktober Parallellsession C1 Chef

Läs mer

TILLSTÅND ATT UPPSÖKA VÅRD UTOMLANDS BESTÄMMELSER OCH FÖRFARANDEN I FINLAND FRÅN

TILLSTÅND ATT UPPSÖKA VÅRD UTOMLANDS BESTÄMMELSER OCH FÖRFARANDEN I FINLAND FRÅN Folkpensionsanstalten Hälsoavdelningen Gruppen för sjukvårdsersättningar Anvisning 20.9.2013 Artikel 20 i EU-förordning 883/2004, artikel 26 i EU-förordning 987/2009 och 14 i lag 352/2010 TILLSTÅND ATT

Läs mer

Patientens valfrihet - välja utförare av offentligt finansierad vård

Patientens valfrihet - välja utförare av offentligt finansierad vård Styrande dokument Regeldokument Anvisning Sida 1 (5) Patientens valfrihet - välja utförare av offentligt finansierad vård Bakgrund Patienten kan välja var hen vill ha sin vård. Med öppen vård menas vård

Läs mer

Patientlagen 2014:821. Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting

Patientlagen 2014:821. Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting Patientlagen 2014:821 Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting Patientmaktsutredningen 1. Prop. 2013/14:106 Patientlag. Träder ikraft 1 jan. 2015 2. Lag om organisation av hälso-

Läs mer

Den Nationella IT-strategin då vården flyttar ut ur sjukhusen Ann Hedberg Balkå

Den Nationella IT-strategin då vården flyttar ut ur sjukhusen Ann Hedberg Balkå Den Nationella IT-strategin då vården flyttar ut ur sjukhusen Ann Hedberg Balkå ann.hedberg.balka@skl.se 1 Nationella IT-strategin för vård och omsorg Startpunkten Dagmaröverenskommelsen hösten 2004 Nationell

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna

Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna YTTRANDE Vårt dnr: 2015-08-28 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Susanna Eklund Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Slutrapport

Läs mer

Tandvårdslag (1985:125)

Tandvårdslag (1985:125) Tandvårdslag (1985:125) SFS nr: 1985:125 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 1985-03-14 Ändrad: t.o.m. SFS 2008:346 Inledande bestämmelse 1 Med tandvård avses i denna lag åtgärder för

Läs mer

Patientlagen. Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Börjar gälla 1 januari 2015

Patientlagen. Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Börjar gälla 1 januari 2015 Patientlagen Patientlagen Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv Börjar gälla 1 januari 2015 Kerstin Cedermark specialistsjuksköterska 20141106 Patientmaktsutredningen hur patientens

Läs mer

Svar på skrivelser från Lokala hälso- och sjukvårdsberedningarna för Norra Dalarna och Västerdalarna-Nedansiljan angående Gränssjukvårdsförordningen

Svar på skrivelser från Lokala hälso- och sjukvårdsberedningarna för Norra Dalarna och Västerdalarna-Nedansiljan angående Gränssjukvårdsförordningen I ~ Landstinget _ DALARNA Ledningsenhet ~ILAGA L5 S> tita Datum 2014-06-02 Sida 1 (3) Dnr LD14/00115 Uppdnr 718 2014-05-12 s arbetsutskott 2014-06-02 Svar på skrivelser från Lokala hälso- och sjukvårdsberedningarna

Läs mer

Per Carlberg m.fl. (SD) har lämnat en motion om kostnader som följer i EU-migranters spår.

Per Carlberg m.fl. (SD) har lämnat en motion om kostnader som följer i EU-migranters spår. Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2016-02-10 LS 2015-1111 Landstingsstyrelsen Motion 2015:20 av Per Carlberg m.fl. (SD) om kostnader som följer i EU-migranters spår Föredragande

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 19 september 2001 PE 305.713/1-21 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-21 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Mauro Nobilia (PE 305.713) KOMMISSIONENS MEDDELANDE

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Patientrörlighet i EU förslag till ny lagstiftning

Patientrörlighet i EU förslag till ny lagstiftning Socialutskottets betänkande 2012/13:SoU23 Patientrörlighet i EU förslag till ny lagstiftning Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU förslag till

Läs mer

Facit till utbildningsmaterial vårdgaranti UPPLAGA 3/2012

Facit till utbildningsmaterial vårdgaranti UPPLAGA 3/2012 Facit till utbildningsmaterial vårdgaranti UPPLAGA 3/2012 1A Grunderna i vårdgarantin - Vårdgarantins tidsangivelser Svar: Att korta köerna och ge patienterna vård i rätt tid. Syftet är också att öka patientsäkerheten

Läs mer

Yttrande över remiss från Sveriges kommuner och landsting om Förslag angående former och inriktning av nationellt samarbete inom ehälsa

Yttrande över remiss från Sveriges kommuner och landsting om Förslag angående former och inriktning av nationellt samarbete inom ehälsa HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-03-27 p 18 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-02-27 HSN 1202-0133 Handläggare: Ewa Printz Kim Nordlander Yttrande över remiss från Sveriges kommuner

Läs mer

Regionbildning från ett vårdperspektiv

Regionbildning från ett vårdperspektiv Regionbildning från ett vårdperspektiv Karlskrona 21 februari 2014 Göran Stiernstedt Framtidens utmaningar Finansiering Effektivitet kvalitet - kostnader Patientmakt - valfrihet Jämlikhet IT Framtidens

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM13. Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM13. Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten Justitiedepartementet 2016-10-18 Dokumentbeteckning KOM(2016) 595 Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

DIVISION Landstingsdirektörens stab

DIVISION Landstingsdirektörens stab Patientlagen (1 Januari 2015) -ett ökat patientinflytande Patientlagens syfte Stärka och främja patientens ställning Främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet Patienten som partner

Läs mer

Regler för sjukresor med tillhörande taxa

Regler för sjukresor med tillhörande taxa Regler för sjukresor med tillhörande taxa Gäller för Region Skåne från och med 2009-05 - 01 1. Regler för sjukresor I lagen om resekostnadsersättning vid sjukresor (SFS 1991:419) regleras när reseersättning

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

DOM 2009-04-28 Meddelad i Gävle. MOTPART Försäluingskassan Processjuridiska enhetedsundsval1 85 1 93 Sundsvall

DOM 2009-04-28 Meddelad i Gävle. MOTPART Försäluingskassan Processjuridiska enhetedsundsval1 85 1 93 Sundsvall KLAGAND- "a ":,I DOM 2009-04-28 Meddelad i Gävle Mål nr Rotel 4 Sida 1 (6).--- - MOTPART Försäluingskassan Processjuridiska enhetedsundsval1 85 1 93 Sundsvall u OVERKLAGAT BESLUT Beslut av Försaknngskassan

Läs mer

Om valfrihet inom hälso- och sjukvård

Om valfrihet inom hälso- och sjukvård Om valfrihet inom hälso- och sjukvård Pia Maria Jonsson Med dr Chefsexpert pia.maria.jonsson@thl.fi Valfrihet varför? 1. Förstärker medborgarnas /konsumenternas /patienternas ställning (egenvärde) 2. Bidrar

Läs mer

Patientrörlighet i EU- förslag till ny lag (Ds 2012:6)

Patientrörlighet i EU- förslag till ny lag (Ds 2012:6) Sid l (5) VÄSTRA GÖTALAN DS REG JON EN Datum 2012-06-19 Diarienummer RS 895-2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Patientrörlighet i EU- förslag till ny lag (Ds 2012:6) Västra Götalandsregionen har

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård (Ds 2016:29)

Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård (Ds 2016:29) 2016 YTTRANDE Vårt ärendenr: 16/04412 2016-11-18 Ert dnr: S2016/05391/FS Sektionen för ekonomisk analys Nils Mårtensson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Departementssekreteraren Daniel Zetterberg har tillsammans med uppdragstagaren arbetat med underlag och bedömningar.

Departementssekreteraren Daniel Zetterberg har tillsammans med uppdragstagaren arbetat med underlag och bedömningar. 1(7) PM 2012-08-07 Nationella taxan 1. Sammanfattning Mitt förslag är att driva frågan vidare. Motiven för att förändra systemet är starka och det finns ett tillräckligt stort intresse från intressenterna

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Samordnad vårdplanering (SVPL) Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

Rutin m m i samband med transport av avlidna

Rutin m m i samband med transport av avlidna Rutin m m i samband med transport av avlidna Bakgrund Bakgrund till denna rutin är cirkulär 2005:52 från Sveriges Kommuner och Landsting Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna. I hälso-

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande

Läs mer

Fattiga EU-medborgare en politik med både hjärta och hjärna

Fattiga EU-medborgare en politik med både hjärta och hjärna Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:1482 av Fredrik Malm m.fl. (FP) Fattiga EU-medborgare en politik med både hjärta och hjärna Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som

Läs mer

Rätten till hälsa. Moderaternas vision för hur det är att vara patient i Sörmland

Rätten till hälsa. Moderaternas vision för hur det är att vara patient i Sörmland Rätten till hälsa Moderaternas vision för hur det är att vara patient i Sörmland augusti 2010 Övergripande mål Varje människa har rätt till bästa möjliga hälsa enligt FN:s internationella konvention om

Läs mer

Patientlagen. Vid frågor kontakta:

Patientlagen. Vid frågor kontakta: Patientlagen För att stödja medlemmarna i genomförandet av patientlagen beslöt hälsooch sjukvårdsdirektörsnätverket, informationsdirektörsnätverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) under våren

Läs mer

Så vill vi utveckla närsjukvården

Så vill vi utveckla närsjukvården Västra Götalandsregionen Vänersborg 2011-03-16 Så vill vi utveckla närsjukvården Fyrbodal 2 (9) Innehållsförteckning Närsjukvård Norra Bohuslän och Dalsland... 3 Vad vill socialdemokraterna?... 3 Lokala

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-05-15 LS-LED06-159 47 Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land - En översyn. Remissvar Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Utsatta EU-medborgare. Ove Ledin, SKL, avdelningen för vård och omsorg ove.ledin@skl.se

Utsatta EU-medborgare. Ove Ledin, SKL, avdelningen för vård och omsorg ove.ledin@skl.se Utsatta EU-medborgare Ove Ledin, SKL, avdelningen för vård och omsorg ove.ledin@skl.se Kansliuppdrag 2014-03-14 Uppdrag att studera frågan om utsatta EU-medborgare och avrapportera till beredning och AU:

Läs mer