Anteckningar från seminariet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anteckningar från seminariet"

Transkript

1 Anteckningar från seminariet Välkommen! Dagen börjar med att Agneta Granström, landstingsråd vid Norrbottens läns landsting, hälsar alla deltagare välkomna. Hon går igenom dagens planering och berättar mer om grönboken och patientrörlighetsdirektivet som skall diskuteras under konferensen. Slutligen presenterar hon dagens föreläsare. Innan dagens första föreläsare tar ordet visas det en kort film som tar upp olika skäl till vård i annat land än hemlandet, patientrörlighetsdirektivet och vägen till överenskommelse. Tanken med direktivet är att underlätta vården utomlands och klarlägga vilka regler som gäller. Länders olika e-hälsosystem ska kunna kommunicera och förstå varandra vilket gynnar många. Informationen ska kunna färdas långa vägar och specialister ges möjlighet att kommunicera med varandra och söka råd och hjälp tack vara den nya tekniken. Efter filmens slut tar moderator Caj Skoglund, projektledare Närsjukvård Norrbottens läns landsting, ordet. Caj betonar hur intressant patientrörlighet är och att rätten till vård i andra länder innefattas i EU:s bestämmelser angående fri rörlighet. Det fanns en oro om att denna möjlighet till rörlighet skulle ge upphov till någon form av hälsoturism men så har inte varit fallet. Tvärtemot tycks det finnas en patientorörlighet. Vidare berättar Caj om dagens innehåll och vilka regler som gäller vid frågor Patienrörlighetsdirektivet historik kring och syftet med direktivet Pierre Schellekens, chef för EU-kommissionen i Sverige. Direktivet bygger på den tolkning som görs av fördraget som innebär rätt till att söka vård över gränserna. Tolkningen bygger på domstolsbeslut som gett enskilda medborgare rätt att söka vård i andra medlemsländer. Det är EU-domstolen som tolkar EU-rätten vilket blivit godtaget. Det nya patientrörlighetsdirektivets syfte är att skapa ett enhetligt system för vård i andra länder eftersom tolkningar och prejudikat inte enbart bör styra. Rätten till vård utomlands väcker starka känslor bland både medborgare, myndigheter och politiker. Det finns ett stort behov av tydligare regler vilket är vad direktivet är tänkt att ge. Direktivet är dock bredare och tar upp fler saker än just patientrörlighet, bland annat bättre samarbete, mer information och bättre kvalitet inom den europeiska vården, speciellt för ovanliga sjukdomar. Genom informationsutbyte och specialisering inom EU skall vården för dessa ovanliga sjukdomar

2 förbättras. Specialiseringen leder också till ekonomiska fördelar men det finna skilda meningar angående detta vilket föreläsaren påpekar. Vidare talas det om uppgifterna för den nationella kontaktpunkten. Tanken är att de nationella hälsosystemen inte skall behöva betala mer för vården än vad den skulle ha kostat att genomföra i det egna landet. I vissa fall kan det behövas förhandsbesked för att vara garanterad ersättning. Det gäller exempelvis i planerad vård när det krävs vistelse på sjukhus i mer än en natt. I fall där det krävs förhandsbesked kan länderna neka ersättning för vård utomlands om man anser att det exempelvis föreligger en stor risk med vården hos den tilltänkte vårdgivaren. Hur man gör en sådan bedömning är inte helt problemfritt men med direktivet hoppas man skapa bättre informationsflöden som förenklar den bedömningen. Tanken är att den svenska nationella kontaktpunkten ska kunna kontakta andra länders kontaktpunkter för information om vårdgivare i andra länder. Någon total garanti kan dock aldrig ges. Avslag för ersättning kan också ges om samma vård inom rimlig tid kan ske inom hemlandet. Definitionen av vad rimlig tid kan anses vara är dock oklar. Ersättningen för vård är tänkt att ges för den vård som ingår i den nationella vårdförteckningen. Ett problem är dock att vad som ingår i en sådan förteckning kan ligga i gråzoner. Det svenska vårdsystemet är förhållandevis restriktivt angående alternativ vård som andra länder kan vara mer öppna för. Genom kontaktpunkterna ska informationen om vård för ovanliga sjukdomar bli bättre. Samarbete mellan referensgrupper skall också höja kvalitén. Direktivet både klarlägger och slår fast att ett utskrivet recept skall gälla inom hela EU. Vid vård utomlands skall även patientjournalerna kunna skickas till vårdgivaren via e-hälsosystemen. EU:s officiella tidning publicerade det 4 april 2011 patientrörlighetsdirektivet och genom publiceringen stod det klart att implementeringen i nationell lagstiftning skulle vara genomförd senast den 25 oktober Det är i implementeringsprocessen som Sverige befinner sig idag. Med tiden kommer även EU-domstolen att pröva hur medlemsländerna tagit till sig direktivet. Det är en liten del av befolkningen som söker vård utomlands. Vård utomlands står för mindre än 1 % av Sveriges hälsovårdsutgifter. Till den siffran inräknas även akut vård utomlands. Det finns många skäl till att siffran är så pass liten, majoriteten av allmänheten föredrar vård i hemlandet. Några av skälen till det är exempelvis språket och familjestöd. För en liten grupp patienter, exempelvis patienter med sällsynta sjukdomar, spelar dock direktivet och möjligheten att söka vård utomlands en stor roll. I och med direktivet införs ett mer enhetligt system och beskeden blir mer harmoniserade vilket förhoppningsvis leder till en förenkling för medborgarna och gör dem mer nöjda. Direktivet innehåller ingenting revolutionerande men genom att skapa ett mer enhetligt system är det ändock ett steg framåt. Redan i nuläget går det att se vissa indikatorer på vart flödet för vård i andra länder kan bli som störst. Spanien är ett exempel på ett land som kan råka ut för större kostnader än andra länder. Det finns många EU-medborgare som bor i Spanien och är man registrerad där är det Spanien som skall stå för vården. De ser en risk med att många EU-medborgare väljer att åka tillbaka till sitt hemland för att motta vård vilket Spanien sedan får betala för. Större flöden förväntas även i Tyskland, Holland och Belgien.

3 Under föreläsningens slut reflekterar några deltagare över möjligheten till primärvård över gränsen mellan Norrbottens län och Finland. I Tornedalen finns det förväntningar om möjligheten att åka till närmaste vårdcentral som ligger på andra sidan älven, och därigenom i annat land, istället för att behöva åka 5 mil till närmaste vårdcentral inom landet. Direktivet förenklar dock inte för en sådan möjlighet. För att vara garanterad ersättning för ett sådant besök skulle det behövas förhandstillstånd vilket kan tyckas byråkratiskt och krångligt. Ersättning kan nekas om det anses att vården inom rimlig tid kan ges inom landet, exakt vilka parametrar som kommer att användas för att bedöma vad som är rimlig tid är inte fastställt. Många av dagens deltagare anser att proceduren måste förenklas och bli tydligare eftersom många medborgare annars kommer att hamna i kläm. Kommissionen förväntar sig inte att direktivet skapar någon dramatisk ökning av antalet patienter som söker sig till vård utomlands. En viss ökning kan komma att ske i och med att reglerna blir tydligare, men man tror att antalet patienter som söker sig utomlands alltid kommer att utgöra en betydligt mindre del av det totala antalet patienter Patient mobility in the Nordic Countries the report Birgitte Kalseth, forskare på SINTEF, Technology and Society Health i Norge. SINTEF har 2100 anställda och är uppdelade i åtta stycken koncernområden: Building and Infrastructure, Energy Research, Fisheries and Aquaculture, SINTEF ICT, Marintek, Materials and Chemistry, Petroleum Research och Technology and Society. Birgitte har tillsammans med Karl-Gerhard Hem och Andrew Wilson tagit fram en rapport om patientrörlighet i de fyra största nordiska länderna (Sverige, Danmark, Norge och Finland). Rapporten, som Nordic Innovation Center ligger bakom, fokuserade särskilt på planerad vård inom specialiserade hälsovårdstjänster. Två regioner, Öresund och Nordkalotten, undersöktes särskilt. De nordiska länderna har både många likheter och skillnader. Forskarna identifierade två huvudgrupper av patienter; personer som befinner sig i andra länder och plötsligt behöver vård (ex. turister, studenter och arbetstagare) samt patienter som reser till andra länder med syfte att motta vård. Forskarna fann att det inte fanns någon samordnad översikt på patientflödet för elektiv utredning eller behandling. Det fanns tunga behov av att bättre data publicerades i ämnet. Under forskningsprocessen visade det sig att antalet patienter som reser över gränserna för att få planerad vård, finansierad av den offentliga sektorn, är väldigt litet i de nordiska länderna. Det patientflöde som finns skapas till största delen av bristen på högt specialiserade tjänster (medicinsk expertis och teknologi) i patientens hemland. För att minska väntetiderna hade de flesta länderna infört någon form av fritt val av sjukhus-system för att nyttja all kapacitet inom det egna landet. Det fanns också exempel där patienter kunde resa till andra länder när väntetiden till särskilda behandlingar blev för lång. Det låga antalet patienter, ca 250 per år, som korsar gränserna i den nordiska regionen verkar motsäga tidigare studier som visar en hög hypotetisk nivå av villighet att korsa nationsgränser för hälsovårdstjänster. Det begränsade antalet patienter som korsar nationsgränser för planerad vård ansåg forskarna kunde förklaras av följande:

4 Brist på behov; de nordiska länderna är till stor del självförsörjande gällande vårdtjänster Brist på legal tillgång, offentligt finansierad, vård utomlands Brist på stöd för gränskorsande vård från vårdpersonal i patientens hemland Avstånd och restid Patientmedfinansiering Individuella skäl villkor och funktionalitetsnivå, kunskap och koppling till och om landet, samt språkliga och kulturella skäl etc. Forskarna gör antagandet att villigheten till att resa utomlands för våd är högre hos patienter med allvarliga och sällsynta sjukdomar när behandlingen i det egna landet är begränsad eller då expertisen och/eller utrustningen är bristfällig. I rapporten ställer man frågan om nordiska medborgare är villiga att åka utomlands för vård. Det visade sig att finska medborgare var minst villiga (26 % svarade ja) att resa utomlands för vård medan danskarna var mest villiga (78,1 % svarade ja). I Nordkalottens fall är ett delat språk och kulturell samhörighet viktiga faktorer som påverkar villigheten till vård över gränserna. Samarbete angående primärvård har fått mer betydelse i och med att sjukhusvården allt mer centraliserats. För att läsa den fullständiga rapporten klicka här. Lunch Sverige implementeringen av direktivet Maria Nilsson, departementssekreterare på Socialdepartementet. Maria Nilsson och hennes medarbetare har som en av sina huvuduppgifter att genomföra patientrörlighetsdirektivet. Utifrån ett regeringsperspektiv handlar föreläsningen om varför det är viktigt att genomföra patientrörlighetsdirektivet. Som även tidigare föreläsare nämnt handlar direktivet egentligen inte om några nya rättigheter. Redan för flera år sedan klargjorde EU-domstolen att den fria rörligheten även skulle gälla sjukvård. Under sitt ordförandeskap prioriterade regeringen den fria rörligheten eftersom man ansåg att den behövde bli tydligare för patienternas skull. Den tidigare förordningen 883:2004 gör skillnad på olika former av utlandsvård vilket inte patientrörlighetsdirektivet gör. Direktivet gör ingen särskiljning på akutvård och turistvård. Något krav på förhandstillstånd finns inte heller och patienten måste ligga ute med pengar till dess att eventuell ersättning kommer. Inga nya patienträttigheter skapas men man hoppas på en mer enhetlig och effektiv tillämpning. Två regelverk kommer efter den 25 oktober 2013 att styra rörligheten; förordning 883:2004 samt patientrörlighetsdirektivet. Genom patientrörlighetsdirektivet skapas en rättslig grund för e-hälsoarbete. I nuläget, när patienten själv söker vård utomlands, är det Försäkringskassan som står för samordningen. Antalet fall planerade vårdärenden utomlands är mycket få. De flesta fallen är EU-domstolsärenden och väldigt få förhandstillstånd. Patienterna som står för vårdflödet utomlands i Sverige bor främst i gränsområden eller i Stockholm. I dagsläget är situationen

5 oreglerad vilket gör att Socialstyrelsen idag försöker göra en helhetsöversyn för att skapa en översiktsbild. De har identifierat fyra stycken punkter som de största utmaningarna: Besluts och kostnadsansvar ännu har det inte tagits något konkret beslut men man ser fördelar med att landstinget får ett tydligare ansvar. Eftersom det rör sig om få fall kommer troligtvis Försäkringskassans uppdrag att decentraliseras till ett kontor. Nationell kontaktpunkt den svenska kontaktpunkten kommer att ha ett tvådelat uppdrag. En del av uppdraget handlar om att sörja för svenskars vård utomlands och den andra delen sörja för EU-medborgares vård i Sverige. För tillfället laborerar man med en ansvarsfördelning mellan försäkringskassan och socialstyrelsen. Kontaktpunkten är tänkt att fungera som ett centralt beläget kontor med övergripande information. Förhandstillstånd/förhandsanmälan inom ramen av förordning 883:2004 krävs det idag förhandstillstånd. Socialstyrelsen har gjort bedömningen att man inte behöver något extra förhandstillståndssystem utöver det som redan finns via 883:2004 eftersom det handlar om så få fall. Man har en tanke om att införa förhandsanmälan som är frivilligt och mindre restriktivt. En förhandsanmälan skulle fungera som en slags betalningsgaranti som garanterar att patienten får ersättning för de pengar som denne måste ligga ute med. Bedömning och ersättning arbetet med denna punkt pågår än. Enligt direktivet skall ersättning ges för det som skulle ha ingått hemmavid. Som tidigare nämnts finns dock gråzoner angående detta. Direktivet säger att ersättningen inte behöver ersätta mer än vad behandlingen skulle ha kostat i Sverige. Den modellen tänker man gå efter vilket är en justering mot för dagens läge då hela beloppet ersätts. Om vården är billigare i Sverige får alltså patienten själv stå för mellanskillnaden. Tanken är också att patienter skall kunna få ersättning för läkemedel. Patientrörlighetsdirektivet kommer att införlivas i svensk lagstiftning samtidigt som förordning 883:2004 finns kvar. Det ses inte som optimalt men man försöker göra allting så tydligt som möjligt. I framtiden tror man att dessa två ben kommer att göras om till ett. För landstingen kommer det finnas utrymme för att sluta egna avtal över gränserna till grannländerna. Ifall någonting skulle gå fel under vården utomlands, trotts bedömningen att vården kunde genomföras, skall patienten och deras anhöriga ifall de vill utkräva ansvar, göra det i det land där vården skedde. Det kommer inte att finnas någon myndighet som aktivt driver frågor för den enskilde individen i andra länder. Det ansvaret ligger på den enskilde och Socialstyrelsen tycker det är viktigt att man lyfter fram ansvarsfrågan eftersom det kan handla om dödsfall, stora komplikationer och stora summor pengar Utmaningar och möjligheter hur implementera? Hasse Knutsson, handläggare på avdelningen för vård och omsorg på Sveriges kommuner och landsting. Föreläsningen har som syfte att sjunka ned djupare i landstingets ansvar gällande patientrörlighetsdirektivet. Varje år hanterar Sveriges samlade landstingsvärld 64 miljoner patientbesök hos öppenvården, läkare och annan hälso- och sjukvårdpersonal. Vårdtillfällena inom slutenvården uppgår till omkring 1,6 miljoner. Landstingets totala nettokostnad ligger årligen på cirka 197 miljarder kronor. Som landsting har man möjlighet, inte skyldighet, att remittera patienter till vård utomlands. Remitteringarna går till både EU-länder och USA. Då är det

6 landstingen som beslutar och betalar, patienten själv står enbart för den vanliga patientavgiften. Landstinget har även möjlighet, inte skyldighet, att erbjuda planerad vård till patienter som reser till Sverige enbart för den planerade vårdens skull. Dock får denna möjlighet inte inkräkta på landstingets kapacitet att ge en god vård till den inhemska befolkningen. Enligt lagen om vissa kommunala befogenheter, 2009:47, är det tillåtet att gå med vinst. Försäkringskassan ansvarar för förhandstillstånd för planerad vård enligt 883:2004. Inför beslut om planerad vård enligt 883:2004 skall Försäkringskassan samråda med landstinget innan beslut fattas. Om Försäkringskassan anser att förhandstillstånd kan beviljas utfärdas ett intyg. Patienten betalar då samma vårdavgift som bosatta i vårdlandet. Försäkringskassan ansvarar därmed för vårdkostnaden. Mellan år behandlades 1657 stycken ärende om förhandstillstånd och 635 stycken bifölls, ca 38 %. Ungefär 60 % av förhandstillstånden finansieras av landstinget medan Försäkringskassan fungerar som betalningsförmedlare. Ungefär hälften av patienterna reste till Tyskland, Finland eller Frankrike för vård. Det finns även fall där patienter i efterhand söker ersättning från Försäkringskassa för planerad vård med stöd av EG-fördraget. Mellan ansökte 9578 stycken ärende om ersättning för fördragsvård och 7786 bifölls, det vill säga cirka 80 %. Flertalet av dem åkte till Finland från Norrbotten. Andra vanliga länder var Polen, Tyskland, Estland och Spanien. En särskild grupp för implementeringen har tillsatts av Sveriges kommuner och landsting. Arbetsgruppen har försökt att utgå från sceneriet att man skall ta över ansvar över allting gällande direktivet. När det gäller den medicinske kompetensen tror SKL att landstingen har den största. Gruppen har försökt fokusera på vad landstinget skall göra, hur man skall göra det och hur man skall samverka med Försäkringskassan Skåne en gränsregion Rita Jedlert, biträdande medicinsk direktör vid Region Skåne, och Maria Antonsson- Anderberg, också vid Region Skåne. Väldigt mycket av den patientrörlighet som sker mellan Danmark och Regions Skåne sker på landstingets initiativ. Köpenhamn är en storstad och man har delvis annan lagstiftning som påverkar även Region Skåne. Den mer liberala synen på exempelvis narkotika spiller över till Region Skåne vilket skapar utmaningar. I Skåne bor det totalt 1,2 miljoner människor och i öresundsregionen totalt 3,2 miljoner. Regionen har 33 kommuner och ett snitt på 112 invånare per km 2. Större delen av befolkningen bor vid kusten och framförallt vid Malmödistriktet. Regionen bildades som en försöksregion 1999 och är sedan 2011 permanent. Sedan Öresundsbron byggdes har rörligheten över gränsen ökat dramatiskt. Bostadspriserna har delvis påverkat riktningen på flyttningsrörligheten då det tidigare var betydligt billigare i Sverige. Idag har priserna jämnat ut sig en aning och inflyttningen från Danmark avtagit. Löneläget på den danska sidan av bron har varit attraktivt vilket inneburit att många har bott i Skåne men arbetat i Danmark. Men eftersom Danmark har sin valuta knuten till euron har utvecklingen där under den senaste tiden varit negativ.

7 Det finns en politisk retorik som gärna talar om möjligheten till att sälja vård till exempelvis Hamburg och Köpenhamn, verkligheten ser dock lite annorlunda ut. Det har gjorts försök och tester till samarbeten på olika områden och även existerat avtal mellan danska och svenska sjukhus. Alla har däremot inte fungerat. Det finns en del kulturella faktorer som gjort att inte särskilt många människor frivilligt söker sig över gränsen för vård. Några samarbeten som pågår just nu handlar om katastrofsamverkan och inköp av specialinsatser. Under 2011 var det enbart fem stycken danska patienter som mottog planerad vård i Skåne. Norrbotten har en större volym på sitt utbyte med Finland Norrbotten en gränsregion Anna-Greta Brodin, länschef primärvården norr. I Tornedalen bor det totalt människor, på den finska sidan av älven och på den svenska. Samhörigheten är väldigt stark både kulturellt och språkligt. Språken som förekommer i området är svenska, meänkieli, finska och samiska. Det finns ett naturligt flöde över gränserna i området i form av arbetskraft. Många bor på en sida av älven och arbetar på den andra. Idag finns det en samverkan kring diagnostik, ambulanssjukvård och joursamverkan. Det finns dock en efterfrågan av mer samverkan och en utökning av gränsöverskridande vård hos befolkningen. Det finns också ett behov av att kvalitetssäkra vården vilken är en del i bakgrunden till projektet en Gränslös Vård i Tornedalen. Projektets huvudmål är att skapa förutsättningar för mer rörlighet för områdets invånare genom att säkerställa bra sjukvård oavsett bostadsort eller arbetsplats i regionen. Genom att förstärka samarbetsrelationerna mellan vårdgivare på olika sidor av gränsen vill man åstadkomma detta. Sjukvårdresurserna som redan existerar ska kunna nyttjas mer effektivt, och en kartläggning av rutiner och möjligheter till överförning av information mellan ländernas sjukvård behöver genomföras så att invånarna får rätt vård oavsett vilket land vården utförs i. Enligt en undersökning med 1246 svaranden skulle 67 % vilja ha möjlighet att välja mellan vårdgivare på bägge sidor av gränsen. Ett av de stora områdena som projektet har jobbar med har varit att spegla hinder och möjligheter avseende lagrum, försäkringar och ersättning. Ett annat viktigt område man jobbat med har varit logistiken för akutsjukvård. Ett avtal angående prehospital akutsjukvård finns idag. Larmplaner för ambulanssamverkan finns och man har genomfört en gemensam katastrofövning. I dagsläget har man sökt medel för att ta itu med de frågor och problem som man har kommit fram till. Ett problem handlar om regelverken som inte har hunnit med utvecklingen gällande personal och ambulansförsäkringar samt legitimationer. Ifall man skall jobba tillsammans med patientutryckningar behöver personalen vara legitimerade på bägge sidorna av gränsen. Det rör sig om en formalitet där det behöver hittas en smidigare lösning på processen. Egentligen finns det inte heller någon laglig grund för ambulanserna att åka över gränsen med det material som finns i ambulansen. En lösning på långsiktig samverkan som projektet arbetar med är en teknik kallas epsos. Systemet gör det exempelvis möjligt att skicka digitala röntgenbilder från ena änden av landet

8 till det andra. Fokus för epsos ligger på service nära patienten och man tittar på möjligheten att komma åt och överföra viktiga delar av patientens sjukvårdhistorik till andra vårdgivare. I Sverige har man hunnit lösa de flesta problemen, men ännu finns det problem angående personer som lider av demens där det inte finns någon laglig grund för att gode män skall kunna besluta angående informationen. Än mer problem kvarstår i Finland där det krävs bland annat en finsk legitimation för att få tillgång till patientinformation. Projektet har presenterats vid ett flertal nationella och internationella konferenser och nätverk. Idag finns det en klar projektrapport på svenska och från och med måndag den 28/11 även på finska och engelska. Utifrån den lagstiftning som idag finns anser man att regelverket behöver bli mycket tydligare då Försäkringskassa gör olika tolkningar. Agneta Granström, landstingsråd. Erfarenheten av gränsarbete i Norrbotten är att det är en vinnande modell för bägge sidorna. Presentationerna som gjorts idag visar på att det är den här vägen man skall gå. Det finns mycket att fundera över, kanske skulle det vara praktiskt om patienten fick tillgång till sin journal och mer makt över att visa den själva? IT-standarden måste också förbättras ytterligare så att tilltro och tillit till tekniken förstärks, inte bara bland personalen utan även hos medborgarna. Det är viktigt att gränsregionerna fortsätter att ta initiativ till samarbete och påverka den möjligheten. Man skall fortsätta att utveckla de samarbeten och projekt som finns och hitta gemensamma lösningar på gränsöverskridande problem. Ett problem som idag finns är att journalanteckningar som görs under vården i ett land inte följer med till eftervården som sker i ett annat. Förutom möjligheten för att ha tillgång till information måste även informationen kunna återkopplas. epsos är ett projekt som är viktigt för Norrbotten och som skulle kunna gynna andra gränsregioner Avslutning Moderator Caj Skoglund tackar alla föreläsare och deltagare för en intressant och givande dag.

9

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013

Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013 Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013 Hannele Häkkinen, sakkunnig EU:s direktiv om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2008/0142(COD) 18.12.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 Förslag till yttrande Harald Ettl (PE416.293v01-00) Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR

FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR LeS; 2010-12-21; 14:03 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR... 1 4.1 Patienter som är utlandssvenskar... 1 4.2 Utlandssvenskar från EU/EES/Schweiz... 1 4.2.1 EU/EES-området

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Utsatta EU-medborgare. Ove Ledin, SKL, avdelningen för vård och omsorg ove.ledin@skl.se

Utsatta EU-medborgare. Ove Ledin, SKL, avdelningen för vård och omsorg ove.ledin@skl.se Utsatta EU-medborgare Ove Ledin, SKL, avdelningen för vård och omsorg ove.ledin@skl.se Kansliuppdrag 2014-03-14 Uppdrag att studera frågan om utsatta EU-medborgare och avrapportera till beredning och AU:

Läs mer

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Innehåll: Allmänt............................................1 Vilket lands socialskydd omfattas en sjöman av?....1 Flaggregeln....................................1

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Regelverk för registrering av utländska patienter

Regelverk för registrering av utländska patienter Versionsdatum: 2013-10-18 Regelverk för registrering av utländska patienter Landstingets resurscentrum Patientadministrationen Virdings Allé 26 Landstingets resurscentrum 751 85 Uppsala tfn vx 018-611

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

Riktlinjer för vårdgivare

Riktlinjer för vårdgivare Riktlinjer för vårdgivare Policy Gömda flyktingar I vårt land finns det troligtvis över tiotusentals gömda flyktingar. Med gömda flyktingar menas personer som sökt och fått avslag på sin asylansökan och

Läs mer

Socialförsäkringstillhörighet vid arbete i två länder

Socialförsäkringstillhörighet vid arbete i två länder Socialförsäkringstillhörighet vid arbete i två länder Bakgrund Den 1 januari 1958 trädde avtalet om den Europeiska Ekonomiska Gemenskapen (EEG) Romfördraget ikraft. Genom detta avtal åtog sig dåvarande

Läs mer

Familjeförmåner inom EU

Familjeförmåner inom EU Familjeförmåner inom EU Dessa regler gäller även EES-länder och Schweiz Föräldrar som arbetar eller bor och arbetar i olika länder inom EU kan ha rätt till förmåner från båda länderna. Det betyder att

Läs mer

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården Sjukhusläkaren.se, Christer Bark, skriver i sin artikel Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården http://www.sjukhuslakaren.se/2011/12/07/forsakringskassan-andrar-riktlinjer-for-eu-varden/

Läs mer

Patientrörlighet i EU- förslag till ny lag (Ds 2012:6)

Patientrörlighet i EU- förslag till ny lag (Ds 2012:6) Sid l (5) VÄSTRA GÖTALAN DS REG JON EN Datum 2012-06-19 Diarienummer RS 895-2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Patientrörlighet i EU- förslag till ny lag (Ds 2012:6) Västra Götalandsregionen har

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

IT inom vård o omsorg Kommun - Region. Bo Nilsson Kommunförbundet Skåne samarbetsorganisation för Skånes kommuner. bo.nilsson@kfsk.

IT inom vård o omsorg Kommun - Region. Bo Nilsson Kommunförbundet Skåne samarbetsorganisation för Skånes kommuner. bo.nilsson@kfsk. IT inom vård o omsorg Kommun - Region Bo Nilsson Kommunförbundet Skåne samarbetsorganisation för Skånes kommuner bo.nilsson@kfsk.se 0709-71 99 20 Nationell vision för IT inom vård o omsorg Några självklara

Läs mer

Student-UT försäkring

Student-UT försäkring Student-UT försäkring All information om Student-UT försäkringen hittar du på www.liu.se/ut eller på din fakultets hemsida/virtuella mapp. Länkar till hemsidorna: LiU LiU student utlandsstudier 1 Student-UT

Läs mer

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Rutin m m i samband med transport av avlidna

Rutin m m i samband med transport av avlidna Rutin m m i samband med transport av avlidna Bakgrund Bakgrund till denna rutin är cirkulär 2005:52 från Sveriges Kommuner och Landsting Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna. I hälso-

Läs mer

Sammanfattning av rapport om länders beskrivning av utsatta EU-medborgare

Sammanfattning av rapport om länders beskrivning av utsatta EU-medborgare Nationella Samordnaren utsatta EU-medborgare S2015:01 Sammanfattning av rapport om länders beskrivning av utsatta EU-medborgare Bakgrund Unionsmedborgares rätt att fritt röra och uppehålla sig i andra

Läs mer

Gränsöverskridande livssituationer i EU

Gränsöverskridande livssituationer i EU GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Gränsöverskridande livssituationer i EU En jämförande studie om civilståndshandlingar

Läs mer

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten?

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Hels IT 26 september 2007 Gösta Malmer 1 Disposition Vård och

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST 17 april 2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST FSS yttrande till Socialdepartementet över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6). Sammanfattning

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-01-01. Personer från andra länder - Regler och avgifter

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-01-01. Personer från andra länder - Regler och avgifter Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-01-01 Personer från andra länder - Regler och avgifter Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsstyrning och stöd Vårdersättningssystem patientavgiftsfragor@sll.se

Läs mer

Yttrande över departementspromemorian Patientrörlighet inom EES vissa kompletterande förslag (Ds 2015:18)

Yttrande över departementspromemorian Patientrörlighet inom EES vissa kompletterande förslag (Ds 2015:18) Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) 2015-05-05 Diarienummer 150272 Landstingsstyrelsen Yttrande över departementspromemorian Patientrörlighet inom EES vissa kompletterande förslag (Ds 2015:18) Förslag

Läs mer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer Yttrande 2012-04-26 Dnr 3.4.1-2012/00531-1 För kännedom (via e-post) Christina Andersson Backman (UD-FIM) Sara Bratberg (SB-EU-kansliet) Ewa Wennberg (Representationen, Bryssel) Ann Lindh (Utbildningsdep)

Läs mer

Regler för sjukresor med tillhörande taxa

Regler för sjukresor med tillhörande taxa Regler för sjukresor med tillhörande taxa Gäller för Region Skåne från och med 2009-05 - 01 1. Regler för sjukresor I lagen om resekostnadsersättning vid sjukresor (SFS 1991:419) regleras när reseersättning

Läs mer

Reseberättelse från Danmark

Reseberättelse från Danmark Reseberättelse från Danmark Namn: Sara Ohlsson E-mail: sparrizzen@hotmail.com Skola: Ersta Sköndal Högskola, Instituitionen för vårdvetenskap Utbytesland, stad samt skola: Danmark, Köpenhamn, Diakonissestiftelsen

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

Vision e-hälsa. Från policy till implementering

Vision e-hälsa. Från policy till implementering Vision e-hälsa. Från policy till implementering Agneta Granström Landstingsråd Norrbotten President of the AER e-health network agneta.granstrom@nll.se AER Assembly of European regions För regioner Politisk

Läs mer

Vård av personer från andra länder

Vård av personer från andra länder 1/9 Ledningsstaben Vård av personer från andra länder Personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd (gömda och papperslösa) Den 1 juli 2013 trädde en ny lag i kraft gällande hälso- och sjukvård

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-05-15 LS-LED06-159 47 Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land - En översyn. Remissvar Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Svar på skrivelser från Lokala hälso- och sjukvårdsberedningarna för Norra Dalarna och Västerdalarna-Nedansiljan angående Gränssjukvårdsförordningen

Svar på skrivelser från Lokala hälso- och sjukvårdsberedningarna för Norra Dalarna och Västerdalarna-Nedansiljan angående Gränssjukvårdsförordningen I ~ Landstinget _ DALARNA Ledningsenhet ~ILAGA L5 S> tita Datum 2014-06-02 Sida 1 (3) Dnr LD14/00115 Uppdnr 718 2014-05-12 s arbetsutskott 2014-06-02 Svar på skrivelser från Lokala hälso- och sjukvårdsberedningarna

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Om valfrihet inom hälso- och sjukvård

Om valfrihet inom hälso- och sjukvård Om valfrihet inom hälso- och sjukvård Pia Maria Jonsson Med dr Chefsexpert pia.maria.jonsson@thl.fi Valfrihet varför? 1. Förstärker medborgarnas /konsumenternas /patienternas ställning (egenvärde) 2. Bidrar

Läs mer

Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession

Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession 2013-10-16 Lars Midbøe Termkonferensen, Göteborg 2013-10-20 sid 2 Innehåll Journal på nätet Lars

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Standardramverk för välfärdsteknologi och medicinsk teknik för att underlätta verksamhetsutveckling och Innovation

Standardramverk för välfärdsteknologi och medicinsk teknik för att underlätta verksamhetsutveckling och Innovation Standardramverk för välfärdsteknologi och medicinsk teknik för att underlätta verksamhetsutveckling och Innovation (IHE & Continua) Mikael Johansson, IT-strateg, inera mikael.johansson@inera.se 0706-987425

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

Kapitel 4 Högkostnadsskydd avgiftshandboken

Kapitel 4 Högkostnadsskydd avgiftshandboken 1(6) Kapitel 4 Högkostnadsskydd avgiftshandboken 4 Högkostnadsskydd... 2 Öppen hälso- och sjukvård... 2 Inledning... 2 Indexreglering... 2 Högkostnadskort... 3 Besök m m som inte ingår i högkostnadsskyddet...

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

Vi ska genom att arbeta med utvecklingen av nationell e-hälsa bidra till en bättre hälsa, vård, och omsorg.

Vi ska genom att arbeta med utvecklingen av nationell e-hälsa bidra till en bättre hälsa, vård, och omsorg. Nationell e-hälsa Vi ska genom att arbeta med utvecklingen av nationell e-hälsa bidra till en bättre hälsa, vård, och omsorg. Vår verksamhet är inriktad på att skapa delaktighet för invånare samt ge stöd

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Genomförande av tjänstedirektivet

Genomförande av tjänstedirektivet NÄRINGSLIVSKONTORET 2008-11-21 Reviderad 2008-12-03 Ann-Charlotte Gjöthlén Näringslivschef 08-550 224 05 Ann-charlotte.gjothlen@sodertalje.se Kommunstyrelsen Genomförande av tjänstedirektivet KS 2008:75

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Tandvårdslag (1985:125)

Tandvårdslag (1985:125) Tandvårdslag (1985:125) SFS nr: 1985:125 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 1985-03-14 Ändrad: t.o.m. SFS 2008:346 Inledande bestämmelse 1 Med tandvård avses i denna lag åtgärder för

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad.

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Pia Skarin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-05 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-12-11, P 24 1 (3) HSN 1306-0685 Svar på skrivelse från Moderata Samlingspartiet, Folkpartiet

Läs mer

DOM 2009-04-28 Meddelad i Gävle. MOTPART Försäluingskassan Processjuridiska enhetedsundsval1 85 1 93 Sundsvall

DOM 2009-04-28 Meddelad i Gävle. MOTPART Försäluingskassan Processjuridiska enhetedsundsval1 85 1 93 Sundsvall KLAGAND- "a ":,I DOM 2009-04-28 Meddelad i Gävle Mål nr Rotel 4 Sida 1 (6).--- - MOTPART Försäluingskassan Processjuridiska enhetedsundsval1 85 1 93 Sundsvall u OVERKLAGAT BESLUT Beslut av Försaknngskassan

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Beskrivning av utbyggt Närsjukhuskoncept för Kiruna

Beskrivning av utbyggt Närsjukhuskoncept för Kiruna Beskrivning av utbyggt Närsjukhuskoncept för Kiruna Mars 2011 Konfidentiellt Hermelinen Hälsovård AB Hermelinen Hälsovård AB ägs i dag av finska CapMan (majoritetsägare), Anders Henriksson samt Lars- Erik

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

Sammanfattning En ny strategi i arbetet med att ta bort gränshinder behövs. Denna nya strategi innehåller:

Sammanfattning En ny strategi i arbetet med att ta bort gränshinder behövs. Denna nya strategi innehåller: Ny strategi för gränshindersarbetet Sammanfattning En ny strategi i arbetet med att ta bort gränshinder behövs. Denna nya strategi innehåller: Söka allierade för att stärka våra argument varför ett gränshinder

Läs mer

SKL. 1. Vad gör vi bra idag? 2. Vad kan vi göra bättre? Brittmarie Boman

SKL. 1. Vad gör vi bra idag? 2. Vad kan vi göra bättre? Brittmarie Boman SKL 1. Vad gör vi bra idag? 2. Vad kan vi göra bättre? Brittmarie Boman IT-chef Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 08-452 74 26 Brittmarie.boman@skl.se 1 Vervas

Läs mer

Halland i Europa. Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid www.europadirekthalland.se

Halland i Europa. Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid www.europadirekthalland.se Halland i Europa Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid Undrar du på vilket sätt EU finns närvarande för dig här i Halland? I den här broschyren berättar vi om några av de projekt som har genomförts

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018 Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting 1 Bakgrund Regionalt program för ehälsa 2010 Baserade sig på: Den nationella

Läs mer

Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten

Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nätverk 1 Föreläsare Jon Malmström, VGR ITSA Organisation och arbetsmodell Länsstyrgrupp Stimulansmedel Arbetsgrupp Vård och omsorgsperso nal

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Inledning. 1. Stöd för överenskommelsen

Inledning. 1. Stöd för överenskommelsen Februar 2015 Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och Styrelsen for Arbejdsmarked og Rekruttering om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer Inledning

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

Pensionärer Utomlands

Pensionärer Utomlands Pensionärer Utomlands Pensionärerna som väljer att flytta utomlands blir allt fler. 2014 fanns det drygt 120 000 personer bosatta utomlands som tog emot svensk pension. Hela 603 000 personer runt om i

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Implementering av FaR från ord till handling

Implementering av FaR från ord till handling Implementering av FaR från ord till handling Matti Leijon, MPH, PhD Forskningskoordinator Centrum för primärvårdsforskning (CPF) Region Skåne & Lunds Universitet Malmö, Sverige Min bakgrund MPH, PhD, disputerade

Läs mer

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Erasmus-utbyte jan juli 2010

Erasmus-utbyte jan juli 2010 Erasmus-utbyte jan juli 2010 Hogeschool van Amsterdam, Nederländerna Varför valde du att studera utomlands? Jag ville uppleva annan, ny kultur, träffa människor från olika platser i världen och byta ut

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet

Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet 1 (8) Till Socialdepartementet Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara västra kyrkogata 11 08-786 90 00 E-post Internetadress

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne

Socialdemokraterna i Region Skåne i Köfri vård - s förslag till en skånsk vårdgaranti Köfri vård - s förslag till en skånsk vårdgaranti Förord En fungerande hälso- och sjukvård är en viktig del av människors trygghet i vardagen. Det är

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

MANUAL FÖR REGISTRERING I PASiS AV FLYKTINGAR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

MANUAL FÖR REGISTRERING I PASiS AV FLYKTINGAR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN MANUAL FÖR REGISTRERING I PASiS AV FLYKTINGAR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Avdelning för hälso- och sjukvårdsstyrning, Koncernkontoret Rev 140325 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Asylsökande... 4

Läs mer

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten NPÖ-guiden NPÖ Nationell Patientöversikt Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten Den här guiden riktar sig till vårdgivare landsting, kommuner och privata vårdgivare som ska eller

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23 Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23 Utredningen om rätt information i vård och omsorg En särskild utredare ska utreda och lämna förslag till en mer sammanhållen och ändamålsenlig

Läs mer

Avtal om hjälpmedelscentralsverksamhet med inriktning mot kommunikation, kognition och databaserade synhjälpmedel

Avtal om hjälpmedelscentralsverksamhet med inriktning mot kommunikation, kognition och databaserade synhjälpmedel 1 (11) Avdelningen för Närsjukvård Rehabilitering-Habilitering-Hjälpmedel Stockholms läns landsting Avtal om hjälpmedelscentralsverksamhet med inriktning mot kommunikation, kognition och databaserade synhjälpmedel

Läs mer

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 VOHJS13-032, Bilaga VOHJS 16 /13

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 VOHJS13-032, Bilaga VOHJS 16 /13 Övergripande aktivitet Organisation för styrning och ledning Insats (vad)? Hur? När? Ansvar (vem)? Kostnad Att förankra frågorna i strukturerna för styrning, ledning och samverkan som finns i länet. Samordning

Läs mer

DITT FÖRSTA EURESJOBB

DITT FÖRSTA EURESJOBB DITT FÖRSTA EURESJOBB Vanliga frågor Allmänt Var hittar jag information om Ditt första Euresjobb (Your first Eures job, YfEj)? Du kan hämta information från EURES-portalen: http://eures.europa.eu eller

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer