Arkitektur för den progressiva skolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arkitektur för den progressiva skolan"

Transkript

1 Arkitektur för den progressiva skolan Examensarbete inom arkitektur på Lunds Tekniska Högskola, LTH Utfört av Victor Marx

2

3 Inledning & uppgiftsformulering Skolan har förändrats mycket under historien. Olika delar av dagens utbildningsväsende tillkom under olika perioder. Låg- och till viss del mellanstadiet har sina rötter i 1500-talet då tryckpressen uppfanns och allmän läskunnighet blev eftersträvansvärt; Mellanstadiet, högstadiet, gymnasiet och högskolan tillkom under renässansen då viljan att utforska antiken bland annat ledde till studier inom latin och grekiska; Universitetets rötter i medeltidens klostervärld; yrkesskolorna tillkom som följd av industrialismens krav på utbildad arbetskraft etc. Färgat av sin historia har skolans pedagogik tillkommit, traditioner skapats och blivit praxis. På samma sätt har skolans arkitektur förändrats, färgad av det omgivande samhällets kultur. Från de monumentala talsbyggnaderna, skapade som symboler för lärandet; de nationalromantiska byggnaderna, tyngande och allvariga; till 70:talets utbildningsfabriker. Skolornas interiöra struktur har dock, trots estetiska skillnader, mer eller mindre följt samma struktur. Klassrum sammanbundna av kommunikationsleder. Under 70:talet experimenterades det med att gruppera klassrummen kring studiehallar och under 1

4 senare årtionden har ett behov av grupprum framkommit då grupparbeten inom den traditionsbundna skolan blivit vanligare. Slutligen är trots allt fortfarande det rektangulära klassrummet för mellan elever basbyggstenen och nybyggandet av skolor faller i stor utsträckning tillbaka in i gamla hjulspår med korridorlösningar. Under 1800:talet uppstod tankarna kring en proggresiv skola som bröt mot traditionerna och försökte utveckla en pedagogik anpassad efter barnens värld. Den proggresiva skolan stod i centrum då John Dewey på slutet av 1800-talet började utveckla sina utbildningsfilosofiska teorier. Teorierna resulterade i en stor mängd texter och föredrag som för många givit tyngd åt de alternativa idéerna inom pedagogik. Redan då fanns det skolor som experimenterade med alternativa pedagogiker. Sedan dess har många pedagogiska riktingar utkristalliserats, tex. Waldorf- och Montessori har givit upphov till skolor över hela världen. Det finns också en stor mängd skolor som inte tillsvurit sig en specifik pedagogisk ism. Dessa skolor, som fortfarande experimenterar och försöker hitta nya vägar inom pedagogik, står i fokus för mitt examensarbete. Den amerikanska professorn Martha Nussbaum utkom nyligen med en ny bok, som hon själv kallar ett manifest, NOT FOR PROFIT. Boken gör läsaren uppmärksam på utvecklingen som skolvärlden globalt är inne i. Prioriteringen enbart av ämnen som nationalekonomiskt är lönsamma och neddragningen inom alla humanistiska och estetiska ämnen. Detta, menar hon, kommer leda till en djup demokratikris. Hon skisserar en alternativ pedagogik som i praktiken sammanfaller med de flesta av de befintliga proggresiva skolornas. Nussbaums kritik är avstampet i mitt examensprojekt. Pga det hon skriver handlar mitt examensarbete om de proggresiva skolan. Trots att skolmiljön framhålls som viktig av många proggresiva skolor liknar deras lokaler oftast den traditionsbundna skolans. 2

5 Kanske handlar det om att skolmiljön hamnar långt ner i prioriteringslistan, där mer alarmerande problem om lärartäthet, specialundervisning etc. hamnar i centrum. Kanske saknas, inom skolan, det kunnande som krävs för att kunna se nya vägar, därför kopieras i stor utsträckning den traditionsburna skolarkitekturen. Möjligen saknas det inom arkitektkåren kunnande om de mycket utvecklade tankarna som ligger till grund för skolans undervisning och arkitekturen blir strukturellt en upprepning av traditionen inom skolbyggande. Antagligen saknar många skolor, som ofta är små, de medel som krävs för att bygga nytt och inryms därför ofta i lokaler som hjälpligt byggs om för att passa deras syften. Hur det än ligger till så är detta ett område där mycket finns kvar att önska. 1. Mitt examensarbete ska ta fram ett arkitektoniskt program för den proggresiva skolrörelsen. 2. Det arkitektoniska programmet ska ligga till grund för en tillspetsad fiktiv tillämpning som breddar perspektivet på hur arkitektur för proggresiva skolor skulle kunna yttra sig. 3

6 Metod Mitt arbete inleds genom literaturstudier pressenterade som referat. Studiernas fokus är innom pedagogikområdet och urvalet är gjort för att skapa en brädd innom ämnet: politik ( Not for profit ), filosofi ( Individ, skola och samhälle) och praktik ( Möjligheternas barn i möjligheternas skola). Referaten kompleteras genom porträtt av ett antal proggresiva skolor där jag beskriver deras pedagogiska praktik. Porträtten är framförallt skapade utifrån information de själva tillhandahåller på sina hemsidor. Utifrån dessa och mina literaturstudier formulerar jag intervjufrågor och organicera studiebesök på de aktuella skolorna. Genom besöken skapar jag mig en uppfattning av deras skolmiljö. Intervjufrågornas fokus är innom arkitekturområdet, vad som uppfattas som bra/dåligt med lokalerna, vilka specifika rumsliga behov skolan har i förhållande till sin pedagogik, vilka drömmar och visioner om skolmiljön som finns etc. Studiebesöken pressenteras genom foton och text tillsammans med intervjuerna och porträtten av de respektive skolorna. Målet att skapa en helhetsbild. Utifrån bakgrundsstudierna sammanfattar jag behov och praktik, drömmar och realitet, resurser och möjligheter etc. Sammanfattningen utformas som ett arkitektoniskt program. Programbeskrivningen konkretiseras och kompleteras i den mån det är relevant i en funktionslista. Det rör sig om att lista funktioner och deras specifika innehåll samt elevantal och byggnadens 4

7 totalyta. Målet är att inte skapa ett klassiskt rumsprogram eftersom riksken är att det leder till att den arkitektoniska utformningen begränsas och likformas. Programarbetet blir grunden för en fiktiv tillämpning. Arbetet utförs i form av att en skolbyggnad ritas. Målet är att skapa en tillspättsad tillämpning som visar hur en proggresiv skolbyggnad skulle kunna se ut. Tillämpningen ska öppna nya tankesätt och inspirera. Innom arbetet med att ta fram denna tillämpning ämnar jag genomföra rumsliga experiment: modeller i skala 1:1 för att undersöka visionära arkitektoniska ideer och nya rumsliga förhållningssätt. Examensarbetet kommer att pressenteras på LTH (Lunds Tekniska Högskola) genom utställning av plancher och modeller samt omarbetas och dokumenteras för att pressenteras som en programbeskrivning med tillämpning i A5 form. 5

8 Författare: Martha C. Nussbaum Bokförlag: Princeton university press The Public square Book Series Utgivningsår 2010 Referat: Not for profit - Why democracy needs the humaniyies - Huvuddilemmat Nussbaums presenterar i sin bok rör sig kring borttynandet av de humanistiska och konstnärliga/kulturella ämnena i skolorna till förmån för användbara ämnen i fråga om nationell ekonomisk tillväxt. Thirsty for national profit, nations, and their systems of education, are heedlessly discarding skills that are needed to keep democracies alive. If this trend continues, nations all over the world soon be producing generations of useful machines, rather than complete citizens who can think for themselves, criticize tradition, and understand the significance of another person s suffering and achievements. The future of the world s democracies hangs in the balance.... The humanities and the arts are being cut away, in education seen by policy-makers as useless frills, at a time when nations must cut away all useless things in order to stay competitive in the global market (Sid 2) Detta, menar Nussbaum, leder till att de framtida generationerna saknar de färdigheter som krävs för att ta del i demokratin och därmed kommer demokratin i sig själv riskera att gå under. En av skolans absolut viktigaste uppgifter är att kultivera sina elever till medborgare. Detta kräver tre egenskaper i dagens globalise- 6

9 rade vörld: förmågan till kritiskt tänkande, en identitet som världsmedborgare och förmågan att tänka sig in i andras livssituationer. Nussbaum avgränsar sitt arbete genom att kort presentera andra aktörer, familje- och den normativa kulturen etc, viktiga i den demokratiska skolningen men vilka inte kommer att behandlas i boken. Vidare tydliggör hon att hon inte anser utbildningsväsendets enda uppgift vara att skapa samhällsmedborgare, att det även ska förbereda människor inför arbetslivet och för att kunna leva intressanta liv. Hon tydliggör att hon inte anser att social science, particularley economics ska prioriteras bort till förmån för utbildningen av samhällsmedborgare, men, som hon skriver, det är det ingen som anser. Slutligen lyfter hon fram problematiken att all barn I världens demokratier inte har samma möjligheter att gå i skolan, ett stort problem som likväl undergräver demokratin. Inte heller detta är dock ett tema för denna bok. Nussbaums bok är begränsat till att handla om utbildningsväsendet som sådant. Vad som genom skolan kan göras för att skapa förutsättningarna för en fungerande demokrati. I kapitlet Education for profit, Education for democracy beskriver Nussbaum inledningsvis hur ett utbildningsväsende uppbyggt med det primära målet att skapa tillväxt skulle yttra sig. Education for economic growth needs basic skills, litteracy, and numeracy. It also needs some people to have more advanced skills in computer science and technology. Equal access however, is not terribly important; a nation can grow very nicely while the rural poor remains illiterate and without basic computer resources This is very true of education: Given the nature of the information economy, nations can increase their GNP without worrying too much about the distribution of education, so long as they create a competent technological and business elite. After many basic skills for many, and more advanced skills for 7

10 some, education for economic growth needs a very rudimentary familiarity with history and with economic fact- on the part of the people who are going to get past elementary education in the first place, and who may turn out to be a relatively small elite. But care must be taken lest the historical and economic narrative lead to any serious critical thinking about class, about race and gender, about whether foreign investment is really good for the rural poor, about whether democracy can survive when huge inequalities in basic life-chances obtain. (Sid 20) Nussbam menar att ett dylikt utbildningssystem heller inte har någonting att vinna med undervisning om riskerna med nationalism. Tvärtom är patriotism, speciellt sökandet efter att berika det egna landet, positiva egenskaper för ett utbildningsväsende designat för ekonomisk tillväxt. Nussbaum menar vidare att även konsten kommer att kapas bort ur ett tillväxtbaserat utbildningsväsende. But educators for economic growth will do more than ignore the arts. They will fear them. For a cultivated and developed sympathy is a particularly dangerous enemy of obtuseness, and moral obtuseness in necessary to carry out programs of economic development that ignore inequality. It is easier to treat people as objects if you never learned any other way to see them. As Tagore said, aggressive nationalism needs to blunt the moral conscience, so it needs people who do not recognize the individual, who speak group-speak, who behave, and see the world, like docile bureaucrats. Art is a great enemy of obtuseness, and artists (unless thoroughly browbeaten and corrupted) are not the reliable servants of any ideology, even a basically good one they always ask the imagination to move beyond its usual confines, to see the world in new ways. So, educators for economic growth will campaign against the humanities and arts as ingredients of basic education. This assault is currently taking place all over the world. (Sid 23 & 24) 8

11 Som motsats till ett synsätt där utveckling mäts i tillväxt sätter hon den humanistiska utvecklingsparadigmen. Ett samhälle där dess invånare har tillgång till de mänskliga basbehoven och där det inte enbart råder ett demokratiskt system utan där vissa rättigheter så som yttrandefrihet, organisationsfrihet, religionsfrihet etc, som inte kan tas ifrån någon av majoritetsbeslut. Det är också ett samhälle där alla har rätt till utbildning och sjukvård. Men för att skapa en mänsklig demokrati behöver samhällets invånare enligt Nussbaum ha vissa redskap för att kunna vara aktiva i debatter, bedöma politiska utspel, förstå hur andra människors liv påverkas av politiska beslut och ekonomiska system etc. De redskap som krävs är till stor del skolväsendets uppgift att skapa. I kapitlet Educating citizens: the moral (and anti-moral) Emotions skriver Nussbaum om barnets olika utvecklingsstadier vari hon härleder grunderna till människans tendens att vilja stigmtaisera grupper, följa auktoriteter blint och anpassa sig efter grupper med liknande åsikter. Tendensen att stigmatisera grupper kommer till exempel ifrån den egna svagheten, känslan av otillräcklighet. Därför kan inte dessa tendenser bearbetas i skolorna utan att adressera denna djupare problematik. Detta genom att vara tydlig med att människan inte är perfekt och att svaghet inte är någonting fult. Litteratur för barn har dock en tendens att göra det motsatta, lyfta fram romantiserade klichéer där det totalt goda och fullkomliga står i kamp med det onda och dåliga. Nussbaum skriver om positiva exempel på motsatsen: We should be grateful for artists who suggest to children the world s real complexity: the Japanese filmmaker Hayao Miyazaki, for example whose wild and fantastic films contain a view of good and evil that is both gentler and more nuanced, in which dangers may come from such real and complex sources as decent humans relation to the envirement; or Maurice Sendak, 9

12 whose Max, in Where the Wild Things Are which has now became an impressive film romps with monsters that represent his own inner world and the dangerous aggression that lurks there. (Sid 35 & 36) Hon menar också att det är viktigt att adressera andra demokratiproblem. Ett av dem är dilemmat som uppstår när människor känner sig ansvarsbefriade av auktoriteter. Ett socialt fenomen som enligt Millgrams forskning, refererad till av Nussbaum, kan leda till att människor gör handlingar som egentligen bryter med den egna moralen, något som kan få fruktansvärda följder. Nussbaum skriver att skolan kan bidra till en frisk demokrati och motverka dessa tendenser genom att: -Develop students capacity to see the world from the viewpoint of other people, particularly those whom their society tends to portray as lesses, as more objects -Teach attitudes toward human weakness and helplessness that suggest that weakness us not shameful and the need for others not unmanly; teach children not to be ashamed of need and incompleteness but to see these as occasions for cooperation and reciprocity -Develop the capacity for genuine concern for others, both near and distant -Undermine the tendency to shrink from minorities of various kinds in disgust, thinking of them as lower and contaminating -Teach real and true things about other groups (radical, religious, and sexual minorities; people with disabilities), so as to counter stereotypes and the disgust that often goes with them -Promote accountability by treating each child as a responsible agent -Vigorously promote critical thinking, as skill and courage it requires to raise a dissenting voice. (Sid 45 & 46) 10

13 I kapitlet Socatic Pedagogy: The Importance of Argumen går Nussbaum till attack mot, lite slarvigt uttryckt, korvstoppningspedagogiken. Som motsats till denna konservativa typ av undervisning sätter hon bland annat Socrates ideer om argumentation och den indiske pedagogen och visionären Tagores ideer om en levande kreativ undervisning. Nussbaum menar att filosofiska studier är nödvändiga i alla nivåer och inriktningar av studier. Förmågan att lära elever argumentera även utifrån ståndpunkter som de kanske inte själv delar är nödvändigt för att de ska kunna tolka och ta del aktivt i det demokratiska livet. Om dessa färdigheter utelämnas i undervisningen får vi ett samhälle där medborgarna lätt kan styras av retorik, talares status eller mainstreamkultur. Kritiskt tänkande kan, menar Nussbaum, inte läras ut genom korvstoppningsmodellen, eleven måste själv disskutera och argumentera, skolan måste bli ett forum för diskussion. I takt med att standardiserade test används för att bedöma hur framgångsrika skolor är på att skapa nyttig kunskap kommer dock Socratiska förmågor att prioriteras bort i undervisningen. För att mäta förmågan till kritiskt tänkande och argumentation krävs mycket mer sofistikerade mätinstrument så som disskusioner och längre friare texter etc. Egenskaper som krävs för en vital, pålitlig och respektfull demokrati negligeras därmed allt mer av världens demokratier. I kapitlet Citizens of the world breddar Nussbaum horisonterna till en global skala. Hon menar att undervisningen i skolan ska lära studenterna att bli världsmedborgare. Kunskaper om sitt eget land är inte längre tillräckliga för att på ett ansvarsfullt sätt kunna ta del i demokratin i en global värld. Aldrig tidigare har världen varit så sammanflätad som nu. Vi är beroende av människor vi aldrig träffat och de är beroende av oss. Problem som global uppvärmning, ett humant handelsutbyte, frågor om kärnkraft och atomvapen,arbetsvilkor, trafficing etc måste adresseras på ett globalt plan. För att detta ska kunna ske krävs 11

14 kunskap. Nussbaum tar upp den internationella handeln som exempel. How has the international network of which we consumers are a crucial part shaped their labor conditions? How might we promote a decent living standard for those our borders who produce what we need-just as we usually feel ourselves committed to doing for workers within our borders? To think about these questions well, young people need to understand how the global economy works. They also need to understand the history of such arrangements the role of colonialism in the past, of foreign investment and multinational corporations more recently so that they see how arrangements that in many cases were not chosen by local inhabitants determine their life opportunities. (Sid 82 & 83) I arbetet med att skapa världsmedborgare krävs redan från tidiga år undervisning i ekonomisk och politisk historia och undervisning i de olika världsreligionerna. Denna undervisningen kan ske på bra eller dåligt sätt. Som ett exempel på ett dåligt sätt tar Nussbaum upp den Hinduiska högerns historiska och sociala läroböcker som lyfter fram den Hinduiska kulturen som fulländad och nedvärderar resterande kulturer. Böckerna förklarar inte hur historieskrivning går till. Bra undervisning i ämnet innehåller motsatsen, förståelsen hur historieskrivning är sammansatt av en mängd belagda bevis och kunskapen i att kritiskt granska den. Utöver detta ska alla lära sig minst ett främmande språk flytande. Seeing how another group of intelligent human beings has cut up the worlds differently, how all translation is imperfect interpretation, giving young person an essential lesson in cultural humility. (Sid 90) Den tredje delen som krävs I skolandet av en medborgare är the narrativ imagination, förmågan att tänka sig in i andras liv / 12

15 situation. Detta behandlas i kapitlet Cultivating Imagination: Litterature and the Arts. Nussbaum beskriver att barnet till stor del förvärvar denna egenskap genom lek. Play is a type of activity that takes place in the space between people what Winnicott calls a potential space. Here people (Children first, adults later) experiment with the idea of otherness in ways that are less threatening than the direct encounter with another may often be. (Sid 99) Nussbaum fortsätter referera till Winncott och hävdar att vuxna istället använder sig av konsten för att experiment och forskning inom samma område. Den primära funktionen med konst är att bevara denna play space, att utveckla de empatiska förmågorna. Nussbaum menar att konstnärliga yttringar (musik, konst, dans, skönlitteratur) med fördel ska länkas till undervisningen för att skapa en världsmedborgaridentitet. Konsten ska också beröra och undersöka kulturellt blinda fläckar, luckra upp stereotyper etc. Detta måste dock göras med precision, ett noggrant urval. Konsten som sådan behöver inte skapa positiva spin off- effekter. Barn som uppmuntras att läsa exempelvis rasistisk eller sexistisk litteratur kultiverar av naturliga skäl en ickedemokratisk attityd. Detta har auktoritära rörelser varit medvetna om och de har effektivt använt sig av konst för att stigmatisera grupper. Nussbaum menar vidare att konstnärligt innehåll I undervisningen ger en kreativ attityd till de andra skolämnena. Att även inom ekonomiska ämnen kan konst och litteratur utveckla ett kreativt och öppet sinne, en bra egenskap för framgångsrik affärsverksamhet. Neddragningar inom dessa viktiga kreativa ämnen motiveras ofta med att de är kostsamma. Nussbaum värjer sig mot detta. The arts however needs not to be expensive to promote. If 13

16 people will only make room for them, they can be fostered relatively inexpensively because children love to dance and sing, and to tell and read stories. I have been in rural areas of India, visiting litteracy projects for women and girls that have no equipment at all-not even chairs and desks, no paper, no pens, perhaps only a slate passed from hand to hand-and there, the arts are flourishing. (Sid 117) I det sista kapitlet Democratic education on the Rope rundar Nussbaum av boken med att upprepa sitt budskap, att de goda tendenser som finns, av demokratisk och kulturell skolning avvecklas till förmån för en skolning av individer användbara för att skapa nationell ekonomisk tillväxt. Hon ger slutligen exempel på skräckscenarier som kan bli följden, i det vi kallar demokratiska stater idag, som följd av den tillväxtbaserade skolan som är på frammars. Indeed, when we consider the Indian state of Gujarat, which has for a particularly long time gone down this road, with no critical thinking in the public schools and a concerted focus on technical ability, we can see clearly how a band of docile engineers can be welded into a murderous force to enact the most horrendously racist and antidemocratic policies. (In 2002 Hindu right-wing mobs, egged on by propaganda purveyed in the schools-hitler for example, is portrayed as a hero in state history textbooks-murdered approximately 2,000 Muslim civilians, a genocidal assault that has been condemned around the world and has led to the denial of U.S. visa to the state s chief minister, who masterminded the whole campaign of religious hatred.) (Sid 142) Slutorden i boken är följande: If we do not insist on the crucial importance of the humanities and the arts, they will drop away. Because they do not make money. They only do what is much more precious than that, 14

17 make a world that is worth living in, people who are able to see other human beings as full people, with thoughts and feelings of their own that deserve respect and empathy, and nations that are able to overcome fear and suspicion in favor of sympathetic and reasoned debate. (Sid 143) 15

18 Utbildningsfilosofiska texter i urval av: Sven Hartman, Ulf P. Lundgren & Ros Mari Hartman Förlag: Natur och Kultur Fjärde utgåvan 2004 Referat: John Dewey - Individ, skola och samhälle - Boken är en kommenterad samling av artiklar, föreläsningar och texter av John Dewey. De olika refererade texterna spänner mellan 1897 och 1937 men följer en tydlig tankemässig linje. Dewey förespråkar det han kallar den progressiva pedagogiken och försöker lägga en utbildningsfilosofisk grund för denna inriktning. Han är mycket kritisk mot det han kallar den traditionsburna skolan. Men han vägrar samtidigt sätta sig i ett fack och tillsvära sig en bestämd utbildningsideologi. Det är med utgångspunkt från detta som jag i slutet av denna lilla skrift har föreslagit att de som ser fram emot en ny rörelse inom pedagogiken, som skall svara mot de verkliga behoven i en ny samhällsordning, borde tänka i termer av Pedagogik som sådan snarare än i termer av en pedagogik ism, till och med en sådan som >progressivismen<. Ty trots goda intentioner blir varje rörelse som tänker och handlar som en ism så invecklad i opposition mot andra ismer, att den blir styrd av den utan att vara medveten om det. (Sid 165) Dewey vänder sig mot det polariserade förhållandet mellan traditionsskolan och den progressiva skolan och menar att de båda går till ytterligheter och överdrifter. Emedan den traditionsbundna skolan sätter sitt hopp till total disciplin och passiv inlärning sätter den progressiva ytterligheten upp den totala 16

19 friheten som ideal. I den traditionsbundna kommer fostran enbart utifrån och i den progressiva ska densamma komma enbar inifrån. Stoffet ger målsättning och bestämmer metoden. Barnen är bara omogna varelser som skall mogna. De är ytliga varelser som skall fördjupas. Deras erfarenhet är snäv och den skall vidgas. Det är deras roll att ta emot, att acceptera. Deras del i det hela är uppfylld när de är lydiga och läraktiga. (Sid 110) de nya skolorna tenderar att göra litet, eller inget alls, när det gäller organisering av ämnesstoff; att handla som om varje form av styrning eller handledning av vuxna skulle vara att inkräkta på individens frihet Det är inte någon överdrift att påstå att en utbildningsfilosofi som ger sig ut för att vara grundad på idén om frihet kan bli lika dogmatisk som någonsin den traditionella pedagogiken var (Sid 170) Utbildning enligt Dewey är en generations överföring av den mänskliga historiska erfarenheten till en ny generation. Denna erfarenhet kan vidarebefordra på två sätt, socialt eller psykologiskt. Dewey menar att den psykologiska är den grundläggande processen. Med psykologi menar Dewey i detta fall barnets instinkter och begåvning, dess mentala nivå. Om inte läraren anknyter till någon aktivitet som barnet utför spontant, oberoende av läraren, så blir utbildning något som pressas på utifrån. (Sid 46) Att pressa på erfarenhet utifrån är det sociala sättet att vidarebefordra dem. Detta kan dock inte kallas för fostrande i egentlig mening enligt Dewey. Utan insikt i individens psykologiska struktur och aktiviteter blir utbildningsprocessen slumpmässig och nyckfull. Om den råkar sammanfalla med barnets aktiviteter får den en positiv 17

20 effekt, om den inte gör det, leder den till att barnets natur störs, splittras eller hämmas. (Sid 47) Dewey menar att dessa sidor är organiskt sammanflätade. Det ena kan inte ersätta det andra, det går inte att kompromissa mellan dem och ingen av dem kan underordnas den andra. Man har sagt att den psykologiska definitionen av utbildning blir torftig och konventionell att den bara ger oss en uppfattning om utveckling av alla anlag utan att ge oss någon uppfattning om vad de skall användas till. Det hävdas att den sociala definitionen, som ser utbildning som en anpassning till civilisationen, gör utbildningen till en påtvingad och yttre process, och där resultatet blir att individens frihet underordnas en i förväg bestämd social och politisk ställning. (Sid 47) Men, menar Dewey, i ett samhälle, som ständigt är i förändring, är det omöjligt att veta hur framtiden ser ut. Därmed faller idén om att skola in barnen i vissa givna samhällsbetingelser. Att förbereda barnet för framtiden innebär alltså att på bästa sätt lära dem förfoga över sina kapaciteter och för detta krävs en förståelse av barnens psykologi. Begreppen erfarenhet och psykologi är nyckelbegrepp genom alla Deweys texter, grunden för hans utbildningsfilosofi. Dewey fortsätter med att beskriva hur en skola där dessa utbildningsmetoder samverkar skulle kunna se ut. En sådan skola ska inte vara en förberedelse för ett kommande liv, det ska vara en del av barnens liv i nuet, lika verkligt som barnens liv i hemmet och i lekparken. I den traditionsbundna skolan syftar undervisningen till att ge barnen en viss mängd information, inlärning av vissa läxor och vanor, som ska förbereda dem för ett kommande avlägset liv. Resultatet blir att undervisningen inte blir en del av barnets livserfarenhet och på så vis inte en del av deras fostran. Dewey har ett respektfullt förhållande till barnet. 18

21 När allt kommer omkring är det livet som är det viktiga, barnets liv efter dess tid och mått, lika väl som den vuxnes liv. Det vore verkligen egendomligt om en klok och allvarlig uppmärksamhet på vad barnet nu behöver och förmår i fråga om rikt, fullvärdigt och oinskränkt liv på något sätt skulle stå i motsats till ett kommande vuxenlivs behov och möjligheter om vi lever oss in i barndomens verkliga instinkter och behov och endast bekymrar oss om dess fulla uttryck och tillväxt, så skall vuxenlivets disciplin, kunskap och kultur följa i sinom tid (Sid 88) Ur barnens synvinkel kommer sig det stora slöseriet i skolan av att de inte inom skolan på ett fritt och fullständigt sätt kan använda sig av de erfarenheter de fått utanför skolan. Medan de å andra sidan inte kan använda det de lärt sig i skolan i det dagliga livet. Det är det som är skolans isolering dess isolering från livet. När barnen kommer in i klassrummet måste de sluta upp att tänka på en hel del av det de funderar över, idéer, intressen och aktiviteter som dominerar hemmet och omgivning. Utan att kunna utnyttja denna vardagserfarenhet börjar skolan att mödosamt arbeta i en helt annan riktning och försöker med olika medel väcka barnets intresse för skolarbetet. (Sid94) I en skola som istället är en del av barnets liv, ska barnen arbeta med projekt med ett blandat ämnesinnehåll som utgår och tar avstamp ifrån deras aktivitet. Elevens tankar skall inte längre vara koncentrerade på studier eller inlärning. De skall vara koncentrerade på att göra det som situationen kräver, samtidigt som inlärning blir resultatet. (Sid 146) Detta är enligt Dewey det naturligaste mest okonstlade sättet för inlärning, tillämpat genom alla tider. Innehållet i projekten måste ta avstamp i de erfarenheter och intressen som barnen redan har. Barnens utveckling ska vara kontinuerlig. 19

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Catherine Gillo Nilsson Göteborgs universitet Del I INLEDNING Syfte och Fokus Workshopens Lärandemål What to expect Efter workshopen

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

Cross Media Storytelling

Cross Media Storytelling Cross Media Storytelling Storytelling En del av Cross Medialogiken Andra: Play, performance, spectacle, branding, etc. Reflekterar ekonomin i branschen Horisontella effekter av koncernägande Synergi: branding

Läs mer

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Kanban är inte din process (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Torbjörn Tobbe Gyllebring @drunkcod tobbe@cint.com Är du eller känner du en Kanban hipster? Förut körde vi X nu kör vi Kanban

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Föreläsningens struktur. Vad är utvecklingsstörning? Vad säger personerna själva? 2015-01-30

Föreläsningens struktur. Vad är utvecklingsstörning? Vad säger personerna själva? 2015-01-30 Att leda särskola 2015 SIGYS konferens, Växjö Mening, makt och utbildning delaktighetens villkor för personer med utvecklingsstörning Föreläsningens struktur I. Utgångspunkter, begrepp II. Studien III.

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Förenklat handlar idrottspsykologin om människors upplevelser, känslor, beteenden och tankar i samband med idrott

Förenklat handlar idrottspsykologin om människors upplevelser, känslor, beteenden och tankar i samband med idrott Idrottspsykologi för prestation och välbefinnande Fil.Dr Goran.Kentta@gih.se Förenklat handlar idrottspsykologin om människors upplevelser, känslor, beteenden och tankar i samband med idrott 1 USOC SPORT

Läs mer

Örebro den 28 november 2012

Örebro den 28 november 2012 Örebro den 28 november 2012 1 Statens medieråd har i uppdrag att verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Myndigheten ska följa medieutvecklingen

Läs mer

Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information

Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information GS1 Seminarium Lena Sparring 28 Maj 2013 Detta är ICA Det här är ICA-idén Enskilda handlare i samverkan, som framgångsrikt kombinerar mångfald och

Läs mer

UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON. Lena Lid Andersson Page 1

UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON. Lena Lid Andersson Page 1 UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON Lena Lid Andersson Page 1 VAD ÄR DET VI GÖR I FÖRETAG OCH ORGANISATIONER? Kommunicerar! Möten 31

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

En skola för alla? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Normalisering

En skola för alla? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Normalisering En skola för alla? Helene Tranquist Utifrån en vision om en skola för alla, en skola där barn, ungdomar och vuxna inte särskiljs därför att de har olika förutsättningar och behov, tillsatte regeringen

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

VAD SKULLE DU HA VALT PDF

VAD SKULLE DU HA VALT PDF VAD SKULLE DU HA VALT PDF ==> Download: VAD SKULLE DU HA VALT PDF VAD SKULLE DU HA VALT PDF - Are you searching for Vad Skulle Du Ha Valt Books? Now, you will be happy that at this time Vad Skulle Du Ha

Läs mer

Hur utforma en strategi för användande av sociala medier? Skapa nytta och nå fram i bruset

Hur utforma en strategi för användande av sociala medier? Skapa nytta och nå fram i bruset Hur utforma en strategi för användande av sociala medier? Skapa nytta och nå fram i bruset Och nu då? När sociala medier, som vi känner dem, blivit en självklarhet. Whats next? Fyra konkreta råd

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

KONSTpedagOgiSKT program 2012 BROR HJORTHS HUS

KONSTpedagOgiSKT program 2012 BROR HJORTHS HUS KONStpedagogiskt program 2012 BROR HJORTHS HUS LÄR, UPPLEV OCH UTVECKLAS bror hjorths hus Konstpedagogiken i Bror Hjorths Hus vänder sig till grupper i olika åldrar och med olika förutsättningar. Vi arbetar

Läs mer

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Svensk presentation 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Trailereffekter AB Bild Specialisten på delar till trailers och släpvagnar 2012-12-28 Anita Lennerstad 2 Utveckling bild bild Axel Johnson AB BRIAB bild

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015 Kent Löfgren Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet Självbestämmande och delaktighet Oslo 4 juni 2015 En fråga Är respekten för

Läs mer

Focus on English 9. Teacher s Guide with Projects

Focus on English 9. Teacher s Guide with Projects Focus on English 9 Teacher s Guide with Projects Focus on English är ett nyskrivet läromedel för åk 7 9. Goda engelskkunskaper är ett av elevernas viktigaste redskap för det livslånga lärandet. I boken

Läs mer

Bosse Larsson, www.tankvidare.nu

Bosse Larsson, www.tankvidare.nu 2010-09-27 Framgångsrik skola! Bosse Lårsson Åhörarkopior Föreläsning /workshop 23/9 2010 Feedback (mindset) 16:16 (habits of mind) och kreativt tänkande Bosse Larsson Tänk vidare.nu tänkvidare.nu 1. Vem

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Varför ska tjugofem elever ha samma bok?

Varför ska tjugofem elever ha samma bok? 86 Varför ska tjugofem elever ha samma bok? Hon hade dåliga betyg i skolan och var övertygad om att hon var dum. Lärare var det sista hon skulle kunna bli, även om hon i hemlighet alltid drömt om det.

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% 2009 2010 2011 2012 2013p. BNP IT-budget

8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% 2009 2010 2011 2012 2013p. BNP IT-budget PREDICTIONS 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% 2009 2010 2011 2012 2013p BNP IT-budget 3% Utveckling 2013 2% 1% 1-9 10-49 50-99 100-249 250+ 0% 1-9 10-49 50-99 100-249 250+ UTMANINGEN STÖRRE VOLYM FÖR MINDRE

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Pedagogiska relationer i fritidshemmet vad är det? Sven Persson professor Malmö högskola

Pedagogiska relationer i fritidshemmet vad är det? Sven Persson professor Malmö högskola Pedagogiska relationer i fritidshemmet vad är det? Sven Persson professor Malmö högskola Bakgrund: Det politiska sökandet efter framgångsfaktorer Värden i marknadsorienterad utbildning baseras på och valfrihet

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer.

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer. LARS Ett e-bokningssystem för skoldatorer. Därför behöver vi LARS Boka dator i förväg. Underlätta för studenter att hitta ledig dator. Rapportera datorer som är sönder. Samordna med schemaläggarnas system,

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Grundskolans. Elevens Val 2015-16

Grundskolans. Elevens Val 2015-16 Grundskolans Elevens Val 2015-16 Textilslöjd (TX) Har du lust att skapa och vara kreativ, välj elevens val i textil. Här får du möjlighet att blomma ut med dina idéer och fördjupa dig i hantverkstekniker.

Läs mer

We speak many languages

We speak many languages Våra medarbetare pratar över 40 språk. Många har själva gjort den resan du gör nu. We speak many languages Many of our employees come from other countries themselves and have followed the same path you

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

POWER GOALSET. Att skapa magnetiska mål som funkar! Eller; en timme om allt och inget; högt & lågt, som ger eftertanke och riktning.

POWER GOALSET. Att skapa magnetiska mål som funkar! Eller; en timme om allt och inget; högt & lågt, som ger eftertanke och riktning. POWER GOALSET Att skapa magnetiska mål som funkar! Eller; en timme om allt och inget; högt & lågt, som ger eftertanke och riktning. OM MÅL Forskning visar att framgångsrika personer är mer framtidsorienterade

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Background: Films we have done

Background: Films we have done I See Background: Films we have done Theme of the I SEE project Seeing the big picture We are inspired by A mirror of the essential unity of man worldwide. Our initial idea: Take a camera with 5-8

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Gratis är gott. Eftersmaken är sur.

Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Det drabbar ingen fattig. Det går inte att stoppa ny teknik. Den som verkligen har talang kommer att skapa ändå. Om man lyssnar på några av argumentet som förts fram

Läs mer

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Namn: Hampus Hägg Obemannade flygplan Datum: 2015-03-02 Klass: TE14B Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Handledare: David, Björn och Jimmy Abstract In this task I ve been focusing on unmanned

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

Internationella Engelska Gymnasiet

Internationella Engelska Gymnasiet Gymnasiet Skolan erbjuder Gymnasiet Study in English on Södermalm Gymnasiet Södermalm (IEGS) is an international school located on Södermalm with a strong academic and multicultural tradition, committed

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

JAG SKRIVER I BLINDO PDF

JAG SKRIVER I BLINDO PDF JAG SKRIVER I BLINDO PDF ==> Download: JAG SKRIVER I BLINDO PDF JAG SKRIVER I BLINDO PDF - Are you searching for Jag Skriver I Blindo Books? Now, you will be happy that at this time Jag Skriver I Blindo

Läs mer

VÄRLDENS MÖJLIGHETER

VÄRLDENS MÖJLIGHETER VÄRLDENS MÖJLIGHETER Hjälp till små och medelstora företag med att utveckla möjligheterna och överkomma hindren på krångliga marknader En presentation av Exportrådet Vi gör det enklare för svenska företag

Läs mer

SAGT OM NETWORK CARE VAD ÄR NETWORK CARE?

SAGT OM NETWORK CARE VAD ÄR NETWORK CARE? NETWORK CARE Network Spinal Analysis represents the epitome of bodywork in our time the leading edge of Body-Mind-Spirit Integration. This work will transform the planet. -Candace Pert Ph. D., Professor

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Lärande och hållbar utveckling. Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd

Lärande och hållbar utveckling. Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd Lärande och hållbar utveckling Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd Innehållsdeklaration Pedagogikämnet Kommunikation Kunskap och kunskapsbildning -

Läs mer