Siv och barnen. En skrift om en eldsjäls hängivna arbete för att ge barnen plats. Utgiven av S2020 Göteborgs Stad Social resursförvaltning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Siv och barnen. En skrift om en eldsjäls hängivna arbete för att ge barnen plats. Utgiven av S2020 Göteborgs Stad Social resursförvaltning"

Transkript

1 Siv och barnen En skrift om en eldsjäls hängivna arbete för att ge barnen plats. Utgiven av S2020 Göteborgs Stad Social resursförvaltning

2 2 3 Förord Många talar om barnperspektivet. Om hur viktigt det är när staden utvecklas och byggs. Några få förstod det för länge sedan. Förstod och förvaltade insikten och delade med sig av kunskaperna. Och gör det än idag. Siv Andersson, folkhälsosamordnare i Angered, är en av dem. Ja, i själva verket är hon en av dem som arbetar allra mest intensivt och allra mest framgångsrikt med att ge barnen röst och plats i samhället. Det sker i ett långsiktigt, ambitiöst vardagsarbete, långt ifrån rubrikerna. Med den här skriften vill S2020 lyfta fram det arbetet, utfört av en eldsjäl som för mer än trettio år sedan insåg det nöd- vändiga i att barnens perspektiv tas på allvar. Och som har burit med sig den övertygelsen sedan dess. Jag fick förmånen att träffa Siv några dagar i vintras och våras för att samtala om hennes övertygelse. Om vad som fick henne att intressera sig för barnens perspektiv. Om hur synen på barn har förändrats sedan hon började jobba. Och om hennes tankar kring barn och unga i fysisk planering. Tack, Siv, för att du tog dig tid för dessa intressanta och spännande samtal. Tack också, barn och personal på Kråkekullens förskola, för att ni så generöst ställde upp och gav oss möjligheten att fotografera er tillsammans med Siv. Johan Bergsten Planeringsledare, S2020 Göteborg, september 2011

3 4 5 Hon har arbetat med barnperspektivet i 30 år! Hon kände sig nog rätt stolt i mars 2010 när konferensen Barn tar plats arrangerades i Göteborg. 350 intresserade kom för att se och höra tolv av landets främsta experter föreläsa om barn i staden. Siv ingick i nätverket Barn och unga i fysisk planering inom Göteborgs Stad som hade jobbat i ett par år med att förbereda konferensen. Hon minns hur det gick till när idén föddes: Det var för ungefär fem år sedan. Jag var på en trygghetsvandring i Lövgärdet tillsammans med arkitekten Gerd Cruse Sondén, trygghetsvandringarnas uppfinnare. Under vandringen såg vi en hel del negativa miljöer nedslitna lekplatser, trasiga lekredskap och rent allmänt tråkiga och dåliga lösningar sett ur barns synvinkel. Lyckad konferens De två började bolla idéer med varandra, idéer om ett seminarium där barnens perspektiv och barns fysiska miljö skulle lyftas fram och stå i centrum. Så småningom spred vi tankarna och så växte det till ett nätverk som bestod av tjänstemän i Göteborgs Stad som höll med oss och som liksom vi var intresserade av frågan. Och som tyckte att den var lika viktig som vi tyckte. I det skedet såg Siv framför sig ett seminarium i rätt liten skala.

4 6 7 Fakta om Siv Andersson Yrke: Folhälsosamordnare. Ålder: 58 år. Familj: Min man och mina två systrar. Bor: I lägenhet i Linnéstaden. Bästa platsen för barn i Göteborg: Slottsskogen och Sjöfartsmuseet. Bästa barnböckerna: Nalle Puh av A.A. Milnes och Krakel Spektakel av Lennart Hellsing. Att det skulle utvecklas och bli en stor konferens med 350 åhörare kunde jag aldrig drömma om. Det var fantastiskt! Och det blev ju en väldigt uppskattad och lyckad konferens. Mitt första intervjutillfälle med Siv Andersson sker på hennes arbetsplats, Gunnareds stadsdelsförvaltning på Angereds torg. Arbetsplatsen heter fortfarande så, för det är i mitten av december Siv självklart val Staden är mitt uppe i omorganisationen av stadsdelarna. Allt har ännu inte bytt namn, men tjänstemän byter både arbetsuppgifter och rum med varandra. Mitt kontor är upp och ned just idag, så vi får sätta oss i ett mötesrum lite längre ned i korridoren, säger hon efter att ha hälsat välkommen i receptionen. Vi slår oss så småningom ned och jag berättar om en del av den research som ledde fram till att jag kontaktade just henne i ärendet att få infallsvinklar på barnperspektivet i Göteborgs Stad. Min inventering, förklarar jag, gick bland annat ut på att jag kontaktade sju-åtta personer i nätverket Barn och unga i fysisk planering. Jag frågade dem om de tyckte att mitt val av tjänsteman i staden Siv Andersson var rätt val. Samtliga svarade jakande, och inte någon av dem tvekade. Ett axplock bland kommentarerna: Absolut! Jag skulle definitivt själv ha valt Siv. Hon har ju i olika sammanhang arbetat med barnperspektivet i 30 år! Helt rätt person. Hon var först ut med att använda så kallade barnbokslut här i Göteborg. Siv är ju den som har det historiska perspektivet på frågor där barns rättigheter står i centrum. Hon kopplar ihop barnkonventionen med fysisk planering och hon var tidig med det. Hon är en av dem som har jobbat allra längst med frågorna och som har kunskaperna och kan sammanhangen.

5 8 9 Siv skruvar på sig och ser lite generad ut men samtidigt glad när hon får höra de positiva omdömena. Och så frågar jag om hon kan berätta när, var och hur hennes intresse för sociala frågor startade. Hennes svar blir både intressant och överraskande. Siv drömde nämligen redan som barn om att bli socialarbetare! Jag var helt inriktad på det så tidigt som i årsåldern. Egentligen är det svårt att hitta en förklaring så här efteråt, för det var ingen i släkten som jobbade med sådant, och ingen i familjen kände någon socialarbetare. Hon berättar att hon har funderat mycket på vad som gjorde henne så intresserad av det sociala arbetsfältet. Det enda som jag har kommit på är att jag ofta satt i köket därhemma och lekte medan mamma lyssnade på radion. Och programmen som jag minns allra bäst var när socialarbetaren och journalisten Lis Asklund svarade på brevfrågor. Lis Asklund var en mjuk, klok och lite radikal person som gjorde stort intryck på mig. Jag var helt inriktad på att bli socialarbetare så tidigt som i årsåldern. Siv växte upp i byn Morjärv nära Kalix i Norrbotten. Hennes mamma var hemmafru och pappan arbetade bland annat som järnvägsarbetare. När hon började på gymnasiet i Kalix växte Sivs politiska intresse snabbt, berättar hon. Jag blev ordförande i Kalix FNL-grupp, som bestod av väldigt aktiva människor. Vi knackade dörr, sålde Vietnam-bulletinen, hade studiecirklar om Vietnams historia och ordnade demonstrationer. Mitt engagemang där höll i sig i flera år. Efter studenten flyttade Siv tillsammans med tre andra tjejer till Stockholm för att jobba som vårdbiträde på Långbro mentalsjukhus. Intresset för tunga, sociala frågor höll alltså i sig.

6 10 11 Trasigt, slitet, trist den typen av intryck fick Siv när hon under en trygghetsvandring fokuserade på barns lekmiljöer i Lövgärdet. Siv arbetade på Långbro i ett och ett halvt år, och därefter tog hon det, i hennes fall, logiska steget att söka till socialhögskolan. Hon kom in. Det blev en tid som passade som hand i handske för den politiskt intresserade och engagerade Siv Andersson. På den tiden, i början av 70-talet, var socialhögskolan väldigt politiserad. Hela tiden hade vi politiska diskussioner, och större delen av undervisningen befann sig på en strukturell nivå. Hon nämner Laing och Freud som husgudar och teorier som präglades av övertygelsen om det sociala arvets betydelse. Jämför med socialhögskolan idag. Det är en oerhörd skillnad. Strukturella förklaringar på samhällsproblem lyser med sin frånvaro. Följden har blivit en generation av socialsekreterare som saknar den, som jag tycker, nödvändiga helhetssynen. Att man idag specialiserar sig tidigare på sin framtida inriktning bidrar tyvärr också till ett snävare perspektiv, fortsätter hon. För stadsdelar i nordost är det extra ödesdigert att det har blivit så. Det betyder ju att barn i stort behov av stöd slussas mellan olika instanser missbruk, ekonomi, tonårsproblematik och så vidare istället för att mötas av någon som tar ett grepp om helheten. Det var under åren på socialhögskolan som Siv på allvar blev intresserad av frågor om barn och barns förhållanden. Via både litteratur och föreläsningar fick jag upp ögonen för hur många barn som far illa. Misshandel, sexuella övergrepp, fattigdom, torftiga uppväxtmiljöer Det var ny och jobbig kunskap att ta till sig. Lycklig barndom Siv berättar att hon själv hade en lycklig barndom. Ekonomiskt var det visserligen ganska knapert, som hon uttrycker det, men både tryggt och kärleksfullt. Bland kurskamraterna, däremot, fanns många som hade svåra erfarenheter i sitt bagage. Det är ytterligare en skillnad om man jämför då och nu. När jag utbildade mig till socionom kom de flesta antingen från

7 12 13 arbetarklassen eller från trasiga uppväxtvillkor. De som idag går motsvarande utbildning har som regel inte befunnit sig i särskilt hårda miljöer. Efter utbildningen gick flyttlasset till Göteborg. Siv hade redan hunnit gifta sig, och hennes man kom in på universitetet. Själv fick jag inte jobb direkt. Istället läste jag en termin pedagogik, men sedan fick jag ett vikariat som socialsekreterare på socialbyrå 6 i Hammarkullen. Det var i januari 1979, och det var fantastiskt roligt. En radikal arbetsplats med intressanta, roliga och viktiga arbetsuppgifter. Röd tråd i karriären Sedan dess har hon varit nordöstra Göteborg trogen i sitt yrkesliv hittills Hammarkullen, Lövgärdet och de tio senaste åren Gunnared/Angered. Idag arbetar hon som utvecklingsledare i folkhälsa. Dessutom är hon processledare för det så kallade modellområdesprojektet som handlar om att i ett tidigt skede upptäcka barn som är i behov av stöd alltså rätt insatser i rätt tid. Barn och missbruk är de två ämnen som har löpt som en röd tråd under karriären, berättar hon. Och hon riktar inte bara kritik mot dagens socionomutbildning. Lika vass är hon mot sig själv och sina jämnåriga kolleger, fast från en annan utgångspunkt. När jag idag ser tillbaka på mina år i yrket så tycker jag att mycket har varit galet. Jag och mina kurskamrater var alldeles för unga och oerfarna för den grannlaga uppgiften som det innebär att möta barn som far illa. Att ha relevant utbildning räcker inte i de sammanhangen, fortsätter hon. Dessa barn behöver möta människor med både gedigen livserfarenhet och gedigna kunskaper. Först då kan man bidra med de insatser som krävs. Jämför med läkarutbildningen där det ingår att under lång tid få följa en erfaren läkare som man lär sig och tar intryck av. I början av 80-talet var Siv med om en händelse som blev mycket uppmärksammad och som på sätt och vis angav tonen för en ny syn på barn. Siv och en kollega föreslog att en mamma skulle ges möjlig- Ingen rolig rastmiljö, säger Siv om Lövgärdesskolans skolgård, en av många platser i stadsdelen och staden som hon upplever som dåliga och tråkiga för barn.

8 14 15 het att bo på ett barnhem tillsammans med sina barn. Ordföranden i socialnämnden skällde ut oss efter noter och mötet ajournerades. När det återupptogs blev resultatet glädjande nog ändå enligt vårt förslag. Det var en stor seger, för det var första gången som ett sådant beslut att man ställde sig på barnets sida över huvud taget togs i den typen av ärenden. Roligaste perioden Perioden mellan 1984 och 1986 var Sivs roligaste och mest inspirerande under åren som socialsekreterare, berättar hon. Det var i Lövgärdet, och hon arbetade tillsammans med en själsfrände, kollegan Kristina Örne. Vi startade något som efter ett tag blev rätt känt och som gick under namnet Ballongprojektet. Vi vände oss till ensamstående tonårsmammor, och det blev god uppslutning. Principen var lika enkel som genial; hela verksamheten lades upp på mammornas egna villkor. Mammornas barn var alltid med, och grupperna var blandade; ungefär hälften levde under svåra förhållanden och hälften var välfungerande. Det blev ett väldigt lyckat projekt, och jag tror att det berodde mycket på vår medvetna strategi att inte styra och ställa. För fyra år sedan fick Siv och hennes kollega bekräftelse på tesen. En av mammorna som var med när det begav sig tog kontakt med Siv och Kristina Örne och ville arrangera en återträff. Så blev det också. Ett antal av de före detta tonårsmammorna slöt upp, och de tog dessutom med sig sina barn som då var i 20-årsåldern. Inga pekpinnar Göteborgs-Posten fick höra talas om det, så det blev ett reportage om träffen. På mötet frågade vi mammorna vad det var som gjorde att de gillade Ballongprojektet. Alla svarade ungefär samma sak, att vi inte var som många andra socialsekreterare som kommer med pekpinnar och ställer krav. Som jag tolkade det så tyckte de att vi hade en människosyn som bygger på att vi alla är lika. Och enligt mig är det den viktigaste attityden när man har ett sådant här arbete. Hur man bemöter människor är alldeles avgörande. Siv nämner två årtal som centrala i arbetet för barnens rättigheter: 1979 och kom agaförbudet och 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnens rättigheter. Framför allt den sistnämnda händelsen innebar att barnens villkor blev föremål för debatt på ett helt annat sätt än tidigare, säger Siv. Men hon konstaterar också att det dröjde länge innan barnkonventionen kopplades till kommunal eller fysisk planering. Hon tar sin egen stadsdel som exempel och säger: Inte förrän 2006 fick Gunnared stadsdelsnämnd in barnkonventionen som ett styrdokument i och med att barnbokslut då började användas. Sedan dess råder politisk enighet om detta. Egentligen är det mycket märkligt att det tog sådan tid innan det började pratas om att barnkonventionen ska och måste Vi hade en människosyn som bygger på att vi alla är lika.

9 16 17 genomsyra våra verksamheter. För egentligen är det ju en självklarhet. Siv tycker att barnbokslut är en väldigt bra metod för att få en klar bild av hur det ser ut för barnen i en stad eller stadsdel. Det blir tydligt om och i så fall hur barnkonventionen finns med som del i helheten. Hon betonar att barnbokslut ska göras för samtliga verksamheter, inte bara för dem som handlar om sociala frågor eller om sådant som helt uppenbart har med barns tillvaro att göra. Barnbokslut för alla Barnkonventionen ska spänna över allt i hela samhället. Inte bara skola, förskola, fritid och socialtjänst. Även bostadsbolagen, trafikkontoret, stadsbyggnadskontoret, park- och naturförvaltningen och fastighetskontoret ska göra barnbokslut. Det finns ingen som kan säga att det inte finns någon anledning att göra barnbokslut. För barnperspektivet och barns perspektiv ska finnas överallt. I själva verket har Göteborgs stad tagit beslut om att alla nämnder, styrelser och bolag ska göra barnbokslut just av de orsaker som Siv pekar på. Men i verkligheten görs det bara på en enda plats i hela kommunen just Gunnareds Stadsdelsförvaltning (sedan omorganisationen Angereds SDF). Hon räknar upp ett antal möjliga förklaringar till att barnbokslut ännu inte har fått en större spridning: För lite resurser. Tjänstemännen vet inte hur de ska göra. Brist på intresse. Oklarheter om vad det betyder att göra ett barnbokslut. Siv är kritisk till dessa argument, och det av flera skäl. Hon lyfter fram ett: Jag antar att många uppfattar det som om årsrapporter kan ses som ett slags fullgott alternativ till bokslut även på barnområdet. Men det vänder jag mig emot. Sådana rapporter skrivs av tjänstemän som arbetar i den egna verksamheten. Att i det läget ha det nödvändiga kritiska ögat är omöjligt. Istället bör det gå till som i Gunnared/ Angered, fortsätter hon och använder skolan för att ge ett exempel. Bara en tjänsteman som står utanför lojaliteten med sko- Det finns ingen som kan säga att det inte finns någon anledning att göra barnbokslut.

10 18 19 lans värld kan göra en självständig granskning värd namnet. I Gunnared/Angered är det just Siv som har varit denna neutrala granskare. När hon i den rollen ifjol samtalade med 130 av eleverna i år 4-9 i skolorna så var det en dyster bild som trädde fram inför hennes ögon. Eleverna gav generellt sett uttryck för att lärare och andra vuxna i skolan inte pratar med dem. De får visserligen säga sin mening i olika frågor, men de upplever inte att någon på allvar lyssnar på dem. Det märks att Siv tar illa vid sig när hon tänker tillbaka på dessa samtal. Och kanske framför allt när hon berättar om de reaktioner som hon fick av lärare när hon återkopplade elevernas berättelser till dem. Jag förklarade för lärarna att många barn tycker att de aldrig blir lyssnade på. Ointresse och kommentarer som att jaja, så där säger de alltid förekom. På skolorna där eleverna var mest negativa ville lärarna inte ta till sig informationen. Jag kände mig kränkt å elevernas vägnar i de situationerna. Siv berättar om en elev i femte klass som hon upplevde som representativ för en stor grupp. Den här eleven hade redan definierat sig som en av dem som hörde till de stökiga. I stort sett inga barn fick till exempel någon information om vad som gäller vid frånvaro. På en av skolorna visste inte eleverna att det fanns en kurator. De fick aldrig åka med på utflykt Det får bara de duktiga göra - och så vidare. Utbildning i demokrati I samtalen med eleverna fick Siv också många kloka förslag till förbättringar, berättar hon. Utifrån dem har ett antal konkreta förändringar redan blivit verklighet. Gratis museikort till Universeum, två maträtter till skollunchen, en pedagog som ska arbeta med elevinflytande på en av skolorna och arbete för att utbilda elever i demokratiska processer är några exempel. En tung sak som också har förbättrats under det senaste året vilket också lyfts i barnbokslutet är betygen. Fler elever uppfyller målen nu än tidigare. Resultatet från barnbokslutet innebär dessutom att vi fått kunskap om sådant som vi på lite sikt också kommer att ta itu med, som till exempel att förebygga våld mot barn. I sammanhanget lyfter hon fram Guts (Gunnareds tjejer i samverkan), en verksamhet och mötesplats för tjejer i stadsdelen i åldern år. Guts arbetar bland mycket annat med att informera om och diskutera mäns våld mot kvinnor och killars mot tjejer. Verksamheten har fått flera pris för sitt imponerande arbete, säger Siv som också berättar att Guts årligen utvärderar deltagarnas upplevda delaktighet i den egna verksamheten. Glädjande nog visar utvärderingen att mycket har blivit bättre. Det är mycket viktigt, eftersom just bristen på delaktighet och inflytande var något som många elever pekade på som ett stort problem tidigare. Det har i sin tur berott på att skolvärlden, och vuxna över huvud taget, är och har varit dåliga på att återkoppla barns och ungdomars synpunkter.

11 20 21 Siv utvecklar genom att berätta om ett samtal som hon, Gerd Cruse Sondén och Mie Svennberg, arkitekt på kulturförvaltningen, hade med ungdomar i Göteborgs Stads ungdomsfullmäktige. Vi ställde frågor till dem som hade med stadens fysiska miljö att göra. De reagerade på ett sätt som förvånade oss. De sa ungefär: Sådana saker sysslar inte vi med. Vi jobbar med ungdomsfrågor. Som om den fysiska miljön i staden inte har med ungdomars tillvaro att göra! Jag tror att deras sätt att resonera berodde på att frågor om fysisk miljö inte betraktas som frågor för barn och unga. Visst, de får uttrycka sina åsikter, men det är sällan de får veta om deras förslag leder till resultat eller inte. Följden kan bli en känsla av att ens idéer inte tas om hand. Att de inte tar sig konkreta uttryck i staden. Vuxna skulle aldrig acceptera den typen av brist på återkoppling, fortsätter hon. Om du eller jag ställer en fråga till chefen och inte får ett svar så går vi tillbaka tills vi får det svar som vi har rätt att få. Att barn inte gör likadant är helt logiskt. De tröttnar till slut på att ingen lyssnar på deras frågor. Det som skenbart ser ut som passivitet är ett agerande som grundar sig på erfarenheter. Vi tar en paus i samtalet och ger oss ut i stadsdelen. Siv har tänkt ut några platser som hon vill visa. Vi börjar med Lövgärdesskolan, säger hon. Väl där stannar vi till på skolgården. Ja, vad säger du? Det kan inte vara särskilt roligt att ha rast i den här miljön. Hoppfullt trots allt Vi promenerar vidare till en förskola där inspirationen lyser med sin frånvaro på ungefär samma sätt. Siv konstaterar att arbetet med att förändra barns fysiska miljö går långsamt. Det finns väldigt mycket att göra. Men på sätt och vis känns det ändå hoppfullt. Viljan finns, och kunnandet också. Det är en bra start. CITAT

12 22 23 Det har varit och är ett mycket spännande och konstruktivt arbete. När vi efter en stund åter sitter inne på Sivs kontor börjar hon med att tala sig varm för det nationella Partnerskapet för barnkonventionens genomförande. Tolv kommuner började 2004 samarbeta om att få barnkonvention att fungera i praktiken i vardagligt kommunalt arbete. Tolv kommuner plus stadsdelen Gunnared i Göteborg... Se där ytterligare ett tecken på att hennes engagemang för barnens rätt sticker ut. För att komma med i partnerskapet fick kommuner eller i vårt fall stadsdelen ansöka. Jag pekade på sådant som Gunnareds befolknings socioekonomiska sammansättning och att många barn befinner sig i en utsatt situation. Men också på tidigare lyckade satsningar här hos oss, som Ballongprojektet. Med stolthet berättar hon om när beskedet kom att ansökan gått igenom. Det förpliktigade förstås. Ett arbete på ett så viktigt område tillsammans med seriöst arbetande kommuner där också både Barnombudsmannen och barnsrättsenheten på socialdepartementet ingår. Partnerskapet finns fortfarande kvar och arbetar intensivt. En viktig del är den så kallade kollegiala granskningen. Siv förklarar vad det är för något. Det innebär att tjänstemän som arbetar med barnperspektivet i de olika kommunerna besöker varandra vid två tillfällen per termin. Ett par gånger om året är dessutom politiker med. Granskar utan prestige Besökarna granskar hur den aktuella kommunen lever upp till barnkonventionen från olika synvinklar styrprocess, inflytande, delaktighet och framtid. Granskningen sker helt utan prestige, och det har varit och är ett mycket spännande och konstruktivt arbete. Kommunen som står för värdskapet visar också upp något i sin verksamhet som går utöver det vanliga. Senast var vi i Västerås där skolan jobbar mycket systematiskt och bra med inkludering. Dessutom används kulturen på ett framgångsrikt sätt ur barns perspektiv. Känt ansikte i stadsdelen. Siv träffar några kollegor i stadsdelsförvaltningen under en lunchpromenad.

13 24 25 Det var också medlemskapet i partnerskapet som ledde in Siv och Gunnared på barnbokslut som metod. Borlänge, en av medlemskommunerna, var först i landet med sådana bokslut redan i slutet av 1990-talet. Tack vare att vi gick med i partnerskapet fick vi information om det, och det är vi förstås glada för idag. Som etablerad part i arbetet vill Siv inspirera andra att försöka bli en del av partnerskapet. Gillar samarbete Jag har haft mycket kontakt med personer i Halmstad som ansvarar för frågor om barns delaktighet. Och just i dagarna får jag besök av personal från Härryda kommun som vill lära sig mer om detta. Samarbete över olika gränser och mellan olika arbetsfält är något som Siv talar sig varm för. Hon tar dietisten Maria Magnusson som exempel. Maria har bland annat jämfört hälsan i olika stadsdelar med utgångspunkt från hur mycket barn rör på sig, frukostvanor och annat. I sin forskning, som hon disputerat på i år, har Maria tydligt kunnat se att barn från nordost drabbas av fetma i betydligt högre utsträckning än barn i till exempel Askim. Det var just Maria Magnusson som tog initiativet till det nätverk om barns hälsa som Angereds SDF deltar i tillsammans med primärvården, närsjukhuset, skolsköterskor och idrottslärare, berättar Siv. I sin roll som processledare för modellområdesprojektet har hon också arbetat tillsammans med barnläkaren Lars Gelander. En sak som han trycker på är att klassrummen i skolorna ofta är utformade alldeles galet med tanke på hur barn fungerar. Små lokaler och mycket plotter och detaljer gör det svårt för barn med koncentrationssvårigheter att arbeta på ett bra sätt. Han förespråkar stora lokaler och rena ytor, både för de här eleverna och för alla andra. För det som är bra för barn i behov av stöd är bra för alla. Siv har varit besviken på att Göteborg som helhet inte har engagerat sig i barnperspektivet alls på samma sätt som stads- delen där hon arbetar. Den nya budgeten ger dock hopp, säger hon. Där finns en ny tydlighet om barnperspektivet. Och dessutom klara riktlinjer för hur barnperspektivet ska bli synligt i ärenden till nämnderna. Hon blir frustrerad när hon tänker på hur svårt det är att förklara en del saker som hon själv tycker borde vara självkara. Ja, som det här med att barnkonventionen och fysisk planering hänger ihop. Att det inte är två olika saker, utan att det finns ett alldeles naturligt samband mellan dem i arbetet för barns bästa. Jag tycker att psykologer och socionomer har störst problem med att inse detta. Många av dem verkar bara se på psykologiska och sociala faktorer, bara på den inre miljön och föräldrarna. Den här svårigheten att greppa helheten Kanske har det med prestige att göra. Eller kanske tror man sig kunna allt om barn bara för att det är ens arbete att jobba med barn. Att man redan anser sig följa barnkonventionen. Och så behöver det ju inte alls vara. Det som är bra för barn i behov av stöd är bra för alla.

14 26 27 Samtidigt är hon glad över det intensiva arbete som dagligen bedrivs för att öka barns delaktighet. Inte minst av de göteborgska tjänstemän som engagerar sig för att lyfta fram barns perspektiv i fysisk planering. En positiv sak är att arbetet har fortsatt i samma anda även efter nätverkets konferens. En mall för konsekvensanalys för barn har tagits fram, och just nu är vi väldigt nära målet. Det känns fantastiskt. Intervjun lider mot sitt slut. Jag tackar för intressanta samtal och frågar om det är något Siv vill tillägga som avslutning. Hon funderar en stund och säger: Jo, jag presenterade en idé för stadskansliet för två år sedan. Den gick ut på att utbilda ungdomar till ambassadörer för barnkonventionen. Tanken var att de här eleverna skulle ut på skolorna och informera andra elever om barnkonventionen. På stadskansliet tyckte man att idén var bra, men just då fanns det inga pengar i stadsdelen. Det kanske är dags att presentera idén igen nu?

15 Denna skrift är framtagen av S2020, som är en verksamhet inom Social resursförvaltning. Målet för S2020 är att ge den sociala dimensionen samma betydelse som den ekonomiska och den ekologiska. Först när de tre dimensionerna befinner sig i balans med varandra kan hållbar utveckling nås. Centralt för verksamheten är också att hitta metoder för att vända segregation till integration. S:et i förkortningen står för socialt hållbar utveckling och 2020 markerar att arbetet är långsiktigt. Läs mer om S2020 på: Text och foto: Johan Bergsten Göteborgs Stad Grafiska Gruppen Tryck: PLACERA IN TRYCKERIET Juni 2011

Kollegial granskning 2009. Gunnareds stadsdel. Barnkonventionens genomförande i stadsdelen.

Kollegial granskning 2009. Gunnareds stadsdel. Barnkonventionens genomförande i stadsdelen. Kollegial granskning 2009 Gunnareds stadsdel med fokus på Barnkonventionens genomförande i stadsdelen. Genomförare: För Partnerskapet för Barnkonventionens genomförande i kommunen. Granskare: Ellen Gustafsson,

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-11-15 FHN 2012.0017 Handläggare Cecilia Ljung Folkhälsonämnden Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE Foto: Frank Ashberg I filmen "Mitt liv som barn en dokumentärfilm om barn i socialt utanförskap" får vi möta Lilly,

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64...

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64... Sida 1 av 2 #$% #/0 2% 3%/$ 6 7 /8 '()*+,-. 1()*+'. (*+-. -(4*+5. ('*+,. -(4*+5.,)(,*+).,(*+)4., 4(*+). ) ('*+,. )('*+'. (*+)5., )(*+. ) 1()*+'.,,(4*+)).,,(*+),. ) )('*+'.! " )5(5*+4.,)(,*+)., )'()*+5.

Läs mer

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg?

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? I början av sommaren avgörs om det världsledande centret för hållbar stadsutveckling hamnar i Göteborg. Det tredje seminariet i serien Mellanrum ägnades åt

Läs mer

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-09-16 Handläggare Birgitta Spens Folkhälsonämnden Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har möjlighet

Läs mer

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda Västernorrlandsmodellen ett sätt lyssna till barns röster om mötet med socialtjänsten Ger det enskilda

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Nyhetsblad januari 2012

Nyhetsblad januari 2012 Nyhetsblad januari 2012 Januari månad har knappt gått förbi men julledigheten och nyårsfirandet känns redan långt borta. Jag tar detta som ett bevis på att det går fort när man har roligt! Ett helt nytt

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Bikupa Vad innebär Barnkonventionen för dig? - hur märker man att den finns? Olika-Lika BARN DÄR-HÄR DÅ-NU Barnkonventionen

Läs mer

HÄR OCH NU! Tina Persson Hälsoinspiratören

HÄR OCH NU! Tina Persson Hälsoinspiratören HÄR OCH NU! Tiden går fort, även om den under tiden kan gå väldigt långsamt. Det är mycket jag vill här i livet, men livet tar sån tid på sig. Fast jag vet att det är nog jag som behöver tiden för att

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige

Antagen av kommunfullmäktige Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-13 1 Innehåll... 2 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Uddevalla kommuns vision... 3 3. Omvärldens påverkan... 3 3.1 Nationell påverkan... 3 3.2 Lokal påverkan... 4 4.

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Huddingetrainee: socionom

Huddingetrainee: socionom Huddingetrainee: socionom Med Huddinge kommuns traineeprogram får du en bra start på yrkeslivet. Med hjälp av verksamhetsförlagd utbildning, handledning, gruppdiskussioner, studiebesök och mentorer förbereder

Läs mer

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet? Utvärdering Hur är du med dagen som helhet? miss B. 2 4 12,1 C. 3 19 57,6 10 30,3 Total 33 100 97,1% (33/34) Bra ordnat trots sista-minuten-återbud Familjeverkstaden blev inställd pga sjukdom Det blev

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Reggio Emilia Reggio Emilia, en stad med ca 150 000 invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Kärnan i verksamheten är ca 35 förskolor

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur

Läs mer

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Kreativitet Personlighet Mässor Konferens Event Uthyrning Lust Nyskapande När människor och idéer möts. Det är då det händer. Tankar utbyts, erfarenheter

Läs mer

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com BÖCKER INSPIRATION Vår vision är att inspirera minst en miljon människor till att förverkliga sina drömmar och må bra under tiden. Är du en av dem? Personligt entreprenörskap handlar om kraften och förmågan

Läs mer

Delaktighetsundersökning 2013

Delaktighetsundersökning 2013 Helena Räf November 2013 Delaktighetsundersökning 2013 En utvärdering som behandlar medlemmars känsla av påverkan och inflytande inom redaktionen Word Inledning Syfte & bakgrund Word är en tidning som

Läs mer

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1 Handlingsplan för FN:s barnkonvention Bilaga 1 Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige var ett av de första

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

JAG FUNDERADE INTE ENS PÅ

JAG FUNDERADE INTE ENS PÅ JAG FUNDERADE INTE ENS PÅ DET HÄR MED KLASS INNAN JAG BÖRJADE PLUGGA OM MEDELKLASSNORMER I UNIVERSITETSMILJÖN Lena Sohl Doktorand Sociologiska institutionen, Uppsala Universitet JENNYS BERÄTTELSE Ja, jag

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

Idrott utan mobbning! Studieplan. www.bris.se/idrott

Idrott utan mobbning! Studieplan. www.bris.se/idrott Idrott utan mobbning! Studieplan www.bris.se/idrott Inledning Den här studieplanen är en hjälp för dig/er att kunna föra ett fördjupat samtal kring idrott och de sociala dimensionerna av ledarskapet framför

Läs mer

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Projektet 2014 från ax till limpa!

Projektet 2014 från ax till limpa! Projektet 2014 från ax till limpa! Syfte: Att dela med oss av våra erfarenheter och beskriva vårt förhållningssätt i mötet med barn med så kallade problemskapande och annorlunda beteenden för att skapa

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Hållbar jämställdhet (HÅJ)

Hållbar jämställdhet (HÅJ) PiteåPanelen Rapport 21 Hållbar jämställdhet (HÅJ) April 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Hållbar jämställdhet Piteå kommun har arbetat aktivt med jämställdhet i verksamheterna sedan 2009. Jämställdhet

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde. En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar!

Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde. En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar! Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar! Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som skall prägla verksamheten. Omsorg och hänsyn till

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Vi behöver tänka nytt. Eller gammalt, fast med nya förtecken. Det anser Rune Elofsson, arkitekt

Läs mer

Förändringar i läroplanen om förskoleklass och fritidshem

Förändringar i läroplanen om förskoleklass och fritidshem REMISSVAR 2015-10-12 3.9:0634/15 Skolverket Fleminggatan 14 106 20 Stockholm Förändringar i läroplanen om förskoleklass och fritidshem (dnr 2015:201) Sammanfattning Barnombudsmannen tillstyrker i stort

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten. Inledning Maskrosbarn är en ideell förening som arbetar med att förbättra uppväxtvillkoren för ungdomar som lever med föräldrar som missbrukar eller föräldrar som är psykiskt sjuka. Syftet med rapporten

Läs mer

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Tal Inledning Jag har ju växt upp i skuggan av Barsebäck kan man ju säga. Under några år satt jag tillsammans med Torsten Carlsson även i Sydkrafts

Läs mer

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun Revisionsrapport Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun November 2008 Karin Jäderbrink Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag... 3 1.1 Revisionsfråga... 3 1.2 Revisionsmetod och avgränsning...

Läs mer

Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER?

Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER? Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER? Vem bestämmer? En av barnkonventionens fyra grundprinciper är artikel 12: varje barn har rätt att säga vad de tycker i frågor som berör

Läs mer

Projekt: Uppstart Giftsamverkan Skåne Inledning, syfte och mål

Projekt: Uppstart Giftsamverkan Skåne Inledning, syfte och mål Projekt: Uppstart Giftsamverkan Skåne Inledning, syfte och mål Kemikalieproduktionen i världen ökar kraftigt. På cirka 50 år har den ökat från under tio miljoner ton till över 400 miljoner ton per år.

Läs mer

Plan för arbete med likabehandling. Öppna förskolan

Plan för arbete med likabehandling. Öppna förskolan Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan Inledning På Öppna förskolan ska alla känna sig välkomna och lika värda. Vi ser olikheter som en tillgång och ingen ska bli utsatt för kränkande behandling,

Läs mer

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Delprojektets namn Information till barn placerade i familjehem om deras rättigheter till råd och stöd Delprojektsansvarig Sofia Lager Millton Datum 2014-06-01

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte. Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Rapport om ungdomsinflytande

Rapport om ungdomsinflytande Rapport om ungdomsinflytande På förbundsstämman 2009 uppdrogs åt Svenska Scoutförbundet styrelse att ta fram en rapport som visar hur ungdomsinflytandet fungerar idag. I rapporten har även tankar om hur

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Förstudie avseende kommunens beaktande av barnperspektivet Kinda kommun

Förstudie avseende kommunens beaktande av barnperspektivet Kinda kommun Förstudie avseende kommunens beaktande av barnperspektivet Kinda kommun Lars Högberg Certifierad kommunal revisor Beaktande av barnkonventionen i kommunen Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar

Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar hösten och våren 2009 Uppföljningen bygger på intervjuer utförda av Ann-Katrin Johansson och Jenny Wahl Rapporten sammanställd av Jenny

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011 HÄLSA SOM STRATEGI Mars 2011 Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell Inom ramen för hälsofrämjande skolutveckling anordnas varje år en inspirationsdag för förskolor och skolor i Laholm som arbetar med

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Landvetter familjedaghem LÄSÅRET 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Landvetter familjedaghem LÄSÅRET 2015/2016 Inledning Plan mot diskriminering och kränkande behandling Landvetter familjedaghem LÄSÅRET 2015/2016 Bestämmelser i Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet

Läs mer

Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar

Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar 1 Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar Skapandet av en byggelibygghörna på förskolan blev inte bara en plats för konstruktion.

Läs mer

m e d s t a r k a r e r ö s t s t u d i e m a t e r i a l ➌ Att representera Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst.

m e d s t a r k a r e r ö s t s t u d i e m a t e r i a l ➌ Att representera Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst. ➌ Att representera 20 Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst. Det här avsnittet handlar om dig och ditt engagemang. Om hur personer med erfarenhet av psykisk ohälsa, psykiska

Läs mer

KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Barn- och ungdomsprogram

KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Barn- och ungdomsprogram KOMMUNLEDNINGSKONTORET Barn- och ungdomsprogram Barn- och ungdomsprogram Antaget av kommunfullmäktige 24 mars 2014 Omslagsbild Maskot Citera gärna ur skriften men ange källa Gävle kommun 2014 Grafisk form

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Segregation en fråga för hela staden

Segregation en fråga för hela staden Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-05-05 RIKSDAGENS MÅL Riksdagen har i budgetpropositionen för 2008

Läs mer

Jobbet på det perfekta läget

Jobbet på det perfekta läget Jobba hos oss! Jobbet på det perfekta läget Att bo eller arbeta i Svedala kommun är att ha nära till städer som Malmö, Lund, Trelleborg och Köpenhamn. I kommunen finns allt du behöver natur, kultur, näringsliv,

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

En vecka om Barnkonventionen 19-23 oktober

En vecka om Barnkonventionen 19-23 oktober En vecka om Barnkonventionen 19-23 oktober Barnkonventionens 54 artiklar slår fast att alla barn och ungdomar upp till 18 år har samma rättigheter. Så snart man gör något som på något sätt berör barn,

Läs mer

Huddingetrainee: socionom

Huddingetrainee: socionom Huddingetrainee: socionom Med Huddinge kommuns traineeprogram får du en bra start på yrkeslivet. Med hjälp av verksamhetsförlagd utbildning, handledning, gruppdiskussioner, studiebesök och mentorer förbereder

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013

Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013 Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013 Pedagoger: Kicki Jonsson, Linus Backlund och Jennie Kerfstedt Pedagogista: Anna Lena Rehnberg Samarbete pedagoger pedagogista Projektet Lärdomar

Läs mer

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

Hur få r bårn du/ni mö ter vetå ått de hår rå tt till delåktighet?

Hur få r bårn du/ni mö ter vetå ått de hår rå tt till delåktighet? Demokratisamordnare Sundsvalls kommun Årlig demokratidag med LUPP-fokus LUPP Utbildning, BK, Demokrati. Ungt inflytande Ungdomsprojekt (jobba med delaktighet utifrån sitt intresse) Demokratiprojekt för

Läs mer

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp En liten saga om barns rättigheter i landstinget efter en förlaga från Stockholms läns landsting Det var en gång fyra kompisar

Läs mer

Bjuder på några bilder av de vuxna också.

Bjuder på några bilder av de vuxna också. Efter en busstur till havsnära Löderups strandbad startade dagen på bästa sätt nämligen med fika! Det är nog aldrig fel med fika om du frågar ungdomarna i. Efter fikastunden var det sedan dags att få sig

Läs mer

Hållbar stad öppen för världen

Hållbar stad öppen för världen Medarbetar- och arbetsmiljöpolicy Hållbar stad öppen för världen Göteborg en stad för alla Vi som arbetar i Göteborgs Stad har ett gemensamt uppdrag, att tillgodose göteborgarnas behov och rättigheter.

Läs mer

KONTORET FÖR BARN, U N G D O M OCH ARBETSMARKNAD

KONTORET FÖR BARN, U N G D O M OCH ARBETSMARKNAD kv^éc Uppsala KOMMUN t. to KONTORET FÖR BARN, U N G D O M OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Astrid Nyström 2012-05-03 BUN-2012-0132.00 Barn- och u n g d o m s n ä m n d e n Motion, väckt

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Piratenskolan och Fritidshemmet i Kivik Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Målinriktat arbetet med att främja

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer