Siv och barnen. En skrift om en eldsjäls hängivna arbete för att ge barnen plats. Utgiven av S2020 Göteborgs Stad Social resursförvaltning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Siv och barnen. En skrift om en eldsjäls hängivna arbete för att ge barnen plats. Utgiven av S2020 Göteborgs Stad Social resursförvaltning"

Transkript

1 Siv och barnen En skrift om en eldsjäls hängivna arbete för att ge barnen plats. Utgiven av S2020 Göteborgs Stad Social resursförvaltning

2 2 3 Förord Många talar om barnperspektivet. Om hur viktigt det är när staden utvecklas och byggs. Några få förstod det för länge sedan. Förstod och förvaltade insikten och delade med sig av kunskaperna. Och gör det än idag. Siv Andersson, folkhälsosamordnare i Angered, är en av dem. Ja, i själva verket är hon en av dem som arbetar allra mest intensivt och allra mest framgångsrikt med att ge barnen röst och plats i samhället. Det sker i ett långsiktigt, ambitiöst vardagsarbete, långt ifrån rubrikerna. Med den här skriften vill S2020 lyfta fram det arbetet, utfört av en eldsjäl som för mer än trettio år sedan insåg det nöd- vändiga i att barnens perspektiv tas på allvar. Och som har burit med sig den övertygelsen sedan dess. Jag fick förmånen att träffa Siv några dagar i vintras och våras för att samtala om hennes övertygelse. Om vad som fick henne att intressera sig för barnens perspektiv. Om hur synen på barn har förändrats sedan hon började jobba. Och om hennes tankar kring barn och unga i fysisk planering. Tack, Siv, för att du tog dig tid för dessa intressanta och spännande samtal. Tack också, barn och personal på Kråkekullens förskola, för att ni så generöst ställde upp och gav oss möjligheten att fotografera er tillsammans med Siv. Johan Bergsten Planeringsledare, S2020 Göteborg, september 2011

3 4 5 Hon har arbetat med barnperspektivet i 30 år! Hon kände sig nog rätt stolt i mars 2010 när konferensen Barn tar plats arrangerades i Göteborg. 350 intresserade kom för att se och höra tolv av landets främsta experter föreläsa om barn i staden. Siv ingick i nätverket Barn och unga i fysisk planering inom Göteborgs Stad som hade jobbat i ett par år med att förbereda konferensen. Hon minns hur det gick till när idén föddes: Det var för ungefär fem år sedan. Jag var på en trygghetsvandring i Lövgärdet tillsammans med arkitekten Gerd Cruse Sondén, trygghetsvandringarnas uppfinnare. Under vandringen såg vi en hel del negativa miljöer nedslitna lekplatser, trasiga lekredskap och rent allmänt tråkiga och dåliga lösningar sett ur barns synvinkel. Lyckad konferens De två började bolla idéer med varandra, idéer om ett seminarium där barnens perspektiv och barns fysiska miljö skulle lyftas fram och stå i centrum. Så småningom spred vi tankarna och så växte det till ett nätverk som bestod av tjänstemän i Göteborgs Stad som höll med oss och som liksom vi var intresserade av frågan. Och som tyckte att den var lika viktig som vi tyckte. I det skedet såg Siv framför sig ett seminarium i rätt liten skala.

4 6 7 Fakta om Siv Andersson Yrke: Folhälsosamordnare. Ålder: 58 år. Familj: Min man och mina två systrar. Bor: I lägenhet i Linnéstaden. Bästa platsen för barn i Göteborg: Slottsskogen och Sjöfartsmuseet. Bästa barnböckerna: Nalle Puh av A.A. Milnes och Krakel Spektakel av Lennart Hellsing. Att det skulle utvecklas och bli en stor konferens med 350 åhörare kunde jag aldrig drömma om. Det var fantastiskt! Och det blev ju en väldigt uppskattad och lyckad konferens. Mitt första intervjutillfälle med Siv Andersson sker på hennes arbetsplats, Gunnareds stadsdelsförvaltning på Angereds torg. Arbetsplatsen heter fortfarande så, för det är i mitten av december Siv självklart val Staden är mitt uppe i omorganisationen av stadsdelarna. Allt har ännu inte bytt namn, men tjänstemän byter både arbetsuppgifter och rum med varandra. Mitt kontor är upp och ned just idag, så vi får sätta oss i ett mötesrum lite längre ned i korridoren, säger hon efter att ha hälsat välkommen i receptionen. Vi slår oss så småningom ned och jag berättar om en del av den research som ledde fram till att jag kontaktade just henne i ärendet att få infallsvinklar på barnperspektivet i Göteborgs Stad. Min inventering, förklarar jag, gick bland annat ut på att jag kontaktade sju-åtta personer i nätverket Barn och unga i fysisk planering. Jag frågade dem om de tyckte att mitt val av tjänsteman i staden Siv Andersson var rätt val. Samtliga svarade jakande, och inte någon av dem tvekade. Ett axplock bland kommentarerna: Absolut! Jag skulle definitivt själv ha valt Siv. Hon har ju i olika sammanhang arbetat med barnperspektivet i 30 år! Helt rätt person. Hon var först ut med att använda så kallade barnbokslut här i Göteborg. Siv är ju den som har det historiska perspektivet på frågor där barns rättigheter står i centrum. Hon kopplar ihop barnkonventionen med fysisk planering och hon var tidig med det. Hon är en av dem som har jobbat allra längst med frågorna och som har kunskaperna och kan sammanhangen.

5 8 9 Siv skruvar på sig och ser lite generad ut men samtidigt glad när hon får höra de positiva omdömena. Och så frågar jag om hon kan berätta när, var och hur hennes intresse för sociala frågor startade. Hennes svar blir både intressant och överraskande. Siv drömde nämligen redan som barn om att bli socialarbetare! Jag var helt inriktad på det så tidigt som i årsåldern. Egentligen är det svårt att hitta en förklaring så här efteråt, för det var ingen i släkten som jobbade med sådant, och ingen i familjen kände någon socialarbetare. Hon berättar att hon har funderat mycket på vad som gjorde henne så intresserad av det sociala arbetsfältet. Det enda som jag har kommit på är att jag ofta satt i köket därhemma och lekte medan mamma lyssnade på radion. Och programmen som jag minns allra bäst var när socialarbetaren och journalisten Lis Asklund svarade på brevfrågor. Lis Asklund var en mjuk, klok och lite radikal person som gjorde stort intryck på mig. Jag var helt inriktad på att bli socialarbetare så tidigt som i årsåldern. Siv växte upp i byn Morjärv nära Kalix i Norrbotten. Hennes mamma var hemmafru och pappan arbetade bland annat som järnvägsarbetare. När hon började på gymnasiet i Kalix växte Sivs politiska intresse snabbt, berättar hon. Jag blev ordförande i Kalix FNL-grupp, som bestod av väldigt aktiva människor. Vi knackade dörr, sålde Vietnam-bulletinen, hade studiecirklar om Vietnams historia och ordnade demonstrationer. Mitt engagemang där höll i sig i flera år. Efter studenten flyttade Siv tillsammans med tre andra tjejer till Stockholm för att jobba som vårdbiträde på Långbro mentalsjukhus. Intresset för tunga, sociala frågor höll alltså i sig.

6 10 11 Trasigt, slitet, trist den typen av intryck fick Siv när hon under en trygghetsvandring fokuserade på barns lekmiljöer i Lövgärdet. Siv arbetade på Långbro i ett och ett halvt år, och därefter tog hon det, i hennes fall, logiska steget att söka till socialhögskolan. Hon kom in. Det blev en tid som passade som hand i handske för den politiskt intresserade och engagerade Siv Andersson. På den tiden, i början av 70-talet, var socialhögskolan väldigt politiserad. Hela tiden hade vi politiska diskussioner, och större delen av undervisningen befann sig på en strukturell nivå. Hon nämner Laing och Freud som husgudar och teorier som präglades av övertygelsen om det sociala arvets betydelse. Jämför med socialhögskolan idag. Det är en oerhörd skillnad. Strukturella förklaringar på samhällsproblem lyser med sin frånvaro. Följden har blivit en generation av socialsekreterare som saknar den, som jag tycker, nödvändiga helhetssynen. Att man idag specialiserar sig tidigare på sin framtida inriktning bidrar tyvärr också till ett snävare perspektiv, fortsätter hon. För stadsdelar i nordost är det extra ödesdigert att det har blivit så. Det betyder ju att barn i stort behov av stöd slussas mellan olika instanser missbruk, ekonomi, tonårsproblematik och så vidare istället för att mötas av någon som tar ett grepp om helheten. Det var under åren på socialhögskolan som Siv på allvar blev intresserad av frågor om barn och barns förhållanden. Via både litteratur och föreläsningar fick jag upp ögonen för hur många barn som far illa. Misshandel, sexuella övergrepp, fattigdom, torftiga uppväxtmiljöer Det var ny och jobbig kunskap att ta till sig. Lycklig barndom Siv berättar att hon själv hade en lycklig barndom. Ekonomiskt var det visserligen ganska knapert, som hon uttrycker det, men både tryggt och kärleksfullt. Bland kurskamraterna, däremot, fanns många som hade svåra erfarenheter i sitt bagage. Det är ytterligare en skillnad om man jämför då och nu. När jag utbildade mig till socionom kom de flesta antingen från

7 12 13 arbetarklassen eller från trasiga uppväxtvillkor. De som idag går motsvarande utbildning har som regel inte befunnit sig i särskilt hårda miljöer. Efter utbildningen gick flyttlasset till Göteborg. Siv hade redan hunnit gifta sig, och hennes man kom in på universitetet. Själv fick jag inte jobb direkt. Istället läste jag en termin pedagogik, men sedan fick jag ett vikariat som socialsekreterare på socialbyrå 6 i Hammarkullen. Det var i januari 1979, och det var fantastiskt roligt. En radikal arbetsplats med intressanta, roliga och viktiga arbetsuppgifter. Röd tråd i karriären Sedan dess har hon varit nordöstra Göteborg trogen i sitt yrkesliv hittills Hammarkullen, Lövgärdet och de tio senaste åren Gunnared/Angered. Idag arbetar hon som utvecklingsledare i folkhälsa. Dessutom är hon processledare för det så kallade modellområdesprojektet som handlar om att i ett tidigt skede upptäcka barn som är i behov av stöd alltså rätt insatser i rätt tid. Barn och missbruk är de två ämnen som har löpt som en röd tråd under karriären, berättar hon. Och hon riktar inte bara kritik mot dagens socionomutbildning. Lika vass är hon mot sig själv och sina jämnåriga kolleger, fast från en annan utgångspunkt. När jag idag ser tillbaka på mina år i yrket så tycker jag att mycket har varit galet. Jag och mina kurskamrater var alldeles för unga och oerfarna för den grannlaga uppgiften som det innebär att möta barn som far illa. Att ha relevant utbildning räcker inte i de sammanhangen, fortsätter hon. Dessa barn behöver möta människor med både gedigen livserfarenhet och gedigna kunskaper. Först då kan man bidra med de insatser som krävs. Jämför med läkarutbildningen där det ingår att under lång tid få följa en erfaren läkare som man lär sig och tar intryck av. I början av 80-talet var Siv med om en händelse som blev mycket uppmärksammad och som på sätt och vis angav tonen för en ny syn på barn. Siv och en kollega föreslog att en mamma skulle ges möjlig- Ingen rolig rastmiljö, säger Siv om Lövgärdesskolans skolgård, en av många platser i stadsdelen och staden som hon upplever som dåliga och tråkiga för barn.

8 14 15 het att bo på ett barnhem tillsammans med sina barn. Ordföranden i socialnämnden skällde ut oss efter noter och mötet ajournerades. När det återupptogs blev resultatet glädjande nog ändå enligt vårt förslag. Det var en stor seger, för det var första gången som ett sådant beslut att man ställde sig på barnets sida över huvud taget togs i den typen av ärenden. Roligaste perioden Perioden mellan 1984 och 1986 var Sivs roligaste och mest inspirerande under åren som socialsekreterare, berättar hon. Det var i Lövgärdet, och hon arbetade tillsammans med en själsfrände, kollegan Kristina Örne. Vi startade något som efter ett tag blev rätt känt och som gick under namnet Ballongprojektet. Vi vände oss till ensamstående tonårsmammor, och det blev god uppslutning. Principen var lika enkel som genial; hela verksamheten lades upp på mammornas egna villkor. Mammornas barn var alltid med, och grupperna var blandade; ungefär hälften levde under svåra förhållanden och hälften var välfungerande. Det blev ett väldigt lyckat projekt, och jag tror att det berodde mycket på vår medvetna strategi att inte styra och ställa. För fyra år sedan fick Siv och hennes kollega bekräftelse på tesen. En av mammorna som var med när det begav sig tog kontakt med Siv och Kristina Örne och ville arrangera en återträff. Så blev det också. Ett antal av de före detta tonårsmammorna slöt upp, och de tog dessutom med sig sina barn som då var i 20-årsåldern. Inga pekpinnar Göteborgs-Posten fick höra talas om det, så det blev ett reportage om träffen. På mötet frågade vi mammorna vad det var som gjorde att de gillade Ballongprojektet. Alla svarade ungefär samma sak, att vi inte var som många andra socialsekreterare som kommer med pekpinnar och ställer krav. Som jag tolkade det så tyckte de att vi hade en människosyn som bygger på att vi alla är lika. Och enligt mig är det den viktigaste attityden när man har ett sådant här arbete. Hur man bemöter människor är alldeles avgörande. Siv nämner två årtal som centrala i arbetet för barnens rättigheter: 1979 och kom agaförbudet och 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnens rättigheter. Framför allt den sistnämnda händelsen innebar att barnens villkor blev föremål för debatt på ett helt annat sätt än tidigare, säger Siv. Men hon konstaterar också att det dröjde länge innan barnkonventionen kopplades till kommunal eller fysisk planering. Hon tar sin egen stadsdel som exempel och säger: Inte förrän 2006 fick Gunnared stadsdelsnämnd in barnkonventionen som ett styrdokument i och med att barnbokslut då började användas. Sedan dess råder politisk enighet om detta. Egentligen är det mycket märkligt att det tog sådan tid innan det började pratas om att barnkonventionen ska och måste Vi hade en människosyn som bygger på att vi alla är lika.

9 16 17 genomsyra våra verksamheter. För egentligen är det ju en självklarhet. Siv tycker att barnbokslut är en väldigt bra metod för att få en klar bild av hur det ser ut för barnen i en stad eller stadsdel. Det blir tydligt om och i så fall hur barnkonventionen finns med som del i helheten. Hon betonar att barnbokslut ska göras för samtliga verksamheter, inte bara för dem som handlar om sociala frågor eller om sådant som helt uppenbart har med barns tillvaro att göra. Barnbokslut för alla Barnkonventionen ska spänna över allt i hela samhället. Inte bara skola, förskola, fritid och socialtjänst. Även bostadsbolagen, trafikkontoret, stadsbyggnadskontoret, park- och naturförvaltningen och fastighetskontoret ska göra barnbokslut. Det finns ingen som kan säga att det inte finns någon anledning att göra barnbokslut. För barnperspektivet och barns perspektiv ska finnas överallt. I själva verket har Göteborgs stad tagit beslut om att alla nämnder, styrelser och bolag ska göra barnbokslut just av de orsaker som Siv pekar på. Men i verkligheten görs det bara på en enda plats i hela kommunen just Gunnareds Stadsdelsförvaltning (sedan omorganisationen Angereds SDF). Hon räknar upp ett antal möjliga förklaringar till att barnbokslut ännu inte har fått en större spridning: För lite resurser. Tjänstemännen vet inte hur de ska göra. Brist på intresse. Oklarheter om vad det betyder att göra ett barnbokslut. Siv är kritisk till dessa argument, och det av flera skäl. Hon lyfter fram ett: Jag antar att många uppfattar det som om årsrapporter kan ses som ett slags fullgott alternativ till bokslut även på barnområdet. Men det vänder jag mig emot. Sådana rapporter skrivs av tjänstemän som arbetar i den egna verksamheten. Att i det läget ha det nödvändiga kritiska ögat är omöjligt. Istället bör det gå till som i Gunnared/ Angered, fortsätter hon och använder skolan för att ge ett exempel. Bara en tjänsteman som står utanför lojaliteten med sko- Det finns ingen som kan säga att det inte finns någon anledning att göra barnbokslut.

10 18 19 lans värld kan göra en självständig granskning värd namnet. I Gunnared/Angered är det just Siv som har varit denna neutrala granskare. När hon i den rollen ifjol samtalade med 130 av eleverna i år 4-9 i skolorna så var det en dyster bild som trädde fram inför hennes ögon. Eleverna gav generellt sett uttryck för att lärare och andra vuxna i skolan inte pratar med dem. De får visserligen säga sin mening i olika frågor, men de upplever inte att någon på allvar lyssnar på dem. Det märks att Siv tar illa vid sig när hon tänker tillbaka på dessa samtal. Och kanske framför allt när hon berättar om de reaktioner som hon fick av lärare när hon återkopplade elevernas berättelser till dem. Jag förklarade för lärarna att många barn tycker att de aldrig blir lyssnade på. Ointresse och kommentarer som att jaja, så där säger de alltid förekom. På skolorna där eleverna var mest negativa ville lärarna inte ta till sig informationen. Jag kände mig kränkt å elevernas vägnar i de situationerna. Siv berättar om en elev i femte klass som hon upplevde som representativ för en stor grupp. Den här eleven hade redan definierat sig som en av dem som hörde till de stökiga. I stort sett inga barn fick till exempel någon information om vad som gäller vid frånvaro. På en av skolorna visste inte eleverna att det fanns en kurator. De fick aldrig åka med på utflykt Det får bara de duktiga göra - och så vidare. Utbildning i demokrati I samtalen med eleverna fick Siv också många kloka förslag till förbättringar, berättar hon. Utifrån dem har ett antal konkreta förändringar redan blivit verklighet. Gratis museikort till Universeum, två maträtter till skollunchen, en pedagog som ska arbeta med elevinflytande på en av skolorna och arbete för att utbilda elever i demokratiska processer är några exempel. En tung sak som också har förbättrats under det senaste året vilket också lyfts i barnbokslutet är betygen. Fler elever uppfyller målen nu än tidigare. Resultatet från barnbokslutet innebär dessutom att vi fått kunskap om sådant som vi på lite sikt också kommer att ta itu med, som till exempel att förebygga våld mot barn. I sammanhanget lyfter hon fram Guts (Gunnareds tjejer i samverkan), en verksamhet och mötesplats för tjejer i stadsdelen i åldern år. Guts arbetar bland mycket annat med att informera om och diskutera mäns våld mot kvinnor och killars mot tjejer. Verksamheten har fått flera pris för sitt imponerande arbete, säger Siv som också berättar att Guts årligen utvärderar deltagarnas upplevda delaktighet i den egna verksamheten. Glädjande nog visar utvärderingen att mycket har blivit bättre. Det är mycket viktigt, eftersom just bristen på delaktighet och inflytande var något som många elever pekade på som ett stort problem tidigare. Det har i sin tur berott på att skolvärlden, och vuxna över huvud taget, är och har varit dåliga på att återkoppla barns och ungdomars synpunkter.

11 20 21 Siv utvecklar genom att berätta om ett samtal som hon, Gerd Cruse Sondén och Mie Svennberg, arkitekt på kulturförvaltningen, hade med ungdomar i Göteborgs Stads ungdomsfullmäktige. Vi ställde frågor till dem som hade med stadens fysiska miljö att göra. De reagerade på ett sätt som förvånade oss. De sa ungefär: Sådana saker sysslar inte vi med. Vi jobbar med ungdomsfrågor. Som om den fysiska miljön i staden inte har med ungdomars tillvaro att göra! Jag tror att deras sätt att resonera berodde på att frågor om fysisk miljö inte betraktas som frågor för barn och unga. Visst, de får uttrycka sina åsikter, men det är sällan de får veta om deras förslag leder till resultat eller inte. Följden kan bli en känsla av att ens idéer inte tas om hand. Att de inte tar sig konkreta uttryck i staden. Vuxna skulle aldrig acceptera den typen av brist på återkoppling, fortsätter hon. Om du eller jag ställer en fråga till chefen och inte får ett svar så går vi tillbaka tills vi får det svar som vi har rätt att få. Att barn inte gör likadant är helt logiskt. De tröttnar till slut på att ingen lyssnar på deras frågor. Det som skenbart ser ut som passivitet är ett agerande som grundar sig på erfarenheter. Vi tar en paus i samtalet och ger oss ut i stadsdelen. Siv har tänkt ut några platser som hon vill visa. Vi börjar med Lövgärdesskolan, säger hon. Väl där stannar vi till på skolgården. Ja, vad säger du? Det kan inte vara särskilt roligt att ha rast i den här miljön. Hoppfullt trots allt Vi promenerar vidare till en förskola där inspirationen lyser med sin frånvaro på ungefär samma sätt. Siv konstaterar att arbetet med att förändra barns fysiska miljö går långsamt. Det finns väldigt mycket att göra. Men på sätt och vis känns det ändå hoppfullt. Viljan finns, och kunnandet också. Det är en bra start. CITAT

12 22 23 Det har varit och är ett mycket spännande och konstruktivt arbete. När vi efter en stund åter sitter inne på Sivs kontor börjar hon med att tala sig varm för det nationella Partnerskapet för barnkonventionens genomförande. Tolv kommuner började 2004 samarbeta om att få barnkonvention att fungera i praktiken i vardagligt kommunalt arbete. Tolv kommuner plus stadsdelen Gunnared i Göteborg... Se där ytterligare ett tecken på att hennes engagemang för barnens rätt sticker ut. För att komma med i partnerskapet fick kommuner eller i vårt fall stadsdelen ansöka. Jag pekade på sådant som Gunnareds befolknings socioekonomiska sammansättning och att många barn befinner sig i en utsatt situation. Men också på tidigare lyckade satsningar här hos oss, som Ballongprojektet. Med stolthet berättar hon om när beskedet kom att ansökan gått igenom. Det förpliktigade förstås. Ett arbete på ett så viktigt område tillsammans med seriöst arbetande kommuner där också både Barnombudsmannen och barnsrättsenheten på socialdepartementet ingår. Partnerskapet finns fortfarande kvar och arbetar intensivt. En viktig del är den så kallade kollegiala granskningen. Siv förklarar vad det är för något. Det innebär att tjänstemän som arbetar med barnperspektivet i de olika kommunerna besöker varandra vid två tillfällen per termin. Ett par gånger om året är dessutom politiker med. Granskar utan prestige Besökarna granskar hur den aktuella kommunen lever upp till barnkonventionen från olika synvinklar styrprocess, inflytande, delaktighet och framtid. Granskningen sker helt utan prestige, och det har varit och är ett mycket spännande och konstruktivt arbete. Kommunen som står för värdskapet visar också upp något i sin verksamhet som går utöver det vanliga. Senast var vi i Västerås där skolan jobbar mycket systematiskt och bra med inkludering. Dessutom används kulturen på ett framgångsrikt sätt ur barns perspektiv. Känt ansikte i stadsdelen. Siv träffar några kollegor i stadsdelsförvaltningen under en lunchpromenad.

13 24 25 Det var också medlemskapet i partnerskapet som ledde in Siv och Gunnared på barnbokslut som metod. Borlänge, en av medlemskommunerna, var först i landet med sådana bokslut redan i slutet av 1990-talet. Tack vare att vi gick med i partnerskapet fick vi information om det, och det är vi förstås glada för idag. Som etablerad part i arbetet vill Siv inspirera andra att försöka bli en del av partnerskapet. Gillar samarbete Jag har haft mycket kontakt med personer i Halmstad som ansvarar för frågor om barns delaktighet. Och just i dagarna får jag besök av personal från Härryda kommun som vill lära sig mer om detta. Samarbete över olika gränser och mellan olika arbetsfält är något som Siv talar sig varm för. Hon tar dietisten Maria Magnusson som exempel. Maria har bland annat jämfört hälsan i olika stadsdelar med utgångspunkt från hur mycket barn rör på sig, frukostvanor och annat. I sin forskning, som hon disputerat på i år, har Maria tydligt kunnat se att barn från nordost drabbas av fetma i betydligt högre utsträckning än barn i till exempel Askim. Det var just Maria Magnusson som tog initiativet till det nätverk om barns hälsa som Angereds SDF deltar i tillsammans med primärvården, närsjukhuset, skolsköterskor och idrottslärare, berättar Siv. I sin roll som processledare för modellområdesprojektet har hon också arbetat tillsammans med barnläkaren Lars Gelander. En sak som han trycker på är att klassrummen i skolorna ofta är utformade alldeles galet med tanke på hur barn fungerar. Små lokaler och mycket plotter och detaljer gör det svårt för barn med koncentrationssvårigheter att arbeta på ett bra sätt. Han förespråkar stora lokaler och rena ytor, både för de här eleverna och för alla andra. För det som är bra för barn i behov av stöd är bra för alla. Siv har varit besviken på att Göteborg som helhet inte har engagerat sig i barnperspektivet alls på samma sätt som stads- delen där hon arbetar. Den nya budgeten ger dock hopp, säger hon. Där finns en ny tydlighet om barnperspektivet. Och dessutom klara riktlinjer för hur barnperspektivet ska bli synligt i ärenden till nämnderna. Hon blir frustrerad när hon tänker på hur svårt det är att förklara en del saker som hon själv tycker borde vara självkara. Ja, som det här med att barnkonventionen och fysisk planering hänger ihop. Att det inte är två olika saker, utan att det finns ett alldeles naturligt samband mellan dem i arbetet för barns bästa. Jag tycker att psykologer och socionomer har störst problem med att inse detta. Många av dem verkar bara se på psykologiska och sociala faktorer, bara på den inre miljön och föräldrarna. Den här svårigheten att greppa helheten Kanske har det med prestige att göra. Eller kanske tror man sig kunna allt om barn bara för att det är ens arbete att jobba med barn. Att man redan anser sig följa barnkonventionen. Och så behöver det ju inte alls vara. Det som är bra för barn i behov av stöd är bra för alla.

14 26 27 Samtidigt är hon glad över det intensiva arbete som dagligen bedrivs för att öka barns delaktighet. Inte minst av de göteborgska tjänstemän som engagerar sig för att lyfta fram barns perspektiv i fysisk planering. En positiv sak är att arbetet har fortsatt i samma anda även efter nätverkets konferens. En mall för konsekvensanalys för barn har tagits fram, och just nu är vi väldigt nära målet. Det känns fantastiskt. Intervjun lider mot sitt slut. Jag tackar för intressanta samtal och frågar om det är något Siv vill tillägga som avslutning. Hon funderar en stund och säger: Jo, jag presenterade en idé för stadskansliet för två år sedan. Den gick ut på att utbilda ungdomar till ambassadörer för barnkonventionen. Tanken var att de här eleverna skulle ut på skolorna och informera andra elever om barnkonventionen. På stadskansliet tyckte man att idén var bra, men just då fanns det inga pengar i stadsdelen. Det kanske är dags att presentera idén igen nu?

15 Denna skrift är framtagen av S2020, som är en verksamhet inom Social resursförvaltning. Målet för S2020 är att ge den sociala dimensionen samma betydelse som den ekonomiska och den ekologiska. Först när de tre dimensionerna befinner sig i balans med varandra kan hållbar utveckling nås. Centralt för verksamheten är också att hitta metoder för att vända segregation till integration. S:et i förkortningen står för socialt hållbar utveckling och 2020 markerar att arbetet är långsiktigt. Läs mer om S2020 på: Text och foto: Johan Bergsten Göteborgs Stad Grafiska Gruppen Tryck: PLACERA IN TRYCKERIET Juni 2011

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Vi behöver tänka nytt. Eller gammalt, fast med nya förtecken. Det anser Rune Elofsson, arkitekt

Läs mer

Nyhetsblad januari 2012

Nyhetsblad januari 2012 Nyhetsblad januari 2012 Januari månad har knappt gått förbi men julledigheten och nyårsfirandet känns redan långt borta. Jag tar detta som ett bevis på att det går fort när man har roligt! Ett helt nytt

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Samverkan för att stärka barnets rättigheter

Samverkan för att stärka barnets rättigheter UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt Idéutbytesdagar Samverkan för att stärka barnets rättigheter Genomförda av Utvecklingsenheten för barns hälsa och rättigheter,

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport Kleindagarna 2012 - Snabbrapport 1. Vad är din samlade intryck av dagarna? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 2. Kommentera gärna ditt svar ovan: Antal svarande: 10 - Mycket lärorikt, trevligt, väldigt

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda Västernorrlandsmodellen ett sätt lyssna till barns röster om mötet med socialtjänsten Ger det enskilda

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 Total svarsfrekvens 66,3% (69/104) Vad tyckte du om dagen som helhet? Namn Antal % A. Mycket bra 36 52,2 B. Bra 32 46,4 C. Mindre bra

Läs mer

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER

MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord...3 Varumärket Miun...4 Att vara ett varumärke...6 Att hålla intressanta presentationer...8 Att locka till samtal...10 Intervju:

Läs mer

Varför ska tjugofem elever ha samma bok?

Varför ska tjugofem elever ha samma bok? 86 Varför ska tjugofem elever ha samma bok? Hon hade dåliga betyg i skolan och var övertygad om att hon var dum. Lärare var det sista hon skulle kunna bli, även om hon i hemlighet alltid drömt om det.

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust S KO L O M R Å D E B J Ö R K S K ATA N L U L E Å Ormbergsskolan Trygghet som skapar lärlust 2 Ur trygghet föds nyfikenhet och lust att lära Grunden för Ormbergsskolans koncept är den trygghet som finns

Läs mer

KAN BARN VISIONERA? 26 Tema: Barn & Unga

KAN BARN VISIONERA? 26 Tema: Barn & Unga KAN BARN VISIONERA? Barnperspektivet har fått särskild tyngd i Göteborgs stads budget de senaste åren. Där framgår att barnperspektivet ska tillgodoses och tidigt arbetas in i planprocessen. Otraditionella

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju!

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! LNU Karriär Lite konkreta tips inför anställningsintervjun. Att förbereda sig inför intervjun är A och O. Ta reda på så mycket som möjligt om företaget

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Tema: Arbete & Bostad

Tema: Arbete & Bostad - BLADET NR 67 Maj 2013 Tema: Arbete & Bostad 2 - B L A D E T - BLADET NR 67 Maj 2013 Många unga utan bostad Tema: Arbete & Bostad 189 000 nya bostäder skulle behövas i Sverige bara för att ge de ungdomar

Läs mer

SKOLPLAN. för perioden 2008 2011. Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas.

SKOLPLAN. för perioden 2008 2011. Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas. SKOLPLAN för perioden 2008 2011 Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas. K axig, i ordets positiva betydelse, är precis som sagofigurerna i Astrid Lindgrens* barnböcker: Pippi

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? för de som gick utbildningar betydde det väldigt mycket,att få mer kuskap och att få dela med sig till kollegorna,man känner att man kan utveckla verksamheten mer med de olika kunskaper personer fått.

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

Röster som räknas Barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande Barnombudsmannen 2006

Röster som räknas Barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande Barnombudsmannen 2006 Röster som räknas Barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande Barnombudsmannen 2006 Barn och unga har rätt att få säga vad de tycker och bli tagna på allvar. Därför måste vuxna beslutsfattare

Läs mer

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Kandidatexamen klar hur ser framtiden ut? Jag hörde häromdagen någon säga att framtiden

Läs mer

Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar

Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar hösten och våren 2009 Uppföljningen bygger på intervjuer utförda av Ann-Katrin Johansson och Jenny Wahl Rapporten sammanställd av Jenny

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Psykisk ohälsa hos barn och unga en konferens för dig inom elevhälsan Att arbeta förebyggande i skolan praktiska exempel! Hur mår

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Vänskap. xx Inspiration

Vänskap. xx Inspiration xx Inspiration Vänskap mot alla odds xx Vänskap i en segregerad stad det är vad kontaktnätet Flyktingguide Göteborg vill främja. Hanna från Sverige och Zakia från Somalia har blivit kompisar tack vare

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Angereds stadsdelsförvaltning, Göteborgs stad

Angereds stadsdelsförvaltning, Göteborgs stad Kollegial granskning 2013 Angereds stadsdelsförvaltning, Göteborgs stad med fokus på Barns trygga uppväxtvillkor För Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken. Granskare: Cecilia Ljung, Karlskoga/Degerfors

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Kreativitet Personlighet Mässor Konferens Event Uthyrning Lust Nyskapande När människor och idéer möts. Det är då det händer. Tankar utbyts, erfarenheter

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet? Utvärdering Hur är du med dagen som helhet? miss B. 2 4 12,1 C. 3 19 57,6 10 30,3 Total 33 100 97,1% (33/34) Bra ordnat trots sista-minuten-återbud Familjeverkstaden blev inställd pga sjukdom Det blev

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Delprov A Underlag för bedömning

Delprov A Underlag för bedömning Delprov A Underlag för bedömning Uppgifter i Del A 0-svar Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Han hade grön kostym 1. Den unga kvinnan tycker att mannen är pinsam. Ge två exempel ur texten på vad kvinnan menar. (nivå

Läs mer

Samlade systrar 70 Inblick

Samlade systrar 70 Inblick 70 Inblick Samlade systrar Text: Sara Brinkberg Foto: Maria Macri xx Det händer att tjejer tar hissen upp till åttonde våningen i Fryshuset i Stockholm för att knacka på. Eller att föräldrar och skolkuratorer

Läs mer

CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA

CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! av Cecilia Svensson Copyright 2011 Cecilia

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Stärk barnets rättigheter och delaktighet

Stärk barnets rättigheter och delaktighet Stärk barnets rättigheter och delaktighet Du kan göra det bättre för barn och ungdomar HANDLINGSPLAN för arbetet med Barnkonventionen inom Stockholms läns landsting Kortversion I Stockholms län bor idag

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS.

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Dalens förskolor VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. Dalens förskolor består av fyra förskolor, med sammanlagt

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011 HÄLSA SOM STRATEGI Mars 2011 Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell Inom ramen för hälsofrämjande skolutveckling anordnas varje år en inspirationsdag för förskolor och skolor i Laholm som arbetar med

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB.

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB. @ungdomsb ANALYS LEDARSKAP Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Totala respondentantalet: Online, kvantitativ 18 september 20 oktober 2014 Individer i Sverige, 15-25 år 20 973 st. (av vilka 5185 st. har

Läs mer

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan.

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. 79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. KOMMENTARER: vad var särskilt positivt under dagen och vad kan förbättras? Tänk på innehållet under dagen, förtäring,

Läs mer

Hur få r bårn du/ni mö ter vetå ått de hår rå tt till delåktighet?

Hur få r bårn du/ni mö ter vetå ått de hår rå tt till delåktighet? Demokratisamordnare Sundsvalls kommun Årlig demokratidag med LUPP-fokus LUPP Utbildning, BK, Demokrati. Ungt inflytande Ungdomsprojekt (jobba med delaktighet utifrån sitt intresse) Demokratiprojekt för

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE för Montessoriförskolan Villa Caprifol

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE för Montessoriförskolan Villa Caprifol 1 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Montessoriförskolan Villa Caprifol Rev. 2015 03 09 Maria Montessori, som i början av 1900-talet utvecklade Montessoripedagogiken, hade en vision

Läs mer

Jobbet på det perfekta läget

Jobbet på det perfekta läget Jobba hos oss! Jobbet på det perfekta läget Att bo eller arbeta i Svedala kommun är att ha nära till städer som Malmö, Lund, Trelleborg och Köpenhamn. I kommunen finns allt du behöver natur, kultur, näringsliv,

Läs mer

1. Hitta en annan lösning

1. Hitta en annan lösning 1. Hitta en annan lösning Socialtjänsten i Piteå kombinerar tryggheten att ha heltidsanställning med friheten att välja hur mycket man ska arbeta. Man vet att delaktiga medarbetare, med sin kunskap och

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Bättre liv och mer lust för unga.

Bättre liv och mer lust för unga. Bättre liv och mer lust för unga. Säg STOPP Kulturskolan har tagit fram ett antimobbningprogram som heter Säg STOPP. Med hjälp av en film och en temateater har man fått elever i årskurs 4 att aktivt börja

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Piratenskolan och Fritidshemmet i Kivik Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Målinriktat arbetet med att främja

Läs mer

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT FÖRENINGSINFO Audionomerna 10 år i SRAT En del av SRAT Innehåll Audionomerna 10 år i SRAT... 3 Från 0 till över 80 procent på tio år... 4 Temadagarna fortbildning... 4 Utveckling av yrke och anställningsvillkor

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen Uppföljning och utvärdering av insatserna Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen Sammanfattande bedömningar av socialsekreterare avseende pågående placeringar Pågående placering i januari

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Styrkort för förskolan Nyborgen, 2011

Styrkort för förskolan Nyborgen, 2011 SIG300, v2.0, 2010-02-26 1 (8) Styrkort för förskolan Nyborgen, 2011 Fastställt av biträdande rektor Ingrid Söderberg 2011-04-29 Perspektivmålen i styrkortet beslutades i kommunfullmäktige 2010-11-25.

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-05-05 RIKSDAGENS MÅL Riksdagen har i budgetpropositionen för 2008

Läs mer