Inblicken. I det här numret Nu finns Frida i Mölnlycke och i Vänersborg inviger man nytt

Transkript

1 Inblicken nummer 2/2010, tolfte årgången I det här numret... Nu finns Frida i Mölnlycke och i Vänersborg inviger man nytt Tio år efter Fridaskolan Gustav Fasth om vad man tar med sig Några ord om lärande och det väsentliga i berättelsen Om en resa till Manchester och om konsten att e-posta elever m.m.

2 Barnen säger sitt Men om det aldrig blev fel skulle jag ju ha jättetråkigt! (Sagt av en elev i tvåan) Tidningen Inblicken ges ut av Frida Utbildning AB med syfte att spegla verksamhet och aktuell debatt vid skolorna. Birgitta Arosenius är ansvarig utgivare. Anders Nord är redaktör. Redaktion Frida Utbildning AB, Box 225, Vänersborg. Inblicken@fridaskolan.se Samtligt material är skyddat av upphovsrätt tillhörande Frida Utbildning AB. Nya Fridaskolan Mölnlycke Nej, Ja...Woow, eller Hur man startar en Fridaskola I augusti startade Fridaskolan i Mölnlycke och underrubriken till den här artikeln syftar förstås på det missförstånd som innebar att Skolinspektionen först avslog vår ansökan om tillstånd och sedan ändrade sig - och sedan var det ju allt det andra som skulle fixas också... Då satt man där i ett regnigt Vänersborg. Mannen framför mig log och sa: Vi skall se till att du får en mobiltelefon och dator. Dessförinnan hade jag träffat en hemlig arbetsgrupp bestående av fridianer som var euforiskt lyckliga efter först ett nej från Skolinspektionen som sedan blev ett ja beroende på ett substantiv som var formulerat på fel sätt. Allt var med andra ord som det skulle inför starten av den nya Fridaskolan i Mölnlycke. Ditt första uppdrag blir att skapa ett kontor på bygget i Mölnlycke, sa mannen framför mej. Sagt och gjort. Jag begav mej dit, till SAABs gamla designcenter, nästa dag och lyckades tjöta mig förbi vakten som granskade mej noga. Kontoret blev ett historiskt rum där SAAB hade förhandlat med Koenigsegg kring köp med massor av mörkklädda advokater. Jag förhandlade istället med diverse möbelleverantörer i samma rum: Hur många stolar och bord skall man beställa? Jag hade ju ingen aning om hur många elever som skulle börja... I källaren hittades en del skatter (hyllor och bord) som jag tog om hand om och transporterade upp på mitt kontor... sedan skulle SAAB ha tillbaka dom och möblerna åkte ner i källaren igen och sedan skulle SAAB inte ha dom... upp igen. På vägen till hissen under en av de otaliga transporterna stoppade en snickare mej. Jag har funderat på en sak, sa han. Vadå? svarade jag, lite småsvettig efter allt bärande. Jag har funderat på en sak... Vad betyder det att ni utbildar tågluffare? Herregud, tänkte jag, var har du läst det? Och plötsligt slog det mig att Helene (bitr. rektor) en kall vinterkväll hade hängt upp två stora banderoller på staketet: Här utbildar vi tågluffare, och plötsligt hörde jag mig själv säga dom magiska orden och vad bra det lät. Ja, ni vet: Det betyder att man är beredd på utmaningar, oförutsedda händelser, att man skaffar sig information, löser problem, har ett aktivt förhållningssätt, vill ta eget ansvar, m.m. svarade jag till slut. Jag har ingen aning om snickaren förstod min förklaring, men själv steg mitt självförtroende efter mitt första riktiga förklaring om vad Fridaskolan stod för. Veckorna kom och med dem byggmöten. Ni vet möten där de flesta sitter och sover och bara säger något kort i stil med Det är rörläggarens ansvar eller Det är Dukken som styr. Vad en Dukk är har jag fortfarande ingen aning om. Den första allvarliga frågan jag fick på ett byggmöte var om vi ville ha nickelfria handtag på alla dörrar. Hur svarar man på den frågan samtidigt som man försöker svälja ljummet byggkaffe? Och nu var det dags att börja anställa! Över 200 hade skickat in intresseanmälan. Vi började försiktigt med att anställa Annelie som hade arbetat i städet i huset i tio år. Skönt och tryggt (hon hade dessutom räddat mej ur hissen på skärtorsdagen när jag satt fast, vilket gav pluspoäng). Sedan följde en orgie av intervjuer och ett antal anställningar. Jag glömmer aldrig slutet av maj när Helene och jag stod framför alla vi hittills hade anställt, tio minuter innan 180 barn skulle komma på sitt första besök på sin nya skola. I det ögonblicket kände jag mej plötsligt helt trygg. Vilka pedagoger! Dom kommer att svara helt rätt på alla frågor. Dom är Fridianer men dom vet inte om det ännu... Sommaren följde och till slut var det så dags för start för fritids och förskolan. Vi hade ingen aning om hur många barn som skulle börja på fritids, kanske 20 stycken, men det kom 90 (!) och lokalerna var inte riktigt klara. Luften tog slut och vår kock Mats fick åka och köpa mer mat. När man ser tillbaka på de första veckorna av fritids ser man lite kaos, men barnen på skolan lärde känna varandra och det märker man i korridorerna idag. Förskolan hade det lite lugnare - de fick en planeringsdag innan de första barnen kom. Inskolningarna gick mycket bra. Föräldrarna hade dock inte tid att vara med sina barn. Dom hade nämligen fullt upp med att skruva ihop möbler (redan tågluffarförädrar). Sedan kom skolstarten och invigningen. Hazze, vår vaktmästare, lyckades till slut, fem minuter innan invigningen, få ljud i högtalarna och tillställningen kunde börja. Vi hade efter många om och men fått tillstånd att släppa upp hundratals Fridaballonger kl. 15:05 (flygen till Landvetter har sin inflygning över Mölnlycke och ett kraschat plan... tja, all publicitet är inte bra publicitet). En ballong hamnade förresten i Tibro! Håkan och två härliga barn klippte bandet och nu var det klart! Fridaskolan fanns i Mölnlycke! Fantastiskt, härligt, underbart! Det blev inte sämre av att en pedagog under en kväll innan invigningen skrivit en sång - bara sådär - som sjöngs så att marken skakade. Fridatårtor åts i stor mängd och jag tror att alla som vandrade hem den eftermiddagen var lyckliga över att det nu fanns en Fridaskola i Mölnlycke. Höstterminen var sedan igång och vilken start! Mats mat har gjort att man ständigt funderar på om man skall springa eller cykla till jobbet... och barnen äter mängder, vilket gläder alla. Inga goda resultat görs ju på fastande mage. Jag minns ett roligt samtal med en elev i år 3 som kom in på mitt rum i september med allvarlig min och sa Jag vill inte bli luffare! Hans föräldrar hade nog skojat med honom hemma vid köksbordet. Vi pratade en stund och sedan var stjärnögonen tillbaka... Datorerna levererades under hemlighetsmakeri i slutet av augusti. Vi hade bokat en fotograf som skulle dokumentera högtidsstunden. Kartongpapper och plast slets av den under natten väl inlåsta och gömda pallen. Stämningen var på topp - och så visade sig att det stora paketet innehåll en (tråkig) datorvagn. Och nu när den första snön faller i november och man har fått lite distans till det kreativa kaoset som rådde under starten förstår man att fridaandan har kommit på plats och att den nu sitter i väggarna. Tack alla ni som gjort detta möjligt! / Anders Berghall Rektor Fridaskolan Mölnlycke eller möjligtvis Borgmästare, som en elev i förskoleklassen sa: Där kommer han, Borgmästarn

3 Nyinvigning i Vänersborg En helt ombyggd och nyrenoverad skola På Fridaskolan i Vänersborg har man byggt och donat under i stort sett hela förra läsåret, och nu står det äntligen färdigt, en i princip helt ombyggd och helt nyrenoverad skola. Sådant skall naturligtvis invigas och en dag i oktober var det då dags för det. Det är en afton i början av oktober. Solen värmer fortfarande, tiden på året till trots, och hundratals människor, både stora och små, har precis lyssnat till ett tal och väntar på att det blågula bandet ska klippas. Trumpetarna står redo för fanfar och snart är ögonblicket inne: Fridaskolan i Vänersborg ska invigas... igen! både just denna kväll och annars, eftersom berömmet haglar. I bland annat caféet kan man dessutom förse sig med äkta tågluffartårta, x antal vagnar lång och garanterat inte bara nyttig. Det känns väldigt roligt att vi har kunnat ta ett helhetsgrepp kring hur vår skola ska se ut och kunna vara så funktionell som möjligt, fortsätter Lena. Och de bästa bidragen har inte sällan eleverna stått för. Det känns verkligen som att det är vår skola, vår tillsammans. Jag har svårt att tänka mig en bättre grund för oss att stå på, alla vi vuxna och barn som tillsammans ska ut på roliga och livslånga kunskapsäventyr. Mitt i Hagaparkens grönska ligger Fridaskolan i Vänersborg, som en stor och trygg perrong, och åtskilliga hundtratal är de tågluffare som stigit ombord därifrån invigdes skolan för första gången och 17 år - väldigt korta år - senare var det dags igen. Välkommen att stiga ombord. Vilken destination är din? Drygt två år tidigare. Tankar om framtiden tar form, beslut fattas, och sedan planering, planering, planering. Därefter upphandlingar och det första spadtaget - om än bildligt. Fridaskolan i Vänersborg har åldrats med behag, men till slut tog man ett samlat grepp. Det är, som alltid, nya tider och nya förutsättningar råder. Vad är pedagogiskt ändamålsenligt och estetiskt tilltalande 2010? Frågan i ett nötskal: Hur åstadkommer man en ännu godare miljö för lärande än den som redan finns? Många kloka huvudet slås ihop innan och under processen och åtskilliga byggarbetare, snickare och målare senare är det alltså dags för nyinvigning! Invigningskväll, oktober Bandet klipps och fanfaren ljuder och folk börjar strömma in i skolan. Många nyfikna är det! I handen på väg in får man ett program i - givetvis - form av en tågbiljett och varför välja och vraka när man kan se allt? En klurig tipspromenad ser dessutom till att man får besöka alla delar av skolan, där ju mängder av elever ivrigt väntar på att få visa upp vad de jobbar med. Vilket är ditt favoritställe på skolan? Det är fantastiskt roligt att så många har tagit sig tid att komma hit ikväll, säger Lena Lundgren, rektor på Fridaskolan i Vänersborg. Men det kanske inte är så konstigt, egentligen, om man ska dra slutsatser om föräldraengagemanget utifrån elevernas engagemang. Det märks att det är viktigt för eleverna att få visa upp sin arbetsplats och det fenomenala arbete som de på alla sätt och vis gör. Och extra stolta är de såklart nu, nu när allt är ombyggt och nyrenoverat. Musiken flödar genom husen! I C-huset bjuder femmorna på körsång, niorna har intagit den nya musiksalen och där får man sig skönsång och vackraste pianospel till livs. Till och med ett Pink Floyd-medley har den goda smaken att leta sig igenom det muntra sorlet i glasgången och få folk att häpna. Nu är det ju inte bara musikaliska begåvningar som går på skolan. I den nya NO- och tekniksalen huserar sexorna som laborerar för fulla muggar i cellsamma experiment. Trä- och textilsalarna - även de nya, såklart - huserar ivriga treor och åttor och i bildens nya domäner visar sjuorna sina bästa sidor. Niorna håller, av förklarliga skäl, till i det nya elevcafé- och uppehållsrummet: det är nämligen niorna som har planerat, byggt och inrett både caféet och uppehållsrummet. Att de träffade mitt i prick är enkelt att konstatera, Ebba Forshall: - Jag gillar nog att vara utomhus bäst. Särskilt på vintern, som idag när vi ska ha pulkamatte. Emil Granström: - Idrottshallen. Jag gillar att sporta. Favoritsporten är bandy, och i skolan gillar jag fotboll bäst. Filippa Engström: - Jag tycker att det är mysigt i klassrummet... med datorerna. Det är mitt favoritställe på skolan

4 Tio år efter Fridaskolan Gustav Fasth berättar om bestående värden Min historia börjar kanske någonstans i södra Europa. En kille i årskurs nio står femhundra meter över havet och blickar ut mot horisonten. Det är olidligt varmt och det svider i ögonen vilket gör det svårt för pojken att se horisonten och vad som väntar där på andra sidan. Jag återkommer till denna situation, men hur som helst är det just denna situation likt många andra händelser jag fått med mig från min tid på Fridaskolan. Jag gick i årskurs sex till nio på Fridaskolan och med facit i hand så kan det utan överdrifter vara en av de mest formande tider i mitt liv. Med detta menar jag det faktum att jag idag är utbildad gymnasielärare, något som jag kan skylla mina skolerfarenheter på. Man kan undra varför man väljer att efter sjutton år i skolan spendera ytterligare ca fyrtio år där. För mig så tror jag att mitt karriärval beror på de personer jag mött och upplevelser jag fått i skolans verksamhet, från högstadiet till gymnasiet. I denna artikel skall jag försöka ge exempel på några av de upplevelser jag fick under min tid på Fridaskolan, då jag och mina klasskompisar var något av pionjärer. Med detta menar jag främst det Europaäventyr som tog oss från Vänersborg till Makarska, Kroatien. Karriärval Kanske tar jag i om jag säger att det var under högstadiet som jag gjorde mitt karriärval att bli lärare, men det kanske planterades ett frö under denna tid. Det som kan ha påverkat är just bilden av att läraryrket var utvecklande, roligt och att arbetslaget formade en undervisning tillsammans där helhetsperspektivet var viktigt för oss elever. Kanske romantiserar jag, eller skapar en efterhandskonstruktion, men det var den bilden jag fick av att arbeta som lärare. När jag gjort praktik (s.k. Verksamhetsförlagd Utbildning) på andra högstadieskolor märks det att lärandets utveckling är beroende av vilka personer som arbetar med barnen och ungdomarna. Detta är en av många utmaningar som ingår i yrket. För mig så är det just utmaningarna som är en stor anledning till varför yrket har lockat mig när det handlar om karriärsval. Tiden på Fridaskolan Det finns många saker och upplevelser jag minns från min tid på Fridaskolan och när jag skriver denna artikel är det fler och fler saker som kommer upp ur minnesbrunnen. Jag skall försöka ge några exempel. Under nian var vi några elever som valde att spendera kvällar på skolan för att spela in en skräckfilm. Det sista projektet var kanske ingen oscarsnominerad rulle, men den betydde att mitt filmintresse och min nyfikenhet på teknik utvecklades och fick uttryck. Det man kan slås av är den fantastiska entusiasmen som lärare gav oss i samband med ett sådant projekt där vi fick nästintill total frihet när det gäller filmskapandet. Det är svårt att få utrymme i denna artikel för alla de upplevelser vi fick under högstadietiden. Men för att ge några exempel så minns jag speciellt när vi åkte dressin och paddlade kanot, samt fick höra en otroligt läskig spökhistoria vilket ledde till flera sömnlösa nätter. För övrigt kan jag tillägga att jag själv använt denna historia under en lägervistelse med en gymnasieklass, vilket blev en succé. Vad jag vill framhålla med alla dessa äventyr är just att de var många och att de gav så mycket till mig och oss som elever. Det är många saker som fastnat vilket visar återigen hur betydelsefull skoltiden är för barn och ungdomar. Lokala och globala äventyr Händelsen hämtar jag ifrån det europaäventyr som vi var ute på i årskurs nio, där vi stannade på ställen som koncentrationslägret Buchenwald och på ett flertal skolor i bl.a. i Zagreb. En av de starkaste upplevelserna som jag minns är just koncentrationslägret där det var en speciell stämning, en känsla av olust infann sig när vi var där. Europaresan avslutades med några dagar i Makarska, Kroatien där vi solade och badade. Självklart är det fantastiskt att nu i efterhand kunna minnas att vi elever fick denna möjlighet att se Europa och få nya spännande intryck. Dock är det inte endast genom att åka utomlands som vi elever fick spännande intryck ifrån, det var även ett ständigt inslag i skolvardagen då våra ämnesövergripande temaarbeten ofta hade ett unikt upplägg. Jag minns bl.a. när vi hittade en mördad man vid foten av Hunneberg, vilket ledde till en mordutredning med bevishantering och avslutande rättegång på Vänersborgs museum. (Det kan påpekas att detta var långt före teveserier som CSI) Detta är ett exempel som visar det arbetssätt som jag anser är både eftersträvansvärt och lärorikt, vilket också har färgat min inställning till lärande i skolan. Tematiskt lärande där tanken är att eleverna inte bara får fragment av kunskap, utan även ett helhetsperspektiv ser jag som otroligt positivt. Ledorden under högstadietiden var eget ansvar, en modell som fungerade väl för vissa och mindre väl för andra. För mig fungerade denna arbetsform och jag känner att jag kunde utvecklas, framför allt i att träna sig själv att fungera i en grupp. Just grupparbeten var arbetsformen i de flesta projekt, där jag känner att man lärde sig fungera med andra människor och träna sig i att ta utrymme och ge utrymme för andra. Vem jag blev Idag är jag tjugofem år och arbetar på Birger Sjöbergsgymnasiet som lärare på Barn- och Fritidsprogrammet. Min lärarexamen tog jag i juni 2010 på Göteborgs Universitet efter fem långa år (ja så lång är utbildningen!). Jag är utbildad för undervisning i grundskolans senare år samt på gymnasiet i ämnena svenska och Idrott och hälsa. På den fritid jag har så är det mest fiske och film, samt litteratur som gäller. Under vinterhalvåret är det skidåkning som lockar mest. Att jag som elev fick med mig en positiv bild av skolans verksamhet är tydligt, men det finns även fler bevis på detta än mitt yrkesval. Flera andra elever som jag gick på Fridaskolan tillsammans med har valt att utbilda sig till lärare och några av dem är färdigutbildade och är ute i yrkeslivet. Detta bevisar som sagt vilken betydelse en skola och de personer som arbetar med barn och ungdomar har. Många anser att det är på gymnasiet man formas till störst del till den individ som man är. I mitt fall vill jag faktiskt hävda att mycket i grunden för den jag är lades just under min högstadietid. Detta beror nog till största del att jag fick mycket uppmuntran att utveckla personliga intressen. För mig så har just detta inneburit att jag som lärare idag alltid försöker nå fram till någon elev och kunna se och utveckla hennes/hans intressen och styrkor. Om min historia tar sin början någonstans i Europa är det betydligt svårare att bestämma var den fortsätter. Hur som helst så kan man sammanfattningsvis konstatera att jag genom mina intryck fått en rik skolgång. Horisonten som nu inte är lika suddig, innehåller nya mål och nya erfarenheter, samtidigt som jag upptäcker att jag står på en ny höjd. Någonstans där borta fösöker jag urskilja en ny horisont. / Gustav Fasth, avgångselev Fridaskolan i Vänersborg

5 Frida Earth Våra läger och resor hösten 2010 Kartbilden är hämtad från Wikimedia Commons (Public domain). Upphovsman: David Liuzzo Fridaskolan Trollhättan År 1 - Dagläger Karlsrogården, 26 augusti År 2 - Läger Karlsrogården, augusti År 3 - Läger Rörvik, augusti År 4 - Läger Klostergården Bokenäs, 2-3 september År 5 - Läger Gaddesanna, augusti År 6 - Läger Rörbäck, 6-7 september År 7 - Läger Vårhaga, augusti År 8 - Läger med kultur Sundsvikgården, augusti År 9 - Europaresa till Manchester, september Fridaskolan Uddevalla År 3 - Läger Karlsrogården, 2-3 september År 4 - Läger Karlsrogården, 2-3 september År 5 - Läger Karlsrogården, september År 6 - Läger Unda, september År 7 - Läger Unda, 2-3 september År 8 - Kanothajk i Dalsland, augusti År 9 - Europaresa under vårterminen (Krakow) Fridaskolan Mölnlycke År 5 - Läger Hällingsjö, september År 6 - Läger i Hällingsjö, september Fridaskolan Vänersborg År 1 - Dagsläger Karlsrogården, 6 september År 2 - Dagsläger Karlsrogården, 6 september År 3 - Läger Bergagården, 2-3 september År 4 - Läger Bergagården, 1-2 september År 5 - Läger Sundsvik, 1-2 september År 6 - Läger Sundsvik, 2-3 september År 7 - Läger till Göteborg med övernattning till våren År 8 - Studieresa Stockholm, september År 9 - Dagsutflykt Sikhall, 1 september. Niorna genomför sin europaresa till våren Fridagymnasiet År 2 - Nis i Serbien, 29 augusti - 6 september År 3 - Nis i Serbien, 29 augusti - 6 september År 3 - Prag i Tjeckien, 3-8 oktober

6 Hur IT blev IKT En vandring bland uttryck och arbete på Fridaskolan Internet är en fluga som kanske blåser förbi. Jag tror inte att folk i längden kommer att vilja ägna så mycket tid, som det faktiskt tar, att surfa på nätet, sa Ines Uusmann, vid tillfället kommunikationsansvarig minister, Visserligen var det en rubriksättare på SvD som spetasde till citatet en smula, och Uusmann hävdade i efterhand att hon snarare menade att det planlösa surfandet var något övergående. Inriktningen i framtiden skulle snarare bli mer specifik, enligt Uusmann. Alldeles oavsett hur det är med den saken, kan man konstatera att 13 år i ett tidsperspektiv är samma ålder som eleverna i år 6 uppnår. Att säga att utvecklingen gått framåt är en mycket stor underdrift när man läst Ines Uusmanns, åtminstone påstådda, citat. 13 år är i ett tidsperspektiv samma ålder som våra elever i år 6 har uppnått. Att säga att utvecklingen gått framåt är en mycket stor underdrift när man läst Ines Uusmanns citat. När elevens egna dator för fem år sedan gjorde entré och år 9 fick en egen dator att administrera och ta ansvar för, blev skoldatorarbetet mest i form av egna skrivna arbeten som kunde kompletteras med inklistrade bilder och olika typsnitt som förgyllde utseendet. Att surfa omkring för att hitta fakta eller nyhetssidor blev också en del av vardagen. Kommande år fick ytterligare en årskurs egna datorer och senaste året har alla elever från år 6 en egen Macbook. Hur hanterar man dator så att den på bästa sätt kompletterar pedagogernas arbete? Egna Bloggar, Websidor, filmredigering, komponera egen musik och möten med världen är under stark frammarsch för alla våra elever. Personalen har under denna tid försökt hålla jämna steg med utvecklingen i datorvärlden men lika mycket med elevernas kunskapstörst och nyfikenhet. Ofta får man som personal lyssna och lära där kunskapen förmedlas. Ofta bland eleverna. Projektorer finns numera i alla klassrum och planering för oss lärare handlar ofta om att presentera arbete på storbild och lägga uppgifter på vårt intranät Fronter. Kopplingen till elevens dator underlättar kommunikationen och arbetet kommer lätt igång. Det som för 10 år sedan var IT - informationsteknik kallas numera IKT - information och kommunikationsteknik. I det förändrade ordvalet se man kopplingen till arbetssättet. Inte bara information i form av hemsidor ex. Wikipedia med sina komplicerade texter, utan nu är det en tvåvägs-kommunikation lärareelev- lärare - elev... Eller kommunikation i cybervärlden med andra institutioner, skolor, arbetsplatser; eleverna har obegränsade möjligheter. fortsättning på sid kronor insamlade genom en enorm prestation av elever och föräldrar. Dessa pengar tillsammans med bidrag från EU:s utbytesprogram ATLAS och Folke Bernadottes minnesfond gav eleverna i år nio i Trollhättan möjligheter till en fantastisk europaresa. Ekonomin gav oss förutsättningarna, men IKT var verktyget som förverkligade vår drömresa. Planering med mail och Skype För lite drygt ett år sedan skrev vi ett mail i vilket vi efterlyste skolor i Manchesterområdet i England som skulle vara intresserade av ett utbyte med oss. Detta mail skickades till en kontakt vid Manchesters universitet och därifrån spred det sig vidare till alla grundskolor i Manchesterregionen. Efter en veckas spänd väntan började svaren att ramla in och ett av svaren kom ifrån Reddish Vale Technology College (RVTC) i staden Stockport strax utanför Manchester. Denna skola var inte bara intresserad av ett utbyte utan ville etablera ett långvarigt samarbete mellan våra skolor, RVTC blev vårt val. Ett mail blev till 30 och i denna korrespondens började en resplan ta form. Efter ett tag provade vi att ha ett Skype-möte mellan lärare i Trollhättan och i Stockport. Via Skype kan man gratis ha ett videosamtal via Internet. Vi blev så imponerade av hur väl Skype fungerade för att planera och lära känna varandra att idén om en Skype-dag mellan eleverna tog form. Skola mitt i sommarlovet Denna dag blev av och den påverkades starkt av det strikta engelska skolsystemet. RVTC har totalt tre dagar per läsår där de kan göra schemabrytande aktiviteter. De hade EN sådan dag kvar och den låg mitt i vårt sommarlov, vad skulle vi göra? Självklart körde vi ändå! Skolorna skickade filmer till varandra där respektive hemstad och skola presenterades, dessa användes som diskussionsunderlag under Skype-dagen. Drygt 30 solbrända elever dök upp den 6 juli för en minnesvärd dag. Bara insikten av att vi pratade live med en skola i England och att vi kunde se varandra samtidigt skapade känslan av att vi bröt ny mark när det gäller IKT i skolan. Vad ska vi besöka? Att Internet och i synnerhet Google är en fantastisk väg till informationssökande är knappast någon överraskning. Detta faktum hade vi god användning för när planeringen av vilka platser vi skulle besöka startade. Såväl elever som lärare var delaktiga i processen att söka efter önskvärda besöksmål. Från lärarnas sida hamnade Museum Of Science and Industry samt Imperial War Museum högt upp på önskelistan. Dessa fanns även med bland elevernas önskemål men shoppingcentret Trafford centre och någon av stadens fotbollsarenor hamnade utan tvekan högst upp på listan. Tillsammans med en heldag på RVTC blev det dessa fyra platser som vi planerade in, ett av dessa besök skulle bli resans höjdpunkt. Manchester tur och retur Historien om hur 73 elever mailades till England Facebook gör det omöjliga möjligt Under förra läsåret hade vi en utbytesstudent vid namn Mathew på Fridaskolan i Trollhättan. Mathew som kommer ifrån Manchester fick via Facebook reda på att 73 elever ifrån Fridaskolan skulle fortsättning på sid

7 fortsättning... fortsättning från sid skulle besöka hans hemstad. Mathew som har kontakter i fotbollsklubben Manchester City börjar nu på Facebook att flagga för att han eventuellt kan ordna några platser till matchen mellan Manchester City och Chelsea till ett enormt förmånligt pris. Vi höll tummarna för att få 15 biljetter, VI FICK 80! Alla elever och lärare fick under vår sista dag i Manchester gå och se engelsk toppfotboll. Vi presenterades i matchens programblad och vi fick otroligt nog en hälsning på arenans score board i halvtid, LYCKAN VAR TOTAL! Konsten att sända LIVE Vi hade ambitionen att sända live under resan via en applikation till iphone som heter Ustream. Via denna går det filma och sända live via en hemsida. Första klippet gjordes vid vårt lunchstopp i Björkäng i Halland. Ganska snart trillade mail och sms in i min mobil med hälsningar från föräldrar och lärare som sett klippet, WOW! Tyvärr kan teknik krångla. Under hela besöket i England hade vi problem med att ansluta till trådlösa nätverk vilket innebar att utlovade livesändningar uteblev, det vi filmade finns dock att se nästan live på denna sida; channel/destination-manchester. Hemma igen, men projektet lever En helt otrolig resa är avklarad men äventyret är ännu inte över. Eleverna har satt samman en 1 minut lång film om sina upplevelser. Detta kommer att ge oss en 73 minuter lång film med 73 individuella resor dokumenterade. En spännande filmfestival väntar innan jullovet. Erfarenheter från projektet kommer att sammanställas av eleverna veckorna efter jul, i vilken form detta kommer att ske vet vi ännu inte. IKT kommer dock att spela en viktig roll i denna sammanställning som just nu går under namnet En tågluffares guide till framtiden. Ett långvarig samarbete Att RVTC menade allvar med att de ville etablera ett långvarig samarbete har redan visat sig. De tog tidigt initiativ till en ny Skype-dag. Denna gång är det eleverna i år 6 i Trollhättan som kommer att skypa med elever i England. RVTC är även i full gång med planeringen av ett besök hos oss under nästa termin. Att skapa framtiden i nuet Fridaskolornas satsning på en till en skapar enorma möjligheter, detta projekt är bara ett exempel på hur långt vi kommit ett år in i satsningen. Vi vet inte vart IKT kommer att ta oss, men att det i grund och botten kommer att förändra den svenska skolan råder det enligt mig inget tvivel om. Äntligen har vi ett verktyg som ger oss fantastiska möjligheter att knyta samman skolan med världen utanför. Fridaskolan är med och skapar framtidens skola, och vi gör det NU! / Johan Arnell, Fridaskolan Trollhättan I början av denna hösttermin fick elever i år 6 för första gången en egen Macbook. Spänningen var stor och det blev en högtidlig eftermiddag då föräldrar kom till skolan och fick skriva på ett kontrakt med ansvarstagande och vilka försäkringsvillkor och ansvar som gällde. Under de första veckorna hade vi utbildning av hanterande och presentation av de olika programmen. Föräldrarna har samtidigt haft en inloggning som ger tillträde till respektive arbetslags hemsida. Här finns senaste nytt i form av schema, vad eleverna arbetat med senaste veckan, hemuppgifter och skolans allmänna information. Hur hänger då vi i personalen med i det tempo omvärlden erbjuder? Vår egna utbildningsförvaltning (Didaktikcentrum) har skapat en underavdelning som kallas FridaIT. Ett antal i personalen får och har ansvar att sprida IKT-anda bland personalen. Min egen IT-vana föddes genom att mina egna barn uppväxt kantades av olika dataprogram. Det första och mest minnesvärda var ett som kallades Backpacker. En upplevelseresa runt jorden fylld med uppdrag. Året var I Norge fick man rensa fisk för att tjäna pengar; i olika städer lärde man känna sevärdheter. Ett spel helt i den anda som Fridaskolan lever i Att utbilda tågluffare. Kanske var skolan en kopia av spelet eller var det i verkligheten tvärt om? IKT på Frida - en resumé I backspegeln är det lätt att se hur Fridaskolorna och Fridagymnasiet alltid haft som ambition att följa med i utvecklingen av informations- och kommunikationsteknik, för att kunna dra så många pedagogiska fördelar som möjligt av den. Den ständigt närvarande frågan var - och är - helt enkelt: Kan det här främja elevernas lärande? Om svaret på frågan är ja, vilket det i regel är, är det givetvis värt att undersöka. För att kunna ge en översiktligt bild över IKTutvecklingen på Frida behöver vi backa några år, 2003 kan vara en lagom startpunkt, och börja där Vi sjösätter Fronter, vår lärplattform. Ett pedagogiskt och praktiskt verktyg för elever, personal och föräldrar. Jämfört med riksgenomsnittet är datortätheten hög, men det rör sig fortfarande om runt sju datorer per hundra elever och i huvudsak om stationära datorer i klassrummen Skolledarna vid Fridaskolorna får bärbara datorer. Tanken är att de skall gå före och fungera som föredömen Den pedagogiska personalen och samtliga elever vid Fridagymnasiet får personliga arbetsdatorer. Vi provar 1-1 konceptet (en dator till varje elev) på Fridagymnasiet och gör samtidigt en satning på att utrusta alla gymnasiets undervisningslokaler med projektor och Smartboards Försöket med personliga elevdatorer på Fridagymnasiet har slagit väl ut och vi permanentar konceptet inom gymnasiedelen. Vi är dock inte helt nöjda med valet av datorer och bestämmer oss för att gå över till Mac på gymnasiet. Gymnasiets PC-datorer övergår till årskurs 9 som därmed också ingår i 1-1 konceptet. Kreativiteten kring att skriva, redigera film, foton och musik utmanas! 2009 Satsningen på Mac inom gymnasiedelen visade sig vara mycket framgångsrik och vi beslutar därför att gå vidare med Macar. 1-1 konceptet permanentas till att omfatta alla elever från årskurs sju och uppåt, och för de yngre eleverna placeras 50 datorer per skola ut som s.k vagnsdatorer. Det trådlösa nätverket byggs ut och vi binder samman våra enheter i ett gemensamt nätverk med höghastighetsanslutning mot Internet konceptet utvidgas till att också omfatta våra sexor. Vi satsar på att alla klassrum skall ha en fast monterad projektor. Förskolorna utrustas med Smartboards. Vi har nu runt 1500 datorer i verksamheten, och inleder en omfattande personalfortbildning inom ITK-området. / Håkan Ekholm, Fridaskolan Trollhättan

8 Några ord om lärande Håkan Johansson, Koncernchef Att lära sig något innebär en medveten kvalitativ förändring av hur man uppfattar företeelser i sin omvärld. Sättet att tänka har förändrats. Fritt efter Lars-Ove Dahlgren, professor i didaktik Att försöka lära någon något är en god ansats, men innebär tyvärr inte att lärande äger rum. En grundläggande princip när det gäller lärande är därför att det är den som ska lära som också ska styra skeendet och ta initiativ till att lära ytterst handlar det således om en demokratisk aspekt, eller hur. Viljan att lära finns hos varje människa (och dessutom försiggår ett lärande konstant hos varje individ), vilket borde innebära gynnsamma förutsättningar för skolan och det lärande som där eftersträvas. Vi kan således lugnt utgå från att det finns ett incitament för att lära hos varje individ men för att lyckas måste läraren först fånga lärjungens intresse och nyfikenhet. Drivkraften för lärande är ett genuint intresse, som visar sig i elevernas frågor, deras fantasi och deras kreativitet. Ohämmad fantasi kan dock skena iväg alltför långt och som en sund motvikt måste därför ett kritiskt tänkande successivt växa fram. Att tänka kritiskt innebär att använda sin fantasi på ett konstruktivt sätt att kunna tänka i annorlunda banor. Det som krävs är distans i form av reflektion över den information som eleven har fått, vilket kan beskrivas i följande formel: K = I x R (Kunskap = Information x Reflektion) (formeln är hämtad från en föreläsning av övlt Folke P Sandahl, ) Den här processen att kunna ställa fantasifulla frågor mot en kritisk fond innebär en medveten kvalitativ förändring av hur eleven uppfattar företeelser i sin omvärld. Elevens sätt att tänka förändras vilket kortfattat kan sammanfattas som att ett lärande ägt rum. I sin bok Lusten att förstå diskuterar Peter Gärdenfors (professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet) vad lärande är, hur förståelse skapas och vilka processer i hjärnan som är involverade i lärande, minne och motivation. En viktig och intressant del i hans bok handlar om det informella lärandet och och att vi bör försöka få det formella lärandet att efterlikna det informella. Det informella lärandets drivkraft är inre motivation och bärs av nyfikenhet och lust, medan det formella lärandets drivkraft ofta är yttre motivation, det vill säga belöning som betyg, tester, poäng etc. Enligt Peter Gärdenfors är motivation och förståelse två centrala aspekter av framgångsrikt lärande. En väg till ökad förståelse är att använda berättelser som stöd för lärandet och för att citera boken ordagrant:...människans minne är som gjort för att komma ihåg berättelser (s. 204). Med en berättelse kommer ett sammanhang som kunskaperna hör ihop med och ett sammanhang skapar förståelse. Med systemteoretiska termer kan man beskriva det här med frasen: Helheten är större än summan av delarna (Aristoteles). Barnen och ungdomarna ska därför arbeta med problemlösning och få lov att göra fel på vägen i sökandet efter lösningen, vilket skapar sammanhang och mönster som låter sig fogas samman till en berättelse att hänga upp kunskaperna. Viktigt i sammanhanget är att utgå från individens intresse och att inte servera färdiga lösningar. Lärandet ska vara lekfullt, bygga på förståelse och barnen och ungdomarna måste ha kontroll över sitt lärande. Det här tänker jag är intressant ur ett tågluffarperspektiv och hur Frida ser på kunskap och lärande. Vid Frida har vi sedan tidigare en metafor om utvärdering av lärande nämligen - utvärdering som en berättelse (läs gärna artikeln i Inblicken nr 2, 2006). Om vi tar tankesprånget och försöker föreställa oss formativ utvärdering som en berättelse blir det nämligen genast spännande och intressant. En berättelse erbjuder till skillnad från en traditionell utvärdering dynamik och en intressant tidsaxel. Genom att beskriva/berätta om kunskapsutvecklingen skapas en spännande historia om individens utveckling något som till och med kan liknas vid ett drama. Ett drama innehåller inte enbart fakta utan befolkas av olika aktörer och miljöer som på olika sätt aktivt har bidragit till att samskapa en kunskapshistoria: aktörer genom sin kunskap och sina erfarenheter och miljöer genom att de skapar nya kontexter. Genom att historien är dokumenterad kan den ständigt återberättas, läsas och upplevas av aktörerna, men vilket är viktigt den kan också återges till andra som inte varit lika involverade som huvudaktörerna. Förutom att bidra till det som är självklart att på allvar involvera den enskilde individen i sitt eget lärande bidrar en formativ/berättande utvärdering till att förstå vad som i olika situationer varit möjligt att uppnå och ger därmed en nyanserad bild av det resultat som uppnåtts. Likaså ger den här typen av utvärdering en möjlighet att göra upp planer för framtiden som bygger på de erfarenheter som finns dokumenterade och där individen erbjuds ett val att förändra till det bättre. Genom att ha en möjlighet att se såväl framåt som bakåt finns det rika möjligheter att analysera skeendet vad borde ha gjorts annorlunda, hur har olika aktörer bidragit till resultatet och vilka ställningstaganden är viktiga att göra inför ett framtida lärande? För att återvända till Peter Gärdenfors och till yttre och inre motivation så kan det rent av vara så att yttre motivation (summativ utvärdering som betyg, tester och poäng - belöningar ) riskerar att döda den inre motivationen, det vill säga nyfikenhet och lust att lära baserad på förståelse. Funderar man en stund så framstår därför skolans dubbla beting som en paradox. Å ena sidan vet vi från forskning att det informella lärandet är överlägset och å andra sidan befinner vi oss i en summativ kontext där till exempel nationella prov stadigt ökar i antal och där betyg snart finns från årskurs 6. Den här artikeln är inget inlägg mot betyg, nationella prov etc. utan snarare ett försök att beskriva den paradox som skolan befinner sig i. Vi måste kunna hantera situationen och skapa ett lärande som liknar det informella och som är formativt till sin karaktär - vi måste således ha ett formativt perspektiv i en summativ kontext. Med summativ utvärdering menas en slutlig utvärdering till exempel av ett prov, ett läxförhör eller produkten av ett längre eller kortare arbete. Formativ utvärdering utgår från att lärande och därmed kunskapsutveckling är en ständigt pågående process där utvärderingen bidrar till lärandet det är med andra ord helt i sin ordning att förändra sitt tänkande att lära sig samtidigt som en utvärdering sker. Arbetar man i ett formativt perspektiv blir inte den summativa utvärderingen särskilt allvarlig i elevens ögon utan snarare ett kvitto på det man redan visste. Men det är viktigt att vi för en dialog kring lärandets villkor och att såväl barn, föräldrar som personal förstår ovanstående paradox. På Frida vill vi att våra barn och ungdomar ska bibehålla sin nyfikenhet och lust att lära! / Håkan Johansson, koncernchef

9 Frukost på Skolan En smakstart på dagen Sedan en tid tillbaka är var och en välkommen att äta frukost på Fridaskolorna. För en symbolisk summa kan vilka elever som helst, föräldrar och personal ta sig an dagen med en nymätt känsla och extra gott humör genom att ta svängen förbi köket och fatta dagens svåraste beslut: i vilken del av frukostbuffén ska jag börja? Vi serverar inte frukost bara till de barn på förskolan eller fritids som behöver det: Vi erbjuder alla att äta frukost! är en av de där självklara idéerna. Varför inte försöka underlätta för de föräldrar som av olika skäl har svårt att få morgonrutinerna att gå ihop. Eller varför inte försöka underlätta för de äldre elever som själva sköter sina frukostbestyr, men som skulle föredra att sköta dem i skolan - och kanske till och med få i sig en bättre frukost på köpet? Ja, verkligen: varför inte? Frukostbuffén väntar! Den frukostansvarige ledsagar entusiastiskt genom alla möjligheter. Flingor med filmjölk och en klick äpplemos, finemang! Till det en god smörgås med en bit skinka och några gurkskivor på blir perfekt. Och så en kopp kaffe, såklart, för allas skull. Inne i rummet där frukosten ska ätas är det mysigt pyntat med dukar och värmeljus. Runt borden finns ett lågmält morgonsorl och det är bara att slå sig ner och låta sig svepas med i samtalen... Inom några minuter har bordskamraterna, två killar från förskoleklassen, berättat allt man behöver veta om klonkrigens egentliga syfte, vem som är ondast av de onda och hur ett lasersvärd egentligen fungerar. Livets stora frågor, helt enkelt. Och från bordet bakom kan man slumplyssna på en tjej och kille från 9:an som pratar om översvämningar i Pakistan. Stora frågor även de. Perspektiven växer med åren, men ändå tycks allt rymmas över en frukost. Gott kaffe är det också... Visst påstås det allmänt att frukosten är ett särskilt viktigt mål, och förutom de rent näringsmässiga aspekterna, kan man nog ganska enkelt konstatera att en väg till elevernas sociala utveckling - och kunskapsutveckling - nog måste gå genom magen. Välkommen att äta frukost på skolan du med! Frukosttiden är Lokal variation kan förekomma. Jonathan Landen och Andreas Svensson har roligt på Fridaskolan i Mölnlycke. Foto: Marc Vogel