Nordic Outlook. Ekonomisk Analys SPIRANDE GLOBALT HOPP SVERIGE EFTER ETT NEJ. Helsinki. Oslo Stockholm. Tallinn. Riga. Vilnius.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nordic Outlook. Ekonomisk Analys SPIRANDE GLOBALT HOPP SVERIGE EFTER ETT NEJ. Helsinki. Oslo Stockholm. Tallinn. Riga. Vilnius."

Transkript

1 Nordic Outlook September 23 Svensk version Oslo Stockholm Helsinki Tallinn Riga Copenhagen Vilnius Ekonomisk Analys Important your attention is drawn to the statement on the next page of this report which affects your rights. SPIRANDE GLOBALT HOPP SVERIGE EFTER ETT NEJ

2 SEB Ekonomisk Analys Denna rapport publicerades den 2 september 23. Avstämningsdag för valuta- och räntenoteringar var den 27 augusti 23. Klas Eklund, chefekonom Håkan Frisén, chef för Ekonomisk Analys 867 Bo Enegren, ekonom 859 Ann Enshagen Lavebrink, ekonomassistent 877 Ingela Georgii-Hemming, EMU-koordinator 8297 Olle Holmgren, ekonom 879 Kerstin Jendhammar, ekonomassistent/sekreterare 891 Mikael Johansson, ekonom 893 Fax nr Bidrag till texterna om Tyskland och Norge har lämnats av Thomas Köbel från SEB Frankfurt/M och Tharald Stray Laastad från Trading Strategy, Merchant Banking. SEB, Ekonomisk Analys, K A3, SE-16 STOCKHOLM Innehållet i denna rapport är baserat på uppgifter från källor som av Banken bedöms vara pålitliga. Banken lämnar dock ingen garanti för fullständigheten eller riktigheten i dessa uppgifter. De som tar del av rapporten uppmanas att basera sina investeringsbeslut på undersökningar de själva bedömer vara nödvändiga. 2

3 Sammanfattning Internationellt USAs ekonomi visar tydliga återhämtningstecken. Underliggande obalanser medför dock besvikelser; behovet av finansiell sanering begränsar BNP-tillväxten till 2,9 procent 2. Inte förrän 25 är USA tillbaka till potentiell tillväxt. Japan genomgår ett cykliskt uppsving. Strukturella problem tynger emellertid ekonomin; tillväxten blir drygt 1½ procent 23 och drygt 1 procent 2. Euro-zonen vacklar på randen till recession, och BNP växer i år med endast,5 procent. 2 sker en gradvis återhämtning med stöd av såväl internationell draghjälp som inhemsk efterfrågan; BNPtillväxten blir 1,7 procent. Fed håller styrräntan kvar på extremt låg nivå till efter sommaren 2. ECB ligger kvar med dagens ränta under samma period. Obligationsräntorna fortsätter upp under hösten, men bromsar in nästa år på grund av tillväxtbesvikelser i USA. Dollarn försvagas under 2, pressad av amerikanska underskott i budget och bytesbalans. En kontrollerad och gradvis revalvering av renminbin påbörjas i Kina, men euron får axla den största anpassningen. EUR/USD går till 1,2. Sverige Svensk ekonomi växer snabbare än Euro-zonens både i år och 2: 1,5 respektive 2,1 procent. Under 25 växer BNP med 2, procent. Privat konsumtion är den främsta drivkraften; hushållens robusta balansräkningar tillåter en viss reduktion av sparandet. Investeringarnas återhämtning blir trögare. Inflationen blir mycket låg de närmaste åren tack vare en apprecierande krona, måttliga lönekostnadsökningar och hygglig produktivitet. Den underliggande inflationen stannar på 1,3 procent i genomsnitt för 2 och klättrar gradvis mot 2 procent mot slutet av 25. Folkomröstningen om euron resulterar i ett Nej, varefter Riksbanken håller reporäntan konstant till sommaren 2. I slutet av 2 är den 3,25 procent. När den akuta osäkerheten kring omröstningen skingras, kan kronan appreciera något, till följd av starka fundamenta. Obligationsräntespreaden vidgas marginellt. Skulle omröstningen i stället resultera i ett Ja träder kronan in i ERM2 med centralkursen 8,8. Riksbanken sänker då reporäntan med 25 punkter i höst. Obligationsräntespreaden krymper. Övriga Norden och Baltikum Danmark växer något snabbare än Euro-zonen 1,1 procent i år och 1,7 under 2 tack vare den privata konsumtionen. Inflationsriskerna är små. Finland återhämtar sig tack vare stark privat konsumtion. Tillväxten blir 1,3 procent i år och 2,3 procent 2. Inflationen förblir låg. Överskottet i den offentliga sektorn består. I Norge fungerar den penningpolitiska chockterapin. De extremt snabba räntesänkningarna styrräntan bottnar på 2,5 procent får ekonomin att vända upp igen. BNP-tillväxten 2 blir knappt 2 procent. Risken är stor att den finanspolitiska handlingsregeln åsidosätts och att budgeten blir för expansiv. De baltiska staterna visar BNP-tillväxt runt 6 procent. Konsumtionen gynnas av fallande räntor och investeringarna av EU-inträdet nästa år. Ett orosmoln är Estlands stora bytesbalansunderskott och snabba kreditexpansion, som nödvändiggör åtstramning. 3

4 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Internationell översikt 5 USA 6 Japan 9 Euro-zonen 1 Storbritannien 13 Emerging Markets 1 Central- och Östeuropa 15 Internationella finansmarknader 16 Svensk ekonomi 18 Svensk ekonomisk politik 22 Danmark 26 Norge 27 Finland 29 Nordiska nyckeldata 3 Internationella nyckeldata 32 Fördjupningsrutor USA: Recession fortfarande inte utesluten 8 Euro-zonen: Reformviljan tilltar 11 Storbritannien: Från RPIX till HIKP 13 Emerging Markets: Renminbin: Starka spänningar 1 Central- och Östeuropa: Budgetunderskott hotar euro-tidtabell 15 Sverige: Stabil balansräkning i hushållssektorn 19 Sverige: Om det blir Ja trots allt 23 Sverige: Ett turbulent Nej 2 Norge: Högt oljepris det närmaste året 27

5 Internationell översikt Ett halvtomt glas har blivit halvfullt Positiva signaler i USA och Japan Europa släpar, men har nått botten Sparobalanserna kvar i USA Fed spelar högt Under sommaren har konjunktursignalerna i USA varit övervägande positiva. Den börsuppgång som tog sin början i samband med Irakkriget har fortsatt. Framtidstron i företagen har förstärkts, och investeringarna har börjat visa positiva tecken. Därtill har de amerikanska hushållen fortsatt att konsumera som om var dag vore den sista. Också i Japan har såväl konsumtion som investeringar ökat mer än väntat. Tillväxten i båda länderna blir därför något starkare i år än vi tidigare räknat med; 2,3 resp. 1,7 procent. BNP-tillväxt USA 2, 2,3 2,9 3, Japan,1 1,7 1,3 1,2 Euro-zonen,8,5 1,7 2, OECD 1,8 1,7 2, 2,8 Hela världen 2,5 2, 3,3 3,7 Källor: OECD, SEB Uppgången i USA är dock inte utan risker. Hushållens skuldsituation har snarast förvärrats, samtidigt som budgetunderskottet stiger i snabb takt och bytesbalansunderskottet är rekordstort. Återhämtningen är därför fortfarande sårbar, och vår bedömning är att obalanserna kommer att bromsa uppgången framöver. BNP-tillväxten nästa år stannar vid 2,9 procent, dvs under såväl potentiell tillväxttakt som gällande konsensusuppfattning. Vändningen på arbetsmarknaden dröjer därför. Huruvida Japans återhämtning kan växla över i en mer bestående stabilitet hänger bl a på om reformpolitiken förmår bryta upp stelheter i den inhemska ekonomin. Här finns ett spirande hopp om att ytterligare steg framåt kan tas. Vi räknar dock inte med att Japans BNP växer med mer än drygt 1 procent nästa år. Euro-zonen fortsätter att släpa efter. Tillväxten i år stannar vid,5 procent. Den inhemska efterfrågan är svag, och euro-apprecieringen hämmar exporten. Under 2 stiger dock både konsumtion (bl a tack vare skattesänkningar) och investeringar; BNP-tillväxten blir 1,7 procent. Tyskland tar sig långsamt ur den djupa krisen, även om det dröjer innan det föreslagna reformprogrammet ger tydliga resultat. Sammanfattningsvis kan vi säga att det världsekonomiska glas som i våras såg oroväckande halvtomt ut, nu börjar framstå som halvfullt. Det blev ingen ny recession i samband med Irakkriget eller sarsepidemin, och de första tecknen på återhämtning kan skönjas. Fortfarande är det dock en svår balansakt som ska lyckas, för att återhämtningen ska övergå i robust tillväxt. Utvecklingen på de finansiella marknaderna präglas av denna tilltagande men bräckliga optimism. Aktiebörserna är nu inne i sin längsta återhämtningsfas sedan bubblan sprack, och de breda indexen har på många håll stigit starkt sedan i våras. Vi tror dock på en mer dämpad utveckling under 2; besvikelser lär uppstå då den amerikanska tillväxten inte blir lika stark som konsensus räknar med. Obligationsmarknaderna har uppvisat oro och ryckighet. Fruktan för deflation drev ned räntorna till rekordlåga nivåer under våren och försommaren. När deflationsspöket alltmer hamnade i skuggan av lite ljusare konjunkturtecken studsade räntorna snabbt upp igen. Utvecklingen har varit särskilt volatil i USA, där Federal Reserve för en gångs skull haft svårt att kommunicera med marknaderna. Fed spelar ett högt spel genom att å ena sidan uttrycka optimism om den ekonomiska återhämtningen, å den andra utfästa att hålla styrräntan på dagens extremt låga nivå under lång tid framöver. Vår mer dämpade syn på konjunkturen medför att vi räknar med att Fed behåller sin låga styrränta till och med nästa sommar. Under mellantiden kommer avkastningskurvan att vara ovanligt brant ett postbubbelsyndrom som således består ännu ett tag. ECB håller sin styrränta kvar på dagens låga nivå under hela det närmaste året. Mot bakgrund av sjunkande inflation och svag tillväxt finns möjlighet till ytterligare en sänkning. Också valutamarknaderna präglas av efterbörden efter bubblan. Även om dollarn stärkts den senaste tiden, kommer de amerikanska sparobalanserna under nästa år att sätta fortsatt press på dollarn, som då faller ned mot 1,2 mot euron. Hittills har den välbehövliga dollarkorrigeringen i huvudsak skett genom en försvagning gentemot euron. Därmed har en del av anpassningsbördan lagts över på Europa. När den amerikanska ekonomin framöver behöver ytterligare förstärkt konkurrenskraft kommer fokus alltmer att riktas mot relationerna gentemot de asiatiska ekonomierna, främst mot Kina. Renminbin revalveras dock bara långsamt, även om det politiska trycket tilltar. Världsekonomin uppvisar således även under nästa år bilden av en ekonomi som i flera avseenden brottas med sviterna av den brustna 9-talsbubblan. Läkeprocessen har fortskridit ganska långt, men det är för tidigt att ropa faran över. 5

6 USA En obalanserad återhämtning Investeringsviljan tilltar Obalanserna hämmar uppgången Fed på slak lina Sommarmånaderna har präglats av ljusnande konjunktursignaler. Framtidstron och orderingången i företagssektorn har förbättrats markant, och konsumtionen har hållits uppe, trots att hushållen varit mer dämpade. BNP-tillväxten översteg oväntat 3 procent under andra kvartalet, bl a tack vare en tydlig återhämtning i investeringsaktiviteten. På de finansiella marknaderna har ökande riskaptit manifesterats i stigande aktiekurser och minskade kreditspreadar. Samtidigt har de långa räntorna stigit kraftigt. Förhoppningarna om en nära förestående och varaktig återhämtning har därigenom fått spridning. Mycket talar också för att detta stämningsläge förstärks den närmaste tiden. Kraftiga skattesänkningar, återuppbyggda lager samt viss exportrekyl borgar för god tillväxt åtminstone under innevarande kvartal. Icke desto mindre kvarstår allvarliga hotbilder på lite längre sikt. Obalanserna avseende hushållens skuldsituation samt underskotten i budget och bytesbalans har snarast förvärrats den senaste tiden och vändningen på arbetsmarknaden dröjer. Vår sammanvägda slutsats är denna: Tecknen på en begynnande återhämtning av investeringarna gör att risken för allvarliga bakslag i form av deflation har minskat. Sannolikheten har således ökat för att Fed ska lyckas med sin svåra balansakt; att med en exceptionellt expansiv politik motverka de depressiva effekterna av börskraschen. De stora obalanserna kommer likväl att hämma den ekonomiska utvecklingen de närmaste åren, när den ekonomiska politiken ofrånkomligen blir mindre expansiv. BNP-tillväxten stannar därför nästa år vid 2,9 procent, dvs lägre än vad de flesta väntar sig. Först 25 når BNP-tillväxten upp i nivå med den långsiktigt potentiella på ca 3 ¼ procent. Fed kommer att behöva understödja ekonomin med låga styrräntor under en längre tid för att undvika en kraftigare uppbromsning. Samtidigt kommer de stora bytesbalansunderskotten att bestå och under 2 sätta ny press på dollarn. Efter den brustna bubblan styrs den ekonomiska utvecklingen i hög grad av hur företag, hushåll och offentlig sektor förmår anpassa sina balansräkningar till de nya förhållandena. I de senaste utgåvorna av Nordic Outlook har tonvikten i analysen legat på detta område. Den senaste tidens utveckling har accentuerat skillnaderna mellan de olika sektorerna. Företagen redo att investera? Konsolideringen i företagssektorn har varit tydlig på flera områden. Kostnader har skurits ned, kassaflöden har förbättrats och räntebördan har minskat. Detta har resulterat i att vägen mot bättre lönsamhet har påbörjats och att kreditspreadarna har minskat. Kombinationen av förbättrade kassaflöden och låga investeringar har inneburit att det s k finansieringsgapet i det närmaste slutits. Detta har historiskt varit en god indikator på vändpunkter i investeringskonjunkturen. Statistiken för andra kvartalet vittnar också om en relativt bred investeringsuppgång. Bostadsbyggandet och inköpen av datorer och mjukvara har fortsatt att stiga, samtidigt som övriga investeringar visar tecken på vändning efter en längre tids nedgång. Det visar att behovet av återinvesteringar kan leda till en investeringsrekyl även om kapacitetsuttnyttjandet ligger kvar på låg nivå. På längre sikt behöver dock investeringsuppgången stöd av en bredare efterfrågeuppgång; kapacitetsutnyttjandet måste komma upp till nivåer som signalerar behov av utbyggnadsprojekt. Hushållen vid vägs ände? Aggressiva räntesänkningar, fallande långräntor och skattelättnader har gjort att hushållens konsumtion fortsatt att öka trots fallande aktieförmögenhet och stigande arbetslöshet. Skulderna har därigenom växt kraftigt och hushållssparandet är fortsatt mycket lågt. Den ekonomiska politiken måste nu avvägas så att uppbromsningen i konsumtionen inte blir för häftig, samtidigt som obalanserna i hushållssektorn inte heller förvärras ytterligare. Det finns skäl att tro att denna balansgång i huvudsak kan lyckas USA: Finansieringsgapet Investeringsutgifter minus vinster, miljarder USD Källa: EcoWin Skattesänkningar kommer att ge ett betydande inkomsttillskott under andra halvåret i år och under 5-5 6

7 USA nästa år. Däremot blir effekterna av skattepolitiken i stort sett neutrala år 25. Utsikterna att undvika en betydande nedgång av bostadspriserna bör vara goda, om konjunkturen stabiliseras och Fed ligger kvar med foten på gaspedalen. Potentialen för köpkraftsökningar från omläggningar av bolån kommer att minska i betydelse, även om Fed håller kvar styrräntan på låg nivå. De alltmer alarmerande offentliga underskotten kan dämpa hushållens konsumtionsiver genom att man redan i förväg ställer in sig på kommande offentliga sparåtgärder. Denna typ av hänsynstagande till de offentliga finanserna, s k Ricardiansk ekvivalens, har historiskt sett varit vanlig USA: Hushållssparande och budgetsaldo Budgetsaldo, federalt, USD mdr (vä axel) Hushållens sparkvot, procent (hö axel) Källa: EcoWin I denna miljö är det troligt att hushållens sparande drar sig uppåt i måttlig takt. Vi räknar med att den privata konsumtionen ökar med 2½ à 3 procent per år och att sparkvoten stiger från nuvarande ca 3½ procent till mellan 5-6 procent år 25, och att anpassningen därefter fortsätter. Offentliga underskottet skenar vidare Inget tyder på någon vändning av de skenande offentliga underskotten. Konjunkturen är för svag för att kunna ge någon cyklisk hjälp i form av minskad arbetslöshet eller ökande skattebaser. Skattesänkningar genomförs som planerat de närmaste åren samtidigt som försvarskostnaderna fortsätter att öka, delvis som en följd av Irakkriget men också beroende på de mer långsiktiga upprustningar som beslutades i kölvattnet av 11:e september. Det federala underskottet stiger i år till 5-5 miljarder USD. Lägger man därtill underskotten i delstater och städer kommer underskotten att ligga mellan 5 och 6 procent av BNP. Det är troligt att underskotten ökar ytterligare nästa år för att sedan stabiliseras. Delstaterna och städerna står inför legala krav på konsolidering, men det är mycket svårt att bedöma hur snabb processen kommer att bli. På federal nivå blir nästa års president- och kongressval viktigt. Den sittande administrationen ser inte några starka skäl att dra i handbromsen. Man sätter sin tillit till att ekonomins tillväxtförmåga förbättras av genomförda skattesänkningar och att detta i ett senare skede ska återställa balansen i de offentliga finanserna. Det är likväl rimligt att någon form av konsolidering kommer igång fr o m 25: Antingen genom att demokraterna efter valframgångar genomför skattehöjningar eller troligare genom att kombinationen av inrikespolitiskt tryck och allt mer uppenbara risker med en skenande statsskuld tvingar även en återvald Bushadministration till en kursändring. Fed spelar högt Även om vår prognos baseras på att Fed hyggligt lyckas hålla ekonomin under armarna de närmaste åren är uppgiften allt annat än lätt. Utmaningen ligger i att kunna ligga kvar med låga styrräntor så länge att återhämtningen säkerställs men utan att rådande obalanser i alltför hög grad förvärras ytterligare. Risken är att om marknaden verkligen skulle anamma bilden av en snabb återhämtning hotar fortsatt stigande långräntor. För att Fed på ett trovärdigt sätt ska kunna hålla kvar styrräntan vid låg nivå under lång tid krävs därför rimligen en ändrad tonvikt i signaleringen där farorna med de rådande obalanserna tydligare framhålls. Det är inte heller svårt att finna goda motiv för en sådan politik. Procent USA: Inflation och arbetslöshet.5 Kärninflation, årlig % förändring (vä axel) Arbetslöshet (hö axel) Källor: EcoWin, SEB Procent 7. Prognos SEB Någon snar vändning av arbetsmarknaden ligger inte i korten. Mycket talar för att företagen kommer att upprätthålla trycket på kostnadsrationaliseringar och därmed också produktivitetstillväxten. Arbetslösheten kommer därigenom att stiga ytterligare det närmaste året. Det historiska mönst

8 USA Recession fortfarande inte utesluten Även om allvarliga bakslag har blivit mindre sannolika och inte ingår i vår huvudprognos kan sådana inte uteslutas. Att vändningen på arbetsmarknaden ligger en bit fram medför risker för den privata konsumtionen. När effekterna av skatterabatterna och omläggningen av bostadslån klingar av behövs relativt snart stöd från en stabilisering av arbetsmarknaden för att inte konsumtionen ska tappa fart. Mekanismerna går genom traditionella kanaler som ökade realinkomster och stigande framtidstro, men en tillfrisknande arbetsmarknad är också viktig för att hålla bostadsmarknaden under armarna på lite längre sikt. Ett scenario med kraftigt vikande privat konsumtion och fallande huspriser skulle också relativt snabbt ta knäcken på den återhämtning av investeringarna som nu tycks vara på väg. Deflationshotet skulle då vara tillbaka med mångdubbel styrka, med allt vad det innebär av förlamning av ekonomins aktörer. Ett sådant scenario utgör ett betydligt allvarligare hot för Fed än de risker som är förknippade med att ligga kvar med låga räntor under en längre tid. Detta är också skälet till att vi räknar med att lågräntepolitiken består ytterligare något år. ret har varit att Fed inte påbörjat sin höjningscykel förrän en tid efter att arbetslösheten börjat vända nedåt. Outputgapet kommer därmed att förbli betydande de närmaste åren. Detta gäller även om tillväxten blir något högre än vad vi förutser. Därmed kommer inflationstrycket att förbli svagt och kärninflationen kan förväntas ligga runt 1-1½ procent en längre tid. Vår bedömning är därför att Fed kommer att hålla kvar styrräntan vid 1 procent fram till nästa sommar och sedan höja till 2 procent under hösten 2. Först mot slutet av 25 normaliseras styrräntan till en nivå på procent. 8

9 Japan Ännu ett vägskäl Oväntad stark återhämtning Stela strukturer bromsar potentiell tillväxt Reformer på gång? Den återhämtning som inleddes under loppet av 22 har fortsatt under 23. BNP-tillväxten andra kvartalet blev klart högre än väntat. Exporten har återhämtat sig efter en svag avslutning av 22; handeln med Kina expanderar i rasande fart. Investeringarna i industrin visar tecken på att vända, och vinsterna stiger. Ledande indikatorer, t ex verkstadsindustrins orderingång, tyder också på att produktionstillväxten fortsätter, om än i måttlig takt. Obligationsräntorna har stigit från försommarens extremt nedpressade nivåer, vilket kan tolkas som ett tecken på avtagande deflationsförväntningar. Det cykliska mönstret talar således för en förstärkt konjunktur, efter flera års stagnation. Vi reviderar upp vår BNP-prognos för i år till 1,7 procent och till 1,3 procent nästa år, i båda fallen klart över konsensus. Man bör minnas att demografin (krympande befolkning i arbetsför ålder) och stela strukturer (en hårt reglerad inhemsk tjänstesektor med stel lönebildning) gör att den potentiella tillväxten i Japan sannolikt inte ligger högre än 1 procent. Det cykliska uppsvinget betyder således att det stora outputgapet börjar minska något. Återhämtningen är dock inte tillräckligt stark för att råda bot på deflationen redan i år. Vi räknar med att prisnivån faller med, procent i år. Nästa år finns dock möjligheter till en stabilisering av prisnivån. Nu tycks emellertid detta dödläge vara på väg att brytas. BoJ:s nya ledning har visat sig mer benägen att använda okonventionella penningpolitiska medel, samtidigt som man tycks vara mer konstruktiv i relationerna med finansdepartementet. Ekonomin har likvidiserats ytterligare, genom stora uppköp av värdepapper. Regeringen har räddat en av de större affärsbankerna från konkurs genom statliga medel; samtidigt har finansinspektionen ökat trycket på banker som fått stöd att verkligen visa resultat. Under hösten ska regeringspartiet LDP välja ny ordförande. Hittills har premiärminister Koizumi varit tämligen försiktig i sina reformer. Nu finns emellertid en möjlighet att han tar nya steg framåt. Ett skäl är att oppositionspartierna gått samman, vilket tvingar LDP att konkurrera hårdare om mittenväljarna vilka är mer reformbenägna än de intressegrupper som styr LDP. Det skulle betyda att premiärministerns ställning stärks. I ett läge där statsskulden galopperar, arbetslösheten stiger och många känner ett växande hot från Kina, bör Koizumi kunna öka tempot i reformarbetet under 2. Det finns därmed en möjlighet att även 25 blir ett år med tillväxt. Det kommer dock att ta många år att bryta upp järntrianglarna i Japan. Dessutom är överkapaciteten stor och sparandet högt, samtidigt som befolkningen i arbetsför ålder minskar. Även om reformpolitiken skulle ta ett steg framåt nästa år, blir tillväxten bräcklig under överskådlig tid. Vi förutser mot denna bakgrund att BNP 25 stiger med 1,2 procent och att inflationen blir,2 procent. Japan: Inflation Politiken börjar vridas rätt Den ekonomiska politiken är avgörande för om Japan ska kunna bryta det långsiktiga stagnationsmönstret eller om landet än en gång efter detta cykliska uppsving ska falla tillbaka i recession. Deflationen hotar det finansiella systemet, eftersom den reala skuldbördan växer i banksystemet. Eftersom styrräntan är noll, hjälper inte längre traditionella penningpolitiska instrument. Under flera år har alla propåer att driva en djärvare politik strandat på trögheter i det politiska systemet, och inte minst på motsättningar mellan finansdepartementet och centralbanken. Bank of Japan har sagt att den kan tänka sig en lättare penningpolitik om politikerna driver igenom strukturreformer, medan politikerna å sin sida svarat att penningpolitiken måste lättas för att de ska genomföra reformer Prognos SEB Källor: EcoWin, SEB

10 Euro-zonen Bottenkänning Tecknen på återhämtning fortfarande svaga Svaga balansräkningar broms för investeringarna Ett steg framåt för reformer Den ekonomiska utvecklingen i Euro-zonen har präglats av stagnation det senaste halvåret. Stora länder som Tyskland och Italien har t o m genomgått milda recessioner, i den meningen att BNP fallit under två på varandra följande kvartal. På kort sikt finns få tecken på en vändning i konjunkturen, även om nedgången i olika sentimentsindikatorer har bromsats upp och förväntningarna i t ex den tyska IFO-barometern nu stigit fyra månader i följd. Andra halvåret blir troligen fortsatt svagt. Den genomsnittliga BNPtillväxten stannar i år vid,5 procent, den lägsta sedan recessionen i början 199-talet. Därmed blir 23 ytterligare ett besvikelsens år och det tredje året i rad med tillväxt under den potentiella. 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1, BNP-tillväxt för Euro-zonen enligt konsensus ,5,5 mar jun sep dec mar jun sep dec mar jun sep dec mar jun Källa: EcoWin Bakslagen har medfört att de flesta bedömare, däribland ECB, skruvat ned förväntningarna också inför nästa år. Vi har dock bara gjort en marginell nedjustering, till en tillväxtprognos på 1,7 procent för 2. Från att ha legat under konsensus ligger vi därmed nu i stort sett i linje med konsenssynen. Skälet till att vi inte gjort en större nedrevidering är att den amerikanska ekonomin börjar återfå fotfästet, men är också en följd av en lättare finanspolitik och att reformtempot, framför allt i Tyskland, skruvats upp. Stimulanseffekterna av reformerna ska visserligen inte överdrivas. Det finns t o m risk för kontraktiva effekter i det korta perspektivet, nämligen om hushållen skulle uppleva en större osäkerhet och därför dra upp sparandet. Att reformvägen nu påbörjats och dödläget i tysk politik är på väg att brytas kan dock stärka framtidstron hos företag och hushåll. Tillsammans med positiva effekter av inkomstskattereformens tredje steg gör detta att vi räknar med att den 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1, tyska tillväxten tydligt närmar sig Euro-zonens genomsnitt de närmaste åren. BNP-tillväxt i Euro-zonen Euro-zonen,8,5 1,7 2, Tyskland,3, 1,6 2,2 Euro-zonen exkl Tyskland 1,2,8 1,8 2,5 Källor: Eurostat, SEB Hushållens konsumtion blir den viktigaste drivkraften för efterfrågan under 2, medan återhämtningen för export och investeringar blir relativt långsam. Under 25 breddas konjunkturuppgången med större bidrag från export och investeringar. Tillväxten blir då 2, procent och överstiger därmed den potentiella för första gången på fem år. Den svaga utvecklingen i år drabbar större delen av Europa, och de flesta länder får en tillväxt under 1 procent. Undantagen är Spanien, Grekland och Irland. I Irland mer än halveras ändå BNP-tillväxten jämfört med förra året. Därmed förstärks tendenserna till konvergens i tillväxttakt. Spridning i BNP-tillväxten Standardavvikelse ,7 1,9 2,5 2, 1,7 1,8 1,1 Källor: Eurostat, SEB,5, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Euro-zonen: BNP-tillväxt Prognos SEB Källor: EcoWin, SEB Investeringsuppgången dröjer Industrikonjunkturen är fortsatt svag, men den senaste tidens sentimentsindikatorer antyder att det värsta kan vara över. En långsam återhämtning kan inledas under 2 med draghjälp från exporten. Det blir dock ingen kraftfull uppgång, dels på grund av att,5, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, 1

11 Euro-zonen den internationella återhämtningen blir måttlig, dels på grund av att Euro-zonen tappat i konkurrenskraft som en följd av euroapprecieringen som tar ny fart nästa år. Till skillnad från i USA har några tecken på en vändning i investeringskonjunkturen ännu inte kunnat skönjas. Tvärtom föll investeringarna kraftigt första kvartalet, delvis dock som en engångseffekt av att tillfälliga stimulanser i Italien upphörde vid årsskiftet. En viktig fråga är i vilken mån svaga balansräkningar i företagssektorn utgör en broms för investeringarna. Mätt som andel av BNP steg företagssektorns skuldsättning från drygt 5 procent 1998 till över 6 procent i slutet av 2, för att därefter i stort sett ha legat kvar på denna nivå. Den kraftigt stigande skuldsättningen i Europa speglar delvis de gigantiska belopp som betalades för UMTS-licenser. Neddragningarna av investeringar och lager var också måttliga i början av konjunkturnedgången, vilket bidrog till att fördröja anpassningen av skuldkvoten. De europeiska företagen tycks också ha varit mindre framgångsrika än de amerikanska vad gäller att återställa vinstmarginaler och kassaflöden. I USA förbättrades vinstmarginalerna kraftigt under 21, som en följd av lägre löneökningstakt och stark produktivitet. I Europa förbättrades vinstmarginalerna först 22. Sammanfattningsvis har företagssektorns anpassning i Europa gått långsammare än i USA. Därmed kan återhämtningen i investeringarna fördröjas och bli mindre kraftfull än i USA. Konsumtionen stabiliserande faktor Den privata konsumtionen har visat motståndskraft och steg med 1½ procent första kvartalet. Såväl försäljning som förtroende inom detaljhandeln tyder på en fortsatt hygglig utveckling under resten av året. Annonserade inkomstskattesänkningar kommer att stimulera konsumtionen nästa år. Att inflationen äntligen kommit ned, efter diverse prischocker på energi och livsmedel samt uppmärksammade prishöjningar i samband med övergången till euron, verkar i samma riktning. Försvagningen på arbetsmarknaden utgör det allvarligaste hotet mot vår prognos om en stabil ökning av den privata konsumtionen kring 2 procent de närmaste åren. Högre arbetslöshet, lägre inflation Arbetslösheten har stigit från 8 procent i mitten av 21 till strax under 9 procent de senaste månaderna. Givet vår prognos om en BNP-tillväxt under den potentiella det närmaste året förblir arbetsmarknaden svag under 2 för att därefter långsamt återhämta sig under 25. Efter flera år av relativt hög inflation ser nu inflationsutsikterna gynnsammare ut än på länge. Kärninflationen, d v s inflationen rensad från energi och livsmedel, har fallit sedan våren 22 och låg i juli på 1,6 procent. En fortsatt förbättrad produktivitetstillväxt och eurons appreciering gör att vi räknar med att kärninflationen ligger kvar på drygt 1,5 procent under 2 och en stor del av 25. Sjunkande energipriser gör att inflationen inklusive energi och livsmedel faller till 1 procent i början av 2. Inflationen i Tyskland ligger för närvarande 1,5 procentenhet under genomsnittet för övriga länder i Euro-zonen, medan prisökningstakten i Portugal, Grekland och Irland ligger 1,5-2 procentenheter över snittet. Vi räknar med att skillnaden i inflation mellan Reformviljan tilltar Sedan förra Nordic Outlook i maj har flera viktiga reformsteg tagits i Europa. Ett sådant är pensionsreformen i Frankrike, där kraven på inarbetade år i offentlig sektor höjs från 37,5 år till år. Åtgärden är ett viktigt, om än begränsat, steg på vägen mot en stabilare finansiell grund för pensionssystemet. Reformen genomfördes under våldsamma protester, och när det gäller t ex de planerade nedskärningarna i den offentliga sysselsättningen har regeringen fått backa. Nästa dust för den franska regeringen kommer i höst, då en reformering av sjukförsäkringen står på dagordningen. I Tyskland nåddes i mitten av juli en bred uppgörelse på sjukförsäkringsområdet mellan regeringen och oppositionen. Reformen syftar till att få ned sjukförsäkringsavgifterna från nuvarande 1,6 procent av lönesumman till 13 procent fram till 26. Att få kontroll över socialförsäkringsavgifterna är ett viktigt steg för att hålla tillbaka de höga arbetskraftskostnaderna i Tyskland och därmed stärka sysselsättningen. Denna åtgärd ska läggas till den rad arbetsmarknadsreformer som presenterats. Dessa omfattar bland annat delar av Hartz-kommissionens förslag för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. Några av åtgärderna t ex jobb-aktiv-lagen, som innebär ökade krav på sökaktivitet från de arbetslösa, har redan införts. Medan andra mer kontroversiella åtgärder som förkortat arbetslöshetsunderstöd, sämre anställningstrygghet och samordning mellan olika stödformer är under utarbetande och planerade att införas under nästa år. Till de olika förslagen på strukturella reformer på arbetsmarknaden ska läggas nästa års planerade tidigareläggning av inkomstskattereformen. Denna ger en skattelättnad på drygt 15 miljarder euro (,8 procent av BNP) för hushåll och småföretag. Fortfarande återstår dock att föra de olika förslagen genom förbundsrådet där oppositionen har majoritet. 11

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Makroanalys juli-okt 2012

Makroanalys juli-okt 2012 Makroanalys juli-okt 2012 Globalt Den globala återhämtningen har drabbats av nya bakslag främst på grund av politiska låsningar och handlingsförlamning i Europa och USA. Tillväxten är inte självgående

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

Nordic Outlook. Trevande start på lång väg mot global balans EKONOMISK ANALYS SVENSK UPPLAGA FEBRUARI 2005

Nordic Outlook. Trevande start på lång väg mot global balans EKONOMISK ANALYS SVENSK UPPLAGA FEBRUARI 2005 EKONOMISK ANALYS SVENSK UPPLAGA FEBRUARI 200 Nordic Outlook Trevande start på lång väg mot global balans Important your attention is drawn to the statement on the back cover of this report which affects

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

Nya stimulanser på väg

Nya stimulanser på väg 1/5 Makroanalys januari 2015 We will do what we must to raise inflation and inflation expectations as fast as possible. MARIO DRAGHI (ECB), 2014-11-21 Nya stimulanser på väg De europeiska ekonomierna fortsätter

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Makroanalys januari-mars 2012

Makroanalys januari-mars 2012 Makroanalys januari-mars 2012 GLOBALT Tillväxtutsikterna har försämrats i stora delar av världen. Världsbanken och IMF reviderar ned sina globala BNP-prognoser för 2012 och 2013. Världsbanken hänvisar

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

VECKOBREV v.5 jan-14

VECKOBREV v.5 jan-14 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro Grekland är nära en överenskommelse om en ny utbetalning av stödlån. Överenskommelsen förväntas bli klar i februari vilket skulle innebära att en utbetalning kan ske

Läs mer

Makroanalys april-juni 2012

Makroanalys april-juni 2012 Makroanalys april-juni 2012 GLOGBALT Det har nu gått mer än 2 år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Portföljförvaltning Försäkring

Portföljförvaltning Försäkring Portföljförvaltning Försäkring Förvaltarkommentar december 2012 Innehåll: Trender och Makroekonomi Analys ränteutveckling Portföljutveckling december 2012 Portföljutveckling 2012 Portföljförändringar Konkurrentjämförelse

Läs mer

VECKOBREV v.21 maj-13

VECKOBREV v.21 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Börserna runt om i världen föll kraftigt i slutet på förra veckan. Det var främst Ben Bernakes uttalande om att Federal Reserve redan under sommaren kan dra ner på de

Läs mer

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturläget augusti FÖRDJUPNING Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturinstitutets prognos är att en återhämtning inleds i euroområdet under och att resursutnyttjandet

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166 Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24 Peking Sara Dahlsten UD-ASO Dnr 166 Kinas valutapolitik några argument för och emot kraven på flexibel växelkurs eller omfattande revalvering

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 18 juni 2012 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Minskad risk för Grexit

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012 Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2 Sidan 1 Riksbankens Groundhog Day Sidan 3 Liten ljusning på bostadsmarknaden Riksbankens Groundhog Day Vi håller fast vid prognosen att styrräntan kommer att sänkas till

Läs mer

Konjunkturen och de finansiella marknaderna

Konjunkturen och de finansiella marknaderna Konjunkturen och de finansiella marknaderna Länsförsäkringar Kapitalförvaltning 1 Agenda Kapitalförvaltningens huvudscenario* Global tillväxt, Kapacitetsutnyttjande Inflation Arbetsmarknad Centralbankspolitik

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

VECKOBREV v.20 maj-13

VECKOBREV v.20 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Finansutskottet riktar viss kritik mot Riksbanken och menar att de hade kunnat bedriva en något mer expansiv politik de senaste åren. Utskottets utredning aktualiserar

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

VECKOBREV v.42 okt-14

VECKOBREV v.42 okt-14 0 0.001 Makro Veckan Förra regeringens som gåttskattesänkningar medförde att statsfinanserna är i så pass dåligt skick att överskottsmålet inte kommer nås förrän 2020 och att utrymmet för reformer är obefintligt.

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

VECKOBREV v.19 maj-13

VECKOBREV v.19 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta

Läs mer

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen!

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Reporäntan i dag: 0 % Så här fungerar valutabevis Löptid på cirka två år Nominellt belopp 10 000 kr/post Fyra

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009 Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009 Sidan 2 Botten nådd för långräntorna Sidan 4 Högt riskindex på räntemarknaden Botten nådd för långräntorna Det ser lite ljusare ut på finansmarknaderna

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

VECKOBREV v.48 nov-13

VECKOBREV v.48 nov-13 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro I en rapport om den finansiella stabiliteten konstaterar Riksbanken att det svenska banksystemet är robust men att dess storlek och koncentration kan utgöra problem på

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Nordic Outlook. Jobless growth : Orsaker och konsekvenser EKONOMISK ANALYS SVENSK UPPLAGA

Nordic Outlook. Jobless growth : Orsaker och konsekvenser EKONOMISK ANALYS SVENSK UPPLAGA EKONOMISK ANALYS SVENSK UPPLAGA Nordic Outlook Jobless growth : Orsaker och konsekvenser Important your attention is drawn to the statement on the back cover of this report which affects your rights. FEBRUARI

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

VECKOBREV v.41 okt-14

VECKOBREV v.41 okt-14 0 0,001 Makro Veckan som gått Bankföreningen har kommit med en amorteringsrekommendation för bolån för att uppnå en sund amorteringskultur. 1000 Föreningen rekommenderar att alla nya lån med en belåningsgrad

Läs mer

Skuggdirektionens protokoll, del II. 22/3-2007

Skuggdirektionens protokoll, del II. 22/3-2007 Skuggdirektionens protokoll, del II. 22/3-2007 2007-03-26: Gunnar Örn III. DISKUSSION OM PENNINGPOLITIKEN: Lars Calmfors: Jag har tidigare haft uppfattningen att man skulle höja räntan ganska snabbt, redan

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM

SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM God tillväxt, men negativ ränta och hög arbetslöshet vad kan och bör finanspolitiken göra i dagens makroekonomiska läge? SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM

Läs mer

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009 Konjunktur och räntor Nummer mars 9 Sidan Långsam uppgång efter höstens ras Sidan Låg styrränta under lång tid Sidan Vändningen dröjer i USA Sidan 7 Ojämn återhämtning i svensk ekonomi Långsam uppgång

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

ANFÖRANDE. Inledning om penningpolitiken

ANFÖRANDE. Inledning om penningpolitiken ANFÖRANDE DATUM: 2004-04-01 TALARE: PLATS: Riksbankschef Lars Heikensten Riksdagens finansutskott SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport september 2013

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport september 2013 Global Fastighet Utbetalning 2008 AB Kvartalsrapport september 2013 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Drift, förvaltning och finansiering 5 Allmänt om bolaget 6 Marknadskommentar

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

VECKOBREV v.17 apr-13

VECKOBREV v.17 apr-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Europakommissionens ordförande Barosso menar att Europa inte kan införa ytterligare åtstramande politik eftersom den möter allt större motstånd i flera länder. Eniro

Läs mer

VECKOBREV v.36 sep-15

VECKOBREV v.36 sep-15 0 0,001 Makro Riksbanken meddelade att reporäntan lämnas oförändrad på -0,35 procent. Sedan det senaste beslutet i juli är revideringarna i Riksbankens konjunkturs- och inflationsprognoser små varför direktionen

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer maj 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN Inget ökat bostadsbyggande 2012 Under 2011 påbörjades 24 500 bostäder, enligt Boverkets senaste bedömning av bostadsbyggandet.

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

Nordic Outlook. Ekonomisk Analys. Helsinki. Oslo Stockholm. Tallinn. Riga. Vilnius. Copenhagen

Nordic Outlook. Ekonomisk Analys. Helsinki. Oslo Stockholm. Tallinn. Riga. Vilnius. Copenhagen Nordic Outlook Februari Svensk version Oslo Stockholm Helsinki Tallinn Riga Copenhagen Vilnius Ekonomisk Analys Important your attention is drawn to the statement on the next page of this report which

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

VECKOBREV v.3 jan-15

VECKOBREV v.3 jan-15 0 0,001 Makro Veckan Valutakaos som uppstod gått efter att Schweiziska centralbanken slopade det valutagolv mot euron om 1.20 som infördes 2011. Schweizerfrancen sågs under eurokrisen som en säker hamn

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011 Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2 Sidan 1 Greklandskrisen och boräntorna Sidan 4 Nedåt för bostadspriserna hittills under 2 Greklandskrisen och boräntorna Det verkar allt mer troligt att Grekland måste skriva

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December De senaste veckorna har marknadsräntorna stigit mycket kraftigt. Detta gäller i princip enbart obligationer med löptider längre än tre år. Kortare räntor har i princip varit oförändrade. Framförallt är

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

Penningpolitisk rapport. Juli 2013

Penningpolitisk rapport. Juli 2013 Penningpolitisk rapport Juli S v e r i g e s R i k s b a n k Penningpolitisk rapport Riksbankens penningpolitiska rapport publiceras tre gånger om året. Rapporten beskriver de överväganden Riksbanken

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer 1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

VECKOBREV v.37 sep-15

VECKOBREV v.37 sep-15 0 0,001 Makro Inflationsmålet vara eller icke vara diskuteras allt mer frekvent och på DI-debatt ger vice riksbankscheferna Martin Flodén och Per Jansson svar på tal. Kritikerna menar att Riksbanken jagar

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

VECKOBREV v.45 nov-14

VECKOBREV v.45 nov-14 0 0,001 Makro Veckan Vid månadens som gått ECB möte lämnades som väntat styrräntan oförändrad på 0,05 procent. Mario Draghi sade på den efterföljande presskonferensen att hela ECB-rådet är helt eniga om

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen Konjunkturläget mars 11 1 FÖRDJUPNING Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen På år har den svenska bytesbalansen gått från att visa ett underskott på nära miljarder

Läs mer