Finanshistoria Historisk redogörelse för finanskriser och finansvärlden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finanshistoria Historisk redogörelse för finanskriser och finansvärlden"

Transkript

1 Finanshistoria Historisk redogörelse för finanskriser och finansvärlden Meny Börskraschen 1929 Hem Aktuella kommentarer Finanskriser i världen Stora depressionen 1929 Svenska bankkrisen Japans finanskris Finanskrisen i USA 2008 Den grekiska skuldkrisen Finansvärlden styr allt mer vår vardag. Studera finanshistorien så att du förstår bättre vad som händer i Sverige och i Världen. Den svenska finanskrisen 1990 till 1992 kostade de svenska skattebetalarna minst 65 miljarder kronor och orsakade en ökning av den permanenta arbetslösheten med personer. Dagens stora finanskris kommer att kosta USAs skattebetalare cirka 70 biljoner kronor och orsaka en ökning av antalet permanent arbetslösa med 10 miljoner personer. Life is what happens to you when you are busy making other plans. (John Lennon) Börskraschen 1929 och efterföljande depression Det glada tjugotalet I USA började det glada 20-talet ta form med en högkonjunktur år Högkonjunkturen fortsatte med mindre bakslag åren 1924 och 1927 fram till börskraschen Denna period har gjort sig känd som välståndets decennium eller det gyllene tjugotalet. Perioden ledde till en kraftigt tillväxt och skapade det första konsumtions baserade samhället i världen i USA Under den kraftiga krisen år 1920 till 1922 beslutade presidenten Harding att genomföra kraftiga nerskärningar i den offentliga budgeten, minska på alla utgifter, sänka skatterna, skydda jordbruket och minska invandringen. USA hade vid denna tid höga tullar mot omvärlden och var protektionistiskt. De amerikanska företagen var skyddade mot konkurrens. President Coolidge fortsatte sänka skatterna för de rika eftersom man trodde att detta skulle leda till ökad tillväxt. Under första världskriget hade skatterna på de högsta inkomsterna ökat till över 70 % för att betala de stora utgifterna för kriget. Coolidge sänkte skatterna till 25 % som maximal skattesats. Coolidge hindrade på samma gång lagstiftarna i kongressen att lägga sig i den fria företagsamheten och reglera till exempel finansmarknaden. Företagarna, investerarna och kapitalisterna skulle ha fri rörlighet vilket ansågs gynna alla. För att få fart på ekonomin sänkte FED som styr penningekonomin i USA räntorna under marknadsnivån. Det innebär att man sänker kostnaden för att investera under den nivå som marknaden anser vara rimlig för att göra investeringar i fabriker, hus eller annat. De amerikanska stora bankerna och finansinstituten fick tillgång till stora mängder billigt kapital. Detta medförde att tillgången på pengar ökade med ungefär 60 % under 20-talet. Företagen växte och införde vad vi idag kalla massproduktion. De tekniska framstegen hade skapat en mängd nya varor som med hjälp av löpande band och andra nya produktionsmetoder kunde tillverkas till priser som allt fler hade råd med. Man trodde att man levde i en ny värld med ständig utveckling och tillväxt. Under 20-talet byggdes elnäten ut vilket skapade fantastiska nya produkter till hushållen. Bilen som varit en lyxprodukt blev nu möjlig att äga för flertalet amerikaner och film och radio blev var mans egendom. Bilindustrin skapade stark tillväxt, dels genom att bilen är en komplicerad produkt som kräver omfattande arbetskraft för att tillverkas, dels genom alla reservdelar och tillbehör som följer med bilen, dels med den olje, bensin och annan service som växer upp överallt där bilar säljs. Ju fler bilar som såldes desto fler bensinstationer och verkstäder behövdes. Förutom den direkt till bilen knutna konsumtionen växte en oljeindustri fram, vägar, motorvägar, restauranger och andra nöjesställen som folk behövde när de åkte på tur i sina bilar. Medelklassen hade skapats. Konsumtionssamhället hade fötts. Under 1920-talet växte antalet bilar per capita i USA så snabbt att det skulle ta enda till 60-talet innan Europa kom ifatt.

2 De nya fabrikerna gav N.nu sina - prova anställda gratis du bra med. löner som gjorde att de hade råd att konsumera vilket skapade ökade tillgångar för företagen som återinvesterade vinsterna i ny produktion. Detta resulterade i fler jobb med hyfsade löner och så var spiralen igång. Enligt amerikansk statistik från mitten av 20-talet ökade konsumtionen som helhet med befolkningens inkomstökningar. Vid denna tid uppfanns nya betalningsmöjligheter för konsumenterna i form av avbetalning. By now pay tomorrow - var en slogan som spreds över landet. Detta gjorde att alltfler hade råd att konsumera även dyrare produkter som kylskåp, spisar och till och med bilar. Radion som uppfunnits ett tiotal år tidigare blev nu var mans egendom började man med elektroniska inspelningar på skiva en ny konsumentprodukt växte fram musikindustrin. Årtiondets jazzmusik exploderade i popularitet. Film hade uppfunnits strax före år Biografer växte fram under talet första årtionden och under 20-talet blev tillgängligheten allt större och kvalitén att bättre på filmerna. Ljudfilmen skapades åren Man hade även fått erkända skådespelare att göra filmdramer under 20-talet. Folk älskade dessa dramer. Skådespelarstjärnorna blev stora. Telefonlinjer drogs över landet. Man kallade det för - Prosperity for ever - välståndsökningen skulle fortsätta för alltid, konjunkturcyklerna med sina kriser och depressioner tillhörde historien. Denna hemsida är byggd med Enligt Dillard kräver en högkonjunktur att alla delar av en ekonomi, företagarna, konsumenterna och staten använder alla sina tillgångar till nya investeringar och konsumtion. Så länge pengar tillförs den uppåtgående spiralen fortsätter den växa. Den amerikanska staten var vid denna tid mycket liten så hela tillväxten hängde på att investerare och konsumenter fortsatte att spendera pengar. Så länge företagarna trodde att de skulle kunna sälja mer produkter och tjänster till konsumenterna återinvesterade de i nya fabriker som gav nya jobb. Fram emot började investerarna, kapitalisterna, att inse att det inte fanns någon större vinst i att återinvestera pengarna de tjänade på att öka mängden konsumtionsvaror. Marknaden var som man säger mättad. Kapitalisterna letade då efter nya möjligheter att investera sina pengar och då skapades början på den stora börsbubblan. Företagen investerade i aktier och obligationer som gav säkrare och bättre vinstchanser än att investera i ny varuproduktion. Börsen Under första världskriget hade regeringen haft stora kampanjer för att få folk att investera i statsobligationer med löpande ränta. Många amerikaner hade av nationella skäl eller ekonomiska skäl köpt obligationer. För många var detta första gången som man investerade i finansiella instrument. De som hade obligationer fick en ränta utbetalad var sjätte månad. Man kunde även köpa och sälja dessa obligationer. I mitten av 20-talet kom bankiren Charles Mitchell på National City Bank på idén att man kunde marknadsföra aktier och företagsobligationer till allmänheten precis som man gjort med obligationerna några år tidigare. Man började med reklamkampanjer till allmänheten som sade att investeringar i aktier var säkert och respektabelt. Tidigare ansågs aktiemarknaden vara något för fåtalet rika investerare som gillade att spela på börsen med dess stora risk. City Bank satte upp mäklarkontor runt om i landet och gjorde reklam för sin verksamhet. Allt fler människor som aldrig satsat pengar i börsen köpte aktier. Under år 1926 började värdet på börsen i USA att öka mer än tidigare. På grund av det allmänna välståndet, avbetalningsköpen och lätta krediterna medförde att allmänheten började intressera sig för att äga aktier i framför allt de stora kända bolagen som US Steel, GM, Ford o s v. Aktiekurserna började stiga och allt fler aktier introducerades på börsen. Folk började prata om börsuppgången och historier gick om hur kändisar och andra tjänade stora pengar på aktier. Allt (info & k

3 fler ville vara med och tjäna pengar på aktiespekulationerna. Bankerna och mäklarfirmorna började ordna lån för aktieköp. Man kunde som värst låna upp till 90 % av värdet på en aktie. Att låna 75 % av aktiens värde var relativt normalt under våren Detta gjorde att allt fler investerade mer i aktiemarknaden. Med lånet som hävstångseffekt kunde man tjäna stora summor snabbt. Det anges att cirka 3 miljoner personer investerat på aktiemarknaden i USA med hjälp av mäklarfirmorna redan år Man lockade kvinnor att investera i aktier för att få in mer köpare. I USA hade det börjat växa fram en nöjeskultur lev nu och oroa dig inte för framtiden. Aktiespekulationerna blev till en del av nöjeskulturen och den allmänna konversationen. Särskilt bland välbeställda och nyrika. Men även alltmer vanliga medelklasspersoner, bilarbetare m fl köpte aktier. Media i form av tidningar och radio spred budskapet liksom bigraferna. Kändiskulten började ta sin form i USA genom radio och film. Finansjättarna på Wall Street blev en del av kändiskulturen. En av dessa var Joseph Kennedy. Han var en medelklassperson som blivit rik genom aktiemarknaden. Många aktieköpare trodde att de också skulle bli rika snabbt. Allt mer aktier introducerades på börserna i USA och folk lånade allt mer pengar för att köpa aktier. Under 1928 och 1929 var cirka 40 % av alla lån som betalades ut i USA ämnade till aktieköp. Detta stora inflöde av pengar som ökade hela tiden när allt fler ville vara med och investera med lånade pengar började banker och finansinstitut att föra in allt fler bolag på börsen. Dessa nya bolag brukade stiga mycket snabbt och bankerna och aktiemäklarna tjänade stora pengar på allmänhetens intresse. Vissa av dessa bolag var rena bluffbolag utan substans. Bland annat har det kommit farm att finansfirman Goldman Sachs skapade sådana bluffbolag. De var säkert inte de enda. Under 1928 steg börsens värde med 50 % och värdestegringen accelererade. Under 1928 började FED att försöka kyla av ekonomin och höjde därför räntan från en väldigt låg nivå. Börsrallyt bara fortsatte. Från maj till september 1929 introducerades 60 nya företag på börsen och 100 miljoner nya aktier tillfördes marknaden. Varför ingrep inte regeringen, kongressen eller andra institutioner i den vansinniga börsyran. En av förklaringarna var att den lilla grupp av finansinstitutioner och banker som styrde mycket av finansvärlden var nära sammankopplade till många av regeringsmedlemmarna. Dessa informella kontakter gjorde att bankirerna kunde utan statliga regleringar bedriva sin spekulationsverksamhet. Coolidge och Hoover som var presidenter var republikaner och stod för en laissez-faire betonad ekonomi Laissez faire the devil may care - och the business of Amerika is business. Bankirerna försäkrade sina vänner i regeringen att marknaden skulle hantera eventuella nedgångar och att uppgången sedan skulle fortsätta. Bland annat talade finansbolaget JP Morgans chef Thomas Lamont med president Hoover och finansminister Mellon. Han försäkrade ännu i september 1929 bara fem dagar före kraschen att marknaden fungerade perfekt och skulle justera felaktigheter. Aktiekurserna nådde sin högsta nivå i september 1929 och marknaden blev alltmer instabil. Trots detta fortsatte folk att spekulera i aktier. Den 24 oktober 1929 föll börsen i New York med % på en dag. Det rådde säljpanik. Enligt ögonvittnen började raset med att vissa bilaktier började falla kraftigt. Folk runt om i New York och i andra delar av landet gick till aktiemäklarkontor, telegrafkontor eller andra kontor för att dagligen se hur aktierna rörde sig. Alla köp telegraferades ut till dessa lokaler. Under den svarta torsdagen hängde inte teleprintern med. Så ju längre ifrån börsen man bodde desto längre tid tog det innan man fick veta vad som hänt. Folk som fanns nära börsen kunde gå dit och stod utanför i stora mängder och väntade på information. Den 24 oktober samlades cirka personer på gatorna utanför börsen. Poliser fick sättas in för att hålla folkmängderna i schack. Flera mindre börser runt om i landet stängde. Fredagen den 25 oktober började ett antal finansinstitut att köpa aktier igen för att

4 försöka hindra fallet. Paniken lugnades. Under måndagen och tisdagen den 29 oktober den svarta tisdagen rasade börsen ytterligare med 25 %. Vissa aktier rasade mer än andra. I november hade New York börsen totalt rasat med 40 % på några veckor. En investerare som lånat för att köpa aktier uppgav att han ägt aktier till ett värde av dollar i september och i november hade han bara 500 dollar kvar när aktierna sålts och lånen betalats tillbaka. Under våren 1930 steg aktiekurserna igen men under sommaren och hösten 1930 sjönk börskurserna tillbaka ytterligare. När börsen nådde botten sommaren 1932 var dess värde 35 % av värdet börsen hade 1926 före den stora uppgången. Till exempel var General Electric värt som mest 396 dollar vilket rasade till 200 dollar hösten Sommaren 1932 var börskursen 8,50 dollar. Radio Corporation of Amerika var värd 101 dollar och rasade till 2,50 dollar sommaren Börschefen Richard Whitney hade lurat sin omgivning med sin girighet och blev dömd till fängelse. Börsraset blev inledningen till den stora depressionen åren 1930 till Alla som köpt aktier med lånade pengar drabbades nu av den omvända hävstångseffekten. De förlorade snabbt den vinst de gjort. Mäklarfirmorna blev oroliga att folk inte skulle betala tillbaka sina lån och krävde därför att de skulle på en eller två dagar plocka fram kontanter annars skulle mäklarfirman, banken sälja deras aktier. Eftersom bankerna gav folk väldigt kort tid att ordna fram kontanterna så tvingade man fram en stor mängd försäljningar. Den stora depressionen 1931 till 1939 Banker och mäklarfirmor med stora lån gick i konkurs och arbetslösheten spred sig snabbt i finanskvarteren. Företag som investerat sina vinster tillsammans med lån förlorade stora delar av sitt kapital. Eftersom staten vid denna tid inte garanterade vanligt folks insättningar i banken förlorade folk sina pengar när bankerna gick i konkurs. Många amerikaner hade små besparingar på bankerna. När de banker som spekulerat gått i konkurs oroade sig allmänheten för att de andra bankerna också skulle gå i konkurs och alla ville ta ut sina pengar. Bankerna hade inte tillräckligt med kapital för att betala ut alla insättningar på så kort tid. Detta tvingade många banker till konkurs. Allmänheten förlorade mycket av sina besparingar. Över 3000 små banker gick i konkurs på grund av börskraschen Konkurserna innebar att alla som hade lån i bankerna tvingades sälja sina hus och ägodelar för att betala tillbaka lånen. Detta innebar att banker, företag och allmänheten dränerades på kapital. Alla förlorade stora summor. De banker som överlevde kraschen hade inte tillräckligt med kapital för att kunna låna ut mera pengar. Sunda företag som var vana med att hantera den löpande verksamheten med krediter och lån kunde inte längre behålla sina krediter eller lån. Detta medförde att allt fler små företag gick i konkurs och fler och fler personer blev arbetslösa. Det fanns inget system med arbetslöshetsunderstöd vid denna tid så de som förlorade inkomsten förlorade helt möjligheten att konsumera. Detta ledde till att konsumtionen minskade drastiskt, vilket medförde att butiker och företag gick i konkurs. Bankerna höjde räntorna för att tjäna pengar, de som hade pengar spekulerade mot dollarn genom att köpa guld. FED tvingades att höja räntorna trots att ekonomin var i botten. Ännu fler hushåll och företag gick i konkurs Spiralen bara fortsatte nedåt ända fram till 1933 då arbetslösheten nådde 25 % av den registrerade arbetsstyrkan cirka 15 miljoner. Eftersom bara ungefär 60 % av den vuxna befolkningen arbetade (de andra var hemmafruar mm) innebar detta att cirka 40 % av den vuxna befolkningen drabbades av arbetslöshet och fattigdom cirka 50 miljoner personer. Många av de som hade arbete fick se sina löner sjunka med upp till 42 %. USAs BNP minskade med 50 % på några år.

5 Deflation rådde med 10 % om året. Många jordbrukare fick inte sina grödor sålda till rimliga priser. Även denna grupp drabbades hårt. De fattiga samlades i stora slumområden kring städerna i så kallade Hoovervilles efter president Hoover. Det kapitalistiska systemet med dess brister skapade börskraschen som i sin tur orsakade en nästan total ekonomisk kollaps i USA. Hade inte F D Roosevelt fått makten 1933 med sina Keynesianska idéer som innebar att staten skulle ta en stort ansvar hade det förmodligen sett betydligt värre ut. Roosevelts - the new deal - införde offentliga stimulanser av ekonomin för att ge folk arbete och långsamt återfå mer efterfrågan i ekonomin. Det innebar att staten tog ett grepp om samhället. 42 statliga myndigheter skapades. Bland annat SEC för att övervaka finansinstitutioner, banker och börsen. Han ökade också omfattningen av Social Security och införde en låg form av arbetslöshetsunderstöd. Han argumenterade starkt för att återskapa tron på samhället. The only thing we have to fear is fear itself var arbetslösheten fortfarande upp mot 15 % och innan USA drogs med i kriget 1941 var fortfarande cirka 10 % arbetslösa. När USA gick med i kriget ökade staten sina utgifter och investeringar, trots att staten höjde skatterna ville företagen vara med och tjäna pengar på kriget. Som mest tjänstgjorde 11 miljoner amerikaner i kriget och företagen i USA letade med ljus och lyckta efter arbetskraft hemma. Kriget gjorde att hjulen började snurra igen Finanshistoria.n.nu. Alla rättigheter förbehållna. Designed by Free CSS Templates

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock PENNINGSYSTEMET 1 I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock Text till kort 1 Pengarnas tre funktioner Dagens pengar har fler funktioner

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

KÖPTIPS. Lennarts TRÖST

KÖPTIPS. Lennarts TRÖST Det betyder att fler vill köpa aktien, vilket i sin tur antagligen leder till att uppgången blir större. Låt inte aktierna ligga i ett bankfack, utan följ med i vad som händer och placera om enligt din

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström The long run is a misleading guide to current affairs. In the long run we are all dead. Economists set themselves too easy, too useless a task if in tempestuous seasons they can only tell that when the

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? Seminarium, Almi Företagspartner AB Seminarium, Almi Företagspartner AB 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson The big five (Spanien 1977, Norge

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Wall Street har ingen aning om hur dåligt det är därute. Ingen aning! Ingen aning! Dom är idioter! Dom förstår ingenting! Jim Cramer, programledare CNN (tre veckor före finanskrisen) Grundkurs i nationalekonomi,

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

VECKOBREV v.45 nov-14

VECKOBREV v.45 nov-14 0 0,001 Makro Veckan Vid månadens som gått ECB möte lämnades som väntat styrräntan oförändrad på 0,05 procent. Mario Draghi sade på den efterföljande presskonferensen att hela ECB-rådet är helt eniga om

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

VECKOBREV v.3 jan-15

VECKOBREV v.3 jan-15 0 0,001 Makro Veckan Valutakaos som uppstod gått efter att Schweiziska centralbanken slopade det valutagolv mot euron om 1.20 som infördes 2011. Schweizerfrancen sågs under eurokrisen som en säker hamn

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström AEplan 45 o 1 0 Idioten i duschen Aggregerad prisnivå

Läs mer

Den ekonomiska krisen i USA, del 1 Den senaste tiden har den ekonomiska krisen i USA refererats allt ivrigare i världspressen.

Den ekonomiska krisen i USA, del 1 Den senaste tiden har den ekonomiska krisen i USA refererats allt ivrigare i världspressen. Den ekonomiska krisen i USA, del 1 Den senaste tiden har den ekonomiska krisen i USA refererats allt ivrigare i världspressen. Även våra finska tidningar har uppmärksammat skeendena på andra sidan Atlanten,

Läs mer

Bank of America / Merrill Lynch

Bank of America / Merrill Lynch Bank of America / Merrill Lynch September 2011 Peder Du Rietz, CFA Garantum Fondkommission AB + - 2 Sammanfattning Bank of America en av de 3 systemviktigaste bankerna i USA tillsammans med JP Morgan och

Läs mer

SBAB, ETT SVENSKT FREDDIE MAC?

SBAB, ETT SVENSKT FREDDIE MAC? SBAB, ETT SVENSKT FREDDIE MAC? Per Nilsson 08.10. 27 Per Nilsson är fri skribent och Politices Magister i statsvetenskap och nationalekonomi. Han har tidigare arbetat som ledarskribent på Dagens Industri

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg

Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg Den onda cirkeln -räntor, skuldsättning och tillväxt Nils Fagerberg Samhällsproblem som vi ska lösa idag Se till att förmögenhetsklyftorna slutar att öka och i stället börjar minska Se till att skuldsattheten

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2015 2 3 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

B örskraschen den 19 oktober förra

B örskraschen den 19 oktober förra HÅKAN GERGILS: Börskraschen och USA:s ekonomi Socialdemokraterna har försökt utnyttja börskraschen i USA för att "bevisa" att det inte går att sänka skatterna och att marknadsekonomin inte är att lita

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

VECKOBREV v.21 maj-13

VECKOBREV v.21 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Börserna runt om i världen föll kraftigt i slutet på förra veckan. Det var främst Ben Bernakes uttalande om att Federal Reserve redan under sommaren kan dra ner på de

Läs mer

VECKOBREV v.15 apr-15

VECKOBREV v.15 apr-15 0 0,001 Makro Veckan På onsdag som kommer gått regeringen lägga fram sin vårbudget, vars innehåll i stora drag redan är känt. På DI Debatt har ett antal företrädare för svenska arbetsgivarorganisationer

Läs mer

räntor och hårt pressade obligationsräntor gör att kapitalet söker SSVX90 0,29% sig längre ut på riskskalan.

räntor och hårt pressade obligationsräntor gör att kapitalet söker SSVX90 0,29% sig längre ut på riskskalan. Tellus Midas Strategi under mars Marknadsbrev Mars 2015 I korthet: Avkastning I korthet: november: MIDASAvkastning mars 0,71% STOXX600 MIDAS -3,41% 1,71% Styrkan i aktiemarknaden höll i sig och Midas noterade

Läs mer

Dags att köpa aktier? Om aktiesparande på turbulenta finansmarknader Urban Bäckström

Dags att köpa aktier? Om aktiesparande på turbulenta finansmarknader Urban Bäckström Dags att köpa aktier? Om aktiesparande på turbulenta finansmarknader Urban Bäckström Aktiespararnas Summer Campus 2009 22-24 juni i Tällberg, Dalarna 1 Utkommer den 19 augusti 2009 Ekerlids Förlag 2 Turbulenta

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system 2. Konsekvenser och problem med nuvarande system Vad påverkas av penningsystemet? Penningsystemet 2 Vad påverkas av penningsystemet? Brist på pengar Inflation Ökande penningmängd Penningsystemet Överföring

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras,

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

Niklas Ekdals intervju om finanskrisen med Assar Lindbeck i Access-TV den 3 december 2008

Niklas Ekdals intervju om finanskrisen med Assar Lindbeck i Access-TV den 3 december 2008 Niklas Ekdals intervju om finanskrisen med Assar Lindbeck i Access-TV den 3 december 2008 Välkomna hit! Den finansiella frossan 2008 sägs vara den värsta sen 1930-talet. För 75 år sedan blev ju depressionen

Läs mer

För några av er kanske strukturerade placeringar är okänt medan andra kanske upplever placeringsformen som snårig. Vilka möjligheter och risker finns

För några av er kanske strukturerade placeringar är okänt medan andra kanske upplever placeringsformen som snårig. Vilka möjligheter och risker finns 1 För några av er kanske strukturerade placeringar är okänt medan andra kanske upplever placeringsformen som snårig. Vilka möjligheter och risker finns det? Under detta pass ska jag besvara frågorna Vad,

Läs mer

Strategi under maj. Månadsbrev Maj 2012. I korthet: Avkastning maj: MIDAS -3,45% STOXX600-7,21% SSVX90 0,12%

Strategi under maj. Månadsbrev Maj 2012. I korthet: Avkastning maj: MIDAS -3,45% STOXX600-7,21% SSVX90 0,12% Månadsbrev Maj 2012 Strategi under maj Politisk och finansiell instabilitet Rekylen som startade i april på aktiemarknaderna tilltog i omfattning under maj. Politisk oro inför nyvalet i Grekland med dess

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 1

Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Presentation lärare - Johan Holmgren (kursansvarig) Presentation kursupplägg och examination - Övningsuppgifter med och utan svar - Börssalen - Portföljvalsprojekt 10p

Läs mer

Tio gyllene regler för aktieinvesteringar. En samling insiktsfulla pärlor

Tio gyllene regler för aktieinvesteringar. En samling insiktsfulla pärlor Tio gyllene regler för aktieinvesteringar En samling insiktsfulla pärlor Förord Tio gyllene regler för aktieinvesteringar Aberdeen har arbetat med placeringar i mer än 30 år. Under den tiden har marknadscykler

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet

Läs mer

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/) 1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 10 LEKTION 10: 8 maj 2015 1. Finanskris och skuldkris Före: Gör multimediaövningarna på ekonomiskt ordförråd (se hemsidan)! (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

Läs mer

5 STEG MOT 1 MILJON. Apple. ibolaget tar över världen

5 STEG MOT 1 MILJON. Apple. ibolaget tar över världen En specialrapport från Bullstreet - Maj 2012 5 STEG MOT 1 MILJON ibolaget tar över världen Bästa köp just nu Företagsuppdateringar Bullstreets 10 budord Snabbgranskning av företagen Vi blickar framåt Apple

Läs mer

Bättre avkastning vid uppgång eller skydd vid nedgång

Bättre avkastning vid uppgång eller skydd vid nedgång www.handelsbanken.se/certifikat TILLVÄXTCERTIFIKAT USA OCH indexcertifikat USA Bättre avkastning vid uppgång eller skydd vid nedgång sista dag för köp är den 17 januari 2010 Marknadsläget just nu Återhämtningen

Läs mer

FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)?

FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)? FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)? I en centralbanksekonomi är det några förhållandevis få hemliga och insynsskyddade privatpersoner som kontrollerar tillverkningen av nästan alla pengar (minst

Läs mer

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011 Ekonomi Under mina elva år som verksamhetsledare på Stiftelsen Ekocentrum i Göteborg skrev jag ett antal ledartexter till Ekocentrums månatliga nyhetsbrev som gick ut till cirka 7000 mottagare. Ledartexterna

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

Globala Utblickar i en turbulent värld. SKAGEN Fonders Nyårskonferens 2009. Presentation av Charlotta Mankert

Globala Utblickar i en turbulent värld. SKAGEN Fonders Nyårskonferens 2009. Presentation av Charlotta Mankert Et nødskudd. 1888. Beskuren. Av Christian Krohg, en av en av Skagenmålarna. Bilden tillhör Skagens Museum. Globala Utblickar i en turbulent värld SKAGEN Fonders Nyårskonferens 2009 Presentation av Charlotta

Läs mer

Boräntan, bopriserna och börsen 2015

Boräntan, bopriserna och börsen 2015 Boräntan, bopriserna och börsen 2015 22 december 2015 Lägre boräntor, högre bostadspriser och en liten börsuppgång. Så kan man summera svenska folkets förväntningar på 2015. BORÄNTAN, BOPRISERNA & BÖRSEN

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

BEHÄRSKA MARKNADEN PÅ 10 MINUTER

BEHÄRSKA MARKNADEN PÅ 10 MINUTER BEHÄRSKA MARKNADEN PÅ 10 MINUTER VARNING HÖGRISKINVESTERING: valutahandel (forex) och spekulationer i prisförändringar (CFD:s) är mycket spekulativa och innebär en hög risknivå och passar kanske inte alla

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev 2 3 VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2013 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Finansiella kunskapsluckor

Finansiella kunskapsluckor Finansiella kunskapsluckor Konsumentverket och Finansinspektionen Enkätsammanställning Under våren 2011 utförde Finansinspektionen och Konsumentverket en undersökning med syftet att kartlägga hur den finansiella

Läs mer

VECKOBREV v.20 maj-13

VECKOBREV v.20 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Finansutskottet riktar viss kritik mot Riksbanken och menar att de hade kunnat bedriva en något mer expansiv politik de senaste åren. Utskottets utredning aktualiserar

Läs mer

VECKOBREV v.42 okt-14

VECKOBREV v.42 okt-14 0 0.001 Makro Veckan Förra regeringens som gåttskattesänkningar medförde att statsfinanserna är i så pass dåligt skick att överskottsmålet inte kommer nås förrän 2020 och att utrymmet för reformer är obefintligt.

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Fördel Fonder. bistrare tider. hur gör jag med mitt. tävling! sex gyllene regler för fondsparande. Rådgivarens bästa tips

Fördel Fonder. bistrare tider. hur gör jag med mitt. tävling! sex gyllene regler för fondsparande. Rådgivarens bästa tips Fördel Fonder för dig som fondsparar i Handelsbanken #1 2009 sex gyllene regler för fondsparande Rådgivarens bästa tips Dags att flytta hem dina fonder? tävling! Vinn en högaktuell bok om fonder! bistrare

Läs mer

BULL & BEAR TENDENS BULL & BEAR

BULL & BEAR TENDENS BULL & BEAR Nr 102/2013 (sid 1 av 6) Tisdagen den 3 december 2013 BULL & BEAR Anno 2009 2 0 1 3 Nummer 102 OMXS 30 index 1 284,12 OMXS 30 satte 1 316 som högst den 28 november och fastnade i intervallet 1 310-1 325,

Läs mer

VECKOBREV v.41 okt-14

VECKOBREV v.41 okt-14 0 0,001 Makro Veckan som gått Bankföreningen har kommit med en amorteringsrekommendation för bolån för att uppnå en sund amorteringskultur. 1000 Föreningen rekommenderar att alla nya lån med en belåningsgrad

Läs mer

Kan välfärden räddas?

Kan välfärden räddas? Kan välfärden räddas? HAR VÄLFÄRDEN VERKLIGEN FÅTT MER? Källa: SKL, SCB, Egna beräkningar Källa: SKL, SCB, Egna beräkningar 140 miljarder sänkt skatt. Sen 2001 sänkt skatt ca 300 miljarder per år. Hur

Läs mer

AFFÄRSBREVET MÅNDAG DEN 4 MARS 2013

AFFÄRSBREVET MÅNDAG DEN 4 MARS 2013 AFFÄRSBREVET MÅNDAG DEN 4 MARS 2013 New Yorkbörserna De amerikanska börserna öppnade lägre på fredagen, men stark ISM-data lyfte humöret och fick upp indexen på plus inför helgen. Att budgetdebatten i

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Tre experter: BÖRSÅRET 2013 Experterna siar. Viktor Henriksson, Carnegie, Lars SöderfjEll, Ålandsbanken,

Tre experter: BÖRSÅRET 2013 Experterna siar. Viktor Henriksson, Carnegie, Lars SöderfjEll, Ålandsbanken, BÖRSÅRET 2013 Experterna siar 10 Viktor Henriksson, Carnegie, är skeptisk till konjunkturen och satsar därför på högutdelande företag som Loomis. Lars SöderfjEll, Ålandsbanken, varnar för högt värderade

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

BULL & BEAR TENDENS BULL & BEAR

BULL & BEAR TENDENS BULL & BEAR Nr 104/2013 (sid 1 av 6) Tisdagen den 10 december 2013 BULL & BEAR Anno 2009 2 0 1 3 Nummer 104 OMXS 30 index 1 271,00 OMXS 30 har en tid get signaler om en nedgång I och med att index varit under 1 280-nivån.

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

Marknadsföring på INTERNET

Marknadsföring på INTERNET 2010-09-28 Marknadsföring på INTERNET Peter Agoston info@peteragoston.se Stort, brusigt och svårt att kontrollera The Opte Project Nätverk av signaler och noder Tänk om man skulle få uppleva detta Verkar

Läs mer

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta Kapitel 3 Det cirkulära flödet, pengar, och ränta 1. BNP, kvantitetsteoremet, och inflation MV = PY. När mängden pengar eller omloppshastigheten dubbleras, dubbleras prisnivån på lång sikt, medan Y, real

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Årets tyngsta vecka med Fed och tung statistik

Årets tyngsta vecka med Fed och tung statistik Stockholm 101101 Momentum/fundamenta: Årets tyngsta vecka med Fed och tung statistik Lagom till höstlovet i skolorna i Sverige infaller årets förmodligen tyngsta vecka inom makroområdet. Första fokus är

Läs mer

räntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande

räntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande räntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande räntebevis Dagens historiskt låga räntenivåer ger mycket låg avkastning i ett traditionellt räntesparande såsom räntefonder

Läs mer

VECKOBREV v.22 maj-15

VECKOBREV v.22 maj-15 0 0,001 Makro Veckan Nyhetsflödet som gått under veckan handlade som vanligt mycket om Grekland. Nu på fredag ska Grekland betala tillbaka 300 miljoner euro till IMF men IMF har gett Aten en möjlighet

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen Kriser KRISER Kris normalt och återkommande! Sverige gått igenom flera oljekrisen, fastighetskrisen och finanskrisen 2008 1990-tals krisen Finanskrisen 2008 90-tals krisen 1990-talets början djup kris

Läs mer

Varför arbetar vi med det här?

Varför arbetar vi med det här? Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

Innehåll 1 Marknadsöversikt 2 OMXS30, S&P 500 3 Råolja, Naturgas 4 Guld, Koppar 5 USD/SEK, EUR/SEK

Innehåll 1 Marknadsöversikt 2 OMXS30, S&P 500 3 Råolja, Naturgas 4 Guld, Koppar 5 USD/SEK, EUR/SEK v.40 29 november 2009 Innehåll 1 Marknadsöversikt 2 OMXS30, S&P 500 3 Råolja, Naturgas 4 Guld, Koppar 5 USD/SEK, EUR/SEK 6 Majs, Vete 7 Dubai debt fear 8 Råvarukommentar 9 Högbergs högläge: Mjölkkossor

Läs mer

XACT Bull XACT Bear MARKNADSFÖRINGSMATERIAL

XACT Bull XACT Bear MARKNADSFÖRINGSMATERIAL XACT XACT Bear MARKNADSFÖRINGSMATERIAL Innehållsförteckning Fonder med hävstång...3 Fondernas placeringsstrategi...4 Hävstång...4 Daglig ombalansering...4 Fonderna skapar sin hävstång i terminsmarknaden...5

Läs mer

Innehåll 1 Marknadsöversikt 2 Marknadskommentar 3 OMXS30, S&P 500 4 Råolja, Naturgas

Innehåll 1 Marknadsöversikt 2 Marknadskommentar 3 OMXS30, S&P 500 4 Råolja, Naturgas v.40 Innehåll 1 Marknadsöversikt 2 Marknadskommentar 3 OMXS30, S&P 500 4 Råolja, Naturgas 5 Guld, Koppar 6 USD/SEK, EUR/SEK 7 Silver, Vete 7 Långtidsgrafer 11 Ansvarsfriskrivning 9 januari 2011 vecka 2

Läs mer

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara.

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara. Marknadsbrev nr 10 Försäljningstakten håller i sig och under 2001 förmedlade Skånegårdar fastig-heter för ett sammanlagt värde om 326 Mkr. Det innebär att vi under de senaste tre åren förmedlat gårdar

Läs mer