Skapa sysselsättning för arbetslösa - en kommunal uppgift?! Upptäck Kumla bibliotek!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skapa sysselsättning för arbetslösa - en kommunal uppgift?! Upptäck Kumla bibliotek!"

Transkript

1

2 Upptäck Kumla bibliotek! Öppettider: HUVUDBIBlIOTeK Folkets hus, Skolvägen 12, Kum!a Vu)(enavd 2 tr.. tel Barnavd. by. tel Utställningshall bv Måndag-torsdag Fredag lördag Söndag KUMLAN Informationsblad för Kumla kommun Ansvarig utgivare: Kommunalrådet Dan.Ake Moberg Redaktion: Kulturllltendent Mats Aunenng Postadress: KUMLA " \~~ BOKMAGASINET Hagendalsvagen 26, tet OppettId: TIsdag Utlåmng av äldre bocker och tldsknfter samt försäljning av Kumlakrukor. häradskartor, vykort m.m. BIBLIOTEKETS ÖPPETTIDER I SAMBAND MED HELGER Måndag 23 dec. öppet Julafton, luldagen samt annandagen stängt Måndag 30 dec. öppet Nyårsafton samt nyårsdagen stängt Fredag 3 Jan, öppet Lördag 4 Jan" sönd. 5 Jan. samt måndag 6 jan. stängt Vi erbjuder ett rikt och vanerat bokbestånd. kassettbocker. dagstidningar, spännande tidskrifter och en hvhg programverksamhet. KunnIg och serviceinriktad personal finns till Din hjälp! Välkommen! Kumla kommuns bokbuss. TurlIstor för våren -97 delas ut under december månad. Tel. Bokbussen Skoindustrimuseet Sveavägen 19. Kumla, har t.o.m.lebruan månad 1997 öppet måndagftedag kl Söndag kl FÖl" gruppbesök var god nng t 87. Besöksadress: Stadshuset. Kumla torg Telefon: 019/ (växel) Nästa nummer utkommer vintern 1997 Skapa sysselsättning för arbetslösa - en kommunal uppgift?! Av kommunalrådet Dan-Åke Moberg Ansvaret för arbetsmarknadspolitiken är en uppgift för regering och riksdag och skall verkställas av staten genom dess organ på olika nivåer i samhället. Flertalet av de arbetsmarknadspolitiska frågorna hanteras centralt av Arbetsmarknadsstyrelsen. AMS. och på regional nivå svarar län sarbetsnämnderna för denna verksamhet för att slutligen i den enskilda kommunen handläggas av den lokala arbetsförmedlingen. Hitintills har hu\ udansvaret för all genom olika mer eller mindre kortsikliga åtgärder skapa sysselsättning för arbetslösa åvilat dc lokala arbetsför medlingarna. dvs. staten. Kommunernas ansvar har i huvudsak begränsats till att ta emot många av de arbetslösa inom olika kommunala verksamheter. vilket inneburit värdefull praktik och meningsfull sysselsällning för de arbetslösa. Kommunen har också tagit eh stort ansvar för de unga arbetslösa och för så kallad svårplacerad arbetskraft. Kommunen ansvarar slutligen ochå för de arbetslösa som inte längre - av ett eller annat skäl - ryms inom de försäkringssystem som annars kommer de arbetslösa lill del. När så statsmakterna under försommarcn aviserade alt kommunerna skulle få ta ett större direkt ansvar för de arbetslösa så reagerade de ficsta kommunerna positivt. KOl11muncrn<l skulle nämligen medges möjlighet <ltt efter lokala förutsättningar forma in satserna för de arbetslösa. En viss lipp- luckring av snåriga regler och rutiner förutspåddes också. Möjligen anade vi i kommunerna en viss oro för en övervältring av kostnader från stat till kommun i och med denna förändring. men fördelarna med helheten och lanken all efter lokala förutsättningar få forma insatserna för de arbetslösa har övervägt. Förhoppningsvis så skall vi nå en överenskommelse så att vi kan få starta med den uppgift som förutskickats oss. dvs. alt efter lokala föruisättningar och på bästa sätt skapa meningsfull sysselsättning för idag arbetslösa och om möjligt ge dem ett snabbt återinträde i den nonnala arbetsmarknaden. En mycket bra satsning i förslaget till en förändrad arbetsmarknadspolitik är den massiva inriktningen på utbildning för i första hand de arbetslösa som saknar erforderlig skolunderbyggnad - det vill säga upp till gymnasial nivå. Utformningen av utbildningen skall ske på kommunal nivå och efter lokala förutsättningar och efter den enskilda individens kunskapsnivå. Det är ett spännande uppslag och en utmaning för oss i kommunerna att hantera. Vi tror och förutsäller all alla former av utbildning kommer i fråga - allt ifrån studieförbundens utbud till folkhögskolor m.m. och den kommunala vuxenutbildningen. A 1I t iir in tc arbetslöshet ocb problem. [ Kumla har vi ändå en förhållandcvis god arbetsmarknad med "motorerna" Ericsson Mobile Communications 2 3

3 Minnesmärken i Kumla Burenska Villan i Kumla A v Mats RlIflering Titel: Franzens minnesvard ÅT: 1946 Konstnär: Knut Hultström Teknik: Brons och sten Placering: ParkkyrtlQgården (Kumla kyl"kogärd) Texten pd bronsplattan lyder: Frans MIChael Franzen kyr1{ohefde I Kumla förlattade på denna plats flera av sina evangehskt sköna psalmer Eftersom del finns tu Slort alimäni inlressr börjar här td st'rie som iilukonlllll'f \luje nummer med rak110m minnesslenlir och llndtll minnesmirken. Genom beslut av kyrkofullmäktige rustades Fran7t~nsgrotla upp En minnes\ård med 0\ anstående lex! gjordes av rirman $porrong. Stockholm. Skulptören Knut Hultström modellerade bronsplattan. Stenarhetei &Jordcs av kumlaföretaget SJödin & Wilhelmsson. Carl Sjödin och Karl Wilhelmsson var tidigare anstallda stenhuggare på Yxhult AB mcd slarlade eget slcnhuggeri 1924 med verkstad vid gamla kyrkstallarna nära kyrkskolan. Firman arbetade främsi i granil. dcnna "kilades ut- vintcrtid i Skogaholm och hamlades bl.a. av Knut Bergman med sin laslbil. Andra arbelen av Sjödin & \VilhelmssonlIr minncsstenen i Hörsta och Kungastenen vid K umlasjön. Vid invigningen den 15 Juni 1946 hölls minnestalet av prosten \Villtn. Under Rolf Forssman~ledning sjöng kyrkokören bl a Franzens psalm ' När allt omkring mig vila(. Karl Hullström har p:'! Nationalmuseum CH par huvud i brons - konstnären John Bauers och silversmeden Erik Flemings. ABs och Erisson Radio Syslems ABs, SlClrka lillväxl. Men också de mindre företagen i KumJa har i huvudsak bibehåjli1 sin Mbetsstyrka och en ljusning kan skönjas inom en snar framtid för 4 Engelbrektsmonumentel "Befriaren" på torgel i Falun är också etl \'erk a\ Hullström. Skalden oeh praslen Frans MIchael Franltn Ar kanske den mest kanda kumlabon, Franlen vä~te upp i Uldborg. 1 Finland. och blc, rcdaktör vid Åbo Tidnmgar. Uan hann 'Idare bh professor i lärdomshislona rcspekll'c i hisloria och praklisk filosofi mnan han eftcr kriget 1809 lämnade Finland ror S'cnge Han hade då långt tidigare hart sm lltterara genombron i Sverige. När Franzc!n anställdes som pra)1 i Kumla var han medlem av S'enska Akademien. fmsk professor och rysk undersåte - en svå"'lagcn kombinalion. Franzcn \ar kvar hl1 UI2S. då han lillträdde en tjänsl i Klara församhng. Stockholm. Nu ble\ han oekså akademlcns sekreterare innan han senare tillträdde biskopsljänslen I Härnösand djr han också ligger begravd. Jämte Wallin var Frans r.llchael I'tanten Sveriges främsle psalmdiktare. Vlllkfind311r "Bereden väg för Herun... ". "Vad ljus övergriften" och "O Jesll, än dc dma". Mmdre kända är Franzens dryckesvisor, I sin tidigare d'klnlllg förebådar han romantiken. småföretagen och för den inhemska marknaden - kanske inom några må nader då vi åter går mot vår och ljusare tider... O Kumlans läsare har säkerligen sel! all det vackra huset vid Sveavägen ruslats förtjänstfullt av sin nye ägare John Ekströms Bygg AB för restaurangiindamåi. Genom sin storlek och "aekra exteriör väcker husel uppmärksamhet. Byggnadens historia är samman länkad med Kumlas moderna hisloria men är trots detta inte så känd bland de som flyttat till Kumla under de se nasle årtiondena. Firma Lasse Buren är. jämte grossistfirman PJ. Carlsson, under flera årtionden under 19OO-lalets forsta hälrl den störsia grossiströrelsen inom sko- och läderbnmschen i Kumla. Skodonen konllller liii största delen rrån Kumla Skofabrik, Under åren närmast före och under forsta,-äridskriget expanderar firman krartigl och Lasse Buren blir formöged. Det är nu han uppförsin nla kontors- och lagerb)ggnad på S,'ea,-ägen 19 och Villa S, ea rlir silt slonliknande utseende. Lasse Buren Lasse Buren (Olsson». född och hans sex år äldre bror Erik Olsson iir lantbrukarsöner från Byrsla. De lär sig till skomakare men ägnar sig sedan enbart åt handel med skodon. Erik Olsson köper i slutet av 1800-lalel huset Karlsborg l vid Hagendalsvägen. I en gårdsbyggnad startar han sitt lager och börjar handla med skor. Han köper skor på skoverkstäderna i Kumla och på Järntorget (Skotorget) i Öre bro och siiljer dessa vidare till skoaffä rer och på marknader. Det är nu Lasse Buren kny1cr kon takt med Carl Nilsson, grundare av den stora Kumla Skofabrik. Carl Nils- son har från 1897 skomakeri med cli tiotal anställda i gårdshuset till villan Karlsberg. Södra Kungsvägen 20. Tillverkningen utgörs av veckade stövlar och pliggade och randsydda resårskor. ridstövlar samt smorläderstövlar till valf.1ngare (!). Bröderna Erik och Lasse tar med Carl ilssons produkter i sin partihandel. $kokraschen i Kumla 1899 drabbar även grosshandelsfirmorna hårt. En mängd skomakarverkstäder hade star~ tats utan alt man hade ekonomi an klara fasta kostnader på de oregelbundet kommande inkomsterna. För alt klara den närmaste tiden skriver skomakarna växlar åt varandra i parti och minut. Om man inte haren för bankerna acceptabel borgensman förekommer det 311 namnet förfalskas. En växelhärva växer och spricker slulligcn, Många av skomakarna åtalas - sålunda är tio kumlabor instämda för vårdslöshet mot borgenärer vid Kumla härads marsting Många kumlabor ruineras. Belalningsinställelser blir vardagsmat. Ett annat bakslag för grosshandelsfirmorna är de kraftfulla konkurrenter som tillkommer genom de stora skofabriker som själva sköter försäljningen av sina produkter genom egna resande. Ex~mpel på della är A G Anderssons, C G SIröms och C A Jonssons skofabriker. Samtliga dessa har en varierad tillverkning som kompletteras genom inköp av skodon från andra mindre fabriker. Erik Olsson får nu börja om med en ny firma. Lasse Buren blir firmans representant och gör 5

4 omfattande resor till skoaffärer över hela Sverige. Ett par år efter sekelskiftet övertas firman av Lasse Buren. En trygghet i tillvaron är ö"erenskommelsen med Carl Nilsson, som år 1905 köper fyra tomter vid Södra Kungsvägen av Lasse Burcn och här uppför sin första fa~ brik under namnet Kuml<l Skofabrik bygger Carl Nilsson en helt ny skofabrik i Irc våningar mot Kungsvägen som får en stor tillbyggnad 1943 ulefter nuvarande John orlanders gata. Under nera årtionden Säljs merparten av lillverkningen, som omfattar en mängd olika skodon med bla. varumärkena Plaza (damskor) och Ambassy (herrskor), genom grossistfirman Lasse Buren. Lasse Buren förser också Kumla skofabrik och andra leverantörer med stora kvantiteter råvaror i form av skinn m.m. Lönen för mödan kommcr snan. Redan år 1910 ligger Lasse Buren på fjär~ de plats i inkomsiligan bland skofolket i Kumla med en laxerad inkomst på kronor- efter A G Andersson, C G Ström och P J Carlsson. ren före och under första världskriget blir Lasse Buren mycket förmögcn. faktiskt miljonär. Det iir nu han förvandlar sin villa Svea till en magnifik villa, Bakom framgångarna ligger givetvis hårt arbete. även om det underlällas av att Lasse Buren har stor förmåga all vinna kundernas förtroendc och att göra affärcr. Han lyckas ofta få pengar i rörelse och kallas inte för inte "den generöse grosshandlarn". Firma Lasse Buren levererar skodon till lanthandlare och skoaffärer över hcla Sverige men också till de krigförande Hinderna. Firman säljcr huvudsakligen skodon av Kumla Skofabriks tillverkning kompletterat med skor inköpta i Örebro. Allt är dock inte frid och fröjd. Den strax efter första världskrigets slut nyuppförd<l Läderfabriken i I-Iallsbcrg orsakar Lasse Burcn stora förluster. Med freden efter första världskriget kommer också skohandlarnas betalningsinställelser på löpande band. Handlarnas lager av kristidsvaror blir nästan värdelösa när det åter blir tillgång på kvaliletsskodon. Skogrossistemas miljonvinster är snart borta med vinden. En annan nedgångsperiod är depressionen i början av 1930 talet som starkt påverkar den Burenska firman. Många kunder inställer betalningarna. vilket påverkar grossistfirmans tidigare goda ekonomi. Villa Sl-ca Johan Olsson var lantbrukare i Kumla by och ägde Flinkagården 6. till vilken hela "Svea-områdel" hördc. Johan var dessulom nitig byggmästare i Kumla under slutet av 1800-talel och uppförde Villa Svea. som namnsalles efter yngsta dottern. Byggnaden upp fördes på 1880-talet i tre våningar och var länge stationssamhället Kumlas största villabyggnad. I bollenplanei hade Johans syster, Kristina Olsson, hembageri, ren 18% 1900 drev C A Fribergsin bagerirörelse här. På 1890 talel fanns en ölhandel i källaren. Här hämtade skomakargesäller ölflaskor säckvis för att sedan dricka öl i den så kal1ade "Gesällgropen" i Mejerisko gen. Mejeriskogen låg söder om Sveavägen där Torsgatan numera ligger. Här samlades gesäller, det var inte ovanligt med ett 25-tal. under den varma årstiden under självtllgna "trumfdagar" som ibland kunde bli "trumf veckor" för att prata. ljuga, skrävla, dricka öl. spcla kort, sjunga, musicera o.s.v. Större delen av viljan disponerades av sko- och läderfirman Larsson & Pennan, som före sekelskiftet var en av de största partirörelserna i länet i skodon och läder. Fadern till en av ägarna, Carl Larsson, var den välkände Lars Petter Larsson från Stene, storgrossisl i skobranschen och kallad "Kungen i Äby". Larsson & Perman gick i konkurs Den översta av dc tre våningarna användes till samlingssal för olika föreningar. Såväl Fosterländska föreningen som Frälsningsarmen höll sina S<'lmmankomster här. Lokalen uppläts även för privata dansaftnar liksom för framträdanden 3' sångare, musikanter och trojlerikon~tnärer. Något som salte extra krydda på till 'aron "ar att många av kumlaborna talade om att del spökade fruktans, ilrt i S, ca - sällsamma hiindclser sades vara förknippade med, illan. Många kumlabor drog ~ig för all passera S'ca efter mörkrels inbroii. Villa Sl'ea blir Villa BUf(~II... År 1911 köpte Lasse Burcn "illan och hade i denna sin bostadslägenhet och någon tid även affärslokaler. År 11J16 fick villan genom en omfattande om byggnation sitt nuvarande slottsliknande utseende och räknade~som den största och ståtligaste byggnaden i Kunl1a - från 19200mgiven aven kalk stensmur med järnstaket. som ko~tade cirka kronor. Byggmästan.: Carl Lind. som enligt uppgift byggt hunuratals villor i Kumla, hade hand om om byggnationen. Enligt obekriiftad uppgift skulle trädgården ha planerats av den i Kumla välkände Herman Schön hardt. tysken ka11ad. som i ett skogsområde i nordvästra Kumla dreven trädgård, som var ett stort besöksmål under och 1920-talen. Spökerierna kan ha fortsatt om än i blygsammare skala. Att en del människor liven senare tog spökerierna på allvar vidimeras av Margot Nilsson, hustru till disponent Ragnvald Nilsson. Margot Nilssons svärmor ville nämligen inte nytta in i villan p.g.a. vad som berättats. Så här står det om byggnaden i Kumla kommuns bevarandeprogram: ",.tvåvånig stenvilla med fasad i grå slätputs och med valmat sadeltak täckt med tvåkupigt tegel. utbyggnad med entre och balkong mot öster saml på taket avrundade uppskjutande gavclstycken. Balkongen har ett räcke med balustraddockor. Fönstren är stora och har högt placerad tvärpost... Byggnaden har utvändigt en 'äl bevarad jugendkaraktär. Invändigt finns en likas.~ jugendinnuerad inredning med paneler. målningar i tak och på läggar. dörrar av tidstypiskt slag etc. som ger byggnaden en betydande kulturhistoriskt och miljömässigt värde"....och blir S,'ca Matsalar Efter Burens död 1933 blev Kumla Skofabrik ägare till villan. Disponent Ragnvald ilsson bodde i denna med hu.-:.trun Margot Lägenhct~n på plan 3 hyrdes ut till prästfamiljer där ett av rummen. med välvt tak. användes vid vigslar och dop. Efter yllerligare några ägare inköptes fastigheten av Manin och Ella Nilsson. Ella Nilsson stanade här omkring 1951 Svea Matsalar med servering av mat och kaffe, vanligen efter beställning. i de båda nedre våningsplanen medan familjen hade sin bostad på översta våningen. Eftersom maten var välsmakande. kaffet gott och lokalerna vackra och stilrena utnyttjades Svea Matsalar nitigt - ofta hadc Ella Nilsson två beslii11ningar samtidigt att sköta. 6 7

5 Många Kumlabor har besökt Svea Matsalar i samband med begravningar. minneshögtider, bröllop, jubileer, födelsedagskalas eller i samband med föreningssammankomster. När nya församlingshemmet uppfördes i början av 1980-talet minskade nylljandet av Svea Matsalar. Ella Nilsson drev sitt företag ända till sin bortgång Kontors- och lagt'rb)'ggnaden Grossistfirman Lasse Buren behövde snart Slörre lokaler och uppförde 1911 en kontors- och lagerbyggnad på den stora tomten bakom villan. Efter Lasse Burens död 1933 övertogs firman och dess lokaler av Kumla Skofabrik. som omvandlade firman till Sill försäljningsbolag under oförändrat namn. Kontor och lager flynades till Kumla Skofabriks lokaler. varefter \ byggnaden Sveavägen 19 stod tom. Lokalerna hyrdes nu av Gustaf Söderbergs Konfektionsindustri (Geson Konfektion). Från 1958 flterfanns AB Bröderna Perssons Skofabrik här - senare ombildat till Bengtar-Sko AB. Från 1985 är passande nog Skandinaviens enda skoindustrimuseum förlagt till byggnaden. Öster om kontors- och lagerbyggnaden utefter Johannes Kyrkogata hade Lasse Buren garage med verkstad samt en välskött liten trädg<lrd. Burenparken Under första världskriget köpte Lasse Buren in ell skogsområde på södra sidan av Sveavägen. mill emot sin villa och sin kontorsbyggnad och väster om Mejeriskogen. Här lät han iordningställa en idyllisk park med buskar. grusgångar och stenpartier. O SH'3\'ägt:ll mcd Villa Svca före ombygglhltionell 19160ch kontors- och lagcrbyggnadcn byggd Socialförvaltningen i omdaning A v socialchef Håkan Hjelm Vad innebär de senaste årens bcsparingnr rör socialnämnden. samtidigt SOIll del finns önskemål 0111 rörändring och Ull"eckJing'! Att beskriva konsekvensen av senare års besparingar och förändringar är inte enkelt - jag ska dock försöka beskriva förändringarna utifr<ln de tre begreppen ansvarsområde. volym och kvalitet. Ansvarsområde Socialnämnden fick fr o m 1992 ett samlat och vidgat ansvar för långvarig vård och service till äldre och funktionshindrade. Detta aosvar inklude rade boendeformer med särskih stöd och service samt även hälso- och sjukvårdsinsatser som inte är akutsjukvård eller insatser av läkare. Fr o m -94 infördes en ny lagstihning - "Lagen om stöd och service till \issa funktionshindrade" som innebar ett utvidgad ans\'ar för de funktionshindrades behov av boende och olika stödåtgärder. Genom reformbeslutet överfördes landstingets omsorgsverksamhet till nämnden den 1 januari Vid samma tidpunkt fick nämnden också genom lagstiftning ell utökat ansvar för de psykiskt långtidssju ka. Interna förändringar har under samma tidsperiod också genomförts. Från 1995 är nämndens tidigare ansvar för barnomsorg inordnat under särskild barn- och utbildningsnämnd i Kumla. Sammanfauningsvis har socialnämnden ansvar för följande grupper: De äldre (boende och omvårdnad) Funktionshindrade (boende och stödåtgärder) De psykiskt störda (boende och sysselsättning) Ungdoms-o familje-o försörjningsoch missbruksproblem inryms under det vi traditionellt benämner socialbyr<larbete som bl a inkluderar socialbidrag samt introduktion av flyktingar och invandrare. Volym Som framgår har socialnämnden under senare år ålagts nya åtaganden och nya m<llgruppcr. För äldre\'ården har förändringarna generellt under senare år inneburit att boendemiljöer har förbättrats genom ombyggnad och IilIbyggnad av såväl servicehusanläggningar som tillkomst av så kallade gruppboenden för åldersdementa och gruppbostäder för funktionshindrade. Äldres möjligheter till kvarboende i egna bostäder har ocks.å ökat genom hemhjälps- och hemsjukvårdsinsatser. Därutöver finns möjligheter till bostadsanpassningar och tekniska hjälpmedel m m. Senare års förändringar innebär att antalet äldre med stora omvårdnadsbehov har ökat och kommer enligt prognoser all öka långt in på 2000 talel. Förändri~gar inom länssjukv<lrden - alltså RSO-reduceringar - kommer också att påverka behovet av såviii vårdplatser som behovet av boenden med stödinsatser. Dcn kommunala hälso- och sjukvården kommer att möta ökade krav på medicinsk omvårdnad. Genom lagstiftningen om stöd och service till funktionshindrade har niimnden att svara för att funktions- 8 9

6 hindrade genom boende och stöd tillförsäkras goda levnadsvillkor. En tidigare eftersatt gruppeflerfrågarallt fler insatser med stöd av denna lag. Vid sidan av insatser mot äldre. funktionshindrade och psykiskt störda har det skell och sker stora förändringar inom socialförsäkringssystcm och arbetsmarknads<'ltgärder som negativt på,'erkar försörjningsförmågan hos bl a arbetslösa, deltidsarbelslösa. ungdomar. flyktingar m fl. Avgörandet för hur dessa frågor utvecklas ligger oftast utanför nämndens påverkansmöjligheter. Gällande regelverk ålägger kommunen alt svara för bl a barns säkerhet. för missbrukarvård. för socialbidragoch för att flyktingar får försörjning och introduktion i kommunen. K\'alitet Socialnämndens verksamheter har på en mängd omrädcn utökats och förbättrats. Fler äldre. fler funktionshindrade och fler psykiskt störda har fån sina behov av stöd och boende tillgodosedda. Efter genomförda om~ byggnader av servicehusen har såväl boenden som den medicinska omvårdnaden förbiitirats. De ökade kraven på medidnsk omvårdnad i såväl boendcn som i hemsjukvården har kunnat tillgodoses på en betryggande sätt. Parallell l med den verksamhetsutveckling och volymökning som sken av nämndens verksamhet har det skett en omfattande kompetensutveckling hos personalen i verksamheten. Vad händer nll och inför ell nära framtid Behoven ökar samtidigt som kraven på besparingar också ökar - det är det dilemma som socialförvallningen har att hantera. I ell sädnnt läge uppstår behov av att ompröva tidigare lösningac. 10 Basen för äldreboel1det i Kumla utgörs av de moderniserade och Olllbyggda servieehusanläggningarna Solbacka, Kungsgården. Kvarngårdeni Falken och Sannahed. Det har också inrällats särskilda boenden för dementa och för vårdkrävande. Därutöver finns f1cra gruppboenden för funktionshindrade och stödboende för psykiskt störda. För närvarandc undersöks möjlighetcn till effekti,'are utnyltjande av det bostadsbestånd som står till förfogande. Möjligheten att flera personer kan dela lägenhet är ett sådant exempel. Insatserna har mer och mer kommit att inriktas mot dem med störst omvårdnadsbehov. Det innebär au viss service som tidigare kunnat ges kommer att ytterligare begränsas. Dct gäller framförallt städning och tvätt samt ledsagning till affärer m m. Alla äldre och funktionshindrade har intc heller samma behov av stöd. Många äldre har genom dagens moderna bostäder med bl a tillgång till hiss och genom ett aktivt socialt liv mindre behov av scrvice och stöd. I KumJa finns sedan flera år bl a nätverket/väntjänsten där friska och pigga pensionärer genom kontakter och aktiviteter stöttar och hjälper varandra. Stora insatser görs också av makel maka och andra närstående. Sannolikt kommer behov av andras insatser att öka i takt med att socialförvaltningen begränsar sina insatscr och prioriterar dem med störst behov. Utvecklingen är till stor del beroende av omständigheter utanför social förvallningens möjligheter till påverkan. Hit hör bl a arbetslösheten. försäkringssystemen, hälso- och sjukvårdens utformning och mycket mera. Under 1996 beslutar socialnämndcn Lertaget - Kumlas nya naturreservat A v Åke Teljå. ortlförmule i Kl/mia Biologiska Förening {krets (IV Svenska NamrskyddsförclIillgen) Bakgrund För att kunna föda en befolkning. som ökade med siar hastighet under 1800 talet. utdikades och torrlades större delen av de våtmarker och sjöar som fanns på den dåvarande närkeslätlen. De stora slättsjöar som tidigare hade funnits försvann helt, t ex Mosjön norr om Kumla tätort. Andra sjöaröverlevde i form av vålmarksområden. som under delar av året var vattenfyllda. Exempel på sådana var Kvismarsjöarna vid kommunens östra gräns och Skarbysjön vid den västra gränsen. Gcnom ett effektivare jordbruk och annan markanvändning försvann även mindre vålmarksområden och därmed skedde en reducering av den biologiska mångfalden. Ovanstående åtgärder innebar bl a au de flyufåglar - i synnerhet sjö- och vadarfåglar - som hadc sin passage över närkeslätten inte fick några lämpliga rastplatser. Aterställning Sedan början av 1970-talet har lertäkt ägt rum sydväst om fängelset för att förse tegelbruket i Hallsberg med råvara. Vissa delar av de utbrutna områom ytterligare reduceringar i verksamheten. Vad dessa beslut konkret kommer all innebära är för närvarande inte möjligt att närmare beskriva. Utmaningen d~na fylldes igen med schakt- och rivmngsmassor. Från början var del meningcn all området skulle återställas till åkermark men eftersom detta var komplicerat och behovet av åkermark minskade. så gav länsstyrelsen tillstånd till att området istället fick omställas till våtmark. En arbetsgrupp tillsattes för att förbereda bildande av ett naturreservat. Med ekonomisk bjälp av Stiftelsen för fritidsområden i T-län upprättades en skötselplan över ett tänkt naturreservat inom området. Innan detta kunde ske hade länsstyrelsens personal med hjälp av frivilliga naturvårdare och ornitologer vägt av den planerade våtmarken. Hösten 1994 kunde skogsvårdsstyrelsens traktor sättas i arbete med all fräsa bort vassen på ett cirka 6 hektar stort område för att där få en klarvattenyta. Denna vallenyta kom till ständ under sommaren Då hade under våren 1995 en valtenregleringsdamm i betong byggts av byggnadselever vid Alleskolan i Hallsberg. Våtmarken blev helt som vi hade tänkt oss. ligger i alt göra mera åt flera men med färre personal och med ett mindre utbud av servicekarakliir. Jag ber att få återkomma med en utförligare beskrivning av genomförda reduceringar. D 11

7 En markägare vi1le dock ha vissa förändringtlt. vilket innehar en omläggning av diken under våren Detta innebar att under våren och sommaren 1996 kunde vi inte hålla någon klarvallenyta i våtmarken. Arbeten med att märka upp stigar, ordna utsiktsplatscr och parkeringsplats samt busk- och trädröjningar äger rum under hösten Under hösten skall skötselplanen gå på remiss till berörda parter. Målet Under 1997 hoppas vi au arbetena har kommit så långt att naturreservatet kan invigas. Kumlas befolkning och skolor kommer att inom nära cykelavstånd få tillgång till eh mycket fint våtmarksomrme. där det blir möjligt all studera de flesta fågelartersoml11an kan tänka sig i dessa delar av landet. Till idag har cirka 160 fågelarter noterats i Lertaget. Noteringarna har gjorts av Jonas Engzell. som är den store kännaren av Lertagets fågelliv. Det bördock noteras att del inte bara är fåglar som finns vid Lertaget. Det tjänstgör även som en refug där grodor. salamandrar. trollsliindor. gräshoppor och fjärilar kan få cn fristad. Likaså blir det ett område där floran kan få utvccklas på ett naturligt slitl Området rymmer också däggdjur som t ex rådjur. hare och räv. Vår regering och riksdag har beslutat att vi skall bevara en biologisk mångfald i landet och en liten del a\ dena är ett naturreservat som Lertagel. Välkomna atl besöka milt det. Och ett nytt hus reser sig vid torget... Av Kjell Preinert, VD KllmlaBosrilder AB För några år sedan revs en viilkänd profil vid Kumla torg. Frälsningsarmens gamla lokaler hade gjort sitt. Men nu ska "hålet" efter Frälsningsarmehuset fyllas igen. Projektet har legat vilande i drygt tre år på grund av det ekonomiska läget med många hyreslediga lägenheter. Men tiderna ändras och tur är väl det. Ekonomin har sakta vänt uppåt. antalet bostadssökande har ökat med påföljd att antalet hyreslediga lägenheler minskat radikalt. Samtidigt har räntenivån sjunkit. Fyrvåningshuset på Frälsningsarmetomten kommer att innebära '"pricken över i'" vid Kumla torg. I nedre planel kommer tre mindre butikslokaler att få utmärkta exponeringsmöjligheter mot torget. I fastighcten kommer 26 lägenheter atl rymmas, varav sex trerummare. fyra ettor och resten tvårumslägenheter. Hyresgäster kommer inte alt saknas - många vill bo nära centrum med serviceinrättningar och butiker. Du har säkert lagl märke till au lokala byggmaterial utnytljas. Ytongelemenl från Yxhult AB utgör en siar dcl av materialet. Likaså anlitar totaientreprenören PEAB en antal lokala förelag som underleverantörer. Som dominerande fastigbetsföretag känns det stimulerande ah få slutföra omprofileringen av Kumla centrum. Speciellt med tanke på att vl i år firar 50-årsjubileum som kommunal bostadsförvaltare. O Skogsvl1rdsstyrclscns traktor användes för att fräsa bort vassen. Ett hål i byggnadsbcståndel vid torget fylls igen - ettlcd i omdaningen av centrum

8 Så minns jag Malmens fritidsgård... Intervju medf d föreståndaren ingemar,. Kvistcn" Johansson Malmens fritidsgård flyttar till Vialundskolan - Välkommen! A v jriridsgårdsjöreståndare Lars Göran Karlsson Allt började för länge sedan då jag drev ett ungdol11scafe vid Kumlasjöns servering. Lokalen fick endast användas under vintertid, då serveringen inte vac igång. Lokalerna vac inte heller anpassade för ungdomarnas behov. Äret var 1971 och Kumlas ungdomar ville ha bättre möjligheter att träffas och umgås. Ungdomarna beslutade då au uppvakta kommunledningen med krav på ungdomsgård i Kumla. Svaret blev positivt och källarlokalen j Malmens skola erbjöds till ungdomsgård. Arbetet med alt rusta lokalerna bör ~de direkt genom insatser av mej och Ake Telkert med ideer från en grupp ungdomar runt projektet. Hösten 1971 blev gården änlligen klar all inviga. Gården fick namnet Malmen och drog igång med ÖppCI varje dag. även lördagar och söndagar. Många ungdomar kom lill gården, som var särskilt välbesökt fredagskvällar. Gården var noga med atl ta vara på traditionella tillfällen som ungdomarna uppskattade mycket. Det var Lucia, julfest. påskmiddag... Gårdskvällarnas innehåll bestämdes helt av ungdomarna. He1gprogrammet bestod ofta av levande musik på fredagar och diskotek på lördagar. G,hden har arrangerat många resor för gårdsbesökarna. Londonresan var särskilt intressant med många sevärdheter. Sedan var det alla resor till Kumlagården i Åsa - ofta var jag ensam ledare för ett 50-tal ungdomar. Det var bällre förr... Gårdar började växa fram ute i kom- munens ytterområden samt en gård för barn i mcllansladieåldern, som fick namnct Myrstacken och låg på Köpmangatan 58. Alla gårdar och Malmens många öppettimmar gjorde atl många timanställda fritidsledare fick arbete. Ibland kunde vi få tampas med allt från fylla till slagsmål. Det fungerade ändå i stort sett bra med tanke på atl det kunde vara mer iin 300 besökare en fredagskväll och dessutom många ungdomar utifrån, från södra delen av Närke. Under tiden gårdarna växte fram slartade Malmens fritidsgård också skolrastverksamhet för alla skolbarn under dagtid. Personal under rastverksamheten blev skolans lokalvårdare, som genom rastverksamheten fyllde upp sina tjänster samtidigt som eleverna på skolan fick något meningsfullt all göra under årets mörka månader. Fritidsgårdarna var också mycket delaktiga i förberedelserna inför Barnens Dag firandet varje pingsthelg åren Gårdarna tillverkade många av de blommor som prydde vagnarna i festivaltåget. Som tack för arbetsinsatsen fick de aktiva gårdsungdomarna åka ned till Kumlagården Åsa utanför Kungsbacka. Där fick de koppla av och även besöka Liseberg och dess nöjesfält. r november börjar en ny tid för fritidsgården som flyttas från Malmen till Vialundskolan och då blir samlingsplats för nya kullar av ungdomar. Jag önskar den nya fritidsgården framgång i de nya lokalerna. D Med blandade känslor lämnar vi lokalerna i källaren på Malmens skola. Fritidsgården har funnits där sedan 1971 och personalen har länge velat nyita till lokaler i marknivå. Trots della känns det svårt all skiljas från det som varit "Malmen" i så många år källarlokalen har ju satt sin prägel på själva fritidsgårdskänslan! På Vialundskolan har den del av skolan som tidigare omfattat elevvård, vaktmästeri, musiksal samt lärarmatsal byggts om för fritidsgårdens räkning. Byggfirman har tagit ned väggar för all skapa stora fria ylor för gården. Fritidsgården är öppen dagtid för eleverna som har rasl saml på kvällstid för gårctsverksamhel. Personalen hestår av fritidsledarna Susanne Palm, Thommy Skårbergoch Lars Sandberg. Vi hoppas att eleverna kommer att se gården som skolans samlingsplats. Gården kommer alt bjuda på aktiviteter och även möjlighet att umgås med kompisar eller lyssna på musik. Namnet på gården blir Fritidsgården Kvisten - uppkallad efter Ingemar "Kvisten" Johansson, som 1971 startade fritidsgården Malmen. Vi får också nu bättre möjligheter att lära känna eleverna på Vialundskolan, under dagtid. Gården är tillgänglig under dagtid måndag - fredag. Fritidsgården arrangerar discokväl lar från 15 november i de nya lokalerna. Diskoteket har fått namnet Plejset och är öppet klockan fredagar. För besked om diskotek se gårdens nöjesguide eller ring till fritidsgården tel Kvällstid kommer gården att fungera som gamla Malmen. Öppctliderna är måndag - torsdag och fredag Gården är dock inte öppen fredagar om annat arrangemang ordnas för tonåringar i Kumla. Gården vänder sig till ungdomar 13 år och äldre, främst år. och som går på högsiadiet i Kumla. Fritidsgården ska kunna fungera som ett andra hem för ungdomarna, som kan vistas på gården utan några krav på sig. Bland de aktivileter som erbjuds märks spel. biljard, pingis. TV, musiklyssning och "bara prata". För atl utnyttja gården kvällstid erfordras medlemskort, som löses för eh år för 60 kronor. Kortet ger också fri entre till alla discon i nöjesguiden. D Bilderna på nästa uppslag (1) "Kvist",n Johansson.julkst 1975 (2) En ung Christer Thörner på disco 1972 (3) Discjocko:ykurs t989 med Morgan Gustavsson och Anden; Gunnarsson (4) Julfest 1975 med t v Pia BÖhm. Annika Svensson och Ninni NolCr och t h Marie Strindblad. Britta Björk och Karin Noltr. (5) 1980-la1. Ingc1a Andersson. Anita Kleberg. Göran Karlsson och Ulf Pettersson (6) Maskerad 1975 med Thommy Johansson (7) Disco ",n fredag kviilll981 (8) Maskeraddiseo på Myrstacken (9) Fest i Malmens matsal 1973 med t v Chris ter Karlsson, Thomas Josefsson och Johan Borg och l h Janne, Per Axelsson och Anders Josefsson. (10) Maskerad t975 med Annette Kjcllstcdt. Annette Warnkvist, okänd. Per-Håkan Nykvist och Annika Karlsson (Il) Myrstacken. Köpmangatan (12) Sista öppetkvällen på Malmen. disco. 18 oktober

9 16

10 Har du sett WalterHolmströmrummet i Stadshuset? A I' Mals RII/lerillg Bland lokalerna i stadshuset intar Walter Holmströmrulllmel en särställning. Del är nämligen rullhängt. i bokslavlig mening, 31' fa,-lot utförda i olika tekniker av kumlakonsi nären Waller Holmström. Tal-loma ingår i en donation på 76 konsfl'erlt som ö'-erlämnals som g:ha till KUl1IllI kommun av Walter I-Iulmslröm på '-iii);;or all samlingen hålles samliian och rår 1,'11 bra placering. Kommuot'o har mcd tacksamhet tagit emol ghan. Walter Holmström rlllllmel in\-igdes den 21 juni Konstsamlingen omspänner 50 år, (rån 1940 lillel till90'llll och har mothen 11IgII.ll från KnUlla. Den som iir intresserad liv Kumlas historia kan diirror njula i dubbel bemiirkelse liv taljorna. S.IIlIIlingen kan beses,-ardagar under kontorstid om rummet inte är inbokai ror sammanträde. Gruppen klin rå \ isning al' rullllllet erter öl'erenskommelse med konsinären själ\' eller med kultur- och rrilidskontorel_ tel Vem är d \Valler Holmström? Walter Holmström föddes i Slockholm Fadern var resande och dog Efler el! par år i Enköping flyhade familjen 1919 lill Örebro. Modern hade nu gifl om sig och Walter fick slyvfaderns namn Holmström. Familjen bosatie sig i huset Skebäcksvägen 26. Styvfadern var chef för Nordiska Syrgasverken (NSV). som låg vid Almbyallen. Walter gick i små~ko1an i Sofielundsskolan. Därefter blev det MarsfäHets skola. som var sexårig folkskola. På 193Q-lalet fjyuade faderns företag till Örnsro och familjen till Krislinagatan 19. Waller avslutade sina skolstudier 1927 i Högre Folkskolan (2-årig) på norr, diir han gick handelslinjen. Snart återfinner vi honom hos Linne Carlsson på Storgatan. där han säljer linnevaror, siingkläder och Tuppens lakansviiv fram till flyilade familjen till Hagagatan 24 och några år senare till Hertig Karls Alle nr 6. l firman All-Reklam extrakniickte 18 Walter från och lill - inte minst under beredskapsåren. Sin första utbildning till konstnär fick Walter vid Skånska målarskolan i Malmö. Sedan blev det nya kurser i Italien och Frankrike samt swdier i emaljleknik vid Guslavsberg. Sin debul som konstnär gjorde Walter Holmslröm då han tillsammans med några ur gruppen "Ungt Närke", Inga Berg. Nils Hahne och Märta Gustavsson Broberg. hade hyrl en liten utställningslokal i konserthuset. Ar 1942 var ch Slort tlr för Walter HolmsIröm. Han gifte sig Mary Körberg och de båda flyttade in i lägenhet på Storgalan flyttade makarna till Kumla, Stenevägen 31, Mary hade varit föreståndare för en guldsmedsaffiir i Örebro. Nu startade hon Holmströms Linnemagasin i Kumla. Walter hjiilptc till i affären. Han körde ut varor och anskaffade varor tm försäljning, vilket var svårt i varubristens Sverige flyttade makarna till Trädgårdsgatan 9 och fick där dubbelvdning med atelje. Under några år, , led Walter av svår gulsot, hepatit. Det är nu han blir utövande konstniir med sin första separatutställning 1952 i Konserthuset, där han sålde etl 30-lal tavlor. En period vikarierade Walter i Hallsberg som teckningslärare. Walters favoritmålarplals var sommarnöjet Staveläng vid Lekebergsåsen som makarna hade kvar in på 1950-lalel. Walter målade ofta nere vid Kumlasjön och ule vid Yxhult. Från 1955 fick Walter hålla målarkurser åt studieorganisationer. Walter Holmslröm tillhörde gruppen Sex Närkingar - de övriga var Inga Berg. Harry Thomander. Gösta Thålin. Folke Skoghäll och Gösta Olloson hade Walter utställning i Värmlands museum. Karlstad. med Anders Hellsten och Folke Skoghäll. Fortfarande greppar Walter Holmström ofta och glima pensel och palett. I fem års tid. cirka , var Walter Holmström konsult i Örebro län för Konst i Offentlig Miljö uttagen av KRO och Kungl. Bostadsstyrel~en. 1 Ivå år var han intendent i Örebro läns konstförening. Makarna sålde sin affär 1967 och flyttade till den inköpta gården Kilsborg i Skyllberg. Walter började här med den ålerkonldlande Julisalongen, där han i egen U1slällningshall visade sin produktion blev Mary dålig. Makarna flyttade till Kumla. Kungsvägen 2 C, för alt få det Lite bekvämare. Walier skötte sin hustru till hennes död Fortfarande målar Walter ibland och har inte dragit sig för att. trols sin höga ålder. byta teknik och motiv. Han erhöll Kumla kommuns kulturpris D ".,. 19

11 Våra vintervägar Kulturpristagare 1996 Informatioll [dm tekniska koli/orets gall/avdelning KOlllmunst~Telsen kulturpris. beslöt dcn 13 novcmber l tilldclll Folke Skogbäll 1996 års Halka Den försia halkan är alltid förrädisk. Beräkna därför längre lid när du använder bilen så att trafikrytmen blir lugnare. Ta gärna en lur till YlOngbanan för halkträning. I Kumla använder vi inle salt för halkbekämpning ulan vi satsar på sand för miljöns skull. Trots all vi försöker sanda på fäll tid kan del fmnas förrädiska haikoäekar. Snöröjning Kommunens besparingar drabbar även snöröjningen. Därför kan du få vänta längre på snöröjning i fotlsällningen. Vi satsar framför allt på cykel- och gångbanor och stora vägar - de mindre vägarna får vänta. Hjälp med snöröjning För fastighetsägare som så önskar kan gatuavdelningcn i mån av lid ombesörja snöröjning av gångbanor i samband med ordinarie snöröjning. Della sker lill självkostnadspris. Vill du ha hjälp med snöröjning. kontakla gatuavdclningen, tel eller Ansa dina växter Träd, buskar och häckar på tomten, belägna utefter gatumark, utgör allvarliga trafiksäkerhetsrisker och olägenheter för trafikanter om de växer ut över gång-, cykel- eller körbanor. Det ta gäller speciellt vintcrlid vid blötsnö. Dessutom slipper du riskera alt snö- röjningsfordonen knäcker dina växter i vinter. Den fria höjden över gångbanan ska vara minst 2.8 meler och över körbanan minst 4,5 meter. Vinterväghållning av gångbanor Kumla kommun har antagit särskilda regler för gångbanerenhållning m.m. vilka bl.a. innebär alt fastighetsägare ska sköta vinterväghållning på gångbanor utmed sin fastighel (ingen ändring mot tidigare). Kommunen medger dock fastighetsägare med fastigheter belägna utmed mindre trafikerade gator undantag från snöröjningspliklen. På sådana gator kommer galuavdelningen i samband med snöröjningen all ploga upp snö på gångbanorna. Samma gator som förra året är befriade från snöröjningsplikt. Enskilda fastighetsägare får hämta sand gratis vid kommunens cenlralförråd. Ostra gatan. 1sammanhanget bör påpekas all utrymme vid/till fastighetens returkärl för sopor ska hållas skottad och sandad för all underlätta sophämtningspersonalens arbete. Parkera rätt Tänk på datumparkeringen när du parkerar bilen. I Kumla råder datumparkering på vinlern mellan kl 00:00 och 10:00, vilket innebiir alt på udda datum ska bilen vara parkerad pa den gatusida som har jämna husnummer. På jämna datum ska bilen varu parkerad på den sida som har ojiimna nulllmer. Det finns konstnärer som ser ut som vi tror all konstnärer ska se ut och det finns konstnärer som inte ser UI som konstnärer. Med sin asketiska gestalt. brinnande blick och originella och bohemiska framtoning uppfyller Folke SkoghäU högt ställda krav på konstnärsskap. Men det är inte för sill yttre Skoghäll får 1996 års kulturpris utan för att Folke Skoghäll blivit eh begrepp i Kumla genom sitt konstnärsskap som omspänner exakt ett halvt sekel. Skoghäll har blivit känd för sitt skickliga målande i "facettkubism" - geometriska kompositioner med prismatiskt uppbrutna former utförda i mjuka pastellfärger - och har konsekvent varit den stilarten trogen genom alla åren. Folke Skoghäll skulle ha varit betydligt mer känd i länet och landet om han inte valt att vara synnerligen detaljnoga, och kanske därmed inte så produktiv,och inte heller tillåtit sig att som heltidssyssla genom alla år från 1955 fram till sin pension år 1986 vara verksam som bild- och leckningslärare i Kumla. Många är de ele\'er som Folke SkoghäU inspirerat i sitt bildskapande och än Ocr är de som tagit till sig och charmerats av denna varma bohemiska och belästa person. Folke Skoghälls val av motiv rör sig huvudsakligen inom tre områden. Det är landskapsmåleri. med bl a byar som klättrar på slunningar. Det är vidare stilleben och slutligen det religiöst präglade motivvalet. Skoghäll har företagit studieresor till Frankrike. Spanien. Italien. Nordafrika. Grekland. Portugal och Sovjetunionen och därigenom inspirerats i sitt måleri. Skoghäll har bedrivit studier vid Konstakademiens Skola i Helsingfors Konstfackskolan i Stockholm samt hos "kubismens fader" Andre Lhote. Paris och Skoghäll har haft U1stälJning~r hos Värmlands konstförening, Orebro läns konstförening. Nyårssalongen i Hälsingborg. Liljevalchs vårsalong. Stockholmssalongen osv. Hans tavlor finns till exempel på Värmlands museum. Örebro läns museum, Tessiniinstitutet i Paris, Örebro kommuns och landstings samlingar, Värmlands läns landsting. Stockholms stad och 13:s samling. Kumla kommun har många verk av Skoghäll i sin samling. HallS offentliga utsmyckningar är fåtaligadock finns i Kumla dels en emalj vid Kyrkogatan och dels en emalj på Folkets hus

12 Har du en hund eller katt som ger grannarna bekymmer Informatio" [rål/miljö- och hiilsoskyddsavdelnillgell Hundar och kaliet är populära husdjur. Men tyvärr (år vi på kommunens miljö- och hälsoskyddsavdelning mängder av klagomål från grannar till hund- eller katlfamiljer. När det gäller hundar rör sig klagomålen oftast om slarv med uppsamlande av hundlalrin och upprepat skällande. Katlklagomålen handlar vanligen om att kallen föredrar en toaieli utanför den egna tomten exempelvis i sandlådor. grönsaksland och raballcr. Ett annat klagomål gäller kaliet som hoppar upp och lägger sig på varma motorhuvar. Dcn l januari 1996 trädde nya allmänna lokala ordningsbestämmelser för Kumla kommun i kraft. I dessa finns bl.a. en bestämmelse som anger att föroreningar efler hundar och katter ska plockas upp på gata eller gång~ bana inom detaljplanerat område. i park. skolgård. allmän lekplats. campingplats samt i allmänt motionsspär. Det kan därför ej längre anses tillåtet all släppa ut en kan utan tillsyn i tätorlereftersom det i praktiken är omöjligt för ägaren att se om katten förorenar på ovan nämnda platser. Överträdelse av lokal ordningsföreskrift är bötesbelagd. Polismyndigheten utövar tillsyn. Du som hundägare bör kiinna till:ltt: Hundar ska hållas kopplade på följande områden: ajlmiin begravningsplats, försäljningsplats medan torghandel pågk allmiin Ickplats, campingplats och allmänt motionsspår. 22 samt från och med den l april till och med den 31 oktober i park och plantenng. Tikarska undcr löptid hållas kopplade inom hela kommunen. dock inte inom inhägnat område. När en hund inte hålls kopplad skall den ha halsband på sig med ägarens namn. adress och telefonnummer, Hundar får inte vistas på badplatscrna Djupadalsbadet. Kumlasjön. Alaborgsbadet (Kvarntorp)och Badbrottet (Hällabrottet). Inom följande områden ska föroreningar efter hundar och katter plockas upp: på gata eller gångbana inom detaljplanerat område. i park. skolgård. allmän lekplats. camp!~gplats samt i allmänt motionsspår. Aven på andra platser bör hund- eller kanägaren ta för vana att plocka upp föroreningar efter sin hund eller katt. Du som kattägare bör känna till au: Katten har sällan toaieli på den egna tomlcn utan oftast på grannens. Där sätter den sig gärna i sandlådor, grönsaksland. rabatter eller någon annan plats där det är lätt att gräva över det som den lämnar efter sig. Grannarna är inte förtjusta över att hitta dessa visitkort. Avföring från kan kan innehålla en parasit som kan överföras till människor. Riskcn att smittas av dennll sjukdom (IOXoplasmos) är mycket liten. Barn som stoppar jord i munnen kan dock drabbas. Stank från rabalter eller uppgrävda växter och lökar gör inte heller någon glad. Lösspringande katter kan också medföra bcsvär för pcrsoner med allergi. Lex. när kaller har vistats i trädgårdsmöbler. ellcr besöker någon allergiker som råkar ha dörr eller (öm.ter öppet och får oväntat kattbesök. Inom följande områden ska förore ningar efter hundar och katter plockas upp: på gata eller gångbana inom detaljplanerat område. i park. skolgård. allmän lekplats. campingplats samt i allmänt motionsspår. Du som bor i tätort och som har eller funderar på att skaffa kall: Ta Ditt ansvar! Låt inte katten springa lös! Var rädd om grannsämjan! D Besök skoindustrimuseet (öppettiderna anges på sid 2) T\l fina kaller... På skoindustrimuseet kan du se en genuin skofabrik där skotillverkning demonstreras. En skoaffär modell 1940 tal med försäljning av tofflor och skor av egen tillverkning. Vid,are miljöer och inform~tio~om p~rtiskomakaren, skoindustrins utveckling, hemnåtlerskan, knnglndustnerna, sko fabrikernas arkitektur, skoindustrins lokalisering, skomodet från 1890-tal tom 1970-tal och skons historia. Ofta finns det också tillfälliga utställningar på något "skotema", 23

13 Ett Amerikabrev till Kumla översänt till Kumlan av hembygdsutforskaren Evert ÖrnelI Lars Erik Jonsson, född 1858 i Järsjö Michigan till sin vän Lars Erik Erikspå Sörgården nr 1'9. flyttar till USA son, född 1847, på Sörgårdcn nr l i Hans ett år äldre bror Per Johan Vissberga. Lars Erik är ingen van Jonsson finns då i USA sedan brevskrivare men vi får ändå en god Bröderna är söner 1ill Jonas Erik Ers- uppfattning om hur man skrev brev på son. född 1828 i Kumla, och hans hus- IS80-fale!. Notera också hur 22-årige ttu Maja Kajsa Persdoter, född 1832 i Lars Erik tagit sig lill USA utan att Hardemo. kunna engelska, men alt han redan Efter 3 månader i dct nya landet skri- efter tre månader börjat blanda in engver Lars Erik Johansson den 5 juni elska ord eller "försvenskningar" av 1880 från orten Marqvette i delstaten sådana ord i sitt brev. ÄlIskade L. E. Eriksson - Guds Nåd och frid. Jag vill nu uppfylla mitt löfte, och skrifva några rader till Dig och tala om huru lyckan hafver gynnat mig i detta land. Jag hafver hällsan ock mår bra och hafver haft hällsan alll sedan jag kom hil. Ock arbete del hafver jag äfven haft och hafver ännu. Försl jag kom hil så arbetade jag (oläslig\' red:s an m) vid Isphinning i 18 skift eller dagar, men jag tyckte icke om det arbelit så jag slutade dermed ock anlog mill hantverk och började i Isphinning hos en sviinsk skomakare. Ock der hade jag visst (betalt) för det jag jorde och han lofvade mig arbete men det dröjde ej liinge förn arbetit började blifva litit och få fick jag arbeta derefter ock förtjensten blef för liten. Han ville nog alt jag skulle gå och vänta på alt han skulle få arbete men del jorde ej jag. Der var jag ej fulh 14 dagar. Ock så reste j<lg hit ned och hörde efter platsden 8 Maj och den 11 började jag här på den plats jag nu är. Jag är nu hos en Engelsk sjumäkare. Och der skall du tro det är andra seder än i Sveden. Och andra namn på redskapen än i Kumla ty icke så mycket som en syl hafver lika dani namn på Engelska. Och sedan får jag nästan lära på nytt. Och då är det ej så godt när man ej kan del Engelska språket ett enda tal. Första veckan då var det bra svårt atl förstå honom. nu går det!itit bättre att förstå h?nom i det som hörer till arbetet. Men jag hafver önskat monga gånger och om Jag kunde det Engelska språket det vore värt mycket. Men då blefve jag troligt ej så länge hos denne mäster ty han är hetsig när det ej går som han vill i alla rektningar. Jag arbetar för veckopenning. Ock den är 10 dollar men då får jag hålla mig (oläsligt) eller maten och den kostar mig 15 dollar i Månaden. Och sedan kan jag l<lla om alt det kommer så mycket folk hit så det kommer alldeles (ör mycket. Igår gick det mellan 30 och 40 Svenskar här som ville hafva arbete. Men de fick ej arbete här utan de måste begifva sig till en räl1råd ("railroad" i försvenskat 24 skick) eller järnväg som bygges en 16 Mil härifrån så det kommer p1enty med folk. Och dagspenningen den hafver fallit i hela kontri ("country" i försvenskat skick, red:s anm.) sägs det. Och när del lider åt vinlren så kommer hundradetals med folk att fä gå utan arbete. Jag väntar bref från din dräng L J. Larsson men ännu hafver jag ej fått något. Och sedan kan jag tala om att vi hafver sommar men ej så särdeles varmt. Och sedan kan jag tala om att denna stad är en liten fin och Irenig siad med ganska ordentliga innevånare. Nu slutar jat att skrifva för denna gång och jag skall skrifva mer en annan gång. Hällsa till bekanta att jag mår bra. Äfven varder du av mig hällsad. Du skall skrifv<l brors adräss ty det är ej bestämt huru länge jag blifver här. Tecknad L. E. Jonsson Sammanlagt utvandrade drygt en miljon människor från Sverige till USA perioden Den första emigranten från Kumla var Gustaf Ström som avreste till Danmark Men det var till nordamerika som de flesta utvandrarna ville. Under perioden emigrerade totalt personer från socknarna Kumla. Ekeby och Hardemo. Av dessa emigranter var de flesta, stycken, män. Sedan några år finns en kronologisk förteckning över emigrerade kumlabor. Förteckningen baseras på uppgifter i utflyttningslängderna. Därtill finns "familjekort" där varje utflyttad persons familjebild redovisas med uppgifter om hustru, barn och i vissa fall föräldrar. Familjekorten baseras på husförhörslängderna. l de fall där det fanns andra anteckningar redovisas även dessa på familjekorten. Hela detta material finns på Kumla bibliotek, där den som är intresserad kan ta del av det. När brevet ovan skrevs höll stationssamhället Kumla på att växa fram ur ingenting. Bilden är en av de äldsta i bildarkivet. Den är tagen drka år 1900 från järnvägen mot Vatlugatan. I förgrunden en inhägnad åker ungefärdär Handelsbanken idag ligger. Torget ären obebyggt gärde. Viss bebyggelse finns vid Hagendalsvägen oeh Kungsvägen. Fram till 1909 låg samhällets torg vid Odengatan. 25

14 UPPSLAGET - ett par sidor för konsumenten Testade diskmaskiner diskar bra men svåra att hantera A v nio diskmaskiner som Råd & Rön testat fick alla högsta betyg för både diskning och torkning. Men de skulle kunna vara mera praktiskt utformade. Bara en maskin Elektrolux ESF 600 fick ett acceptabelt betyg för hanlerbmhcl Dc testade golvdiskmaskinerna diskar och torkar perfekt. Alla nio går också mycket tyst - det blev femmor i betyg även för ljudet. Uppfinningsrikedomen har också resulterat i en del nya och praktiska deta.ljcr. Overkorgar som är höj- och siinkbara är elt exempel. Utfällbara bestickkofgur som gör alt man slipper ta i bestickbladen när man plockar ut disken. Men varför gärs ingel,l' för små tätsittandc knappar, hieroglyfliknande symboler och lräga handtag och vred? - Det finns inga som helst tekniska hindcr att göra hushållsmaskiner lättare att anvånda, sägcr Anders OdeJl. Konsumentverket, till Råd och Rön. - Jag tror att formgivarna priorilerar utseendet före brukarkraven i stället för tvärt om. Man satsar på en snygg fasad - sedan får det bli lite som det blir. Råd & Röns rundringning till olika tillverkare och leverantörer väckte hopp om alt bättring var på gång. 26 Många har börjat jobba aktivt med all förbättra hanterbarheten. - Tillverkarna har ibland varit alltför hårt styrda av teknik och konstnärliga ambitioner, men nu har vi salt användarvänligheten i fokus, säger Per Börjesson, Electrolux. - Vi jobbar redan med att göra maskinerna bättre. sägcr Ni ls- Erik Höjer. ASKQ Cylillda. HiuiIIs har designen och den mekaniska konstruktioncn ofta hunnil rör långt när man börjar tilta på hanterbarheten. Råd & RÖIl /If 8196 Hälften av bilägarna följer serviceprogrammet Ungefär varannan bilägare följer tillverkarens serviceprogram. helt och hållet eller delvis. Men att avstå från service iir ett ovanligt dyrt sätt att spara. skriver Räd & Rön. Bara hälften av biliigarna följer til1 verkarnas servicerekommendationer helt och hållet eller delvis. Det visaren färsk rapport från Konsumentverket. De som inte följer serviceprogrammet avstår ofta för att de tycker atl det är för dyrt. - Vi råder al1a bilägare att följa tillverkarens servieerekommendationer, säger Lars-Magnus Hallman. Konsumentverket till Råd & Rön. - Många gånger är det nog plånboken som får styra. Men mekaniska konstruktioner måste underhållas för att fungera. Genom regelbunden service kan man undvika de riktigt dyrbara 'rasen'. som motorhaverier. Den årliga servicekostnaden kan skilja stort mellan olika märken. För en VW Golf av 1991 års modell uppskattas årskostnaden för service ( mil) till 5187 kronor jämfört med för en Opel Kadett. 34 procent av bilägarna uppger att de gör servicen själva eller med hjälp av en god vän. - För att tillverkarens garantier ska gälla måste man kunna styrka att servicen är gjord. Det kan vara svårt att bevisa om man gjon jobbet på egen hand. säger Lars-Magnus Hallman. Lämnar man bilen till en verkstad görs också många viktiga kontroller som man kanske inte kan klara själv. som kontroll av bromsar och mätning av avgasutsläpp vid tomgångskörning. Råt! & Rön nr 8/96 GOD JUL ÖNSKAR RÄDDNINGSTJÄNSTEN Testade diskmaskiner diskar bra men är svåra all använda. Att tända tusen juleljus Levande ljus skapar värme och atmosfär, men tyvärr ibland även katastrofer. Här får du några ljusa ideer som vi hoppas skall göra din jul extra trygg och rofylld. Lämna aldrig ett ljus brinnande. Tomtegubbar med yviga tomteskägg i nylon bör hålla sig borta från ljuslågor. Placera inte ljusstakar i närheten av gardiner som hänger och fladdrar. Har du levande ljus i granen? Då är det viktigt att tänka på att granen inte står i närheten av väggar, möbler eller gardiner. Placera ljusen längst ut på grenarna, så att lågorna inte når de andra grenarna. Tänd granen korta stunder och lämna den aldrig utan tillsyn. Har Lucia ljuskrona med levande ljus, bör hon täcka håret med en fuktig duk. 27

15 Rutverket: Inventering av Kvinnliga nätverk i Kumla länssstyrelsen håller på att inventera kvinnliga grupper, föreningar. klubbar och organisationer I tänets samtliga kommuner. Förutom registrerade grupper har kvinnor ofta organiserat sig informeltt. Från enskilda företagare som träffas och pratar till syföreningar eller en motionsgrupp på arbetet. Inventeringsresultatet ska redovisas i en lansgemensam katalog. Katalogen kan fungera som en hjälp att hitta kvinnor till lokala resurscentrum samt att ge kvinnor en möjlighet till kontakt med relevanta nätverk och inspiration till nya. Det kan också vara ett sält för företag, kommuner och länsstyrelse att nå kvinnor med information, remissärenden eller frågeställningar. Anita Markbåge sköter inventeringen i Kumla kommun. Inventeringen måste bh klar senast under januari månad. Kontakta därför Anita snarast, tel , om du sjalv deltar i sådant nätverk eller på annat sätt känner till det. Epidemi av bilinbrott i Kumlal Under den senaste tiden har en mängd bilinbrott förekommit i Kumla. Polisen i Kumla vill härmed uppmana alla bilägare att aldrig lämna några värdeföremål i bilen. Det kan vara mobiltelefoner, ljudanläggningar. nycklar, kameror, pälsar o.s.v. Använd gärna något godkänt stöldlås eller larm. Om du ser någon som ser ut all vara ute i ljusskygga ärenden. t ex någon som på natten smygeromkring och tittar in i bilar. vill Polisen att du hör av dig. Ring då omedelbart tel Om polisstationen i Kumla är obemannad kopplas samtalet automatiskt över till polisstationen i HalIsberg. Tala om vad du selt och försök beskriva den person som betett sig misstänkt Klädsel. utseende. rörelsemönster. åt vilket håll han försvann o.s.v. Allt är av intresse. Tala gärna om vad du heter. men du har också möjlighet ah vara anonym. Nytryckning av Bevarande-program tör Kumla kommun Efter lätt revidering har Bevarandeprogrammet nu tryckts upp och finns för inköp, 80 kronor, hos Kumla Bokhandel samt på Stadsarkitektkootoret respektive Kultur- och fritidskontoret (båda de sistnämnda i stadshuset). Använder du sjukresa? Förenings- och företagsmässorna i Kumla Efter ett uppehåll på två år åter- Från 1 januari 1997 är det ändrat kommer de populära och vältelefonnummer för beställning besökta mässorna hösten av sjukresa. Det nya numret är Preliminärt augusti (föreningsmässan) och augusti (företagsmässan). Ytter1igare information i nästa nummer av Kumlan. Bilden är arrangerad. sä hllr kan del dock ga till även om de riktiga lju\'arna föredrar mörker och undansk)mda platser samt Ibland använder mer sofistikerade metoder. RenhållningsKumian Samtidigt med Kumlan distribueras även den så kallade RenhållningsKumian, som är en liten handbok om taxor och bestämmelser m.m. inom sitt område. Den bar kommit ut en gång tidigare, 1989, vilket pekar på att den RenhållningsKum Ian du nu fått i brevlådan kommer att, åtminstone till större delen, vara aktuell ett antal år. Kasta den därför inte! Du kommer säkert att få användning för den, Nödnumret tör Europa - slå 112 (utan riktnummer) Genom att slå 112 kopplas du direkt till SOS Alarm. Det nya 112-numret ersätter det gamla , som dock kommer att fortsätta vara i bruk under överskådlig tid. Ring 112 om du har behov av insats av Ambulans, Brandkår, Polis, Flygräddning, Sjöräddning, Fjällräddning, Giftinformatian, Djurambulans, Tullen Narkotikatips osv

16 b Kultur......och fritid KUMLA UTSTÄLLNINGSHALL ~kolvllgcn 12. bv Oppellider Måndag-torsdag Fredag Lördag Söndag Grafik 8V GOran Persson Grafik. -Blom~ruJ,;a och apclsiner M 7 deamber-6 januari Måleri Bengt Lö\'stedl II,lollan - 9 februari Sil\'cr Kann Femer 15 fcbruan - 2 mars Nordis~ utstälinrng 8 mars - 22 mars Vårsalong 26 mars - 13 april Glas B<:'rilJohanssol) 19 apnl-19 maj VAGA VAGRA VALD Kon<lframJsndcl 24 maj 15 JUni BARNTEATER 16Jum,ur; Barnteater: Kc:nnert och fru Bergström Kumla blhllolel;;. b\ kl "ublik max 120 JK'TS... (orkop från 20 Januari. 16 [rbman Barnteater ftan 2 Ar. Fru Kall «h de andra i den röda I)gj!sad:en. Kumla bibliotek. b'. Id Pubhk max 50 personer. förköp Kumla bibliolek (b'.) rran 10 februari. ISHALLEN (allmänhetens åkning) Tisdag lilan klubba Onsdag med klubba Torsdag utan klubba Lördag utan klubba Söndag med klubba Allmänhclcns Aknlllg Ishallen under perioden : Måndag 23/12 och 3O/12k (12-H mcd klubba) Fredag 27/12 och 3/lkl (12-14 med klubba) Liirdag28f12 ki Ulan klubb:t Söndag 29/12 ki.io.oo-ii.oo mtdklubb:t Juldagen kl mtd klubb:t Annand:tg Jul och NyårSafton kl utan klubba Torsdagcn 2JI kl utan klubba Vid övriga 10\ och studicdagar lir ishallcn öp p<:n kl Åknlllg mcd klubba lir då tillåten Ro:sc:rvation för evo:ntuella ändringar a\ udcr na. KVARNTORPSHÖGEN Vid tillräcklig snötil1gång lir slalombacken öppen: Måndag-torsdag Fred.. lörd.. wnd För information om backen nng Vid natur-snöti11gång finns lhen IlingdspAr och pulkabad::e. ELLJUSSPÅR Belysnmg i el1jus5påren vid Viaskogen och DJu, padalspar-ken från mörkrets inbrolt till Id 22. VId snötillgång ar spåren prepareradc for skld åkning. Du som mte åkersktdor.\ar"'änligga ej I spåren. FRITIDSGÅRDAR Öpp<:ltider. Kumlaby Tisdag-torsdag ViaiuDd Måndag-torsdag Fredag Evenemangskalender för Kumla Du har väl sett att kommunen ger ut en kalender över evenemang av olika slag. Kalendern ges ut 4 gånger om året. Den senaste omspänner december 199B-februari Om du vill få med uppgift om "dina" arrangemang nästa period, dvs mars-maj 1997, ska uppgift om evenemanget lämnas till kulturoch fritidskontoret senast 15 februari Deltagandet är kostnads fritt. Upplysningar lämnas per tel KUMLAHALLEN Telefon driftledare \aktmdstare kassa simha maskl' nisl SIMHALLEN Radtider: Måndag, lorsdag Tisd.. onsd.. fred. Lördag Söndag Jul.. n}år~. och IreltonhclRen Se 'o:parat atmons i lolalpres."",n. då '" "kte n ar "Il utöka öppethållande infiir alla 'lnrho:lger. OBS' Ka~'>3n ~tlinger30 minuter riir", hildtid",n, slu\. Skolhad förckommer kl Fiir be,ked om miljhghcl au bad:t med id.", ~;mkunnigil bmn l hlla basslingen. ring Ti, dagar, lördagar och söndagar är lill ha~~ang...n upp~armd lill 35 grader och lämpar sig ~äl mr barnbad. Al tradilion har tisdagseftenniddagarn.. atl\anls for spädbarnsbad. Slmundenisnltlg för barn och \lllma ordnas ~egelbund...t, iill;ommcn: Kumla kommuns ungdomsledarstipendier 1996 HELENE NYGREN har erhållii stlpendlct för ungdomskdar... aldr", an JS år. 110n har bakom ~1!!. 19år-s udgdomsledargllrning mom Kumla G)mnastlkfÖrenlllg. Ilon har ",n o\anhgl gedigen ledarul' bildning ocb ställer upp som domare \ld ohloa tji hngar. Ilon har uppdrag a' en på lansn1\ å och har haft badd om gymnastlldöremngcns ungdomslager och delar a\ dess ta\hngs\erksamhd PER BJURSTRÖl\l har cthållit StlpendlCI för ungdomsicdare )ngre an 25 år. Per har \ant scoutledare i 3 år!dom Svcnsl;a Missionsförbundcts Ungdom. SMU.I Kumla och ar kdamm a\ dc'\s ungdomsråd. l mitten I-Ie1ene Nygrtll och l'o:r lljul""lröm. lvå prisade ungdomsledare. som ideellt lligger ned mycket tid. kraft och engago:mang pn ~iml ungdomar. Slipendiaterna!lankeras av Margareta Nygren,ordförande i Kumla G} mnastikforcnll1g, och rhomas Ilagenfors. ordförande i SMU

17 KONSTRUTAN lil' Mars Rllnering Konstnär: Titel: Åc Teknik: Placering: Ägare: Folke Skoghäll (Kumla) V.l!grörelse '96' Emalj Vid Kyrkogatan (huset Köpmangatan 32) Kumla Bostäder AB Parti 8\ konsh-crkel Efterbeställning frän HSB l Kumla av konstnärtig utsmyckning föreslog konstnärerna Folke Skoghäll och Walter Holmström emaljmålningar på husgaveln mol Kyrllogatan. I skisser vakta konstverket fram i samverkan med Walter Holmström, där Inriktningen föf Folke Skoghälls emalj, den västliga av de två, skulle hällas i mer svaja färger och med mera rundad framtoning. Sedan kom en spännande period näf Folke Skoghäll och Walter Holmström gjorde sina emaljer på Gustavsbergs fabrik. där ugnar och verkstäder brukade upplåtas för bränning av konstemalj. ~Emaljpulvret" slammades upp j vatten och påfördes med pensel på grundemaljerade sektioner, nästan som akvarellteknik. 15 minuter i tusengradig ugn och konstverket kunde beskådas i 11 sektioner som senare monterades i en ram av rostfritt stål. Folke Skoghäll är annars mest känd för sina tavlor målade i prismaartad kubistisk stil med tunna och mjuka pastellfarger. Den aktuella emaljen, en av Folke SKoghälls få offentliga utsmyckningar, ar verkligen anj'lol1unda. Folke Skoghäll erhöll Kurnla kommuns kulturpris 1996 (se Kumlan SId 4). Han föddesi Åmål Studier hos Andre Lhote l Paris 1939 och Studier VId KOflstfackskolan i Stockholm och på Alheoeums konstskola i HelSIngfors StudIeresor till BelgIOO och Frankrike 1939, Frankrike och Spanien 1948, Frankrike , Spamen Senare studieresor även till Itallen, Nordafrika, Grekland, Portugal och SovjetUnionen. Folke Skoghäll l'iar deltagit i Värmlands konstförenings utstallnlngar sedan 1950 och Örebro lans konstförenings utställnmgar sedan Utställningar i HälSingborg, Knstlnehamn, Karlstad och Orebro liksom I UI)evalchs vårsalong och Slockholms~ salongen. Flera utställningar i Kumla från Folke Skoghäll har arbetat som bild- och teckningslärare l Kumla från 1955 fram till pension Kumlans läsare tillönskas o ~c/7ucoc/t~ou~//./6/e 32

Information till dig som har hund eller katt

Information till dig som har hund eller katt Information till dig som har hund eller katt Hörby Brukshundsklubb www.hbbk.se webmaster@hbbk.se 0415-153 12 Miljökontoret 2011 Hundar i naturen Viktiga datum Under tiden 1 mars - 20 augusti får inga hundar

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Plats och tid Stadshuset, Storrummet, onsdagen den 13 november 1996, kl 17.00-17.50 Beslutande Dan-Åke Moberg, ordf Carl-Gustav Thunström Marianne Arvidsson Rolf Östman Annica Eriksson Torbjörn Ahlin Sven-Ove

Läs mer

I mitten av 30-talet köpte man fastigheten Hasselbacken och här i den f d ladugården inrymdes

I mitten av 30-talet köpte man fastigheten Hasselbacken och här i den f d ladugården inrymdes www.satilabygg.se Arvet efter Albert i Högelid I början av 1900-talet började den företagsamme Albert Andersson tillverka olika typer av möbler. Då var efterfrågan på möbler stor i det expansiva Göteborg

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Information till dig som bor i Landskrona

Information till dig som bor i Landskrona Samhällsinformation från Landskrona stad Landskrona stad Information till dig som bor i Landskrona Foto: Karolina Nyberg Den här broschyren är en information till dig som bor i Landskrona. Anledningen

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Fridebo. Tryggt och bekvämt boende för äldre i Hanaskog

Fridebo. Tryggt och bekvämt boende för äldre i Hanaskog Fridebo Tryggt och bekvämt boende för äldre i Hanaskog Fridebo är ett seniorboende i ett lummigt och lugnt område i centrala Hanaskog. I huset finns bibliotek, en mötesplats för äldre och lägenheter för

Läs mer

En modern klassiker 6.10 2007-6.1 2008

En modern klassiker 6.10 2007-6.1 2008 Det finns restaurang, café och espressobar i museet. Det finns plats för att sitta och äta matsäck på plan 1. Dit kommer man genom ingången som ligger mot vattnet. 30 personer får plats. Det går inte att

Läs mer

UNIKT SERVICEBOENDE I EIRA

UNIKT SERVICEBOENDE I EIRA UNIKT SERVICEBOENDE I EIRA Stiftelsen Villa Ensi erbjuder en trygg boendeform i en av de vackraste delarna av Helsingfors. Villa Ensi vid Havsgatan i Eira är ett trivsamt och mångsidigt servicehus, med

Läs mer

Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning

Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning Innehållsförteckning TILLSAMMANS KAN VI HJÄLPAS ÅT 4 VEM ANSVARAR FÖR VAD? PRIORITERING AV PÅBÖRJAD SNÖPLOGNING SÅ KAN DU HJÄLPA TILL 5 6 7 7 7 8 SNÖ

Läs mer

Fridebo. Tryggt och bekvämt boende för äldre i Hanaskog

Fridebo. Tryggt och bekvämt boende för äldre i Hanaskog Fridebo Tryggt och bekvämt boende för äldre i Hanaskog Fridebo är ett seniorboende i ett lummigt och lugnt område i centrala Hanaskog. I huset finns bibliotek, en mötesplats för äldre och lägenheter för

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Äldreboende, en själslig dödsdom

Äldreboende, en själslig dödsdom Källa: www.knut98.com När resurserna minskar krävs fantasi, inlevelse och prioritering. Hela syftet med äldrevård måste vara att skapa möjligheter till meningsfullt liv. Allt kan bli fel om vi glömmer

Läs mer

Du som är fastighetsägare. det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning

Du som är fastighetsägare. det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning Du som är fastighetsägare det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning Vi delar på jobbet Kommunen och fastighetsägaren har ett gemensamt ansvar för renhållning. Vi tar hand om körbanor,

Läs mer

Enköping Hyresbostäder

Enköping Hyresbostäder Enköping Hyresbostäder Nya lägenheter i kvarteret Älgen Enköping Sveriges närmaste stad AB Enköpings Hyresbostäder Enköping är en expansiv småstad som kan erbjuda ett trivsamt boende för den som söker

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Boskola 2 (3) Bo hos Vimarhem

Boskola 2 (3) Bo hos Vimarhem VIMARHEM AB Boskola 2 (3) Bo hos Vimarhem Besittningsskydd Du har rätt att bo kvar i Din lägenhet så länge Du följer de regler och föreskrifter som finns och betalar Din hyra i tid. Du kommer att bli uppsagd

Läs mer

SEPTEMBER 2015 INFOBLADET

SEPTEMBER 2015 INFOBLADET SEPTEMBER 2015 INFOBLADET Augusti Sommaren 2015 kan egentligen sammanfattas med ett ord augusti. Till förtret för alla som hade sin semester förlagd till juli och till glädje för pensionärer som har semester

Läs mer

Bygga och plantera i tomtgränsen

Bygga och plantera i tomtgränsen Bygga och plantera i tomtgränsen i Växjö kommun Vårda din tomt och förebygg olyckor Växjö kommun 2014-04-10 1 Tack för att du vårdar din tomt och förebygger olyckor Du som fastighetsägare och vi på Växjö

Läs mer

VILKA REGLER GÄLLER FÖR HUNDHÅLLNING? Information till dig som är hundägare.

VILKA REGLER GÄLLER FÖR HUNDHÅLLNING? Information till dig som är hundägare. VILKA REGLER GÄLLER FÖR HUNDHÅLLNING? Information till dig som är hundägare. Informationen togs fram i november 2010. Med denna broschyren vill vi från miljö- och hälsoskyddskontoret informera dig om de

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

EFFK:s Kräftskiva/Knytkalas på Krumbo. EFFK Sammanfattning vårsäsongen

EFFK:s Kräftskiva/Knytkalas på Krumbo. EFFK Sammanfattning vårsäsongen Navet Nr 3 2013 FIF:s Drive-In-Bingo När detta skrivs har vi spelat bingo två söndagar. Första söndagen bjöd vi alla bingospelare och funktionärer på gulaschsoppa. Detta var väldigt uppskattat. Än så länge

Läs mer

FUB försöker bevaka och påverka allt från liftar till färdtjänst

FUB försöker bevaka och påverka allt från liftar till färdtjänst FUB bladet, maj 2015 Information till Uppsala FUB:s medlemmar FUB försöker bevaka och påverka allt från liftar till färdtjänst Inflytande Under första delen av året har vi använt mycket tid till att försöka

Läs mer

Verksamhetsplan för. Fritidsgården. Vävaren. Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013

Verksamhetsplan för. Fritidsgården. Vävaren. Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013 Verksamhetsplan för Fritidsgården Vävaren 2013 Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013 Introduktion Vävaren har funnits som fritidsgård sedan starten 1996. Strömsbro IF driver gården som ligger

Läs mer

Husen. Lumphuset är fortfarande en del av pappersbruket.

Husen. Lumphuset är fortfarande en del av pappersbruket. Vad finns det egentligen att se i en bruksmiljö? En hel del gamla hus, men vad kan de berätta? Många av husen har spännande namn. Vad är till exempel en Kölna och ett spruthus? Här kan du bland annat läsa

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

B randmursmålningar KERSTIN MANDEN-ORN

B randmursmålningar KERSTIN MANDEN-ORN KERSTIN MANDEN-ORN B randmursmålningar Inne på gården Teknologgatan 9 kan man se den brandmursmålning som på stadsmuseet givit upphov till en genomgång av bevarade brandmursmålningar i Stockholm. Stadsmuseet

Läs mer

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut.

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut. Så här kan möjligen ett utav de första hemmen ha sett ut på stenåldern- en grotta. Egentligen är det ingen specifik person som har uppfunnit huset, det har utvecklats av människor igenom tiderna allteftersom

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 20 Fredag 11 juni 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 20 Fredag 11 juni 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 20 Fredag 11 juni 2010 NORRBOTTEN Kvinnor i Arjeplog protesterar Många kvinnor i Arjeplog är arga. Dom tycker det är fel att mammografi-bussen ska sluta komma till Arjeplog. I söndags

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR 1905 för mer än 100 år sedan födde Vilma Grahn en pojke som fick namnet Johan Gunnar. Gunnar var min far. Vilma hette Forsberg som ogift, men var nu gift med Frans

Läs mer

Kommunbladet september 2014

Kommunbladet september 2014 Kommunbladet september 2014 Valet 2014 Söndag den 14 september är det val till riksdag, kommun och landsting. När du röstar ska du ta med röstkort och ID-handling, till exempel körkort eller pass. Om du

Läs mer

Årgång 13. Kalendern är ett samarbete mellan. Dovhjortar. foto: Martin Lindvall

Årgång 13. Kalendern är ett samarbete mellan. Dovhjortar. foto: Martin Lindvall 2015 Årgång 13 Kalendern är ett samarbete mellan foto: Martin Lindvall Dovhjortar Risken att bli påkörd och dödad av en bil är tre gånger så stor i mörker som i dagsljus. Redan i skymningen ökar risken.

Läs mer

Konferera i en kulturhistorisk oas mitt i Lund

Konferera i en kulturhistorisk oas mitt i Lund Konferera i en kulturhistorisk oas mitt i Lund Välkommen till Kulturen! Välkommen till en annorlunda konferensanläggning mitt i centrala Lund. Här kan du välja mellan ett stort modernt auditorium, ett

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

NU! lanserar KONSTHANTVERKARNA KARLSTAD Sveriges största och vackraste webshop för konsthantverk!

NU! lanserar KONSTHANTVERKARNA KARLSTAD Sveriges största och vackraste webshop för konsthantverk! Evenemangslista NU! lanserar KONSTHANTVERKARNA KARLSTAD Sveriges största och vackraste webshop för konsthantverk! www.konsthantverkarnakarlstad.se Vår förhoppning är att kunder från när och fjärran skall

Läs mer

STORA KATRINEBERG I LILJEHOLMEN/MARIEVIK

STORA KATRINEBERG I LILJEHOLMEN/MARIEVIK STORA KATRINEBERG I LILJEHOLMEN/MARIEVIK OR MED SJÖUTSIKT Kontorsfastigheten Stora Katrineberg ligger mycket strategiskt utanför Stockholms avgiftsbelagda tullar med absolut närhet till både innerstaden

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR SKELLEFTEÅ KOMMUN

LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR SKELLEFTEÅ KOMMUN SKELLEFTEÅ KOMMUN LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR SKELLEFTEÅ KOMMUN Beslutade av kommunfullmäktige den 12 december 1995, 329. 13 ändrad av kommunfullmäktige 1996-09-17, 239. 16 och 18 ändrad av kommunfullmäktige

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK HISTORIK Det var en tid då nästan alla innerstadsförsamlingar hade ett eget bibliotek. Idag finns endast två kvar, det ena är S:t Matteus Församlingsbibliotek

Läs mer

Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö

Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Journalnummer: 2008-5618 Projektägare: Karlskrona kommun Näringslivsenheten 2011-09-28 1. Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Journalnummer:

Läs mer

GODA GRANNAR ORDNINGS- OCH TRIVSELREGLER FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN ÄPPELGÅRDEN

GODA GRANNAR ORDNINGS- OCH TRIVSELREGLER FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN ÄPPELGÅRDEN GODA GRANNAR ORDNINGS- OCH TRIVSELREGLER FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN ÄPPELGÅRDEN FÖR DEN GEMENSAMMA TREVNADEN gäller några allmänna regler för alla som bor i bostadsrättsföreningen Äppelgården. Att visa

Läs mer

TILLSAMMANS TAR VI HAND OM GÖTEBORG. Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare.

TILLSAMMANS TAR VI HAND OM GÖTEBORG. Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare. TILLSAMMANS TAR VI HAND OM GÖTEBORG Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare. Illustratör: Hans Åkerskog Februari 201 Ett samarbete mellan trafikkontoret, miljöförvaltningen, kretslopp och vatten

Läs mer

Pärlan vid Asundens strand

Pärlan vid Asundens strand Pärlan vid Asundens strand KO N F E R E N S L Å T D I G I N S P I R E R A S AV G O D M AT O C H VA C K R A V Y E R Där Östergötland är som skönast, vid sjön Åsunden, ligger Rimforsa Strand den perfekta

Läs mer

CHECKLISTA TIPS. Saker som kan vara bra att tänka på inför arrangemanget:

CHECKLISTA TIPS. Saker som kan vara bra att tänka på inför arrangemanget: CHECKLISTA TIPS Saker som kan vara bra att tänka på inför arrangemanget: Finns det en ansvarig för varje sak? Hur ser vår organisation ut? Är alla med? Känns det bra? Vet alla vad de ska göra? Överhuvudtaget

Läs mer

BABBEL Daglig verksamhets tidning i Karlshamn Nr 2, 2009

BABBEL Daglig verksamhets tidning i Karlshamn Nr 2, 2009 BABBEL Daglig verksamhets tidning i Karlshamn Nr 2, 2009 Den här ekorren Kurre längtar efter sommar, sol, värme och färska nötter att käka. Ha en trevlig sommar önskar redaktionen och Kurre. Hanna BABBEL

Läs mer

Föreskrifter. Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Norrköpings kommun 2012-12-17. Diarienummer: KS-820/2008 003

Föreskrifter. Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Norrköpings kommun 2012-12-17. Diarienummer: KS-820/2008 003 Föreskrifter 2012-12-17 Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Norrköpings kommun Diarienummer: KS-820/2008 003 Beslutade av kommunfullmäktige 1995-12-14, 208 Ändrad av kommunfullmäktige: 1999-03-04,

Läs mer

Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan

Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan Att hyra: Kontorslokal med karaktär i Gamla stan Statens fastighetsverk hyr ut en kontorslokal med härlig atmosfär på Svartmangatan 9 i Gamla stan i Stockholm. Lokalen ligger i hjärtat av ön men på en

Läs mer

Svar Graf Procent Antal. Fredag 65% 32 Lördag 82% 40 Söndag 35% 17 Inte alls 4% 2 Totalt antal svar 49. 1 2 3 4 5 Totalt antal svar

Svar Graf Procent Antal. Fredag 65% 32 Lördag 82% 40 Söndag 35% 17 Inte alls 4% 2 Totalt antal svar 49. 1 2 3 4 5 Totalt antal svar Bjuvskalaset (Slutförda: Besökte Du Bjuvs kalaset? Svar Graf Procent Antal Fredag 65% 32 Lördag 82% 40 Söndag 35% 17 Inte alls 4% 2 Totalt 49 Vad tyckte du om följande? 1=inte nöjd 5=jätte nöjd Artistutbudet

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Val 2010. Lättläst information. Här kan du läsa om hur du gör när du röstar i valet år 2010 och om vem som får rösta.

Val 2010. Lättläst information. Här kan du läsa om hur du gör när du röstar i valet år 2010 och om vem som får rösta. Lättläst information Val 2010 Här kan du läsa om hur du gör när du röstar i valet år 2010 och om vem som får rösta. Du kan också läsa om hur du kan göra om du inte kan rösta på valdagen den 19 september.

Läs mer

befriad äventyret Snäckan Klintehamn 16-19 juli barnkonferensen talare Robert Eriksson Britta Hermansson Viktor Paulsson sång & musik Jenny Wahlström

befriad äventyret Snäckan Klintehamn 16-19 juli barnkonferensen talare Robert Eriksson Britta Hermansson Viktor Paulsson sång & musik Jenny Wahlström befriad 2015 16-19 juli Snäckan Klintehamn talare Robert Eriksson Britta Hermansson Viktor Paulsson sång & musik Jenny Wahlström konsert med A Treehouse Wait barnkonferensen äventyret GOTLAND Pingstförsamlingarna

Läs mer

SPIKVERKS-bladet Nr 178 2007-12-01 Hemsida: www.spikverket.se

SPIKVERKS-bladet Nr 178 2007-12-01 Hemsida: www.spikverket.se SPIKVERKS-bladet Nr 178 2007-12-01 Hemsida: www.spikverket.se RAPPORT FRÅN ÅRSSTÄMMAN (25 oktober 2007) Som vanligt var Spikverkets Årsstämma livlig och debattglad. De boende fortsätter att visa starkt

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 22 Fredag 20 augusti 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 22 Fredag 20 augusti 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 22 Fredag 20 augusti 2010 NORRBOTTEN Färre nattåg till Norrbotten Ett av dom två nattågen från södra Sverige till Norrbotten kommer kanske att tas bort. Då skulle staten spara 40 miljoner

Läs mer

Hunden i Söderköping. Nyhetsbrev hösten 2011

Hunden i Söderköping. Nyhetsbrev hösten 2011 Hunden i Söderköping Hundföretagare i samarbete Det mesta för din hunds bästa AlphaOhm Fysioterapi Carinas Hundvård Catharinas Agilitycenter Hundforum Hund & Katt shopen Pensionat Tass & Hov Nyhetsbrev

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

Evenemangslista. Värmlands Museum december 2008

Evenemangslista. Värmlands Museum december 2008 Evenemangslista Värmlands Museum december 2008 Utställningar Fransson skottar snö en utställning om Sverige och Förintelsen 26.4 2009 Öivind Harsem i Cyrillusrummen 18.1 2009 Selma Lagerlöf berättelserna

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Välkommen till Hospice Palliativt centrum

Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen! Ordet Hospice betyder gästfrihet, den relation som finns mellan värd och gäst. Vården ska sträva efter bästa möjliga livskvalitet med hänsyn till patientens

Läs mer

Sammanträdesdatum. Kommunstyrelsen 1995-09-07. Plats och tid Stadshuset, Storrummet torsdagen den 7 september 1995, kl 17.00-17.45

Sammanträdesdatum. Kommunstyrelsen 1995-09-07. Plats och tid Stadshuset, Storrummet torsdagen den 7 september 1995, kl 17.00-17.45 1 KUMLA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 1995-09-07 Plats och tid Stadshuset, Storrummet torsdagen den 7 september 1995, kl 17.00-17.45 Beslutande Sven-Ove Cederstrand, ordf

Läs mer

http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s...

http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Kvarvarande bebyggelse Solna stad http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Sida 1 av 2 2012-09-06 Du är här: Start \ Stadsbyggnad & trafik \ Arkitektur &

Läs mer

KONST I KVARN 2015 23:e sommaren i rad Du och din utställning Du själv (el er en representant för dig) har huvudansvaret

KONST I KVARN 2015 23:e sommaren i rad Du och din utställning Du själv (el er en representant för dig) har huvudansvaret KONST I KVARN 2015 23:e sommaren i rad Konst hela sommaren i unik miljö i en gammal kvarnbyggnad vid Vindelälvens strand. Ca 15000 besök varje sommar. En utställning med bildkonstnärer och bildskapare.

Läs mer

SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V19

SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V19 1 SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V19 Vecka 19 201505 09-10 RIU 98,90 FM Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala SIU Skolgatan 18 753 16 UPPSALA Telefon: 018-69 45 80 http://www.siuppsala.se/radio

Läs mer

Hantverkare i Falkenbergs kommun

Hantverkare i Falkenbergs kommun Hantverkare i Falkenbergs kommun Detta är förslag på besöksmål gällande hantverkare i Falkenbergs kommun. Nedan är hantverkarna beskrivna i kort text och även en karta är bifogad där alla är utsatta. Här

Läs mer

Välkommen till. Bovärd Einar Markusson. Ragunda Hyreshus Box 150 840 70 Hammarstrand Vxl. 0696-68 20 00. www.ragundahyreshus.se

Välkommen till. Bovärd Einar Markusson. Ragunda Hyreshus Box 150 840 70 Hammarstrand Vxl. 0696-68 20 00. www.ragundahyreshus.se Välkommen till Bovärd Einar Markusson Ragunda Hyreshus Box 150 840 70 Hammarstrand Vxl. 0696-68 20 00 www.ragundahyreshus.se Att bo i hyresrätt har många fördelar Du behöver inte satsa pengar i boendet

Läs mer

Välkommen. Särdeles vackert beläget invid skog och park vid sjön Lilla Björken i Närke, ligger Svartå Herrgård, uppförd 1782 av Carl Falker.

Välkommen. Särdeles vackert beläget invid skog och park vid sjön Lilla Björken i Närke, ligger Svartå Herrgård, uppförd 1782 av Carl Falker. Välkommen Särdeles vackert beläget invid skog och park vid sjön Lilla Björken i Närke, ligger Svartå Herrgård, uppförd 1782 av Carl Falker. Husets karaktär är alltigenom väl bevarad men motsvarar även

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Alla har rätt att bo tryggt. Vi vill att du ska trivas som hyresgäst hos ÖBO. Det innebär bland annat att du ska kunna få lugn och ro i din bostad.

Alla har rätt att bo tryggt. Vi vill att du ska trivas som hyresgäst hos ÖBO. Det innebär bland annat att du ska kunna få lugn och ro i din bostad. Alla har rätt att bo tryggt Vi vill att du ska trivas som hyresgäst hos ÖBO. Det innebär bland annat att du ska kunna få lugn och ro i din bostad. Allt blir trivsammare om vi pratar med varandra! Så här

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Värden hjälpte dem att skiljas

Värden hjälpte dem att skiljas Värden hjälpte dem att skiljas När Eva och Jake Palm skulle skiljas fick de hjälp av sin hyresvärd. Jake kunde flytta till en trea ett stenkast bort medan Eva bodde kvar. Det gjorde skilsmässan lättare.

Läs mer

Boende som har allt. Nytt intill affärer och resecentrum i Kinna

Boende som har allt. Nytt intill affärer och resecentrum i Kinna Boende som har allt Nytt intill affärer och resecentrum i Kinna Vi bygger nytt Nära storstaden och naturen Mitt i Kinna, bara ett stenkast från affärscentrumet Mor Kerstins torg bygger Marks Bostads AB

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR TIMRÅ KOMMUN. Fastställda av kommunfullmäktige 2004-05-24, 48 Reviderade 2008-04-28, 49

LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR TIMRÅ KOMMUN. Fastställda av kommunfullmäktige 2004-05-24, 48 Reviderade 2008-04-28, 49 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 2.6 1 (4) LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställda av kommunfullmäktige 2004-05-24, 48 Reviderade 2008-04-28, 49 Timrå kommun föreskriver följande med stöd av 1 förordningen

Läs mer

MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE

MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE HOTELL GYLLENE KNORREN: DEN MYSTISKA GÄSTEN Text: Måns Gahrton och Johan Unenge 2008 Bild: Johan Unenge 2008 En originalproduktion från Bonnier Carlsen Bokförlag, Stockholm Formgivning

Läs mer

bekvämare K v K i l e n

bekvämare K v K i l e n K v K i l e n K v K i l e n Seniorbostäder i kvarteret Kilen Seniorbostäder i kvarteret Kilen S l o t t S g ata n 4 2 S l o t t S g ata n 4 2 Byt Byt till till något bekvämare Vi bygger moderna och bekväma

Läs mer

barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem!

barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem! barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem! gudstjänst Kyrkklockorna ringer när det är dags för gudstjänst i kyrkan. Här sjunger vi sånger som kallas psalmer och vi ber till Gud, att Gud ska

Läs mer

Hos oss kommer du att trivas i den internationella miljön och bland trevliga människor.

Hos oss kommer du att trivas i den internationella miljön och bland trevliga människor. Haparanda är Sveriges östligaste tätort. Namnet, en försvenskning av finskans Haaparanta, betyder ordagrant aspstrand. Staden ligger alldeles invid riksgränsen mot Finland och gränsar direkt till den finländska

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdestid

Sammanträdesprotokoll Sammanträdestid 2004-09-29 98 Organ Socialnämnden Plats och tid Vårdcentralens konferensrum, kl 17.00 18.00 Beslutande Arne Ottosson (m), ordförande Inger Isaksson (kd) tj ers Gunnie Davidsson (c) Annelie Nyberg (fp)

Läs mer

STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart

STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av Storgatan Nossebro är centralort i Essunga kommun. Kommunen tidigare bestod

Läs mer

Trivselregler i brf Måsängen

Trivselregler i brf Måsängen Trivselregler i brf Måsängen Att bo i bostadsrätt innebär att vi ingår i en gemenskap av människor i samma situation. Tillsammans äger och förvaltar vi husen där vi bor och tillsammans kan vi skapa ett

Läs mer

Kontinentalt på Österlen

Kontinentalt på Österlen inredning På sommaridylliska Österlen kryllar det av vackra hus. Ett av dem är med sina 100 år på nacken en stilsäker arkitekturpärla, och bakom den röda tegelfasaden gömmer sig ett vackert hem där inget

Läs mer

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? - Lättläst Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Öppna frågor (ur Good questions for math teaching)

Öppna frågor (ur Good questions for math teaching) Här är öppna frågor som jag hämtat från boken Good questions for math teaching som jag läste i våras när jag gick Lärarlyftet. Frågorna är sorterade efter ämne/tema och förhoppningsvis kan fler ha nytta

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 10 Fredag 26 mars 2010. 20 nya jobb i Kalix. sälja olika saker.

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 10 Fredag 26 mars 2010. 20 nya jobb i Kalix. sälja olika saker. LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 10 Fredag 26 mars 2010 NORRBOTTEN 20 nya jobb i Kalix Företaget Kalix finans ska anställa tjugo personer. - Det går bra och vi behöver anställa fler, säger chefen Ingmar Rentzhog.

Läs mer

RADIO RIU 98,9 FM SÄNDNINGSATERIAL FÖR VECKA 21 201205 26-27

RADIO RIU 98,9 FM SÄNDNINGSATERIAL FÖR VECKA 21 201205 26-27 V21 RADIO RIU 98,9 FM SÄNDNINGSATERIAL FÖR VECKA 21 201205 26-27 Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala Skolgatan 18. 753-16 UPPSALA Telefon: 018-69 45 80 eller 072-9139386 http://www.siuppsala.se/radio

Läs mer

Privilegium San Fernando. Rehabiliteringscenter i Puerto de la Cruz, Teneriffa

Privilegium San Fernando. Rehabiliteringscenter i Puerto de la Cruz, Teneriffa Privilegium San Fernando. Rehabiliteringscenter i Puerto de la Cruz, Teneriffa Privilegium San Fernando är beläget i Puerto de la Cruz, Teneriffa, på Kanarieöarna i Spanien. Centret är ett väletablerat

Läs mer

SKOLHUSET Skolsalarna förvandlades till ett ljust hem för en stor familj. Inspirationen till inredningen kom från Marocko. Och det vackra, gotländska

SKOLHUSET Skolsalarna förvandlades till ett ljust hem för en stor familj. Inspirationen till inredningen kom från Marocko. Och det vackra, gotländska Sida 60 SKOLHUSET Skolsalarna förvandlades till ett ljust hem för en stor familj. Inspirationen till inredningen kom från Marocko. Och det vackra, gotländska stenlandskapet. T E X T O C H F OTO A N N A

Läs mer

Medlemsblad. Nr 4 Årg. 17 (2008) Bästa medlemmar

Medlemsblad. Nr 4 Årg. 17 (2008) Bästa medlemmar Medlemsblad Nr 4 Årg. 17 (2008) Bästa medlemmar När vintermörker och höstrusk nu lägrar sig över vår vackra bygd kan vi tänka tillbaka på de vackra dagarna under sensommaren och förhösten. Det trägna gäng

Läs mer

HÄR KOMMER JAG! Max: Max såg på klockan. Halva NO-timmen hade gått tack vare besöket hos Syster, så nu slapp han läxförhöret också. Perfekt det med.

HÄR KOMMER JAG! Max: Max såg på klockan. Halva NO-timmen hade gått tack vare besöket hos Syster, så nu slapp han läxförhöret också. Perfekt det med. Max: Ibland är livet perfekt, som nu till exempel. Maxat! Maxade Max! gnolade han för sig själv. Nån gång skulle han göra en hel sång på det, tänkte han. Den skulle bli hans signatur. Maxade Max. Fast

Läs mer

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.

Läs mer

Lathund för Bostadsrättsföreningen Häcklefjäll

Lathund för Bostadsrättsföreningen Häcklefjäll 2011-08-30, Rev L 1(7) Lathund för Bostadsrättsföreningen Häcklefjäll Innehållsförteckning 1 Styrelsen... 2 2 Vad kan jag få hjälp med?... 2 3 Hissar... 3 4 Städning av gemensamma utrymmen... 3 5 Hur skall

Läs mer

Mitt bibliotek Hösten 2014

Mitt bibliotek Hösten 2014 Mitt bibliotek Hösten 2014 För dig som är runt 1 till 13 år Tillhör:... BIBLIOTEKEN I MÖLNDAL Skaffa lånekort! Har du hittat till vår fina bokbuss? Kom och hälsa på! Det här är jag: Jag heter... Jag gillar...

Läs mer

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här.

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här. . Vilken tid och veckodag skulle passa dig bäst att besöka biblioteket? "Har barn som går på förskola och vet att de har haft problem att få tider som passar att besöka biblioteket i Hovmantorp på förmiddagarna.

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer