Skapa sysselsättning för arbetslösa - en kommunal uppgift?! Upptäck Kumla bibliotek!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skapa sysselsättning för arbetslösa - en kommunal uppgift?! Upptäck Kumla bibliotek!"

Transkript

1

2 Upptäck Kumla bibliotek! Öppettider: HUVUDBIBlIOTeK Folkets hus, Skolvägen 12, Kum!a Vu)(enavd 2 tr.. tel Barnavd. by. tel Utställningshall bv Måndag-torsdag Fredag lördag Söndag KUMLAN Informationsblad för Kumla kommun Ansvarig utgivare: Kommunalrådet Dan.Ake Moberg Redaktion: Kulturllltendent Mats Aunenng Postadress: KUMLA " \~~ BOKMAGASINET Hagendalsvagen 26, tet OppettId: TIsdag Utlåmng av äldre bocker och tldsknfter samt försäljning av Kumlakrukor. häradskartor, vykort m.m. BIBLIOTEKETS ÖPPETTIDER I SAMBAND MED HELGER Måndag 23 dec. öppet Julafton, luldagen samt annandagen stängt Måndag 30 dec. öppet Nyårsafton samt nyårsdagen stängt Fredag 3 Jan, öppet Lördag 4 Jan" sönd. 5 Jan. samt måndag 6 jan. stängt Vi erbjuder ett rikt och vanerat bokbestånd. kassettbocker. dagstidningar, spännande tidskrifter och en hvhg programverksamhet. KunnIg och serviceinriktad personal finns till Din hjälp! Välkommen! Kumla kommuns bokbuss. TurlIstor för våren -97 delas ut under december månad. Tel. Bokbussen Skoindustrimuseet Sveavägen 19. Kumla, har t.o.m.lebruan månad 1997 öppet måndagftedag kl Söndag kl FÖl" gruppbesök var god nng t 87. Besöksadress: Stadshuset. Kumla torg Telefon: 019/ (växel) Nästa nummer utkommer vintern 1997 Skapa sysselsättning för arbetslösa - en kommunal uppgift?! Av kommunalrådet Dan-Åke Moberg Ansvaret för arbetsmarknadspolitiken är en uppgift för regering och riksdag och skall verkställas av staten genom dess organ på olika nivåer i samhället. Flertalet av de arbetsmarknadspolitiska frågorna hanteras centralt av Arbetsmarknadsstyrelsen. AMS. och på regional nivå svarar län sarbetsnämnderna för denna verksamhet för att slutligen i den enskilda kommunen handläggas av den lokala arbetsförmedlingen. Hitintills har hu\ udansvaret för all genom olika mer eller mindre kortsikliga åtgärder skapa sysselsättning för arbetslösa åvilat dc lokala arbetsför medlingarna. dvs. staten. Kommunernas ansvar har i huvudsak begränsats till att ta emot många av de arbetslösa inom olika kommunala verksamheter. vilket inneburit värdefull praktik och meningsfull sysselsällning för de arbetslösa. Kommunen har också tagit eh stort ansvar för de unga arbetslösa och för så kallad svårplacerad arbetskraft. Kommunen ansvarar slutligen ochå för de arbetslösa som inte längre - av ett eller annat skäl - ryms inom de försäkringssystem som annars kommer de arbetslösa lill del. När så statsmakterna under försommarcn aviserade alt kommunerna skulle få ta ett större direkt ansvar för de arbetslösa så reagerade de ficsta kommunerna positivt. KOl11muncrn<l skulle nämligen medges möjlighet <ltt efter lokala förutsättningar forma in satserna för de arbetslösa. En viss lipp- luckring av snåriga regler och rutiner förutspåddes också. Möjligen anade vi i kommunerna en viss oro för en övervältring av kostnader från stat till kommun i och med denna förändring. men fördelarna med helheten och lanken all efter lokala förutsättningar få forma insatserna för de arbetslösa har övervägt. Förhoppningsvis så skall vi nå en överenskommelse så att vi kan få starta med den uppgift som förutskickats oss. dvs. alt efter lokala föruisättningar och på bästa sätt skapa meningsfull sysselsättning för idag arbetslösa och om möjligt ge dem ett snabbt återinträde i den nonnala arbetsmarknaden. En mycket bra satsning i förslaget till en förändrad arbetsmarknadspolitik är den massiva inriktningen på utbildning för i första hand de arbetslösa som saknar erforderlig skolunderbyggnad - det vill säga upp till gymnasial nivå. Utformningen av utbildningen skall ske på kommunal nivå och efter lokala förutsättningar och efter den enskilda individens kunskapsnivå. Det är ett spännande uppslag och en utmaning för oss i kommunerna att hantera. Vi tror och förutsäller all alla former av utbildning kommer i fråga - allt ifrån studieförbundens utbud till folkhögskolor m.m. och den kommunala vuxenutbildningen. A 1I t iir in tc arbetslöshet ocb problem. [ Kumla har vi ändå en förhållandcvis god arbetsmarknad med "motorerna" Ericsson Mobile Communications 2 3

3 Minnesmärken i Kumla Burenska Villan i Kumla A v Mats RlIflering Titel: Franzens minnesvard ÅT: 1946 Konstnär: Knut Hultström Teknik: Brons och sten Placering: ParkkyrtlQgården (Kumla kyl"kogärd) Texten pd bronsplattan lyder: Frans MIChael Franzen kyr1{ohefde I Kumla förlattade på denna plats flera av sina evangehskt sköna psalmer Eftersom del finns tu Slort alimäni inlressr börjar här td st'rie som iilukonlllll'f \luje nummer med rak110m minnesslenlir och llndtll minnesmirken. Genom beslut av kyrkofullmäktige rustades Fran7t~nsgrotla upp En minnes\ård med 0\ anstående lex! gjordes av rirman $porrong. Stockholm. Skulptören Knut Hultström modellerade bronsplattan. Stenarhetei &Jordcs av kumlaföretaget SJödin & Wilhelmsson. Carl Sjödin och Karl Wilhelmsson var tidigare anstallda stenhuggare på Yxhult AB mcd slarlade eget slcnhuggeri 1924 med verkstad vid gamla kyrkstallarna nära kyrkskolan. Firman arbetade främsi i granil. dcnna "kilades ut- vintcrtid i Skogaholm och hamlades bl.a. av Knut Bergman med sin laslbil. Andra arbelen av Sjödin & \VilhelmssonlIr minncsstenen i Hörsta och Kungastenen vid K umlasjön. Vid invigningen den 15 Juni 1946 hölls minnestalet av prosten \Villtn. Under Rolf Forssman~ledning sjöng kyrkokören bl a Franzens psalm ' När allt omkring mig vila(. Karl Hullström har p:'! Nationalmuseum CH par huvud i brons - konstnären John Bauers och silversmeden Erik Flemings. ABs och Erisson Radio Syslems ABs, SlClrka lillväxl. Men också de mindre företagen i KumJa har i huvudsak bibehåjli1 sin Mbetsstyrka och en ljusning kan skönjas inom en snar framtid för 4 Engelbrektsmonumentel "Befriaren" på torgel i Falun är också etl \'erk a\ Hullström. Skalden oeh praslen Frans MIchael Franltn Ar kanske den mest kanda kumlabon, Franlen vä~te upp i Uldborg. 1 Finland. och blc, rcdaktör vid Åbo Tidnmgar. Uan hann 'Idare bh professor i lärdomshislona rcspekll'c i hisloria och praklisk filosofi mnan han eftcr kriget 1809 lämnade Finland ror S'cnge Han hade då långt tidigare hart sm lltterara genombron i Sverige. När Franzc!n anställdes som pra)1 i Kumla var han medlem av S'enska Akademien. fmsk professor och rysk undersåte - en svå"'lagcn kombinalion. Franzcn \ar kvar hl1 UI2S. då han lillträdde en tjänsl i Klara församhng. Stockholm. Nu ble\ han oekså akademlcns sekreterare innan han senare tillträdde biskopsljänslen I Härnösand djr han också ligger begravd. Jämte Wallin var Frans r.llchael I'tanten Sveriges främsle psalmdiktare. Vlllkfind311r "Bereden väg för Herun... ". "Vad ljus övergriften" och "O Jesll, än dc dma". Mmdre kända är Franzens dryckesvisor, I sin tidigare d'klnlllg förebådar han romantiken. småföretagen och för den inhemska marknaden - kanske inom några må nader då vi åter går mot vår och ljusare tider... O Kumlans läsare har säkerligen sel! all det vackra huset vid Sveavägen ruslats förtjänstfullt av sin nye ägare John Ekströms Bygg AB för restaurangiindamåi. Genom sin storlek och "aekra exteriör väcker husel uppmärksamhet. Byggnadens historia är samman länkad med Kumlas moderna hisloria men är trots detta inte så känd bland de som flyttat till Kumla under de se nasle årtiondena. Firma Lasse Buren är. jämte grossistfirman PJ. Carlsson, under flera årtionden under 19OO-lalets forsta hälrl den störsia grossiströrelsen inom sko- och läderbnmschen i Kumla. Skodonen konllller liii största delen rrån Kumla Skofabrik, Under åren närmast före och under forsta,-äridskriget expanderar firman krartigl och Lasse Buren blir formöged. Det är nu han uppförsin nla kontors- och lagerb)ggnad på S,'ea,-ägen 19 och Villa S, ea rlir silt slonliknande utseende. Lasse Buren Lasse Buren (Olsson». född och hans sex år äldre bror Erik Olsson iir lantbrukarsöner från Byrsla. De lär sig till skomakare men ägnar sig sedan enbart åt handel med skodon. Erik Olsson köper i slutet av 1800-lalel huset Karlsborg l vid Hagendalsvägen. I en gårdsbyggnad startar han sitt lager och börjar handla med skor. Han köper skor på skoverkstäderna i Kumla och på Järntorget (Skotorget) i Öre bro och siiljer dessa vidare till skoaffä rer och på marknader. Det är nu Lasse Buren kny1cr kon takt med Carl Nilsson, grundare av den stora Kumla Skofabrik. Carl Nils- son har från 1897 skomakeri med cli tiotal anställda i gårdshuset till villan Karlsberg. Södra Kungsvägen 20. Tillverkningen utgörs av veckade stövlar och pliggade och randsydda resårskor. ridstövlar samt smorläderstövlar till valf.1ngare (!). Bröderna Erik och Lasse tar med Carl ilssons produkter i sin partihandel. $kokraschen i Kumla 1899 drabbar även grosshandelsfirmorna hårt. En mängd skomakarverkstäder hade star~ tats utan alt man hade ekonomi an klara fasta kostnader på de oregelbundet kommande inkomsterna. För alt klara den närmaste tiden skriver skomakarna växlar åt varandra i parti och minut. Om man inte haren för bankerna acceptabel borgensman förekommer det 311 namnet förfalskas. En växelhärva växer och spricker slulligcn, Många av skomakarna åtalas - sålunda är tio kumlabor instämda för vårdslöshet mot borgenärer vid Kumla härads marsting Många kumlabor ruineras. Belalningsinställelser blir vardagsmat. Ett annat bakslag för grosshandelsfirmorna är de kraftfulla konkurrenter som tillkommer genom de stora skofabriker som själva sköter försäljningen av sina produkter genom egna resande. Ex~mpel på della är A G Anderssons, C G SIröms och C A Jonssons skofabriker. Samtliga dessa har en varierad tillverkning som kompletteras genom inköp av skodon från andra mindre fabriker. Erik Olsson får nu börja om med en ny firma. Lasse Buren blir firmans representant och gör 5

4 omfattande resor till skoaffärer över hela Sverige. Ett par år efter sekelskiftet övertas firman av Lasse Buren. En trygghet i tillvaron är ö"erenskommelsen med Carl Nilsson, som år 1905 köper fyra tomter vid Södra Kungsvägen av Lasse Burcn och här uppför sin första fa~ brik under namnet Kuml<l Skofabrik bygger Carl Nilsson en helt ny skofabrik i Irc våningar mot Kungsvägen som får en stor tillbyggnad 1943 ulefter nuvarande John orlanders gata. Under nera årtionden Säljs merparten av lillverkningen, som omfattar en mängd olika skodon med bla. varumärkena Plaza (damskor) och Ambassy (herrskor), genom grossistfirman Lasse Buren. Lasse Buren förser också Kumla skofabrik och andra leverantörer med stora kvantiteter råvaror i form av skinn m.m. Lönen för mödan kommcr snan. Redan år 1910 ligger Lasse Buren på fjär~ de plats i inkomsiligan bland skofolket i Kumla med en laxerad inkomst på kronor- efter A G Andersson, C G Ström och P J Carlsson. ren före och under första världskriget blir Lasse Buren mycket förmögcn. faktiskt miljonär. Det iir nu han förvandlar sin villa Svea till en magnifik villa, Bakom framgångarna ligger givetvis hårt arbete. även om det underlällas av att Lasse Buren har stor förmåga all vinna kundernas förtroendc och att göra affärcr. Han lyckas ofta få pengar i rörelse och kallas inte för inte "den generöse grosshandlarn". Firma Lasse Buren levererar skodon till lanthandlare och skoaffärer över hcla Sverige men också till de krigförande Hinderna. Firman säljcr huvudsakligen skodon av Kumla Skofabriks tillverkning kompletterat med skor inköpta i Örebro. Allt är dock inte frid och fröjd. Den strax efter första världskrigets slut nyuppförd<l Läderfabriken i I-Iallsbcrg orsakar Lasse Burcn stora förluster. Med freden efter första världskriget kommer också skohandlarnas betalningsinställelser på löpande band. Handlarnas lager av kristidsvaror blir nästan värdelösa när det åter blir tillgång på kvaliletsskodon. Skogrossistemas miljonvinster är snart borta med vinden. En annan nedgångsperiod är depressionen i början av 1930 talet som starkt påverkar den Burenska firman. Många kunder inställer betalningarna. vilket påverkar grossistfirmans tidigare goda ekonomi. Villa Sl-ca Johan Olsson var lantbrukare i Kumla by och ägde Flinkagården 6. till vilken hela "Svea-områdel" hördc. Johan var dessulom nitig byggmästare i Kumla under slutet av 1800-talel och uppförde Villa Svea. som namnsalles efter yngsta dottern. Byggnaden upp fördes på 1880-talet i tre våningar och var länge stationssamhället Kumlas största villabyggnad. I bollenplanei hade Johans syster, Kristina Olsson, hembageri, ren 18% 1900 drev C A Fribergsin bagerirörelse här. På 1890 talel fanns en ölhandel i källaren. Här hämtade skomakargesäller ölflaskor säckvis för att sedan dricka öl i den så kal1ade "Gesällgropen" i Mejerisko gen. Mejeriskogen låg söder om Sveavägen där Torsgatan numera ligger. Här samlades gesäller, det var inte ovanligt med ett 25-tal. under den varma årstiden under självtllgna "trumfdagar" som ibland kunde bli "trumf veckor" för att prata. ljuga, skrävla, dricka öl. spcla kort, sjunga, musicera o.s.v. Större delen av viljan disponerades av sko- och läderfirman Larsson & Pennan, som före sekelskiftet var en av de största partirörelserna i länet i skodon och läder. Fadern till en av ägarna, Carl Larsson, var den välkände Lars Petter Larsson från Stene, storgrossisl i skobranschen och kallad "Kungen i Äby". Larsson & Perman gick i konkurs Den översta av dc tre våningarna användes till samlingssal för olika föreningar. Såväl Fosterländska föreningen som Frälsningsarmen höll sina S<'lmmankomster här. Lokalen uppläts även för privata dansaftnar liksom för framträdanden 3' sångare, musikanter och trojlerikon~tnärer. Något som salte extra krydda på till 'aron "ar att många av kumlaborna talade om att del spökade fruktans, ilrt i S, ca - sällsamma hiindclser sades vara förknippade med, illan. Många kumlabor drog ~ig för all passera S'ca efter mörkrels inbroii. Villa Sl'ea blir Villa BUf(~II... År 1911 köpte Lasse Burcn "illan och hade i denna sin bostadslägenhet och någon tid även affärslokaler. År 11J16 fick villan genom en omfattande om byggnation sitt nuvarande slottsliknande utseende och räknade~som den största och ståtligaste byggnaden i Kunl1a - från 19200mgiven aven kalk stensmur med järnstaket. som ko~tade cirka kronor. Byggmästan.: Carl Lind. som enligt uppgift byggt hunuratals villor i Kumla, hade hand om om byggnationen. Enligt obekriiftad uppgift skulle trädgården ha planerats av den i Kumla välkände Herman Schön hardt. tysken ka11ad. som i ett skogsområde i nordvästra Kumla dreven trädgård, som var ett stort besöksmål under och 1920-talen. Spökerierna kan ha fortsatt om än i blygsammare skala. Att en del människor liven senare tog spökerierna på allvar vidimeras av Margot Nilsson, hustru till disponent Ragnvald Nilsson. Margot Nilssons svärmor ville nämligen inte nytta in i villan p.g.a. vad som berättats. Så här står det om byggnaden i Kumla kommuns bevarandeprogram: ",.tvåvånig stenvilla med fasad i grå slätputs och med valmat sadeltak täckt med tvåkupigt tegel. utbyggnad med entre och balkong mot öster saml på taket avrundade uppskjutande gavclstycken. Balkongen har ett räcke med balustraddockor. Fönstren är stora och har högt placerad tvärpost... Byggnaden har utvändigt en 'äl bevarad jugendkaraktär. Invändigt finns en likas.~ jugendinnuerad inredning med paneler. målningar i tak och på läggar. dörrar av tidstypiskt slag etc. som ger byggnaden en betydande kulturhistoriskt och miljömässigt värde"....och blir S,'ca Matsalar Efter Burens död 1933 blev Kumla Skofabrik ägare till villan. Disponent Ragnvald ilsson bodde i denna med hu.-:.trun Margot Lägenhct~n på plan 3 hyrdes ut till prästfamiljer där ett av rummen. med välvt tak. användes vid vigslar och dop. Efter yllerligare några ägare inköptes fastigheten av Manin och Ella Nilsson. Ella Nilsson stanade här omkring 1951 Svea Matsalar med servering av mat och kaffe, vanligen efter beställning. i de båda nedre våningsplanen medan familjen hade sin bostad på översta våningen. Eftersom maten var välsmakande. kaffet gott och lokalerna vackra och stilrena utnyttjades Svea Matsalar nitigt - ofta hadc Ella Nilsson två beslii11ningar samtidigt att sköta. 6 7

5 Många Kumlabor har besökt Svea Matsalar i samband med begravningar. minneshögtider, bröllop, jubileer, födelsedagskalas eller i samband med föreningssammankomster. När nya församlingshemmet uppfördes i början av 1980-talet minskade nylljandet av Svea Matsalar. Ella Nilsson drev sitt företag ända till sin bortgång Kontors- och lagt'rb)'ggnaden Grossistfirman Lasse Buren behövde snart Slörre lokaler och uppförde 1911 en kontors- och lagerbyggnad på den stora tomten bakom villan. Efter Lasse Burens död 1933 övertogs firman och dess lokaler av Kumla Skofabrik. som omvandlade firman till Sill försäljningsbolag under oförändrat namn. Kontor och lager flynades till Kumla Skofabriks lokaler. varefter \ byggnaden Sveavägen 19 stod tom. Lokalerna hyrdes nu av Gustaf Söderbergs Konfektionsindustri (Geson Konfektion). Från 1958 flterfanns AB Bröderna Perssons Skofabrik här - senare ombildat till Bengtar-Sko AB. Från 1985 är passande nog Skandinaviens enda skoindustrimuseum förlagt till byggnaden. Öster om kontors- och lagerbyggnaden utefter Johannes Kyrkogata hade Lasse Buren garage med verkstad samt en välskött liten trädg<lrd. Burenparken Under första världskriget köpte Lasse Buren in ell skogsområde på södra sidan av Sveavägen. mill emot sin villa och sin kontorsbyggnad och väster om Mejeriskogen. Här lät han iordningställa en idyllisk park med buskar. grusgångar och stenpartier. O SH'3\'ägt:ll mcd Villa Svca före ombygglhltionell 19160ch kontors- och lagcrbyggnadcn byggd Socialförvaltningen i omdaning A v socialchef Håkan Hjelm Vad innebär de senaste årens bcsparingnr rör socialnämnden. samtidigt SOIll del finns önskemål 0111 rörändring och Ull"eckJing'! Att beskriva konsekvensen av senare års besparingar och förändringar är inte enkelt - jag ska dock försöka beskriva förändringarna utifr<ln de tre begreppen ansvarsområde. volym och kvalitet. Ansvarsområde Socialnämnden fick fr o m 1992 ett samlat och vidgat ansvar för långvarig vård och service till äldre och funktionshindrade. Detta aosvar inklude rade boendeformer med särskih stöd och service samt även hälso- och sjukvårdsinsatser som inte är akutsjukvård eller insatser av läkare. Fr o m -94 infördes en ny lagstihning - "Lagen om stöd och service till \issa funktionshindrade" som innebar ett utvidgad ans\'ar för de funktionshindrades behov av boende och olika stödåtgärder. Genom reformbeslutet överfördes landstingets omsorgsverksamhet till nämnden den 1 januari Vid samma tidpunkt fick nämnden också genom lagstiftning ell utökat ansvar för de psykiskt långtidssju ka. Interna förändringar har under samma tidsperiod också genomförts. Från 1995 är nämndens tidigare ansvar för barnomsorg inordnat under särskild barn- och utbildningsnämnd i Kumla. Sammanfauningsvis har socialnämnden ansvar för följande grupper: De äldre (boende och omvårdnad) Funktionshindrade (boende och stödåtgärder) De psykiskt störda (boende och sysselsättning) Ungdoms-o familje-o försörjningsoch missbruksproblem inryms under det vi traditionellt benämner socialbyr<larbete som bl a inkluderar socialbidrag samt introduktion av flyktingar och invandrare. Volym Som framgår har socialnämnden under senare år ålagts nya åtaganden och nya m<llgruppcr. För äldre\'ården har förändringarna generellt under senare år inneburit att boendemiljöer har förbättrats genom ombyggnad och IilIbyggnad av såväl servicehusanläggningar som tillkomst av så kallade gruppboenden för åldersdementa och gruppbostäder för funktionshindrade. Äldres möjligheter till kvarboende i egna bostäder har ocks.å ökat genom hemhjälps- och hemsjukvårdsinsatser. Därutöver finns möjligheter till bostadsanpassningar och tekniska hjälpmedel m m. Senare års förändringar innebär att antalet äldre med stora omvårdnadsbehov har ökat och kommer enligt prognoser all öka långt in på 2000 talel. Förändri~gar inom länssjukv<lrden - alltså RSO-reduceringar - kommer också att påverka behovet av såviii vårdplatser som behovet av boenden med stödinsatser. Dcn kommunala hälso- och sjukvården kommer att möta ökade krav på medicinsk omvårdnad. Genom lagstiftningen om stöd och service till funktionshindrade har niimnden att svara för att funktions- 8 9

6 hindrade genom boende och stöd tillförsäkras goda levnadsvillkor. En tidigare eftersatt gruppeflerfrågarallt fler insatser med stöd av denna lag. Vid sidan av insatser mot äldre. funktionshindrade och psykiskt störda har det skell och sker stora förändringar inom socialförsäkringssystcm och arbetsmarknads<'ltgärder som negativt på,'erkar försörjningsförmågan hos bl a arbetslösa, deltidsarbelslösa. ungdomar. flyktingar m fl. Avgörandet för hur dessa frågor utvecklas ligger oftast utanför nämndens påverkansmöjligheter. Gällande regelverk ålägger kommunen alt svara för bl a barns säkerhet. för missbrukarvård. för socialbidragoch för att flyktingar får försörjning och introduktion i kommunen. K\'alitet Socialnämndens verksamheter har på en mängd omrädcn utökats och förbättrats. Fler äldre. fler funktionshindrade och fler psykiskt störda har fån sina behov av stöd och boende tillgodosedda. Efter genomförda om~ byggnader av servicehusen har såväl boenden som den medicinska omvårdnaden förbiitirats. De ökade kraven på medidnsk omvårdnad i såväl boendcn som i hemsjukvården har kunnat tillgodoses på en betryggande sätt. Parallell l med den verksamhetsutveckling och volymökning som sken av nämndens verksamhet har det skett en omfattande kompetensutveckling hos personalen i verksamheten. Vad händer nll och inför ell nära framtid Behoven ökar samtidigt som kraven på besparingar också ökar - det är det dilemma som socialförvallningen har att hantera. I ell sädnnt läge uppstår behov av att ompröva tidigare lösningac. 10 Basen för äldreboel1det i Kumla utgörs av de moderniserade och Olllbyggda servieehusanläggningarna Solbacka, Kungsgården. Kvarngårdeni Falken och Sannahed. Det har också inrällats särskilda boenden för dementa och för vårdkrävande. Därutöver finns f1cra gruppboenden för funktionshindrade och stödboende för psykiskt störda. För närvarandc undersöks möjlighetcn till effekti,'are utnyltjande av det bostadsbestånd som står till förfogande. Möjligheten att flera personer kan dela lägenhet är ett sådant exempel. Insatserna har mer och mer kommit att inriktas mot dem med störst omvårdnadsbehov. Det innebär au viss service som tidigare kunnat ges kommer att ytterligare begränsas. Dct gäller framförallt städning och tvätt samt ledsagning till affärer m m. Alla äldre och funktionshindrade har intc heller samma behov av stöd. Många äldre har genom dagens moderna bostäder med bl a tillgång till hiss och genom ett aktivt socialt liv mindre behov av scrvice och stöd. I KumJa finns sedan flera år bl a nätverket/väntjänsten där friska och pigga pensionärer genom kontakter och aktiviteter stöttar och hjälper varandra. Stora insatser görs också av makel maka och andra närstående. Sannolikt kommer behov av andras insatser att öka i takt med att socialförvaltningen begränsar sina insatscr och prioriterar dem med störst behov. Utvecklingen är till stor del beroende av omständigheter utanför social förvallningens möjligheter till påverkan. Hit hör bl a arbetslösheten. försäkringssystemen, hälso- och sjukvårdens utformning och mycket mera. Under 1996 beslutar socialnämndcn Lertaget - Kumlas nya naturreservat A v Åke Teljå. ortlförmule i Kl/mia Biologiska Förening {krets (IV Svenska NamrskyddsförclIillgen) Bakgrund För att kunna föda en befolkning. som ökade med siar hastighet under 1800 talet. utdikades och torrlades större delen av de våtmarker och sjöar som fanns på den dåvarande närkeslätlen. De stora slättsjöar som tidigare hade funnits försvann helt, t ex Mosjön norr om Kumla tätort. Andra sjöaröverlevde i form av vålmarksområden. som under delar av året var vattenfyllda. Exempel på sådana var Kvismarsjöarna vid kommunens östra gräns och Skarbysjön vid den västra gränsen. Gcnom ett effektivare jordbruk och annan markanvändning försvann även mindre vålmarksområden och därmed skedde en reducering av den biologiska mångfalden. Ovanstående åtgärder innebar bl a au de flyufåglar - i synnerhet sjö- och vadarfåglar - som hadc sin passage över närkeslätten inte fick några lämpliga rastplatser. Aterställning Sedan början av 1970-talet har lertäkt ägt rum sydväst om fängelset för att förse tegelbruket i Hallsberg med råvara. Vissa delar av de utbrutna områom ytterligare reduceringar i verksamheten. Vad dessa beslut konkret kommer all innebära är för närvarande inte möjligt att närmare beskriva. Utmaningen d~na fylldes igen med schakt- och rivmngsmassor. Från början var del meningcn all området skulle återställas till åkermark men eftersom detta var komplicerat och behovet av åkermark minskade. så gav länsstyrelsen tillstånd till att området istället fick omställas till våtmark. En arbetsgrupp tillsattes för att förbereda bildande av ett naturreservat. Med ekonomisk bjälp av Stiftelsen för fritidsområden i T-län upprättades en skötselplan över ett tänkt naturreservat inom området. Innan detta kunde ske hade länsstyrelsens personal med hjälp av frivilliga naturvårdare och ornitologer vägt av den planerade våtmarken. Hösten 1994 kunde skogsvårdsstyrelsens traktor sättas i arbete med all fräsa bort vassen på ett cirka 6 hektar stort område för att där få en klarvattenyta. Denna vallenyta kom till ständ under sommaren Då hade under våren 1995 en valtenregleringsdamm i betong byggts av byggnadselever vid Alleskolan i Hallsberg. Våtmarken blev helt som vi hade tänkt oss. ligger i alt göra mera åt flera men med färre personal och med ett mindre utbud av servicekarakliir. Jag ber att få återkomma med en utförligare beskrivning av genomförda reduceringar. D 11

7 En markägare vi1le dock ha vissa förändringtlt. vilket innehar en omläggning av diken under våren Detta innebar att under våren och sommaren 1996 kunde vi inte hålla någon klarvallenyta i våtmarken. Arbeten med att märka upp stigar, ordna utsiktsplatscr och parkeringsplats samt busk- och trädröjningar äger rum under hösten Under hösten skall skötselplanen gå på remiss till berörda parter. Målet Under 1997 hoppas vi au arbetena har kommit så långt att naturreservatet kan invigas. Kumlas befolkning och skolor kommer att inom nära cykelavstånd få tillgång till eh mycket fint våtmarksomrme. där det blir möjligt all studera de flesta fågelartersoml11an kan tänka sig i dessa delar av landet. Till idag har cirka 160 fågelarter noterats i Lertaget. Noteringarna har gjorts av Jonas Engzell. som är den store kännaren av Lertagets fågelliv. Det bördock noteras att del inte bara är fåglar som finns vid Lertaget. Det tjänstgör även som en refug där grodor. salamandrar. trollsliindor. gräshoppor och fjärilar kan få cn fristad. Likaså blir det ett område där floran kan få utvccklas på ett naturligt slitl Området rymmer också däggdjur som t ex rådjur. hare och räv. Vår regering och riksdag har beslutat att vi skall bevara en biologisk mångfald i landet och en liten del a\ dena är ett naturreservat som Lertagel. Välkomna atl besöka milt det. Och ett nytt hus reser sig vid torget... Av Kjell Preinert, VD KllmlaBosrilder AB För några år sedan revs en viilkänd profil vid Kumla torg. Frälsningsarmens gamla lokaler hade gjort sitt. Men nu ska "hålet" efter Frälsningsarmehuset fyllas igen. Projektet har legat vilande i drygt tre år på grund av det ekonomiska läget med många hyreslediga lägenheter. Men tiderna ändras och tur är väl det. Ekonomin har sakta vänt uppåt. antalet bostadssökande har ökat med påföljd att antalet hyreslediga lägenheler minskat radikalt. Samtidigt har räntenivån sjunkit. Fyrvåningshuset på Frälsningsarmetomten kommer att innebära '"pricken över i'" vid Kumla torg. I nedre planel kommer tre mindre butikslokaler att få utmärkta exponeringsmöjligheter mot torget. I fastighcten kommer 26 lägenheter atl rymmas, varav sex trerummare. fyra ettor och resten tvårumslägenheter. Hyresgäster kommer inte alt saknas - många vill bo nära centrum med serviceinrättningar och butiker. Du har säkert lagl märke till au lokala byggmaterial utnytljas. Ytongelemenl från Yxhult AB utgör en siar dcl av materialet. Likaså anlitar totaientreprenören PEAB en antal lokala förelag som underleverantörer. Som dominerande fastigbetsföretag känns det stimulerande ah få slutföra omprofileringen av Kumla centrum. Speciellt med tanke på att vl i år firar 50-årsjubileum som kommunal bostadsförvaltare. O Skogsvl1rdsstyrclscns traktor användes för att fräsa bort vassen. Ett hål i byggnadsbcståndel vid torget fylls igen - ettlcd i omdaningen av centrum

8 Så minns jag Malmens fritidsgård... Intervju medf d föreståndaren ingemar,. Kvistcn" Johansson Malmens fritidsgård flyttar till Vialundskolan - Välkommen! A v jriridsgårdsjöreståndare Lars Göran Karlsson Allt började för länge sedan då jag drev ett ungdol11scafe vid Kumlasjöns servering. Lokalen fick endast användas under vintertid, då serveringen inte vac igång. Lokalerna vac inte heller anpassade för ungdomarnas behov. Äret var 1971 och Kumlas ungdomar ville ha bättre möjligheter att träffas och umgås. Ungdomarna beslutade då au uppvakta kommunledningen med krav på ungdomsgård i Kumla. Svaret blev positivt och källarlokalen j Malmens skola erbjöds till ungdomsgård. Arbetet med alt rusta lokalerna bör ~de direkt genom insatser av mej och Ake Telkert med ideer från en grupp ungdomar runt projektet. Hösten 1971 blev gården änlligen klar all inviga. Gården fick namnet Malmen och drog igång med ÖppCI varje dag. även lördagar och söndagar. Många ungdomar kom lill gården, som var särskilt välbesökt fredagskvällar. Gården var noga med atl ta vara på traditionella tillfällen som ungdomarna uppskattade mycket. Det var Lucia, julfest. påskmiddag... Gårdskvällarnas innehåll bestämdes helt av ungdomarna. He1gprogrammet bestod ofta av levande musik på fredagar och diskotek på lördagar. G,hden har arrangerat många resor för gårdsbesökarna. Londonresan var särskilt intressant med många sevärdheter. Sedan var det alla resor till Kumlagården i Åsa - ofta var jag ensam ledare för ett 50-tal ungdomar. Det var bällre förr... Gårdar började växa fram ute i kom- munens ytterområden samt en gård för barn i mcllansladieåldern, som fick namnct Myrstacken och låg på Köpmangatan 58. Alla gårdar och Malmens många öppettimmar gjorde atl många timanställda fritidsledare fick arbete. Ibland kunde vi få tampas med allt från fylla till slagsmål. Det fungerade ändå i stort sett bra med tanke på atl det kunde vara mer iin 300 besökare en fredagskväll och dessutom många ungdomar utifrån, från södra delen av Närke. Under tiden gårdarna växte fram slartade Malmens fritidsgård också skolrastverksamhet för alla skolbarn under dagtid. Personal under rastverksamheten blev skolans lokalvårdare, som genom rastverksamheten fyllde upp sina tjänster samtidigt som eleverna på skolan fick något meningsfullt all göra under årets mörka månader. Fritidsgårdarna var också mycket delaktiga i förberedelserna inför Barnens Dag firandet varje pingsthelg åren Gårdarna tillverkade många av de blommor som prydde vagnarna i festivaltåget. Som tack för arbetsinsatsen fick de aktiva gårdsungdomarna åka ned till Kumlagården Åsa utanför Kungsbacka. Där fick de koppla av och även besöka Liseberg och dess nöjesfält. r november börjar en ny tid för fritidsgården som flyttas från Malmen till Vialundskolan och då blir samlingsplats för nya kullar av ungdomar. Jag önskar den nya fritidsgården framgång i de nya lokalerna. D Med blandade känslor lämnar vi lokalerna i källaren på Malmens skola. Fritidsgården har funnits där sedan 1971 och personalen har länge velat nyita till lokaler i marknivå. Trots della känns det svårt all skiljas från det som varit "Malmen" i så många år källarlokalen har ju satt sin prägel på själva fritidsgårdskänslan! På Vialundskolan har den del av skolan som tidigare omfattat elevvård, vaktmästeri, musiksal samt lärarmatsal byggts om för fritidsgårdens räkning. Byggfirman har tagit ned väggar för all skapa stora fria ylor för gården. Fritidsgården är öppen dagtid för eleverna som har rasl saml på kvällstid för gårctsverksamhel. Personalen hestår av fritidsledarna Susanne Palm, Thommy Skårbergoch Lars Sandberg. Vi hoppas att eleverna kommer att se gården som skolans samlingsplats. Gården kommer alt bjuda på aktiviteter och även möjlighet att umgås med kompisar eller lyssna på musik. Namnet på gården blir Fritidsgården Kvisten - uppkallad efter Ingemar "Kvisten" Johansson, som 1971 startade fritidsgården Malmen. Vi får också nu bättre möjligheter att lära känna eleverna på Vialundskolan, under dagtid. Gården är tillgänglig under dagtid måndag - fredag. Fritidsgården arrangerar discokväl lar från 15 november i de nya lokalerna. Diskoteket har fått namnet Plejset och är öppet klockan fredagar. För besked om diskotek se gårdens nöjesguide eller ring till fritidsgården tel Kvällstid kommer gården att fungera som gamla Malmen. Öppctliderna är måndag - torsdag och fredag Gården är dock inte öppen fredagar om annat arrangemang ordnas för tonåringar i Kumla. Gården vänder sig till ungdomar 13 år och äldre, främst år. och som går på högsiadiet i Kumla. Fritidsgården ska kunna fungera som ett andra hem för ungdomarna, som kan vistas på gården utan några krav på sig. Bland de aktivileter som erbjuds märks spel. biljard, pingis. TV, musiklyssning och "bara prata". För atl utnyttja gården kvällstid erfordras medlemskort, som löses för eh år för 60 kronor. Kortet ger också fri entre till alla discon i nöjesguiden. D Bilderna på nästa uppslag (1) "Kvist",n Johansson.julkst 1975 (2) En ung Christer Thörner på disco 1972 (3) Discjocko:ykurs t989 med Morgan Gustavsson och Anden; Gunnarsson (4) Julfest 1975 med t v Pia BÖhm. Annika Svensson och Ninni NolCr och t h Marie Strindblad. Britta Björk och Karin Noltr. (5) 1980-la1. Ingc1a Andersson. Anita Kleberg. Göran Karlsson och Ulf Pettersson (6) Maskerad 1975 med Thommy Johansson (7) Disco ",n fredag kviilll981 (8) Maskeraddiseo på Myrstacken (9) Fest i Malmens matsal 1973 med t v Chris ter Karlsson, Thomas Josefsson och Johan Borg och l h Janne, Per Axelsson och Anders Josefsson. (10) Maskerad t975 med Annette Kjcllstcdt. Annette Warnkvist, okänd. Per-Håkan Nykvist och Annika Karlsson (Il) Myrstacken. Köpmangatan (12) Sista öppetkvällen på Malmen. disco. 18 oktober

9 16

10 Har du sett WalterHolmströmrummet i Stadshuset? A I' Mals RII/lerillg Bland lokalerna i stadshuset intar Walter Holmströmrulllmel en särställning. Del är nämligen rullhängt. i bokslavlig mening, 31' fa,-lot utförda i olika tekniker av kumlakonsi nären Waller Holmström. Tal-loma ingår i en donation på 76 konsfl'erlt som ö'-erlämnals som g:ha till KUl1IllI kommun av Walter I-Iulmslröm på '-iii);;or all samlingen hålles samliian och rår 1,'11 bra placering. Kommuot'o har mcd tacksamhet tagit emol ghan. Walter Holmström rlllllmel in\-igdes den 21 juni Konstsamlingen omspänner 50 år, (rån 1940 lillel till90'llll och har mothen 11IgII.ll från KnUlla. Den som iir intresserad liv Kumlas historia kan diirror njula i dubbel bemiirkelse liv taljorna. S.IIlIIlingen kan beses,-ardagar under kontorstid om rummet inte är inbokai ror sammanträde. Gruppen klin rå \ isning al' rullllllet erter öl'erenskommelse med konsinären själ\' eller med kultur- och rrilidskontorel_ tel Vem är d \Valler Holmström? Walter Holmström föddes i Slockholm Fadern var resande och dog Efler el! par år i Enköping flyhade familjen 1919 lill Örebro. Modern hade nu gifl om sig och Walter fick slyvfaderns namn Holmström. Familjen bosatie sig i huset Skebäcksvägen 26. Styvfadern var chef för Nordiska Syrgasverken (NSV). som låg vid Almbyallen. Walter gick i små~ko1an i Sofielundsskolan. Därefter blev det MarsfäHets skola. som var sexårig folkskola. På 193Q-lalet fjyuade faderns företag till Örnsro och familjen till Krislinagatan 19. Waller avslutade sina skolstudier 1927 i Högre Folkskolan (2-årig) på norr, diir han gick handelslinjen. Snart återfinner vi honom hos Linne Carlsson på Storgatan. där han säljer linnevaror, siingkläder och Tuppens lakansviiv fram till flyilade familjen till Hagagatan 24 och några år senare till Hertig Karls Alle nr 6. l firman All-Reklam extrakniickte 18 Walter från och lill - inte minst under beredskapsåren. Sin första utbildning till konstnär fick Walter vid Skånska målarskolan i Malmö. Sedan blev det nya kurser i Italien och Frankrike samt swdier i emaljleknik vid Guslavsberg. Sin debul som konstnär gjorde Walter Holmslröm då han tillsammans med några ur gruppen "Ungt Närke", Inga Berg. Nils Hahne och Märta Gustavsson Broberg. hade hyrl en liten utställningslokal i konserthuset. Ar 1942 var ch Slort tlr för Walter HolmsIröm. Han gifte sig Mary Körberg och de båda flyttade in i lägenhet på Storgalan flyttade makarna till Kumla, Stenevägen 31, Mary hade varit föreståndare för en guldsmedsaffiir i Örebro. Nu startade hon Holmströms Linnemagasin i Kumla. Walter hjiilptc till i affären. Han körde ut varor och anskaffade varor tm försäljning, vilket var svårt i varubristens Sverige flyttade makarna till Trädgårdsgatan 9 och fick där dubbelvdning med atelje. Under några år, , led Walter av svår gulsot, hepatit. Det är nu han blir utövande konstniir med sin första separatutställning 1952 i Konserthuset, där han sålde etl 30-lal tavlor. En period vikarierade Walter i Hallsberg som teckningslärare. Walters favoritmålarplals var sommarnöjet Staveläng vid Lekebergsåsen som makarna hade kvar in på 1950-lalel. Walter målade ofta nere vid Kumlasjön och ule vid Yxhult. Från 1955 fick Walter hålla målarkurser åt studieorganisationer. Walter Holmslröm tillhörde gruppen Sex Närkingar - de övriga var Inga Berg. Harry Thomander. Gösta Thålin. Folke Skoghäll och Gösta Olloson hade Walter utställning i Värmlands museum. Karlstad. med Anders Hellsten och Folke Skoghäll. Fortfarande greppar Walter Holmström ofta och glima pensel och palett. I fem års tid. cirka , var Walter Holmström konsult i Örebro län för Konst i Offentlig Miljö uttagen av KRO och Kungl. Bostadsstyrel~en. 1 Ivå år var han intendent i Örebro läns konstförening. Makarna sålde sin affär 1967 och flyttade till den inköpta gården Kilsborg i Skyllberg. Walter började här med den ålerkonldlande Julisalongen, där han i egen U1slällningshall visade sin produktion blev Mary dålig. Makarna flyttade till Kumla. Kungsvägen 2 C, för alt få det Lite bekvämare. Walier skötte sin hustru till hennes död Fortfarande målar Walter ibland och har inte dragit sig för att. trols sin höga ålder. byta teknik och motiv. Han erhöll Kumla kommuns kulturpris D ".,. 19

11 Våra vintervägar Kulturpristagare 1996 Informatioll [dm tekniska koli/orets gall/avdelning KOlllmunst~Telsen kulturpris. beslöt dcn 13 novcmber l tilldclll Folke Skogbäll 1996 års Halka Den försia halkan är alltid förrädisk. Beräkna därför längre lid när du använder bilen så att trafikrytmen blir lugnare. Ta gärna en lur till YlOngbanan för halkträning. I Kumla använder vi inle salt för halkbekämpning ulan vi satsar på sand för miljöns skull. Trots all vi försöker sanda på fäll tid kan del fmnas förrädiska haikoäekar. Snöröjning Kommunens besparingar drabbar även snöröjningen. Därför kan du få vänta längre på snöröjning i fotlsällningen. Vi satsar framför allt på cykel- och gångbanor och stora vägar - de mindre vägarna får vänta. Hjälp med snöröjning För fastighetsägare som så önskar kan gatuavdelningcn i mån av lid ombesörja snöröjning av gångbanor i samband med ordinarie snöröjning. Della sker lill självkostnadspris. Vill du ha hjälp med snöröjning. kontakla gatuavdclningen, tel eller Ansa dina växter Träd, buskar och häckar på tomten, belägna utefter gatumark, utgör allvarliga trafiksäkerhetsrisker och olägenheter för trafikanter om de växer ut över gång-, cykel- eller körbanor. Det ta gäller speciellt vintcrlid vid blötsnö. Dessutom slipper du riskera alt snö- röjningsfordonen knäcker dina växter i vinter. Den fria höjden över gångbanan ska vara minst 2.8 meler och över körbanan minst 4,5 meter. Vinterväghållning av gångbanor Kumla kommun har antagit särskilda regler för gångbanerenhållning m.m. vilka bl.a. innebär alt fastighetsägare ska sköta vinterväghållning på gångbanor utmed sin fastighel (ingen ändring mot tidigare). Kommunen medger dock fastighetsägare med fastigheter belägna utmed mindre trafikerade gator undantag från snöröjningspliklen. På sådana gator kommer galuavdelningen i samband med snöröjningen all ploga upp snö på gångbanorna. Samma gator som förra året är befriade från snöröjningsplikt. Enskilda fastighetsägare får hämta sand gratis vid kommunens cenlralförråd. Ostra gatan. 1sammanhanget bör påpekas all utrymme vid/till fastighetens returkärl för sopor ska hållas skottad och sandad för all underlätta sophämtningspersonalens arbete. Parkera rätt Tänk på datumparkeringen när du parkerar bilen. I Kumla råder datumparkering på vinlern mellan kl 00:00 och 10:00, vilket innebiir alt på udda datum ska bilen vara parkerad pa den gatusida som har jämna husnummer. På jämna datum ska bilen varu parkerad på den sida som har ojiimna nulllmer. Det finns konstnärer som ser ut som vi tror all konstnärer ska se ut och det finns konstnärer som inte ser UI som konstnärer. Med sin asketiska gestalt. brinnande blick och originella och bohemiska framtoning uppfyller Folke SkoghäU högt ställda krav på konstnärsskap. Men det är inte för sill yttre Skoghäll får 1996 års kulturpris utan för att Folke Skoghäll blivit eh begrepp i Kumla genom sitt konstnärsskap som omspänner exakt ett halvt sekel. Skoghäll har blivit känd för sitt skickliga målande i "facettkubism" - geometriska kompositioner med prismatiskt uppbrutna former utförda i mjuka pastellfärger - och har konsekvent varit den stilarten trogen genom alla åren. Folke Skoghäll skulle ha varit betydligt mer känd i länet och landet om han inte valt att vara synnerligen detaljnoga, och kanske därmed inte så produktiv,och inte heller tillåtit sig att som heltidssyssla genom alla år från 1955 fram till sin pension år 1986 vara verksam som bild- och leckningslärare i Kumla. Många är de ele\'er som Folke SkoghäU inspirerat i sitt bildskapande och än Ocr är de som tagit till sig och charmerats av denna varma bohemiska och belästa person. Folke Skoghälls val av motiv rör sig huvudsakligen inom tre områden. Det är landskapsmåleri. med bl a byar som klättrar på slunningar. Det är vidare stilleben och slutligen det religiöst präglade motivvalet. Skoghäll har företagit studieresor till Frankrike. Spanien. Italien. Nordafrika. Grekland. Portugal och Sovjetunionen och därigenom inspirerats i sitt måleri. Skoghäll har bedrivit studier vid Konstakademiens Skola i Helsingfors Konstfackskolan i Stockholm samt hos "kubismens fader" Andre Lhote. Paris och Skoghäll har haft U1stälJning~r hos Värmlands konstförening, Orebro läns konstförening. Nyårssalongen i Hälsingborg. Liljevalchs vårsalong. Stockholmssalongen osv. Hans tavlor finns till exempel på Värmlands museum. Örebro läns museum, Tessiniinstitutet i Paris, Örebro kommuns och landstings samlingar, Värmlands läns landsting. Stockholms stad och 13:s samling. Kumla kommun har många verk av Skoghäll i sin samling. HallS offentliga utsmyckningar är fåtaligadock finns i Kumla dels en emalj vid Kyrkogatan och dels en emalj på Folkets hus

12 Har du en hund eller katt som ger grannarna bekymmer Informatio" [rål/miljö- och hiilsoskyddsavdelnillgell Hundar och kaliet är populära husdjur. Men tyvärr (år vi på kommunens miljö- och hälsoskyddsavdelning mängder av klagomål från grannar till hund- eller katlfamiljer. När det gäller hundar rör sig klagomålen oftast om slarv med uppsamlande av hundlalrin och upprepat skällande. Katlklagomålen handlar vanligen om att kallen föredrar en toaieli utanför den egna tomten exempelvis i sandlådor. grönsaksland och raballcr. Ett annat klagomål gäller kaliet som hoppar upp och lägger sig på varma motorhuvar. Dcn l januari 1996 trädde nya allmänna lokala ordningsbestämmelser för Kumla kommun i kraft. I dessa finns bl.a. en bestämmelse som anger att föroreningar efler hundar och katter ska plockas upp på gata eller gång~ bana inom detaljplanerat område. i park. skolgård. allmän lekplats. campingplats samt i allmänt motionsspär. Det kan därför ej längre anses tillåtet all släppa ut en kan utan tillsyn i tätorlereftersom det i praktiken är omöjligt för ägaren att se om katten förorenar på ovan nämnda platser. Överträdelse av lokal ordningsföreskrift är bötesbelagd. Polismyndigheten utövar tillsyn. Du som hundägare bör kiinna till:ltt: Hundar ska hållas kopplade på följande områden: ajlmiin begravningsplats, försäljningsplats medan torghandel pågk allmiin Ickplats, campingplats och allmänt motionsspår. 22 samt från och med den l april till och med den 31 oktober i park och plantenng. Tikarska undcr löptid hållas kopplade inom hela kommunen. dock inte inom inhägnat område. När en hund inte hålls kopplad skall den ha halsband på sig med ägarens namn. adress och telefonnummer, Hundar får inte vistas på badplatscrna Djupadalsbadet. Kumlasjön. Alaborgsbadet (Kvarntorp)och Badbrottet (Hällabrottet). Inom följande områden ska föroreningar efter hundar och katter plockas upp: på gata eller gångbana inom detaljplanerat område. i park. skolgård. allmän lekplats. camp!~gplats samt i allmänt motionsspår. Aven på andra platser bör hund- eller kanägaren ta för vana att plocka upp föroreningar efter sin hund eller katt. Du som kattägare bör känna till au: Katten har sällan toaieli på den egna tomlcn utan oftast på grannens. Där sätter den sig gärna i sandlådor, grönsaksland. rabatter eller någon annan plats där det är lätt att gräva över det som den lämnar efter sig. Grannarna är inte förtjusta över att hitta dessa visitkort. Avföring från kan kan innehålla en parasit som kan överföras till människor. Riskcn att smittas av dennll sjukdom (IOXoplasmos) är mycket liten. Barn som stoppar jord i munnen kan dock drabbas. Stank från rabalter eller uppgrävda växter och lökar gör inte heller någon glad. Lösspringande katter kan också medföra bcsvär för pcrsoner med allergi. Lex. när kaller har vistats i trädgårdsmöbler. ellcr besöker någon allergiker som råkar ha dörr eller (öm.ter öppet och får oväntat kattbesök. Inom följande områden ska förore ningar efter hundar och katter plockas upp: på gata eller gångbana inom detaljplanerat område. i park. skolgård. allmän lekplats. campingplats samt i allmänt motionsspår. Du som bor i tätort och som har eller funderar på att skaffa kall: Ta Ditt ansvar! Låt inte katten springa lös! Var rädd om grannsämjan! D Besök skoindustrimuseet (öppettiderna anges på sid 2) T\l fina kaller... På skoindustrimuseet kan du se en genuin skofabrik där skotillverkning demonstreras. En skoaffär modell 1940 tal med försäljning av tofflor och skor av egen tillverkning. Vid,are miljöer och inform~tio~om p~rtiskomakaren, skoindustrins utveckling, hemnåtlerskan, knnglndustnerna, sko fabrikernas arkitektur, skoindustrins lokalisering, skomodet från 1890-tal tom 1970-tal och skons historia. Ofta finns det också tillfälliga utställningar på något "skotema", 23

13 Ett Amerikabrev till Kumla översänt till Kumlan av hembygdsutforskaren Evert ÖrnelI Lars Erik Jonsson, född 1858 i Järsjö Michigan till sin vän Lars Erik Erikspå Sörgården nr 1'9. flyttar till USA son, född 1847, på Sörgårdcn nr l i Hans ett år äldre bror Per Johan Vissberga. Lars Erik är ingen van Jonsson finns då i USA sedan brevskrivare men vi får ändå en god Bröderna är söner 1ill Jonas Erik Ers- uppfattning om hur man skrev brev på son. född 1828 i Kumla, och hans hus- IS80-fale!. Notera också hur 22-årige ttu Maja Kajsa Persdoter, född 1832 i Lars Erik tagit sig lill USA utan att Hardemo. kunna engelska, men alt han redan Efter 3 månader i dct nya landet skri- efter tre månader börjat blanda in engver Lars Erik Johansson den 5 juni elska ord eller "försvenskningar" av 1880 från orten Marqvette i delstaten sådana ord i sitt brev. ÄlIskade L. E. Eriksson - Guds Nåd och frid. Jag vill nu uppfylla mitt löfte, och skrifva några rader till Dig och tala om huru lyckan hafver gynnat mig i detta land. Jag hafver hällsan ock mår bra och hafver haft hällsan alll sedan jag kom hil. Ock arbete del hafver jag äfven haft och hafver ännu. Försl jag kom hil så arbetade jag (oläslig\' red:s an m) vid Isphinning i 18 skift eller dagar, men jag tyckte icke om det arbelit så jag slutade dermed ock anlog mill hantverk och började i Isphinning hos en sviinsk skomakare. Ock der hade jag visst (betalt) för det jag jorde och han lofvade mig arbete men det dröjde ej liinge förn arbetit började blifva litit och få fick jag arbeta derefter ock förtjensten blef för liten. Han ville nog alt jag skulle gå och vänta på alt han skulle få arbete men del jorde ej jag. Der var jag ej fulh 14 dagar. Ock så reste j<lg hit ned och hörde efter platsden 8 Maj och den 11 började jag här på den plats jag nu är. Jag är nu hos en Engelsk sjumäkare. Och der skall du tro det är andra seder än i Sveden. Och andra namn på redskapen än i Kumla ty icke så mycket som en syl hafver lika dani namn på Engelska. Och sedan får jag nästan lära på nytt. Och då är det ej så godt när man ej kan del Engelska språket ett enda tal. Första veckan då var det bra svårt atl förstå honom. nu går det!itit bättre att förstå h?nom i det som hörer till arbetet. Men jag hafver önskat monga gånger och om Jag kunde det Engelska språket det vore värt mycket. Men då blefve jag troligt ej så länge hos denne mäster ty han är hetsig när det ej går som han vill i alla rektningar. Jag arbetar för veckopenning. Ock den är 10 dollar men då får jag hålla mig (oläsligt) eller maten och den kostar mig 15 dollar i Månaden. Och sedan kan jag l<lla om alt det kommer så mycket folk hit så det kommer alldeles (ör mycket. Igår gick det mellan 30 och 40 Svenskar här som ville hafva arbete. Men de fick ej arbete här utan de måste begifva sig till en räl1råd ("railroad" i försvenskat 24 skick) eller järnväg som bygges en 16 Mil härifrån så det kommer p1enty med folk. Och dagspenningen den hafver fallit i hela kontri ("country" i försvenskat skick, red:s anm.) sägs det. Och när del lider åt vinlren så kommer hundradetals med folk att fä gå utan arbete. Jag väntar bref från din dräng L J. Larsson men ännu hafver jag ej fått något. Och sedan kan jag tala om att vi hafver sommar men ej så särdeles varmt. Och sedan kan jag tala om att denna stad är en liten fin och Irenig siad med ganska ordentliga innevånare. Nu slutar jat att skrifva för denna gång och jag skall skrifva mer en annan gång. Hällsa till bekanta att jag mår bra. Äfven varder du av mig hällsad. Du skall skrifv<l brors adräss ty det är ej bestämt huru länge jag blifver här. Tecknad L. E. Jonsson Sammanlagt utvandrade drygt en miljon människor från Sverige till USA perioden Den första emigranten från Kumla var Gustaf Ström som avreste till Danmark Men det var till nordamerika som de flesta utvandrarna ville. Under perioden emigrerade totalt personer från socknarna Kumla. Ekeby och Hardemo. Av dessa emigranter var de flesta, stycken, män. Sedan några år finns en kronologisk förteckning över emigrerade kumlabor. Förteckningen baseras på uppgifter i utflyttningslängderna. Därtill finns "familjekort" där varje utflyttad persons familjebild redovisas med uppgifter om hustru, barn och i vissa fall föräldrar. Familjekorten baseras på husförhörslängderna. l de fall där det fanns andra anteckningar redovisas även dessa på familjekorten. Hela detta material finns på Kumla bibliotek, där den som är intresserad kan ta del av det. När brevet ovan skrevs höll stationssamhället Kumla på att växa fram ur ingenting. Bilden är en av de äldsta i bildarkivet. Den är tagen drka år 1900 från järnvägen mot Vatlugatan. I förgrunden en inhägnad åker ungefärdär Handelsbanken idag ligger. Torget ären obebyggt gärde. Viss bebyggelse finns vid Hagendalsvägen oeh Kungsvägen. Fram till 1909 låg samhällets torg vid Odengatan. 25

14 UPPSLAGET - ett par sidor för konsumenten Testade diskmaskiner diskar bra men svåra att hantera A v nio diskmaskiner som Råd & Rön testat fick alla högsta betyg för både diskning och torkning. Men de skulle kunna vara mera praktiskt utformade. Bara en maskin Elektrolux ESF 600 fick ett acceptabelt betyg för hanlerbmhcl Dc testade golvdiskmaskinerna diskar och torkar perfekt. Alla nio går också mycket tyst - det blev femmor i betyg även för ljudet. Uppfinningsrikedomen har också resulterat i en del nya och praktiska deta.ljcr. Overkorgar som är höj- och siinkbara är elt exempel. Utfällbara bestickkofgur som gör alt man slipper ta i bestickbladen när man plockar ut disken. Men varför gärs ingel,l' för små tätsittandc knappar, hieroglyfliknande symboler och lräga handtag och vred? - Det finns inga som helst tekniska hindcr att göra hushållsmaskiner lättare att anvånda, sägcr Anders OdeJl. Konsumentverket, till Råd och Rön. - Jag tror att formgivarna priorilerar utseendet före brukarkraven i stället för tvärt om. Man satsar på en snygg fasad - sedan får det bli lite som det blir. Råd & Röns rundringning till olika tillverkare och leverantörer väckte hopp om alt bättring var på gång. 26 Många har börjat jobba aktivt med all förbättra hanterbarheten. - Tillverkarna har ibland varit alltför hårt styrda av teknik och konstnärliga ambitioner, men nu har vi salt användarvänligheten i fokus, säger Per Börjesson, Electrolux. - Vi jobbar redan med att göra maskinerna bättre. sägcr Ni ls- Erik Höjer. ASKQ Cylillda. HiuiIIs har designen och den mekaniska konstruktioncn ofta hunnil rör långt när man börjar tilta på hanterbarheten. Råd & RÖIl /If 8196 Hälften av bilägarna följer serviceprogrammet Ungefär varannan bilägare följer tillverkarens serviceprogram. helt och hållet eller delvis. Men att avstå från service iir ett ovanligt dyrt sätt att spara. skriver Räd & Rön. Bara hälften av biliigarna följer til1 verkarnas servicerekommendationer helt och hållet eller delvis. Det visaren färsk rapport från Konsumentverket. De som inte följer serviceprogrammet avstår ofta för att de tycker atl det är för dyrt. - Vi råder al1a bilägare att följa tillverkarens servieerekommendationer, säger Lars-Magnus Hallman. Konsumentverket till Råd & Rön. - Många gånger är det nog plånboken som får styra. Men mekaniska konstruktioner måste underhållas för att fungera. Genom regelbunden service kan man undvika de riktigt dyrbara 'rasen'. som motorhaverier. Den årliga servicekostnaden kan skilja stort mellan olika märken. För en VW Golf av 1991 års modell uppskattas årskostnaden för service ( mil) till 5187 kronor jämfört med för en Opel Kadett. 34 procent av bilägarna uppger att de gör servicen själva eller med hjälp av en god vän. - För att tillverkarens garantier ska gälla måste man kunna styrka att servicen är gjord. Det kan vara svårt att bevisa om man gjon jobbet på egen hand. säger Lars-Magnus Hallman. Lämnar man bilen till en verkstad görs också många viktiga kontroller som man kanske inte kan klara själv. som kontroll av bromsar och mätning av avgasutsläpp vid tomgångskörning. Råt! & Rön nr 8/96 GOD JUL ÖNSKAR RÄDDNINGSTJÄNSTEN Testade diskmaskiner diskar bra men är svåra all använda. Att tända tusen juleljus Levande ljus skapar värme och atmosfär, men tyvärr ibland även katastrofer. Här får du några ljusa ideer som vi hoppas skall göra din jul extra trygg och rofylld. Lämna aldrig ett ljus brinnande. Tomtegubbar med yviga tomteskägg i nylon bör hålla sig borta från ljuslågor. Placera inte ljusstakar i närheten av gardiner som hänger och fladdrar. Har du levande ljus i granen? Då är det viktigt att tänka på att granen inte står i närheten av väggar, möbler eller gardiner. Placera ljusen längst ut på grenarna, så att lågorna inte når de andra grenarna. Tänd granen korta stunder och lämna den aldrig utan tillsyn. Har Lucia ljuskrona med levande ljus, bör hon täcka håret med en fuktig duk. 27

15 Rutverket: Inventering av Kvinnliga nätverk i Kumla länssstyrelsen håller på att inventera kvinnliga grupper, föreningar. klubbar och organisationer I tänets samtliga kommuner. Förutom registrerade grupper har kvinnor ofta organiserat sig informeltt. Från enskilda företagare som träffas och pratar till syföreningar eller en motionsgrupp på arbetet. Inventeringsresultatet ska redovisas i en lansgemensam katalog. Katalogen kan fungera som en hjälp att hitta kvinnor till lokala resurscentrum samt att ge kvinnor en möjlighet till kontakt med relevanta nätverk och inspiration till nya. Det kan också vara ett sält för företag, kommuner och länsstyrelse att nå kvinnor med information, remissärenden eller frågeställningar. Anita Markbåge sköter inventeringen i Kumla kommun. Inventeringen måste bh klar senast under januari månad. Kontakta därför Anita snarast, tel , om du sjalv deltar i sådant nätverk eller på annat sätt känner till det. Epidemi av bilinbrott i Kumlal Under den senaste tiden har en mängd bilinbrott förekommit i Kumla. Polisen i Kumla vill härmed uppmana alla bilägare att aldrig lämna några värdeföremål i bilen. Det kan vara mobiltelefoner, ljudanläggningar. nycklar, kameror, pälsar o.s.v. Använd gärna något godkänt stöldlås eller larm. Om du ser någon som ser ut all vara ute i ljusskygga ärenden. t ex någon som på natten smygeromkring och tittar in i bilar. vill Polisen att du hör av dig. Ring då omedelbart tel Om polisstationen i Kumla är obemannad kopplas samtalet automatiskt över till polisstationen i HalIsberg. Tala om vad du selt och försök beskriva den person som betett sig misstänkt Klädsel. utseende. rörelsemönster. åt vilket håll han försvann o.s.v. Allt är av intresse. Tala gärna om vad du heter. men du har också möjlighet ah vara anonym. Nytryckning av Bevarande-program tör Kumla kommun Efter lätt revidering har Bevarandeprogrammet nu tryckts upp och finns för inköp, 80 kronor, hos Kumla Bokhandel samt på Stadsarkitektkootoret respektive Kultur- och fritidskontoret (båda de sistnämnda i stadshuset). Använder du sjukresa? Förenings- och företagsmässorna i Kumla Efter ett uppehåll på två år åter- Från 1 januari 1997 är det ändrat kommer de populära och vältelefonnummer för beställning besökta mässorna hösten av sjukresa. Det nya numret är Preliminärt augusti (föreningsmässan) och augusti (företagsmässan). Ytter1igare information i nästa nummer av Kumlan. Bilden är arrangerad. sä hllr kan del dock ga till även om de riktiga lju\'arna föredrar mörker och undansk)mda platser samt Ibland använder mer sofistikerade metoder. RenhållningsKumian Samtidigt med Kumlan distribueras även den så kallade RenhållningsKumian, som är en liten handbok om taxor och bestämmelser m.m. inom sitt område. Den bar kommit ut en gång tidigare, 1989, vilket pekar på att den RenhållningsKum Ian du nu fått i brevlådan kommer att, åtminstone till större delen, vara aktuell ett antal år. Kasta den därför inte! Du kommer säkert att få användning för den, Nödnumret tör Europa - slå 112 (utan riktnummer) Genom att slå 112 kopplas du direkt till SOS Alarm. Det nya 112-numret ersätter det gamla , som dock kommer att fortsätta vara i bruk under överskådlig tid. Ring 112 om du har behov av insats av Ambulans, Brandkår, Polis, Flygräddning, Sjöräddning, Fjällräddning, Giftinformatian, Djurambulans, Tullen Narkotikatips osv

16 b Kultur......och fritid KUMLA UTSTÄLLNINGSHALL ~kolvllgcn 12. bv Oppellider Måndag-torsdag Fredag Lördag Söndag Grafik 8V GOran Persson Grafik. -Blom~ruJ,;a och apclsiner M 7 deamber-6 januari Måleri Bengt Lö\'stedl II,lollan - 9 februari Sil\'cr Kann Femer 15 fcbruan - 2 mars Nordis~ utstälinrng 8 mars - 22 mars Vårsalong 26 mars - 13 april Glas B<:'rilJohanssol) 19 apnl-19 maj VAGA VAGRA VALD Kon<lframJsndcl 24 maj 15 JUni BARNTEATER 16Jum,ur; Barnteater: Kc:nnert och fru Bergström Kumla blhllolel;;. b\ kl "ublik max 120 JK'TS... (orkop från 20 Januari. 16 [rbman Barnteater ftan 2 Ar. Fru Kall «h de andra i den röda I)gj!sad:en. Kumla bibliotek. b'. Id Pubhk max 50 personer. förköp Kumla bibliolek (b'.) rran 10 februari. ISHALLEN (allmänhetens åkning) Tisdag lilan klubba Onsdag med klubba Torsdag utan klubba Lördag utan klubba Söndag med klubba Allmänhclcns Aknlllg Ishallen under perioden : Måndag 23/12 och 3O/12k (12-H mcd klubba) Fredag 27/12 och 3/lkl (12-14 med klubba) Liirdag28f12 ki Ulan klubb:t Söndag 29/12 ki.io.oo-ii.oo mtdklubb:t Juldagen kl mtd klubb:t Annand:tg Jul och NyårSafton kl utan klubba Torsdagcn 2JI kl utan klubba Vid övriga 10\ och studicdagar lir ishallcn öp p<:n kl Åknlllg mcd klubba lir då tillåten Ro:sc:rvation för evo:ntuella ändringar a\ udcr na. KVARNTORPSHÖGEN Vid tillräcklig snötil1gång lir slalombacken öppen: Måndag-torsdag Fred.. lörd.. wnd För information om backen nng Vid natur-snöti11gång finns lhen IlingdspAr och pulkabad::e. ELLJUSSPÅR Belysnmg i el1jus5påren vid Viaskogen och DJu, padalspar-ken från mörkrets inbrolt till Id 22. VId snötillgång ar spåren prepareradc for skld åkning. Du som mte åkersktdor.\ar"'änligga ej I spåren. FRITIDSGÅRDAR Öpp<:ltider. Kumlaby Tisdag-torsdag ViaiuDd Måndag-torsdag Fredag Evenemangskalender för Kumla Du har väl sett att kommunen ger ut en kalender över evenemang av olika slag. Kalendern ges ut 4 gånger om året. Den senaste omspänner december 199B-februari Om du vill få med uppgift om "dina" arrangemang nästa period, dvs mars-maj 1997, ska uppgift om evenemanget lämnas till kulturoch fritidskontoret senast 15 februari Deltagandet är kostnads fritt. Upplysningar lämnas per tel KUMLAHALLEN Telefon driftledare \aktmdstare kassa simha maskl' nisl SIMHALLEN Radtider: Måndag, lorsdag Tisd.. onsd.. fred. Lördag Söndag Jul.. n}år~. och IreltonhclRen Se 'o:parat atmons i lolalpres."",n. då '" "kte n ar "Il utöka öppethållande infiir alla 'lnrho:lger. OBS' Ka~'>3n ~tlinger30 minuter riir", hildtid",n, slu\. Skolhad förckommer kl Fiir be,ked om miljhghcl au bad:t med id.", ~;mkunnigil bmn l hlla basslingen. ring Ti, dagar, lördagar och söndagar är lill ha~~ang...n upp~armd lill 35 grader och lämpar sig ~äl mr barnbad. Al tradilion har tisdagseftenniddagarn.. atl\anls for spädbarnsbad. Slmundenisnltlg för barn och \lllma ordnas ~egelbund...t, iill;ommcn: Kumla kommuns ungdomsledarstipendier 1996 HELENE NYGREN har erhållii stlpendlct för ungdomskdar... aldr", an JS år. 110n har bakom ~1!!. 19år-s udgdomsledargllrning mom Kumla G)mnastlkfÖrenlllg. Ilon har ",n o\anhgl gedigen ledarul' bildning ocb ställer upp som domare \ld ohloa tji hngar. Ilon har uppdrag a' en på lansn1\ å och har haft badd om gymnastlldöremngcns ungdomslager och delar a\ dess ta\hngs\erksamhd PER BJURSTRÖl\l har cthållit StlpendlCI för ungdomsicdare )ngre an 25 år. Per har \ant scoutledare i 3 år!dom Svcnsl;a Missionsförbundcts Ungdom. SMU.I Kumla och ar kdamm a\ dc'\s ungdomsråd. l mitten I-Ie1ene Nygrtll och l'o:r lljul""lröm. lvå prisade ungdomsledare. som ideellt lligger ned mycket tid. kraft och engago:mang pn ~iml ungdomar. Slipendiaterna!lankeras av Margareta Nygren,ordförande i Kumla G} mnastikforcnll1g, och rhomas Ilagenfors. ordförande i SMU

17 KONSTRUTAN lil' Mars Rllnering Konstnär: Titel: Åc Teknik: Placering: Ägare: Folke Skoghäll (Kumla) V.l!grörelse '96' Emalj Vid Kyrkogatan (huset Köpmangatan 32) Kumla Bostäder AB Parti 8\ konsh-crkel Efterbeställning frän HSB l Kumla av konstnärtig utsmyckning föreslog konstnärerna Folke Skoghäll och Walter Holmström emaljmålningar på husgaveln mol Kyrllogatan. I skisser vakta konstverket fram i samverkan med Walter Holmström, där Inriktningen föf Folke Skoghälls emalj, den västliga av de två, skulle hällas i mer svaja färger och med mera rundad framtoning. Sedan kom en spännande period näf Folke Skoghäll och Walter Holmström gjorde sina emaljer på Gustavsbergs fabrik. där ugnar och verkstäder brukade upplåtas för bränning av konstemalj. ~Emaljpulvret" slammades upp j vatten och påfördes med pensel på grundemaljerade sektioner, nästan som akvarellteknik. 15 minuter i tusengradig ugn och konstverket kunde beskådas i 11 sektioner som senare monterades i en ram av rostfritt stål. Folke Skoghäll är annars mest känd för sina tavlor målade i prismaartad kubistisk stil med tunna och mjuka pastellfarger. Den aktuella emaljen, en av Folke SKoghälls få offentliga utsmyckningar, ar verkligen anj'lol1unda. Folke Skoghäll erhöll Kurnla kommuns kulturpris 1996 (se Kumlan SId 4). Han föddesi Åmål Studier hos Andre Lhote l Paris 1939 och Studier VId KOflstfackskolan i Stockholm och på Alheoeums konstskola i HelSIngfors StudIeresor till BelgIOO och Frankrike 1939, Frankrike och Spanien 1948, Frankrike , Spamen Senare studieresor även till Itallen, Nordafrika, Grekland, Portugal och SovjetUnionen. Folke Skoghäll l'iar deltagit i Värmlands konstförenings utstallnlngar sedan 1950 och Örebro lans konstförenings utställnmgar sedan Utställningar i HälSingborg, Knstlnehamn, Karlstad och Orebro liksom I UI)evalchs vårsalong och Slockholms~ salongen. Flera utställningar i Kumla från Folke Skoghäll har arbetat som bild- och teckningslärare l Kumla från 1955 fram till pension Kumlans läsare tillönskas o ~c/7ucoc/t~ou~//./6/e 32

Information till dig som har hund eller katt

Information till dig som har hund eller katt Information till dig som har hund eller katt Hörby Brukshundsklubb www.hbbk.se webmaster@hbbk.se 0415-153 12 Miljökontoret 2011 Hundar i naturen Viktiga datum Under tiden 1 mars - 20 augusti får inga hundar

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Plats och tid Stadshuset, Storrummet, onsdagen den 13 november 1996, kl 17.00-17.50 Beslutande Dan-Åke Moberg, ordf Carl-Gustav Thunström Marianne Arvidsson Rolf Östman Annica Eriksson Torbjörn Ahlin Sven-Ove

Läs mer

Information till dig som bor i Landskrona

Information till dig som bor i Landskrona Samhällsinformation från Landskrona stad Landskrona stad Information till dig som bor i Landskrona Foto: Karolina Nyberg Den här broschyren är en information till dig som bor i Landskrona. Anledningen

Läs mer

Kumla växer. Aktuella projekt och planer

Kumla växer. Aktuella projekt och planer Kumla växer Aktuella projekt och planer Kumla växer! Kumla var en gång i tiden centralorten för Sveriges skotillverkning. Ett talesätt från förr lyder Skomakare, bliv vid din läst. I Kumla har vi fortfarande

Läs mer

I mitten av 30-talet köpte man fastigheten Hasselbacken och här i den f d ladugården inrymdes

I mitten av 30-talet köpte man fastigheten Hasselbacken och här i den f d ladugården inrymdes www.satilabygg.se Arvet efter Albert i Högelid I början av 1900-talet började den företagsamme Albert Andersson tillverka olika typer av möbler. Då var efterfrågan på möbler stor i det expansiva Göteborg

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Föreningsinformation Brf. Bollstanäs September 2010 www.brf-bollstanas.se

Föreningsinformation Brf. Bollstanäs September 2010 www.brf-bollstanas.se Föreningsinformation Brf. Bollstanäs September 2010 www.brf-bollstanas.se Nya styrelsen 2010-2011 På föreningsstämman (årsmötet) som avhölls i föreningslokalen Gläntan i maj valdes föreningens styrelse

Läs mer

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning

Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning Innehållsförteckning TILLSAMMANS KAN VI HJÄLPAS ÅT 4 VEM ANSVARAR FÖR VAD? PRIORITERING AV PÅBÖRJAD SNÖPLOGNING SÅ KAN DU HJÄLPA TILL 5 6 7 7 7 8 SNÖ

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Fridebo. Tryggt och bekvämt boende för äldre i Hanaskog

Fridebo. Tryggt och bekvämt boende för äldre i Hanaskog Fridebo Tryggt och bekvämt boende för äldre i Hanaskog Fridebo är ett seniorboende i ett lummigt och lugnt område i centrala Hanaskog. I huset finns bibliotek, en mötesplats för äldre och lägenheter för

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Enköping Hyresbostäder

Enköping Hyresbostäder Enköping Hyresbostäder Nya lägenheter i kvarteret Älgen Enköping Sveriges närmaste stad AB Enköpings Hyresbostäder Enköping är en expansiv småstad som kan erbjuda ett trivsamt boende för den som söker

Läs mer

Titta själv och tyck till! Ewa

Titta själv och tyck till! Ewa För jämförelsens skull har jag gjort två olika layoutförslag. Här kommer det andra. Det är en bok i liggande A4. (Det andra förslaget, som du kanske redan har sett, är i stående A5). Den här layouten gör

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här.

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här. . Vilken tid och veckodag skulle passa dig bäst att besöka biblioteket? "Har barn som går på förskola och vet att de har haft problem att få tider som passar att besöka biblioteket i Hovmantorp på förmiddagarna.

Läs mer

BLOMSTERVÄGENS DEMENSCENTRUM -PERSONCENTRERAT ARBETSSÄTT

BLOMSTERVÄGENS DEMENSCENTRUM -PERSONCENTRERAT ARBETSSÄTT BLOMSTERVÄGENS DEMENSCENTRUM -PERSONCENTRERAT ARBETSSÄTT ATT BEVARA SIN IDENTITET Blomstervägens strävan är att varje hyresgäst ska få stöd i att bevara sin identitet och självkänsla. Vi förmedlar trygghet

Läs mer

Sanningar & myter om. Snöröjningen TEKNISKSERVICE

Sanningar & myter om. Snöröjningen TEKNISKSERVICE Sanningar & myter om Snöröjningen TEKNISKSERVICE Vi på Avesta Kommun tycker att det är viktigt att du som bor i kommunen känner till vem som ansvarar för snöröjning och sandning just där du bor. Här nedan

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Kumla-Kultur-Natur Sommaren 2013

Kumla-Kultur-Natur Sommaren 2013 Kumla-Kultur-Natur Sommaren 2013 Konst på Hög Ett av Sveriges främsta skulpturområden! På Kvarntorpshögen öster om Kumla hittar du Konst på Hög-ett av Sveriges främsta skulpturområden. Flera av Sveriges

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström Kockumsslingan Rosengårds herrgård Svedin Karström Första gången platsen kallas Rosengård är 1811 då en man som hette Svedin Karström köpte marken. Det fanns en gård som tillhörde marken och låg sidan

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Till vänster: Bagare Fritz Bergkvist framför lusthuset, ca Foto: Karl Pettersson. Text: Mariann Odelhall och Klas Påhle

Till vänster: Bagare Fritz Bergkvist framför lusthuset, ca Foto: Karl Pettersson. Text: Mariann Odelhall och Klas Påhle Till vänster: Bagare Fritz Bergkvist framför lusthuset, ca 1915. Foto: Karl Pettersson. Text: Mariann Odelhall och Klas Påhle betydligt större bostadsyta. Trähuset hyrdes ut när familjen inte hade användning

Läs mer

Husen. Lumphuset är fortfarande en del av pappersbruket.

Husen. Lumphuset är fortfarande en del av pappersbruket. Vad finns det egentligen att se i en bruksmiljö? En hel del gamla hus, men vad kan de berätta? Många av husen har spännande namn. Vad är till exempel en Kölna och ett spruthus? Här kan du bland annat läsa

Läs mer

Fridebo. Tryggt och bekvämt boende för äldre i Hanaskog

Fridebo. Tryggt och bekvämt boende för äldre i Hanaskog Fridebo Tryggt och bekvämt boende för äldre i Hanaskog Fridebo är ett seniorboende i ett lummigt och lugnt område i centrala Hanaskog. I huset finns bibliotek, en mötesplats för äldre och lägenheter för

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Verksamhetsplan för. Fritidsgården. Vävaren. Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013

Verksamhetsplan för. Fritidsgården. Vävaren. Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013 Verksamhetsplan för Fritidsgården Vävaren 2013 Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013 Introduktion Vävaren har funnits som fritidsgård sedan starten 1996. Strömsbro IF driver gården som ligger

Läs mer

Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning

Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning Innehållsförteckning Tillsammans kan vi hjälpas åt 4 Vem ansvarar för vad? 5 Prioritering av påbörjad snöplogning 6 Så kan du hjälpa till 7 Snö på egen

Läs mer

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN EN BILDBERÄTTELSE OM SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SJÖN SOMMEN EIJE FASTH Kapitel 1 Från Säbysjön till Vriggebo En bildberättelse om Svartån från Säbysjön till sjön Sommen

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Psykosociala föreningen Sympati rf MEDLEMSBLAD 4/2015 SEPTEMBER-OKTBER

Psykosociala föreningen Sympati rf MEDLEMSBLAD 4/2015 SEPTEMBER-OKTBER MEDLEMSBLAD 4/2015 SEPTEMBER-OKTBER Eriksgatan 8 IV våningen Verksamhetsledare Miivi Selin-Patel; 050 446 2974 00100 Helsingfors Ordförande Riitta Aarrevuo; 050 4634 4746 Telefon till kansliet; 045 863

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Boskola 2 (3) Bo hos Vimarhem

Boskola 2 (3) Bo hos Vimarhem VIMARHEM AB Boskola 2 (3) Bo hos Vimarhem Besittningsskydd Du har rätt att bo kvar i Din lägenhet så länge Du följer de regler och föreskrifter som finns och betalar Din hyra i tid. Du kommer att bli uppsagd

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

En modern klassiker 6.10 2007-6.1 2008

En modern klassiker 6.10 2007-6.1 2008 Det finns restaurang, café och espressobar i museet. Det finns plats för att sitta och äta matsäck på plan 1. Dit kommer man genom ingången som ligger mot vattnet. 30 personer får plats. Det går inte att

Läs mer

Örebro läns författningssamling

Örebro läns författningssamling Örebro läns författningssamling Kumla kommun 18FS 2010:37 Utkom från trycket den 18 maj 2010 Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Kumla kommun; beslutade den 19 april 2010 Kumla kommun föreskriver

Läs mer

Karlshöjdbrons Historia

Karlshöjdbrons Historia Karlshöjdbrons Historia Förlösa Hembygdsförening Kjell Juneberg har gjort denna sammanställning 2015, över byggnationen av bro och väg vid Karlshöjd åren 1942 1944 År 1940 påbörjades två stora torrläggningsföretag

Läs mer

KILS KOMMUN. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum. Kommun kontoret, Kil, måndagen den 3 mars 2009, kl. 15,00-16,30

KILS KOMMUN. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum. Kommun kontoret, Kil, måndagen den 3 mars 2009, kl. 15,00-16,30 Plats och tid Kommun kontoret, Kil, måndagen den 3 mars 2009, kl. 15,00-16,30 Beslutande Lars-Erik Ståhl, repr för socialnämnden Margaretha Andrésen, repr för Kils PRO Anne-Marie Johansson, repr för Frykeruds

Läs mer

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? - Lättläst Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Bya Nytt. Vintern 2012/2013. Ansvarig utgivare:

Bya Nytt. Vintern 2012/2013. Ansvarig utgivare: Bya Nytt Vintern 2012/2013 Ansvarig utgivare: Ordförande: Sekreterare: Kassör: Ledamöter: Suppleanter: styrelse för 2012 består av: Robert Edskär Lars Högstomm Iris Berg Roland Berg Markus Brander Simon

Läs mer

LIDAHULT Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1

LIDAHULT Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1 LIDAHULT Klass 3 Berättelserna: Vilhelm Moberg tog intryck av människoöden i Lidahult, och skrev om det i sina verk. Hans gudföräldrar förestod fattiggården. En pusselbit i fattigvårdens historia. Carl

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

UNDER SAMMA TAK. Information från Störningsjouren

UNDER SAMMA TAK. Information från Störningsjouren UNDER SAMMA TAK Information från Störningsjouren BO TILLSAMMANS Du som bor i flerfamiljshus har kanske grannar över dig, under dig och på sidorna. Att bo så kräver en hel del, både hänsyn och tolerans

Läs mer

Du som är fastighetsägare. det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning

Du som är fastighetsägare. det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning Du som är fastighetsägare det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning Vi delar på jobbet Kommunen och fastighetsägaren har ett gemensamt ansvar för renhållning. Vi tar hand om körbanor,

Läs mer

Enkät muséet 2014 ny. Är du man eller kvinna? Namn Antal % A. Man 29 50,9 B. Kvinna 28 49,1 Total Svarsfrekvens 100% (57/57) Hur gammal är du?

Enkät muséet 2014 ny. Är du man eller kvinna? Namn Antal % A. Man 29 50,9 B. Kvinna 28 49,1 Total Svarsfrekvens 100% (57/57) Hur gammal är du? Enkät muséet 2014 ny Är du man eller kvinna? A. Man 29 50,9 B. Kvinna 28 49,1 Total 57 100 100% (57/57) Hur gammal är du? A. 0-18 0 0 B. 19-34 1 1,8 C. 35-64 25 43,9 D. 65-31 54,4 Total 57 100 100% (57/57)

Läs mer

Församlingsnytt hösten 2012

Församlingsnytt hösten 2012 Församlingsnytt hösten 2012 Redaktionen Ansvarig utgivare: www.bjarredsforsamling.se Öresundsvägen 9 kyrkoherde Eva Landberg Tryckt hos Tryckfolket AB,Malmö 237 35 Bjärred bjarredsforsamling@svenskakyrkan.se

Läs mer

De uppfyller inte sitt åtagande vad som gäller underhåll av vägarna.

De uppfyller inte sitt åtagande vad som gäller underhåll av vägarna. Beddingestrand 2015-03-29 Motion Frank Rambris 4:33 Jag begär att hela styrelsen avgår. #1. De uppfyller inte sitt åtagande vad som gäller underhåll av vägarna. Jag har påpekat nedan varje år. Det är samfällighets

Läs mer

Svar Graf Procent Antal. Fredag 65% 32 Lördag 82% 40 Söndag 35% 17 Inte alls 4% 2 Totalt antal svar 49. 1 2 3 4 5 Totalt antal svar

Svar Graf Procent Antal. Fredag 65% 32 Lördag 82% 40 Söndag 35% 17 Inte alls 4% 2 Totalt antal svar 49. 1 2 3 4 5 Totalt antal svar Bjuvskalaset (Slutförda: Besökte Du Bjuvs kalaset? Svar Graf Procent Antal Fredag 65% 32 Lördag 82% 40 Söndag 35% 17 Inte alls 4% 2 Totalt 49 Vad tyckte du om följande? 1=inte nöjd 5=jätte nöjd Artistutbudet

Läs mer

Joana startar eget ORDFÖRSTÅELSE TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR CARITA ANDERSSON ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Joana startar eget ORDFÖRSTÅELSE TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR CARITA ANDERSSON ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CARITA ANDERSSON ORDFÖRSTÅELSE privata hem (s 6, rad 1), hemma hos familjer, inte företag sällan (s 6, rad 3), nästan aldrig, inte ofta envis (s 7, rad 7), ger inte upp uppdrag

Läs mer

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

Skvalbäcken. Träskomakare Jonas Gustav Svensson

Skvalbäcken. Träskomakare Jonas Gustav Svensson Skvalbäcken Från början hette stället Sven Håkanstorpet, men genom först delning och sedan sammanslagning blev det Skvalbäcken 1:28. Skvalbäcken ligger inom södra Slätaflys marker. Vägen mellan Skärgöl

Läs mer

Slottet i Sunne är en konsekvens av och faktor av betydelse för den framväxande orten, och tar plats som dess mest betydande märkesbyggnad.

Slottet i Sunne är en konsekvens av och faktor av betydelse för den framväxande orten, och tar plats som dess mest betydande märkesbyggnad. S l o t t e t f r å n n o r d ö s t, t r o l i g t v i s p å 1 8 7 0 e l l e r 1 8 8 0 - t a l e t. L a n t e r n i n e n s ä g s h a t i l l k o m m i t u n d e r J o h n s s o n s t i d p å S l o t t

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning ÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning Ordlista arbetslöshetskassa kassakort montera reparera preliminärt gatubelysning övertid projekt gatukontoret fackman installation armatur arbetsmoment högspänning

Läs mer

Hantverkare i Falkenbergs kommun

Hantverkare i Falkenbergs kommun Hantverkare i Falkenbergs kommun Detta är förslag på besöksmål gällande hantverkare i Falkenbergs kommun. Nedan är hantverkarna beskrivna i kort text och även en karta är bifogad där alla är utsatta. Här

Läs mer

Välkommen till Hospice Palliativt centrum

Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen! Ordet Hospice betyder gästfrihet, den relation som finns mellan värd och gäst. Vården ska sträva efter bästa möjliga livskvalitet med hänsyn till patientens

Läs mer

UNIKT SERVICEBOENDE I EIRA

UNIKT SERVICEBOENDE I EIRA UNIKT SERVICEBOENDE I EIRA Stiftelsen Villa Ensi erbjuder en trygg boendeform i en av de vackraste delarna av Helsingfors. Villa Ensi vid Havsgatan i Eira är ett trivsamt och mångsidigt servicehus, med

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

VERKSAMHETSPLAN Gnistan VERKSAMHETSPLAN Gnistan Hösten -09 Våren -10 Sanna Alvén Anna Stengard Ann-Kristin Lilja Marianne Fredriksson En dag på Gnistan 6:30 Förskolan öppnar, öppningsavdelning Gnistan 8:00 Frukost 8:30 lek ute/inne

Läs mer

Museum för statens ostasiatiska samlingar staffan nilsson, Fil.dr i konstvetenskap, byggnadsantikvarie

Museum för statens ostasiatiska samlingar staffan nilsson, Fil.dr i konstvetenskap, byggnadsantikvarie Museum för statens ostasiatiska samlingar staffan nilsson, Fil.dr i konstvetenskap, byggnadsantikvarie Den fjärde september öppnade Östasiatiska museet efter att ha varit stängt för ombyggnad sedan augusti

Läs mer

NY ÄGARE PÅ CAMPINGEN SSK 80ÅR

NY ÄGARE PÅ CAMPINGEN SSK 80ÅR Årgång 9 Nr 9 December 2006 BILDER FRÅN HALLOWEEN BASTUN ÄR ÖPPEN BASAR PÅ SKOLAN JULMARKNAD I UR OCH SKUR INVIGNING AV SKOLAN 0-12ÅR NY ÄGARE PÅ CAMPINGEN SSK 80ÅR Sida 1 MANUSSTOPP DEN 20:E I VARJE MÅNAD

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 20 Fredag 11 juni 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 20 Fredag 11 juni 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 20 Fredag 11 juni 2010 NORRBOTTEN Kvinnor i Arjeplog protesterar Många kvinnor i Arjeplog är arga. Dom tycker det är fel att mammografi-bussen ska sluta komma till Arjeplog. I söndags

Läs mer

Välkommen till Familjehuset!

Välkommen till Familjehuset! Välkommen till Familjehuset! Vad är Familjehuset? Familjehuset är ett akut- utrednings- och behandlingshem för barn och föräldrar. Andledningen till att en familj kommer till Familjehuset varierar. Det

Läs mer

Välkommen till Brf Tomteberget, Lerum

Välkommen till Brf Tomteberget, Lerum Välkommen till Brf Tomteberget, Lerum Nyproduktion bostadsrätter På populära Tomteberget i Lerum kommer att uppföras ett nytt bostadsprojekt. Totalt byggs tre stadsvillor med 33 bostadsrättslägenheter

Läs mer

Att bo i en LSS-bostad. Här får du veta mer om vad en LSS-bostad är och hur det fungerar att bo där

Att bo i en LSS-bostad. Här får du veta mer om vad en LSS-bostad är och hur det fungerar att bo där Att bo i en LSS-bostad Här får du veta mer om vad en LSS-bostad är och hur det fungerar att bo där Vad är en LSS-Bostad? Här får du information om vad en LSS-bostad är och hur det kan fungera att bo där.

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Finspångs kommun

Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Finspångs kommun 2008-09-16 1(5) FB Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Finspångs kommun Förslag till lokal ordningsstadga har antagits av Finspångs kommunfullmäktige 2008-08- 27, 185. Finspångs kommun föreskriver

Läs mer

Sjöviks Industri AB. Bild nr: 748 i Östad Hembygdsförenings fotosamling. Bildbehandling: Thomas Svensson Text: Tage Sundvall S.

Sjöviks Industri AB. Bild nr: 748 i Östad Hembygdsförenings fotosamling. Bildbehandling: Thomas Svensson Text: Tage Sundvall S. I Sjöviks Industri AB hörnet av Hampes väg Utängsvägen ligger Granova husen idag, där fanns förr en ladugård med kor och grisar. 1947 köpte Börje Pedersen som var kemi ingenjör ladugården och byggde om

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Hunden i Söderköping. Nyhetsbrev hösten 2011

Hunden i Söderköping. Nyhetsbrev hösten 2011 Hunden i Söderköping Hundföretagare i samarbete Det mesta för din hunds bästa AlphaOhm Fysioterapi Carinas Hundvård Catharinas Agilitycenter Hundforum Hund & Katt shopen Pensionat Tass & Hov Nyhetsbrev

Läs mer

STORA KATRINEBERG I LILJEHOLMEN/MARIEVIK

STORA KATRINEBERG I LILJEHOLMEN/MARIEVIK STORA KATRINEBERG I LILJEHOLMEN/MARIEVIK OR MED SJÖUTSIKT Kontorsfastigheten Stora Katrineberg ligger mycket strategiskt utanför Stockholms avgiftsbelagda tullar med absolut närhet till både innerstaden

Läs mer

Kulturslinga i Vimmerby stad

Kulturslinga i Vimmerby stad Kulturslinga i Vimmerby stad 19 18 17 16 14 15 15 15 20 21 22 23 24 25 26 27 1 13 2 3 10 12 11 1. Stadshuset Invigt 1976 Lyftet, skulptur av Henry Gustafsson 1984 2. Båtsmansbacken Äldre bebyggelse med

Läs mer

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik 6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.

Läs mer

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. A. Förbön för sjuka Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar. Det fullständiga formuläret för förbön för sjuka finns i Kyrkliga

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt:

4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: 4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: framåt Johan Eriksson Thor (f. 1848-05-12) 12) och hans hustru Maria Nilsdotter (f. 1852-11-15) 15)från Filipstad köpte den 10 juni 1901

Läs mer

Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Kumla kommun

Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Kumla kommun Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Kumla kommun Beslutade av kommunfullmäktige den 17 september 2007, 112. Ändrade av kommunfullmäktige den 14 juni 2010, 78. Kumla kommun föreskriver följande med

Läs mer

Konferera i en kulturhistorisk oas mitt i Lund

Konferera i en kulturhistorisk oas mitt i Lund Konferera i en kulturhistorisk oas mitt i Lund Välkommen till Kulturen! Välkommen till en annorlunda konferensanläggning mitt i centrala Lund. Här kan du välja mellan ett stort modernt auditorium, ett

Läs mer

EFFK:s Kräftskiva/Knytkalas på Krumbo. EFFK Sammanfattning vårsäsongen

EFFK:s Kräftskiva/Knytkalas på Krumbo. EFFK Sammanfattning vårsäsongen Navet Nr 3 2013 FIF:s Drive-In-Bingo När detta skrivs har vi spelat bingo två söndagar. Första söndagen bjöd vi alla bingospelare och funktionärer på gulaschsoppa. Detta var väldigt uppskattat. Än så länge

Läs mer

SEPTEMBER 2015 INFOBLADET

SEPTEMBER 2015 INFOBLADET SEPTEMBER 2015 INFOBLADET Augusti Sommaren 2015 kan egentligen sammanfattas med ett ord augusti. Till förtret för alla som hade sin semester förlagd till juli och till glädje för pensionärer som har semester

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Garaget Resultat besöksnöjdhetsundersökningen Vt 2016

Garaget Resultat besöksnöjdhetsundersökningen Vt 2016 Garaget Resultat besöksnöjdhetsundersökningen Vt 2016 Fråga 1. Personalen lyssnar, förstår och respekterar mig. 64% 34% JA IBLAND SÄLLAN NEJ 0% 0% 0% 0% 0% 0% 2% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Kvinna Man Eg.def

Läs mer

Kvalitetsdeklaration avseende snöröjning och halkbekämpning inom Abisko, Björkliden och Riksgränsen

Kvalitetsdeklaration avseende snöröjning och halkbekämpning inom Abisko, Björkliden och Riksgränsen Kvalitetsdeklaration avseende snöröjning och halkbekämpning inom Abisko, Björkliden och Riksgränsen Rev 2014-02-06 Kommunen, Trafikverket och fastighetsägarna har ett gemensamt ansvar för att hålla vintervägarna

Läs mer

Vardagen blir roligare i kollektivhus

Vardagen blir roligare i kollektivhus Vardagen blir roligare i kollektivhus Mer gemenskap, större delaktighet, billigare boende och roligare vardag. Det är några av de faktorer som lockade Mathilda Andersson Nwachukwu och Rafael Jensen att

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

En berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö

En berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö En berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö Min mormor Maria Kangas föddes 1872 i byn Lajkola i Finland. Min morfar Johan Erik Kangas var två år yngre och

Läs mer

Trivseln har stor betydelse. Trivs man med sin lägenhet och sina grannar tar man också tillvara de möjligheter som den nya miljön ger.

Trivseln har stor betydelse. Trivs man med sin lägenhet och sina grannar tar man också tillvara de möjligheter som den nya miljön ger. 1 Välkommen! Vi är glada att se dig som hyresgäst hos oss. Det är vår förhoppning att du ska trivas i din nya miljö. Vi försöker göra huset och de närmaste omgivningarna så trivsamma som möjligt och hoppas

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR Ortsutvecklingsmöte i Bohus. Tid Tisdagen den 3 oktober, klockan 19.00-21.00

MINNESANTECKNINGAR Ortsutvecklingsmöte i Bohus. Tid Tisdagen den 3 oktober, klockan 19.00-21.00 2006-10-03 1 (5) Tid Tisdagen den 3 oktober, klockan 19.00-21.00 Plats Närvarande Presidium: Bohus Servicehus Rolf Engström, ordförande Bengt Levin, 1:e vice ordförande Stina Kajsa Melin, 2:e vice ordförande

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Plats och tid Kumla Folkets hus, måndagen den 13 december 1999, klockan 18.30-18.55 Beslutande Samtliga ledamöter utom Tjänstgörande ersättare Dan-Åke Moberg Carl-Gustav Thunström Kjell Hellberg Johan

Läs mer

Alla har rätt att bo tryggt. Vi vill att du ska trivas som hyresgäst hos ÖBO. Det innebär bland annat att du ska kunna få lugn och ro i din bostad.

Alla har rätt att bo tryggt. Vi vill att du ska trivas som hyresgäst hos ÖBO. Det innebär bland annat att du ska kunna få lugn och ro i din bostad. Alla har rätt att bo tryggt Vi vill att du ska trivas som hyresgäst hos ÖBO. Det innebär bland annat att du ska kunna få lugn och ro i din bostad. Allt blir trivsammare om vi pratar med varandra! Så här

Läs mer

Hunden i Söderköping. Nyhetsbrev vintern 2012

Hunden i Söderköping. Nyhetsbrev vintern 2012 Hunden i Söderköping Hundföretagare i samarbete Det mesta för din hunds bästa AlphaOhm Fysioterapi Carinas Hundvård Catharinas Agilitycenter Hundforum Hund & Katt shopen Pensionat Tass & Hov Nyhetsbrev

Läs mer