HND-patienten i fokus
|
|
- Alexandra Lundgren
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LÄKEMEDELSKOMMITTÉN VID ÖREBRO LÄNS LANDSTING Nr 185 DECEMBER 2012 INNEHÅLL Text: Maria Palmetun Ekbäck och Birgitta Lernhage, Läkemedelskommittén ÖLL HND-patienten i fokus - Patienten med hjärtkärl-, njur- och diabetessjukdom HND-patienten i fokus referat från Läkemedelsinformation på våra villkor 38 Licensföreskriften reviderad 38 Sandomigrin avregistreras Demensläkemedel vilken nytta gör de? 40 Upphandlingen av rekvisitionsläkemedel är klar 41 Hur ska jag hitta till och på Läkemedelskommitténs hemsida? 41 Gemensam läkemedelslista på rätt sätt 42 God Jul och Gott Nytt År önskar Läkemedelskommittén Arbetsutskott för läkemedelskommittén: Överläkare Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Mårten Prag Leif Kronberg Informationsläkare Gunnar Carlsson Informationsläkare Christer Lundin Magnus Olsson Sara Fors Helén Merkell Redaktör: Birgitta Lernhage e-post: birgitta.lernhage@ orebroll.se Adress: Läkemedelskommittén Universitetssjukhuset ÖREBRO Tel Läkemedelskommitténs hemsida: Trycksak Layout Tomas Müller Tel Tryck och distribution: Strands Grafiska i Norden AB Bandygatan Lindesberg Tel (vx) info@strandsgrafiska.se Referat från Läkemedelsinformation på våra villkor Bakgrund 20 procent av svenska folket har hypertoni som anses vara den viktigaste riskfaktorn för kardiovaskulär sjuklighet. Huvuddelen som får hypertonibehandling uppnår inte målvärden. 6-8 procent av befolkningen i västvärlden har kronisk njursvikt stadium 3 (dvs motsvarande GFR ml/minut). Vid 65 års ålder är motsvarande siffra 30 procent. Störst risk för patienter med kronisk njursvikt är inte att hamna i dialys utan att dö på grund av kardiovaskulär orsak innan man hamnar i dialys. Kardiorenalt syndrom (KRS) vad är det? 2004 definierade man KRS som ett tillstånd där terapi för behandling av hjärtsvikt begränsas av nedgång i njurfunktion. Man menade att det huvudsakligen orsakades av ett reducerat renalt blodflöde. Detta har senare omvärderats. KRS orsakas av både kardiella och renala mekanismer. Kunskapen om sambandet mellan hjärtsjukdom och njursjukdom har ökat de senaste åren. Sjukdomsbilden är komplex och kräver flera olika typer av kompetens. KRS delas in i fem olika typer: typ 1 - akut hjärtsvikt som leder till en akut njurskada. typ 2 - kronisk hjärtsvikt som leder till tilltagande njurskada. typ 3 - akut njurskada av t ex akut glomerulonefrit som leder till akut hjärtskada exempelvis hjärtsvikt. typ 4 - primär njurskada som leder till hjärtsjukdom t ex koronarkärlssjukdom, hjärtsvikt och/eller arytmi. typ 5 - akuta och kroniska systemsjukdomar som leder både till hjärt- och njursjukdom. Bakomliggande mekanismer vid typ 1 och 2 är: Neurohormonella omställningar med RAAS-aktivering, överaktivering av sympatikus, ADH-frisättning samt frisättning av endothelin-1. Nedsatt renalt blodflöde. Ökat njurventryck. Högersvikt. Våra behandlingsalternativ vid typ 1 och 2 är framför allt inriktade på de neurohormonella omställningarna där RAAS-blockad, betablockerare, diuretika och aldosteronhämning tillhör de viktigaste. Man har även prövat vasopressinantagonister dock utan signifikanta resultat. Bakomliggande mekanismer vid typ 3 och 4 är: Hypertoni. Störd kalkfosfatbalans. Anemi. Dyslipidemi. Oxidativ stress. Inflammation. Hypertonibehandling är viktig. Vitamin D-brist är ett tidigt symtom vid njursvikt och behandlas i första hand med Vitamin D och fosfatbindare. Det är bättre att ge fosfatbindare utan tillägg av kalk på grund av mindre risk för fort sid 38 >> 37 DECEMBER 2012
2 >> från sid 37 vaskulär kalcifiering. Patienter med njursvikt har erytropoetinbrist. Hb ska korrigeras men inte till normal nivå då detta snarast har lett till en ökad kardiovaskulär sjuklighet. Bardoxolone, en helt ny substans, har effekt mot både inflammation och oxidativ stress. I en fas II-studie på diabetiker har man sett en god effekt med en ökad GFR (glomerulusfiltration). Dock noteras ökande proteinuri som sannolikt är en effekt av den hyperfiltration som preparatet ger. Långtidseffekten blir därför oklar. Stadieindelning vid nedsatt njurfunktion Stadium 1. Njurskada utan påverkan på njurfunktionen GFR 90 ml/minut 2. Njurskada med lätt nedsättning av njurfunktionen ml/minut 3. Måttlig njurinsufficiens asymtomatisk ml/minut 4. Avancerad njurinsufficiens symtomgivande uremi ml/minut 5. Njursvikt terminal njurinsufficiens < 15 ml/minut Stadium 3 kan delas in i 2 undergrupper respektive ml/minut. Stadieindelningen bör baseras på GFR-nivåer och ej på serumkreatininkoncentration. Metforminbehandling vid njursvikt Metformin minskar den hepatiska glukoneogenesen, ökar perifer insulinkänslighet samt ger även en ökad GLP-1 (glukagonlik peptid)-aktivitet efter måltid. I Sverige är Metformin godkänd för diabetesbehandling för patienter med GFR > 60 ml/minut. Sommaren 2012 publicerades en svensk studie i BMJ (Ekström et al) där man studerat metformins effekt och säkerhet vid nedsatt njurfunktion. Konklusionen var att metformin vid GFR 30 ml/minut minskar risken för kardiovaskulär sjuklighet utan några allvarliga komplikationer. Detta stöds även av NICE. Metformin bör dock sättas ut vid GFR < 30 ml/minut och vid GFR < 45 ml/minut görs dosjustering. En journalstudie från Malmö visar att en hög andel av äldre patienter har nedsatt njurfunktion, men trots detta ses få fall av laktatacidos. En tänkbar förklaring är att metformin utsöndras till 80 procent via tubulär sekretion. Det är mycket viktigare att göra uppehåll med metforminbehandlingen inför en röntgenundersökning med jodkontrast samt vid akut sjukdom såsom diarré och/eller feber än att undvika behandling vid sänkt men stabilt GFR. När kan centralt pulstryck mätas? Centralt pulstryck korrelerar bäst till kärlstelhet där utveckling av vänsterkammarhypertrofi ses som den stora risken. Idag har vi framför allt systoliskt blodtryck och pulstryck (skillnad mellan systoliskt och diastoliskt blodtryck) som viktigaste prognostiska markörer. Att kunna mäta centralt pulstryck är en värdefull tillgång framför allt på högriskpatienter, exempelvis HND-patienten. Man får ett bättre beslutsunderlag och kan individualisera behandlingen. Metoden används inte kliniskt ännu utan finns på forskningsnivå på USÖ. Vilka patienter har nytta av statinbehandling? Patienter med intimaförkalkning har nytta av statinbehandling. Ateroskleros = intimaförkalkning. Förträngning av kärllumen, förhöjda blodfetter och inflammation. Denna förkalkning är vanligare hos rökare och leder till ischemi och hjärtinfarkt. Arterioskleros = mediaförkalkning, dvs förkalkning av glatta muskelceller. Ingen förträngning av kärllumen. Förekommer vid nedsatt njurfunktion, typ 2 diabetes samt fysiologiskt hos äldre. Denna förkalkning leder till vänsterkammarhypertrofi, njursvikt, hjärtsvikt, diastolisk dysfunktion och arytmi. Renal denervering Sympatikusdenervering är en gammal behandlingsmetod vid terapiresistent hypertoni som nu har fått renässans. Renal denervering är en ickekirurgisk metod där man via ett perkutant katetersystem bränner sympatiska nervfibrer till och från njurarna. Själva denerveringen görs med radiofrekvensenergi. Kardiologkliniken, USÖ, har under 2012 börjat med denna behandlingsmetod. Indikationer är patienter med systoliskt blodtryck 160 mm Hg ( 150 mm Hg för patienter med diabetes) där 3 eller fler antihypertensiva läkemedel ej givit tillräcklig effekt. Kontraindikationer är grav stenotisk hjärtklaffsjukdom, hjärtinfarkt/ instabil angina/stroke under det senaste halvåret, nedsatt njurfunktion (GFR < 45 ml/minut) och sekundär hypertoni (t ex njurartärstenos). Inför behandlingen bedöms compliance av ordinerade läkemedel. Man skall utesluta sekundär hypertoni samt göra CT angio för att kartlägga kärlanatomin. Behandlingen görs polikliniskt. OBS! Viktigt att informera patienten om att läkemedelsbehandling kommer att behövas även efter denerveringen. Remiss för renal denervering ställs till mottagningen för terapiresistent hypertoni, Hjärtmottagningen, USÖ. Medverkande på LIVV-dagen var: Anders Frid, Olle Hellberg, Fredrik Calais och Christer Lundin. Föreläsarnas powerpointbilder finns utlagda på Läkemedelskommitténs hemsida: Licensföreskriften reviderad För att underlätta valet av licensläkemedel och göra regelverket tydligare och lättare att tillämpa har Läkemedelsverket reviderat licensföreskriften LVFS 2008:1 genom LVFS 2012:21. Föreskriften som trädde i kraft 1 oktober 2012 tar bla upp: Generell licens är reserverad för sjukvårdens behov av läkemedelsförsörjning. Receptförskrivning hänvisas till enskild licens. Vid licensförskrivning ska i första hand läkemedel godkända i annat EU-land väljas. Licens beviljas ej för läkemedel som inte är godkänt i annat land och där motsvarande läkemedel finns tillgängligt på rikslicens (licens avseende lagerberedning). Licenser beviljade före den 1 oktober 2012 berörs ej. Föreskriften finns att läsa i sin helhet på Läkemedelsverkets hemsida (lakemedelsverket.se) och där finns även nya licensmotiveringsblanketter. Sandomigrin avregistreras Sandomigrin kommer att avregistreras på den svenska marknaden den 31 januari Enligt företaget Novartis kommer produkten att finnas tillgänglig fram till dess. Efter avregistreringen finns möjlighet till licensförskrivning av Sandomigrin då preparatet fortsatt kommer att tillhandahållas i andra länder. 38 DECEMBER 2012
3 Text: Gunnar Carlsson och Mikael Rizell, Läkemedelskommittén ÖLL Demensläkemedel vilken nytta gör de? Bakgrund Det är uppenbart att demenssjukdomar innebär ett stort lidande hos drabbade och deras anhöriga. Patienter, anhöriga och vården vill alla ha tillgång till effektiva läkemedel. De läkemedel som för närvarande är godkända är kolinesterashämmare (donepezil, galantamin och rivastigmin) vid mild till måttlig Alzheimers sjukdom (AD) och memantin vid måttlig till svår AD. Cochrane gjorde 2009 en genomgång av studier kring behandling med kolinesterashämmare vid AD (1). I denna genomgång ingår 10 randomiserade, dubbelblinda, placebokontrollerade studier med donepezil, galantamin eller rivastigmin i rekommenderad dos under 6 månader till personer med mild, moderat eller svår demens. Studierna visade en förbättring av kognitiv funktion med i genomsnitt 2,7 poäng på den 70-gradiga skalan ADAS-Cog för patienter som låg i mellersta delen av skalan. Effekten var densamma hos patienter med svår demens, men evidensen för detta är mycket liten och bygger på endast två studier. I studierna värderades globalt kliniskt status mer positivt hos behandlade patienter. Nytta med behandlingen noterades vad gäller beteende och aktiviteter i dagliga livet men ingen av dessa behandlingseffekter var stora. Flera patienter avbröt behandlingen på grund av biverkningar i grupperna med kolinesterashämmare (29 %) jämfört med patienter i placebogrupperna (18 %). Enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer (2010) går Alzheimers sjukdom ännu inte att bota. Kolinesterashämmare och memantin kan bidra till att personer med Alzheimers sjukdom upprätthåller sin kognition (intellektuella förmåga) och funktionsförmåga. Kolinesterashämmare kan ge biverkningar. En regelbunden uppföljning av läkemedlet syftar till att bedöma eventuella biverkningar och om läkemedlet fortfarande har effekt eller kan sättas ut (2). Det gäller alltså att utreda, erbjuda rätt patient läkemedel och utvärdera effekt och biverkningar. Denna process är beroende av organisation och kontinuitet i vård och omvårdnad. Vid behandling med kolinesterashämmare är de vanligaste biverkningarna gastrointestinala som t ex illamående, diarréer, kräkningar, aptitlöshet och viktnedgång. Dessa uppträder i ungefär samma frekvens för de olika kolinesterashämmarna. En del biverkningar kan vara milda och övergående, medan andra är så allvarliga att behandlingen måste avbrytas. Man får inte heller glömma risken för hjärtbiverkningar. Går det att förebygga utvecklingen mot AD genom tidig behandling? I september 2012 publicerades en Cochranegenomgång om behandling med kolinesterashämmare vid lätta kognitiva störningar, ett område som tidigare även behandlats av Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Författarnas slutsats var att det finns mycket liten evidens för att kolinesterashämmare påverkar progressen till demens. Eventuell positiv effekt överskuggas av ökad risk för biverkningar, särskilt gastrointestinala. Kolinesterashämmare bör inte rekommenderas mot milda kognitiva störningar (3). Är kombinationsbehandling bättre? Läkemedelskommittén i Stockholms läns landsting har i juni 2012 publicerat följande rekommendation grundat på nuvarande evidens: 1) Kombinationsbehandling med memantin och kolinesterashämmare bör inte vara en rutinmässig behandlingsregim vid AD Antal individer donepezil rivastigmin galantamin memantin Figur 1. Individdata från Socialstyrelsen. Förändring i antal behandlade individer i Örebro län under åren DECEMBER 2012
4 2) Kombinationsbehandling kan likväl prövas i enskilda fall. Det gäller hos patienter med svår AD och en svårbehandlad BPSD (Beteendemässiga och psykotiska symtom vid demens)-problematik med övervägande aggressivt och agiterat beteende, där omvårdnadsåtgärder och sedvanliga farmakologiska åtgärder inte varit tillräckliga. Om inte förväntad behandlingseffekt inträtt inom tre månader bör kombinationsbehandlingen avslutas (4). Vårdprogram I Örebro läns landsting finns primärvårdsprogram för basal handläggning av kognitiva symtom SPUNK-III LE, se Vårdpraxis. Vid tveksamhet rekommenderas remittering till geriatrisk klinik. Hur ser förskrivningen ut hos oss? Under senare år har förskrivningen av kolinesterashämmare i vårt län varit i stort sett oförändrad, medan förskrivningen av memantin tenderat att öka. Se figur 1 på motstående sida. Under 2011 har 893 individer i vårt län någon gång hämtat ut demensläkemedel. Det motsvarar 2,25 individer per 1000 invånare, motsvarande siffra i riket är 3,62. Läkemedelsuttaget för memantin var 1,22 respektive 1,44 per 1000 invånare. Enligt sammanvägda data kan det antas vara högst ett hundratal patienter som har kombinationsbehandling med kolinesterashämmare och memantin i vårt län. Slutsats Läkemedlens plats inom demensområdet har inte förändrats påtagligt de senaste åren. Förskrivningsmönstret i Örebro län ger ej skäl till större ändringar. Enskilda patienter kan ha värde av läkemedelsbehandling, och det gäller därför även i fortsättningen att individuellt erbjuda, pröva och utvärdera. Erbjudande av utredning till grund för diagnos är väsentligt. Behovet av en god omvårdnad har en avgörande betydelse. Referenslista finns på Läkemedelskommitténs hemsida, under Publikationer/dokument. Text: Magnus Olsson, Läkemedelsenheten ÖLL Upphandlingen av rekvisitionsläkemedel är klar ÖLL har nu nya avtal med leverantörer av de läkemedel som beställs på rekvisition till landstingets samtliga vårdinrättningar. I denna upphandling ingår inte medicintekniska produkter, vacciner eller hemodialyskoncentrat. De nya avtalen gäller med möjlighet till förlängning i ytterligare två år. Det är svårt att dra några slutsatser angående besparingar eftersom aktuellt marknadsläge till stor del styr priserna och en justering av dessa sker kontinuerligt. Några olika faktorer som påverkar är parallellimport, patentutgångar, tillgång av generika men också tidigare köpmönster. Läkemedel som beställs på rekvisition upphandlas i samarbete med landstingen i Sörmland och Värmlands län. Landstinget i Sörmland har den här gången haft det administrativa och organisatoriska ansvaret för upphandlingen men experter från alla tre länen har varit delaktiga under arbetet med förfrågningsunderlaget. Utvärdering har sedan gjorts av upphandlingsenheten i Sörmlands län. Tillvägagångssättet för upphandlingsprocessen styrs av lagen om offentlig upphandling, LOU. LOU har stramats upp betydligt under senare år, till följd av detta är det svårare att styra valet av läkemedel på samma sätt som vi tidigare varit vana vid. I en del fall kan det finnas flera leverantörer av olika styrkor eller förpackningsstorlekar för en och samma produkt. I många fall fungerar det bra men kan förstås innebära problem om flera olika produktnamn förekommer. Läkemedelsupphandlingen är gjord enligt öppet förfarande, dvs man annonserar ett förfrågningsunderlag och alla leverantörer får lämna anbud. Förhandling får inte göras. Inom några produktområden har inga anbud inkommit. Möjlighet till kompletterande upphandlingar finns då. Upphandlingen av läkemedel till landstingets vårdinrättningar har ingen direkt koppling till de rekommendationer som ges i Rekommenderade läkemedel vilka i första hand avser läkemedel förskrivna på recept i öppenvård. Det innebär att preparat som inte rekommenderas kan vara upphandlade. Kraven på följsamhet till avtalen är tydliga. Den yttersta konsekvensen vid avtalsbrott är att leverantören lämnar in en stämningsansökan med ett skadeståndskrav där domstol sedan får avgöra målet. En god följsamhet till gällande avtal är dessutom en förutsättning för att ta del av rabatterna som förra året uppgick till drygt 25 miljoner kronor för vårt län. Det är viktigt att vi får återkoppling angående kvalitetsbrister och andra problem så att detta kan föras vidare till de som förvaltar avtalen. Information från verksamheterna kan användas som beslutsstöd vid en eventuell förlängning. Vi kan välja att förlänga hela eller delar av avtalen. Vi måste dock vara överens i våra län eftersom förlängningsbeslut gäller för alla tre länen tillsammans. Bra att känna till är att avtalen inte på något sätt styr förskrivning av läkemedel på recept. Vi får inte heller någon rabatt på receptförskrivna läkemedel. Ytterligare information samt en aktuell lista över upphandlade läkemedel som kontinuerligt uppdateras går att hitta på Läkemedelskommitténs hemsida via denna länk: Kommentarer samt återkoppling tas tacksamt emot. Skicka dem till Magnus Olsson, magnus.olsson@orebroll.se 40 DECEMBER 2012
5 Hur ska jag hitta till - och på - Läkemedelskommitténs hemsida? Läkemedelskommitténs enkät, bland annat om vår information på webben, visade att en del haft svårt att hitta till vår hemsida. Vi har ändrat indexering så att detta nu fungerar bättre i landstingets sökmotorer, vi kommer även högt på Google (sök läkemedelskommitté ). Man hittar oss också under Snabbval landstinget på intranätsidor. Vi har diskuterat möjligheten att tillhandahålla en app för mobiltelefon, vilket skulle ge möjlighet att läsa Rekommenderade läkemedel och andra publikationer på ett enkelt sätt. Med en smartphone går det redan idag lätt att ladda ner exempelvis Rekommenderade läkemedel och sedan använda sökfunktionen för att hitta preparat, indikationer osv. På samma sätt kan du öppna boken på din dator och använda sökfunktionen i Acrobat reader för att komma vidare. Gå in på hemsidan, gå till Rekommenderade läkemedel, välj hela boken om du vill söka preparat e d. Se skärmdumpen där vi sökt på Borrelia! Text: Malin Lager, systemförvaltare LandstingsIT och Bengt Curman, Läkemedelsenheten ÖLL Gemensam läkemedelslista på rätt sätt Läkemedelsmodulen för slutenvården håller på att införas i länet. När patienten skrivs ut från en avdelning finns en del saker som alla som har inblick i en patients medicinering måste vara medvetna om. Den som arbetar på vårdcentral måste också förstå vad som händer. När en patient läggs in på sjukhus lånar man in öppenvårdsläkemedlen i läkemedelslistan så att de blir fungerande ordinationer i slutenvården. Vid utskrivningen måste läkaren ta ställning till hela medicinlistan, vilka läkemedel som ska vara kvar, vilka som ska tas bort och vilka som ska dosändras samt vid behov ordna med recept. De inlånade läkemedlen måste alltså återlämnas till öppenvården. Därpå skriver läkaren ut den korrekta medicinlistan från den kliniska portalen och lämnar till patienten. Vid återlämningen kommer slutenvårdsläkaren att stå som ansvarig ordinatör av patientens läkemedel, även om han/hon inte är den som först ordinerade läkemedlet. Detta kan tyckas onaturligt men är något vi får finna oss i för närvarande. Även läkarna i öppenvården måste veta att det är så här läkemedelsmodulen för slutenvård fungerar. I praktiken ska förstås patientens ordinarie läkare i öppenvården även i fortsättningen ta ansvar för läkemedlen. Varför skriver vi om detta? Exempelvis drabbades en patient med schizofreni. Efter en operation på sjukhuset återlämnades inte patientens psykofarmaka till öppenvårdslistan. Om man inte återlämnar ett läkemedel till öppenvården får det samma effekt som om man satt ut det, alltså som ett ännu mer aktivt ställningstagande än att återlämna det. Läkemedlet syns då inte i läkemedelslistans gällande ordinationer men det kan återfinnas under samtliga ordinationer. Denna patient var inlagd på sjukhus i augusti vilket syns på hacket i listan. Vid hemgång fick patienten recept på Omeprazol 20 mg. Spironolakton 25 mg dosändrades liksom Furix 40 mg (se bilden ovan för att se dosändringen som kan följas med hjälp av tooltip), vilket den röda triangeln närmast inläggningsperioden indikerar. Övriga preparat återinsattes, vilket innebär att patienten inte fick något nytt recept på dessa läkemedel. Betnovat lånades aldrig in och behövde alltså inte lämnas tillbaks. Finns en blå triangel,, har ett recept förskrivits och sänts till apotek. Om man gör en dosändring utan att skriva nytt recept, ändras färgen på triangeln till röd,. 41 DECEMBER 2012
6 God Jul och Gott Nytt År Lakritskola med havssalt ca 60 st 3 dl vispgrädde 3 dl strösocker 1 dl sirap 1 msk kakao 0,75 dl turkisk peppar (hårda lakritskarameller) 2 tsk smör 200 g mörk choklad havssalt (termometer) Klä en form, ca 20 x 20 cm, med bakplåtspapper. Krossa karamellerna i en mortel eller mixer. Blanda grädde, socker, sirap, kakao och de krossade karamellerna i en vid kastrull. Låt koka upp under omrörning. Koka sedan kraftigt utan lock tills termometern visar grader (eller tills smeten klarar kulprovet). Det tar ca 15 minuter. Rör om då och då. Rör ner smöret och häll smeten i formen. Ställ kolan kallt att stelna. Smält under tiden chokladen i vattenbad eller i mikron och låt svalna. Det ska helst vara bara 10 graders skillnad mellan kolan och chokladen. Skär eller klipp kolan i bitar. Doppa varje bit i chokladen och lägg upp på ett galler eller på bakplåtspapper. Strö lite havssalt på toppen innan chokladen har stelnat. 42 DECEMBER 2012
Program 13.15 ÖREBRO LÄNS LANDSTING
Program 13.15-13.30: Inledning. Christer Lundin, med klin USÖ, Läkemedelskommittén ÖLL 13.30-14.00: Kardiorenalt syndrom. Christer Lundin 14.00-14.45: Metforminbehandling vid njursvikt. Anders Frid, docent,
Läs merÄldre och läkemedel LATHUND
Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och
Läs merKloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera
Läs merVarför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL
Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL Grunderna för en god läkemedelsanvändning Att det finns indikation för behandlingen Att sjukdomen/symtomen
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna
Läs merKLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest
Läs merMetforminbehandling vid njursvikt
Metforminbehandling vid njursvikt Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Örebro okt 2012 Metforminbehandling vid njursvikt? Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Stockholm
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro
Läs merMöjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1
Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 SIL - hålla koll på läkemedel 2 SIL en läkemedelskälla för livet 3 Nya SIL tjänster Interaktioner
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merÄldre patienter och njursvikt Ulf Åhman
Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman 170328 Njurens åldrande 1000000 nefron/njure vid födseln Succesiv mognad upp mot 2 åå GFR ca 125 ml/min vid 20 åå GFR ca 60 ml/min vid 80 åå Bild på GFR-nedgång
Läs merFältstudie Läkemedelsgenomgång
Fältstudie Läkemedelsgenomgång Utförs under VFU åldrandet eller invärtesmedicin geriatrisk patient med minst 10 ordinerade läkemedel Instruktioner se separat blad Redovisning med OH/powerpoint under kursveckan
Läs merUtredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili
Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all
Läs merLäkemedelsförskrivning till äldre
Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade
Läs merMålbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare
Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare Handledare skall utses vid tjänstgöringens start och bör medverka till att uppsatta mål nås. För att uppnå dessa mål behövs i normalfallet 2-3
Läs merLäkemedelsgenomgångar - Region Uppsala
Godkänt den: 2018-03-18 Ansvarig: Gäller för: Region Uppsala Christina Grzechnik Mörk Innehållsförteckning Bakgrund...2 Syfte och mål med läkemedelsgenomgångar för äldre...2 Läkemedelsgenomgångar...2 Enkel
Läs merFör bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa
Handla klokt! För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa Läkemedelskommittén ska verka för en rationell, säker och kostnadseffektiv hantering av läkemedel. Kommittén utses av landstingsstyrelsen
Läs merHemsidan för Programrådet. Arbetsrum: Diabetesvårdens utveckling
Distriktsläkardagarna Oktober 2016 Blå Korset Metformin och röntgen Violeta Armijo Del Valle Elisabeth Sörman Diabetessjuksköterskor/Diabetessamordnare Hemsidan för Programrådet www.lul.se/programrad_diabetes
Läs merNjuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett
Njuren Blodtryck Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes Diabetesnefropati (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merAntikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2015 Dokumenttyp Ansvarig
Läs merDiabetes och njursvikt
Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.
Läs merNya diabetesläkemedel och riktlinjer en uppdatering
Nya diabetesläkemedel och riktlinjer en uppdatering Professor Björn Eliasson Sahlgrenska Universitetssjukhuset LMV2010: Typ 2-diabetes - en behandlingsalgoritm Hyperglykemi Metformin SU eller insulin NPH
Läs merPatientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY
Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY VAD ÄR SYNJARDY? Din läkare har ordinerat SYNJARDY för att sänka ditt blodsocker.
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Läkemedelsgenomgångar nya riktlinjer i Stockholm Monica Bergqvist Leg. Sjuksköterska, med.dr Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting Läkemedelsgenomgången bör utformas och genomföras
Läs merLäkemedel till äldre 245
Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,
Läs merPeter Fors Alingsås Lasare2
Peter Fors Alingsås Lasare2 peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaA (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara riskfaktorer
Läs merHur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?
Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens
Läs merDemenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap
Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa
Läs merLOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer
1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket
Läs merExpertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2014 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2014 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen
Läs merInformation om Reminyl depotkapslar (galantamin)
Information om Reminyl depotkapslar (galantamin) Alzheimers sjukdom I Sverige finns det cirka 150 000 personer som har en så kallad demenssjukdom. Egentligen är demenssjukdom ett samlings - begrepp för
Läs merPatientinformation om beroendeframkallande
LÄKEMEDELSKOMMITTÉN I REGION ÖREBRO LÄN NR 218 JANUARI 2019 Patientinformation om beroendeframkallande läkemedel Läkemedelskommittén i Region Örebro län vill öka den medicinska säkerheten i samband med
Läs merLäkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre
2016-09-16 Stockholms läns läkemedelskommitté Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Christine Fransson och Kristina Persson Leg.apotekare 2016-09-16 Stockholms läns
Läs mer3. Läkemedelsgenomgång
3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka
Läs merEkvivalenta doser av betablockerare (peroral administrering)
Ekvivalenta doser av betablockerare (peroral administrering) Sammanfattning Nedanstående tabell illustrerar genomsnittlig dosekvivalens baserat på gruppnivå. Sotalol utgör referens. Observera att det inte
Läs merLäkemedel - trender och utmaningar
Läkemedel - trender och utmaningar Landstingsfullmäktige utbildning 16 april 2015 Anders Bergström Läkemedelschef anders.bergstrom@nll.se Läkemedel Förebygga Bota Kompensera Lindra Läkemedel och lagstiftningen
Läs merKLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2015 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen
Läs merÄldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel. Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ
Äldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ Den åldrande njuren Sedan e GFR mätningar börjat användas för att bestämma njurfunktion har allt fler äldre identifierats
Läs merSocialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak
Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Socialstyrelsens råd för e-hälsa och gemensam informationsstruktur Karin Ahlzén 2015-02-24 Nationell källa för ordinationsorsak
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Åsa Bondesson Apotekare 040-675 36 99 Asa.C.Bondesson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-08-26 Dnr 1602223 1 (5) Socialstyrelsen Dnr: 4.1.1-14967/2016 Yttrande om Remiss avseende
Läs merBilaga Läkemedelsbehandling
Bilaga Läkemedelsbehandling Version 2015-09 (Marie Holmberg Clausen/Ruth Lööf) Läkemedel vid Alzheimers sjukdom (Reklista Läkemedelskommittén, Landstinget Sörmland) Idag finns det två typer av läkemedel,
Läs merLäkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2016-03-18 Giltigt t.o.m.: 2017-03-18 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel
Läs merAtt nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse
Rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse Syfte och omfattning Syftet är minskade läkemedelsrelaterade problem med mål att samtliga patienter ska få en väl avpassad läkemedelsbehandling. Alla
Läs merKLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar
KLOKA LISTAN 2019 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Nyheter Geriatriska sjukdomar Inga preparatförändringar Små ändringar i rubriker Omarbetade motiveringstexter Geriatriska sjukdomar Ångest ny rubrik
Läs merEn ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom
Utskrivning En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Efter 1-2 veckor Efter 6-10 veckor Efter 3-4 månader Catrin Henriksson Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Efter 6 och/eller
Läs merDIABETES OCH NJURAR. Anders Persson, Överläkare Medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus. Varför är det svårt?
DIABETES OCH NJURAR Anders Persson, Överläkare Medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus Varför är det svårt? 1 Varför är det svårt? Hyperglykemi kan leda till njurskada, så kallad diabetesnefropati. Vid njurfunktionsnedsättning
Läs merExpertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2012 Expertrådet i medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Kloka råd 2012 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering
Läs merNya läkemedelsrekommendationer vid diabetes typ 2
Nya läkemedelsrekommendationer vid diabetes typ 2 Vad säger Socialstyrelsen och läkemedelsverket? Peter Hallgren överläkare, Diabetes-endokrinmottagningen, Falu lasarett Bara för något år sedan citaten
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
LOSATRIX 12,5 MG FILMDRAGERADE TABLETTER Datum: 8.9.2015, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merDosdispenserade läkemedel
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Läkemedelsenheten 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Susanne Carlsson Christina Ledin 2017-04-06 2019-03-31 Dosdispenserade
Läs merÄldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar
Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska
Läs merKOL och rökavvänjning
KOL och rökavvänjning Ann Ekberg-Jansson FoU chef Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Somatisk sjukdom och psykisk ohälsa - helhetssyn
Läs merVårdrutin 2 (5) För vårdgivare som inte har Cosmic via post till: KÄRLKIRURGISKA SEKTIONEN, Kirurgkliniken CENTRALSJUKHUSET KARLSTAD
Vårdrutin 1 (5) Perifer kärlsjukdom - handläggning Allmänmedicin och sektionen kärlkirurgi Godkänd av: Tf divisionschef Anna Karin Edström, tf divisionschef Eva Bergquist Utarbetad av: Överläkare Birgitta
Läs merLäkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera
Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Mars 2012 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Arbetsgrupp... 3 Läkemedelsdokumentation...
Läs merNationella riktlinjer för f och omsorg
Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -
Läs merLäkemedelsgenomgångar primärvården
Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) 2016-07-12 2015-01-12 Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) Fastställt av Anders Johansson (ljn043) Gäller
Läs merAnvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation
1(5) Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation Bil. 2 b till Handbok för läkemedelshantering. Denna anvisning är framtagen av en arbetsgrupp från Läkemedelskommittén,
Läs merVarför utreda vid misstanke om demenssjukdom:
Demensutredning Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Utesluta annan botbar sjukdom Diagnosticera vilken demenssjukdom Se vilka funktionsnedsättningar som demenssjukdomen ger och erbjuda stöd/hjälp
Läs merEkonomiska och organisatoriska konsekvenser
Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Inledning Socialstyrelsen har baserat rekommendationerna på bästa tillgängliga kunskap om åtgärders effekter, kostnader och kostnadseffektivitet för personer
Läs merLäkemedelsverkets författningssamling
Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Ansvarig utgivare: Generaldirektör Christina Rångemark Åkerman Föreskrifter om ändring av Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2008:1) om tillstånd
Läs merInvärtesmedicin för fysioterapeuter Njursjukdomar
Invärtesmedicin för fysioterapeuter 2017 Njursjukdomar Njursjukdomar översikt Uppbyggnad och funktion Undersökningar av njure och urinvägar Njursvikt Vanligaste orsaker Symtom Dialys Njurarnas lokalisation
Läs merBilaga II. Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln
Bilaga II Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln 6 För produkter som innehåller de angiotensin-konverterande enzymhämmarna (ACEhämmare) benazepril, kaptopril, cilazapril,
Läs merLäkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom
Läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom Farmakologisk behandling vid Alzheimers sjukdom Idag finns det två typer av läkemedel, kolinesterashämmare (donepezil, galantamin, rivastigmin) och glutamathämmare
Läs merUppföljning Neuroleptikabehandling
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker hälso och sjukvård och rehabilitering Version: 2 Giltig fr.o.m: 2016 10 01 Ansvarig: Ansvarig för revidering: Beslutad av: Beslutad datum: Revideras
Läs merHandläggning av nyupptäckt hypertoni
PM I från QregPV:s projekt Högtryck på mottagningen Handläggning av nyupptäckt hypertoni Sjuksköterskans uppgift Sjuksköterskans uppgift är att öka patientens kunskap och insikt om sambandet mellan levnadsvanor
Läs mer2015-02-17. Njursjukdom. Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) Njursjukdom
Njursjukdom ANNELI JÖNSSON 2015-02-17 Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) En definitiv förlust av njurfunktionen vilket är allvarligt nog för att vara dödlig i avsaknad av dialys eller transplantation
Läs merTill dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid)
Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Komma igång med Trulicity Diabetes är en sjukdom som kan förändras med tiden. Ibland kan du behöva byta till en behandling som fungerar bättre för
Läs merNationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Nationell utvärdering - syfte Värdera
Läs merPensionärsrådet. Vänersborg 2 november Peter Amundin
Pensionärsrådet Vänersborg 2 november 2018 Peter Amundin Fråga från PRO: Vad vi har erfarit, är överförskrivning av läkemedel en viktig fråga för individen. Det är svårt att förändra situationen för individen,
Läs merPrimärvården och laboratorie-prover
Primärvården och laboratorie-prover Oselekterad patientgrupp, låg sjukdomsrisk 1. Identifiera sjukdomar: Lågt positivt prediktivt värde av test» Många falskt positiva, behöver utredas mer, kan skapa oro
Läs mer2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering
1(7) 2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering Innehåll 2.1 Ledningssystem... 1 2.2 Vårdgivarens ansvar... 2 2.3 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar... 3 Legitimerad läkares/tandläkare ansvar
Läs merÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR)
BILAGA III 1 ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR) Tillägg är kursiverade och understrukna, raderingar är
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Läkemedels- och apoteksutredningen (S 2011:07) Dir. 2013:26. Beslut vid regeringssammanträde den 7 mars 2013
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Läkemedels- och apoteksutredningen (S 2011:07) Dir. 2013:26 Beslut vid regeringssammanträde den 7 mars 2013 Förlängning av uppdraget Regeringen beslutade den 16 juni
Läs merInformation om. Reminyl (galantamin)
Information om Reminyl (galantamin) Alzheimers sjukdom I Sverige finns det cirka 140 000 personer som har en så kallad demenssjukdom. Ungefär hälften har Alzheimers sjukdom. Denna sjukdom drabbar i de
Läs merLäkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Rutin för vårdavdelning och specialistmottagning i Region Gävleborg
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2018-11-12 Giltigt t.o.m.: 2019-11-12 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel
Läs merNEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi
Statistik över NOAK (nya orala antikoagulantia) t o m februari 213. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos vuxna
Läs merBilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp
1(8) Termer och definitioner så som de ser ut i termbanken idag (före revidering) indikation omständighet som utgör skäl för att vidta en viss åtgärd I läkemedelssammanhang avses med indikation omständighet
Läs merLäkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård
Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård Bakgrund Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) samt ändringsförfattning SOSF
Läs merNy föreskrift ordination och läkemedelshantering
Ny föreskrift ordination och läkemedelshantering Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2017:37) Läkemedelskommittén Rim
Läs merBAKNING ÄTBAR SLIME INGREDIENSER INSTRUKTIONER
BAKNING ÄTBAR SLIME ½ msk vatten 1 msk saftkoncentrat 1 msk fiberhusk (finns i glutenfri avdelning) Några droppar karamellfärg (valfri färg) Blanda fiberhusk och saftkoncentrat Tillsätt vatten efter önskad
Läs merKlokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre.
Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Presentation av ett regionalt samarbetesprojekt mellan läkemedelskommittéerna i Uppsala-Örebroregionen
Läs merHantering av läkemedel
Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och
Läs merInledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.
Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik
Läs merIndikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3
Indikatorer Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3 Innehållsförteckning Indikatorer som är uppföljningsbara med dagens datakällor... 3 Indikator 1: Behandling med demensläkemedel...
Läs merAntikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 10 mars 2016 Gäller: t.o.m. 10 mars 2018 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet
Läs merFlerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se
Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel
Läs merGilenya (fingolimod) Information för dig som ska starta behandling med GILENYA. För fullständig GILENYA information se bipacksedeln eller
Novartis Neuroscience Gilenya (fingolimod) Information för dig som ska starta behandling med För fullständig information se bipacksedeln eller www.fass.se - ditt nya läkemedel En kapsel en gång om dagen
Läs merHur högt är för högt blodtryck?
Hur högt är för högt blodtryck? Hypertonigränser med olika mätmetoder HANDLÄGGNING AV HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD DR DSK SSK BT x 3, ca 1 gg/v Medel-BT räknas ut 130-140/85-90 >=140/90 Åter om 1-2 år DSK SSK
Läs merNamn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Metolazon Abcur Tablett 5 mg Blister, ,00 436,50. tabletter
2010-12-02 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Abcur AB Campus Gräsvik 5 371 75 Karlskrona SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående
Läs merMed Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se
Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i
Läs merLäkemedel till äldre 214 215
Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,
Läs merSammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin)
EMA/217413/2015 Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy som beskriver åtgärder som ska vidtas för att
Läs merIndividualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes
Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Patientcentrerad vård Mats Eliasson Medicinkliniken, Sunderby Sjukhus, Luleå mats.eliasson@nll.se April 2012 Syftet med behandling av typ
Läs merHbA1c och blodsocker-mål (LMV 2017)
Blodsockerbehandling typ 2 HbA1c och blodsocker-mål (LMV 2017) Patient Nydiagnostiserad eller patient med längre duration och utan samsjuklighet eller hypoglykemier HbA1c-mål (P-Glukos) 42 52 (7 8,5) Kommentar
Läs merDOSDISPENSERADE LÄKEMEDEL
DOSDISPENSERADE LÄKEMEDEL Carola Bardage, Enheten för Läkemedelsanvändning, Läkemedelsverket Anders Ekedahl, Enheten för Läkemedelsanvändning, Läkemedelsverket Lena Ring, Enheten för Läkemedelsanvändning,
Läs merLicens Behandlingsalternativ när godkända läkemedel inte räcker till
Licens Behandlingsalternativ när godkända läkemedel inte räcker till Läkemedelsverket 2017-11-09 Maria Jafner Kliniska Prövningar och Licenser Gunilla Andrew-Nielsen Enhetschef Enhetsadministratör Malika
Läs merKLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom
Läs mer