Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Transkript

1 Expansiv finanspolitik av min administration tillsammans med expansiv penningpolitik av Centralbanken har lindrat effekterna av dagens lågkonjunktur. president George Bush, tal till nationen Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

2 Keynesianismen Stelheter på marknaden ger avvikelser från trenden Golden Gate klar 1937 Klassikerna: Svälten i tältlägren utrotas snabbt då nominella lönerna justeras nedåt. Keynes: Marknaden reparerar sig själv efter en chock, men det kan ta många år. Servitrisen löneförhandlar bara en gång per år och kostnaden för kaffekokare och lokal är bestämda i priskatalog och kontrakt. Om oroliga studenter inte längre vill köpa kaffe och bulle så måste Carina låta Mikael jobba deltid och tillverka mindre eftersom hon inte får sänka Mikaels lön. Lösning: EPF bör höja efterfrågan så att någon vill köpa kaffet och bullarna

3 The crisis will purge the rottenness out of the system. High costs and high living will come down. People will work harder, live a more moral life. Enterprising people will pick up the wrecks from less competent people. Herbert Hoover The country needs and, unless I mistake its temper, the country demands bold, persistent experimentation. It is common sense to take a method and try it: If it fails, admit it frankly and try another. But above all, try something. I pledge you, I pledge myself, to a new deal for the American people. Franklin Roosevelt

4 Totala skatteintäkter som andel av BNP, 2011 Danmark Sverige Frankrike Belgien Finland Norge Italien Österrike Nederländerna* Luxe mburg Tyskland Slovenien Island Unge rn Storbri ta nnien Tje ckien OECD* Estland Israel Polen* Nya Zeeland Spa nien Portugal* Grekland Kanada Slovakien Schweiz Irland* Japan* Sydkore a Aus tra lien* USA Turkiet Chile Mexico* Proce nt

5 Sveriges skattetryck förr och nu Skatteintäkter som andel av BNP Källa: : Rodriguez, E (1981); "Den svenska skattehistorien" : Rodriguez (data skatteintäkter), SCB (data BNP) : OECD (data skatteintäkter), SCB (data BNP) : SCB. År Hämtat: Andel av BNP

6 Finanspolitik Centrala termer Stabiliseringspolitik: Att med ekonomisk politik (finans- och penningpolitik) försöka jämna ut svängningarna i konjunkturen. Finanspolitik: Att genom den offentliga sektorns utgifter och inkomster påverka den aggregerade efterfrågan (AD) och därigenom BNP. Penningpolitik: Att ändra räntan för att därigenom via AD styra BNP (nästa vecka). Hur skulle du som makroekonom göra för att styra faktiska BNP närmare potentiella nivån?

7 Finanspolitik Staten kan styra AD och därigenom BNP (på kort sikt) I S C G C + I + G C + I + G Hushåll Offentlig sektor Företag Y + transfer - skatt transfer skatt Y

8 Finanspolitikens gyllene regel Luta dig mot vinden! Aggregerad prisnivå Aggregerad prisnivå P 1 1 P Real BNP Real BNP Men hur mycket ska du ändra G för att föra landet tillbaka till potentiell BNP?

9

10

11 Svar

12 Expansiv finanspolitik Bush vs Obama Bush sänkte skatterna och höjde transfereringarna. Fördel: Ger snabbt resultat. Lättare att rikta fördelningspolitiskt. Kan ge till grupper med hög MPC. Nackdel: Låg multiplikator (0.8). Obama satsar en större andel på offentlig konsumtion (infrastruktur). Fördel: Större multiplikator. Nackdel: Tar längre tid innan verksamt. Gynnar tillväxten mer än om hushållen använder till konsumtion (eller används till idioti?)

13 Statens del av ekonomin växer Keynes ger jobb åt nationalekonomer Offentliga sektorns andel av BNP Japan USA Tyskland England Frankrike Sverige

14 Finanspolitikens begräningar Varför inte parera alla chocker i ekonomin? Osäkerhet svårt att prognostisera AD storleken på multiplikatorn olika för olika grupper och kan bero på hur ett förslag lanseras Finanspolitik tar tid kan förvärra att ställa diagnos att ändra politiken innan multiplikatoreffekten är klar (mer Finlandsbåt än en F1-bil) Kan missbrukas av politiska skäl politiska konjunkturcykler Shoppar om Berlusconi höjer studiebidraget med 100 euro? Idioten i duschen

15 Politiska konjunkturcykler Expansiv finanspolitik inför val ökar chansen till omval Politisk ekonomi använder nationalekonomiska metoder för att analysera politik.

16 Ta finanspolitiken från politikerna? Lagstifta om budgetbalans? Är skadan av politisk idioti större än nyttan att ha ett verktyg att styra ekonomin på kort sikt? Diskretionär finanspolitik: Att aktivt ändra finanspolitiken. Tveksamt. Automatiska stabilisatorer: Om skatter och transfereringar varierar med inkomsten, så blir finanspolitiken automatiskt mer expansiv när du förlorar jobbet. Bra! EU:s stabilitetspakt: Max 3 procent budgetunderskott, annars böter!

17 Finanspolitikens begräningar Varför inte satsa ännu mer så att alla får jobb? Kostar pengar Tenderar ge budgetunderskott och växande statsskuld, som måste betalas tillbaka (inklusive ränta) av framtida generationer. Oetiskt? Att staten lånar upp pengarna tränger undan privata investeringar vilken kan drabba landets långsiktiga produktion. Omvärlden ser dig! I en globaliserad värld straffas du stenhårt om du slarvar Grekiska skattesmitare på Google Earth 7.17

18 Interaktiva grafer och framtidsprognoser här.

19 Länk

20 Budgetbalans och statsskuld Läget i Finland Finlands budgetbalans och statsskuld Ännu större statsskuld om vi räknar in givna löften om framtida utgifter. Demografisk rysare: Om trettio år är 65 procent av italienarna äldre än 65. Hälften av finländarna som föds i dag kommer att uppleva sin 100-årsdag. Därför: Begränsad studietid och höjd pensionsålder? Men om BNP växer snabbare än skulden så minskar skulden som andel av BNP.

21 Kan länder gå i konkurs? Argentina, Zimbabwe, Ryssland... Grekland? USA? Kan Grekland och USA vägra att betala tillbaka till sparare i grekiska respektive amerikanska statsobligationer? Usla finanser gör att långivare kräver allt högre ränta för att låna ut pengar till länder i kris. För att ha råd att betala tillbaka måste länderna spara vilket fördjupar lågkonjunkturen. Kan vägra betala tillbaka sina skulder (Ryssland 1999, Argentina 2002), men mycket kostsamt på sikt. Varför kostade Hitlers brödlimpa 10 miljarder och tidningen i Zimbabwe 100 miljoner? Regeringarna tryckte pengar som sista utväg.