Betydelsen av patientinformation och kommunikation mellan tandvårdsteamet och patient.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Betydelsen av patientinformation och kommunikation mellan tandvårdsteamet och patient."

Transkript

1 Betydelsen av patientinformation och kommunikation mellan tandvårdsteamet och patient. - En litteraturöversikt Ida Bill TT K6 Handledare: Lars Olsson MScDT / Univ.adj Odontologiska fakulteten

2 Sammanfattning En hälsosam och bra relation mellan tandvårdsteamet och patient består av en ömsesidig kommunikation. Kommunikation kan ses enbart som utbyte av information men påverkas i detta sammanhang av många fler komplexa element såsom informerade val, patientens utbildning, motivation, samtycke, emotionellt utbyte och relationsbyggnad Syftet med detta arbete är att genom en systematisk litteraturöversikt belysa följande frågeställningar: 1. Kommunikation mellan tandläkare och patient Information, förståelse och beslut, hur fungerar det idag? 2. Vilken betydelse har relationen mellan tandläkare och patient? 3. Vilka möjligheter har en patient att sätta sig in i de alternativ som finns? 4. Vilka faktorer påverkar patientens förväntningar och tillfredställelse i interaktionen mellan tandvårdsteamet och patienten? 5. Vilken roll spelar ekonomin in i behandlingen, både för tandläkare och patient? En systematisk litteratursökning gjordes i den elektroniska databasen PubMed med hjälp av olika kombinationer av MeSH-termer (Medical Subject Headings). Studierna i den här litteraturöversikten är utförda i olika länder och de sociodemografiska Studierna i den här litteraturöversikten är utförda i olika länder och de sociodemografiska utgångspreferenserna skiljer sig en hel del åt. Vissa får behandling med subventionerad kostnad och andra inte vilket självklart påverkar både val av behandling och inställning till tandvården som helhet. Det västerländska samhället har blivit mer konsumentinriktat vilket gör patienterna mer medvetna om det urval som finns. Vissa patienter prioriterar en låg kostnad medan andra vill ha den bästa vården oavsett pris. Utifrån de artiklar som har ingått i föreliggande studie har följande iakttagelser gjorts: Informationsutveckling och den stora tillgången till hälsovårdsrelaterade ämnen visar på en ändring i patientens förhållningssätt gentemot sin egen roll inom tandvården. En väletablerad social relation mellan tandläkare och patient är avgörande för ett tillfredställande resultat. Patienten ska känna sig bekväm, ha förtroende och uppmuntras att delta i de beslut som tas för att samstämma båda parternas förväntningar. Tandläkaren bör alltid måna om att ge fullgod information och vara medveten om patientens olika förväntningar och personlighet vid behandling. 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Inledning... 4 Bakgrund... 4 Lagstiftning och etik... 4 Modeller... 5 Ekonomiska faktorer... 5 Syfte... 5 Frågeställningar... 6 Mål... 6 Material och metod... 6 Exklusioner Tabell 1. Artikelsökning med inklusionskriterier... 6 Resultat... 7 Tabell 2. Artikelöversikt... 7 Kommunikation och relation i tandvården... 8 Behandling och beslutfattning... 9 Förväntningar och attityder Tillfredsställelse och missnöje Ekonomi och dess effekter inom tandvården Metoddiskussion Diskussion Konklusioner Referenslista Referenslista - systematisk sökning Tack

4 Inledning Bakgrund Kommunikation har en avgörande betydelse i människors liv. Hur vi uppfattar varandra och det vi försöker förmedla sker främst genom tal men även genom kroppsspråk och tonläget på rösten. 1,2 En hälsosam och bra relation mellan tandvårdsteamet och patient består av en ömsesidig kommunikation. Kommunikation kan ses enbart som utbyte av information men påverkas i detta sammanhang av många fler komplexa element såsom informerade val, patientens utbildning, motivation, samtycke, emotionellt utbyte och relationsbyggnad. 3 Under 1900-talets senare hälft började diskussionen om kommunikation mellan tandläkare och patient och dess inverkan debatteras mer och mer. R W Schabel skrev 1959 att 70 % av klagomålen inom tandvården i USA var från protesbärare och att över hälften av dessa klagomål skulle kunna lösas med ökad kommunikation. Han tar även upp den viktiga faktorn, stress, som har en stor påverkan. Patienten upplever stress av tidigare erfarenheter och tandläkaren känner stress över att prestera och vara effektiv under en kort tid. 4 Lagstiftning och etik I Sverige har vi inskrivet i Svenska Författningssamlingen(SFS) om hur tandvården ska regleras. Tandvårdslagen (1985:125) 5 säger bland annat under: 3 2. tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, 4. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, 5. främja goda kontakter mellan patienten och tandvårdspersonalen. Vården och behandlingen ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska upplysas om sitt tandhälsotillstånd och om de behandlingsmetoder som står till buds. 4 Innan en undersökning eller viss behandling påbörjas ska vårdgivaren upplysa patienten om kostnaden för åtgärden. Om en följd av behandlingar behövs ska vårdgivaren upplysa patienten om de beräknade sammanlagda kostnaderna för behandlingarna. Om förutsättningarna för behandlingsförslaget eller kostnadsberäkningen ändras ska patienten upplysas om detta och om anledningen till ändringen. Vårdgivaren är skyldig att på begäran av patienten ge honom eller henne ett intyg med uppgifter om vilka material som använts vid protetiska arbeten och andra behandlingar som syftat till att permanent ersätta förlorad vävnad. Lag (2008:149). 4

5 Sveriges Tandläkarförbund har även egna etiska regler 6, exempelvis: Tandläkaren får inte göra sin auktoritet gällande så att han/hon inkräktar på patientens rätt att bestämma över sig själv. 7. Tandläkaren skall utföra endast den undersökning och föreslå den behandling som han/hon finner berättigad. Modeller Forskningen av olika kommunikations- och relationsmodeller inom tandvården idag finns men är begränsade. 7 Freeman presenterar den psykodynamiska modellen 8, som ett hjälpmedel för tandvårdspersonalen avseende hur man ska förhålla sig till patienten. Det är inte en person som vårdar en annan utan två vuxna som arbetar mot ett gemensamt mål. Detta ska minska patientens stress och samtidigt hjälpa denne att acceptera behandlingen. Tandläkaren vinner på att behålla den jämlika relationen under behandlingens gång. En jämlik relation ger förbättrad effektivitet och skicklighet i beteendehantering, ökad medvetenhet om patientens behov, förmåga att anpassa behandlingen och att tillhandahålla patientinriktad vård. Ekonomiska faktorer I Sverige finns det både folktandvård och privatkliniker. Skillnaden rent ekonomiskt är att folktandvården får statlig ekonomiskt stöd för vissa utgifter medan privattandläkarna måste gå med vinst för att inte gå i konkurs. Privattandläkaren sätter också sina egna priser på de tjänster som erbjuds medan folktandvårdens priser bestäms av landstingsfullmäktige och samma taxa gäller då inom ett landsting. Enligt kommunallagen SFS 1991:900 får dock inte folktandvården drivas med vinstsyfte. 9 Syfte Syftet med denna studie är att ta reda på betydelsen av relationen och kommunikationen mellan tandvårdsteam och patient. 5

6 Frågeställningar Då det är flera olika faktorer som påverkar resultat och tillfredställelse inom tandvården togs fem stycken frågeställningar fram med fokus på relation och kommunikation mellan patient och tandvårdsteam. Mål 1. Kommunikation mellan tandläkare och patient Information, förståelse och beslut, hur fungerar det idag? 2. Vilken betydelse har relationen mellan tandläkare och patient? 3. Vilka möjligheter har en patient att sätta sig in i de alternativ som finns? 4. Vilka faktorer påverkar patientens förväntningar och tillfredställelse i interaktionen mellan tandvårdsteamet och patienten? 5. Vilken roll spelar ekonomin in i behandlingen, både för tandläkare och patient? Målet med detta arbete är att försöka belysa och svara på frågeställningarna ovan genom att göra en systematisk litteraturöversikt av de undersökningar som har gjorts i ämnet fram till idag. Material och metod En systematisk litteratursökning gjordes i den elektroniska databasen PubMed med hjälp av olika kombinationer av MeSH-termer (Medical Subject Headings) Exklusioner Artiklar som inte gick att få tag i fulltext via Internet eller bibliotekets arkiv. Artiklar som enbart riktar sig till den kliniska behandlingen utan att belysa interaktionen mellan tandvårdsteam och patient. Artiklar som består av ledare, insändare eller brev där enbart författarens personliga åsikter om ämnet diskuteras. Artiklar som inte behandlar ovanstående frågeställningar. Tabell 1. Artikelsökning med inklusionskriterier Datum Databas Ämnesord Begränsningar Antal träffar Använda i resultat 4/ PubMed "Dentist-Patient Relations"[Mesh] AND "Patient Satisfaction"[Mesh] Humans English Swedish En bredare sökning med ett större antal träffar där tandläkare- och patientrelationer samt patienttillfredsställelse var i fokus valdes som utgångspunkt för studien. 6

7 Resultat Sammanställningen av artiklarna från den systematiska sökningen finns i tabell 2. Tabell 2. Artikelöversikt Årtal Författare Format Ursprung 1992 Lahti S et al Finland 1994 Tedesco LA et al Litteraturstudie Lahti S et al Finland 1996 Lahti S et al Sinha PK et al Djupanalys av 1992 Finland USA 1998 Lewis DW et al Litteraturöversikt Newsome PR et al Litteraturöversikt Gürdal P et al Newsome PR et al Pilotstudie/kvalitativ Turkiet England 2001 Karydis A et al Krause HR et al Sondell K van Zyl I et al 2002 Nohl FS et al Sondell K et al 2003 Chapple H et al Schouten BC 2004 Anastassiadou V et al Schouten BC et al Sondell K et al 2005 Anderson R et al Bos A et all Hashim R Sakalauskiene Z et al Skaret E et al Smith PA et al Yamalik N x Der-Martirosian C et al Johnson BR et al Fallstudie Avhandling Klinisk rapport Klinisk rapport Tvärsnittsstudie Kvalitativ studie Kvalitativ studie Litteraturöversikt Kvalitativ studie 2007 Wagner J et al PI-rotation* USA Grekland Tyskland Sverige USA England Sverige England Holland Grekland Holland Sverige Wales Holland Förenade Araberemiten Litauen Norge Skottland - USA USA 2008 Ma H et al Ohrn K Reshad M et al Rowland ML Williams KA et al Fallstudie Klinisk rapport Kvalitativ studie Kvantitativ Kina Sverige USA USA USA *PI Patient Instructor, lär ut kommunikationsfärdigheter genom standardiserade rollspelsscenarier i tandläkarutbildning. 7

8 Kommunikation och relation i tandvården Förr var det vanligt att tandläkaren hade en mer dominant roll i sin yrkesutövning och patienten delade sin tandläkares åsikter, den så kallade paternalistiska modellen. 14, 24, 27,45 Inom vården har det gjorts ett antal studier för att få fram en eller flera relationsmodeller mellan vårdgivare och patient. Det har inte gjorts lika många inom tandvården men försök att applicera och ändra om befintliga modeller har gjorts av bland annat Sondell K, Den normativa(styrande) modellen där man enbart ser till de tekniska aspekterna utan att ta hänsyn till patientens uppfattningsförmåga eller känslor är bristfällig. 21,44 Den biopsykosociala modellen, en patientcentrerad modell där patienten är aktiv och kommunikationen är en samverkan mellan tandläkare och patient ger en bättre relation mellan tandläkare och patient. 20,46 Informations- och kommunikationsteknologin inom servicesektorn utvecklas ständigt. I den västerländska världen idag har patienter lättare att på egen hand ta del av den hälsoinformation som finns. Detta kan i sin tur leda till att patienten inte alltid delar samma åsikter och hälsovärderingar som tandläkaren har och att patienten sätter nya krav på sin vård. 10,14,35 Det har visat sig att en väletablerad social relation och verbal kommunikation mellan tandläkare och patient hjälper patienten att lättare beskriva eventuella sjukdomar och medicinering. Genom att patienten känner sig mer bekväm i dialogen är det möjligt för tandläkaren att finna problemet och komma på en lösning snabbt. Det ger också patienten en känsla av att ha kontroll över situationen. 37 Sondell et al 38 tar i sin artikel om tandläkarens kommunikativa roll i protetisk behandling upp sju dimensioner av den verbala kommunikation som sker: 1. Känslomässigt utbyte, beskriver både stödjande och icke-stödjande känslomässigt utbyte mellan tandläkare och patient. 2. Informationsutbyte patientens perspektiv, beskriver huvudsakligen uppgiftsfokuserat informationsutbyte. 3. Relationsbyggande utbyte, beskriver en verbal relationsbyggande strategi med hälsningsfraser, småprat m.m. 4. Informationsutbyte Tandläkarens perspektiv, beskriver tandläkarens strategi av informationssamling såväl som hur tandläkarens uttrycker sig. 5. Administrativ- och rådgivningsutbyte, tandläkarens och patientens informationssamling av administration, kliniska rutiner och pappersarbete. 6. Uppgiftsfokuserat utbyte, beskriver huvudsakligen patientens informationsgivande beteende och tandläkarens återgivningsbeteende. 7. Sociokänslomässigt utbyte, beskriver huvudsakligen känslomässig kommunikation men även informationssökande beteende i form av slutna frågor mellan tandläkare och patient. Sondell et al 38 använder dessa dimensioner som mått av kommunikation i studien. Deras slutsats var att tandläkarens individuella karaktärsdrag och verbala 8

9 kommunikation är viktig för patientens utvärdering av det aktuella mötet men av mindre betydelse för hela behandlingen. Förtroende för sin vårdgivare är nödvändig i relationen mellan patient och tandvårdsteamet. Tandläkaren bygger upp patientens förtroende genom respekt för dennes åsikter och känslor och patienten är mer villig att samarbeta. Tillsammans ger det större möjligheter för en lyckad behandling. 11 Småprat har visat sig påverka behandlingsresultatet i vissa studier 31, medan en del patienter i andra studier vill få ett rakt svar av vad de kan vänta sig. 45 God kommunikation och information är viktig, men även hur detta förmedlas. Tekniska facktermer bör undvikas för att underlätta patientens förståelse. 12,27 Några artiklar tog upp kulturella och språkliga skillnader i samband med tandvård. 39,40 Rowland ML 40 fokuserade på hur viktigt det är för tandläkaren att kunna möta patienter med en språkbarriär på ett bra sätt och kunna hantera informationsutbytet på ett korrekt sätt vare sig man har utbildade tolkar eller familjemedlemmar till hjälp. Williams KA et al 39 undersökte om det fanns skillnader i vård och kommunikation mellan tandläkare och patienter av olika etniska bakgrunder. I motsats till andra studier visade resultatet ingen större skillnad mellan grupperna. De skillnader som fanns påverkade inte helhetssynen av tillfredställelse. Ett sätt för blivande tandläkare att utveckla sin kommunikationsteknik är att skolan använder sig av PI Patient Instructors som porträtterar påhittade patienter med en specifik historia och presentation. I en studie av Wagner J et al fick studenterna gå tre ronder med olika svårighetsgrader varav de sedan fick gensvar på sina styrkor och svagheter. Resultatet var i överlag positivt och studenterna utvecklade sin kommunikationsförmåga för varje rond. Svagheterna var bland annat dokumentation av hälsorelaterade ämnen såsom symptomanalys och frågor om patienternas rök/drogvanor. 41 Enligt studien Karydis A et al gjorde 2001 i Grekland var inte patienterna nöjda med tandläkarens bemötande på grund av bristande kommunikation och dålig medvetenhet om patientens sätt att reagera. 35 Oavsett författarnas ståndpunkt eller utgångsvinkel i studierna, så har en gemensam nämnare återkommit och det är kommunikation. Många studier säger att patientens delaktighet och vilja att ställa frågor är viktig för ett lyckat resultat och patientens tillfredställelse 10, medan andra visar att det kan räcka att tandläkaren ger en fullgod beskrivning av eventuella problem och lösningar för att fylla 14, 24 informationsbehovet. Behandling och beslutfattning I jämförelse med andra vårdyrken anses tandvården vara mer personlig, intim och ha en mer långvarig kontakt med patienten eftersom även de enklare behandlingsprocedurerna kräver ett längre möte. Det faktum att behandlingen sker i munhålan som för många är ett väldigt känsligt område både fysiskt och mentalt sett gör också situationen mer utsatt. 20,35,42 Patienten har rätt att bli informerad om och delta i beslut som berör behandlingen inom hälso- och tandvården. Många länder har lagar som skyddar och bekräftar dessa rättigheter. 14 9

10 SDM Shared-decision-making är en modell för att aktivt engagera patienterna i den kliniska beslutsprocessen, men är mer vanlig inom vården än tandvården. En hel del studier visar att patienten gärna vill vara delaktig i diskussionen om behandlingsalternativen och om de ska eller inte ska undergå behandling. Patienten lämnar dock gärna över diagnos och behandlingsdetaljer till tandläkaren. 14,22,23 I Der Martirosian C et al s studie om beslutfattningsprocess vid behandling av mandibelfrakturer framgick det att patienterna är mycket måna om att få utförlig information om de olika behandlingsalternativen. Samtidigt som det var viktigt att veta fördelar och nackdelar med de olika behandlingarna och dess resultat, lades mycket vikt på tandläkarens åsikt. Rädsla för fula ärr i ansiktet var också en stor faktor när det kom till beslut av terapival. 45 Johnson BR et al undersökte ifall ett nytt hjälpinstrument, Endodontic Decision Board (EndoDB) skulle påverka beslutsfattandet inom tandvården. DB är en visuell hjälp som presenterar förhållandet mellan behandlingsresultat och livskvalitet i samband med behandlingsval. Resultatet visade att det var en liten men statistisk signifikant förbättring i patientens kunskap om behandlingsalternativ men ingen större skillnad i tillfredsställelse eller minskning av oro. 22 Chapple H et al gjorde en tvärsnittsstudie över vilken deltagarroll patienterna föredrog på en allmän klinik och studentklinik. 24 Samarbetsrollen var den som patienterna önskade medan den passiva var vanligast i verkligheten. En anledning var brist på kunskap. Patienter som var medvetna om deras vårdbehov var de som mest önskade att ha en aktiv eller samarbetsroll med tandläkaren. The dentist has to consider my opinion, because I know what is right for me Estetisk tandvård blir mer och mer vanligt. Innan behandling bör tandläkaren ta reda på om patientens förväntningar är realistiska och att det görs med patientens bästa intresse i åtanke. För att underlätta för patienten och ge en realistisk fingervisning om resultat så finns det olika hjälpmedel som t ex: 21,25,34 Uppvaxning på gipsmodell som visar tändernas form. Komposit kan användas på tänderna för att visa tilltänkta skiftningar. Svart, vattenlösligt bläck kan målas på tänderna för att mot munhålans mörker visa hur det ser ut om man vill korta ner tänderna. Datorprogram kan visa olika behandlingsalternativ, men det är svårt att få tandersättningen exakt som i datorprogrammet vilket kan ge orealistiska förväntningar. Visa bilder från tidigare behandlingar. Provisoriska tandersättningar. 10

11 Förväntningar och attityder Patienten förväntar sig att tandläkaren vet vad som fungerar bäst för just dem och det är därför viktigt för personalen att hålla sig uppdaterad vad som sker inom tandvårdens utveckling. 35 Ohrn K et al undersökte i sin studie hur pass patienters attityd mot tandläkare och tandhygienist skiljer sig åt. Det allmänna mönstret visade att deltagarna i studien var mindre negativa mot tandhygienisten än tandläkaren, medan analysen av undergrupperna(studenter, allmänna patienter och parodontitpatienter) skiljde sig en aning åt, bland annat på grund av ålder och munhälsa. Största rädslan hos alla grupper var känslan av hjälplöshet i en tandvårdssituation, att vårdgivaren inte alltid märkte om patienten behövde vila eller hade ont. Många patienter uttryckte även att de var oroliga för sämre vård om vårdgivaren hade bråttom. 19 Idealt beteende från tandläkaren kan jämställas med önskad service från patienten. 32 När den förväntade servicen inte uppfylls kan patienten uppleva obehag, men hur det relaterar till tillfredställelse i överlag är inte fullt klarlagt. 16,32 Lahti S et al skapade 1992 en ny enkät baserade på gamla studier för att undersöka tandläkares och patienters syn på den ideala tandläkaren och den ideala patienten i Finland. Enkäten utvecklades även för att kunna utföra vidare studier inom tandläkar- och patientrelationer. Jämförelser gjordes både inom och mellan grupperna för att se samband och avvikelser. Tandläkare och patienter visade sig vara eniga om synen på den ideala tandläkaren där en bra kommunikationsförmåga och att ge stöd var de viktigaste egenskaperna. Varken patienter eller tandläkare i studien gillade överdriven fysisk kontakt från tandläkaren, till skillnad från vad studier i USA har visat. Synen på den ideala patienten överensstämde framför allt på punkterna om patientens motivation, medgörlighet och flexibilitet, men var inte lika tydlig. 15 För att se om resultaten från 1992 stämde i verkligheten, undersökte Lathi S et al detta De kom då fram till att tandläkarens beteende inte motsvarade det ideala beteendet till den grad som patienternas beteende gjorde det. Området med störst skillnad var kommunikation och information, just det som ansågs viktigast i den tidigare studien. 16 Lahti S et al 1996, gjorde fortsatta studier inom området för att fastställa ifall patienter och tandläkare skiljer sig åt i deras förväntningar om den ideala rollen beträffande varandras beteende. Här fann man endast en faktor som både tandläkare och patienter förväntade sig om de respektive rollerna. För den ideala tandläkaren så var det kommunikation som än en gång stod i fokus medan hos den ideala patienten så var det hanterbarhet som båda fann viktigt

12 Tillfredsställelse och missnöje Patienttillfredsställelse ses alltmer som en viktig del av den kvalitativa vården. Flera studier anser att vård med hög kvalité inte går att uppnå utan att patienten är 10,18, 26,31 nöjd. Sinha PK et al fann i sin studie(ortodontipatienter 8-17 år) att det fanns ett starkt samband mellan ortodontitandläkares beteende och patientstillfredställelse. Tandläkarens artighet mot patienten hade speciellt stor påverkan, men även andra kommunikationsbeteenden såsom information, stöd och omsorg var viktigt. Tandläkarens sansade och självsäkra attityd och ett lugnt tillvägagångssätt inför behandling verkade öka patienternas tillfredsställelse. 13 Under en ortodontibehandling krävs det att patienten följer tandläkarens anvisningar för bästa möjliga resultat. 32 Bos A et al fann dock att patientens tillfredställelse tre år efter inte hade påverkats negativt även om de inte var medgörliga under själva behandlingen. 28 Det är inte ovanligt att en tandläkare kan tycka att en protes verkar perfekt från en funktionsmässig synvinkel, medan patienten ändå är missnöjd. För att minska risken att få en missnöjd patient är det viktigt för tandläkaren att beskriva varje steg 31,33,36, 38 och göra patienten införstådd av vad hon/han kan förvänta sig. En patient som undergår behandling i tandvården är känslomässigt inblandad medan tandvårdsteamet är professionellt yrkesinriktad. Krause et al undersökte ett större antal fall där patienten efter behandling hade lämnat in klagomål för att se den bakomliggande orsaken och om missnöjet var befogat. Resultatet visade att bara 26 av 178 fall var relaterade till faktiskt felbehandling men att kommunikationen innan behandling var otillräcklig. Patienterna var inte införstådda om behandlingens begränsningar och missnöje uppstod på grund av ej uppfyllda förväntningar. 36 Gürdal P et al fann att den viktigaste komponenten av tillfredställelse var relationen mellan tandläkare och patient. Patienterna var också nöjda med den tekniska aspekten av behandlingen. Det som ledde till mest missnöje var lång behandlingstid, troligen relaterat till att studien genomfördes på en tandvårdsskola. 37 I Skandinavien sjunker besöksnivån hos tandvården från det att folk är i tonåren till ung vuxen. Skaret E et al undersökte om norska ungdomars upplevelser som yngre inom tandvården har påverkat återbesöksfrekvensen i vuxen ålder. I allmänhet så var unga vuxna nöjda med tandvården vid 23 års ålder. Det missnöje som fanns berodde främst på den personliga relationen med tandläkaren. I överlag var kvinnor mer missnöjda än männen. 29 Anderson R et al undersökte tillgången och tillfredställelsen till akut tandvård utanför ordinarie besökstid i Wales, UK. Överlag fick akutvården bra betyg men den dåliga kunskapen hos folket om att dessa tjänster finns, oroade författarna. One survey respondent, a father of a 12-year-old boy, had not felt compelled or able to seek dental care until his son had passed out due to his dental pain. Another man with toothache had been in so much pain, and so pessimistic about the availability of dental care at weekends, that he had tried to pull his tooth out himself with a pair of pliers

13 Ekonomi och dess effekter inom tandvården För tandläkarna är en bra relation med patienten viktigt av flera orsaker. Med en missnöjd kund är risken större att patienten byter vårdgivare och kliniken förlorar inkomst. 32 Servicekvalitén är idag en avgörande faktor oavsett vilken bransch det gäller. Service och servicekvalitén har på så vis blivit en central fråga för alla sorters affärsverksamheter där världsekonomin är avgörande. 35 Ändringar från industrisamhälle till informationssamhälle gör att patienten blir den primära pådrivaren för förändringar. De nya marknadskrafterna och de köporienterade trenderna gör kundtillfredsställelse till en viktig drivkraft för framgång och värdering av kvalité i vården. 10 Studierna har gett olika svar på om behandlingskostnaden är en viktig faktor eller ej för patienter. Största problemet verkar dock vara en kommunikationsbrist och förvirring angående vilket pris som gäller. 18,32 It might be nice to have a basic idea. By the time you have opened your mouth and he says you need this, that and the other and you have no idea what the charges are for a clean-up or a filling or a crown. En patients kommentar från Newsome PR, 2000 Lewis DW et al 44 belyser olika ekonomiska analyser som kan appliceras vid protetiskt ingripande för att hjälpa både tandläkaren och patienten att göra ett informerat val. Cost-effectiviness analys (CEA) jämför den direkta och indirekta nettokostnaden av alternativa behandlingar och dess hälsoresultat, mäts vanligtvis som ett allmänt resultat. Cost-benefit analys (CBA) Jämför nettokostnader för alla behandlingsalternativ. Cost- utility analys (CUA) identifierar patienternas relativa preferenser eller värden för olika kliniska resultat som är associerade med alternativa behandlingar. De jämför två eller fler hälsoprogram eller behandlingsalternativ som till exempel konventionell mot implantatunderstödd protes både när det gäller dess kostnad och konsekvenser. De analyser som Lewis DW et al 44 beskriver är dock inte problemfria, det saknas bland annat jämförande studier bland de olika implantatsystemen. 13

14 Metoddiskussion I föreliggande studie används en bred sökning med många frågeställningar. Tanken var att försöka fånga upp en fullgod översikt och inte att göra en fördjupning i varje fråga. Samtidigt som färre frågeställningar kanske hade varit önskvärt så är det svårt att utesluta en eller flera då de alla berör varandra på ett eller annat sätt. Att undersöka en variabel utan att ta hänsyn till andra variabler kan också ge ett felaktigt resultat i slutändan. Beslutet att utesluta de artiklar som inte gick att få tag i fulltext antingen via Internet eller också bibliotekets arkiv gjordes medvetet även om det troligen påverkar helheten av litteraturöversikten. Detta val gjordes för att begränsa omfattningen av antal artiklar och storleken av arbetet. En ytterligare orsak kan läggas på bibliotekets urval av vetenskapliga tidskrifter och antagandet att de i sig har ett tillräckligt omfång. För att ytterligare avgöra artiklarnas kvalitet och relevans borde någon sorts analysmodell ha använts. Då detta inte gjordes kan urvalet av artiklar som användes i översikten ha påverkats vilket i sig även kan påverka det slutliga resultatet. I en litteraturöversikt ska de artiklar/studier sökningen resulterar i enbart presenteras och inte jämföras med varandra i resultatet. Därför gjordes ingen begränsning när det gäller pilotstudier, kvantitativa/kvalitativa studier samt litteraturöversikter i sökningen. Att bortse från en eller flera av dessa alternativ borde påverka resultatet som helhet då de behandlar/belyser ämnet på olika sätt. Till exempel: en kvantitativ undersökning kan informera om vad en större mängd människor anser, men kan inte gå in på djupet som en kvalitativ studie kan. Det är väldigt intressant att studera hur de olika tillvägagångssätten fungerade för författarna och vad man använde sig av för metoder för att dra slutsatser. I urvalet av artiklar är ingen begränsning inom olika behandlingsområden gjord, exempelvis inom ortodonti i och protetik eller vid akutfall/återbesök. Att belysa hur relationen mellan tandläkare och patient och deras kommunikation fungerar i olika situationer ger en större bild av helheten. Då syftet med föreliggande studie i huvudsak koncentrerade sig på kommunikation och relationer, gjordes ingen begränsning i vilka länder studierna hade gjorts. Intresset för vad olika länders studier ansåg i ämnet var större och viktigare än hur relevant resultatet var jämfört med Sverige. Valet att ta bort artiklar som enbart behandlar en persons personliga åsikter var självklart då de i nästan alla fallen inte har med några referenser som kan backa upp deras ståndpunkt. 14

15 Diskussion I den västerländska världen lever vi idag i ett informationssamhälle där tillgång till hälso- och vårdinformation är i stort sett omedelbar och många studier visar på förändring i patienternas beteende till att bli mer aktiva. 10,14,35 Tandvården är dock ett så specialiserat område att en bra kommunikation med tandvårdspersonalen är av stor vikt för att få full förståelse om diverse behandlingar och åtgärder. Speciellt äldre personer som kanske inte är lika informationssökande som yngre kan ha behov av tydliga förklaringar. Nästintill alla artiklar har klarlagt hur viktigt relationen mellan tandläkare och patient är för behandlingens resultat och tillfredställelse. En bra relation byggs på respekt, 10, 11, 12 ömsesidig kommunikation och förtroende. Lahti S et al 1992 trodde att oviljan till fysisk kontakt från tandläkaren grundade sig i den finska traditionen att inte ta i varandra eller kramas på allmänna platser var en stark bidragande orsak till detta. Då svenska traditioner länge har varit liknande i fråga om att få ha sitt personliga utrymme ifred, skulle det kanske vara intressant att undersöka om vi hade fått samma resultat här, då fysisk kontakt är svårt att undvika under behandling. 15 Studierna har kommit fram till olika svar angående tillfredställelse när det gäller kvinnor och män. Vissa säger att det inte finns någon skillnad, andra att kvinnor respektive män är mer missnöjda. 25, 28, 31 Vad som påverkar dessa olika svar är oklart. Skillnaderna man funnit i studierna mellan de sociodemografiska faktorerna gör att de inte går att lita på, varken när det gäller tillfredställelse eller patientdeltagande. 23,28 Detta visar än en gång att människan är väldigt komplex och att få ett resultat som går att överföra på en större population är svårt. En anledning till skillnaden mellan tandläkares och patienters preferenser för tillfredställelse kan vara att patienten mer eller mindre medvetet är känslomässigt inblandad. Tandläkaren som professionell yrkesutövare bedömer det kliniska resultatet medan patienten även blandar in sina upplevelser av behandlingen, både kliniskt och relationsmässigt. En viktig sak som tas upp är att även om patienten upplevt obehag under behandlingen så behöver det inte automatiskt leda till missnöje. Tandläkarens påverkan är här stor. En bra relation och kommunikation gör att patienten är medveten om vad som ska hända och relaterar då inte exempelvis smärtan med det slutliga resultatet. 28 Idag finns det ett ganska stort antal hjälpmedel för tandläkaren att använda sig av för att få patienten att vara mer införstådd i resultatet av en eller flera behandlingar. 25,34 Studier visar också att patienterna uppskattar detta för att kunna göra ett mer initierat beslut angående sin behandling. 45 I Skaret et al s studie tar de upp olika orsaker till varför folk i övergången till att bli vuxna minskar antalet besök till tandläkaren. Även om ekonomi som faktor tas upp i korthet så syftar diskussionen mer på tillfredsställelse/missnöje med tidigare tandvård som orsak. Idag krävs det i många fall att man studerar vidare på högskola eller universitet för att uppnå de krav som arbetsgivarna har, under den tiden har ungdomar oftast en väldigt begränsad ekonomi vilket troligen har stor påverkan till att tandläkarbesöken minskar. 15

16 Studierna i den här litteraturöversikten är utförda i olika länder och de sociodemografiska utgångspreferenserna skiljer sig en hel del åt. Vissa får behandling med subventionerad kostnad och andra inte vilket självklart påverkar både val av behandling och inställning till tandvården som helhet. Det västerländska samhället har blivit mer konsumentinriktat vilket gör patienterna mer medvetna om det urval som finns. Vissa patienter prioriterar en låg kostnad medan andra vill ha den bästa vården oavsett pris. Konklusioner Informationsutveckling och den stora tillgången till hälsovårdsrelaterade ämnen ger patienten bättre möjligheter att ta en mer aktiv roll inom tandvården. En väletablerad social relation mellan tandläkare och patient är avgörande för ett tillfredställande resultat. Patienten ska känna sig bekväm, ha förtroende och uppmuntras att delta i de beslut som tas för att samstämma båda parternas förväntningar Tandläkaren bör alltid måna om att ge fullgod information och vara medveten om patientens olika förväntningar och personlighet vid behandling. 16

17 Referenslista 1. Allwood J. Att tala utan ord. Människans icke verbala uttrycksformer. Kungliga Vitterhets Historie- och antikvitets Akademiens Konferenser 24, Nationalencyklopedin 3. Yamalik N. Dentist-patient relationship and quality care 3. Communication. Int dent J. 2005; 55: Schabel R W. Dentist-patient communication A major factor in treatment prognosis. J Prosthet Dent.1969; 21: Svenska Författningssamling (SFS) Tandvårdslag (1985:125) 6. Sveriges Tandläkarförbund. Etiska riktlinjer. 7. Sondell K, Söderfeldt B. Dentist-Patient communication A review of relevant models. Acta Odontol Scan. 1997; 55: Freeman R. A psychodynamic understanding of the dentist patient interaction. Br Dent J. 1999; 186: Franzén C. Att vara en tandläkare i folktandvården. Akademisk avhandling, Malmö 2009 Referenslista - systematisk sökning 10. Yamalik N. Dentist-patient relationship and quality care 1. Introduction. Int Dent J. 2005; 55: Yamalik N. Dentist-patient relationship and quality care 2. Trust. Int Dent J. 2005; 55: Yamalik N. Dentist-patient relationship and quality care 3. Communication. Int Dent J. 2005; 55: Sinha PK, Nanda RS, McNeil DW. Perceived orthodontist behaviors that predict patient satisfaction, orthodontist-patient relationship, and patient adherence in orthodontic treatment. Am J Orthod Dentofacial Orthop. 1996; 110: Schouten BC, Hoogstraten J, Eijkman MA. Patient participation during dental consultations: the influence of patients' characteristics and dentists' behavior. Community Dent Oral Epidemiol. 2003; 31:

18 15. Lahti S, Tuutti H, Hausen H, Kääriäinen R.Dentist and patient opinions about the ideal dentist and patient--developing a compact questionnaire. Community Dent Oral Epidemiol. 1992; 20: Lahti S, Tuutti H, Hausen H, Kääriäinen R. Comparison of ideal and actual behavior of patients and dentists during dental treatment. Community Dent Oral Epidemiol. 1995; 23: Lahti S, Verkasalo M, Hausen H, Tuutti H. Ideal role behaviours as seen by dentists and patients themselves and by their role partners: do they differ? Community Dent Oral Epidemiol. 1996; 24: Newsome PR, Wright GH. Qualitative techniques to investigate how patients evaluate dentists: a pilot study. Community Dent Oral Epidemiol. 2000; 28 : Ohrn K, Hakeberg M, Abrahamsson KH. Dental beliefs, patients' specific attitudes towards dentists and dental hygienists: a comparative study. Int J Dent Hyg. 2008; 6: Sondell K. Verbal communication in prosthetic dentistry. Input-processoutcome. Swed Dent J Suppl. 2001;(146): Reshad M, Cascione D, Magne P. Diagnostic mock-ups as an objective tool for predictable outcomes with porcelain laminate veneers in esthetically demanding patients: a clinical report. J Prosthet Dent. 2008; 99: Johnson BR, Schwartz A, Goldberg J, Koerber A. A chairside aid for shared decision making in dentistry: a randomized controlled trial. J Dent Educ. 2006; 70: Schouten BC, Eijkman MA, Hoogstraten J. Information and participation preferences of dental patients. J Dent Res. 2004; 83: Chapple H, Shah S, Caress AL, Kay EJ. Exploring dental patients' preferred roles in treatment decision-making - a novel approach. Br Dent J. 2003; 194: 321-7; discussion van Zyl I, Geissberger M. Simulated shape design. Helping patients decide their esthetic ideal. J Am Dent Assoc. 2001; 132: Hashim R. Patient satisfaction with dental services at Ajman University, United Arab Emirates. East Mediterr Health J. 2005; 11: Sakalauskiene Z, Maciulskiene V, Sertvytyte A. Testing of the questionnaire on dental care satisfaction in a sample of adult patients visiting dental clinics at Faculty of Odontology, Kaunas University of Medicine. A pilot study. Stomatologija. 2005; 7: Bos A, Vosselman N, Hoogstraten J, Prahl-Andersen B. Patient compliance: a determinant of patient satisfaction? Angle Orthod. 2005; 75:

19 29. Skaret E, Berg E, Raadal M, Kvale G. Factors related to satisfaction with dental care among 23-year olds in Norway. Community Dent Oral Epidemiol. 2005; 33: Anderson R, Thomas DW, Phillips CJ. The effectiveness of out-of-hours dental services: II. patient satisfaction. Br Dent J. 2005; 198: 151-6; discussion Sondell K, Söderfeldt B, Palmqvist S. Dentist-patient communication and patient satisfaction in prosthetic dentistry. Int J Prosthodont. 2002; 15: Newsome PR, Wright GH. A review of patient satisfaction: 2. Dental patient satisfaction: an appraisal of recent literature. Br Dent J. 1999; 186: Review. 33. Ma H, Sun HQ, Ji P. How to deal with esthetically overcritical patients who need complete dentures: a case report. J Contemp Dent Pract. 2008; 9: Nohl FS, Steele JG, Wassell RW. Crowns and other extra-coronal restorations: aesthetic control. Br Dent J. 2002; 192: 443, Karydis A, Komboli-Kodovazeniti M, Hatzigeorgiou D, Panis V. Expectations and perceptions of Greek patients regarding the quality of dental health care. Int J Qual Health Care. 2001; 13: Krause HR, Bremerich A, Rustemeyer J. Reasons for patients' discontent and litigation. J Craniomaxillofac Surg. 2001; 29: Gürdal P, Cankaya H, Onem E, Dinçer S, Yílmaz T. Factors of patient satisfaction/dissatisfaction in a dental faculty outpatient clinic in Turkey. Community Dent Oral Epidemiol. 2000; 28: Sondell K, Palmqvist S, Söderfeldt B. The dentist's communicative role in prosthodontic treatment. Int J Prosthodont. 2004; 17: Williams KA, Demko CA, Lalumandier JA, Wotman S. Caring for African- American patients in private practise: disparities and similarities in dental procedures and communication. J Am Dent Assoc. 2008; 139: Rowland ML. Enhancing communication in dental clinics with linguistically different patients. J Dent Educ. 2008; 72: Wagner J, Arteaga S, D'Ambrosio J, Hodge CE, Ioannidou E, Pfeiffer CA, Yong L, Reisine S. A patient-instructor program to promote dental students' communication skills with diverse patients. J Dent Educ. 2007; 71: Smith PA, Entwistle VA, Nuttall N. Patients' experiences with partial dentures: a qualitative study. Gerodontology. 2005; 22: Anastassiadou V, Katsouli S, Heath MR, Pissiotis A, Kapari D. Validation of communication between elderly denture wearers and dentists: a 19

20 questionnaire on satisfaction with complete dentures using semi-structured interviews. Gerodontology. 2004; 21: Lewis DW. Optimized therapy for the edentulous predicament: costeffectiveness considerations. J Prosthet Dent. 1998; 79: Der-Martirosian C, Gironda MW, Black E, Leathers R, Atchison KA. Decision-making process for treatment of mandibular fractures among minority groups. J Public Health Dent. 2006; 66: Tedesco LA, Garlapo DA. Social and economic factors in prosthodontic practice and education. J Prosthet Dent. 1994; 71:

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Tandvårdslag (1985:125)

Tandvårdslag (1985:125) Tandvårdslag (1985:125) SFS nr: 1985:125 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 1985-03-14 Ändrad: t.o.m. SFS 2008:346 Inledande bestämmelse 1 Med tandvård avses i denna lag åtgärder för

Läs mer

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens

Läs mer

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number

Läs mer

& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee

& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee ATT SÖKA SANNINGEN & 3 & report Leading Health Care nr 7 2012 Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee Vad kan vi lära av att studera

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango

Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar - It takes two to tango Petra Svedberg, docent Högskolan Halmstad Patrik Dahlqvist Jönsson, klinisk lektor FoUU Region

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Samtalskonst steg 2+ Och sen då?

Samtalskonst steg 2+ Och sen då? Samtalskonst steg 2+ Och sen då? Samtalskonst Vad ni kan Vad mer behövs? Hur kan ni skaffa det? Röstkort Ja, tillräckligt Nej, inte tillräckligt Uppnådd kompetens i samtalskonst Egna känslor Självvärdering

Läs mer

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder?

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Kalmar: Det stora flertalet är i allmänhet nöjda med sina tänder (79%) och sina tänders utseende (76%). En andel på 21% är inte nöjda med

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Motiverande Samtal - MI

Motiverande Samtal - MI Motiverande Samtal - MI Odontologiska fakulteten Malmö högskola 2012 Björn Axtelius*, Dan Ericson**, Sven Persson*** Prof vid Malmö högskola: *Samhällsodontologi, **Kariologi, ***Pedagogik Lärandemål tandläkarutbildningen

Läs mer

Tandvårdslag (1985:125)

Tandvårdslag (1985:125) SFS 1985:125 Källa: Rixlex Utfärdad: 1985-03-14 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2006:193 Tandvårdslag (1985:125) [Fakta & Historik] Inledande bestämmelse 1 Med tandvård avses i denna lag åtgärder för att förebygga,

Läs mer

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor Mödradödlighet bland invandrarkvinnor Birgitta Essén Lektor i internationell kvinno- och mödrahälsovård Institutionen för kvinnors & barns hälsa/imch, Uppsala universitet Överläkare vid kvinnokliniken,

Läs mer

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt

Läs mer

Konferens om tandtekniska arbeten den 26 januari 2011

Konferens om tandtekniska arbeten den 26 januari 2011 Konferens om tandtekniska arbeten den 26 januari 2011 Pål Resare Socialstyrelsen 1 3 TL Krav på tandvården 3 Tandvården ska bedrivas så att den uppfyller kravet på en god tandvård. Detta innebär att den

Läs mer

Effekterna av abonnemangstandvård

Effekterna av abonnemangstandvård Detta svar publicerades på SBU:s webbplats den 12 februari 2015. Det är en uppdatering av ett tidigare svar från SBU:s Upplysningstjänst*. Effekterna av abonnemangstandvård på patientens tandhälsa och

Läs mer

Vårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten

Vårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten DOME Deployment of Online Medical records and E-health services Bakgrund Forsknings- och införandeprojekt Vårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten Isabella

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

FRISKTANDVÅRD. En ny betalningsmodell. Magnus Hakeberg. Odontologisk psykologi och folkhälsa Institutionen för odontologi

FRISKTANDVÅRD. En ny betalningsmodell. Magnus Hakeberg. Odontologisk psykologi och folkhälsa Institutionen för odontologi FRISKTANDVÅRD En ny betalningsmodell Magnus Hakeberg Odontologisk psykologi och folkhälsa Institutionen för odontologi Abonnemangstandvård -1991 Göteborg -1998 Värmland -2007 Västra Götalandsregionen -2009

Läs mer

Effekter av abonnemangstandvård (frisktandvård) på patientens tandhälsa och ekonomi

Effekter av abonnemangstandvård (frisktandvård) på patientens tandhälsa och ekonomi Detta är en uppdatering av ett tidigare svar från SBU:s Upplysningstjänst. Detta svar färdigställdes. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk

Läs mer

Bilaga 1 Premiepriser Ärende: Frisktandvård, Folktandvården Skåne Diarienummer: 1200962 Premiepriser i frisktandvård nuvarande treårspremie, nuvarande premiepris per månad, nytt förslag på treårspremie

Läs mer

Professionellt förhållningssätt. Mia Ramklint Uppsala universitet

Professionellt förhållningssätt. Mia Ramklint Uppsala universitet Professionellt förhållningssätt Mia Ramklint Uppsala universitet Våra programmål Kunskaper Färdigheter Professionellt förhållningssätt www.lakarprogrammet.uu.se Programmets delmål professionellt förhållningssätt

Läs mer

Ulrika Ferm fil dr, logoped

Ulrika Ferm fil dr, logoped Ulrika Ferm fil dr, logoped Samtalsmatta som stöd för kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Progressiva neurodegenerativa sjukdomar som

Läs mer

Etiska aspekter inom ST-projektet

Etiska aspekter inom ST-projektet Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Landstinget Dalarna 2016-10-05 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet Allmänt

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

Bilaga 2 Etiska aspekter och kunskapsluckor i hälso- och sjukvården - En vägledning för att diskutera etiska frågor vid prioritering av kunskapsluckor

Bilaga 2 Etiska aspekter och kunskapsluckor i hälso- och sjukvården - En vägledning för att diskutera etiska frågor vid prioritering av kunskapsluckor Bilaga till rapport 1 (6) Prioritering av kunskapsluckor - behandlingsmetoder vid adhd (2014) Bilaga 2 Etiska aspekter och kunskapsluckor i hälso- och sjukvården - En vägledning för att diskutera etiska

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa EBM: val mellan minst två alternativ Patientens erfarenheter preferenser EBM Professionens beprövade

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

REKO Folkhälsa och sjukvård/bedömning tandvård

REKO Folkhälsa och sjukvård/bedömning tandvård REKO 2016-03-09 Tandvård för personer med stort omvårdnadsbehov i dagliga livet N-tandvård För att få rätt till N-tandvård krävs ett Intyg om nödvändig tandvård Samtliga personer med Intyg om nödvändig

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien

Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer för vuxentandvård.

Läs mer

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit

Läs mer

En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk

En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk Sökexempel - Spänningshuvudvärk En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk Eftersom man i detta fall bör göra en sökning i internationella

Läs mer

Drivkrafter hinder mervärde

Drivkrafter hinder mervärde 2013 03 06 Ulf Hedbjörk Universitets och högskolerådet Internationell mobilitet Drivkrafter hinder mervärde Ny myndighet: Universitets och högskolerådet HSV VHS YH UHR IPK KRUS Tre studier från UHR under

Läs mer

Att leva med knappa ekonomiska resurser

Att leva med knappa ekonomiska resurser Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva

Läs mer

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a

Läs mer

Gott bemötande i svåra situationer. Gill Croona

Gott bemötande i svåra situationer. Gill Croona Gott bemötande i svåra situationer Gill Croona Etik & Utmaning Om lärande av bemötande i professionsutbildning Växjö University Press, 2003 Artikel i tidskriften VÅRDFOCUS, nr 9, 2011 Bemötandeproblematiken

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I UMEÅ UNIVERSITY Faculty of Medicine Spring 2012 EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I 1) Name of the course: Logistic regression 2) What is your postgraduate subject? Tidig reumatoid artrit

Läs mer

Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete

Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete Björn Börsbo DATUM 2016-03-02 MEDICINSKA FAKULTETEN Bakgrund Hälso- och sjukvården blir allt mer komplex och denna ökar

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 31 augusti 2009 Gunilla Nordenram.

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 31 augusti 2009 Gunilla Nordenram. MoS Människa och samhälle Etik, en introduktion Måndagen 31 augusti 2009 Gunilla Nordenram gunilla.nordenram@ki.se För att ha framgång i sin profession behöver man ha passion för det man arbetar med P-G

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Swedish framework for qualification www.seqf.se

Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish engineering companies Qualification project leader Proposal - a model to include the qualifications outside of the public education system to the

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning

Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD U) Åtgärd: Hållningsträning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ing i Nationella riktlinjer

Läs mer

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Monika Löfgren, leg sjukgymnast, docent, KI DS Andrea Hållstam, leg sjuksköterska, doktorand, KI SÖS Varför förändring?

Läs mer

Genus och migrations-och etnicitets perspektiven i tandläkarutbildningen

Genus och migrations-och etnicitets perspektiven i tandläkarutbildningen Genus och migrations-och etnicitets perspektiven i tandläkarutbildningen Cecilia Franzén 1 och Christina Lindh 2 Doktorand 1 respektive lektor 2 vid Odontologiska fakulteten cecilia.franzén@od.mah.se christina.lindh@od.mah.se

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI ehälsa Möjlighet till patientinflytande eller Hot mot patientintegritet? Health Informatics Centre, Dept. of LIME and Dept.

Läs mer

Överenskommelse mellan Beställarenheten och Folktandvården i Kalmar län

Överenskommelse mellan Beställarenheten och Folktandvården i Kalmar län Överenskommelse mellan Beställarenheten och Folktandvården i Kalmar län Bakgrund Överenskommelsen bygger på de förutsättningar som ges i Tandvårdslagen, Tandvårdsförordningen och andra författningar, Folktandvårdens

Läs mer

The present situation on the application of ICT in precision agriculture in Sweden

The present situation on the application of ICT in precision agriculture in Sweden The present situation on the application of ICT in precision agriculture in Sweden Anna Rydberg & Johanna Olsson JTI Swedish Institute for Agricultural and Environmental Engineering Objective To investigate

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2004 -Linköping-

Barntandvårdsdagar 2004 -Linköping- Barntandvårdsdagar 2004 -Linköping- Hälsoekonomi & förebyggande tandvård Nils Oscarson, Uppsala Hälsoekonomi handlar inte om att i första hand; Reducera vårdtid / barn till förmån för ökad produktivitet

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Assignment Assignment from the Ministry of Defence MSB shall, in collaboration

Läs mer

Vill ge anhöriga partners stöd

Vill ge anhöriga partners stöd Vill ge anhöriga partners stöd Ett utvecklingsarbete på Gynavdelning 45 Norra Älvsborgs Länssjukhus SLUTRAPPORT gör det jämt! Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Inledning

Läs mer

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga?

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga? Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga? Martin Peterson m.peterson@tue.nl www.martinpeterson.org Oenighet om vad? 1.Hårda vetenskapliga fakta? ( X observerades vid tid t ) 1.Den vetenskapliga

Läs mer

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång Tidig upptäckt och egenvård - viktiga nycklar för framgång På 60-talet Karies-epidemi Terminal tandsvikt Terminal tandsvikt Det går INTE att borra bort karies Orsaken Bakterie- beläggningen Förebyggande

Läs mer

Hur kan forskning komma till nytta i praktiken?

Hur kan forskning komma till nytta i praktiken? Hur kan forskning komma till nytta i praktiken? Axel Wolf Leg. sjuksköterska, Uni.lektor vårdvetenskap Ins=tu=onen för vårdvetenskap och hälsa Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet & Sahlgrenska

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

AS/ADHD Hjälp! Hur gör man då? Stockholm den 20 april 2012

AS/ADHD Hjälp! Hur gör man då? Stockholm den 20 april 2012 AS/ADHD Hjälp! Hur gör man då? Stockholm den 20 april 2012 This is who I am.. How many days will it take for you to understand? Look into my eyes! This is who I am. You know I cannot do anything about

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Problem med analyser av EQ-5D data. Philippe Wagner Tomasz Czuba Jonas Ranstam

Problem med analyser av EQ-5D data. Philippe Wagner Tomasz Czuba Jonas Ranstam Problem med analyser av EQ-5D data Philippe Wagner Tomasz Czuba Jonas Ranstam Tänkte prata om Vad är EQ-5D? Hur analyseras EQ-5D data? Kort repetition av t-testet T-testet och EQ-5D data Kort repetition

Läs mer

Del 2 Processkonsultation Edgar Schein

Del 2 Processkonsultation Edgar Schein Del 2 Processkonsultation Edgar Schein Grundläggande definitioner Tre varianter av att ge hjälp 1. EXPERT modellen: Har en föreställning av att kunna ge rätt hjälp och veta det rätta svaret. Har en föreställning

Läs mer

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

Kliniska Studier Sverige. Strategisk plan

Kliniska Studier Sverige. Strategisk plan Kliniska Studier Sverige Strategisk plan Vetenskapsrådets vision och fokusområden Vision Vetenskapsrådet har en ledande roll för att utveckla svensk forskning av högsta vetenskapliga kvalitet och bidrar

Läs mer

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik Stephan Rapp Högskolan för lärande och kommunikation Gränsöverskridande 3. Skolpraktik 1. Lärarutbildning

Läs mer

Resa Allmänt. Allmänt - Grundläggande. Allmänt - Konversation. Fråga om hjälp. Fråga om en person talar engelska

Resa Allmänt. Allmänt - Grundläggande. Allmänt - Konversation. Fråga om hjälp. Fråga om en person talar engelska - Grundläggande Can you help me, please? Fråga om hjälp Do you speak English? Fråga om en person talar engelska Do you speak _[language]_? Fråga om en person talar ett visst språk I don't speak_[language]_.

Läs mer

Vårdval i primärvården

Vårdval i primärvården Vårdval i primärvården Modeller och utvecklingsbehov 1 Anders Anell Institutet för Ekonomisk Forskning, Ekonomihögskolan, Lunds Universitet 1 Rapport kan beställas på www.kefu.se Vårdval i primärvården

Läs mer

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? Iréne Linddahl Hälsohögskolan Jönköping MULTIMODAL REHABILITERING Ett bio-psyko-socialt synsätt Ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under

Läs mer

Ekonomisk modell molnhantering. ÖVERGRIPANDE DEL: Kommunikation och relationer

Ekonomisk modell molnhantering. ÖVERGRIPANDE DEL: Kommunikation och relationer Ekonomisk modell molnhantering ÖVERGRIPANDE DEL: Kommunikation och relationer Övergripande del 1. Självsäkerhet 2. 7Cs kommunikation 3. Verbal och icke-verbal kommunikation Bestämdhet Passivitet Aggressivitet

Läs mer

Innovation i offentliga organisationer

Innovation i offentliga organisationer Innovation i offentliga organisationer om SCB:s deltagande i projektet Measuring Public Innovation in the Nordic Countries: Toward a common statistical approach Per Annerstedt, 2011-05-24 Kort om projektet

Läs mer

Sjukvårdens processer och styrning

Sjukvårdens processer och styrning Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader

Läs mer

Open Access guld och gröna skogar?

Open Access guld och gröna skogar? Open Access guld och gröna skogar? Y R S A. N E U M A N ( A ) A B O. F I Å B O A K A D E M I O P E N A C C E S S - F O R S K A R E ( W W W. P R O J E C T - A G O R A. O R G E U C I P 2 0 1 1-1 4 ) F L,

Läs mer

Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling

Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi i Örebro (CAMTÖ) Zakrisson A-B och Nilsagård Y

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Delaktighet under tvångsvård rättslig reglering, klinisk praktik och forskning

Delaktighet under tvångsvård rättslig reglering, klinisk praktik och forskning Delaktighet under tvångsvård rättslig reglering, klinisk praktik och forskning Stefan Sjöström, PhD, Associate professor Department of Social Work http://www.socw.umu.se/om-institutionen/personal/stefan-sjostrom

Läs mer

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling av Åsa Muntlin Vad är kvalitet? Värde, egenskap, sort Kvalitet förknippas som något positivt och önskvärt En definition av vårdkvalitet Att fullt ut svara mot

Läs mer

DIVISION Landstingsdirektörens stab

DIVISION Landstingsdirektörens stab Patientlagen (1 Januari 2015) -ett ökat patientinflytande Patientlagens syfte Stärka och främja patientens ställning Främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet Patienten som partner

Läs mer

Sahlgrenska akademin LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine magisterexamen i huvudområdet arbetsterapi

Sahlgrenska akademin LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine magisterexamen i huvudområdet arbetsterapi Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/522 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine magisterexamen i huvudområdet arbetsterapi Degree of Master of Medical Science (One Year) with a major in Occupational therapy 1. Fastställande

Läs mer

VAD ÄR NUDGING, VEM ANVÄNDER DET OCH VARFÖR?

VAD ÄR NUDGING, VEM ANVÄNDER DET OCH VARFÖR? VAD ÄR NUDGING, VEM ANVÄNDER DET OCH VARFÖR? MATTHIAS LEHNER, PHD INTERNATIONAL INSTITUTE FOR INDUSTRIAL ENVIRONMENTAL ECONOMICS MATTHIAS.LEHNER@IIIEE.LU.S E STRUKTUR AV PRESENTATIONEN 1. Vad är nudging?

Läs mer

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet Stödjande miljöer för personer med minnesnedsättning och förvirringssymtom Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Läs mer

Akut och långvarig smärta (JA)

Akut och långvarig smärta (JA) Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt

Läs mer

De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det...

De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det... De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det... Crossing the Quality Chasm Serious problems in quality. (Gap between what we have and what we could have is a chasm. )

Läs mer

Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn?

Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn? Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn? Rebecka Arman,, Kate Granström m och Ann-Mari Åslund Östberg I samarbete med Sofia Björkdahl Bakgrund till studierna Många problembeskrivningar

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Förstå och möta andra - hur, varför?

Förstå och möta andra - hur, varför? Förstå och möta andra - hur, varför? 1606 Övning Hur jag vill bemötas vid sorg, kris eller när jag på annat vis mår dåligt: Hur jag inte vill bemötas vid sorg, kris eller när jag på annat vis mår dåligt:

Läs mer

Blueprint Den här planeringen skapades med Blueprints gratisversion - vänligen uppgradera nu. Engelska, La06 - Kursöversikt, 2015/2016.

Blueprint Den här planeringen skapades med Blueprints gratisversion - vänligen uppgradera nu. Engelska, La06 - Kursöversikt, 2015/2016. Blueprint Den här planeringen skapades med Blueprints gratisversion - vänligen uppgradera nu Engelska, La06 - Kursöversikt, 2015/2016 v.6-12 Book Project During this project you will be reading English

Läs mer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer

Läs mer

Smärta och rädsla vid röntgenundersökningar

Smärta och rädsla vid röntgenundersökningar Smärta och rädsla vid röntgenundersökningar Berit Björkman Röntgensjuksköterska, universitetslektor i radiografi 15/4-2016 Röntgen-kontexten! Röntgenkliniken är en hög-teknologisk miljö präglad av avancerad

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer