asset liability management Perfekt diversifiering A och O i förvaltning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "asset liability management Perfekt diversifiering A och O i förvaltning"

Transkript

1 12013 asset liability management Perfekt diversifiering A och O i förvaltning

2 Innehåll Redaktion ALM: utges av: Ålandsbankens filial i Sverige Stureplan Stockholm Telefon E-post Ansvarig utgivare Gunnar Dahlfors Chefredaktör Tore Davegårdh Redigering Jan Törnqvist Layout Jörgen Melin Foto Håkan Flank, Christian Pohl, istockphoto Tryck Hallvigs Innehållet i denna trycksak utgör allmän information och inte finansiell rådgivning till enskild person. Även om Ålandsbanken har strävat efter att verifiera informationen kan det inte garanteras att denna i alla avseenden är korrekt, fullständig eller rättvisande. Informationen tar inte hänsyn till enskild persons specifika ekonomiska eller skattemässiga situation. Finansiell rådgivning bör sökas från kvalificerad rådgivare innan någon konkret transaktion genomförs eller handling vidtas. Alla prognoser är förenade med osäkerhet och det faktiska utfallet kan bli ett annat än prognosen. Värdet på finansiella instrument kan variera och reduceras och såvitt avser vissa finansiella instrument även bli negativt. Ålandsbanken friskriver sig från ansvar för samtliga skador och förluster, såväl direkta som indirekta, som kan uppstå i anledning av informationen. Informationen är skyddad av upphovsrätt och får inte utan Ålandsbankens tillstånd kopieras, distribueras eller publiceras. Tvister i anledning av informationen skall prövas enligt svensk rätt av svensk domstol exklusivt. Innehåll nr Konsten att sikta rätt 4 Som gammal mästare i frisbee ser Peter Ekegårdh på Ålandsbanken Asset Management till att siktet är rätt inställt, också när det gäller att hitta rätt risk. Tre råd när det gäller råvaror 6 Den enkla sanningen: råvaror är en real tillgång och utgör en naturlig del av inflationskorgen och har en naturlig avkastningspremie. Läs mer! Inte för sent för High Yield 8 Ålandsbankens förvaltare Robin Hamro Droyz tror att High Yield också 2013 kommer att tillhöra de hetaste investeringarna. Macro is back! 10 Ekonomi och politik. Reformländer som Polen och Tjeckien, slutna länder som Ryssland och Vitryssland. Vad händer? Vad kan man förvänta sig som investerare? Lära av historien. Är det sant? 12 Arge Anders vet att man ska lära av historien. Men det gäller att dra rätt slutsatser. Som vanligt menar han att du som investerare ska vara vaksam. Varning för turbulens i Europa 14 Sysselsättningen går ner, produktionen minskar, arbetslösheten stiger, tillväxtutsikter försvagas. Är det konstigt att man är skeptisk till europeiska aktier? Test inför upphandling 16 Gunnar Dahlfors på Ålandsbanken gör några reflektioner över upphandling av kapitalförvaltning och ger dig sex viktiga P och åtta frågor att besvara. Söker du ett perfekt liv? 18 Det har många gjort före dig. Sällan har det gått bra, Söker du perfektionism, titta i naturen! Det är där du hittar de gyllene snitten. Ny aktiefond: Catamaran 20 Ålandsbankens Tomas Ek berättar om Ålandsbankens fondnyhet. Målet är inritat på rutten: att överträffa börsindex inklusive utdelningar. Summarn Kummar 22 Ålandsbankens Krister Nilsson är trött på börsens oberäknelighet. Han går och väntar på våren och en blommande sommar. Också när det gäller vår ekonomi. 2

3 ALM Ledaren Lägg inte alla påskägg i samma korg Rubriken kanske kan te sig lite naiv och självklar för den som ägnar sig åt kapitalförvaltning. Icke desto mindre vill vi lyfta upp den grund som diversifiering utgör. Utan diversifiering omöjliggörs en effektiv portföljkonstruktion och implikationerna för risken i portföljen blir enorma. Rent konkret handlar diversifiering om att få in fler tillgångsslag i en portfölj. Om vi inte gör det får vi svårt att med någon trovärdighet kunna leverera kapitalförvaltningens enda uppgift att betala det framtida åtagandet vare sig det handlar om pensioner, donationer, försäkringsskador eller investeringar. Betydelsen av diversifiering utgör en röd tråd genom detta nummer av ALM och vi diskuterar den extremt viktiga frågan om vad som egentligen krävs för att utgöra ett tillgångsslag. Diversifieringsaspekten är även central i vår diskussion kring upphandling av kapitalförvaltning. ALM-tidningen blickar även österut. Med hjälp av Torbjörn Becker, som är chef för SITE vid Handelshögskolan i Stockholm, får vi veta mer om utvecklingen i Ryssland med omnejd. Hans budskap Macro is back innebär att man måste förstå den makroekonomiska och politiska utvecklingen för att framgångsrikt investera i aktier. Senare i vår lanserar Ålandsbanken en ny förvaltningsprodukt som vi kallar Catamaran. Det är en svensk aktiefond som ska dra nytta av den högkvalitativa svenska börsen, samtidigt som den, med en unik mekanism, ska undvika de värsta börsrasen. Inom kort lanseras också den framgångsrika Euro High Yield-fonden i svenska kronor. Förra året levererade den 28 procents avkastning. Det blir sannolikt lägre i år, men den är ändå en intressant ingrediens i en portfölj. Jag hoppas att ni finner detta ALM-nummer intressant och passar på att önska alla en Glad Påsk! Välkommen till ALM och Ålandsbanken Asset Management! Catamaran undviker de värsta börsrasen Gunnar Dahlfors, Chef för Asset Management 3

4 Profilen Peter Ekegårdh Peter Ekegårdh: Finansiell Frisbee Peter Ekegårdh är frisbeemästaren som numer ser till att Ålandsbanken Asset Management siktar och träffar rätt. Målet är rätt risk för varje kund. Text: tore davegårdh foto: håkan flank Du kallas för Sales & Product Coordinator, men vad gör du? Jag är en länk mellan kundorganisationen och förvaltningen. Jag ser till att vi har en röd tråd i det vi erbjuder våra kunder och att våra produkter och lösningar håller hög kvalitet. Min erfarenhet av andra banker är att det är för stort avstånd mellan dessa två delar av Asset Management-organisationen. Då blir erbjudandet inte perfekt anpassat till vad kunderna behöver och kundorganisationen, å andra sidan, har bristande förståelse för hur produkterna ska användas och kommuniceras mot kunderna. Hur går ni tillväga? Utgångspunkten är alltid kundens behov. Vilka krav ställs denne inför och vad ska förvaltningen uppnå för att uppfylla det? När det är klarlagt tar vi fram en förvaltningslösning som kan uppnå målet till lägsta möjliga risk. Det säger väl alla nuförtiden? Det är sant, men i praktiken erbjuder de flesta samma gamla lösningar som tidigare, ofta med ett gigantiskt utbud av fonder som de flesta kunder egentligen inte behöver. Beroende på kundens uttalade riskvillighet tas det fram statiska portföljer med mer eller mindre inslag av aktier. Eftersom aktiemarknadens risk varierar kraftigt, kommer även risken i kundens portfölj att variera bort från den nivå som var önskvärd. Konsekvenserna av det är onödigt stor utsatthet för värdefall och minskad förmåga att uppnå avkastningskravet. Riskmomentet är centralt hos oss. Sedan flera år är en av hörnstenarna i vårt koncept konstant risk. Vi har fokuset och den tekniska kompetensen för att klara det! 4

5 konsten att träffa rätt risk Du har jobbat många år i storbanker. Vad skiljer mest i Ålandsbanken? Framför allt att man inte blir motarbetad. I en stor bank delas verksamheten upp i en rad avdelningar som mer eller mindre överlappar varandra. Därmed uppstår det alltid konkurrens mellan avdelningarna, vilket medför att man stundtals blir stoppad: Nej, det där kan inte du göra! Det sköts ju av avdelning X. En annan stor skillnad är de korta beslutsvägarna inom Ålandsbanken och att ansvaret blir mycket tydligare. På vilket sätt då? Vi tar ett totalansvar. Det märker kunderna. De slipper bli uppringda av diverse olika representanter för banken som vill att de ska placera kapitalet på det ena eller andra sättet, vilket annars är vanligt. Vi erbjuder en totalsyn och jag är övertygad om att det är bättre för kunden. Säljarna förstår upplägget och vet exakt vad vi har att erbjuda. Vi gör en genomgripande analys och vågar ta ansvar för helheten. Hur går det till? Vår filosofi utgår från Behov Analys Lösning. Det låter självklart enkelt, men i praktiken är det få som arbetar efter konceptet. Många presenterar bara ett urval av produkter utan tydlig koppling till vad kunden egentligen behöver. Vår utgångspunkt är alltid behovet. Har kunden behov av en real avkastning på 2 procent finns det ingen anledning att ta större risk än vad som kan ge den avkastningen. Tyvärr ser vi ofta kunder som har ett alltför stort risktagande i förhållande till vad de egentligen behöver. Om man inte behöver så hög avkastning för att uppfylla verksamhetens åtaganden så har man också lyxen att ta låg risk, och därmed sova gott om nätterna. Kastar du frisbee fortfarande? Nej, det sker väldigt sällan nuförtiden. Men i jobbet gäller det också att träffa rätt att finna rätt målrisk för kunden är det centrala prickskyttet. Om Peter Ekegårdh Efter gymnasiet arbetade Peter Ekegårdh ett par år på en revisionsbyrå. Därefter studerade han till civilekonom på Handelshögskolan i Stockholm och doktorerade 1994 i finansiell ekonomi. Periodvis studerade han parallellt, bl.a. internationell politik och filosofi, och han har nästan en fil kand vid sidan av sin ekonomiutbildning. Peter Ekegårdhs yrkeskarriär innefattar framför allt Finansdepartementet, SHB Capital Markets samt SEB Merchant Banking samt forskartjänsten på Handelshögskolan. Hösten 2011 kom Peter till Ålandsbanken. Peter Ekegårdh är gift och har två döttrar i åldrarna 14 och 17 år. Fritiden ägnas mycket åt familjen, men han tränar också på gym, spelar tennis, golf och är hygglig på längdskidor. En specialitet från tidigare år är frisbee. Han blev Europamästare ett flertal gånger och var en period rankad trea i världen! 5

6 Råvaror Historiskt har det varit en bra strategi att hålla en exponering mot råvaror och det bör finnas utrymme för råvaruinvesteringar i ett placeringsreglemente. Vilken normalvikt och vilken variation runt denna som bör tillåtas beror på risktoleransen. Råvaror en förbisedd tillgångsklass Placeringsreglementet hos en institution ska medföra att den önskade strategiska allokeringen får genomslag i portföljen. Det ska också utgöra den första försvarslinjen för att begränsa riskerna i portföljen. Självklart är reglementet ett grovt redskap då variationen i egenskaper hos de finansiella instrumenten är enorm och de finansiella marknaderna är i ständig förändring. Dessutom varierar riskerna i olika tillgångar över tiden, vilket gör att begränsningar på viktallokeringar har olika inverkan på totalportföljen vid olika tillfällen. Begränsningarna till trots reglementet är ett viktigt och kraftfullt verktyg. Alternativkostnaden i form av lägre avkastning från ett reglemente med en suboptimal allokering eller alltför restriktiva gränser kan förstås vara omfattande likväl som ett bra reglemente gör att portföljen undviker värdefall på grund av en ensidig exponering. rimliga krav på en finansiell tillgångsklass är att: 1. Den har en naturlig avkastningspremie 2. Den är djup, likvid och bred 3. Den är rimligt homogen och skiljer sig tillräckligt från övriga tillgångsklasser De självklara tillgångklasserna i placeringsreglementen är likvida medel, obligationer och aktier. Inom respektive tillgångsklass tillkommer ofta begränsningar vad gäller regional allokering, emittent med mera. Andra tillgångsklasser som ofta förekommer är fastigheter, råvaror, valutor, hedgefonder och private equity. För att avgöra vilka som borde finnas med kan det vara värt att försöka definiera tillgångsklass. 6

7 Råvaror Med avkastningspremie avses någon form av ränta eller utdelning. Över lång tid är det denna, och dess tillväxt, som dominerar avkastningen även på något så volatilt som aktier. Att marknaden för de instrument som representerar tillgångsklassen är djup, likvid och bred är nödvändiga villkor för att de ska kvala in i en finansiell portfölj. Givetvis kan andra tillgångar vara av intresse, men de platsar bättre i en del av balansräkningens tillgångssida som inte är marknadsvärderad. Att vara homogen inom klassen men tillräckligt olik andra tillgångsklasser leder förstås till en gränsdragningsproblematik. Dock är antalet kandidater för tillgångsklasser mycket begränsat vilket gör problemet hanterbart. Notera att denna homogenitetsindelning inte enkom är en korrelationsbaserad klustring utan även beaktar kvalitativa egenskaper, som varifrån avkastningspremien kommer. Råvaruterminer betalar ingen kupong eller utdelning på det sätt som en obligation eller aktie gör. Trots det finns det en naturlig avkastningspremie. Terminer är derivatinstrument och tar därmed inte själva kapitalet i anspråk. En portfölj av fullt säkerställda terminer får därmed ränta på de penningmarknadsinstrument som säkerhetsmassan investeras i. För själva råvaruterminerna kan vi bryta isär avkastningsförväntan enligt: Total nominell avkastning = Inflation + Prisriskpremie + Portföljeffekt Råvaror är en real tillgång och utgör en naturlig del av inflationskorgen. Variationen mellan råvaror är dock stor. Historiskt har vissa råvaror fallit i pris realt sett genom ökad produktivitet, t.ex. spannmål. Andra råvaror har stigit i pris drivet av en tilltagande brist. Det gäller oljeprodukter. I genomsnitt är det rimligt att anta att spotpriserna på råvaror följer inflationen. Variationen över tid är dock väsentlig; bland de tydligaste exemplen på detta är guld. Prisriskpremien är den premie som naturliga hedgare i råvarumarknaderna är beredda att betala terminsinvesterare för att de bär deras prisrisk på lager och framtida produktion. I A Treatise on Money kallade Keynes detta för normal backwardation då han framför argument för att backwardation är normalläget för råvaruterminer. Senare studier ger en mer skiftande bild av det så kallade hedgningstrycket och det visar sig skilja sig åt mellan olika råvaror och över tiden. Dock finns goda skäl att tro att denna premie är positiv för en vettigt konstruerad korg av terminer. Portföljeffekt är den avkastning som uppstår från rebalanseringen av en portfölj. Vid rebalanseringen köps terminer av den råvara som fallit i pris och säljs av den som stigit. Tidsmedelvärdet av denna konkava strategi är högre än det viktade medelvärdet av de ingående komponenterna. Skillnaden mellan dessa kan vi kalla portföljeffekt. För portföljer av råvaror är denna extra betydelsefull av tre skäl, råvaror är sinsemellan lågt korrelerade, volatiliteten är hög och viktningen är inte marknadsvärdesviktad. Sammanfattningsvis finns goda skäl att tro att en korg av råvaruterminer har en naturlig avkastningspremie. Vad gäller djup, likviditet och bredd uppfyller idag terminsmarknaderna på råvaror alla kriterier. Terminsmarknaderna har utvecklats från att för hundra år sedan ha dominerats av jordbruksprodukter till att även innehålla energi och metaller. Råvaror skiljer sig påtagligt från andra tillgångar som aktier och obligationer. Priset på en enskild råvara styrs av balansen mellan utbud och efterfrågan i stunden. Därmed beror priset på en mängd faktorer, som väder, konsumenters ekonomi, status hos distributionsnätet och så vidare. I stort är detta faktorer som har liten påverkan på obligationsoch aktiepriser, vilket borde göra korrelationen mellan råvaror och andra tillgångar låg. Sedan finanskrisen har de breda råvaruindexen haft en historiskt hög korrelation till aktier, vilket fått en del analytiker att ifrågasätta råvaror som tillgångsslag. Det är dock tveksamt att dra sådana slutsatser, snarare finns det tecken på att korrelationen mot aktier håller på att normaliseras. En viktig del av en råvaruportfölj är energikomplexet. Dessa råvaror har de senaste trettio åren uppvisat en stor variation i sin korrelation till aktiemarknaderna. Vid de tillfällen då oljepriserna nått relativt sett höga nivåer vid oro i Mellanöstern eller någon bristsituation har energipriserna uppvisat en negativ korrelation till aktiemarknaderna. Vid dessa tillfällen har därmed energidelen av en råvaruinvestering fungerat som en hedge till en aktieportfölj. Sammantaget uppfyller råvaror de krav vi ställt på benchmarktillgångar. Med relativt låg korrelation och en inneboende politisk hedge är det föga förvånande att det historiskt sett varit en bra strategi att hålla en exponering mot råvaror. Argumenten för att detta inte skulle komma att gälla framöver är inte övertygande och det finns goda skäl att ge utrymme för råvaruinvesteringar i ett placeringsreglemente. Vilken normalvikt och vilken variation runt denna som bör tillåtas beror förstås på risktoleransen. 7

8 ALM Förvaltning Kreditobligationer, och i synnerhet High Yield, tillhörde de hetaste investeringarna under Det är inte för sent att haka på, men man ska inte förvänta sig lika god avkastning som förra året. Det säger Robin Hamro Drotz, Ålandsbankens förvaltare av High Yield-fonden. Text: tore davegårdh Inte för sent för High Yield Du förvaltar High Yield-fonden sedan starten Hur har det gått? Det har gått mycket bra, speciellt förra årets uppgång på 28 procent och 64 procent 2009 sticker ut. Mätt vid senaste årsskiftet var fonden, i en jämförelse med 130 europeiska High Yield-fonder, bland topp 10 när det gäller avkastning både för 2012 och räknat fem år tillbaka. Samtidigt har fondens risknivå, mätt som volatilitet, varit lägre än index. Om du jämför med aktier? Jämfört med aktier har fonden och även High Yield-marknaden generellt klarat sig ytterst bra. Under kraschen efter Lehman-konkursen föll fonden inte alls lika mycket som aktier. Däremot steg fonden i takt med aktiemarknaden, och med lägre risk, i den efterföljande uppgången. Hur kunde du få 28 procent förra året? Det berodde huvudsakligen på två faktorer: att riskpremien för High Yield, räntan över statsobligationer, sjönk kraftigt under året och att räntan på statsobligationer också föll. Båda bidrar till att obligationer avkastar positivt. Dessutom skedde det få konkurser under året, fonden hade ingen. Hur ser det ut för 2013 för sent att hoppa på? Högavkastande företagsobligationer erbjuder fortfarande en ränta som är cirka 5,5 procent högre än statsobligationer. Det är inte för sent att hoppa på men man ska inte förvänta sig lika hög avkastning som Statsobligationsräntorna har redan sjunkit till ytterst låga nivåer och kan inte sjunka mycket mer. Riskpremien kan inte sjunka lika mycket som den gjorde 2012 men det finns ännu utrymme, vilket skulle skapa positiv avkastning. Dessutom förväntas konkurserna ligga kvar på en låg nivå. Om både statsobligationers ränta och riskpremien hålls på samma nivå som idag så kommer fonden att avkasta cirka 7 procent på tolv månader. Marknaden behöver således inte förbättras för att avkastningen ska bli bra. När vi lägger till bond-picking (som stock-picking men för företagsobligationer) bör vi kunna skapa extra avkastning utöver det. Berätta om investeringsprocessen! Vi placerar inte enligt något index men ser till att vi har en väldiversifierad portfölj och avkastningen jämförs med Merrill Lynch Euro High Yield constrained 3-% indexet. Vi arbetar med bond picking och placerar långsiktigt enligt buy and hold - principen ingen kortsiktig spekulation. Alla bolag som ger ut obligationer i euro kan komma ifråga, även om det inte är europeiska bolag. Vi analyserar främst bolagens belåningsgrad, möjligheter att sänka belåningen, kassaflöden, omfinansieringskalendern, tillgångar obligationen har som säkerhet samt tillgångarna företaget överlag har. Andra viktiga faktorer är obligationens senioritet, bolagets finansiella flexibilitet, ägarnas vilja att sätta in mer kapital vid behov. Landsrisk, både var de har sin verksamhet och var de har huvudkontoret samt under vilken lag obligationen lyder. Vi har en koncentrerad portfölj så att lyckade bond-picks slår igenom i fondens avkastning, men obligationer ger ändå tillräcklig diversifiering. Rörelserna på marknaden kan vara mycket kraftiga och snabba - aktiv uppföljning och 8

9 Vinjett performance (i förhållande till index) på årsvis basis 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% -20,0% per ,0% Ålandsbanken Euro High Yield Merrill Lynch Euro High yield 3% constrained Kreditobligationer ger effektivare portföljer På Ålandsbanken ser vi kreditobligationer som ett tillgångsslag som alltid har en plats i portföljen ett så kallat Benchmarktillgångsslag. Anledningen är att dess karakteristika förbättrar portföljens effektivitet. Kreditobligationer är tillräckligt annorlunda jämfört med både aktier och statsobligationer för att förbättra diversifieringen. Risken, mätt som volatilitet, ligger tydligt lägre än aktier men högre än statsobligationer. Dessutom drivs avkastning och risk av delvis andra faktorer än vad som gäller för aktier och statsobligationer. Det handlar alltså om att som investerare bestämma hur stor del av benchmarkportföljen som ska vikas åt kreditobligationer, tillsammans med aktier, statsobligationer och råvaror. Därefter kan man över- eller undervikta beroende på hur man ser på den taktiska potentialen. Inom kort lanseras Euro High Yield-fonden även i svenska kronor. Robin Hamro Drotz, Ålandsbankens förvaltare av High Yield-fonden beredskap att agera är ett måste. Självklart följs alla innehav dagligen. Sticker ni ut jämfört med konkurrenterna? Vi skiljer oss med att inte alls följa index och att vi har en koncentrerad portfölj. Dessa två faktorer har varit mycket viktiga för att kunna skapa överavkastning. På grund av finanskrisen har andel av bank och PIIGS-länder vuxit kraftigt i High Yield-indexet. I dagsläget består marknaden till cirka 25 procent av bankobligationer och cirka 30 procent av obligationer från PIIGS-länderna. Jag tror inte det är en bra strategi att allokera så mycket till dessa grupper. Grekland är i konkurs, Cypern och Portugal är nära samma öde och oron växer över Spanien och Italien. Vår fond har ingen exponering mot PIIGS-finans och vi har ingen bankexponering, endast mot försäkringsbolag. Vem bör ha High Yield i portföljen? En viss del High Yield passar i alla portföljer, både defensiva och mer aggressiva. Det är ett ränteinstrument, som därmed har lägre risk än aktier och stabilare avkastning, men samtidigt erbjuder bra avkastningspotential. Man bör ändå komma ihåg att High Yield är mer riskfylllt än vanliga kreditobligationer. Försiktiga placerare kan lägga till High Yield för att i denna lågräntemarknad uppnå en förväntad avkastning som åtminstone överstiger inflationen. Mer offensiva placerare kan ha en del High Yield istället för aktier för att få en stabilare avkastning i portföljen utan att behöva tumma så mycket på den förväntade avkastningen. Efter finanskrisen har vi sett många aktieplacerare som intresserat sig för tillgångsslaget på grund av detta. Risk jämfört med statsobligationer? High Yield är naturligtvis mer riskfyllt än statsobligationer, så länge vi talar om nordeuropeiska statsobligationer. Företagen som har emitterat obligationerna kan gå i konkurs. Men i dagens läge med ytterst låga statsobligationsräntor måste man också komma ihåg ränterisken! Om räntan stiger skulle statsobligationer, som i snitt har längre maturitet än High Yield, avkasta kraftigt negativt. Företagsobligationer skulle inte nödvändigtvis drabbas hårt eftersom en minskning i riskpremien kan kompensera för en stigande statsobligationsränta. Stiger räntorna väldigt mycket skulle det förstås slå negativt. Och aktier? Jämfört med aktier har High Yield klart lägre risk. Även i det värsta läget, då ett företag går i konkurs, får man vanligtvis en del av sin placering tillbaka medan aktieägarna normalt blir lottlösa. Därtill har High Yield-obligationer en hög kupongränta, som företaget måste betala varje år. Aktieutdelningar är däremot beroende av bolagets resultat. Obligationer har också ett förfallodatum då företaget ska betala tillbaka lånet. Man vet med andra ord vad obligationen är värd vid förfallodagen (så länge företaget inte är i konkurs). Aktier kan vara undervärderade i långa perioder. Fonden ska lanseras i SEK. Varför? Den svenska företagsobligationsmarknaden har vuxit kraftigt de senaste åren och vi har haft stort intresse från svenska placerare. Många vill dock inte ta valutarisk, vilket man slipper med den SEK-hedgade fonden. Placerarna kommer att få samma avkastning men i svenska kronor. 9

10 Intervju Torbjörn Becker Macro is Vi har sett stora skillnader i ekonomisk och politisk utveckling mellan reformländer som Tjeckien och Polen å ena sidan och mer slutna länder som Ryssland och Vitryssland å andra sidan. Det säger Torbjörn Becker till Alm. Han menar att makro spelar en stor roll när det gäller var man ska investera. Text: tore davegårdh illustration: jörgen melin Hur ser du på utvecklingen i öst? Den varierar stort mellan de olika länderna. De länder som gått in i EU, eller som strävar efter att göra det, visar en väsentligt bättre utveckling än de som står utanför sett över en längre tidsperiod. Många raljerar över att EU fick fredspriset men organisationen har onekligen varit till stor nytta för många länder i det gamla östblocket. Strävan efter att komma in i EU har medfört viktiga reformer. Och Ryssland? Landet har de senaste åren tagit flera steg tillbaka politiskt och tycks isolera sig alltmer. Det är oroväckande. Demokratiseringen har avstannat, vilket sannolikt även hämmar den ekonomiska utvecklingen. Intresset för att investera i landet är mindre än det borde vara givet det utvecklingsbehov som finns. Självklart kan vissa investeringar i Ryssland vara lönsamma, men det gäller att göra en realistisk bedömning av riskerna som är förknippade med olika typer av investeringar. Hur bedömer du riskerna? Det beror på hur investeringarna görs. Det är generellt sett större risk att bygga en fabrik i Ryssland än att köpa aktier i ryska börsnoterade bolag. Så länge man Men det går dåligt för vissa? Vitryssland är den stora besvikelsen politiskt och de senaste åren också ekonomiskt. Landet var under Sovjettiden ett av de mest utvecklade. En stor del avancerad produktion låg i Vitryssland. Landet hade större BNP än Ukraina, som har fyra gånger så stor befolkning. Vitryssland hade en position som kan jämföras med Tjeckiens när Sovjet upplöstes. Vitrysslands president, Aleksandr Lukasjenko, var tidigare nästan en nationalhjälte, men han svängde in på en diktatorisk väg bort från Västeuropa och reformer och har blivit alltmer beroende av Ryssland. Det har missgynnat landets utveckling. 10

11 back inte utmanar systemet eller landets elit kan det gå bra, men om man gör det kan det gå mycket illa. Ett stort problem är osäkerheten kring domstolsväsende och lagar. Regelverken är relativt klara men efterlevnad och tolkningar kan ändras beroende på situation. Stundtals ifrågasätts äganderätten många har gått på minor. Jag tror generellt att Macro is back när det gäller investeringar i olika marknader. Man måste förstå den makroekonomiska och politiska utvecklingen för att framgångsrikt investera i aktier att koppla riskerna i olika länder till deras tillväxtmöjligheter. Aktier i de nya EU-länderna alltså? Jag analyserar inte de olika aktiemark-naderna i detalj, men även här skulle jag säga att det inte räcker med att titta på p/e-tal och företagscase. Man måste också fundera på om ländernas makroekonomiska situation är hållbar och vilka riskerna är i termer av till exempel växelkurssvängningar och politiker som kan ändra spelregler som en del av en större politisk agenda. Ett exempel är Ungern där den nationalistiska politiska agendan spiller över på hur utländska företag behandlas på marknaden. Ni forskar kring övergångar från plan- till marknadsekonomi. Är den överspelad nu? Nej, vi har fått en liknande situation efter den arabiska våren. Här finns paralleller med det forna Östeuropa och Sovjetunionen. En förutsättning för att genomföra reformer är dock en rimligt stabil politisk situation. Den finns tyvärr ännu inte i flertalet arabländer. Vad går din egen forskning ut på? Jag tittar på ekonomiska och politiska chocker och hur de är kopplade till realekonomiska kriser och inkomstutveckling att finna metoder att förebygga dem och hur man kan skydda sig om de ändå inträffar. Att förutsäga kriser det har väl varit dåligt med den saken hittills? Bakgrunden är ofta mycket komplex och kriser kan uppstå ur en rad olika situationer. Det kan handla om stora vågor av finansiella flöden som plötsligt upphör eller extrema prisvariationer på råvaror, som till exempel kakao eller koppar, som något land ensidigt är beroende av. Det finns alltid indikationer på kommande kriser och forskningen har successivt tagit fram bättre förklaringsmodeller på mekanismerna. Det är långtifrån hopplöst. Var får vi nästa stora kris? Det är naturligtvis mycket svårt att säga men det är tydligt att södra Europa har många problem att hantera, även efter alla räddningsfonder och paket som olika EU-institutioner plockar ihop. Förhoppningsvis blir det inte en större kris i dessa länder än det redan är. I slutänden handlar det om politisk vilja, både på hemmaplan och på EU-nivå, för att få ordning på deras makroekonomiska situation och driva en trovärdig reformagenda. På lite längre sikt, med ny skiffergas och olja och om Mellanöstern stabiliseras, kan oljepriset börja falla. Det skulle skapa makroekonomiska problem i flera av de länder som är beroende av energiexport för sina statsbudgetar och finansiering av import. Detta är en mer långsiktig risk för dessa länder men kan leda till stora problem, speciellt i länder med svaga demokratiska institutioner. Det är generellt sett större risk att bygga en fabrik i Ryssland än att köpa aktier i ryska börsnoterade bolag foto: SITE Om Torbjörn Becker Torbjörn Becker doktorerade vid Handelshögskolan i Stockholm Han har forskat och arbetat med ekonomiska frågor i Sverige och USA, bland annat nio år vid IMF i Washington. Sedan 2006 är Torbjörn Becker chef för SITE, Stockholm Institute of Transition Economics vid Handelshögskolan i Stockholm. Institutet, som består av tolv forskare och tre administratörer, är speciellt inriktat mot de forna Sovjetstaterna. Det handlar om transformering av plan- till marknadsekonomier, kopplingen mellan makro och finansiella marknader, hantering av kriser, chocker med mera. SITE är ett oberoende forskningsinstitut, som sponsras av både staten och det privata näringslivet. 11

12 Arga Anders Arga Anders: Häda inte historien Det är naturligt att försöka lära av historien, för som Mark Twain formulerade det: historien upprepar sig inte, men den rimmar. Därför gör de flesta investerare mer eller mindre medvetet statistiska utvärderingar för att utveckla sina strategier. Det finns dock skäl att vara vaksam på hur de presenterar resultatet. Text: Anders Blomqvist foto: håkan flank Då historisk data intar en central del i kapitalförvaltning är det naturligt att de också används vid marknadsföring av kapitalförvaltning. Dock innebär det en risk att historisk data presenteras på ett förledande sätt. Även om detta knappast kommer som någon överraskning, kräver exempelvis Fondbolagens förenings riktlinjer att texten historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning eller liknande alltid ska finnas med vid presentation av historisk utveckling (fig 1). En friskrivning räcker dock föga: som investerare får vi själva vara vaksamma mot vilseledande statistik. Här är min topp tre-lista på varningsflaggor: 1. Simulerad data och backtester 2. Kuponger, utdelningar och avgifter 3. Linjär skala för multiplikativ storhet Det finns ibland goda skäl att visa upp simulerad data eller backtester. Dessa kan användas för att illustrera en viktig mekanism eller isolera precis det fenomen som avhandlas. Men att visa upp ett backtest som ska illustrera en hel strategi är fel. Ett backtest Fig.1 är alltid besudlat med selection bias, survivalship bias, data snooping och så vidare. Dessa felkällor gör att det finns goda skäl att tro att resultatet av ett backtest inte är en meningsfull prognos på den framtida verkliga utvecklingen. Och erfarenheterna stämmer med detta: Varför ser man aldrig ett dåligt backtest? Varför brukar verklig utveckling alltid bli sämre än backtestdata? Notera att även för den mest systematiska hedgefondsstrategin är ett backtest ointressant! Det beror på att modellerna utvecklas, nya läggs till, marknaderna förändras och så vidare. Att jämföra totalavkastningen för en produkt med ett prisindex utan kuponger eller utdelningar är förstås väldigt missvisande. Att exempelvis en strukturerad produkt är skriven med ett prisindex som underliggande är ingen anledning att jämföra med ett prisindex. Alternativet till en strukturerad produkt är en aktieportfölj som erhåller utdelningarna vilket gör att ett totalavkastningsindex är den relevanta jämförelsen. Men även för vanliga aktieportföljer och aktiefonder finns det exempel på jämförelser med prisindex. Det är mycket bedrägligt! Fig.2 Ränta-på-ränta är multiplikativ. Därmed borde avkastningsserier alltid ritas med en logaritmisk skala på y-axel. En avkastning på 10 procent under ett visst år ska ge lika stort utslag i diagrammet oavsett vilken nivå själva indexet eller portföljen ligger på. I figur 1 visas totalavkastningsindexet OMRX T-bond och en modifierad variant av samma index med en linjär skala. Vid en snabb okulär besiktning kan man förledas att tro att den modifierade varianten hållit jämna steg med indexet de senaste tio åren. I figur 2 återfinns samma serier men med en logaritmisk skala på y-axeln. Nu framgår det tydligt att den modifierade serien utvecklats bättre de första tio åren för att sedan underprestera (fig 2). Genom att vara vaksam mot dessa varningsflaggor blir vi mindre utsatta för bedräglig historisk data. Man kan ifrågasätta motiven hos den kapitalförvaltare som nyttjar knepen ovan när de presenterar historisk data. Även om vi som investerare genomskådar dem, kan man undra om de används medvetet eller omedvetet. Om det är medvetet uppstår ett förtroendeproblem. Om det är omedvetet ser förvaltaren knappast på världen med så kritiska ögon som vi önskar. Se Riktlinjer för fondbolagens marknadsföring och information Den modifierade serien är konstruerad med överavkastning om 3 procent årligen fram till årsskiftet 2002/03 för att sedan ha en underavkastning på 1,5 procent årligen. 12

13 Det Här är min topp tre-lista på varningsflaggor: 1. Simulerad data och backtester 2. Kuponger, utdelningar och avgifter 3. Linjär skala för multiplikativ storhet 13

14 ALM Förvaltning Räkna med ny tur I USA stiger sysselsättningen och produktionen är nästan tillbaka på nivåerna från I Europa går vi åt det motsatta hållet. Politikerna tar inte tag i problemen. Arbetslösheten stiger, sysselsättningen minskar, valutan stärks och tillväxtutsikterna försvagas löpande. Det ser inte bra ut. Vi är skeptiska till europeiska aktier. Text: MATS OHLSON FOTO: håkan flank Jag har tidigare skrivit på temat So, you can talk the talk, but do you walk the walk? Nu ser vi hur ECB i stort sett lyckats ingjuta mod i de finansiella marknaderna utan att egentligen ha gjort någonting alls. ECB säger sig försvara euron till varje pris, inrättar finansiella institutioner för att rädda banker och öppnar upp för att stater ska få tillgång till finansiering om ränteläget är för högt. Inga valutainterventioner har skett, inga banker har bailats ut och ingen stat har vare sig begärt eller behövt utnyttja de faciliteter som ställts till förfogande. sig starkare. I ett medelfristigt perspektiv har de anglosaxiska länderna hittat en formel som fungerar, främst i USA. I grunden handlar det om att staten löser ut det privata banksystemet och skickar räkningen framåt i tiden samtidigt som mer traditionella finanspolitiska stimulanser försöker hålla efterfrågan uppe. Med facit så här långt ser det onekligen ut att fungera. Sysselsättningen stiger och produktionen är nästan tillbaka på nivåerna från Vi som var med när det begav sig i början på 1990-talet minns Riksgäldens implicita garanti för bostadsinstituten. Det var i en tid då ingen trodde att den 5-åriga bospreaden skulle kunna komma under 200 punkter. Det kriget vanns utan att ett enda skott lossades, bospreaden sjönk som en sten då garantin aviserades. Government Benchmarks, Bid 10 Year, Yield, Close konvergens Går Europa denna väg också, kan man undra? Hittills verkar det fungera och lär fortsätta fungera tills det inte längre gör det. Ser vi på de rörelser som skett sedan en tid tillbaka så är de perifera länderna på väg att konvergera mot de så kallade kärnländerna i Europa när det gäller räntenivåer. Hittills förefaller således detta fungera utmärkt. Det är dock långsökt att vi inom kort får en återgång till nära nog fullt konvergerade räntenivåer som före eurokrisen. Skillnaden mot den svenska bostadsobligationsmarknaden på 1990-talet är att Europa inte är en lika homogen grupp emittenter som de svenska bostadsinstituten. Europa har än så länge levt högt på The talk från ECB, men utgångspunkterna har väl egentligen aldrig varit mer åtskilda än nu, sedan den gemensamma valutan skapades. Inte nog med att så gott som samtliga euroländer är försvagade både ur tillväxtsynpunkt och statsfinansiellt. Turbulensen i sig har öppnat upp för krav på radikala förändringar och opportunistiska politiska rörelser. Inom eurozonen har skillnaderna mellan länderna dessutom accentuerats ytterligare. Frågan är när och hur det tar stopp i den rådande konvergensprocessen, vilka ränteskillnader ska man förvänta sig reflektera underliggande fundamenta inom zonen? Eurozonen blir i dagsläget frånåkt av de anglosaxiska länderna. USA och UK har med många mått visat vägen ur den finansiella rävsax kraschen 2008 försatte västvärlden i. Monetära lättnader, ultralåga räntor och en lagom expansiv finanspolitik har skapat hyggliga frihetsgrader för att ekonomierna ska kunna självläka och sakta växa Industriproduktion globalt Världstillväxten hålls tillbaka av väst stagnation globalt. Världen 10% över toppen Europa och Sverige mer än 15% kvar till toppen USA ca 3% kvar till toppen tidigare topp +10% -3% -15% 14

15 bulens i Europa Centralbanken, Fed, fortsätter att pumpa in pengar i systemet med ca 85 miljarder dollar i månaden i nettoköp av stats- och bostadspapper. Europa borde ta lärdom men verkar inte stå närmare detta nu än någon gång tidigare. Den stora skillnaden mellan USA och Europa är att USA gör det man säger medan Europa än så länge säger att man kommer att agera om det behövs. I dagsläget är det uppenbart att det behövs, men inget görs. Det som sker i Europa för tillfället är faktiskt det motsatta. Valutan stärks, ECB:s balansräkning krymper och inga tecken på att absorbera det privata banksystemets problem är på agendan. Arbetslösheten stiger, sysselsättningen faller och tillväxtutsikterna försvagas löpande. Ser vi till en enda indikator, industriproduktionen, är det uppenbart att Europa ligger rejält efter mer än 15 procent från toppen 2008 och i fortsatt fall. Den policymix vi ser adresserar inte detta faktum och följden blir oundvikligen att Europa fortsätter att släpa efter med förnyad oro kring hur man ska ta sig ur den onda cirkeln. Dessvärre är det nog så att politikerna i Europa inte förmås agera utan yttre tryck. Att vi hittills endast sett så svaga verkliga åtgärder under det tryck som periodvis varit extremt kraftigt gör att man borde vara lite orolig för vad som ska krävas från de finansiella marknaderna för att ånyo samla de europeiska ledarna till verkliga åtgärder? Hittills har marknaderna lättat på trycket i det att vi sett hur räntenivåerna i de perifera länderna sjunkit samtidigt som flykten till kvalitet vänts åt andra hållet i kärnländerna där räntan stigit. Både Spa- nien och Portugal ger numer ut statspapper i den öppna marknaden och intresset från placerare är stort. Stabiliseringsmekanismen ESM har redan finansierat 32 miljarder euro som ska gå till stöd av de spanska bankerna, men ingen har gjort anspråk på medlen. ECB LTRO-lån har dessutom börjat tas tillbaka av bankerna. När dessa var som störst uppgick volymen till 900 miljarder euro. Under den senaste månaden har ca 300 miljarder euro lösts i förtid. Korträntorna i Europa ligger fortfarande högre än i USA, trots att det konjunkturellt borde vara tvärt om. Euron apprecierar och detta uppfattas på en del håll som ett styrketecken. Europa får genom detta ytterligare omvandlingstryck ovanpå en redan tung börda. De europeiska bankernas bantning av balansräkningarna med dryga miljarder euro före kommande årsskifte adderar till de i övrigt tyngande obalanserna. Det är väldigt svårt att inte föreställa sig förnyad turbulens i Europa, inte minst som följd av den försämrade arbetsmarknaden som bäddar för politisk populism. Faktum är att inga av de djupgående problemen vi känner till har adresserats på något meningsfullt sätt. De finansiella marknaderna verkar ha glömt bort detta för stunden i vart fall. Det italienska valet har adderat ytterligare dimensioner av vad populism kan medföra, vilket inte bådar gott för den framtida europeiska konsolideringen. Vi har tidigare satt som villkor för att öka aktieandelen i portföljerna att ECB skulle följa den anglosaxiska vägen. I dagsläget kan vi dessvärre konstatera att så inte blivit fallet, snarare tvärt om. Vi förhåller oss därför avvaktande till europeiska aktier även fortsättningsvis. USA gör det man säger medan Europa än så länge säger att man kommer att agera om det behövs Mats Ohlson 15

16 ALM Förvaltning Upphandling av kapitalförvaltning några reflektioner Det finns många faktorer att ta hänsyn till när det gäller upphandling av förvaltningstjänster. Den viktigaste är självklart att vända sig till någon verkligt seriös partner som har kompetens och alla verktyg som behövs. Det är också viktigt att nogsamt fastställa det egna målet och se till att placeringsreglementet ligger i samklang med det. Text: GUNNAR DAHLFORS FOTO: christian pohl Många arbetar med förlegade placeringspolicies I samband med upphandling av kapitalförvaltning ges ett utmärkt tillfälle att se över hur väl policy och principer för förvaltningen har fungerat. Många arbetar med policies, vars huvudinnehåll inte förändrats materiellt sedan 1990-talet. Ta tillfället i akt och gå igenom vad tillgångsportföljen egentligen behöver leverera för att verksamhetens åtaganden ska uppfyllas. Många förvaltningspolicies innehåller inkonsistenser mellan åtagandenas karaktär och kraven på tillgångsportföljen. Det är till exempel vanligt att avkastningskravet egentligen är relativt modest, samtidigt som normalportföljen och limitstrukturen styr förvaltningen mot tämligen, och onödigt, hög risk. En annan viktig del av policyn är principerna för externa uppdrag. Då förvaltningen bedrivs utanför huset är det särskilt viktigt att styrningen och utvärderingen är väl genomtänkt. Vad är viktigt att tänka på när kapitalförvaltning ska upphandlas? Vi tror att många institutioner är duktiga på att klara av HUR en upphandling ska göras. Givet att upphandlingen är specificerad i termer av vilka tillgångsslag som ska upphandlas så tror vi att det finns tillräcklig kunskap bland svenska institutioner om hur förvaltare ska väljas. Kriterier som används för att hitta högkvalitativa förvaltare tar ofta utgångspunkten i de sex P:na : de sex P:na 1 Philosophy - finns en trovärdig förvaltningsfilosofi som gör det troligt att förvaltaren kan skapa ett mervärde? 2 Process finns en trovärdig process som beskriver hur investeringarna genomförs? 3 People finns det kompetens, erfarenhet, stabilitet och resurser i förvaltningsorganisationen? 4 Performance har förvaltaren lyckats i det den påstår? 5 Peer s hur står sig förvaltaren gentemot sina konkurrenter? 6 Price erbjuder förvaltaren en konkurrensmässig prisbild? Dessa kriterier är viktiga i valet av en lämplig förvaltare. Dessvärre kan resultatet av denna process bli mindre lyckat om det inte först är utrett exakt VAD det är som ska upphandlas! 16

17 Följande frågor måste vara besvarade INNAN en upphandling inleds: 1 Är placeringspolicyn rätt formulerad med avseende på mål för risk och avkastning? Är målen avstämda mot kraven från åtagandesidan? Kräver vi onödigt hög avkastning? 2 Utnyttjar vi maximala diversifieringsmöjligheter? Använder vi för få tillgångsslag? Om vi exempelvis enbart använder aktier och obligationer kommer vi att missa en stor avkastningspotential. Vi anser att många institutioner arbetar med för få tillgångsslag. I början av 1990-talet var det bara inhemska aktier och räntor som användes. I slutet av 1990-talet började det exotiska, utländska aktier inkluderas. Sedan tycks utvecklingen ha stannat av med undantag från att Alternativa investeringar, vilket i sig är en otydlig formulering av ett tillgångsslag, fått några procent av en totalportfölj. Varför är placeringspolicies inte tydligare med att inkludera fler avkastningskällor, som kreditspreadar, råvaror med mera? Argumentet att man inte vill investera i komplicerade tillgångar håller inte. Det är svårt att hitta ett svårare tillgångsslag än aktier! Tveka inte att kontakta oss på Ålandsbanken Asset Management om ni har frågor rörande kapitalförvaltning. 3 Hur formuleras den strategiska portföljen? Gunnar Dahlfors, Chef för Asset Management 17

18 Kulturhistoria Det är perfekt. Människor har i tusentals år strävat efter ett perfekt liv. Jakten på fullkomlighet var intensivare förr i världen. För nu vet vi att det bara är en utopi. Eller? Text: jan törnqvist Storhetsvansinne eller bara dumhet? För strävar vi inte alla efter perfektionism? Det må gälla bankaffärer som livet i stort. Att vara en perfekt människa, att leva ett perfekt liv i ett perfekt samhälle är samtalsämnen som diskuterats i århundraden. Men är det nån som tror på fullkomlighet? Ordet paradis förekom i Persien för nästan 3000 år sedan, ett tillstånd av högsta och slutgiltiga lycka. Eller är det som i Thomas Mores bok Utopia från 1516, ett tänkt idealsamhälle och inget annat: en utopi, helt enkelt. Bara det inte blir som i Karin Boyes roman Kallocain eller i George Orwells Det Shangri-La, som beskriv i James Hiltons roman Bortom horisonten (1933), finns inte. Platsen anges ligga i en djup dalgång nånstans bland bergen i Tibet. Ännu har ingen hittat Shangri-La. Jodå, det finns dom som har försökt att hitta det perfekta livet. Den grekiske filosofen Platon, som föddes för 2440 år sedan, beskriver i sitt verk Staten honnörsord som rättrådighet och måttfullhet. Det kanske vi alla kan hålla med om. Men redan Platon mötte motsägelser i sina egna åsikter; de som är mest lämpade att leda samhället är de som inte önskar det, medan de som önskar det, och just därför, är mycket olämpliga. Det mesta är sig likt i dagens samhälle, moderater mot sossar, republikaner mot demokrater, ja, redan på Platons tid stod de konservativa idéerna mot de demokratiska, högern mot vänstern. Platon ville 18

19 Säger du det? föra ett filosofiskt samtal med de två grupperna för att hitta gemensamma värderingar. Men det slutade olyckligt, han tvingades tömma en giftbägare. Så gick det med Platons försök att nå perfektionism. Och lika illa gick det för svenskarna på 1700-talet som trodde att de hade hittat paradiset i Afrika hade Carl Wilhelm Wadström bildat ett förbund för att bygga ett nytt och fritt samhälle i Afrika. 40 svenska familjer skulle, med kungens goda minne, utses att få emigrera. Platsen som Wadström valt ut var Kap Mesurado, en kulle i Liberia. En av de härligaste platserna på jorden reste Anders Sparrman från Tensta med sina två kamrater C.A. Arrenius och Wadström söderut för att utforska Afrika och bekämpa slaveriet. De hamnade bland annat på ön Gorée utanför Senegal och här levde de ett glatt liv med de förnämsta invånarna af ön och blev betagna av de infödda skönheterna. Wadström bosatte sig i London och väckte liv i Sällskapet de svartas vänner och kallades den vördade stiftaren av fristaten Sierra Leone. Men Wadström fick aldrig leva i sin koloni, han dog bara nåt år senare. Daniel Wilhelm Padenheim från Söderköping, hade tagit intryck av Wadström och hans idéer och stack 1792 till Freetown, huvudstad i Sierra Leone. 400 före detta slavar hade återvänt från England till Sierra Leone och befolkat det nyinköpta område som var följden av Wadströms arbete. Slavarna hade på resan fått sällskap av 60 vita kvinnor, ihoprafsade från Londons nattliga gator. Och av två invandrare från Sverige, förutom Padenheim August Nordenskjöld. August skrev i ett brev hem: Jag anser att detta landet i alla afseenden är ett paradis. Hur tror ni att det gick? Det gick bara några månader, sen härjade krig mellan kolonialmakterna, hus plundrades, invånarna flydde och kolonin uppslukades av Afrika. De två svenskarna dog 1793, utfattiga, utmärglade och febersjuka. Lite bättre gick det för de drängar och pigor i Småland som 1810 kände sig orättvist behandlade och flydde till skogs i trakterna norr om Växjö. De gömde sig i jordkulor och under stora stenbumlingar och bildade Konungariket Svänan. Allt fler anslöt sig, till slut var det ett par hundra smålänningar som levde som Robin Hood i detta skogens kungarike, betalade ingen skatt, hade egna lagar och regler. Så småningom byggde de egna små hus och även om det var mycket fattigt så fungerade samhället utanför det svenska, mitt inne i Sverige. De sista som flyttade från Svänan gjorde det så sent som på 1940-talet. Att skapa sitt eget drömrike sker ständigt. Av religiösa Även om perfektionism är skäl. Eller politiska. Folkförföljelser i början av 1900-talet ledde värld finns det exempel på en bristvara i människans till att judar flyttade till Palestina. fullkomliga mått i naturen: De första kibbutzerna bildades. tallbarr, kottar och snäckor. Livet på kibbutz präglades av devisen var och en efter förmåga, till var och en efter behov. Alla fick samma lön, alla var ansvariga för matlagning och barnens uppfostran. Det perfekta socialistiska samhället, det trodde många vänsterradikala från Europa på 1960-talet. Men kibbutzerna utvecklades snabbare än omvärlden och plötsligt var kibbutznickarna rikare än människorna utanför. Hur gick det då med den socialistiska världsrevolutionen? Nej, det finns nog inget exempel på ett perfekt samhälle. Det finns dessvärre många exempel på motsatsen, det som ledde till blodbad och massavrättningar: som Hitler och hans tro på rasrenhet, blont hår och blå ögon och som de röda khmererna i Kambodja. Eller är det så att vi lever i en perfekt värld, det är bara det att människorna som befolkar världen inte är så perfekta. Även om helheten inte är fullkomlig så kanske delarna är perfekta. Det gyllene snittet, känt redan på Platons tid, är normen för harmoni hos mått och proportioner inom måleri, fotokonst, arkitektur och bildhuggeri. Ett exempel: Leonardo da Vincis illustration till den mänskliga kroppens idealiska proportioner, den vitruvianske mannen. Och det kvinnliga Gyllene snittet hittar man hos Venus av Milo: midjans förhållande till kroppslängden, Mona Lisas leende kan delas i Gyllene rektanglar. Ja, världen runt omkring oss innehåller massor av exempel på det Gyllene snittet; Cheopspyramiden, katedralen i Florens, Notre Dame i Paris. Också i naturen finns många exempel. Nya blad växer ut i förhållande till föregående blad enligt den Gyllene vinkel, det gäller solrosor, kål, tallbarr på unga skott, fjäll på kottar. Perfektion kanske finns. Albert Einstein uttryckte det så här: Gud kastar inte tärning. 19

20 Catamaran Nu riggas en Catamaran Catamaran är namnet på en ny aktiefond från Ålandsbanken. Den kommer normalt att vara fullinvesterad, men i oroliga tider inträder en styrande mekanism för att undvika stora värdefall. Den kan minska aktieandelen till som lägst 30 procent. Fondens mål är att överträffa börsindex inklusive utdelningar. Text: tore davegårdh foto: christian Pohl / istockphoto Balans mellan två skrov aktier och riskfritt 20

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Placeringspolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions styrelse 2012-06-02 Dokumentansvarig: Ekonomichef Innehåll Syfte... 2 Förvaltningsmål...

Läs mer

Yale Endowment Plan. Yales portfölj 1986 Yales portfölj 2010. Reala tillgångar; Private. Equity; 5% Reala tillgångar; 26% Aktier; 17%

Yale Endowment Plan. Yales portfölj 1986 Yales portfölj 2010. Reala tillgångar; Private. Equity; 5% Reala tillgångar; 26% Aktier; 17% 1 Yale Endowment Plan Universitetets pensionsfond har ett värde på omkring $ 16,6 Mdr och förvaltaren heter sedan 1985 David Swensen och är världskänd för att ha uppfunnit The Yale Model" som är en populär

Läs mer

AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV

AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV Organisationsnummer: 515602-1114 Halvårsredogörelsens innehåll: Förvaltningsberättelse Sid 1-2 Fondförmögenhetens förändring och värdeutveckling Sid 3 Balansräkning Sid 4 Noter

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

1 ekonomiska 25 kommentarer mars 2009 nr 3, 2009

1 ekonomiska 25 kommentarer mars 2009 nr 3, 2009 n Ekonomiska kommentarer Denna kommentar är ett utdrag ur en artikel Hedgefonder och finansiella kriser som publiceras i årets första nummer av Riksbankens tidskrift Penning- och valutapolitik. Utöver

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

MAKRO & MARKNAD. Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa

MAKRO & MARKNAD. Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa MAKRO & MARKNAD Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa Sveriges Riksbank har sänkt till minusränta och initierar ett program för obligationsköp. De är uppenbarligen beredda att

Läs mer

Del 6 Valutor. Strukturakademin

Del 6 Valutor. Strukturakademin Del 6 Valutor Strukturakademin Innehåll 1. Strukturerade produkter och valutor 2. Hur påverkar valutor? 3. Metoder att hantera valutor 4. Quanto Valutaskyddad 5. Composite Icke valutaskyddad 6. Lokal Icke

Läs mer

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet 2014-08-21 Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet Prostatacancerförbundet har ansvar för att bevara och förränta förbundets medel på ett försiktigt och ansvarsfullt sätt. Centralt

Läs mer

+ 3 150 % 2002 2012. Ett resultat av genuint hantverk

+ 3 150 % 2002 2012. Ett resultat av genuint hantverk +3 150% + 3 150 % 2002 2012 Ett resultat av genuint hantverk Diskretionär aktieförvaltning av småbolag Consensus aktieförvaltning inriktar sig på att placera i oupptäckta ValueGrowthbolag på de mindre

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

räntor och hårt pressade obligationsräntor gör att kapitalet söker SSVX90 0,29% sig längre ut på riskskalan.

räntor och hårt pressade obligationsräntor gör att kapitalet söker SSVX90 0,29% sig längre ut på riskskalan. Tellus Midas Strategi under mars Marknadsbrev Mars 2015 I korthet: Avkastning I korthet: november: MIDASAvkastning mars 0,71% STOXX600 MIDAS -3,41% 1,71% Styrkan i aktiemarknaden höll i sig och Midas noterade

Läs mer

Bättre placeringar. SIP Nordic Fondkommission AB Datum: 10 april 2012

Bättre placeringar. SIP Nordic Fondkommission AB Datum: 10 april 2012 Bättre placeringar SIP Nordic Fondkommission AB Datum: 10 april 2012 Om SIP Nordic Företaget Start i Stockholm 2006 Tillståndspliktig verksamhet i Sverige, Norge, Finland, Storbritannien, USA Produktportfölj:

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

Konjunkturen och de finansiella marknaderna

Konjunkturen och de finansiella marknaderna Konjunkturen och de finansiella marknaderna Länsförsäkringar Kapitalförvaltning 1 Agenda Kapitalförvaltningens huvudscenario* Global tillväxt, Kapacitetsutnyttjande Inflation Arbetsmarknad Centralbankspolitik

Läs mer

Del 2 Korrelation. Strukturakademin

Del 2 Korrelation. Strukturakademin Del 2 Korrelation Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är korrelation? 3. Hur fungerar sambanden? 4. Hur beräknas korrelation? 5. Diversifiering 6. Korrelation och Strukturerade Produkter

Läs mer

Fondallokering 2014-02-17

Fondallokering 2014-02-17 Fondallokering 2014-02-17 1 Stellum Låg... 2 1.1 Förvaltningsmål och riskprofil... 2 1.2 Värdering och jämförelseindex... 2 1.3 Aktuell fondallokering... 2 1.4 Portföljens prestanda jämfört med jämförelseindex...

Läs mer

Apotekets Pensionsstiftelse

Apotekets Pensionsstiftelse Styrelseseminarium Utvärdering av referensportföljen Apotekets Pensionsstiftelse April 2014 Wassum 2014 1 Hur har referensportföljen förändrats? 100% 90% Europa 80% 70% Absolutavkast. 30% 5% 60% 50% Amerikanska

Läs mer

Ditt sparande är din framtid

Ditt sparande är din framtid Ditt sparande är din framtid 1 Välkommen till Skandias investeringsguide Det kanske viktigaste beslut du har att fatta gäller ditt långsiktiga sparande. Både på kort och lång sikt. Därför är det värt att

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Strategi under juni. Månadsbrev Juni 2012. I korthet: Avkastning juni: MIDAS -0,02% STOXX600 4,77% SSVX90 0,11%

Strategi under juni. Månadsbrev Juni 2012. I korthet: Avkastning juni: MIDAS -0,02% STOXX600 4,77% SSVX90 0,11% Månadsbrev Juni 2012 Strategi under juni Ekonomiska problemen fortsätter liksom stödpaketen Europas ledare samlades och kom överens om nya stödpaket, vilket gladde finansmarknaderna. Aktiemarkanden steg

Läs mer

Q2 2010. Serendip Invest. Kvartalsrapport

Q2 2010. Serendip Invest. Kvartalsrapport Q2 2010 Serendip Invest Kvartalsrapport Serendip Invest Hej vänner! Andelsvärde per 30 juni 2010 10 083 SEK Andelsvärdet steg under årets första halvår med 0,83%. Detta var bättre både i jämförelse med

Läs mer

När Riskkontroll är viktigare än Vinstmaximering

När Riskkontroll är viktigare än Vinstmaximering När Riskkontroll är viktigare än Vinstmaximering Ability Hedge Aktieförvaltning med uppgift att skydda kapitalet och generera avkastning oavsett börsriktning Consensus är ett Göteborgsbaserat bolag

Läs mer

Hedgefonder. Ulf Strömsten. Årets Hedgefond 2005

Hedgefonder. Ulf Strömsten. Årets Hedgefond 2005 Hedgefonder Ulf Strömsten 1 Kort om Catella Catella ingår i Kamprad-sfären Catella Capital förvaltar för närvarande runt 24 mdr kr och är därmed en av Sveriges största fristående förvaltare. Catella Capital

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

Strukturakademin 10 Portföljteori

Strukturakademin 10 Portföljteori Strukturakademin 10 Portföljteori 1. Modern Portföljteori 2. Diversifiering 3. Korrelation 4. Diversifierbar samt icke-diversifierbar risk 5. Allokering 6. Fungerar diversifiering alltid? 7. Rebalansering/Omallokering

Läs mer

Strategi under april. Månadsbrev April 2013. I korthet: I korthet:

Strategi under april. Månadsbrev April 2013. I korthet: I korthet: Strategi under april Ordning på torpet igen Midas inledde året mycket starkt, men hade i februari och mars två svaga månader. April månad visade dock positiva siffror igen, såväl absolut som relativt.

Läs mer

Andra AP-fonden Second Swedish National Pension Fund AP2 2008-09-25

Andra AP-fonden Second Swedish National Pension Fund AP2 2008-09-25 Investeringsstrategi i en buffertfond AP2, 25 september 2008 1 Bakgrund till pensionsreformen Reform driven av demografi. Från förmånsbaserat till avgiftsbaserat system 1999. Autonomt pensionssystem. Fixerad

Läs mer

MÅNADSBREV MARS, 2015: BLOX MAKROSAMMANFATTNING

MÅNADSBREV MARS, 2015: BLOX MAKROSAMMANFATTNING MÅNADSBREV MARS, 2015: BLOX MAKROSAMMANFATTNING Det sammanslagna globala inköpschefsindexet, som presenterades i början av mars, steg till 52.0 i från 51.7 i månaden innan. I USA föll siffran tillbaka

Läs mer

För några av er kanske strukturerade placeringar är okänt medan andra kanske upplever placeringsformen som snårig. Vilka möjligheter och risker finns

För några av er kanske strukturerade placeringar är okänt medan andra kanske upplever placeringsformen som snårig. Vilka möjligheter och risker finns 1 För några av er kanske strukturerade placeringar är okänt medan andra kanske upplever placeringsformen som snårig. Vilka möjligheter och risker finns det? Under detta pass ska jag besvara frågorna Vad,

Läs mer

Del 9 Råvaror. Strukturakademin. Strukturakademin. Strukturinvest Fondkommission

Del 9 Råvaror. Strukturakademin. Strukturakademin. Strukturinvest Fondkommission Del 9 Råvaror 1 Innehåll 1. Att investera i råvaror 2. Uppkomsten av en organiserad marknad 3. Råvarumarknadens aktörer 4. Vad styr råvarupriserna? 5. Handel med råvaror 6. Spotmarknaden och terminsmarknaden

Läs mer

Rådgivning i praktiken

Rådgivning i praktiken Arturo Arques 08-7636964 070-2999372 arturo.arques@seb.se Rådgivning i praktiken 1 Personliga relationer Finansiell ekonomi 2 3 4 Enskilt viktigaste frågan: Överensstämmer kundens riskbenägenhet med den

Läs mer

Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog)

Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog) Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog) 1 Fördelar med att införa en fri flytträtt 93% av svenskarna vill ha det Tvingar försäkringsbolagen att skapa en rättvis prissättning mellan kundgrupperna Skärper

Läs mer

En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010

En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010 En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010 Bakgrund Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning utan att förvissa

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Historisk utveckling. Geografisk fördelning

Historisk utveckling. Geografisk fördelning Oak Capital erbjuder för närvarande en trendanpassad investering med exponering mot tre mycket välrenomerade fonder och finns både som kapitalskydd och hävstångscertifikat. Placeringen bygger som bekant

Läs mer

Robur Access Hedge. Ett nytt sätt att fondspara

Robur Access Hedge. Ett nytt sätt att fondspara Robur Access Hedge Ett nytt sätt att fondspara Är du redo för en ny syn på fondsparande? Nu har vår fond-i-fondfamilj utökats med en intressant och snabbt växande sparform. Med Robur Access Hedge kan du

Läs mer

Del 18 Autocalls fördjupning

Del 18 Autocalls fördjupning Del 18 Autocalls fördjupning Innehåll Autocalls... 3 Autocallens beståndsdelar... 3 Priset på en autocall... 4 Känslighet för olika parameterar... 5 Avkastning och risk... 5 del 8 handlade om autocalls.

Läs mer

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar Del 16 Kapitalskyddade placeringar Innehåll Kapitalskyddade placeringar... 3 Obligationer... 3 Prissättning av obligationer... 3 Optioner... 4 De fyra positionerna... 4 Konstruktion av en kapitalskyddad

Läs mer

Strategi under december

Strategi under december Strategi under december Återhämtning efter svag inledning December inleddes som bekant mycket svagt på aktiemarknaderna världen över, för att trots allt sluta positivt. Europa STOXX 600 kom att gå upp

Läs mer

Finansmarknadernas utveckling och den finansiella stabiliteten om hedgefonder

Finansmarknadernas utveckling och den finansiella stabiliteten om hedgefonder Finansmarknadernas utveckling och den finansiella stabiliteten om hedgefonder KENT JANÉR VD för Nektar Asset Management, en marknadsneutral hedge fond som arbetar med stort inslag av makroekonomiska bedömningar.

Läs mer

Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser

Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Bilaga 1 2012-10-17 1 (5) Pensionsadministrationsavdelningen Håkan Tobiasson Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Utgångspunkter för avkastningsantagande Det finns flera tungt vägande

Läs mer

Förvaltning ska tillförsäkra en långsiktig godtagbar tillväxt av kapitalet.

Förvaltning ska tillförsäkra en långsiktig godtagbar tillväxt av kapitalet. Placeringspolicy Inledning Hörselskadades Riksförbund, HRF, väljer från fall till fall om gåvor i form av fonder eller aktier ska säljas direkt eller vara kvar som långsiktig placering. Primärt arbetar

Läs mer

Absolutavkastande tillgångsallokering

Absolutavkastande tillgångsallokering Absolutavkastande tillgångsallokering Vad är Chelys Kapitalförvaltning? Chelys Kapitalförvaltning AB är ett fristående analysföretag som veckovis analyserar förutsättningarna för aktie- och räntemarknaden

Läs mer

Halvårsberättelse Naventi Balanserad Strategi Movestic och Naventi Offensiv Strategi Movestic

Halvårsberättelse Naventi Balanserad Strategi Movestic och Naventi Offensiv Strategi Movestic 2014 Halvårsberättelse Naventi Balanserad Strategi Movestic och Naventi Offensiv Strategi Movestic Movestic Kapitalförvaltning Innehållsförteckning NAVENTI BALANSERAD STRATEGI......2 NAVENTI OFFENSIV STRATEGI......4

Läs mer

Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN

Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN BÖRSERNA SKAKAR Allmänt: Sensommarens börsturbulens har medfört att riskläget på marknaderna ökat och investerarsentimentet försämrats. Flera stora

Läs mer

16-17 November 2011 handlingar separat bilaga. Nr 104 Förvaltning av stiftelsekapital 2010 samt regler för förvaltning av kommunens stiftelser

16-17 November 2011 handlingar separat bilaga. Nr 104 Förvaltning av stiftelsekapital 2010 samt regler för förvaltning av kommunens stiftelser 16-17 November 2011 handlingar separat bilaga Nr 104 Förvaltning av stiftelsekapital 2010 samt regler för förvaltning av kommunens stiftelser Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler Borås Stads

Läs mer

Plain Capital StyX 515602-5396

Plain Capital StyX 515602-5396 Halvårsredogörelse för Plain Capital StyX Perioden 2015-01-01-2015-06-30 Plain Capital StyX 1 Bäste andelsägare, Halva året har nu passerat och det är dags att summera tiden som gått. Året inleddes med

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Del 14 Kreditlänkade placeringar

Del 14 Kreditlänkade placeringar Del 14 Kreditlänkade placeringar Srukturinvest Fondkommission 1 Innehåll 1. Obligationsmarknaden 2. Företagsobligationer 3. Risken i obligationer 4. Aktier eller obligationer? 5. Avkastningen från kreditmarknaden

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

Nya stimulanser på väg

Nya stimulanser på väg 1/5 Makroanalys januari 2015 We will do what we must to raise inflation and inflation expectations as fast as possible. MARIO DRAGHI (ECB), 2014-11-21 Nya stimulanser på väg De europeiska ekonomierna fortsätter

Läs mer

Tio år med realobligationer - en ny tillgångsklass är etablerad. Erik Thedéen Biträdande riksgäldsdirektör

Tio år med realobligationer - en ny tillgångsklass är etablerad. Erik Thedéen Biträdande riksgäldsdirektör Tio år med realobligationer - en ny tillgångsklass är etablerad Erik Thedéen Biträdande riksgäldsdirektör Underlag för ett anförande på ett seminarium arrangerat av FIM Kapitalförvaltning 12 maj, 2004

Läs mer

Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden

Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden 1 Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden 1. Syfte med placeringspolicyn I vilka tillgångar och med vilka limiter kapitalet får placeras Hur förvaltningen och dess resultat ska rapporteras Hur ansvaret

Läs mer

räntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande

räntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande räntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande räntebevis Dagens historiskt låga räntenivåer ger mycket låg avkastning i ett traditionellt räntesparande såsom räntefonder

Läs mer

2013: +79,6% Consensus Småbolagsförvaltning Placerar i oupptäckta tillväxtbolag på de mindre börslistorna.

2013: +79,6% Consensus Småbolagsförvaltning Placerar i oupptäckta tillväxtbolag på de mindre börslistorna. 2013: +79,6% Consensus Småbolagsförvaltning Placerar i oupptäckta tillväxtbolag på de mindre börslistorna. 2013: +79,6% Diskretionär aktieförvaltning Diskretionär av småbolag aktieförvaltning av Diskretionär

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL

Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL 1 INLEDNING 1.1 Kiruna kommuns pensionsåtagande Kiruna kommun har i kommunfullmäktige

Läs mer

Placeringspolicy för KTH:s donationskapital 2012-05-28

Placeringspolicy för KTH:s donationskapital 2012-05-28 KUNGL TEKNISKA HÖGSKOLAN Placeringspolicy för KTH:s donationskapital 2012-05-28 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Ansvarsfördelning och organisation... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Övergripande mål...

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler Borås Stads Regler för förvaltning av kommunens stiftelser Förvaltning av stiftelser 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för

Läs mer

Den egenfinansierade utlåningen till de kommunala bolagen uppgick till 621,2 mkr vid årsskiftet med följande uppdelning:

Den egenfinansierade utlåningen till de kommunala bolagen uppgick till 621,2 mkr vid årsskiftet med följande uppdelning: Oskarshamns kommun Datum Tjänsteställe/handläggare 2006-01-30 ledningskontoret Ekonomiavdelningen styrelsen FINANSIELL RAPPORT 2005-12-31 Sammanfattning ens finansiella tillgångar var bokförda till ett

Läs mer

ETT ÅR EFTER KRIMKRISEN Telefonkonferens 5 mars 2015 med Jan-Olov Olsson

ETT ÅR EFTER KRIMKRISEN Telefonkonferens 5 mars 2015 med Jan-Olov Olsson ETT ÅR EFTER KRIMKRISEN Telefonkonferens 5 mars 2015 med Jan-Olov Olsson TRE FRÅGOR I FOKUS Konflikten i Ukraina Oljepriset Sanktioner 2 RYSSLAND - UKRAINA Krims anslutning till Ryssland - Stöds helhjärtat

Läs mer

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport december 2014

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport december 2014 Investeringsaktiebolaget Cobond AB Kvartalsrapport december 2014 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 6 2 KVARTALSRAPPORT DECEMBER 2014 HUVUDPUNKTER Aktiekursen

Läs mer

Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor

Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor www.handelsbanken.se/mega Strategiobligation SHB FX 1164 Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor Strategierna har avkastat 14,5 procent per år sedan år 2000 Låg korrelation

Läs mer

Strategi under juli. Månadsbrev Juli 2012 I korthet: Avkastning juli: MIDAS 0,68% STOXX600 4,00% SSVX90 0,08%

Strategi under juli. Månadsbrev Juli 2012 I korthet: Avkastning juli: MIDAS 0,68% STOXX600 4,00% SSVX90 0,08% Strategi under juli Vinsterna höll och så gjorde börsen Vi skrev i det förra månadsbrevet att värderingarna generellt sett var mycket attraktiva förutsatt att förväntningarna på halvårsvinsterna infriades.

Läs mer

Halvårsberättelse 2011 Fonden eturn

Halvårsberättelse 2011 Fonden eturn Halvårsberättelse 2011 Fonden eturn BOX 24150, 104 51 STOCKHOLM, SWEDEN PHONE +46 8 55 11 54 90 www.eturn.se 1 1 Förvaltarna har ordet Under första halvåret 2011 har de nordiska börserna pendlat mellan

Läs mer

SKAGEN Credit De bästa företagsobligationerna från den globala trädgården Konsten att använda sunt förnuft

SKAGEN Credit De bästa företagsobligationerna från den globala trädgården Konsten att använda sunt förnuft Æbletræer, 1907. Av Michael Ancher, en av Skagenmålarna. Tillhör Skagens Museum (beskuren). SKAGEN Credit De bästa företagsobligationerna från den globala trädgården Konsten att använda sunt förnuft Det

Läs mer

Berky Partnership. Långsiktiga investeringar i värdebolag utanför de stora börserna. Powered by

Berky Partnership. Långsiktiga investeringar i värdebolag utanför de stora börserna. Powered by Berky Partnership Långsiktiga investeringar i värdebolag utanför de stora börserna Powered by Erbjudandet i sammandrag Teckningskurs: 10 000 kr per aktie Ingen överkurs, inget courtage Teckningspost: 25

Läs mer

Våra fonder är inte bara fonder. De är en helhetstjänst.

Våra fonder är inte bara fonder. De är en helhetstjänst. Direktsparande Våra fonder är inte bara fonder. De är en helhetstjänst. 2 Kapitalförvaltning i rörelse På Mobilis jobbar vi oberoende, flexibelt och proaktivt för att våra kunder ska känna sig trygga i

Läs mer

NASDAQ OMX ETF-EVENT 8 MARS

NASDAQ OMX ETF-EVENT 8 MARS NASDAQ OMX ETF-EVENT 8 MARS OM ETFSVERIGE.SE Lanserades i april 2009 ETFSverige.se är Sveriges första innehållssajt som enbart fokuserar på Exchange Traded Funds ( ETF/ETF:er ) eller på svenska börshandlade

Läs mer

Börshandlade fonder - ETF

Börshandlade fonder - ETF Börshandlade fonder - Agenda Förenar fondens & aktiens fördelar. Olika typer av :er Rak indexföljare och Indexföljare med hävstång. Fysisk, syntetisk eller terminsbaserad replikering. Vad skiljer en från

Läs mer

25 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTOR UPP, INGET NEGATIVT FÖR AKTIER

25 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTOR UPP, INGET NEGATIVT FÖR AKTIER 25 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTOR UPP, INGET NEGATIVT FÖR AKTIER Nervositeten som infann sig på finansmarknaderna för några veckor sedan försvann snabbt från investerares fokus igen. Volatiliteten,

Läs mer

Portföljförvaltning Försäkring

Portföljförvaltning Försäkring Portföljförvaltning Försäkring Förvaltarkommentar december 2012 Innehåll: Trender och Makroekonomi Analys ränteutveckling Portföljutveckling december 2012 Portföljutveckling 2012 Portföljförändringar Konkurrentjämförelse

Läs mer

XACT Bull och XACT Bear. Så fungerar XACTs börshandlade fonder med hävstång

XACT Bull och XACT Bear. Så fungerar XACTs börshandlade fonder med hävstång XACT Bull och XACT Bear Så fungerar XACTs börshandlade fonder med hävstång 1 Så fungerar fonder med hävstång Den här broschyren är avsedd att ge en beskrivning av XACTs börshandlade fonder ( Exchange Traded

Läs mer

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2015 2 3 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

CARNEGIE AFRIKAFOND. Telefonkonferens med Karin Fries 24 oktober 2014. Carnegie Fonder AB

CARNEGIE AFRIKAFOND. Telefonkonferens med Karin Fries 24 oktober 2014. Carnegie Fonder AB CARNEGIE AFRIKAFOND Telefonkonferens med Karin Fries 24 oktober 2014 INVESTERA I AFRIKA 90-talets reformer - starkare och stabilare ekonomier i Afrika än någonsin tidigare Råvarupriserna - relativt höga

Läs mer

XACT Bull XACT Bear MARKNADSFÖRINGSMATERIAL

XACT Bull XACT Bear MARKNADSFÖRINGSMATERIAL XACT XACT Bear MARKNADSFÖRINGSMATERIAL Innehållsförteckning Fonder med hävstång...3 Fondernas placeringsstrategi...4 Hävstång...4 Daglig ombalansering...4 Fonderna skapar sin hävstång i terminsmarknaden...5

Läs mer

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen!

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Reporäntan i dag: 0 % Så här fungerar valutabevis Löptid på cirka två år Nominellt belopp 10 000 kr/post Fyra

Läs mer

Viktiga frågor för fondbolagen

Viktiga frågor för fondbolagen ANFÖRANDE Datum: 2015-06-04 Talare: Martin Noréus Möte: Fondbolagens förening Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Del 13 Andrahandsmarknaden

Del 13 Andrahandsmarknaden Del 13 Andrahandsmarknaden Strukturakademin Strukturakademin Srukturinvest Fondkommission 1 Innehåll 1. Produktens värde på slutdagen 2. Produktens värde under löptiden 3. Köp- och säljspread 4. Obligationspriset

Läs mer

MÅNADSBREV AUGUSTI, 2015: BLOX SAMMANFATTNING

MÅNADSBREV AUGUSTI, 2015: BLOX SAMMANFATTNING MÅNADSBREV AUGUSTI, 2015: BLOX SAMMANFATTNING Det blev endast en ytterst kort period av optimism efter att oron för Grekland lagt sig. Finansmarknadernas rörelser har de senaste veckorna präglats av rädsla

Läs mer

Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA)

Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA) Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA) Stockholm 2014-08-15 Finansinspektionen Box 2871 103 97 Stockholm Ränteantagandet i FFFS 2007:24 Försäkringstekniska grunder Svenska Pensionsstiftelsers Förening

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Förvaltning av pensionskapital tankar och tillvägagångssätt. Gustav Karner, Finansdirektör

Förvaltning av pensionskapital tankar och tillvägagångssätt. Gustav Karner, Finansdirektör Förvaltning av pensionskapital tankar och tillvägagångssätt Gustav Karner, Finansdirektör Agenda Länsförsäkringar Kapitalförvaltning Hur hitta en optimal risk budget? Resultat Sammanfattning 2 Agenda Länsförsäkringar

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Mars 2015 Rapporten presenterar marknadsriskpremien och andra kritiska komponenter som krävs för att uppskatta avkastningskravet på den svenska aktiemarknaden.

Läs mer

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166 Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24 Peking Sara Dahlsten UD-ASO Dnr 166 Kinas valutapolitik några argument för och emot kraven på flexibel växelkurs eller omfattande revalvering

Läs mer

Månadsbrev PROGNOSIA SUPERNOVA Oktober 2014

Månadsbrev PROGNOSIA SUPERNOVA Oktober 2014 Månadsbrev PROGNOSIA SUPERNOVA Oktober 2014 Förvaltaren har ordet Efter en turbulent inledning på oktober månad återhämtade sig tillväxtmarknaderna snabbt i slutet. Prognosia Supernova steg med hjälp av

Läs mer

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2015-02-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Placeringspolicy för Region Värmland

Placeringspolicy för Region Värmland Placeringspolicy för Region Värmland Beslutat av regionfullmäktige den: 2013-11-08 Ersätter placeringspolicy daterad den: 2008-05-15 Innehållsförteckning 1. Syfte... 2 2. Målsättning... 2 3. Uppdatering...

Läs mer

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709)

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Yttrande 2008-10-24 Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Sammanfattning Försäkringsförbundet har inte i sig någon invändning mot de föreslagna

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE

PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE DONATIONSMEDEL 1 INLEDNING Denna placeringspolicy avses tillämpas för det finansiella kapital som kommunen förvaltar inom ramen för Varbergs kommun samförvaltade

Läs mer

- Donationsportföljen vars huvudsakliga inriktning ligger på att långsiktigt skapa värdetillväxt och direktavkastning

- Donationsportföljen vars huvudsakliga inriktning ligger på att långsiktigt skapa värdetillväxt och direktavkastning Placeringspolicy för Diabetesfonden - Stiftelsen Svenska Diabetesförbundets Forskningsfond antagen av Diabetesfonden den 18 oktober 2009 reviderad den 17 december 2013 Inledning Denna sammanställning syftar

Läs mer

Analys av avkastning för upphandlad fondförsäkring inom ITP 2007-07-01 2011-09-30

Analys av avkastning för upphandlad fondförsäkring inom ITP 2007-07-01 2011-09-30 Analys av avkastning för upphandlad fondförsäkring inom ITP 2007-07-01 2011-09-30 2011-12-01 Sammanfattning Collectums fondutbud som upphandlades 2010 har under perioden 2010-07-01 till 2011-09-30 gått

Läs mer

Avgifterna på fondmarknaden 2011

Avgifterna på fondmarknaden 2011 Avgifterna på fondmarknaden 2011 1 AMF Fonder 2 sid 5 sid 6 sid 7 sid 8 sid 10 sid 11 sid 12 sid 12 sid 14 sid 16 sid 18 Sammanfattning Om rapporten Begränsningar Utveckling av fondförmögenhet och nettosparande

Läs mer