RAPPORT. Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet. Resultat från enkätundersökning våren Analys & Strategi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT. Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet. Resultat från enkätundersökning våren 2012. Analys & Strategi 2012-06-14"

Transkript

1 RAPPORT Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet Resultat från enkätundersökning våren Analys & Strategi

2 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. Titel: Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet - Resultat från enkätundersökning våren 2012 Redaktör: Emma Strömblad WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen Stockholm-Globen Tel: , Fax: info@wspgroup.se Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Foto: Joachim Lundgren, Carl Swensson Analys & Strategi

3 Förord Hösten 2009 gav regeringen i uppdrag till Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Skåne län att genomföra verksamhet med kompletterande metoder för skydd av natur (Komet). Arbetet har inletts i fem områden i landet Västerbottens kustland, Södra Hälsingland, Dalsland, Kronobergs län och Östra Skåne. Kometprogrammet pågår i fem år med start våren 2010, och ska slutrapporteras år WSP Analys & Strategi har fått i uppdrag av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen att genomföra en enkät med markägare i Kometområdena. Enkäten skickas till samtliga markägare som lämnat intresseanmälan sedan en liknande enkät genomfördes våren 2011, samt till ett slumpmässigt urval av markägare som inte lämnat intresseanmälan om skyddat område på sin mark. Enkäten överensstämmer till stora delar med den tidigare enkäten och svarar på hur väl markägarna känner till Kometprogrammet, vad de har för synpunkter på det kompletterande arbetssättet samt hur de ser på naturvård i ett vidare perspektiv. På WSP Analys & Strategi har Emma Strömblad varit ansvarig för uppdraget. Övriga som medverkat är Kia Hultin och Anna-Karin Matsgård. Stockholm i juni 2012 WSP Analys & Strategi Analys & Strategi

4 Analys & Strategi

5 Innehåll SAMMANFATTNING INLEDNING Bakgrund Uppdraget ENKÄT OM KOMETPROGRAMMET Bakgrund och syfte Kort om genomförandet Om de markägare som besvarat enkäten Frågor om Kometprogrammet Markägare som inte lämnat intresseanmälan Markägare som lämnat intresseanmälan Frågor om inställningen till naturvård Bortfallsanalys SLUTSATSER OCH KOMMENTARER Samlad analys av enkätsvaren Utvärdering av enkätundersökningen...37 BILAGA 1 ENKÄT OM KOMETPROGRAMMET...39 BILAGA 2 FÖLJEBREV TILL ENKÄTEN...45 BILAGA 3 URVAL OCH STRATIFIERING...47 BILAGA 4 FRÅGA 6, ÖPPNA SVAR...49 BILAGA 5 FRÅGA 8, ÖPPNA SVAR...51 BILAGA 6 FRÅGA 15, ÖPPNA SVAR...53 BILAGA 7 FRÅGA 16, ÖPPNA SVAR...73 BILAGA 8 FRÅGA 18, ÖPPNA SVAR...77 Analys & Strategi

6 Analys & Strategi

7 Sammanfattning Hösten 2009 gav regeringen i uppdrag till Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Skåne län att genomföra verksamhet med kompletterande metoder för skydd av natur (Komet). Arbetet har inletts i fem områden i landet Västerbottens kustland, Södra Hälsingland, Dalsland, Kronobergs län och Östra Skåne. Kometprogrammet pågår i fem år med start våren 2010, och ska slutrapporteras år Syftet med Kometprogrammet är att öka måluppfyllelsen för Levande skogar, öka användningen av naturvårdsavtal, ta tillvara markägarnas intresse för att bidra till naturvården samt uppnå ett bättre samarbetsklimat mellan markägare och myndigheter. Programmets kostnadseffektivitet ska utvärderas. WSP Analys & Strategi har fått i uppdrag av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen att genomföra en enkät med markägare i Kometområdena. Enkäten skickades till samtliga markägare som lämnat intresseanmälan sedan en liknande enkät genomfördes våren 2011, samt till ett slumpmässigt urval av markägare som inte lämnat intresseanmälan om skyddat område på sin mark. Enkäten överensstämmer till stora delar med den tidigare enkäten och svarar på hur väl markägarna känner till Kometprogrammet, vad de har för synpunkter på det kompletterande arbetssättet samt hur de ser på naturvård i ett vidare perspektiv. Resultaten visar på en del skillnader mellan markägare som inte lämnat och markägare som lämnat intresseanmälan. De markägare som lämnat intresseanmälan har betydligt större kännedom om Kometprogrammet, är mer positivt inställda till att lämna intresseanmälan och har en mer positiv inställning till att myndigheterna är inblandade i naturvården. Enkäten visar att kännedomen om Kometprogrammet överlag är låg. Tre fjärdedelar av de markägare som inte lämnat intresseanmälan känner inte alls till programmet. Olika typer av information passar antagligen olika delar av målgruppen olika bra, och för att nå ut till så många som möjligt är det därför viktigt att arbeta vidare med information på många olika sätt. Fler än var tionde av alla markägare har en delvis eller mycket positiv inställning till Kometprogrammet. När det gäller möjligheten att lämna intresseanmälan har markägarna en mer blandad inställning. En femtedel av de markägare som inte lämnat och två tredjedelar av de markägare som lämnat intresseanmälan kan tänka sig att lämna intresseanmälan för skog. Att så pass många av de som lämnat intresseanmälan kan tänka sig att lämna ytterligare intresseanmälan visar på att de överlag är nöjda med processen, och/eller att de har en mer positiv inställning till att myndigheterna är involverade i bevarandet av naturvärden på deras fastighet samt har ett större behov av ekonomiskt stöd från staten. Analys & Strategi 1

8 Bland markägarna varierar synen på vem, markägaren eller staten, som bäst ser till att naturvärden skyddas. Ungefär hälften av markägarna instämmer helt eller delvis i påståendet det är statens ansvar att se till att naturvärden skyddas, medan lika många instämmer helt eller delvis i påståendet jag anser att det ska vara markägaren ensam som avgör om skydd av naturvärden. Oavsett inställning till vem, markägaren eller staten, som bäst ser till att naturvärden skyddas är markägarna dock samstämmiga i att det är viktigt att de som markägare har bestämmanderätt över sin mark. Vid tolkning av resultat från den här typen av enkätundersökning är det viktigt att känna till hur undersökningen har fungerat, till exempel om frågorna upplevts vara förståeliga, relevanta och om de som besvarat enkäten utgör en representativ del av målgruppen. För att få svar på dessa frågor gjordes en bortfallsundersökning i samband med att enkäten stängdes för inkommande svar. Bortfallsanalysen, liksom svaren på några av frågorna, visade att många av de som inte kände till Kometprogrammet sedan tidigare upplevde en del av frågorna i enkäten som ovidkommande. Den sammantagna bedömningen är dock att enkäten gav svar på de frågeställningar den syftade till att besvara, och att resultaten från undersökningen ger en relativt representativ bild av de synpunkter om programmet som finns hos markägare i de fem Kometområdena. 2 Analys & Strategi

9 1 Inledning 1.1 Bakgrund Hösten 2009 gav regeringen i uppdrag till Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Skåne län att genomföra verksamhet med kompletterande metoder för skydd av natur (Komet). Arbetet har inletts i fem områden i landet Västerbottens kustland, Södra Hälsingland, Dalsland, Kronobergs län och Östra Skåne. Kometprogrammet pågår i fem år med start våren 2010, och ska slutrapporteras år Syftet med Kometprogrammet är att öka måluppfyllelsen för Levande skogar, öka användningen av naturvårdsavtal, ta tillvara markägarnas intresse för att bidra till naturvården samt uppnå ett bättre samarbetsklimat mellan markägare och myndigheter. Programmets kostnadseffektivitet ska utvärderas. En utgångspunkt för programmet är att markägarna själva kan sin skog och vet dess naturvärden, och att det därför är viktigt att de ges utökade möjligheter till att ta initiativ till att skydda sin värdefulla natur. Inom ramen för Kometprogrammet kan markägarna lämna intresseanmälan om att mot ersättning inrätta ett skyddat område på sin mark. Myndigheterna gör en prioritering av vilka områden som kan prioriteras för formellt skydd. För de områden som prioriterats inleds en dialog kring valet av skyddsform. När markägaren och myndigheten har kommit överens om avgränsning av området kan slutligen naturvårdsavtal tecknas eller beslut om biotopskyddsområde alternativt naturreservat fattas. Under våren 2011 genomförde WSP Analys & Strategi på uppdrag av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen en enkätundersökning med syfte att utvärdera hur väl de markägare som lämnat intresseanmälan om skyddat område inom ramen för Kometprogrammet känner till Kometprogrammet, vad de har för synpunkter på det kompletterande arbetssättet samt hur de ser på naturvård i ett vidare perspektiv. I samband med denna undersökning gjordes även en sammanställning av svaren från tidigare genomförda markägarenkäter uppdelat på de fem Kometområdena, detta för att ge underlag för jämförelser de fem områdena emellan. Resultaten från enkätundersökning och sammanställning finns redovisade i rapporten Markägares synpunkter på Kometprogrammet Ny enkätundersökning samt analys av markägarnas svar i tidigare genomförda enkäter kring processerna för formellt skydd av skog (WSP Analys & Strategi, september 2011). 1.2 Uppdraget WSP Analys & Strategi har nu fått i uppdrag av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen att genomföra en ny enkät med markägare i Kometområdena. Vid ut- Analys & Strategi 3

10 formningen av enkäten utnyttjas erfarenheter från tidigare utförda enkätundersökningar av markägares upplevelse av formellt skydd. Särskilt viktigt i detta hänseende är den specifika undersökning som genomfördes inom Kometprogrammet våren Frågorna i den nya enkäten överensstämmer till stora delar med denna tidigare enkät och svarar på hur väl markägarna känner till Kometprogrammet, vad de har för synpunkter på det kompletterande arbetssättet samt hur de ser på naturvård i ett vidare perspektiv. Enkäten skickas till samtliga markägare som lämnat intresseanmälan sedan den tidigare enkäten genomfördes, samt till ett slumpmässigt urval av markägare som inte lämnat intresseanmälan om skyddat område på sin mark. 4 Analys & Strategi

11 2 Enkät om Kometprogrammet 2.1 Bakgrund och syfte Till skillnad från den enkät som genomfördes våren 2011 (och som enbart skickades till markägare som lämnat intresseanmälan) var merparten av de markägare som fick den aktuella enkäten sådana som inte lämnat intresseanmälan om skyddat område på sin mark. Syftet med detta urval var att enkäten i första hand skulle ge svar på hur väl markägare i Kometområdena i allmänhet känner till Kometprogrammet, vad de har för synpunkter på det kompletterande arbetssättet samt hur de ser på naturvård i ett vidare perspektiv. Enkäten skickades även ut till de markägare som sedan förra enkäten genomfördes lämnat intresseanmälan om skyddat område på sin mark, vilket möjliggör jämförelser mellan de två grupperna i denna enkät liksom med olika grupper i tidigare enkäter. 2.2 Kort om genomförandet Urval och datainsamling Enkätundersökningen skickades till sammanlagt markägare i Kometområdena 1. Urvalspopulationen bestod av markägare som äger minst 2 hektar mark i något av de fem områdena, och för vilka adress i Sverige fanns tillgänglig. Markägare som fått enkäten år 2011 sorterades bort från urvalspopulationen, eftersom de redan besvarat de flesta av frågorna i enkäten och därför inte skulle kunna tillföra speciellt mycket information till undersökningen. För vart och ett av de fem områdena gjordes först ett totalurval bland de markägare som lämnat intresseanmälan sedan förra enkäten genomfördes (mellan 9 och 38 personer per område). Syftet med detta var att få med så många markägare som möjligt ur den kategorin, för att möjliggöra mer detaljerade analyser. Sedan gjordes ett slumpmässigt urval bland resterande markägare i urvalspopulationen, så att urvalet totalt sett blev jämnt fördelat med 600 markägare per område. Antalet markägare i urvalet som inte lämnat intresseanmälan varierar därför mellan 562 och 591 personer. Den enkät som användes (se Bilaga 1) togs fram för att svara på hur väl markägarna känner till Kometprogrammet, vad de har för synpunkter på det kompletterande arbetssättet samt på hur de ser på naturvård i ett vidare perspektiv. Flera av frågorna i enkäten är kompatibla med de frågor som normalt ställs inom den årliga uppföljningen med markägare i landet som fått formellt skydd under året. 1 Västerbottens kustland, Södra Hälsingland, Dalsland, Kronobergs län och Östra Skåne. Analys & Strategi 5

12 Enkäten överensstämmer också till stora delar med den enkät som genomfördes våren 2011 för att utvärdera Kometprogrammet. Ett första enkätutskick gick ut till samtliga markägare i urvalet i slutet av februari Enkäterna skickades per post tillsammans med ett följebrev (se Bilaga 2). Under de följande veckorna skickades två postala påminnelser, den första i form av ett tack- och påminnelsekort ett fåtal dagar efter själva enkätutskicket. Den andra påminnelsen skickades efter ytterligare ca 2 veckor. I denna påminnelse skickades enkäten med på nytt, så att även de som slängt det tidigare utskicket skulle ha möjlighet att svara. Insamlingsprocessen pågick till och med den 26 mars. Det var möjligt att besvara enkäten antingen på webben eller genom att fylla i pappersenkäten och skicka tillbaka den i bifogat svarskuvert. De två veckorna efter att enkätinsamlingen stängts gjordes bortfallsintervjuer per telefon med ett slumpmässigt urval av de markägare som inte besvarat enkäten. De kontaktade markägarna fick uppge varför de valt att inte besvara enkäten. Bortfallsorsak noterades för 150 markägare. Vid bortfallsintervjuerna ställdes även frågor om markägarnas kön och ålder, detta för att möjliggöra jämförelser av vilka som svarat och vilka som inte besvarat enkäten. Svarsfrekvens Enkäten skickades ut till 600 markägare per Kometområde, vilket innebär att totalt markägare fick enkäten. Den totala svarsfrekvensen är 41 procent, se Tabell 1. Svarsfrekvensen är relativt jämnt fördelad på de fem områdena, något högre i Kronobergs län (K4, 45%) och något lägre i Södra Hälsingland (K2, 38%) och Östra Skåne (K5, 38%). Orsaker till bortfallet framgår av stycke 2.8 där resultatet av bortfallsanalysen presenteras. Tabell 1 Det totala antalet enkätsvar i undersökningen Ankomna svar Kometområde Urvalsstorlek Svarsfrekvens Västerbottens kustland K % Södra Hälsingland K % Dalsland K % Kronobergs län K % Östra Skåne K % Område ej känt SUMMA Alla % 6 Analys & Strategi

13 I nästa tabell (Tabell 2) visas svarsfrekvensen separat för de markägare som lämnat intresseanmälan. För den aktuella gruppen är svarsfrekvensen högre än för de svarande totalt sett (52% jämfört med 41%). Skillnaden i svarsfrekvens Kometområdena emellan ser också ut att vara större, men det är svårt att säga något om några egentliga skillnader eftersom antalet svar är begränsat. Tabell 2 Svarsfrekvens för de som lämnat intresseanmälan Ankomna svar Kometområde Urvalsstorlek Svarsfrekvens Västerbottens kustland K % Södra Hälsingland K % Dalsland K % Kronobergs län K % Östra Skåne K % SUMMA % Partiellt bortfall Det finns även ett partiellt bortfall som beror på att respondenterna blivit ombedda att hoppa över frågor som inte är relevanta utifrån hur de besvarat tidigare frågor i enkäten, eller att respondenter valt att hoppa över att svara på en fråga. Vidare har respondenterna på merparten av frågorna haft möjlighet att svara vet ej. I de tabeller och diagram som finns i rapporten presenteras andelen markägare som valt ett visst svarsalternativ. Vid beräkningen av dessa andelar har vet ej-svar oftast inte tagits med 2. Under varje diagram anges hur många svar det baseras på (antal respondenter som har valt ett specifikt svarsalternativ). Metod för analys och resultatpresentation Enkätsvaren har analyserats för tre olika svarsgrupper: Alla markägare Markägare som inte lämnat intresseanmälan Markägare som lämnat intresseanmälan För de markägare som lämnat intresseanmälan har även jämförelser gjorts med hur denna grupp svarade i 2011 års enkät. 2 I de fall då respondenterna har kunnat ange mer än ett svarsalternativ har dock vet ejsvaren tagits med. Analys & Strategi 7

14 Vidare har analyser gjorts av om det finns några skillnader i svaren Kometområdena emellan. Oavsett vilken typ av analyser som gjorts har svaren viktats upp för att motsvara hela urvalspopulationen för den specifika gruppen. Mer utförlig beskrivning av urval och stratifiering (viktning) finns i Bilaga 3. Vid jämförelser mellan olika svarsgrupper har den statistiska signifikansen testats med Pearsons chi-två test, med signifikansnivå p < 0,05. I anslutning till diagram och tabeller finns kommentarer om huruvida de skillnader som pekas ut är statistiskt signifikanta eller inte. 2.3 Om de markägare som besvarat enkäten Tre fjärdedelar av markägarna är män Bland de markägare som besvarat enkäten är 77 procent män och 23 procent kvinnor. Enligt Skogsstatistisk årsbok år 2010 är andelen män som äger skog i Sverige 62 procent och andelen kvinnor 38 procent. Andelen kvinnor som har besvarat enkäten är därmed betydligt lägre än vad den är bland svenska skogsägare i allmänhet. Medelåldern bland de svarande är 63 år. Åldersfördelningen i årets enkät (se Figur 1) skiljer sig något från den åldersfördelning som fanns i 2011 års enkät. Där var andelen i åldern 65 år eller äldre ungefär en tredjedel. I årets enkät är motsvarande siffra nästan 50 procent. Figur 1 Åldersfördelning bland de svarande markägarna Antal svar: 1138 De markägare som lämnat intresseanmälan fick även svara på om de bor permanent/större delen av året på eller i direkt anslutning till den mark för vilken intresseanmälan lämnats. Tre fjärdedelar av markägarna svarade ja. 8 Analys & Strategi

15 Två tredjedelar har varit skogsägare i mer än 20 år Två tredjedelar av de svarande har varit skogsägare i mer än 20 år (se Figur 2). I förra årets enkät ställdes inte motsvarande fråga. Däremot fick respondenterna då svara på hur länge de ägt marken för vilken intresseanmälan lämnats. Knappt en fjärdedel (23%) angav att de ägt marken för vilken intresseanmälan lämnats i mindre än 5 år. I årets enkät uppger en betydligt lägre andel (4%) av alla markägare (varav merparten inte har lämnat intresseanmälan) att de varit skogsägare i mindre än 5 år. Detta tyder på att intresset för att lämna intresseanmälan är större då skogsägare mer nyligen har blivit ägare till sitt markområde. Figur 2 Tid som respondenterna varit skogsägare, alla markägare Antal svar: 1189 Certifiering vanligare hos de som lämnat intresseanmälan Drygt en tredjedel av de markägare som inte lämnat intresseanmälan har certifierat sitt skogsbruk i enlighet med PEFC och/eller FSC, se Figur 3. Analys & Strategi 9

16 Antal svar: 964 Figur 3 Svar på om markägarna certifierat sitt skogsbruk, markägare som inte lämnat intresseanmälan Bland de markägare som lämnat intresseanmälan var andelen som certifierat sitt skogsbruk 46%, jämfört med 36% för gruppen som inte lämnat intresseanmälan, se Figur 4. Denna skillnad är dock inte statistiskt signifikant. Antal svar: 45 Figur 4 Svar på om markägarna certifierat sitt skogsbruk, markägare som lämnat intresseanmälan 10 Analys & Strategi

17 2.4 Frågor om Kometprogrammet Tre av fyra känner inte alls till Kometprogrammet Tre fjärdedelar av de markägare som inte lämnat intresseanmälan uppger att de inte alls känner till Kometprogrammet, se Figur 5. Antal svar: 1115 Figur 5 Kännedom om Kometprogrammet, markägare som inte lämnat intresseanmälan Bland de markägare som lämnat intresseanmälan är kännedomen om Kometprogrammet betydligt större (statistiskt signifikant skillnad). Fyra femtedelar 3 av dessa markägare uppger att de känner till Kometprogrammet väl eller i viss mån och endast en tiondel uppger att de inte alls känner till Kometprogrammet, se Figur 6. 3 Motsvarande siffra i 2011 års enkät var ungefär densamma (75%). Analys & Strategi 11

18 Antal svar: 51 Figur 6 Kännedom om Kometprogrammet, markägare som lämnat intresseanmälan Det finns inga statistiskt signifikanta skillnader avseende kännedom om Kometprogrammet de olika områdena mellan, varken för de som inte lämnat eller för de som lämnat intresseanmälan. De flesta är positiva till Kometprogrammet De markägare som svarat att de i någon mån känner till Kometprogrammet fick även ange vilken inställning de har till Kometprogrammet. 90 procent av de markägare som inte lämnat intresseanmälan och som besvarat denna fråga är mycket eller delvis positivt inställda till Kometprogrammet, se Figur Analys & Strategi

19 Antal svar: 209 Figur 7 Inställning till Kometprogrammet, markägare som inte lämnat intresseanmälan De markägare som lämnat intresseanmälan har en ännu mer positiv inställning till Kometprogrammet, se Figur 8. Mer än hälften 4 av de markägare som lämnat intresseanmälan är mycket positiva jämfört med en fjärdedel av de som inte lämnat intresseanmälan (statistiskt signifikant skillnad). Antal svar: 44 Figur 8 Inställning till Kometprogrammet, markägare som lämnat intresseanmälan 4 Svarsfördelningen var ungefär densamma i 2011 års enkät. Analys & Strategi 13

20 Det finns däremot inga statistiskt signifikanta skillnader avseende inställning till Kometprogrammet de olika områdena mellan, varken för de som inte lämnat eller för de som lämnat intresseanmälan. Information om Kometprogrammet på många olika sätt I enkäten fick de markägare som svarat att de i någon mån känner till Kometprorammet även svara på hur de fått information om programmet. De flesta svarsalternativen markerades av 5-15 procent av respondenterna, se Figur 9. Ett alternativ skiljer sig ifrån de övriga genom att vara betydligt mer populärt, nämligen att markägarna fått information om Kometprogrammet i en tidningsartikel (37%). Det var möjligt att ange flera svar på frågan, och därför överstiger summan i figuren och tabellen nedan 100 procent. Figur 9 Svar på frågan Hur har du fått information om Kometprogrammet/Min naturvård?, alla markägare I Tabell 3 nedan presenteras svaren på frågan om hur markägarna fått information om Kometprogrammet uppdelat på de fem Kometområdena. Det finns statistiskt signifikanta skillnader för fyra av svarsalternativen per brev, i broschyr, via markägarorganisation/virkesköpare och på skogsmässa. 14 Analys & Strategi

21 I Dalsland (K3) och Östra Skåne (K5) var det vanligare att ha fått information per brev 5 än i övriga områden (26 respektive 23% jämfört med genomsnittet på 18%). I Dalsland (K3) och Östra Skåne (K5) var det även vanligare att ha fått information i broschyr (19 respektive 20% jämfört med genomsnittet på 14%). I områdena Västerbottens kustland (K1) och Södra Hälsingland (K2) var det vanligare att ha fått information via markägarorganisation/virkesköpare än i övriga områden (20 respektive 16% jämfört med genomsnittet på 10%). Västerbottens kustland (K1) var även det område där störst andel markägare fått information på skogsmässa (11% jämfört med genomsnittet på 4%). Skillnaderna mellan hur markägare i de olika Kometområdena svarat att de fått information om Kometprogrammet bedöms av projektet också överensstämma relativt väl med de skillnader i informationsinsatser som genomförts i de fem Kometområdena. Tabell 3 Svar på frågan Hur har du fått information om Kometprogrammet, %-andelar för respektive område K1 K2 K3 K4 K5 Alla Per brev I broschyr På Tidningsartikel Via bekant/annan markägare På skogskväll/skogsdag Via markägarorganisation/virkesköpare På skogsmässa Annat, nämligen Vet ej I alternativet annat, nämligen fanns det möjlighet att ange ett öppet svar på frågan, vilket 8 procent av respondenterna valde att göra. Dessa svar återfinns i Bilaga 4. Det vanligaste öppna svaret var att markägarna fått personlig information från Skogsstyrelsen. 5 I kometområdena Dalsland (K3) och Östra Skåne (K5) har samtliga markägare fått information tillsänt sig per brev. Analys & Strategi 15

22 Många vill ha information om skydd av värdefull natur i brev Markägarna fick även svara på hur de skulle vilja ha information om skydd av värdefull natur, se Figur 10. De vanligaste svaren var per brev (37%), i broschyr (29%) och på skogskväll/skogsdag (28%) 6. Det minst vanliga svaret var per telefon (2%). 9 procent angav att de inte alls vill ha information om skydd av värdefull natur. Figur 10 Svar på frågan På vilket/vilka sätt skulle du vilja ha information om skydd av värdefull natur?, alla markägare De som besökt programmets hemsida är nöjda med den Det är inte så vanligt att de markägare som inte lämnat intresseanmälan har besökt Kometprogrammets hemsida, se Figur 11. Den stora merparten (94%) har aldrig besökt hemsidan. 6 Samma tre svarsalternativ var vanligast i 2011 års enkät. 16 Analys & Strategi

23 Antal svar: 1027 Figur 11 Svar på om respondenterna besökt Kometprogrammets hemsida, markägare som inte lämnat intresseanmälan Bland de som lämnat intresseanmälan är det mer vanligt att ha besökt hemsidan (statistiskt signifikant skillnad). Nästan hälften (45%) har besökt hemsidan enstaka eller flera gånger 7. Antal svar: 48 Figur 12 Svar på om respondenterna besökt Kometprogrammets hemsida, markägare som lämnat intresseanmälan 7 Motsvarande siffra i 2011 års enkät var något lägre (37%). Analys & Strategi 17

24 Nästa fråga, som handlar om vad markägarna tycker om Kometprogrammets hemsida, har besvarats av de respondenter som enstaka eller flera gånger har besökt hemsidan (totalt knappt 100 personer). Respondenterna är överlag nöjda med hemsidan, se Figur 13. De instämmer i ungefär lika stor utsträckning i de fyra påståendena om att hemsidan tydligt anger vem jag ska ta kontakt med för att få svar på mina frågor, tydligt redogör för de olika skyddsformerna, på ett bra sätt beskriver vad skog med höga naturvärden innebär samt innehåller den information jag behöver. Omkring 15 procent tar helt eller delvis avstånd från påståendena. Antal svar: Figur 13 De svarandes uppfattning om Kometprogrammets hemsida, alla markägare Det finns inga statistiskt signifikanta skillnader angående vad markägare som inte lämnat respektive markägare som lämnat intresseanmälan tycker om hemsidan. Det finns heller inga sådana skillnader Kometområdena emellan. Svarsfördelningen i årets enkät liknade fördelningen i 2011 års enkät. Lokalt engagemang i Kometprogrammet På frågan om på vilket sätt markägarna upplever att skogsbruket har engagerat sig i Kometprogrammet lokalt valde så många som hälften att svara vet ej, detta trots att det fanns möjlighet att ange inte alls som svar. De som har svarat vet ej på frågan skulle till exempel kunna vara markägare som tycker att 18 Analys & Strategi

25 det har funnits ett lokalt engagemang, men att inget av svarsalternativen passar in, eller markägare som tror att det har funnits ett lokalt engagemang, men att de själva inte har tagit del av det. De svarsalternativ som angetts av störst andel markägare är annan information via skogsbruket (18%) och skogskväll/skogsdag (15%), se Figur 14. Mindre vanliga svarsalternativ var virkesköpare har informerat (7%) och markägarorganisationernas årsmöten (6%) 8. Ca 14 procent av respondenterna svarade att skogsbruket inte alls har engagerat sig i Kometprogrammet lokalt. Figur 14 Skogsbrukets lokala engagemang i Kometprogrammet, alla markägare Analyser har gjorts för att undersöka om det finns skillnader i lokalt engagemang Kometområdena emellan, men några statistiskt säkerställda skillnader kan inte påvisas. Respondenterna fick också möjlighet att i en öppen fråga beskriva på vilket sätt skogsbruket engagerat sig i Kometprogrammet lokalt, se Bilaga 5. Ytterst få av respondenterna valde dock att svara på denna fråga (endast 16 personer). De som svarade beskrev egentligen inte hur skogsbruken engagerat sig i Kometprogrammet lokalt, utan gav snarare uttryck för att de inte upplevt något lokalt engagemang. 8 Även i 2011 års enkät var dessa två alternativ mindre frekvent angivna, och de andra två alternativen mer frekvent angivna. Analys & Strategi 19

26 2.5 Markägare som inte lämnat intresseanmälan Många anser sig ha för lite kunskap om Kometprogrammet Respondenterna fick i en öppen fråga möjlighet att svara på varför de inte lämnat intresseanmälan om skyddat område på sin mark. Knappt hälften av de markägare som inte lämnat intresseanmälan valde att svara på frågan. I Bilaga 6 finns en lista med alla de öppna svaren fördelat på de fem Kometområdena. För att möjliggöra kvantitativ analys av varför markägarna valt att inte lämna intresseanmälan har de öppna svaren i efterhand kodats till olika kategorier. Det är viktigt att känna till att analysen gjorts på detta sätt, eftersom det inte är säkert att markägarna hade valt samma alternativ om de hade fått välja utifrån en lista från första början. Den klart vanligaste orsaken till att inte ha lämnat intresseanmälan, angiven av mer än hälften av de markägare som besvarat frågan, är att de inte alls kände till Kometprogrammet alternativt inte hade tillräcklig information om programmet. Många av markägarna har bara konstaterat detta faktum, medan andra har skrivit irriterade kommentarer om att de inte fått tillräcklig information om programmet. En annan vanlig orsak, angiven av knappt 15 procent av de markägare som inte lämnat intresseanmälan, är att de inte anser sig ha någon skyddsvärd skog eller att deras skyddsvärda skog redan är skyddad. Ytterligare ca 5 procent anger att de vill sköta skogen själv och anser att de skyddar sin skog på ett bra sätt på egen hand. Övriga svar som angetts av många markägare (runt 5 procent vardera) är att de har en negativ inställning till myndigheterna, att de äger för lite mark och att de inte är intresserade eller att det inte har varit aktuellt att lämna intresseanmälan. Många tycker inte att de äger någon skyddsvärd skog En femtedel av de markägare som inte lämnat intresseanmälan kan tänka sig att lämna intresseanmälan för något/några skogsområden. Av de som svarat nej på frågan om de kan tänka sig att lämna intresseanmälan för något/några skogsområden svarade drygt hälften nej, för att jag inte äger någon skyddsvärd skog (se Figur 15). En annan stor grupp (13%) svarade nej, för att jag tycker att den ekonomiska ersättningen är för låg. Endast en mindre andel (5%) angav däremot nej, för att jag är missnöjd med mina tidigare kontakter med Skogsstyrelsen/Länsstyrelsen. Andelen som spontant angav denna orsak var ungefär lika stor på den föregående frågan om varför de inte lämnat intresseanmälan. 20 Analys & Strategi

27 Antal svar: 575 Figur 15 Anledning till att de svarande inte kan tänka sig att lämna intresseanmälan för något/några skogsområden, markägare som inte lämnat intresseanmälan Drygt en femtedel av de som svarat nej på frågan om de kan tänka sig att lämna intresseanmälan för något/några skogsområden valde att själva formulera varför de inte kan tänka sig att lämna intresseanmälan. De öppna svaren återfinns i Bilaga 7. Även dessa öppna svar har i efterhand kodats till olika kategorier för att möjliggöra kvantitativ analys. Den vanligaste typen av svar är att markägarna anger att de vill sköta skogen själv och anser att de skyddar sin skog på ett bra sätt på egen hand, en typ av svar som inte fanns med bland de fördefinierade alternativen. Knappt 40 procent av de öppna svaren sorterades in under denna kategori, vilket motsvarar knappt 10 procent av de som svarat nej på frågan. Bland de öppna svaren var det även vanligt med svar av typen har ingen skyddsvärd skog, har redan skyddat område, negativ inställning till myndigheterna och äger för lite mark. Måttligt intresse för skydd av annan mark än skog De markägare som inte lämnat intresseanmälan fick också svara på hur de skulle ställa sig till att lämna intresseanmälan för annan mark än skog, se Figur 16. Omkring procent av respondenterna är mycket positivt inställda till att Analys & Strategi 21

28 lämna intresseanmälan för annan mark än skog. En större andel (runt 35%) har dock en mycket negativ inställning. Dessa siffror bör tolkas mot bakgrund av att många markägare aldrig tidigare har hört talas om Kometprogrammet. Antal svar: Figur 16 Inställning till att lämna intresseanmälan för annan mark än skog, markägare som inte lämnat intresseanmälan Bortfallet på denna fråga är stort. Endast en dryg tredjedel av de markägare som inte lämnat intresseanmälan har valt att besvara frågan. I bortfallet ingår både de som inte alls har besvarat frågan (drygt en tredjedel av bortfallet), de som svarat vet ej (drygt en tredjedel av bortfallet) och de som ej äger den typen av mark (knappt en tredjedel av bortfallet). 2.6 Markägare som lämnat intresseanmälan Svar på varför markägare lämnat intresseanmälan De markägare som lämnat intresseanmälan fick i en öppen fråga möjlighet att svara på varför de lämnat intresseanmälan om skyddat område på sin mark. Ungefär en tredjedel av dessa markägare valde att svara på frågan. I Bilaga 8 finns en lista med alla de öppna svaren fördelat på de fem Kometområdena. Svaren ger på olika sätt uttryck för att markägarna lämnat intresseanmälan för att de tycker sig äga skyddsvärd skog. Ungefär hälften av markägarna uttrycker en önskan om att bevara skogen. Exempel på sådana svar är jag vill att det aktuella skiftet på ett tryggt sätt ska skyddas för framtiden och angelägen om att naturens mångfald bevaras och att få hjälp av expertis. Andra hälften av mark- 22 Analys & Strategi

29 ägarna beskriver mer direkt av vilken anledning de tycker att deras skog är värd att skydda. Slutligen finns det en markägare som anger att han/hon lämnat intresseanmälan för att han/hon är nyfiken på programmet. Två av tre kan tänka sig att lämna ytterligare intresseanmälan Två tredjedelar av de som lämnat intresseanmälan och dessutom besvarat denna fråga (18 personer) kan tänka sig att lämna intresseanmälan för ytterligare skogsområden 9. De som svarat nej (endast 7 personer) har angett alternativen nej, för att jag inte äger någon mer skog, nej, för att jag inte äger någon mer skyddsvärd skog, nej, för att jag tycker att den ekonomiska ersättningen är för låg och nej, för att. Ingen av de svarande angav alternativen nej, för att jag är missnöjd med hur tidigare intresseanmälan hanterats och nej, för att jag tycker att det är statens ansvar att se till att naturvärden skyddas. Markägarna överlag positiva till skydd av annan mark än skog De markägare som lämnat intresseanmälan fick också svara på hur de skulle ställa sig till att lämna intresseanmälan för annan mark än skog. Även på denna fråga var bortfallet stort, och de svarande därför få. Endast drygt 10 personer har svarat på vart och ett av de fyra påståendena. I bortfallet ingår både personer som inte svarat alls, personer som svarat vet ej och personer som ej äger den typen av mark. Eftersom svaren är så få går det inte att säga någonting säkert om hur markägarna ställer sig till de olika påståendena. Svaren tyder dock på att tre fjärdedelar av markägarna, precis som i 2011 års enkät, är mycket eller delvis positivt inställda till att lämna intresseanmälan för annan mark än skog. Svaren tyder även på en något mer positiv inställning avseende våtmark och andra vattenmiljöer, än avseende betesmark och annan jordbruksmark. Även detta är i linje med resultaten i 2011 års enkät. Myndigheterna har överlag varit tydliga med sin information Tre fjärdedelar av de markägare som lämnat intresseanmälan har haft mest kontakt med Skogsstyrelsen och i några fall ytterligare någon av myndigheterna i samband med sin intresseanmälan. En fjärdedel anger Länsstyrelsen och 3 procent Naturvårdsverket. Det var möjligt att ange flera svar på frågan, och därför överstiger summan av de nämnda procentsatserna 100 procent. Markägarna fick svara på om myndigheten under processens gång på ett tydligt sätt har lyckats att informera dig/er om områdets naturvärden, samråda med 9 Motsvarande siffra i 2011 års enkät var 54 procent. Analys & Strategi 23

30 dig/er om hur naturvärdena bör bevaras, informera om varför området bör/inte bör få ett skydd samt redogöra för hur den fortsatta processen såg ut. Omkring 90 procent är helt eller delvis nöjda med myndigheternas information under handläggningen av intresseanmälan 10. Överlag verkar respondenterna således nöjda med myndigheternas information under processens gång. Antal svar: Figur 17 Om myndigheternas information under processens gång, markägare som lämnat intresseanmälan Fyra femtedelar blev väl bemötta av myndighetens personal Fyra femtedelar av de markägare som lämnat intresseanmälan upplever att de totalt sett blev väl bemötta av myndighetens personal i samband med intresseanmälan om att inrätta ett skyddat område 11, se Figur Svarsfördelningen var ungefär densamma i 2011 års enkät. 11 Svarsfördelningen var ungefär densamma i 2011 års enkät. 24 Analys & Strategi

31 Antal svar: 43 Figur 18 Bemötandet ifrån myndighetens personal, markägare som lämnat intresseanmälan Fyra femtedelar tycker att myndigheten har god kompetens Fyra femtedelar tycker att de personer vid myndigheten som de träffade i samband med intresseanmälan visade god kompetens att hantera ärendet 12, se Figur 19. Endast 3 procent uppger att myndighetens personal visade dålig kompetens. Antal svar: 37 Figur 19 Myndighetens kompetens att hantera ärendet, markägare som lämnat intresseanmälan Markägarnas grad av nöjdhet med processen, bemötandet samt hur de upplevt myndigheternas kompetens överensstämmer relativt väl med resultatet av tidi- 12 Svarsfördelningen var ungefär densamma i 2011 års enkät. Analys & Strategi 25

32 gare utförda enkäter, samt med preliminära resultat från enkäter ställda till markägare som berörts av formellt skydd under 2010 och Markägarna har kommit olika långt i processen De markägare som besvarat enkäten har dels kommit olika långt i processen, dels fått olika besked om sin intresseanmälan. Drygt hälften har ännu inte fått besked om sin intresseanmälan (svarsalternativen har ännu inte fått besked/har fått tid för fältbesök och har haft fältbesök men inte fått besked om utfall ). Knappt hälften har således fått besked om sin intresseanmälan. Runt 10 procent har fått avslag och 7 procent har redan tecknat avtal. Resterande står antingen på väntelista (ej prioriterad i dagsläget) (12%), är prioriterade men har inte tecknat avtal ännu (15%) eller också har de svarat vet ej (2%). 2.7 Frågor om inställningen till naturvård Markägarnas inställning till olika mål för skogsbruket Bland de markägare som bedriver skogsbruk på sin mark går det att identifiera skillnader i vilka mål de har med skogsbruket. En indelning av dessa i fyra kategorier görs i enkäten. Dessa kategorier är kultur och miljövård 13, mjuka värden 14, nyttigheter 15 och ekonomiska värden 16. Av Figur 20 framgår dock att det endast finns små skillnader i hur viktiga respondenterna anser att de olika målkategorierna är Att vårda nyckelbiotoper, undvika markskador och bevara torpruiner och vattenkällor m.m. 14 Känslomässiga bindningar till landskapet, naturupplevelsen och utmaningen att sköta skogen m.m. 15 Gynna vilt-, svamp- och bärproduktion samt skogsbete m.m. 16 Skogen som källa för inkomst, kapitalavkastning och likviditetsreserv m.m. 17 Svarsfördelningen var ungefär densamma i 2011 års enkät. 26 Analys & Strategi

33 Figur 20 Inställning till olika mål för skogsbruket, alla markägare Antal svar: Blandad syn på vem som bäst ser till att naturvärden skyddas Markägarna fick svara på hur de ställer sig till ett antal påståenden om naturvård i ett vidare perspektiv, se Figur 21 och Figur 22. Av den första figuren (Figur 21) framgår att det bland markägarena inte finns någon dominerande inställning till vem, markägaren eller staten, som bäst ser till att naturvärdena skyddas. Ungefär hälften instämmer helt eller delvis i påståendet det är statens ansvar att se till att naturvärden skyddas, medan lika många instämmer helt eller delvis i påståendet jag anser att det ska vara markägaren ensam som avgör om skydd av naturvärden. Något fler, ungefär tre fjärdedelar, instämmer i påståendet naturvärden skyddas bättre av markägaren än av staten. De allra flesta markägare tycker slutligen att det är viktigt att de som markägare har bestämmanderätt över sin mark. Analys & Strategi 27

34 Antal svar: Figur 21 Inställning till påståenden om naturvård i ett vidare perspektiv, alla markägare Resultaten i Figur 21, där markägare som inte lämnat intresseanmälan är den dominerande gruppen, tycks skilja sig en del åt från resultaten i 2011 års enkät, som besvarades enbart av markägare som lämnat intresseanmälan. De markägare som lämnat intresseanmälan är överlag mer positiva till att staten är inblandad i skyddandet av naturvärden. De instämmer i högre grad i påståendet det är statens ansvar att se till att naturvärden skyddas och i lägre grad i påståendena jag anser att det ska vara markägaren som ensam avgör om skydd av naturvärden, naturvärden skyddas bättre av markägaren än av staten och det är viktigt att det är jag/vi som har rätt att bestämma över min/vår mark. Figuren visar även att de svarande tycker att olika skyddsformer med ekonomisk ersättning är bättre än frivilliga avsättningar utan ersättning för att skydda naturvärdena hos marken/skogen. Detta gäller även de markägare som lämnat intresseanmälan. De markägare som lämnat intresseanmälan är dock inte lika 28 Analys & Strategi

35 positivt inställda till skyddsformer med ekonomisk ersättning som vad markägarna överlag är. Få har skogen som sin huvudsakliga inkomstkälla I nästa figur (Figur 22) presenteras markägarnas svar på ytterligare ett antal påståenden om naturvård i ett vidare perspektiv. Det tydligaste resultatet i figuren är att respondenterna helt eller delvis tagit avstånd från påståendet att skogen är deras huvudsakliga inkomstkälla. För endast en fjärdedel stämmer detta påstående helt eller delvis. Antal svar: Figur 22 Inställning till påståenden om naturvård i ett vidare perspektiv, alla markägare Även resultaten i Figur 22, där markägare som inte lämnat intresseanmälan är den dominerande gruppen, tycks skilja sig en del åt från resultaten i 2011 års enkät, som besvarades enbart av markägare som lämnat intresseanmälan. Analys & Strategi 29

RAPPORT. Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet

RAPPORT. Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet RAPPORT Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet Ny enkätundersökning samt analys av markägarnas svar i tidigare genomförda enkäter kring processerna för formellt skydd av skog 2011-09-02 Analys & Strategi

Läs mer

Formellt skydd av natur - undersökning av markägares upplevelser av myndigheternas arbete

Formellt skydd av natur - undersökning av markägares upplevelser av myndigheternas arbete Formellt skydd av natur - undersökning av markägares upplevelser av myndigheternas arbete Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen Genomförd av CMA Research AB Februari 2018 Formellt skydd av natur - undersökning

Läs mer

Uppföljning av formellt skydd av skog. Skogsstyrelsen/Naturvårdsverket. - Berörda markägares upplevelser av myndigheternas arbete under 2012 och 2013.

Uppföljning av formellt skydd av skog. Skogsstyrelsen/Naturvårdsverket. - Berörda markägares upplevelser av myndigheternas arbete under 2012 och 2013. Uppföljning av formellt skydd av skog - Berörda markägares upplevelser av myndigheternas arbete under och. Skogsstyrelsen/Naturvårdsverket Toivo Sjörén Freja Blomdahl September 14 JN123456 TNS Sifo 14

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd s resultat stockholm.se Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Konsult: Enkätfabriken AB 2 Innehåll Staden 4 6 Metod 7 Målgrupp och bortfall 8 Resultat 8 Resultatens

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Brukarundersökning 2013. Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen. December 2013

Brukarundersökning 2013. Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen. December 2013 Brukarundersökning 2013 Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen December 2013 Nordiska Undersökningsgruppen 2013-12-20 Titel: Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Målgruppsutvärdering

Målgruppsutvärdering Målgruppsutvärdering Colour of Love 2011 Inledning Under sommaren 2011 genomfördes en andra målgruppsutvärdering av Colour of Love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of

Läs mer

Kundundersökning för Ljungby kommun miljö-och byggförvaltning 2014. 2014-06-16 Lisa Eriksson, studentmedarbetare

Kundundersökning för Ljungby kommun miljö-och byggförvaltning 2014. 2014-06-16 Lisa Eriksson, studentmedarbetare Kundundersökning för Ljungby kommun miljö-och byggförvaltning 14 14-6-16 Lisa Eriksson, studentmedarbetare 1. Inledning Under våren 14 har Ljungby kommuns miljö- och byggförvaltning genomfört en servicemätning

Läs mer

Brukarundersökning IFO 2016

Brukarundersökning IFO 2016 2017-02-13 Dnr SN 2016/385 Marie Nyström och Maria Ekeroth Utvecklingsledare, Kansliet Brukarundersökning IFO 2016 Brukarnas upplevelser av kontakten med socialtjänsten i Haninge kommun Postadress Besöksadress

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 Socialnämnden Brukarundersökning hemtjänsttagare med daglig hjälp november 2009 Sammanfattning

Läs mer

PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer. Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet

PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer. Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet Kortrapport av: PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet Fakta om undersökningen BAKGRUND Psoriasisförbundet

Läs mer

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Medelpad. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Medelpad. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Medelpad September-oktober 06 September-oktober 06 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20 RAPPORT ÅTERVINNINGSCENTRALER I UMEÅ OCH LYCKSELE 2006 EN UNDERSÖKNING UTFÖRD I SYFTE ATT - FÖLJA TRENDER - ANPASSA SERVICENIVÅN - FÖRBÄTTRA INFORMATIONEN 2006-11-20 Enkät - Återvinningscentraler 2006

Läs mer

Brukarundersökning Alkoholhandläggare. Socialförvaltningen 2005

Brukarundersökning Alkoholhandläggare. Socialförvaltningen 2005 Brukarundersökning Alkoholhandläggare Socialförvaltningen 2005 2 INNEHÅLL SID INLEDNIN.. 3 Bakgrund. 3 Syfte 3 Metod.. 3 Urval.. 4 Svarsfrekvens Svar uppdelat efter kön 4 4 RESULTAT.. 5 Vad tycker restaurangägarna

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö September-oktober 06 September-oktober 06 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN Familje- och utbildningsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen

SMEDJEBACKENS KOMMUN Familje- och utbildningsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen SMEDJEBACKENS KOMMUN 2013-11-22 Familje- och utbildningsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Familje- och utbildningsnämnden Brukarundersökning individ- och familjeomsorgen perioden maj t.o.m. oktober

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Göteborg. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Göteborg. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Göteborg September-oktober 2006 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar att psoriasis

Läs mer

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006 Brukarundersökning Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård 2006 Juni 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att

Läs mer

Brukarundersökning. Socialpsykiatrins boendestöd Handikappomsorgen 2006

Brukarundersökning. Socialpsykiatrins boendestöd Handikappomsorgen 2006 Brukarundersökning Socialpsykiatrins boendestöd Handikappomsorgen 2006 sept 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att

Läs mer

Tillgängligheten för klienter inom enheten ekonomiskt bistånd rapport

Tillgängligheten för klienter inom enheten ekonomiskt bistånd rapport : Rapport Kundvalskontoret 2009-05-18 Elisa-Beth Widman/Gun-Britt Kärrlander 08-590 971 50/972 33 Dnr Fax 08-590 733 41 SÄN/2009:148 gun-britt.karrlander@upplandsvasby.se Social- och äldrenämnden Tillgängligheten

Läs mer

RAPPORT. Processerna för formellt skydd av skog en uppföljning av markägares upplevelser

RAPPORT. Processerna för formellt skydd av skog en uppföljning av markägares upplevelser RAPPORT Processerna för formellt skydd av skog en uppföljning av markägares upplevelser 2009-2011 2012-06-21 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Plan för uppföljning och utvärdering av Komet samt frågeformulär

Plan för uppföljning och utvärdering av Komet samt frågeformulär Plan uppföljning och utvärdering av Komet Datum 2010-06-11 Diarienr 1(2) Plan för uppföljning och utvärdering av Komet samt frågeformulär Bakgrund Kometprogrammet ska innehålla riktad information och marknadsföring

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm September-oktober 2006 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar att psoriasis

Läs mer

Brukarundersökning Individ- och familjeomsorgen Introduktionsenheten

Brukarundersökning Individ- och familjeomsorgen Introduktionsenheten Brukarundersökning Individ- och familjeomsorgen Introduktionsenheten 2008 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att vi arbetar

Läs mer

Brukarundersökning. Personlig assistans Handikappomsorgen 2008

Brukarundersökning. Personlig assistans Handikappomsorgen 2008 Brukarundersökning Personlig assistans Handikappomsorgen 2008 Januari 2009 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att vi arbetar

Läs mer

RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19. Analys & Strategi

RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19. Analys & Strategi RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19 Analys & Strategi Innehåll/Sammanfattning BAKGRUND... 4 Undersökning om bemötandets betydelse i kollektivtrafiken... 4 Undersökningsmetodik...

Läs mer

INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4

INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 BORTFALLREDOVISNING... 4 Bortfall... 4 RESULTAT SAMTLIGA RESPONDENTER...

Läs mer

Bilaga 3: Ja mfö relser mellan 2003 a rs öch 2015 a rs enka t. La rare i a rskurs 9 söm genömfö rt a mnespröven i engelska, matematik öch svenska

Bilaga 3: Ja mfö relser mellan 2003 a rs öch 2015 a rs enka t. La rare i a rskurs 9 söm genömfö rt a mnespröven i engelska, matematik öch svenska Systemutvärdering Monica Zetterman 1 (18) : Ja mfö relser mellan 2003 a rs öch 2015 a rs enka t. La rare i a rskurs 9 söm genömfö rt a mnespröven i engelska, matematik öch svenska Innehåll 1 Bakgrundsvariabler...

Läs mer

Bilaga 2 Enkät till lärare

Bilaga 2 Enkät till lärare riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 2 Enkät till lärare I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till lärare samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

LIFE Reclaim, vad är det?

LIFE Reclaim, vad är det? LIFE Reclaim, vad är det? Hur påverkas boende och entreprenörer kring Venakärret och Tysslingen en socio-ekonomisk uppföljning av LIFE-projektet Reclaim Länsstyrelsen i Örebro län har genomfört en undersökning

Läs mer

Brukarundersökning individ- och familjeomsorgen perioden september t.o.m november 2012.

Brukarundersökning individ- och familjeomsorgen perioden september t.o.m november 2012. SMEDJEBACKENS KOMMUN 2013-02-04 Familje- och utbildningsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 Familje- och utbildningsnämnden Brukarundersökning

Läs mer

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Foto: Mats Blomberg. Kometprogrammet Vad är det? Kronobergs län har under perioden 2010 till 2014 varit ett av fem försöksområden i projektet Kometprogrammet

Läs mer

Brukarundersökning 2010 Särvux

Brukarundersökning 2010 Särvux TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Tillsynssamverkan i Halland - Miljö

Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Enkät om länets Miljö- och hälsoskyddskontor 2009 Hela Halland Frida Forsberg & Per Albinsson 2009-07-06 1 Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Enkät om länets Miljö-

Läs mer

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Bakgrund I ett av de mål som formulerades i Socialplanen framhölls vikten av att undersöka vad äldreomsorgens brukare tycker om de insatser som ges.

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till rektorer

Bilaga 1 Enkät till rektorer riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 1 Enkät till rektorer I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till rektorer samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

Kometprogrammet fas 2, kompletterande metoder vid skydd av skog

Kometprogrammet fas 2, kompletterande metoder vid skydd av skog 1 januari 2012-31 december 2014 Kometprogrammet fas 2, kompletterande metoder vid skydd av skog Version Ändring Ansvarig 1.0 Beslutad 2010-01-22 Projektbeställare 2.0 Beslutad 2010-06-14 Projektbeställare

Läs mer

Kursuppföljning inom teckenspråksutbildning för vissa föräldrar år 2017

Kursuppföljning inom teckenspråksutbildning för vissa föräldrar år 2017 Kursuppföljning inom teckenspråksutbildning för vissa föräldrar år 2017 Lina Collin Ahlgren Innehåll Inledning...3 Datainsamling...4 Resultat...6 Barntillsyn och boende...6 Barntillsyn... 6 Boende... 8

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Resultat från brukarundersökning inom funktionshinder, Mölndals stad, 2015

Resultat från brukarundersökning inom funktionshinder, Mölndals stad, 2015 Resultat från brukarundersökning inom funktionshinder, Mölndals stad, 2015 Kvalitet- och beställarenheten Carolina Day, verksamhetsutvecklare Helena Bertilsson, verksamhetsutvecklare Innehållsförteckning

Läs mer

Brukarundersökning Järfälla kommun. Socialförvaltningen Utvärdering dagverksamhet inom Äldreomsorgen (ÄO) Januari 2015

Brukarundersökning Järfälla kommun. Socialförvaltningen Utvärdering dagverksamhet inom Äldreomsorgen (ÄO) Januari 2015 Brukarundersökning 2014 Socialförvaltningen Utvärdering dagverksamhet inom Äldreomsorgen (ÄO) Januari 2015 Nordiska Undersökningsgruppen 2015-01-30 Titel: Socialförvaltningen Utvärdering dagverksamhet

Läs mer

Simkunnighet i årskurs 6

Simkunnighet i årskurs 6 Enheten för utbildningsstatistik 2014-12-16 1 (20) Simkunnighet i årskurs 6 Uppföljning av kunskapskraven i idrott och hälsa avseende simkunnighet samt förmåga att hantera nödsituationer vid vatten läsåret

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

Brukarundersökning. Socialförvaltningens reception. Juni 2006

Brukarundersökning. Socialförvaltningens reception. Juni 2006 Brukarundersökning Socialförvaltningens reception 2006 Juni 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att vi arbetar efter

Läs mer

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2015 Markör AB 1 (19) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik

Läs mer

I min forskning försöker jag ta reda på vad vanliga svenskar tycker om olika typer av landskapsmiljöer då de på fritiden vistas i naturen.

I min forskning försöker jag ta reda på vad vanliga svenskar tycker om olika typer av landskapsmiljöer då de på fritiden vistas i naturen. BILAGA 4. ENKÄT Friluftsliv nära bostaden Vad tycker du? I min forskning försöker jag ta reda på vad vanliga svenskar tycker om olika typer av landskapsmiljöer då de på fritiden vistas i naturen. För att

Läs mer

Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010

Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010 Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010 Sammanställning av provtagningsblanketter och väntrumsenkäter Klara Abrahamsson Hivprevention i Västra Götaland Oktober 2010 Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010

Läs mer

Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning

Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning 14--1 1 (14) Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning Arbete efter gymnasial yrkesutbildning Denna rapport, som handlar om etablering på arbetsmarknaden för lärlingsutbildade

Läs mer

EPILEPSIRAPPORT Idag är epilepsivården bristfällig och ojämlik Svenska Epilepsiförbundet

EPILEPSIRAPPORT Idag är epilepsivården bristfällig och ojämlik Svenska Epilepsiförbundet EPILEPSIRAPPORT 2018 Idag är epilepsivården bristfällig och ojämlik Svenska Epilepsiförbundet I DAG ÄR EPILEPSIVÅRDEN BRISTFÄLLIG OCH OJÄMLIK SOCIALSTYRELSEN Denna rapport bygger på en enkätundersökning

Läs mer

Kundundersökning maj 2011

Kundundersökning maj 2011 Dnr SN/0/0 0-0- Kundundersökning maj 0 Socialförvaltningen har genomfört en kvalitetsundersökning avseende serviceinsatser inom kundval. Resultatet av kvalitetsundersökningen ger värdefull information

Läs mer

Sammanfattning

Sammanfattning Reklamationsrätt Sammanfattning Fler än tre av fyra bedömer sig ha goda kunskaper om vad öppet köp innebär medan drygt två av tre bedömer sig ha goda kunskaper om vad bytesrätt och garanti innebär. Därutöver

Läs mer

Mentorsundersökningen 2018

Mentorsundersökningen 2018 Mentorsundersökningen 2018 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Syfte...4 Metod...4 Enkäten...5 Resultat...6 Studielängd och tid med mentor...6 Information och kännedom om mentorsstöd...8

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010 Sociala divisionen Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 00 Bakgrund Brukarundersökning med samma koncept har genomförts 007 och 008. Budget-

Läs mer

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Genomförd av CMA Research AB April 2015 Innehållsförteckning Fakta om undersökningen, syfte och metod 2 Fakta om undersökningen, svarsfrekvens 3 Stöd för tolkning

Läs mer

Bilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad

Bilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad Bilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad Det här är bilagan till den andra delrapport som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har tagit fram inom ramen för regeringsuppdraget

Läs mer

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 www.ljungby.se Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012...3

Läs mer

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal Rapport 2007:25 2007-11-28 Analys & Strategi 1 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi

Läs mer

Tillsynssamverkan i Halland - Miljö

Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Enkät om länets Miljö- och hälsoskyddskontor 2009 Varberg Frida Forsberg & Per Albinsson 2009-07-06 Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Enkät om länets Miljö- och hälsoskyddskontor

Läs mer

Brukarundersökning Funktionshinderområdet 2016

Brukarundersökning Funktionshinderområdet 2016 2017-02-13 Dnr SN 2016/283 Mari-Louise Brunstedt och Maria Ekeroth Utvecklingsledare, Kansliet Brukarundersökning Funktionshinderområdet 2016 Brukarnas upplevelser av sina insatser hos socialtjänsten i

Läs mer

Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen

Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen sida 1 (8) Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen sida 2 (8) sida 3 (8) Inledning Att genomföra brukarundersökningar för att följa upp brukares upplevda kvalitet

Läs mer

så fungerar det med skydd av värdefull natur

så fungerar det med skydd av värdefull natur så fungerar det med skydd av värdefull natur Nya Komet, naturvårdsavtal, naturreservat, biotopskydd och frivilliga avsättningar. Broschyren är framtagen som ett projekt i Smålands skogsstrategi med finansiering

Läs mer

Sammanfattande rapport av chefsenkät 2014

Sammanfattande rapport av chefsenkät 2014 Innehåll 1. Bakgrund... 2 Syfte... 2 Sammanfattning... 2 2. Om enkäten... 2 Svarsfrekvens... 3 3. Om de svarande... 4 Verksamhetsområden... 4 4. Hur nöjd är du med ditt medlemskap idag?... 5 5. Tycker

Läs mer

Undersökning om Stureplanerna

Undersökning om Stureplanerna Undersökning om Stureplanerna 18 september 2017 Johan Orbe Om undersökningen Undersökningen genomfördes under perioden 8-15 september 2017 i Sifos webbpanel. Totalt tillfrågades 1003 personer boende i

Läs mer

Kataraktoperationer. Resultat från patientenkät hösten 2009

Kataraktoperationer. Resultat från patientenkät hösten 2009 Kataraktoperationer Resultat från patientenkät hösten 2009 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 2010 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från patientenkät hösten

Läs mer

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 1: Sammanfattning av den nationella strategin Sammanfattning Nationell strategi för formellt skydd av skog Detta dokument redovisar

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Jobbhälsoindex 2018:2

Jobbhälsoindex 2018:2 Jobbhälsoindex 2018:2 Chefsglöden har svalnat generellt, särskilt i offentlig sektor. Offentligt anställda chefer är mindre nöjda och känner oftare psykiskt obehag att gå till jobbet jämfört med såväl

Läs mer

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 207 11 Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 11.1 Inledning Riksskatteverket, RSV, har sedan mitten av 1980-talet genomfört stora enkätundersökningar riktade till allmänheten om deras inställning

Läs mer

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar LRF SKOGSÄGARNA YTTRANDE Skogsstyrelsen Naturvårdsverket LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar LRF Skogsägarna vill ge följande synpunkter

Läs mer

Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka

Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka November-December 2009 INLEDNING... 4 SYFTE... 4 METOD... 4 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 4 FRÅGEFORMULÄR... 4 DATABEARBETNING OCH ANALYS... 4 BORTFALLREDOVISNING...

Läs mer

Tjänsteskrivelse Enkätundersökning till elever i gymnasiet åk 1

Tjänsteskrivelse Enkätundersökning till elever i gymnasiet åk 1 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2013-04-11 DNR UN 2013.093 SUSANNE MALMER SID 1/1 KVALITETSHANDLÄGGARE 08-58 78 52 15 SUSANNE.MALMER@VALLENTUNA.SE UTBILDNINGSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Järfälla kommun. Brukarundersökning Socialförvaltningen Utvärdering Vuxengruppen inom Individ- och Familjeomsorgen (IFO) Januari 2010

Järfälla kommun. Brukarundersökning Socialförvaltningen Utvärdering Vuxengruppen inom Individ- och Familjeomsorgen (IFO) Januari 2010 Brukarundersökning 2009 Socialförvaltningen Utvärdering Vuxengruppen inom Individ- och Familjeomsorgen (IFO) Januari 2010 NORDISKA UNDERSÖKNINGSGRUPPEN 20100129 NORDISKA UNDERSÖKNINGSGRUPPEN (SCANDINAVIAN

Läs mer

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift Svenskt Näringsliv/Privatvården Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift SAMMANFATTNING Denna rapport redovisar resultatet från en undersökning som jämför privat och offentligt drivna

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE ENKÄT MED KOMMUNINVÅNARE I ÅLDERN 65 80 ÅR USK AB Hans-Åke Gustavsson 08-508 35 066 2011-06-29 hans-ake.gustavsson@uskab.se Intresse för trygghetsbostäder i Huddinge

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökningen om förekomst och skador av vildsvin 2010

Sammanställning av enkätundersökningen om förekomst och skador av vildsvin 2010 Sammanställning av enkätundersökningen om förekomst och skador av vildsvin Eleonore Marcusson Verksamhetsutvecklare LRF Västra Sverige Innehållsförteckning Introduktion... 3 Enkätens uppbyggnad... 3 Svarsfrekvens:...

Läs mer

UNDERLAGSRAPPORT. Beskrivning av svarsgruppen Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg. Analys & Strategi. 2013-11-26 slutversion

UNDERLAGSRAPPORT. Beskrivning av svarsgruppen Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg. Analys & Strategi. 2013-11-26 slutversion UNDERLAGSRAPPORT Beskrivning av svarsgruppen Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg 2013-11-26 slutversion Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet

Läs mer

Brukarundersökning. Flyktingmottagningen. Dec 2006

Brukarundersökning. Flyktingmottagningen. Dec 2006 Brukarundersökning Flyktingmottagningen 2006 Dec 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att vi arbetar efter en bestämd

Läs mer

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra

Läs mer

Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 215 Projektnummer: TRV 213/4576 Markör Innehåll Bakgrund Syfte, metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

5s4. 1. Tjänsteskrivelse, zo13-o5-r6 2. Rapport - Enkätundersökning till elever i g lmnasiet årskurs 2,2ots VALLENTUNA KOMMUN

5s4. 1. Tjänsteskrivelse, zo13-o5-r6 2. Rapport - Enkätundersökning till elever i g lmnasiet årskurs 2,2ots VALLENTUNA KOMMUN VALLENTUNA KOMMUN Utbildningsnämndens arbetsutskott Sa m ma nträd esp rotokol I 2013-06-04 10 (17) 5s4 Enkätundersökning till elever i gymnas et i åk 2 (UN 20t3.109) Beslut Arbetsutskottet föreslår att:

Läs mer

Analys av kompetensutvecklingen

Analys av kompetensutvecklingen Analys av kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet - Fördjupning av rapport 1:3 Efter rådgivning menar cirka procent att de har förändrat sitt arbetssätt oberoende av om det var en konsult eller

Läs mer

Resultat från brukarundersökning inom funktionshinder, Mölndals stad, 2014

Resultat från brukarundersökning inom funktionshinder, Mölndals stad, 2014 Resultat från brukarundersökning inom funktionshinder, Mölndals stad, 2014 Kvalitet- och beställarenheten Helena Bertilsson, verksamhetsutvecklare 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Om undersökningen...

Läs mer

Bortfallsanalys: Primärvårdundersökning läkare 2015

Bortfallsanalys: Primärvårdundersökning läkare 2015 Bortfallsanalys: Primärvårdundersökning läkare 2015 1 Bortfallsanalys primärvårdsundersökning, läkare Nationell Patientenkät är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patienternas

Läs mer

Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2017

Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2017 Bilaga Dnr 4.1-142/218 Februari 217 Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 217 stockholm.se Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 217 Februari 217 Utgivare: Äldreförvaltningen

Läs mer

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

SMIL. Alumniundersökning. Våren 2014 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

SMIL. Alumniundersökning. Våren 2014 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN SMIL Alumniundersökning Våren 2014 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Innehållsförteckning Bakgrundsfrågor Bakgrund.... 3 Inskrivning och examensår.... 5 Inriktning.... 6 Vidare studier.... 7 Första arbetet Första

Läs mer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

3 Gäldenärernas attityder till KFM

3 Gäldenärernas attityder till KFM 3 Gäldenärernas attityder till KFM 3.1 Inledning Tabell 5. Påstående: På det hela taget fyller KFM en viktig funktion, procent. Instämmer (4+5) 48 50 Varken eller (3) 23 23 Instämmer inte (1+2) 15 14 Ingen

Läs mer