Enkätundersökning om utbildningsbehov 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Enkätundersökning om utbildningsbehov 2009"

Transkript

1 Enkätundersökning om utbildningsbehov 2009 besvarad av ideellt arbetande stödpersoner och vittnesstöd inom BOJ Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind och Ulla Graneli

2 Denna rapport är en sammanställning av resultat och slutsatser från en enkätundersökning genomförd 2009 av Brottsofferjourernas Riksförbund. Ulla Graneli har ansvarat för undersökningens upplägg och utformning. Sofia Barlind har ansvarat för administrationen i samband med genomförandet, den statistiska bearbetningen och sammanställningen av resultatet. För texten i det här dokumentet svarar Ulla för inledning och bakgrund (s4-6), Sofia för genomgången av enkäten (s 6-62). Det avslutande summeringsavsnittet har utformats gemensamt. 2

3 Innehåll Inledning... 4 Bakgrund och syfte... 4 Urval... 6 Metod... 6 Bortfall... 7 Representativitet... 7 Om de svarande... 8 Grundutbildningen Sammanfattning utbildningsområden Vidareutbildningsbehov - ämnen Sammanfattning Vidareutbildningsbehov - metoder Sammanfattning Specialisering Arbetet som stödperson Sammanfattning Arbetet som vittnesstöd Sammanfattning Material Sammanfattning Om den egna jouren Informationsflöde Stödpersonsträffar Handledning Arbetsrollen Summering och slutord BILAGA 1 Den typiska BOJaren BILAGA 2 Enkätformulär BILAGA 3 Följebrev till jourens samordnare BILAGA 4 - Följebrev till respondenter 3

4 Inledning Brottsofferjourernas Riksförbund genomförde under perioden 17 augusti till 12 oktober 2009 en enkätundersökning om utbildningsbehov riktad till stödpersoner och vittnesstöd i våra 102 aktiva brottsofferjourer. 308 enkäter sändes ut och 81% av dessa återsändes i tid. De 249 personer som deltagit med sina synpunkter har gjort en värdefull insats för hela brottsofferrörelsen vi vet nu mycket mer om vilka våra ideellt arbetande BOJare är, vilken typ av utbildning de genomgått, hur de ser på sitt eget utbildningsbehov och vilka önskemål de har inför framtidens stödarbete. Bakgrund och syfte En brottsofferjours ändamål 1 är att genom stödpersoner, vittnesstödjare och anställd personal lämna stöd och hjälp till brottsoffer vittnen och anhöriga. Konsekvenserna för den som utsatts för eller bevittnat ett brott blir ofta omfattande. Det handlar om fysiska, psykiska, sociala och ekonomiska konsekvenser. Att möta och erbjuda medmänskligt stöd och information till en person i den situationen kräver personlig lämplighet och kunskap. Redan i den allra första brottsofferjouren som bildades i Södertälje 1984 fastslogs att utbildning var avgörande för att förbereda stödpersonerna för sitt uppdrag. Värderingen av medmänsklighet tillsammans med kunskap genom utbildning som en väg att jourernas ideella medarbetare ska kunna ge ett bra stöd till brottsoffer, anhöriga och vittnen går fortfarande som en röd tråd genom förbundets verksamhet. I verksamhetsplanen för Brottsofferjourernas Riksförbund för står angivet att förbundet ska genomföra en kompetensanalys angående utbildningsbehovet inom organisationen. Syftet är att identifiera viktiga kompetensutvecklingsbehov så att Riksförbundet står bättre rustat att planera framtida utbildningar nationellt, regionalt och lokalt. Arbetsgruppen för BOJs interna organisation 2 beslutade därför att genomföra en enkätundersökning riktad till stödpersoner och vittnesstöd som arbetar ideellt i de lokala brottsofferjourerna. Ett skäl till att valde denna avgränsade grupp var att Riksförbundet har många tillfällen till dialog med ordförande och samordnare på de lokala jourerna, men mer sällan direkt kontakt med ideellt engagerade aktiva som ändå är kärnan i det direkta brottsofferarbetet. 1 Ur stadgar för en lokal förening inom Brottsofferjourernas Riksförbund. 2 Förbundsstyrelsen för Brottsofferjourernas Riksförbund tillsatte under 2006 ett antal arbetsgrupper varav arbetsgruppen för BOJs interna organisation bland annat fick uppdraget att vara en resurs i arbetet med en kompetensanalys. Det övergripande målet för arbetsgruppen fastställdes till att stärka jourerna i arbetet att utveckla lokalt brottsofferarbete 4

5 I boken Socialt arbete med brottsoffer(carlssons bokförlag 2006) redovisar Kerstin Svensson, forskare vid Lunds universitet en kartläggning av brottsofferjourerna i Sverige. Kartläggningen genomfördes 2002 och innehåller en beskrivning av stödpersonernas bakgrund, ideella insats och engagemang. I den undersökningen kontaktades alla jourer i landet genom en telefonintervju med en representant för jouren och därefter intervjuades 3-4 stödpersoner från 4 jourer. Gruppen stödpersoner och vittnesstöd har således aldrig tidigare varit med i en direkt enkätundersökning och någon undersökning om utbildningsbehoven har inte genomförts för någon grupp av medarbetare i landets brottsofferjourer. Det finns fastslaget i stadgarna för en lokal förening att stödpersoner och vittnesstöd skall ha genomgått den av Riksförbundet rekommenderade utbildningen och i policy för stödpersoner och vittnesstöd specificeras utbildningskraven ytterligare. Genom undersökningen ville vi få reda på hur stödpersoner och vittnesstöd värderar de kunskapsområden som ingår i utbildningen och om utbildningsinnehållet motsvarar de behov stödjarna har för att kunna utföra sitt uppdrag. Vi ville också få reda på inom vilka områden som stödjarna upplever störst vidareutbildningsbehov och hur de tycker den ska organiseras. I detta sammanhang ska nämnas att begreppet utbildning ses i ett brett perspektiv och handlar om ett flertal faktorer som har betydelse för lärande och motivation. I Otto Granberg, Lära eller läras, om kompetens och utbildningsplanering i arbetslivet (Studentlitteratur 2004) beskrivs fyra kunskapsformer i en förenklad sammanfattning: Kunskapsform Innebörd Man får genom att Fakta Veta att information memorera Förståelse Veta varför mening/innebörd tolka/analysera Färdighet Veta hur förmåga pröva/öva/göra Förtrogenhet Veta vad omdöme delta/få erfarenhet Utifrån det synsättet är en traditionell kurs bäst när det handlar om fakta. För de andra formerna av kunskap behövs också andra lärformer, till exempel mentorskap, handledning, utbytestjänstgöring, coaching, reflektion m.m. Andra faktorer av betydelse är den återkoppling och uppskattning som ideella medarbetare får för sin insats. Enkäten Frågeformuläret konstruerades av Ulla Graneli, utbildningsansvarig på Brottsofferjourernas Riksförbund med hjälp av konsult från Axánd undersökningar. 3 Enkäten kom att bestå av 39 flervalsfrågorom sammanlagt 146 påståenden för respondenterna att ta ställning till. 3 En provenkätundersökning genomfördes under vecka 19, 2009 för att testa frågeformuleringen. 8 respondenter deltog. Efter provomgången gjordes smärre justeringar. 5

6 Frågorna 4 gällde allt från formalia som svarandens uppdrag och hur länge man varit aktiv, kön, ålder o.s.v. till exakt vilken litteratur man tagit del av och i vilken omfattning, hur mycket tid man lägger ned på stöd via telefon eller e-post, om man upplever att man har stort, litet eller inget behov av utbildning inom t.ex. krisstöd eller mänskliga rättigheter eller unga brottsoffer. Det övergripande målet med denna relativt omfattande undersökning var att förse Brottsofferjourernas Riksförbund med ett bra underlag för planering av framtida utbildningar och därmed i förlängningen kunna erbjuda ett ännu bättre stöd till brottsdrabbade som kommer i kontakt med BOJ. Urval Den 17 augusti 2009 (tidpunkten för utsändandet av enkäten) var 102 brottsofferjourer verksamma och anslutna till Riksförbundet. Eftersom alla brottsofferjourer har olika antal stödpersoner och vittnesstöd vore det inte lämpligt att sända ut samma mängd enkäter till alla jourer. Istället fördelades enkäterna till jourerna i proportion till mängden stödpersoner och vittnesstöd på varje jour. Denna uppgift lämnas från jourerna själva årligen i samband med att brottsofferjourernas årsmöten är avslutade och alla registerändringar och protokoll sänds till Riksförbundet. När uppgifterna för 2008 lämnats in under våren 2009 visade sammanräkningen att stödpersons- och vittnesstödskollektivet bestod av sammanlagt omkring 1700 personer. Eftersom Riksförbundet inte själv kunde ombesörja utdelningen av enkäter till respondenterna utan bara sända en grupp enkäter till varje jour, föll det på den lokala samordnaren att fördela enkäterna slumpmässigt mellan stödpersonerna och vittnesstöden. Med sådana förutsättningar är det olämpligt att ha en alltför liten grupp respondenter i förhållande till den totala populationen. Omkring 300 enkäter bedömdes som en tillräckligt stor grupp för att få ett representativt urval till stånd. Eftersom endast en person hade att ombesörja administrationen kring enkäten, inmatningen av data, sammanställningen och presentationen av resultatet skulle en större grupp än så ha varit en alltför omfattande uppgift att hantera under den tidsrymd som avsatts till undersökningen. Den totala mängden enkäter när varje jour fått sig tilldelad en proportionerlig andel i förhållande till sin totala mängd aktiva stödpersoner och vittnesstöd (och alla jourer fått åtminstone en enkät) blev 308 stycken. Metod De 308 enkäterna sändes till alla jourer via post den 17 augusti Instruktionerna till samordnaren på jouren var att vid nästa gemensamma träff för stödpersoner och/eller vittnesstöd lotta ut de enkäter jouren fått bland de närvarande. Enkäten skulle därefter besvaras av respondenten och förseglas i ett eget kuvert innan samordnaren på jouren postade dem tillbaka till Riksförbundet. 5 Efter att enkäterna anlänt till Riksförbundet i sina förseglade kuvert lades de i en och samma hög och det blev omöjligt att avgöra vilken jour som sänt in vilket enkätsvar. På så sätt kunde 4 Enkätformuläret som det sändes till respondenterna finns i bilaga 2 nedan. 5 Följebreven med instruktioner till jouren respektive respondenterna finns i bilaga 3 och 4 nedan. 6

7 man försäkra varje svarande full anonymitet både gentemot sin egen jours samordnare och gentemot Riksförbundet. Sista inlämningsdag för enkätsvar sattes till den 15 september Eftersom inte tillräckligt stor mängd enkäter kommit in vid det tillfället och Riksförbundet räknat med detta i förväg kunde man utsträcka svarstiden några veckor medan bearbetningen påbörjades. Den 12 oktober hade 81% eller 249 enkäter inkommit och datainmatningen avslutades. Analysarbetet vidtog och sträckte sig över några veckor. Resultatet presenterades för Riksförbundets kansli den 27 oktober och för de lokala brottsofferjourernas samordnare och assistenter den 6 november under den årliga konferensen. Bortfall Bortfallet blev alltså 19% om man ser till mängden utsända enkäter. Det är svårt att veta vilken typ av respondenter som valt att inte svara. Det är förmodligen inte heller de potentiella svarande stödpersonerna som vägrat delta utan istället så att jourens samordnare eller annan ansvarig person valt att inte föra vidare enkäten till sina aktiva av en eller annan anledning. Man kan se att det är en något högre andel jourer med enbart ideellt verksamma samordnare, d.v.s jourer utan någon anställd personal överhuvudtaget, som inte svarat på enkäten. Att svarande på ideella jourer skiljer sig väsentligt från svarande på jourer där det finns anställda ger enkätens resultat inget stöd för. Bortfallet på enskilda frågor är litet med tanke på mängden frågor. De allra flesta respondenter har lyckats fylla i svar på alla frågor. I ett fåtal fall kan man se att svaranden helt missat en hel sida frågor i sträck. Ingen av de enskilda frågorna har fått väsentligt lägre andel svar. Frågekonstruktören har förmodligen medverkat till att hålla nere bortfallet genom att vara generös med svarsalternativet vet ej - det är alltid en utväg för den som svarar att kryssa i vet ej istället för att lämna blankt. Representativitet Flera samordnare har inte följt instruktionen att sköta hela enkäthanteringen under ett gemensamt möte utan har låtit stödpersonerna ta enkäten med sig hem eller till och med själv fördelat enkäterna (under ibland oklara urvalsprinciper) genom att posta dem hem till respondenterna, varefter dessa har postat enkäterna tillbaka till jouren för vidare befordran till Riksförbundet. Trots dessa brister i själva urvalsprocessen har det visat sig att gruppen som svarade på enkäten har en mycket god representativitet gentemot hela stödpersons-/vittnesstödskollektivet. Man kan fastställa detta genom att jämföra med Riksförbundets register över aktiva stödpersoner och vittnesstöd. Där finns bara uppgifter om kön och arbetsroll (om personen är stödperson, vittnesstöd eller innehar båda uppdragen), men det är åtminstone inte en population av helt okänd sammansättning. Ser man till könsfördelningen så är den i hela populationen 76% kvinnor, 24% män. Av de 249 som svarat på enkäten är fördelningen 77% kvinnor, 23% män d.v.s. en försumbar skillnad. 7

8 Kön 23% 77% Kvinnor Män Samordnarna som delat ut enkäterna har alltså oberoende av varandra men tillsammans lyckats få fram ett mycket representativt urval respondenter om man ser till kön. Fördelningen av svarande med olika arbetsroller är inte riktigt lika representativ: i den totala gruppen aktiva finns 59% stödpersoner, 13% aktiva med dubbla arbetsroller. I enkätgruppen är gruppen med dubbla arbetsroller procentuellt större, d.v.s något överrepresenterad: Arbetsroll 22% 25% 53% Stödperson Vittnesstöd Stödperson och vittnesstöd Förklaringen till detta kan vara att den som har dubbla arbetsroller generellt sett är mer engagerad i BOJ och går därför på fler möten - vilket leder till att man i större utsträckning fått en enkät utdelad till sig än aktiva med lägre engagemangsnivå. De samordnare som sänt ut enkäter till aktiva via post har med all säkerhet avstått från att sända enkäter till personer de vet inte kan förväntas svara, och tagit med dem som sannolikt sänder in enkäten. Tillhör man en grupp som tagit på sig dubbla uppdrag är det förstås mer troligt att man finns på samordnarens lista över säkra kort. Det är inte nödvändigtvis en nackdel att gruppen med dubbla arbetsroller är något överrepresenterad eftersom man svarat på både de riktade vittnesstödsfrågorna och de riktade stödpersonsfrågorna. Resultatet blir ett större och bättre underlag för dessa frågor. Man bör alltså hålla i minnet att de som är mer engagerade har svarat i något högre utsträckning än övriga. Detta är dock något som alla enkätundersökningar har gemensamt: den som är intresserad och har tid och lust svarar, den som har en lägre nivå av engagemang låter oftare bli. Sammantaget och så vitt går att utröna utgör dock svarandegruppen en god till mycket god representant för hela stödpersons-/vittnesstödskollektivet. 8

9 Om de svarande Enkäten innehöll sju frågor tänkta att ringa in vem de svarande själva är och på vilken typ av jour de arbetar. Frågorna gällde kön, ålder, arbetsroll, antal år som aktiv, nedlagd tid per månad, stödpersonsgruppens storlek och typ av jour, d.v.s. om jouren är helt ideell eller om det finns anställd personal i någon form. 6 Kön Som redan redovisats i diagrammet på sidan 4 ovan är ideellt aktiva inom BOJ till stor majoritet kvinnor, 77%. Det är fler män än i genomsnitt i två av åldersgrupperna: år, som består av 38% män, och i åldersgruppen 65+, där det är en liten större grupp män än normalt, 27%. I Riksförbundets register över stödpersoner och vittnesstöd med stödpersonsbevis är det en större andel män i jourer som drivs helt ideellt. Det handlar om 30% män i sådana jourer mot 21% män i jourer där det finns anställd personal. Huvudsaklig arbetsroll Kvinnor är något överrepresenterade i stödpersonsgruppen, män något i vittnesstödsgruppen. Vittnesstöd har högre medelålder än stödpersoner. Den som har dubbla arbetsroller är med all sannolikhet över 51. I gruppen som arbetat mindre än 4 timmar per månad finns 90% stödpersoner. I gruppen som arbetat mer än 12 timmar per månad har 42% dubbla arbetsroller. På riktigt små jourer finns sällan vittnesstödsverksamhet, så det är inte märkligt att jourer med under 5 aktiva i gruppen till 92% är stödpersoner. Jourer med anställd personal om över 40 timmar per vecka har färre dubbelarbetande än genomsnittet och fler vittnesstöd, 33%. Åldersgrupp 50% 6% 13% 31% år år år 65+ år Som konstaterats ovan så är det fler kvinnor än genomsnittet i mellangrupperna, åldrarna år. 60% av de män som svarat på undersökningen är över 65 år. Vittnesstöd är generellt sett äldre än stödpersoner; 44% av stödpersonerna är över 65 men hela 63% av vittnesstöden är det. De som varit 6 Fråga 1, 2, 3, 4, 5, 38 och 39 i enkäten. 9

10 aktiva över 3 år är också något äldre än genomsnittet, och motsatt gäller för dem som varit aktiva i mindre än 1 år: där är 28% mellan år, mot 6% i genomsnitt. Äldre personer lägger ner mer tid på sitt uppdrag i genomsnitt. I gruppen som arbetar mer än 12 timmar per månad är 58% över 65 år. Jourer utan anställd personal, eller med anställd personal 1-20 timmar ligger över genomsnittet vad gäller aktiva över 65, 57-58%. Motsatsvis: ju fler timmar den anställde lägger ner, desto yngre stödpersonsgrupp har han eller hon till sitt förfogande. Det här sambandet var oväntat tydligt. Hur länge har du varit stödperson/vittnesstöd inom BOJ? 10% Mindre än 1 år 24% Mellan 1-3 år 66% Mer än 3 år Det är ingen egentlig skillnad mellan kvinnor och män eller mellan stödpersoner och vittnesstöd ifråga om hur länge de varit aktiva. I gruppen är det bara 12% som varit aktiva i mer än 3 år. I gruppen över 65 har 75% varit aktiva i mer än 3 år. Engagemangsnivån verkar öka med tiden. I gruppen som arbetar mer än 12 timmar per månad har 75% varit aktiva i tre år eller mer. I jourer utan anställd personal har 76% av de aktiva svarat att de arbetat i mer än 3 år. För jourer med anställda över 40 timmar per vecka har bara 52% varit aktiva i mer än 3 år. D.v.s. det är en mindre erfaren krets aktiva ideella i en jour med en eller flera anställda, och ju fler timmar de anställda lägger ner sammanlagt desto tydligare är det här sambandet. Ungefär hur många timmar lägger du ner på ditt arbete inom BOJ per månad? 23% 16% 61% Mindre än 4 timmar Mellan 4-12 timmar Mer än 12 timmar Kvinnor ligger något över genomsnittet för de båda ytterlighetsgrupperna, d.v.s. de som lägger ner mindre än fyra timmar per månad och mer än 12. Åldersgruppen lägger ner minst tid; 29% 10

11 lägger ner mindre än fyra timmar per månad. I gruppen över 65 är det 27% som lägger ner mer än 12 timmar. 29% av vittnesstöden lägger ner mer än tolv timmar och den dubbelarbetande gruppen förstås ännu mer: 44% lägger ner mer än tolv timmar. Förklaringen till den här skillnaden är att vittnesstöden är äldre i genomsnitt och i högre grad slutat förvärvsarbeta, d.v.s. har möjlighet att lägga ner lite mer tid på ideellt arbete. De som valt att ha dubbla uppdrag har förmodligen valt att engagera sig i högre grad för att de har möjlighet att ge mer av sin tid. Hur många aktiva stödpersoner och vittnesstöd finns det totalt på din jour? 5% 5% Färre än 5 36% 54% Mellan 5-15 Fler än 15 För jourer utan anställd är det endast 24% grupper med fler än 15 aktiva. För jourer med 1-20 respektive timmar sammanlagd arbetstid för de anställda har 29% respektive 42%, och slutligen; i gruppen där man har tjänster på sammanlagt över 40 timmar så är det vanligast med en stödpersons/vittnesstödsgrupp på över 15 personer. 59% av svaranden på sådana jourer har svarat att deras grupp är över 15 personer stor. Finns det anställd personal på din jour? I så fall, hur många timmar totalt arbetar den anställda personalen per vecka? 5% Nej, jouren har ingen anställd 23% 37% Ja, jouren har en eller flera anställda som tillsammans arbetar 1-20 timmar per vecka Ja, jouren har en eller flera anställda som tillsammans arbetar timmar per vecka 20% 15% Ja, jouren har en eller flera anställda som tillsammans arbetar mer än 40 timmar per vecka 11

12 Under diagrammet för gruppstorlek ovan antyddes att det finns ett samband mellan hur mycket tid den anställda personalen arbetar och hur stora grupper stödpersoner och vittnesstöd det finns på den jouren. Det finns alltså färre aktiva på de helt ideella jourerna. Enkätens resultat har kunnat bekräftas genom en genomgång av Riksförbundets register över helt ideella jourer (57 st) och jourer med anställd personal i någon utsträckning (45 st). Beroende på om man använder jourernas egna uppgifter om mängden aktiva eller om man endast inkluderar aktiva med av Riksförbundet utfärdade stödpersons-/vittnesstödsbevis hamnar genomsnittet på aktiva i jourer med någon anställd personal mot 9,5-13,5 aktiva på jourer helt utan anställd personal. Enkätundersökningens resultat bekräftar denna bild. Det är fler män på jourer utan någon anställd. 48% av männen som svarat på enkäten arbetar på sådana jourer mot bara 35% av kvinnorna. Ett överraskande samband är att i gruppen år arbetar bara 6% på en helt ideell jour, ingen på en jour med en anställd i 1-20 timmar och 88% på en jour med anställd personal om 21 timmar eller mer. Sambandet mellan ideell jour och ålder fortsätter sedan genom åldersgrupperna och i gruppen 65+ säger hela 43% att de arbetar på en helt ideellt driven jour. Det innebär alltså att det av någon anledning är mindre sannolikt att helt ideella jourer rekryterat unga stödpersoner eller vittnesstöd. Grundutbildningen Vi ställde följande huvudfråga: För att förberedas för ditt uppdrag fick du en utbildning. Hur viktiga upplever du att nedanstående utbildningsområden är för ditt arbete som stödperson/vittnesstöd? 7 Vi lät svarandegruppen gradera sina svar på en skala från onödigt till mycket viktigt. Utbildningsområdena var brottsofferkunskap, stödpersons-/vittnesstödsrollen, brottsofferjourernas verksamhet, samtalsmetodik, rättsprocessen samt hälso- och sjukvårdens och Socialtjänstens ansvar för brottsoffer. Resultatet av enkätsvaren redovisas i tur och ordning nedan. Brottsofferkunskap 1% 84% 15% Inte särskilt viktigt Ganska viktigt Mycket viktigt Notera att ingen svarat vet ej eller onödigt och att bara en procent valt inte särskilt viktigt. Det är alltså mycket stor konsensus om hur viktig den här frågan är. 7 Fråga 6 i enkäten. 12

13 Män har något lägre procentsats på svarsalternativet mycket viktigt än kvinnor. Lägst procent av åldersgrupperna har unga 18-35, där bara 75% tycker att det är mycket viktigt. Stödpersoner värderar brottsofferkunskap är högst, därefter vittnesstöd, därefter gruppen med dubbla arbetsroller. Det är ingen stor skillnad mellan grupperna, det handlar om ett par procent. I gruppen som varit aktiva mindre än ett år är det bara 65% som valt mycket viktigt. Stödpersons- och vittnesstödsrollen 11% Ganska viktigt Mycket viktigt 89% Notera att ingen har svarat vet ej, onödigt eller inte särskilt viktigt. Ingen annan fråga i hela enkätundersökningen har fått ett så samstämmigt resultat. Män har åter lägre procentsats på mycket viktigt än vad kvinnor har. Högst av åldersgrupperna har unga 18-35, där 93% tycker att det är mycket viktigt. Vittnesstöden har något högre procentsats än genomsnittet på den här frågan. De som varit aktiva under 1 år har bara 78% mycket viktigt. För dem som varit aktiva mellan 1 och 3 år är svaret istället 95% mycket viktigt. En rimlig förklaring till detta är att när man skaffat sig viss erfarenhet så börjar man fundera över sin roll som stödperson eller vittnesstöd på ett annat sätt än när man är helt nyutbildad. För nedlagd arbetstid finns det ett tydligt samband: ju fler timmar man lägger ner per månad desto viktigare tycker man den här frågan är. Brottsofferjourernas verksamhet 0% 1% 4% Onödigt Inte särskilt viktigt 35% Ganska viktigt 60% Mycket viktigt Kvinnor tycker att kunskap om den här frågan är mycket viktigt till 63%, män bara till 49%. Män värderar alltså åter frågan lägre. Ju äldre man är, desto viktigare tycker man kunskap om BOJs verksamhet är. Gruppen med dubbla arbetsroller har i större utsträckning än andra svarat att det är mycket viktigt, 64%. Ju fler timmar man lägger ner per månad desto viktigare tycker man den här frågan är. De som arbetar mer än 12 timmar per månad säger 65% mycket viktigt mot 51% för dem som arbetar mindre än 4 timmar. På samma sätt som för frågan om stödpersonsrollen är frågan lägre värderad av gruppen som inte varit aktiva särskilt länge (52% mycket viktigt) och högst värderad av gruppen som varit aktiv i mellan 13

14 1-3 år, de som bygger sitt engagemang och sin erfarenhet (66% mycket viktigt). De som varit aktiva mer än 3 år ligger ungefär på genomsnittet. Samtalsmetodik 78% 2% 20% Inte särskilt viktigt Ganska viktigt Mycket viktigt Män svarar till 70% att samtalsmetodik är mycket viktigt, kvinnor har för samma svarsalternativ 80%. För åldersgrupperna finns ett tydligt samband där den yngsta gruppen har högst procentsats på mycket viktigt och de äldre grupperna ett gradvis minskande intresse. (88% 87% 78% 74%) Det är nästan ingen skillnad mellan stödpersoner och vittnesstöd, men gruppen med dubbla uppdrag har något högre andel mycket viktigt. Här finns åter ett tydligt samband för hur intresset ökar med erfarenhet. De som svarat inte särskilt viktigt finns nästan uteslutande i gruppen som varit aktiv mindre än ett år. Engagemangsnivån är utslagsgivande på samma sätt; i gruppen som arbetar mer än 12 timmar per månad säger 86% att samtalsmetodik är mycket viktigt. Rättsprocessen 1% 2% 26% 71% Inte särskilt viktigt Ganska viktigt Mycket viktigt Kvinnor anser att kunskap om rättsprocessen är mycket viktigt till 75%, män till 61%. Det är en mycket liten skillnad mellan åldersgrupperna. Vittnesstöden har inte överraskande hög procentsats på mycket viktigt, 80%, just eftersom de utför sitt stödarbete på tingsrätten och i någon mån hovrätten och har användning för sina kunskaper inom det här området vid varje arbetstillfälle. Ännu högre än så värderar gruppen som lägger ner 12 timmar arbetstid per månad eller mer; 82% mycket viktigt. 14

15 Om hälso- och sjukvårdens och Socialtjänstens ansvar för brottsoffer 4% 6% Inte särskilt viktigt 51% 39% Ganska viktigt Mycket viktigt 57% av kvinnorna svarar mycket viktigt på den här frågan, 37% av männen. Dubbelt så stor andel män har svarat inte särskilt viktigt. Den yngsta gruppen värderar, kanske lite överraskande, den här frågan högst med 60% mycket viktigt. Övriga åldersgrupper har där 48-52%. Det är däremot inte förvånande att 56% av stödpersonerna svarat mycket viktigt, mot bara 41% av vittnesstöden, som också har 9% inte särskilt viktigt. Vittnesstöden kommer nog mer sällan i situationer där kunskap om hälso- och sjukvårdens ansvar för brottsoffer är avgörande för stödarbetet. Sammanfattningsvis kan man säga att män konsekvent värderar sitt behov av kunskap om dessa områden lägre än kvinnor. De olika åldersgrupperna värderar frågorna ibland högt, ibland lågt men sällan helt lika. För stödpersoner och vittnesstöd är det små skillnader. Undantag är frågor där det är tydligt att ett område har större betydelse för endera gruppen, som rättsprocessen för vittnesstöd eller Socialtjänstens ansvar för stödpersoner. De som arbetar mer än 12 timmar per månad betraktar alla frågor med störst allvar av alla. På flera av frågorna har gruppen som varit aktiva 1-3 år hög andel mycket viktigt. Kunskapsbehovet är uppenbarligen något man gradvis kommer till insikt om efter det första året som aktiv och är väldigt medveten om under de första åren medan man bygger upp sin erfarenhet. Man är då mer benägen att uppleva att de här frågorna som mycket viktiga än de som är helt nya eller de som varit med ett tag och tydligare kan se och gradera vad som är mycket viktigt för det egna arbetet och vad som är mindre viktigt. 15

16 Jämförelse: Hur viktiga upplever du att nedanstående utbildningsområden är för ditt arbete som stödperson/vittnesstöd? Stödpersons-och vittnesstödsrollen Mycket viktigt Brottsofferkunskap Ganska viktigt Samtalsmetodik Rättsprocessen Inte särskilt viktigt Brottsofferjourernas verksamhet Onödigt Om hälso- och sjukvården och Socialtjänstens ansvar för brottsoffer Ovanstående jämförande diagram visar de enskilda områdena placerade bredvid varandra i ett stapeldiagram med en skala från onödigt till mycket viktigt. De som besvarat enkäten betraktar alltså stödpersons- och vittnesstödsrollen som viktigast, tätt följd av brottsofferkunskap. Som synes hamnar samtliga områden väl över ganska viktigt och alla utom en närmare mycket viktigt. 16

17 Vilka metoder innehöll din grundutbildning? Studiebesök - tingsrätten Föreläsningar Studiecirkel Studiebesök - annat Praktik Grupparbete Annat Värderingsövningar Rollspel Här ser vi nästan inga skillnader mellan hur grupperna svarat, och det bör det heller inte vara. Det har ju inte anordnats en typ av utbildning för män och en annan för kvinnor, en för yngre och en för äldre utan alla har funnits i samma utbildningsgrupp och fått del av samma utbildning. Värt att notera är att den (lilla) svarandegruppen med endast 5 stödpersoner eller färre på jouren har i första hand utbildats via studiecirkel och först därefter svarat föreläsningar och studiebesök på tingsrätten. Övriga grupper har alltid de andra två först och i nästan samtliga fall i samma ordning; studiebesök har varit vanligast och föreläsningar näst vanligast. Hur skulle du vilja att utbildningen var sammansatt i framtiden? 209 Föreläsningar Studiebesök - tingsrätten 162 Praktik Studiecirkel Studiebesök - annat Grupparbete Rollspel 21 Värderingsövningar Annat 17

18 För frågan om utbildningen i framtiden har man bara fått välja tre alternativ, varför andra metoder än de fyra populäraste får förhållandevis låga siffror. Det spelar ingen roll vilken grupp man tillhör: samtliga oavsett ålder, kön, erfarenhet eller andra faktorer tycker att grundutbildningen i framtiden i första hand bör bestå av föreläsningar, i andra hand av studiebesök på tingsrätten. Män, åldersgrupperna och de som arbetar mindre än 4 timmar per månad, stödpersoner på jourer utan anställd personal samt gruppen med färre än 5 aktiva på sin jour är mer positiva till studiecirkel som metod än andra grupper. Hur väl känner du att grundutbildningen förberedde dig för ditt uppdrag som stödperson och/eller vittnesstöd? 36% 4% 22% Inte särskilt bra Ganska bra Bra 38% Mycket bra Män är något mer positiva än kvinnor - de upplever i större utsträckning än kvinnor att de blev väl förberedda för uppdraget. Vi har just konstaterat att kvinnor och män hade samma sorts utbildning, så det är verkligen en skillnad i hur könen uppfattar att denna utbildning förberett dem, inte dess rent objektiva innehåll. Minst nöjd med hur grundutbildningen förberedde dem är åldersgruppen 36-50, där har 13% svarat inte särskilt bra och de har också lägre procentsatser på de mer positiva alternativen. Vittnesstöden är nöjdast med grundutbildningen, de har 40% mycket bra där stödpersoner och gruppen med dubbla arbetsroller har 33%. De som varit aktiva mer än tre år är mest nöjda med grundutbildningen. En möjlig förklaring kan vara att man med några års erfarenhet inte längre kommer ihåg hur det kändes att vara nyutbildad och osäker inför uppdraget. De som är mest missnöjda är i gruppen mellan 1-3 år aktivitet som alltså varit aktiva ett tag, hunnit stöta på situationer där de upptäckt att grundutbildningen inte räcker och när man då får den här enkätfrågan svarar man i något högre grad än andra att man inte blivit så förberedd för uppdraget som man önskar. De som arbetar mindre än 4 timmar per månad har mycket högre andel inte särskilt bra och bara 13% mycket bra. Motsatsvis; de som väljer lägga ner 12 timmar eller mer är mer nöjda med utbildningen (eller sin egen förmåga) för de svarar till 54% mycket bra. Vi har just konstaterat att dessa grupper hade likvärdig utbildning, så det är engagemanget som ger utslag i hur man uppfattar denna utbildning, inte innehållet i utbildningen. Mer nedlagd tid innebär mer erfarenhet och en hypotes är att man uppfattar det som att grundutbildningen innehöll det man behövde - när man kanske i själva verket lärt sig en del på vägen efteråt. 18

19 Vidareutbildningsbehov - ämnen Vi ställde följande huvudfråga: Hur stort utbildningsbehov upplever du att du har av nedanstående ämnen i dagsläget? 8 och lät svarandegruppen gradera sina svar på en skala från inget behov alls till mycket stort behov. Ämnena var mänskliga rättigheter, våld mot kvinnor och barn, våld i samkönade relationer, våld mot äldre, unga brottsoffer, hatbrott, hedersrelaterade övergrepp, sexualbrott, våld mot personer med funktionsnedsättning, stalking och skadeståndsfrågor. Resultatet av enkätsvaren redovisas i tur och ordning nedan. 0% 15% 49% Mänskliga rättigheter 3% 33% Inget behov alls Litet behov Ganska stort behov Mycket stort behov Bara 2% av männen upplever att de har mycket stort behov av utbildning, jämfört med 18% av kvinnorna. 49% av männen anser att de har litet behov av utbildning på området. För åldersgrupperna är det ett tydligt samband: ju yngre man är desto mindre utbildningsbehov upplever man att man har. Det är en ganska liten skillnad mellan grupperna med olika arbetsroller, men de med dubbla arbetsroller har värderat sitt behov som högst. På samma sätt är det med gruppen som arbetar mer än 12 timmar per månad. 31% 1% 2% Våld mot kvinnor och barn 17% 49% Inget behov alls Litet behov Ganska stort behov Mycket stort behov 34% av kvinnorna upplever ett mycket stort utbildningsbehov här, mot bara 25% av männen. 27% av männen har valt litet behov. Det är marginella skillnader mellan olika åldersgrupper och mellan 8 Fråga 10 i enkäten. 19

20 stödpersoner och vittnesstöd. Bland dem med dubbla arbetsroller har däremot 41% svarat mycket stort behov. Ju längre tid man varit aktiv, desto högre värderar man behovet av utbildning inom det här området. Det upplevda behovet av utbildning ökar alltså paradoxalt nog med stigande erfarenhet. Det är också ett likadant samband mellan tiden man lägger ner per månad och det upplevda behovet av utbildning; det ökar med ökat engagemang. Våld i samkönade relationer 24% 3% 43% 3% 27% Inget behov alls Litet behov Ganska stort behov Mycket stort behov Män upplever till 13% att de har ett mycket stort behov av utbildning på området, jämfört med 27% av kvinnorna. 35% av männen har valt litet behov. Behovet upplevs gradvis såsom större ju äldre man är. I yngsta gruppen har 62% valt litet behov. Det finns skillnader även mellan uppdragsgrupperna; stödpersonerna upplever minst utbildningsbehov, vittnesstöden mittemellan och gruppen med dubbla uppdrag störst. Både grupperna för aktivitetstid i år och engagemangstimmar per månad visar på samma sak: ju längre tid man varit med och ju mer tid man lägger ner, desto mer behov av utbildning upplever man att man har. 2% 2% 27% 23% 46% Våld mot äldre Inget behov alls Litet behov Ganska stort behov Mycket stort behov Män upplever ett lägre utbildningsbehov än kvinnor återigen. 41% av männen har valt litet behov mot 18% av kvinnorna. Behovet upplevs gradvis såsom större ju äldre man är. Bara 6% i yngsta gruppen har svarat mycket stort behov. Stödpersonerna upplever minst utbildningsbehov, vittnesstöden mittemellan och gruppen med dubbla uppdrag störst. I gruppen aktiva under 1 år upplever bara 12% mycket stort behov mot 32% för gruppen med störst erfarenhet. Samma mönster gäller för nedlagd arbetstid per månad. Ju längre erfarenhet, ju större engagemang desto högre värderar man sitt utbildningsbehov. 20

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011 Statistik 2011 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011 2012-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Statistik 2012. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2012

Statistik 2012. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2012 Statistik 2012 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2012 2013-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Policy för stödpersoner och vittnesstöd inom Brottsofferjourens verksamhet

Policy för stödpersoner och vittnesstöd inom Brottsofferjourens verksamhet Policy för stödpersoner och vittnesstöd inom Brottsofferjourens verksamhet Senast ändrad 8 oktober 2013 Syftet med denna policy är att säkerställa en gemensam syn på kompetens och etik inom Brottsofferjourens

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2009

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2009 Statistik 29 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 29 21-3-16 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Verksamhetsutvecklingsgruppen ENKÄT till samordnare/assistenter/anställda inom BOJ - SAMMANFATTNING av enkätsvaren november 2010

Verksamhetsutvecklingsgruppen ENKÄT till samordnare/assistenter/anställda inom BOJ - SAMMANFATTNING av enkätsvaren november 2010 SAMMANSTÄLLNING av svar från enkät Inledning Under 2009 genomförde Riksförbundet en enkätundersökning om utbildningsbehov för stödpersoner och vittnesstöd vid lokala jourer inom Riksförbundet. Undersökningen

Läs mer

Utvärdering för projektdeltagare

Utvärdering för projektdeltagare Utvärdering för projektdeltagare Slutlig utvärdering av projektet Brottsutsatt och funktionsnedsättning 10 december 2014 Sofia Barlind Brottsofferjouren Sverige Innehåll Utvärdering för deltagare i projekt

Läs mer

Statistik Unga hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Statistik Unga hjälpsökande hos Brottsofferjouren Statistik 2013 - Unga hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd...

Läs mer

Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2010 av Brottsofferjourernas Riksförbund

Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2010 av Brottsofferjourernas Riksförbund Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2010 av Brottsofferjourernas Riksförbund 2010-12-13 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind [Type text] [Type

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012 2013-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013 Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013 En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 3 Kontakter...

Läs mer

Utökad statistik för Brottsofferjouren

Utökad statistik för Brottsofferjouren Utökad statistik för Brottsofferjouren Ett försök inom ramen för projekt Brottsutsatt och funktionsnedsättning 1 maj - 31 oktober 2014 20 februari 2015 Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens

Läs mer

Projektbeskrivning Brottsutsatt och funktionsnedsättning

Projektbeskrivning Brottsutsatt och funktionsnedsättning Reviderad 2013-04-29 Projektbeskrivning Brottsutsatt och funktionsnedsättning Inledning Vem som helst kan drabbas av våld och övergrepp eller någon annan brottslig handling. Men vissa grupper är särskilt

Läs mer

Statistik Unga hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Statistik Unga hjälpsökande hos Brottsofferjouren Statistik 2014 - Unga hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjouren Sverige Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 2 Unga

Läs mer

Att ansöka om kommunbidrag

Att ansöka om kommunbidrag Att ansöka om kommunbidrag Tips och råd för lokala jourer December 2010 Kommunernas bidrag till de lokala brottsofferjourerna är viktiga för verksamhetens fortlevnad och utveckling. I denna folder finns

Läs mer

vittnesstöd Nationella riktlinjer för aktiva vittnesstöd

vittnesstöd Nationella riktlinjer för aktiva vittnesstöd vittnesstöd Nationella riktlinjer för aktiva vittnesstöd Nationella riktlinjer för vittnesstödsverksamheten Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket har regeringens uppdrag att verka för att vittnesstödsverksamhet

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011 2012-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Närhet som gör ont - om våld mot närstående

Närhet som gör ont - om våld mot närstående Närhet som gör ont - om våld mot närstående Närhet som gör ont om våld mot närstående erbjuder en gedigen genomgång av problematiken kring mäns våld mot kvinnor. Utgångspunkten är att kunskap är en viktig

Läs mer

Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd...

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2010

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2010 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2010 2011-03-04 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2015

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2015 Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2015 En rapport från Brottsofferjouren Sverige Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om Brottsofferjourens statistik... 2 Kontakt med Brottsofferjouren...

Läs mer

Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjouren Sverige Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 2 Äldre

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer

Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2011 av Brottsofferjourernas Riksförbund 2011-12-12 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind [Type text] [Type

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Sammanfattande rapport av chefsenkät 2014

Sammanfattande rapport av chefsenkät 2014 Innehåll 1. Bakgrund... 2 Syfte... 2 Sammanfattning... 2 2. Om enkäten... 2 Svarsfrekvens... 3 3. Om de svarande... 4 Verksamhetsområden... 4 4. Hur nöjd är du med ditt medlemskap idag?... 5 5. Tycker

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Det ingen vill se - en bok om våld i samkönade parrelationer

Det ingen vill se - en bok om våld i samkönade parrelationer Det ingen vill se - en bok om våld i samkönade parrelationer Våld i parrelationer förekommer oavsett om de är samkönade eller olikkönade. För att undvika kränkningar, felaktigheter och diskriminerande

Läs mer

GothCon. marknadsundersökning. Sara Kalucza, Johan Süld. Undersökningsmetodik 15 hp, ht09 Statistiska Institutionen Handelshögskolan Göteborg

GothCon. marknadsundersökning. Sara Kalucza, Johan Süld. Undersökningsmetodik 15 hp, ht09 Statistiska Institutionen Handelshögskolan Göteborg GothCon marknadsundersökning Sara Kalucza, Johan Süld Undersökningsmetodik 15 hp, ht09 Statistiska Institutionen Handelshögskolan Göteborg Innehållsförteckning 1. Inledning. 3 2. Bakgrundsvariabler 3 2.1.

Läs mer

Statistik 2015- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2015- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2015- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

Kartläggning av Unizon:s medlemsjourer

Kartläggning av Unizon:s medlemsjourer Ölandsgatan 49 D 116 63 Stockholm 08-642 64 01 www.unizon.se info@unizon.se @unizonjourer Kartläggning av Unizon:s medlemsjourer - Baserad på 2014 års enkätundersökning Författare: Siri Morawski, siri.morawski@gmail.com

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Skyttarna ser positivt på damklassen

Skyttarna ser positivt på damklassen Skyttarna ser positivt på damklassen Vid fjolårets förbundsmöte bordlades en motion om avskaffande av damklassen, med uppdrag till förbundsstyrelsen om att utreda vilka konsekvenser ett borttagande skulle

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

White Paper. Kundlojalitet och Net Promoter Index 2008-05-30

White Paper. Kundlojalitet och Net Promoter Index 2008-05-30 White Paper Kundlojalitet och Net Promoter Index 2008-05-30 White paper: Kundlojalitet och Net Promoter Index Detta White Paper är en sammanfattning av MarketDirections Nyhetsdialog om kundlojalitet från

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Föreningshandbok för brottsofferjourer. Brottsofferjourernas Riksförbund. studieplan

Föreningshandbok för brottsofferjourer. Brottsofferjourernas Riksförbund. studieplan BOJ Föreningshandbok för brottsofferjourer Brottsofferjourernas Riksförbund studieplan studieplan till Föreningshandbok för brottsofferjourer Brottsofferjourernas Riksförbund Box 11014, 100 61 Stockholm

Läs mer

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Slutrapport Örebro universitet Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och Urval... 4 Svarsfrekvens... 4 Disposition... 4 Resultat... 5 Fråga 1. Vilken skola...

Läs mer

Attitydundersökning värdskap. Härjedalens kommun

Attitydundersökning värdskap. Härjedalens kommun Attitydundersökning värdskap Härjedalens kommun Innehåll INNEHÅLL 2 INLEDNING 3 ANSTÄLLDA 4 FÖRTROENDEVALDA 7 INVÅNARNA 10 ATTITYDER TILL HÄRJEDALENS KOMMUN/ANSTÄLLDA 10 ATTITYDER TILL FÖRTROENDEVALDA

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät Kartlägg mångfalden Vem är den typiske volontären hos er? Finns det en överrepresentation av personer i en viss ålder, utbildningsbakgrund eller sysselsättning? Varför tror ni att dessa personer har valt

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen

Läs mer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer Almedalen 2012 Sveriges Elevkårer 1 Förord Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer arbetar för

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer

Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord av 2013-10-30 Sofia Barlind [Type text] [Type text] [Type text] 1 Innehåll: Om Brottsofferjouren 2 Bidrag 2 Kommunbidragsundersökningen

Läs mer

Medborgarpanelen. Kunskapsfrågor om politik och natur. Titel: Medborgarpanelen Kunskapsfrågor om politik och natur

Medborgarpanelen. Kunskapsfrågor om politik och natur. Titel: Medborgarpanelen Kunskapsfrågor om politik och natur Medborgarpanelen Kunskapsfrågor om politik och natur Titel: Medborgarpanelen Kunskapsfrågor om politik och natur LORE Laboratory of Opinion Research University of Gothenburg University of Gothenburg Sweden

Läs mer

Statistiska undersökningar - ett litet dokument

Statistiska undersökningar - ett litet dokument Statistiska undersökningar - ett litet dokument Olle the Greatest Donnergymnasiet, Sverige 28 december 2003 Innehåll 1 Olika moment 2 1.1 Förundersökning........................... 2 1.2 Datainsamling............................

Läs mer

Volontärbarometern 2011

Volontärbarometern 2011 Volontärbarometern 2011 Volontärbyråns årliga undersökning om volontärer och vad de får ut av sitt engagemang Vanja Höglund Volontärbyrån 2011 Någon frågade Har vänner som volontärjobbat och sett till

Läs mer

Studiestrategier för dig som är visuell

Studiestrategier för dig som är visuell Studiestrategier för dig som är visuell Om du har en visuell (V) lärstil är synen din starkaste kanal för att ta in ny kunskap. Prova att använda en del eller alla av följande metoder: Stryk under och

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Steg för steg-guide för. Medarbetarundersökning

Steg för steg-guide för. Medarbetarundersökning Steg för steg-guide för Medarbetarundersökning En av de viktigaste resurserna i en organisation är medarbetarna. Hur dina medarbetare samarbetar kommer att i hög utsträckning påverka resultatet för din

Läs mer

Brukarundersökning 2015

Brukarundersökning 2015 Brukarundersökning Nationell brukarundersökning inom IFO-området ARBETE OCH VÄLFÄRD Utvecklingsenheten April 4, 6 Författare: Mats Karlsson, utredare Sammanfattning Arbete och välfärd har sedan på olika

Läs mer

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 2014:3 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Höjd pensionsålder

Läs mer

Verksamhetsplan Brottsofferjouren i Västerort

Verksamhetsplan Brottsofferjouren i Västerort Verksamhetsplan 2012 Brottsofferjouren i Västerort Enligt styrelsebeslut december 2011 SYFTET MED EN VERKSAMHETSPLAN Verksamhetsplanen används som ett redskap för att styra och utveckla BOJ Västerorts

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 2014:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning; Yngre anställda passar illa!... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor...

Läs mer

Statistik Sofia Barlind

Statistik Sofia Barlind Statistik 206 - Om hjälpsökande hos Brottsofferjouren utsatta för integritetskränkande brott, våld i nära relation samt hedersrelaterat våld och förtryck Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 203 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst

Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst Innehållsförteckning Familjehemscentrum... 2 Enkätstudien... 4 Varför och för vem görs studien?... 4 Vad ska studeras?... 4 Av vem görs studien?...

Läs mer

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning s. 2 2 Inledning..s. 7 3 Informanternas könsmässiga fördelning

Läs mer

Kvartalsrapport juni augusti 2013

Kvartalsrapport juni augusti 2013 Kvartalsrapport juni augusti 2013 Från projektledarens horisont Det har varit sommar och många av mina kollegor både på riksförbundets kansli och projektorterna har haft semester. Själv har jag arbetat

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Bakgrund I ett av de mål som formulerades i Socialplanen framhölls vikten av att undersöka vad äldreomsorgens brukare tycker om de insatser som ges.

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas

Läs mer

Rapport enkätresultat 2016 Gymnasieskola

Rapport enkätresultat 2016 Gymnasieskola Rapport enkätresultat 2016 Gymnasieskola Bakgrund och syfte Enkätundersökningen är en del av det kvalitetsarbete som pågår i kommunen genom olika former av uppföljningar. Inom den gemensamma gymnasieregionen

Läs mer

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Lina Collin Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet och

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Totalt 174 lärare har svarat på enkätundersökningen fördelat på

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 Socialnämnden Brukarundersökning hemtjänsttagare med daglig hjälp november 2009 Sammanfattning

Läs mer

Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014

Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014 Region Skåne Skånevård KRYH Habilitering & Hjälpmedel Tolkcentralen Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen, Region Skåne genomförde

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

Om ledarskapet och andra förutsättningar för en bra arbetsmiljö. En rapport från SKTF

Om ledarskapet och andra förutsättningar för en bra arbetsmiljö. En rapport från SKTF Om ledarskapet och andra förutsättningar för en bra arbetsmiljö En rapport från SKTF Juni 23 Sammanfattning och reflektioner Kännetecknande för olika yrken inom Svenska kyrkan är att de är relativt enkönade.

Läs mer

RAPPORT. PTP-enkät 2009 1(10)

RAPPORT. PTP-enkät 2009 1(10) RAPPORT PTP-enkät 2009 1(10) INLEDNING Bakgrund 1995 genomförde Psykologförbundet för första gången en undersökning till dem som tagit psykologexamen mellan två tidpunkter för att bland annat få en bild

Läs mer

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Skövdestudenter om kurser

Skövdestudenter om kurser Skövdestudenter om kurser Temat för denna enkätundersökning var kurser vilket är ett väldigt stort området. Det vi valde att fokusera på var dels ett område som tidigare diskuterats mycket inom Studentkåren

Läs mer

Socialförvaltningen i Örebro kommun. Brukarundersökning. Bemötande våren 2012. Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare

Socialförvaltningen i Örebro kommun. Brukarundersökning. Bemötande våren 2012. Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare Socialförvaltningen i Örebro kommun Brukarundersökning Bemötande våren 2012 Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Redovisning av frågor

Läs mer

Vad tycker besökarna om socialkontoret?

Vad tycker besökarna om socialkontoret? 2005-04-28 Socialförvaltningen Individ- och familjeomsorg Vad tycker besökarna om socialkontoret? Hur blev du bemött av personalen? Ganska dåligt 2% (5%) Mycket dåligt 9% (5%) Ganska bra 22% (26%) Mycket

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

PM Undersökning om insamlingssystem för elavfall i Sverige 2012

PM Undersökning om insamlingssystem för elavfall i Sverige 2012 PM Undersökning om insamlingssystem för elavfall i Sverige 212 El-Kretsen har tillsammans med Avfall Sverige genomfört en översiktlig undersökning med syfte att skapa en nulägesbild över hur insamling

Läs mer

INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4

INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 BORTFALLREDOVISNING... 4 Bortfall... 4 RESULTAT SAMTLIGA RESPONDENTER...

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

RAPPORT. PTP enkät För kontakt: Mahlin Olsson, (11)

RAPPORT. PTP enkät För kontakt: Mahlin Olsson, (11) RAPPORT PTP enkät 2011 För kontakt: Mahlin Olsson, 08-567 06 407 mahlin.olsson@psykologforbundet.se 2011-10-05 1(11) INLEDNING Bakgrund 1995 genomförde Psykologförbundet för första gången en undersökning

Läs mer

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:5 Kommunrapport - Allmänna frågor Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens

Läs mer

Hållbar jämställdhet (HÅJ)

Hållbar jämställdhet (HÅJ) PiteåPanelen Rapport 21 Hållbar jämställdhet (HÅJ) April 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Hållbar jämställdhet Piteå kommun har arbetat aktivt med jämställdhet i verksamheterna sedan 2009. Jämställdhet

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet

Läs mer

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014 Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar

Läs mer

Statistik januari-december 2012 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2012 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 212 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer