Varför använder äldre i i Uppsala län län många läkemedel? En enkät enkät till till husläkare och och geriatriker

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varför använder äldre i i Uppsala län län många läkemedel? En enkät enkät till till husläkare och och geriatriker"

Transkript

1 FoU-rapport 2010/? FoU-rapport 2010/6 Varför använder äldre i i Uppsala län län många läkemedel? En En enkät enkät till till husläkare och och geriatriker Elizabeth Åhsberg Regionförbundet Uppsala län

2 2

3 Förord Många personer som är 80 år och äldre behandlas med läkemedel, inte minst på kommunernas särskilda boenden. Övermedicinering av äldre har särskilda risker eftersom det naturliga åldrandet medför att man generellt sett tål läkemedel sämre. "Öppna jämförelser" är ett led i Sveriges Kommuner och Landstings arbete med att öppet redovisa och jämföra olika verksamheters kvalitet och effektivitet. I Öppna jämförelser 2009 framgår att andelen äldre i Uppsala län, som har många läkemedel, har minskat. Trots detta framgår samtidigt att flertalet av länets kommuner hamnat längre ner i rangordningen av Sveriges kommuner just när det gäller äldres läkemedelsanvändning. Med anledning av detta tog Läkemedelskommittén i Uppsala läns landsting initiativ till en studie för att få veta mer om förskrivande läkares idéer om hur man kan förstå äldres höga läkemedelskonsumtion. Regionförbundet i Uppsala län fick i uppdrag att genomföra en enkätstudie bland länets primärvårdsläkare och geriatriker. I samarbete med det länsövergripande nätverket för "Äldre och läkemedel" skapades en enkät, som distribuerades via Primärvårdens FoU-centrum och som sedan sammanställdes på Regionförbundet. Rapporten är skriven av fil dr Elizabeth Åhsberg, vetenskaplig handledare vid Enheten för FoU-stöd. Författaren riktar ett stort tack till Inger Lindgren, för hjälp med distribution och insamling av frågeformulär, Barbro Nordström, för hjälp med frågekonstruktion, information om Cosmic och värdefulla synpunkter på manuskriptet, Anna-Kari Nilsson, för samordning av initiala kontakter, samt till Lena Chirico, Bo Lerman, Agneta Eklund och Kerstin Hulter Åsberg för värdefulla synpunkter på manuskriptet. Uppsala i september 2010 Bo Lerman Enheten för FoU-stöd Regionförbundet Uppsala län 3

4 4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 7 Inledning... 8 Äldres läkemedelsbehandling... 8 Stöd vid förskrivning... 8 Öppna jämförelser... 9 Rangordning av kommuner... 9 Läkemedelsanvändning bland äldre i Uppsala län Syfte Metod Tillvägagångssätt Deltagare Databearbetning Resultat Deltagare Öppna jämförelser Tio eller fler läkemedel Tre eller fler psykofarmaka Övriga synpunkter Underlag för beslut? Stöd Diskussion Referenser Bilaga

6 6

7 Sammanfattning Sveriges Kommuner och Landsting publicerar sedan år 2007 årliga Öppna jämförelser mellan kommuner och landsting när det gäller vård och omsorg om äldre. I rapporterna redovisas ett flertal mått på kvalitet och effektivitet, bl a tre kvalitetsindikatorer för läkemedelsanvändning. Dessa är: Andel invånare, 80 år eller äldre, som samtidigt behandlas med (a) tio eller fler läkemedel, (b) tre eller fler psykofarmaka, (c) riskfyllda läkemedelskombinationer, risk för sk D-interaktion. De senaste uppgifterna för Uppsala län i Öppna jämförelser har visat på en minskande andel äldre som har många läkemedel. Trots detta framgår samtidigt att flertalet av länets kommuner hamnat långt ner på rangordningslistan av jämförelser mellan Sveriges kommuner just när det gäller äldres läkemedelsanvändning. Med anledning av detta tog Läkemedelskommittén i Uppsala läns landsting initiativ till denna studie. Syftet var främst att undersöka hur förskrivare ser på skälen till varför det är fler äldre i Uppsala län som får många läkemedel, jämfört med andra svenska kommuner. Dessutom var syftet att undersöka vilket stöd som läkare anser att de kan ha nytta av vid förskrivning av läkemedel. Ett frågeformulär konstruerades och distribuerades via en elektronisk enkät. De primärvårdsläkare och geriatriker i Uppsala län som fanns med i primärvårdens register tillfrågades om de ville svara på nio frågor via en elektronisk enkät. Totalt tillfrågades 200 personer, varav 84 personer (42 %) besvarade frågeformuläret. Resultatet visade att de läkare som deltog i denna studie rapporterade följande skäl till den relativt höga läkemedelsanvändningen bland äldre i Uppsala län: Brist på tid för läkare en hög arbetsbelastning där det är svårt att hinna med läkemedelsgenomgångar i den omfattning som bedöms vara nödvändigt Många läkare per patient vanligt med flera specialistläkare involverade Vårdprogram och riktlinjer rekommendationer för behandling av enskilda sjukdomar kan ge för många läkemedel vid multisjukdom Stora sjukhus avancerad vård, med särskild läkemedelsbehandling, ges även till svårt sjuka äldre ApoDos ett sätt att fördela läkemedel som kan bidra till att ordinationer revideras för sällan Stor tilltro till läkemedel krav från omgivningen, både personal och anhöriga, att förskriva läkemedel Bristande rutiner vissa rutiner på särskilda boenden, samt för läkemedelsgenomgång, kan förbättras Vid förskrivning av läkemedel var möjligheten att diskutera med kollegor både det vanligaste och ett av de viktigaste beslutsstöden. Andra stödformer som efterlystes var en lathund om riskläkemedel, samarbete med apotekare, utbildning i utsättningsmetodik (att avsluta eller minska läkemedelsbehandling), samt ett förbättrat samarbete med den kommunala hälso- och sjukvården. 7

8 Inledning Äldres läkemedelsbehandling Många äldre har en eller flera sjukdomar. Vissa symtom eller tillstånd kan behandlas utan läkemedel, men ibland krävs farmakologisk behandling. De läkare som förskriver läkemedel till äldre har flera överväganden att göra. Sådana överväganden kan vara: (a) Ska man behandla med läkemedel? Ett symtom kan vara ett tecken på ett bakomliggande tillstånd, t ex kan sömnbesvär bero på depression och en demenssjuk persons beteende på smärta. Symtomen kan också vara en biverkan av den äldres läkemedel. (b) Vilket läkemedel ska man välja? En åldrande kropp förändras, t ex minskar andelen vatten i kroppen medan andelen fett ökar. Även om olika personer påverkas olika av åldrandet är följden av dessa förändringar ofta att effekten av läkemedel både förstärks och förlängs. Det innebär att effekten av ett läkemedel kan verka längre än vad som var tänkt och att risken för biverkningar ökar. (c) Hur ska läkemedel doseras? Många äldre har en ökad känslighet, vilket gör att läkemedel i allmänhet bör doseras med försiktighet (Fastbom, 2001). När ett beslut om läkemedelsbehandling ska fattas uppstår ofta en situation av prövning, där nyttan ska vara större än eventuella nackdelar. Det innebär att behandlingen måste utvärderas, både vid botande (t ex infektionsbehandling) och symtomlindrande (t ex lugnande medel) behandling (Lundgren, 2007), samt vid förebyggande behandling (t ex blodfettssänkande läkemedel). Stöd vid förskrivning Vid förskrivning av läkemedel finns flera hjälpmedel tillgängliga. Utöver FASS (Fass, 2010) finns t ex en lista över rekommenderade läkemedel som Uppsala läns landsting tagit fram (Läkemedelskommittén, 2010b). FASS innehåller beskrivningar av alla godkända läkemedel i Sverige, medan landstingets lista i huvudsak innehåller rekommendationer för läkemedelsbehandling vid vanliga sjukdomar. I Uppsala läns landstings elektroniska system för journalhantering, Cosmic, finns några funktioner som kan användas som beslutsstöd. Dels finns "Plats i terapin" som är en nätbaserad källa för kortfattad information om läkemedel, med rekommendationer om hur de bör användas (Läkemedelskommittén, 2010a). Dels finns ordinationsmallar, med rekommenderade läkemedel vid olika symtom och diagnoser. Dessutom finns en sökordsfunktion där vissa moment beskrivs, t ex hur en läkemedelsgenomgång kan utföras. När det gäller omprövning och avslutande av läkemedel finns en bok, FAS UT, som är producerad av Västerbottens läns landsting (Lundgren, 2007). Där beskrivs erfarenheter av utvärdering och förändring av behandling inom 26 vanliga läkemedelsområden. Vid bedömning av symtom hos äldre finns skalan Phase 20 (PHArmacotherapeutical Symptom Evaluation). Det är ett instrument som utvecklats för självskattning av symtom som kan vara läkemedelsrelaterade, hos personer som bor på äldreboenden (Hedström, 2009). Även ApoDos (Apotekets dosexpedierade läkemedel) kan utgöra ett stöd för förskrivare, eftersom det innehåller patientens hela läkemedelslista vilket ger en överblick över läkemedelsbehandlingen. ApoDos är ett sätt att fördela läkemedel, där de mediciner som patienten ska ta är förpackade i en försluten påse för varje doseringstillfälle. En webbaserad tjänst, e-dos, har utvecklats av Apoteket, där alla behöriga användare har tillgång till den 8

9 senaste versionen av respektive patients dosrecept (Apoteket, 2010). Läkemedelskommittén har utarbetat riktlinjer för ApoDos, där kriterier för insättning anges tydligt (www.lul.se). Öppna jämförelser Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) publicerar sedan år 2007 årliga jämförelser mellan kommunerna och landstingen när det gäller den vård och omsorg som ges till äldre (SKL, 2007, 2008, 2009). I rapporterna redovisas ett flertal mått på kvalitet och effektivitet inom olika områden. Syftet med jämförelserna är att stimulera till en allt bättre vård och omsorg om äldre. I Öppna jämförelser ges en bred bild av vården och omsorgen om äldre. Den senaste rapporten (SKL, 2009) innehåller uppgifter om 28 olika indikatorer på resultat och kvalitet. Indikatorerna rör både områden som kommunerna ansvarar för och områden där resultatet är beroende av att kommuner och landsting har en fungerande samverkan. De uppgifter som redovisas är kvantitativa mått på kommunernas information om äldreomsorg, social omsorg och service (inklusive särskilt boende och ordinärt boende), förebyggande insatser, riskfylld användning av läkemedel, medicinskt stöd i äldreomsorgen, stöd till personer som drabbats av stroke, stöd i livets slutskede, kostnader och personalens utbildningsnivå. Dessa mått inkluderar både uppgifter från olika register och omdömen från äldre som fått vård och/eller omsorg. När det gäller läkemedel presenteras uppgifter för tre kvalitetsindikatorer. Dessa är: 1. Andel invånare, 80 år eller äldre, som samtidigt behandlas med tio eller fler läkemedel 2. Andel invånare, 80 år eller äldre, som samtidigt behandlas med tre eller fler psykofarmaka 3. Andel invånare, 80 år eller äldre, som samtidigt behandlas med riskfyllda läkemedelskombinationer, med risk för så kallad D-interaktion Dessa indikatorer kan utgöra stöd både vid förskrivning och vid regelbundna genomgångar av äldres läkemedel. Rangordning av kommuner Uppsala län har under flera år arbetat för att förbättra läkemedelsanvändningen bland äldre. Trots detta visar de senaste uppgifterna i Öppna jämförelser att flertalet av länets kommuner hamnat långt ner på rangordningslistan över Sveriges kommuner just när det gäller äldres läkemedelsanvändning (SKL, 2009). Om uppgifter för andelen äldre som behandlas med tio eller fler läkemedel från åren 2008 och 2009 jämförs, framgår att flertalet kommuner i Uppsala län hamnat längre ner på rangordningslistan under 2009 (rangordningen går från 1 som är det bästa värdet, till 290 som är det lägsta värdet). Det enda undantaget är Enköping, som förbättrat sin position något på listan. Heby är den kommun i Uppland som haft bäst position på listan under båda åren (Figur 1). Samtliga kommuner fick en sämre position under 2009 när det gäller andelen äldre som fått tre eller fler psykofarmaka, även om Knivsta kommun utmärkte sig med en väldigt bra position under år 2008 och en medelmåttig placering år 2009 (Figur 2). När det gäller D-interaktioner är mönstret inte lika entydigt, då Håbo, Uppsala och Älvkarleby förbättrade sina positioner, medan de övriga fem kommunerna försämrade sin position på rangordningslistan (Figur 3). 9

10 Figur 1. Rangordning för kommunerna i Uppsala län (bland rikets 290 kommuner) över andel invånare, 80 år eller äldre, som samtidigt behandlas med tio eller fler läkemedel. Uppgifter från år 2008 och Ju högre siffra, desto lägre ner finns kommunen på rangordningslistan. Figur 2. Rangordning för kommunerna i Uppsala län (bland rikets 290 kommuner) över andel invånare, 80 år eller äldre, som samtidigt behandlas med tre eller fler psykofarmaka. Uppgifter från år 2008 och Ju högre siffra, desto lägre ner finns kommunen på rangordningslistan. 10

11 Figur 3. Rangordning för kommunerna i Uppsala län (bland rikets 290 kommuner) över andel invånare, 80 år eller äldre, som samtidigt behandlas med riskfyllda läkemedelskombinationer (D-interaktioner). Uppgifter från år Ju högre siffra, desto lägre ner finns kommunen på rangordningslistan. Läkemedelsanvändning bland äldre i Uppsala län I de Öppna jämförelserna redovisas också andelen äldre personer som behandlats med läkemedel enligt kvalitetsindikatorerna. Här framkommer att det överlag varit en minskande andel äldre som haft många läkemedel i Uppsala län. Många läkemedel kan medföra flera olika risker för individen, främst biverkningar, men många preparat kan även ge icke önskvärda effekter och påverka varandra på olämpligt sätt. Den minskade läkemedelsanvändningen gäller både andelen äldre som behandlats med tio eller fler läkemedel (Figur 4) och tre eller fler psykofarmaka (med undantag för Knivsta kommun) (Figur 5). Uppgifterna för indikatorn riskfyllda läkemedelskombinationer visar att äldre i Håbo, Uppsala och Älvkarleby haft en minskad läkemedelsanvändning, medan de övriga kommunerna har haft en jämförbar eller något ökad läkemedelsanvändning (Figur 6). Sammantaget visade dessa uppgifter att läkemedelsanvändningen bland äldre överlag har blivit bättre även i Uppsala län under de senaste två åren, enligt dessa indikatorer. Trots detta, jämfört med flertalet andra svenska kommuner, har utvecklingen inte gått lika snabbt i Uppsala läns kommuner när det gäller äldres läkemedelsanvändning. 11

12 Figur 4. Andel (%) invånare, 80 år eller äldre, i Uppsala län som samtidigt behandlas med tio eller fler läkemedel. Uppgifter från år 2008 och Figur 5. Andel (%) invånare, 80 år eller äldre, i Uppsala län som samtidigt behandlas med tre eller fler psykofarmaka. Uppgifter från år 2008 och

13 Figur 6. Andel (%) invånare, 80 år eller äldre, i Uppsala län som samtidigt behandlas med riskfyllda läkemedelskombinationer (D-interaktioner). Uppgifter från år Syfte Med anledning av ovan nämnda uppgifter i Öppna jämförelser, om en relativt hög andel äldre med många läkemedel i Uppsala län (SKL, 2009), tog Läkemedelskommittén i Uppsala läns landsting initiativ till denna studie. Syftet var främst att undersöka hur förskrivare ser på skälen till varför det är en högre andel äldre i Uppsala län som får många läkemedel, jämfört med andra svenska kommuner. Dessutom var syftet att undersöka vilket stöd som läkare anser att de kan ha nytta av vid förskrivning av läkemedel. Metod Tillvägagångssätt Ett frågeformulär konstruerades av deltagare i det länsövergripande nätverket 1 för "Äldre och läkemedel". Formuläret bestod av nio frågor. Dessa var tre bakgrundsfrågor, en fråga om läkemedelsrelaterade problem, tre frågor om stöd vid förskrivning, samt två frågor om ev orsaker till resultaten i Öppna jämförelser om äldres läkemedelsanvändning (se Bilaga 1). Frågorna distribuerades av FoU-centrum vid Primärvården i Uppsala Läns Landsting, via en elektronisk enkät. En riktad påminnelse skickades efter två veckor till dem som inte svarat på det första utskicket. En tredje riktad påminnelse skickades efter ytterligare två veckor. Deltagare Samtliga primärvårdsläkare och geriatriker i Uppsala län som fanns med i primärvårdens register tillfrågades om de ville svara på nio frågor via en elektronisk enkät. Totalt tillfrågades 200 personer. 1 Nätverket leds av Landstingets läkemedelsenhet och deltagarna representerar geriatrisk vård och primärvård i Uppsala län, kommuner i Uppsala län, Uppsala universitet och Regionförbundet i Uppsala län. 13

14 Databearbetning Svaren på frågorna sammanställdes initialt av FoU-centrum Primärvården med hjälp av det internetbaserade enkätverktyget Webropol (www.webropol.com/sweden). Ytterligare bearbetningar genomfördes av Enheten för FoU-stöd vid Regionförbundet. Resultatet sammanställdes beskrivande. Resultat Deltagare Av de 200 tillfrågade besvarade totalt 84 personer (42 %) frågeformuläret. Av dessa arbetade majoriteten inom primärvården (85 %), medan de övriga uppgav att de arbetade inom geriatrisk vård. De svarande representerade alla länets kommuner, även om en majoritet arbetade i Uppsala (Fig. 7). Drygt en tredjedel (37 %) av de svarande ansvarade för ett särskilt boende. Figur 7. Fördelning av svarande i länets kommuner, n=84 (av 200 tillfrågade). Öppna jämförelser Tio eller fler läkemedel När det gäller resultatet i Öppna jämförelser, avseende andelen äldre (80+) som har tio eller fler läkemedel, uppgav de svarande flera möjliga orsaker till att Uppsala län rangordnats lågt jämfört med övriga kommuner i riket. Den orsak som flest (18%) svarande angav var att det överlag är för många läkare som behandlar samma patient (Fig. 8). Den avancerade vårdens specialisering bedömdes av flera svaranden vara en bidragande orsak till detta. Läkaransvaret på särskilda boenden kommenterades också. Som några uttryckte det: Patienterna har ofta kontakt med flera olika specialister som ordinerar läkemedel inom sin specialitet och inte ser på helheten. Gott om specialister och olika typer av läkare som anser att just deras läkemedel är viktigast och motstånd mot att sätta ut preparat som kollega ordinerat. Bristande kontinuitet i läkartillsyn på särskilda boenden? 14

15 Nästan lika många (15%) kommenterade vårdprogram. Vårdprogram, som kan vara lokala eller regionala, ger rekommendationer för behandling vid olika tillstånd. Dessutom finns ett växande antal nationella riktlinjer för behandling av olika sjukdomar. Exempelvis angav några att: Vårdprogram som används okritiskt, särskilt till äldre och multisjuka. En bidragande faktor är ev faktiskt delvis bra utbildning av läkarna. Skall man följa alla rekommendationer när det gäller behandling av hjärtkärlsjukdom t ex, leder det per automatik till en omfattande polyfarmaci. Svår balans där vi behöver mer stöd i hur vi skall tänka. Diverse vårdprogram. Alla ska vara optimalt behandlade. Inga vårdprogram anger när det kan var lämpligt att avsluta behandling, t ex statiner och diabetes- ingen övre åldersgräns. Synpunkterna om vårdprogram och specialisering är i sin tur förknippade med lika många, och mer specifika, kommentarer om att förskrivning på sjukhus kan vara en bidragande orsak till att äldre har många läkemedel. T ex : Högspecialiserad vård på UAS även för de äldre, de får läkemedel där i akuta situationer som man inte "törs" sätta ut sedan. Många läkemedel sätts in på sjukhuset och är ibland svåra att sätta ut bla av psykologiska skäl. Många preparat är förebyggande och förnyas kanske slentrianmässigt. Flera (13%) angav även Apodos som en möjlig bidragande orsak till en hög läkemedelsanvändning. Några har särskilt kommenterat läkemedel som ges vid behov. T ex: För många insatta på Apodos, många gånger "krav" av kommunsköterskor med hänvisning till tidsbrist. Hög andel Apodos. Vid behovsmediciner står kvar länge. Flera kommentarer (11%) gavs också om den tidsbrist som de svarande har upplevt. Organisatorisk struktur och bemanning uppgavs påverka arbetssituationen och bidra till en i vissa avseenden dålig arbetsmiljö. T ex: Mycket stressig arbetsmiljö för läkare. Underbemanning. Tidsbrist. Det tar tid att sätta ut eller ändra läkemedel. Dåliga vårdavtal som inte skapar förutsättningar för att få tid för adekvata läkemedelsgenomgångar och bedömningar. 15

16 Figur 8. Kategorisering av antal öppna svar på frågan Vad tror du: Varför har Uppsala län många äldre som får 10 eller fler läkemedel (jämfört med riket)? n=84. Tre eller fler psykofarmaka När det gäller kvalitetsindikatorn som rör psykofarmaka besvarades följande fråga: Vad tror du: Varför har Uppsala län många äldre som får 3 eller fler psykofarmaka (jämfört med riket)? Här uppgav flera av läkarna liknande svar som för indikatorn som rör tio eller fler läkemedel. En skillnad var dock att flera även menade att det kan finnas ytterligare några orsaker som rör behandling med psykofarmaka. En orsak kan vara en stor tilltro till läkemedelsbehandling. Det gällde läkemedelsbehandling i allmänhet, men antidepressiva preparat (SSRI, Selektiv Serotoninåterupptagshämmare) nämndes särskilt. T ex angav några: Sannolikt ett överambitiöst medicinerande, med krav från både anhöriga och personal. Propaganda för ssri. En annan orsak som lyftes fram var att det finns bristande rutiner. Till exempel nämndes rutiner för sänggående som finns på vissa äldreboenden och att förskrivning kan göras slentrianmässigt. Det gavs även förslag på nya rutiner för läkemedelsgenomgång. Man lägger patienter tidigt på äldreboende tex kl De sover och vaknar efter några timmar mitt i natten o personalen klagar över att pat sover dåligt. Många får sömnmedel av slentrian. Granskning av medicineringen måste ändras till var 3:e månad. Och detta skall göras av vederbörande specialitet som sätter in mediciner. Dessutom påpekade några svarande att behandlingen kan vara bra även om man har fler än tre psykofarmaka. T ex uppgav några att: 16

17 Det beror lite på vad man menar med psykofarmaka. Det är inte alls ovanligt att man kanske kombinerar flera för att få en bättre effekt och bibehålla en lägre dos. Jämför med hypertonimedicineringen. Jag tror det vore viktigare att man tittade på riskläkemedel. Sömnmedel är vi bra på att hålla nere, vi ger bl.a. "sängfösare" men ofta kan någon form av psykofarmaka t.ex. Sobril 5 mg finnas vid behov. Övriga synpunkter Flera av de svarande lämnade också ytterligare synpunkter på god läkemedelsanvändning för äldre, utan direkt koppling till kvalitetsindikatorerna. Med en grov indelning kan dessa synpunkter kategoriseras enligt Figur 9. Flertalet kommentarer handlade om hur och när läkemedelsgenomgångar bör göras. T ex: Läkemedelgenomgång [bör göras] redan vid första läkarbesöket (på sjukhuset eller primärvården eller hos privat läkare) och minst en medicingenomgång årligen samt att tänka utsättningsdatum redan vid insättning av mediciner. Viktigt att sätta ut tidigare mediciner i takt med minskad kroppsvikt hos äldre. Göra läkemedelsgenomgång i samband med förnyelse av doskortet och årskontroller. Även här gavs kommentarer om att få mer tid läkemedelsbedömning, i synnerhet för de mest sjuka äldre. Några exempel på önskemål här var: Extra öronmärkt tid för genomgång av läkemedel med apotekare, t ex 1-2 dagar per år. I början kan det vara mer tidskrävande, men senare kan det minskas i efterhand. I de vanliga rond timmarna är det svårt att hinna med något annat. Det behövs mera läkartid och samarbete med personalen som har direkt kontakt med pat. Mer tid för detta uppdrag, dagen på PV [primärvården] tenderar att bli alltmer fragmenterad. Lika många kommenterade också organisatoriska frågor, t ex så här: Kommunens ekonomi leder till hårda åtstramningar vad gäller bemanning både bland sjuksköterskor och övrig personal. Det ger mindre spelrum för alternativ till läkemedelsmedicinering vid oro, ångest, sömnbesvär och liknande. Många gånger har jag känt att jag med psykofarmaka lugnar patienter som egentligen skulle behöva en högre personaltäthet (=personal som hade tid att sitta ner och prata i stället). Men det har jag inte befogenhet att ordinera... Borde finnas en enhet att lägga in patienten på för läkemedelsgenomgång och bättre prova ut om man kan vara utan ett läkemedel. Idag blir det en förfärlig massa papper. Måste gå att förenkla. Bra med apotekargenomgång men... inte alltid som de vet om hur det ligger till. Kanske vore det bättre om man samlade vårdplaneringar och hade apotekaren närvarande vid plats under undersökningen och diskussionen. Skulle underlätta för oss, men även apotekarna skulle få en större förståelse. Flera kommentarer handlade om att det behövs mer utbildning. Någon menade, mer specifikt, att: Läkemedelskommittén bör informera/utbilda sjuk- och undersköterskor samt boendeassistenter på särskilda boenden, i vikten av att vara uppmärksam på läkemedelsbiverkningar. Dessutom kommenterades riktlinjer för olika typer av behandlingar återigen. Exempel här var: 17

18 Tydligare riktlinjer bör ges till multisjuka äldre om vilka läkemedelsbehandlingar som bör kunna avslutas. Ska man behandla äldre patienter hur längre som helst enligt behandlingsriktlinjer för betydligt yngre patienter? Det är inte bara en läkarfråga. Det måste föras etisk debatt i samhället. Figur 9. Kategorisering av antal öppna svar på frågan Övriga synpunkter när det gäller god läkemedelsanvändning för äldre? n=84. Några kommentarer gavs också om det statistiska underlaget till de uppgifter som presenteras i Öppna jämförelser. Dels menade någon att åldersgränsen 80 år eller äldre inte är den bästa, eftersom den grupp som ofta avses är multisjuka och dessa är inte sjuka enbart på grund av hög ålder. Dels påpekade flera att läkemedel som ska ges vid behov, och inte självklart ges dagligen även om de finns med i ApoDos-påsar, också räknas in i antalet läkemedel som patienterna tar dagligen. Många har vid behovsmedicinering, som inte är detsamma som att ta alla läkemedel samtidigt. Underlag för beslut? När läkare misstänker att en patients symtom är relaterade till läkemedel finns skäl att överväga fortsatt behandlingsstrategi. På frågan "Vad brukar du göra om du har en patient där du misstänker läkemedelsrelaterade problem?" svarade flertalet att de satte ut eller trappade ned läkemedel (99%), samt tog olika typer av prover (90%). Det var också ganska vanligt (34%) att de svarande ställde frågor till Uppsala läkemedelsinformationscentral (ULIC) (se Fig. 10, även för svarsalternativ). De som svarat "Annat" angav främst att de också diskuterade med någon kollega, rapporterade i Cosmic, gick igenom journaler eller undersökte om medicinen getts på rätt sätt. 18

19 Figur 10. Fördelning (%) av svar på frågan Vad brukar du göra om du har en patient där du misstänker läkemedelsrelaterade problem. Svarsalternativen var: Rapporterar till Läkemedelsverket, Utsättning/uttrappning av läkemedel, Provtagning, Kontaktar primärvårdsläkare, Frågar Uppsala läkemedelsinformationscentral (ULIC), och Annat. n=84. Stöd Vid förskrivning av läkemedel finns ett flertal sätt att få stöd när olika överväganden behöver göras. Däremot vet vi ganska lite om som vilket stöd som används och i vilken omfattning. På frågan "Har du använt något av nedanstående stöd vid förskrivning av läkemedel?" svarade en majoritet att de diskuterade med kollegor för att få stöd (90%) (se Fig. 11, även för svarsalternativ). Ungefär hälften angav att de använde ordinationsmallar samt sökordsfunktionen i Cosmic och att de samarbetade med apotekare. Ungefär en tredjedel hade använt boken FASUT, medan en femtedel av de svarande uppgav att de använt rekommendationerna i "Plats i terapin" och skattningsskalan Phase 20. Av de som svarat "Annat" uppgav flera att de också använde FASS och landstingets lista över Rekommenderade läkemedel. Några personer uppgav att lång egen erfarenhet var betydelsefull, vilket ger en säkerhet vid förskrivning. Några svarande betonade dessutom att de inte hade tillgång till Cosmic på sina arbetsplatser. 19

20 Figur 11. Fördelning (%) av svar på frågan Har du använt något av nedanstående stöd vid förskrivning av läkemedel. Svarsalternativen var: Ordinationsmallar i Cosmic, Sökord Läkemedelsgenomgång i Cosmic, Symtomskattningsskalan Phase 20, Stöd av kollegor, Samarbete med apotekare, "Plats i terapin", FasUT - handbok vid utsättning av läkemedel och Annat. n=84. På frågan "Finns det något ytterligare stöd du skulle behöva för att kunna ompröva/avsluta onödig läkemedelsbehandling på ett tryggare sätt?" svarade en majoritet att de skulle vilja ha en lathund över riskläkemedel (90%), samarbeta med en apotekare (68%) och att de vill få utbildning i utsättningsmetodik (63%) (se Fig. 12, även för svarsalternativ). Mer samarbete med den kommunala hälso- och sjukvården, samt mer stöd av kollegor önskades av ungefär hälften av de svarande. Av de som svarat "Annat" angav flera att de behöver mer tid för att hinna göra läkemedelsbedömningar, vilka kan vara "komplicerade bedömningar". Andra nämnde önskemål om mer resurser till primärvården, tillgång till information om "total pågående läkemedelsbehandling", ökat samarbete med primärvården om läkemedelsbehandling när patientansvar lämnas över, samt "verktyg i e-dos som kontrollerar dosering och interaktioner samt varnar om det blir fel". 20

21 Figur 12. Fördelning (%) av svar på frågan Finns det något ytterligare stöd du skulle behöva för att kunna ompröva/avsluta onödig läkemedelsbehandling på ett tryggare sätt? Svarsalternativen var: Utbildning i utsättningsmetodik, Lathund över riskläkemedel, Stöd av kollegor, Samarbete med kommunens hälso- och sjukvård, Samarbete med apotekare, och Annat. n=84. De svarande ombads också rangordna vilket stöd som de ansåg vara viktigast för att kunna ompröva eller avsluta läkemedelsbehandling på ett tryggare sätt. Samtliga stöd ansågs vara ganska viktiga, men en lathund över riskläkemedel och stöd från kollegor bedömdes vara något viktigare än andra stödformer (Fig. 13). Figur 13. Fördelning (medelvärde) av svar på frågan Vilket stöd anser du vara viktigast för att kunna ompröva/avsluta onödig läkemedelsbehandling på ett tryggare sätt,. Svarsalternativen var: Utbildning i utsättningsmetodik, Lathund över riskläkemedel, Stöd av kollegor, Samarbete med kommunens hälso- och sjukvård, Samarbete med apotekare, och Annat. Svarsskalan var 0= Inte viktigt alls, 5= Mycket viktigt. n=84 21

22 Diskussion Det huvudsakliga syftet här var att undersöka hur förskrivare ser på skälen till varför det är en större andel äldre i Uppsala län som får många läkemedel, jämfört med andra svenska kommuner. De läkare som deltog i denna studie uppgav ett flertal olika möjliga orsaker. Av resultatet framgår att flertalet personer tyckte att deras egen och andras brist på tid var det huvudsakliga skälet till resultatet i Öppna jämförelser. En känsla av tidsbrist kan leda till att det är svårt att hinna med att göra de övervägningar som är nödvändiga för en adekvat läkemedelsgenomgång. Många ansåg också att det är för många behandlande läkare per patient. Detta uppfattades delvis vara en följd av att det finns många olika specialiteter och ett stort utbud av vård och vårdgivare. Många ansåg också att vårdprogram, riktlinjer och stora sjukhus bidrar till ett ökat antal läkemedel för äldre. Rekommendationer i riktlinjer och vårdprogram, som vanligtvis är skrivna per sjukdom, kan leda till att för många läkemedel ordineras till multisjuka där potentiella interaktionseffekter kanske inte bedöms. Rekommendationerna anger vanligen inte heller hur en viss läkemedelsbehandling bör avslutas. På stora sjukhus ges ofta en avancerad vård, många gånger vid akuta tillstånd, då nya läkemedel kan sättas in. Flera av de svarande har kommenterat att det kan vara svårt att avsluta en läkemedelsbehandling som någon annan läkare ordinerat. Ett flertal ansåg också att systemet med läkemedelsadministration via ApoDos kan bidra till att äldre får många läkemedel, främst för att det finns en risk att ordinationen revideras för sällan men även för att läkemedel som ska ges vid behov också finns med i systemet. När det gäller psykofarmaka framgår, utöver det ovan nämnda, att flera läkare upplevt en stor tilltro till läkemedel bland både anhöriga och personal. Detta har lett till att det ställts krav på läkarna att ordinera psykofarmaka. Flera ansåg också att det finns bristande rutiner, både på särskilda boenden och vid läkemedelsgenomgångar. Till exempel förekommer det på vissa särskilda boenden att de äldre läggs tidigt på kvällen, vilket får till följd att de vaknar senare under natten och har svårt att sova mer. Detta kan i sin tur leda till att personal påtalar sömnproblem och att sömnmedel därför ordineras. Angående läkemedelsgenomgångar påpekade flera att sådana i allmänhet bör prioriteras, göras oftare och att man bör tänka på utsättningsdatum redan vid förskrivning. Även om kvalitetsindikatorerna inte ifrågasattes av de svarande, påpekade flera att en viss läkemedelsbehandling kan göra stor nytta, även om gränsen för god kvalitet (enligt kvalitetsindikatorerna) överskrids när det gäller antalet preparat. T ex kan en kombination av olika preparat, med en låg dos, i vissa fall ge bättre effekt än ett enskilt preparat med en högre dos. När det gäller att få stöd vid förskrivning så uppgav flertalet att de vanligen diskuterade med kollegor för att få hjälp med att fatta beslut. Att samarbeta med apotekare, att söka information i litteratur samt via det elektroniska journalsystemet Cosmic, var också relativt vanligt. Flera efterlyste dock en "lathund" över riskläkemedel och några påpekade att Cosmic inte är tillgängligt överallt i länet. En förklaring till det senare kan vara att det finns privata husläkare som har ett eget journalsystem. Några önskade ett varningssystem vid elektronisk förskrivning (e-dos), tillänglig samlad information om total läkemedelsbehandling per patient och ett ökat samarbete mellan läkare när patientansvar lämnas över. Det absolut vanligaste önskemålet var ändå att själv få mer tid för just läkemedelsbedömningar. Kommentarer om tidsbrist återkom i svaren på flertalet frågor. Några menade att primärvården och äldreomsorgen i allmänhet behöver mer resurser, färre patienter per läkare på vårdcentralerna 22

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Tobias Carlsson Apotekare Apoteket Farmaci Marie Elm Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Innehåll Bakgrund LÄR-UT idén Genomförande Hur långt har vi kommit? Vårdsamverkan ReKo Sjuhärad

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

God läkemedelsbehandling hos äldre i öppenvård i Jämtlands län

God läkemedelsbehandling hos äldre i öppenvård i Jämtlands län jämtmedel 4/10 Styrdokument för säkrare läkemedelsbehandling I arbetet med att minska läkemedelsfel i vården övergångar har två styrdokument tagits fram: God läkemedelsbehandling hos äldre i öppen vård

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Modell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20)

Modell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20) Modell Västerbotten Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20) Samverkansgruppen för Läkemedelsgenomgångar i Västerbotten med representanter från landsting och kommuner

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen

Läs mer

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer dosförpackade läkemedel Riktlinjerna vänder sig till sjukvården i öppenoch slutenvård, förskrivare, kommunal vårdpersonal samt Apotekets personal.

Läs mer

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? LEDNINGSKRAFT Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? EMA Social dept LOK K K K K K K Landstinget i Jönköpings Län K K K K K K K 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Norrbottens

Läs mer

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi

Läs mer

MANUAL för SMA Safe Medication Assessment

MANUAL för SMA Safe Medication Assessment MANUAL för SMA Safe Medication Assessment Ett instrument för säker läkemedelsanvändning Kontaktpersoner: Lena Törnkvist lena.tornkvist@sll.se Hanna Müller hanna.muller@sll.se 1 SMA Safe Medication Assessment

Läs mer

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Kloka rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta bestämmelser riktas till läkare,

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen

Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen

Läs mer

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA SMA Instrument för bedömning av patientens läkemedelsanvändning Instrumentet SMA är framtaget som ett hjälpmedel i distriktssköterskans arbete med

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor Läkemedelsmottagningen i Uppland Behövs den? Läkemedelsmottagningen Bakgrund Mottagningens organisation och verksamhet Resultat från pilotprojekten Målsättning 2012 Takehomemessages Bakgrund Läkemedelsrelaterade

Läs mer

LÄR UT Bättre läkemedelshantering för äldre

LÄR UT Bättre läkemedelshantering för äldre Marie Elm LÄR UT Bättre läkemedelshantering för äldre RAPPORT FRÅN FOU SJUHÄRAD VÄLFÄRD Figur 17 62 LÄR UT Bättre läkemedelshantering för äldre Figur 17 62 Marie Elm Fördelning av symtomskattningar efter

Läs mer

Rapport och analys av resultatet av Socialstyrelsens Äldreguide 2012 - En del av Öppna jämförelser - Äldreomsorg och hemsjukvård

Rapport och analys av resultatet av Socialstyrelsens Äldreguide 2012 - En del av Öppna jämförelser - Äldreomsorg och hemsjukvård 212-6-12 Vv 6/212 Vö 12/212 Rapport och analys av resultatet av Socialstyrelsens Äldreguide 212 - En del av Öppna jämförelser - Äldreomsorg och hemsjukvård Sammanfattning Äldreguiden 212 är den sjätte

Läs mer

Äldre och läkemedel 10-30 procent av alla inläggningar av äldre på sjukhus beror på läkemedelsbiverkningar. Vad kan vi göra åt det? Jag heter Johan Fastbom och är professor i geriatrisk farmakologi på

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Apodos mer än bara en påse med läkemedel Information till dig som arbetar inom vården

Apodos mer än bara en påse med läkemedel Information till dig som arbetar inom vården Apodos mer än bara en påse med läkemedel Information till dig som arbetar inom vården Vad är Apodos? Apodos är Apotekets tjänst för dosförpackade läkemedel. Men Apodos är betydligt mer än bara påsar med

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Bästa kollega - i din hand håller du en undersökning som rör behandling med blodfettsänkande läkemedel, så kallade statiner. Undersökningen riktar sig

Läs mer

Äldres läkemedelsbehandling -

Äldres läkemedelsbehandling - Äldres läkemedelsbehandling - förbättringsinsatser och samarbetsformer Lydia Holmdahl Skånes universitetssjukhus lydia.holmdahl@skane.se Äldre och läkemedel Äldres användning av läkemedel har fördubblats

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Ovärderligt! är beroendeframkallande

Ovärderligt! är beroendeframkallande Janusfönster förskrivarstöd för ökad patientsäkerhet Bra att det är integrerat i journalen Mycket värdefull hjälp i det dagliga, praktiska förskrivandet Man blir uppmärksammad på interaktioner på ett bra

Läs mer

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel vad bör man tänka på Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

Läkemedelsgenomgång I ordinärt boende - Katrineholm

Läkemedelsgenomgång I ordinärt boende - Katrineholm Läkemedelsgenomgång I ordinärt boende - Katrineholm Stimulansmedelrapport Sune Petersson 2009-06-30 10-03-09 1 Sammanfattning Äldres läkemedelsanvändning är idag omfattande, i synnerhet hos de sköra och

Läs mer

1 LÄKEMEDEL I ÄLDREVÅRDEN

1 LÄKEMEDEL I ÄLDREVÅRDEN 1 (12) Landstingets revisorer 2008-05-20 Till Dnr REV /24/2007 Certifierad kommunal revisor Majvor Enström Tfn: 063-14 75 28 Landstingsstyrelsen 1 LÄKEMEDEL I ÄLDREVÅRDEN Landstingets revisorer behandlade,

Läs mer

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Hälsa på lika villor? Norrbotten 2006 - Vård och läkemedel

Hälsa på lika villor? Norrbotten 2006 - Vård och läkemedel Hälsa på lika villor? 2006 - Vård och läkemedel Hälso- och sjukvården har en bred kontaktyta med invånarna - många personer har kontakter med hälso- och sjukvården. Under en tre - månaders period har hälften

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre läkemedel Äldre läkemedel Kroppsliga förändringar -Åldrande -Sjukdom Polyfarmaci

Läs mer

Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet

Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet Åsa Cajander, docent vid inst för IT, Uppsala universitet Ture Ålander, med dr, läkare, IFV, Uppsala Universitet Agenda Presentation av DOME Läkarnas

Läs mer

Kommunapotekare som processstöd för god läkemedelsbehandling till äldre

Kommunapotekare som processstöd för god läkemedelsbehandling till äldre PROJEKTRAPPORT 1 (7) Kommunapotekare som processstöd för god läkemedelsbehandling till äldre Projektägare: Mats Brännström (Norrbottens Läns Landsting) och Roger Kempainen (Kommunförbundet Norrbotten)

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Projektbeskrivning läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden, för äldre med hemsjukvård m.fl.

Projektbeskrivning läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden, för äldre med hemsjukvård m.fl. Malmö stad Centrum stadsdelsförvaltning 2007-04-25 Projektbeskrivning läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden, för äldre med hemsjukvård m.fl. Ronny Gullberg Vård och omsorgschef, Centrum stadsdelsförvaltning

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Slutrapport: Läkemedelsprojekt. Vård- och omsorgsförvaltningen. Läkemedelsgenomgångar: i samverkan med Uppsala läns landsting

Slutrapport: Läkemedelsprojekt. Vård- och omsorgsförvaltningen. Läkemedelsgenomgångar: i samverkan med Uppsala läns landsting Läkemedelsgenomgångar: i samverkan med Uppsala läns landsting Medicinalväxten Solhatt. Arkivbild parkförvaltningen Slutrapport: Läkemedelsprojekt Vård- och omsorgsförvaltningen Slutrapport Läkemedelsprojektet

Läs mer

Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård 2013-07-18 1 (5) RIKTLINJE Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Utgångspunkten för läkemedelshanteringen i kommunal verksamhet är att den enskilde i första hand själv ansvarar

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Medicinsk integrationsbeskrivning för kunskapstjänsten Läkemedel och fosterpåverkan som primärkälla

Medicinsk integrationsbeskrivning för kunskapstjänsten Läkemedel och fosterpåverkan som primärkälla Medicinsk integrationsbeskrivning för kunskapstjänsten Läkemedel och fosterpåverkan som primärkälla Syfte och övergripande information om tjänsten Tjänsten Läkemedel och fosterpåverkan innehåller bedömningar

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Rapport 2011-03-16. Med kommentarer av Berit Båryd produktutvecklare

Rapport 2011-03-16. Med kommentarer av Berit Båryd produktutvecklare Rapport 2011-03-16 Med kommentarer av Berit Båryd produktutvecklare 1 Introduktion Den här rapporten beskriver en behovsutvärdering utförd på en produkt som idag finns att köpa och som går under namnet

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

EXAMENSARBETE. Kartläggning av delade tabletter för ATC-kod

EXAMENSARBETE. Kartläggning av delade tabletter för ATC-kod EXAMENSARBETE 2006:35 HV Kartläggning av delade tabletter för ATC-kod A02B -medel vid magsår och gastroesofageal refluxsjukdom. Anneli Fältmark Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Förslag till upplägg av en studiecirkel Studiecirkeln är en grupp om minst tre personer med gemensamt intresse för det aktuella ämnet. Cirkelledaren håller

Läs mer

Läkemedelsanvändning

Läkemedelsanvändning 12B Örebro 1B Särskilda 13B 28-29 14B Delrapport BLäkemedelsgenomgångar Boenden och Karlskoga Läkemedels industrin Sjukvårds apparaten Sjukdomar diagnoser Attityder Läkemedelsanvändning Kost Måltid Fysisk

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans

Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans Mitt namn : Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans För den som vårdas på grund av cancer är det mycket att hålla reda på, ta till sig och försöka förstå. Vilken cancerform är det?

Läs mer

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp 1(8) Termer och definitioner så som de ser ut i termbanken idag (före revidering) indikation omständighet som utgör skäl för att vidta en viss åtgärd I läkemedelssammanhang avses med indikation omständighet

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus 1 Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Patent/brukare och Närstående skall känna sig välinformerade samt uppleva en ökad trygghet i den fortsatta omvårdnaden i livets

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Medlemsenkät om uppföljning av läkemedelsbehandling

Medlemsenkät om uppföljning av läkemedelsbehandling Medlemsenkät om uppföljning av läkemedelsbehandling Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för våra medlemsgrupper. I denna rapport fokuserar vi på

Läs mer

Uppföljning av verksamheten under sommaren

Uppföljning av verksamheten under sommaren VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Omsorgsnämnden 2015-10-14 5 On Dnr 2014.034 026 Uppföljning av verksamheten under sommaren Förslag till beslut Omsorgsnämnden beslutar att Ärendebeskrivning

Läs mer

NEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi. 10 påståenden kring kunskapsstöd a2 ta ställning 5ll

NEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi. 10 påståenden kring kunskapsstöd a2 ta ställning 5ll 10 påståenden kring kunskapsstöd a2 ta ställning 5ll 1. En säker, effek5v och kostnadseffek5v läkemedelsbehandling förutsä2er a2 pa5enten vet vilka läkemedel han/hon ska ta varje dag, och ändamålet med

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Lokalt samverkansavtal mellan Vilhelmina sjukstuga och Medicinsk enhet Vilhelmina kommun

Lokalt samverkansavtal mellan Vilhelmina sjukstuga och Medicinsk enhet Vilhelmina kommun Lokalt samverkansavtal mellan Vilhelmina sjukstuga och Medicinsk enhet Vilhelmina kommun Bakgrund Inom Vilhelmina kommun bor ca 172 personer i särskilt boende. Enheterna är följande: Åsbacka äldreboende,

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Apotekets revision för säkrare läkemedelsprocess - HPMM

Apotekets revision för säkrare läkemedelsprocess - HPMM Apotekets revision för säkrare läkemedelsprocess - HPMM High Performance Medicines Management Ett unikt verktyg för kvalitetsrevision av läkemedelsprocessen Lars-Åke Söderlund Senior Rådgivare Apoteket

Läs mer

Öppna Jämförelser (ÖJ) år 2012

Öppna Jämförelser (ÖJ) år 2012 NORRKÖPINGS KOMMUN PM Vård- och omsorgskontoret 213-1-29 Bo Jönsson Öppna Jämförelser (ÖJ) år 212 Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har givit ut 212 års rapport Vård och omsorg om äldre

Läs mer

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun 2015-02-18 Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun Vad är Link? Link är ett verktyg/system för att förenkla den samordnade vårdplaneringen mellan slutenvården, kommunen och primärvården.

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

ApoDos Apotekets dosexpedierade läkemedel

ApoDos Apotekets dosexpedierade läkemedel ApoDos Apotekets dosexpedierade läkemedel Information till Apotekets samarbetspartners inom vård och omsorg. Producent: Apoteket Produktion, Apoteket AB Projektledning och text: Monica Åkerlund, Apoteket

Läs mer

DÄR KUNSKAP & ANSVAR & TRYGGHET

DÄR KUNSKAP & ANSVAR & TRYGGHET DELEGERING DÄR KUNSKAP & ANSVAR & TRYGGHET GÅR HAND I HAND 1 Strängnäs kommun Ett utbildningskompendium sammanställt av: Cecilia Wineström sjuksköterska. & Katarina Thörne sjuksköterska på Riagården Antaget

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Tredje delen; tema Egenansvar och läkemedel av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2006-03-05 Enkätstudie Under hösten har enkäter skickats ut till drygt

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Riktlinje och rutin för läkemedelshantering

Riktlinje och rutin för läkemedelshantering Riktlinje och rutin Rev. 2013-09-17 Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr VON 127/10 Lena Jadefeldt Slattery Godkänd av förvaltningschef Riktlinje och rutin för läkemedelshantering 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

TÄNK OM DU SKULLE BLI FARMACEUT

TÄNK OM DU SKULLE BLI FARMACEUT TÄNK OM DU SKULLE BLI FARMACEUT EN DEL TROR ATT FARMACEUTER BARA FINNS PÅ APOTEK. DET ÄR FEL. VAD ÄR EN FARMACEUT? Läkemedel hjälper många till ett bättre, friskare och mer funktionellt liv. Många använder

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Kan patienter ta ansvar för e- tjänster som erbjuds?

Kan patienter ta ansvar för e- tjänster som erbjuds? Benny.Eklund@lul.se Kan patienter ta ansvar för e- tjänster som erbjuds? Vi beslutade om några tjänster Boka, avboka tider Lista sig i primärvården Begära förnyelse av recept Begära förlängning av sjukskrivning

Läs mer